28.02.2013 Views

A voi 5nk MCCYF civui tlamtlingte in an lim cang - Faiceu The Chin ...

A voi 5nk MCCYF civui tlamtlingte in an lim cang - Faiceu The Chin ...

A voi 5nk MCCYF civui tlamtlingte in an lim cang - Faiceu The Chin ...

SHOW MORE
SHOW LESS

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.

Editor lungum;<br />

Malaysia Ch<strong>in</strong> Khrihfa m<strong>in</strong>o hna nih<br />

kum khat ah <strong>voi</strong>khat k<strong>an</strong> tuah tawnmi <strong>MCCYF</strong><br />

<strong>civui</strong> cu hlunghlai ngai <strong>in</strong> <strong>lim</strong> a si c<strong>an</strong>g. Hi <strong>civui</strong><br />

hi Malaysia um Ch<strong>in</strong> m<strong>in</strong>o hna nih k<strong>an</strong> <strong>in</strong>gaih<br />

ngaimi a si.<br />

Hi <strong>civui</strong> hi Malaysia ah aa ṭhenṭhek tuk<br />

c<strong>an</strong>gmi Ch<strong>in</strong> miphun hna nih k<strong>an</strong> ilungrual<br />

deuhnak d<strong>in</strong>g le pakhat le pakhat idawt<br />

deuhnak d<strong>in</strong>g ah tuahmi le rak thawkmi a si.<br />

Cuti ilungrualnak d<strong>in</strong>g ah rak thawkmi <strong>civui</strong> cu<br />

cheukhat nu le pa (Fellowship hruaitu) hna nih<br />

m<strong>in</strong>o pawl khenkhamnak tuah <strong>an</strong> rak timh pah<br />

hna ti thawng k<strong>an</strong> theih caah ngaih a chia ngai.<br />

Atu hnu ah Tedim nih Ch<strong>in</strong> Miphunpi Ni<br />

k<strong>an</strong> tuah hm<strong>an</strong>h ah Zo National Day tiah m<strong>in</strong><br />

<strong>an</strong> ibunh i <strong>an</strong>mah d<strong>an</strong>gte <strong>in</strong> Miphunpi Ni <strong>an</strong><br />

tuah ve c<strong>an</strong>g. Sihm<strong>an</strong>hsehlaw tut<strong>an</strong> <strong>MCCYF</strong> ah<br />

Tedim unau hna <strong>an</strong> vun itel khawh ve lawng si<br />

lo<strong>in</strong> miphun dihlak k<strong>an</strong> tl<strong>in</strong> caah lunglawm ngai<br />

a si. Pumsa lei <strong>in</strong> aa ṭhen c<strong>an</strong>gmi k<strong>an</strong> si ko bu<br />

ah Pathi<strong>an</strong> k<strong>an</strong> zumhnak nih k<strong>an</strong> lung a k<strong>an</strong><br />

rualtermi nih k<strong>an</strong> biak Pathi<strong>an</strong> k<strong>an</strong> th<strong>an</strong>gṭhat<br />

nga<strong>in</strong>gai d<strong>in</strong>g a si. Zeidah k<strong>an</strong> lung a k<strong>an</strong><br />

rualtermi a si, zei nih dah pakhat le pakhat a<br />

k<strong>an</strong> komhter i a k<strong>an</strong> funtomter timi ruat <strong>in</strong> cu a<br />

k<strong>an</strong> funtomtertu thil cu thlah lo<strong>in</strong> tlaihkhawh<br />

peng izuam hna usih.<br />

A <strong>voi</strong> <strong>5nk</strong> <strong>MCCYF</strong> <strong>civui</strong><br />

<strong>tlamtl<strong>in</strong>gte</strong> <strong>in</strong> <strong>an</strong> <strong>lim</strong> c<strong>an</strong>g<br />

August 31, Kuala Lumpur, Pudu Plaza<br />

pawng ah a ummi Zophei Fellowship biak<strong>in</strong>n ah<br />

a <strong>voi</strong> <strong>5nk</strong> Malaysia Ch<strong>in</strong> Chriti<strong>an</strong> Youth<br />

Fellowship <strong>civui</strong> cu <strong>tlamtl<strong>in</strong>gte</strong> <strong>in</strong> <strong>an</strong> <strong>lim</strong> c<strong>an</strong>g.<br />

Civui pumhnak cu z<strong>in</strong>glei sml 10:30 <strong>in</strong> <strong>an</strong><br />

thawk i z<strong>an</strong> sml 7:30 ah <strong>an</strong> <strong>lim</strong>. Tut<strong>an</strong> <strong>civui</strong> ah<br />

Fellowship 18 <strong>in</strong> m<strong>in</strong>o zapi 800 leng <strong>an</strong> ph<strong>an</strong><br />

kho.<br />

Civui pumhnak cu <strong>voi</strong>hnih <strong>in</strong> ṭhen a si i<br />

a <strong>voi</strong>khatnak pumh cu z<strong>in</strong>glei sml 10:30 <strong>in</strong><br />

z<strong>an</strong>lei sml 2:30 ti<strong>an</strong>g a si. A <strong>voi</strong>hnihnak pumh<br />

cu z<strong>an</strong>lei sml 3:30 <strong>in</strong> z<strong>an</strong> sml 7:30 ti<strong>an</strong>g a si.<br />

Z<strong>in</strong>g pumhnak ah Lai Christi<strong>an</strong> Fellowship<br />

(LCF) Pastor Rev. Run Cung M<strong>an</strong>g nih phung a<br />

chim i z<strong>an</strong>lei pumhnak ah Rev. Li<strong>an</strong> Hmung nih<br />

phung a chim.<br />

Tut<strong>an</strong> <strong>civui</strong> ah hlarem zuamnak, quartet<br />

zuamnak, solo zuamnak le bia-al zuamnak<br />

(debate) ti<strong>in</strong> zuamnak phun li <strong>an</strong> tuah i zuamnak<br />

phun thum ah CCF (Puchong) nih pakhatnak <strong>an</strong><br />

laak. CCF (Puchong) hi tukum hlarem zuamnak<br />

ah pakhatnak <strong>an</strong> laak ṭh<strong>an</strong> caah <strong>MCCYF</strong> <strong>civui</strong><br />

hlarem zuamnak ah kum thum peh <strong>in</strong> pakhatnak<br />

<strong>an</strong> laak c<strong>an</strong>g. Vo<strong>in</strong>ga tuahnak ah kum thum a<br />

lami <strong>an</strong> si i <strong>an</strong> lung aa rualnak le <strong>an</strong> izuamnak a<br />

l<strong>an</strong>gh ngai caah zohchun tlak ngai <strong>an</strong> si.<br />

Zuamnak ah laksawng a lami hna cu;<br />

Hlarem zuamnak;<br />

1. CCF (Puchong)<br />

2. Senth<strong>an</strong>g Fellowship<br />

3. Zophei Fellowship.<br />

Quartet zuamnak;<br />

1. CCF (Puchong)<br />

2. Zophei Fellowship,<br />

3. Senth<strong>an</strong>g Fellowship.<br />

Solo zuamnak;<br />

1. Par Ṭha Hnem (CCF- Puchong)<br />

2. Ṭha Cung Li<strong>an</strong> (KCM)<br />

3. Htay Nge Aye (Matupi Fellowship)<br />

Bia-al zuamnak;<br />

1. D<strong>an</strong>iel (Zophei Fellowship),<br />

2. Hni<strong>an</strong>g Ṭha Men (CCF - Imbi),<br />

3. Sui T<strong>in</strong> Par (CCF - Puchong).<br />

(<strong>Faiceu</strong>)


<strong>Faiceu</strong> the Ch<strong>in</strong> Journal Vol 4, No 186 September 2, 2012<br />

Tuluk mirum deu nih Ch<strong>in</strong>mi<br />

pahnih taklawng <strong>in</strong> a lawiter hna<br />

K<strong>an</strong> hnu August 25 ah Ch<strong>in</strong>mi pahnih<br />

cu Tuluk mirum deu pakhat nih a hlen hna i <strong>an</strong><br />

taklawng <strong>in</strong> <strong>in</strong>n <strong>an</strong> ph<strong>an</strong> tiah theih a si. Atu<br />

b<strong>an</strong>tuk thil a c<strong>an</strong>nak hi Kl<strong>an</strong>g le B<strong>an</strong>t<strong>in</strong>g kar ah<br />

a ummi Talok khua ah a si i hlen a tongmi hi<br />

Hakha khuami Th<strong>an</strong>gth<strong>an</strong>g le Zotung <strong>in</strong> Pa<br />

Kung <strong>an</strong> si.<br />

“Bus Stop ah tlun d<strong>in</strong>g <strong>in</strong> bus k<strong>an</strong><br />

hngak, cu ahcun Tuluk mirum phun <strong>in</strong> aa<br />

hrukmi pakhat cu Malay ser Proton motor a<br />

nakmi aa cit i bus stop ahcun a vun dir. A rak<br />

ṭum i amah te<strong>in</strong> supervisor ka si tiah aa chim,<br />

cun ruahlopi (emergency) <strong>in</strong> <strong>in</strong>nthar thi<strong>an</strong>h<br />

d<strong>in</strong>gmi a um i ka thi<strong>an</strong>h lo ahcun boss pa nih a<br />

ka sik lai caah <strong>in</strong>n thar cu ka thi<strong>an</strong>hpiak ulaw<br />

RM 1200 k<strong>an</strong> pek hna lai tiah a k<strong>an</strong> ti, lawi cu<br />

k<strong>an</strong> duh ko na<strong>in</strong> a k<strong>an</strong> pek d<strong>in</strong>gmi phaisa a tam<br />

pah i a motor chung k<strong>an</strong> zoh tik ah <strong>in</strong>n<br />

thi<strong>an</strong>hnak thilri pawl le t<strong>in</strong>bawsii pawl lawngte<br />

<strong>in</strong> <strong>an</strong> khah caah k<strong>an</strong> zumh i k<strong>an</strong> zulh. Thi<strong>an</strong>h<br />

d<strong>in</strong>gmi <strong>in</strong>n k<strong>an</strong> ph<strong>an</strong>h tik ah <strong>in</strong>n a thurhnawm<br />

tuk i n<strong>an</strong> thil dihlak phoih ulaw t<strong>an</strong>g ah chiata<br />

dih uh, n<strong>an</strong> thi<strong>an</strong>h khawh hnu ah n<strong>an</strong> laak ṭh<strong>an</strong><br />

te lai tiah a k<strong>an</strong> ti i k<strong>an</strong> thil cu k<strong>an</strong> phoih dih,<br />

bawngbi chungnawh te lawng <strong>in</strong> <strong>in</strong>n cu k<strong>an</strong><br />

thi<strong>an</strong>h. Cun khatlei kh<strong>an</strong> k<strong>an</strong> thi<strong>an</strong>h khawh hnu<br />

ah k<strong>an</strong> thil chiahnak kh<strong>an</strong> k<strong>an</strong> vun luh cu<br />

zeihm<strong>an</strong>h a rak um ti lo, k<strong>an</strong> kawl len na<strong>in</strong> a um<br />

ti lo caah k<strong>an</strong> lau i pawngkam k<strong>an</strong> zoh, lamhlaat<br />

nawn ah Tuluk tarnu k<strong>an</strong> hmuh i bawngbi<br />

chungnawh he cun lam ah ka chuak i bawmh ka<br />

hal. Tuluk nu cu a ra ko na<strong>in</strong> a k<strong>an</strong> naih ngam lo<br />

i lamhlaat nawn <strong>in</strong> a au <strong>in</strong> k<strong>an</strong> nau i k<strong>an</strong> s<strong>in</strong><strong>in</strong>g<br />

cu k<strong>an</strong> chimh hnu ah <strong>in</strong>n ah a lawi ṭh<strong>an</strong> i<br />

bawngbi kaupi pakhat le phaisa RM 5 a k<strong>an</strong><br />

ṭhenh. Bawngbi cu kai hruk i taxi bawmh k<strong>an</strong><br />

hal len na<strong>in</strong> a um lo, sau nawn a rauh hnu ah<br />

palik motor a ra i cucu k<strong>an</strong> chimh i <strong>in</strong>n ti<strong>an</strong>g a<br />

k<strong>an</strong> thlah, palik pawl nih <strong>an</strong> timi cu Tuluk<br />

mirum deupa hi atu k<strong>an</strong> vun kawlmi cu a si tiah<br />

<strong>an</strong> ti. Ka hawipa belte cu <strong>in</strong>n a ph<strong>an</strong>h ti<strong>an</strong>g hi<br />

bawngbi chungnawhte he cun a si” tiah Pa<br />

Kung nih <strong>Faiceu</strong> s<strong>in</strong> ah a chim.<br />

“K<strong>an</strong> thil a laakmi dihlak a m<strong>an</strong> fonh ah<br />

RM 1400 hrawng a si lai, a tam lo na<strong>in</strong> Kl<strong>an</strong>g<br />

hrawng ah a ummi Ch<strong>in</strong>mi nih fimkhurte <strong>in</strong> <strong>an</strong><br />

iralr<strong>in</strong>nak d<strong>in</strong>g ah theihter k<strong>an</strong> duh i a si” ti<strong>in</strong> a<br />

chim chap. (<strong>Faiceu</strong>)<br />

Motor pike pawl nih d<strong>in</strong>grep a<br />

ngei lomi saikal cit pawl phaisa<br />

<strong>an</strong> hal hna<br />

Ch<strong>in</strong>ram khualipi Hakha ah d<strong>in</strong>grep ngei<br />

lo<strong>in</strong> motor saikal aa citmi pawl nih motor pike<br />

(traffic police) pawl phaisa bawm <strong>an</strong> khahter<br />

ngai tiah Khonumthung nih a ṭial.<br />

Hakha ah a ummi pike pawl nih zarh<br />

khat ah kyats 30,000 <strong>in</strong> 50,000 kar <strong>an</strong> hmuh<br />

peng tiah pike zung he<br />

aa theihngalmi Hakha<br />

hmun-um pakhat nih a<br />

chim. “Pike pawl nih<br />

lam d<strong>in</strong>grep zulh lo<br />

ru<strong>an</strong>g timi m<strong>in</strong> <strong>an</strong><br />

bunh i d<strong>an</strong>tatnak ah<br />

phaisa <strong>an</strong> hal tawn<br />

hna, <strong>an</strong> haln<strong>in</strong>g belte<br />

pakhat le pakhat aa d<strong>an</strong>g, saikal luch<strong>in</strong>h ich<strong>in</strong>h<br />

lo ru<strong>an</strong>g belte ahcun d<strong>an</strong>tat a um lo” tiah Hakha<br />

motor saikal ngei pakhat nih a chim.<br />

Atu b<strong>an</strong>tuk <strong>in</strong> d<strong>an</strong> <strong>an</strong> tatmi hna hi <strong>an</strong><br />

zung ah chuahter lo<strong>in</strong> <strong>an</strong> tlaihnak hmun ah<br />

phaisa <strong>an</strong> liamter hna tiah theih a si. “Pike pawl<br />

nih <strong>an</strong> zulh d<strong>in</strong>gmi zulhphung pawl <strong>an</strong> zul lo”<br />

tiah hmun-um pakhat nih a chim. (Ref:<br />

Khonumthung)<br />

TABC nih Th<strong>an</strong>tl<strong>an</strong>g upadi zung<br />

ri<strong>an</strong>ngei taza <strong>an</strong> cuai hna<br />

Th<strong>an</strong>tl<strong>an</strong>g Association Baptist Church<br />

(TABC) phaisa a firmi pa cu tazacuai hl<strong>an</strong> ah<br />

upadi zung nih aamahkh<strong>an</strong> <strong>in</strong> <strong>an</strong> thlah caah<br />

upadi zung cu TABC nih taza <strong>an</strong> cuai tiah<br />

Th<strong>an</strong>tl<strong>an</strong>g laihlum pakhat nih <strong>Faiceu</strong> s<strong>in</strong> ah a<br />

chim.<br />

“K<strong>an</strong> hnu lei April-May thla, z<strong>an</strong> khat<br />

ah Th<strong>an</strong>tl<strong>an</strong>g um Th<strong>an</strong>g (m<strong>in</strong> khat lawng<br />

l<strong>an</strong>ghtermi) fapa kum 13 lawng a si rihmi<br />

Khamh (m<strong>in</strong> khat lawng l<strong>an</strong>ghtermi) nih TABC<br />

t<strong>an</strong>gka kyats 300,000 a fir i <strong>an</strong> tlaih colh,<br />

Th<strong>an</strong>tl<strong>an</strong>g thong ah sau ngai <strong>an</strong> chiah hnu ah<br />

