13.06.2013 Views

Sinaarsi

Sinaarsi

Sinaarsi

SHOW MORE
SHOW LESS

Create successful ePaper yourself

Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.

<strong>Sinaarsi</strong><br />

pirveli germanuli gamocemis winasityvaoba . . . . .7<br />

meore gamocemis winasityvaoba . . . . . . . . . . . . . . . . . .13<br />

pirveli gamocemis winasityvaoba . . . . . . . . . . . . . . .16<br />

WeSmariti vagnerianeli . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .18<br />

gamamxnevebeli Sesavali . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .18<br />

nibelungebis beWedi . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .21<br />

`rainis oqro~ . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .21<br />

scena I . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .23<br />

scena II . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .29<br />

scena III . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .34<br />

scena IV . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .37<br />

vagneri – revolucioneri . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .43<br />

valkiriebi . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .51<br />

I moqmedeba . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .54<br />

II moqmedeba . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .56<br />

III moqmedeba . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .59<br />

zigfridi . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .62<br />

I moqmedeba . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .63<br />

II moqmedeba . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .69<br />

III moqmedeba . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .72<br />

kvlav opera . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .76


zigfridi, rogorc protestanti . . . . . . . . . . . . . . . .79<br />

panaceis Sarlatanoba, sxvagvarad – idealizmi . . 84<br />

votanis dramatuli sawyisi . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .86<br />

siyvarulis panacea . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .87<br />

ara siyvaruli, aramed sicocxle . . . . . . . . . . . . . .92<br />

anarqizmi panacea rodia . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .94<br />

`zigfridis~ dasasruli . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .96<br />

`RmerTebis daisi~ . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .96<br />

prologi . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .96<br />

I moqmedeba . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .97<br />

II moqmedeba . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .101<br />

vagneruli sagazeTo polemika . . . . . . . . . . . . . . . .105<br />

III moqmedeba . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .109<br />

ufro – daviwyebuli vidre – dasrulebuli . . .111<br />

ratom gadaifiqra . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .115<br />

vagneriseuli ganmarteba . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .125<br />

pesimisti da siyvarulis maZiebeli . . . . . . . . . . . .131<br />

`beWdis~ musika – warmomadgenlobiTi Temebi . . . .135<br />

daxasiaTeba . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .139<br />

Zveli da axali musika . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .144<br />

XIX saukune . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .149<br />

momavlis musika . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .157<br />

bairoiTi . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .158<br />

bairoiTi inglisSi . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .163<br />

