A voi 5nk MCCYF civui tlamtlingte in an lim cang - Faiceu The Chin ...
A voi 5nk MCCYF civui tlamtlingte in an lim cang - Faiceu The Chin ...
A voi 5nk MCCYF civui tlamtlingte in an lim cang - Faiceu The Chin ...
You also want an ePaper? Increase the reach of your titles
YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.
Editor lungum;<br />
Malaysia Ch<strong>in</strong> Khrihfa m<strong>in</strong>o hna nih<br />
kum khat ah <strong>voi</strong>khat k<strong>an</strong> tuah tawnmi <strong>MCCYF</strong><br />
<strong>civui</strong> cu hlunghlai ngai <strong>in</strong> <strong>lim</strong> a si c<strong>an</strong>g. Hi <strong>civui</strong><br />
hi Malaysia um Ch<strong>in</strong> m<strong>in</strong>o hna nih k<strong>an</strong> <strong>in</strong>gaih<br />
ngaimi a si.<br />
Hi <strong>civui</strong> hi Malaysia ah aa ṭhenṭhek tuk<br />
c<strong>an</strong>gmi Ch<strong>in</strong> miphun hna nih k<strong>an</strong> ilungrual<br />
deuhnak d<strong>in</strong>g le pakhat le pakhat idawt<br />
deuhnak d<strong>in</strong>g ah tuahmi le rak thawkmi a si.<br />
Cuti ilungrualnak d<strong>in</strong>g ah rak thawkmi <strong>civui</strong> cu<br />
cheukhat nu le pa (Fellowship hruaitu) hna nih<br />
m<strong>in</strong>o pawl khenkhamnak tuah <strong>an</strong> rak timh pah<br />
hna ti thawng k<strong>an</strong> theih caah ngaih a chia ngai.<br />
Atu hnu ah Tedim nih Ch<strong>in</strong> Miphunpi Ni<br />
k<strong>an</strong> tuah hm<strong>an</strong>h ah Zo National Day tiah m<strong>in</strong><br />
<strong>an</strong> ibunh i <strong>an</strong>mah d<strong>an</strong>gte <strong>in</strong> Miphunpi Ni <strong>an</strong><br />
tuah ve c<strong>an</strong>g. Sihm<strong>an</strong>hsehlaw tut<strong>an</strong> <strong>MCCYF</strong> ah<br />
Tedim unau hna <strong>an</strong> vun itel khawh ve lawng si<br />
lo<strong>in</strong> miphun dihlak k<strong>an</strong> tl<strong>in</strong> caah lunglawm ngai<br />
a si. Pumsa lei <strong>in</strong> aa ṭhen c<strong>an</strong>gmi k<strong>an</strong> si ko bu<br />
ah Pathi<strong>an</strong> k<strong>an</strong> zumhnak nih k<strong>an</strong> lung a k<strong>an</strong><br />
rualtermi nih k<strong>an</strong> biak Pathi<strong>an</strong> k<strong>an</strong> th<strong>an</strong>gṭhat<br />
nga<strong>in</strong>gai d<strong>in</strong>g a si. Zeidah k<strong>an</strong> lung a k<strong>an</strong><br />
rualtermi a si, zei nih dah pakhat le pakhat a<br />
k<strong>an</strong> komhter i a k<strong>an</strong> funtomter timi ruat <strong>in</strong> cu a<br />
k<strong>an</strong> funtomtertu thil cu thlah lo<strong>in</strong> tlaihkhawh<br />
peng izuam hna usih.<br />
A <strong>voi</strong> <strong>5nk</strong> <strong>MCCYF</strong> <strong>civui</strong><br />
<strong>tlamtl<strong>in</strong>gte</strong> <strong>in</strong> <strong>an</strong> <strong>lim</strong> c<strong>an</strong>g<br />
August 31, Kuala Lumpur, Pudu Plaza<br />
pawng ah a ummi Zophei Fellowship biak<strong>in</strong>n ah<br />
a <strong>voi</strong> <strong>5nk</strong> Malaysia Ch<strong>in</strong> Chriti<strong>an</strong> Youth<br />
Fellowship <strong>civui</strong> cu <strong>tlamtl<strong>in</strong>gte</strong> <strong>in</strong> <strong>an</strong> <strong>lim</strong> c<strong>an</strong>g.<br />
Civui pumhnak cu z<strong>in</strong>glei sml 10:30 <strong>in</strong> <strong>an</strong><br />
thawk i z<strong>an</strong> sml 7:30 ah <strong>an</strong> <strong>lim</strong>. Tut<strong>an</strong> <strong>civui</strong> ah<br />
Fellowship 18 <strong>in</strong> m<strong>in</strong>o zapi 800 leng <strong>an</strong> ph<strong>an</strong><br />
kho.<br />
Civui pumhnak cu <strong>voi</strong>hnih <strong>in</strong> ṭhen a si i<br />
a <strong>voi</strong>khatnak pumh cu z<strong>in</strong>glei sml 10:30 <strong>in</strong><br />
z<strong>an</strong>lei sml 2:30 ti<strong>an</strong>g a si. A <strong>voi</strong>hnihnak pumh<br />
cu z<strong>an</strong>lei sml 3:30 <strong>in</strong> z<strong>an</strong> sml 7:30 ti<strong>an</strong>g a si.<br />
Z<strong>in</strong>g pumhnak ah Lai Christi<strong>an</strong> Fellowship<br />
(LCF) Pastor Rev. Run Cung M<strong>an</strong>g nih phung a<br />
chim i z<strong>an</strong>lei pumhnak ah Rev. Li<strong>an</strong> Hmung nih<br />
phung a chim.<br />
Tut<strong>an</strong> <strong>civui</strong> ah hlarem zuamnak, quartet<br />
zuamnak, solo zuamnak le bia-al zuamnak<br />
(debate) ti<strong>in</strong> zuamnak phun li <strong>an</strong> tuah i zuamnak<br />
phun thum ah CCF (Puchong) nih pakhatnak <strong>an</strong><br />
laak. CCF (Puchong) hi tukum hlarem zuamnak<br />
ah pakhatnak <strong>an</strong> laak ṭh<strong>an</strong> caah <strong>MCCYF</strong> <strong>civui</strong><br />
hlarem zuamnak ah kum thum peh <strong>in</strong> pakhatnak<br />
<strong>an</strong> laak c<strong>an</strong>g. Vo<strong>in</strong>ga tuahnak ah kum thum a<br />
lami <strong>an</strong> si i <strong>an</strong> lung aa rualnak le <strong>an</strong> izuamnak a<br />
l<strong>an</strong>gh ngai caah zohchun tlak ngai <strong>an</strong> si.<br />
Zuamnak ah laksawng a lami hna cu;<br />
Hlarem zuamnak;<br />
1. CCF (Puchong)<br />
2. Senth<strong>an</strong>g Fellowship<br />
3. Zophei Fellowship.<br />
Quartet zuamnak;<br />
1. CCF (Puchong)<br />
2. Zophei Fellowship,<br />
3. Senth<strong>an</strong>g Fellowship.<br />
Solo zuamnak;<br />
1. Par Ṭha Hnem (CCF- Puchong)<br />
2. Ṭha Cung Li<strong>an</strong> (KCM)<br />
3. Htay Nge Aye (Matupi Fellowship)<br />
Bia-al zuamnak;<br />
1. D<strong>an</strong>iel (Zophei Fellowship),<br />
2. Hni<strong>an</strong>g Ṭha Men (CCF - Imbi),<br />
3. Sui T<strong>in</strong> Par (CCF - Puchong).<br />
(<strong>Faiceu</strong>)
<strong>Faiceu</strong> the Ch<strong>in</strong> Journal Vol 4, No 186 September 2, 2012<br />
Tuluk mirum deu nih Ch<strong>in</strong>mi<br />
pahnih taklawng <strong>in</strong> a lawiter hna<br />
K<strong>an</strong> hnu August 25 ah Ch<strong>in</strong>mi pahnih<br />
cu Tuluk mirum deu pakhat nih a hlen hna i <strong>an</strong><br />
taklawng <strong>in</strong> <strong>in</strong>n <strong>an</strong> ph<strong>an</strong> tiah theih a si. Atu<br />
b<strong>an</strong>tuk thil a c<strong>an</strong>nak hi Kl<strong>an</strong>g le B<strong>an</strong>t<strong>in</strong>g kar ah<br />
a ummi Talok khua ah a si i hlen a tongmi hi<br />
Hakha khuami Th<strong>an</strong>gth<strong>an</strong>g le Zotung <strong>in</strong> Pa<br />
Kung <strong>an</strong> si.<br />
“Bus Stop ah tlun d<strong>in</strong>g <strong>in</strong> bus k<strong>an</strong><br />
hngak, cu ahcun Tuluk mirum phun <strong>in</strong> aa<br />
hrukmi pakhat cu Malay ser Proton motor a<br />
nakmi aa cit i bus stop ahcun a vun dir. A rak<br />
ṭum i amah te<strong>in</strong> supervisor ka si tiah aa chim,<br />
cun ruahlopi (emergency) <strong>in</strong> <strong>in</strong>nthar thi<strong>an</strong>h<br />
d<strong>in</strong>gmi a um i ka thi<strong>an</strong>h lo ahcun boss pa nih a<br />
ka sik lai caah <strong>in</strong>n thar cu ka thi<strong>an</strong>hpiak ulaw<br />
RM 1200 k<strong>an</strong> pek hna lai tiah a k<strong>an</strong> ti, lawi cu<br />
k<strong>an</strong> duh ko na<strong>in</strong> a k<strong>an</strong> pek d<strong>in</strong>gmi phaisa a tam<br />
pah i a motor chung k<strong>an</strong> zoh tik ah <strong>in</strong>n<br />
thi<strong>an</strong>hnak thilri pawl le t<strong>in</strong>bawsii pawl lawngte<br />
<strong>in</strong> <strong>an</strong> khah caah k<strong>an</strong> zumh i k<strong>an</strong> zulh. Thi<strong>an</strong>h<br />
d<strong>in</strong>gmi <strong>in</strong>n k<strong>an</strong> ph<strong>an</strong>h tik ah <strong>in</strong>n a thurhnawm<br />
tuk i n<strong>an</strong> thil dihlak phoih ulaw t<strong>an</strong>g ah chiata<br />
dih uh, n<strong>an</strong> thi<strong>an</strong>h khawh hnu ah n<strong>an</strong> laak ṭh<strong>an</strong><br />
te lai tiah a k<strong>an</strong> ti i k<strong>an</strong> thil cu k<strong>an</strong> phoih dih,<br />
bawngbi chungnawh te lawng <strong>in</strong> <strong>in</strong>n cu k<strong>an</strong><br />
thi<strong>an</strong>h. Cun khatlei kh<strong>an</strong> k<strong>an</strong> thi<strong>an</strong>h khawh hnu<br />
ah k<strong>an</strong> thil chiahnak kh<strong>an</strong> k<strong>an</strong> vun luh cu<br />
zeihm<strong>an</strong>h a rak um ti lo, k<strong>an</strong> kawl len na<strong>in</strong> a um<br />
ti lo caah k<strong>an</strong> lau i pawngkam k<strong>an</strong> zoh, lamhlaat<br />
nawn ah Tuluk tarnu k<strong>an</strong> hmuh i bawngbi<br />
chungnawh he cun lam ah ka chuak i bawmh ka<br />
hal. Tuluk nu cu a ra ko na<strong>in</strong> a k<strong>an</strong> naih ngam lo<br />
i lamhlaat nawn <strong>in</strong> a au <strong>in</strong> k<strong>an</strong> nau i k<strong>an</strong> s<strong>in</strong><strong>in</strong>g<br />
cu k<strong>an</strong> chimh hnu ah <strong>in</strong>n ah a lawi ṭh<strong>an</strong> i<br />
bawngbi kaupi pakhat le phaisa RM 5 a k<strong>an</strong><br />
ṭhenh. Bawngbi cu kai hruk i taxi bawmh k<strong>an</strong><br />
hal len na<strong>in</strong> a um lo, sau nawn a rauh hnu ah<br />
palik motor a ra i cucu k<strong>an</strong> chimh i <strong>in</strong>n ti<strong>an</strong>g a<br />
k<strong>an</strong> thlah, palik pawl nih <strong>an</strong> timi cu Tuluk<br />
mirum deupa hi atu k<strong>an</strong> vun kawlmi cu a si tiah<br />
<strong>an</strong> ti. Ka hawipa belte cu <strong>in</strong>n a ph<strong>an</strong>h ti<strong>an</strong>g hi<br />
bawngbi chungnawhte he cun a si” tiah Pa<br />
Kung nih <strong>Faiceu</strong> s<strong>in</strong> ah a chim.<br />
“K<strong>an</strong> thil a laakmi dihlak a m<strong>an</strong> fonh ah<br />
RM 1400 hrawng a si lai, a tam lo na<strong>in</strong> Kl<strong>an</strong>g<br />
hrawng ah a ummi Ch<strong>in</strong>mi nih fimkhurte <strong>in</strong> <strong>an</strong><br />
iralr<strong>in</strong>nak d<strong>in</strong>g ah theihter k<strong>an</strong> duh i a si” ti<strong>in</strong> a<br />
chim chap. (<strong>Faiceu</strong>)<br />
Motor pike pawl nih d<strong>in</strong>grep a<br />
ngei lomi saikal cit pawl phaisa<br />
<strong>an</strong> hal hna<br />
Ch<strong>in</strong>ram khualipi Hakha ah d<strong>in</strong>grep ngei<br />
lo<strong>in</strong> motor saikal aa citmi pawl nih motor pike<br />
(traffic police) pawl phaisa bawm <strong>an</strong> khahter<br />
ngai tiah Khonumthung nih a ṭial.<br />
Hakha ah a ummi pike pawl nih zarh<br />
khat ah kyats 30,000 <strong>in</strong> 50,000 kar <strong>an</strong> hmuh<br />
peng tiah pike zung he<br />
aa theihngalmi Hakha<br />
hmun-um pakhat nih a<br />
chim. “Pike pawl nih<br />
lam d<strong>in</strong>grep zulh lo<br />
ru<strong>an</strong>g timi m<strong>in</strong> <strong>an</strong><br />
bunh i d<strong>an</strong>tatnak ah<br />
phaisa <strong>an</strong> hal tawn<br />
hna, <strong>an</strong> haln<strong>in</strong>g belte<br />
pakhat le pakhat aa d<strong>an</strong>g, saikal luch<strong>in</strong>h ich<strong>in</strong>h<br />
lo ru<strong>an</strong>g belte ahcun d<strong>an</strong>tat a um lo” tiah Hakha<br />
motor saikal ngei pakhat nih a chim.<br />
Atu b<strong>an</strong>tuk <strong>in</strong> d<strong>an</strong> <strong>an</strong> tatmi hna hi <strong>an</strong><br />
zung ah chuahter lo<strong>in</strong> <strong>an</strong> tlaihnak hmun ah<br />
phaisa <strong>an</strong> liamter hna tiah theih a si. “Pike pawl<br />
nih <strong>an</strong> zulh d<strong>in</strong>gmi zulhphung pawl <strong>an</strong> zul lo”<br />
tiah hmun-um pakhat nih a chim. (Ref:<br />
Khonumthung)<br />
TABC nih Th<strong>an</strong>tl<strong>an</strong>g upadi zung<br />
ri<strong>an</strong>ngei taza <strong>an</strong> cuai hna<br />
Th<strong>an</strong>tl<strong>an</strong>g Association Baptist Church<br />
(TABC) phaisa a firmi pa cu tazacuai hl<strong>an</strong> ah<br />
upadi zung nih aamahkh<strong>an</strong> <strong>in</strong> <strong>an</strong> thlah caah<br />
upadi zung cu TABC nih taza <strong>an</strong> cuai tiah<br />
Th<strong>an</strong>tl<strong>an</strong>g laihlum pakhat nih <strong>Faiceu</strong> s<strong>in</strong> ah a<br />
chim.<br />
“K<strong>an</strong> hnu lei April-May thla, z<strong>an</strong> khat<br />
ah Th<strong>an</strong>tl<strong>an</strong>g um Th<strong>an</strong>g (m<strong>in</strong> khat lawng<br />
l<strong>an</strong>ghtermi) fapa kum 13 lawng a si rihmi<br />
Khamh (m<strong>in</strong> khat lawng l<strong>an</strong>ghtermi) nih TABC<br />
t<strong>an</strong>gka kyats 300,000 a fir i <strong>an</strong> tlaih colh,<br />
Th<strong>an</strong>tl<strong>an</strong>g thong ah sau ngai <strong>an</strong> chiah hnu ah<br />
