30.04.2013 Views

Download PDF - The National Assembly of Seychelles

Download PDF - The National Assembly of Seychelles

Download PDF - The National Assembly of Seychelles

SHOW MORE
SHOW LESS

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.

NATIONAL ASSEMBLY OF<br />

SEYCHELLES<br />

Tuesday 3 March 2009<br />

<strong>The</strong> <strong>Assembly</strong> met at 9 am<br />

<strong>National</strong> Anthem was played.<br />

Mr Speaker in the Chair<br />

MR SPEAKER<br />

Bonzour tou bann Manm Onorab,<br />

bonzour tou bann dimoun ki pe<br />

ekout nou dan lakour, nou pou<br />

kontinyen avek deba lo leta<br />

lanasyon. Mon annan en lalis devan<br />

mwan ki mon pou swiv, Onorab<br />

Gervais Henrie.<br />

HON GERVAIS HENRIE<br />

Mersi Msye Speaker. Bonzour tou<br />

Manm Onorab, e ou osi ki a lekout.<br />

Sesel i en lakaz, i en lakaz<br />

ki‟n fer, me i en lakaz ki‟n mal fer.<br />

Pou ou ki pe ekoute les mwan<br />

eksplik ou sitiasyon sa lakaz. Son<br />

miray in fele, i mank burglar’s bar ki<br />

anpes voler antre, krepi lo miray i a<br />

bos son lapentir i barbote, twatir i<br />

koule, louvers in mal, mal mezire e<br />

si ou pa fer atansyon i riske sap ou<br />

e tonbe kan ou pe ferm vit, son tiles<br />

i ranpli avek lezour siman, rido i ot e<br />

ba, sa lakaz se pourtan in desinen<br />

par en swadizan arsitek. Anfen les<br />

sa arsitek trankil, me annou vir nou<br />

latansyon lo sa kontrakter, ki li in<br />

fer en promes pou konstrir nou<br />

lakaz, e sa se parti ki o pouvvwar,<br />

depi retour milti parti zot in vin<br />

devan lepep pa en fwa, pa 2 fwa me<br />

4 fwa lepep i met konfyans dan zot<br />

ki zot ti pou fer en zoli pti lakaz pou<br />

nou. Me sa konfyans in ganny trair.<br />

SPPF in fer krwar lannen ale,<br />

lannen vini ki zot kapab fer en<br />

konstriksyon byen kan an realite<br />

zot en kontrakter malonnet ki napa<br />

konpetans, pou fini kont ozordi nou<br />

pe reste dan en lakaz ki pe<br />

degrengole, me konmsi sa pa ase<br />

aprezan zot oule krwar sa lakaz pou<br />

zot, se sa leta nou nasyon.<br />

Ler Prezidan i admet ki<br />

lapolis i koronpi, ler ou telefonn<br />

gard pou lasistans, e ganny dir ki<br />

zot napa transpor pou ariv kot ou<br />

ler ou annan en minister lasante ki<br />

ganny dezyenm pli gran alokasyon<br />

bidze finanse par travayer Seselwa<br />

me ki bezwen fye lo donasyon<br />

lekipman loperasyon e menm<br />

lanbilans. Ler en dimoun ki reste<br />

kot basen prizon ki bezwen<br />

lanbilans aparti sant Larivyer<br />

Anglez, i pran 4er tan pou lasistans<br />

ariv kot li, ler ou vwar sitan etranze<br />

pe rantre pou ansarz bann pozisyon<br />

enportan dan gouvernman kan<br />

Seselwa pe ganny pouse dan travay,<br />

ou‟n fini konnen ki nou lakaz pa a‟n<br />

ord, ki nou lakaz in mal fer.<br />

Msye Speaker permet mwan<br />

servi Larivyer Anglez, distrik kot<br />

mon‟n ne, lekol e grandi konman en<br />

bon legzanp pou montre ki manyer<br />

polisi parti SPPF ozordi pe afekte<br />

tou kous popilasyon dan sa<br />

kominote. Perfomans SPPF dan sa<br />

distrik i osi reflekte zot abilite lo<br />

nivo nasyonal koman en parti ki‟n<br />

fatige, ki‟n vye, ki nepli annan<br />

nouvo lide e ki mank senserite.<br />

Parmi en popilasyon, 3,842 zabitan<br />

kot 250 pe rod en lakaz e 75 lezot en<br />

morso later pou konstrir en lakaz,<br />

polisi gouvernman i ankor tro long,<br />

tro konplike e tro politize kot i<br />

konsern lozman. I pa akseptab ki<br />

SPPF i kontinyen servi sa koman en<br />

zouti politik kont bann ki pa siport<br />

li. Bokou lakaz gouvernman in<br />

ganny konstrir, Quincy, Majoie e<br />

Union Vale, me serten nou zabitan i<br />

kontinyen ganny kit deryer, menm<br />

si mon kontan ki tou Seselwa i<br />

1


ganny en lakaz e zot peye, fodre<br />

peye mon pa konpran akoz i annan<br />

dimoun dan nou distrik ki plis ki<br />

20an li i ankor lo lalis pe espere.<br />

Tou Seselwa pe kontribye<br />

finansyelman dan zot pei, alor sa<br />

larzan pa pou SPPF pou li fer<br />

diskriminasyon e swazir lekel ki<br />

merit ganny lasistans. Sa larzan i<br />

pou Seselwa i pa pou zot.<br />

Lozman i en drwa, anba lartik<br />

34 nou Konstitisyon me apre 32an<br />

anba gouvernman SPPF, ozordi<br />

lozman i en kosmar. Dan sa dernyen<br />

3 mwan pri materyo konstriksyon in<br />

ogmant par 70% a 150%, to lentere<br />

lo loan lakaz in ariv ant 18% a 28%<br />

e i tro for pou mazorite dimoun.<br />

Gouvernman in kas promes<br />

eleksyon pou asiste plizyer fanmiy<br />

avek lokasyon lakaz, atraver<br />

lakonpanyen PMC.<br />

Labank komersyal li i pa oule<br />

renegosye peyman par lao 15an.<br />

Prezidan i dir personn pa dan risk ki<br />

zot lakaz i ganny sezi, me atansyon<br />

gouvernman in fer provizyon pou<br />

asiste selman bann ki drwa HFC<br />

dan ka zot pe rankontre difikilte<br />

repeyman me i kit bann ki drwa<br />

bann labank komersyal dan lamezir<br />

ditan. Eski 2009 pa‟n fini fanmiy<br />

Seselwa? SNP Msye Speaker i krwar<br />

ki satisfer bezwen lozman i<br />

responsabilite tou gouvernman.<br />

SNP i demande ankor ozordi<br />

ki lakaz avek later i aret ganny servi<br />

koman en size politik par SPPF. En<br />

gouvernman SNP a lavenir, pou<br />

angaz li dan en progranm lakaz ki<br />

pou benefisye tou sa ki pli dan<br />

bezwen. Lekol segonder Larivyer<br />

Anglez i landrwar letid pou plis ki<br />

700 etidyan depi Machabee, anler<br />

La Gogue an desandan North East<br />

Point ziska rezyon sant lavil. San<br />

dout i annan en gran lenportans<br />

dan formasyon nou fitir zenerasyon<br />

me sa lenstitisyon i annan plizyer<br />

defi ki gouvernman SPPF ankor pe<br />

ezite rezourd ennfwa pou tou. Wi,<br />

drwa ledikasyon i ganny onore,<br />

parey lartik 33 nou Konstitisyon i<br />

fer provizyon, me apre 32an anba<br />

gouvernman SPPF kalite labaz<br />

ledikasyon ki Sesel i bezwen pou vin<br />

en pei mondern e en legzanp pou<br />

nou rezyon i an kestyon ozordi.<br />

La kan mon pe koze sa lekol i<br />

mank bann lekipman debaz i pa<br />

akseptab pou en zanfan debout e<br />

apir ek miray ouswa asiz lo latab<br />

letan i bezwen aprann dan laklas,<br />

napa ase sez avek latab pou bann<br />

zanfan etidye dan konfor e parfwa<br />

paran i bezwen donn zanfan zot<br />

prop sez, pou servi lekol. Sa i osi<br />

aplik pou bann lekipman<br />

ledikasyon fizik parey boul<br />

volleyball basketball ek football,<br />

laklas pou serten size spesifik napa.<br />

Lekol osi napa ansennyan pou<br />

serten size; en legzanp kler se school<br />

counselor.<br />

Bann viktim depar volonter<br />

dan en moman kot kriz ekonomik pe<br />

anmenn plis defi sosyal, servis bis<br />

pou anmenn zanfan lekol aler dan<br />

bomaten e osi difikilte ki zanfan i<br />

gannyen avek drayver ler zot pe<br />

retourn dan lakour tar apre bann<br />

aktivite ECA i reste 2 size ki<br />

management lekol avek<br />

lakonpannyen SPTC i bezwen<br />

rezourd. Tandi ki promes Msye<br />

Michel depi an Zen 2006 pou<br />

kontrol lakantite zanfan par laklas e<br />

lakantite peryod bann ansenyan i<br />

ansenye i ankor zis 2 promes. Se sa<br />

leta nou lekol.<br />

SNP Msye Speaker i krwar<br />

dan en pli o nivo ledikasyon pou en<br />

meyer lavenir, nou fer lapel avek<br />

bann zanfan pou realiz priyorite zot<br />

2


ledikasyon dan zot lavi. I annan<br />

zanfan ki konsyan sa, mon felisit<br />

bann ki‟n termin zot lekol segonder<br />

Larivyer Anglez lannen pase, e ki‟n<br />

fer byen zot legzanmen IGCSE,<br />

malgre lekol an zeneral pa‟n perform<br />

lo nivo, ki ti ekspekte. SNP i solider<br />

avek tou ansennyan ek paran pou<br />

kontinyen travay ansanm pou siport<br />

bann zanfan e donn zot tou<br />

lorportinite pou devlop sa sans<br />

responsabilite. Msye Michel in les<br />

nou konpran ki to mank lanplwa in<br />

sorti 1% an Novanm 2008, pou ariv<br />

3.6%, sa i en sinny move<br />

performans ekonomik. Me pir ankor<br />

i demontre inefikasite gouvernman,<br />

pou ankouraz en klima pou<br />

kreasyon lanplwa.<br />

Zenn Larivyer Anglez zis pe<br />

monte desann me zot pa ganny<br />

tyak. Lo size lanplwa i evidan ki<br />

SPPF i lour, lontan i ti zis abzorbe<br />

me la ki prezan larealite ekonomik<br />

in sanze, zot pa kapab kree. An<br />

Novanm 2008 gouvernman ti pous<br />

pros 2000 travayer dan sekter piblik<br />

angiz zot a ganny lanplwa dan<br />

sekter prive kot plis ki 8000 etranze<br />

pe travay. Me kwa ki‟n ganny fer<br />

pou ranplas bann etranze? Konbyen<br />

ki‟n ale pou fer plas pou bann<br />

Seselwa? Se yer ki mon‟n antann<br />

demann pou fer en odit dan pos ki<br />

bann etranze i okipe. Letan nou<br />

dimoun, 55 an amontan pe ganny<br />

forse aret travay, Msye Michel li<br />

aprezan ki i anmenn Irlande 3zyenm<br />

az pou vin travay kot nou. I annan<br />

pros 1500 zenn ki zwenn marse<br />

lanplwa sak lannen me tan ki en<br />

bon plan devlopman resours imen<br />

pa ganny devlope nou pou<br />

kontinyen antann Prezidan 32 an<br />

apre ki son gouvernman in<br />

opouvwar admet ki nou pa ankor<br />

annan dimoun kalifye dan tel ou tel<br />

domenn.<br />

Kwa ki pe anpes<br />

gouvernman pran linisyativ e<br />

renegosye avek tou bann envestiser<br />

etranze isi pou ki zot rezerv serten<br />

travay inikman pou Seselwa. I pa<br />

akseptab ki en letablisman parey<br />

Labriz zis 15% son workforce ki<br />

Seselwa, i pa akseptab ki se nou<br />

depi zardinyen, drayver pickup, gard<br />

sekirite e labourer i etranze<br />

eksetera. Eski vreman nou sitan ris<br />

pou nou annan sa ta etranze pou<br />

travay se nou? Progranm<br />

lokalizasyon fodre i sorti koman zis<br />

en lide teorik pou parti SPPF. Kwa<br />

ki difisil dan idantifye en zenn avek<br />

potansyel, met li koman understudy<br />

sa etranze ki la, donn li en<br />

loportinite lantrennman avek letid<br />

neseser pou li kapab vin sa<br />

ranplasan. Ler zot fail lo la, aprezan<br />

zot taye e kree progranm young<br />

leaders.<br />

Mon demann mon lekor akfer<br />

si zis pou ganny bann fitir MNA.<br />

SNP Msye Speaker i rekonnet lartik<br />

35 nou Konstitisyon e i an faver<br />

kreasyon otan loportinite lanplwa<br />

pou Seselwa. Nou plan pour nou<br />

reisi fer sa se kree en lekonomi ki<br />

modern e ki kapab sezi bann<br />

posiblite pou kree lanplwa, anmenn<br />

forex e ogmant sa ki nou gannyen.<br />

Pou ed nou dan sa misyon Seselwa i<br />

bezwen vin pli alert pou pran sa<br />

nouvo pa ver lavenir anmezir ki<br />

posibilite pou aktivite ekonomik i<br />

prezant son lekor nou osi bezwen<br />

regard pli lwen e vin pli kreativ e pli<br />

inovativ.<br />

Fer desann pri lavi i priyorite<br />

nimero enn dan progranm SNP, sa<br />

se akoz gouvernman SPPF son<br />

kredibilite lo sa size i negativ. Pou<br />

en gouvernman ki‟n promet pou met<br />

dolar dan pos Seselwa e pou double<br />

nou larises isi 2017, fransman zot<br />

zefor pa enspir konfidans. Sa 5<br />

3


mezir ki‟n anonse ki enkli rediksyon<br />

lo 11 komodite STC e rediksyon taks<br />

lo plizyer materyo brit lagrikiltir pa<br />

al ase lwen. Letan ou bezwen fer<br />

sakrifis pa dezennen me manz zis<br />

dinen, letan ou bezwen anvoy ou<br />

plan voyaze, ou plan konstriksyon,<br />

ou plan aste en propriyete, letan ou<br />

bezwen koup ou lalinny fixed mobile<br />

e al lo pre-paid ler ou bezwen<br />

redwir ou package intelvision, ouswa<br />

dekonekte servis internet ki<br />

esansyel pou ou zanfan. Letan ou tir<br />

ou zanfan lekol prive, ler ou bezwen<br />

kit ou transpor se ou e pran bis<br />

akoz karbiran i ser, ler ou bezwen<br />

desann apye sorti Union Vale akoz<br />

ou kapab afford zis sa lot pasaz pou<br />

al travay Providence e ler ou bezwen<br />

fer 2 louvraz pou sirviv mon konnen<br />

ki ou osi ou‟n bite fas a<br />

logmantasyon dan pri lavi.<br />

Pou ou ki a lekout kekfwa ou<br />

pe dir sa i bann keksoz liks e nou<br />

kapab sirviv san zot. Mwan mon dir<br />

avek ou, non. Sa i bann keksoz ki<br />

nou tou ki travay dir dan sa pei,<br />

nou annan liberte pou zouir tou<br />

gouvernman i ganny elekte pou ed<br />

nou progrese, pou avans devan. I pa<br />

akseptab ki en gouvernman ki‟n<br />

promet nou en meyer lavi apre ki i<br />

vin opouvwar i fer nou retourn an<br />

aryer, i abes nou standard lavi, i<br />

atrap nou lanmen e anmenn nou<br />

dan en fernwanr. I pa akseptab mon<br />

dir.<br />

Bann zabitan Larivyer Anglez<br />

ki mon‟n koz avek, ti pe ekspekte<br />

Msye Michel anons bann mezir pli<br />

direk ki kapab donn zot detrwar<br />

roupi anplis dan zot lanmen, ki zot<br />

kapab aste en keksoz an plis pou<br />

anmenn dan lakour pou zot zanfan.<br />

En legzanp kler se akoz napa en<br />

revizyon dan kalkilasyon GST. I pa<br />

akseptab ki bann MNA SPPF isi i<br />

ava zis glorifye sa 50sou ouswa<br />

R1.50 ki STC in tire lo sa 11<br />

prodwir. Eski zot pa kapab demande<br />

akoz ki aprezan sa rediksyon i<br />

ganny fer. I pa kapab ki<br />

gouvernman pe sibvansyonn sa<br />

bann prodwir akoz sa i kont plan<br />

IMF. Me anmenmtan si STC in<br />

kapab fer li i vedir ki tou sa letan ti<br />

annan en trik dan zwe, i ti kapab fer<br />

li depi lontan.<br />

En lot propozisyon ki mon<br />

krwar i merit bokou konsiderasyon<br />

se lide ki manm elekte pour nou<br />

distrik, Onorab Nibourette in dir<br />

avek en zournal resaman; Onorab i<br />

panse ki pli ou reste pli pros avek<br />

Victoria ou merit pey bis mwens, en<br />

tel propozisyon san dout pou<br />

benefisye bann zabitan Majoie,<br />

Quincy e Union Vale, mon swete ki<br />

Onorab i pous sa lide isi dan<br />

Lasanble e mon granti li mon pou<br />

donn li mon sipor osi lontan ki sa i<br />

benefisye zabitan bann distrik<br />

otour Victoria enkli Larivyer Anglez<br />

e non pa lentere zis son parti.<br />

SNP Msye Speaker, mon<br />

repete fer desann pri lavi i priyorite<br />

nimero 1 son progranm, parey in<br />

leka an 2009, nou pou koz san ses<br />

lo size pri lavi ki pe afekte tou<br />

dimoun kan SPPF pa apir lepep<br />

Seselwa SNP pou debout e met<br />

presyon lo gouvernman. Dan lepase<br />

nou‟n reisir fors gouvernman kalkil<br />

byen e menm retourn lo serten<br />

mezir drastik ki zot ti‟n pran. Alor<br />

nou pou kontinyen fer li. An<br />

konsekans sitiasyon kot nou ete, sa<br />

pe anmenn son prop defi. Lo bor<br />

semen nou vwar plis zenn zan pe<br />

bwar an bonn a-vini, trafik e<br />

konsomasyon drog pa oule redwir,<br />

Castor Road pe vin de mwen-zanmwen<br />

atiran, latak avek vol lo<br />

bann sitwayen inosan pe arive. Zis<br />

pandan mwan Desanm Msye<br />

Speaker i annan de latak lo bann<br />

endividi Larivyer Anglez enkli enn<br />

4


dan en laboutik gran lizour. Sa ki<br />

pe fer konstriksyon, son materyo zis<br />

i disparet. Tou sa la pe arive malgre<br />

lasirans Vis Prezidan dan Lasanble<br />

an repons kestyon mon ti table<br />

lannen pase ki i annan patrol regilye<br />

ki lapolis i fer dan distrik.<br />

Se pa sa karakter e<br />

repitasyon ki zabitan i oule vwar<br />

nou distrik devlope e annan. Alors<br />

en zour Larivyer Anglez ti sinonim<br />

avek laviktwar, avek sanpyon lepok<br />

ki Albert Marie ti pe etablir rikord<br />

maraton, ki 20an plitar i ankor la,<br />

lepok ki <strong>The</strong>lma Pierre-Louis ti pe<br />

ranport tit meyer atlet fanm, lepok<br />

ki Donald Monnaie ti pe enspir tou<br />

zenn ler i pe met gol, bisiklet pou<br />

Sesel kont lekip Moris. Ozordi letan<br />

ou vwar en zenn parey Samantha<br />

Akasa nepli annan lakourazman<br />

pou swiv dan lepa nou bann ero<br />

sportiv parey Jimmy Baker, Peter<br />

Sinon, Lina Lestrange, Jocky<br />

Jacques e lezot, ou pa bezwen al<br />

lwen pou konnen ki lavenir nou<br />

distrik e lavenir nou pei pa dan bon<br />

lanmen.<br />

Letan nou vwar leta nou<br />

distrik ki mon‟n souleve i akoz pou<br />

tro lontan SPPF in ranport eleksyon<br />

an servan bann metod popilis e<br />

bann promes dan vid ki zot ti napa<br />

lentansyon onore. Lepep in fer zot<br />

konfyans pou ekip nou lakour me<br />

zot in les li abandonnen. Ozordi nou<br />

pe pey ser pou sa konsekans.<br />

Sa lakaz i demann en nouvo<br />

lokater pou okip li, enn ki a swazir<br />

si i pou fer en netwayaz zeneral<br />

oubyen en renovasyon ekstansif e<br />

rod en lasirans ki ava anmenn plis<br />

garanti. Ozordi malgre lesey pou<br />

fors nou krwar ki nou en viktim kriz<br />

finansyel global fodre pa Seselwa i<br />

fer sa fot e rezet lefe ki SPPF i‟n<br />

annan move rikord planifikasyon<br />

ekonomik, pret larzan an bonnavini<br />

e pa onor son det, san obliy gaspiyaz<br />

e koripsyon dan gouvernman.<br />

Msye Michel in vin isi, in koze<br />

e ou ti a krwar in fek debarke, ou ti<br />

a krwar pou 32 an li in andeor<br />

gouvernman SPPF, konmsi i pa ti<br />

zanmen en manm sinyor kabinet kot<br />

in menm ansarz minister finans ki<br />

en letan ti annan tou kontrol lo<br />

labank santral e direkteman<br />

responsab pou konsekans ki ozordi<br />

nou pe sibir ki‟n konmans omwen<br />

10an pase. Ladan menm annou pa<br />

oubliye ki ler ti pret serman an Avril<br />

2004, Msye Michel ti promet ki i pou<br />

protez nou aki, me ki‟n arive depi<br />

sa? Roupi in devalye par san pour<br />

san, apre sa ou pti lekonomi ki ou<br />

ti‟n met de kote labank pou letan dir<br />

in perdi son valer e redwir par<br />

lamwatye. Ou saler en sel kou in<br />

koup par san pour san e ou<br />

pouvwar aste in desann par menm<br />

kantite. To lenflasyon in ariv ziska<br />

63% dapre Biro Statistik Nasyonal.<br />

Msye Michel pa pe kapab<br />

protez bann fanmiy Seselwa kont la<br />

mizer akoz logmantasyon dan pri<br />

lavi. Dan son ladres Msye Michel in<br />

totalman say son responsabilite e<br />

mon pa dakor avek defans Onorab<br />

Pool, i ti merit dir lepep rann en<br />

kont lo sa sonm 2.5 bilyon ki‟n<br />

akimile deor, egalman in refize<br />

donn lepep en kont randi lo sa sonm<br />

808 milyon dolar ki nou drwa.<br />

An Oktob 2006 nou a rapel i<br />

ti dir ki Sesel pa pou pran loan<br />

ankor, alor lepep ti anvi ganny son<br />

leksplikasyon lo akoz nou‟n bezwen<br />

pret en sonm 308 Milyon avek<br />

Lehman Brothers a en to lentere<br />

24% par an. Sa 4.5 milyon ki‟n<br />

perdi lo zil Perseverance i pa‟n dir en<br />

mo lo la. I pa‟n dir nou akoz sa<br />

sonm 948 milyon ki ganny zenere<br />

5


dan nou lekonomi zis en tyer ki pas<br />

dan nou sistenm banker e personn<br />

pa rode kot larestan i ale.<br />

Nou tande ki pou annan en<br />

rediksyon 25% dan lakantite touris<br />

ki vin Sesel sa lannen, tourism i<br />

nou diber lo nou dipen, Msye Michel<br />

in napa solisyon kler pou redwir sa<br />

sif. I pa‟n dir akoz zis en kategori<br />

travayer ki‟n forse al lo depar<br />

volonter e non pa okenn o z<strong>of</strong>isye<br />

dan gouvernman, apre tou zis saler<br />

ki zot gannyen san oubliy bann lezot<br />

perks ankor ti ava kapab fer ase<br />

lekonomi pou anploy enn ou de<br />

zenn pou deservi piblik direkteman.<br />

E finalman pou bann dimoun ki<br />

swadizan konpran zot soufrans e<br />

ki‟n perdi travay, bann ki‟n tonm<br />

dan sa serk vilnerabilite ki‟n agrandi<br />

Msye Michel pa‟n donn zot en<br />

deadline pou zot soufrans.<br />

I drwa lepep pou demande ki<br />

SPPF ennfwa pour tou i donn<br />

leksplikasyon ki‟n arive avek sa pei<br />

akoz se zis zot ki‟n opouvwar tou sa<br />

letan. Ler nou koz latransparans sa<br />

i bezwen komans avek zot, i zot<br />

drwa pou donn sa leksplikasyon. Si<br />

lepep pe demande, lepep i annan<br />

rezon akoz lepep ki annan pouvwar<br />

e in met zot la, i tre enportan pou<br />

nou kontinyen fer rapel pep Seselwa<br />

ki sa kriz ki nou ladan ozordi pa‟n<br />

komans le premyer Novanm 2008<br />

letan Msye Michel ti adres lanasyon<br />

lo size reform ekonomik IMF. I<br />

annan omwen 10an ki SNP ti pe<br />

averti nou me bann MNA SPPF ti<br />

kontinyen aplodi tou bann desizyon<br />

brans egzekitiv. Semen pli kout pou<br />

zot sete pou abandonn mon bann<br />

frer e ser Seselwa ki ti‟n vot pou zot,<br />

aprezan ler in arive pou bann MNA<br />

SPPF fer refleksyon serye lo<br />

konbyen zot silans in kout nou pei.<br />

Se zot ki ti refize debout akote<br />

zabitan mon distrik e larestan<br />

popilasyon pou koz kont bann move<br />

desizyon sirtou ekonomik, ki ozordi<br />

in anmenn nou pei kot i ete.<br />

Zanmen zot in koz kont<br />

logmantasyon dan pri lavi, zanmen<br />

zot in koz kont lentrodkisyon 12%<br />

GST lo manze e 17% lo servis,<br />

zanmen zot in koz kont sa kantite<br />

konsesyon e retansyon ki<br />

gouvernman ti pe donn bann<br />

envestiser etranzer an bonnavini,<br />

zanmen zot in koz kont inefikasite<br />

progranm lokalizasyon bann pos<br />

dan sekter piblik, zanmen zot in koz<br />

kont vikitimizasyon security<br />

clearance, zanmen zot in koz kont<br />

sa ta prete ki gouvernman ti a pe<br />

prete, zanmen zot in koz kont<br />

gaspiyaz, move zestyon e koripsyon<br />

dan gouvernman.<br />

La ozordi kan zafer in sal, sa<br />

menm group dimoun ki ler ti<br />

bezwen nou vot ti konn travers pon<br />

Bertha, konn grenp semen<br />

Cosmoledo e konn sot Kap Bonm<br />

Zan pe azir parey bann lewa ek<br />

bann prens zot pe regard nou ava<br />

pitye. Zot leker i endiferan me zot<br />

pa <strong>of</strong>er lanmen. Pour vwar zot fodre<br />

met randevou kot ladministrasyon<br />

distrik. Msye Speaker ou menm ou‟n<br />

dir lo SBC semenn pase ki nou<br />

Lasanble i bezwen matir, e fer en<br />

nouvo depar sorti dan sa latrap<br />

talkshop. Lepep i oule vwar bann<br />

MNA SPPF pe anvoy latet enpe plis<br />

avek gouvernman. Pou le moman se<br />

zot ki responsab nou lakour, i zot<br />

devwar pou pas en balye devan sa<br />

laport, netway sa vit e gard nou<br />

lakour a‟n ord. Silans nou bann<br />

lenstitisyon birokratik sirtou nou<br />

medya nasyonal i osi kontribye<br />

bokou pou anmenn nou pei kot i<br />

ete ozordi.<br />

I pa akseptab ki larzan piblik<br />

i kontinyen ganny servi pou finans<br />

6


Zournal Nasyon e SBC me zot<br />

mentenir zot lezitasyon pou reflekte<br />

sa diversite lopinyon politik ki<br />

egziste isi. Si Msye Michel parey<br />

Lider Lopozisyon in dir i kapab donn<br />

lord lazans byennet pou revwar son<br />

kriter pou donn lasistans, i osi<br />

kapab donn lenstriksyon SBC pou<br />

ed nou demokrasi agrandi. I pa<br />

akseptab pou sa de lorganizasyon i<br />

kontinyen ganny servi zis pou raport<br />

sa ki gouvernman i oule dir avek<br />

lepep, olye ki bann zournalis e<br />

producer progranm i fer gouvernman<br />

dir e eksplik sa ki lepep i oule<br />

konnen. Se zot gardyen kot sa<br />

lakour, zot annan responsabilite<br />

pou met serten lord, fodre les Msye<br />

Michel konn son limitasyon e pa<br />

soutir li abiz son privilez koman<br />

Prezidan viz-a-vi sa de<br />

lorganizasyon.<br />

An konklizyon Msye Speaker,<br />

kontrerman avek Msye Michel ki‟n<br />

vin isi devan nou e annons son<br />

kanpanny pou prosen eleksyon<br />

Prezidansyel atraver sa seri rankont<br />

konsiltatif lo nivo distrik ki i oule<br />

fer, parey an 2005, SNP li pa pe lans<br />

en kanpanny. Me parey diskour<br />

Onorab Ramkalawan in demontre<br />

nou pe lans en nouvo vizyon pou<br />

Sesel, nou pe renouvle nou<br />

determinasyon pou fer rev tou<br />

Seselwa vin la realite. Lo sa not<br />

mon oule adres de mo pou lazenes<br />

Seselwa atraver diskour Lonorab<br />

Ramkalawan SNP pe sinyal en<br />

nouvo lapros, en nouvo fason fer<br />

keksoz, en nouvo determinasyon<br />

pou adres bann lenzistis ki‟n diviz<br />

nou nasyon. Sa i nou nouvo depar<br />

pou Sesel, pou nou bann siporter<br />

pou lavenir.<br />

Nou partaz en rev avek<br />

plizyer mil Seselwa ki pa ankor<br />

idantifye zot lekor avek SNP e<br />

plizyer lezot ki pe deza fer li. Nou<br />

misyon se pou al de lavan e fer zot<br />

viv sa rev. Ozordi nou annan en<br />

Prezidan ki atraver son<br />

lorganizasyon fondasyon Jj Spirit pe<br />

kategoriz bann zenn. I kler si ou<br />

swiv son prensip, si ou krwar dan<br />

son lide i ava annan loportinite pou<br />

ou dan sa pei, me pou bann ki pa<br />

krwar dan son lide ou pou ganny<br />

met a lekar.<br />

Lazenes Seselwa Msye<br />

Speaker pa oule sa divizyon, fason<br />

fer SPPF i met en lafreyer enorm<br />

dan nou zenn. Gouvernman in<br />

ganny elekte koman serviter lepep,<br />

pa pou vin en laklas elit ki ignor<br />

bann norm demokratik ki lepep pe<br />

egzize. SPPF in vin egzakteman sa.<br />

Zot in vin en parti dirize par en<br />

group elit, ki krwar Sesel pou zot, ki<br />

krwar zot pou reste opouvwar pou<br />

lavi, ki krwar ki zanmen en zour zot<br />

pou rann kont, e ki krwar ki sa ki<br />

anvi tir zot opouvwar<br />

demokratikman i fou.<br />

Pep Seselwa fodre realize e<br />

aksepte ki en gouvernman pa sa<br />

lonbri ki nou‟n ne avek,<br />

gouvernman i la pou travay selon<br />

promes ki zot in ganny elekte lo la.<br />

Si zot pa deliver nou merit annan en<br />

sel mo pour zot, „out‟! Koman en<br />

nasyon kretyen nou sanse pou<br />

ganny beni avek sa 3 kado ki<br />

Bondye in donn nou, lentelizans pou<br />

nou reflesir, laliberte pou nou swazir<br />

apre ki nou‟n reflesir e volonte pou<br />

nou bouze e al de lavan apre ki<br />

nou‟n swazir. Pep Seselwa ansanm<br />

nou kapab sirmont nou pase, pou<br />

fer Sesel vin en landrwar pli sen, pli<br />

prospere fer li vin en sosyete lib kot<br />

tou dimoun i ganny menm sans<br />

akonpli zot rev irespektiv ki zot<br />

kwayans politik. Alor annou ralye,<br />

annou koste otour sa nouvo lapros,<br />

otour bann nouvo lide pou<br />

rekonstrir nou lakaz. Devan nou se<br />

7


en kontrakter konpetan ki fidel avek<br />

Sesel me pli enportan akoz nou anvi<br />

Sesel i reisi nou pou fer keksoz avek<br />

lanmour, sa bann parol pa okenn<br />

propagann pou met disel dan ou<br />

blesir me i nou rev, nou promes pou<br />

batir en lakour kot tou dimoun i lib,<br />

kot tou dimoun i annan menm<br />

loportinite pou prospere, pou nou<br />

zanfan reste sen e s<strong>of</strong> e pou nou<br />

kiltir ganny proteze. Alor nou pa<br />

pou zanmen les tonbe ziska ki nou<br />

pei i vin en later ranpli avek lespwar<br />

e loportinite lape avek prosperite e<br />

lazistis avek sekirite pou tou sa<br />

nasyon Seselwa. Mersi Msye<br />

Speaker.<br />

(Applause)<br />

HON ANSLEY CONSTANCE<br />

Mersi Mr Speaker. Manm Lasanble<br />

nasyonal frer, ser Digwa, e zabitan<br />

zil pros e tou Seselwa.<br />

O komansman sak lannen<br />

nou koman bann reprezantan lepep,<br />

nou ganny sa privilez pou nou<br />

deliber lo bann gran lalinny mesaz<br />

nou Sef Deta lo sitiasyon nou pei<br />

apre ki Sef Deta, ki nou Prezidan<br />

pei i fer okomansman premye trimes<br />

travay nou Lasanble Nasyonal. I en<br />

moman pou nou bann reprezantan<br />

lepep fer en analiz pr<strong>of</strong>on e senser lo<br />

kwa ki nou‟n akonpli e kwa ki<br />

koman en nasyon nou annan pou<br />

fer pou rod meyer solisyon pou nou<br />

pep e soutyen lavansman nou pei. I<br />

en moman kot nou devret kiltiv dan<br />

nou pep en dezir pou regard lavenir<br />

avek bokou pridan me touzour avek<br />

en lespwar malgre tou difikilte ki<br />

lavi i kapab prezant devan nou.<br />

Msye Speaker tenm sa lannen<br />

i selman reprezant lideal ki Prezidan<br />

e tou Seselwa ki oule viv sa lideal i<br />

bezwen sezi pour ki nou kapab<br />

koman en pep, en nasyon bouz<br />

fraternelman de lavant avek mwens<br />

traka lavi. Koste Seselwa i sa veikil<br />

ki gid sak Seselwa ver son lobzektif<br />

lavi si vreman nou anvi avanse<br />

koman en nasyon, koman en pep.<br />

Napa lot swa e mon pa asire ki i<br />

annan en lot swa.<br />

Mr Speaker mon‟n toultan dir<br />

kan nou koz lo leta nou nasyon sa i<br />

annan en lyen direk ou endirek avek<br />

sa ki sakenn de nou i fer koman<br />

zanfan sa gran fanmiy ki appel<br />

Sesel. Kan nou koz lo leta lanasyon<br />

Seselwa otomatikman i annan pou<br />

fer avek sa ki pase Lanmerik….. nou<br />

bezwen toultan gard antet lapel<br />

Prezidan e osi pa bliye dan ki lespri<br />

Prezidan in pronons son diskour.<br />

Msye Speaker dan son<br />

diskour Prezidan Michel in montre<br />

ki i Prezidan tou Seselwa e son leker<br />

i pou tou Seselwa. Prezidan in servi<br />

en langaz linite, in soulinny sa<br />

nesesite pour ki nou tou nou koste<br />

ansanm koman en sel fanmiy. Wi,<br />

Msye Speaker malgre tou defi,<br />

Prezidan in relev moral nou pep e<br />

enspir konfyans ek lespwar dan nou<br />

pep Seselwa. Prezidan in pronons<br />

son diskour dan en lespri fraternite<br />

kot nou‟n ganny rapel ki nou<br />

diferans i mwen enportan ki sa ki<br />

nou annan en komen. Wi Msye<br />

Speaker Prezidan in fer nou<br />

konpran ki nou en Seselwa avan ki<br />

nou en Digwa, en Pralinwa oubyen<br />

en zabitan Mahe. Nou en Seselwa<br />

avan ki nou en siporter SPPF, SNP<br />

oubyen DP, nou en Seselwa avan ki<br />

nou en kretyen Misilman oubyen en<br />

lot group relizyez. Nou osi en<br />

Seselwa avan ki nou dakor oubyen<br />

pa dakor avek mezir ki gouvernman<br />

in pran pou redres nou lekonomi.<br />

Msye Speaker Bondye letan<br />

in kree Sesel in fer li avek en plan e<br />

set a nou pep Seselwa pou enterpret<br />

8


e viv dapre sa plan. Bondye in kree<br />

Sesel koman en sel group zil<br />

granitik omonn, sa i vedir ki nou<br />

kreater in kree nou koman en pep<br />

ini. Bondye in osi peple nou pti pei<br />

avek diferan ras. Nou bann zanset<br />

in deside pou met zot diferan dekote<br />

e melanze koman en sel gran<br />

fanmiy, ini dan zot panse e zot<br />

aksyon. Me ozordi nou annan sa sel<br />

Sesel ki nou tou nou kontan.<br />

Msye Speaker pep Seselwa,<br />

ozordi nou zenn zenerasyon pour<br />

nou a nou tour met nou diferans<br />

dekote e travay ansanm pou<br />

anmenn nou pei pli devan. Met nou<br />

diferans politik dekote, pa vedir ki<br />

nou aret diskite. Met nou diferans<br />

politik dekote i senpleman vedir ki<br />

nou trouv bann pozisyon komen e ki<br />

nou diskit lo detay e meyer fason<br />

pou avanse. Paregzanp lo size<br />

reform ekonomik parti mazoriter<br />

koman lopozisyon in tonm dakor ki<br />

sa reform i merit ganny fer e i<br />

neseser si nou anvi donn Sesel en<br />

lekonomi modern ki ava anmenn<br />

benefis pour sak Seselwa.<br />

Me annou pa gaspiy letan<br />

pou debat lo akoz i pe ganny fer<br />

konmela olye 10 an pase. Annou vir<br />

sa paz e plito konsantre nou zefor lo<br />

meyer fason pour nou fer en reform<br />

mars pli byen. Annou rod fason pou<br />

fer lentere lo loan dan labank<br />

desann pour ki Seselwa i kapab pret<br />

larzan san gran difikilte. Annou rod<br />

meyer fason pou fer pri marsandiz<br />

desann plis ankor pour ki<br />

konsomater i santi mwen lefe<br />

logmantasyon dan pri lavi. Annou<br />

rod meyer fason pou fer pri materyo<br />

pou konstriksyon lakaz desann.<br />

Annou rod meyer fason pou kree<br />

lanplwa pour bann frer ek ser ki‟n<br />

perdi zot travay atraver progranm<br />

depar volonter e trouv en travay.<br />

Annou rod meyer fason pou<br />

ki bann ki lo welfare i ganny en<br />

lasistans sosyal ki permet zot viv<br />

dan dignite. Annou rod meyer fason<br />

pour ki to lesanz dan labank i kapab<br />

amelyore pour ki Seselwa i kapab<br />

ganny forex pli bon marse. Msye<br />

Speaker politik bon marse pa pour<br />

zanmen anmenn nou lwen. Seselwa<br />

pa anvi tann diferans politik ant<br />

SPPF avek SNP. Seselwa ozordi i<br />

anvi tann propozisyon konkret sorti<br />

kot son bann dirizan lo kimannyer<br />

nou pou amelyor zot lavi. Seselwa in<br />

