Helsinki alueittain 2004 verkkojulkaisuja

Helsingfors ett befolkningstillskott på 10000 –
15000 personer. Under senare hälften av
1990-talet var det främst sysselsättningsökningen
i som gav folkökning i Helsingfors,
men år 2001 blev växte sysselsättningen
långsammare, och flyttningsöverskottet övergick
i underskott. Medan Helsingfors andel av
Helsingforsregionens befolkning varit över 60
procent år 1970, är den bara ca. 45 procent
idag.
Jämfört med övriga Finland kännetecknas
Helsingfors befolkning av sitt stora inslag
unga vuxna. Andelen barn är klart mindre och
andelen 65 år fyllda klart större i Helsingfors
än i resten av regionen. Men åldringsandelen i
Helsingfors är ändå mindre än i landet som
helhet.
Under 1990-talet växte antalet barn i
daghemsålder snabbt, och nådde sin kulmen
år 1997. Nu har antalet 0-6-åringar minskat
med 4700, dvs. till 38300, och minskningen
väntas fortgå. Även antalet 7-12-åringar började
minska år 2002. Däremot väntas antalet
13-15-åringar fortsätta växa fram till år 2007.
Antalet 16-18-åringar har tillfälligt börjat
minska, men väntas börja växa igen omkring
år 2005.
Andelen åldringar i Helsingfors växer långsamt
de närmaste åren, och en snabbare tillväxt
börjar först då de stora åldersklasserna
börjar gå i pension efter år 2010.
Förändringen i Helsingfors områden
2000-2002
Helsingfors folkmängd växte med 8 600 åren
2000-2002. Av denna ökning skedde över
hälften i öster: nästan 5000 i Nordsjö och
2500 i Ladugård + Hertonäs. Mest, med ca.
500 personer var, minskade folkmängden i
Haga, Kampmalmen och Åggelby.
Åren 2000-2002 fullbordades 12 400 nya
bostäder i Helsingfors, mest i Nordsjö, Ladugård
och Hertonäs strand. 80 procent av de
nya bostäderna låg i höghus.
Under tiden 1996-2000 växte antalet jobb i
Helsingfors med ca. 65 000. Största delen av
denna ökning skedde i närheten av centrum
och i västra Helsingfors, i synnerhet i Sockenbacka.
Åren 1996-2002 fullbordades över 1,2
miljon kvadratmeter lokaler för yrkesverksamhet,
varav 265 000 i distriktet Kampmalmen
och 170 000 i Sockenbacka. I Böle, Nordsjö,
Grejus, Vallgård och Hertonäs fullbordades
också över 100 000 kvm lokaler.
Befolkningens åldersstruktur
Helsingfors befolkning avviker till åldersstrukturen
märkbart från hela Finlands. Huvudstaden
har ett klart större inslag av unga vuxna –
och färre barn i skolåldern. Även åldringsandelen
är något mindre än i landet som helhet.
Men inom Helsingfors finns det stora skillnader
i åldersstruktur stadsdelar emellan. Vidstående
figur jämför befolkningsstrukturen i
tre distrikt av helt skild karaktär: dels centrumstadsdelen
Åshöjden med ett stort inslag
små bostäder där unga som flyttar till Helsingfors
oftast hittar sin första egna bostad, dels
det dynamiska småhusområdet Domarby med
stadens största inslag av barnfamiljer, dels
60-talsförorten Kvarnbäcken, där befolkningen
nu håller på att åldras.
Familjer och bostadshushåll
Vid årsskiftet 2002-2003 hörde 66 procent av
Helsingfors befolkning till familj, och familjernas
medelstorlek var 2,69 personer. Andelen
familjer är störst i småhusområdena i norra
och nordöstra Helsingfors. I Domarby är nästan
hälften av hushållen familjer med barn under
18. Ensamförsörjarinslaget bland barnfamiljerna
är störst i området Åshöjden-Vallgård
och i Böle, omkring 40 procent. I östra
innerstaden, där bostäderna övervägande är
små, är ensamboende allra vanligast: 75 procent
av bostäderna i Åshöjden är ensambebodda.
I Helsingfors är boendeutrymmet per person
7 procent mindre än i hela landet, och
bland familjer med tre eller flera medlemmar
är skillnaden ännu större. Rymligast bor man i
de gamla småhusområdena, trängst i de nya
förortsområden där det flyttat in barnfamiljer
18