Create successful ePaper yourself
Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.
Suite de la page (6 )<br />
konjonkti aktyèl la favorize<br />
tout kalite diskou. Se nòmal<br />
pou nostaljik ansyen rejim<br />
ak patizan statu quo ap sèvi<br />
bouyon rechofe rekonsilyasyon<br />
nasyonal ak salad nous sommes<br />
les enfants d’une même<br />
famille. Kowòt neyodivalyeris<br />
ak koutye klas dominan yo k ap<br />
souke drapo la grande famille<br />
haïtienne nan bliye yon bagay,<br />
lè yo pran Nèlsonn Manndela<br />
ak Komisyon Verite ak Rekonsilyasyon<br />
Afrik di Sid kòm paravan<br />
pou kache demagoji yo.<br />
Yo bliye Komisyon an te envite<br />
tout viktim represyon yo vin fè<br />
temwayaj piblik sou tray yo te<br />
pase an menm tan bouwo yo<br />
bò pa yo te rekonèt tò yo epi<br />
mande popilasyon an padon<br />
pou zak kriminèl yo te komèt.<br />
Sa te pèmèt peyi a fè tranzisyon<br />
pou antre nan yon lòt rejim<br />
politik epi evite lagè sivil. Kisa<br />
nou wè bòrisit? Fòs retwograd<br />
yo kanpe an kwa ak sipò enperyalis<br />
yo pou anpeche viktim<br />
represyon makoutik dinasti divalyeris<br />
la jwenn jistis. Okontrè,<br />
yo gen lodas pou fòse antre nan<br />
menm panye bouwo ak viktim,<br />
mete nan menm sak koupab ak<br />
inosan. Apre sa ki Ayisyen k ap<br />
sezi pou wè tranzisyon nan peyi<br />
yo a pa janm kapab bout.<br />
Dram fanmi Estivèn nan<br />
Nan mwa avril <strong>2015</strong> la Àn Folè<br />
ki se yon espesyalis ameriken<br />
nan koze dwa moun, ansanm<br />
ak ansyen depite Lwi Estivèn te<br />
prezante nan Inivèsite Kiskeya<br />
rezilta yon ankèt yo te mennen<br />
sou yon evennman terib ki te<br />
pase yon kote yo rele Sen Pyè,<br />
yon ti lokalite seksyon Boukan<br />
Bwapen ki fè pati komin Kòniyon/Granbwa,<br />
nan lane 1969.<br />
Dram nan dewoule ant 19 fevriye<br />
ak 24 avril. Men ki jan sa<br />
te pase dapre pawòl yo pran an<br />
1998 nan bouch Andre Sanon,<br />
yon ansyen militè ki te nan<br />
kò lapolis ak grad sèjan e ki te<br />
kantone nan trantyèm konpayi<br />
Pòtoprens.«Nan lane 1969,<br />
mwen pa raple m dat la egzakteman,<br />
pandan m te sou pòs soti<br />
sizè pou rive minui, Majò Azò ki<br />
te kòmandan Sèvis Imigrasyon<br />
nan epòk la te gen avè l de sòlda<br />
nan Fòs Ame Ayiti. Lè yo te rive<br />
avèk yon nèg yo te rele Pwospè<br />
Estivèn. Pwospè Estivèn<br />
te sòti Granvwa; li te fèt nan<br />
yon ti lokalite yo rele Sen Pyè.<br />
Pwospè Estivèn te sòti Kanada<br />
pou l te vin wè fanmi l an Ayiti<br />
san pwoblèm. Lè l te rive nan<br />
Ayewopò Entènasyonal Mayi<br />
Gate nan Pòtoprens. Sòlda yo<br />
te gen abitid fè yon kontwòl<br />
estrik nan tout valiz pasaje yo.<br />
Se nan moman sa a yo te jwenn<br />
yon kaye ki te gen leson kominis<br />
nan valiz Pwospè ki te sot<br />
etidye Kanada. M pa bezwen di<br />
w si yo te rele w kominis yo t<br />
ap imedyatman touye w. E se<br />
Kolonèl Albè Pyè alyas Tiboule<br />
ki t ap fè zak sa a. E si yo jwenn<br />
yon kaye konsa nan valiz ou<br />
m pa bezwen di w nonplis ki<br />
sò ki rezève pou ou. Yo te tousuit<br />
arete Pwospè, kondui l nan<br />
lapolis Pòtoprens, menote l epi<br />
mete l lan yon kacho nan prizon<br />
nan trantyèm konpayi Pòtoprens<br />
lan. Apre twa jou chèf<br />
lapolis la fè ap poze l kesyon,<br />
Kolonèl Makati, yon ofisye ki<br />