vagneris momRerlebi . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .164


pirveli germanuli gamocemis<br />

winasityvaoba<br />

gadavikiTxe Cemi wignis es germanuli versia Cemi<br />

megobris, zigfrid trebiCis xelnawerSi da gamaoca<br />

uadgilobam Cemeuli, pirdapir rom vTqva, uaryofiTi<br />

Sefasebisa imis Taobaze, rom `RmerTebis daisi~ ar<br />

Seesatyviseba `beWdis~ zogadfilosofiur Canafiqrs.<br />

is Sefaseba garkveulwilad marTebulia, oRond isea<br />

naTqvami, TiTqos `RmerTebis daisis~ saopero xasiaTi<br />

Sedegi iyo gulgrilobisa Tu gulmaviwyobisa,<br />

rac gamoiwvia iman, rom nawarmoebis Cafiqrebidan mis<br />

dasrulebamde ocdaxuTma welma ganvlo. axla CemTvis<br />

cxadia, rom vagners, ragind didad Secvliliyo, arc<br />

uyuradReboba dasCemebia da arc gulgriloba. amitomac<br />

wigns axali nawili CavurTe, sadac vaCvene, Tu<br />

rogor daamtkica dasavleTevropul revoluciaTa<br />

istoriam 1848 wlis libe raluri afeTqebidan 1871<br />

wlis parizis socialisturi, samxedro da municipaluri<br />

marTvis uTavbolo mcdelobamde (anu vagneris<br />

mier `nibelungis beWdis~ dawyebidan `RmerTebis daisis~<br />

dasrulebamde, ramac didi xniT daigviana), rom<br />

arsebuli wesrigis gaqroba imaze bevrad rTuli saqme<br />

gamodga, vidre vagneris `zigfridSi~ Cans. amis gamo<br />

Cavamate wignSi axali Tavi, romelmac originaluri<br />

inglisuri teqstis zogierT mkiTxvels egeb am wignis<br />

germanulad gadakiTxviskenac ubiZgos.<br />

cota xanSi marTlac momiwevs, inglisel mkiTxvel<br />

s es germanuli gamocema mivuTiTo, rogorc<br />

arsebulTagan yvelaze sruli.<br />

7


8<br />

me didad var davalebuli her trebiCisagan,<br />

romelmac Tanamedrove germanel mwerlad maqcia<br />

(nacvlad imisa, rom mxolod eTargmna ingliseli<br />

avtori), da amitom valdebuli var, aRvniSno: mas<br />

aranairi pasuxis mgebloba ar ekisreba imaze, Tu<br />

ra Sexeduleba maqvs vagnerze – igi xelovania da<br />

lite ratori da ara propagandisti da gamoxatavs<br />

germanulenovan xalxTa politikur kritikas,<br />

romelic drodadro aeWvebs evropaSi wesierebiT<br />

ganTqmul Tanamedrove avtoritetebs. da vinaidan<br />

SesaZloa, eWvqveS dadges swored is urTierTgageba,<br />

romelic ase amSvenebs mis Targmans, neba momeciT,<br />

axlave ganvacxado, rom me germaniasTan mijaWvuli<br />

var im kavSirebiT, romlebic Cemi arsebis sayrdens<br />

warmoadgens. imas rodi vambob, rigiTi germaneli<br />

momwons­meTqi. an ki vis moswons, Tundac missave<br />

qveyanaSi, magram rigiTi kaci xom arsad ar aris<br />

popularuli; da vinaidan arc erT germanels ar<br />

miaCnia Tavi rigiTad, yoveli mkiTxveli, rogorc<br />

gamorCeuli adamiani, TanamigrZnobs, rom rigiTi<br />

jogi ar miyvars. Tumca, Tu Tanamedrove tipuri<br />

germanelis siyvaruls ver vaxerxeb, is xom mainc<br />

SemiZlia, Sevibralo da gavugo. germanelis yvelaze<br />

didi nakli imis miuxvedre lobaa, rom SeiZleba zedmeti<br />

siqvele hqondes. raki sjera, rom movaleoba,<br />

sibejiTe, ganaTleba, loialoba, patriotizmi da<br />

darbaisloba siqvelea (didsulovnebas gamoviCen<br />

da vaRiareb, rom yovelive es marTlac ar aris<br />

mankiereba, oRond uaRresi zomierebis farglebSi,<br />

Sesaferis drosa da Sesaferis adgilas), amitom am<br />

siqveleebs yvelgan da yovelTvis usircxvilod<br />

da usazomod gamoiCens xolme. Semzarav danaSaulsac<br />

Caidens, Tuki am danaSauls mis movaleobad<br />

warmousaxaven, muSaobas gadayola ufro Rupavs,