July thla chung ahkh<strong>an</strong> biacaih zung ri<strong>an</strong>ṭu<strong>an</strong>mi<br />
Pu Duh Li<strong>an</strong> le Pu Ceu C<strong>in</strong> ṭ<strong>an</strong>p<strong>in</strong>ak <strong>in</strong> thilfirpa<br />
cu Malaysia kal kho d<strong>in</strong>g <strong>in</strong> thong <strong>in</strong> <strong>an</strong><br />
chuahter. Hiti <strong>an</strong> chuah hl<strong>an</strong> ahh<strong>in</strong> rak k<strong>an</strong><br />
liamhta seh tiah TABC nih cun <strong>an</strong> duh na<strong>in</strong><br />
mifirpa cu Malaysia lei ah a kal diam. Cucaah<br />
TABC nih Th<strong>an</strong>tl<strong>an</strong>g upadi zung ri<strong>an</strong>ṭu<strong>an</strong> U<br />
<strong>The</strong>t Aung, Pu Duh Li<strong>an</strong> le Pu Ceu C<strong>in</strong> cu taza<br />
<strong>an</strong> cuai hna. Pu Duh Li<strong>an</strong> hi nih cun ngaihthiam<br />
a hal hna i amah nih ka thi<strong>an</strong>g c<strong>an</strong>g tiah aa ruah.<br />
Mifirpa nih h<strong>in</strong> TABC phaisa a fir hl<strong>an</strong> ah<br />
JMBC Church phaisa kyats 200,000 a rak fir bal<br />
c<strong>an</strong>g” tiah Th<strong>an</strong>tl<strong>an</strong>g laihlum pakhat nih <strong>Faiceu</strong><br />
s<strong>in</strong> ah a chim. “TABC, biaceih bawipa le Pu<br />
Ceu C<strong>in</strong> hi a rauh hl<strong>an</strong> ah biaceih zung a chuak<br />
d<strong>in</strong>g <strong>an</strong> si” ti<strong>in</strong> a chim chap. (<strong>Faiceu</strong>)<br />
JICA nih Ch<strong>in</strong>ram caah kyats<br />
9900 million a cawih lai<br />
Kawlram ramkulh/ramṭhen 14 lak ah a<br />
sifakbikmi Ch<strong>in</strong> ramkulh caah Jap<strong>an</strong><br />
International Cooperation Agency (JICA) nih<br />
kyats 9900 a cawih lai tiah theih a si. Atu<br />
bawmhnak hi c<strong>in</strong>thlaknak le zuatkhalhnak lei<br />
ihmaithlak <strong>in</strong> ri<strong>an</strong> <strong>an</strong> ṭu<strong>an</strong> khawhnak d<strong>in</strong>g ah<br />
cawih d<strong>in</strong>gmi a si tiah Ch<strong>in</strong>ram c<strong>in</strong>thlaknak le<br />
zuatkhalhnak lei vunci Pu V<strong>an</strong> Thawng nih a<br />
chim.<br />
JICA nih bawmhnak a pek d<strong>in</strong>gmi hi a<br />
karh 0.01 ret <strong>in</strong> cham ṭh<strong>an</strong> d<strong>in</strong>g a si i 2013-14<br />
hnu ceo ah a ph<strong>an</strong> te lai tiah ruah a si, August<br />
30 ah JICA pawl cu Ch<strong>in</strong> ramkulh ah<br />
hlathla<strong>in</strong>ak tuah d<strong>in</strong>g <strong>in</strong> <strong>an</strong> kal tiah theih a si.<br />
Tukum 2012-13 kum caah ramkomhpi<br />
cozah nih Ch<strong>in</strong>ram sifahnak hloh d<strong>in</strong>g ah kyats<br />
3000 million a chiah i cu phaisa pawl cu<br />
c<strong>in</strong>thlaknak, ng<strong>an</strong>damnak, fimcawnnak le a<br />
d<strong>an</strong>gd<strong>an</strong>g ṭh<strong>an</strong>chonak caah <strong>an</strong> hm<strong>an</strong> tiah theih a<br />
si. JICA hi Kawlram<br />
th<strong>in</strong>gram lei vunci<br />
zung he ibawm <strong>in</strong> May<br />
15, 2006 kum thawk <strong>in</strong><br />
Ch<strong>in</strong>ram chung ah<br />
m<strong>in</strong>ung zatl<strong>an</strong>g nu a<br />
ṭh<strong>an</strong>chonak d<strong>in</strong>g ah<br />
khuaca<strong>an</strong> kaln<strong>in</strong>g <strong>in</strong> a<br />
herhmi th<strong>in</strong>gthei<br />
c<strong>in</strong>thlaknak, sii-ai lei a<br />
ṭhami th<strong>in</strong>gkung<br />
c<strong>in</strong>nak, th<strong>in</strong>g firnak hloh d<strong>in</strong>g le th<strong>in</strong>gram<br />
zohkhenh thiamnak pawl caah Jap<strong>an</strong> phaisa yen<br />
50 million dih <strong>in</strong> Ch<strong>in</strong>ram <strong>an</strong> rak bawmh c<strong>an</strong>g<br />
tiah JICA website nih a ṭial.<br />
Kawlram chung ah a sifakbikmi Ch<strong>in</strong><br />
ramkulh ah khua a sami hi milu 540,000<br />
hrawng <strong>an</strong> si i cu hna cu c<strong>in</strong>thlaknak le<br />
zuatkhalhnak <strong>in</strong> a paw aa cawmmi <strong>an</strong> si hna.<br />
Ch<strong>in</strong> ramkulh chung ah district 3, myone 9,<br />
myone khuai 4 a um.<br />
Kawlram ah a sifakmi hi zatuak 26 <strong>an</strong> si<br />
i 2015 kum ahcun zatuak 16 ah k<strong>an</strong> thlak lai<br />
tiah Kawlram President <strong>The</strong><strong>in</strong> Se<strong>in</strong> nih August,<br />
2011 ah tuahmi parliament biachimnak ah a rak<br />
chim. (Ref: Irrawaddy)<br />
2<br />
Ch<strong>in</strong> ramkulh chung tl<strong>an</strong>gri<strong>an</strong><br />
ṭu<strong>an</strong>ternak kong CHRO nih<br />
report a chuah<br />
J<strong>an</strong>uary, 2011 <strong>in</strong> atu ti<strong>an</strong>g ah aa d<strong>an</strong>gmi<br />
tl<strong>an</strong>gri<strong>an</strong> ṭu<strong>an</strong>ternak cathlu<strong>an</strong> (document) 20 cu<br />
Ch<strong>in</strong> Hum<strong>an</strong> Rights Org<strong>an</strong>izato<strong>in</strong> (CHRO) nih<br />
k<strong>an</strong> hnu cawn nili ni ah a chuah i cheukhat cu<br />
khua pawl ah tl<strong>an</strong>gri<strong>an</strong> ṭu<strong>an</strong>ternak a si.<br />
Tl<strong>an</strong>gri<strong>an</strong> ṭu<strong>an</strong>ternak kong he pehtlai <strong>in</strong><br />
zatuak 50 cu Kawl ralkap nih ṭu<strong>an</strong>termi a si i a<br />
d<strong>an</strong>g zatuak 50 cu hmun-um nawlngeitu hna nih<br />
ṭu<strong>an</strong>termi a si tiah report nih a l<strong>an</strong>ghter.<br />
Ṭu<strong>an</strong>termi ri<strong>an</strong> ah porter phorhter, <strong>in</strong>nlo sakter,<br />
ciatsu c<strong>in</strong>ter le a d<strong>an</strong>g ri<strong>an</strong>ṭu<strong>an</strong>nak pawl aa tel.<br />
May, 2011 ah International Labour<br />
Org<strong>an</strong>ization (ILO) nih Hakha ah n<strong>in</strong>gc<strong>an</strong>gte <strong>in</strong><br />
thil s<strong>in</strong><strong>in</strong>g theihhngalhternak (official<br />
awareness-rais<strong>in</strong>g) workshop a tuah i cu ahcun<br />
uknak lei, biaceih zung lei, palik le ralkap<br />
ri<strong>an</strong>ngei lei <strong>in</strong> official m<strong>in</strong>ung 160 hrawng <strong>an</strong><br />
rak itel kho. Cu <strong>an</strong> tuahmi cu hi b<strong>an</strong>tuk kong he<br />
pehtlai <strong>in</strong> Ch<strong>in</strong> ramkulh ah official te<strong>in</strong> <strong>an</strong> tuah<br />
hmasa a si.<br />
Cuti workshop <strong>an</strong> tuah khawh hnu <strong>in</strong><br />
CHRO nih aa d<strong>an</strong>gmi hmunhma pawl <strong>in</strong><br />
tl<strong>an</strong>gri<strong>an</strong> ṭu<strong>an</strong>nak cathlu<strong>an</strong> 12 a rak chuahpi<br />
ṭh<strong>an</strong> i cu 12 chung ah zatuak 50 cu Kawl ralkap<br />
nih porter <strong>an</strong> phorhtermi a si i a d<strong>an</strong>g zatuak 50<br />
cu mipi nawlngeitu le Ch<strong>in</strong> ramkulh vunci lutlai<br />
fialmi zong aa tel ti a si.<br />
2012 kum belte <strong>in</strong> cun CHRO nih<br />
tl<strong>an</strong>gri<strong>an</strong> ṭu<strong>an</strong>termi le porter phorhtermi caz<strong>in</strong><br />
<strong>an</strong> ichiahmi a um ti lo. (Ref: Mizzima, Aug 30)<br />
MACCF a <strong>voi</strong>thumnak <strong>civui</strong> <strong>an</strong><br />
tuah<br />
USA ram lai chung ummi Ch<strong>in</strong>mi<br />
Khrihfa bu hna komh <strong>in</strong> dirhmi Mid-America<br />
Ch<strong>in</strong> Christi<strong>an</strong> Fellowship (MACCF) nih a<br />
<strong>voi</strong>thumnak <strong>civui</strong> cu, August 31 - September 3,<br />
2012 ti<strong>an</strong>g sunglawi tak <strong>in</strong> <strong>an</strong> tuah cuahmah lio<br />
a si. Civui tuahnak hmun cu Chicago khuapi<br />
kam ah a ummi St. Charles, IL khua ah a si.<br />
MACCF ah h<strong>in</strong> US ram i Iowa State,<br />
Ill<strong>in</strong>ois, State le W<strong>in</strong>scons<strong>in</strong> State hna i a ummi<br />
Ch<strong>in</strong> Khrihfa bu 8 <strong>an</strong> itel. Mah hi Christi<strong>an</strong><br />
Fellowship hi 2009 kum ah Khrihfa bu pakhat<br />
le khat izohkhenhnak caah rak dirhmi a si.<br />
Tut<strong>an</strong> <strong>civui</strong> ah MACCF chungtel Khrihfa bu 8<br />
<strong>in</strong> m<strong>in</strong>ung 700 hrawng <strong>an</strong> rak itel kho lai tiah<br />
ruah a si.<br />
“MACCF hi Des Mo<strong>in</strong>es khua, Iowa<br />
peng ah Khrihfa bu 8 <strong>in</strong> pastor, haotu,<br />
chungṭu<strong>an</strong> le aiawhtu upa hna nih December 19,<br />
2009 ah rak dirhmi a si. Hi bu nih aa t<strong>in</strong>hmi cu<br />
Mid-America ramkulh chung ummi Ch<strong>in</strong><br />
miphun hna caah le k<strong>an</strong> b<strong>an</strong> nih a b<strong>an</strong>hkhawhmi<br />
zat <strong>in</strong> k<strong>an</strong> miphun le ram, Khrihfa bu caah<br />
ri<strong>an</strong>ṭu<strong>an</strong> ve usih ti saduhthahnak he dirhmi a si”<br />
tiah MACCF Secretary Pastor D<strong>an</strong>ny Bawi<br />
Thi<strong>an</strong>hlun nih GCN s<strong>in</strong> ah a chim. Civui hi kum<br />
khat <strong>voi</strong>khat <strong>in</strong> tuahmi a si.<br />
Atulio MACCF OC Upa Hruaitu Hna<br />
cu; Pastor Ch<strong>an</strong> Thawng Li<strong>an</strong> (Chairm<strong>an</strong>),<br />
Pastor Dar Li<strong>an</strong> (Vice- Chairm<strong>an</strong>), Pastor<br />
D<strong>an</strong>ny Bawi Thi<strong>an</strong>hlun (Secretary), Pu Li<strong>an</strong> Uk<br />
Th<strong>an</strong>g (Asst. Secretary), Pastor Ro S<strong>an</strong>g<br />
(Treasurer), Saya Ram Dawt Li<strong>an</strong> (Asst.<br />
Treasurer) ti<strong>in</strong> <strong>an</strong> si hna. (Ref: Globalch<strong>in</strong>news)
<strong>Faiceu</strong> the Ch<strong>in</strong> Journal Vol 4, No 186 September 2, 2012<br />
Report: Karen m<strong>in</strong>ung cheuthum<br />
cheukhat cung ah Kawl ralkap<br />
nih covo buarnak <strong>an</strong> tuah rih<br />
Kawl cozah le Karen National Union<br />
(KNU) hmaizarh chung ah tonbiaruahnak ngeih<br />
<strong>an</strong> itim ko na<strong>in</strong> Kawl ralkap nih Karen m<strong>in</strong>ung<br />
cheuthum cheukhat cung ah m<strong>in</strong>ung covo<br />
buarnak <strong>an</strong> tuah rih tiah k<strong>an</strong> hnu cawn nihnih ni<br />
ah a chuakmi report pakhat nih a l<strong>an</strong>ghter.<br />
Karen ramkulh ah a ummi chungkhar<br />
cheuthum cheukhat cu tl<strong>an</strong>gri<strong>an</strong> hramhram <strong>in</strong><br />
ṭu<strong>an</strong>ternak, pumsa tukvuaknak, tlaihhremnak<br />
phunphun <strong>an</strong> ton tiah Physici<strong>an</strong>s for Hum<strong>an</strong><br />
Rights (PHR) report nih a l<strong>an</strong>ghter. PHR nih<br />
kahdaih hnatlaknak <strong>an</strong> tuahmi cung zong ah<br />
KNU nih iralr<strong>in</strong> deuh d<strong>in</strong>g <strong>in</strong> ralr<strong>in</strong> a pek lawng<br />
si lo<strong>in</strong> cozah nih m<strong>in</strong>ung covo a buartu pawl cu<br />
azizutnak le d<strong>an</strong>tatnak, a dikn<strong>in</strong>gte <strong>in</strong><br />
tawlrelnak d<strong>in</strong>g ah remh ṭh<strong>an</strong>nak tuah d<strong>in</strong>g <strong>in</strong> a<br />
chim chih.<br />
“US phaisa phum pawl nih m<strong>in</strong>ung covo<br />
buarnak pawl k<strong>an</strong> duhlo lai tiah Obama nih a<br />
chim ko na<strong>in</strong> hihi biatak deuh <strong>in</strong> a kham d<strong>in</strong>g a<br />
si, a bik <strong>in</strong> Karen miphun umnak le tl<strong>an</strong>gcung<br />
hmunhma pawl ahh<strong>in</strong> a si. Ramd<strong>an</strong>g comp<strong>an</strong>y<br />
pawl nih h<strong>in</strong> m<strong>in</strong>ung covo k<strong>an</strong> buar lai lo tiah<br />
<strong>an</strong> chim tawn ko na<strong>in</strong> a tak thil a vun c<strong>an</strong> tik<br />
ahcun <strong>an</strong> ca ṭhatnak d<strong>in</strong>g ah nawlngeitu pawl he<br />
<strong>an</strong> ibawm ṭheo tawn” tiah PHR <strong>in</strong> Kawlram<br />
director Bill Davis nih a chim. (Ref: Mizzima,<br />
Aug 29)<br />
Naypyidaw ah palik pakhat amah<br />
te<strong>in</strong> mei aa kh<strong>an</strong>g<br />
August 28, z<strong>an</strong>lei sml 3:30 hrawng ah<br />
Naypyidaw ah palik pakhat amah te<strong>in</strong> mei <strong>in</strong> aa<br />
kh<strong>an</strong>g tiah theih a si. Aa kh<strong>an</strong>gmi hi SB palik<br />
thawngp<strong>an</strong>g phu <strong>in</strong> palik uk W<strong>in</strong> M<strong>in</strong> Th<strong>an</strong>t<br />
timi a si i amah te<strong>in</strong> maw aa kh<strong>an</strong>gh, mi nih dah<br />
<strong>an</strong> kh<strong>an</strong>gh timi belte theih a si rih lo.<br />