elekte nou pour nou trouv solisyon<br />

parey Prezidan pe trouv solisyon<br />

pour zot problenm e non pa vin etal<br />

en lalis problenm devan lepep<br />

Seselwa.<br />

Msye Speaker se pour sa<br />

rezon ki mon pou siport lapel<br />

Prezidan pour ki nou tou ki viv e<br />

benefisye dan sa pei, nou koste e fer<br />

nou par pour ki nou ed sa pei<br />

progrese. Ler nou pe analiz diskour<br />

Prezidan Michel i bon ki pep<br />

Seselwa i pa get 2 sitiasyon an<br />

izolasyon avek sa ki pe pase otour<br />

nou. Si nou fer en pti dorizon lo<br />

sitiasyon enternasyonal, sa ava<br />

kapab fer nou pli byen konpran nou<br />

prop sitiasyon lokal. Lanmerik<br />

ozordi de milyon dimoun i san<br />

lanplwa. Plizyer mil in perdi zot<br />

lakaz e i annan ki pe dormi dan zot<br />

transpor. Mon mazin sa zonm<br />

Lafrans ki depi laz 15 an in travay<br />

avek lakonpannyen Peugeot, ozordi<br />

a laz 55 an i trouv li san en travay.<br />

Langleter bann gran magazen in a‟n<br />

egzistans pour plis ki 60 an in oblize<br />

ferm zot laport akoz kriz ekonomik.<br />

Laboutik Mark and Spencer li osi in<br />

ferm serten son bann brans akoz<br />

resesyon dan zot pei. Wi Msye<br />

Speaker mon pa bezwen rapel lepep<br />

Seselwa kriz ki pe arive dan bann<br />

lenstitisyon finansyel dan plizyer pei<br />

endistriyalize atraver lemonn.<br />

9


Sitiasyon klimatik pa pe ede<br />

amelyor sitiasyon. Lasesres,<br />

linondasyon pe afekte rekolt dan<br />

plizyer pei, menm pe fer serten pei<br />

vin voras ler zot stok en gran kantite<br />

manze e sa byensir i afekte bann pti<br />

pei parey nou ki napa sa gran<br />

pouvwar dasa oubyen menm stokaz.<br />

Kot nou pti Sesel i debout dan tou<br />

sala? Konmdir Prezidan „eski nou<br />

krwaz nou lebra e pa fer nanrnyen‟ ?<br />

Mr Speaker byensir maler lezot pa<br />

fer nou boner. Lemonn antye pe<br />

travers en moman tre difisil e nou<br />

osi Sesel nou bezwen konbat pli dir<br />

ankor pour nou reste a laflot sekous<br />

sa gro tanpet. Nou pozisyon<br />

zeografik, nou pti resours limite,<br />

grander nou pei, tou sala i kontribye<br />

pou agrav nou sitiasyon bokou plis.<br />

Me sa ki rekonfortan kantmenm se<br />

ki nou annan en dirizan serye e<br />

senser dan son lapros ki pe travay<br />

san ses pou rod meyer solisyon pou<br />

siport tou Seselwa dan sa moman<br />

difisil. Nou osi annan en pep pli<br />

determinen ki pe get lavenir avek<br />

lespwar e angaz zot dan<br />

konstriksyon en sel Sesel.<br />

Msye Speaker malgre ki nou<br />

pei pe pas atraver difikilte<br />

ekonomik, nou linite, nou<br />

konprenezon, nou dezir pou koste e<br />

travay ansanm dan larmoni i reste<br />

nou sel lespwar pou batir en lavenir<br />

plis prosper pour nou zenn ki pe<br />

leve. Koman reprezantan lepep nou<br />

rol se donn lespwar nou frer me non<br />

pa dekouraz li. Ankouraz sa etidyan<br />

pou rod solisyon me non pa ranpli<br />

son latet avek litani problenm.<br />

Ankouraz sa zenn ki anvi travay me<br />

non pa trouble son lespri ek bann<br />

term ki dekouraz li.<br />

Msye Speaker, pep Seselwa<br />

annou leve e debrouye, annou<br />

demann nou lekor lekel ki pe<br />

konsey nou, eski li i pe travay? eski<br />

i dan menm difikilte ki ou? ki<br />

konsey in donn ou? Dan nou pei,<br />

Msye Speaker, ser zenn i annan<br />

travay, i ankor annan pozisyon ki pe<br />

ganny okipe par bann etranze. Nou<br />

kapab ed nou pei si nou deside pour<br />

nou leve e trouv en travay. E la i fer<br />

mwan mazin parol en etranze ki pe<br />

viv e travay Sesel. I ti dir mwan ki<br />

son frer ti dir li. Mon quote; ‘Mon<br />

frer, reste kot ou ete ou pli byen<br />

laba Sesel. Kot nou pa fasil trouv en<br />

travay konmela‟. Msye Speaker mon<br />

pa pour pran sa legzanp ki mon‟n<br />

donnen zis koman en konpliman,<br />

me mon oule selman fer rapel mon<br />

bann frer ek ser Seselwa ki wi i<br />

ankor annan plis ki 7000 job dan<br />

nou pei ki ankor pe ganny okipe par<br />

bann etranze. E si nou kapab koup<br />

lanmwatye sa pou fer nou pei bokou<br />

dibyen. Alors annou demontre nou<br />

patriyotism e ed nou lekor.<br />

Wi Msye Speaker parey<br />

Prezidan in dir dan son diskour,<br />

lepep Seselwa pe viv en moman<br />

difisil, tre difisil, me nou<br />

gouvernman pe fer tou sa ki i kapab<br />

avek son mwayen pou soulaz enpe<br />

nou soufrans. Me lo sa not pep<br />

Seselwa i soulaze ler Prezidan i dir<br />

ki in demann STC pou revwar pri 11<br />

komodite debaz. Byensir sa i ava ed<br />

nou bann fanmiy ki pe fer zot mye<br />

pou met 2 bout ansanm. E mon<br />

demande ki <strong>of</strong>ir a mezir plis<br />

komodite debaz i ganny desann pou<br />

benefisye nou pep.<br />

Komodite Sesel i tro ser Msye<br />

Speaker. Sa ki ti krwar ki<br />

liberalizasyon ti pou anmenn nou en<br />

pli bon deal in tronpe. Okontrer in<br />

anmenn konpetisyon pli ser ankor.<br />

La i fer mwan mazin parol ansyen<br />

Prezidan Rene ki ti toultan averti<br />

nou ki bokou marsan Sesel i<br />

telefonn kanmarad e fikse pri olye<br />

donn konsomater en fair deal. Zot<br />

10


plito form en kartel antre zot. Sa<br />

menm marsan ki pe trise, zot<br />

souvan dir ou ki zot pa fer pr<strong>of</strong>i,<br />

selman zot kontinyen pe vann e<br />

menm agrandi zot biznes lannen<br />

apre lannen. Mr Speaker a sa pwen<br />

mon oule salye zefor NATCOF ki<br />

malgre zot resours e pouvwar limite,<br />

zot pe fer en bon travay kot zot pe<br />

averti nou konsomater kont labi<br />

oubyen kont bann marsandiz ki pa<br />

lo standar.<br />

Avek sa proze delwa ki pou<br />

vin devan Lasanble nasyonal byento<br />

mon espere i ava ed zot desarz zot<br />

travay pli efikasman. An atandan<br />

parey NATCOF i kontan dir nou<br />

bann konsomater nou devret<br />

kontinyen pran nou responsabilite<br />

pour nou rod valer pour nou larzan<br />

e menm pour nou deal ek sa bann<br />

marsan.<br />

Mr Speaker mon kontan pou<br />

aprann ki serten labank pe komans<br />

fer desann zot to lentere lo loan. Sa<br />

byensir i ava ankouraz sa fanmiy ki<br />

pe vwar li dan difikilte mon pe osi<br />

demande ki HFC i esey revwar<br />

lentere lo loan ki i donn son bann<br />

kliyan. Ozordi i annan dimoun ki<br />

son loan i mont par R1,100 oubyen<br />

menm R1,700 roupi. Sa i tro bokou<br />

an prenan kont lezot depans ki en<br />

fanmiy i annan pou fer sirtou nou<br />

bann servis enportan parey bill delo<br />

elektrisite, telefonn e pa bliy manze.<br />

Mr Speaker zonm depi son<br />

legzistans in touzour konbat pou<br />

sirviv parmi lezot kreatir. Sa bezwen<br />

pou sirviv in fer li envante e devlop<br />

son kreativite.<br />

Tan ki later i later, zonm in<br />

fer fas avek bokou defi. Sa enn i pa<br />

premye e sirman i pa pour dernyen.<br />

Stratezi ki nou gouvernman in pran,<br />

pour nou sorti dan sa difikilte<br />

ekonomik ozordi devret vin en<br />

deterans pour nou zenn zenerasyon<br />

demen. Omwen zot ava apresye ki<br />

nou bann dirizan ozordi pa‟n asiz<br />

avek problenm me okontrer rod<br />

solisyon.<br />

Mr Speaker rod solisyon pour<br />

sa zenn ki pe etidye, rod solisyon<br />

pour sa peser ki sakrifye son<br />

sonmey, rod solisyon pour sa<br />

planter ki pe trimouse dan sa gro<br />

ker soley, rod solisyon pour nou vye<br />

paran ki‟n donn tou son zenes pou<br />

konstrir Sesel ozordi, rod solisyon<br />

pour sa ners ki pe pran swen avek<br />

nou bann pasyan. Rod solisyon<br />

pour sa promoter dan nou lendistri<br />

touris, anfen pour sak Seselwa ki<br />

kontan e pe viv dan sa patri ki apel<br />

Sesel.<br />

Msye Speaker diskour<br />

Prezidan in tonm dan en moman<br />

apropriye dan letan kot koman<br />

zanfan Bondye nou pe ganny<br />

demande pou fer sakrifis e met nou<br />

leta despri a‟n ord avek nou kreater.<br />

Koman en pep beni nou devret<br />

rappel nou lekor ki zonm pa nouri<br />

selman lo sa bout dipen ki nou<br />

manze, kantite larzan ki nou annan<br />

dan labank me plito, pli enportan<br />

ankor lo mesaz lanmour Bondye.<br />

Dan sa menm lespri koste Seselwa<br />

mon ti akontan evit tou bann<br />

denominasyon relizyez La Digue<br />

pour nou zwenn dan en gran<br />

rasanbleman lapriyer kot ansanm<br />

nou ava sant laglwar nou Senyer<br />

dan linite e larmoni. Sa i ava osi en<br />

moman kot nou ava demann<br />

benediksyon Bondye nou pei Sesel<br />

ki i kler bann dirizan nou pei dan sa<br />

latas difisil ki devan zot.<br />

Wi Msye Speaker annou<br />

devlop sa lespri caring and sharing<br />

parey nou gran paran kot sa ki ti<br />

annan en rezim bannann ti donn<br />

son vwazen en lanmen e an retour<br />

11


ler son zironmon ti‟n bon, nou<br />

vwazen ti donn nou en morso. Dan<br />

lavi pa zis ler nou donn dimoun<br />

larzan ki nou pe ed li. E donn sa ki<br />

nou annan selon nou mwayen avek<br />

en bon leker, sa i kapab reste grave<br />

dan memwar sa dimoun. Parey<br />

Prezidan in demann nou tou pou<br />

leve e debourye, mon fyer ler mon<br />

vwar ki Digwa pa pe asize me pe<br />

debrouye pou fer sa 2 bout zwenn.<br />

Sa Madanm ki apre ler travay pe al<br />

fer son pti part time dan lotel, mon<br />

dir li kouraz. Sa zenn papa ki pe fer<br />

overtime ziska 6 er, mon dir ek li pa<br />

dezespere. Sa ansennyan malgre<br />

bokou travay i vwar letan pou donn<br />

dan son kominote, mon dir ek li<br />

mersi. Me pour ou ki pa ankor leve,<br />

mwan mon dir ek ou leve e<br />

debrouye.<br />

Msye Speaker avan mon<br />

terminen mon oule eksprim mon<br />

dezapwentman total lo diskour<br />

dirizan lopozisyon. Dan en moman<br />

kot nou pei pe ganny demande pou<br />

travay ansanm, Seselwa in tann<br />

menm litani problenm fer par<br />

lopozisyon. Ler Prezidan pe rod<br />

fason pou apez douler lepep,<br />

lopozisyon i vin dir gouvernman pey<br />

zot larzan le 3 Oktob. Lider<br />

Lopozisyon i vin koz lo plis privilez.<br />

Si i annan okenn oz<strong>of</strong>isye Msye<br />

Speaker ki pe abiz son bann privilez<br />

e ki pe gaspiy larzan leta, mon<br />

demann Prezidan Michel pou met<br />

en full stop avek sa pratik. I devwar<br />

Onorab Lider Lopozisyon pou li<br />

mont State House, pour li al met<br />

Prezidan okouran tou bann fe otour<br />

sa pour ki Prezidan i a kapab pran<br />

aksyon. Tou oz<strong>of</strong>isye ki ganny<br />

privilez an tro fodre ki Prezidan i<br />

aras zot, sa i enkli Lider Lopozisyon.<br />

Msye Speaker i parey mwan ki i<br />

annan dimoun in ganny obsesyon<br />

avek larzan oubyen i oule fer<br />

Seselwa ganny obsesyon avek larzan<br />

parey li.<br />

Msye Speaker dan sa<br />

Lasanble nou nou pas lalwa kont<br />

koripsyon. Si Lider Lopozisyon i<br />

konnen lekel ki annan sa 2.5 bilyon<br />

i devret pa zis koze parey in dir me<br />

fer aksyon, devwal non sa bann<br />

dimoun. Me non, nou annan en<br />

lider lopozisyon ki pa serye. Mon<br />

krwar ki in ganny son legzanmen zis<br />

pour li koze. Mwan tan-ka-mwan<br />

Mon pou kontinyen siport Prezidan<br />

Michel dan son demars pou rod sa<br />

ki pli meyer pou pep Digwa e tou<br />

Seselwa. Gouvernman i la pour fer<br />

son bout. Annou nou osi fer tou sa<br />

ki nou kapab pou ed nou lekor e<br />

etann en lanmen avek nou frer ki<br />

dan bezwen, se sa nou sel misyon.<br />

Msye Speaker pep Seselwa,<br />

Sesel i nou patri. Annou pa rode ki<br />

nou pei i kapab fer pour nou me<br />

plito dan linite annou ansanm rode<br />

kimanyer nou kapab ed nou pei<br />

avanse pou benefis nou zenn<br />

zenerasyon ki pe grandi. Zot pa<br />

demann plis ki sa. Alors annou<br />

zwenn lapel Prezidan pour ki koman<br />

zanfan sa later Sesel nou met nou<br />

diferans dekote e travay pou fer nou<br />

pei Sesel progrese ki anfen i ava en<br />

benefis pour sak son sitwayen.<br />

Msye Speaker ki benediksyon<br />

Bondye i vers a‟n abondans lo nou<br />

pei Sesel. Mersi Speaker.<br />

(Applause)<br />

HON VICKY THERESINE<br />

Mr Speaker, Manm Lasanble, ser ek<br />

frer Seselwa bonzour.<br />

An se moman ki mon pe koze<br />

lemonn antye i dan difikilte e bokou<br />

defi i prezant devan sak endividi,<br />

sak leaders e tou gouvernman. Pep<br />

12


Seselwa pe osi fer fas avek sa bann<br />

difikilte.<br />

An se moman kan mon pe<br />

koze Mr Speaker sakenn de nou pe<br />

eksplor bann lorizon ki pankor<br />

ganny eksplore e anmenn en lager<br />

feros kont sa kriz ekonomik ki pe<br />

frap lemonn. Ozordi se sa nou<br />

lennmi. Se sa kriz ekonomik<br />

mondyal. Sesel pti ki nou pti e nou<br />

napa preske okenn resours nou<br />

vwar nou fas avek bokou plis defi e<br />

ankor plis difikilte pour arive gard<br />

sa menm vites devlopman ki nou ti<br />

ava swete bouze dan tou laspe nou<br />

lekonomi.<br />

Mr Speaker, sa nou pti Sesel<br />

ki Onorab Henrie, in dekrir koman<br />

en lakaz ki‟n tonm an rin, in donn li<br />

konfor neseser e adekwa pou sa ki i<br />

ete ozordi. Letan ou ou dir sa lakaz<br />

in tonm dan sa sitiasyon Onorab ou<br />

pe ensilte zefor e sakrifis tou nou<br />

bann gran paran ki‟n travay vreman<br />

dir lannwit e lizour pou batir sa<br />

Sesel e ankor pe anbelir li pou<br />

lavenir tou zanfan Seselwa enkli ou<br />

zanfan osi ladan.<br />

Sa kriz ekonomik mondyal pe<br />

fer ki tou dimoun partou atraver<br />

lemonn zour o lannmen vwar zot<br />

san en louvraz. Parey Sid Lafrik ki<br />

lanmenm akote e kot bokou<br />

Seselwa in vizite, boner Zanvye sa<br />

lannen plizyer papa in perdi zot<br />

lanplwa, nou isi Sesel sa sitiasyon<br />

pe fer nou bann fanmiy Seselwa pas<br />

atraver difikilte.<br />

Yer atraver CNN nou‟n vwar<br />

kot bann dimoun pe vann zot bag<br />

lor, sennon, zano e tou zot bann<br />

lezot, bizou pou arive repey zot loan<br />

lakaz. Obor nou Mr Speaker, Air<br />

Mauritius i riske fermen nenport ki<br />

ler. Bokou Morisyen pou san en<br />

lanplwa. Mon zanmi Mr Speaker,<br />

bomaten Moris i call mwan e i dir<br />

mwan ki manyer en Onorab dan<br />

nou Lasanble isi Sesel i nabou dir ki<br />

Moris tou keksoz i roz.<br />

I posib ki nou nou difikilte i<br />

pli soupl an prenan kont nou<br />

popilasyon. I kapab pli fasil pou ou<br />

ki san en lanplwa ozordi trouv en<br />

louvraz si selman ou fer byen ou<br />

resers e bann dimoun konsernen i<br />

donn bon gidans nou bann papa<br />

Seselwa ki pa dan lanplwa ozordi.<br />

Difikilte pour sa manman<br />

tousel repey son loan lakaz pour<br />

asire ki son zanfan i kontinyen zouir<br />

en twa par lao son latet. Mon partaz<br />

difikilte sa manman ki apre ki in pey<br />

tou son det i preske pa reste li gran<br />

zafer dan son lanmen pour fer sir ki<br />

sa de bout i zwenn ziska lot lafen<br />

dimwan. Mon apresye Mr Speaker,<br />

par kont bokou sa zefor ki nou<br />

gouvernman in fer pour ki bann ki<br />

pli ganny afekte pour ganny ede dan<br />

repeyman son loan lakaz, zis parey<br />

mon osi apresye zefor ki GST in<br />

ganny tire lo manze zannimo avek bi<br />

pou fer ki lavyann i vin pli bon<br />

marse.<br />

Sa i ava osi ede pou asir en<br />

sours protein pou nou pep e ensi<br />

nou zanfan menm dan letan vann<br />

swet. Dan sa boulvers ekonomik<br />

nou vwar Prezidan Michel pe redwir<br />

pri lo komodite debaz, tou sa zefor i<br />

montre klerman ki langazman<br />

Prezidan Michel vizavi son pep i la.<br />

Sa kriz ekonomik napa ni<br />

baryer, ni frontyer e i a pe ravaz tou<br />

pei e tou kous sosyete san<br />

eksepsyon. Sa gran lakonpannyen<br />

mazer (EMAAR) ki baze Dubai i<br />

bezwen kennsel laplipar zot bann<br />

devlopman e proze ki zot ti anvizaze<br />

antreprann. Sa i rezilta ki sa kriz<br />

mondyal pe plonz ladan.<br />

13


Lanmerik en rikord<br />

4.99milyon Ameriken i ozordi san en<br />

lanplwa e bann ekonomis in dir ki<br />

sa sif in ariv a sa nivo zis dan 2<br />

semenn.<br />

Zapon Mr Speaker, ki son<br />

nasyon ti yer ganny dekrir koman<br />

en nasyon pli avanse dan lemonn i<br />

ozordi vwar en degradasyon.<br />

Lekonomi Zapon zis dan detrwa<br />

mwan sorti meyer pour desann<br />

konsiderableman.<br />

Dan en survey ki‟n ganny fer<br />

Lonn dan sekter finansyel in<br />

demontre ki i annan en bes par 64%<br />

dan sa sekter e sa ti zis an Zanvye<br />

sa lannen. Sa sitiasyon i montre<br />

klerman ki Lerop in osi antre dan en<br />

resesyon terib. E nou, nou tou nou<br />

konnen ki lefe advers sa i kapab<br />

annan lo nou lendistri tourism, ki<br />

nou dipen, nou diber e nou ham.<br />

Mon pa ganny en konpran Mr<br />

Speaker, alor ki manyer i annan ki<br />

dir nou ki problenm ekonomik napa<br />

nanryen pou fer avek problenm<br />

ekonomik mondyal. Yer lo CNN<br />

nou‟n tande ki manyer the American<br />

Investment Group in ankor pandan<br />

sa dernyen 3 mwan fer en perd<br />

61bilyon dolar Ameriken e ki ankor<br />

enn fwa gouvernman Ameriken pe al<br />

bail li out avek en sonm 30bilyon<br />

dolar. Zis pou montre kimanyer sa<br />

lensidan Lanmerik i kapab annan<br />

en reperkisyon lo nou lekonomi.<br />

Nou de gro avyon Air <strong>Seychelles</strong>, Mr<br />

Speaker 767, 300 series ki ganny<br />

asire par AIG, ki fer ki si AIG i fait<br />

otomatikman sa 2 avyon pa pou<br />

kapab anvole. Lekonomi mondyel,<br />

lefe i annan direk lo nou pti Sesel.<br />

Mwan mon krwar ki nou tou ki la<br />

anndan nou ase entelizan Mr<br />

Speaker, pou nou apresye son<br />

reperkisyon. Isi Sesel nou vwar<br />

kantmenm sa papa ki pe trimouse<br />

pour asire ki son zanfan i kapab<br />

kanmen ozordi malgre tou difikilte<br />

al lekol tou lezour menm si in nepli<br />

kapab donn li 25 roupi toulezour,<br />

menm si in nepli kapab aste li en<br />

soulye nef sak fwa ki li i anvi. Son<br />

zanfan ankor pe rezouir en<br />

ledikasyon gratwit.<br />

Mon lans lapel avek bann<br />

headteachers pour asire ki sa sonm<br />

larzan ki sak lekol in gannyen i pe<br />

tous bann zanfan ki dan vre<br />

bezwen. Bann headteachers zot pou<br />

bezwen travay an etrwat<br />

kolaborasyon avek lotorite distrik<br />

pour zot kapab ansanm idantifye<br />

bann vre ka. Bann z<strong>of</strong>isye kot<br />

Minister headquarters Ledikasyon i<br />

bezwen fer sir ki tou lekol i ganny sa<br />

larzan san okenn gran difikilte pour<br />

zot kapab an retour ed sa bann<br />

zanfan. Dan tou sa boulvers mon<br />

ankor vwar fanmiy Seselwa tre<br />

determinen ki pe re-aziste tou son<br />

bann depans e serten pe menm fer<br />

de louvraz parey bokou dimoun ki<br />

pe viv Langleter pe bezwen fer. Si i<br />

akseptab pou sa Seselwa ki pe viv<br />

langleter fer de louvraz akoz ki i en<br />

problenm pou nou fer de louvraz<br />

ozordi.<br />

Fer de louvraz i en lot kiltir ki<br />

pe devlope parmi nou Seselwa pour<br />

zot kapab fer sa 2 bout zwenn.<br />

Seselwa pe debourye akoz<br />

senpleman zot anvi sirmont tou sa<br />

bann defi, tou sa bann lobstak ki zot<br />

rankontre toulezour. Mon salye zot<br />

pour zot kouraz e determinasyon.<br />

Ozordi Mr Speaker i pa le moman<br />

pour nou lager lo lepase. Me i plito<br />

moman pour nou konsernen avek<br />

nou fitir, avek fitir nou bann<br />

travayer e pli enportan avek fitir nou<br />

zanfan e nou lazenes.<br />

14


Koman en zenn mon enterese<br />

avek en lavenir ki pli briyan. Koman<br />

en zenn mon enterese avek en<br />

lekonomi ki bokou pli solid e<br />

modern. Parey tou leres zenn mon<br />

anvi vwar en sosyete kot pep<br />

Seselwa i krwar dan travay dir.<br />

Parey larestan zenn Seselwa mon<br />

plito enterese dan bann solisyon<br />

byen kalkile e dirab pour nou kapab<br />

kontinyen asire ki tou zanfan san<br />

eksepsyon i ganny en meyer<br />

ledikasyon e gratwit.<br />

Pour ki servis lasante i enn ki<br />

vin pli efikas e ki tous tou kous nou<br />

sosyete, mon enterese avek en<br />

lavenir ki pour asire ki malgre<br />

difikilte, bann fanmiy Seselwa ki<br />

ankor pe esper en lakaz i arive<br />

ganny asiste. Konman en zenn mon<br />

osi enterese ki nou bann gran paran<br />

i kontinyen benefisye avek zot<br />

sekirite e viv dan dignite. Mr<br />

Speaker konman en zenn mon anvi<br />

senpleman en meyer lavenir pour<br />

Sesel e pour Seselwa.<br />

Si ozordi nou pe fer tou sa<br />

bann sakrifis se akoz nou bezwen<br />

asire ki sa zenerasyon ki pe monte<br />

zot ganny en meyer lavenir ki sa ki<br />

nou nou‟n gannyen. Mon dakor ler<br />

Prezidan Michel i dir ki ozordi i pa le<br />

moman pour bann politisyen fer<br />

politik e anmenn politik dan milye<br />

sa kriz ekonomik mondyal ki nou pti<br />

Sesel pa‟n ganny eparnye. Se sa Mr<br />

Speaker, ki Onorab lo lot kote latab<br />

in fer zis avan ki Onorab Constance<br />

in pran laparol. I montre ou Mr<br />

Speaker ki en boug letan i vwar li<br />

dan milye kannal kantmenm en fey<br />

i esey grenp avek.<br />

Ozordi tou politisyen i merit<br />

pe inifye tou bann zefor akote sa<br />

bann difikilte ki nou pei pe pas<br />

ladan e vin avek kontribisyon<br />

pozitiv. Lepep Seselwa i konnen e<br />

realize ki dan en moman difisil nou<br />

bezwen plis trankilite, lape e stabilte<br />

politik dan pei. Lepep Seselwa i osi<br />

konnen ki si napa stabilite politik<br />

dan en pei keksoz pou vin pli pir.<br />

Mon pa pou al pli lwen, Mr Speaker<br />

me annou zis pran legzanp lo nou<br />

vwazen Madagascar. Azanda politik<br />

personnel en dimoun i senpleman<br />

kapab alim en dife ki apre personn<br />

pa pou zanmen fini tennyen.<br />

Ozordi nou konman en<br />

nasyon fodre pa ki nou dir ki tou in<br />

fini. Ozordi nou bezwen annan<br />

lespwar ki pe briye. Nou bezwen kit<br />

nou lespwar vivan pour nou fitir.<br />

Les mwan dir avek bann manman,<br />

avek bann papa, avek bann zenn ki<br />

dan segonder e post segonder, sa<br />

zenn ki leve toule bomaten pour al<br />

debourye ki lespwar pour en meyer<br />

Sesel i prometan. Annou kit lespwar<br />

toultan vivan e annou gard sa linite<br />

ki enn bann kalite sa pep Seselwa.<br />

Sa lenpak ki nou pti Sesel i<br />

santi a sakfwa ki resesyon Lerop i<br />

agrave i fer nou vitman realize ki<br />

nou bezwen plis perseverans e<br />

kouraz pour travers sa peryod difisil<br />

dan nou listwar. Me koman en pep<br />

nou bezwen pe tenir for e ferm. Nou<br />

bezwen pe reste vizilan e swiv tre<br />

pros sa ki pe arive dan lemonn<br />

otour nou.<br />

Lazenes Seselwa, nou pei i<br />

ozordi pe pas dan movetan pa akoz<br />

nou ti anvi ouswa akoz nou‟n<br />

swazir. Nou pe pas atraver sa<br />

movetan par nesesite e an rezilta<br />

sitiasyon lemonn. Ozordi lazenes<br />

Seselwa nou bezwen en lider ki for e<br />

kouraze, nou bezwen en lider ki<br />

mazin dibyen pour ou lavenir, nou<br />

bezwen en lider ki pa vin repet bann<br />

menm vye ritorik politik me en lider<br />

ki realis. Nou bezwen en lider ki<br />

pare pou reazir fas a difikilte san<br />

15


egard son retonbe politik. Se sa<br />

kalite lider ki nou bezwen. Dan<br />

prezantasyon son diskour Mr<br />

Speaker lo leta la nasyon Prezidan<br />

Michel in konvenk mwan e in<br />

konvenk tou zenn Seselwa ki li i le<br />

sel swa pour lavenir Sesel.<br />

Kestyon ki lemonn pe<br />

demande an se moman Mr Speaker<br />

se ki fitir i anmase pour nou?<br />

Sakenn de nou, nou bezwen annan<br />

krwayans e konviksyon. Sa de<br />

eleman ansanm pou fer nou ariv sen<br />

e s<strong>of</strong> kot nou destinasyon. Nou lo sa<br />

kote latab nou swe se ki tou Seselwa<br />

i sorti venker apre sa reform, nou<br />

swe se ki tou Seselwa i redouble son<br />

zefor pour travay pli dir pour arive<br />

anmenn plis larzan dan lakour, nou<br />

swe se ki bann ki pa pe travay pour<br />

leve e al travay e debourye. Ede<br />

tenir ou fanmiy. Pour bann ki pe<br />

toultan senm laenn nou swe se ki<br />

zot senm lanmour. Bann ki pe<br />

travay kot lanplwa pare pour ekoute<br />

e ed bann dimoun ki vin rod en<br />

lanplwa. Bann landrwa travay nou<br />

swe lo sa kote latab se ki zot donn<br />

sans nou bann zenn ki‟n fek fini<br />

politeknik pour devlop zot abilite.<br />

Aret dir zot zot napa leksperyans.<br />

Apre tou sa bann zenn zot bezwen<br />

komans travay pour zot kapab<br />

akimil leksperyans. Sa bann pti<br />

keksoz parey Mr Speaker si tou i<br />

ganny fer byen pou soulaz nou<br />

sosyete.<br />

Prezidan Mr Speaker in<br />

anons en seri mezir pour ede soulaz<br />

nou sitiasyon e mon swete ki bann<br />

akter konsernen i osi ede pour fer<br />

sir ki tou sa la i ganny tonm byen<br />

dan plas. Mr Speaker swivan sa<br />

bann mezir i klerman montre nou ki<br />

gouvernman i en gouvernman ki<br />

care and share. Malgre difikilte,<br />

gouvernman pe fer sir ki personn pa<br />

pe ganny kit deryer.<br />

Premyerman, pou annan en<br />

logmantasyon dan lasistans ki<br />

Welfare Agency pou donnen tre<br />

byento. Depi Lendi le 2 Mars nou‟n<br />

vwar rediksyon lo 11 komodite de<br />

baz. In nepli annan GST lo manze<br />

zannimo e lo pti poul ki STC i<br />

prodwir. Sa i vedir ki tre byen nou<br />

pou kapab aste lavyann poul a en<br />

pri pli rezonnab.<br />

Lo legrenn, langre e pestisid<br />

pou osi napa GST. La ankor tou<br />

bann fermye i ava kapab koup enpe<br />

zot bann depans e zot ava pas<br />

benefis avek piblik. Sa osi a permet<br />

bann dimoun ki kot lakour ki anvi<br />

prodwir ava kapab aste bann<br />

komodite en pti pe pli bon marse.<br />

Ozordi dan nou pei Mr Speaker, nou<br />

vwar detrwa dimoun ki pe rantre<br />

dan biznes farmasi. La ankor<br />

gouvernman in tir GST lo latizann.<br />

Lasante i reste en preokipasyon nou<br />

gouvernman. Seselwa nou kapab<br />

aste latizann pli meyer marse dan<br />

prosenn lavenir.<br />

Dan en lakour kot ou sa<br />

manman tousel ouswa sa papa<br />

tousel gouvernman pour ed ou arive<br />

repey ou loan lakaz vi ki lentere in<br />

monte. I byen note Mr Speaker, ki<br />

sa sipor pou al direkteman kot bann<br />

dimoun ki vreman vwar li difisil<br />

pour repey zot loan. Prezidan Michel<br />

i santi zot difikilte e se pour sa rezon<br />

ki i a pe rod tou fason pou soulaz<br />

zot soufrans. Dousman, dousman<br />

Mr Speaker nou pe vwar pri bennzin<br />

ek dyezel pe desann. Letan pri<br />

bennzin ek dyezel i desann nou tou<br />

nou pe osi ekspekte vwar en bes dan<br />

pri serten servis, par egzanp, mon a<br />

donn de legzanp taxi ouswa kours<br />

pick up ki dimoun i servi pou savoy<br />

zot bann materyo esansyel.<br />

16


Nou‟n antann bann labank<br />

vin devan pour anons en bes dan<br />

zot to lentere, e mon asire ki tre<br />

byento, a longer ditan ou fir amezir i<br />

pou kontinyelman annan bann bes.<br />

Mr Speaker nou sitiasyon e nou<br />

latas i enn ki difisil me mon reste<br />

konvenki Mr Speaker ki i pa enn ki<br />

dezespere. Avek tou sa bann mezir<br />

ki Prezidan in anonse i montre nou<br />

klerman ki nou reform i lo bon<br />

semen. Konman en zenn ki optimis<br />

mon dir wi nou pou reisi! Mon dir wi<br />

nou pou travay dir!<br />

Mr Speaker, difikilte pou la.<br />

Nou bezwen fran ek nou lekor ki<br />

keksoz pa pou vin meyer demen<br />

bomaten. Apre tou napa okenn par<br />

dan lekritir ki‟n ekrir ki sa mon‟n ti<br />

pou enn san difikilte. Okontrer Mr<br />

Speaker, lekritir in dir ki zonm pou<br />

travay lasyer de son fron pour ganny<br />

son dipen. La Geneses Sapit 3 verse<br />

19 i konfirm sa.<br />

Fas a realite lemonn nou<br />

bezwen tenir for dan sa sanzman<br />

pozitiv malgre dir, malgre soufrans<br />

nou reste konvenki ki tou Seselwa<br />

pou travers pon e ariv lot kote sen e<br />

s<strong>of</strong>. Mersi Mr Speaker<br />

(Applause)<br />

HON RAMKALAWAN<br />

Mr Speaker, letan nou lir labib fodre<br />

nou konmans sapit 1 verse 1, Zenez<br />

pa sapit 3 anmontan.<br />

MR SPEAKER<br />

Ok, en konsey pou bann ki lir Labib.<br />

HON THERESINE<br />

Mon‟n fer li direk pou pli fasil<br />

Onorab, mersi.<br />

MR SPEAKER<br />

Ok mon pa expert dan Labib me<br />

nou annan enn de bann preachers<br />

la anndan ki kapab ed nou. Mon<br />

krwar nou ava fer en sesyon spesyal<br />

lo la.<br />

HON RAMKALAWAN<br />

E Onorab Constance prese.<br />

MR SPEAKER<br />

Ok, order, order. Onorab Derjaques.<br />

HON ANTONY DERJACQUES<br />

Mersi Msye Speaker, Madanm, Msye<br />

Onorab, frer ek ser Seselwa bonjour.<br />

Avan mon fer mon ladres,<br />

permet mwan en minit pou remersi<br />

lider SNP Msye Ramkalawan e<br />

komite egzekitif SNP pou nomin<br />

mwan koman enn son manm<br />

proporsyonnel dan sa Lasanble.<br />

Mon osi remersi pep Seselwa dan<br />

pr<strong>of</strong>on mon leker pou zot vot ki zot<br />

ti donn SNP dan dernyen eleksyon<br />

ki‟n permet sa arive. Mon promet<br />

tou mon zefor pou ede retir Sesel,<br />

nou pei dan sa presipis ki in tonm<br />

ladan. Zanmen dan nou listwar<br />

Sesel in deza tonm dan en pli gran e<br />

pli pr<strong>of</strong>on crisis ki nou ladan. Nou<br />

lekonomi i dan en moman difisil e<br />

kritik, mank lanplwa pe fatig tou<br />

fanmiy Seselwa, pri lavi pa‟n zis<br />

double me pe kontinyen ogmante<br />

sitan o ki annan ki bezwen manz zis<br />

en repa par zour e parfwa pa anvoy<br />

zot zanfan lekol akoz napa nanryen<br />

pou met dan bwat manze.<br />

Nou roupi in devalye e<br />

lenflasyon in ariv 60% an Desanm<br />

2008. Sesel pa kapab pey son det, e<br />

i drwa plis ki 800 milyon dolar a<br />

letranze. Sa i fer ki nou drwa 175%<br />

nou Gross <strong>National</strong> Product e se nou<br />

pei ki pli andete par tet zabitan dan<br />

lemonn. Nou‟n perdi nou<br />

lendepandans finansyel e nou polisi<br />

makro ekonomik e fiskal pe ganny<br />

dikte par IMF.<br />

17


Seselwa pe soufer e dan nou<br />

leker nou pe plere, nou bezwen en<br />

nouvo vizyon. Mr Speaker kwa ki‟n<br />

fer nou ariv sa staz ki nou pe fer fas<br />

avek, se Prezidan Michel, Msye<br />

France Albert Rene ek bann liders<br />

SPPF ki responsab. Atraver en<br />

polisi defisit finansyel pret larzan a<br />

letranze e lokalman e enprim roupi<br />

an bonn avini zot in anmenn larin<br />

dan nou lekonomi atraver zot politik<br />

sosyalis depi kou deta an „77 dan en<br />

fason kalkile sekter prive ti ganny<br />

minimize e detri. Later biznes prive e<br />

lotel ti ganny nasyonalize e sete leta<br />

ki‟n pran kontrol biznes e komers.<br />

An swivan en vizyon sosyalis<br />

zot in abandonn disiplin fiskal e<br />

realite bann lareg ki gouvern tou<br />

lekonomi, marse lib politik miltiparti<br />

ti ganny ranplase par en state<br />

control economy e diktater. Sa a son<br />

tour ti anmenn mismanagement<br />

gaspiyaz e koripsyon dan<br />

gouvernman. Zot ti esey enn de<br />

proze pou aranz lekonomi me ankor<br />

ennfwa sa pa ti baze lo polisi e<br />

prensip rasyonal annou pa obliy<br />

zanmen proze pipeline pou forex<br />

antre dan lekonomi, annou pa<br />

oubliy proze MERP en lot gran<br />

defayans.<br />

Gouvernman ti antete dan<br />

son polisi e IMF dan son rapor lo<br />

Sesel le 3 Septanm 2004, ti konklir<br />

ki gouvernman pa pe servi kriter<br />

rasyonal dan son resers pou proze e<br />

teknolozi, ti napa tender pou<br />

kontrakter e materyo pli bon marse,<br />

lo lentere lo loan gouvernman ti<br />

prefer bann loan komersyal a pli o<br />

lentere e pou letan pli kourt. Bann<br />

byen gouvernman ti pe ganny vann<br />

par anba pri marse lib e menm<br />

serten ki ti aste sa bann byen pa ti<br />

peye. Sete serten lantrepriz ki ti pe<br />

ganny bann egzanpsyon trades tax e<br />

larzan pa ti pe antre, konsesyon e<br />

egzanpsyon ti pe detri nou sistenm<br />

tax. Anba Prezidan Michel sa bann<br />

polisi ti kontinyen. Dan en fason<br />

iresponsab e danzere i ti kontinyen<br />

pret larzan i ti konnen nou pa pou<br />

kapab zanmen repeye e a en to<br />