gen gwo grad epi mwen menm<br />
ale ak li nan Palè Nasyonal. Nou<br />
ale dirèkteman devan Prezidan<br />
Divalye avèk li. Lè yo fin poze<br />
l kesyon pandan plizyè èdtan<br />
Divalye rele Jak Grasya e li ba<br />
li lòd pou yo voye l nan Kazèn<br />
Desalin bay Kolonèl Kanson Fè<br />
Albè Pyè, alyas Tiboule.<br />
Apre yon lòt entewogatwa<br />
miskle Albè Pyè fè ankò li<br />
bay lòd pou yo mennen l nan on<br />
selil. E se la yo kòmanse mande<br />
l non fanmi l lan Granbwa:<br />
papa l Pyè Estivèn, frè l Frank<br />
Estivèn, Jera Estivèn, Simon Estivèn,<br />
Titsè Estivèn ak plizyè lòt<br />
moun ankò kite konn patisipe<br />
avèk li nan reyinyon kay Andre<br />
Klewo kite kire pawas Sen Pyè<br />
nan epòk la. Tankou nou jwenn<br />
Mesye Antwàn Senvil, Alma<br />
Kantav, Pòl Medò, Iyas Medò,<br />
Nikola Lwijis, Jera Byenneme,<br />
Pyè Byenneme, Diplesi Dikas,<br />
Madam Lwi Medò, Ineksan ensi<br />
koni. E lè yo fin jwenn tout non<br />
sa yo Pyè Estivèn te bayo se<br />
Kolonèl Kanson Fè avèk de lòt<br />
bouwo nan sèvis entelijans SD<br />
ki t ap poze l kesyon. Pwospè<br />
Estivèn kouche plat atè epi se<br />
pa de baton li pa pran pandan<br />
dezè d tan. E tousuit aprè li pa t<br />
ka reziste ankò li te mouri anba<br />
zye yo. Epi mwen menm tou<br />
mwen te la mwen t ap konstate<br />
Pwospè Estivèn mouri anba de<br />
zye m. E sa se te sò Pwospè Estivèn.<br />
Represyon nan Kòniyon/<br />
Granbwa<br />
Pou Lòt yo ki te Granbwa te<br />
gen de lòt bouwo: chèf premye<br />
seksyon an Antwàn Rival epi<br />
Jisten Sipriyen, Majistra Granbwa<br />
nan epòk la te patisipe nan<br />
dram sa a. Kolonèl Albè Pyè fè<br />
rele Majò Monpwen ki te kòmandan<br />
Rechèch Kriminèl e<br />
liba li lòd pou l voye arete tout<br />
moun Pwospè Estivèn te site<br />
yo. E mwen menm kòm sòlda<br />
te rete nan pòs mwen. Lè l te<br />
fin resevwa enstriksyon Kolonèl<br />
Albè Pyè, Majò Monpwen<br />
rele Kapitèn Adèbal Lerison e li<br />
ba li lòd pou l te ale arete tout<br />
moun Pwospè estivèn te site yo.<br />
Adèbal Lerison te gen avèl kat<br />
detektif nan Rechèch Kriminèl<br />
ki te ale nan Granbwa. Pòl Medò<br />
ki te gen chans gentan pati ale<br />
Etazini. Yo te arete tout lòt yo<br />
epi ale avèk yo Kwadèboukè.<br />
E la yo ta pral tann Albè Pyè,<br />
alyas Tiboule. Lè yo te rive<br />
Kwadèboukè, nan yon ti relasyon<br />
m te genyen, Madam Lwi<br />
Medò te jwenn libète. E tout lòt<br />
yo t ap tann Kolonèl Tiboule.<br />
Aprè de jou Tiboule te resevwa<br />
prevni yo. Aprè li te fin tande<br />
yoyoun apre lòt li bay lòd pou<br />
yo mennen Jera Estivèn nan<br />
Kazèn Desalin. E se la lita pral<br />
konnen menm sò avèk frè l<br />
Pwospè Estivèn.<br />
Tiboule te kontinye poze<br />
lòt moun yo kesyon e se konsa<br />
youn nan yo ta pral jwenn libète<br />
l, Alma Kantav kite genyen<br />
katreven lane; e tout lòt yo te<br />
jwenn anpil kout baton. Aprèsa<br />
yo te voye yo nan Fò Dimanch,<br />
kote yo te rele Fò Lanmò a. Iyas<br />
Medò, tout kò l te gen maleng e<br />
yo te fè vè, te mouri yon mwa<br />
aprè apre anpil soufrans. E yo<br />
te jete l nan yon twou nan Fò<br />
Dimanch. Epi tout lòt yo te kontinye<br />
ap jemi nan prizon nan Fò<br />
Dimanch. Yon prizon kote tout<br />
moun te toutouni, san manje<br />
sòf yon ti pen avèk yon vè dlo<br />
chak jou. Apre de ak twa lane<br />
Jera Byenneme, Pyè Byenneme,<br />