“A thihnak kong he pehtlai <strong>in</strong> theih a si<br />
rih lo i datsi aa toih hnu ah mei <strong>in</strong> aa kh<strong>an</strong>g tiah<br />
zumh a um, Dr pawl nih zeit<strong>in</strong> a si timi <strong>an</strong><br />
chekhlat lio a si, amah te zong <strong>in</strong> aa kh<strong>an</strong>ghmi a<br />
si kho i mi nih kh<strong>an</strong>ghmi zong a si kho men, a<br />
thih hnu ah kh<strong>an</strong>ghmi cu a si lai lo” tiah<br />
Naypyidaw ah a ummi sakh<strong>an</strong>hmu palik uk U<br />
My<strong>in</strong>t Kyaw nih a chim.<br />
Naypyidaw ah atu b<strong>an</strong>tuk <strong>in</strong> palik<br />
pakhat nih amahte <strong>in</strong> mei ikh<strong>an</strong>ghnak a tuahmi<br />
cung ah zei ru<strong>an</strong>g a si timi hi mipi tampi nih<br />
theih <strong>an</strong> duh ngaimi pakhat a si. (Ref: RFA,<br />
Aug 29)<br />
Siiṭhalo a zuar tiah lungrumhmi<br />
Sh<strong>an</strong> pa Tuluk s<strong>in</strong> ah ch<strong>an</strong>h a si<br />
K<strong>an</strong> hnu cawn nihnih z<strong>in</strong>glei sml 4 ah<br />
Sh<strong>an</strong> miphun, siiṭhalo a zuar lai tiah<br />
lungrumhmi pakhat cu Kengtung myone<br />
nawlngeitu hna nih Tuluk s<strong>in</strong> ah <strong>an</strong> ch<strong>an</strong>h tiah<br />
theih a si. Sai Aung Myat tiah theihmi siiṭhalo<br />
zuar pa hi nikum ah Mekong tiva ah tilawng<br />
(sail) aa citmi Tuluk m<strong>in</strong>ung 13 a rak thattu hna<br />
ah ṭu<strong>an</strong>vo ngei pakhat a si i hriamnam aa<br />
tlaihmi bu pakhat i lieuten<strong>an</strong>t pakhat a si.<br />
Atu <strong>an</strong> tlaihmi Sai Aung Myat hi <strong>an</strong><br />
hruaitu a simi siiṭhalo zuarnak si<strong>an</strong>gpahr<strong>an</strong>g Sai<br />
Naw Kham cu Lao nawlngeitu hna nih <strong>an</strong> tlaih i<br />
Tuluk cozah s<strong>in</strong> <strong>an</strong> ap hnu ah amahte <strong>in</strong> Kawl<br />
cozah s<strong>in</strong> ah aa apmi (surrender) a si. Nikum<br />
Aug 5 kong he pehtlai <strong>in</strong> hlathla<strong>in</strong>ak tuah d<strong>in</strong>g<br />
ah Sai Aung Myat cu Tuluk cozah s<strong>in</strong> ah k<strong>an</strong><br />
ch<strong>an</strong>h tiah Kawlram cozah thawnghzamhnak<br />
nih k<strong>an</strong> hnu cawn nithum ni ah <strong>an</strong> l<strong>an</strong>ghter.<br />
Sai Aung Myat Tuluk kut cung ap d<strong>in</strong>g<br />
hi Tuluk nawlngeitu hna nih Kawlram cozah s<strong>in</strong><br />
ah <strong>voi</strong> tampi <strong>an</strong> hal hnu ah atu b<strong>an</strong>tuk <strong>in</strong> <strong>an</strong> ap i<br />
cucu Kawl cozah nih Tuluk he irem deuhnak<br />
d<strong>in</strong>g ah lam a onmi a si tiah thawngzamhca<br />
tampi nih <strong>an</strong> ṭial. Sai Aung Myat hi May 15 ah<br />
a ralkap pawl he Tachilek District nawlngeitu<br />
hna s<strong>in</strong> ah aa apmi a si. (Ref: Irrawaddy, Aug<br />
29)<br />
Yuz<strong>an</strong>a nih a chuhmi vawlei<br />
hmunhma a pek ṭh<strong>an</strong> hna lai<br />
Yuz<strong>an</strong>a comp<strong>an</strong>y a ngeitu Htay My<strong>in</strong>t<br />
nih Kach<strong>in</strong> ramkulh, Hukaung tl<strong>an</strong>gkar i ekah<br />
1000 leng a chuhmi hmunhma cu kokek ram<br />
ngeitu hna s<strong>in</strong>ah ka pek ṭh<strong>an</strong> hna lai tiah a chim.<br />
Nithum ni ah Htay My<strong>in</strong>t he<br />
tonbiaruahnak a ngeimi Bauk Ja nih hmunhma<br />
pawl cu pek ṭh<strong>an</strong> <strong>an</strong> si lai i mah leng ah vawlei<br />
hmun a ngei ti lomi pawl liamh d<strong>in</strong>g zong<br />
iceihnak a um lai tiah a chim. Mah hmun hi fu<br />
le cassava (carrot phun a simi) tbk c<strong>in</strong>thlaknak<br />
ah <strong>an</strong> hm<strong>an</strong> nga<strong>in</strong>gaimi a si. Hiti <strong>an</strong> khirh<br />
ṭh<strong>an</strong>nak hna cu nili ni ah Y<strong>an</strong>gon khuapi<br />
Shwegond<strong>in</strong>e lam hnu lei a ummi Yuz<strong>an</strong>a Hotel<br />
hmai ah duhlonak <strong>an</strong> l<strong>an</strong>ghternak <strong>in</strong> a chuakmi<br />
a si.<br />
Mah leng ah khuate lei a ummi lothlo<br />
pawl liamh d<strong>in</strong>g a zat zong <strong>an</strong> iceih cuahmah<br />
liopi a si. Khuate lothlomi Pu Zau Seng nih ka<br />
vawlei cu kum 4 chung <strong>an</strong> thu<strong>an</strong> i <strong>an</strong> hrawh, ka<br />
ngah ṭh<strong>an</strong> ko na<strong>in</strong> a hl<strong>an</strong> b<strong>an</strong>tuk si ṭh<strong>an</strong> d<strong>in</strong>g ah<br />
kum 8 hrawng non-ek toih i sersiam ṭh<strong>an</strong> a hau<br />
tiah a chim. A lu<strong>an</strong>cia thla tlawmpal zong ah<br />
Kawlram mirum Tay Za nih a ngeihmi Aye Ya<br />
Shwe Wa comp<strong>an</strong>y zong nih hramhram <strong>in</strong><br />
chuhmi vawlei hmunhma ekah 40,000 leng cu<br />
hl<strong>an</strong> lio a ngeitu pawl pek ṭh<strong>an</strong> d<strong>in</strong>g <strong>in</strong> tiah<br />
cozah s<strong>in</strong> ah a rak pek ṭh<strong>an</strong> bal c<strong>an</strong>g hna.<br />
Kawlram ahcun ralkap, cozah le chawlet pawl<br />
nih vawlei hmunhma hramhram chuh ru<strong>an</strong>g ah<br />
buaiba<strong>in</strong>ak hi atu le tu a c<strong>an</strong>g peng. (Ref:<br />
Mizzima, Aug 31)<br />
3<br />
UNFPA hruaitu Kawlram a<br />
tlawng i a kir ṭh<strong>an</strong> c<strong>an</strong>g<br />
K<strong>an</strong> hnu cawn nikhat ni ah United<br />
Nations Population Fund (UNFPA) director Dr.<br />
Babatunde Osotimeh<strong>in</strong> le Kawlram President<br />
<strong>The</strong><strong>in</strong> Se<strong>in</strong> cu Naypyidaw ah tonnak <strong>an</strong> ngei i<br />
remh ṭh<strong>an</strong>nak le ṭh<strong>an</strong>chonak pehzulh d<strong>in</strong>g pawl<br />
caah zeit<strong>in</strong> fund nih a bawmhch<strong>an</strong>h khawh lai<br />
timi kong <strong>an</strong> ceih. Cun cawn nithum ni ah a kir<br />
ṭh<strong>an</strong> tiah theih a si.<br />
President le Dr. Osotimeh<strong>in</strong> cu UNFPA<br />
nih a chuah ṭh<strong>an</strong>mi a ng<strong>an</strong>dammi m<strong>in</strong>o policy<br />
kong <strong>an</strong> ceih ti a<br />
si. Dr.<br />
Osotimeh<strong>in</strong> hi<br />
ng<strong>an</strong>damnak lei<br />
vunci Dr. Pe<br />
<strong>The</strong>t Kh<strong>in</strong>, NLD<br />
hruaitu Aung S<strong>an</strong><br />
Suu Kyi, MP<br />
pawl le cozah<br />
ri<strong>an</strong>ngei pawl<br />
zong a ton hna<br />
tiah theih a si.<br />
Cawn nihnih ni<br />
ah Lower House<br />
biachimtu Shwe<br />
M<strong>an</strong>n le naite ah<br />
dirh tharmi<br />
Parliamentary Committee on Population <strong>an</strong>d<br />
Social Development <strong>in</strong> chungtel pawl a ton hna.<br />
Kawlram nih milurelnak a tuah d<strong>in</strong>gmi<br />
ah UNFPA nih bawmh a timhmi cung ah <strong>The</strong><strong>in</strong><br />
Se<strong>in</strong> nih aa lawmhnak kong zong a chim. (Ref:<br />
Mizzima, Aug 29)<br />
UN le mibawmhnak ri<strong>an</strong>ṭu<strong>an</strong><br />
pathum <strong>The</strong><strong>in</strong> Se<strong>in</strong> nih a<br />
ngaihthiam hna<br />
K<strong>an</strong> hnu cawn nihnih ni ah Kawlram<br />
President <strong>The</strong><strong>in</strong> Se<strong>in</strong> nih Rakh<strong>in</strong>e ramkulh ah<br />
<strong>an</strong> rak tlaihmi UN ri<strong>an</strong>ṭu<strong>an</strong> pahnih le<br />
mibawmhnak ri<strong>an</strong>ṭu<strong>an</strong> pakhat cu a ngaihthiam<br />
hna.<br />
Atu <strong>an</strong> ngaihthiammi hna hi zei ru<strong>an</strong>g<br />
ngaihthiam <strong>an</strong> si timi cu President website nih a<br />
l<strong>an</strong>ghter lo na<strong>in</strong> a thlah hna lai maw timi a fi<strong>an</strong>g<br />
rih lo i hi hna pathum hi thong kum 2 <strong>in</strong> kum 6<br />
kar a tla khomi <strong>an</strong> si. “Cozah dawtnak <strong>in</strong><br />
thlahmi <strong>an</strong> si” tiah website nih a ṭial tiah RFA<br />
nih cawn nithum ni ah a ṭial. Rakh<strong>in</strong>e ram<br />
buaiba<strong>in</strong>ak ru<strong>an</strong>g ah a thimi hi m<strong>in</strong>ung 80<br />
hrawng <strong>an</strong> si i UN le NGO ri<strong>an</strong>ṭu<strong>an</strong> pawl nih<br />
ramleng thawngth<strong>an</strong>hnak pawl s<strong>in</strong> ah<br />
thawngp<strong>an</strong>g a si lo n<strong>in</strong>g <strong>in</strong> <strong>an</strong> th<strong>an</strong>h ti ru<strong>an</strong>g ah<br />
bawmhnak a pemi bu ri<strong>an</strong>ṭu<strong>an</strong> m<strong>in</strong>ung 12<br />
hrawng <strong>an</strong> tlaih hna lai tiah ruah a si.<br />
Cu chung ahcun UN ri<strong>an</strong>ṭu<strong>an</strong> pahnih le<br />
hmun-um mibawmch<strong>an</strong>tu bu ri<strong>an</strong>ṭu<strong>an</strong> 6 lawng<br />
thlah <strong>an</strong> si rih tiah UN lei nih <strong>an</strong> chim. (Ref:<br />
Mizzima, Aug 29)
<strong>Faiceu</strong> the Ch<strong>in</strong> Journal Vol 4, No 186 September 2, 2012<br />
Zisuh A K<strong>an</strong> Fialmi<br />
“Dawtnak Nun”<br />
Matthai - 22:37-39, Luka - 10:27-28<br />
Ev<strong>an</strong> - John Ceu M<strong>an</strong>g (Ru<strong>an</strong>)<br />
Na <strong>in</strong>npa cu n<strong>an</strong>gmah naa dawt b<strong>an</strong>tuk<br />
<strong>in</strong> na dawt lai, ti hi a si. Matthai - 22:39. Cucu<br />
va tuah law na nung lai, tiah a ti. Luka - 10:28.<br />
Zisuh Khrih nih zumtu hna k<strong>an</strong> nun ram<br />
ah si hna seh ti a<br />
k<strong>an</strong> duhmi le a k<strong>an</strong><br />
fialmi hi, nih<strong>in</strong><br />
zumtu hna nih k<strong>an</strong><br />
tuah hna <strong>in</strong> ka nun<br />
ram ah k<strong>an</strong> <strong>in</strong>unpi<br />
hna maw, ichek tuah<br />
hna u sih. Zisuh nih<br />
a k<strong>an</strong> fialmi le siter<br />
a k<strong>an</strong> duhmi hna hi<br />
k<strong>an</strong> tuah rih hna lo i<br />
k<strong>an</strong> nun ram ah k<strong>an</strong><br />
<strong>in</strong>unpi rih hna lo a si<br />
ahcun nih<strong>in</strong> zumtu<br />
Khrihfami hna k<strong>an</strong><br />
nun hi a poi taktakmi thil ah k<strong>an</strong> c<strong>an</strong>g ko lai.<br />
Bawipa Zisuh nih a k<strong>an</strong> fialmi “Dawtnak<br />
Nun”<br />
Zisuh nih cun, “Bawipa na Pathi<strong>an</strong> cu na<br />
lungth<strong>in</strong> dihlak le na ruahnak dihlak le na<br />
nunnak dihlak <strong>in</strong> na dawt lai” ti hi a si. Cucu<br />
Zisuh nih “A ng<strong>an</strong>bik le a biapibik nawlbia” ah<br />
a chiah. Zisuh bia b<strong>an</strong>tuk te<strong>in</strong> k<strong>an</strong>nih zumtu<br />
vialte nih Bawipa Pathi<strong>an</strong> cu k<strong>an</strong> lungth<strong>in</strong><br />
dihlak k<strong>an</strong> ruahnak dihlak k<strong>an</strong> nunnak dihlak<br />
cun k<strong>an</strong> daw taktak hna maw? Zisuh nih le<br />
amah Bawipa Pathi<strong>an</strong> dawt hi a k<strong>an</strong> fialmi a si<br />
fawn, k<strong>an</strong>nih zumtu Khrihfa vialte nih k<strong>an</strong> dawt<br />
lo a si ahcun zumtu Khrihfa k<strong>an</strong> s<strong>in</strong>ak hi i ruah<br />
nga<strong>in</strong>gai k<strong>an</strong> hau lai. Zumtu Khrihfa vialte nih<br />
dawtnak nun hi k<strong>an</strong> ngeih khawh hna lo a si<br />
ahcun zeit<strong>in</strong>dah Bawipa Pathi<strong>an</strong> nih cun a k<strong>an</strong><br />
dawt khawh ve lai i, dawtnak thluachuah cu k<strong>an</strong><br />
hmuh khawh hna lai. “Pathi<strong>an</strong> nih a ka dawmi<br />
cu ka khamh hna lai i a ka hngalmi cu ka<br />
huhphenh hna lai. An ka auh tikah ka leh hna lai<br />
i harnak <strong>an</strong> <strong>in</strong> tikah ka umpi hna lai. Laksawng<br />
ah nun sau ka pek hna lai i ka khamh hrimhrim<br />
hna lai, a ti. “Psalm 91:14-16” Cucaah dawtnak<br />
nun hi Pathi<strong>an</strong> zong nih a k<strong>an</strong> duhpiakmi a si i a<br />
fapa Zisuh Khrih zong nih a k<strong>an</strong> duhpiakmi le a<br />
k<strong>an</strong> fialmi a si b<strong>an</strong>tuk <strong>in</strong> le dawtnak nun hi a<br />
ng<strong>an</strong>bik nawlbia le a s<strong>an</strong>gbik ah <strong>an</strong> chiahmi a si<br />
caah, k<strong>an</strong>nih zumtu Khrihfa vialte hna nih cun<br />
k<strong>an</strong> nunnak hrampi ah h<strong>in</strong> dawtnak nun cu k<strong>an</strong><br />
ngeih d<strong>in</strong>g le k<strong>an</strong> <strong>in</strong>unpi d<strong>in</strong>g cu <strong>an</strong> si ko lo<br />
maw? Luka chung zong ah k<strong>an</strong> hmuh b<strong>an</strong>tuk <strong>in</strong><br />
- “Phungbia cawnpiaktu saya pakhat zong nih<br />
zungzal nunnak chung i a luh khawh nakhnga<br />
d<strong>in</strong>g ah Zisuh kha bia a hal, Zisuh nih cun<br />