lentere komersyal egzazere e<br />

finalman avek sa loan Lehman<br />

Brothers 250milyon dolar nou pei in<br />

fait.<br />

Mr Speaker, fas avek realite<br />

ki nou pei in fait, Msye Michel ti<br />

forse al demann IMF led ek sipor. I<br />

pa ti swazir pou li me i ti bezwen e<br />

forse fer li. In realize ki li i napa en<br />

vizyon anmenn Sesel pli devan e<br />

retir nou dan sa presipis ki nou‟n<br />

tonm ladan, nou osi lepep Seselwa<br />

nou konnen ki li i napa en bon<br />

larepons pou nou soufrans. Leta<br />

nou nasyon i vreman trist.<br />

Gouvernman in fors nou<br />

antre dan reform ekonomik. Zot in<br />

flot roupi e in perdi son valer, an<br />

sortan 8roupi pou vin 17 roupi en<br />

dolar, plis ki 2000 travayer Seselwa<br />

in perdi zot travay en sel kou dan<br />

gouvernman e dan bann paraetatik,<br />

Gouvernman zot ti promet ki pou<br />

annan plas, ase plas dan sekter<br />

prive pou abzorb tou sa bann ki<br />

oule travay, me ankor ennfwa sa pa<br />

ti ni rasyonal ni kredib.<br />

Polisi gouvernman ek labank<br />

santral pou vann treasure bills ek<br />

bonds a 28% a 30% in etablir ki<br />

lentere dan labank komersyal pou<br />

loan biznes i prezan 28%. Sistenm<br />

sekirite sosyal kot biznes i bezwen<br />

pey plis ler i pey travayer plis, i<br />

dekouraz prodiktivite e nou tou nou<br />

perdi. Dan sa staz kot en sel kou an<br />

Septanm 2008, lemonn i antre dan<br />

en kriz ekonomik, e nou ki ti deza lo<br />

nou zenou lefe in vin pli katastr<strong>of</strong>ik.<br />

Nou ti deza pou plizyer lannen dan<br />

en kriz, nou ti vilnerab e nou ti san<br />

18


direksyon. I vreman dezonnet e i pa<br />

pou zanmen ed nou si nou esey<br />

kasyet laverite e blanm lanmerik ek<br />

lerop pour nou problenm ek nou<br />

soufrans. Zanmen lepep pou<br />

pardonn nou, e lepep pa pou<br />

zanmen realize ki annefe larepons i<br />

reste dan zot lanmen, si nou koman<br />

en pep nou repran nou lavenir dan<br />

nou lanmen nou a kapab sorti dan<br />

sa kriz, nou bezwen sanzman pou<br />

nou etablir en meyer lavi pou nou<br />

zanfan.<br />

Lide SNP Msye Ramkalawan<br />

in montre nou en nouvo direksyon e<br />

anmenn en nouvo vizyon, i annan<br />

en stratezi pou Sesel, nou‟n kree en<br />

striktir spokesperson ki pou etablir<br />

en gouvernman alternativ. Mon ti<br />

ava apresye si gouvernman sakfwa<br />

ki i annan en proze mazer ouswa en<br />

nouvo polisi e menm en bill, bann<br />

minister konsernen i pran kontak<br />

avek spokesperson responsab lo sa<br />

size e sa Mr Speaker, pou donn nou<br />

pei en sans annan bann lide<br />

alternativ, nouvo solisyon, ouswa<br />

menm lakor avan ki nou met sa<br />

bann proze a‟n aplikasyon, in nepli<br />

ler nou krwar ki zis serten ki<br />

annan lide e lentere pei a ker. Sa i a<br />

ede devlop e ranforsi nou<br />

demokrasi. Mon vreman apresye<br />

bokou ki in nonm mwan koman<br />

pou pran responsabilite pou lalwa e<br />

sistenm zidisyer dan sa pei.<br />

En gouvernman SNP pou nou<br />

pep e pou nou pei progrese pou<br />

etablir en nasyon baze lo lalwa ek<br />

lazistis. Sak sitwayen i annan son<br />

drwa ek responsabilite, i annan<br />

proteksyon konstitisyonnel kont<br />

labi. Mon krwar dan nou pep, son<br />

lentelizans ek son linisiativ.<br />

Gouvernman malgre tou<br />

dernyenman pe koz langaz la<br />

demokrasi drwa imen ek bonn<br />

gouvernans pa kapab anmenn sa<br />

bann sanzman. Nou tou nou<br />

konpran ki i vreman difisil pou bann<br />

liders SPPF adapte e sanz zot<br />

kwayans ki‟n fonde lo politik<br />

marksis ek sosyalis. SNP in toultan,<br />

depi son nesans lite pou lalwa,<br />

lazistis ek la demokrasi. Nou krwar<br />

ki lakour i devret fer son travay<br />

libreman e san direksyon e kontrol<br />

par egzekitiv. Lakour i devret<br />

endepandan, e lazistis dan son<br />

laplikasyon pa devret depan lo<br />

kouler politik ek kwayans. Lazistis<br />

dan en sosyete modern i transparan<br />

enparsyal e zis. Mon vreman trakase<br />

ki san en zidisyer konpetan e<br />

modern Seselwa isi Sesel, Seselwa a<br />

letranze e letranze limenm pa pou<br />

vin envestir dan nou pei.<br />

Depi lannen „98 ler mon ti la<br />

dan sa Lasanble mon‟n touzour dan<br />

mosyon apre mosyon demann<br />

gouvernman pou etablir en nasyon<br />

baze lo the rule <strong>of</strong> law. Sa Lasanble<br />

ti rezet mon rapel pou en <strong>National</strong><br />

Tender Board par egzanp, en stock<br />

exchange pou ankouraz biznes ek<br />

lanplwa, en Investment Code pou<br />

stabiliz e kree konfyans dan nou<br />

lekonomi. Ozordi mon ankor pe<br />

demann lamannman Licensing Act<br />

ki sak lantrepriz i ava ganny en<br />

garanti longterm par egzanp pou<br />

lavi diran son biznes ouswa 10an<br />

san bezwen perdi e rod en licence<br />

tou lezan. Licence fee tou lezan<br />

ouswa longterm parey licence loto, li<br />

i ava reste. Pou en lekonomi modern<br />

e prodiktiv nou bezwen lasirans ek<br />

garanti pou biznes.<br />

En gouvernman SNP i<br />

enterese e i krwar dan son pep<br />

Seselwa pr<strong>of</strong>esyonnel, alor an Avril<br />

fodre nou trouv nou en Sef Ziz<br />

Seselwa, en vre Seselwa li i pou pli<br />

byen konpran son nasyon e<br />

lanbisyon son pep ki i anvi devlope e<br />

grandi. In ler pou nou koman en<br />

19


pep pou nou pran nou plas parmi<br />

bann leta modern e anbisye. SNP<br />

pou fer sir ki bann case ankour pa<br />

tarde. En dimoun pa sipoze pas<br />

2an menm 3an an kour pou esper<br />

zizman. La ki mon konpran ki<br />

gouvernman Sinwa i pare pou ede<br />

pou konstrir en nouvo batiman<br />

supreme court, mon lans en lapel ki<br />

nou konsider konstrir li sa nouvo<br />

supreme court dan menm landrwa<br />

kot i ete. Konstriksyon lo zil kot<br />

konblaz pa konvenab e i tro lwen<br />

pou manm piblik e travayer ankour.<br />

I neseser ki tou zefor i ganny<br />

fer pou etablir en libreri byen ekipe<br />

akoz ziz e avoka i bezwen reste<br />

toultan byen enformen lo bann<br />

lotorite e zizman. Lo sa size mon ti a<br />

kontan lans en lapel ek gouvernman<br />

pou revwar Human Rights<br />

Commission Act pou retir drwa Minis<br />

restrikte travay sa komisyon. Sa<br />

restriksyon ki a diskresyon Minis i a<br />

kapab vin en baryer grav e retir vre<br />

lendepandans sa komisyon pou fer<br />

lanket dan bann ka opr<strong>of</strong>on.<br />

Mon osi fer en lapel avek<br />

gouvernman pou met a‟n<br />

aplikasyon, rekomandasyon Public<br />

Order Committee ki‟n fini fer son<br />

rekomandasyon depi lannen pase.<br />

Rekomandasyon pli enportan se<br />

pou revwar Public Order Act pou met<br />

li anlinny avek nou drwa imen ki<br />

garanti anba Konstitisyon pei.<br />

Gouvernman i dwate realize ki bann<br />

restriksyon anba Public Order Act<br />

pa permet organizasyon politik<br />

parey SNP ek SPPF annan en<br />

senbol, en paviyon e regroup li dan<br />

lape e pou fer son travay politik.<br />

Anplis ki sa komisyon e lapolis i<br />

annan kontrol total e arbitrer lo<br />

kan, kote, ki ler en parti politik i<br />

kapab fer son bann rally. Rapel kont<br />

son desizyon i restrikte.<br />

Public Order Committee in osi<br />

rekomann, parey Judge Reilley’s<br />

report ki SBC Act li osi i ganny<br />

amande, sa i pou fer ki SBC dan son<br />

travay i enparsyel, i endepandan<br />

avek gouvernman e i vin pli kredib.<br />

Mr Speaker napa en keksoz pli<br />

neseser dan en pei modern e<br />

miltiparti ki lapres lib. San<br />

sanzman dan lalwa, SBC pou napa<br />

dylog lib e transparan parmi nou<br />

pep e parti politik. Pou le moman<br />

SPPF ek gouvernman i kontrol e<br />

servi SBC pou lavantaz politik, e<br />

SNP i mefye zot reportaz. I fer<br />

mwan rapel lannen pase ler Msye<br />

Ramkalawan ti‟n dakor antre dan en<br />

dyalog avek Prezidan Michel, zis<br />

apre en meeting, SBC ti anons<br />

logmantasyon dan pri elektrisite<br />

PUC e i ti donn lenpresyon ki sa in<br />

ganny fer avek konsiltasyon avek<br />

Msye Ramkalawan e li i ti dakor<br />

avek sa logmantasyon. Sa ti fo e in<br />

ede detri sa dyalog ant sa 2 lider pli<br />

enportan dan nou pei akoz i ti detri<br />

tou konfyans ant sa de zonm.<br />

Gouvernman in osi demann<br />

Msye Galvin fer en rapor lo nou<br />

zidisyer, e sa in ganny prezante<br />

avek gouvernman ek bann lotorite<br />

par egzanp lasosiasyon avoka.<br />

Koman chairman lasosiasyon, nou‟n<br />

nonm de avoka pou asiz avek<br />

gouvernman, zidisyer ek lapolis pou<br />

revwar e met an aplikasyon<br />

rekomandasyon neseser. Mon<br />

espere ki gouvernman ler in ler pou<br />

met li a‟n aplikasyon i ava fer sa<br />

opli vit posib e avek bonn fwa. Mon<br />

swete ki ler sa komite ki revwar nou<br />

Konstitisyon i donn son<br />

rekomandasyon an Avril 2009,<br />

gouvernman dan en fason serye ti<br />

ava etidye sa bann rekomandasyon<br />

avek bi met li osi a‟n anplikasyon.<br />

Msye Speaker i annan en<br />

fanmiy kot manm in ganny egzile<br />

20


Moris avek son pti baba, e papa li i<br />

reste Roche Caiman, Prezidan<br />

Michel mon sipliy avek ou, e les<br />

madanm Timolina Pierre retourn<br />

Sesel avek son pti baba. Mon osi<br />

pran sa loportinite pou demann<br />

gouvernman pou ennfwa e pou tou<br />

abolir security clearance, menm ki<br />

tanzantan dan sa Lasanble zot dir ki<br />

i nepli egziste, i ankor en realite e sa<br />

pe detri konfyans ant pep ek<br />

gouvernman.<br />

Dan sa dernyen legzersis ant<br />

Desanm ek Zanvye ler travay<br />

paraetatik e civil service ti ganny<br />

demande pou zot pran zot retret e<br />

serten zot zot pos ti ganny abolir<br />

proporsyon travayer SNP ki ti ganny<br />

debarke ti bokou pli o ki bann ki<br />

SPPF. Serten manm SNP ti ganny<br />

dir avek zot supervisor ouswa zot sef<br />

ki zot ti ganny swazir pou ganny kite<br />

dan travay akoz zot siport Msye<br />

Ramkalawan. Msye Speaker an<br />

konklizyon lo sa size mon anvi<br />

garanti pep Seselwa ki sistenm<br />

zidisyer avek lalwa ek lazistis pou<br />

ganny tou nou latansyon e resours<br />

neseser pou sanze e anmenn<br />

sanzman dan nou pei.<br />

Problenm ekonomik in<br />

anmenn en lenpak negativ lo lord e<br />

lape. Krim in ogmate dan en fason<br />

alarman, kriminel ek droger pe pran<br />

zot pozisyon ek plas ouvertman dan<br />

tou kwen semen ek vilaz. En kiltir<br />

kriminalite pe devlope parmi<br />

espesyalman nou zenn zonm. Sesel<br />

pe komans vwar bann gang kriminel<br />

ki pe formen. Seselwa i viv dan<br />

lafreyer e touris pe ganny afekte<br />

avek sa ta vol lo lans e dan lasanm<br />

lotel. Nou lekol e nou zanfan i an<br />

danze avek menas drog ek trafikan.<br />

De plizanpli nou vwar bann ki pli<br />

zenn ki konmans konsonm pa zis<br />

kanabis me bann drog danzere<br />

parey cocaine e heroine. Menm si<br />

gouvernman in fer bann promes<br />

depi eleksyon 2006 pou atrap bann<br />

eskobar, mon ankor vwar zis bann<br />

pti pwason ki nou apel bann<br />

pushers ek … ki ankor pe ganny<br />

atrape e met ankour. Mon pa ankor<br />

vwar en eskobar pe ganny zize,<br />

anplis ki sa gouvernman in swazir<br />

sa moman pou pous nou bann<br />

z<strong>of</strong>isye Seselwa lannen 2007, 2008 e<br />

2009 e la prezan in ranplas zot avek<br />

etranze.<br />

Li SNP i krwar dan son pep, i<br />

krwar dan met resours neseser dan<br />

lapolis pou devlop en lafors<br />

pr<strong>of</strong>esyonnel e konpetan. Se li liders<br />

SPPF ki‟n ignor lapolis depi letan<br />

kou deta e zot ki‟n fer lenterferans<br />

politik dan son travay e in detri<br />

lapolis. SNP pou bezwen angaz li<br />

pou anmenn en sans fyete dan<br />

lapolis ki sa travay in ganny regarde<br />

koman en pr<strong>of</strong>esyon nob dan ki nou<br />

kapab progrese pou lavi, en saler<br />

atiran e en pansyon konfortab e<br />

neseser. An retour nou ekspekte<br />

sekirite pour nou zanfan e nou<br />

lakour. Fodre ki nou aret tann nou<br />

sitwayen pe konplent ki gard in bat<br />

zot e ki zot in ganny tortir pou<br />

ganny en konfesyon. Mon<br />

rekomande ki nou etablir en lotorite<br />

kot ou kapab fer konplent kont<br />

lapolis e sa i ava en striktir<br />

endepandan e lib e dirize par bann<br />

ex-police <strong>of</strong>ficers ki kredib e<br />

enparsyel. Nou bezwen en<br />

laboratwar modern ek son bann<br />

siyantis neseser, nou bezwen nouvo<br />

metod par egzanp DNA finger<br />

printing, electron microscope, data<br />

collection elektronik e<br />

computerisation. Isi Sesel nou<br />

annan zis en zouti e sa i reste finger<br />

printing ki‟n la pou plis ki 150an.<br />

Msye Speaker pou sa ki<br />

konsern nou lekonomi, Prezidan<br />

Michel in vin avek zis detrwa<br />

21


sizesyon pou amelyor sitiasyon.<br />

Mon pa pou elabor lo la, letan pe<br />

pase, mon ava al lo lot paragraf.<br />

En gouvernman SNP i realize<br />

ki larepons pou nou problenm i pa<br />

zis dan en stratezi e polisi en<br />

gouvernman me i dan lanmen sekter<br />

prive. Se zis atraver, en lekonomi ki<br />

pe grandi, en lekonomi prodiktiv e<br />

konpetitiv ki nou pou kapab ganny<br />

larises neseser pou fer nou pei<br />

marse. Tout otour nou, bann pei ki<br />

son lekonomi i annan en prodiksyon<br />

soutenab zot depan bokou lo ki<br />

fason zot rod e aplik nouvo lide, lo<br />

prodiksyon e konpetisyon. Nou<br />

bezwen rod bann mezir prodiksyon<br />

pli efikas, pli bon kalite managment<br />

teknolozi pou nou bezwen pou<br />

bezwen ganny servi efektivman e<br />

nou bezwen fer tou fason pou nou<br />

redwir kou prodiksyon. Mon<br />

rekomann avek gouvernman pou<br />

redwir taks lo biznes pou donn zot<br />

mwayen pou invest dan prodiksyon,<br />

sa pou kree parey bann lekonomis i<br />

defini en multiplier effect.<br />

An rezilta biznes pou annan<br />

plis reveni pa zis pou ogmant<br />

lenvestisman dan bizness me pou<br />

gard travayer dan lanplwa e ogmant<br />

saler. Nou bezwen kree plis aktivite<br />

komersyal e demann pou servis e<br />

komodite, en stratezi ki konsantre<br />

zis lo anmas larzan in circulation i<br />

kapab touy sa pasyan ki i sipoze<br />

geri. Si ou konsantre zis lo retir<br />

roupi dan nou lekonomi ou balans<br />

li avek kantite forex ki dan pei, pou<br />

elimin black market, ou pou kree e<br />

ranforsi sa resesyon e sitiasyon<br />

ekonomik pou vin pli grav. Olye<br />

grandi nou lekononi pou prodwir<br />

plis larises, plis forex, policy<br />

gouvernman pe garanti ki sekter<br />

prive pa pou zanmen kapab kree sa<br />

larises neseser pou sorti dan sa<br />

resesyon e pou detri blackmarket<br />

pou touzour.<br />

Gouvernman i kapab revwar<br />

sistenm peyman sekirite sosyal ki<br />

pini sekter prive ler ou donn<br />

travayer ogmantasyon. Annou pa<br />

dekouraz biznes pou pey travayer<br />

plis, e pli o saler ouswa bonous. Sa<br />

polisi aktyel i dekouraz prodiktivite<br />

e linisyativ e vin en baryer pou tou<br />

devlopman. Mon osi demann ki nou<br />

egzamin sa gro problenm lentere<br />

dan labank. Sa lo limenm i fer fait<br />

lantrepriz e met fardo ki pa<br />

akseptab. Preski tou biznes Sesel i<br />

depan lo finansman atraver labank,<br />

debit account e overdraft, sa fasilite<br />

aprezan i tro ser akoz son lentere in<br />

monte e si ou pran i pa posib pou<br />

ou mentenir ou biznes.<br />

Ankor ennfwa mon dir mon<br />

konpran lide deryer retir larzan an<br />

circulation me nou bezwen adapte<br />

avek nouvo kondisyon mondyal kot<br />

depi Septanm 2008 touris in redwir<br />

par 25% isi Sesel.<br />

Mr Speaker, Prezidan Michel<br />

in lans en moto pou sa lannen<br />

„Koste Seselwa‟ i demann ki Lider<br />

Lopozisyon i zwenn li dan en komite<br />

pou diskit problenm nou pei, in<br />

admet ki li i napa monopoli lo lide, e<br />

solisyon pou problenm Sesel me<br />

anvi son listwar personnel kot i ti<br />

vin opouvwar atraver en koudeta<br />

militer, e ti minis pandan parti inik<br />

e i ankor en sosyalis pou li kree<br />

konfyans, pou li kapab fer sa dylog<br />

nou pe demann serten aksyon, nou<br />

bezwen rekonsilye avek lepase, nou<br />

pou bezwen koriz bann fot lepase.<br />

Mr Speaker, en gouvernman<br />

SNP i annan en vizyon pou kree en<br />

sosyete ki lib e prosper. I krwar dan<br />

valer e dignite sak zonm ek fanm,<br />

kot nou tou nou annan drwa akoz<br />

22


nou imen e an nesan nou ti annan e<br />

nou annan limaz Bondye. En<br />

sosyete ki ouver e met an<br />

aplikasyon bann prensip demokrasi<br />

pou toultan en sikse, sa i akoz ler<br />

ou lib e ou kapab akonplir ou rev,<br />

menm si ekonomikman, sportif<br />

ouswa kiltir pou anmenn valer ek<br />

larises pa zis pou ou me pou ou<br />

fanmiy ou vwazen e ou pei.<br />

Pou en pep kapab avanse e<br />

devlope i neseser ki sa endividi li i<br />

kapab avanse e devlope. Ler ou<br />

annan lespwar akoz pa zis<br />

loportinite ki ou pei i donn ou me<br />

akoz ou prop abilite ou kapab<br />

anmenn sanzman dan ou lekor e<br />

pou ou sosyete. En pep ki lib<br />

finalman i en pep ki kapab reve e<br />

zis la pep Seselwa ki nou pou kapab<br />

annan lespwar pou en meyer<br />

lavenir, se zis la ki nou kapab fer en<br />

gran sanzman. Mersi Mr Speaker,<br />

pep Seselwa mersi pou zot<br />

latansyon.<br />

(Applause)<br />

MR SPEAKER<br />

Bon nou ava adjourn ziska 11.05am.<br />

(Break)<br />

MR SPEAKER<br />

Nou ava kontinyen avek nou deba.<br />

Onorab Wavel William.<br />

HON WAVEN WILLIAM<br />

Msye Speaker, Prezidan in koze,<br />

Lider Lopozisyon in reponn. Sa<br />

diferans in vin deplizanpli pli kler,<br />

lekel parmi le 2 dirizan ki annan<br />

matirite dirize e lasazes dan lapros e<br />

parol.<br />

Lekel ki pa zis dan botan me<br />

osi dan movetan pe mazin dibyen<br />

lepep, i pa pe dir ki lanmans pwalon<br />

i so, mwa les tonbe. Lekel ki pe met<br />

son pozisyon an risk pou pran<br />

desizyon enpopiler, ek bi rode anplis<br />

ki i kapab fer pou soulaz lavi pep<br />

Seselwa. O non la tolerans, i pa<br />

mon lentansyon ozordi vin fer,<br />

kankan, akize, zize ouswa pas pou<br />

pli malen. Sirtou mon napa<br />

monopoli lo lide, mon vwar li mon<br />

devwar kantmenm pou koz lo<br />

promot lespwar, donn<br />

lankourazman pou koste pou<br />

kontinyen travay ansanm pou Sesel<br />

avek plis determinasyon. Mon<br />

devwar anplis se fer en kontribisyon<br />

e antisip lotorite evalye zot sans e<br />

valer pou anplis donn Seselwa sa pli<br />

meyer deal.<br />

Msye Speaker, pep a sa<br />

moman pe anvi solisyon, me pa plis<br />

fristrasyon azoute par nou parol.<br />

Zot anvi lespwar e lankourazman ki<br />

nou posed sa kapasite, pou al de<br />

lavan.<br />

An dizan sa mon rekonnet ki<br />

pep Seselwa i en nasyon entelizan,<br />

ki voyaze, i pa en nasyon dan en<br />

leta primitiv e savedir pa konpran<br />

nanryen me dan son silans i posed<br />

en grander lespri ki donn li sa<br />

posibilite pou analize e fer son prop<br />

konparezon. Refren parol sanson<br />

Patrick Victor, Jean-Marc Volcy,<br />

François Havelock, David Philoé, e<br />

Jean Ally zot annan bokou moral<br />

parmi lezot ozordi pou lenspirasyon,<br />

mon remersi zot pou sa bann zoli<br />

parol dan zot sanson.<br />

Msye Speaker nou dan lefe<br />

reform e gouvernman in etabli son<br />

pozisyon, in eksplik sitiasyon e in<br />

osi dir ki i rekonnet difikilte, avek<br />

lentere lepep aker gouvernman in<br />

lans plizyer stratezi e met anplas<br />

serten mekanism ki pou ed pep lo<br />

en plan sosyal e lo en plan<br />

23


ekonomik depi lannen pase. Ozordi<br />

serten sa bann plan stratezik e<br />

mekanism in ankor ganny amelyore<br />

ek bi fasilit ankor plis lavi Seselwa<br />

tel parey revwar pwa pou plis<br />

benefis anba lalwa pou byennet<br />

sosyal, ki byen. Me mwan mon pe<br />

dir ki sa lartik ki permet Bord<br />

revwar bann ka i ganny byen servi<br />

dan en fason proaktiv ki Seselwa ki<br />

merite letan i bezwen, ki son ka i<br />

ganny evalye e deal avek opli vit<br />

posib a labaz dan distrik.<br />

Msye Speaker mon lapel ek<br />

gouvernman parey mon ti fer dan<br />

diskour bidze se ki i kontinyen<br />

swivre sa reform de pros e pou ert<br />

brav e sansib ek nesesite fer<br />

amelyorasyon kot i neseser ki plitar<br />

dan mon diskour mon pou met enn<br />

de konsern e sizesyon devan pou<br />

konsidere.<br />

Msye Speaker dan en kote<br />

gouvernman koman fasilitater e<br />

regilater pe esey son mye an<br />

negosyasyon ek fon moneter<br />

enternasyonal pou vwar kote i<br />

kapab rearanze. Trwa mwan deza e<br />

serten rezilta in komans montre tel<br />

parey abolisyon pipe line, annan<br />

deviz dan labank pou sa ki oule e<br />

lakantite ki i anvi e ranforsisman lo<br />

nou rezerv eksteryer ki ti‟n desann<br />

tre ba e fer nou sitiasyon sekirite<br />

enportasyon pa vin anba menas.<br />

Si nou‟n ganny dir ki napa lot<br />

swa nek atraver en reform ki nou<br />

pou kapab sorti pli byen fas ek sa<br />

sitiasyon kriz finansyel global e<br />

resesyon. Frer e ser Seselwa sa lapel<br />

koste Sesel i fer bokou sans ozordi<br />

plis ki zanmen.<br />

Alor ek ki lapros ou pou pran<br />

sa lapel prenon kont sitiasyon pei e<br />

ou lanbisyon personnel. Eski ek en<br />

lespri rebelyon ouswa ek en lespri<br />

pozitiv. Zis kritike, maltrete, zoure,<br />

akize e rebele pa pou aboutir dan<br />

nanryen e sirtou zot pa benefisyab,<br />

tandis ki pran li ek en lespri pozitiv,<br />

solider e patriyotik ek Sesel aker ek<br />

ki ou pou vreman fer sa diferans.<br />

Zis mazin byen ki dan sa<br />

pasaz lavi lo later tou i permetab me<br />

pa tou ki benefisyab. Kestyon se, ki<br />

nou kapab fer ozordi ki permetab e<br />

ki pou osi, mon repete ki pou osi<br />

benefisyab pou lavenir. Sa i kestyon<br />

ki sekter prive osi dan sa swadizan<br />

partenarya i devret pe preokip zot<br />

koman moter lekonomi akote<br />

gouvernman ver amelyorasyon lavi<br />

Sesel. Mon dir sa swadizan<br />

partenarya akoz pep pa pe vreman<br />

vwar vizibman ki lot parti pe fer<br />

akote gouvernman.<br />

Frer e ser Seselwa mon retir<br />

sapo ek zot e mon osi remersi<br />

Bondye pou zot lasazes ki ziska<br />

aprezan zot in fini konnen kwa ki<br />

benefisyab dan sa pti pei avek en<br />

lekonomi frazil e vilnerab.<br />

Msye Speaker sa ki kler seki<br />

sa problenm i tanporer, i kapab<br />

annan en rezon akoz nou pe pas<br />

atraver sa tes, pou balans nou<br />

rezilyans e konsolid nou kapasite<br />

pou sirmont defi ki fer mwan mazin<br />

sa bann vers dan labib ki dir „Si<br />

mon zanfan ki‟n ganny apele par<br />

mon non, zot kriy lo mon non, zot<br />

enble zot e priye mon a fer<br />

provizyon‟. Msye Speaker se sa<br />

lespwar ki gid mwan e bokou lezot<br />

mon bann frer e ser ki mon anvi ki<br />

lezot osi ki‟n perdi lespwar zot tenir<br />

for lo sours ki nou Kreater. Msye<br />

Speaker alors in prouve plis ki<br />

zanmen ki zonm tousel i limite a‟n<br />

espri e dan son fason fer pou fer fas<br />

avek realite lavi. I osi prouve ki<br />

apard ki Konstitisyon e apard ki en<br />

gouvernman nou bezwen nou<br />

24


Kreater parey son parol dan Labib i<br />

demande.<br />

Msye Speaker permet mwan<br />

pou prouv ek sa Lasanble e pep ki<br />

pe ekoute dan lekritir Daniel ki<br />

Lewa Nebukadneser ti dir e mon site<br />

„mon ti loue li sa enn ki pli o, mon<br />

ti onor li e glorifye li sa enn ki viv<br />

pou touzour, son dominasyon i<br />

dominasyon eternel, son Wayonm i<br />

dire zenerasyon apre zenerasyon.<br />

Tou imen i ganny regarde koman en<br />

nanryen ditou, i fer sa ki fer li plezir<br />

avek pouvwar lesyel e avek dimoun<br />

lo later personn pa kapab anpes son<br />

lanmen ouswa dir li kwa ki i pe fer‟.<br />

I montre ou Msye Speaker ki zonm<br />

pa viv lo dipen tousel ouswa par son<br />

prop fason me i bezwen Bondye<br />

akote li pou reisi.<br />

Msye Speaker aprezan mon<br />

pou tous lo ennde keksoz ki mon<br />

panse osi lontan ki zot kontinyen<br />

afekte nou sitwayen zot pou reste<br />

bann montanny ki kapab fer lavi<br />

nou sitwayen difisil e ranpli zot ek<br />

fristrasyon, ki gouvernman fodre i<br />

adrese.<br />

Transpor piblik: Msye Speaker,<br />

transpor piblik i en size dan labous<br />

nou sitwayen dan mon distrik. Nou<br />

pe eksperyans en peryod pli pir ki<br />

oparavan, bis pa aler laplipar ditan,<br />

oswa napa dan bann ler kot i tre<br />

merite parey mon‟n ganny rapor ki<br />

pou de semenn bis 7 er e 7:30 ti<br />

napa. Serten sa bann vye bis pa<br />

kapab tenir sa montanny La Misère,<br />

serten pe kas fren e lavi nou<br />

sitwayen i an menas. Lefe ki sa i sel<br />

mwayen transport pou mazorite nou<br />

sitwayen fer zot deplasman, ti pou<br />

byen si amelyorasyon i ganny fer ase<br />

vit sirtou kot nou pe koz lo ogmant<br />

prodiktivite dan pei.<br />

Ti pou byen si SPTC i fer<br />

konnen piblik kan ki nou ekspekte<br />

nouvo bis dan pei e mon osi sezi<br />

lokazyon pou demande ki<br />

gouvernman apre ki sa lodit in<br />

ganny fer, ki pep i ganny met<br />

okouran ki plan lavenir ver<br />

amelyorasyon. De lot kote mon<br />

demande ki sekter piblik ek prive<br />

pou annan enpe konsyans, ki realite<br />

sa problenm i reel e ki anplwayer pa<br />

menas travayer ki ganny afekte ek<br />

sa problenm transpor, akoz met<br />

presyon lo travayer pa solisyon pou<br />

rezourd sa problenm me ase bis lo<br />

larout e aler ki solisyon. Alors mon<br />

lans en lapel ek anplwayer<br />

gouvernman e prive pou esey<br />

konpran sa sitiasyon.<br />

Servis dokter rezyonnal: Msye<br />

Speaker lot konsern se desizyon pou<br />

met servis dokter lo en baz<br />

rezyonnal. Msye Speaker la ankor<br />

ek sa kalite servis transport e son<br />

pri ki nou pe eksperyanse dan<br />

kominote, zabitan i vwar sa koman<br />

en lenkonvenyans pou spesifikman<br />

vin kot dokter ler ou osi tenir kont<br />

lakantite dimoun, menm si dokter<br />

pou la tou lezour, mon pe demande<br />

ki gouvernman i revwar sa desizyon<br />

ki kantmenm ennfwa dokter i vin<br />

Beoliere klinik pou donn sans egal<br />

zabitan nou distrik ek sa servis<br />

dokter ki petet wi, i pa bezwen tou<br />

lezour.<br />

Labi Komersan: Lot konsern se labi<br />

ki serten komersan pe fer lo ledo<br />

lepep e kot napa rekour akoz napa<br />

ase mekanism pou deal ek<br />

sitiasyon. Se la ki mon welcome sa<br />

proze delwa pou Fair Trading ki<br />

petet a donn plis rekour pep pou<br />

vwar zot konplent ganny adrese e<br />

anmenmtan mon demande ki pep i<br />

ganny sansibilize lo la, akoz<br />

ledikasyon pep lo la pou ed li konn<br />

son drwa anplis. In prouve e mon<br />

25


anvi ki lepep i note ki ozordi ek sa<br />

sitiasyon ki anfaver komersan e ou<br />

pa tann Lasanm Komers pe koz lo<br />

televizyon pou dir ek komersan pou<br />

pa abize - eski reform benefis i zis<br />

pou en kote dan sa swadizan<br />

partenarya?<br />

Drwa Imen; Msye Speaker mon lot<br />

pwen se sa size drwa imen, en size<br />

ki pe pran en lenportans ase<br />

signifikan dan nou pti pei Sesel.<br />

Komisyon pou dwa imen i byen i<br />

anplas e mon swete ki i vreman<br />

donn pep sa servis enparsyal<br />

zisteman pou prezerv e protez drwa<br />

imen dan pei. Dan sa direksyon<br />

mon anvi ki lotorite i konsider<br />

seryezman sa size drwa zanfan kot<br />

san realize zot pe aras serten drwa<br />

paran e ansenyan dan vreman<br />

egzekit zot travay e responsabilite<br />

an plen. Sa fot pe kree sans pou<br />

labi e osi sa lesey pou kasyet sa<br />

eleman responsabilite e disiplin ki<br />

vin avek. Larogans pe komans vin<br />

koman konpliman e menm sa pe<br />

ganny promote atraver bann sanson<br />

e fason sanze. Kestyon ozordi se<br />

kwa ki pe preokip lespri nou bann<br />

zenn ozordi.<br />

De lot kote sa size drwa imen<br />

i devret form parti entegral dan<br />

ledikasyon pou asire ki a tou nivo<br />

endividi i konnen lekel bann drwa<br />

pour ki i kapab pli konsyan ler i pe<br />

al ver labi, tandis ki si i pa konnen,<br />

ki manyer nou ekspekte li evit glis<br />

dan labi, menm dan rol lotorite<br />

ouswa dan rol sitwayen, ki afen nou<br />

tou nou ava vin sa gardyen ver<br />

protez drwa endividi.<br />

Akt Kriminel, Vol: Lot konsern ki<br />

bokou sitwayen pe dir se bann akt<br />

kriminel kot vol i konsernen ki letan<br />

sa dimoun i sorti dan prizon ki‟n<br />

komet l<strong>of</strong>ans i ganny fer rann sa<br />

larzan ekivalan sa lobze vole, e la<br />

lazistis ava pe ganny aplike kot<br />

viktim pa bezwen refer sa depans<br />

pou reganny son lobze.<br />

Ki gouvernman i proaktivman<br />

vin pli serye dan sa rol koman<br />

fasilitater e regilater kot i merite pou<br />

asire ki pa zis li ki fasilit tou dan sa<br />

partenarya me ki i ranforsi sa rol<br />

regilater ki sekter prive i osi partaz<br />

sa rol konsyans sosyal fir anmezir ki<br />

zot anbelir zot. Nou ganny dir ki sa<br />

eleman kou transportasyon depi kot<br />

faktori prodwi a letranze ziska ki<br />

komodite i ariv lo shelf isi Sesel, ki<br />

akimile e ki pou kontribye pou fer<br />

komodite ser, lokasyon osi i azoute<br />

ankor lo sa pri e la ek flotasyon<br />

roupi kontribye pou fer pli ser.<br />

Pep pe anvi vwar bann akter<br />

kle tel parey lasanm Komers,<br />

lasosiasyon boutikye, lasosiasyon<br />

fermye, reprezantasyon enportater<br />

pe esey vwar ki fason kapab<br />

diminyen ennpti pe lo pri sirtou par<br />

lefe ki gouvernman in servi larzan<br />

lepep menm pou fasilit zot<br />

kondisyon e bon lanvironnman pou<br />

zot fer zot loperasyon biznes.<br />

Mon pe demande ki Prezidan<br />

dan bann sesyon meeting konsiltativ<br />

onivo distrik i osi konsider envit sa<br />

bann reprezantan pou osi reponn<br />

konsern lepep, akoz letan ti pou<br />

enplimant reform nou ti osi vwar<br />

plizyer akter kle lo televizyon pe<br />

eksplike ki fason fodre fer reform, e<br />

la Msye Speaker lefe ki nou tou nou<br />

dan reform, pep tya kontan tann zot<br />

akote gouvernman pou osi dir ek<br />

nou ki zot pe mazin fer pou ansanm<br />

ek gouvernman amelyor pri lavi dan<br />

en fason kolektiv e konsistan.<br />

Msye Speaker an sipor sa<br />

nouvo zefor par gouvernman pou<br />

ankor ed bann fermye pou koup lo<br />

zot kou prodiksyon, mon demande<br />

26


osi ki gouvernman i evalye sitiasyon<br />

ki i asire ki vreman konsomater<br />

Seselwa i benefisye en pli meyer pri<br />

ki ozordi lo marse, e ki nou pa<br />

kontinyen tann tou sor leskiz akoz<br />

pa kapab. Akoz se gras a travay dir<br />

pep Seselwa ki‟n permet annan pou<br />

ankouraz sa bann sekter prodiktif,<br />

ki fer ou demande kan e a ki<br />

moman ki pep pou eksperyans sa<br />

benefis. Benefis pa balanse akoz<br />

pep i tann zis gouvernman pe<br />

donnen pou ankouraz sekter prive.<br />

De lot kote gouvernman i<br />

devret pe swivre sa bann keksoz<br />

depre si nou trouv rezilta pozitiv lo<br />

pri, mwan mon dir si fodre donn<br />

fermye ankor pou fer pli byen,<br />

donnen, tel parey rediksyon dan pri<br />

lenerzi, mon pe demande ki sa i<br />

ganny konsidere si se konsomater ki<br />

finalman pou benefisye.<br />

Msye Speaker nou sekter<br />

resours maritim i reprezant sours<br />

reveni anplis e a lonterm si nou<br />

administre e eksplwat li dan en<br />

fason soutenab. Mon pe demande<br />

ki sa eleman eksklizivite dan nou<br />

zone ekonomik ekskliziv i ganny<br />

revwar si ankor lezot partener<br />

stratezik apard ki linyon eropeen pa<br />

kapab ganny konsidere pou ankor<br />

maksimiz nou reveni. Dan sa menm<br />

lalinny ki mon felisit Prezidan<br />

Michel pou nouvo demars ki i pe fer<br />

dan mwayenn oriyan pou atir<br />

envestiser dan domenn akwa kiltir e<br />