Nikola Lwijis e Diplesi Dikas te<br />
libere e nou pa janm konnen<br />
Suite de la page (17)<br />
bonne décision", a réagi Michel<br />
Platini, président de<br />
l'UEFA, qui avait demandé la<br />
démission du Suisse à la veille<br />
de sa réélection. « Même si<br />
un nouveau mandat m'a été<br />
confié, il semble que je ne sois<br />
pas soutenu par tous dans le<br />
monde du football, c'est pourquoi<br />
je vais convoquer un congrès<br />
extraordinaire et remettre<br />
mon mandat à disposition", a<br />
déclaré le Valaisan, au siège de<br />
la Fifa, à Zurich. "Je vais continuer<br />
à exercer mes fonctions<br />
d'ici là, et je suis désormais<br />
libre des contraintes d'une<br />
élection. Je vais me concentrer<br />
pour engager des réformes<br />
ambitieuses », a ajouté Joseph<br />
Blatter.<br />
Congrès extraordinaire<br />
entre décembre <strong>2015</strong> et<br />
mars 2016<br />
Sepp Blatter, 79 ans, en poste<br />
depuis 1998, a indiqué qu'il<br />
convoquait un congrès extraordinaire<br />
où il remettra en<br />
jeu son mandat et au cours<br />
duquel son successeur sera<br />
élu. Ce congrès devrait avoir<br />
lieu entre décembre <strong>2015</strong> et<br />
mars 2016, a précisé Domenico<br />
Scala, président de la commission<br />
d'audit de la Fifa.<br />
Ce mardi, les accusations<br />
s'étaient rapprochées de Sepp<br />
Blatter avec la mise en cause<br />
de son bras droit, le Français<br />
Jérôme Valcke, pour un transfert<br />
de 10 millions de dollars.<br />
Suite de la page (17) Madagascar : le président conteste sa destitution !<br />
DENNIS MULLIGAN,<br />
Attorney-at-Law<br />
All aspects of Immigration Law<br />
•TPS<br />
•Residency<br />
•Citizenship<br />
Over 20 years experience<br />
Nous parlons français<br />
11 Broadway<br />
New York, NY 10004<br />
(near all trains)<br />
646-253-0580<br />
Menez Jean-Jerome<br />
Attorney at Law<br />
Real Estate<br />
Immigration-Divorce<br />
4512 Church Avenue<br />
Brooklyn, NY 11203<br />
Nou pale kreyòl!<br />
(718) 462-2600<br />
(914) 643-1226 cell<br />
PAUL J. JOURDAN<br />
ATTORNEY AT LAW<br />
107 Kenilworth Place<br />
Brooklyn, NY 11210<br />
Phone:<br />
(718) 859-5725<br />
(347) 898-7514<br />
•Immigration<br />
•Divorce<br />
•Business Formation<br />
(Corporation & Partnership)<br />
•Estate Administration - Wills<br />
•Real Estate Closings<br />
députés appelant à sa destitution. "Nous avons<br />
tous vu les derniers événements concernant la vie<br />
de la nation. Mais je tiens à dire au peuple que je<br />
suis toujours là, les dirigeants travaillent encore<br />
pour vous", a-t-il déclaré dans une allocution à la<br />
télévision nationale.<br />
Soupçons de corruption<br />
"Beaucoup d'entre nous se posent des questions<br />
sur ce qui s'est passé à l'assemblée nationale pour<br />
la mise en accusation du président. Je me pose des<br />
questions sur le respect des procédures légales, sur<br />
le respect de la transparence. Il y a eu des suspicions<br />
de corruption", a-t-il ajouté. "J'ai toujours refusé<br />
(...) d'accorder des avantages que les députés<br />
ne méritent pas suivant le contexte, notamment<br />
de leur accorder gratuitement<br />
des véhicules 4x4", a-t-il lâché<br />
à ce sujet, un brin désabusé.<br />
Une très large majorité<br />
de 121 députés malgaches<br />
avaient voté mardi soir la destitution<br />