cathi<strong>an</strong>g nih zeit<strong>in</strong>dah zungzal nunnak chung i<br />
na luhkhawh nakhnga d<strong>in</strong>g ah <strong>an</strong> chimh i,<br />
zeit<strong>in</strong>dah a sullam naa laakn<strong>in</strong>g a si, tiah a hal-<br />
Mipa nih cun a leh i, “Bawipa na Pathi<strong>an</strong> cu na<br />
th<strong>in</strong>lung dihlak na nunnak dihlak le na thaza<strong>an</strong>g<br />
dihlak le na ruahnak dihlak <strong>in</strong> na dawt lai i, na<br />
<strong>in</strong>npa zong kha n<strong>an</strong>gmah naa dawt tluk <strong>in</strong> na<br />
dawt lai a ti tiah a ti” Zisuh nih cun a leh i, “Na<br />
bialehnak a hma<strong>an</strong>; cucu va tuah law na nung<br />
lai, tiah a ti” Hi bia hi mipa nih a chim khawh le<br />
c<strong>an</strong>gka <strong>in</strong> Zisuh nih a lehmi cu- cucu va tuah<br />
law na nung ko lai a ti. Zisuh bia b<strong>an</strong>tuk te<strong>in</strong><br />
k<strong>an</strong>nih zumtu vialte nih hihi k<strong>an</strong> tuah khawh<br />
hna i k<strong>an</strong> <strong>in</strong>unpi hna a si ahcun nunnak k<strong>an</strong><br />
hmuh lai i Pathi<strong>an</strong> dawtnak thluachuah cu k<strong>an</strong><br />
nun ram ah a l<strong>an</strong>g ko lai.<br />
Zisuh nih pakhatnak ah a k<strong>an</strong> fialmi cu<br />
amah Bawipa Pathi<strong>an</strong> dawt hi a si i, pahnihnak<br />
ah a k<strong>an</strong> fialmi cu k<strong>an</strong> <strong>in</strong>npa dawt hi a si.<br />
“Bawipa na Pathi<strong>an</strong> cu na lungth<strong>in</strong> dihlak le na<br />
ruahnak dihlak le na nunnak dihlak <strong>in</strong> na dawt<br />
lai” tihi a ng<strong>an</strong>bik le a biapibik nawlbia a si. A<br />
hung ch<strong>an</strong>gtu biapi nawlbia cu, cu b<strong>an</strong>tuk<br />
ṭhiamṭhiam cu a si i, ‘Na <strong>in</strong>npa cu n<strong>an</strong>gmah naa<br />
dawt b<strong>an</strong>tuk <strong>in</strong> na dawt lai’ tihi a si. Zisuh nih<br />
hi dawtnak nun a k<strong>an</strong> fialmi hi k<strong>an</strong> tuah kho hna<br />
<strong>in</strong> k<strong>an</strong> <strong>in</strong>npa cung ah dawtnak cu k<strong>an</strong> ngei<br />
taktak hna <strong>in</strong> k<strong>an</strong> daw hna maw? Hika ah na<br />
<strong>in</strong>npa a timi hi khua k<strong>an</strong> saknak k<strong>an</strong> <strong>in</strong>n le k<strong>an</strong><br />
lo i <strong>in</strong>npa le lopa khi a<br />
chim duhmi a si lo. Nih<strong>in</strong><br />
k<strong>an</strong> pawng ah a um vemi<br />
k<strong>an</strong> hmuh zungzalmi hna<br />
k<strong>an</strong> haw<strong>in</strong>u k<strong>an</strong> hawipa<br />
hna le sifak s<strong>an</strong>tlailo,<br />
michambau le<br />
tlamtl<strong>in</strong>glo, mihrut le miaa,<br />
ngakṭah le nuhmei le<br />
pahmei hna khi <strong>an</strong> si. Cu<br />
hna cung ahcun k<strong>an</strong>nih<br />
zumtu vialte hna nih<br />
Zisuh nih a k<strong>an</strong> fial<br />
b<strong>an</strong>tuk <strong>in</strong> dawtnak<br />
th<strong>in</strong>lung le dawtnak nun<br />
cu k<strong>an</strong> ngei hna maw? Nih<strong>in</strong> ah Zisuh nih a k<strong>an</strong><br />
fialmi amah Bawipa Pathi<strong>an</strong> dawt le k<strong>an</strong> <strong>in</strong>npa<br />
dawt hna hi k<strong>an</strong> nun ah le k<strong>an</strong> th<strong>in</strong>lung ah le<br />
k<strong>an</strong> tuahsermi hna ah k<strong>an</strong> ngeih rih hna lo a si<br />
ahcun zumtu Khrihfa k<strong>an</strong> s<strong>in</strong>ak hmual a ngei<br />
hrimhrim lai lo hih.<br />
Cucaah k<strong>an</strong>nih zumtu Khrihfa vialte nih<br />
Zisuh nih k<strong>an</strong> nun ram ah a k<strong>an</strong> duhpiakmi le a<br />
k<strong>an</strong> fial b<strong>an</strong>tuk <strong>in</strong> dawtnak nun le dawtnak<br />
th<strong>in</strong>lung hna hi ngeih izuam hna u sih law, mi<br />
cung ah dawtnak <strong>in</strong> <strong>an</strong> herhmi thil va tuah piak<br />
hi izuam hna u sih. Cucu k<strong>an</strong> thluachuahnak a si<br />
lai i k<strong>an</strong> ilawmhnak a si lai.<br />
Pakhatnak ah amah Bawipa Pathi<strong>an</strong> daw<br />
hna u sihlaw a caah zumhtlak <strong>in</strong> nung zungzal<br />
hna u sih. Pahnihnak ah k<strong>an</strong> <strong>in</strong>npa- ngakṭah,<br />
sikfak, michambau, tlamtl<strong>in</strong>glo, hmu<strong>in</strong>u<br />
hmuipa, hi daw hna u sih. Cucu zumtu k<strong>an</strong> nun<br />
ram ah Zisuh nih a k<strong>an</strong> fialmi le a k<strong>an</strong><br />
duhpiakmi a si.<br />
Pathi<strong>an</strong> duhnak tuah kha n<strong>an</strong> duhnak<br />
ng<strong>an</strong>bik i a chiami cu lunglawmmi n<strong>an</strong> va si<br />
dah; Pathi<strong>an</strong> nih n<strong>an</strong> duhnak cu a tl<strong>in</strong>ter lai.<br />
Mid<strong>an</strong>g cung ah za<strong>an</strong>gfahnak a ngeimi cu<br />
lunglawmmi n<strong>an</strong> va si dah; Pathi<strong>an</strong> nih <strong>an</strong><br />
za<strong>an</strong>gfah hna lai. Matt - 5:6-7<br />
Pathi<strong>an</strong> nih a bia a reltu vialte k<strong>an</strong><br />
nunnak ah thluachuahnak k<strong>an</strong> pekpiak ko seh.<br />
N<strong>an</strong>g le Kei ṭh<strong>an</strong>chonak ah<br />
New Star<br />
Vawleipi a ṭh<strong>an</strong>chon<strong>in</strong>g cu mithmuh<br />
kuttawngh a si. M<strong>in</strong>ung k<strong>an</strong> pawngkam cu<br />
m<strong>in</strong>ung ṭhiam k<strong>an</strong> si i nunnak sullam k<strong>an</strong> timi<br />
zong cu m<strong>in</strong>ung s<strong>in</strong>ak kha a si ko. M<strong>in</strong>ung k<strong>an</strong><br />
s<strong>in</strong>ak ah k<strong>an</strong>mah duhnak le ruahnak lawng k<strong>an</strong><br />
zoh sual a si ahcun rawhralnak lam a chuahpi<br />
khawh b<strong>an</strong>g, zeihm<strong>an</strong>h duh lo, ruah lo ahcun<br />
ithihpi khawh a si fawn.<br />
A ṭh<strong>an</strong>gchomi ch<strong>an</strong>thar pakhat le pakhat<br />
ipehtlaihnak ah h<strong>in</strong> pawngkam thil<br />
s<strong>in</strong><strong>in</strong>g le thil umtun<strong>in</strong>g tampi<br />
zohchih a hauh ca<strong>an</strong> a um tawn.<br />
M<strong>in</strong>ung pahnih asilole tam deuh kar<br />
ah upatnak le theihthiamnak<br />
th<strong>in</strong>lungput a tlau ahcun ri<strong>an</strong>ṭu<strong>an</strong>ṭi<br />
khawh a si ti hnga lo i nun khi<br />
sullam ngei lo<strong>in</strong> ṭihnung tu a si hnga.<br />
Nifat<strong>in</strong> k<strong>an</strong> nunnak ah k<strong>an</strong> hmuh k<strong>an</strong><br />
ton, k<strong>an</strong> theihmi thil hna hi a rak id<strong>an</strong>g tuk cio<br />
lai. Mi pakhat nih a hmuhton, a <strong>in</strong>tuarmi le a<br />
s<strong>in</strong><strong>in</strong>g kha tuakt<strong>an</strong> huaha lo<strong>in</strong> a cung ah fawi<br />
4<br />
tuk cun biachim ngam a si lai lo. K<strong>an</strong> lungum<br />
bia k<strong>an</strong> chimmi hna hi a m<strong>in</strong>ung le thils<strong>in</strong><strong>in</strong>g<br />
zohthiam <strong>in</strong> chim khawh, chimthiam, l<strong>an</strong>ghter<br />
khawh a biapi ngai. A theitu, a ngaitu nih a<br />
<strong>in</strong>khawh lomi fahnak bia hna k<strong>an</strong> chim sual<br />
ahcun thil dawh lo a chuak kho. M<strong>in</strong>ung pakhat<br />
a lungdongh c<strong>an</strong>g ahcun a ta<strong>an</strong>gmi hmai lei a<br />
nunnak lam caah lam tlu<strong>an</strong>g a si kho lo men. Cu<br />
ve b<strong>an</strong>tuk <strong>in</strong> pakhat le pakhat forhfialnak he<br />
t<strong>in</strong>hmi a tlau lo ahcun aa thlengmi nunnak<br />
chung ah aa dawhmi le sullam a ngeimi nun a<br />
ngei ko lai. Cucaah pakhat le pakhat kar ah<br />
zeirellonak hrawh i-upatnak lungput he k<strong>an</strong><br />
ipehtlaih a herh.<br />
Pakhat le pakhat ipehtlaihnak,<br />
ihawikomhnak, ihrua<strong>in</strong>ak ah h<strong>in</strong> th<strong>in</strong>lung<br />
ruahnak ikhah lo ca<strong>an</strong> i k<strong>an</strong> buaiba<strong>in</strong>ak zong hi<br />
khatlei ruah ahcun ṭha deuh <strong>in</strong> itheihthiamnak<br />
caah lamsialtu zong a si ve. Hiti thil ka tuah<br />
ahcun amah le keimah kar k<strong>an</strong> tlamtl<strong>in</strong>g kho lai<br />
asilole zeit<strong>in</strong> dah ka tuah ah a ṭhat deuh hnga<br />
timi a k<strong>an</strong> ruahter. Ruahnak lungput aa khat<br />
lomi hi zoh <strong>in</strong> hmailei ca<strong>an</strong> saupi ti<strong>an</strong>g<br />
ihawikomh, ipehtlaih i ri<strong>an</strong>ṭu<strong>an</strong>ṭi khawhnak<br />
d<strong>in</strong>g caah lam thar kawl khawh a si fawn.<br />
Thil tampi k<strong>an</strong> hmuhton, k<strong>an</strong> theihmi<br />
lawng ruah i keimah ka hma<strong>an</strong> ko tiah<br />
khawngton <strong>in</strong> i-al hna k<strong>an</strong> hm<strong>an</strong>g ṭheo tawn. Ka<br />
hma<strong>an</strong> ko timi lawng itlaih i khatlei i a th<strong>in</strong>lung<br />
a ruahnak zohpiak ti lo kha a poi ngaimi cu si.<br />
Ka hma<strong>an</strong> timi hi mitei ah k<strong>an</strong> ruah tawn.<br />
Pakhat le pakhat duhsahte <strong>in</strong> ceihhmai bu<strong>in</strong><br />
khua k<strong>an</strong> kh<strong>an</strong> ahcun a ṭhapi a si lo hm<strong>an</strong>h ah<br />
ṭhatnak lei cu a p<strong>an</strong>h hrimhrim ko hnga.<br />
M<strong>in</strong>ung hi k<strong>an</strong> ilawhnak a rak um hrim<br />
lo. Ziah dah k<strong>an</strong> ilawh hna hnga lo? K<strong>an</strong><br />
th<strong>in</strong>lung aa khat lo, k<strong>an</strong> ruahnak aa khat lo, k<strong>an</strong><br />
hmuhn<strong>in</strong>g aa khat lo, k<strong>an</strong> herhmi zong aa khat<br />
lo i m<strong>in</strong>ung k<strong>an</strong> s<strong>in</strong>ak k<strong>an</strong> bu k<strong>an</strong> ihrua<strong>in</strong>ak, k<strong>an</strong><br />
ihruaid<strong>an</strong> zong aa khah lo caah a si. Cu ru<strong>an</strong>g<br />
ah i-alnak a chuak tawn. Cucaah kaphnih thil<br />
ruahkhawhnak nih h<strong>in</strong> ṭhatnak lei a p<strong>an</strong>h kho<br />
deuh. K<strong>an</strong>mah hna thil pakhat khat ah k<strong>an</strong> rak<br />
palh komi kha k<strong>an</strong> palh ti thei lo<strong>in</strong> mid<strong>an</strong>g kha<br />
va kal i keimah b<strong>an</strong>tuk <strong>in</strong> n<strong>an</strong> ruat kho lo na<br />
palh tiah k<strong>an</strong> va ti hna tik ahcun a tenau tukmi<br />
th<strong>in</strong>glungput a si hnga. Cu ve ṭhiamṭhiam <strong>in</strong><br />
k<strong>an</strong>mah th<strong>in</strong>lung ruahnak kha k<strong>an</strong> ichek dih hnu<br />
ah mid<strong>an</strong>g i a ruahnak, a lungput, a zumhnak<br />
pawl le a duh lomi pawl kha theih khawh d<strong>in</strong>g<br />
<strong>in</strong> izuam ṭh<strong>an</strong> ahcun amah lei zong <strong>in</strong> a<br />
hma<strong>an</strong>nak a rak um ve ko kha k<strong>an</strong> hmuh thiam<br />
ve hnga.<br />
M<strong>in</strong>ung cu a palhmi lawngte k<strong>an</strong> si kho<br />
lo i a hma<strong>an</strong>mi lawng te zong k<strong>an</strong> si kho hlei<br />
fawn lo. K<strong>an</strong>mah lei <strong>in</strong> zeitluk ti<strong>an</strong>g <strong>in</strong> dah k<strong>an</strong><br />
hma<strong>an</strong>, k<strong>an</strong> palh timi mah le mah idothlatnak<br />
ngeih hmasa a herh nga<strong>in</strong>gai. Cu chung ahcun<br />
“Anih he cun ca<strong>an</strong> saupi ti<strong>an</strong>g pakhat le pakhat<br />
ipehtlai <strong>in</strong> k<strong>an</strong> ihawikom kho lai i ri<strong>an</strong> k<strong>an</strong><br />
ṭu<strong>an</strong>ṭi kho lai,” timi lungput kha k<strong>an</strong> <strong>in</strong>geihcia<br />
ngai a hau. Cuti k<strong>an</strong> tuah ahcun k<strong>an</strong> th<strong>in</strong>lung,<br />
k<strong>an</strong> ruahnak a ng<strong>an</strong> deuh lai i poip<strong>an</strong>g k<strong>an</strong> ton<br />
ca<strong>an</strong> zong ah ceihhmai bu<strong>in</strong> k<strong>an</strong> tawlrel ahcun<br />
theihthiamnak a kau deuh ko hnga. Aa tlukmi le<br />
aa khatmi th<strong>in</strong>lung he pakhat le pakhat aa<br />
tlakmi hmuhṭi khawhnak th<strong>in</strong>lung a ng<strong>an</strong> ch<strong>in</strong><br />
lai. Cu tik ah k<strong>an</strong><br />
s<strong>in</strong><strong>in</strong>g zong kha a<br />
s<strong>an</strong>g deuh ko lai.<br />
Upat ṭihzahnak<br />
lungput a karh deuh<br />
lai i k<strong>an</strong> ruahnak<br />
zong a hma<strong>an</strong> lei ah<br />
a p<strong>an</strong>h ko hnga.<br />
Cucaah cun th<strong>in</strong>lung<br />
ruahnak ṭh<strong>an</strong>choter khawh kha ch<strong>an</strong>thar n<strong>an</strong>g le<br />
kei k<strong>an</strong> ṭh<strong>an</strong>cho taktak a si ve ko tiah.