donn valer azoute nou bann prodwi<br />

maritime.<br />

Mon osi sezi sa lokazyon pou<br />

felisit tou bann endividi dan servis<br />

piblik dan sa sekter ki‟n ede pou<br />

renegosye lakor lapes e nou reklanm<br />

pou bann tonaz pwason ki‟n<br />

estimen ganny mal deklare,<br />

mansyon spesyal i al pou Anbasader<br />

Faure La Belgique ki mon konnen in<br />

zwe en rol kle dan lobby bann pei<br />

manm Linyon Eropeen dan sa<br />

demars. Mansyon spesyal i al osi<br />

pou Madanm Glenys Kinnock e<br />

Madanm Aubert, manm parlman<br />

Linyon Eropeen e ki ti form parti sa<br />

misyon konzwent ACP/EU an Avril<br />

lannen pase pou evalye nou lendistri<br />

lapes ki atraver zot rapor in osi<br />

kontribye an sipor.<br />

Renegosiasyon nou lakor<br />

lapes ek Linyon Eropeen ti kapab<br />

amenn nou ankor anplis. Wi nou‟n<br />

ganny en deal, me eski i the best<br />

deal?<br />

Msye Speaker mon repete ki<br />

konpetisyon dan larezyon i enserten<br />

akoz pe ganny fer anba tapi e ki pa<br />

donn en zimaz fran, kestyon se ki<br />

degre anvi Sesel i anvi e eski nou<br />

ase proaktiv ek sa size devlopman<br />

nou lendistri lapes, e resours<br />

maritim dan en fason konpreansiv.<br />

Msye Speaker atraver ou mon anvi<br />

lans en lapel ek gouvernman pou<br />

konsider fer sa meeting rezyonnal<br />

ACP/EU parlman rezyon Les lannen<br />

prosenn ver Mars/Avril 2010 parey<br />

ti‟n ganny deside tar lannen pase.<br />

Rezon se ki Sesel pou annan nouvo<br />

loportinite pou met son pwen lapes<br />

devan serten bann manm nouvo<br />

parlman Linyon eropeen, akoz<br />

eleksyon nouvo parlman i an Zen sa<br />

lannen e nou ekspekte ganny plis<br />

nouvo manm parlman ki pa sitan<br />

<strong>of</strong>et ek sa dosye pou defann nou an<br />

mazorite alavenir. Ki son<br />

lenportans? Se ki dan konteks trete<br />

Lisbon se parlman e konsey minis<br />

Linyon Eropeen ki pli enfliyansyel<br />

pou desizyon ganny pran.<br />

De lot kote nou annan nou zil<br />

ser Moris ki pe lobby san ses ki sa<br />

meeting parlman i vin ganny fer kot<br />

zot akoz zot konn son lavantaz<br />

vizavi zot ka, lefe ki mon‟n reasir<br />

27


nou pozisyon dan sa rasanbleman e<br />

nou dezir mon‟n fer li, e mon<br />

demann ki nou pa les sa sans sap<br />

nou ek nouvo Parlman Linyon<br />

Eropeen sirtou pou nou lakor lapes<br />

e bann pwen kontansyon ganny fer<br />

pli byen konpran pou renegosiasyon<br />

a lavenir.<br />

Msye Speaker mon lot<br />

konsern i sa bann envestiser dan<br />

lotel Sesel ki nou apel zot envestiser<br />

direk etranzer. Mon apresye<br />

sanzman ki gouvernman pe<br />

anmennen, pou plis reveni e deviz.<br />

Sepandan sa eleman travayer lokal<br />

fodre ganny adrese, osi vit ki nou<br />

sitwayen Seselwa ordiner a kapab<br />

ganny en plas, dan zarden ouswa<br />

konman sekirite. De lot kote ser e<br />

frer Seselwa i osi enportan ki serten<br />

de nou, nou sanz nou mantalite viza-vi<br />

prezans dan travay, e evit sa<br />

mantalite negativ lanmen long. Mon<br />

pe ensiste ki en deadline pou balans<br />

sa sitiasyon aktyel i ganny mete par<br />

gouvernman e ki i vin pli serye dan<br />

laplikasyon lalwa, anfen ki leta<br />

Seselwa dan en lanplwa ava an<br />

sekirite dan sa reform, sirtou pou<br />

benefis bann ki‟n pran depar<br />

volanter. Lefe ki mon‟n ganny dir i<br />

annan form pou laplikasyon dan<br />

distrik, mon lans en lapel ki nou<br />

sitwayen zot al fer le neseser.<br />

Msye Speaker, Sesel dan<br />

relasyon etranzer dan larezyon ver<br />

progre dan leta lanasyon, fodre i pli<br />

agresiv e vin sa katalist par pran<br />

linisiativ dan larezyon. Mon pe dir<br />

sa Msye Speaker, akoz bann<br />

problenm marsandiz ser,<br />

devlopman port, transportasyon par<br />

bato e devlopman nou sekter prive ti<br />

devret pli avans. Atraver travay<br />

komisyon de losean endyen kesyon<br />

enportan se pa in ler pou anmenn<br />

en revolisyon fondamantal, dan<br />

komisyon losean endyen, dan<br />

koteks sanzman global sirtou kot<br />

Sesel i an kour pou vin en manm sa<br />

lorganizasyon komers mondyal,<br />

WTO.<br />

Dezyenmman eski sa group<br />

CMMS ki reprezant zil Comores<br />

Maurice, Madagascar e Sesel pa<br />

devret pe form en fizyon ek COI pou<br />

vreman vin en lafors dan larezyon<br />

losean endyen pou kree sa lenpak,<br />

dan sa groupman COMESA avek<br />

SADC. Eski nou pa pli for letan nou<br />

dan larezyon nou pe koz ek enn<br />

menm lavwa dan forum<br />

enternasyonal ki ti laprev dan<br />

negosiasyon lakor partener<br />

ekonomik koman CMMS, lavwa<br />

losean endyen dan groupman les sid<br />

afrik e linyon eropeen ki ti fer en<br />

lapakt tre enfliyansyel pou lakor<br />

enterim akoz letan nou pe koz volim<br />

enportasyon anba en tel lakor se<br />

larezyon ki pou benefisye. Mon<br />

demande ki i annan en letid pli<br />

apr<strong>of</strong>ondi dan sa demars sirtou dan<br />

konteks promosyon entegral<br />

larezyon.<br />

Msye Speaker de lot kote sa<br />

lorganizasyon napa en watch dog<br />

pou asire ki lentere larezyon i<br />

vreman ganny asire, e la mon<br />

soulinny lenportans groupman<br />

parlman larezyon ki nou ankor pe<br />

eseye san ses pou zisteman kree<br />

pou enfliyans proaktivite sa<br />

groupman COI, ki nou vin sa katalis<br />

pou fer lemonn e pei donater pran<br />

nou spesifisite malgre par tet<br />

dabitan nou GDP i o.<br />

Mon konvenki ki si ti annan<br />

plis proaktivite par sa group nou<br />

kapab fer lezot pei annan serten<br />

degre fleksibilite letan zot pe deal ek<br />

nou ka e nou demann. Mon osi lans<br />

en lapel ek sekter prive e sosyete<br />

sivil pou osi pran en rol pli aktiv dan<br />

sa lorganizasyon akoz i annan<br />

28


okou pou gannyen e pou pous nou<br />

pli lwen e nou pei pli devan. Dan sa<br />

menm lalinny mon demann<br />

gouvernman pou revwar serten<br />

bann kotizasyon lorganizasyon<br />

enternasyonal ki pa pe anmenn nou<br />

benefis ki nou ankor pe peye pou<br />

konsider koupe, sa a permet met<br />

latansyon lo sa ki benefisyab pou<br />

Sesel.<br />

Msye Speaker dan lalinny<br />

prezerv nou patrimwann, ki mon<br />

demann gouvernman lefe ki sa proze<br />

lotel Grand Anse Mahe pa tro sir<br />

dapre mon konpran ki mon demann<br />

Prezidan Michel pou donn en lord ki<br />

sa morso later i ganny retourn ek<br />

gouvernnman e si fodre pey sa<br />

Msye, mon pe dir rann li son larzan<br />

akoz bokou nou zabitan pou ganny<br />

afekte par sa devlopman ki servi<br />

lanvironnman sa landrwa. Nou<br />

annan en lanmar ki ris e en lans ki<br />

sel longer lans ki pankor ganny<br />

anvair ek devlopman, annou prezerv<br />

sa morso lans.<br />

Mon osi demande kot<br />

gouvernman pe demann SEnPA pou<br />

pa ogmant zot kotizasyon lwe lespas<br />

ki gouvernman i osi fer en letid pou<br />

vwar si i zistifyab sa bann pri<br />

egzorbitan ki serten endividi pe lwe<br />

zot landrwa pou biznes. Mon osi<br />

demande ki gouvernman i fer en<br />

letid pou vwar si vre ozordi kou<br />

konstriksyon vreman in arive<br />

10,000 roupi par met kare ki pou<br />

kout en fanmiy ordiner ozordi pou<br />

fer en lakaz 2 lasanm 800,000 roupi<br />

pou vwar si sa pri pa artifisyel ki pe<br />

konfle par endividi pou fer pr<strong>of</strong>i lo<br />

bann dimoun ki pa vreman kapab.<br />

Msye Speaker mon lot lapel i<br />

ek sekter ki pe fourni servis<br />

telekominikasyon, ki pa akoz zot<br />

dan biznes ki zot regard zis pr<strong>of</strong>i me<br />

ki zot osi angaz zot pou donn en pli<br />

bon servis, akoz fer monte kot servis<br />

pe deteryore, telefonn koman<br />

internet pe vin en gro problenm dan<br />

sa pei. Pa neseser pran anplis kliyan<br />

ki zot pa kapab soutenir. Mon osi<br />

demande ki gouvernman i<br />

seryezman get dan sa sitiasyon<br />

sirtou ankouraz biznes. Annou<br />

vwar ki fason kapab abes kou sa<br />

loperasyon.<br />

Msye Speaker soulaz<br />

sitiasyon ozordi, mon pe get li a de<br />

nivo. Lider lopozisyon pe dir ogmant<br />

saler, me kestyon se eski sa pou<br />

amelyor sitiasyon ek sa pri o. Mon<br />

propoze dan sa konteks ki<br />

gouvernman i fer en evaliasyon dan<br />

si i donn ogmantasyon ouswa dan<br />

fer desann pri karbiran pou donn en<br />

pli bon deal pep Seselwa.<br />

Koup gaspiyaz: Msye Speaker i en<br />

lot pwen ki mon santi ki<br />

gouvernman malgre i dir i pa<br />

konsistan avek se sa eleman<br />

gaspiyaz e labi ki ankor pe arive ek<br />

telefonn – computer e akse personnel<br />

pou internet e transportasyon piblik.<br />

I devret pe monitor plis pou koup sa<br />

bann gaspiyaz.<br />

Pour terminen Msye Speaker<br />

mon demande ki pep Seselwa i vin<br />

pli ini. Mon anvi dir ek zot, ek<br />

zabitan mon distrik ki mon admir<br />

zot konprenezon lo sitiasyon. Mon<br />

anvi dir zot ki sa reform pou met<br />

retar nou bann proze lakaz, later,<br />

delo, daycare centre, semen, fasilite<br />

lwazir. Sa pa vedir ki fir an mezir<br />

keksoz i amelyore ki nou pa pour<br />

reprann nou progranm parey nou<br />

ti‟n targete. Ser ek frer zabitan dan<br />

nou preokipasyon annou esey nou<br />

mye pou kontrol sa ki nou zanfan pe<br />

ganny ekspoze avek pour son<br />

devlopman. Wi i difisil me pa les<br />

problenm tanporer pran tou<br />

latansyon pou limit nou lo devwar<br />

29


koman paran, koman edikater e<br />

koman formater. Mersi pou zot<br />

travay ziska prezan.<br />

Mon swe se ki anba gidans<br />

Bondye ki nou zwenn ansanm ek<br />

nou dirizan pou asir rezilta e mon<br />

anvi azoute osi ki nou pou ganny<br />

opoze dan sa latas ki devan nou. Me<br />

avek determinasyon nou tou<br />

ansanm nou pou fer li. Nou pou fer<br />

li e wi, ek Bondye napa narnyen ki<br />

enposib dan sa faver.<br />

Finalman mon swet Prezidan<br />

bon kouraz e son lekip dan<br />

gouvernman, mon salye pep Seselwa<br />

ki lakle ver akonplisman lobzektif<br />

final sa reform. E pou zabitan<br />

distrik Grand Anse Mahe, La<br />

Solitude, La Misere, Souvenir, Savy<br />

Estate, Petit Barbarons, Barbarons<br />

ek Grand Anse mon ankor reste<br />

angaze pou zot. Mersi pou zot<br />

tolerans pasyans e konprenezon tou<br />

dilon. Wi nou kapab fer li, plis ki<br />

zanmen nou pou fer li atraver lafwa,<br />

perseverans, determinasyon anba<br />

benediksyon Bondye ki son faver e<br />

lagras i kontinyen reste lo nou.<br />

Mersi Msye Speaker<br />

HON CHARLES DE<br />

COMMARMOND<br />

Msye Speaker, manm Lasanble,<br />

lepep ki pe ekout mwan, dimoun<br />

Cascade bonzour. I en gran plezir<br />

pour mwan a sa lokazyon pour<br />

mwan dir de mo lo state <strong>of</strong> the<br />

nation address, sa vedir leta nou<br />

nasyon ki Prezidan semenn pase in<br />

fek pas avek nou Lasanble - met<br />

devan nou Lasanble pour nou diskit<br />

lo la.<br />

Mon welcome sa ladres ki<br />

Prezidan in fer, mon krwar ki i en<br />

ladres ki enportan e ki anmenmtan<br />

in met devan nou pep sitiasyon ki<br />

nou nasyon i vreman ladan. Sa ki<br />

mon kontan ek sa ladres se lafason<br />

donk ki Prezidan Msye Michel in<br />

adres nou avek sa fransism. In fran<br />

e in koz laverite avek nou. I<br />

enportan nou koman en lenstitisyon<br />

enportan nou gouvernman, nou<br />

Lasanble mon oule dir la i pran sa<br />

konteni sa ladres oserye pou kapab<br />

met devan nou nasyon, lavenir ki<br />

Sesel i bezwen anmennen e ariv<br />

devan. I enportan osi ki nou pep i<br />

swiv byen kwa ki pe arive dan son<br />

pei.<br />

Lo sa pwen la mon note ki<br />

nou dan en sitiasyon ki pa fasil,<br />

nou‟n anbark dan reform serye<br />

lekonomi. Sa reform mwan Msye<br />

Speaker mon oule dir ki mon‟n<br />

ekout plizyer entervenan, mwan<br />

pour mwan reform i pa en kestyon<br />

zis konmsi sitiasyon mondyal. Mon<br />

krwar i en melanz. Nou tou ki fran<br />

ki onnet, i annan en melanz la.<br />

Sitiasyon mondyal, wi i annan en<br />

lefe enkwayab lo sitiasyon lekonomi<br />

tou pei. Mwan letan mon‟n ekout<br />

bann dimoun dan Lopozisyon kot pe<br />

dir ki napa nanryen pou fer, mon<br />

krwar zot pe mislead nou dimoun. E<br />

mwan mon krwar, mon konvenki ki<br />

lemonn i konvenki ki sa sitiasyon<br />

kriz finansyel ekonomik mondyal i<br />

pez for lo tou lekonomi, spesyalman<br />

bann pti, pti lekonomi parey Sesel.<br />

E sa i pa vedir ki anmenmtan sak<br />

pei i annan son bann problenm<br />

lokal. Nou osi koman en pei i annan<br />

problenm lokal, ki pandan plizyer<br />

lannen in arive, ki nou bezwen<br />

revwar nou menm nou, revwar nou<br />

lekonomi. E in enportan, nou‟n<br />

annan kouraz e erezman SPPF i<br />

ankor la opouvwar ki nou kapab<br />

remet serten dinamiz dan nou<br />

lekonomi.<br />

Mon‟n ekout lezot entervenan<br />

kot par egzanp, mon konnen;<br />

Lonorab Derjacques, par egzanp ou<br />

30


pe dir bomaten ki nou lekonomi<br />

sosyalis avan ensi-d-swit kantmenm<br />

ou‟n dir nou bann dirizan i Marxist<br />

ensidwit, mwan mon konnen ou enn<br />

tre gran Marxist, nou‟n deza koze<br />

nou de ou‟n esplik tou sa la……<br />

MR. SPEAKER<br />

Onorab, address the Chair.<br />

HON. DE. COMMARMOND<br />

Through the Chair, mon pe dir sa,<br />

nou konn tre byen. So, mon pa<br />

krwar, mwan personnelman, Msye<br />

Speaker Sir, mon pa krwar ki i sa<br />

moman letan la pour nou vwar si<br />

enn ti Marxist, lot ti Sosyalis, lot ti<br />

Idealist, lot ti se pa Liberal, se pa<br />

kwa. Mwan mon krwar ki Sesel, wi,<br />

ti neseser sanzman ki‟n ganny fer<br />

avan. Akoz bomaten Onorab Henrie<br />

Msye Speaker, i koz lo lakaz. I byen<br />

ozordi nou a pe koz lo lakaz<br />

kantmenm ou dir ki lakaz i demann<br />

penn, demann isi, demann laba be<br />

lontan ti napa. Sa ki mon oule sey<br />

dir Msye Speaker, i enportan ki SBC<br />

i aranz li ankor. I travay davantaz,<br />

mon vwar i annan serten progranm<br />

ki byen ki pe ganny fer me i bezwen<br />

fer ankor zefor pou montre nou pep<br />

la diferans ant ozordi ek yer. Fodre<br />

pa ki nou koman en pep nou bliye,<br />

nou, kot nou sorti. Fodre nou<br />

toultan tenir kont. Yer letan mon pe<br />

koze, mon pe dir la apepre 30an<br />

pase – 30 ekek lannen pase, serten<br />

nou zanfan ti bezwen pa al lekol pou<br />

al travay, pou donn en koudmen<br />

soutenir fanmiy. Ozordi i diferan.<br />

Yer serten sa bann zanfan, ti<br />

bezwen petet parfwa zis en repa par<br />

zour. I annan serten ki ti malad<br />

akoz lafengal, mank manze.<br />

Kwashiorkor ti‟n konmans antre dan<br />

nou pei. So, annou pa bliye sa bann<br />

keksoz. I enportan alor letan nou pe<br />

koze ki lakaz sepa kwa fodre aranze,<br />

mon krwar, poudir si donn<br />

Lopozisyon dan sa pei pouvwar<br />

demen bomaten e ki zot krwar zot,<br />

en sel kou i vini, i kraz lakaz i remet<br />

en lot nef ek swimming pool ek tou<br />

sa zafer.<br />

Ou vwar, fodre pa, Msye<br />

Speaker, ki nou mislead nou<br />

relasyon. Ou pa kapab dir,<br />

anmenmtan letan mon‟n ekoute,<br />

bomaten, pe dir ki i annan<br />

problenm materyo, se pa dimoun i<br />

bezwen prezan pa fer lakaz, pa fer<br />

zot devlopman, tenir. I vre i ser, me<br />

selman nou vwar lo lot kote i annan<br />

serten dimoun - dan Lopozisyon<br />

menm, bann leaders, pou zot napa<br />

problenm. So, ou konpran Lonorab.<br />

En lot keksoz ki mon oule fer sorti,<br />

Msye Speaker, se ki letan nou pe<br />

koz nou annan en gouvernman an<br />

latant, mon krwar i nonm bann<br />

Minis, bann dimoun ki pou get bann<br />

minister ensi-d-swit. Mon oule fer<br />

enn pti komanter lo la;<br />

Yer ti en problenm pou antre<br />

dan lakwizin akoz lanmans pwalon<br />

ti tro so e i ti dir granmersi pa‟n<br />

ganny eleksyon pou mwan pa<br />

tyonbo sa lanmans pwalon so.<br />

Lonorab Lider Lopozisyon, Msye<br />

Speaker, in fer kler ek nou dan le<br />

pase sa. Ozordi ki‟n esplik nou se ki<br />

tou zengredyen in fini prepare, in<br />

met dan pwalon e pe esper son tour<br />

pou antre dan lakwizin pou li kwi sa<br />

bon repa. Konmsi ozordi pou<br />

lannmen, tou sa en sel kou. Ozordi<br />

pou nepli so lanmans pwalon, ou‟n<br />

met legan la. Anyway lepep i a desid<br />

sa. E prezan zot oule ki eleksyon i<br />

ganny fer any moment, right now, sa<br />

lannen, vitman. Mwan mon krwar<br />

en senp keksoz mon ti oule dir lo la<br />

Msye Speaker se ki sa zafer<br />

eleksyon vitman, SNP in fini vwar ki<br />

poudir si eleksyon pa fer la, pou zot<br />

ganny en sans gannyen kekfwa ek<br />

sa reform ki pe pran son bon lanpler<br />

31


pou napa en sans gannyen pou<br />

Lopozisyon plitar.<br />

(Applause)<br />

So, i enportan alor pou zot si sa ti<br />

ganny fer la, mon krwar mwan ki<br />

Msye Speaker nou pep i pa oubliye<br />

tou sa bann keksoz.<br />

Lo sa pwen mon ti anvi tous<br />

en lot keksoz, Msye Speaker. I vre ki<br />

nou pei, sa reform ki nou‟n anbark<br />

lo la, i en keksoz neseser e i en<br />

keksoz ki nou bezwen pourswiv li to<br />

the end, ziska lafen. Pou mwan sa<br />

reform i en kestyon enportan ki i<br />

met disiplin dan nou dimoun,<br />

disiplin dan nou gouvernman,<br />

disiplin dan bann Parti Politik. Mon<br />

dir dan bann ekspre. Whatever ki i<br />

ava arive demen, ki swa en parti<br />

dan Lopozisyon ozordi, enn i<br />

opouvwar, Msye Speaker, nou pei<br />

koman en pei i bezwen annan li en<br />

common ground pou li avanse. I<br />

bezwen annan li en vizyon komen.<br />

Nou tou koman en pep nou bezwen<br />

al ansanm. Mwan, mon krwar<br />

senserman ladan.<br />

Dan sa sans la, Msye<br />

Speaker, se la kot i enportan pou<br />

nou diskit ansanm, sakenn i annan<br />

son polisi, metod pou nou ariv laba i<br />

a diferan, mon napa problenm ek sa<br />

me selman nou konnen nou tou<br />

koman en pei nou bezwen ariv dan<br />

sa direksyon. Sa i enportan pou<br />

progre nou pep a‟n antye. Prezan lo<br />

la, nou bezwen diskite, nou bezwen<br />

esanz lide e la kot mon kontan<br />

Prezidan dan son ladres in envit tou<br />

partners, enkli Lopozisyon pou<br />

partisipe. E Lider Lopozisyon li i dir<br />

ki i pa pou vini partisipe, korek.<br />

Selman an menmtan dan son<br />

gouvernman in attend la,<br />

gouvernman ki in prepare in<br />

mansyonnen lotrozour, la i dir<br />

poudir letan en minister alor, ozordi<br />

pou desid lo se pa ki kalite zafer<br />

lanplwa, lo lasante, lo lot bezwen<br />

konsilte ek son dimoun ki li in mete<br />

pou lasante, pou travay, pou<br />

ladministrasyon se pa kwa. Be<br />

mwan mon pa konpran sa kalite. A<br />

en moman ou pa oule vin koze, lo lot<br />

kote ou dir letan pou deside, apel ou<br />

pou desid ansanm. Vre i en<br />

galimatya.<br />

Mwan, mon ti a kontan ki<br />

Lopozisyon i serye li bokou plis e i<br />

pran sa lapel Prezidan pou kapab<br />

donn legzanp nou fitir zenerasyon<br />

dan sa pei pou zot kapab partisip<br />

ansanm, pou nou kapab esanz lide.<br />

Set en nouvo Sesel pou mwan.<br />

Mon‟n deza dir sa dan Lasanble, i pa<br />

fer premye fwa, mon redir ankor e ki<br />

mwan osi mon krwar ladan: En<br />

nouvo Sesel, en nouvo lanpler<br />

politik ki nou ladan, en nou lantant<br />

e i enportan sa linite. I enportan ki<br />

nou asize pou nou kapab diskite. Sa<br />

ki ti pas yer pou mwan in fini pase.<br />

Vre nou dir ki i enportan ki nou pa<br />

bliye kote nou sorti e anmenmtan<br />

fodre pa ki nou reste kalsinen dan<br />

lepase, Msye Speaker. Fodre nou<br />

bouze, fodre nou al de lavan e de<br />

lavan avek nouvo lespri, nou spirit.<br />

E pou mwan i enportan sa<br />

diskisyon, sa lesanz lide ek tou<br />

partner konsernen.<br />

Dan tou forum ki oule ale,<br />

deor partou, Msye Speaker, ozordi,<br />

zot pe evalye sa. Zot pe gete. Laba<br />

dan ou pei, dan tou bann pei how<br />

much ki ou pe involve lezot<br />

stakeholders, Sosyete Sivil, Chamber<br />

<strong>of</strong> Commerce, lezot lenstitisyon,<br />

larelizyon e tou. Se sa nouvo vizyon<br />

politik lemonn e mwan, mon krwar<br />

Sesel i pa kapab les li a‟n aryer avek<br />

sa nouvo vizyon.<br />

32


Dan sa lespri la, mon oule osi<br />

tous lo nou Lasanble. Nou Lasanble<br />

ozordi i enportan, nou pep i konnen<br />

i annan plizyer komite e mwan mon<br />

kontan ki nou Lasanble pe pran li<br />

en lanpler bokou pli serye anba ou<br />

direksyon Msye Speaker. Sa bann<br />

komite i enportan ki i la e nou tou<br />

nou‟n koze dan sa Lasanble pour ki<br />

bann Komite zot zwe zot rol bokou<br />

pli efikasman, bokou pli byen, i fer<br />

sa check and balance lo<br />

gouvernman. Sa bann komite dan<br />

Lasanble i bezwen pe monitor ki pe<br />

arive ek gouvernman. Se sa rezon<br />

Lasanble sansan nou pa ti pou<br />

bezwen la, nou. Nou la, zisteman,<br />

koman en brans gouvernman pou<br />

gete legzekitiv laba, zidisyer laba, ki<br />

i pe fer. Eski i pe fer sa ki lepep<br />

vreman i anvi?<br />

Si i pa pe fer fodre nou nou<br />

pouse pou fer li arive fer. Sa i pa en<br />

kestyon ki polisi ou parti, i bon pa<br />

bon. Ou polisi i kapab fantastik ou,<br />

parey Parti SPPF. Son polisi pou<br />

mwan, mon get li rosy, very nice.<br />

Dimoun deor i konpran, zoli polisi<br />

nou annan. Me lenplimantasyon -<br />

ou annan ou Prezidan Michel, lide<br />

fantastik, i oule bouz sa Sesel devan<br />

me letan i ariv dan legzekisyon nou<br />

bann polisi, la ki i annan serten<br />

problenm. E se la kot nou Lasanble,<br />

sa bann diferan komite i annan en<br />

rol primordyal, en rol enportan pou<br />

fer sir ki i fer sa legzekitiv sa<br />

gouvernman, sa zidisyer marse.<br />

Lo sa bann komite ekspre i<br />

annan dimoun dan tou parti kid an<br />

nou Lasanble. E mwan, mon ti a<br />

kontan, mon lans en lapel, se ki dan<br />

tou sa komite Lopozisyon i bezwen<br />

partisipe. Si i pa partisipe pour<br />

mwan, sa mon vwar li i mal, mon<br />

vwar li pa byen. E se la kot Lasanble<br />

e sa bann komite i pa komite zis pou<br />

SPPF sa, i komite Lasanble. E<br />

Lasanble i enkli Lopozisyon e parti<br />

ki opouvwar la. <strong>The</strong>refore, se<br />

ansanm, parey mon pe dir dan sa<br />

lespri ki nou bezwen met sa zefor<br />

pou nou Lasanble koman sa<br />

lentitisyon montre son rol enportan.<br />

Alor ou annan ou bann diferan<br />

komite; ou annan ou komite pou<br />

finans e li, i bezwen gete, taler<br />

mon‟n tann sa zafer koripsyon, nou<br />

bezwen dir, annan levidans, be letan<br />

nou dan sa bann komite, nou<br />

anmennen. Lot fwa mwan mon ti<br />

anmenn papye, mon‟n donn ou<br />

Msye Speaker, mon‟n donn Minis ki<br />

ti la, mon dir ale, al gete. In annan<br />

larzan ki nou‟n peye, latizann pa ti<br />

ankor antre, nou a bezwen al gete ki<br />

pe arive.<br />

I enportan nou tou nou<br />

bezwen zwe nou rol e rol nou<br />

bezwen zwe li byen e fran e avek sa<br />

laverite. Nou pa kapab zis akiz<br />

dimoun left right and centre dan sa<br />

pei, in ler pou nou arete sa. Letan<br />

nou akiz en dimoun nou bezwen<br />

annan laprev lakizasyon. Se la, kot<br />

nou, parey mon pe dir, nou<br />

Lasanble, Komite Lasanble i bezwen<br />

- koman en dimoun in anmenn en<br />

dokiman, i dir:<br />

‘La, la Msye en tel, nou annan<br />

laprev, la la, in vole, in fer isi, in fer<br />

laba’.<br />

Nou, nou bezwen bouze ek sa, pa<br />

kapab asize, nou bezwen al rode ki‟n<br />

arive e si fodre deal avek<br />

accordingly, ganny deal avek<br />

accordingly, si fodre mont prizon i<br />

ava monte. Mwan, mon vwar li<br />

koumsa. E nou, nou bezwen zwe<br />

nou rol for. Pou tou sa lannen la e<br />

letan mon ekout nou Prezidan, mon<br />

krwar se dan sa direksyon ki nou<br />

bezwen ale.<br />

Msye Speaker, anmenmtan ki<br />

mon‟n tous sa, i enportan osi ki<br />

Prezidan i okouran enpe ki pe pase<br />

33


osi kekfwa ouswa i pa tro konnen,<br />

ouswa ki i bezwen donn nou en<br />

koudmen osi pou pous plis, pou fer<br />

keksoz avans pli byen, pour ki nou<br />

pep i santi li enn pti pe pli at ease.<br />

Nou konnen a sa moman ki nou pe<br />

koze la dan sa Lasanble, nou pep<br />

deor i pa santi li tro konfortab avek<br />

lefe sa bann sanzman dan sa bann<br />

reform ki nou‟n antreprann. Nou tou<br />

nou konnen deor akoz sa problenm<br />

la i tous nou tou. Letan pri<br />

elektrisite i monte, nou tou nou<br />

ganny afekte. E mwan, mon pa<br />

kontan ki mannyer pri elektrisite pe<br />

monte. Atraver nou Komite ki pe<br />

monitor reform dan nou pei, nou‟n<br />

trouve poudir PUC i kapab fer<br />

desann pri elektrisite. E i devret fer<br />

desann pri elektrisite ek delo dan sa<br />

pei. Mon a eksplike akoz mon pe dir<br />

sa.<br />

Mon dir sa akoz letan nou‟n<br />

koz ek PUC ek SEYPEC, nou‟n<br />

trouve poudir PUC i pe aste fuel ki i<br />

bezwen, sa karbiran pli bon marse<br />

ki i bezwen, SEYPEC pa pe fourni li<br />

sa, aktyelman napa. Prezan SEYPEC<br />

i bezwen vann li sa ki pli ser. Mon<br />

konpran PUC i dir ou mon pe aste<br />

pli ser alor mon bezwen fer monte,<br />

korek. I annan problenm. Nou<br />

bezwen fors sa SEYPEC, Msye<br />

Prezidan; fors SEYPEC fer sir i<br />

annan sa karbiran pli bon marse<br />

pour PUC kit sa pri pli ba. Si<br />

sa pa ganny fer i annan en<br />

problenm ek SEYPEC. SEYPEC i dir<br />

ou enn, PUC i dir ou lot. Pa kapab<br />

koumsa, i bezwen mars byen dan sa<br />

pei la. Alors, SEYPEC i bezwen fer<br />

sir i annan karbiran bon marse ki<br />

PUC pou bezwen. E letan i vann<br />

PUC, mon demande ki i arete vann<br />

PUC lo pri komersyal, vann li lo en<br />

pri preferansyel, sa ki nou apel Pri<br />

Gouvernmantal si nou kapab apel li<br />

koumsa. Akoz PUC ek SEYPEC pa<br />

sipoze fer en ta pr<strong>of</strong>i lo soz, i pa<br />

prive li, i parastatal - pou li fer<br />

marse nou sistenm, nou bann zafer<br />

fuel, nou bann zafer elektrisite, delo<br />

pou nou dimoun e nou bann biznes,<br />

bann devlopman dan pei marse. So,<br />

mon krwar la i annan en travay li<br />

bezwen ganny fer pou ki keksoz i<br />

aranze lo sa de konpannyen ki mon<br />

pe dir la.<br />

An menmtan pa kapab<br />

SEYPEC i fer vini bann prodwi<br />

delwil ensi-d-swit pou masin, en pti<br />

kou, son pri in monte, sorti sepa,<br />

pran par egzanp delwil pou kas ros,<br />

nou oule nou dimoun sey avanse, i<br />

annan ros danzere deryer son lakaz,<br />

i oule fer son zefor, Prezidan in koze,<br />

in tande pour li kas son ros li menm<br />

laba. En trou pou kas ros ti tan, la i<br />

bezwen monte akoz sa pti boutey<br />

delwil la, ki ou met dan sa bennzin<br />

pou fer moter marse pou kas ros in<br />

monte en sel kou sorti sepa R35 in<br />

airv R58.50. I pa kapab sa gran<br />

dekalaz. Mon dakor, mon konnen<br />

partou pri in monte. I pa mont sa<br />

kantite, fodre pa sa bann<br />

lorganizasyon i krwa poudir ki tou<br />

dimoun dan Sesel pa konpran<br />

nanryen ki pe arive. Espre<br />

gouvernman SPPF in donn<br />

ledikasyon son bann dimoun, in fer<br />

ki ozordi dimoun, pep Seselwa in<br />

epanouir dan son ledikasyon, dan<br />

son devlopman, e in fer li konpran<br />

poudir i annan en zafer ki pa marse<br />

la. E nou demande alor Prezidan<br />

pour ki sa bann pri i ganny revwar<br />

pour ki permet Seselwa, senp<br />

ordiner, bann pti biznes, bann gro<br />

biznes, tou sa la i kapab ganny son<br />

keksoz rezonnnab, pour ki fer pri an<br />

zeneral prezan desann ki a permet<br />

nou kapab marse, avanse dan sa<br />

letan ki difisil lo reform.<br />

Menm zafer ek SPTC. SPTC in<br />

fer monte pri bis, R7, mon napa<br />

problenm ek sa. Be yer, mon pe koz<br />

34


zot, depi 7er-edmi, dimoun Cascade<br />

i lo Bus Stop ziska 10er sonnen ki i<br />

ganny en bis. Prezidan pa i annan<br />

en problenm la? En gro problenm.<br />

Swa, mon pa konnen si fodre ferm<br />

SPTC oubyen si problenm i bis<br />

annou aranze. Bidze la nou a<br />

aprouve la, nou Lasanble, si fodre<br />

anmenn en bidze siplemanter pou<br />

rod en lo bis pou donn SPTC pour<br />

fer sir ki napa sa bann problenm.<br />

Prezan SPTC i bezwen osi mars<br />

konmsi avek bann nouvo lide.<br />

Par egzanp: Smartcard, pri in<br />

ariv R7 pou bis, i for pou nou<br />

dimoun. Ou pou fer desann R5?<br />

Mon pa konnen. Be selman, mwan,<br />

mon krwar ki nou kapab fer bann<br />

smartcard pou nou bann travayer<br />

sirtou. Sa pti cowboy li si i pe servi<br />

son bis zis 1 fwa, i pe desann anvil,<br />

marsaye, i a pey son R7 mon napa<br />

problenm ek sa, mwan. Be selman<br />

sa travayer ki bezwen bis toulezour,<br />

fer en bann smartcard pou en mwan<br />

ki en fason son pri i bon marse ki a<br />

tonm ekivalan en R3 parey lontan ti<br />

ete. Nou kapab fer li koumsa, kot i a<br />

vann. Nou pa kapab zis vini pou pini<br />

dimoun, nou bezwen rod en fason,<br />

deor partou ou ale letan ou kalkile<br />

en smartcard ki ou‟n aste pou en<br />

mwan ouswa pou en semenn i<br />

bokou, bokou pli bon marse ki sa ki<br />

ou pe pey en one way fare. So, mon<br />

krwar, nou osi nou bezwen design<br />

nou lespri, fer marse nou lespri an<br />

konformite avek sa ki pe arive otour<br />

nou dan lemonn antye. So, nou<br />

kapab arive ek sa.<br />

Ladan menm, ou pran ou,<br />

dan sa sitiasyon difisil ki nou ladan<br />

nou bann fanmiy senp ki zot zanfan<br />

i lekol, nou vwar ki pa tou bann<br />

zanfan ki pe ganny asiste avek bis.<br />

Aktyelman la i annan serten zanfan<br />

Politeknik ki napa zot bus pass.<br />

Pankor donnen. Paran i vwar li<br />

difisil. Ou pran ou parfwa serten ka<br />

kot en teacher; Fer krwar i annan en<br />

teacher Port Glaud li i bezwen al fer<br />

lekol - akoz konmela bann zafer<br />

lekol segonder i rezyonnal i bezwen<br />

al fer lekol Anse Boileau akoz lekol<br />

segonder i Anse Boileau. I annan 2<br />

zanfan li. I dan primer son 2 zanfan<br />

in demann ledikasyon – li i en<br />

teacher in dir „oke mon pe al fer<br />

lekol Anse Boileau, fer mon 2 zanfan<br />

osi vin lekol Anse Boileau, mon a<br />

kapab pli byen vey zot, mon a kapab<br />

pli byen swiv zot ensi-d-swit‟.<br />

I donn li permisyon. Prezan<br />

bis i bezwen pey dan son pos<br />

prezan. Be i for, li osi i en zanfan<br />

lekol. I due son bus pass, donn li en<br />

bus pass li osi dan en fason i a tir<br />

en burden lo sa paran.<br />

So, i annan sa bann pti<br />

keksoz la, i pa bokou, be mon krwar<br />

nou kapab byen gete e gouvernman<br />

i bezwen, parey mon pe dir la,<br />

Prezidan avek tou son lenerzi, tou<br />

son bon lespri me bann departman<br />

ek minister ou a krwar i pa pe fer<br />

marse sa bann keksoz koman fodre.<br />

I tel menm zafer ki labank.<br />

Nou annan la, nouvo Central Bank,<br />

nouvo dimoun ki pe ansarz.<br />

Fantastik. Nou‟n koze byen normal,<br />

komite in al vwar li, Msye Laporte,<br />

en bon entretyen avek li, fantastik.<br />

E nou vwar pou dir lentere dan<br />

labank i tro o, lentere artifisyel. Dan<br />

labank, ou a krwar i annan en<br />

nespes black market <strong>of</strong>isyel ki li i<br />

marse. En white market ki mannyer<br />

ou pou apel sa. Lontan ti ilegal, la<br />

prezan i legal. Be i bezwen arete, i<br />

bezwen arete, Central Bank i<br />

bezwen met sa presyon neseser lo<br />

labank, pou obliz labank aranz li. I<br />

pa kapab nou labank, li i mars dan<br />

en fason, diferan ek labank dan<br />

lezot pei. Dan lezot pei sa diferans ki<br />

35


annan dan to lentere i bon, be letan<br />

ou konpar li avek pou nou isi, pou<br />

nou i bokou, bokou pli o. Be ki<br />

mannyer pou nou i marse, dan ki<br />

lespas ki i ladan li?<br />

So, sa i bezwen ganny aziste a<br />

mon avi e i bezwen ganny aziste o<br />

pli vit posib. Si i pa kapab fer li by<br />

the norm <strong>of</strong> the market, bezwen donn<br />

en direktif fer. Mwan, mon krwar en<br />

pti pe koumsa, mon pa vin otoriter,<br />

ni diktater, ni nanryen parey serten<br />