du président démocratiquement<br />
élu en 2013, alors<br />
qu'une majorité des deux tiers<br />
de 101 voix était nécessaire.<br />
"Il y a eu beaucoup de choses<br />
qui se sont passées qui ne<br />
semblent pas respecter la régularité<br />
et la légalité", a insisté<br />
le président Rajaonarimampianina,<br />
qui relève que 125<br />
députés (sur 151) ont officiellement<br />
pris part au vote pour<br />
demander son départ, alors<br />
qu'il n'y avait selon lui que 80<br />
députés en séance.<br />
Inertie, incompétence,<br />
inefficacité<br />
Les députés accusent notamment<br />
le président, isolé politiquement,<br />
d'avoir violé la<br />
Constitution du pays, et plus<br />
généralement d'incompétence.<br />
Ses détracteurs et la société civile<br />
lui reprochent son inertie ;<br />
ses tâtonnements et son inefficacité.<br />
Il a mis deux mois et demi pour trouver un<br />
Premier ministre, limogé ensuite au bout de huit<br />
mois, et a dû louvoyer entre les uns et les autres,<br />
son propre parti étant resté un groupuscule ne disposant<br />
d'aucun député à l'Assemblée. "Je suis désolé<br />
mais rien ne marche actuellement au pays. Il<br />
connaît peut être la comptabilité, mais pas la gestion<br />
d'une nation. Il n'est entouré que par des amateurs.<br />
Et ces amateurs l'empêchent de se tourner<br />
vers sa famille politique", avait tonné le député<br />
Tinoka Roberto, avant le vote de l'Assemblée.<br />
Un président isolé face à deux rivaux<br />
Le président est isolé politiquement et contesté<br />
depuis plusieurs mois, tandis que les deux anciens<br />
hommes forts du pays, Andry Rajoelina - arrivé<br />
au pouvoir en 2009 par un coup de force - et<br />
Marc Ravalomanana - l'ancien président renversé<br />
en 2009 et revenu d'exil par surprise fin 2014 -<br />
tentent chacun de pousser leur avantage.<br />
M. Ravalomanana a notamment placé son<br />
épouse Lalao comme candidate aux élections municipales<br />
du 31 juillet pour la mairie de la capitale,<br />
Antananarivo. Il a aussi repris la direction de son<br />
parti, TIM. MM. Rajoelina et Ravalomanana, entre<br />
lesquels la confrontation violente de 2009 a créé<br />
une haine tenace paralysant toute la vie politique<br />
nationale pendant cinq ans, sont tous deux prêts<br />
à en découdre pour tenter de reprendre les rênes<br />
du pays.<br />
Adversaires, leurs députés ont néanmoins<br />
uni leurs votes mardi pour obtenir la destitution<br />
d'Hery Rajaonarimampianina. L'actuel président,<br />
sans structure ni appareil partisan digne de ce<br />
nom pour le soutenir, est accusé d'inertie et de tâtonnements<br />
alors, que la population et la communauté<br />
internationale avaient placé en lui l'espoir<br />
d'une sortie de crise, cinq ans après le coup de<br />
force de 2009.<br />
La Haute Cour constitutionnelle doit désormais<br />
se prononcer sur l'appréciation de la pertinence<br />
de la déchéance votée par les députés,<br />
mais aussi du respect de la procédure. Si la Cour<br />
confirme la destitution du président, des élections<br />
partielles pourraient voir s'affronter Marc Ravalomanana<br />
et Andry Rajoelina.<br />
Le JDD.fr 27 mai <strong>2015</strong><br />
18 <strong>Haiti</strong> Liberté/<strong>Haiti</strong>an Times<br />
Vol. 8 • No. 47 • Du 3 au 9 <strong>Juin</strong> <strong>2015</strong>