<strong>Faiceu</strong> the Ch<strong>in</strong> Journal Vol 4, No 186 September 2, 2012<br />
A <strong>voi</strong> 36nk Pyithu hluattaw<br />
meet<strong>in</strong>g<br />
Pyithu hluattaw meet<strong>in</strong>g cu August 30<br />
ahkh<strong>an</strong> <strong>an</strong> tuah.<br />
Pyithu hluattaw lutlai<br />
Thura Shwe M<strong>an</strong>n le<br />
hmunkip <strong>in</strong> hluattaw<br />
aiawhtu MP 409 <strong>an</strong><br />
itel kho i biahalnak 6<br />
lehnak le upadi<br />
pakhat <strong>an</strong> fehter tiah<br />
<strong>The</strong> New Light of<br />
My<strong>an</strong>mar th<strong>an</strong>hca<br />
nih a ṭial.<br />
(1) Pathe<strong>in</strong>gyi <strong>in</strong><br />
hluattaw aiawhtu U<br />
Aung Th<strong>an</strong>t nih<br />
z<strong>in</strong><strong>an</strong> le mei v<strong>an</strong>nak<br />
(bio fuel) hm<strong>an</strong>nak kong ah hmailei<br />
timhtuahnak kong a halmi kha Deputy M<strong>in</strong>ister<br />
for Energy vunci U Ht<strong>in</strong> Aung nih “Hi kong<br />
hi k<strong>an</strong>mah M<strong>in</strong>istry of Energy, M<strong>in</strong>istry of<br />
Agriculture <strong>an</strong>d Irrigation, M<strong>in</strong>istry of Science<br />
<strong>an</strong>d Technology, M<strong>in</strong>istry of Environmental<br />
Conservation <strong>an</strong>d Forestry <strong>an</strong>d M<strong>in</strong>istry of<br />
Industry he ibawm <strong>in</strong> gasohol <strong>an</strong>d biodiesel<br />
chuahnak, chiahnak le zuarnak ti b<strong>an</strong>tuk cu<br />
ramd<strong>an</strong>g b<strong>an</strong>tuk <strong>in</strong> tuah khawh ve d<strong>in</strong>g ah vunci<br />
zung <strong>in</strong> ruahnak petu hna le cozah a si lomi bu<br />
<strong>in</strong> mifim mithiam thluak-um (th<strong>in</strong>k t<strong>an</strong>k) hna he<br />
bu pakhat k<strong>an</strong> ser. Cu nih National Energy<br />
M<strong>an</strong>agement Committee dirh d<strong>in</strong>g ah<br />
timhtuahnak a ngei i mei lei (energy <strong>an</strong>d<br />
electricity) ṭh<strong>an</strong>choternak ri<strong>an</strong> kha a ṭu<strong>an</strong> te lai.<br />
K<strong>an</strong>mah Energy M<strong>in</strong>istry nih a herhn<strong>in</strong>g <strong>in</strong> k<strong>an</strong><br />
bawmhch<strong>an</strong>h ve te lai” tiah a leh.<br />
(2) Wundw<strong>in</strong> <strong>in</strong> hluattaw aiawhtu U Th<strong>an</strong><br />
My<strong>in</strong>t nih ramkhel ri<strong>an</strong>ṭu<strong>an</strong> hna pension kong a<br />
halmi cu Union M<strong>in</strong>ister at the President Office<br />
<strong>in</strong> U Soe Maung nih “Ramkhel ri<strong>an</strong>ṭu<strong>an</strong>mi hna<br />
s<strong>in</strong> <strong>in</strong> pension a sawkmi 166 ah 57 cu <strong>an</strong> hmuh<br />
d<strong>in</strong>gmi pension hlawh kaiter <strong>an</strong> si c<strong>an</strong>g i <strong>an</strong><br />
sawkmi cohl<strong>an</strong>piak d<strong>in</strong>g ah a ta<strong>an</strong>gmi 109<br />
chung ah 74 lawng hi President zung ah a ph<strong>an</strong>,<br />
35 ta cu a ph<strong>an</strong>h rih lo caah <strong>an</strong>mah le <strong>an</strong> myone<br />
cio ah hlathla<strong>in</strong>ak <strong>an</strong> tuah cio a herh tiah a leh.<br />
(3) Htigya<strong>in</strong>g <strong>in</strong> hluattaw aiawhtu U Soe Soe<br />
nih ṭhal ah c<strong>in</strong>mi fu le <strong>an</strong>hnah c<strong>in</strong>nak kong le<br />
(4) South Okkalapa <strong>in</strong> hluattaw aiawhtu U<br />
Aung <strong>The</strong><strong>in</strong> L<strong>in</strong> nih lothlo le leituah pawl caah<br />
hmun lawngmi kha sawk n<strong>in</strong>gc<strong>an</strong>g le a<br />
d<strong>an</strong>gd<strong>an</strong>g ah hm<strong>an</strong> duh tik ah form 39 le 105<br />
sawk n<strong>in</strong>gc<strong>an</strong>g timi pawl <strong>an</strong> halmi cu Deputy<br />
M<strong>in</strong>ister for Agriculture <strong>an</strong>d Irrigation vunci U<br />
Kh<strong>in</strong> Zaw nih a leh hna. A pakhatnak biahalnak<br />
ah; ṭhal ah c<strong>in</strong>mi fu te pawl caah <strong>an</strong>mah he aa<br />
pehtlaimi sehzung pawl nih <strong>an</strong> timhtuahpiak<br />
cuahmah lio a si i k<strong>an</strong>nih cu Kawlram pumpi<br />
caah fac<strong>an</strong>g c<strong>in</strong>thlaknak a karh ch<strong>in</strong>ch<strong>in</strong><br />
nakhnga phaisa chuahpiak d<strong>in</strong>g hi k<strong>an</strong> timhmi a<br />
si rih caah hihi cu k<strong>an</strong> ruat rih lo tiah a leh. A<br />
pahnihnak; hihi cu <strong>an</strong>mah le pengtl<strong>an</strong>g cio <strong>in</strong><br />
nawlngeitu (respective region/state<br />
governments) hna lawng nih mah le hmunhma<br />
zohchun <strong>in</strong> <strong>an</strong> tuah khawh d<strong>in</strong>gmi a si tiah a leh.<br />
(5) Padaung hluattaw aiawhtu U Kh<strong>in</strong> W<strong>in</strong> nih<br />
zarhkhat ah <strong>voi</strong>khat lawng Y<strong>an</strong>gon le Pyi a<br />
kalmi tilawng caah <strong>voi</strong> tam deuh kal d<strong>in</strong>g<br />
timhtuahnak a um le um lo kong le<br />
(6) Ky<strong>an</strong>g<strong>in</strong> <strong>in</strong> hluattaw aiawhtu Dr T<strong>in</strong> Maung<br />
Kya<strong>in</strong>g nih Pyay le D<strong>an</strong>ubyu kar ah Ayeyawady<br />
tiva pawng ah lung <strong>an</strong> laak ru<strong>an</strong>g ah tilam a<br />
khamnak kong ah nawlngeitu lei nih d<strong>an</strong>tatnak<br />
n<strong>an</strong> ngeih le ngeih lo kong, <strong>an</strong> halmi cu Deputy<br />
M<strong>in</strong>ister for Tr<strong>an</strong>sport vunci U H<strong>an</strong> Se<strong>in</strong> nih a<br />
leh hna. A pakhatnak; zeihm<strong>an</strong>h timhtuahnak<br />
k<strong>an</strong> ngei rih lo. A pahnih nak; cu b<strong>an</strong>tuk <strong>in</strong><br />
phungn<strong>in</strong>glo <strong>in</strong> lung a lami<br />
hna cu ti lei tawlrelnak le<br />
zohkhennak lei upadi (water<br />
resources <strong>an</strong>d water system<br />
conservation law) n<strong>in</strong>g <strong>in</strong><br />
d<strong>an</strong>tatnak k<strong>an</strong> tuah cuahmah<br />
lio a si tiah a leh hna.<br />
Upadi fehter kong he<br />
pehtlai <strong>in</strong> a <strong>voi</strong> 32nk<br />
hluattaw meet<strong>in</strong>g ah<br />
Economy <strong>an</strong>d Commerce<br />
Development Committee<br />
nih <strong>an</strong> chuahpimi Kawlram<br />
mi nih phaisa thap <strong>in</strong><br />
tuahkhawh venak upadi<br />
(My<strong>an</strong>mar Citizens<br />
Investment Bill) cu pakhat hnu pakhat <strong>in</strong><br />
ceihṭ<strong>in</strong>ak <strong>an</strong> tuah hnu ah fehternak cu <strong>an</strong> tuah.<br />
Obama nih <strong>The</strong>i Se<strong>in</strong> visa a onh<br />
ṭh<strong>an</strong> Kawlram president <strong>The</strong><strong>in</strong> Se<strong>in</strong> cu a<br />
ralaimi thla chung ah tuah d<strong>in</strong>gmi UN General<br />
Assembly va kai khawhnak d<strong>in</strong>g ah US<br />
President Barack Obama nih a lu<strong>an</strong>cia nithum<br />
ni ahkh<strong>an</strong> visa onpiak ṭh<strong>an</strong> d<strong>in</strong>g nawl a chuah.<br />
As<strong>in</strong>a<strong>in</strong> <strong>The</strong><strong>in</strong> Se<strong>in</strong> cu <strong>an</strong>mah nih ri <strong>an</strong><br />
khiahpiaknak New York <strong>in</strong> UN headquarters<br />
hrawnghr<strong>an</strong>g lawng ah chawhvahnak nawl pek<br />
a si te lai.<br />
Obama nih hit<strong>in</strong> biachahnak a tuah cu<br />
<strong>The</strong><strong>in</strong> Se<strong>in</strong> cozah nih thlennak a tuah<br />
cuahmahmi ru<strong>an</strong>g ah le amah he naihniam <strong>in</strong><br />
ri<strong>an</strong>ṭu<strong>an</strong>ṭi k<strong>an</strong> duhnak<br />
l<strong>an</strong>ghternak caah a si.<br />
A bik <strong>in</strong> ramkhel<br />
kong le chawleh<br />
chawhrolnak kong ah<br />
fawi deuh <strong>in</strong> thlennak<br />
a tuah nakhnga d<strong>in</strong>g<br />
caah k<strong>an</strong><br />
ipehtlaihn<strong>in</strong>g k<strong>an</strong><br />
ṭhawnter deuhnak hi<br />
a herh ngaimi a si tiah White House national<br />
security <strong>in</strong> biachimnak nawlngeitu Tommy<br />
Vietor nih a ti. Cun hi lio ah US democracy<br />
hrua<strong>in</strong><strong>in</strong>g kha ṭhate <strong>in</strong> a theihfi<strong>an</strong> khawhnak<br />
d<strong>in</strong>g ah hruaitu cheukhat he phungn<strong>in</strong>g <strong>in</strong><br />
tonnak nawl onh a si te lai ti zong a chim chap.<br />
Aung S<strong>an</strong> Suu Kyi zong ca<strong>an</strong>kar a<br />
khualtlawnnak <strong>in</strong> Congressional Gold Medal va<br />
hlam d<strong>in</strong>g <strong>in</strong> tu thla chung ah US kal ve colh<br />
d<strong>in</strong>g a si caah <strong>The</strong><strong>in</strong> Se<strong>in</strong> zong Suu Kyi kal lio<br />
ah hnawh ngai <strong>in</strong> khualtlawn aa thawh ve lai<br />
tiah ruah a si. Kawlram uktu bawi le ralkap cu<br />
m<strong>in</strong>ung covo <strong>an</strong> buar caah US nih 2008 upadi<br />
n<strong>in</strong>g <strong>in</strong> visa a phih piak hna. (Ref: DVB)<br />
India nih Rakh<strong>in</strong>e ram caah<br />
bawmhnak a pek<br />
India cozah nih nitlak Rakh<strong>in</strong>e ram<br />
ummi harsa pawl caah a pekmi phaisa US$<br />
220,000 cu Indi<strong>an</strong> Ambassador Dr. V.S.<br />
Seshadri nih Kawlram M<strong>in</strong>ister of Border<br />
Affairs <strong>an</strong>d Industrial Development Lieuten<strong>an</strong>t-<br />
General <strong>The</strong><strong>in</strong> Htay kut ah a pek c<strong>an</strong>g tiah<br />
Indi<strong>an</strong> media nih th<strong>an</strong>hnak a tuah. Rakh<strong>in</strong>e ram<br />
buaiba<strong>in</strong>ak ru<strong>an</strong>g ah m<strong>in</strong>ung 89 <strong>an</strong> thi i 116<br />
hma <strong>an</strong> pu. 65,000 cu <strong>in</strong>n ngei lo<strong>in</strong> dornak<br />
hmun a kawl cuahmahmi <strong>an</strong> si. Inn 4,822,<br />
Mus<strong>lim</strong> biak<strong>in</strong>n 17, phungki si<strong>an</strong>g 15 le<br />
si<strong>an</strong>g<strong>in</strong>n 3 cu mei <strong>in</strong> kh<strong>an</strong>gh a si c<strong>an</strong>g. (Ref:<br />
Mizzima)<br />
5<br />
Mitt Romney: America biakam<br />
ka tl<strong>in</strong>ter lai<br />
Florida ah tuahmi party itonnak ah Mitt<br />
Romney nih Republic<strong>an</strong> Party <strong>in</strong> America<br />
President icuh d<strong>in</strong>g ah <strong>an</strong> thimnak cu a cohl<strong>an</strong><br />
hnu ah America ram caah biakam cu ka tl<strong>in</strong>ter<br />
ṭh<strong>an</strong> lai tiah bia aa kam.<br />
“President Obama nih a ri<strong>an</strong> ah te<strong>in</strong>ak<br />
hmu seh tihi ka saduhthah a si, ziah tiah cun,<br />
America hi te<strong>in</strong>ak hmu seh ti ka duh.<br />
Sihm<strong>an</strong>hsehlaw n<strong>an</strong> theih b<strong>an</strong>tuk <strong>in</strong> a ṭhabikmi<br />
ilungmuihnak he a caah me n<strong>an</strong> thlak i<br />
President a hun si tik ah a ṭu<strong>an</strong>mi a ri<strong>an</strong> he<br />
pehtlai <strong>in</strong> palhnak a um” tiah Mitt Romney nih<br />
mipi s<strong>in</strong> ah a chim.<br />
“President Obama nih rili ti a kai<br />
nuarhter d<strong>in</strong>g le k<strong>an</strong> vawleipi damter hramthok<br />
d<strong>in</strong>g <strong>in</strong> bia <strong>an</strong> kamh hna. Kei ka biakam cu hihi<br />
a si. N<strong>an</strong>gmah le na chungkhar kha k<strong>an</strong> bawmh<br />
hna lai” tiah a ti.<br />
Ri<strong>an</strong> ngei lomi 8.3% he nuam lo ngai <strong>in</strong><br />
a k<strong>an</strong> umtertu k<strong>an</strong> sipuazi (economy) hi ka thlen<br />
lai i kum li chung ah Americ<strong>an</strong> pawl ri<strong>an</strong> nuai<br />
12 (million) ka serpiak hna lai tiah bia aa kam.<br />
Kum 2020 ahcun America nih energy (gas,<br />
z<strong>in</strong><strong>an</strong>, datsi tbk) he pehtlai <strong>in</strong> ramd<strong>an</strong>g<br />
ihngatnak <strong>in</strong> ka luatter lai. Rampi hm<strong>an</strong> d<strong>in</strong>g<br />
phaisa rikhiahmi (deficit) zong k<strong>an</strong> t<strong>an</strong> lai i<br />
chawlehthalnak lungtl<strong>in</strong>ṭ<strong>in</strong>ak a thar tuah d<strong>in</strong>g<br />
zong ceihkh<strong>an</strong>nak ka ngei lai tiah a ti.<br />
“President Obama nih President a s<strong>in</strong>ak cu<br />
ngaihthiam hal <strong>in</strong> a thawk i kei cu President ka<br />
