En ayna ?ikkon men boo??um en laatina ?e ?e mara ... - Llacan
En ayna ?ikkon men boo??um en laatina ?e ?e mara ... - Llacan
En ayna ?ikkon men boo??um en laatina ?e ?e mara ... - Llacan
You also want an ePaper? Increase the reach of your titles
YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.
<strong>En</strong> <strong>ayna</strong> ɓ<strong>ikkon</strong> <strong>m<strong>en</strong></strong> <strong>boo</strong>ɗɗ<strong>um</strong><br />
<strong>en</strong> <strong>laatina</strong> ɓe ɓe <strong>mara</strong> semmbe !<br />
Yimɓe « Communication pour le développe<strong>m<strong>en</strong></strong>t » ngaɗi deftel ngeel — marcodev@orange.fr<br />
1
<strong>En</strong> <strong>ayna</strong> ɓ<strong>ikkon</strong> <strong>m<strong>en</strong></strong> <strong>boo</strong>ɗɗ<strong>um</strong><br />
<strong>en</strong> <strong>laatina</strong> ɓe ɓe <strong>mara</strong> semmbe !<br />
Ndaa waazuuji jey aynugo nyaamdu ɓ<strong>ikkon</strong><br />
bee aynugo njamu maɓɓe <strong>boo</strong>ɗɗ<strong>um</strong><br />
Yimɓe « Communication pour le développe<strong>m<strong>en</strong></strong>t » ngaɗi deftel ngeel — marcodev@orange.fr<br />
2
Noy daada hokkata beebe maako musina ?<br />
Yimɓe « Communication pour le développe<strong>m<strong>en</strong></strong>t » ngaɗi deftel ngeel — marcodev@orange.fr<br />
3
Noy daada hokkata beebe maako musina ?<br />
Emugo : Ɗ<strong>um</strong>e on laarata haa dow foto ɗoo ?<br />
Jaabugo : Min ɗon laara daada ɗon hokka ɓinngel maako musina.<br />
Emugo : Noy goɗɗo waɗata haa beebe heɓa musina <strong>boo</strong>ɗɗ<strong>um</strong> ?<br />
Jaabugo : Sey <strong>en</strong> waata hakkiilo dow kuuje jowi :<br />
Waazuuji<br />
1. Sey beebe maɓɓita hunnduko ɓooɗɗ<strong>um</strong>.<br />
2. Sey hunnduko beebe man jey gal les ɗoo, wurta gal yaasi.<br />
3. Sey wakkude beebe man meema <strong>en</strong>ndu.<br />
4. Sey gole beebe man uppa.<br />
5. Sey o mukka nder hunnduko maako ɓurna hunnduko <strong>en</strong>ndu jey ɓaleej<strong>um</strong> ɗoo pat.<br />
‣ On acca beebe mon timmina musingo <strong>en</strong>ndu gootel tawon e <strong>boo</strong> on re<strong>en</strong>a o wurtina bee hoore maako <strong>en</strong>ndu jey<br />
nder hunnduko ɗoo, sey ɓaawo man kadi, on fuɗɗa hokkugo mo <strong>en</strong>ndu jey feere.<br />
Bannii ɗoo, on anndi o musini ɓurna kosam jey woni nder <strong>en</strong>ndu man.<br />
‣ Sey on tokka hokkugo beebe mon kosam bana no o yiɗi, haa o safta, jemma bee naange fuu. Nyalde fuu baakin<br />
nde sappo e ɗiɗi on hokkata beebe mon kosam.<br />
Yimɓe « Communication pour le développe<strong>m<strong>en</strong></strong>t » ngaɗi deftel ngeel — marcodev@orange.fr<br />
4
Booɗɗ<strong>um</strong> kam beebe musina kosam daada.<br />
Yimɓe « Communication pour le développe<strong>m<strong>en</strong></strong>t » ngaɗi deftel ngeel — marcodev@orange.fr<br />
5
Booɗɗ<strong>um</strong> kam beebe musina kosam daada.<br />
Emugo : Ɗ<strong>um</strong>e on laarata haa dow foto ɗoo ?<br />