July thla chung ahkh<strong>an</strong> biacaih zung ri<strong>an</strong>ṭu<strong>an</strong>mi<br />

Pu Duh Li<strong>an</strong> le Pu Ceu C<strong>in</strong> ṭ<strong>an</strong>p<strong>in</strong>ak <strong>in</strong> thilfirpa<br />

cu Malaysia kal kho d<strong>in</strong>g <strong>in</strong> thong <strong>in</strong> <strong>an</strong><br />

chuahter. Hiti <strong>an</strong> chuah hl<strong>an</strong> ahh<strong>in</strong> rak k<strong>an</strong><br />

liamhta seh tiah TABC nih cun <strong>an</strong> duh na<strong>in</strong><br />

mifirpa cu Malaysia lei ah a kal diam. Cucaah<br />

TABC nih Th<strong>an</strong>tl<strong>an</strong>g upadi zung ri<strong>an</strong>ṭu<strong>an</strong> U<br />

<strong>The</strong>t Aung, Pu Duh Li<strong>an</strong> le Pu Ceu C<strong>in</strong> cu taza<br />

<strong>an</strong> cuai hna. Pu Duh Li<strong>an</strong> hi nih cun ngaihthiam<br />

a hal hna i amah nih ka thi<strong>an</strong>g c<strong>an</strong>g tiah aa ruah.<br />

Mifirpa nih h<strong>in</strong> TABC phaisa a fir hl<strong>an</strong> ah<br />

JMBC Church phaisa kyats 200,000 a rak fir bal<br />

c<strong>an</strong>g” tiah Th<strong>an</strong>tl<strong>an</strong>g laihlum pakhat nih <strong>Faiceu</strong><br />

s<strong>in</strong> ah a chim. “TABC, biaceih bawipa le Pu<br />

Ceu C<strong>in</strong> hi a rauh hl<strong>an</strong> ah biaceih zung a chuak<br />

d<strong>in</strong>g <strong>an</strong> si” ti<strong>in</strong> a chim chap. (<strong>Faiceu</strong>)<br />

JICA nih Ch<strong>in</strong>ram caah kyats<br />

9900 million a cawih lai<br />

Kawlram ramkulh/ramṭhen 14 lak ah a<br />

sifakbikmi Ch<strong>in</strong> ramkulh caah Jap<strong>an</strong><br />

International Cooperation Agency (JICA) nih<br />

kyats 9900 a cawih lai tiah theih a si. Atu<br />

bawmhnak hi c<strong>in</strong>thlaknak le zuatkhalhnak lei<br />

ihmaithlak <strong>in</strong> ri<strong>an</strong> <strong>an</strong> ṭu<strong>an</strong> khawhnak d<strong>in</strong>g ah<br />

cawih d<strong>in</strong>gmi a si tiah Ch<strong>in</strong>ram c<strong>in</strong>thlaknak le<br />

zuatkhalhnak lei vunci Pu V<strong>an</strong> Thawng nih a<br />

chim.<br />

JICA nih bawmhnak a pek d<strong>in</strong>gmi hi a<br />

karh 0.01 ret <strong>in</strong> cham ṭh<strong>an</strong> d<strong>in</strong>g a si i 2013-14<br />

hnu ceo ah a ph<strong>an</strong> te lai tiah ruah a si, August<br />

30 ah JICA pawl cu Ch<strong>in</strong> ramkulh ah<br />

hlathla<strong>in</strong>ak tuah d<strong>in</strong>g <strong>in</strong> <strong>an</strong> kal tiah theih a si.<br />

Tukum 2012-13 kum caah ramkomhpi<br />

cozah nih Ch<strong>in</strong>ram sifahnak hloh d<strong>in</strong>g ah kyats<br />

3000 million a chiah i cu phaisa pawl cu<br />

c<strong>in</strong>thlaknak, ng<strong>an</strong>damnak, fimcawnnak le a<br />

d<strong>an</strong>gd<strong>an</strong>g ṭh<strong>an</strong>chonak caah <strong>an</strong> hm<strong>an</strong> tiah theih a<br />

si. JICA hi Kawlram<br />

th<strong>in</strong>gram lei vunci<br />

zung he ibawm <strong>in</strong> May<br />

15, 2006 kum thawk <strong>in</strong><br />

Ch<strong>in</strong>ram chung ah<br />

m<strong>in</strong>ung zatl<strong>an</strong>g nu a<br />

ṭh<strong>an</strong>chonak d<strong>in</strong>g ah<br />

khuaca<strong>an</strong> kaln<strong>in</strong>g <strong>in</strong> a<br />

herhmi th<strong>in</strong>gthei<br />

c<strong>in</strong>thlaknak, sii-ai lei a<br />

ṭhami th<strong>in</strong>gkung<br />

c<strong>in</strong>nak, th<strong>in</strong>g firnak hloh d<strong>in</strong>g le th<strong>in</strong>gram<br />

zohkhenh thiamnak pawl caah Jap<strong>an</strong> phaisa yen<br />

50 million dih <strong>in</strong> Ch<strong>in</strong>ram <strong>an</strong> rak bawmh c<strong>an</strong>g<br />

tiah JICA website nih a ṭial.<br />

Kawlram chung ah a sifakbikmi Ch<strong>in</strong><br />

ramkulh ah khua a sami hi milu 540,000<br />

hrawng <strong>an</strong> si i cu hna cu c<strong>in</strong>thlaknak le<br />

zuatkhalhnak <strong>in</strong> a paw aa cawmmi <strong>an</strong> si hna.<br />

Ch<strong>in</strong> ramkulh chung ah district 3, myone 9,<br />

myone khuai 4 a um.<br />

Kawlram ah a sifakmi hi zatuak 26 <strong>an</strong> si<br />

i 2015 kum ahcun zatuak 16 ah k<strong>an</strong> thlak lai<br />

tiah Kawlram President <strong>The</strong><strong>in</strong> Se<strong>in</strong> nih August,<br />

2011 ah tuahmi parliament biachimnak ah a rak<br />

chim. (Ref: Irrawaddy)<br />

2<br />

Ch<strong>in</strong> ramkulh chung tl<strong>an</strong>gri<strong>an</strong><br />

ṭu<strong>an</strong>ternak kong CHRO nih<br />

report a chuah<br />

J<strong>an</strong>uary, 2011 <strong>in</strong> atu ti<strong>an</strong>g ah aa d<strong>an</strong>gmi<br />

tl<strong>an</strong>gri<strong>an</strong> ṭu<strong>an</strong>ternak cathlu<strong>an</strong> (document) 20 cu<br />

Ch<strong>in</strong> Hum<strong>an</strong> Rights Org<strong>an</strong>izato<strong>in</strong> (CHRO) nih<br />

k<strong>an</strong> hnu cawn nili ni ah a chuah i cheukhat cu<br />

khua pawl ah tl<strong>an</strong>gri<strong>an</strong> ṭu<strong>an</strong>ternak a si.<br />

Tl<strong>an</strong>gri<strong>an</strong> ṭu<strong>an</strong>ternak kong he pehtlai <strong>in</strong><br />

zatuak 50 cu Kawl ralkap nih ṭu<strong>an</strong>termi a si i a<br />

d<strong>an</strong>g zatuak 50 cu hmun-um nawlngeitu hna nih<br />

ṭu<strong>an</strong>termi a si tiah report nih a l<strong>an</strong>ghter.<br />

Ṭu<strong>an</strong>termi ri<strong>an</strong> ah porter phorhter, <strong>in</strong>nlo sakter,<br />

ciatsu c<strong>in</strong>ter le a d<strong>an</strong>g ri<strong>an</strong>ṭu<strong>an</strong>nak pawl aa tel.<br />

May, 2011 ah International Labour<br />

Org<strong>an</strong>ization (ILO) nih Hakha ah n<strong>in</strong>gc<strong>an</strong>gte <strong>in</strong><br />

thil s<strong>in</strong><strong>in</strong>g theihhngalhternak (official<br />

awareness-rais<strong>in</strong>g) workshop a tuah i cu ahcun<br />

uknak lei, biaceih zung lei, palik le ralkap<br />

ri<strong>an</strong>ngei lei <strong>in</strong> official m<strong>in</strong>ung 160 hrawng <strong>an</strong><br />

rak itel kho. Cu <strong>an</strong> tuahmi cu hi b<strong>an</strong>tuk kong he<br />

pehtlai <strong>in</strong> Ch<strong>in</strong> ramkulh ah official te<strong>in</strong> <strong>an</strong> tuah<br />

hmasa a si.<br />

Cuti workshop <strong>an</strong> tuah khawh hnu <strong>in</strong><br />

CHRO nih aa d<strong>an</strong>gmi hmunhma pawl <strong>in</strong><br />

tl<strong>an</strong>gri<strong>an</strong> ṭu<strong>an</strong>nak cathlu<strong>an</strong> 12 a rak chuahpi<br />

ṭh<strong>an</strong> i cu 12 chung ah zatuak 50 cu Kawl ralkap<br />

nih porter <strong>an</strong> phorhtermi a si i a d<strong>an</strong>g zatuak 50<br />

cu mipi nawlngeitu le Ch<strong>in</strong> ramkulh vunci lutlai<br />

fialmi zong aa tel ti a si.<br />

2012 kum belte <strong>in</strong> cun CHRO nih<br />

tl<strong>an</strong>gri<strong>an</strong> ṭu<strong>an</strong>termi le porter phorhtermi caz<strong>in</strong><br />

<strong>an</strong> ichiahmi a um ti lo. (Ref: Mizzima, Aug 30)<br />

MACCF a <strong>voi</strong>thumnak <strong>civui</strong> <strong>an</strong><br />

tuah<br />

USA ram lai chung ummi Ch<strong>in</strong>mi<br />

Khrihfa bu hna komh <strong>in</strong> dirhmi Mid-America<br />

Ch<strong>in</strong> Christi<strong>an</strong> Fellowship (MACCF) nih a<br />

<strong>voi</strong>thumnak <strong>civui</strong> cu, August 31 - September 3,<br />

2012 ti<strong>an</strong>g sunglawi tak <strong>in</strong> <strong>an</strong> tuah cuahmah lio<br />

a si. Civui tuahnak hmun cu Chicago khuapi<br />

kam ah a ummi St. Charles, IL khua ah a si.<br />

MACCF ah h<strong>in</strong> US ram i Iowa State,<br />

Ill<strong>in</strong>ois, State le W<strong>in</strong>scons<strong>in</strong> State hna i a ummi<br />

Ch<strong>in</strong> Khrihfa bu 8 <strong>an</strong> itel. Mah hi Christi<strong>an</strong><br />

Fellowship hi 2009 kum ah Khrihfa bu pakhat<br />

le khat izohkhenhnak caah rak dirhmi a si.<br />

Tut<strong>an</strong> <strong>civui</strong> ah MACCF chungtel Khrihfa bu 8<br />

<strong>in</strong> m<strong>in</strong>ung 700 hrawng <strong>an</strong> rak itel kho lai tiah<br />

ruah a si.<br />

“MACCF hi Des Mo<strong>in</strong>es khua, Iowa<br />

peng ah Khrihfa bu 8 <strong>in</strong> pastor, haotu,<br />

chungṭu<strong>an</strong> le aiawhtu upa hna nih December 19,<br />

2009 ah rak dirhmi a si. Hi bu nih aa t<strong>in</strong>hmi cu<br />

Mid-America ramkulh chung ummi Ch<strong>in</strong><br />

miphun hna caah le k<strong>an</strong> b<strong>an</strong> nih a b<strong>an</strong>hkhawhmi<br />

zat <strong>in</strong> k<strong>an</strong> miphun le ram, Khrihfa bu caah<br />

ri<strong>an</strong>ṭu<strong>an</strong> ve usih ti saduhthahnak he dirhmi a si”<br />

tiah MACCF Secretary Pastor D<strong>an</strong>ny Bawi<br />

Thi<strong>an</strong>hlun nih GCN s<strong>in</strong> ah a chim. Civui hi kum<br />

khat <strong>voi</strong>khat <strong>in</strong> tuahmi a si.<br />

Atulio MACCF OC Upa Hruaitu Hna<br />

cu; Pastor Ch<strong>an</strong> Thawng Li<strong>an</strong> (Chairm<strong>an</strong>),<br />

Pastor Dar Li<strong>an</strong> (Vice- Chairm<strong>an</strong>), Pastor<br />

D<strong>an</strong>ny Bawi Thi<strong>an</strong>hlun (Secretary), Pu Li<strong>an</strong> Uk<br />

Th<strong>an</strong>g (Asst. Secretary), Pastor Ro S<strong>an</strong>g<br />

(Treasurer), Saya Ram Dawt Li<strong>an</strong> (Asst.<br />

Treasurer) ti<strong>in</strong> <strong>an</strong> si hna. (Ref: Globalch<strong>in</strong>news)


<strong>Faiceu</strong> the Ch<strong>in</strong> Journal Vol 4, No 186 September 2, 2012<br />

Report: Karen m<strong>in</strong>ung cheuthum<br />

cheukhat cung ah Kawl ralkap<br />

nih covo buarnak <strong>an</strong> tuah rih<br />

Kawl cozah le Karen National Union<br />

(KNU) hmaizarh chung ah tonbiaruahnak ngeih<br />

<strong>an</strong> itim ko na<strong>in</strong> Kawl ralkap nih Karen m<strong>in</strong>ung<br />

cheuthum cheukhat cung ah m<strong>in</strong>ung covo<br />

buarnak <strong>an</strong> tuah rih tiah k<strong>an</strong> hnu cawn nihnih ni<br />

ah a chuakmi report pakhat nih a l<strong>an</strong>ghter.<br />

Karen ramkulh ah a ummi chungkhar<br />

cheuthum cheukhat cu tl<strong>an</strong>gri<strong>an</strong> hramhram <strong>in</strong><br />

ṭu<strong>an</strong>ternak, pumsa tukvuaknak, tlaihhremnak<br />

phunphun <strong>an</strong> ton tiah Physici<strong>an</strong>s for Hum<strong>an</strong><br />

Rights (PHR) report nih a l<strong>an</strong>ghter. PHR nih<br />

kahdaih hnatlaknak <strong>an</strong> tuahmi cung zong ah<br />

KNU nih iralr<strong>in</strong> deuh d<strong>in</strong>g <strong>in</strong> ralr<strong>in</strong> a pek lawng<br />

si lo<strong>in</strong> cozah nih m<strong>in</strong>ung covo a buartu pawl cu<br />

azizutnak le d<strong>an</strong>tatnak, a dikn<strong>in</strong>gte <strong>in</strong><br />

tawlrelnak d<strong>in</strong>g ah remh ṭh<strong>an</strong>nak tuah d<strong>in</strong>g <strong>in</strong> a<br />

chim chih.<br />

“US phaisa phum pawl nih m<strong>in</strong>ung covo<br />

buarnak pawl k<strong>an</strong> duhlo lai tiah Obama nih a<br />

chim ko na<strong>in</strong> hihi biatak deuh <strong>in</strong> a kham d<strong>in</strong>g a<br />

si, a bik <strong>in</strong> Karen miphun umnak le tl<strong>an</strong>gcung<br />

hmunhma pawl ahh<strong>in</strong> a si. Ramd<strong>an</strong>g comp<strong>an</strong>y<br />

pawl nih h<strong>in</strong> m<strong>in</strong>ung covo k<strong>an</strong> buar lai lo tiah<br />

<strong>an</strong> chim tawn ko na<strong>in</strong> a tak thil a vun c<strong>an</strong> tik<br />

ahcun <strong>an</strong> ca ṭhatnak d<strong>in</strong>g ah nawlngeitu pawl he<br />

<strong>an</strong> ibawm ṭheo tawn” tiah PHR <strong>in</strong> Kawlram<br />

director Bill Davis nih a chim. (Ref: Mizzima,<br />

Aug 29)<br />

Naypyidaw ah palik pakhat amah<br />

te<strong>in</strong> mei aa kh<strong>an</strong>g<br />

August 28, z<strong>an</strong>lei sml 3:30 hrawng ah<br />

Naypyidaw ah palik pakhat amah te<strong>in</strong> mei <strong>in</strong> aa<br />

kh<strong>an</strong>g tiah theih a si. Aa kh<strong>an</strong>gmi hi SB palik<br />

thawngp<strong>an</strong>g phu <strong>in</strong> palik uk W<strong>in</strong> M<strong>in</strong> Th<strong>an</strong>t<br />

timi a si i amah te<strong>in</strong> maw aa kh<strong>an</strong>gh, mi nih dah<br />