zot, zot kontan dir, be selman i<br />

bezwen ganny fer pou dibyen nou<br />

dimoun, dibyen biznes, dibyen<br />

devlopman sa pei. So, mon krwar<br />

nou bezwen serye lo la.<br />

Menm zafer ki lanplwa Msye<br />

Speaker – nou‟n fer Voluntary<br />

Redundancy, fantastik. Dimoun<br />

ki‟n al dan Labour Market la, nou‟n<br />

vwar in ogmante, sorti 1% vin 3%<br />

sepa 4%. Prezan nou dimoun i pe<br />

rod travay la. I ale partou, in dir li<br />

oke kot lotel i annan, IOT i annan,<br />

in pran enpe lotrozour sepa kwa.<br />

Kot lotel letan ou ale, serten lotel,<br />

sirtou bann gran lotel Msye Speaker<br />

ki nou pe vwar? Gard sekirite, senp<br />

pti maintenance boy la, etranze. E<br />

mwan apre nou Lasanble la mon pe<br />

rod en lantretyen avek Prezidan,<br />

pou mwan al met serten levidans<br />

devan li osi. Nou pa kapab, letan ou<br />

kalkile, etranze pe fer bann senp<br />

travay dan bann lotel. Sa i bezwen<br />

enn fwa pour tou arete, pa kapab<br />

kontinyen, Msye Speaker.<br />

(Applause)<br />

E mwan, an menmtan ki mon pe dir<br />

ou sa, lapey sa bann dimoun, move<br />

lapey. Lapey pli o ki bann gro z<strong>of</strong>isye<br />

ki travay dan gouvernman, bann gro<br />

z<strong>of</strong>isye Seselwa ki travay dan sa<br />

bann menm lotel. Be nou pa kapab<br />

sa koumsa, akoz li i ganny peye an<br />

forex. I annan en problenm kot i<br />

konsern sa bann keksoz. Letan i<br />

annan problenm koumsa i bezwen<br />

deswit ganny adrese par Lotorite<br />

konsernen e deswit sa bann zafer i<br />

bezwen arete. Akoz la osi ki nou pe<br />

koze, nou vwar bann etranze ki<br />

napa GOP ki pe travay dan lotel, i<br />

egziste sa bann zafer ki mon pe koze<br />

la. Ouswa ou vwar en msye li in<br />

ganny anploye ek sa lotel, deswit i<br />

fer vin son madanm, lo Visitor’s<br />

Permit. Letan i la kot lotel la, kot i pe<br />

reste ek son msye, i pe fer en pti<br />

travay la, i napa GOP li, i pe travay, i<br />

pe ganny peye li. Son dalon i vini,<br />

menm zafer, lo Visitor’s Permit, i pe<br />

travay li osi. Nou pa kapab<br />

kontinyen sa.<br />

So, pou mwan Msye Speaker,<br />

tou sa bann keksoz i bezwen ganny<br />

adrese e vitman mon krwar. I pa<br />

keksoz ki ou bezwen met legan pou<br />

al sort out sa. I keksoz parey nou dir<br />

an kreol, i keksoz ki bezwen kapab<br />

ganny fer deswit. E si nou<br />

gouvernman i serye e ki mon krwar<br />

mwan, mon annan konfyans ki<br />

Prezidan Michel i serye e nou<br />

gouvernman i serye therefore i<br />

bezwen ganny adrese, i bezwen<br />

ganny korize tou sa bann keksoz.<br />

Menm parey ki nou pe koze<br />

letan ou get dan prizon bann abuse<br />

ki arive, i bezwen arete. Lot fwa<br />

nou‟n vwar..<br />

(Interruption)<br />

…par egzanp ou vwar kot plizyer ka<br />

labi. Mon pe al byento, al fer mon<br />

vizit dan prizon pou mwan vwar<br />

ankor pli korekteman bann case ki<br />

egziste ki nou bezwen met devan. Se<br />

sa ki mon dir, si sa bann keksoz, sa<br />

bann lenstitisyon ki egziste dan nou<br />

pei, i byen, me i bezwen mars byen,<br />

se sa kot nou problenm i ete nou.<br />

36


Nou problenm pa dan okenn gran<br />

gran lezot zafer. Se lapratik keksoz<br />

ki nou bezwen fer aksyon. Aksyon<br />

korek dan sa bann landrwa, dan sa<br />

bann keksoz.<br />

I zis menm parey pri<br />

marsandiz an zeneral letan nou<br />

koze. Pri marsandiz, bann dimoun<br />

ki enporte, nou pa kapab - menm la<br />

ki mon‟n vwar, STC in fer son bann<br />

pri desann, mwan mon dir nou<br />

bezwen revwar enn pti pe serten<br />

keksoz. E nou dir lepep Seselwa<br />

letan nou pe fer keksoz, nou pep<br />

parey nou dir in epanouir, i konpran<br />

li. So, ou a dir li ; ‘Diri la, la‟. Mwan,<br />

lotrozour, Msye Speaker, i annan<br />

serten lenformasyon la ankor nou<br />

pou fer ankor enn pti pe resers pou<br />

nou met devan Prezidan tou sa.<br />

Diri, ou al dan Lenn, ou al dan lezot<br />

pei Pakistan laba, diri pri ki nou,<br />

nou pe vann isi, laba ou kapab<br />

ganny li pli bon deal, pli bon marse.<br />

Ou a kapab pran 2 kalite diri<br />

laba, ou melanze ki an realite letan<br />

ou a‟n kalkile son pri i vin pli ba,<br />

letan ou ariv isi, pri li i vin pli ser.<br />

Fodre pa ki nou, nou les nou ganny<br />

anbete par tou sa. Nou bezwen rod<br />

en fason. Prezan si nou, nou krwar<br />

letan pri diri in vin isi, i pou tro ser,<br />

nou pep pa pou kapab peye, nou a<br />

bezwen fer li konpran serten keksoz,<br />

nou a dir li:<br />

‘La la diri i pou kout tan, be nou, nou<br />

pou fer desann li akoz nou konnen ki<br />

ou bezwen diri pou manze, nou a fer<br />

desann’. Ou a tir R4 lo diri, ou a<br />

met li R4 lo sepa lekel. Rod en lot<br />

prodwi ou a dir:<br />

„La, la, nou’n tir lo la, nou’n met lo<br />

la’. Fer nou pep konpran, en fason i<br />

annan serten keksoz ki kekfwa i ava<br />

en liks pou le moman, ouswa nou<br />

pa pou tro bezwen li. Me en fason<br />

serten keksoz debaz - akoz la dan sa<br />

moman reform i terib pou serten<br />

nou dimoun ki pli mizer, ki pli<br />

vilnerab, so serten keksoz debaz i<br />

ava affordable.<br />

MR.SPEAKER<br />

Onorab wrap up, i reste ou 1 minit.<br />

HON. DE COMMARMOND<br />

Msye Speaker, mersi bokou, mon<br />

krwar mon‟n ariv alafen sa ki mon ti<br />

annan pou dir e mon krwar mwan,<br />

mon welcome ankor ennfwa sa<br />

ladres Prezidan e mon donn mon<br />

konviksyon, donn mon sipor<br />

Prezidan pour ki sa lannen la, nou<br />

Lasanble, bann diferan komite ki<br />

mwan, mon form par lo la, i pou<br />

travay a kout bra pou kapab ede<br />

pou fer sa reform avanse, pou kapab<br />

ede osi pou aranz sistenm kot pa pe<br />

marse dan nou pei. Pou fer ki nou<br />

dimoun i ganny li en pli bon servis,<br />

en pli bon rapor avek sa<br />

gouvernman e ki i santi li pli pare<br />

pou donn en koudmen ansanm ek<br />

nou tou pou nou kapab avans pli<br />

byen dan sa reform.<br />

Mersi bokou. Ki Bondye i beni<br />

nou tou pou sa lannen e mon lans<br />

lapel ankor ennfwa, Lopozisyon<br />

silvouple vini, ansanm dan sa lapel<br />

ki Prezidan in fer pou nou avanse.<br />

Thank you Mr. Speaker.<br />

MR. SPEAKER<br />

Meeting adjourn ziska 2er.<br />

(Break)<br />

MR.SPEAKER<br />

Onorab Bernard Georges. Kontinyen<br />

ek nou deba.<br />

HON. BERNARD GEORGES<br />

Msye Speaker, mon bann koleg dan<br />

Lasanble, zabitan Les Mamelles; Ler<br />

mon mont dan mon distrik e mon<br />

rankontre en fanmiy ki pe ganny<br />

difikilte pou pey son loan lakaz, son<br />

37


ill lalimyer ek delo, ler mon koz ek<br />

sa dimoun ki pe rod en lasistans<br />

pou kapab fer 2 bout zwenn oubyen<br />

pou kapab anvoy son zanfan lekol.<br />

Ler mon regard sa zenn ki anvi<br />

travay me ki‟n ganny met de kote<br />

par landrwa apre landrwa kot in al<br />

fer interview, ler mon konstate dan<br />

ki kondisyon bokou zabitan mon<br />

distrik i ankor pe viv ladan, mon<br />

realize ki leta nou nasyon an zeneral<br />

e leta Les Mamelles an partikilye pa<br />

bon. E ler mon regard sa bann<br />

keksoz mon fer en lot refleksyon,<br />

mon realize ki si gouvernman SPPF<br />

ti‟n ekout sa ki nou dan SNP nou<br />

ti‟n dir zot, pa yer pou ozordi, ouswa<br />

ozordi pou demen, me lannen,<br />

bokou lannen pase e si zot ti‟n<br />

annan kouraz pour fer fas avek sa<br />

bann defi olye zis koz manti avek<br />

nou, nou pti pei pa ti pou dan<br />

difikilte e nou pep pa ti pou bezwen<br />

pas dan tou sa bann fraka ki SPPF<br />

pe demann nou pou pas ladan<br />

ozordi.<br />

Mr. Speaker, Prezidan in<br />

finalman rekonnet ki leta nou<br />

nasyon i difisil. Granmersi in<br />

rekonnet sa. Laverite se ki leta nou<br />

nasyon in difisil pou en bann lannen<br />

e i pa ti onnet pou gouvernman<br />

SPPF fer nou krwar ki nou lekonomi<br />

ti solid, ki nou ti‟n fini pret tou loan<br />

ki nou ti bezwen prete, ki nou ti pe<br />

al double nou larises avan 2017 e<br />

met dolar dan pos Seselwa ler zot ti<br />

konnen parey tou Seselwa ti konnen<br />

ki nou ti pe viv par lao nou mwayen,<br />

ki nou lekonomi ti frazil, ki nou ti‟n<br />

pran tro loan, ki son fardo ti vin<br />

ensoutenab.<br />

I pa ti onnet pou en<br />

gouvernman met son pep dan en<br />

fason sitan kler pou fer Seselwa<br />

krwar ki lannwit ti lizour. Sa ti en<br />

aksyon iresponsab lo lapar<br />

gouvernman e nou bezwen<br />

kontinyen fer zot rapel sa. Tel parey<br />

gouvernman pa ti fran, pa ti koz kler<br />

avek Seselwa dan lepase lo vre leta<br />

nou nasyon, ozordi ankor nou<br />

kontinyen vwar menm fenomenn.<br />

Gouvernman pa pe koz laverite avek<br />

nou. Dan premye paragraf son<br />

diskour Zedi pase, dan setyenm fraz<br />

pli egzakteman, Prezidan in esey<br />

menm trik. In dir nou ki nou pei pe<br />

santi lefe sa kriz ekonomik ki pe<br />

frap lemonn e sak manm SPPF ki‟n<br />

koze depi sa in dir menm zafer.<br />

Gouvernman SPPF pe ankor fer<br />

nou krwar ki se sa rezon ki nou pei i<br />

dan difikilte e Prezidan ki kapab tir<br />

nou dan sa kriz. Si zot, zot oule<br />

krwar dan sa propagann zot zot<br />

kapab me nou sa labwet nou pa<br />

manze. E lepep in konpran ki si sa<br />

larealite dan sa zafer. La realite Mr<br />

Speaker se ki se pa kriz ekonomik<br />

dan lemonn ki‟n met nou pei dan sa<br />

tourman se move planifikasyon e<br />

gaspiyaz gouvernman SPPF ki‟n<br />

anmenn nou dan sa fernwar. Se pa<br />

gouvernman SPPF ki pe resstriktir<br />

nou lekonomi parey zot kontan fer<br />

krwar. Sa ki pe ganny arive, se ki<br />

nou pe ganny forse pou fer sa<br />

restriktirasyon la konmela akoz nou<br />

napa en lot swa.<br />

Se pa sitiasyon ekonomik<br />

lemonn ki pe fer nou soufer se en<br />

gouvernman SPPF ki pa oule fer<br />

sanzman ler ti fodre, ki‟n pa‟n<br />

annan kouraz pour fer fas avek<br />

problenm, ki‟n deside pou pa fer<br />

nanryen olye pran aksyon neseser<br />

ki‟n anmenn nou la kot nou ete. Sa<br />

se pa zis mwan ki dir, IMF li menm<br />

ti dir sa 2 semenn pase lo SBC. Si<br />

sitiasyon ekonomik lemonn i annan<br />

en keksoz pou fer avek nou<br />

sitiasyon isi Sesel, se sa. Se ki akoz<br />

gouvernman SPPF in les pei drive<br />

olye pran aksyon apropriye ler i ti<br />

bezwen pran, ozordi ler nou forse<br />

38


war latizann, latizann i pli anmer<br />

akoz sitiasyon ekonomik lemonn pe<br />

vin azout lo nou fardo, pe vin azout<br />

lo sa pwa ki lo nou ledo. Si nou ti‟n<br />

fer azisteman ler SNP ti‟n dir fodre,<br />

nou ti pou‟n kapab ozordi sirmont<br />

sa bann difikilte ekonomik lemonn.<br />

Olye fer sa, sa bann difikilte i vin<br />

azout lo nou soufrans. An dot mo, si<br />

gouvernman SPPF ti‟n kapab swazir<br />

en moman pou fer sa Reform<br />

Ekonomik, pli move moman ki zot<br />

ti‟n kapab zwazir se la ozordi. Alor,<br />

ler mon ekout Prezidan demande si<br />

nou pa ti enplimant Reform<br />

Ekonomik depi lannen pase, kote<br />

nou ti pou ete ozordi, mon oule dir<br />

ki se pa sa kestyon ki i devret pe<br />

demande. Kestyon pli apropriye pou<br />

li demande, ti devret; „Si nou ti‟n<br />

enplimant Reform Ekonomik depi<br />

10an pase ki kantite pli devan nou<br />

pei ti pou ete ozordi. Dan sa bann<br />

parol Prezidan ki mon‟n fek koz lo<br />

la, nou vwar klerman ki si sa ki mal<br />

avek nou pei e nou konpran tre<br />

byen ki si sa SPPF.<br />

1. Premye se ki SPPF pa travay lo<br />

plan e i fer tou keksoz dan vag. Si<br />

en keksoz i marse, zot kriy:<br />

„Alelouya‟. Si i fail zot blanm en lot<br />

dimoun, Lehman Brothers, kriz<br />

ekonomik lemonn etc… e zanmen<br />

zot blanm zot prop lekor.<br />

2. Dezyenmman, se ki SPPF i<br />

servi en keksoz ki en lot dimoun in<br />

fer ouswa en lensidan ki napa<br />

nanryen pou fer avek sa ki zot zot in<br />

fer e apre fer krwar ki sa i zot<br />

desizyon ki‟n ganny pran par<br />

ekspre. Les mwan donn ou 2<br />

legzanp Msye Speaker pou ilistre<br />

sa:<br />

Premye; Konblaz.<br />

I kler ki konblaz i en size kontrovers<br />

dan nou pei. Lo en kote nou bezwen<br />

later plat pou fer devlopman, lo en<br />

lot kote pri konblaz i kout nou pei<br />

bokou ki nou‟n bezwen prete. E<br />

ozordi sa se enn bann keksoz ki nou<br />

pa kapab repeye e ki nou bezwen al<br />

rod lasistans IMF, Klib Paris pou ed<br />

nou. Sa se pa tou mon konplent.<br />

Mon konplent se ki bokou sa bann<br />

konblaz in ganny fer san ki<br />

gouvernman ti konnen akoz i ti pe<br />

fer li. An dot mo, sa bann konblaz in<br />

ganny fer dan vag, san plan. Ler<br />

Lakonpanyen Costain ti pe fer<br />

premye konblaz Sesel, tou dimoun ti<br />

konnen akoz sa konblaz ti pe ganny<br />

konstrir. Sa ti pou fer erport e erport<br />

ti ganny konstrir lo sa konblaz.<br />

Dezyenm konblaz, ki ti fer, ti<br />

fer pou nouvo por e nouvo por in<br />

ganny konstrir lo la. Me apre sa<br />

konblaz in ganny fer san okenn<br />

desizyon lo kwa ki pou fer lo zot. Me<br />

gouvernman i sote e dir ki vilaz<br />

Roche Caiman i ganny fer lo konblaz<br />

e Zonn Endistriyel Providence e<br />

Sport Complex e zot kriye ki sa i en<br />

sikse. Wi, mon dakor me se pa tou e<br />

legzanp i la devan nou. Konblaz pe<br />

ganny servi pou zet salte lo la, pou<br />

Dokter Ramadoss fer en lopital lo la,<br />

pou Eden Island. Li Eden Island in<br />

fouy trou dan konblaz e fer li<br />

retourn lanmer. Parey PUC i les delo<br />

lapli koul dan lanmer e apre fer<br />

desalinasyon avek pou fer retourn<br />

delo dou. E tou sa bann lezot<br />

konblaz ki ankor vid, Anse Aux Pins<br />

i annan enn, Anse Etoile i annan<br />

enn, devan nouvo por limenm i<br />

annan en pti zil. Eski nou ti bezwen<br />

al pret larzan pou later a apre les li<br />

dormi? Mwan mon pa krwar Mr<br />

Speaker.<br />

Sa bann konblaz zot ti‟n devret<br />

atann e fer zot ler nou ti annan en<br />

proze pou zot. Tel parey mon pa<br />

krwar ki gouvernman in pran en<br />

bon desizyon pou fer zoli sant<br />

kominoter nef dan distrik a sa<br />

39


moman malgre ki nou tou nou<br />

kontan sa. Sa se bann devlopman ki<br />

en gouvernman i fer ler i annan<br />

larzan. Mwan, mon ti ava prefere<br />

vwar gouvernman fer lakaz Les<br />

Mamelles olye fer zil pou plant sed<br />

lo la. Mon ti a prefere vwar klinik<br />

Les Mamelles ki servi tou lezour<br />

ganny met a nef avek tou son<br />

lekipman olye vwar en sant<br />

kominoter ki servi ennfwa letan.<br />

Dezyenm legzanp, sa Kriz<br />

Ekonomik li menm. Gouvernman i<br />

dir nou ki nou pe restriktir nou<br />

lekonomi pou fer li vin pli<br />

performan, sa lontan lo sa kote<br />

latab nou pe demann gouvernman<br />

fer. An mezir ki roupi in kontinyen<br />

perdi son valer atraver Black<br />

Market, nou ti demann gouvernman<br />

pou fer en keksoz:<br />

Pou koup depans<br />

gouvernman.<br />

Pou aret pran loan.<br />

Pou balans son bidze.<br />

Pou aret gaspiy<br />

larzan pou rezon<br />

politik.<br />

Fas a sa bann demann, gouvernman<br />

in fer sa ki Prezidan i dir nou ozordi<br />

i pa kapab fer. Gouvernman pa‟n fer<br />

nanryen. In kontinyen diverti<br />

kontan, pran loan pou repey loan,<br />

depans larzan pou ganny eleksyon,<br />

vann later pou en R1, fer proze<br />

initil, ziska ki en zour i ti napa<br />

larzan e ti bezwen kriy IMF.<br />

Me la ozordi, olye aksepte<br />

larealite sa ki‟n arive, rekonnet sa,<br />

demann pardon e ralye lepep,<br />

Prezidan i prefere fer krwar ki se<br />

kriz ekonomik mondyal ki nou<br />

problenm e fer krwar ki sa reform ki<br />

nou pe ganny forse pou fer se en<br />

bon keksoz ki‟n ganny byen planifye<br />

par gouvernman. Sa latitid Msye<br />

Speaker, se pli gro lobstak ki nou<br />

annan koman en pep.<br />

Prezidan in santre son mesaz<br />

lo en lapel pou linite nasyonal. E<br />

bokou parmi zot ki‟n koze in lans<br />

menm lapel. Les mwan dir zot ki sa<br />

se en lapel ki nou nou tande e ki<br />

nou krwar i merite. Me se pa en<br />

lapel ki demann nou zis depoz tou<br />

zouti ater e reponn otomatikman.<br />

Wi, nou en sel pep malgre ki SPPF<br />

parey Lider Lopozisyon in fer resorti<br />

yer in kree en bann divizyon ki pa ti<br />

neseser. I annan en lepok Msye<br />

Speaker, ki mwan, parey bokou nou<br />

lo sa kote latab zis akoz nou pa ti<br />

siport SPPF ek son Parti Inik, nou ti<br />

ganny dekrir koman lennmi.<br />

Mwan, Msye Speaker,<br />

Lonorab Dyer, Lonorab Prea, eski<br />

nou parey en bann lennmi nou?<br />

Pourtan se sa ki nou ti ganny apele!<br />

Non, Mr Speaker, okenn lapel<br />

ver linite i bezwen ganny met dan en<br />

konteks. Konteks ozordi ki nou pei i<br />

dan kriz. Me nou pei i pou nou tou.<br />

Nou tou nou anvi vwar li sorti dan<br />

kriz e retourn sa bizou, sa brand<br />

parey Prezidan in dir i ete. E dan sa<br />

demars nou tou nou bezwen ralye<br />

me nou bezwen ralye otour en<br />

keksoz ki nou tou nou kapab viv<br />

avek. Pa vo lapenn ki zot demann<br />

nou ralye otour SPPF ouswa Jj Spirit<br />

parey zot in demann nou dan letan<br />

Parti Inik. Sa i pa pou arive. Pa dir<br />

nou ki nou pe regard deryer me zot,<br />

zot pe get devan akoz sa set en lot<br />

fason pou dir nou pa koz lo rezon ki<br />

nou pei i dan kriz, me senpleman<br />

ede pou tir li dan sa kriz. Sa osi pa<br />

pou arive.<br />

40


Konteks ki nou bezwen travay<br />

ladan koman en pep se sa enn;<br />

SPPF i bezwen aksepte ki se li ki<br />

responsab pou mal anmenn nou pei<br />

dan sa bann dernyen letan e ki se<br />

sa ki anmenn nou dan sa problenm.<br />

Zot bezwen aksepte ki zot in fail,<br />

gouvernman san plan, gaspiy larzan<br />

ek resours, diviz lepep par politik,<br />

refize pran aksyon apropriye akoz<br />

politik. Sa zot bezwen aksepte. Zot<br />

bezwen aksepte ki SBC pandan sa<br />

dernyen 15an in travay koman en<br />

zouti SPPF e Lakour Siprenm anba<br />

sef ziz etranze in fer parey. E sa 2<br />

lenstitisyon zot 2 tousel in retard<br />

nou demokrasi e louvertir ki nou pei<br />

ti‟n devret pran pour tro lontan. Zot<br />

bezwen aksepte ki apre 30an<br />

opouvwar san ki en sel manager<br />

gran lotel, san ki en sel sef ziz, san<br />

ki en sel kad Lafors Lapolis in kapab<br />

Seselwa, sa i apel: „Fail’.<br />

Zot bezwen aksepte ki sa<br />

gouvernman in donn bokou tro nou<br />

pei avek etranze e in donn etranze<br />

tro pouvwar dan nou pei e ki<br />

Seselwa i ganny trete koman<br />

sitwayen dezyenm klas. Ki<br />

gouvernman Prezidan Michel pa‟n<br />

met konfyans dan Seselwa. Aksepte<br />

tousala epi aksepte ki nou, lo nou<br />

kote latab, nou‟n en Lopozisyon<br />

egzanpler e lwayaz ki nou‟n azir dan<br />

lalwa, ki nou‟n respekte rezilta sak<br />

eleksyon e apre mont kot nou<br />

trankil. Aret lev sa menas<br />

Madagascar ek Martinique,<br />

Guadeloupe e la wi, Lonorab<br />

Mondon, la wi, nou ava kapab nou<br />

tou koman en sel pep servi sa period<br />

tranzisyon parey zot, zot kontan<br />

apel li pour kit deryer tou bann<br />

keksoz ki diviz nou.<br />

Ozordi plis ki zanmen, nou<br />

bezwen annan dirizan ki fran, onnet<br />

e kouraze. Nou pa bezwen dirizan ki<br />

kasyet laverite ouswa ki donn zis en<br />

bout laverite. Nou bezwen annan<br />

dirizan ki annan kouraz aksepte fot<br />

lepase, pran blanm kot fodre, sanz<br />

direkyon ler i neseser e ralye lepep.<br />

Adversite i demann en pep ki ini dan<br />

son lobzektif e ki pare pou koste<br />

otour en prensip komen e non pa<br />

enn ouswa en lot sistenm politik. Sa<br />

ki nou pei i bezwen e nou pep i<br />

demande ozordi se ki gouvernman<br />

SPPF i rekonnet ki se li e li tousel<br />

ki‟n opouvwar sa dernyen 30an. Ki<br />

se ki lakoz problenm ki nou pei i<br />

ladan ozordi, ki se son move<br />

gouvernans ki‟n anmenn nou pei<br />

dan difikilte e nou pep dan lamizer.<br />

Sa ki nou pei i bezwen e nou pep i<br />

demande ozordi se ki gouvernman i<br />

dir ki i pare pou sanz direksyon lo<br />

sa ki mal dan sa ki in fer e sa ki in<br />

diriz nou. Ki i pare pou li fran e pran<br />

son responsabilite. Sa i pa en sinny<br />

lafebles, non i en sinny grander e en<br />

sinny matirite.<br />

Me sa pa ase, Prezidan i<br />

bezwen al met blanm e tou<br />

problenm lo ledo lezot oubyen lezot<br />

lenstitisyon. I bezwen promet pou<br />

koz fran parey Minis Danny Faure<br />

in komans fer deza. I bezwen tir<br />

divizyon ki SPPF in mete dan nou<br />

pei. Bann zafer parey Selebrasyon<br />

Nasyonal pou Le 5 Zen e sa zafer Jj<br />

Spirit i bezwen ale. Selebre Le 5 Zen<br />

Maison du Peuple si zot, zot oule, sa<br />

i ok. Fer en Fondasyon Jj Spirit si<br />

zot oule, me dir nou klerman ki sa<br />

set en zafer politik. Ouswa tir politik<br />

ladan e sanz son non. Bann keksoz<br />

ki zot bezwen fer i fasil:<br />

Aret met etranze an<br />

premye.<br />

Aret donn later etranze e<br />

detrwa Seselwa byen plase<br />

pou fer biznes.<br />

Aret met etranze ansarz<br />

41


Lakour ek Lapolis.<br />

Met Seselwa premye.<br />

I annan isi, regard otour ou Msye<br />

Prezidan e ou a vwar zot. Pa tarde e<br />

fer sa bann keksoz deswit e ou<br />

menm ou, ou a vwar ki mannyer<br />

Seselwa i koste.<br />

Si zot demann mwan, malerezman:<br />

‘Eski mon krwar ki sa bann keksoz<br />

pou arive?’.<br />

Mon pou reponn zot, fran: ‘Mon pa<br />

krwar’. Personnelman, mon pa vwar<br />

SPPF pe fer sa bann kosesyon.<br />

Mon pa vwar zot dirizan aksepte pou<br />

pa selebre Le 5 Zen parey labitid<br />

menm si i en lannen dedye a: ‘Koste<br />

Seselwa’. I pa dan zot natir pou fer<br />

sa, sa i malere, sa i tris. Me sa se<br />

larealite nou pei anba SPPF.<br />

E sa ki plis, nou pep i<br />

kontinyen reste dan divizyon, nou<br />

pei i kontinyen fail pour progrese<br />

parey i ti devret e nou pti dimoun<br />

valab i kontinyen ganny met dekote.<br />

Sef Ziz i kontinyen etranze, Manager<br />

Lotel i kontinyen etranze e se<br />

etranze ki vin anbasader Sesel e ki<br />

ganny pli zoli morso nou teritwar<br />

pou devlope. Alor, Mr. Speaker, sel<br />

solisyon pou nou pei, se ki en<br />

sanzman pr<strong>of</strong>on i arive. Sa i pa pou<br />

arive anba SPPF. Alor i pou bezwen<br />

ariv anba en gouvernman SNP akoz<br />

nou, nou angaz nou devan lepep<br />

Seselwa pou fer sa bann<br />

transformasyon debaz ki nou pei i<br />

bezwen. Pa atraver revolisyon ek fizi<br />

me par legzanp.<br />

Nou‟n pare, Msye Speaker,<br />

nou lekip i la, plis ki zanmen, Sesel i<br />

bezwen en gouvernman SNP. SPPF<br />

pe met Sesel an retar. Nou pa kapab<br />

perdi ankor 5an anba en<br />

gouvernman ki pe tatonnen dan<br />

fernwanr pou redres pei. Sesel i<br />

bezwen en gouvernman ki pa pou<br />

koze me ki pou azir. Lider<br />

Lopozisyon in fer nou rapel ki i<br />

annan bokou bann Seselwa valab ki<br />

pe travay isi e a letranze. Zot tou zot<br />

bezwen atire pou relans nou pei, zot<br />

tou zot bezwen atire pou koste.<br />

Byento Prezidan pou bezwen apwent<br />

en Sef Ziz, i annan avoka ek ziz<br />

Seselwa ki kapab fer sa travay. I pa<br />

enportan ki zot siporte, apwent sa<br />

enn ki pli bon e les nou pei bouze.<br />

Si Prezidan i Seselwa e ou Mr.<br />

Speaker ou en Seselwa, oule dir<br />

mwan ki nou pa kapab met en Sef<br />

Ziz Seselwa?<br />

En gouvernman SNP pa ti pou<br />

menm mazin 2 fwa avan fer sa:<br />

E si sa enn ki pli bon zot krwar i<br />

siport SNP? So what? Pa bokou nou<br />

ki‟n al kot dokter ki sipor SPPF, eski<br />

zot in touy nou?<br />

Non, Mr. Speaker, annou aret sa<br />

zafer politik dan pr<strong>of</strong>esyon.<br />

Napa en Seselwa ki pou met<br />

politik devan son pr<strong>of</strong>esyonalizm,<br />

etranze souvannfwa i rod fer faver<br />

pou ganny faver. Me mwan mon<br />

annan gran lespwar dan<br />

pr<strong>of</strong>esyonnel Seselwa. Lannen pase<br />

pa avoka SNP, SPPF ti fer<br />

prezantasyon lo Konstitisyon<br />

ansanm?<br />

Pa Lonorab Rose ek mwan nou ti<br />

asiz obor kanmarad e koz<br />

pr<strong>of</strong>esyonnel. Nou kapab fer li Mr.<br />

Speaker. Malerezman mon konstate<br />

ki SPPF pa oule kontinyen dan sa<br />

direksyon. Alor parey mon‟n dir se<br />

en gouvernman SNP ki pou anmenn<br />

vre sanzman dan Sesel. E parey<br />

mon‟n dir: ‘Nou, nou‟n pare‟.<br />

Mon‟n ganny responsabilite<br />

politik dan Lopozisyon pou regard<br />

‘Lenerzi, Lanvironnman ek Resours<br />

Natirel‟ dan pei. Dan sa 3 sekter i<br />

annan bokou pou fer akoz ankor<br />

enn fwa SPPF in negliz zot. Tou<br />

42


Seselwa pa dakor ki dan en lepok<br />

kot pri karbiran i pli ba lo marse<br />

mondyal ki i ete pou plizyer lannen<br />

isi Sesel nou ankor pe pey karbiran<br />

ek gas domestik a en pri egzorbitan.<br />

Parey mon‟n dir i pa akseptab ki an<br />

2009, nou pe les delo dou al dan<br />

lanmer apre pou fer en masin fer li<br />

vin dou ankor.<br />

Se sa bann pratik ki<br />

gouvernman SNP pou arete<br />

imedyatman. Solisyon pli bon marse<br />

e pri ekolozik pou bezwen ganny<br />

met an plas. En gouvernman SNP<br />

pou propoze ki karbiran enkli sa ki<br />

PUC i servi i ganny aste lo tender.<br />

Les tou lakonpannyen ki kapab<br />

supply karbiran fer li e SEYPEC i<br />

ava swazir sa enn ki pli bon<br />

marse. Avek pri karbiran ki desann,<br />

bill lalimyer e tiket bis pou bezwen<br />

osi desann.<br />

SNP pou imedyatman<br />

rekomans met lanfaz lo stokaz delo<br />

lapli lo en nivo endividyel, avek sak<br />

lakaz, par met tenk stokaz a<br />

dispozisyon tou dimoun ki annan<br />

lakaz. E lo en nivo nasyonal, par fer<br />

rezervwar neseser dan bann<br />

landrwa kot i annan larivyer. Fini sa<br />

bann zafer bwar delo sale. Sa set en<br />

seri proze ki kapab ganny<br />

enplimante imedyatman. I pa posib,<br />

Msye Speaker, ki en dimoun ki son<br />

lakaz i lo sistenm sewerage i pey 2<br />

bill delo dan enn. En bill pou PUC<br />

anmenn delo kot li e en bill pou PUC<br />

pran delo ki in servi dan laform<br />

sewage. Konmela bokou sitwayen<br />

rezyon lavil i bezwen fer fas avek bill<br />

delo, sewage ki pli o ki zot bill<br />

lalimyer.<br />

Kote, Mr Speaker, sa i sorti.<br />

Sa osi pou bezwen ganny revwar e<br />

revwar imedyatman. Lo nivo<br />

Lanvironnman, SNP pou donn<br />

lankourazman finansyel neseser par<br />

egzanp:<br />

Par en rediksyon pri atraver<br />

sibvansyon e en loan san lentere<br />

pou ankouraz dimoun pou aste<br />

sistenm s<strong>of</strong> delo soler olye aste<br />

water heater ki servi elektrisite. Sa<br />

pou ganny fer imedyatman.<br />

Tou sala se bann mezir ki SPPF pe<br />

tatonn tatonnen avek depi tro<br />

lontan. Sa ki nou pei i bezwen se<br />

aksyon imedyat pou soulev soufrans<br />

nou pep. Sa se promes SNP.<br />

Lo nivo Lanvironnman, la osi<br />

i annan keksoz ki bezwen ganny fer<br />

ozordi, pa demen, pa semen<br />

prosenn, me ozordi. Pandan tro<br />

lontan SPPF in senpleman aplodi<br />

Sesel koman en sanpyon dan<br />

lanvironnman san vreman fer gran<br />

keksoz pou merit sa akolad.<br />

Prezervasyon lanvironnman pou<br />

bezwen vin en keksoz ki al pli lwen<br />

ki koze. Proteksyon lanvironnman<br />

pou bezwen benefisye Seselwa an<br />

premye. Se pou nou pep ki nou<br />

prezerv nou lanvironnman. I pa<br />

akseptab ki nou pli gran lanmar<br />

Port Launay in ganny donnen a en<br />

lotel prive. I pa akseptab ki lans i<br />

ganny met andeor akse avek piblik.<br />

SNP pou retourn tou lanvironnman<br />

Sesel a nou pep e fer en fason ki tou<br />

Seselwa i annan akse a tou nou<br />

teritwar enkli bann zil. Nou pli gran<br />

resours, Msye Speaker, se nou<br />

teritwar. SPPF in sistematikman<br />

donn bann pli zoli morso nou later<br />

avek detrwa gro envestiser etranze,<br />

e detrwa Seselwa o plase. Annefe<br />

zanmen dan nou listwar koman en<br />

nasyon etranze in ganny plis fasilite<br />

ki anba gouvernman Prezidan<br />

Michel.<br />

Annou pa bliye se ki se<br />

sanmenm keksoz ki Msye Michel in<br />

fer ki i ti en leskiz ki i ti donnen pou<br />

43


fer koudeta kont Msye Mancham. Si<br />

nou pa fer atansyon, ler nou fer<br />

levanter sel 2 bout Sesel ki pou<br />

reste pou Seselwa pou Les Mamelles<br />

ek Mont Buxton akoz sa 2 sel distrik<br />

ki napa bor lanmer. Sa pou bezwen<br />

sanze e gouvernman SNP pou met<br />

en fren avek lavant nou teritwar<br />

avek etranze e demande ki serten<br />

morso nou pei ki annan en laspe<br />

leritaz parey ansyen Tracking<br />

Station, La Misere i ganny retournen<br />

pou benefis tou Seselwa. SNP i<br />

serye, Msye Speaker, nou pare pou<br />

travay pou Sesel. Nou‟n toultan<br />

pare, nou annan en progranm, nou<br />

annan en plan pou nou pei. Se pour<br />

sa rezon ki nou pa‟n zanmen refize<br />

eksplike ki si sa ki dan nou<br />

progranm malgre ki bokou nou<br />

bann siporter in dir nou aret donn<br />

lide SPPF. E i vre. SPPF in vey dan<br />

lapas e pok nou lide enn par enn. Sa<br />

pa en problenm pou nou, lide<br />

zanmen in fini kot SNP. Parey parol i<br />

dir deryer lot i annan en lot. Be la,sa<br />

ki nou‟n vwar se ki nou nepli kapab<br />

fye lo SPPF pou enplimant lide e<br />

gouvern pei.<br />

Nou nepli kapab viv dan en<br />

sistenm ki lazans welfare i donn<br />

dimoun R50 a R100 lasistans e i<br />

bezwen depann lo Prezidan pou<br />

donn li lenstriksyon. Nou nepli<br />

kapab viv dan en sistenm kot<br />

gouvernman SPPF i met GST lo<br />

lagrenn ek materyo lagrikiltir zis<br />

pou tire e donn manm SPPF dan<br />

Lasanble en rezon pou kriy<br />

Alelouya. Nou nepli kapab viv dan<br />

en sistenm kot pri marsandiz i mont<br />

par R50 me ler i desann i desann<br />

par R1.25. apre 30 an sel keksoz, i<br />

tris pou rekonnet ki SPPF in fer se<br />

fer nou pei Sesel fait.<br />

Nou pei nepli kapab perdi<br />

letan avek en gouvernman ki pa<br />

konnen kote i pe ale. SNP i pare pou<br />

pran labar e anmenn nou pei dan en<br />

lavenir stabilite e prosperite.<br />

Koste Seselwa, avan ki SPPF i<br />

demann Seselwa koste, SPPF i<br />

bezwen montre son senserite. Fer sa<br />

bann pa ki Lider Lopozisyon in<br />

demande e tou dimoun a vwar ki zot<br />

pa pe zis koze. Me si nou konstate ki<br />

koste i vin koze san aksyon, la<br />

ekskiz nou, nou pou bezwen<br />

demann lepep Seselwa pou fer en lot<br />

kalite koste, sa fwasi nou pou<br />

bezwen demann Seselwa pou koste<br />

avek SNP. Sa swa i pou zot, zot ki<br />

bezwen fer li. Nou Mr Speaker nou<br />

pare pou travay pou tir Sesel dan<br />

difikilte e remet Seselwa osant nou<br />

pei. An dot mo, nou lo sa kote latab<br />

nou pa pour zanmen les Sesel<br />

tonbe. Mersi Mr Speaker.<br />

(Applause)<br />

HON.ROY NIBOURETTE<br />

Msye Spiker, Manm Lasanble<br />

Nasyonal, zabitan La Rivyer Anglez,<br />

Pep Seselwa;<br />

Diskour lo Leta Lanasyon i pa<br />

en senp diskour, me en i refleksyon<br />

pr<strong>of</strong>on lo leta nou pei, lo ki bor nou<br />

ete ozordi e ki dwatet pe ganny fer<br />

pou asir en meyer lavenir pou nou<br />

pei.<br />

Donk alors, ler monn fer mon<br />

analiz lo leta lanasyon mon<br />

konstate, ki nou merit vwar li lo 2<br />

nivo.<br />

Premyerman: leta lanasyon se leta<br />

ki pep Seselwa pe viv ladan.<br />

Prezidan in fran letan in dir ki “Leta<br />

lanasyon i difisil”. Me Prezidan in<br />

osi fer resorti ki nou pa devret asiz<br />

lebra kwaze akoz nou napa okenn<br />

swa, me trouv solisyon pou nou<br />

problenm.<br />

44


Prezidan in donn pep Seselwa<br />

lespwar, ki nou pou trouv sa<br />

solisyon letan i ti dir ki sitiasyon i<br />

difisil me pa enposib, e osi letan i ti<br />

dir “Wi, nou pou reisi.”<br />

Lo en lot nivo leta lanasyon, i<br />

sitiasyon pei lo en nivo makroekonomik.<br />

Lo sa kote, mon vwar<br />

sinny ankourazan e osi sinny<br />

enkyetan.<br />

Parey Prezidan in fer resorti,<br />