Jaabugo : Min ɗon laara beebe jey musini kosam daada tan, bee beebe jey yari ndiyam wakkati lebbi jeego ɓe danyi<br />
mo.<br />
Emugo : Ɗ<strong>um</strong>e on laarata feere feere haa caka beebe’<strong>en</strong> man ? Ɗ<strong>um</strong>e waɗi beebe’<strong>en</strong> man feere feere ?<br />
Jaabugo : Beebe jey gal junngo agula ɗoo, o musini kosam daada maako tan, haa o waɗi lebbi jeego. O ɗon maati<br />
njamu, ngam kosam daada ɗon mari nyaamdu kompule (jey timmidi) jey beebe’<strong>en</strong>. Kosam daada ɗon<br />
hokka beebe kala ko o mari haaje fuu haa cika lebbi jeego : o <strong>mara</strong>ay haaje nyaamugo hunnde feere, o<br />
<strong>mara</strong>ay haaje yarugo hunnde feere. Beebe jey gal junngo nyaamo ɗoo, o yari ndiyam malla gaari wakkati<br />
lebbi jeego ɓe danyi mo, njamu maako saataay ; reedu maako ɗon heewi bee ndiyam, o <strong>mara</strong>ay haaje<br />
musingo kosam daada. Beebe jey yarata ndiyam bee gaari <strong>mara</strong>taa nyaamdu kompule (jey timmidi), o<br />
nyawan. O tammi saarugo e <strong>boo</strong> o nyawan ndammba jey doktor’<strong>en</strong> ewnata pinemoni.<br />
Emugo : Ngam ɗ<strong>um</strong>e <strong>boo</strong>ɗɗ<strong>um</strong> beebe musina kosam daada ?<br />
Jaabugo : Kosam daada fakan nyawuuji yaataa haa beebe. E <strong>boo</strong>, to on ɗon hokka beebe kosam mon tan, on hisan<br />
heɓugo reedu wakkati man.<br />
Waazuuji<br />
‣ To beebe mon waɗi lebbi jeego, on fuɗɗa hokkugo mo gaari jey modduɗ<strong>um</strong>. On ɓesda nder gaari man ɓ<strong>ikkon</strong><br />
leɗɗe, nebbam malla leeɓol, heŋre, geeraaɗe, kosam jey kuroori ɗoo, biriiji dirɓaaɗi, koosay malla <strong>boo</strong> haako jey<br />
ɓe nami.<br />
‣ To beebe mon waɗi lebbi jeego, on tokka hokkugo mo o musina, baakin koo nde jeetati haa nyalde fuu, jemma<br />
bee naange, ɗoo ngam haa joga njamu maako e <strong>boo</strong> ngam haɗa kosam mon darugo.<br />
Yimɓe « Communication pour le développe<strong>m<strong>en</strong></strong>t » ngaɗi deftel ngeel — marcodev@orange.fr<br />
6
Haa cika lebbi jeego kam fuu, beebe ɗon mari haaje kosam daada tan.<br />
Yimɓe « Communication pour le développe<strong>m<strong>en</strong></strong>t » ngaɗi deftel ngeel — marcodev@orange.fr<br />
7
Haa cika lebbi jeego kam fuu, beebe ɗon mari haaje kosam daada tan.<br />
Emugo : Ɗ<strong>um</strong>e on laarata haa dow foto ɗoo ?<br />
Jaabugo : Daada ɗon jooɗi <strong>boo</strong>ɗɗ<strong>um</strong> hokka beebe maako kosam. Goɗɗo yiɗi hokkugo mo ndiyam o hokka beebe<br />
maako, ammaa daada man sali.<br />
Emugo : Ngam ɗ<strong>um</strong>e daada yiɗaa hokkugo beebe maako jey cikaay lebbi jeego ndiyam o yara ?<br />
Jaabugo : O ɗon sala, ngam kosam maako tan o hokkata beebe maako musina. Bana wiigo sey kosam <strong>en</strong>ɗi maako<br />
tan o hokkata mo, walaa hunnde feere, koo ndiyam seeɗa, koo gaari malla dollere o hokkataa mo. O foti o<br />
hokka mo seeɗa ndiyam jey dolli, to o ɗon yarna mo lekki, ɗoo <strong>boo</strong> to o nyawɗo e <strong>boo</strong> doktor wii ɓe<br />
waɗa bannii.<br />