vidre smas gadayola; Tu saimiso saxsari aqvs, rom<br />

vaJiSvilebs saSualo ganaTleba misces, aRmoCndeba,<br />

rom xuTi vaJidan sams Turme cxovrebis niWi da<br />

unari daukarges gamocdebma, romelTac mxolod<br />

WeSmaritad xisTaviani Tu Caabarebda dausjelad;<br />

da Tu patrioti da wesieri mefe hyavs (aseTi mefe<br />

cotaa), Zeglebs daudgams da karlos dids da henrix<br />

III­ze metad gaaRmerTebs. samagierod, roca genioss<br />

Sexvdeba, instinqturad Seuracxyofs, aSimSilebs<br />

da, Tuki SeZlo, cixeSi Ca agdebs da moklavs kidec.<br />

gana me ki srulqmnilad momaqvs Tavi?! Rmer Tmani,<br />

yovel cismare dRes mTeli Zal­RoniT vebrZvi<br />

imas, rasac germanelebi adamianis maRal miswrafebebs<br />

eZaxian. Cinebulad vici, raoden didi sacduria<br />

zneobrioba, Tavganwirva, loialoba da patriotizmi,<br />

darbaisloba da kargi reputacia, magram me vebrZvi<br />

amas da ramdenadac adamianis sisuste saSualebas<br />

maZlevs, vamarcxeb, xolo germaneli ise gaswiravs<br />

Tavs yovelive amisaTvis, wamiTac ar dafiqrdeba;<br />

is ki ara, iamayebs kidevac Tavisi RvTismoSiSi<br />

TavSeukaveblobiTa da TviTSemwynareblobiT. mas<br />

veraferi gankurnavs am maniisagan, romelsac axali<br />

socialuri eqsperimentebisa da moZvelebul<br />

uwyebaTa reformis gatarebis mcdelobisas sabolood<br />

SeiZleba mohyves SimSiloba, gamanadgurebeli<br />

gadasaxadebi da yovelnairi Tavisuflebis<br />

daTrgunva, snobizmi, Tanamdebobis borotad gamoyeneba,<br />

kerpTayvanismcemloba da yvelganmsufevi<br />

tirania, romliskenac germanels misive eqimi da<br />

skolis maswavlebeli, veqili da mRvdeli ufro ubi­<br />

Zgeben, vidre romelime Tanamdebobis piri Tu ser­<br />

Janti; mereda, ra?! germaneli ambobs, rac marTalia,<br />

is albaT kargicaa da, amitom rac meti, miT ukeTesio.<br />

hoda, vinc ki amas SeewinaaRmdegeba, yvela aramzadaa.<br />

9


10<br />

germaniis social­demokratebic ki mxolod imiT<br />

gansxvavdebian danarCenebisagan, rom maT akademiur<br />

orTodoqsobas vera kaci ver gauZlebs – TviT germanelic<br />

ki. me, CemdaTavad, socialistic gaxlavarT<br />

da demokratic, asamde platformis mebrZoli da<br />

inglisis yvelaze saxelovani lideri socialisturi<br />

organizaciis liderTa Soris. iseTive cnobili kaci<br />

var inglisur socializmSi, rogoric bebeli – germanulSi;<br />

magram xom ar ggoniaT, germanel socialdemokratebs<br />

gulze vexatebi? nuras ukacravad.<br />

aTasjer mainc Sevvedrebivar, Cems germanel amxanagebs<br />

damaaxloveT­meTqi; miTxovia, yvela qveynis<br />

zeproletarebi gaerTiandnen­meTqi; aRminiSnavs,<br />

germaniis social­demokratiul partias bolo<br />

aTi wlis ganmavlobaSi Tavis yrilobebze araferi<br />

moumoqmedebia, garda imisa, rac aTi wlis win mivu­<br />

TiTe, da misi gza gadaTeTrebulia im socialistur<br />

crurwmenaTa ZvlebiT, romlebsac me da Cemma<br />

fabianelma megobrebma vZlieT­meTqi. ra azri aqvs?!<br />

maTTvis sulerTia, var socialisti Tu ara. mxolod<br />

is ainteresebT, var Tu ara orTodoqsi, maqvs Tu ara<br />

marTebuli revoluciuri Sexedulebebi da mivageb<br />

Tu ara pativs revolucioner avtoritetebs. raki<br />

WeSmariti Tavisuflad moazrovne var, ise miyureben,<br />

rogorc policieli – Ramis qurds an berlineli<br />

biurgeri – saeWvo ucxoels. mekiTxebian:<br />

`gjeraT, rom marqsi yovlismcodne da Seucdomeli<br />

iyo; rom engelsi misi winaswarmetyvelia; rom<br />

bebeli da zingeri misi wminda mociqulebi arian,<br />

xolo `kapitali~ bibliaa?~ alalad vCqarob, Tavi<br />