bann sinny ankourazan se lefe ki<br />

nou rezerv deviz etranzer dan<br />

Labank Santral pe ogmante e lefe ki<br />

nou roupi pe stabilize e pe ganny<br />

son valer.<br />

Sepandan bann sinny<br />

enkyetan lye avek resesyon<br />

ekonomik mondyal i egziste.<br />

Lakantite touris ki vin dan nou pei<br />

pe diminye e avek li, larzan ki i<br />

gannyen atraver sa lendistri osi pe<br />

diminye.<br />

Msye Speaker, Sesel pa pe<br />

reste lebra kwaze. Nou deza pe fer<br />

bokou atraver reform ekonomik, me<br />

napa preski nanryen ki nou kapab<br />

fer kont sa resesyon ekonomik<br />

mondyal.<br />

Le sel keksoz ki nou kapab<br />

fer kont sa resesyon, se pour nou<br />

gard lespwar ki sa bann plan pour<br />

relans lekonomi ki pe ganny met an<br />

plas Lanmerik, Lerop, Zapon ek<br />

Lostrali pe marse e benefisye nou<br />

endirekteman.<br />

Wi, nou sel zarm kont<br />

resesyon dan lekonomi mondyal se<br />

pour gard lespwar, ki plan sa bann<br />

gran pei i marse, akoz si non nou<br />

prop plan reform ekonomik pa pour<br />

aboutir dan gran keksoz.<br />

Msye Speaker mon kontan<br />

letan Prezidan ti dir ki priyorite<br />

gouvernman se pour lalit kont lavi<br />

ser. I annan 2 fason ki nou kapab<br />

anmenn sa lalit.<br />

1. Premyerman, se fer fason ki<br />

Seselwa i ganny plis larzan.<br />

2. Dezyenmman, se pour fer<br />

fason ki pri marsandiz ek<br />

servis i redwir.<br />

Prezidan i anons serten mezir ki al<br />

dan sa sans. Letan in lans en lapel<br />

avek tou lotel pour entrodwir service<br />

charge e sa pour ed bokou fanmiy<br />

ogmant zot reveni akoz apard zot<br />

saler debaz, sa madanm Majoie pou<br />

osi ganny en poursantaz lo depans<br />

ki kliyan i fer dan lotel. Me nou<br />

bezwen osi mazin bann ki pa kapab<br />

travay, oubyen pa ganny ase pour<br />

zot viv byen. Lo sa pwen, Prezidan in<br />

byen fer pour demann Welfare<br />

Agency pour revwar bann pwa ki zot<br />

servi pou kalkil nivo lasistans<br />

sosyal.<br />

Lalwa lo fair trading ki<br />

Prezidan in dir pour byento vin<br />

devan Lasanble Nasyonal, pour ede<br />

konbat bann move pratik par serten<br />

marsan ki fer konsomater pey an<br />

tro.<br />

Bann derogasyon lo GST<br />

konsernan serten komodite ki STC i<br />

vann isi ki lo manze zannimo, pti<br />

poul, langre e latizann pour sirman<br />

ede pour redwir pri lavi me lalit pour<br />

en meyer lavi pa zis konsern pri<br />

marsandiz. I osi konsern nivo e<br />

kalite servis ki sitwayen Seselwa i<br />

gannyen dan bann biro<br />

gouvernman.<br />

Mon kontan tann Prezidan<br />

dir ki i pe lans lapel avek SPTC pour<br />

asir en servis bis pli efikas. En<br />

servis bis pli efikas e pou revwar son<br />

45


loperasyon avek bi pou fer pri vin pli<br />

abordab. En servis bis pli efikas e<br />

pli abordab i ava omwen tir presyon<br />

lo bann pasaze ki pe pey tiket bis pli<br />

ser.<br />

Tou sa Msye Speaker i<br />

montre ki nou annan en<br />

gouvernman ki care e mazin<br />

byennet son pep. Dan bokou pei,<br />

bokou gouvernman pe dir les bato<br />

marse me nou nou vwar ki isi Sesel<br />

nou annan en Presidan avek son<br />

gouvernman ki pe rod fason pou<br />

redrwir lefe advers sa reform ki osi<br />

annan pou fer avek ekonomik ki<br />

rezilta problenm finansyer global.<br />

Prezidan in dir ki i pa satisfe<br />

avek nivo e kalite servis plizyer biro<br />

gouvernman. I devwar sak civil<br />

servant pou pran sa komanter fer<br />

par Prezidan, non pa koman en<br />

lakizasyon me plito koman en defi<br />

pour fer pli byen. Letan en civil<br />

servant i servi en manm piblik byen,<br />

sa i a tir en fardo lo sa dimoun ki<br />

son latet i deza fatige avek lavi ser.<br />

En sivil servis i bezwen enn ki efikas<br />

e sansib avek bezwen lepep. Fodre i<br />

kapab akonplir bann target ki<br />

Prezidan in met devan zot.<br />

E la Msye Speaker, mon tya<br />

kontan dir ki nou bezwen evolye en<br />

kiltir dan sivil servis, ki rekonpans<br />

dan sa servis i baze lo rezilta ki i<br />

prodwir. Nou pei an zeneral, en civil<br />

service an partikilye i bezwen vin<br />

result oriented.<br />

Prezidan Michel i fer kler ki<br />

lapros son gouvernman se pour<br />

bann dirizan akonpanny sa reform<br />

ekonomik ki nou pei i ladan par<br />

egzekit bann aksyon ki fer tou<br />

Seselwa vwar ki zot pa tousel. Letan<br />

Prezidan in demann tou dirizan<br />

pour al ver lepep, i pe dir avek nou<br />

ki dan moman difisil ki bann dirizan<br />

i merit pli pros avek lepep e a sa<br />

pwen mon ti a kontan felisit<br />

Prezidan pour 2 linisyativ ki in pran.<br />

Msye Speaker premyerman sa<br />

forum ant li avek Lider Zafer<br />

Gouvernman ek Lider Lopozisyon.<br />

Sa i a met dyalog lo en pli o nivo<br />

akoz laplipar akter dan nou sekter<br />

lekonomi pe deza fer zot<br />

kontribisyon. Dezyenmman sa<br />

legzersis konsiltasyon dan bann<br />

distrik i reponn a en bezwen ki<br />

bokou Seselwa ti pe eksprimen.<br />

Lademokrasi se pa zis vote tou le 5<br />

an e annan bann lenstitisyon<br />

demokratik. Lademokrasi se permet<br />

pep partisip dan prosesis pran<br />

desizyon, e donn zot bann<br />

leklersisman lo kwa ki gouvernman<br />

pe fer. Msye Speaker solisyon nou<br />

bann problenm pour vin atraver<br />

lenplimantasyon bann lide. Parey<br />

Prezidan in fer resorti napa personn<br />

ki annan monopoli lo lide. Apre tou<br />

bann lide parey liberalizasyon, roupi<br />

konvertib ouswa roupi flote, pa‟n<br />

ganny envante isi Sesel, me zot sorti<br />

dan bann pei deor.<br />

Nouvo lide i enportan, me pli<br />

enportan ankor, se lafason ki i<br />

ganny enplimante. Letan en lide i<br />

ganny enplimante, i ganny<br />

transformen pour vin en aksyon.<br />

Prezidan in dir ek pep Seselwa pou<br />

ziz li lo son aksyon. Alor annou gete<br />

ki mannyer i enplimant sa bann lide<br />

olye anmenn deba lo lekel ki‟n vin<br />

avek sa bann lide ki i pe enplimante.<br />

I kler Msye Speaker ki<br />

Presidan i konsistan avek sa reform,<br />

annefe, ler mon reflesir lo bokou sa<br />

ki‟n ganny dir yer ek ozordi mon<br />

konstate ki i annan en problem.<br />

Avan, zot ti dir liberaliz tou, ozordi<br />

zot pe dir fodre re-entrodwir pri<br />

kontrol, fodre kontrol enportasyon e<br />

fordre re-entrodwir sibvansyon.<br />

46


In toultan dan nou polisi pou<br />

annan en sertan degree pri kontrol,<br />

serten degree kontrol lo<br />

enportasyon, serten degree kontrol<br />

lo sibvansyon, me imedyatman apre<br />

liberalizasyon, nou‟n vwar nou forse<br />

pou retir sa bann mezir. La kle la,<br />

se nou bezwen annan en<br />

liberalizasyon ki regle e non pa enn<br />

sovaz. Sa bann prinsip ki mon fek<br />

mansyonnen Msye Speaker, i vre ki<br />

toultan nou, dan parti mazoriter<br />

nou‟n krwar ladan. Alors ler nou pe<br />

re-entrodwir zot dan diferan form<br />

ozordi, i pa neseserman nouvo, me<br />

okontrer, nou pe fer sir ki<br />

liberalizasyon i pa vin enn ki<br />

souvaz, me plito enn ki ganny regle.<br />

Msye Speaker dan tou reform timing<br />

i enportan, akoz parey an kreol nou<br />

dir, „Avan ler‟, sa vedir „pankor ler‟ e<br />

„apre ler‟ i vedir in tro tar‟.<br />

Parey Prezidan ti dir si nou<br />

pa ti komans reform ekonomik<br />

lannen pase, ozordi nou ti pou dan<br />

gran problenm. Parkont, si nou ti fer<br />

sa reform dizon 10 an pase, ozordi<br />

nou ti pou trouv nou dan en lot<br />

problenm akoz 10 an pase nou pa<br />

ti‟n fini etablir nou sistenm sosyal. I<br />

en fo largiman pou dir ki nou ti‟n<br />

kapab fer reform lo en pli gran<br />

lespas letan, akoz tou bann<br />

konponan sa progranm reform<br />

ekononik i mars ansanm.<br />

Msye Speaker reform<br />

ekonomik pa zis responsabilite<br />

gouvernman ki pran bann mezir<br />

atraver Minister Finans ek Labank<br />

Santral, ni zis sekter labank ki<br />

ganny demande pour redwir zot<br />

lentere lo loan, ni menm zis sekter<br />

prive ki ganny demande pour anploy<br />

plis travayer Seselwa. Reform<br />

ekonomik i responsabilite tou<br />

Seselwa, se sa ki nou tenm nasyonal<br />

„Koste Seselwa’ i vedir.<br />

Lobzektif sa reform ekonomik<br />

ki nou pe pas ladan se pour<br />

moderniz nou lekonomi.<br />

Modernizasyon ekonomik pa zis<br />

vedir nouvo lalwa e en marse lib dan<br />

ki sekter prive i annan en rol pli<br />

aktif. Modernizasyon ekonomik i<br />

vedir adopte nouvo lide e fason<br />

vwar keksoz. Dan en mo senp, nou<br />

a dir en transformasyon. Dan sa<br />

moman difisil ki nou pei pe pas<br />

ladan, nou realize ki nou lennmi se<br />

pa en lot Seselwa ki napa menm<br />

kouler lapo, menm lopinyon politik,<br />

oubyen menm larelizyon ki nou.<br />

Nou lennmi se sa sitiasyon<br />

ekonomik ki nou bezwen redrese.<br />

Tenm nasyonal „Koste Seselwa‟ i<br />

touzour fer nou rapel ki okenn<br />

Seselwa pa kapab lennmi en lot.<br />

Msye Speaker dan son<br />

diskour, Prezidan Michel in<br />

demontre ki i vreman Prezidan tou<br />

Seselwa. Sitiasyon ki in dekrir i<br />

afekte tou Seselwa san eksepsyon.<br />

Koman Prezidan tou Seselwa, i merit<br />

ganny sipor tou nou manm dan sa<br />

Lasanble akoz ansanm nou<br />

reprezant popilasyon Seselwa a‟n<br />

antye.<br />

Dan son diskour Prezidan in<br />

demontre en lespri responsabilite.<br />

Pli enportan ankor in donn pep<br />

Seselwa lespwar. Letan in fer nou<br />

rapel ki dan lepase, nou‟n osi pas<br />

atraver moman tre difisil, me ki<br />

nou‟n toultan sorti pli for. Prezidan<br />

pe fer Seselwa realize ki nou pour<br />

sirmont nou problenm. Lavi set en<br />

prosesis trouv solisyon pour<br />

problenm. Reform i form parti sa<br />

prosesis. A sa pwen, mon oule met<br />

serten keksoz o-pwen avek Onorab<br />

Henrie. SPPF, ki‟n opouvwar dan<br />

Sesel padan 30 an i en parti<br />

progresis. Sa i vedir ki progre i<br />

prensip fondamantal ki gid desizyon<br />

e aksyon SPPF. Me en prensip pa<br />

47


kapab ganny enplimante san en<br />

stratezi. SPPF li in deside adopte<br />

sanzman gradyel e an faz koman en<br />

stratezi pour enplimant prensip<br />

progre.<br />

Inisyalman, lanfaz ti lo<br />

reform. Apre lanfaz in vin lo reform<br />

politik, ozordi nou antre dan faz<br />

reform ekonomik. Plitar nou pou<br />

antre dan faz reform kiltirel avek<br />

lanfaz lo ki mannyer nou pour fer<br />

Sesel vin en knowledge-based<br />

society. Proze Liniversite Sesel pour<br />

en pilye sa proze faz reform.<br />

Depi son legzistans, SPPF<br />

pa‟n zanmen aret fer reform avek bi<br />

anmenn en meyer lavi pour tou<br />

Seselwa. Parey nou‟n reisi bann<br />

reform dan lepase, mon napa okenn<br />

dout ki set fwasi nou pou reisi.<br />

Mon demann tou Seselwa,<br />

tou zabitan la Rivyer Anglez, depi<br />

Majoie, Union Vale, Quincy, La<br />

Rosiere, Grenis, menm sa madanm<br />

anba kot Prizon pou reste ini e for<br />

avek lespwar. Malgre difikilte an se<br />

moman ki nou pe pas ladan, mon<br />

konnen i pa fasil, me ansanm nou<br />

pa pou rekile. Mersi Msye Speaker.<br />

(Applause)<br />

HON MARC NAIKEN<br />

Msye Speaker, Manm Onorab, Ser<br />

zabitan Au Cap, tou Seselwa,<br />

bonozur. Mr Spekaer depi ki nou‟n<br />

anbark dan en reform ekonomik<br />

nou pei in vwar li pe pas atraver<br />

plizyer tranformasyon ki‟n enpakte<br />

pozitivman e negativman lo byennet<br />

nou bann zabitan.<br />

Ozordi kot nou‟n arrive avek<br />

sa prose reform ekonomik i annan<br />

bann zabitan Au Cap ki posed en sel<br />

konsern fondamantal, sa se abilite<br />

pour li sirviv e elev byennet zot<br />

fanmiy. Lavi ozordi dan distrik pour<br />

zabitan O Kap i pa fasil. Difikilte i<br />

enorm e dan serten ka ensirmontab.<br />

Zabitan i tourn ver zot MNA pou<br />

ganny asiste me dan en kantite<br />

lenstans led avek soutyen ki zot<br />

vreman bezwen i pa a laporte zot<br />

MNA.<br />

Au Cap i en distrik tre<br />

partikilye, nou dimoun dan laplipar<br />

lenstans ti prefer leve e al debourye<br />

ki ganny asiste. Lamazorite demann<br />

ki pe antre kot mon l<strong>of</strong>is i pour<br />

lanplwa e non pa pou lasistans<br />

larzan. Bann zabitan dan la<br />

mazorite lenstans pe rod loportinite<br />

travay pour zot asiste zot prop lekor<br />

e non pa senpleman en lasistans<br />

sorti kot gouvernman.<br />

Mr Speaker sa deza i en bon<br />

sinny e mon ti a kontan ki plis<br />

travay i ganny kree pour ki plis<br />

dimoun i kapab antre dan lanplwa<br />

permanan e kontribye direkteman<br />

dan devlopman ekonomik nou pei.<br />

Dan sa klima difisil sa ki nou vwar<br />

se ki resours MNA i tre limite, marse<br />

lanplwa li menm in diminye e<br />

posibilite penetre dan marse biznes i<br />

an se moman tre restrikte e<br />

kanmenm riskan. Tou sa i kontribye<br />

pou agrav sa malez ki prezan dan<br />

nou distrik.<br />

Sa ki kler se ki nou bann<br />

zabitan Au Cap i konpran tre byen<br />

kwa ki pe pase Sesel osi sa ki pe<br />

arive dan lemonn. Lefe i reste ki<br />

menm si dimoun i konpran sa<br />

reform pe afekte zot dan landrwa<br />

kot i pli fermal. Sa bann<br />

logmantasyon egzorbitan dan pri<br />

komodite in ariv dan en fason ki<br />

pa‟n permet nou dimoun pou<br />

bidzete oubyen rekonsilye zot<br />

depans avek larzan ki pe antre dan<br />

lakour. Menm dimoun ki pran byen<br />

48


swen avek son depans i an se<br />

moman pe ganny depase par sa<br />

bann levennman.<br />

Zabitan Au Cap i an gran<br />

parti aksepte reform e nesesite pou<br />

reform, zot santi son douler me zot<br />

osi konpran nesesite pour en tel<br />

aksyon. Sa ki zot pe eksprimen<br />

sepandan se ki zot ti-a swete ganny<br />

enpe soulazman avek sa gro fardo<br />

pri lavi ki zot pe anmennen.<br />

Konsern primer se logmantasyon<br />

dan pri komodite, logmantasyon dan<br />

pri transportasyon e logmantasyon<br />

dan pri bann itilite parey elektrisite,<br />

delo ek telefonn. Bokou nou bann<br />

zabitan distrik i santi ki zot in<br />

ganny depase par sa bann<br />

levennman dan pei e zot pe vreman<br />

ganny difikilte pou adapte. Sa ki fer<br />

li pli grav se ki parfwa bann striktir<br />

ki‟n ganny met anplas pou soulaz<br />

zot sor i reazir tre dousman e par<br />

konsekans dimoun i soufer plis.<br />

Sesel nou bezwen viz pou<br />

idantifye nou bann problenm<br />

fondamantal e aplik solisyon ki<br />

korek pour nou bann problenm. La<br />

dan limedya i annan en gro danze<br />

devan nou ki pe menas pou<br />

konpletman detri nou lekonomi e<br />

nou pei. Sa depresyon ekonomik<br />

global pe enpakte direkteman lo<br />

nou. Diran sa prosen 3 mwan nou<br />

pou santi son vre lefe dan en fason<br />

ki definitif e napa nanryen ki nou<br />

pou kapab fer pou eparny sa ki pe<br />

vini. Sel keksoz ki nou pou kapab<br />

fer se pou travay pou met lekonomi<br />

dan en pozisyon pli solid.<br />

Danze ki pe menas nou i pa<br />

enn pour lekel nou ti a kapab<br />

prevwar ouswa pour lekel nou<br />

responsab, oubyen akoz move<br />

zesyon. Sa danze ki devan nou i<br />

sorti a leksteryer e pa les personn<br />

fer zot krwar ki sa i en lenvansyon<br />

SPPF. Akoz dapre bann kritik napa<br />

okenn pei ki pou ganny eparnye par<br />

sa enn ki pe vini. Wi, nou lekonomi<br />

ti deza frazil me nou‟n pran bann<br />

mezir korektiv, la devan nou<br />

aprezan i annan en lot defi ki nou<br />

bezwen fer fas avek e nou pou<br />

bezwen sirmonte.<br />

Sel fason pour nou reisi<br />

amelyor lavi pou tou bann zabitan<br />

Au Cap se pou nou rezourd sa defi<br />

ekonomik.<br />

- Pou garanti sekirite alimanter<br />

nou bann zanfan Au Cap fodre ki<br />

nou osi rezourd nou bann defi<br />

ekonomik.<br />

- Problenm transportasyon<br />

piblik pou rezourd selman ler nou‟n<br />

rezourd nou defi ekonomik.<br />

Si lekonomi i nou defi primer,<br />

kestyon ki mon pe demande o non<br />

zabitan mon distrik se akoz nou pa<br />

asize, donn tou nou latansyon e tou<br />

nou konsantrasyon lo sa size. Zis<br />

distrik Au Cap tousel i annan en for<br />

prezans isi dan sa Lasanble, 3 son<br />

zanfan pe an se moman asiz isi<br />

anndan. Personnelman mon santi<br />

ki i pou en gaspiyaz resours imen si<br />

nou pa kapab asize e dyalog<br />

ansanm lo sor e byennet nou<br />

distrik, mon konvenki ki i pou dan<br />

lentere nou zabitan si nou reisi<br />

met nou zefor ansanm pou aport zot<br />

en soulazman. Sa ki kler se ki i<br />

ankor boner pou nou swazir en bon<br />

direksyon, azir dan lentere pou nou<br />

loner bann zabitan. Ouswa nou<br />

kapab gaspiy nou lenerzi dan en seri<br />

konfrontasyon san sesman ki initil.<br />

Swa pou mwan i kler, nou dyaloge e<br />

nou trouv solisyon. Annou pa detri<br />

nou lekor e nou nasyon avek politik<br />

initil.<br />

Koman bann politisyen nou‟n<br />

swazir pou nou fer politik, me bann<br />

sitwayen ki nou reprezante pa‟n<br />

49


swazir pou zot vin viktim politik ki<br />

nou pratike. Si politik pe remet<br />

kestyon byennet nou pep, alors<br />

petet in ler pou nou poz politik<br />

dekote e donn en lape avek sa bann<br />

diskor ek dezord. In ler pou nou fer<br />

en desizyon brav, ennfwa e pour tou<br />

pran en nouvo direksyon. Prezidan<br />

Michel in fini pronons son lekor lo<br />

sa size, in plas en lenvitasyon ouver<br />

pou dyalog avek le de dirizan isi dan<br />

nou Lasanble.<br />

Msye Speaker i pran kouraz<br />

enorm pou en dirizan fer sa ki<br />

Prezidan Michel in fer. I pa fasil, non<br />

i pa fasil ditou. I pran vizyon lafors<br />

karakter e konfidans solid dan ou<br />

abilite pou dirize pou en dirizan<br />

inisye sanzman. Pa krwar ki<br />

sanzman i vin fasil. Vre sanzman i<br />

pa zouzou tou dimoun, i en keksoz<br />

ki ganny fer avek bokou kalkil e en<br />

enorm konsantrasyon. Napa en pep<br />

ki konpran sa zafer ki ou fer li pas<br />

atraver soufrans pou son prop<br />

dibyen, i pran kouraz e konviksyon<br />

de lapar en dirizan pour li reisi<br />

inisye vre sanzman dan en pei. Sa<br />

nou bezwen rekonnet e aplodi li dan<br />

nou dirizan.<br />

Si i annan en keksoz ki monn<br />

kwar vreman, sa se dan sikse sa<br />

reform e reisit ekonomik nou pei. Sa<br />

i a labaz mon konviksyon lo sa<br />

sitiasyon aktyel. Nou pou reisir, wi<br />

nou pou reisir, dan sa mon napa<br />

okenn dout. En nasyon for e<br />

kouraze parey Seselwa i kapab fer<br />

nenport kwa si i met son lespri<br />

ladan. Deza apenn 4 mwan in<br />

komans annan bann pti sinny<br />

laklerte ki nou kapab apersevwar lo<br />

lorizon. Nou‟n vwar rezerv dan<br />

labank, deviz etranzer ki pe ogmante<br />

dezour an zour, black market in<br />

preski disparet, rediksyon gradyel<br />

dan to lentere, en pti rediksyon dan<br />

pri karbiran avek gas, dile e delwil e<br />

resaman rediksyon lo plizye item<br />

esansyel ki tou fanmiy i servi. Sa se<br />

bann aksyon oubyen mezir konkret<br />

ki gouvernman in pran pou redres<br />

nou lekonomi. Lonorab nou pa zis<br />

pe koze, nou‟n fini pas a laksyon.<br />

Me nou devret vreman viz<br />

nou zefor ver kreasyon lanplwa. San<br />

lanplwa nou reisit pou les en gou<br />

anmer dan labous nou bann<br />

dimoun. San lanplwa nou pou<br />

posed en reisit e en mervey<br />

ekonomik ki pa a laporte nou bann<br />

dimoun. Sa ki nou devret fer se pou<br />

garanti partisipasyon ekonomik tou<br />

nou dimoun. Nou bezwen garanti<br />

partisipasyon dan lekonomi e akse<br />

avek resours ki egal e ki ekitab. Sa i<br />

le sel fason pour ki nou reisit<br />

ekonomik i vin en reisit sosyal e<br />

tradwir direkteman koman en<br />

benefis pour nou pep.<br />

A sa pwen fodre ki<br />

gouvernman i kontinyen avek son<br />

progranm lokalizasyon bann pos ki<br />

bann etranze i ganny ranplase par<br />

Seselwa kalifye opli vit posib.<br />

Msye Speaker mon oule koz<br />

brefman lo sa mekanizm proteksyon<br />

konsomater ki pe vin devan nou<br />

Lasanble byento. En seri lalwa pou<br />

pase me i pa pou deservi lentere nou<br />

pep si zis en kote ki vote pou fer li<br />

pase. Alors dan lespri dyalog e<br />

politik konsansis mon ti a kontan<br />

propoze si le de kote ti a kapab<br />

tonm dakor pou negosye e pou fer<br />

bann konpromiz lo bann diferan<br />

pozisyon. Annou zwenn ansanm pou<br />

pas en seri mekanizm legal ki ava<br />

dan lentere e protez nou pep e nou<br />

pei kont okenn dimoun ki oule<br />

degorz Seselwa avek pr<strong>of</strong>i<br />

egzorbitan. Wi nou rol se protez sa<br />

bann dimoun ki nou reprezante.<br />

Alors annou ini nou zefor pour nou<br />

50


met en lafen avek sa bann dimoun<br />

malonnet.<br />

Lo size derogasyon GST lo<br />

bann prodwi agrikol, mon oule<br />

premyerman felisit Lasosiasyon<br />

fermye e sa komite ki diriz sa<br />

lasosiasyon. Zot in angaz zot dan en<br />

dyalog pozitiv avek legzekitiv depi<br />

komansman sa prosesis reform. In<br />

annan bokou lesanz lide e lesanz<br />

pwennvi ki‟n pase e finalman le de<br />

kote in reisi pou tonm lo en lakor.<br />

Mon felisit sa lasosiasyon pou latitid<br />

pozitiv ki zot in pran e zot in<br />

efektivman demontre ki dyalog in<br />

marse. Zot in lobby gouvernman e<br />

zot ganny en bon rezilta. Kontinyen<br />

avek sa latitid pozitiv pou byennet<br />

nou bann fermye Seselwa. I annan<br />

ankor bokou keksoz ki ansanm dan<br />

en latitid pozitiv zot pou bezwen<br />

negosye avek legzekitiv pou ogmant<br />

kapasite prodiktiv nou bann fermye,<br />

dan lord, lape, linite nou pou arive<br />

fer bokou plis pour nou efektivman<br />

atenn nou bi komen, sa se food<br />

security dan Sesel.<br />

Lo kote gouvernman, Minister<br />

Finans in ankor ennfwa fer laprev<br />

fleksibilite. Sa proze reform<br />

ekonomik in deblok nouvo sours<br />

reveni pour gouvernman e sa GST ki<br />

ti kolekte lo bann materyo debaz<br />

pour lagrikiltir i nepli esansyel pour<br />

k<strong>of</strong> leta. Alors pourkwa pa pas li<br />

avek bann fermye ki an retour i ava<br />

pas li avek bann konsomater. Se sa<br />

lespri negosiasyon e konsansis ki<br />

devret definir teren politik Sesel,<br />

sirtou la ki nou pei pe pas atraver<br />

en boulvers ekonomik.<br />

Sesel anba direksyon<br />

Prezidan Michel nou‟n ariv a en<br />

moman dan nou devlopman kot<br />

nou‟n bezwen redwir groser<br />

gouvernman. Sa dan li menm i pa<br />

en move keksoz, la i reste pou nou<br />

retir birokrasi e reponn lapel pou en<br />

meyer servis. Annou aret vir nou<br />

bann dimoun an ron.<br />

Sa ki nou devret fer<br />

atansyon selman se ki nou pa les<br />

dimoun retonm dan labandon zis<br />

akoz nou redwir servis piblik.<br />

Zabitan Au Cap pa devret zanmen<br />

ganny delese. Nou bezwen avans<br />

devan koman en sel Sesel, en sel<br />

pep enn menm nasyon ki pe travay<br />

ver en bi komen.<br />

Sa nouvo direksyon ki<br />

Prezidan Michel in pran i demande<br />

ki nou travay ansanm, nou tou<br />

ansanm, lo en nivo nasyonal,<br />

gouvernman lokal, bann<br />

lorganizasyon saritab, sivik e<br />

relizyez, nou tou ver en sel bi.<br />

Nou bezwen travay pou<br />

permet nou pep pou maksimiz zot<br />

prop rannman e pou donn valer zot<br />

lavi, nou bezwen travay pou annan<br />

bann fanmiy pli solid e ini, plis<br />

loportinite, pli bon kalite ledikasyon,<br />

pli bon kalite servis lasante, servis<br />

ekonomik, sekirite propriyete, en<br />

lanvironnman sen. Se sa ki nou<br />

bezwen pou zabitan Au Cap.<br />

Pou konklir Mr Speaker mon<br />

ti a kontan fer rapel tou Seselwa pli<br />

partikilyerman bann zabitan Au Cap<br />

ki sanzman si i vre i pa touzour vin<br />

fasil. Souvan i ganny fer a labaz<br />

sakrifis e parfwa avek bokou<br />

difikilte. Dan le pase nou‟n pas dan<br />

bann moman bokou pli difisil me<br />

avek determinasyon nou‟n arive<br />

sirmont defi. Fransman mon pa<br />

vwar akoz ozordi nou pa kapab fer li<br />

me fodre ki nou fer li dan lape e dan<br />

linite. Nou toultan bezwen remind<br />

nou ki nou pe viv dan en vilaz global<br />

e lemonn toultour nou pe sanze e<br />

nou osi nou bezwen sanze si nou<br />

anvi reste konpetitiv. Alors annou<br />

51


zwenn avek Prezidan Michel e tou<br />

bann lezot regroupman dan pei pou<br />

donn nou soutyen sa reform. Sa ki<br />

sa reform i garanti zot se ki zot<br />

sakrifis pa pour anven. Ennfwa<br />

sanzman pou‟n konplete nou pei<br />

pou annan en lekonomi modern e<br />

solid kot nou zanfan pou kapab<br />

rezouir pli gran prosperite, sa<br />

sanzman ki annefe met en<br />

fondasyon ekonomik, solid pour<br />

lavenir e non pa pour le pase. Si<br />

nou anvi prospere annou sorti dan<br />

le pase ansanm annou viz ver<br />

lavenir pou en meyer prosperite<br />

pour nou nasyon e bann zenerasyon<br />

ki pe vini. Alors koste Seselwa.<br />

Ansanm nou kapab fer nou pei<br />

mont pli o ankor. Ki Bondye i vey e<br />

beni nou pei. Mersi Msye Speaker.<br />

(Applause)<br />

HON JANE CARPIN<br />

Mersi Msye Speaker, tou manm<br />

Lasanble, pep Seselwa, e tou zabitan<br />

Au Cap, bonzour. I en gran loner<br />

ozordi pou mwan ganny sa<br />

loportinite pou adres lepep Seselwa<br />

lo leta lanasyon. Koman en nouvo<br />

manm dan sa Lasanble i en loner<br />

pou mwan anmenn devan konsern,<br />

lenkyetid e laspirasyon nou pep.<br />

Permet mwan pou dir zot<br />

deswit ki deor dan bann distrik, e<br />

bann vilaz lenkyetid e fristrasyon i<br />

gran, e ki bokou dimoun pa konnen<br />

ki manyer zot pou nourir zot fanmiy<br />

e pey zot bill. Msye Speaker lannen<br />

2008 in vin koman en sok pou<br />

bokou dimoun, sirtou bann ki‟n met<br />

zot konfyans dan Prezidan Michel ek<br />

son bann promes. Sa bann dimoun<br />

pa ti zanmen ekspekte ki bann ki‟n<br />

ganny eleksyon pou fer totalman le<br />

kontrer avek sa ki zot ti‟n promet,<br />

zot ti krwar ki zot louvraz i garanti<br />

me la ozordi zot trouv zot san en<br />

lanplwa. Zot ti ganny dir ki zot<br />

larzan i an sekirite anba<br />

gouvernman Jj me zis detrwa mwan<br />

apre eleksyon sa menm gouvernman<br />

in devalye nou larzan par 200%, e<br />

pourtan zot ti ganny dir ki si zot vot<br />

SNP zot pou ganny pouse e sa R100<br />

ki zot annan dan labank pou vo zis<br />

R50. Ozordi avek devaliasyon,<br />

flotasyon, azisteman, oubyen realinnyman<br />

nou larzan sa R100 ki<br />

nou annan dan labank, i vo zis R30,<br />

mon pa kapab konpran alors ki<br />

manyer Prezidan i vin devan sa<br />

Lasanble e dir nou ki d‟apre li lepep<br />

in aksepte sa reform. Sa i fo Msye<br />

Speaker, lepep ti napa swa, lepep pa<br />

ti ganny konsilte, lepep pa ti ganny<br />

demann son lopinyon lo sa bann<br />

mezir ki‟n ganny pran. Zis en zour<br />

bomaten dimoun ti ouver zot radyo<br />

e zot ti aprann parey mwan menm<br />

ki IMF in debark Sesel e ki zot pe<br />

met anplas en progranm reform.<br />

Nou ti tande lo radyo ki roupi pe al<br />

ganny flote me personn pa ti<br />

demann lepep si i dakor.<br />

Wi Msye Speaker, sa bann<br />

mezir in ganny forse lo nou parey en<br />

latizann anmer e nou pe ganny dir<br />

si nou pa bwar nou pou mor. „Nou<br />

napa swa‟, Msye Michel ti dir nou<br />

semenn pase, mon kestyon alors se;<br />

akoz i pa ti dir nou tou sala avan<br />

dernyen eleksyon? Ozordi i dir ki i<br />

pe koz fran, e ki i pa pe kasyet<br />

laverite, eski sa i laprev ki dan<br />

lepase i pa‟n azir fran e i pa‟n koz<br />

laverite, se pou sa rezon ki in ganny<br />

elekte lo en platform frod.<br />

MR SPEAKER<br />

Onorab, term platform frod, koz<br />

manti, pa bann term parlmanter.<br />

HON CARPIN<br />

Parey mon‟n dir pli boner, dan<br />

kanton problenm i grav. I annan tro<br />

bokou manman ki pa kapab fer 2<br />

bout zwenn, i annan tro bokou<br />

52


zanfan ki pa pe al lekol akoz zot<br />

napa nanryen pou met dan zot<br />

bwat, i annan tro bokou dimoun ki<br />

pa pe kapab pey sa loan lakaz akoz<br />

lentere i mont tro o en sel kou, i<br />

annan tro bokou dezespwar ki pe<br />

anmenn vol, prostitisyon e<br />

destriksyon lafanmiy, i annan tro<br />

bokou moral kase e rev ki‟n brize.<br />

Koman reprezantan SNP pou distrik<br />

Au Cap tou lezour mon ganny<br />

konfronte avek problenm sa distrik.<br />

Sa kriz ekonomik ek soufrans ki<br />

Seselwa pe pas atraver pa‟n eparnye<br />

zabitan sa distrik, apard sa bann<br />

diferan realite lavi ki mon‟n<br />

monsyonnen pli boner, i osi annan<br />

bann promes kase lo size lakaz,<br />

semen, led sosyal, delo trete ek lezot<br />

promes fer par bann diferan MNA e<br />

Minis ki‟n pas dan sa distrik avan<br />

sak eleksyon.<br />

Mazorite sa bann promes<br />

pa‟n zanmen ganny realize pourtan,<br />

se zot menm ki ti dir zot annan<br />

zorey Prezidan. Ozordi malerezman<br />

ler zabitan Au Cap pe esper sa bis<br />

R7 lo bus stop, sa bann gran<br />

prometer pti donner i pase dan zot<br />

transpor e zot get lot kote semen.<br />

Lepep in fini ganny oubliye.<br />

Erezman zabitan Au Cap pe ganny<br />

zot en lot sans, en lot alternativ pou<br />

lavenir. Desizyon ki SNP in pran pou<br />

met mwan dan Lasanble i <strong>of</strong>er en lot<br />

loportinite pou nou pran nou distrik<br />

dan nou lanmen e anmenn li ver vre<br />

progre e prosperite. E mon<br />

remersye lider e manm komite<br />

egzekitif mon parti pour sa desizyon.<br />

Mon napa zorey Prezidan mwan me<br />

mon determinen pou fer sa ki<br />

neseser pou ed mon bann zabitan,<br />

ziska zour ki mazorite lepep Seselwa<br />

i deside pou swazir en lot<br />

gouvernman pou nou pei.<br />

Mon vizyon pour mon distrik<br />

se pou met devan konsern bann<br />

zabitan e pouse ki zot demann i<br />

ganny ekoute. Mon pou fer sir ki<br />

mon sezi tou mwayen disponib pou<br />

met presyon lo gouvernman pou<br />

annan plis konsiderasyon pou bann<br />

dimoun ki pe pey loan lakaz. Sa pti<br />

rediksyon 1% a 2% ki bann labank<br />

in anonse pa ase pou soulaz<br />

soufrans sa bann fanmiy. Nou pe<br />

vwar bann fanmiy ki pri ant de swa,<br />

si i pey elektrisite ek delo, i pa<br />

kapab pey loan ou vis versa, sa i pa<br />

akseptab akoz toulede kote swa sa<br />

lakonpanyen, swa sa fanmiy pa pe<br />

benefisye. Avek sa kriz ekonomik<br />

nou pou vwar sa sitiasyon pou<br />

ogmante.<br />

Dan mon distrik mon konn<br />

dimoun ki pe fer 2 louvraz e menm<br />

en madanm ki pe fer 3 louvraz akoz<br />

dan Dimans i al drese kot en lot<br />

lakour. Eski i akseptab Msye<br />

Speaker ki menm avek 3 louvraz ou<br />

pa kapab fer sa 2 bout zwenn?<br />

Nou tann koz bokou lo<br />

lotosifizans kot i konsern lagrikiltir<br />

ek elevaz zannimo. distrik Au Cap<br />

parey tou dimoun i konnen i annan<br />

en bon pe fermye. Nou annan en<br />

dimoun ki en spesyalis dan<br />

lagrikiltir e ki zabitan Au Cap ti<br />

elekte li dan dernyen eleksyon me<br />

ki‟n reste lebra krwaze ler later<br />

lagrikiltir ti ganny pran avek zot pou<br />

fer lezot devlopman lo la. Sa kalite<br />

konportman, i destriktiv e nou pa<br />

pou kapab permet li kontinyen.<br />

Vizyon SNP ki osi mon vizyon se<br />

pouse pou fer sir ki bann later<br />

lagrikilitir i ganny proteze e rezerve<br />

an priyorite pou fermye pou zot<br />

kapab prodwir manze. In ler pou sa<br />

gouvernman aret pran later agrikol<br />

pou fer lezot devlopman lo la.<br />

En lot problenm mazer mon<br />

distrik se akse avek delo trete, pou<br />

zabitan St Roch, lakaz dan Tol<br />

53


Pointe au Sel e dan leo Green<br />

Estate, i pa akseptab ki pandan en<br />

kantite letan zabitan sa bann<br />

landrwa napa akse avek delo trete.<br />

Oli polisi gouvernman pou fer sir ki<br />

bann itilite esansyel i a dispozisyon<br />

bann dimoun avan fer alokasyon<br />

later oubyen lakaz avek zot. Bann<br />

dimoun Au Cap i dezapwente avek<br />

bann MNA, SPPF ki‟n ganny elekte<br />

dan zot distrik e pa‟n delivre parey<br />

zot ti promet.<br />