s<strong>in</strong>ak cu ri<strong>an</strong> he ka thawk lai” tiah a ti.<br />
K<strong>an</strong> hawi a simi Israel kha harnak t<strong>an</strong>g<br />
ah a hlonh i Ir<strong>an</strong> kha za<strong>an</strong>gfahnak a pek tiah<br />
Romney nih President Obama kha a mawhchiat.<br />
“Keimah hrua<strong>in</strong>ak t<strong>an</strong>g ahcun k<strong>an</strong> hawi a simi<br />
ram hna nih Americ<strong>an</strong> zumhtlak a s<strong>in</strong>ak kha<br />
tam deuh <strong>an</strong> hmuh lai i Russi<strong>an</strong> President Put<strong>in</strong><br />
zong nih America a dirhmun a feh deuhzia kha<br />
a hmuh lai” tiah a chim.<br />
Party itonnak ah a ummi republic<strong>an</strong><br />
pawl nih cun k<strong>an</strong>mah nih te<strong>in</strong>ak k<strong>an</strong> hmuh ko<br />
lai tiah <strong>an</strong> izumhnak kha <strong>an</strong> chim i President<br />
Obama milunglaaknak ah m<strong>an</strong>ager a ṭu<strong>an</strong>mi<br />
Jim Mess<strong>in</strong>a tu nih cun Mitt Romney a chimmi<br />
hi thil tlawmte lawng aa tel i Oboma sual a<br />
phawtnak tu a tam deuh tiah a chim ve. (Ref:<br />
BBC)<br />
Jap<strong>an</strong> ah Samsung nih Apple a<br />
tei<br />
Tokyo biaceih zungpi nih Samsung nih<br />
Apple nawl a cawng lo tiah biakhiahnak <strong>an</strong><br />
tuah. Mah hi US ah Samsung nih Apple nawl a<br />
cawn (a fir) ti ru<strong>an</strong>g ah $1 billion leng liamh<br />
d<strong>in</strong>g bia <strong>an</strong> khiah tlawmpal ah a hung chuak<br />
vemi a si.<br />
Hi kong he pehtlai <strong>in</strong> Samsung lei nih<br />
Samsung nih Apple nawl a cawn hrimhrim lo<br />
timi ca<strong>an</strong> sau bua<strong>in</strong>ak kong ah hit<strong>in</strong> biakhiahnak<br />
dik <strong>an</strong> tuahmi cung ah k<strong>an</strong> ilawm tuk tiah <strong>an</strong><br />
chim. Agust 24 ah US biaceih zung nih<br />
Samsung cu Apple thilchuah pawl iPad le<br />
iPhone telh <strong>in</strong> phone lei thilri pawl aa cawn (a<br />
fir) ti<strong>in</strong> bia <strong>an</strong> rak khiah. Na<strong>in</strong> Samsung nih US<br />
biakhiahnak cung ah nawlnak tuah ṭh<strong>an</strong> d<strong>in</strong>g <strong>in</strong><br />
timhtuahnak a ngei. (Ref: BBC, Aug 31)
<strong>Faiceu</strong> the Ch<strong>in</strong> Journal Vol 4, No 186 September 2, 2012<br />
Tuluk spy a ṭu<strong>an</strong>mi US pa <strong>an</strong><br />
tlaih Tuluk ram US pehtlaihnak zung a<br />
cawngtu (guard) a ṭu<strong>an</strong>mi Bry<strong>an</strong> Underwood cu<br />
Tuluk cozah s<strong>in</strong>ah US biathli pawl zuar a timh<br />
caah tlaih a si. Kum 32 a simi Bry<strong>an</strong><br />
Underwood hi Gu<strong>an</strong>gzhou khuapi thl<strong>an</strong>glei ah a<br />
ummi US pehtlaihnak zung ah 2009 <strong>in</strong> 2011<br />
karlak a ṭu<strong>an</strong>mi a si. Amah cu Tuluk ram<br />
humhimnak zung ah US humhimnak hnatlak<br />
m<strong>in</strong>thutnak a dikthlir hna le hm<strong>an</strong>thlak pawl<br />
ch<strong>an</strong>h a timh hna ru<strong>an</strong>g ah tlaih a si.<br />
Mah a zuarmi h<strong>in</strong> $ 5 million<br />
(£3.2million) hrawng a hmuh lai tiah <strong>an</strong> zumh.<br />
Bry<strong>an</strong> hi ramd<strong>an</strong>gmi<br />
caah ri<strong>an</strong>ṭu<strong>an</strong>piak<br />
ru<strong>an</strong>g ah tlaih a si.<br />
Na<strong>in</strong> pumpak<br />
pawcawmnak harsat<br />
ru<strong>an</strong>g ah pumpak<br />
ṭhatnak caah a ram<br />
rawi (betray) a timh<br />
hi a si tiah cozah lei<br />
upa pakhat nih a<br />
chim. US biaceih<br />
zungpi nih Bry<strong>an</strong><br />
nih Tuluk cozah s<strong>in</strong><br />
ah biathli pawl<br />
ch<strong>an</strong>h a timh hna na<strong>in</strong> a cawngtu pakhat nih lam<br />
a rak kham tiah <strong>an</strong> chim. Cun mah hm<strong>an</strong>thlak<br />
pawl kong agent pawl nih <strong>an</strong> hal ṭh<strong>an</strong> tikah<br />
Tuluk cozah s<strong>in</strong>ah zuar a timhnak kong a phu<strong>an</strong><br />
ṭh<strong>an</strong>. Na<strong>in</strong> hi a tuahmi a tlamtl<strong>in</strong>g tiah zumh<br />
awk le chim awk <strong>in</strong> tehte k<strong>an</strong> hmu rih lo tiah <strong>an</strong><br />
chim. Bry<strong>an</strong> kong cu November thla ah<br />
biakhiah te d<strong>in</strong>g a si i a tlawmbik kum 20 leng<br />
thongthlak a si lai tiah zumh a si. (Ref: BBC,<br />
Aug 31)<br />
Hamas: Gaza ah porn websites<br />
k<strong>an</strong> phih lai<br />
Palest<strong>in</strong>e Hamas, Islam hriamtlai bu<br />
pawl nih Gaza ah porn (nupasualnak lei he aa<br />
pehtlaimi) websites zoh khawhnak cu phih d<strong>in</strong>g<br />
ah timhtuahnak <strong>an</strong> ngeih kong thawng <strong>an</strong> th<strong>an</strong>h.<br />
Gaza a uktu Hamas nih a ng<strong>an</strong>bikmi<br />
maiv<strong>an</strong> petu (<strong>in</strong>ternet provider) 10 hna cu<br />
September 1 thawk <strong>in</strong> nupasualnak he aa<br />
pehtlaimi <strong>in</strong>ternet websites pawl cu phih d<strong>in</strong>g<br />
ah <strong>an</strong> duh hna. Hi cawlc<strong>an</strong>ghnak i aa t<strong>in</strong>hmi cu<br />
Gaza zatl<strong>an</strong>gnun a hrampi himter d<strong>in</strong>g hi a si<br />
tiah cozah lei ri<strong>an</strong>ṭu<strong>an</strong>tu pawl nih <strong>an</strong> chim. A<br />
soiseltu pawl nih cun hi nupasualnak website<br />
phihnak ah <strong>an</strong> hm<strong>an</strong>mi technology hi ramkhel<br />
lei he aa pehtlaimi chimrelnak a ngeimi website<br />
pawl t<strong>in</strong>h <strong>in</strong> <strong>an</strong> hm<strong>an</strong> sual lai ti <strong>an</strong> ph<strong>an</strong> ngai.<br />
Hamas nawlngaitu hna nih Palest<strong>in</strong>e<br />
lamhla ichawnbiaknak lei ah comp<strong>an</strong>y pakhat a<br />
simi PalTel he kap hnih lungtl<strong>in</strong>nak m<strong>in</strong> <strong>an</strong> rak<br />
thut i Gaza ah nupasualnak he aa pehtlaimi<br />
website pawl phih hi 2008 <strong>in</strong> <strong>an</strong> rak thawk<br />
c<strong>an</strong>g. Hi kong ah zohhlatnak a ngeimi pawl nih<br />
“Hi nupasualnak he aa pehtlaimi websites pawl<br />
phih d<strong>in</strong>g <strong>in</strong> <strong>an</strong> izuamnak hi a ng<strong>an</strong>bikmi<br />
zuamnak a si” tiah <strong>an</strong> chim. Sihm<strong>an</strong>hsehlaw,<br />
nawlngeitu hna nih cun cozah nih hi website<br />
pawl hi a phih bia si lo<strong>in</strong> maiv<strong>an</strong> petu hna kha<br />
ramkip nih hm<strong>an</strong>mi Safe Content St<strong>an</strong>dards tu<br />
kha bunhpiak d<strong>in</strong>g <strong>in</strong> a hal hna tu khi a si tiah<br />
<strong>an</strong> chim. Hamas nih Gaza nawlngeihnak 2007<br />
ah <strong>an</strong> rak laak ri <strong>in</strong> Gaza ah h<strong>in</strong> Islam<br />
nungphung hi a dirpi c<strong>an</strong>g. Nikum ah kh<strong>an</strong> pa<br />
nih nu samt<strong>an</strong> lo d<strong>in</strong>g timi phung kha a rak<br />
fehter i 2008 ah, thil dawr ah <strong>an</strong> piahmi m<strong>in</strong>ung<br />
zukṭuh le hnichungnawh le <strong>an</strong>gki chungnawh<br />
lawng he a ummi model hm<strong>an</strong>thlak cu nu thil<br />
zuarnak dawr <strong>in</strong> <strong>an</strong> rak hlonhter dih hna. (Ref:<br />
BBC)<br />
India PM M<strong>an</strong>moh<strong>an</strong> S<strong>in</strong>gh Ir<strong>an</strong><br />
a ph<strong>an</strong><br />
India PM M<strong>an</strong>monh<strong>an</strong> S<strong>in</strong>gh cu Non-<br />
Aligned Movement (NAM) tonbiaruahnak ah<br />
kai d<strong>in</strong>g <strong>in</strong> Tehr<strong>an</strong> a ph<strong>an</strong>. NAM cu ram 120 <strong>in</strong><br />
fonh a si i zei ram thawngṭha hm<strong>an</strong>h ṭ<strong>an</strong>h hlei<br />
ngei lo<strong>in</strong> d<strong>in</strong>gthlu <strong>in</strong> ri<strong>an</strong> k<strong>an</strong> ṭu<strong>an</strong> lai tiah<br />
dirhmi a si.<br />
Cun PM S<strong>in</strong>gh cu Ir<strong>an</strong> lutlai pawl le<br />
Pakist<strong>an</strong> ramhum Asif Ali Zardari hna he zong<br />
tonbiaruah d<strong>in</strong>g <strong>in</strong> timhlamhnak a ngei. Mah<br />
leng ah US nih Ir<strong>an</strong> sehh<strong>an</strong>g a cawkmi ṭhumh<br />
deuh d<strong>in</strong>g <strong>in</strong> a forhfialnak cung ah Ir<strong>an</strong> lutlai<br />
hna he hnatlak m<strong>in</strong>thutnak pawl zoh ṭh<strong>an</strong> d<strong>in</strong>g<br />
ah timhtuahnak a ngei fawn. India hi Asia<br />
ramchung Ir<strong>an</strong> sehh<strong>an</strong>g a cawibik pakhat a si<br />
ve. S<strong>in</strong>gh nih atu lio Syria s<strong>in</strong><strong>in</strong>g ah le<br />
vawleicungpi chawleh a tlaknak hna telh <strong>in</strong><br />
ramkhel lei le chawleh zuamcawhnak lei<br />
tl<strong>an</strong>gtlaknak ah tampi NAM nih a bawmh hna<br />
lai tiah a chim. (Ref: BBC, Aug 29)<br />
Vawleicung ah zumh tlak lobikmi<br />
Gh<strong>an</strong>a nu le Thail<strong>an</strong>d nu<br />
Vawleicung ah <strong>an</strong> tl<strong>an</strong>gval pawl caah<br />
zumh tlak lobikmi nu hi Gh<strong>an</strong>a nu le Thail<strong>an</strong>d<br />
nu pawl <strong>an</strong> si tiah naite ah a chuakmi survey<br />
result nih a l<strong>an</strong>ghter.<br />
Hi survey hi condom a chuahtu Durex<br />
nih ram 36 <strong>in</strong> nu 29,000 s<strong>in</strong> ah hlathla<strong>in</strong>ak<br />
(survey) a tuah hnu ah a l<strong>an</strong>ghtermi a si. Gh<strong>an</strong>a<br />
nu zatuak 62 nih <strong>an</strong> tl<strong>an</strong>gval um lo kar ah<br />
tl<strong>an</strong>gval d<strong>an</strong>g he <strong>an</strong> sualṭi (sex <strong>an</strong> tuah) ti a si i<br />
Thail<strong>an</strong>d nu nih zatuak 59 <strong>in</strong> <strong>an</strong> zulh hna. A<br />
pathumnak zumh tlak lobikmi nu cu Malaysia<br />
nu <strong>an</strong> si i<br />
zatuak 39 nih<br />
<strong>an</strong> tl<strong>an</strong>gval<br />
pawl um lo<br />
kar ah pa<br />
d<strong>an</strong>g he <strong>an</strong><br />
sual tawn ti a<br />
si. A pal<strong>in</strong>ak<br />
ah Russia nu<br />
pawl nih zatuak 33 <strong>in</strong> le a p<strong>an</strong>g<strong>an</strong>ak ah<br />
S<strong>in</strong>gapore nu pawl nih zatuak 19 <strong>in</strong> <strong>an</strong> zulh hna.<br />
Nuva aa hleng vevemi (nupi nih pa d<strong>an</strong>g<br />
he iduh, va nih nu d<strong>an</strong>g he iduh) ah South<br />
Korea le Thail<strong>an</strong>d khawh <strong>in</strong> Malaysia nih <strong>an</strong><br />
zulh hna. Nu he a ihṭi tambik ah S<strong>in</strong>gapore pa le<br />
Hong Kong pa pawl hi <strong>an</strong> itluk i a buakthlak <strong>in</strong><br />
pa pakhat nih nu 16 he <strong>an</strong> itṭi ti a si. (Ref:<br />
Indiaexpress, August 27)<br />
R<strong>an</strong>dy Jackson nih Americ<strong>an</strong><br />
Idol a chuahtak ṭh<strong>an</strong> ve<br />
Record producer a simi R<strong>an</strong>dy Jackson<br />
zong a hawile Jenifer Lopez le Steven Tyler hna<br />
keneh zul <strong>in</strong> Americ<strong>an</strong> Idol<br />
biakhiaktu s<strong>in</strong>ak <strong>in</strong> a ngol ve<br />
c<strong>an</strong>g. Na<strong>in</strong> US muicu<strong>an</strong>g aa<br />
zuam d<strong>in</strong>g <strong>in</strong> chimtu lei tu <strong>in</strong><br />
a ta<strong>an</strong>g rih lai. Kum 56 a si<br />
c<strong>an</strong>gmi R<strong>an</strong>dy lawng hi a<br />
hnubik a ta<strong>an</strong>gmi a si i a d<strong>an</strong>g<br />
a hawile cu Paula Abdul le<br />
Simon Cowell hna <strong>an</strong> rak si.<br />
Americ<strong>an</strong> Idol biakhiaktu pawl cu <strong>an</strong><br />
dihlak <strong>in</strong> <strong>an</strong> chuak dih c<strong>an</strong>g. Na<strong>in</strong> a thar <strong>in</strong> hun<br />
ser ṭh<strong>an</strong> c<strong>an</strong>g i m<strong>in</strong>ung pali <strong>in</strong> biakhiaktu chiah<br />
a si. Cun Pop hlasa Mariah Carey cu m<strong>in</strong>thut<br />
hnatlaknak a ngei c<strong>an</strong>g i Hip hop hlasa Nicki<br />
M<strong>in</strong>aj zong m<strong>in</strong>thut d<strong>in</strong>g a tuah cuahmah lio a<br />
si. Cun Country hlasa Brad Pailsy le Keith<br />
Urb<strong>an</strong> hna zong Americ<strong>an</strong> Idol a zohtu pawl <strong>an</strong><br />
lung a lawmhter ngai hna lai tiah zumh a si.<br />
(Ref: <strong>The</strong> Sun, London)<br />
6<br />
Tax bill £ 200,000 pek lo ru<strong>an</strong>g ah<br />
<strong>an</strong> tlaihmi Steven Segal<br />
Los Angeles County Recorder's Office<br />
nih Steven Segal cu tax bill $ 335,606 m<strong>an</strong> leng<br />