<strong>an</strong> kh<strong>an</strong>gh timi belte theih a si rih lo.<br />

“A thihnak kong he pehtlai <strong>in</strong> theih a si<br />

rih lo i datsi aa toih hnu ah mei <strong>in</strong> aa kh<strong>an</strong>g tiah<br />

zumh a um, Dr pawl nih zeit<strong>in</strong> a si timi <strong>an</strong><br />

chekhlat lio a si, amah te zong <strong>in</strong> aa kh<strong>an</strong>ghmi a<br />

si kho i mi nih kh<strong>an</strong>ghmi zong a si kho men, a<br />

thih hnu ah kh<strong>an</strong>ghmi cu a si lai lo” tiah<br />

Naypyidaw ah a ummi sakh<strong>an</strong>hmu palik uk U<br />

My<strong>in</strong>t Kyaw nih a chim.<br />

Naypyidaw ah atu b<strong>an</strong>tuk <strong>in</strong> palik<br />

pakhat nih amahte <strong>in</strong> mei ikh<strong>an</strong>ghnak a tuahmi<br />

cung ah zei ru<strong>an</strong>g a si timi hi mipi tampi nih<br />

theih <strong>an</strong> duh ngaimi pakhat a si. (Ref: RFA,<br />

Aug 29)<br />

Siiṭhalo a zuar tiah lungrumhmi<br />

Sh<strong>an</strong> pa Tuluk s<strong>in</strong> ah ch<strong>an</strong>h a si<br />

K<strong>an</strong> hnu cawn nihnih z<strong>in</strong>glei sml 4 ah<br />

Sh<strong>an</strong> miphun, siiṭhalo a zuar lai tiah<br />

lungrumhmi pakhat cu Kengtung myone<br />

nawlngeitu hna nih Tuluk s<strong>in</strong> ah <strong>an</strong> ch<strong>an</strong>h tiah<br />

theih a si. Sai Aung Myat tiah theihmi siiṭhalo<br />

zuar pa hi nikum ah Mekong tiva ah tilawng<br />

(sail) aa citmi Tuluk m<strong>in</strong>ung 13 a rak thattu hna<br />

ah ṭu<strong>an</strong>vo ngei pakhat a si i hriamnam aa<br />

tlaihmi bu pakhat i lieuten<strong>an</strong>t pakhat a si.<br />

Atu <strong>an</strong> tlaihmi Sai Aung Myat hi <strong>an</strong><br />

hruaitu a simi siiṭhalo zuarnak si<strong>an</strong>gpahr<strong>an</strong>g Sai<br />

Naw Kham cu Lao nawlngeitu hna nih <strong>an</strong> tlaih i<br />

Tuluk cozah s<strong>in</strong> <strong>an</strong> ap hnu ah amahte <strong>in</strong> Kawl<br />

cozah s<strong>in</strong> ah aa apmi (surrender) a si. Nikum<br />

Aug 5 kong he pehtlai <strong>in</strong> hlathla<strong>in</strong>ak tuah d<strong>in</strong>g<br />

ah Sai Aung Myat cu Tuluk cozah s<strong>in</strong> ah k<strong>an</strong><br />

ch<strong>an</strong>h tiah Kawlram cozah thawnghzamhnak<br />

nih k<strong>an</strong> hnu cawn nithum ni ah <strong>an</strong> l<strong>an</strong>ghter.<br />

Sai Aung Myat Tuluk kut cung ap d<strong>in</strong>g<br />

hi Tuluk nawlngeitu hna nih Kawlram cozah s<strong>in</strong><br />

ah <strong>voi</strong> tampi <strong>an</strong> hal hnu ah atu b<strong>an</strong>tuk <strong>in</strong> <strong>an</strong> ap i<br />

cucu Kawl cozah nih Tuluk he irem deuhnak<br />

d<strong>in</strong>g ah lam a onmi a si tiah thawngzamhca<br />

tampi nih <strong>an</strong> ṭial. Sai Aung Myat hi May 15 ah<br />

a ralkap pawl he Tachilek District nawlngeitu<br />

hna s<strong>in</strong> ah aa apmi a si. (Ref: Irrawaddy, Aug<br />

29)<br />

Yuz<strong>an</strong>a nih a chuhmi vawlei<br />

hmunhma a pek ṭh<strong>an</strong> hna lai<br />

Yuz<strong>an</strong>a comp<strong>an</strong>y a ngeitu Htay My<strong>in</strong>t<br />

nih Kach<strong>in</strong> ramkulh, Hukaung tl<strong>an</strong>gkar i ekah<br />

1000 leng a chuhmi hmunhma cu kokek ram<br />

ngeitu hna s<strong>in</strong>ah ka pek ṭh<strong>an</strong> hna lai tiah a chim.<br />

Nithum ni ah Htay My<strong>in</strong>t he<br />

tonbiaruahnak a ngeimi Bauk Ja nih hmunhma<br />

pawl cu pek ṭh<strong>an</strong> <strong>an</strong> si lai i mah leng ah vawlei<br />

hmun a ngei ti lomi pawl liamh d<strong>in</strong>g zong<br />

iceihnak a um lai tiah a chim. Mah hmun hi fu<br />

le cassava (carrot phun a simi) tbk c<strong>in</strong>thlaknak<br />

ah <strong>an</strong> hm<strong>an</strong> nga<strong>in</strong>gaimi a si. Hiti <strong>an</strong> khirh<br />

ṭh<strong>an</strong>nak hna cu nili ni ah Y<strong>an</strong>gon khuapi<br />

Shwegond<strong>in</strong>e lam hnu lei a ummi Yuz<strong>an</strong>a Hotel<br />

hmai ah duhlonak <strong>an</strong> l<strong>an</strong>ghternak <strong>in</strong> a chuakmi<br />

a si.<br />

Mah leng ah khuate lei a ummi lothlo<br />

pawl liamh d<strong>in</strong>g a zat zong <strong>an</strong> iceih cuahmah<br />

liopi a si. Khuate lothlomi Pu Zau Seng nih ka<br />

vawlei cu kum 4 chung <strong>an</strong> thu<strong>an</strong> i <strong>an</strong> hrawh, ka<br />

ngah ṭh<strong>an</strong> ko na<strong>in</strong> a hl<strong>an</strong> b<strong>an</strong>tuk si ṭh<strong>an</strong> d<strong>in</strong>g ah<br />

kum 8 hrawng non-ek toih i sersiam ṭh<strong>an</strong> a hau<br />

tiah a chim. A lu<strong>an</strong>cia thla tlawmpal zong ah<br />

Kawlram mirum Tay Za nih a ngeihmi Aye Ya<br />

Shwe Wa comp<strong>an</strong>y zong nih hramhram <strong>in</strong><br />

chuhmi vawlei hmunhma ekah 40,000 leng cu<br />

hl<strong>an</strong> lio a ngeitu pawl pek ṭh<strong>an</strong> d<strong>in</strong>g <strong>in</strong> tiah<br />

cozah s<strong>in</strong> ah a rak pek ṭh<strong>an</strong> bal c<strong>an</strong>g hna.<br />

Kawlram ahcun ralkap, cozah le chawlet pawl<br />

nih vawlei hmunhma hramhram chuh ru<strong>an</strong>g ah<br />

buaiba<strong>in</strong>ak hi atu le tu a c<strong>an</strong>g peng. (Ref:<br />

Mizzima, Aug 31)<br />

3<br />

UNFPA hruaitu Kawlram a<br />

tlawng i a kir ṭh<strong>an</strong> c<strong>an</strong>g<br />

K<strong>an</strong> hnu cawn nikhat ni ah United<br />

Nations Population Fund (UNFPA) director Dr.<br />

Babatunde Osotimeh<strong>in</strong> le Kawlram President<br />

<strong>The</strong><strong>in</strong> Se<strong>in</strong> cu Naypyidaw ah tonnak <strong>an</strong> ngei i<br />

remh ṭh<strong>an</strong>nak le ṭh<strong>an</strong>chonak pehzulh d<strong>in</strong>g pawl<br />

caah zeit<strong>in</strong> fund nih a bawmhch<strong>an</strong>h khawh lai<br />

timi kong <strong>an</strong> ceih. Cun cawn nithum ni ah a kir<br />

ṭh<strong>an</strong> tiah theih a si.<br />

President le Dr. Osotimeh<strong>in</strong> cu UNFPA<br />

nih a chuah ṭh<strong>an</strong>mi a ng<strong>an</strong>dammi m<strong>in</strong>o policy<br />

kong <strong>an</strong> ceih ti a<br />

si. Dr.<br />

Osotimeh<strong>in</strong> hi<br />

ng<strong>an</strong>damnak lei<br />

vunci Dr. Pe<br />

<strong>The</strong>t Kh<strong>in</strong>, NLD<br />

hruaitu Aung S<strong>an</strong><br />

Suu Kyi, MP<br />

pawl le cozah<br />

ri<strong>an</strong>ngei pawl<br />

zong a ton hna<br />

tiah theih a si.<br />

Cawn nihnih ni<br />

ah Lower House<br />

biachimtu Shwe<br />

M<strong>an</strong>n le naite ah<br />

dirh tharmi<br />

Parliamentary Committee on Population <strong>an</strong>d<br />

Social Development <strong>in</strong> chungtel pawl a ton hna.<br />

Kawlram nih milurelnak a tuah d<strong>in</strong>gmi<br />

ah UNFPA nih bawmh a timhmi cung ah <strong>The</strong><strong>in</strong><br />

Se<strong>in</strong> nih aa lawmhnak kong zong a chim. (Ref:<br />

Mizzima, Aug 29)<br />

UN le mibawmhnak ri<strong>an</strong>ṭu<strong>an</strong><br />

pathum <strong>The</strong><strong>in</strong> Se<strong>in</strong> nih a<br />

ngaihthiam hna<br />

K<strong>an</strong> hnu cawn nihnih ni ah Kawlram<br />

President <strong>The</strong><strong>in</strong> Se<strong>in</strong> nih Rakh<strong>in</strong>e ramkulh ah<br />

<strong>an</strong> rak tlaihmi UN ri<strong>an</strong>ṭu<strong>an</strong> pahnih le<br />

mibawmhnak ri<strong>an</strong>ṭu<strong>an</strong> pakhat cu a ngaihthiam<br />

hna.<br />

Atu <strong>an</strong> ngaihthiammi hna hi zei ru<strong>an</strong>g<br />

ngaihthiam <strong>an</strong> si timi cu President website nih a<br />

l<strong>an</strong>ghter lo na<strong>in</strong> a thlah hna lai maw timi a fi<strong>an</strong>g<br />

rih lo i hi hna pathum hi thong kum 2 <strong>in</strong> kum 6<br />

kar a tla khomi <strong>an</strong> si. “Cozah dawtnak <strong>in</strong><br />

thlahmi <strong>an</strong> si” tiah website nih a ṭial tiah RFA<br />

nih cawn nithum ni ah a ṭial. Rakh<strong>in</strong>e ram<br />

buaiba<strong>in</strong>ak ru<strong>an</strong>g ah a thimi hi m<strong>in</strong>ung 80<br />

hrawng <strong>an</strong> si i UN le NGO ri<strong>an</strong>ṭu<strong>an</strong> pawl nih<br />

ramleng thawngth<strong>an</strong>hnak pawl s<strong>in</strong> ah<br />

thawngp<strong>an</strong>g a si lo n<strong>in</strong>g <strong>in</strong> <strong>an</strong> th<strong>an</strong>h ti ru<strong>an</strong>g ah<br />

bawmhnak a pemi bu ri<strong>an</strong>ṭu<strong>an</strong> m<strong>in</strong>ung 12<br />

hrawng <strong>an</strong> tlaih hna lai tiah ruah a si.<br />

Cu chung ahcun UN ri<strong>an</strong>ṭu<strong>an</strong> pahnih le<br />

hmun-um mibawmch<strong>an</strong>tu bu ri<strong>an</strong>ṭu<strong>an</strong> 6 lawng<br />

thlah <strong>an</strong> si rih tiah UN lei nih <strong>an</strong> chim. (Ref:<br />

Mizzima, Aug 29)


<strong>Faiceu</strong> the Ch<strong>in</strong> Journal Vol 4, No 186 September 2, 2012<br />

Zisuh A K<strong>an</strong> Fialmi<br />

“Dawtnak Nun”<br />

Matthai - 22:37-39, Luka - 10:27-28<br />

Ev<strong>an</strong> - John Ceu M<strong>an</strong>g (Ru<strong>an</strong>)<br />

Na <strong>in</strong>npa cu n<strong>an</strong>gmah naa dawt b<strong>an</strong>tuk<br />

<strong>in</strong> na dawt lai, ti hi a si. Matthai - 22:39. Cucu<br />

va tuah law na nung lai, tiah a ti. Luka - 10:28.<br />

Zisuh Khrih nih zumtu hna k<strong>an</strong> nun ram<br />

ah si hna seh ti a<br />

k<strong>an</strong> duhmi le a k<strong>an</strong><br />

fialmi hi, nih<strong>in</strong><br />

zumtu hna nih k<strong>an</strong><br />

tuah hna <strong>in</strong> ka nun<br />

ram ah k<strong>an</strong> <strong>in</strong>unpi<br />

hna maw, ichek tuah<br />

hna u sih. Zisuh nih<br />

a k<strong>an</strong> fialmi le siter<br />

a k<strong>an</strong> duhmi hna hi<br />

k<strong>an</strong> tuah rih hna lo i<br />

k<strong>an</strong> nun ram ah k<strong>an</strong><br />

<strong>in</strong>unpi rih hna lo a si<br />

ahcun nih<strong>in</strong> zumtu<br />

Khrihfami hna k<strong>an</strong><br />

nun hi a poi taktakmi thil ah k<strong>an</strong> c<strong>an</strong>g ko lai.<br />

Bawipa Zisuh nih a k<strong>an</strong> fialmi “Dawtnak<br />

Nun”<br />

Zisuh nih cun, “Bawipa na Pathi<strong>an</strong> cu na<br />

lungth<strong>in</strong> dihlak le na ruahnak dihlak le na<br />

nunnak dihlak <strong>in</strong> na dawt lai” ti hi a si. Cucu<br />

Zisuh nih “A ng<strong>an</strong>bik le a biapibik nawlbia” ah<br />

a chiah. Zisuh bia b<strong>an</strong>tuk te<strong>in</strong> k<strong>an</strong>nih zumtu<br />

vialte nih Bawipa Pathi<strong>an</strong> cu k<strong>an</strong> lungth<strong>in</strong><br />

dihlak k<strong>an</strong> ruahnak dihlak k<strong>an</strong> nunnak dihlak<br />

cun k<strong>an</strong> daw taktak hna maw? Zisuh nih le<br />

amah Bawipa Pathi<strong>an</strong> dawt hi a k<strong>an</strong> fialmi a si<br />

fawn, k<strong>an</strong>nih zumtu Khrihfa vialte nih k<strong>an</strong> dawt<br />

lo a si ahcun zumtu Khrihfa k<strong>an</strong> s<strong>in</strong>ak hi i ruah<br />

nga<strong>in</strong>gai k<strong>an</strong> hau lai. Zumtu Khrihfa vialte nih<br />

dawtnak nun hi k<strong>an</strong> ngeih khawh hna lo a si<br />

ahcun zeit<strong>in</strong>dah Bawipa Pathi<strong>an</strong> nih cun a k<strong>an</strong><br />

dawt khawh ve lai i, dawtnak thluachuah cu k<strong>an</strong><br />

hmuh khawh hna lai. “Pathi<strong>an</strong> nih a ka dawmi<br />

cu ka khamh hna lai i a ka hngalmi cu ka<br />

huhphenh hna lai. An ka auh tikah ka leh hna lai<br />

i harnak <strong>an</strong> <strong>in</strong> tikah ka umpi hna lai. Laksawng<br />

ah nun sau ka pek hna lai i ka khamh hrimhrim<br />

hna lai, a ti. “Psalm 91:14-16” Cucaah dawtnak<br />

nun hi Pathi<strong>an</strong> zong nih a k<strong>an</strong> duhpiakmi a si i a<br />

fapa Zisuh Khrih zong nih a k<strong>an</strong> duhpiakmi le a<br />

k<strong>an</strong> fialmi a si b<strong>an</strong>tuk <strong>in</strong> le dawtnak nun hi a<br />

ng<strong>an</strong>bik nawlbia le a s<strong>an</strong>gbik ah <strong>an</strong> chiahmi a si<br />

caah, k<strong>an</strong>nih zumtu Khrihfa vialte hna nih cun<br />

k<strong>an</strong> nunnak hrampi ah h<strong>in</strong> dawtnak nun cu k<strong>an</strong><br />

ngeih d<strong>in</strong>g le k<strong>an</strong> <strong>in</strong>unpi d<strong>in</strong>g cu <strong>an</strong> si ko lo<br />

maw? Luka chung zong ah k<strong>an</strong> hmuh b<strong>an</strong>tuk <strong>in</strong><br />