Mwan mon konn soufrans<br />

bann dimoun ki debout obor semen<br />

pou esper bis dan bomaten pou al<br />

travay. Parfwa zot esper bis plis ki<br />

3kar erdtan avan ganny enn,<br />

mazorite letan ni en plas asize zot<br />

pa gannyen, mon dir sa, akoz mon<br />

la parfwa ansanm avek zot lo bor<br />

semen. Ti deza annan en bis ki ti vir<br />

dan krwaze Montagne Posée dan<br />

bomaten me in zis arete san konnen<br />

akoz. Mon osi santi soufrans sa<br />

dimoun ki ler i debarke dan bis<br />

borlanmer Pointe au Sel, e napa<br />

mwayen pou pey en transpor pou<br />

mont anler dan Tol oubyen Mouripa<br />

avek son sak komisyon, mon‟n fer<br />

sa semen plizyer fwa apye e mon<br />

konn son soufrans.<br />

Msye Speaker, mon‟n ekout<br />

atantivman diskour Prezidan Michel<br />

Zedi pase. In eksprim son konsern<br />

ek sagren ler i dir i get sa manman<br />

tousel ki pe demann led, sa pti<br />

biznes ki pe esey debourye malgre<br />

bokou difikilte, sa papa ki rantre<br />

dan magazen e pa kapab pey tou<br />

komodite debaz pou son fanmiy. I<br />

annan osi en bon pe zenn ki‟n fini<br />

pos segonder dan distrik Au Cap<br />

depi Novanm e pe asize dan lakour,<br />

lavenir pa briyan ditou pou zot.<br />

Avek sa kantite dimoun ki‟n ganny<br />

depar volonter zot santi zot pli dan<br />

fernwanr. Annou donn bann zenn<br />

avek kalifikasyon sa sans pou<br />

travay e kontribye dan nou<br />

lekonomi. Si nou pa fer li nou pou<br />

toultan vwar ankor bokou etranze<br />

pe travay se nou.<br />

De lot kote, montre osi<br />

senserite ler zot dir koste Seselwa.<br />

Nou annan en kantite pr<strong>of</strong>esyonnel<br />

Seselwa ki‟n kit pei e al aletranze<br />

pou rezon politik, tir tou bann<br />

baryer tel ki security clearance rode<br />

ki afiliasyon politik en dimoun, e<br />

lezot ankor ki anpes nou bann zenn<br />

pr<strong>of</strong>esyonnel ganny en louvraz.<br />

Annan sa kouraz pou fer li, avan ki<br />

ankor plis nou bann pr<strong>of</strong>esyonnel i<br />

kit pei e ale. Ler mon monte desann<br />

e get ex-Reef Hotel sa lotel ki trouve<br />

dan mon distrik e pe reste fermen sa<br />

i vreman trist. I trist akoz i enn<br />

bann premye lotel apre louvertir<br />

airport ki ti akomod nou bann<br />

premye touris. Si i ti ankor pe<br />

fonksyonnen i ti a kapab pe anploy<br />

en santenn oubyen menm plis nou<br />

bann zenn. Lekel pei omonn kot ou<br />

vwar travayer lotel pe servi en lotel 3<br />

Star koman zot landrwar reste.<br />

Dan mon distrik i annan<br />

bann ka trakasan asosye avek depar<br />

volonter, oubyen plito nou apel sa<br />

depar forse. I drol pou tann MNA<br />

elekte sa distrik pou dir ki napa<br />

demann pou lasistans sosyal, i pli<br />

zoumwen annan demann pou travay<br />

dan distrik. Fer enn pti monte anler<br />

Gaza, i fermal kan en manman 8<br />

zanfan i ganny forse pou pran depar<br />

volonter e zis papa ki pe travay<br />

koman sekirite avek en saler ant<br />

R3,000 a R3,500. Eski i normal pou<br />

sa manman monte desann kot<br />

lazans welfare san garanti en<br />

larepons pozitiv? Sa ki ganny<br />

esplike lo televizyon i pa ditou sa ki<br />

bann dimoun i ganny dir ler zot al<br />

dan sa biro, i tou lekontrer pandan<br />

sa letan marmay pa pe al lekol. De<br />

lot kote sa aplikan ki pe rod<br />

54


lasistans pou ganny en carer i dan<br />

konfizyon. Sa ta kestyon ki ganny<br />

demande lo sa form i konfiz zot.<br />

Ozordi ler nou get sitiasyon ki<br />

nou ladan menm en paran tousel ki<br />

annan 2 ou 3 zanfan e pe ganny en<br />

saler R4,000 a R5,000 par mwan i<br />

osi devret ganny kategorize koman<br />

vilnerab. Si sa gouvernman i anvi<br />

konnen tou dimoun ki vilnerab, i<br />

devret fer en survey lo nivo sak<br />

distrik e la zot ava vwar larealite. Me<br />

enn bann realite pli for ki zot pou<br />

trouve ki avan sa reform ekonomik<br />

ti napa sitan kantite dimoun<br />

vilnerab, se zot ki‟n kree sa kategroi<br />

vilnerab e la zot dir ki fodre nou ed<br />

zot ek lasistans akoz Msye Speaker,<br />

sa gouvernman pa ti kit zot dan<br />

lanplwa, plito ki fer zot vin vilnerab<br />

e apre donn zot lasistans. Napa<br />

okenn lozik dan sa kalite desizyon.<br />

Wi nou dakor ki serten lezot<br />

pei pe pas dan difikilte ekonomik me<br />

nou lo sa kote latab nou‟n dir e pou<br />

kontinyen dir ki sa i pa le sel fakter<br />

pou nou problenm. Kontan pa<br />

kontan nou pou dir zot se<br />

mismanagement de lapar<br />

gouvernman, koripsyon, devaliasyon<br />

nou roupi e politik bon marse ki‟n<br />

anmenn nou kot nou ete ozordi,<br />

menm sa sef IMF Msye Mathieu in<br />

aksepte ki si gouvernman ti‟n pran<br />

bann mezir 10an pase nou<br />

problenm pa ti pou sitan grav<br />

ozordi.<br />

Msye Speaker mon kontan<br />

tann Prezidan Michel dir ki letan<br />

politik bon marse in fini, nou<br />

bezwen aksyon wi, politik bon marse<br />

in kout nou ser e fotespere ki SPPF i<br />

deside pou fini ek sa kalite politik,<br />

ennfwa pour tou. Depi lontan<br />

Onorab Ramkalawan pe dir sa me<br />

toultan in tonm dan bann zorey<br />

sourd, parey nou konnen tou keksoz<br />

bon marse a la fen dizour i kout ser,<br />

ziska ozordi lepep Seselwa in konn<br />

en bon pe kategori politik bonmarse<br />

anba gouverman SPPF. Ki mannyer<br />

ou apel letan pri marsandiz i o dan<br />

en pei e zis detrwa mwan avan<br />

eleksyon zot fer desann. Ler bann<br />

plas travay i ganny kree pou donn<br />

travay dimoun menm ki pa bezwen<br />

sa travayer dan bann departman e<br />

apre plitar zot bezwen fer depar<br />

forse e apel li depar volonter, letan<br />

materyo konstriksyon i ganny<br />

donnen partou an abondans e<br />

ganny vole apre oubyen trennen<br />

avek lavalas dan semen avan ki sa<br />

bann dimoun i ganny letan servi, ler<br />

pep Seselwa i ganny dir ki sa i vot<br />

pou en gouvernman SPPF pou<br />

annan plis larzan dan zot pos kan<br />

saler zis apre eleksyon tou keksoz i<br />

vin pli ser.<br />

Sa ki pli mal onnet se ki<br />

lafason ki marsandiz in monte e<br />

desann, mon a donn en legzanp;<br />

Dir en konparezon diri bastmati<br />

regular ki orizinalman ti R9 kek sou<br />

en kilo, in monte ziska la ozordi in<br />

arive R20.25 en kilo, si zanmen i<br />

desann i pa pou zanmen ariv osi ba<br />

ki son pri orizinal. Eski sa pa<br />

sanmenm sa politik bonmarse? Wi<br />

tou sa la in kout nou ser e get kot<br />

nou ete ozordi. Si vre i annan<br />

senserite dan son parol, pep<br />

Seselwa i ekspekte ki dan prosen<br />

eleksyon, nou pa pou vwar ankor sa<br />

bann keksoz ki mon‟n monsyonen.<br />

Wi nou bezwen aksyon e se<br />

gouvernman SPPF ki bezwen fer<br />

premye pa.<br />

Annou arete avek sa latitid<br />

arogan e dir ; „kile lopozisyon e les<br />

Jj travay‟. Pandan plis ki 10an SNP<br />

ti pe dir ki nou lekonomi pa ti dan<br />

bon me zot ti demanti sa. Prezidan<br />

Michel i dir si i pa ti enplimant sa<br />

reform ekonomik aparti lannen<br />

55


pase, kote nou ti pou ete ozordi?<br />

Nou dan SNP nou dir si i ti‟n<br />

enplimant sa reform 10an pase kote<br />

nou ti pou‟n arive ozordi? Nou ti<br />

pou‟n ariv lwen. Mon bann ser ek<br />

frer Seselwa, ki ozordi vreman i<br />

dan soufrans ler mon get bann ki‟n<br />

ganny trair par bann dimoun ki zot<br />

in met zot konfyans ladan mon<br />

senpatiz avek zot, menm bann ki‟n<br />

imilye mwan dan lepok avan e apre<br />

eleksyon, mon napa okenn lamertim<br />

anver zot, okontrer mon annan<br />

lapenn pou zot. Nou dan SNP nou ti<br />

konnen ti pou koumsa, si SPPF ti<br />

ganny ankor eleksyon. Alors nou ti<br />

met nou pare pou manz nou margoz<br />

anmer. Me zot ki manyer zot santi<br />

zot ozordi sirtou bann ki ti krwar ki<br />

Jj pou met larzan dan pos kreol, se<br />

pour sa rezon ler Prezidan Michel pe<br />

dir nou bezwen ini nou zefor e koste<br />

Seselwa, nou dan SNP nou dir zot wi<br />

koste me koste otour SNP. Pa fer sa<br />

fot ankor pou koste otour bann ki‟n<br />

anbet zot ek bann promes kase,<br />

bann lide ki‟n fail e ki‟n anmenn<br />

nou kot nou‟n arive ozordi, okontrer<br />

koste otour en bon vizyon pou Sesel,<br />

en lekip nef e dinamik, en group<br />

dimoun ki zot lanmen i prop e ki<br />

pou re-donn tou Seselwa sirtou<br />

bann SPPF ki‟n ganny arase zot<br />

dignite en nouvo sans dan lavi.<br />

Mersi Msye Speaker.<br />

(Applause)<br />

MR SPEAKER<br />

Onorab Terence Francoise 10 minit<br />

ou krwar ou pou‟n fini, non? Onorab<br />

Marie? non. Bon nou ava pran en<br />

break ziska 4er mwen 10.<br />

(Break)<br />

HON RAMKALAWAN<br />

Mr Speaker zis mon anvi raise en<br />

point <strong>of</strong> clarification, viz-a-vi sa ki<br />

nou pe vwar lo Nasyon e sa ki SBC<br />

in anonse. Mon pa konnen si in<br />

annan okenn korespondans ant<br />

SBC avek - nou annan en media<br />

committee, ki deliberasyon Lasanble<br />

pou komans 9.45 lo televizyon, i pou<br />

ale ziska 10.45. Mon krwar si nou<br />

pe koz lo en size si enportan parey<br />

state <strong>of</strong> the nation e ki si nou pe osi<br />

koz lo lenportans Lasanble Nasyonal<br />

ki regard nou pep, 9.45 ziska 10.45<br />

i totalman inapropriye.<br />

MR SPEAKER<br />

Mon a take sa avek SBC, demen<br />

mon ava enform ou. Onorab<br />

Francoise.<br />

HON. TERENCE FRANCOISE<br />

Msye Speaker, Manm Lasanble,<br />

Zabitan Anse Royale, Frer e Ser<br />

Seselwa; Msye Speaker sa nasyon<br />

napa letan pou gaspiye, rezon ki<br />

nou napa letan set akoz ki zis o<br />

moman ki nou‟n antre dan nou<br />

reform ekonomik, lekonomi lemonn<br />

a son tour in vir latet anba.<br />

Nou napa letan pou gaspiye<br />

akoz ki nou pep pe demann solisyon<br />

e non pa divizyon avek konfizyon.<br />

Nou napa letan pou gaspiye akoz ki<br />

nou bann bezwen i irzan e fodre ki<br />

nou delivre lo lekspektasyon nou<br />

pep.<br />

Nou napa letan pou gaspiye<br />

akoz ki tro bokou nou lenerzi pe<br />

ganny depanse dan bann frivolite<br />

politik olye ki dan donn swen e<br />

soutyen nou pep. Nou napa letan<br />

pou gaspiye akoz ki zabitan Anse<br />

Royale pa pou les nou gaspiy ni en<br />

moman zot letan.<br />

Sesel ozordi nou bezwen en<br />

konsansis, nou bezwen en<br />

konsansis politik lo size reform, nou<br />

bezwen en konsansis politik lo size<br />

byennet nou pep. Nou bezwen en<br />

56


konsansis politik pou nou poz<br />

politik dekote pou 5 minit.<br />

Desizyon ki devan nou se si<br />

nou pou met nou pei e nou pep<br />

avan tou e mazin lo son prosperite e<br />

lo son lavenir. Mwan mon priyorite<br />

koman manm elekte pou distrik<br />

Anse Royale se pou fer avanse lakoz<br />

e lentere bann zabitan mon distrik.<br />

Prezidan Michel pe tras en nouvo<br />

semen, en larout kot olye nou<br />

annan konfli e konfrontasyon nou<br />

asize pou dyaloge e pou rezourd nou<br />

bann problenm dan en fason<br />

sivilize.<br />

Pandan en kenzenn lannan<br />

nou‟n an konfli e diskor. Pandan en<br />

kenzenn lannen politik in diviz nou<br />

pep e koz bokou domaz. Pandan en<br />

kenzenn lannen nou pa‟n avanse<br />

akoz ki nou‟n paralize, pe zis ekout<br />

nou prop dezord e nou prop diskord.<br />

Ozordi nou annan en dirizan ki oule<br />

met en lafen avek en politik<br />

destriktiv ki pe diviz e detri nou pep.<br />

Nou annan en dirizan ki posed<br />

kouraz pou dir nou koste e viv an<br />

pe. Nou annan en dirizan ki pe viz<br />

ver lavenir. Nou annan en dirizan ki<br />

krwar dan konsiltasyon e dan<br />

dyalog. Annou an retour annan sa<br />

kouraz pou reponn son lapel.<br />

Msye Speaker en pei pa<br />

kapab ganny dirize par laverti. Pou<br />

diriz en pei ou premyerman bezwen<br />

en plan. Sa ki‟n sorti tre kler diran<br />

sa deba se ki Prezidan Michel i<br />

annan en plan pour lavenir nou pei.<br />

Devan Prezidan i annan de dosye<br />

irzan, sa se premyerman nou<br />

lekonomi ki pe ganny adrese<br />

atraver reform. E dezyenmman nou<br />

stabilite politik ki Prezidan in <strong>of</strong>er<br />

pou adrese avek dialog e lantant.<br />

Sa prosesis reform ki nou pei<br />

pe pas atraver i senpleman en veykil<br />

ekonomik ki pou permet nou avans<br />

nou pei dan direksyon ki nou ti a<br />

swete trouv li ale. Malgre ki mon pe<br />

servi sa mo senpleman i napa<br />

nanryen senp avek sa legzersis.<br />

Menm Onorab yer in demontre<br />

klerman ki i pa ganny en konpran<br />

letan ki in esey eksplike akoz ki nou<br />

annan en rezerv deviz o milye en<br />

kriz ekononmik enternasyonal.<br />

(a) Leksplikasyon tre senp se ki:<br />

roupi in flote e deviz pe antre<br />

dan labank olye al dan black<br />

market.<br />

(b) Gouvernman in koup lo<br />

depans e pe ranmas plis<br />

reveni.<br />

(c) Anba lagreman progranm<br />

reform avek IMF tou<br />

repeyman det ki ti pe pran<br />

nou pti larzan in ganny<br />

sispann ziska nouvo<br />

lagreman lo repeyman.<br />

Mon asire ki si zot ti aprose pour<br />

diskite, tou sa bann lenformasyon ti<br />

ava ganny mete a zot dispozisyon.<br />

Pou diriz en pei e pou kontribye ver<br />

direksyon pei i annan en kantite<br />

keksoz ki ou bezwen konpran. Ou<br />

bezwen konpran la fason ki<br />

lekonomi en pei i fonksyonnen. Ou<br />

pa kapab zis avanse koze san ki ou<br />

konsilte e esey konpran kwa ki pe<br />

vreman pase.<br />

Sel keksoz ki annan pou nou<br />

rezourd an se moman se nou<br />

lekonomi. Nou pou bezwen servi<br />

karakter, bon leker ek senserite<br />

pou aranz nou lekonomi. Letan ki<br />

nou‟n fini aranz nou lekonomi, la<br />

aprezan nou ava tourn nou<br />

latansyon anver lezot dosye mwen<br />

irzan.<br />

Size SBC pa pou aranz nou<br />

lekonomi, an se moman Public Order<br />

Act pa pou aranz nou lekonomi. Pini<br />

57


ann polisye ki ti pe travay le 3<br />

Oktob pa pou aranz nou lekonomi.<br />

Si SPPF i oule servi larzan son bann<br />

sponsors pou selebre 5zen pa ni<br />

aranz, ni deranz nou lekonomi.<br />

Lekel ki vin Anbasader ou non, pa<br />

ni aranz, ni deranz nou lekonomi.<br />

Komisyon elektoral pa pou aranz<br />

nou lekonomi e en eleksyon ki pou<br />

kout nou pei sepamwan konbyen<br />

milyon roupi pa pou aranz nou<br />

lekonomi. I pa eleksyon ki nou pep<br />

e nou pei i bezwen an se moman me<br />

solisyon konkret pou nou problenm<br />

ekonomik.<br />

Zabitan Anse Royale mon<br />

konnen ki an se moman zot pe fer<br />

fas avek bokou difikilte, e sa bann<br />

difikilte i pa pou termin la dan sa<br />

bann prosen zour. Nou lekonomi ti<br />

deza frazil avan ki nou ti anbark lo<br />

sa reform. Sa progranm reform<br />

parkont pe permet nou pou redres<br />

enpe sa ki ti pe deza mars mal. I<br />

pou pran enpe letan. I pou pran<br />

letan akoz ki i annan bokou<br />

koreksyon ki pou ganny fer, i pou<br />

pran letan akoz ki enn bann<br />

problenm mazer avek nou lekonomi<br />

se konfidans.<br />

Bann akter ekonomik i<br />

bezwen reganny konfidans ki nou<br />

lekonomi pou reste lo bon semen.<br />

Tou sa bann milye dolar ki ganny<br />

zenere dan nou lekonomi ki Onorab<br />

Henrie in dir nou, pou bezwen<br />

ganny konfidans sa bann<br />

biznesmenn pou zot fer antre zot<br />

larzan dan sistenm. Sa i pa en<br />

kestyon politik, me plito en mefyans.<br />

En mefyans ki enstanksiv, tou<br />

biznesmenn i oule protez son<br />

lenvestisman. I enportan ki ou<br />

reganny zot konfyans. Le moman ki<br />

zot konfyan ki lekonomi Sesel pe<br />

aranze, ki dolar pou annan e pou<br />

toultan annan dan nou bann<br />

labank. Ki pou napa okenn form<br />

lenterferans oswa manipilasyon<br />

artifisyel dan nou lekonomi. Ki pou<br />

napa okenn distorsyon. La tou sa<br />

bann milyon ava antre me pou sa<br />

arive nou bezwen tenir ferm avek sa<br />

reform. Nou bezwen angaz nou pou<br />

reste lo bon semen pour otan letan<br />

ki i pran.<br />

Zabitan Anse Royale, deza<br />

keksoz in komans aranz enpe, to<br />

lentere pou kontinyen bese, o fir e<br />

anmezir ki nou roupi i stabilize, pri<br />

lavi i ava stabiliz ansanm avek li.<br />

Bann dimoun ki posed karakter e<br />

bon leker ki‟n avans devan pou<br />

kontribye tel ki lasosiasyon bann<br />

otelye e lasosiasyon bann fermye pe<br />

asire ki benefis ekonomik i antre e<br />

ki sa i ganny partaze. Sa kreasyon<br />

larises pe ganny fer pa par<br />

gouvernman me plito par sekter<br />

prive zot menm, avek led e lasistans<br />

gouvernman koman en partener e<br />

fasilitater kle.<br />

Lazans byennet pe vin pli<br />

realis fas avek bann vre bezwen nou<br />

pep. La aprezan i reste pou zot<br />

delivre lo zot promes. Me malgre tou<br />

sala i pa pou fasil pou bann zabitan<br />

Anse Royal e keksoz pa pou aranz<br />

desito.<br />

Zabitan Anse Royale enn<br />

bann keksoz pli presye ki nou pep i<br />

posede an se moman se lape avek<br />

sekirite. Se zisteman sa lape e<br />

sekirite ki nou pa pou zanmen<br />

kapab les personn touse. Nou pou<br />

bezwen fer nou mye pour asire ki zot<br />

pa zanmen e zanmen met okenn<br />

dezord dan nou kominote.<br />

Rezon ki mon‟n lev sa size se<br />

ki akoz ki i annan serten ki ti a<br />

kontan pr<strong>of</strong>it lafebles pour zot avans<br />

zot prop lanbisyon. I annan ki ti a<br />

kontan pr<strong>of</strong>it lafebles zis pou zot tir<br />

zot fristrasyon. I osi annan ki ti pe<br />

58


fer sirkile en mesaz SMS ki ti pe<br />

demann nou dimoun pou desann lo<br />

semen.<br />

Zabitan Anse Royale fodre ki<br />

nou reste vizilan e protez nou<br />

kominote a tou moman. Nou annan<br />

nou bann defi wi, sa mon aksepte.<br />

Me pli pir ki en difikilte ekonomik,<br />

se ler o moman detres e diran ou<br />

soufrans kelken i vin estig ou avek<br />

negativite.<br />

Mon konnen ki i annan pou<br />

dir ki mon alarmis ouswa ki mon pe<br />

fer politik, me sourir en zonm i<br />

defwa kasyet bokou keksoz, i annan<br />

ki asiz avek ou, riy avek ou, koz zoli<br />

parol avek ou, me dan son leker ou<br />

pa zanmen konnen kwa ki pe pase.<br />

Malgre tou nou difikilte nou<br />

en pei ki‟n avanse, nou en pei ki‟n<br />

fer bokou progre dan en kourt dele<br />

letan. Nou en pei ki‟n sers pou elev<br />

son dimoun e pou arm zot avek<br />

konesans e kapasite.<br />

Ozordi nou en pei ki stab e<br />

tou lotour nou i annan bann baz<br />

solid pou devlopman. Tousala fodre<br />

nou proteze i enportan ki nou pa<br />

zanmen rekile fas avek difikilte. I<br />

annan bokou pei ki pli feb ki nou<br />

ki‟n antre anba programm reform<br />

IMF e menm nou 10 an pase nou ti<br />

bokou pli feb ki ozordi. Si 10 an<br />

pase nou ti‟n esey fer sa reform, nou<br />

baz ekonomik ti bokou mwen solid e<br />

bokou mwen prepare e nou dimoun<br />

ti pou‟n ganny bokou difikilte pou<br />

tenir sa sok.<br />

Si bann pei ki pli feb ki nou<br />

in reisi pas atraver sa progranm e<br />

zot in sirviv, zot in reisir e zot in<br />

prospere mon pa vwar okenn rezon<br />

akoz ki nou isi Sesel nou pa pou<br />

kapab fer li. Mon pa vwar okenn<br />

rezon akoz ki bann zabitan Anse<br />

Royale pa pou kapab pran sa reform<br />

e fer li vin en sikse pour zot e zot<br />

zanfan.<br />

Danze avek sa ki pe pase<br />

Sesel ozordi se ki i annan parmi nou<br />

ki pe depans bokou lenerzi pou fer<br />

nou dimoun angaz zot avek<br />

problenm e non pa avek solisyon.<br />

Nou sitan pe focus lo fer nou<br />

dimoun fristre ki nou bliye ki nou<br />

pep in ganny ase avek sa kalite<br />

politik e ki zot zis anvi viv, sirviv e<br />

fer zot lavi vin en sikse.<br />

Lo kestyon lanplwa mon<br />

annan enn ou de sizesyon. I<br />

enportan ki nou travay an<br />

partenarya avek sekter prive e non<br />

pa kont zot, mon dir sa akoz i<br />

neseser pour annan konsiltasyon<br />

ant gouvernman, sekter prive e<br />

letablisman politik. I fasil pou dir<br />

gouvernman ogmant saler, me lo<br />

kote sekter prive sa i bezwen ganny<br />

fer an konsiltasyon e an partenarya.<br />

I enportan pou bann dimoun<br />

ki pe sizer logmantasyon pou zot<br />

asize e diskite ansanm avek<br />

gouvernman e sekter prive, tousala<br />

i form parti sa prosesis dyalog.<br />

Sekter prive i deza pe pas<br />

atraver bokou problenm e an se<br />

moman nou pli gro defi dan sa pei<br />

se kreasyon lanplwa. Nou bezwen<br />

sekter prive pou kree plis larises e<br />

plis lanplwa. Lo zot kote sekter prive<br />

pe sinyale ki lekonomi pe kontrakte<br />

e ki i annan en posibilite ki byento<br />

zot pou komans met zot bann<br />

anplwayer lo depar parey pe pase<br />

partou a letranze.<br />

A‟n adisyon mon oule aplodi<br />

logmantasyon bann pre dan CCA,<br />

Concessionary Credit Agency e la<br />

mon ti a kontan lans en lapel pou<br />

fer keksoz vin pli fasil. I annan tro<br />

59


okou prosedir e birokrasi e sa<br />

lotorite i pran tro bokou letan pou<br />

aprouv bann pre. Si en dimoun pa<br />

kalifye, i pa neseser fer li perdi tou<br />

son letan monte desann e tourn an<br />

ron. Dir li depi lo komansman ki i<br />

pa kalifye. Mon osi sizere ki<br />

gouvernman ti a kapab fer li posib<br />

pou met sa fasilite loan a<br />

dispozisyon bann biznes egzistan ki<br />

pe fer fas avek problenm cashflow.<br />

Sa si i posib ava ede pou prezerv<br />

lanplwa e pou stimil nou lekonomi.<br />

La ankor touzour dan lespri reform<br />

ki nou anpes labi e gaspiyaz.<br />

Nou‟n met fitir nou pei dan<br />

lanmen nou bann ansenyan e nou<br />

bezwen kapab asire ki zot delivre lo<br />

promes nou bann zanfan. Mon ti a<br />

swete ki Prezidan Michel i reget<br />

seryezman dan kondisyon travay<br />

nou bann ansenyan dan kad son<br />

revi nasyonal lo ledikasyon. Me la<br />

osi si nou anvi avanse lo sa dosye<br />

nou pou bezwen redres nou<br />

lekonomi.<br />

Me a‟n atandan i enportan ki<br />

Prezidan i diriz bann z<strong>of</strong>isye<br />

konsernen pou pran dosye bann<br />

ansenyan o serye e la mon ava dir<br />

tre serye menm. Lansennyman i<br />

posibleman pr<strong>of</strong>esyon pli enportan<br />

dan nou pei e nou pa kapab annan<br />

en sitiasyon kot bann pr<strong>of</strong>esyonnel<br />

dan sa metye i rankontre plis<br />

difikilte, pli letan i progrese.<br />

Ansenyan i bezwen ganny<br />

konsiderasyon adekwa e solisyon<br />

aplikab.<br />

Lo kestyon transport piblik la<br />

ankor mon krwar ki i zis en kestyon<br />

aplik lozik avek bon sans. Si SPTC i<br />

posed bonn volonte, tou i posib.<br />

Mon oule osi propoze parey<br />

Onorab De Commarmond in fer<br />

resorti ki SPTC fodre i entrodwir en<br />

sistenm smart card ki vann, pour<br />

en mwan, pou 2 mwan, pour 6<br />

mwan e pourkwa pa enn an si il fo.<br />

Plis letan ki en dimoun i aste, plis i<br />

ganny discount. Ki kantite vwayaze<br />

ki en dimoun pou fer diran en<br />

lazournen zis akoz in ganny<br />

discount, Mr Speaker pa vedir ki i<br />

pou asiz dann bis diran en<br />

lazournen.<br />

SPTC i bezwen vin pli inovativ<br />

e vin avek bann solisyon ek<br />

teknolozi modern pou deservi sa<br />

pep. Mon oule osi propoze ki<br />

gouvernman i annan en lezislasyon<br />

pou ouver board SPTC, enpe dan<br />

menm lalinny avek STB. Les sekter<br />

prive antre, les zot aport zot<br />

kontribisyon. SPTC pa pou kapab<br />

kontinyen viv dan lepase.<br />

Enn bann pli gro problenm<br />

SPTC an se moman se pri karbiran.<br />

Mon konnen akoz ki mon distrik e<br />

distrik vwazen Takamaka pe soufer<br />

akoz sa. Nou bezwen bann solisyon<br />

pli inovativ e nou bezwen plis<br />

fleksibilite.<br />

Pou bann larout lwen, SPTC i<br />

devret les bann operater prive avek<br />

bann pli pti bis ki ti ava enterese<br />

deservi sa larout, sa ti ava ede pou<br />

bes konsomasyon karbiran sa<br />

lakonpanyen.<br />

Msye Speaker pou diriz en pei<br />

i osi pran kouraz avek konviksyon.<br />

Par son bann aksyon, Prezidan<br />

Michel in demontre klerman ki i<br />

annan sa kouraz, fransism ek<br />

lonnekte ki i pran pou diriz en pei.<br />

in lans nou pei dan en nouvo<br />

direksyon e in pran bann desizyon<br />

ki‟n defwa pa tro popiler me in fer li<br />

an bonn fwa e avek lentere nou<br />

dimoun aker.<br />

60


Zabitan Anse Royale Prezidan<br />

Michel i en zonm ki pe azir dan ou<br />

lentere e pour dibyen ou zanfan,<br />

mon pa krwar ki par son aksyon i pe<br />

rod pour li ganny eleksyon me plito<br />

pou son pep ganny en meyer<br />

kondisyon e en solisyon. Lo lot kote<br />

ou annan sa ki li i pe rod eleksyon.<br />

Mon pa krwar ki i pe azir dan<br />

lentere bann zabitan Anse Royal, i<br />

pe zis azir dan lentere ganny<br />

eleksyon. Mersi Msye Speaker.<br />

(Applause)<br />

HON. MICHEL MARIE<br />

Zabitan Mont Buxton, Koleg MNA,<br />

Msye Speaker. Sak zour ki nou leve<br />

nou dir mersi Bondye pour nou lavi<br />

e osi pour nou zoli pei parey nou<br />

Lim Nasyonal i dir „nou viv dan<br />

larmoni, lazwa, lanmour ek lape‟.<br />

Otour nou dan larezyon malerezman<br />

nou pe vwar lefe enstabilite politik<br />

parey dan Madagascar. Leson<br />

enportan pour nou tire, en semen<br />

kourt ki fodre zanmen nou ganny<br />

tantasyon pou pase. Apre bann zil<br />

leta franse dan karaib, notaman<br />

Martinique e Guadeloupe, i annan<br />

prediksyon ki La Reunion osi pe asiz<br />

lo en volkan politik ki pres pou<br />

eksploze. Nou Sesel ozordi nou pli<br />

gran atou se nou lape, nou<br />

trankilite, nou stabilite politik, an<br />

gro nou linite dan diversite.<br />

Msye Speaker lemonn ozordi<br />

pe travers son pli gran kriz<br />

ekonomik e finansyel. Tou pei pe<br />

ganny afekte, isi se nou nou pe<br />

komans santi rezilta sa resesyon<br />

mondyal dan nou lendistri touris.<br />

Bann prediksyon se ki si sa i<br />

kontinyen nou pou perdi plis ki 50<br />

milyon dolar par lafen 2009. Sa<br />

sitiasyon enkyetan i montre ankor<br />

ennfwa frazilite nou pei dan sa<br />

monn globalize, pti Sesel pe<br />

kontinyen sibir kapris lemonn.<br />

Problenm lezot pei in vin nou<br />

problenm, fait en milti nasyonal in<br />

vin nou traka.<br />

Koman en pei fas a en tel<br />

sitiasyon menasan i pou annan<br />

moman kot nou pou bezwen<br />

reaziste, rekalkile, rediskite,<br />

reorganize pour nou ganny meyer<br />

rezilta malgre sitiasyon i difisil.<br />

Gouvernman i merit fer tou sa ki<br />

posib, kan i posib pou soulaz sak<br />

fanmiy Sesel. I pa le moman pou rod<br />

popilarite politik lo difikilte nou pep.<br />

I pa le moman pou abandonn nou<br />

dimoun me koman en pep nou<br />

bezwen koste ansanm dan solidarite<br />

apre tou se nou pye diri ki pe ganny<br />

menase.<br />

Msye Speaker apre plis ki enn<br />

an isi dan nou Lasanble Nasyonal<br />

mon‟n realize ki bann desizyon<br />

radikal i souvan bann bon desizyon<br />

malgre i pa neseserman popiler. Ler<br />

mon fer letour distrik, depi dan<br />

Lenn ziska Roche Bois mon konstat<br />

lefe dir sa reform ekonomik dan<br />

lakour mon bann zabitan. Realite i<br />

difisil, mwens roupi pou depanse,<br />

difikilte pou ganny en travay,<br />

presyon lakaz, pri bis, pri elektrisite,<br />

lentere labank, pri marsandiz,<br />

konpleksite sistenm carer, problenm<br />

cash flow pour bann pti biznes.<br />

Nou pep pe viv dan en moman<br />

ensertitid avek bokou presyon. Leta<br />

mon distrik i difisil. Nou nasyon pe<br />

pas dan serten difikilte. Me Msye<br />

Speaker sa bann difikilte i merit<br />

ganny eklere par optimism e lespwar<br />

ki nou sitiasyon pou amelyore dan<br />

10 mwan, dan 2 an, dan 3 an. Deza<br />

nou pe komans santi serten<br />

soulazman. Legzanp; nou rezerv ki‟n<br />

sorti par anba 10 milyon dolar pou<br />

ariv 50 milyon dolar dan lespas 4<br />

mwan. Lazans welfare ki pe revwar<br />

bann mezir ki pou permet plis<br />

dimoun ki vreman bezwen kapab<br />

61


ganny lasistans ki vreman<br />

rezonnab. Lentere labank pe<br />

komans desann, en bail out pou<br />

HFC pou soulaz bokou dimoun ki<br />

deza annan loan avek sa<br />

lakonpannyen, GST ki‟n ganny<br />

retire lo latizann.<br />

Fas a sa bann difikilte reel ki<br />

nou pep pe fer fas avek, nou<br />

Lasanble i annan en rol enportan<br />

pou soutenir nou pep. Nou Lasanble<br />

ozordi i merit reste sa lalimyer pou<br />

ekler nou pep dan sa brouyar lavi,<br />

nou Lasanble i merit reste sa lavwa<br />

lespwar tou nou pep. Msye<br />

Speaker i kler ki malgre nou difikilte<br />

aktyel, nou pep pa oule ki nou<br />

kontinyen fer divizyon politik ler zot<br />

zot pe sey debourye pou fer 2 bout<br />

zwenn. Nou bann dimoun aze pa<br />

oule ki nou ensilte kanmarad lo<br />

televizyon me zot oule ki nou met<br />

nou latet ansanm pou trouv en<br />

solisyon soutenab pou ki zot<br />

kontinyen ganny en lasistans kot<br />

lakour. Nou lazenes ozordi pa oule<br />

ki nou kontinyen fer lager ant nou<br />

pase ek nou prezan. Me zot oule ki<br />

nou adisyonn tou nou lentelizans ek<br />

bonn volonte pou garanti zot en pli<br />

meyer lavenir ki nou nou‟n gannyen<br />

par sa zenerasyon ki ti vin avan<br />

nou.<br />

Msye Speaker parol ki dan<br />

labous tou dimoun ozordi, se<br />

reform. Reform i zis en mo e sa ki<br />

enportan se rezon pou annan<br />

reform, se rezilta e benefis final ki<br />

konte malgre ki ozordi nou tou nou<br />

pe santi douler. Paregzanp Msye<br />

Speaker mon‟n note depi yer, napa<br />

en manm lot kote latab ki‟n koz lo<br />

problenm forex, pourtan sa size ti<br />

domin tou deba leta nou nasyon<br />

pandan sa dernyen 10 an. Akoz sa<br />

size in sanble ganny oubliye? Sa size<br />

ozordi pe ganny rezourd zisteman<br />

par sa menm reform ki lopozisyon i<br />

sanble kont. I vre ki ozordi dolar in<br />

sorti R8 pou al R17 me rezilta ki<br />

konte, labank i annan pou donn tou<br />

dimoun.<br />

Msye Speaker partou kote i<br />

annan presyon, nou standar lavi pe<br />

ganny konpromi, nou pa kapab<br />

renye bann difikilte sosyal ki nou<br />

pep pe pas atraver. Me nou pei i<br />

bezwen pa fer serten fot lepase. Nou<br />

bezwen evit tantasyon serten<br />

stratezi ki pou al kont<br />

modernizasyon nou lekonomi. Nou<br />

annan serten difikilte ozordi me i<br />

kler ki nou pou reisi dan sa demars<br />

pou donn nou pei en nouvo model<br />

lekonomi. Mon annan konviksyon ki<br />

nou pou sorti venker menm si<br />

parfwa nou kapab tonbe. Me sa ki<br />

enportan se ganny kouraz pou leve e<br />

kontinyen larout.<br />

Msye Speaker dan sa moman<br />

difisil nou solidarite imen i merit fer<br />

nou ouver nou leker avek<br />

konpasyon pou enn nou vwazen ki<br />

dan vre bezwen. La mon mazin parol<br />

sa poet Endyen Khalib ki dir; My<br />

companion’s condition is a reflection<br />

<strong>of</strong> my soul’. Osi nou lafwa divin in<br />

fer nou konpran ki „I am my<br />

brother’s keeper and I will be your<br />

comfort’. E osi nou bann frer<br />

Misilman i partaz sa menm mesaz<br />

konpasyon dan zot lansennyman<br />

Sadaka ki koz lo lasarite e lasistans<br />

pour bann ki dan vre bezwen.<br />

Dan sa moman resesyon nou<br />

pei i bezwen stabilite dan plas<br />

dezord akoz nou gran depandans lo<br />

touris. Nou pep malgre son diferans<br />

politik pa oule rayot lo semen, lape,<br />

sekirite nou pei i bann kondisyon<br />

esansyel pou sa reform reisir.<br />

Seselwa i konpran sa byen. Alors an<br />

gardan nou lape, pour mwan i pou<br />

pli gran kontribisyon ki nou pep pou<br />

62


fer dan la reisit modernizasyon nou<br />

lekonomi.<br />

Msye Speaker la ki nou pe<br />

travers sa kalite boulversman, nou<br />

pei i bezwen santi li an sekirite avek<br />

en strong leadership. Nou pep napa<br />

okenn dout lo kouraz ek kapasite<br />

Prezidan Michel pou diriz nou pei<br />

dan sa moman eksepsyonnel nou<br />

listwar. Prezidan Michel pe travay<br />

overtime pou ed nou travers sa<br />

moman pli dir dan nou reform<br />