vimarTlo imisagan, rac gulubryvilobisa da uvicobis<br />

braldeba mgonia da dabejiTebiT varwmuneb,<br />

rom ekonomikaSi marqsze aTjer meti vici, xolo<br />

praqtikul administrirebaSi – asjer meti; rom


engelss piradad vicnobdi da Zalianac momwonda<br />

es 1848 wlis droindeli veterani, maxvilgonieri<br />

da mimzidveli berikaci, romelsac ezizReboda<br />

Tanamedrove socializmi; rom bebeli da zingeri<br />

Cemnairi miswrafebis, oRond Cemze gacilebiT naklebad<br />

Tanamedrove adamianebad mimaCnia; da rom<br />

`kapitali~ daaxloebiT 1882 wels wavikiTxe da dResac<br />

XIX saukunis erT­erT umniSvnelovanes wignad<br />

mimaCnia, radgan ZaluZs, mkiTxvels sxvagvarad<br />

fiqri daawyebinos, TumcaRa masSi mcdaradaa gadmocemuli<br />

kapitalisturi ekonomika, daxvavebulia<br />

citatebi wignebidan, romlebic avtors an ar<br />

waukiTxavs, an ver gaugia; Tavmosawoneblad weria<br />

algebruli formulebi da, zogadad, mcdelobaa<br />

imisa, rom propagandistuli Jurnalistika da winaswarmetyveluri<br />

qadageba imgvar mSral mecnierul<br />

traqtatad gaasaRos, rogorsac adamianebs Tavs<br />

axvevdnen 1860 wels, rodesac bibliad miiCneoda<br />

nebismieri wigni, romelsac mecnierulobis pretenzia<br />

hqonda. imxanad eklesiis WeSmariti mamebi darvini<br />

da helmolci iyvnen; aravin arafrad agdebda<br />

religias, poeziasa Tu ritorikas. socializmic<br />

ki iZulebuli iyo, Tavisi TavisTvis `mecnieruli~<br />

ewodebina da `istoriul kanonebze~ dayrdnobiT<br />

ewinaswarmetyvela revoluciis TariRi, rogorc<br />

kometis Cavlas winaswarmetyveleben xolme.<br />

Cemda gasaocrad, es jansaRi SeniSvnebi SemaZrwu<br />

nebel mkrexelobad CaiTvala. partiis yvela<br />

gazeTs aekrZala Cemi Tundac erTi sityvis dastambvis<br />

ufleba; TviT WeSmaritma revizionistebmac<br />

ki gadawyvites, rom is siave ufro meti iyo,<br />

rac Cemi eresiT gamowveulma skandalma moutana,<br />

vidre is sikeTe, rac Cemma mxardaWeram arguna; da,<br />

amrigad, swored maSin aRmovCndi germaniis social­<br />

11


12<br />

demokratiidan gariyuli, roca, trebiCis wyalobiT,<br />

Cemdami keTilad ganewyvnen germaniis biurgeroba<br />

da aristokratia, romlebic cecxlTan TamaSis siamem<br />

da, vin icis, egeb kandidas rolSi agnes zormas<br />

TamaSma moxibla.<br />

amrigad, TqvenTvis naTeli gaxda, rom rogorc<br />

ki social­demokratad qceuli germaneli moisvris<br />

Cve ulebebis yvela xunds da gaTavisufldeba religiis,<br />

kanonis, wesrigis, patriotizmisa da swavlaga<br />

naT lebisadmi dawesebuli erTgulebisagan, igi<br />

am Ta visuflebas maSinve saimisod moixmars, raTa<br />

ufro mkvidri jaWvebi aisxas; yovlad sisxlismsmeluri<br />

saomari antiucxouri SemarTebiT garicxavs<br />

antimilitaristebs da RmerTisTvis madlobas<br />

aTqmevinebs kaizers imis gamo, rom monarqiis metnakleb<br />

Tavisuflebasa da SemwynareblobaSi ergo<br />

dabadeba da ara marqsizmis kalvinistur fanatizmsa<br />

da pedantizmSi.<br />

mkiTxavT, maS ratomRa vambob, rom germaniasTan<br />

mijaWvuli var im kavSirebiT, romlebic Cemi arsebis<br />

sayrdens warmoadgens? ubralod, imitom, rom<br />

siWabukeSive sasowarkveTileba momiRebda bolos,<br />

rom ara is samyaro, romelic didma germanulma<br />

dinastiam Semiqmna – dinastiam, romelic baxiT<br />

iwyeba da albaT rihard StrausiT ar mTavrdeba.<br />

gulSic nu gaivlebT, rom Cemi xeloba ingliseli<br />

literatorebisagan viswavle. maT marTlac maswavles,<br />