- “Phungbia cawnpiaktu saya pakhat zong nih<br />

zungzal nunnak chung i a luh khawh nakhnga<br />

d<strong>in</strong>g ah Zisuh kha bia a hal, Zisuh nih cun<br />

cathi<strong>an</strong>g nih zeit<strong>in</strong>dah zungzal nunnak chung i<br />

na luhkhawh nakhnga d<strong>in</strong>g ah <strong>an</strong> chimh i,<br />

zeit<strong>in</strong>dah a sullam naa laakn<strong>in</strong>g a si, tiah a hal-<br />

Mipa nih cun a leh i, “Bawipa na Pathi<strong>an</strong> cu na<br />

th<strong>in</strong>lung dihlak na nunnak dihlak le na thaza<strong>an</strong>g<br />

dihlak le na ruahnak dihlak <strong>in</strong> na dawt lai i, na<br />

<strong>in</strong>npa zong kha n<strong>an</strong>gmah naa dawt tluk <strong>in</strong> na<br />

dawt lai a ti tiah a ti” Zisuh nih cun a leh i, “Na<br />

bialehnak a hma<strong>an</strong>; cucu va tuah law na nung<br />

lai, tiah a ti” Hi bia hi mipa nih a chim khawh le<br />

c<strong>an</strong>gka <strong>in</strong> Zisuh nih a lehmi cu- cucu va tuah<br />

law na nung ko lai a ti. Zisuh bia b<strong>an</strong>tuk te<strong>in</strong><br />

k<strong>an</strong>nih zumtu vialte nih hihi k<strong>an</strong> tuah khawh<br />

hna i k<strong>an</strong> <strong>in</strong>unpi hna a si ahcun nunnak k<strong>an</strong><br />

hmuh lai i Pathi<strong>an</strong> dawtnak thluachuah cu k<strong>an</strong><br />

nun ram ah a l<strong>an</strong>g ko lai.<br />

Zisuh nih pakhatnak ah a k<strong>an</strong> fialmi cu<br />

amah Bawipa Pathi<strong>an</strong> dawt hi a si i, pahnihnak<br />

ah a k<strong>an</strong> fialmi cu k<strong>an</strong> <strong>in</strong>npa dawt hi a si.<br />

“Bawipa na Pathi<strong>an</strong> cu na lungth<strong>in</strong> dihlak le na<br />

ruahnak dihlak le na nunnak dihlak <strong>in</strong> na dawt<br />

lai” tihi a ng<strong>an</strong>bik le a biapibik nawlbia a si. A<br />

hung ch<strong>an</strong>gtu biapi nawlbia cu, cu b<strong>an</strong>tuk<br />

ṭhiamṭhiam cu a si i, ‘Na <strong>in</strong>npa cu n<strong>an</strong>gmah naa<br />

dawt b<strong>an</strong>tuk <strong>in</strong> na dawt lai’ tihi a si. Zisuh nih<br />

hi dawtnak nun a k<strong>an</strong> fialmi hi k<strong>an</strong> tuah kho hna<br />

<strong>in</strong> k<strong>an</strong> <strong>in</strong>npa cung ah dawtnak cu k<strong>an</strong> ngei<br />

taktak hna <strong>in</strong> k<strong>an</strong> daw hna maw? Hika ah na<br />

<strong>in</strong>npa a timi hi khua k<strong>an</strong> saknak k<strong>an</strong> <strong>in</strong>n le k<strong>an</strong><br />

lo i <strong>in</strong>npa le lopa khi a<br />

chim duhmi a si lo. Nih<strong>in</strong><br />

k<strong>an</strong> pawng ah a um vemi<br />

k<strong>an</strong> hmuh zungzalmi hna<br />

k<strong>an</strong> haw<strong>in</strong>u k<strong>an</strong> hawipa<br />

hna le sifak s<strong>an</strong>tlailo,<br />

michambau le<br />

tlamtl<strong>in</strong>glo, mihrut le miaa,<br />

ngakṭah le nuhmei le<br />

pahmei hna khi <strong>an</strong> si. Cu<br />

hna cung ahcun k<strong>an</strong>nih<br />

zumtu vialte hna nih<br />

Zisuh nih a k<strong>an</strong> fial<br />

b<strong>an</strong>tuk <strong>in</strong> dawtnak<br />

th<strong>in</strong>lung le dawtnak nun<br />

cu k<strong>an</strong> ngei hna maw? Nih<strong>in</strong> ah Zisuh nih a k<strong>an</strong><br />

fialmi amah Bawipa Pathi<strong>an</strong> dawt le k<strong>an</strong> <strong>in</strong>npa<br />

dawt hna hi k<strong>an</strong> nun ah le k<strong>an</strong> th<strong>in</strong>lung ah le<br />

k<strong>an</strong> tuahsermi hna ah k<strong>an</strong> ngeih rih hna lo a si<br />

ahcun zumtu Khrihfa k<strong>an</strong> s<strong>in</strong>ak hmual a ngei<br />

hrimhrim lai lo hih.<br />

Cucaah k<strong>an</strong>nih zumtu Khrihfa vialte nih<br />

Zisuh nih k<strong>an</strong> nun ram ah a k<strong>an</strong> duhpiakmi le a<br />

k<strong>an</strong> fial b<strong>an</strong>tuk <strong>in</strong> dawtnak nun le dawtnak<br />

th<strong>in</strong>lung hna hi ngeih izuam hna u sih law, mi<br />

cung ah dawtnak <strong>in</strong> <strong>an</strong> herhmi thil va tuah piak<br />

hi izuam hna u sih. Cucu k<strong>an</strong> thluachuahnak a si<br />

lai i k<strong>an</strong> ilawmhnak a si lai.<br />

Pakhatnak ah amah Bawipa Pathi<strong>an</strong> daw<br />

hna u sihlaw a caah zumhtlak <strong>in</strong> nung zungzal<br />

hna u sih. Pahnihnak ah k<strong>an</strong> <strong>in</strong>npa- ngakṭah,<br />

sikfak, michambau, tlamtl<strong>in</strong>glo, hmu<strong>in</strong>u<br />

hmuipa, hi daw hna u sih. Cucu zumtu k<strong>an</strong> nun<br />

ram ah Zisuh nih a k<strong>an</strong> fialmi le a k<strong>an</strong><br />

duhpiakmi a si.<br />

Pathi<strong>an</strong> duhnak tuah kha n<strong>an</strong> duhnak<br />

ng<strong>an</strong>bik i a chiami cu lunglawmmi n<strong>an</strong> va si<br />

dah; Pathi<strong>an</strong> nih n<strong>an</strong> duhnak cu a tl<strong>in</strong>ter lai.<br />

Mid<strong>an</strong>g cung ah za<strong>an</strong>gfahnak a ngeimi cu<br />

lunglawmmi n<strong>an</strong> va si dah; Pathi<strong>an</strong> nih <strong>an</strong><br />

za<strong>an</strong>gfah hna lai. Matt - 5:6-7<br />

Pathi<strong>an</strong> nih a bia a reltu vialte k<strong>an</strong><br />

nunnak ah thluachuahnak k<strong>an</strong> pekpiak ko seh.<br />

N<strong>an</strong>g le Kei ṭh<strong>an</strong>chonak ah<br />

New Star<br />

Vawleipi a ṭh<strong>an</strong>chon<strong>in</strong>g cu mithmuh<br />

kuttawngh a si. M<strong>in</strong>ung k<strong>an</strong> pawngkam cu<br />

m<strong>in</strong>ung ṭhiam k<strong>an</strong> si i nunnak sullam k<strong>an</strong> timi<br />

zong cu m<strong>in</strong>ung s<strong>in</strong>ak kha a si ko. M<strong>in</strong>ung k<strong>an</strong><br />

s<strong>in</strong>ak ah k<strong>an</strong>mah duhnak le ruahnak lawng k<strong>an</strong><br />

zoh sual a si ahcun rawhralnak lam a chuahpi<br />

khawh b<strong>an</strong>g, zeihm<strong>an</strong>h duh lo, ruah lo ahcun<br />

ithihpi khawh a si fawn.<br />

A ṭh<strong>an</strong>gchomi ch<strong>an</strong>thar pakhat le pakhat<br />

ipehtlaihnak ah h<strong>in</strong> pawngkam thil<br />

s<strong>in</strong><strong>in</strong>g le thil umtun<strong>in</strong>g tampi<br />

zohchih a hauh ca<strong>an</strong> a um tawn.<br />

M<strong>in</strong>ung pahnih asilole tam deuh kar<br />

ah upatnak le theihthiamnak<br />

th<strong>in</strong>lungput a tlau ahcun ri<strong>an</strong>ṭu<strong>an</strong>ṭi<br />

khawh a si ti hnga lo i nun khi<br />

sullam ngei lo<strong>in</strong> ṭihnung tu a si hnga.<br />

Nifat<strong>in</strong> k<strong>an</strong> nunnak ah k<strong>an</strong> hmuh k<strong>an</strong><br />

ton, k<strong>an</strong> theihmi thil hna hi a rak id<strong>an</strong>g tuk cio<br />

lai. Mi pakhat nih a hmuhton, a <strong>in</strong>tuarmi le a<br />

s<strong>in</strong><strong>in</strong>g kha tuakt<strong>an</strong> huaha lo<strong>in</strong> a cung ah fawi<br />

4<br />

tuk cun biachim ngam a si lai lo. K<strong>an</strong> lungum<br />

bia k<strong>an</strong> chimmi hna hi a m<strong>in</strong>ung le thils<strong>in</strong><strong>in</strong>g<br />

zohthiam <strong>in</strong> chim khawh, chimthiam, l<strong>an</strong>ghter<br />

khawh a biapi ngai. A theitu, a ngaitu nih a<br />

<strong>in</strong>khawh lomi fahnak bia hna k<strong>an</strong> chim sual<br />

ahcun thil dawh lo a chuak kho. M<strong>in</strong>ung pakhat<br />

a lungdongh c<strong>an</strong>g ahcun a ta<strong>an</strong>gmi hmai lei a<br />

nunnak lam caah lam tlu<strong>an</strong>g a si kho lo men. Cu<br />

ve b<strong>an</strong>tuk <strong>in</strong> pakhat le pakhat forhfialnak he<br />

t<strong>in</strong>hmi a tlau lo ahcun aa thlengmi nunnak<br />

chung ah aa dawhmi le sullam a ngeimi nun a<br />

ngei ko lai. Cucaah pakhat le pakhat kar ah<br />

zeirellonak hrawh i-upatnak lungput he k<strong>an</strong><br />

ipehtlaih a herh.<br />

Pakhat le pakhat ipehtlaihnak,<br />

ihawikomhnak, ihrua<strong>in</strong>ak ah h<strong>in</strong> th<strong>in</strong>lung<br />

ruahnak ikhah lo ca<strong>an</strong> i k<strong>an</strong> buaiba<strong>in</strong>ak zong hi<br />

khatlei ruah ahcun ṭha deuh <strong>in</strong> itheihthiamnak<br />

caah lamsialtu zong a si ve. Hiti thil ka tuah<br />

ahcun amah le keimah kar k<strong>an</strong> tlamtl<strong>in</strong>g kho lai<br />

asilole zeit<strong>in</strong> dah ka tuah ah a ṭhat deuh hnga<br />

timi a k<strong>an</strong> ruahter. Ruahnak lungput aa khat<br />

lomi hi zoh <strong>in</strong> hmailei ca<strong>an</strong> saupi ti<strong>an</strong>g<br />

ihawikomh, ipehtlaih i ri<strong>an</strong>ṭu<strong>an</strong>ṭi khawhnak<br />

d<strong>in</strong>g caah lam thar kawl khawh a si fawn.<br />

Thil tampi k<strong>an</strong> hmuhton, k<strong>an</strong> theihmi<br />

lawng ruah i keimah ka hma<strong>an</strong> ko tiah<br />

khawngton <strong>in</strong> i-al hna k<strong>an</strong> hm<strong>an</strong>g ṭheo tawn. Ka<br />

hma<strong>an</strong> ko timi lawng itlaih i khatlei i a th<strong>in</strong>lung<br />

a ruahnak zohpiak ti lo kha a poi ngaimi cu si.<br />

Ka hma<strong>an</strong> timi hi mitei ah k<strong>an</strong> ruah tawn.<br />

Pakhat le pakhat duhsahte <strong>in</strong> ceihhmai bu<strong>in</strong><br />

khua k<strong>an</strong> kh<strong>an</strong> ahcun a ṭhapi a si lo hm<strong>an</strong>h ah<br />

ṭhatnak lei cu a p<strong>an</strong>h hrimhrim ko hnga.<br />

M<strong>in</strong>ung hi k<strong>an</strong> ilawhnak a rak um hrim<br />

lo. Ziah dah k<strong>an</strong> ilawh hna hnga lo? K<strong>an</strong><br />

th<strong>in</strong>lung aa khat lo, k<strong>an</strong> ruahnak aa khat lo, k<strong>an</strong><br />

hmuhn<strong>in</strong>g aa khat lo, k<strong>an</strong> herhmi zong aa khat<br />

lo i m<strong>in</strong>ung k<strong>an</strong> s<strong>in</strong>ak k<strong>an</strong> bu k<strong>an</strong> ihrua<strong>in</strong>ak, k<strong>an</strong><br />

ihruaid<strong>an</strong> zong aa khah lo caah a si. Cu ru<strong>an</strong>g<br />

ah i-alnak a chuak tawn. Cucaah kaphnih thil<br />

ruahkhawhnak nih h<strong>in</strong> ṭhatnak lei a p<strong>an</strong>h kho<br />

deuh. K<strong>an</strong>mah hna thil pakhat khat ah k<strong>an</strong> rak<br />

palh komi kha k<strong>an</strong> palh ti thei lo<strong>in</strong> mid<strong>an</strong>g kha<br />

va kal i keimah b<strong>an</strong>tuk <strong>in</strong> n<strong>an</strong> ruat kho lo na<br />

palh tiah k<strong>an</strong> va ti hna tik ahcun a tenau tukmi<br />

th<strong>in</strong>glungput a si hnga. Cu ve ṭhiamṭhiam <strong>in</strong><br />

k<strong>an</strong>mah th<strong>in</strong>lung ruahnak kha k<strong>an</strong> ichek dih hnu<br />

ah mid<strong>an</strong>g i a ruahnak, a lungput, a zumhnak<br />

pawl le a duh lomi pawl kha theih khawh d<strong>in</strong>g<br />

<strong>in</strong> izuam ṭh<strong>an</strong> ahcun amah lei zong <strong>in</strong> a<br />

hma<strong>an</strong>nak a rak um ve ko kha k<strong>an</strong> hmuh thiam<br />

ve hnga.<br />

M<strong>in</strong>ung cu a palhmi lawngte k<strong>an</strong> si kho<br />

lo i a hma<strong>an</strong>mi lawng te zong k<strong>an</strong> si kho hlei<br />

fawn lo. K<strong>an</strong>mah lei <strong>in</strong> zeitluk ti<strong>an</strong>g <strong>in</strong> dah k<strong>an</strong><br />

hma<strong>an</strong>, k<strong>an</strong> palh timi mah le mah idothlatnak<br />

ngeih hmasa a herh nga<strong>in</strong>gai. Cu chung ahcun<br />

“Anih he cun ca<strong>an</strong> saupi ti<strong>an</strong>g pakhat le pakhat<br />

ipehtlai <strong>in</strong> k<strong>an</strong> ihawikom kho lai i ri<strong>an</strong> k<strong>an</strong><br />

ṭu<strong>an</strong>ṭi kho lai,” timi lungput kha k<strong>an</strong> <strong>in</strong>geihcia<br />

ngai a hau. Cuti k<strong>an</strong> tuah ahcun k<strong>an</strong> th<strong>in</strong>lung,<br />

k<strong>an</strong> ruahnak a ng<strong>an</strong> deuh lai i poip<strong>an</strong>g k<strong>an</strong> ton<br />

ca<strong>an</strong> zong ah ceihhmai bu<strong>in</strong> k<strong>an</strong> tawlrel ahcun<br />

theihthiamnak a kau deuh ko hnga. Aa tlukmi le<br />

aa khatmi th<strong>in</strong>lung he pakhat le pakhat aa<br />

tlakmi hmuhṭi khawhnak th<strong>in</strong>lung a ng<strong>an</strong> ch<strong>in</strong><br />

lai. Cu tik ah k<strong>an</strong><br />

s<strong>in</strong><strong>in</strong>g zong kha a<br />

s<strong>an</strong>g deuh ko lai.<br />

Upat ṭihzahnak<br />

lungput a karh deuh<br />

lai i k<strong>an</strong> ruahnak<br />

zong a hma<strong>an</strong> lei ah<br />

a p<strong>an</strong>h ko hnga.<br />

Cucaah cun th<strong>in</strong>lung<br />

ruahnak ṭh<strong>an</strong>choter khawh kha ch<strong>an</strong>thar n<strong>an</strong>g le<br />

kei k<strong>an</strong> ṭh<strong>an</strong>cho taktak a si ve ko tiah.