ekonomik. Mon osi not sipor nou<br />

Lasanble anba ou direksyon, Msye<br />

Speaker. Sa i demontre ki nou<br />

ankor senser avek nou<br />

sermantasyon pou defann<br />

konstitisyon nou pei ki swa dan<br />

botan oubyen movetan.<br />

Modernizasyon nou lekonomi<br />

i merit mars kot a kot avek<br />

modernizasyon nou bann lotorite<br />

distrik. Sa modernizasyon a permet<br />

nou bann kominote vin pli for e pli<br />

rezilyan. Nou bezwen ranforsi<br />

kapasite nou bann lotorite distrik<br />

pou zot fer fas avek bann defi lokal<br />

dan tou nou bann distrik. Bokou<br />

solisyon nou difikilte i kapab ganny<br />

rezourd par nou bann kominote zot<br />

menm. Nou nou bezwen zis<br />

empower zot ankor plis. Tou dimoun<br />

i annan en keksoz ki i kapab<br />

kontribye dan lavi son kominote.<br />

Ler nou pe rezourd bann<br />

fondamantal nou lekonomi, akote sa<br />

i kler ki nou bezwen revwar nou<br />

bann stratezi ledikasyon tout an<br />

gardan nou filoz<strong>of</strong>i sakre ki akse<br />

pour tou san okenn diskriminasyon.<br />

Pour nou travers sa nouvo frontyer<br />

devlopman, Sesel i bezwen en<br />

ledikasyon modern, pour en<br />

lekonomi modern dan en pei<br />

modern. I ekonomikman enperativ<br />

ki nou devlop tou nou bann talan e<br />

skills ki annan dan nou pei. Nou<br />

merit osi geri sa maladi ki apel<br />

braindrain. E enn bann medikaman<br />

pour sa se ki nou bezwen en nouvo<br />

sans patriotik. Nou tou nou kontan<br />

nou pei me an retour nou pei pe<br />

demann nou lanmour san okenn<br />

kondisyon.<br />

Msye Speaker par lao tou sa<br />

nou bezwen ankouraz ankor plis<br />

nou bann graduates e nou bann<br />

pr<strong>of</strong>esyonnel. Pour nou reisi dan sa<br />

nouvo staz nou lekonomi nou<br />

bezwen kont 100% lo nou bann<br />

pr<strong>of</strong>esyonnel Seselwa. Nou tou nou<br />

konnen ki Seselwa i annan kapasite.<br />

Moman in arive pour nou ganny plis<br />

dividend pour sa kantite<br />

lenvestisman ki nou‟n fer dan<br />

training tou nou bann Seselwa.<br />

Avek bann konsesyon ki nou<br />

ti donnen pou devlopman lendistri<br />

touris, sa in fer nou ganny bann<br />

gran mark lotel isi Sesel. La nou pe<br />

koz Hilton, Meridien, Four Seasons,<br />

Banyan Tree. Ler sa bann dimoun<br />

ti vin Sesel zot ti fer nou konnen ki<br />

zot osi annan kantite lezot lotel dan<br />

tou kwen lemonn. Ozordi fas a sa<br />

resesyon ki kapab anmenn mwens<br />

touris dan zot letablisman, mwan<br />

mon pe demann avek sa bann gran<br />

lotel pou servi redundancy nou<br />

bann Seselwa koman dernyen<br />

opsyon. Me petet servi sa moman<br />

pou donn training tou nou bann<br />

Seselwa par senpleman anvoy zot<br />

attachment dan tou zot bann lezot<br />

lotel atraver lemonn. Sa i posib<br />

Msye Speaker. Pandan ki Kenya ti<br />

annan rayot, Hilton pa ti met<br />

personn deor laba Kenya me i ti<br />

pr<strong>of</strong>ite pou anvoy tou son bann<br />

travayer Kenya atraver lemonn. I<br />

annan ki ti menm ganny sans vin isi<br />

Sesel.<br />

Yer Msye Speaker Onorab<br />

Lider Lopozisyon ti pe koz lo<br />

63


ekonstriksyon Nasyon Seselwa,<br />

mon zis demande Msye Speaker si<br />

Lider Lopozisyon ti pe konpar nou<br />

pei avek Gaza. Eski dan Dimans ler<br />

bann lafanmiy Seselwa i lo lans<br />

Beau Vallon eski sa ki i anvi<br />

rekonstrir. Ler nou bann lazenes i<br />

al dan diskotek tou le weekend, eski<br />

sa ki i anvi rekonstrir Msye Speaker.<br />

I kler ki globalizasyon i <strong>of</strong>er<br />

lemonn bokou loportinite me in osi<br />

kree bokou ensekirite. Bann pti pei<br />

parey nou pou toultan ganny afekte<br />

par bann boulversman ki pase dan<br />

lemonn. Napa narnyen ki nou<br />

kapab fer laba. Me isi se nou, nou<br />

bezwen reste fikse lo nou misyon<br />

pou reorganiz nou lekonomi. Nou pa<br />

kapab tir nou lizye lo<br />

modernizasyon nou servis piblik.<br />

Nouvo lapros pour nou<br />

sistenm welfare sosyal pa merit en<br />

lapros paternistik me en lapros<br />

loportinite e responsabilite egal.<br />

Nou‟n realize ki gouvernman napa<br />

solisyon pou tou keksoz. Me<br />

anmenmtan ki gouvernman i kree<br />

loportinite, sak Seselwa, sak<br />

sitwayen i bezwen pran son<br />

responsabilite. Pour mwan Msye<br />

Speaker, ozordi nou deba politik<br />

nasyonal pa merit vreman enn ant<br />

SNP ek SPPF me sa deba i merit enn<br />

ant pesimist ek lafreyer lo en kote e<br />

lot kote kouraz ek lespwar akoz<br />

larepons pour tou nou lafreyer se<br />

lespwar. Me lespwar i demann lafwa<br />

ek krwayans dan nou menm. Se<br />

nou krwayans ki pou vreman fer<br />

nou transmet mo a‟n aksyon. Msye<br />

Speaker si ou ki krwar dan lazistis<br />

sosyal, dan distribisyon ekitab nou<br />

larises, dan fair play dan legalite<br />

loportinite, krwar osi Msye Speaker<br />

ki se lo sa semen reform ki nou<br />

kapab atenn sa bann lobzektif nob.<br />

Me mazin osi si nou pa reisi dan sa<br />

demars, lekel ki pou plere, lekel osi<br />

ki pou rezouir, lekel ki pou vreman<br />

pran ou zentere. Ozordi<br />

boulversman dan lemonn e sitiasyon<br />

aksyel nou pei pe donn nou bokou<br />

defi. Me pour nou, nou pep Seselwa<br />

pa merit annan okenn defi ki pli<br />

gran ki okenn loportinite kot nou<br />

kapab fer en vre diferans dan lavi<br />

nou pep. Ozordi i moman pou travay<br />

ansanm pou fer Sesel vin en meyer<br />

pei. Se sa kontribisyon ki listwar pe<br />

demann nou pou fer. Sa nouvo<br />

zenerasyon pou kont lo nou, zot<br />

lavenir i depan lo nou aksyon<br />

ozordi. Annou pa dezapwent zot.<br />

Mersi Mr Speaker.<br />

(Applause)<br />

HON DAVID PIERRE<br />

Mr Speaker, manm Lasanble,<br />

zabitan Mont Buxton, pep Seselwa<br />

bonn apre midi.<br />

Mr Speaker i vreman tousan<br />

pou vwar sitiasyon ki nou pei Sesel<br />

ek son pep i vwar li ladan ozordi.<br />

Lavi in dir, pri manze i egzorbitan,<br />

pri bann litilite piblik tel ki delo ek<br />

elektrisite in pas par lao latet<br />

Seselwa e pri bann servis tel ki<br />

telefonn, internet e servis bis in<br />

monte e dan serten ka in menm<br />

double me malerezman Prezidan La<br />

Repiblik atraver son diskour tre<br />

kourt Zedi pase pa‟n donn Seselwa<br />

okenn lespwar. Lespwar pou lavenir<br />

sa pei, lespwar pou lepep Seselwa<br />

ozordi i retonm lo zepol SNP e lepep<br />

Seselwa pe finalman realize e pe<br />

met li pare pou larive sanzman an<br />

2011.<br />

Ozordi Msye Michel limenm<br />

in lans en lapel pour ki Seselwa i<br />

inifye, pour ki Seselwa i koste, pou<br />

fer monte nou pei e pou tir li dan sa<br />

kriz. Mon kontan trouve ki Prezidan<br />

Larepiblik in finalman rekonnet ki<br />

nou bezwen sipor tou Seselwa pou<br />

64


fer progrese sa pti pei ki apel Sesel.<br />

Mon kontan trouve ki lepok Sesel<br />

pou SPPF e SPPF se Sesel parey zot<br />

ti kontan dir sak fwa ki zot ranport<br />

en eleksyon in fini. Mon kontan<br />

trouve ki lepok sa ki pa kontan<br />

Sesel, avyon i pase, bato i pase, e<br />

zot kapab ale, in fini. E lepok, kile<br />

lopozisyon, kile ki ti parey en lalinny<br />

dan zot manifesto dan sa dernyen<br />

eleksyon in finalman trouv son plas<br />

dan bin listwar. I sanble ki Prezidan<br />

Larepiblik in realize ki sa kalite<br />

politik bon marse pa annan en plas<br />

dan nou pei Sesel.<br />

Travay ansanm, wi, me eski<br />

SPPF i anvi ki sa dyalog i reisir. Eski<br />

bann Manm Lasanble SPPF i pare<br />

pou respekte en tel dyalog e dir<br />

mwan si i annan en sanzman dan<br />

mindset serten bann manm<br />

Lasanble lo kote SPPF ki ti<br />

undermined sa prosesis dyalog<br />

dernyen fwa ki en lesey dan sa<br />

direksyon ti ganny fer. Paregzanp<br />

bann ki ti fer bann komanter lo delo<br />

cool easy, bann ki ti vin rakonte dan<br />

sa Lasanble sa ki ti swadizan pase<br />

dan sa bann tel rankont ki ozordi<br />

Prezidan Larepiblik pe repropoze. Mr<br />

Speaker mon vreman pa anvi al dan<br />

sa bann detay me sa kalite mindset<br />

eski in sanze, oubyen eski finalman<br />

nou bezwen sanz sa whole set <strong>of</strong><br />

minds avan ki dyalog i kapab pran<br />

plas e vreman aport son fri.<br />

Mr Speaker eski vreman sa<br />

laplenn lo ki lopozisyon pe ganny<br />

demande pou koste pou travay<br />

ansanm i vreman nivo. E eski<br />

vreman sa bann kondisyon anba ki<br />

SPPF i anvi nou travay i bann<br />

kondisyon ki pou permet lepep<br />

Seselwa rekolte fri tou sa travay. Mr<br />

Speaker se la kot mon problenm i<br />

ete, se la kot problenm lopozisyon i<br />

ete, travay ansanm pa en prolenm lo<br />

limenm akoz nou tou nou Seselwa e<br />

nou tou nou anvi vwar nou pei<br />

progrese. Me tou sa ki kontan son<br />

pei i anvi vwar ki dyalog i ganny fer<br />

dan lonnekte e dan latransparans<br />

kot i annan bann bon lalwa e bann<br />

bon laplikasyon sa bann bon lalwa,<br />

kot the rule <strong>of</strong> law i vreman aplike e<br />

kot laliberte, lazistis, laverite e vre<br />

demokrasi i renye dan sa pei. Alors<br />

dan sa konteks mon anvi klerman<br />

dir ki sa laplenn lo ki gouvernman i<br />

anvi nou koste pour nou travay i<br />

reste anpant. Ranpli ek baryer e i<br />

pankor ganny nivle. Nou dan<br />

lopozisyon nou pa pour kapab koste<br />

pou travay lo en tel laplenn akoz<br />

nou travay pour zis en gaspiyaz<br />

letan. I pou zis en legzersis initil. I<br />

pa pour anmenn okenn rannman<br />

pour sa pep e nou pa pou rann<br />

lazistis nou nasyon Seselwa, nou pa<br />

pou rann lazistis sa fanmiy ki pe<br />

ganny difikilte pou li pey son bill.<br />

Nou pa pour rann lazistis sa<br />

manman tousel ki napa ase pou<br />

okip son zanfan, nou pa pour rann<br />

zistis sa papa ki rantre dan<br />

magazen e ki pa kapab pey tou<br />

komodite debaz pour son fanmiy.<br />

Nou pa pour rann lazistis sa pti<br />

biznes ki pe debourye me ki pa<br />

kapab fer fas ek sa kriz ekonomik ki<br />

SPPF in met nou ladan e nou pa<br />

pour rann lazistis sa boug ki‟n<br />

ganny viktimize e ki pa kapab travay<br />

dan son prop pei, parey mon prop<br />

frer e parey enn mon prop zanmi ki<br />

annan plis ki 10 an ki i pe esey rod<br />

en licence taksi.<br />

Seselwa i anvi en<br />

gouvernman ki pare pou travay pour<br />

li e ki pou anmenn progre ki dirab e<br />

ki soutenab pour Sesel. Seselwa<br />

nepli anvi viv dan lensertitid parey<br />

nou‟n vwar nou ladan pandan sa<br />

bann dernyen lannen. Legzanp<br />

tipik i sa kalite lensertitid ki zot in<br />

met bokou nou bann vyyar ladan.<br />

Avan eleksyon zot ti ganny dir ki zot<br />

65


pou ganny carer ziskan zot dernyen<br />

zour. Apre eleksyon zot ti ganny dir<br />

ki carer pou ale ziska Desanm e<br />

apre ti pou ale ziska Zanvye e apre<br />

la carer pour ale ziska Avril e ozordi<br />

sa bann vyeyar pa konnen vreman<br />

kote zot debout.<br />

En lot legzanp i se ki lepep<br />

ti‟n gnany dir avan eleksyon ki zot<br />

pou ganny peye konpansasyon pour<br />

letan servis pour travay ki zot in fer<br />

ant 1979 e 1992 me sa bann<br />

dimoun pa ankor ganny peye. Si se<br />

sa ki Msye Michel i anvi fer avek sa<br />

pep mwan mon pou dir avek li ki<br />

lepep Seselwa in fatige, lepep<br />

Seselwa i anvi en sanzman. E mwan<br />

alors mon pou lans en lapel avek<br />

Prezidan Larepiblik pou li angaz li<br />

premyerman pou nivle sa laplenn.<br />

Vin kler, vin onnet, vin ek senserite<br />

e vin pou travay pou tou Seselwa e<br />

Lider Lopozisyon ek son lekip i ava<br />

donn ou son lanmen pour ki nou<br />

kapab fer travay ki rantab e ki dirab<br />

pour tou Seselwa.<br />

Dan sa loptik mon demann<br />

gouvernman SPPF pou aret zir<br />

dominer e pou komans travay pou<br />

fer avanse nou demokrasi dan tou<br />

son sans. Demokrasi, sa labaz ki<br />

donn sak endividi son bann drwa<br />

fondamantal, son laliberte,<br />

lendepandans ek lazistis. Msye<br />

Michel, mon anvi ki ou konsider sa<br />

bann demann swivan:<br />

1. Premyerman. Ou‟n lans en<br />

lapel pour ki bann manm<br />

elekte dan distrik i fer zot<br />

travay parey i devret ganny<br />

fer. Me pou nou kapab fer<br />

sa SNP i demann ou pou<br />

ouver Ladministrasyon<br />

Distrikt pou tou Parti<br />

Politik. SNP i kont lefet ki<br />

en parti politik i kontrol tou<br />

keksoz ki arive dan en<br />

Ladministrasyon Distrikt e<br />

nou kont lefe ki en<br />

Ladministrater Distrikt<br />

ozordi i bezwen en manm<br />

SPPF parey Ex-Minis Pool in<br />

deza dir nou isi menm dan<br />

sa Lasanble. E nou pou fer<br />

sir ki Ladministrater<br />

Distrikt i aret fer kanpanny<br />

pour sa kandida ki<br />

reprezant sa parti politik ki<br />

opouvwar dan son distrik.<br />

2. Dezyenm keksoz. Dyob<br />

Ladministrater Distrikt i<br />

devret ouver pou nenport<br />

Seselwa ki annan sa<br />

konpetans e ki kapab<br />

montre son lendepandans<br />

dan travay ki i fer. E i<br />

bezwen travay pour tou<br />

dimoun dan son distrik.<br />

San fer okenn preferans lo<br />

okenn baz politik. Si zot pa<br />

pare pou fer li la konmela<br />

menm, nou, nou‟n pare pou<br />

anmenn sa kalite sanzman<br />

ki lepep Seselwa i kapab<br />

krwar ladan apartir 2011.<br />

3. Trwazyenm keksoz: Nou<br />

anvi ki deswit zot renons e<br />

aboli Security Clearance.<br />

Mr. Speaker, ki mannyer<br />

ou kapab aksepte ki nou<br />

koste pou travay ansanm ek<br />

en gouvernman ki ankor<br />

krwar dan diskriminasyon<br />

kont bann ki pa siport son<br />

parti politik. Ki mannyer<br />

nou kapab koste ler i annan<br />

ankor diskriminasyon dan<br />

travay baze lo baz politik. Ki<br />

mannyer nou kapab koste<br />

ler desizyon pou donn carer,<br />

koman en legzanp i depann<br />

lo afilyasyon politik oubyen<br />

lo lekel ki ou frekante. Ki<br />

mannyer Seselwa pou koste<br />

kan i annan ankor son frer<br />

66


ki pa pe ganny promosyon<br />

dan travay akoz son<br />

afilyasyon politik oubyen en<br />

lot ki pa pe ganny son<br />

licence pou fer biznes akoz i<br />

pa siport SPPF. Oubyen<br />

menm en lot ki bezwen ferm<br />

son laferm akoz en Minis<br />

dan gouvernman pa kontan<br />

li. Mr. Speaker, sa i<br />

deplorab e nou‟n fatige viv<br />

dan en tel Sesel.<br />

4. Katriyenmman; Fodre<br />

ki leta i donn Seselwa<br />

lendepandans lenformasyon<br />

pour ki annan vre laliberte<br />

lekspresyon dan sa pei.<br />

Seselwa i nepli kapab viv<br />

avek sa kalite SBC ki nou<br />

annan ozordi. Seselwa i anvi<br />

vwar en SBC kot bann<br />

travayer i vreman ganny sa<br />

sans pour zot fer zot travay<br />

dan en fason lib e dan en<br />

fason pr<strong>of</strong>esyonnel e<br />

endepandan. Nou anvi vwar<br />

ki kontrol leta lo SBC i<br />

disparet.<br />

Nou anvi ki Prezidan Michel i<br />

montre son senserite dan sa<br />

ki i fer an metan an<br />

aplikasyon bann<br />

rekomandasyon lo SBC fer<br />

par Ziz Reilley e ki ganny<br />

trouve dan Reilley Report lo<br />

levennman Le 3 Oktob. En<br />

rapor ki Prezidan Larepiblik li<br />

menm ti inisye e ki‟n kout<br />

Sesel plizyer milyon roupi.<br />

Montre lepep ki sa<br />

levestisman ki Prezidan li<br />

menm ti pran desizyon pou<br />

fer lo non sa pep i pa ti zis en<br />

larzan gaspiye. Lopozisyon e<br />

lepep Seselwa pou ziz ou par<br />

ou aksyon e non pa par ou<br />

parol. La i en sans pour ou<br />

prouve ki ou senser dan sa ki<br />

ou dir e dan sa ki ou fer.<br />

La ki Dirizan Lopozisyon in<br />

fer kler e in anons son bann<br />

spokespersons, nou anvi ki<br />

Prezidan Larepiblik i fer tou<br />

dan son pouvwar pour<br />

garanti ki Lopozisyon i ganny<br />

akse ekitab ek medya<br />

nasyonal avek bi pou anmenn<br />

latransparans pou anmenn<br />

bon gouvernans e pou<br />

ranforsi nou demokrasi.<br />

5. Senkyenmman; SNP i anvi<br />

lendepandans dan Servis<br />

Piblik. Seselwa i anvi ki<br />

politik i ganny tire dan<br />

servis piblik. Lazenes<br />

Seselwa i anvi trouve ki<br />

servis piblik i aret<br />

fonksyonn anba kontrol<br />

bann politisyen. Fodre ki<br />

tou Seselwa i santi li lib pou<br />

desarz son responsabilite<br />

dan en fason ki anmenn<br />

benefis pou zot, pour zot<br />

lorganizasyon travay e pou<br />

zot pei.<br />

Mr. Speaker, sa i serten bann<br />

kondisyon ki nou kapab sanze<br />

imedyatman e ki a montre ki Msye<br />

Michel i senser e pare pou nivle sa<br />

laplenn pour garanti ki sikse pour<br />

sa travay ki li i pe propoze. Msye<br />

Michel in fer plizyer statement ki<br />

enteresan sirtou lo nou sitiasyon<br />

ekonomik. In koz lo timing pou<br />

reform e in demann klerman kote<br />

nou ti pou ete si i pa ti‟n enplimant<br />

reform lannen pase. Me kestyon ki<br />

Seselwa pe demande se akoz ki<br />

gouvernman pa ti fer reform e pran<br />

bann mezir korektiv pou adres nou<br />

sitiasyon ekonomik 10an pase.<br />

Pandan ki Prezidan ti Minis<br />

Finans e ler Chamber <strong>of</strong> Commerce ti<br />

67


pe demann li pou fer li, ler SNP ti pe<br />

demann li pou fer li e ler IMF, World<br />

Bank, Linyon Eropeen ti pe ensiste<br />

ki zot fer li, sa lepok nou lekonomi ti<br />

zis dan en pti lafyev e nou ti pou<br />

bezwen pran zis panadol konpare<br />

ozordi ler i dan en staz kritik e nou<br />

retrouv nou lo en latab loperasyon<br />

kot nou pe forse pran bann pilil ki<br />

vreman anmer. Eski zot krwar ki<br />

nou devret dekrir en tel leadership<br />

koman enn ki a kler, konpetan e<br />

efikas?<br />

Konsekans, Msye Speaker, i<br />

se ki ozordi en kantite travayer in<br />

perdi zot lanplwa. Nou det total i vo<br />

plizyer bilyon roupi. E nou roupi in<br />

devalye par anviron 200% par rapor<br />

avek 2006. Sa in koz en gran<br />

rediksyon dan pouvwar aste tou<br />

fanmiy Seselwa e in ogmant sa<br />

kategori bann dimoun ki ganny<br />

konsidere koman vilnerab. I<br />

enportan pou Prezidan Larepiblik<br />

ganny li kler ki malgre ki i annan en<br />

pti logmantasyon dan saler, sa pa‟n<br />

zanmen kouver lefe e lenpakt ki sa<br />

gran devaliasyon anviron 200% in<br />

anmennen lo ledo tou fanmiy<br />

Seselwa.<br />

Sa papa ki Prezidan Michel in<br />

koz lo la, lo komansman son<br />

diskour, i bezwen pa kapab pey tou<br />

son bann komodite pour son fanmiy<br />

akoz avan Eleksyon si i ti pe ganny<br />

SR3000 par mwan son SR3000 sa<br />

lepok ti vo anviron 546 dolar. Me<br />

apre devaliasyon menm si i ti ganny<br />

en pti logmantasyon SR500 son<br />

SR3500 i prezan vo zis anviron 218<br />

dolar. Dan sa konteks i kapab dir ki<br />

son saler in redwir par plis ki<br />

lanmwatye e vin onnet akoz se sa ki<br />

pe koz sa gran problenm pour tou<br />

fanmiy Seselwa. Plis ki sa fodre nou<br />

mazinen ki Sesel i pli zoumwen en<br />

pei enportater.<br />

Mr. Speaker, dan sa menm<br />

loptik, en Seselwa ozordi avek en<br />

Masters Degree paregzanp ki li i ti<br />

pe ganny R6,000 a R7,000 par<br />

mwan, son saler ti ekivalan plis ki<br />

1000 dolar. Me ozordi i vwar li, pe<br />

ganny enpe mwens ki 500 dolar. E<br />

sa kalite ekivalans dan rediksyon<br />

saler konbinen ek lefe ki plizyer<br />

Seselwa in perdi zot travay in koz<br />

bokou fanmiy Seselwa pou rantre<br />

dan kategori vilnerabilite. E<br />

konsekaman sa in koz sa serk bann<br />

fanmiy ki ganny konsidere koman<br />

vilnerab pou ogmante. Ozordi<br />

laplipar fanmiy Seselwa i vilnerab.<br />

Mr. Speaker nou konnen ki i<br />

annan en Welfare Agency me nou<br />

osi konnen ki i enn ki pe donn en<br />

pake lenfirmite sa bann menm<br />

kliyan ki li i sipoze servi. Alors, dan<br />

sa lalinny lepep Seselwa i anvi vwar<br />

en vre besman sibstansyel dan pri<br />

bann komodite debaz. Lepep pa anvi<br />

ankor tande ki STC pe fer desann<br />

bann pri par R1 oubyen par 25sou.<br />

Ozordi lo non sa pep SNP pe<br />

demande ki gouvernman i fer<br />

desann pri lavi imedyatman. An plis<br />

ki sa, lepep Seselwa pa anvi tande ki<br />

se sa kriz enternasyonal ki pe fer sa<br />

oubyen ki annan bann lezot pei ki<br />

pe pas dan kriz. Seselwa ozordi i ase<br />

entelizan pou li konnen ki, wi, i<br />

annan bann lezot pei ki son nivo<br />

kriz i a pe pre parey pou nou. Be<br />

Seselwa i osi konnen ki se sanmenm<br />

sa bann pei kot in annan<br />

mismanagement, kot in annan<br />

koripsyon e kot in annan move<br />

gouvernans e alors, Seselwa i anvi<br />

plito vwar Prezidan Larepiblik pe koz<br />

mwens me plito pe pran plis bann<br />

aksyon konkret ki pou rezourd<br />

problenm ki nou pe fer fas avek e ki<br />

zot in met nou ladan.<br />

68


Nou konnen ki Lanmerik pe<br />

pas dan kriz me nou osi konnen ki<br />

gouvernman Ameriken pe ponp pros<br />

en trilyon, mil bilyon dolar dan son<br />

lekonomi. Sesel in fait, Gouvernman<br />

Ameriken pa‟n fait me i pe plito ed<br />

bann Labank ek bann lezot biznes<br />

ki pe fer fas avek bann tel difikilte.<br />

Leta nou nasyon pa bon, se zot ki‟n<br />

met nou ladan. E lefe ki zot ankor<br />

opouvwar, lepep Seselwa pe gete<br />

kwa ki zot annan pou zot <strong>of</strong>er.<br />

Prezidan in dir nou ki i pa kit son<br />

lebra krwaze e ki i pe pran serten<br />

aksyon fantastik. Me lepep i konnen<br />

ki i annan plizyer lezot aksyon ki i<br />

devret pe pran, tel ki envestir dan<br />

training pou bann zenn ki‟n perdi<br />

zot lanplwa me ki i pa pe fer. Tel ki<br />

rod lasistans enternasyonal, tel ki<br />

avek Transparency International pou<br />

vwar kwa ki leta i kapab fer pou<br />

reganny bann larzan, ki devret<br />

apartenir pou lepep Seselwa me ki‟n<br />

ganny vole atraver bann act<br />

koripsyon, ki‟n arive dan sa pei<br />

pandan sa dernyen lannen e ki enpe<br />

i dan sa 2.5 bilyon dolar ki dan<br />

bann - Parey ki zot pe fer lodit lo sa<br />

50 pli gran lakonpannyen dan Sesel,<br />

lepep Seselwa i ekspekte ki zot pe<br />

inisye lenvestigasyon dan bann ka<br />

kot zot santi ki i annan en loder<br />

koripsyon. Lepep i ekspekte<br />

Prezidan Larepiblik pou vitman fer<br />

sir ki zot met an plas bann<br />

mekanizm efikas e transparan ki<br />

pou donn lepep Seselwa lespwar ki<br />

finalman zot in pare pou zot lager<br />

kont koripsyon e ki zot vreman<br />

krwar dan sa prensip „Zero Tolerans‟<br />

pou koripsyon e pou garanti ki sa<br />

ki‟n arive dan lepase pa zanmen ariv<br />

ankor dan sa pei. E la mon dir ki<br />

mon espere ki sa dosye lo sa 4.5<br />

milyon dolar ki‟n perdi resaman i<br />

ava ganny met devan nou Lasanble<br />

Nasyonal parey Minis Finans ti<br />

promet sa menm Lasanble lannen<br />

pase.<br />

Mr. Speaker, mon‟n osi<br />

antann Prezidan koz lo bann<br />

kontrakter. I vre nou annan pa mal<br />

problenm dan sa domenn ki bezwen<br />

ganny korize me de lot kote nou osi<br />

annan dimoun ki byento pou<br />

montre ki pandan plizyer Eleksyon<br />

in annan bann kontrakter ki dan en<br />

scheme ti ganny peye ek<br />

gouvernman pou bann travay ki zot<br />

pa ti‟n zanmen fer e apre zot ti servi<br />

sa larzan pou fer kanpanny pou<br />

SPPF. I tough me levidans ki larzan<br />

lepep in ganny servi pou zot aste vot<br />

pour ki zot kontinyen reste<br />

opouvwar e fer soufer sa pep. Pa<br />

bezwen krwar ki nou pa konnen,<br />

laverite pou byento pet later, sirtou<br />

laba lo Praslin kot dernyen fwa bann<br />

Golan ti fer sekwe pye Bodanmyen<br />

me kot sa ennla fwasi zot pou ganny<br />

en sok.<br />

Ser, frer Seselwa Prezidan<br />

Michel in dir nou ki apartir mwan<br />

prosen i pou rekomans son legzersis<br />

konsiltasyon. Tre enteresan, me<br />

mon anvi dir avek lepep Seselwa ki<br />

fodre nou port byen atansyon ek sa<br />

ki‟n ganny dir dan sa bann zafer<br />

rankont akoz nou ava rapel ki sa<br />

legzersis dan lepase ti ganny servi<br />

koman en legzersis promes.<br />

Enn bann pli gran promes ki<br />

i ti fer partou kot i ti ale, se ki i ti<br />

pou vin en Prezidan ki pou tou<br />

Seselwa e ki i ti pou fer letan pou<br />

tou dimoun. En lot i ti pou fer lepep<br />

Seselwa vin pli ris, i pa ti pou ……..<br />

HON. CHARLES<br />

DE COMMARMOND<br />

Point <strong>of</strong> Order. Mon krwar ki Onorab<br />

in fer alegasyon ki pa korek e ki<br />

mon ti a demande ki i retreat,<br />

please.<br />

69


MR. SPEAKER<br />

Hold on, hold on Onorab. Eski pou le<br />

moman ou pare pou sede.<br />

HON. PIERRE<br />

Non, Msye Speaker.<br />

HON. DE COMMARMOND<br />

Laprev.<br />

MR. SPEAKER<br />

Ou a fer ou Point <strong>of</strong> Order apre ki in<br />

fini Onorab.<br />

HON. DE COMMARMOND<br />

Korek.<br />

MR.SPEAKER<br />

All right Proceed.<br />

(Interruption)<br />

HON. DAVID PIERRE<br />

En lot, i ti pou fer lepep Seselwa vin<br />

pli ris, i pa ti pou zanmen devalye<br />

nou roupi e anba son gouvernans,<br />

gouvernman pa ti pou pous okenn<br />

Seselwa travay. Me nou konnen<br />

Msye Speaker, ki tou sa bann<br />

promes ti bann fo promes akoz<br />

parey in refer sorti dan son diskour,<br />

ozordi Seselwa pe viv sa bann realite<br />

penib. Sesel pa pou kapab<br />

kontinyen koumsa. E alor mon pe<br />

dir ki moman in arive pou<br />

sanzman e transformasyon nou pei.<br />

Sanzman mon bann frer ek ser, i pa<br />

kapab, i pa devret e i pa pou esper<br />

7an. Sanzman i bezwen arive e i pou<br />

arive an 2011.<br />

An linny ek sa, mwan, koman<br />

spokesperson pou Ledikasyon, …<br />

(Interruption)<br />

..mon anvi dir zot ki moman in osi<br />

arive pou sanzman e<br />

transformasyon dan nou sistenm<br />

ledikasyon. Pour ki Sesel i ganny li<br />

en sistenm ledikasyon ki a mye<br />

reponn a demann e a bann bezwen<br />

marse lanplwa dan nou pei pour<br />

bann lannen ki pe vini. Dan sa<br />

konteks les mwan dir zot detrwa<br />

keksoz ki nou krwar ladan:<br />

1. Premyerman, nou bezwen kapab<br />

adopte en sistenm ledikasyon ki pou<br />

anmenn benefis pour tou zanfan<br />

Seselwa. Enn ki pou permet nou<br />

idantifye bann difikilte en etidyan<br />

pandan son letid tre boner pour ki<br />

nou kapab pran bann mezir korektiv<br />

atan. Me anmenmtan enn ki pou osi<br />

permet nou idantifye zot pwen for<br />

pour ankouraz plis progre e<br />

devlopman sak endividi.<br />

Lansennyman pour bann zanfan ek<br />

bann bezwen spesyal i bezwen<br />

retourn oubyen i bezwen reform<br />

parti nou sistenm ledikasyon.<br />

Lantrennman pour sa bann<br />

ansennyan lo sa nivo pour vin en<br />

priyorite.<br />

2. Dezyenm keksoz, alevenir, nou<br />

pou bezwen fer en re-organizasyon<br />

dan nou sistenm lekol segonder ki<br />

pour enkli revizyon nou curriculum<br />

lo sa nivo. Avek bi pou donn plis<br />

swa nou bann etidyan, kot an retour<br />

plis etidyan i a fer letid ki pou<br />

reponn a son laspirasyon. Etidyan<br />

Seselwa i ava annan plis swa e pli<br />

gran seleksyon size. SNP pou met<br />

bokou lanfaz lo bann size teknik ki<br />

pou vedir plis lenvestisman dan<br />

resours materyel e imen. Sa i ava osi<br />

ede pour rezourd problenm disiplin<br />

e pou fer nou lekol segonder vin pli<br />

efikas.<br />

3. SNP i krwar dan la kantite<br />

letan ki sistenm aktyel i pran pou<br />

prepar en zenn pou letid liniversiter<br />

i kapab koupe par o mwen en<br />

lannen, sa i a permet en zenn<br />

kalifye pour linivesite e pran<br />

70


lanplwa a en laz pli zenn. Pou nou<br />

achieve sa, nou pou bezwen met plis<br />

lanfaz lo ogmant la kantite<br />

ansennyan Seselwa ki kalifye pa zis<br />

pou bann size akademik me osi<br />

pour bann size ki teknik oubyen<br />

vokasyonnel.<br />

4. Katriyenm pwen, nou pou redwir<br />

la kantite ansennyan etranze dan<br />

nou bann lekol Sesel e nou pou<br />

donn plis training e challenge nou<br />

bann ansennyan Seselwa.<br />

5. Senkyenm pwen; letid lo nivo<br />

primer pou osi ganny revwar pou<br />

garanti kontinite parfe lo nivo<br />

segonder. Anplis ki sa SNP pou met<br />

plis lenvestisman materyel osi byen<br />

ki dan training pour bann<br />

ansennyan primer. Fodre ki nou<br />

bann ansennyan primer i osi ganny<br />

sa posibilite pou fer letid lo en nivo<br />

degree dan lansennyman.<br />

6. Sizyenm pwen; menm si kreol i<br />

nou lalanny SNP pou ankouraz en<br />

letid lo son lefikasite sirtou dan<br />

lansennyman matematik e pou pran<br />

desizyon apropriye alavenir.<br />

7. Setyenm pwen: Anba SNP pou<br />

annan en logmantasyon konsiderab<br />

dan lakantite scholarship ki<br />

gouvernman i <strong>of</strong>er nou bann zenn<br />

etidyan e anplis ki sa en<br />

gouvernman SNP i konpran sa<br />

nesesite pou negosye ek bann pei<br />

zanmi pour ki Sesel i ganny plis<br />

scholarship gratwit pour nou <strong>of</strong>er<br />

nou bann zenn Seselwa. Lavenir<br />

nou pei i depan en kantite lo kalite<br />

ledikasyon ki nou donn nou pep e<br />

dan sa konteks SNP i avoue pou<br />

kree sa sistenm ledikasyon ki pou<br />

fer lazenes Seselwa vin enn ki<br />

responsab. En sistenm ki pou train<br />

nou zenn sifizaman pou li pran<br />

responsabilite e en sistenm ki pou<br />

reward li sifizaman ler in debourye<br />

lekol e ler in prodwir rezilta. Dan sa<br />

menm lalinny SNP i konnen ki i pou<br />

son latas byento pou li kree sa Sesel<br />

kot drog pa vin en opsyon pour nou<br />

lazenes me plito en Sesel kot kalite<br />

ledikasyon i donn nou lazenes en<br />

vre opsyon pour zot travay e partisip<br />

dan devlopman nou pei. SNP alors<br />

pou garanti k lazenes Seselwa i osi<br />

ganny plis ledikasyon pratik<br />

oriyante ver posibilite travay spesifik<br />

avek bi alavenir pou ranplas bann<br />

travayer etranze.<br />

MR SPEAKER<br />

Times up. What is your point <strong>of</strong><br />

order?<br />

HON DE COMMARMOND<br />

Point <strong>of</strong> order Mr Speaker se ki<br />

Onorab David Pierre in fer en<br />

alegasyon ki konpletman fo e ki en<br />

mansonz mon kapab dir lo sa<br />

kestyon Lenn, maryaz Lenn<br />

ensidswit ki i dir ki i annan en<br />

manm parlman ki son pasaz…<br />

MR SPEAKER<br />

Les li fer son point <strong>of</strong> order Onorab.<br />

HON DE COMMARMOND<br />

Ekoute mon a eksplik ou.<br />

MR SPEAKER<br />

Proceed.<br />

HON DE COMMARMOND<br />

I dir ki en kontrakter in pey pasaz<br />

and everything pou sa manm<br />

parlman ek son fanmiy pou al sa<br />

maryaz. Sa i konpletman fo e mon<br />

kapab prouv avek Lasanble ki i pa<br />

korek e mon kapab anmenn resi e<br />

tou bann keksoz ki‟n arive.<br />

Mwan mon en boug ki fran<br />

mon dir ou fransman i lalang e sa i<br />

pa devret ganny fer mon pa kontan<br />

ki sa i fer e mon demann li pou<br />

retire an piblik parey in dir la.<br />

71


MR SPEAKER<br />

Bon Onorab lo ou point <strong>of</strong> order…..<br />

HON DE COMMARMOND<br />

Mon ava anmenn laprev Mr<br />

Speaker.<br />

MR SPEAKER<br />

Hold on. Ler in fer sa alegasyon<br />

mon problenm se mon pa konnen ki<br />

sennla i ti pe viz sa alegasyon kont.<br />

HON DE COMMARMOND<br />

I pe viz lo mwan.<br />

MR SPEAKER<br />

Ou ti pe viz lo li?<br />

HON DE COMMARMOND<br />

Be si pa lo mwan, lekel, nonmen?<br />

Annou fran man, ou bezwen fran.<br />

MR SPEAKER<br />

Order, hold on, order.<br />

HON DE COMMARMOND<br />

Ou bezwen fran, mwan mon napa<br />

problenm, ou viz lo mwan. Wi<br />

mwan mon ti ganny envite e mon ti<br />

ale.<br />

MR SPEAKER<br />

Onorab anmenn bann levidans kot<br />

mwan lo sa ki ou pe dir e apre mon<br />

a pran en ruling lo la.<br />

HON DE COMMARMOND<br />

Mon ava anmennen, demen<br />

bomaten. Yes Mr Speaker. Mersi<br />

bokou.<br />

MR SPEAKER<br />

Meeting adjourn ziska demen<br />

bomaten 9er.<br />

(At 4.56 pm the<br />

<strong>Assembly</strong> was on its rising,<br />

adjourned to Wednesday 4 March<br />

2009 at 9 am)<br />

72

Hooray! Your file is uploaded and ready to be published.

Saved successfully!

Ooh no, something went wrong!