a pek lo ru<strong>an</strong>g ah <strong>an</strong> tlaih. Mah hi 2010 <strong>in</strong> a rak<br />
bat c<strong>an</strong>gmi a si.<br />
Steven Segal hi a leiba a cham dih hl<strong>an</strong><br />
cu chuah khawh dawh a si lo. Steven hi k<strong>an</strong> hnu<br />
kum hrawng aa thlakmi Machete, Born To<br />
Raise Hell le<br />
Steven Segal<br />
series a simi<br />
Lawm<strong>an</strong> le<br />
True Justice<br />
hna t<strong>an</strong>gka<br />
hmuh a tlawm<br />
caah atu lio<br />
hrawng hi a<br />
sifah dawh<br />
ngai a si.<br />
Na<strong>in</strong> 1992<br />
hrawng i a lar<br />
tukmi Under Seige zukcu<strong>an</strong>g ah a hun l<strong>an</strong>gh<br />
tikah Sylvester Stallone i a lar tukmi <strong>The</strong><br />
Expendables series i part 3 ah aa tel khobiktu a<br />
si tiah zumhmi a si. Hi kong ah part 2 ah aa tel<br />
vemi Je<strong>an</strong> Claude V<strong>an</strong> Damme nih part 3 ahcun<br />
Steven Segal aa tel hi hmuh ka duh ngai. Na<strong>in</strong><br />
aa derter deuh a hau lai, mah lawng ah r<strong>an</strong>g<br />
deuh <strong>in</strong> a cawlc<strong>an</strong>g kho lai tiah capo nih pah<br />
kh<strong>in</strong> a chim.<br />
Amah he h<strong>in</strong> <strong>voi</strong>khat hnih cu k<strong>an</strong> itong<br />
pah, mi ṭha a si. A ka uar tuk lem lai lo na<strong>in</strong> kei<br />
nih cun ka uar nga<strong>in</strong>gai, a hlei <strong>in</strong> screen chung<br />
ah. Mah ka (<strong>The</strong> Exp<strong>an</strong>debles) ahcun hmu kho<br />
n<strong>in</strong>g law cu kai lawm tuk hnga tiah JV nih a<br />
chim. Ziah Steven nih <strong>an</strong> uar lo tiah <strong>an</strong> hal tik<br />
ah, Because I am good. Keimah cu ka zat caah<br />
ta! tiah a leh hna. (Ref: <strong>The</strong> Sun, London)<br />
Sylester Stallone fapa thihnak<br />
kong a thi<strong>an</strong>g<br />
Sylester Stallone (Rambo) i a fapa Sage<br />
Stallone (kum 36) cu th<strong>in</strong> tur (heart attack) <strong>in</strong><br />
July 13 ah a thi i Sage a thihnak hi rithaisii<br />
hm<strong>an</strong>nak he pehtlaihnak a um lo tiah cozah lei<br />
nih thawng <strong>an</strong> th<strong>an</strong>h. Na<strong>in</strong> mah tluk kum note te<br />
nih mah b<strong>an</strong>tuk zawtnak ngeih cu n<strong>in</strong>gkel<br />
(unusual) a si lo tiah micheu nih <strong>an</strong> ti.<br />
Sage cu Stallone i a hmasabik nupi<br />
Sasha Czack he <strong>an</strong> hr<strong>in</strong>mi a si i <strong>an</strong> fa hmasabik<br />
a si. A fapa a thih leng ah Stallone cu <strong>The</strong><br />
Expendables 2 muicu<strong>an</strong>g mipi lunglaknak tuah<br />
d<strong>in</strong>g (promotion) tam tuk a tlolhmi nih<br />
ngaihchiat le awlawkchawng <strong>in</strong> a umter<br />
ch<strong>in</strong>ch<strong>in</strong>. Hi a fapa ngeihchun a thih<br />
ngaihchiatnak hi nunchung philh khawh a si lai<br />
lonak le a nu Sasha ca zong ah a<br />
ngaihchiatp<strong>in</strong>ak kong Stallone nih a chim. Mah<br />
leng ah k<strong>an</strong> hnu zarh hrawng zong ah kh<strong>an</strong> a<br />
farch<strong>in</strong> (half sister) Toni Ann Filiti cu th<strong>in</strong><br />
(lung) c<strong>an</strong>cer <strong>in</strong> a thi ve. (Ref: <strong>The</strong> Sun,<br />
London)
<strong>Faiceu</strong> the Ch<strong>in</strong> Journal Vol 4, No 186 September 2, 2012<br />
Europe a thiambik laksawng<br />
Andrés Iniesta nih a laak<br />
2011-12 kum caah UEFA a thiambik<br />
chuihtu laksawng (UEFA Best Player <strong>in</strong> Europe<br />
Award) peknak cu<br />
August 30, Fr<strong>an</strong>ce<br />
ram, Monaco khua<br />
ah <strong>an</strong> tuah i Spa<strong>in</strong> le<br />
Barcelona chuihtu<br />
Andrés Iniesta nih a<br />
laak. Iniesta hi a<br />
chuihṭi hawi a simi<br />
Argent<strong>in</strong>a m<strong>in</strong>th<strong>an</strong>g<br />
Lionel Messi le Real<br />
Madrid club <strong>in</strong><br />
Portugal chuihthiam<br />
C. Ronaldo hna lonh <strong>in</strong> a thiambik tiah <strong>an</strong><br />
thimmi a si.<br />
Iniesta hi nikum ah Barcelona nih<br />
Champion League f<strong>in</strong>al <strong>an</strong> ph<strong>an</strong>hnak ah a<br />
bawmtubik a si ve lawng si lo<strong>in</strong> Europe 2012<br />
puai ah Spa<strong>in</strong> nih champion <strong>an</strong> hmuhnak ah a<br />
rak bawmtubik a si.<br />
Iniesta nih a teimi Lionel Messi hi<br />
nikum pumpululh chuih kum chung Barcelona<br />
caah kawl 73 a kawl i kum khat chung<br />
vawleicung kawl tambik kawltu a si. Cun C.<br />
Ronaldo zong nikum Real Madrid nih La Liga<br />
champion <strong>an</strong> tlaihnak ah a bawmtubik a si p<strong>in</strong><br />
ah kawl tampi a kawlpiakmi hna a si.<br />
Hi Europe a thiambik pumpak laksawng<br />
hi a lu<strong>an</strong>cia kum thum chung cu Lionel Messi<br />
nih a rak laak i kha hl<strong>an</strong> kum ah C. Ronaldo nih<br />
a rak laak ve c<strong>an</strong>gmi a si. (Ref: UEFA)<br />
George Soros nih M<strong>an</strong> U share a<br />
cawk Americ<strong>an</strong> mirum a simi George Soros<br />
(Soros Fund M<strong>an</strong>agement LLC dirhtu) nih M<strong>an</strong><br />
U club i Class A shares 3.1 million m<strong>an</strong> 7.85%<br />
a cawk tiah Securities <strong>an</strong>d Exch<strong>an</strong>ge<br />
Commission nih <strong>an</strong> l<strong>an</strong>ghter.<br />
Cucaah Mr Soros cu M<strong>an</strong> U club ah<br />
share 1.9% a ngei ve c<strong>an</strong>g lai. M<strong>an</strong> U club share<br />
hna cu Class A share le Class B share tiah <strong>an</strong><br />
ṭhen hna i A hi mipi s<strong>in</strong>ah <strong>an</strong> zuar i B cu Glazer<br />
chungkhar nih <strong>an</strong> laak ti a si. Class A share cu<br />
B nak <strong>in</strong> power a niam deuh. Atu Class A share<br />
<strong>an</strong> zuarnak nihh<strong>in</strong> $650 hlei <strong>an</strong> hmuh lai i hi<br />
chung <strong>in</strong> $233m cu club leiba cham d<strong>in</strong>g ah <strong>an</strong><br />
timh i £417m cu Glazer chungkhar nih <strong>an</strong> ilaak<br />
lai tiah <strong>an</strong> ti caah M<strong>an</strong> U thapetu mipi cu Glazer<br />
chungkhar cung ah <strong>an</strong> buaihnawh hna. Mirum<br />
Soros nih M<strong>an</strong> U share cawk a duhbiknak hi TV<br />
right <strong>in</strong> t<strong>an</strong>gka hmuhnak 70% a karh i<br />
vawleicung ah M<strong>an</strong> U thapetu 700 million <strong>an</strong><br />
um caah a si lai tiah Hargreaves<br />
L<strong>an</strong>sdown lutlai Richard Hunter nih a chim.<br />
M<strong>an</strong> U club cu Americ<strong>an</strong> mirum Glazer<br />
chungkhar nih 2005 kum ah <strong>an</strong> cawk i $233m<br />
leiba <strong>an</strong> ngei.<br />
Glazer chungkhar nih M<strong>an</strong> U share cu<br />
US stock market ah k<strong>an</strong> hnu thla ahkh<strong>an</strong> <strong>an</strong> zuar<br />
i share pakhat ah $14 <strong>in</strong>, club m<strong>an</strong> cu £1.46bn<br />
ah a kai caah vawleicung m<strong>an</strong> s<strong>an</strong>gbik<br />
celhzuamnak a si p<strong>in</strong>ah vawleicung ah f<strong>an</strong>base<br />
700million ti<strong>an</strong>g <strong>an</strong> ph<strong>an</strong> ti a si. (Ref: BBC,<br />
Aug 27)<br />
Mout<strong>in</strong>ho cawknak Spurs nih a<br />
tl<strong>in</strong>h ko na<strong>in</strong> cawkzuar ca<strong>an</strong> nih a<br />
donghtak hna<br />
Engl<strong>an</strong>d club Tottemham Hotspurs nih<br />
Portugal club Porto lai <strong>in</strong> a chuihmi Mout<strong>in</strong>ho<br />
cawk d<strong>in</strong>g ah hnatlaknak tamtl<strong>in</strong>gte <strong>in</strong> a tuah<br />
dih c<strong>an</strong>g ko na<strong>in</strong> cawkzuar ca<strong>an</strong> nih a donghtak<br />
hna caah tut<strong>an</strong> ṭhal ah <strong>an</strong> s<strong>in</strong> a ph<strong>an</strong> kho lai lo.<br />
Mout<strong>in</strong>ho hi Spurs m<strong>an</strong>ager AVB nih<br />
naite ah a zuar tharmi Modric hmunhma a<br />
rulhtu d<strong>in</strong>g ah aa timhmi a si na<strong>in</strong> tlam a tl<strong>in</strong>g<br />
m<strong>an</strong>h lo. Maut<strong>in</strong>ho cawknak d<strong>in</strong>g ah Spurs nih<br />
Porto cu £22 million pek d<strong>in</strong>g <strong>in</strong> hnatlaknak <strong>an</strong><br />
ngeih c<strong>an</strong>gmi a si. A cawk m<strong>an</strong>h lo caah Spurs<br />
chairm<strong>an</strong> Levy nih a nam chih na<strong>in</strong> Porto club<br />
ah a ta<strong>an</strong>g rih lai. (Ref: Goal)<br />
Chelsea laium Esse<strong>in</strong> Real nih <strong>an</strong><br />
ihl<strong>an</strong><br />
Chelsea laium Michael Esse<strong>in</strong> cu Real<br />
ah kum khat chung chuih d<strong>in</strong>g <strong>in</strong> Chelsea nih <strong>an</strong><br />
hl<strong>an</strong>h hna.<br />
Kum 29 a si c<strong>an</strong>gmi Esse<strong>in</strong> hi nikum<br />
Chelsea caah Premier League puai 10 lawng a<br />
thawk <strong>in</strong> a lutmi a si. Gh<strong>an</strong>a miphun Esse<strong>in</strong> hi<br />
2005 kum ah Chelsea m<strong>an</strong>ager a rak ṭu<strong>an</strong>mi<br />
Mour<strong>in</strong>ho nih Fr<strong>an</strong>ce club Lyon <strong>in</strong> a rak<br />
cawkmi a si. (Ref: BBC)<br />
Berbatov Fulham ah aa ṭhial c<strong>an</strong>g<br />
Kum 31 a si c<strong>an</strong>gmi Bulgari<strong>an</strong> le<br />
M<strong>an</strong>chester United hmaikal Berbatov cu<br />
Fulham ah kum hnih chuih d<strong>in</strong>g <strong>in</strong> m<strong>in</strong> a thut i<br />
aa ṭhial c<strong>an</strong>g.<br />
Berbatov cu 2006 kum ah Germ<strong>an</strong>y<br />
Bundesliga Bayer Leverkusen <strong>in</strong> Tottenham<br />
Hotspur nih <strong>an</strong> cawk i aa rak iṭhial. Tottenham a<br />
um chung ah puai 102 a chuih i kawl 46 a<br />
kawlpiak hna. Sir Alex Fergoson nih Tottenham<br />
s<strong>in</strong> <strong>in</strong> £30.75million <strong>in</strong> a cawk i Old Trafford<br />
(M<strong>an</strong> U) ah 2008 kum ah a rak iṭhial.<br />
M<strong>an</strong> U a um chung ah puai 149 a chuih i<br />
kawl 56 a kawl. 2010/2011 kum ah kh<strong>an</strong><br />
Premier League <strong>an</strong> chuih ca<strong>an</strong> chung ah kawl<br />
tambik kawl khotu Golden Boot zong a rak<br />
laak. As<strong>in</strong>a<strong>in</strong> M<strong>an</strong> U nih h<strong>in</strong> first l<strong>in</strong>eup caah a<br />
hm<strong>an</strong>g tuk lo. Atu<br />
V<strong>an</strong> Persie a cawk<br />
c<strong>an</strong>g hnu cun<br />
Berbatov caah cun<br />
First l<strong>in</strong>eup cu chim<br />
lo a chuih khawh<br />
d<strong>in</strong>g aa zumh ti lo<br />
caah M<strong>an</strong> U <strong>in</strong><br />
Fulham ah £5<br />
million <strong>in</strong> aa ṭhial I<br />
No 9 aa hruk te lai.<br />
A liamcia Premier<br />
League 2011/2012<br />
kum February thla chung <strong>in</strong> M<strong>an</strong> U i l<strong>in</strong>eup<br />
chung ah aa tel tuk ti lo.<br />
Bulgari<strong>an</strong> hmaikal Berbatov cu Italy<br />
Club Serie A Champion Juventus le Fiorent<strong>in</strong>a<br />
zong nih cawk d<strong>in</strong>g ah <strong>an</strong> hal len na<strong>in</strong> Berbatov<br />
nih amah a rak hruaitu a saya pa ṭh<strong>in</strong>g Mart<strong>in</strong><br />
Jol s<strong>in</strong> ah chuih kha aa thim deuh. Mart<strong>in</strong> Jol he<br />
h<strong>in</strong> Hotspurs ah a rak ihruaimi <strong>an</strong> si. (Ref:<br />
Givemefootball)<br />
7<br />
Luka Modric Real Madrid ah<br />
<strong>tlamtl<strong>in</strong>gte</strong> <strong>in</strong> aa ṭhial kho c<strong>an</strong>g<br />
Ca<strong>an</strong> saupi ṭhialnak kong ah a rak buai<br />
pengmi Tottemham Hotspurs club <strong>in</strong> Croatia<br />
miphun chuihthiam tawhfung Luka Modric cu<br />
Spa<strong>in</strong> club Real Madrid ah <strong>tlamtl<strong>in</strong>gte</strong> <strong>in</strong> aa<br />
ṭhial c<strong>an</strong>g.<br />
Modric ṭhial m<strong>an</strong> hi £ 33.2 million a si i<br />
kum nga caah m<strong>in</strong> a thut. Tottemham ah aa<br />
hruk tawnmi <strong>an</strong>gki number 14 cu Spa<strong>in</strong><br />
chuihthiam Xabi Alonso nih aa tlaih c<strong>an</strong>g caah<br />
number 19 aa hruk te lai.<br />
Champion League Group <strong>an</strong> ṭhen<br />
c<strong>an</strong>g<br />
August 30; Fr<strong>an</strong>ce ram, Monaco ah<br />
UEFA Champion League a chuih d<strong>in</strong>gmi Group<br />
ṭhennak <strong>an</strong> tuah i nikum champion a simi<br />
Chelsea cu group E ah Sakhtar Donetsk,<br />