<strong>Faiceu</strong> the Ch<strong>in</strong> Journal Vol 4, No 186 September 2, 2012<br />

A <strong>voi</strong> 36nk Pyithu hluattaw<br />

meet<strong>in</strong>g<br />

Pyithu hluattaw meet<strong>in</strong>g cu August 30<br />

ahkh<strong>an</strong> <strong>an</strong> tuah.<br />

Pyithu hluattaw lutlai<br />

Thura Shwe M<strong>an</strong>n le<br />

hmunkip <strong>in</strong> hluattaw<br />

aiawhtu MP 409 <strong>an</strong><br />

itel kho i biahalnak 6<br />

lehnak le upadi<br />

pakhat <strong>an</strong> fehter tiah<br />

<strong>The</strong> New Light of<br />

My<strong>an</strong>mar th<strong>an</strong>hca<br />

nih a ṭial.<br />

(1) Pathe<strong>in</strong>gyi <strong>in</strong><br />

hluattaw aiawhtu U<br />

Aung Th<strong>an</strong>t nih<br />

z<strong>in</strong><strong>an</strong> le mei v<strong>an</strong>nak<br />

(bio fuel) hm<strong>an</strong>nak kong ah hmailei<br />

timhtuahnak kong a halmi kha Deputy M<strong>in</strong>ister<br />

for Energy vunci U Ht<strong>in</strong> Aung nih “Hi kong<br />

hi k<strong>an</strong>mah M<strong>in</strong>istry of Energy, M<strong>in</strong>istry of<br />

Agriculture <strong>an</strong>d Irrigation, M<strong>in</strong>istry of Science<br />

<strong>an</strong>d Technology, M<strong>in</strong>istry of Environmental<br />

Conservation <strong>an</strong>d Forestry <strong>an</strong>d M<strong>in</strong>istry of<br />

Industry he ibawm <strong>in</strong> gasohol <strong>an</strong>d biodiesel<br />

chuahnak, chiahnak le zuarnak ti b<strong>an</strong>tuk cu<br />

ramd<strong>an</strong>g b<strong>an</strong>tuk <strong>in</strong> tuah khawh ve d<strong>in</strong>g ah vunci<br />

zung <strong>in</strong> ruahnak petu hna le cozah a si lomi bu<br />

<strong>in</strong> mifim mithiam thluak-um (th<strong>in</strong>k t<strong>an</strong>k) hna he<br />

bu pakhat k<strong>an</strong> ser. Cu nih National Energy<br />

M<strong>an</strong>agement Committee dirh d<strong>in</strong>g ah<br />

timhtuahnak a ngei i mei lei (energy <strong>an</strong>d<br />

electricity) ṭh<strong>an</strong>choternak ri<strong>an</strong> kha a ṭu<strong>an</strong> te lai.<br />

K<strong>an</strong>mah Energy M<strong>in</strong>istry nih a herhn<strong>in</strong>g <strong>in</strong> k<strong>an</strong><br />

bawmhch<strong>an</strong>h ve te lai” tiah a leh.<br />

(2) Wundw<strong>in</strong> <strong>in</strong> hluattaw aiawhtu U Th<strong>an</strong><br />

My<strong>in</strong>t nih ramkhel ri<strong>an</strong>ṭu<strong>an</strong> hna pension kong a<br />

halmi cu Union M<strong>in</strong>ister at the President Office<br />

<strong>in</strong> U Soe Maung nih “Ramkhel ri<strong>an</strong>ṭu<strong>an</strong>mi hna<br />

s<strong>in</strong> <strong>in</strong> pension a sawkmi 166 ah 57 cu <strong>an</strong> hmuh<br />

d<strong>in</strong>gmi pension hlawh kaiter <strong>an</strong> si c<strong>an</strong>g i <strong>an</strong><br />

sawkmi cohl<strong>an</strong>piak d<strong>in</strong>g ah a ta<strong>an</strong>gmi 109<br />

chung ah 74 lawng hi President zung ah a ph<strong>an</strong>,<br />

35 ta cu a ph<strong>an</strong>h rih lo caah <strong>an</strong>mah le <strong>an</strong> myone<br />

cio ah hlathla<strong>in</strong>ak <strong>an</strong> tuah cio a herh tiah a leh.<br />

(3) Htigya<strong>in</strong>g <strong>in</strong> hluattaw aiawhtu U Soe Soe<br />

nih ṭhal ah c<strong>in</strong>mi fu le <strong>an</strong>hnah c<strong>in</strong>nak kong le<br />

(4) South Okkalapa <strong>in</strong> hluattaw aiawhtu U<br />

Aung <strong>The</strong><strong>in</strong> L<strong>in</strong> nih lothlo le leituah pawl caah<br />

hmun lawngmi kha sawk n<strong>in</strong>gc<strong>an</strong>g le a<br />

d<strong>an</strong>gd<strong>an</strong>g ah hm<strong>an</strong> duh tik ah form 39 le 105<br />

sawk n<strong>in</strong>gc<strong>an</strong>g timi pawl <strong>an</strong> halmi cu Deputy<br />

M<strong>in</strong>ister for Agriculture <strong>an</strong>d Irrigation vunci U<br />

Kh<strong>in</strong> Zaw nih a leh hna. A pakhatnak biahalnak<br />

ah; ṭhal ah c<strong>in</strong>mi fu te pawl caah <strong>an</strong>mah he aa<br />

pehtlaimi sehzung pawl nih <strong>an</strong> timhtuahpiak<br />

cuahmah lio a si i k<strong>an</strong>nih cu Kawlram pumpi<br />

caah fac<strong>an</strong>g c<strong>in</strong>thlaknak a karh ch<strong>in</strong>ch<strong>in</strong><br />

nakhnga phaisa chuahpiak d<strong>in</strong>g hi k<strong>an</strong> timhmi a<br />

si rih caah hihi cu k<strong>an</strong> ruat rih lo tiah a leh. A<br />

pahnihnak; hihi cu <strong>an</strong>mah le pengtl<strong>an</strong>g cio <strong>in</strong><br />

nawlngeitu (respective region/state<br />

governments) hna lawng nih mah le hmunhma<br />

zohchun <strong>in</strong> <strong>an</strong> tuah khawh d<strong>in</strong>gmi a si tiah a leh.<br />

(5) Padaung hluattaw aiawhtu U Kh<strong>in</strong> W<strong>in</strong> nih<br />

zarhkhat ah <strong>voi</strong>khat lawng Y<strong>an</strong>gon le Pyi a<br />

kalmi tilawng caah <strong>voi</strong> tam deuh kal d<strong>in</strong>g<br />

timhtuahnak a um le um lo kong le<br />

(6) Ky<strong>an</strong>g<strong>in</strong> <strong>in</strong> hluattaw aiawhtu Dr T<strong>in</strong> Maung<br />

Kya<strong>in</strong>g nih Pyay le D<strong>an</strong>ubyu kar ah Ayeyawady<br />

tiva pawng ah lung <strong>an</strong> laak ru<strong>an</strong>g ah tilam a<br />

khamnak kong ah nawlngeitu lei nih d<strong>an</strong>tatnak<br />

n<strong>an</strong> ngeih le ngeih lo kong, <strong>an</strong> halmi cu Deputy<br />

M<strong>in</strong>ister for Tr<strong>an</strong>sport vunci U H<strong>an</strong> Se<strong>in</strong> nih a<br />

leh hna. A pakhatnak; zeihm<strong>an</strong>h timhtuahnak<br />

k<strong>an</strong> ngei rih lo. A pahnih nak; cu b<strong>an</strong>tuk <strong>in</strong><br />

phungn<strong>in</strong>glo <strong>in</strong> lung a lami<br />

hna cu ti lei tawlrelnak le<br />

zohkhennak lei upadi (water<br />

resources <strong>an</strong>d water system<br />

conservation law) n<strong>in</strong>g <strong>in</strong><br />

d<strong>an</strong>tatnak k<strong>an</strong> tuah cuahmah<br />

lio a si tiah a leh hna.<br />

Upadi fehter kong he<br />

pehtlai <strong>in</strong> a <strong>voi</strong> 32nk<br />

hluattaw meet<strong>in</strong>g ah<br />

Economy <strong>an</strong>d Commerce<br />

Development Committee<br />

nih <strong>an</strong> chuahpimi Kawlram<br />

mi nih phaisa thap <strong>in</strong><br />

tuahkhawh venak upadi<br />

(My<strong>an</strong>mar Citizens<br />

Investment Bill) cu pakhat hnu pakhat <strong>in</strong><br />

ceihṭ<strong>in</strong>ak <strong>an</strong> tuah hnu ah fehternak cu <strong>an</strong> tuah.<br />

Obama nih <strong>The</strong>i Se<strong>in</strong> visa a onh<br />

ṭh<strong>an</strong> Kawlram president <strong>The</strong><strong>in</strong> Se<strong>in</strong> cu a<br />

ralaimi thla chung ah tuah d<strong>in</strong>gmi UN General<br />

Assembly va kai khawhnak d<strong>in</strong>g ah US<br />

President Barack Obama nih a lu<strong>an</strong>cia nithum<br />

ni ahkh<strong>an</strong> visa onpiak ṭh<strong>an</strong> d<strong>in</strong>g nawl a chuah.<br />

As<strong>in</strong>a<strong>in</strong> <strong>The</strong><strong>in</strong> Se<strong>in</strong> cu <strong>an</strong>mah nih ri <strong>an</strong><br />

khiahpiaknak New York <strong>in</strong> UN headquarters<br />

hrawnghr<strong>an</strong>g lawng ah chawhvahnak nawl pek<br />

a si te lai.<br />

Obama nih hit<strong>in</strong> biachahnak a tuah cu<br />

<strong>The</strong><strong>in</strong> Se<strong>in</strong> cozah nih thlennak a tuah<br />

cuahmahmi ru<strong>an</strong>g ah le amah he naihniam <strong>in</strong><br />

ri<strong>an</strong>ṭu<strong>an</strong>ṭi k<strong>an</strong> duhnak<br />

l<strong>an</strong>ghternak caah a si.<br />

A bik <strong>in</strong> ramkhel<br />

kong le chawleh<br />

chawhrolnak kong ah<br />

fawi deuh <strong>in</strong> thlennak<br />

a tuah nakhnga d<strong>in</strong>g<br />

caah k<strong>an</strong><br />

ipehtlaihn<strong>in</strong>g k<strong>an</strong><br />

ṭhawnter deuhnak hi<br />

a herh ngaimi a si tiah White House national<br />

security <strong>in</strong> biachimnak nawlngeitu Tommy<br />

Vietor nih a ti. Cun hi lio ah US democracy<br />

hrua<strong>in</strong><strong>in</strong>g kha ṭhate <strong>in</strong> a theihfi<strong>an</strong> khawhnak<br />

d<strong>in</strong>g ah hruaitu cheukhat he phungn<strong>in</strong>g <strong>in</strong><br />

tonnak nawl onh a si te lai ti zong a chim chap.<br />

Aung S<strong>an</strong> Suu Kyi zong ca<strong>an</strong>kar a<br />

khualtlawnnak <strong>in</strong> Congressional Gold Medal va<br />

hlam d<strong>in</strong>g <strong>in</strong> tu thla chung ah US kal ve colh<br />

d<strong>in</strong>g a si caah <strong>The</strong><strong>in</strong> Se<strong>in</strong> zong Suu Kyi kal lio<br />

ah hnawh ngai <strong>in</strong> khualtlawn aa thawh ve lai<br />

tiah ruah a si. Kawlram uktu bawi le ralkap cu<br />

m<strong>in</strong>ung covo <strong>an</strong> buar caah US nih 2008 upadi<br />

n<strong>in</strong>g <strong>in</strong> visa a phih piak hna. (Ref: DVB)<br />

India nih Rakh<strong>in</strong>e ram caah<br />

bawmhnak a pek<br />

India cozah nih nitlak Rakh<strong>in</strong>e ram<br />

ummi harsa pawl caah a pekmi phaisa US$<br />

220,000 cu Indi<strong>an</strong> Ambassador Dr. V.S.<br />

Seshadri nih Kawlram M<strong>in</strong>ister of Border<br />

Affairs <strong>an</strong>d Industrial Development Lieuten<strong>an</strong>t-<br />

General <strong>The</strong><strong>in</strong> Htay kut ah a pek c<strong>an</strong>g tiah<br />

Indi<strong>an</strong> media nih th<strong>an</strong>hnak a tuah. Rakh<strong>in</strong>e ram<br />

buaiba<strong>in</strong>ak ru<strong>an</strong>g ah m<strong>in</strong>ung 89 <strong>an</strong> thi i 116<br />

hma <strong>an</strong> pu. 65,000 cu <strong>in</strong>n ngei lo<strong>in</strong> dornak<br />

hmun a kawl cuahmahmi <strong>an</strong> si. Inn 4,822,<br />

Mus<strong>lim</strong> biak<strong>in</strong>n 17, phungki si<strong>an</strong>g 15 le<br />

si<strong>an</strong>g<strong>in</strong>n 3 cu mei <strong>in</strong> kh<strong>an</strong>gh a si c<strong>an</strong>g. (Ref:<br />

Mizzima)<br />

5<br />

Mitt Romney: America biakam<br />

ka tl<strong>in</strong>ter lai<br />

Florida ah tuahmi party itonnak ah Mitt<br />

Romney nih Republic<strong>an</strong> Party <strong>in</strong> America<br />

President icuh d<strong>in</strong>g ah <strong>an</strong> thimnak cu a cohl<strong>an</strong><br />

hnu ah America ram caah biakam cu ka tl<strong>in</strong>ter<br />

ṭh<strong>an</strong> lai tiah bia aa kam.<br />

“President Obama nih a ri<strong>an</strong> ah te<strong>in</strong>ak<br />

hmu seh tihi ka saduhthah a si, ziah tiah cun,<br />

America hi te<strong>in</strong>ak hmu seh ti ka duh.<br />

Sihm<strong>an</strong>hsehlaw n<strong>an</strong> theih b<strong>an</strong>tuk <strong>in</strong> a ṭhabikmi<br />

ilungmuihnak he a caah me n<strong>an</strong> thlak i<br />

President a hun si tik ah a ṭu<strong>an</strong>mi a ri<strong>an</strong> he<br />

pehtlai <strong>in</strong> palhnak a um” tiah Mitt Romney nih<br />

mipi s<strong>in</strong> ah a chim.<br />

“President Obama nih rili ti a kai<br />

nuarhter d<strong>in</strong>g le k<strong>an</strong> vawleipi damter hramthok<br />

d<strong>in</strong>g <strong>in</strong> bia <strong>an</strong> kamh hna. Kei ka biakam cu hihi<br />

a si. N<strong>an</strong>gmah le na chungkhar kha k<strong>an</strong> bawmh<br />

hna lai” tiah a ti.<br />

Ri<strong>an</strong> ngei lomi 8.3% he nuam lo ngai <strong>in</strong><br />

a k<strong>an</strong> umtertu k<strong>an</strong> sipuazi (economy) hi ka thlen<br />

lai i kum li chung ah Americ<strong>an</strong> pawl ri<strong>an</strong> nuai<br />

12 (million) ka serpiak hna lai tiah bia aa kam.<br />

Kum 2020 ahcun America nih energy (gas,<br />

z<strong>in</strong><strong>an</strong>, datsi tbk) he pehtlai <strong>in</strong> ramd<strong>an</strong>g<br />

ihngatnak <strong>in</strong> ka luatter lai. Rampi hm<strong>an</strong> d<strong>in</strong>g<br />

phaisa rikhiahmi (deficit) zong k<strong>an</strong> t<strong>an</strong> lai i<br />

chawlehthalnak lungtl<strong>in</strong>ṭ<strong>in</strong>ak a thar tuah d<strong>in</strong>g<br />

zong ceihkh<strong>an</strong>nak ka ngei lai tiah a ti.<br />

“President Obama nih President a s<strong>in</strong>ak cu<br />

ngaihthiam hal <strong>in</strong> a thawk i kei cu President ka<br />

s<strong>in</strong>ak cu ri<strong>an</strong> he ka thawk lai” tiah a ti.<br />

