16.07.2015 Views

teema - Lastenneurologisen kuntoutuksen yhdistys

teema - Lastenneurologisen kuntoutuksen yhdistys

teema - Lastenneurologisen kuntoutuksen yhdistys

SHOW MORE
SHOW LESS

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.

t e e m aUte på stranden i Oostendeatt självständigt handleda patienter. Dettavar både på gått och ont, självständigt arbeteger en massa erfarenheter men eftersomjag inte behärskade det aktuella språkettill 100 procent kändes det lite väl tufftatt arbeta ensam utan direkt handledning.I många situationer hade jag en känsla avatt jag inte kunde ge 100 procent av migsjälv och min kunskap på grund av kommunikationssvårigheter.Det som kom som en stor överraskningför mig var lärarnas och handledarnas attitydoch bemötande av en rörelsehandikappadstuderande. Jag var den första rörelsehandikappadestuderande som studeratpå skolan vilket gjorde lärarna liteosäkra om hur de skulle ställa sig tillmig, mitt handikapp och mina prestationer.Främst vad det gällde praktikfältetuppstod det situationer då min handledaretvivlade över min arbetsinsatts pågrund av mitt rörelsehandikapp. Dennatyp av bemötande var något helt nytt förmig, jag har aldrig upplevt liknande situationerpå praktikfält i Finland. Tvärtombrukar yrkeskunniga människor inomrehabiliterings branschen vara glada överatt en person med ett eget handikapp villdela med sina livserfarenheter och användadessa inom ett yrke. Men bemötandejag fick i Belgien gav mig också mycketnytt. Det öppnade mina ögon för realiteteroch verkligheter angående min framtidsom en rörelse handikappad terapeut, jagmåste lära mig att se vilka arbetsuppgifterär möjliga för mig att utföra och vilka arbetsuppgiftersom inte är möjliga.Efter detta utbytes år i Belgien - Hollandkommer jag att åka tillbaka till Finlandför att slutföra mina studier i Helsingfors.Träning och tävlingMen som sagt har jag inte tillbringat mittutbytes år i Belgien/Holland bara med attsitta på skolbänken utan jag har använt enstor del av min tid till att träna och tävlamed mina två hästar. Handikapp dressyrtävlingarna rids i 4 olika kategorier. Ryttarnaklassas in i de olika kategorierna påbasen av hur gravt eller lindrigt hans/henneshandikapp är. Detta betyder att ryttaremed de lindrigaste handikappen rideri kategori fyra medan ryttare med gravahandikapp rider i kategori ett. För att klarasig på internationell nivå inom handikappridningkrävs det hård och målmedvetenträning med hjälp av en bra tränare.Men då kan man ju fråga sig vad innebärmålmedveten träning för en handikappadidrottare samt vem är en passandetränare?Att säga vem är en passande tränare ärväldigt svårt, alla idrottare har olika synerpå hurdan en bra tränare är. Det är mycketindividuellt, för en person passar en visstränares tränings metoder medan dessa intepassar för en annan person och vise versa.De egenskaper som jag anser viktigahos en tränare är att hon/ han för det förstaär aktiv inom den aktuella sporten, dettager en mycket djupare syn hos din tränaresamt en god förmåga att kunna förståolika typs problematik samt möjlighetertill att lösa problem som uppstår. Medandra ord menar jag att tränaren måste haen väldigt god känsla över vad hon/hanlär ut. Dessutom är det viktigt när det gällertränare för handikapp idrottare att hon/han har en inblick i olika handikapp samtsvårigheter som dessa medför. Detta ärdock tyvärr i många fall en bristande länkhos många tränare. Det är ytterst sällandu hittar en duktig ridtränare som samtidigtskulle ha god kunskap eller en utbildningi exempelvis människans anatomioch neurologi. Detta betyder med andraord att din tränare måste vara rätt öppenför nya idéer vad gäller tränings metoderoch eventuella hjälpmedel. För attdetta skall lyckas kan det vara bra att dintränare kan samarbeta t.ex. med din egenfysioterapeut och på detta sätt få en bredareinblick i vad som är ryttarens problemområdensamt vilka möjligheter detfinns till att lösa dem. Med ett bra samarbetemellan ryttare, tränare samt en personsom har kunskap i hur människansanatomi och neurologi kan man uppnå enmålmedveten träning.Själv anser jag att samarbeten medmin tränare Miranka Schellekens fungerarbra, vi har hittat den rätta balansenför träningen av mina hästar. Träningenav mina hästar innebär både att Mirankahandleder mig när jag rider men ocksåatt hon regelbundet rider mina hästarför att upprätthålla deras jämn sidhet ochkänslighet.För att upprätthålla en målmedvetenträning krävs det oerhört mycket träningtillsammans med mina hästar. Vanligenrider jag mina båda hästar sex gångerper vecka, utöver detta måste jag dockupprätthålla min egna fysiska kondition.Detta är dock inte så entydigt som det låter.Många idrotts grenar var man kan förbättrastyrka, uthållighet och koordinationär inte värst bra för en spastisk diplegikereftersom de höjer spastisiteten avsevärt.Det som jag för tillfället märkt att ärett hållbart träningsschema för mig självär att regelbundet gå hos en fysioterapeutsamt göra vissa övningar och tänjningarpå egen hand varje dag. Men vad är dåmitt mål med min träning? Som det viktigastemålet med min träning anser jagatt utvecklas som ryttare samt som ekipa-20www.suomencpterapia<strong>yhdistys</strong>.fi

Hooray! Your file is uploaded and ready to be published.

Saved successfully!

Ooh no, something went wrong!