rogor gavmklavebodi inglisur sityvebs;<br />

TumcaRa, amis meti rom araferi mcodnoda, Cemi<br />

nawarmoebebi la­manSs ver gascdeboda. Cemi maswavleblebi<br />

universaluri enis maswavleblebi iyvnen –<br />

mwvervalidan mwvervalze rom gadavideT – baxi,<br />

hendeli, haidni, mocarti, beThoveni da vagneri.<br />

germanelebs romelime amaTganisa raime rom gae­


goT, CamoaxrCobdnen. kidev kargi, ar esmodaT da<br />

amitomac, sanam ar daixocnen, ugulebelyofdnen,<br />

Semdeg ki damSvidebuli sindisiT cekvas mieCvivnen<br />

maT melodiebze. swored maT aqcies germania madlmosilad,<br />

kapitalisturi xanis wminda miwad, iseve<br />

rogorc mxatvrebma aqcies italia – adreuli, aravulgarizebuli<br />

renesansis wminda miwad; xuroTmoZ­<br />

Rvrebma safrangeTi – qristianuli raindobisa da<br />

rwmenis, xolo moqandakeebma saberZneTi – perikles<br />

xanis wminda miwad.<br />

ai, yvela es wminda miwaa Cemi samSoblo; mxolod<br />

am miwebze var Sin da Cemi moRvaweobis mizania, mTeli<br />

mso flio davumorCilo am siwmindes.<br />

ase rom, Sen, Rirseulo, darbaiselo, morCilo,<br />

pa t rioto, gulado da bejiTo germanelo mkiTxve l ­<br />

o, vi sac mxolod RmerTisa da Seni sindisisa geSi noda,<br />

ax la ki aRarafris SiSi aRar gaqvs, aha, Cemi wi g ni;<br />

magram ala lad geubnebi, netav, ra jandabad ginda!<br />

1907 wlis 23 oqtomberi<br />

meore gamocemis winasityvaoba<br />

am patara wignis meore gamocemis momzadeba yvelaze<br />

moulodneli literaturuli amocanaa, romelic ki<br />

damkisrebia. rodesac igi pirvelad gamoica, umaduroba<br />

gamoviCine da gamomcemlis ukmayofilo davr­<br />

Ci, radgan, Cemi azriT, imaze meti tiraJiT dabeW da,<br />

risi gayidvis imedic yvelaze optimist vagnerianels<br />

eqneboda. Tumca, Sedegma daamtkica, rom erTi wlis<br />

ganmavlobaSi, kviradReebis CaTvliT, TiTo adamiani<br />

TiTo egzemplars yidulobda, da amitom, droTa ganmavlobaSi,<br />

xelmeore gamocemis saWiroebac gaCnda.<br />

13


14<br />

garda oriode umniSvnelo wamocdenili sityvisa,<br />

am gamocemaSi Sesacvleli veraferi vipove. rogorc<br />

xdeba xolme, am wigns rac ram protesti mohyva,<br />

masSi mocemul faqtebs exeba da ara gamoTqmul mo ­<br />

sazrebebs. aris xalxi, visac ver autania, Tu uTxa ri,<br />

rom maT gmirs kavSiri hqonda ajanyebis monawile<br />

ana r qistTan; rom igi `Zebnilad~ gamoacxada policiam;<br />

rom revoluciur pamfletebs werda da rom<br />

alberixis mier marTuli nibelhaimis suraTi poeturi<br />

xilvaa mouwesrigebeli samrewvelo kapitalizmisa,<br />

rac germaniaSi XIX saukunis SuaxanebSi gacxadda<br />

engelsis wignSi `muSaTa klasis mdgomareoba inglis­<br />

Si~. isini gaSmagebiT uaryofen am faqtebs, Semdgom<br />

ki acxadeben, rom Turme es faqtebi uazro sijiutiT<br />

atanilma davukavSire vagners. vwuxvar, rom am adamianebs<br />

vawyenine, da mivmarTav keTilmosurne gamomcemlebs,<br />

gamoaqveynon vagneris axali biografia,<br />

romelic imgvar karis musikosad dagvixa tavs mas,<br />

romlis yofa­qceva da tradiciuloba aranair eWvs<br />

ar gamoiwvevs da romelic drezdenis gamorCeuli<br />

wreebis qvakuTxedad mogvevlineba. aseTi nawarmoebi<br />

albaT uxvad gaiyideba da mas kmayofilebiTa da<br />

guldamSvidebiT waikiTxavs vagneris musikis bevri<br />

moyvaruli.<br />

rac Seexeba mravalgzis gakritikebul Cems<br />

mosazrebas, rom `RmerTebis daisi~ diad operaTa<br />

kate gorias ar miekuTvneba, mas verc davamateb rames<br />

da verc movakleb. amgvari klasifikacia CemTvis ise­<br />