Juventus timi pawl he <strong>an</strong> chuih te lai.<br />
Tut<strong>an</strong> Group ṭhennak ah thihnak Group<br />
a si tuah ruahmi cu Real Madrid, M<strong>an</strong> City,<br />
Ajax le Dortmund tepawl umnak Group D hi a<br />
si<br />
GROUP A - Porto (POR), Dynamo Kyiv (UKR),<br />
PSG (FRA), D<strong>in</strong>amo Zagreb (CRO).<br />
GROUP B - Arsenal (ENG), Schalke (GER),<br />
Olympiacos (GRE), Montpellier (FRA).<br />
GROUP C - Mil<strong>an</strong> (ITA), Zenit (RUS),<br />
Anderlecht (BEL), Málaga (ESP).<br />
GROUP D - Real Madrid (ESP), M<strong>an</strong> City<br />
(ENG), Ajax (NED), Dortmund (GER).<br />
GROUP E - Chelsea (ENG), Shakhtar Donetsk<br />
(UKR), Juventus (ITA), Nordsjæll<strong>an</strong>d (DEN).<br />
GROUP F - Bayern (GER), Valencia (ESP),<br />
LOSC (FRA), BATE (BLR).<br />
GROUP G - Barcelona (ESP), Benfica (POR),<br />
Spartak Moskva (RUS), Celtic (SCO).<br />
GROUP H - M<strong>an</strong> United (ENG), Braga (POR),<br />
Galatasaray (TUR), CFR Cluj (ROU).<br />
Premier League a hnubik chuihtu<br />
hna ṭhialnak<br />
M<strong>an</strong> City <strong>in</strong> Nigel de Jong cu AC Mil<strong>an</strong><br />
ah aa ṭhial i Inter Mil<strong>an</strong> hnukham Maicon cu<br />
M<strong>an</strong> City nih <strong>an</strong> cawk ve. M<strong>an</strong> City hi Sw<strong>an</strong>sea'<br />
club <strong>in</strong> Scott S<strong>in</strong>clair cu £ 8 m, Fiorent<strong>in</strong>a<br />
hnukham Matija Nastasic cu £ 12 m, Everton<br />
club <strong>in</strong> Jack Rodwell cu £ 12 m hna <strong>in</strong> <strong>an</strong> cawk<br />
c<strong>an</strong>g hna.<br />
Liverpool hmaikal Andy Carrol cu West<br />
Ham nih kum khat caah <strong>an</strong> ihl<strong>an</strong> i tuallai<br />
chuihtu Charlie Adam zong Stoke City ah £ 4 m<br />
<strong>in</strong>, tuallai chuihtu thiam Jay Spear<strong>in</strong>g cu Bolton<br />
club s<strong>in</strong>ah <strong>an</strong> hl<strong>an</strong>h ve i Chelsea hmaikal<br />
Sturridge cu kum khat caah <strong>an</strong> hl<strong>an</strong> ve.<br />
Fulham hmaikal Cl<strong>in</strong>t Dempsey Aston<br />
Villa ah iṭhial d<strong>in</strong>g a rawk ṭh<strong>an</strong> i Liverpool<br />
biaruahnak <strong>an</strong> tuah lio a si ve.<br />
Arsenal club nih <strong>an</strong> hmaikal (Korea)<br />
Park Chu-Young cu Spa<strong>in</strong> club Celta Vigo ah<br />
kum khat caah <strong>an</strong> hl<strong>an</strong>h. Fulham club cu<br />
Barbatov <strong>an</strong> cawk khawh <strong>in</strong> Sunderl<strong>an</strong>d chuihtu<br />
Richardson zong £ 2 m <strong>in</strong> <strong>an</strong> cawk ṭh<strong>an</strong>.<br />
Netherl<strong>an</strong>d leTottenham tuallai chuihtu Rafael<br />
V<strong>an</strong> Der Vaart cu a rak umṭh<strong>in</strong>gnak club a simi<br />
Germ<strong>an</strong>n League Hamburg club ah £10 <strong>in</strong> aa<br />
ṭhial c<strong>an</strong>g. (Ref: BBC, Aug 31)<br />
Tuz<strong>an</strong> (zarhpi) z<strong>an</strong> puai<br />
Liverpool vs Arsenal (8:30pm)<br />
Newcastle vs Aston Vila (11:00pm)<br />
Southamptom vs M<strong>an</strong> Utd (11:00pm)<br />
Ud<strong>in</strong>ese vs Juventus (12:00am)<br />
Inter Mil<strong>an</strong> vs Roma (2:45am)<br />
Real Madrid vs Gr<strong>an</strong>ada (1:50am)<br />
Barcelona vs Valencia (3:30am)
<strong>Faiceu</strong> the Ch<strong>in</strong> Journal Vol 4, No 186 September 2, 2012<br />
Ri<strong>an</strong> lawngmi a um<br />
KL pawngkam ah ri<strong>an</strong> lawngmi a um. UN card,<br />
CRC, ACR, FRO card pawl <strong>in</strong> ṭu<strong>an</strong> a ngah.<br />
T<strong>an</strong>glam <strong>in</strong> Kawlram tlun a duhmi zong k<strong>an</strong><br />
tuahpiak chih.<br />
Contact: Zulte: 0173527899,<br />
Mawite: 0102580087<br />
Haa Siamnak<br />
Haa phawi le haa siam na duh ahcun<br />
k<strong>an</strong>mah Laimi nih <strong>an</strong> tuahmi haa siamnak<br />
ah phawi le siamterkhawh a si.<br />
Pehtlaihnak: Pu Th<strong>an</strong>g Peng<br />
0169986477, 172059605<br />
DINGDI<br />
Hair & Beauty Saloon<br />
Mahle duhn<strong>in</strong>gte, iremn<strong>in</strong>gte <strong>in</strong> sam meh a<br />
duhmi hna nih fuhp<strong>an</strong>h khawh a si i ṭhitum<br />
puai, birthday party, ceremonial le VCD caah<br />
fitlaw/fidi a ṭu<strong>an</strong> d<strong>in</strong>g pawl zong nih ṭamhtu<br />
d<strong>in</strong>g ah auhkhawh a si. Monu thil hl<strong>an</strong> na duh<br />
zong ah hl<strong>an</strong>khawh a si. Sam meh thiam a<br />
duhmi cu a thiam taktakmi nih pawcawmnak<br />
ti<strong>an</strong>g ṭhahnem d<strong>in</strong>g <strong>in</strong> <strong>an</strong> chimh lai. Biak<strong>in</strong>n<br />
puai le hmun d<strong>an</strong>g puai paoh ah decoration<br />
tuahter d<strong>in</strong>g caah auh khawh a si. R<strong>in</strong>g le<br />
diamond pawl zong cah chih khawh a si.<br />
Ahmun: Wisma Indah (Pudu Pasar pawng)<br />
Contact: 0142607885 (Maa Nu), 0173562187<br />
Thihloh Izohkhenhnak<br />
Malaysia i thih le loh tik ah zohkhenh a duhmi<br />
hna caah tuahmi a si. M<strong>in</strong>ung pakhat a thih ah<br />
RM 10,000 <strong>in</strong> bawmh a si lai. Kum khat caah<br />
m<strong>in</strong>ung pakhat nih RM 50 thawh a si lai. A herh<br />
tik paoh ah chawnh khawh k<strong>an</strong> si.<br />
Address: Ngun M<strong>an</strong>g Dawr, Jln Imbi.<br />
Contact: Ngun M<strong>an</strong>g – 0061421968816<br />
Gold Berth - 010-3001 209<br />
Email: emm<strong>an</strong>uellaidawr@gmail.com<br />
Rawl Cahkhawh A Si<br />
Voksa le arsa Lai chu<strong>an</strong>, emmi pawl a hmun ah<br />
ei khawh a si i order khawh zong a si chih. Puai<br />
caah Chicken Rice siseh, Lai chu<strong>an</strong> rawl siseh<br />
order khawh a si thotho. Chihlam peih a duhmi<br />
caah chihlam zong k<strong>an</strong> peih chih lai.<br />
Contact: S<strong>an</strong>g Bawi<br />
Farja, Food Court<br />
(0126053524, 0173231529, 0172907586)<br />
Phaisa Kuat M<strong>an</strong> RM 8 A Si<br />
Th<strong>an</strong>tl<strong>an</strong>g, Falam, Hakha le Y<strong>an</strong>gon ah phaisa<br />
kuat a duhmi, Australia <strong>in</strong> phaisa ikuatter a<br />
duhmi hna nih fuhp<strong>an</strong>h khawh a si. Atu kuat,<br />
atu hlamkhawh colh a si lai. A hmun cu Jln<br />
Imbi ah a si. Australia <strong>in</strong> Malay kuat ahcun<br />
zeizat kuat paoh ah kuat m<strong>an</strong> 10 lawng a si lai.<br />
Contact: Malaysia<br />
Pi Sung Ṭial (Nwe Ni nu), 0173939474<br />
Th<strong>an</strong>tl<strong>an</strong>g: Hre Kam, 60027<br />
Falam: Li<strong>an</strong>li<strong>an</strong> Nu, 07040267<br />
Hakha: Aye Soe, 21409, 09400493775<br />
Y<strong>an</strong>gon: Mi Nge, 092450350<br />
Australia: Kyawpi, 0423465197<br />
Ṭhaṭha, 0421991902<br />
Ṭhitumnak thuam hl<strong>an</strong> le iṭamh<br />
khawh a si<br />
Ṭhitumnak thuam hl<strong>an</strong> a duhmi nih m<strong>an</strong> fawite<br />
<strong>in</strong> hl<strong>an</strong> khawh a si i iṭamh a duhmi zong nih<br />
ṭamhtu d<strong>in</strong>g ah auh khawh a si. Lamhlat a ummi<br />
zong n<strong>an</strong> umhmun ah k<strong>an</strong> <strong>in</strong> fuh hna lai.<br />
Pehtlaihnak: Esther (Loke Yew)<br />
0126094496, 0172093761<br />
Haa Siamkhawh A Si<br />
Haa phawi le haa siam na duh ahcun na duhn<strong>in</strong>g<br />
<strong>in</strong> siamkhawh a si.<br />
Pehtlaihnak: Pu L<strong>in</strong>g (Jal<strong>an</strong> Loke Yew)<br />
0102358242<br />
SEYDANA CLINIC<br />
Dam lo ru<strong>an</strong>g ah thaza<strong>an</strong>g derthawnmi,<br />
Naupawimi le nau a ngei d<strong>in</strong>gmi pawl nih m<strong>an</strong><br />
fawite <strong>in</strong> i zohterkhawh le sii rawnh (drip<br />
thlaih) khawh a si.<br />
Contact: Sayama Dimte (0104223591)<br />
Address: Jln Loke Yew, No 26, 2/B<br />
CIT International Video<br />
Protocation<br />
Puai phunphun caah video thlak a duhmi, Edit<br />
tuahter a duhmi, copy tuahter a duhmi hna nih<br />
auh khawh a si.<br />
Pehtlaihnak: V<strong>an</strong> Bawi Hr<strong>in</strong> (0173117157)<br />
V<strong>an</strong> Thawng Ceu (01113427106)<br />
FAICEU BIAZAI<br />
M<strong>an</strong>gṭha Mu<br />
M<strong>in</strong>u,<br />
K<strong>an</strong> nun ca<strong>an</strong> khat chung ah k<strong>an</strong> itong<br />
donghnak a ngei lomi dawtnak <strong>in</strong> k<strong>an</strong> idaw<br />
conak aa tel lomi duhnak hri k<strong>an</strong> hrual<br />
lam d<strong>an</strong>g veve a zul d<strong>in</strong>g k<strong>an</strong> si na<strong>in</strong> k<strong>an</strong><br />
itheithiam<br />
cucu a za ko, ka caah.<br />
M<strong>in</strong>u,<br />
Na nunnak ah thil thar d<strong>an</strong>g tampi na ton te lai<br />
ka philh te hlah tiah bia k<strong>an</strong> cah lai lo<br />
rak cohl<strong>an</strong>g hlah k<strong>an</strong> ti fon lai lo<br />
na cohl<strong>an</strong> ru<strong>an</strong>g ah k<strong>an</strong> mawhchiat lai lo<br />
a sunglawimi (k<strong>an</strong>) ca<strong>an</strong> pawl belte rak philh<br />
hlah mu.<br />
M<strong>in</strong>u,<br />
K<strong>an</strong> th<strong>in</strong>lung ne zong a tla ve te lai, ca<strong>an</strong> s<strong>in</strong> ah<br />
th<strong>in</strong>lung thar he na um te kho men<br />
rim d<strong>an</strong>g zong na hnim te kho men<br />
lam d<strong>an</strong>g zong na pial te kho men<br />
ka caah a za ko, a rak ka dawt tuk timi na philh<br />
lo ahcun.<br />
Na nunlam tlu<strong>an</strong>g hram seh tiah<br />
hi ka biazai h<strong>in</strong> na zaṭial nem k<strong>an</strong> tlaih.<br />
“K<strong>an</strong> dawt tuk, m<strong>an</strong>gṭha mu!<br />
T<strong>an</strong>gk<strong>an</strong>g V<strong>an</strong><br />
8<br />
Everest Phaisa Kuatnak<br />
Malaysia <strong>in</strong> Kawlram lei phaisa kuat a duhmi<br />
nih Everest phaisa kuatnak ah hn<strong>an</strong>gamte <strong>in</strong><br />
fuhp<strong>an</strong>h khawh a si. Hika na kuat lawng ah<br />
Hakha Everest dawr ah na hlam khawh lai. Atu<br />
kuat atu thoh zong a ngah. US (Indi<strong>an</strong>a Polis)<br />
zong <strong>in</strong> Malaysia ah ikuatter khawh a si.<br />
Contact: S<strong>an</strong> Peng (Ma<strong>in</strong>)<br />
(0142631669, 0163859431)<br />
Fiakfairok (0166410625)<br />
Maluri (0102640997)<br />
Pudu (0169683744)<br />
Farja (0172130891, 0162974559)<br />
Amp<strong>an</strong>g (0166508073)<br />
Cheras (0163483997)<br />
Sg Besi (0147114335, 0173725573)<br />
Hlamnak: Hakha (Everest) (07021279)<br />
Y<strong>an</strong>gon (09421032256)<br />
Kalay (0947073034)<br />
USA: Lily (0013179108720)<br />
Lai Thil Cawk Khawh A Si<br />
Lai thilthuam a tlaihch<strong>an</strong>mi caah nu thil he, pa<br />
thil he a tl<strong>in</strong>g. Saphaw <strong>an</strong>gki leng (nu/pa) zong<br />
k<strong>an</strong> zuar chih. India la, Korea la zong a um. Sui<br />
le ngun, Thail<strong>an</strong>d <strong>an</strong>gki phunphun, ch<strong>an</strong>tl<strong>in</strong>g<br />
khuh, India le Thail<strong>an</strong>d ph<strong>an</strong>ah pawl zong cawk<br />
le cah khawh a si. Lungthi zong cawk khawh a<br />
si. Ramthumnak a ummi zong nih n<strong>an</strong> duhn<strong>in</strong>g<br />
<strong>in</strong> cah i ikuatter khawh a si. Saya Li<strong>an</strong> Hei<br />
Cung nih a ṭialmi Computer le Email cawnnak<br />
cauk zong cawk khawh a si.<br />
Address: Jln Imbi<br />
Phone: 0126165792, 0129912946<br />
Email: tbnausui@gmail.com,<br />
obedth<strong>an</strong>g@gmail.com<br />
Lai lei kawm solh k<strong>an</strong> zuar<br />
Lai lei <strong>in</strong> rak phurhmi kawm solh k<strong>an</strong> zuar.<br />
Pawng khat ah RM 4 a si.<br />
Pehtlaihnak: Pu Ṭha Peng (Jal<strong>an</strong> Ipoh)<br />
(0172778621, 0126897265)<br />
Sui pawn le zuar khawh a si<br />
Sui pawn a duhmi, zuar a duhmi le cawk a<br />
duhmi caah pehtlaihnak tuah khawh a si.<br />
Pehtlaihnak: 0173477641, 0122687166<br />
Loke Yew hlei t<strong>an</strong>g<br />
<strong>Faiceu</strong> Media Group<br />
Editor-<strong>in</strong>-Chief:<br />
Salai V<strong>an</strong> C<strong>in</strong> M<strong>an</strong>g<br />
Editor:<br />
V<strong>an</strong> Kham Hr<strong>an</strong>glung<br />
New Star Sui T<strong>in</strong> Ṭial<br />
Tawk Cung C<strong>in</strong><br />
Steven Zahu<br />
Market<strong>in</strong>g:<br />
M<strong>an</strong>g L<strong>in</strong>g, Za Ceu Li<strong>an</strong>, Tawk Al<br />
Email: faiceujournal@yahoo.com<br />
Ph: 0172130891, 0172093542<br />
Website: www.faiceunews.com<br />
<strong>Faiceu</strong> <strong>The</strong> Ch<strong>in</strong> Weekly Journal<br />
Kuala Lumpur, Malaysia<br />
Copies: 500<br />
Price: RM 2