K<strong>an</strong> hawi a simi Israel kha harnak t<strong>an</strong>g<br />

ah a hlonh i Ir<strong>an</strong> kha za<strong>an</strong>gfahnak a pek tiah<br />

Romney nih President Obama kha a mawhchiat.<br />

“Keimah hrua<strong>in</strong>ak t<strong>an</strong>g ahcun k<strong>an</strong> hawi a simi<br />

ram hna nih Americ<strong>an</strong> zumhtlak a s<strong>in</strong>ak kha<br />

tam deuh <strong>an</strong> hmuh lai i Russi<strong>an</strong> President Put<strong>in</strong><br />

zong nih America a dirhmun a feh deuhzia kha<br />

a hmuh lai” tiah a chim.<br />

Party itonnak ah a ummi republic<strong>an</strong><br />

pawl nih cun k<strong>an</strong>mah nih te<strong>in</strong>ak k<strong>an</strong> hmuh ko<br />

lai tiah <strong>an</strong> izumhnak kha <strong>an</strong> chim i President<br />

Obama milunglaaknak ah m<strong>an</strong>ager a ṭu<strong>an</strong>mi<br />

Jim Mess<strong>in</strong>a tu nih cun Mitt Romney a chimmi<br />

hi thil tlawmte lawng aa tel i Oboma sual a<br />

phawtnak tu a tam deuh tiah a chim ve. (Ref:<br />

BBC)<br />

Jap<strong>an</strong> ah Samsung nih Apple a<br />

tei<br />

Tokyo biaceih zungpi nih Samsung nih<br />

Apple nawl a cawng lo tiah biakhiahnak <strong>an</strong><br />

tuah. Mah hi US ah Samsung nih Apple nawl a<br />

cawn (a fir) ti ru<strong>an</strong>g ah $1 billion leng liamh<br />

d<strong>in</strong>g bia <strong>an</strong> khiah tlawmpal ah a hung chuak<br />

vemi a si.<br />

Hi kong he pehtlai <strong>in</strong> Samsung lei nih<br />

Samsung nih Apple nawl a cawn hrimhrim lo<br />

timi ca<strong>an</strong> sau bua<strong>in</strong>ak kong ah hit<strong>in</strong> biakhiahnak<br />

dik <strong>an</strong> tuahmi cung ah k<strong>an</strong> ilawm tuk tiah <strong>an</strong><br />

chim. Agust 24 ah US biaceih zung nih<br />

Samsung cu Apple thilchuah pawl iPad le<br />

iPhone telh <strong>in</strong> phone lei thilri pawl aa cawn (a<br />

fir) ti<strong>in</strong> bia <strong>an</strong> rak khiah. Na<strong>in</strong> Samsung nih US<br />

biakhiahnak cung ah nawlnak tuah ṭh<strong>an</strong> d<strong>in</strong>g <strong>in</strong><br />

timhtuahnak a ngei. (Ref: BBC, Aug 31)


<strong>Faiceu</strong> the Ch<strong>in</strong> Journal Vol 4, No 186 September 2, 2012<br />

Tuluk spy a ṭu<strong>an</strong>mi US pa <strong>an</strong><br />

tlaih Tuluk ram US pehtlaihnak zung a<br />

cawngtu (guard) a ṭu<strong>an</strong>mi Bry<strong>an</strong> Underwood cu<br />

Tuluk cozah s<strong>in</strong>ah US biathli pawl zuar a timh<br />

caah tlaih a si. Kum 32 a simi Bry<strong>an</strong><br />

Underwood hi Gu<strong>an</strong>gzhou khuapi thl<strong>an</strong>glei ah a<br />

ummi US pehtlaihnak zung ah 2009 <strong>in</strong> 2011<br />

karlak a ṭu<strong>an</strong>mi a si. Amah cu Tuluk ram<br />

humhimnak zung ah US humhimnak hnatlak<br />

m<strong>in</strong>thutnak a dikthlir hna le hm<strong>an</strong>thlak pawl<br />

ch<strong>an</strong>h a timh hna ru<strong>an</strong>g ah tlaih a si.<br />

Mah a zuarmi h<strong>in</strong> $ 5 million<br />

(£3.2million) hrawng a hmuh lai tiah <strong>an</strong> zumh.<br />

Bry<strong>an</strong> hi ramd<strong>an</strong>gmi<br />

caah ri<strong>an</strong>ṭu<strong>an</strong>piak<br />

ru<strong>an</strong>g ah tlaih a si.<br />

Na<strong>in</strong> pumpak<br />

pawcawmnak harsat<br />

ru<strong>an</strong>g ah pumpak<br />

ṭhatnak caah a ram<br />

rawi (betray) a timh<br />

hi a si tiah cozah lei<br />

upa pakhat nih a<br />

chim. US biaceih<br />

zungpi nih Bry<strong>an</strong><br />

nih Tuluk cozah s<strong>in</strong><br />

ah biathli pawl<br />

ch<strong>an</strong>h a timh hna na<strong>in</strong> a cawngtu pakhat nih lam<br />

a rak kham tiah <strong>an</strong> chim. Cun mah hm<strong>an</strong>thlak<br />

pawl kong agent pawl nih <strong>an</strong> hal ṭh<strong>an</strong> tikah<br />

Tuluk cozah s<strong>in</strong>ah zuar a timhnak kong a phu<strong>an</strong><br />

ṭh<strong>an</strong>. Na<strong>in</strong> hi a tuahmi a tlamtl<strong>in</strong>g tiah zumh<br />

awk le chim awk <strong>in</strong> tehte k<strong>an</strong> hmu rih lo tiah <strong>an</strong><br />

chim. Bry<strong>an</strong> kong cu November thla ah<br />

biakhiah te d<strong>in</strong>g a si i a tlawmbik kum 20 leng<br />

thongthlak a si lai tiah zumh a si. (Ref: BBC,<br />

Aug 31)<br />

Hamas: Gaza ah porn websites<br />

k<strong>an</strong> phih lai<br />

Palest<strong>in</strong>e Hamas, Islam hriamtlai bu<br />

pawl nih Gaza ah porn (nupasualnak lei he aa<br />

pehtlaimi) websites zoh khawhnak cu phih d<strong>in</strong>g<br />

ah timhtuahnak <strong>an</strong> ngeih kong thawng <strong>an</strong> th<strong>an</strong>h.<br />

Gaza a uktu Hamas nih a ng<strong>an</strong>bikmi<br />

maiv<strong>an</strong> petu (<strong>in</strong>ternet provider) 10 hna cu<br />

September 1 thawk <strong>in</strong> nupasualnak he aa<br />

pehtlaimi <strong>in</strong>ternet websites pawl cu phih d<strong>in</strong>g<br />

ah <strong>an</strong> duh hna. Hi cawlc<strong>an</strong>ghnak i aa t<strong>in</strong>hmi cu<br />

Gaza zatl<strong>an</strong>gnun a hrampi himter d<strong>in</strong>g hi a si<br />

tiah cozah lei ri<strong>an</strong>ṭu<strong>an</strong>tu pawl nih <strong>an</strong> chim. A<br />

soiseltu pawl nih cun hi nupasualnak website<br />

phihnak ah <strong>an</strong> hm<strong>an</strong>mi technology hi ramkhel<br />

lei he aa pehtlaimi chimrelnak a ngeimi website<br />

pawl t<strong>in</strong>h <strong>in</strong> <strong>an</strong> hm<strong>an</strong> sual lai ti <strong>an</strong> ph<strong>an</strong> ngai.<br />

Hamas nawlngaitu hna nih Palest<strong>in</strong>e<br />

lamhla ichawnbiaknak lei ah comp<strong>an</strong>y pakhat a<br />

simi PalTel he kap hnih lungtl<strong>in</strong>nak m<strong>in</strong> <strong>an</strong> rak<br />

thut i Gaza ah nupasualnak he aa pehtlaimi<br />

website pawl phih hi 2008 <strong>in</strong> <strong>an</strong> rak thawk<br />

c<strong>an</strong>g. Hi kong ah zohhlatnak a ngeimi pawl nih<br />

“Hi nupasualnak he aa pehtlaimi websites pawl<br />

phih d<strong>in</strong>g <strong>in</strong> <strong>an</strong> izuamnak hi a ng<strong>an</strong>bikmi<br />

zuamnak a si” tiah <strong>an</strong> chim. Sihm<strong>an</strong>hsehlaw,<br />

nawlngeitu hna nih cun cozah nih hi website<br />

pawl hi a phih bia si lo<strong>in</strong> maiv<strong>an</strong> petu hna kha<br />

ramkip nih hm<strong>an</strong>mi Safe Content St<strong>an</strong>dards tu<br />

kha bunhpiak d<strong>in</strong>g <strong>in</strong> a hal hna tu khi a si tiah<br />

<strong>an</strong> chim. Hamas nih Gaza nawlngeihnak 2007<br />

ah <strong>an</strong> rak laak ri <strong>in</strong> Gaza ah h<strong>in</strong> Islam<br />

nungphung hi a dirpi c<strong>an</strong>g. Nikum ah kh<strong>an</strong> pa<br />

nih nu samt<strong>an</strong> lo d<strong>in</strong>g timi phung kha a rak<br />

fehter i 2008 ah, thil dawr ah <strong>an</strong> piahmi m<strong>in</strong>ung<br />

zukṭuh le hnichungnawh le <strong>an</strong>gki chungnawh<br />

lawng he a ummi model hm<strong>an</strong>thlak cu nu thil<br />

zuarnak dawr <strong>in</strong> <strong>an</strong> rak hlonhter dih hna. (Ref:<br />

BBC)<br />

India PM M<strong>an</strong>moh<strong>an</strong> S<strong>in</strong>gh Ir<strong>an</strong><br />

a ph<strong>an</strong><br />

India PM M<strong>an</strong>monh<strong>an</strong> S<strong>in</strong>gh cu Non-<br />

Aligned Movement (NAM) tonbiaruahnak ah<br />

kai d<strong>in</strong>g <strong>in</strong> Tehr<strong>an</strong> a ph<strong>an</strong>. NAM cu ram 120 <strong>in</strong><br />

fonh a si i zei ram thawngṭha hm<strong>an</strong>h ṭ<strong>an</strong>h hlei<br />

ngei lo<strong>in</strong> d<strong>in</strong>gthlu <strong>in</strong> ri<strong>an</strong> k<strong>an</strong> ṭu<strong>an</strong> lai tiah<br />

dirhmi a si.<br />

Cun PM S<strong>in</strong>gh cu Ir<strong>an</strong> lutlai pawl le<br />

Pakist<strong>an</strong> ramhum Asif Ali Zardari hna he zong<br />

tonbiaruah d<strong>in</strong>g <strong>in</strong> timhlamhnak a ngei. Mah<br />

leng ah US nih Ir<strong>an</strong> sehh<strong>an</strong>g a cawkmi ṭhumh<br />

deuh d<strong>in</strong>g <strong>in</strong> a forhfialnak cung ah Ir<strong>an</strong> lutlai<br />

hna he hnatlak m<strong>in</strong>thutnak pawl zoh ṭh<strong>an</strong> d<strong>in</strong>g<br />

ah timhtuahnak a ngei fawn. India hi Asia<br />

ramchung Ir<strong>an</strong> sehh<strong>an</strong>g a cawibik pakhat a si<br />

ve. S<strong>in</strong>gh nih atu lio Syria s<strong>in</strong><strong>in</strong>g ah le<br />

vawleicungpi chawleh a tlaknak hna telh <strong>in</strong><br />

ramkhel lei le chawleh zuamcawhnak lei<br />

tl<strong>an</strong>gtlaknak ah tampi NAM nih a bawmh hna<br />

lai tiah a chim. (Ref: BBC, Aug 29)<br />

Vawleicung ah zumh tlak lobikmi<br />

Gh<strong>an</strong>a nu le Thail<strong>an</strong>d nu<br />

Vawleicung ah <strong>an</strong> tl<strong>an</strong>gval pawl caah<br />

zumh tlak lobikmi nu hi Gh<strong>an</strong>a nu le Thail<strong>an</strong>d<br />

nu pawl <strong>an</strong> si tiah naite ah a chuakmi survey<br />

result nih a l<strong>an</strong>ghter.<br />

Hi survey hi condom a chuahtu Durex<br />

nih ram 36 <strong>in</strong> nu 29,000 s<strong>in</strong> ah hlathla<strong>in</strong>ak<br />

(survey) a tuah hnu ah a l<strong>an</strong>ghtermi a si. Gh<strong>an</strong>a<br />

nu zatuak 62 nih <strong>an</strong> tl<strong>an</strong>gval um lo kar ah<br />

tl<strong>an</strong>gval d<strong>an</strong>g he <strong>an</strong> sualṭi (sex <strong>an</strong> tuah) ti a si i<br />

Thail<strong>an</strong>d nu nih zatuak 59 <strong>in</strong> <strong>an</strong> zulh hna. A<br />

pathumnak zumh tlak lobikmi nu cu Malaysia<br />

nu <strong>an</strong> si i<br />

zatuak 39 nih<br />

<strong>an</strong> tl<strong>an</strong>gval<br />

pawl um lo<br />

kar ah pa<br />

d<strong>an</strong>g he <strong>an</strong><br />

sual tawn ti a<br />

si. A pal<strong>in</strong>ak<br />

ah Russia nu<br />

pawl nih zatuak 33 <strong>in</strong> le a p<strong>an</strong>g<strong>an</strong>ak ah<br />

S<strong>in</strong>gapore nu pawl nih zatuak 19 <strong>in</strong> <strong>an</strong> zulh hna.<br />

Nuva aa hleng vevemi (nupi nih pa d<strong>an</strong>g<br />

he iduh, va nih nu d<strong>an</strong>g he iduh) ah South<br />

Korea le Thail<strong>an</strong>d khawh <strong>in</strong> Malaysia nih <strong>an</strong><br />

zulh hna. Nu he a ihṭi tambik ah S<strong>in</strong>gapore pa le<br />

Hong Kong pa pawl hi <strong>an</strong> itluk i a buakthlak <strong>in</strong><br />

pa pakhat nih nu 16 he <strong>an</strong> itṭi ti a si. (Ref:<br />

Indiaexpress, August 27)<br />

R<strong>an</strong>dy Jackson nih Americ<strong>an</strong><br />

Idol a chuahtak ṭh<strong>an</strong> ve<br />

Record producer a simi R<strong>an</strong>dy Jackson<br />

zong a hawile Jenifer Lopez le Steven Tyler hna<br />

keneh zul <strong>in</strong> Americ<strong>an</strong> Idol<br />

biakhiaktu s<strong>in</strong>ak <strong>in</strong> a ngol ve<br />

c<strong>an</strong>g. Na<strong>in</strong> US muicu<strong>an</strong>g aa<br />

zuam d<strong>in</strong>g <strong>in</strong> chimtu lei tu <strong>in</strong><br />

a ta<strong>an</strong>g rih lai. Kum 56 a si<br />

c<strong>an</strong>gmi R<strong>an</strong>dy lawng hi a<br />

hnubik a ta<strong>an</strong>gmi a si i a d<strong>an</strong>g<br />

a hawile cu Paula Abdul le<br />

Simon Cowell hna <strong>an</strong> rak si.<br />

Americ<strong>an</strong> Idol biakhiaktu pawl cu <strong>an</strong><br />

dihlak <strong>in</strong> <strong>an</strong> chuak dih c<strong>an</strong>g. Na<strong>in</strong> a thar <strong>in</strong> hun<br />

ser ṭh<strong>an</strong> c<strong>an</strong>g i m<strong>in</strong>ung pali <strong>in</strong> biakhiaktu chiah<br />

a si. Cun Pop hlasa Mariah Carey cu m<strong>in</strong>thut<br />

hnatlaknak a ngei c<strong>an</strong>g i Hip hop hlasa Nicki<br />

M<strong>in</strong>aj zong m<strong>in</strong>thut d<strong>in</strong>g a tuah cuahmah lio a<br />

si. Cun Country hlasa Brad Pailsy le Keith<br />

Urb<strong>an</strong> hna zong Americ<strong>an</strong> Idol a zohtu pawl <strong>an</strong><br />

lung a lawmhter ngai hna lai tiah zumh a si.<br />

(Ref: <strong>The</strong> Sun, London)<br />

6<br />

Tax bill £ 200,000 pek lo ru<strong>an</strong>g ah<br />

<strong>an</strong> tlaihmi Steven Segal<br />

Los Angeles County Recorder's Office<br />

nih Steven Segal cu tax bill $ 335,606 m<strong>an</strong> leng<br />

a pek lo ru<strong>an</strong>g ah <strong>an</strong> tlaih. Mah hi 2010 <strong>in</strong> a rak<br />

bat c<strong>an</strong>gmi a si.<br />

Steven Segal hi a leiba a cham dih hl<strong>an</strong><br />

cu chuah khawh dawh a si lo. Steven hi k<strong>an</strong> hnu<br />

kum hrawng aa thlakmi Machete, Born To<br />

Raise Hell le<br />

Steven Segal<br />

series a simi<br />

Lawm<strong>an</strong> le<br />

True Justice<br />

hna t<strong>an</strong>gka<br />

hmuh a tlawm<br />

caah atu lio<br />

hrawng hi a<br />

sifah dawh<br />

ngai a si.<br />

Na<strong>in</strong> 1992<br />

hrawng i a lar<br />

tukmi Under Seige zukcu<strong>an</strong>g ah a hun l<strong>an</strong>gh<br />

tikah Sylvester Stallone i a lar tukmi <strong>The</strong><br />

Expendables series i part 3 ah aa tel khobiktu a<br />

si tiah zumhmi a si. Hi kong ah part 2 ah aa tel<br />

vemi Je<strong>an</strong> Claude V<strong>an</strong> Damme nih part 3 ahcun<br />