Tive udavo faqtia, rogoric drezdenis ajanyeba an<br />

policiis gancxadeba; Tumca verc Tavs movityueb,<br />

TiTqos im zomamde udavo iyos, rom yvelas esmodes.<br />

is, visac diadi operebi urCevnia seriozul musikalur<br />

dramas, cxadia, aRSfoTdeba, raki uaRresad<br />

diadi opera uaRresad seriozul musikalur dra­


maze dabla davayene. zustad aseve Semepasuxeboda<br />

Seqspiris Cveulebrivi moyvaruli, Tuki mis popularul,<br />

iaffasian warmatebaze gaTvlil piesebs,<br />

romelTa Soris `rogorc geneboT~ yvelaze aRiarebulia,<br />

Seqspiris iseT piesebze dabla davayenebdi,<br />

rogoricaa `sawyauli sawyaulis wil~. aq verafers<br />

gavawyob. popularul dramebsa da operebs SeiZleba<br />

uzarmaza ri Rirseba hqondeT, radgan isini momajadoebeli<br />

fantaziebia; Tumca, samyaros poetiseuli<br />

WeSmariti aRqma mudam ufro aRmatebuli unda<br />

iyos, vidre misi Tundac yvelaze lamazi moCvenebiTi<br />

bedniereba.<br />

iqneb kidev erTxel gavaxseno bevr inglisel<br />

vag nerianels, visac dRemde hgonia, rom vagnerma<br />

`rienc i~ Wabukma dawera, `tanhoizeri~ da `loengrini~<br />

– Sua xnisam, xolo `beWedi~ – xandazmulma, rom<br />

`beWedi~ Sedegi iyo im politikuri mRelvarebisa,<br />

romelic im xanebSi moxda, roca vagneri mxolod<br />

ocdaTeqvsmetisa iyo, da rom poema ormoci wlisam<br />

daasrula, xolo masze muSaoba kidev ocdaaTi wlis<br />

ganmavlobaSi mouxda! `beWedi~ pirveli mcdelobaa<br />

politikuri filosofiisa, rogorc `feriebi~ –<br />

romantikuli operisa. misi cda – oci wlis Semdeg<br />

`beWdisaTvis~ `RmerTebis daisis~ musika daematebina<br />

da amgvarad aRedgina misi suli – imis tolfasi<br />

iyo, rom graalis taZarSi drezdenis barikadebis<br />

aRdgena ecada. mxolod is adamiani Tu daijerebs,<br />

rom es mcdeloba gaamarTlebda, visac Tavis dReSi<br />

ar Cahqrobia politikuri enTuziazmi.<br />

j. b. S.<br />

londoni, 1901 weli<br />

15


16<br />

pirveli gamocemis winasityvaoba<br />

es wigni gaxlavT komentarebi vagneris mTavari<br />

nawa rmoebisa, `nibelungebis beWdisa~. me mas<br />

vTavazob vagneris im aRtacebul Tayvanismcemlebs,<br />

romlebic ver misdeven mis ideebs da sruliad ver<br />

gaugiaT votanis dilema, Tumca aRaSfoTebT upativcemuloba<br />

filisterebisa, romlebic alalad<br />

aRiareben, rom RmerTis gamonaTqvamebi xSirad<br />

mosawyeni da uazro eCvenebaT. WeSmariti vagnerianeloba<br />

sruliad ar niSnavs, rom vagneris iseTive<br />

erTguli unda iyo, rogoric ZaRlia patronis<br />

erTguli da misi ramdenime elementaruli idea,<br />

midrekileba da emocia gaiziaro, sxvafriv ki sruliad<br />

gauazreblad aRiaro misi aRmatebuloba.<br />

TumcaRa, ostatisa da Segirdis azrTa erTianobis<br />

gareSe amaze ukeTesi araferi gamova. samwuxarod,<br />

vagneris 1848 wlis droindeli revoluciuri<br />

ideebi arc uswavliaT da arc gamocdilebiT ician<br />

misma ingliselma da amerikelma Tayvanismcemelma<br />

jentlmenebma, romlebic TiTqmis mudam politikuri<br />

`bosebi~ brZandebian da revolucionerebTan<br />

araferi esaqmebaT. misi mravalricxovani pamfletebisa<br />

da eseebis Targmnis adrindeli mcdelobebi<br />

sasacilo nazavia namdvili uazrobisa da damaxinjebuli,<br />

mTargmnelebis azrebad gardasaxuli misi<br />

azrebisa. TumcaRa, axla ukve gvaqvs imgvari naSromi,<br />

romelic SemoqmedebiTi Targmanis Sedevri da Cveni<br />

literaturis didebuli SenaZenia, oRond ara imitom,<br />

rom misi avtori, mister eSton elisi, Tavis<br />

winamorbedebze ukeT icnobs germanul leqsikons:<br />

ubralod, mas esmis vagneris ideebi, rac miuwvdomeli<br />

iyo danarCenTaTvis. am wignSi me mxolod vcdilob,<br />

gamovTqva azrebi, romlebiTac albaT aRWur­


vili ar aris Cveulebrivi ingliseli. me TviTon<br />

TiTqmis imgvaradve mivedi am azrebamde, rogorc<br />

vagneri: siWabukeSi yvela sxva saganze metad musikas<br />

vswavlobdi, xolo Semdeg revoluciur skola­<br />

Si vaxare Cemi siWabukis droindeli politikuri<br />

gatacebebis marcvlebi. amgvari Serwyma inglisSi<br />

gavrcelebuli ar aris; da radgan dRemde, Cemi<br />

azriT, mxolod me var amis gasajaroebuli Sedegi,<br />

amitom vbedav, Cemi komentari davumato komentarebs<br />

ararevolucioneri musikosebisa da agreTve im<br />

revolucionerebisa, romlebic musikosebi ar arian.<br />

j. b. S.<br />

17


18<br />

WeSmariti vagnerianeli<br />

gamamxnevebeli Sesavali<br />

es Sesavali gankuTvnilia im Cveulebrivi moqalaqisaTvis,<br />

romelic TeatrSi midis rihard vagneris<br />

ganTqmul `nibelungebis beWedze~ dasaswrebad,<br />

raTa cnobismoyvareoba daikmayofilos an modas<br />

ar CamorCes.<br />

jer erTi, `beWedi~ – Tavisi RmerTebiT, go li ­<br />

aTebiTa da qondriskacebiT, alebiTa da val ki ­<br />

riebiT, jadosnuri qudiTa da beWdiT, mojadoebuli<br />

xmliTa da saswaulmoqmedi saunjiT – dRevandelobis<br />

dramaa da ara Soreuli da zRapruli<br />

warsulisa. igi ver daiwereboda XIX saukunis meore<br />

naxevramde, radgan im movlenebs Seexeba, romlebic<br />

mxolod im xanebSi dasrulda. mayure bels, Tuki<br />

masSi ver amoicno xati im cxovrebisa, romelSic<br />

TviTon miikvlevs gzas, igi usaTuod moeCveneba<br />

saSobao pantomimis sazizRar variaciad, romelsac<br />

SigadaSig autanlad grZeli, mosawyeni saubrebiT<br />

aWianurebs mTavari baritoni. sabednierod,<br />

am TvalsazrisiTac ki `beWedi~ savsea uCveulod<br />

mimzidveli – rogorc saorkestro, ise dramatuli<br />

– epizodebiT. Tundac mxolod bunebis musika –<br />

mdinarisa da cisartyelasi, cecxlisa da tyisa –<br />

ikmarebs, rom moinadiros im adamianTa guli, visac<br />

odnav mainc uyvars sofeli, da aataninos politi­


kuri filosofiis pasaJebi im imediT, rom ufro<br />

lamazi momentebic dadgeba. garda amisa, yvelas<br />

daatkbobs siyvarulis musika, urosa da grdemlis<br />

musika, goliaTTa svla, Wabuki tyismWrelis sayviris<br />

melodia, Citis frTxiali, gveleSapisa Tu<br />

koSmaris musika, Weqa­quxilis musika, martiv melodiaTa<br />

siuxve, orkestris mgrZnobiare momxibvleloba.<br />

erTi sityviT, is mravali saerTo ram `beWedsa~<br />

da im Cveulebriv musikas Soris, romelsac vasrulebT<br />

xolme da romliTac vtkbebiT. amitomaa,<br />

rom misi Semadgeneli oTxi calkeuli musikaluri<br />

piesa popularul operebad iqca mTel evropaSi.<br />

cotac da davrwmundebiT, rom erT­erTi maTgani,<br />

`RmerTebis daisi~, marTlac ope raa.<br />

TumcaRa, sayovelTaod miRebulia, rom arsebobs<br />

viwro wre gamorCeuli adamianebisa, visTvisac<br />

mTel nawarmoebs arsebiTi da kvleva­ZiebiTi,<br />

filosofiur­socialuri mniSvneloba aqvs. mec<br />

amgvar gamorCeul adamianad miviCnev Tavs; da am<br />

patara wigns imaT dasaxmareblad vwer, visac surs,<br />

mcodneTa viwro wresTan gaTanabrebul pirobebSi<br />

gaicnos es nawarmoebi.<br />

da meore, msurs gavamxnevo is moridebuli moqalaqeebi,<br />

romlebsac SesaZloa hgoniaT, rom ufleba<br />

ara aqvT, datkbnen `beWdiT~, radgan musikaSi teqnikuri<br />

ganaTleba ar miuRiaT.<br />