Steven Segal aa tel hi hmuh ka duh ngai. Na<strong>in</strong><br />

aa derter deuh a hau lai, mah lawng ah r<strong>an</strong>g<br />

deuh <strong>in</strong> a cawlc<strong>an</strong>g kho lai tiah capo nih pah<br />

kh<strong>in</strong> a chim.<br />

Amah he h<strong>in</strong> <strong>voi</strong>khat hnih cu k<strong>an</strong> itong<br />

pah, mi ṭha a si. A ka uar tuk lem lai lo na<strong>in</strong> kei<br />

nih cun ka uar nga<strong>in</strong>gai, a hlei <strong>in</strong> screen chung<br />

ah. Mah ka (<strong>The</strong> Exp<strong>an</strong>debles) ahcun hmu kho<br />

n<strong>in</strong>g law cu kai lawm tuk hnga tiah JV nih a<br />

chim. Ziah Steven nih <strong>an</strong> uar lo tiah <strong>an</strong> hal tik<br />

ah, Because I am good. Keimah cu ka zat caah<br />

ta! tiah a leh hna. (Ref: <strong>The</strong> Sun, London)<br />

Sylester Stallone fapa thihnak<br />

kong a thi<strong>an</strong>g<br />

Sylester Stallone (Rambo) i a fapa Sage<br />

Stallone (kum 36) cu th<strong>in</strong> tur (heart attack) <strong>in</strong><br />

July 13 ah a thi i Sage a thihnak hi rithaisii<br />

hm<strong>an</strong>nak he pehtlaihnak a um lo tiah cozah lei<br />

nih thawng <strong>an</strong> th<strong>an</strong>h. Na<strong>in</strong> mah tluk kum note te<br />

nih mah b<strong>an</strong>tuk zawtnak ngeih cu n<strong>in</strong>gkel<br />

(unusual) a si lo tiah micheu nih <strong>an</strong> ti.<br />

Sage cu Stallone i a hmasabik nupi<br />

Sasha Czack he <strong>an</strong> hr<strong>in</strong>mi a si i <strong>an</strong> fa hmasabik<br />

a si. A fapa a thih leng ah Stallone cu <strong>The</strong><br />

Expendables 2 muicu<strong>an</strong>g mipi lunglaknak tuah<br />

d<strong>in</strong>g (promotion) tam tuk a tlolhmi nih<br />

ngaihchiat le awlawkchawng <strong>in</strong> a umter<br />

ch<strong>in</strong>ch<strong>in</strong>. Hi a fapa ngeihchun a thih<br />

ngaihchiatnak hi nunchung philh khawh a si lai<br />

lonak le a nu Sasha ca zong ah a<br />

ngaihchiatp<strong>in</strong>ak kong Stallone nih a chim. Mah<br />

leng ah k<strong>an</strong> hnu zarh hrawng zong ah kh<strong>an</strong> a<br />

farch<strong>in</strong> (half sister) Toni Ann Filiti cu th<strong>in</strong><br />

(lung) c<strong>an</strong>cer <strong>in</strong> a thi ve. (Ref: <strong>The</strong> Sun,<br />

London)


<strong>Faiceu</strong> the Ch<strong>in</strong> Journal Vol 4, No 186 September 2, 2012<br />

Europe a thiambik laksawng<br />

Andrés Iniesta nih a laak<br />

2011-12 kum caah UEFA a thiambik<br />

chuihtu laksawng (UEFA Best Player <strong>in</strong> Europe<br />

Award) peknak cu<br />

August 30, Fr<strong>an</strong>ce<br />

ram, Monaco khua<br />

ah <strong>an</strong> tuah i Spa<strong>in</strong> le<br />

Barcelona chuihtu<br />

Andrés Iniesta nih a<br />

laak. Iniesta hi a<br />

chuihṭi hawi a simi<br />

Argent<strong>in</strong>a m<strong>in</strong>th<strong>an</strong>g<br />

Lionel Messi le Real<br />

Madrid club <strong>in</strong><br />

Portugal chuihthiam<br />

C. Ronaldo hna lonh <strong>in</strong> a thiambik tiah <strong>an</strong><br />

thimmi a si.<br />

Iniesta hi nikum ah Barcelona nih<br />

Champion League f<strong>in</strong>al <strong>an</strong> ph<strong>an</strong>hnak ah a<br />

bawmtubik a si ve lawng si lo<strong>in</strong> Europe 2012<br />

puai ah Spa<strong>in</strong> nih champion <strong>an</strong> hmuhnak ah a<br />

rak bawmtubik a si.<br />

Iniesta nih a teimi Lionel Messi hi<br />

nikum pumpululh chuih kum chung Barcelona<br />

caah kawl 73 a kawl i kum khat chung<br />

vawleicung kawl tambik kawltu a si. Cun C.<br />

Ronaldo zong nikum Real Madrid nih La Liga<br />

champion <strong>an</strong> tlaihnak ah a bawmtubik a si p<strong>in</strong><br />

ah kawl tampi a kawlpiakmi hna a si.<br />

Hi Europe a thiambik pumpak laksawng<br />

hi a lu<strong>an</strong>cia kum thum chung cu Lionel Messi<br />

nih a rak laak i kha hl<strong>an</strong> kum ah C. Ronaldo nih<br />

a rak laak ve c<strong>an</strong>gmi a si. (Ref: UEFA)<br />

George Soros nih M<strong>an</strong> U share a<br />

cawk Americ<strong>an</strong> mirum a simi George Soros<br />

(Soros Fund M<strong>an</strong>agement LLC dirhtu) nih M<strong>an</strong><br />

U club i Class A shares 3.1 million m<strong>an</strong> 7.85%<br />

a cawk tiah Securities <strong>an</strong>d Exch<strong>an</strong>ge<br />

Commission nih <strong>an</strong> l<strong>an</strong>ghter.<br />

Cucaah Mr Soros cu M<strong>an</strong> U club ah<br />

share 1.9% a ngei ve c<strong>an</strong>g lai. M<strong>an</strong> U club share<br />

hna cu Class A share le Class B share tiah <strong>an</strong><br />

ṭhen hna i A hi mipi s<strong>in</strong>ah <strong>an</strong> zuar i B cu Glazer<br />

chungkhar nih <strong>an</strong> laak ti a si. Class A share cu<br />

B nak <strong>in</strong> power a niam deuh. Atu Class A share<br />

<strong>an</strong> zuarnak nihh<strong>in</strong> $650 hlei <strong>an</strong> hmuh lai i hi<br />

chung <strong>in</strong> $233m cu club leiba cham d<strong>in</strong>g ah <strong>an</strong><br />

timh i £417m cu Glazer chungkhar nih <strong>an</strong> ilaak<br />

lai tiah <strong>an</strong> ti caah M<strong>an</strong> U thapetu mipi cu Glazer<br />

chungkhar cung ah <strong>an</strong> buaihnawh hna. Mirum<br />

Soros nih M<strong>an</strong> U share cawk a duhbiknak hi TV<br />

right <strong>in</strong> t<strong>an</strong>gka hmuhnak 70% a karh i<br />

vawleicung ah M<strong>an</strong> U thapetu 700 million <strong>an</strong><br />

um caah a si lai tiah Hargreaves<br />

L<strong>an</strong>sdown lutlai Richard Hunter nih a chim.<br />

M<strong>an</strong> U club cu Americ<strong>an</strong> mirum Glazer<br />

chungkhar nih 2005 kum ah <strong>an</strong> cawk i $233m<br />

leiba <strong>an</strong> ngei.<br />

Glazer chungkhar nih M<strong>an</strong> U share cu<br />

US stock market ah k<strong>an</strong> hnu thla ahkh<strong>an</strong> <strong>an</strong> zuar<br />

i share pakhat ah $14 <strong>in</strong>, club m<strong>an</strong> cu £1.46bn<br />

ah a kai caah vawleicung m<strong>an</strong> s<strong>an</strong>gbik<br />

celhzuamnak a si p<strong>in</strong>ah vawleicung ah f<strong>an</strong>base<br />

700million ti<strong>an</strong>g <strong>an</strong> ph<strong>an</strong> ti a si. (Ref: BBC,<br />

Aug 27)<br />

Mout<strong>in</strong>ho cawknak Spurs nih a<br />

tl<strong>in</strong>h ko na<strong>in</strong> cawkzuar ca<strong>an</strong> nih a<br />

donghtak hna<br />

Engl<strong>an</strong>d club Tottemham Hotspurs nih<br />

Portugal club Porto lai <strong>in</strong> a chuihmi Mout<strong>in</strong>ho<br />

cawk d<strong>in</strong>g ah hnatlaknak tamtl<strong>in</strong>gte <strong>in</strong> a tuah<br />

dih c<strong>an</strong>g ko na<strong>in</strong> cawkzuar ca<strong>an</strong> nih a donghtak<br />

hna caah tut<strong>an</strong> ṭhal ah <strong>an</strong> s<strong>in</strong> a ph<strong>an</strong> kho lai lo.<br />

Mout<strong>in</strong>ho hi Spurs m<strong>an</strong>ager AVB nih<br />

naite ah a zuar tharmi Modric hmunhma a<br />

rulhtu d<strong>in</strong>g ah aa timhmi a si na<strong>in</strong> tlam a tl<strong>in</strong>g<br />

m<strong>an</strong>h lo. Maut<strong>in</strong>ho cawknak d<strong>in</strong>g ah Spurs nih<br />

Porto cu £22 million pek d<strong>in</strong>g <strong>in</strong> hnatlaknak <strong>an</strong><br />

ngeih c<strong>an</strong>gmi a si. A cawk m<strong>an</strong>h lo caah Spurs<br />

chairm<strong>an</strong> Levy nih a nam chih na<strong>in</strong> Porto club<br />

ah a ta<strong>an</strong>g rih lai. (Ref: Goal)<br />

Chelsea laium Esse<strong>in</strong> Real nih <strong>an</strong><br />

ihl<strong>an</strong><br />

Chelsea laium Michael Esse<strong>in</strong> cu Real<br />

ah kum khat chung chuih d<strong>in</strong>g <strong>in</strong> Chelsea nih <strong>an</strong><br />

hl<strong>an</strong>h hna.<br />

Kum 29 a si c<strong>an</strong>gmi Esse<strong>in</strong> hi nikum<br />

Chelsea caah Premier League puai 10 lawng a<br />

thawk <strong>in</strong> a lutmi a si. Gh<strong>an</strong>a miphun Esse<strong>in</strong> hi<br />

2005 kum ah Chelsea m<strong>an</strong>ager a rak ṭu<strong>an</strong>mi<br />

Mour<strong>in</strong>ho nih Fr<strong>an</strong>ce club Lyon <strong>in</strong> a rak<br />

cawkmi a si. (Ref: BBC)<br />

Berbatov Fulham ah aa ṭhial c<strong>an</strong>g<br />

Kum 31 a si c<strong>an</strong>gmi Bulgari<strong>an</strong> le<br />

M<strong>an</strong>chester United hmaikal Berbatov cu<br />

Fulham ah kum hnih chuih d<strong>in</strong>g <strong>in</strong> m<strong>in</strong> a thut i<br />

aa ṭhial c<strong>an</strong>g.<br />

Berbatov cu 2006 kum ah Germ<strong>an</strong>y<br />

Bundesliga Bayer Leverkusen <strong>in</strong> Tottenham<br />

Hotspur nih <strong>an</strong> cawk i aa rak iṭhial. Tottenham a<br />

um chung ah puai 102 a chuih i kawl 46 a<br />

kawlpiak hna. Sir Alex Fergoson nih Tottenham<br />

s<strong>in</strong> <strong>in</strong> £30.75million <strong>in</strong> a cawk i Old Trafford<br />

(M<strong>an</strong> U) ah 2008 kum ah a rak iṭhial.<br />

M<strong>an</strong> U a um chung ah puai 149 a chuih i<br />

kawl 56 a kawl. 2010/2011 kum ah kh<strong>an</strong><br />

Premier League <strong>an</strong> chuih ca<strong>an</strong> chung ah kawl<br />

tambik kawl khotu Golden Boot zong a rak<br />

laak. As<strong>in</strong>a<strong>in</strong> M<strong>an</strong> U nih h<strong>in</strong> first l<strong>in</strong>eup caah a<br />

hm<strong>an</strong>g tuk lo. Atu<br />

V<strong>an</strong> Persie a cawk<br />

c<strong>an</strong>g hnu cun<br />

Berbatov caah cun<br />

First l<strong>in</strong>eup cu chim<br />

lo a chuih khawh<br />

d<strong>in</strong>g aa zumh ti lo<br />

caah M<strong>an</strong> U <strong>in</strong><br />

Fulham ah £5<br />

million <strong>in</strong> aa ṭhial I<br />

No 9 aa hruk te lai.<br />

A liamcia Premier<br />

League 2011/2012<br />

kum February thla chung <strong>in</strong> M<strong>an</strong> U i l<strong>in</strong>eup<br />

chung ah aa tel tuk ti lo.<br />

Bulgari<strong>an</strong> hmaikal Berbatov cu Italy<br />

Club Serie A Champion Juventus le Fiorent<strong>in</strong>a<br />

zong nih cawk d<strong>in</strong>g ah <strong>an</strong> hal len na<strong>in</strong> Berbatov<br />

nih amah a rak hruaitu a saya pa ṭh<strong>in</strong>g Mart<strong>in</strong><br />

Jol s<strong>in</strong> ah chuih kha aa thim deuh. Mart<strong>in</strong> Jol he<br />

h<strong>in</strong> Hotspurs ah a rak ihruaimi <strong>an</strong> si. (Ref:<br />

Givemefootball)<br />

7<br />

Luka Modric Real Madrid ah<br />

<strong>tlamtl<strong>in</strong>gte</strong> <strong>in</strong> aa ṭhial kho c<strong>an</strong>g<br />

Ca<strong>an</strong> saupi ṭhialnak kong ah a rak buai<br />

pengmi Tottemham Hotspurs club <strong>in</strong> Croatia<br />

miphun chuihthiam tawhfung Luka Modric cu<br />

Spa<strong>in</strong> club Real Madrid ah <strong>tlamtl<strong>in</strong>gte</strong> <strong>in</strong> aa<br />