maT SeuZliaT, swrafad da uyoymanod ukuagdon<br />

es SiSi. Tu musikis hangi odnav mainc zemoqmedebs<br />

maTze, mixvdebian, rom vagneri mets arc arafers<br />

iTxovs. `beWedSi~ `klasikuri musikis~ natamalic<br />

ar aris – arc erT nots ar aqvs sxva mizani, garda<br />

im uSualo miznisa, rom musikalurad asaxos drama.<br />

19


klasikur musikaSi, rogorc analizuri programebi<br />

gvamcnobs, aris pirveli da meore Tema, Tavisufali<br />

fantazia, repriza da koda; aris fuga meoreuli<br />

TemiT, streto da organuli punqti; aris pasakalia<br />

banis mokle Temaze, kanoni hipodiapentaze da sxva<br />

eSmakuri xerxebi, romlebic SemorCnen an gaqrnen –<br />

iqidan gamomdinare, Tu ramdenad lamazebi arian –<br />

rogorc umartivesi xalxuri melodiebi. vagneri<br />

imaze xSirad ar mimarTavs amgvar saSualebebs,<br />

vidre Seqspiri Tavis piesebSi – leqsTawyo bis iseT<br />

xerxebs, rogoric soneti, trioleti da misTanebia.<br />

da amitomac aris igi ase ioli im TavisTavadi<br />

msmenelisaTvis, romelsac akademiuri ganaTleba<br />

ar miuRia. roca usmenen vagneris musikas, profesorebi<br />

mal­male Sehyvireben xolme: `es ra aris?<br />

ariaa Tu reCitativi? nuTu kabaleta ara aqvs?<br />

rigiani dasasrulic ki ara? ratom ar moamzada<br />

is disonansi an ratom ar gadawyvita ise, rogorc<br />

wesi da rigia? rogor bedavs amgvar skandalur da<br />

ukanono gadasvlebs tonalobaSi, romelsac erTi<br />

notic ki ara aqvs saerTo im tonalobasTan, romlidanac<br />

es­esaa gamovida? erTi, usmineT am disharmoniul<br />

mimarTebebs! ris Tqma unda eqvsi doliTa da<br />

rva sayviriT, roca mocarti or­oriTac ki saswaulebs<br />

axdenda? es adamiani ara da ar aris musikosi!~<br />

araprofesionals es ambebi ar aRelvebs.<br />

vagners rom gverdze gadaedo Tavisi ubralo<br />

dramatuli mizani da profesorebis dasaSoSmineblad<br />

wesiTa da rigiT gamoeyenebina sonatis forma,<br />

misi musika myisve gaugebari gaxdeboda ubralo<br />

mayureblisaTvis, romelsac influencasaviT<br />

daeZgereboda nacnobi da zardamcemi `klasikis~<br />

20


gancda. vagnerTan amisa ar unda geSinodeT. moumzadebel,<br />

swavlagauvlel msmenels SeuZlia, Tamamad<br />

mieaxlos vagners, radgan maT Soris aranairi gaugebroba<br />

ar moxdeba: `beWdis~ musika erTiania da sada.<br />

piriqiT, swored Zveli skolis mimdevars mouwevs<br />

yvelafris daviwyeba, rac ki uswavlia: me igi ar<br />

mebraleba da bedis anabara vtoveb.<br />

nibelungebis beWedi<br />

`beWedi~ Sedgeba oTxi piesisagan, romlebic ze ­<br />

dized oTxi saRamos ganmavlobaSi unda gaTamaS des<br />

da romlebsac hqvia `rainis oqro~ (Das Rheingold),<br />

`valkiriebi~ (Die Walkure), `zigfridi~ (Siegfried) da<br />

`RmerTebis daisi~ (Die Gotterdammerung).<br />

`rainis oqro~<br />

erTi wuTiT davuSvaT, rom mSvenieri ymawvili<br />

qali xarT. SeecadeT, Tavi am saxiT warmoidginoT<br />

klondaikSi, xuTi wlis win. iqauroba oqros miaqvs.<br />

Tu bediT isedac kmayofili xarT da oqros xels ar<br />

axlebT (iseve, rogorc brZeni ar mowyvets yvavils),<br />

mxolod datkbebiT misi feriT, cimcimiTa da siZvirfasiT,<br />

Tqveni codniT aravis araferi dauSavdeba;<br />

da Tu am ganwyobas SeinarCunebT, oqros xana<br />

gagrZeldeba da gagrZeldeba.<br />

axla, davuSvaT, rom gamoCnda kaci, visac arc<br />

oqros xanis gancda aqvs da arc awmyo Si cxovrebis<br />

21

Hooray! Your file is uploaded and ready to be published.

Saved successfully!

Ooh no, something went wrong!