ṭhial c<strong>an</strong>g.<br />

Modric ṭhial m<strong>an</strong> hi £ 33.2 million a si i<br />

kum nga caah m<strong>in</strong> a thut. Tottemham ah aa<br />

hruk tawnmi <strong>an</strong>gki number 14 cu Spa<strong>in</strong><br />

chuihthiam Xabi Alonso nih aa tlaih c<strong>an</strong>g caah<br />

number 19 aa hruk te lai.<br />

Champion League Group <strong>an</strong> ṭhen<br />

c<strong>an</strong>g<br />

August 30; Fr<strong>an</strong>ce ram, Monaco ah<br />

UEFA Champion League a chuih d<strong>in</strong>gmi Group<br />

ṭhennak <strong>an</strong> tuah i nikum champion a simi<br />

Chelsea cu group E ah Sakhtar Donetsk,<br />

Juventus timi pawl he <strong>an</strong> chuih te lai.<br />

Tut<strong>an</strong> Group ṭhennak ah thihnak Group<br />

a si tuah ruahmi cu Real Madrid, M<strong>an</strong> City,<br />

Ajax le Dortmund tepawl umnak Group D hi a<br />

si<br />

GROUP A - Porto (POR), Dynamo Kyiv (UKR),<br />

PSG (FRA), D<strong>in</strong>amo Zagreb (CRO).<br />

GROUP B - Arsenal (ENG), Schalke (GER),<br />

Olympiacos (GRE), Montpellier (FRA).<br />

GROUP C - Mil<strong>an</strong> (ITA), Zenit (RUS),<br />

Anderlecht (BEL), Málaga (ESP).<br />

GROUP D - Real Madrid (ESP), M<strong>an</strong> City<br />

(ENG), Ajax (NED), Dortmund (GER).<br />

GROUP E - Chelsea (ENG), Shakhtar Donetsk<br />

(UKR), Juventus (ITA), Nordsjæll<strong>an</strong>d (DEN).<br />

GROUP F - Bayern (GER), Valencia (ESP),<br />

LOSC (FRA), BATE (BLR).<br />

GROUP G - Barcelona (ESP), Benfica (POR),<br />

Spartak Moskva (RUS), Celtic (SCO).<br />

GROUP H - M<strong>an</strong> United (ENG), Braga (POR),<br />

Galatasaray (TUR), CFR Cluj (ROU).<br />

Premier League a hnubik chuihtu<br />

hna ṭhialnak<br />

M<strong>an</strong> City <strong>in</strong> Nigel de Jong cu AC Mil<strong>an</strong><br />

ah aa ṭhial i Inter Mil<strong>an</strong> hnukham Maicon cu<br />

M<strong>an</strong> City nih <strong>an</strong> cawk ve. M<strong>an</strong> City hi Sw<strong>an</strong>sea'<br />

club <strong>in</strong> Scott S<strong>in</strong>clair cu £ 8 m, Fiorent<strong>in</strong>a<br />

hnukham Matija Nastasic cu £ 12 m, Everton<br />

club <strong>in</strong> Jack Rodwell cu £ 12 m hna <strong>in</strong> <strong>an</strong> cawk<br />

c<strong>an</strong>g hna.<br />

Liverpool hmaikal Andy Carrol cu West<br />

Ham nih kum khat caah <strong>an</strong> ihl<strong>an</strong> i tuallai<br />

chuihtu Charlie Adam zong Stoke City ah £ 4 m<br />

<strong>in</strong>, tuallai chuihtu thiam Jay Spear<strong>in</strong>g cu Bolton<br />

club s<strong>in</strong>ah <strong>an</strong> hl<strong>an</strong>h ve i Chelsea hmaikal<br />

Sturridge cu kum khat caah <strong>an</strong> hl<strong>an</strong> ve.<br />

Fulham hmaikal Cl<strong>in</strong>t Dempsey Aston<br />

Villa ah iṭhial d<strong>in</strong>g a rawk ṭh<strong>an</strong> i Liverpool<br />

biaruahnak <strong>an</strong> tuah lio a si ve.<br />

Arsenal club nih <strong>an</strong> hmaikal (Korea)<br />

Park Chu-Young cu Spa<strong>in</strong> club Celta Vigo ah<br />

kum khat caah <strong>an</strong> hl<strong>an</strong>h. Fulham club cu<br />

Barbatov <strong>an</strong> cawk khawh <strong>in</strong> Sunderl<strong>an</strong>d chuihtu<br />

Richardson zong £ 2 m <strong>in</strong> <strong>an</strong> cawk ṭh<strong>an</strong>.<br />

Netherl<strong>an</strong>d leTottenham tuallai chuihtu Rafael<br />

V<strong>an</strong> Der Vaart cu a rak umṭh<strong>in</strong>gnak club a simi<br />

Germ<strong>an</strong>n League Hamburg club ah £10 <strong>in</strong> aa<br />

ṭhial c<strong>an</strong>g. (Ref: BBC, Aug 31)<br />

Tuz<strong>an</strong> (zarhpi) z<strong>an</strong> puai<br />

Liverpool vs Arsenal (8:30pm)<br />

Newcastle vs Aston Vila (11:00pm)<br />

Southamptom vs M<strong>an</strong> Utd (11:00pm)<br />

Ud<strong>in</strong>ese vs Juventus (12:00am)<br />

Inter Mil<strong>an</strong> vs Roma (2:45am)<br />

Real Madrid vs Gr<strong>an</strong>ada (1:50am)<br />

Barcelona vs Valencia (3:30am)


<strong>Faiceu</strong> the Ch<strong>in</strong> Journal Vol 4, No 186 September 2, 2012<br />

Ri<strong>an</strong> lawngmi a um<br />

KL pawngkam ah ri<strong>an</strong> lawngmi a um. UN card,<br />

CRC, ACR, FRO card pawl <strong>in</strong> ṭu<strong>an</strong> a ngah.<br />

T<strong>an</strong>glam <strong>in</strong> Kawlram tlun a duhmi zong k<strong>an</strong><br />

tuahpiak chih.<br />

Contact: Zulte: 0173527899,<br />

Mawite: 0102580087<br />

Haa Siamnak<br />

Haa phawi le haa siam na duh ahcun<br />

k<strong>an</strong>mah Laimi nih <strong>an</strong> tuahmi haa siamnak<br />

ah phawi le siamterkhawh a si.<br />

Pehtlaihnak: Pu Th<strong>an</strong>g Peng<br />

0169986477, 172059605<br />

DINGDI<br />

Hair & Beauty Saloon<br />

Mahle duhn<strong>in</strong>gte, iremn<strong>in</strong>gte <strong>in</strong> sam meh a<br />

duhmi hna nih fuhp<strong>an</strong>h khawh a si i ṭhitum<br />

puai, birthday party, ceremonial le VCD caah<br />

fitlaw/fidi a ṭu<strong>an</strong> d<strong>in</strong>g pawl zong nih ṭamhtu<br />

d<strong>in</strong>g ah auhkhawh a si. Monu thil hl<strong>an</strong> na duh<br />

zong ah hl<strong>an</strong>khawh a si. Sam meh thiam a<br />

duhmi cu a thiam taktakmi nih pawcawmnak<br />

ti<strong>an</strong>g ṭhahnem d<strong>in</strong>g <strong>in</strong> <strong>an</strong> chimh lai. Biak<strong>in</strong>n<br />

puai le hmun d<strong>an</strong>g puai paoh ah decoration<br />

tuahter d<strong>in</strong>g caah auh khawh a si. R<strong>in</strong>g le<br />

diamond pawl zong cah chih khawh a si.<br />

Ahmun: Wisma Indah (Pudu Pasar pawng)<br />

Contact: 0142607885 (Maa Nu), 0173562187<br />

Thihloh Izohkhenhnak<br />

Malaysia i thih le loh tik ah zohkhenh a duhmi<br />

hna caah tuahmi a si. M<strong>in</strong>ung pakhat a thih ah<br />

RM 10,000 <strong>in</strong> bawmh a si lai. Kum khat caah<br />

m<strong>in</strong>ung pakhat nih RM 50 thawh a si lai. A herh<br />

tik paoh ah chawnh khawh k<strong>an</strong> si.<br />

Address: Ngun M<strong>an</strong>g Dawr, Jln Imbi.<br />

Contact: Ngun M<strong>an</strong>g – 0061421968816<br />

Gold Berth - 010-3001 209<br />

Email: emm<strong>an</strong>uellaidawr@gmail.com<br />

Rawl Cahkhawh A Si<br />

Voksa le arsa Lai chu<strong>an</strong>, emmi pawl a hmun ah<br />

ei khawh a si i order khawh zong a si chih. Puai<br />

caah Chicken Rice siseh, Lai chu<strong>an</strong> rawl siseh<br />

order khawh a si thotho. Chihlam peih a duhmi<br />

caah chihlam zong k<strong>an</strong> peih chih lai.<br />

Contact: S<strong>an</strong>g Bawi<br />

Farja, Food Court<br />

(0126053524, 0173231529, 0172907586)<br />

Phaisa Kuat M<strong>an</strong> RM 8 A Si<br />

Th<strong>an</strong>tl<strong>an</strong>g, Falam, Hakha le Y<strong>an</strong>gon ah phaisa<br />

kuat a duhmi, Australia <strong>in</strong> phaisa ikuatter a<br />

duhmi hna nih fuhp<strong>an</strong>h khawh a si. Atu kuat,<br />

atu hlamkhawh colh a si lai. A hmun cu Jln<br />

Imbi ah a si. Australia <strong>in</strong> Malay kuat ahcun<br />

zeizat kuat paoh ah kuat m<strong>an</strong> 10 lawng a si lai.<br />

Contact: Malaysia<br />

Pi Sung Ṭial (Nwe Ni nu), 0173939474<br />

Th<strong>an</strong>tl<strong>an</strong>g: Hre Kam, 60027<br />

Falam: Li<strong>an</strong>li<strong>an</strong> Nu, 07040267<br />

Hakha: Aye Soe, 21409, 09400493775<br />

Y<strong>an</strong>gon: Mi Nge, 092450350<br />

Australia: Kyawpi, 0423465197<br />

Ṭhaṭha, 0421991902<br />

Ṭhitumnak thuam hl<strong>an</strong> le iṭamh<br />

khawh a si<br />

Ṭhitumnak thuam hl<strong>an</strong> a duhmi nih m<strong>an</strong> fawite<br />

<strong>in</strong> hl<strong>an</strong> khawh a si i iṭamh a duhmi zong nih<br />

ṭamhtu d<strong>in</strong>g ah auh khawh a si. Lamhlat a ummi<br />

zong n<strong>an</strong> umhmun ah k<strong>an</strong> <strong>in</strong> fuh hna lai.<br />

Pehtlaihnak: Esther (Loke Yew)<br />

0126094496, 0172093761<br />

Haa Siamkhawh A Si<br />

Haa phawi le haa siam na duh ahcun na duhn<strong>in</strong>g<br />

<strong>in</strong> siamkhawh a si.<br />

Pehtlaihnak: Pu L<strong>in</strong>g (Jal<strong>an</strong> Loke Yew)<br />

0102358242<br />

SEYDANA CLINIC<br />

Dam lo ru<strong>an</strong>g ah thaza<strong>an</strong>g derthawnmi,<br />

Naupawimi le nau a ngei d<strong>in</strong>gmi pawl nih m<strong>an</strong><br />

fawite <strong>in</strong> i zohterkhawh le sii rawnh (drip<br />

thlaih) khawh a si.<br />

Contact: Sayama Dimte (0104223591)<br />

Address: Jln Loke Yew, No 26, 2/B<br />

CIT International Video<br />

Protocation<br />

Puai phunphun caah video thlak a duhmi, Edit<br />

tuahter a duhmi, copy tuahter a duhmi hna nih<br />

auh khawh a si.<br />

Pehtlaihnak: V<strong>an</strong> Bawi Hr<strong>in</strong> (0173117157)<br />

V<strong>an</strong> Thawng Ceu (01113427106)<br />

FAICEU BIAZAI<br />

M<strong>an</strong>gṭha Mu<br />

M<strong>in</strong>u,<br />

K<strong>an</strong> nun ca<strong>an</strong> khat chung ah k<strong>an</strong> itong<br />

donghnak a ngei lomi dawtnak <strong>in</strong> k<strong>an</strong> idaw<br />

conak aa tel lomi duhnak hri k<strong>an</strong> hrual<br />

lam d<strong>an</strong>g veve a zul d<strong>in</strong>g k<strong>an</strong> si na<strong>in</strong> k<strong>an</strong><br />

itheithiam<br />

cucu a za ko, ka caah.<br />

M<strong>in</strong>u,<br />

Na nunnak ah thil thar d<strong>an</strong>g tampi na ton te lai<br />

ka philh te hlah tiah bia k<strong>an</strong> cah lai lo<br />

rak cohl<strong>an</strong>g hlah k<strong>an</strong> ti fon lai lo<br />

na cohl<strong>an</strong> ru<strong>an</strong>g ah k<strong>an</strong> mawhchiat lai lo<br />

a sunglawimi (k<strong>an</strong>) ca<strong>an</strong> pawl belte rak philh<br />

hlah mu.<br />

M<strong>in</strong>u,<br />

K<strong>an</strong> th<strong>in</strong>lung ne zong a tla ve te lai, ca<strong>an</strong> s<strong>in</strong> ah<br />

th<strong>in</strong>lung thar he na um te kho men<br />

rim d<strong>an</strong>g zong na hnim te kho men<br />

lam d<strong>an</strong>g zong na pial te kho men<br />

ka caah a za ko, a rak ka dawt tuk timi na philh<br />

lo ahcun.<br />

Na nunlam tlu<strong>an</strong>g hram seh tiah<br />

hi ka biazai h<strong>in</strong> na zaṭial nem k<strong>an</strong> tlaih.<br />

“K<strong>an</strong> dawt tuk, m<strong>an</strong>gṭha mu!<br />

T<strong>an</strong>gk<strong>an</strong>g V<strong>an</strong><br />

8<br />

Everest Phaisa Kuatnak<br />

Malaysia <strong>in</strong> Kawlram lei phaisa kuat a duhmi<br />

nih Everest phaisa kuatnak ah hn<strong>an</strong>gamte <strong>in</strong><br />

fuhp<strong>an</strong>h khawh a si. Hika na kuat lawng ah<br />

Hakha Everest dawr ah na hlam khawh lai. Atu<br />

kuat atu thoh zong a ngah. US (Indi<strong>an</strong>a Polis)<br />

zong <strong>in</strong> Malaysia ah ikuatter khawh a si.<br />

Contact: S<strong>an</strong> Peng (Ma<strong>in</strong>)<br />

(0142631669, 0163859431)<br />

Fiakfairok (0166410625)<br />

Maluri (0102640997)<br />

Pudu (0169683744)<br />

Farja (0172130891, 0162974559)<br />

Amp<strong>an</strong>g (0166508073)<br />

Cheras (0163483997)<br />

Sg Besi (0147114335, 0173725573)<br />

Hlamnak: Hakha (Everest) (07021279)<br />

Y<strong>an</strong>gon (09421032256)<br />

Kalay (0947073034)<br />

USA: Lily (0013179108720)<br />

Lai Thil Cawk Khawh A Si<br />

Lai thilthuam a tlaihch<strong>an</strong>mi caah nu thil he, pa<br />

thil he a tl<strong>in</strong>g. Saphaw <strong>an</strong>gki leng (nu/pa) zong<br />

k<strong>an</strong> zuar chih. India la, Korea la zong a um. Sui<br />

le ngun, Thail<strong>an</strong>d <strong>an</strong>gki phunphun, ch<strong>an</strong>tl<strong>in</strong>g<br />

khuh, India le Thail<strong>an</strong>d ph<strong>an</strong>ah pawl zong cawk<br />

le cah khawh a si. Lungthi zong cawk khawh a<br />

si. Ramthumnak a ummi zong nih n<strong>an</strong> duhn<strong>in</strong>g<br />

<strong>in</strong> cah i ikuatter khawh a si. Saya Li<strong>an</strong> Hei<br />

Cung nih a ṭialmi Computer le Email cawnnak<br />

cauk zong cawk khawh a si.<br />

Address: Jln Imbi<br />

Phone: 0126165792, 0129912946<br />

Email: tbnausui@gmail.com,<br />

obedth<strong>an</strong>g@gmail.com<br />

Lai lei kawm solh k<strong>an</strong> zuar<br />

Lai lei <strong>in</strong> rak phurhmi kawm solh k<strong>an</strong> zuar.<br />

Pawng khat ah RM 4 a si.<br />

Pehtlaihnak: Pu Ṭha Peng (Jal<strong>an</strong> Ipoh)<br />

(0172778621, 0126897265)<br />

Sui pawn le zuar khawh a si<br />

Sui pawn a duhmi, zuar a duhmi le cawk a<br />

duhmi caah pehtlaihnak tuah khawh a si.<br />

Pehtlaihnak: 0173477641, 0122687166<br />

Loke Yew hlei t<strong>an</strong>g<br />

<strong>Faiceu</strong> Media Group<br />

Editor-<strong>in</strong>-Chief:<br />

Salai V<strong>an</strong> C<strong>in</strong> M<strong>an</strong>g<br />

Editor:<br />

V<strong>an</strong> Kham Hr<strong>an</strong>glung<br />

New Star Sui T<strong>in</strong> Ṭial<br />

Tawk Cung C<strong>in</strong><br />

Steven Zahu<br />

Market<strong>in</strong>g:<br />

M<strong>an</strong>g L<strong>in</strong>g, Za Ceu Li<strong>an</strong>, Tawk Al<br />

Email: faiceujournal@yahoo.com<br />

Ph: 0172130891, 0172093542<br />

Website: www.faiceunews.com<br />

<strong>Faiceu</strong> <strong>The</strong> Ch<strong>in</strong> Weekly Journal<br />

Kuala Lumpur, Malaysia<br />

Copies: 500<br />

Price: RM 2

Hooray! Your file is uploaded and ready to be published.

Saved successfully!

Ooh no, something went wrong!