Emugo : Ngam ɗ<strong>um</strong>e <strong>boo</strong>ɗɗ<strong>um</strong> beebe musina kosam daada maako tan ?<br />
Jaabugo : Booɗɗ<strong>um</strong> hokkugo beebe musina kosam daada maako tan, haa o cika lebbi jeego, ngam ɗ<strong>um</strong> haɗan<br />
nyawu nanngugo mo. Kosam daada, ɗ<strong>um</strong> nyaamdu kompule (jey timmidi) jey beebe. Kosam man woodi<br />
kala ko beebe <strong>mara</strong>ta haaje fuu ngam haa o mawna <strong>boo</strong>ɗɗ<strong>um</strong>. Kosam daada woodi ndiyam jey beebe mari<br />
haaje fuu. Beebe <strong>mara</strong>ay haaje yarugo hunnde feere, illaa kosam daada maako, koo wakkati to gulɗ<strong>um</strong><br />
ɗon waɗa.<br />
Waazuuji<br />
‣ Kosam daada he’i ittugo ɗomka beebe.<br />
‣ Ɗ<strong>um</strong> kosam daada wonete nyaamdu jey <strong>boo</strong>ɗɗ<strong>um</strong> ngam njamu beebe. Ndiyam, gaari malla kuuje feere yarugo<br />
ɗoo, foti hokka beebe nyawuuji e hokka mo caarol.<br />
Yimɓe « Communication pour le développe<strong>m<strong>en</strong></strong>t » ngaɗi deftel ngeel — marcodev@orange.fr<br />
8
To beebe nyawɗo, sey o musina ɓura jey o musinta foroy.<br />
Yimɓe « Communication pour le développe<strong>m<strong>en</strong></strong>t » ngaɗi deftel ngeel — marcodev@orange.fr<br />
9
To beebe nyawɗo, sey o musina ɓura jey o musinta foroy.<br />
Emugo : Ɗ<strong>um</strong>e on laarata haa dow foto ɗoo ?<br />
Jaabugo : Min ɗon laara beebe nyawɗo, o yiɗaa musingo, ammaa daada maako ɗon haɓda hokkugo mo kosam man,<br />
Waazuuji<br />
e <strong>boo</strong>, ragare man, o safti o musini.<br />
‣ To beebe mon nyawɗo, sey o musina ɓura jey o musinta foroy.<br />
‣ Kosam daada woodi kala ko beebe mari haaje fuu.<br />
‣ To on hokki beebe mon ndiyam, kosam mon ustan e teema <strong>boo</strong> beebe foti saara.<br />
‣ To beebe ɗon musina <strong>boo</strong>ɗɗ<strong>um</strong>, ɓanndu maako yoorataa ; to ndiyam timmi haa ɓanndu beebe nyawɗo, ɗ<strong>um</strong><br />
kalluɗ<strong>um</strong> jam<strong>um</strong>.<br />
‣ To beebe nyawɗo, o jaɓataa musingo. Koo to caɗɗ<strong>um</strong> <strong>boo</strong>, sey tokka hokkugo mo kosam non ɓura wakkati jey o<br />
ɗon bee njamu ma, bana jey ɓe ɗon tinndina yeeso ɗoo :<br />
‒ On jooɗa bee beebe mon nyawɗo kala leer fuu, malla leer ɗiɗi fuu, ngam on hokka mo kosam.<br />
‒ Koo to o jaɓataa, on haɓda no wa’i fuu o heɓa o musina.<br />
‒ To dabare mon fuu timmi, o sali musingo, yaaree mo law-law lopital.<br />
Yimɓe « Communication pour le développe<strong>m<strong>en</strong></strong>t » ngaɗi deftel ngeel — marcodev@orange.fr<br />
10
Noy goɗɗo nyaamnata beebe ɓaawo lebbi jeego ?<br />
Yimɓe « Communication pour le développe<strong>m<strong>en</strong></strong>t » ngaɗi deftel ngeel — marcodev@orange.fr<br />
11
Noy goɗɗo nyaamnata beebe ɓaawo lebbi jeego ?<br />
Emugo : Ɗ<strong>um</strong>e on laarata haa dow foto ɗoo ?<br />
Jaabugo : Min ɗon laara daada ɗon hokka beebe maako nyaamdu, nde ɓaawo lebbi jeego sey kosam tan o hokki<br />
mo.<br />
Emugo : Nyaamdu jey toy ɓe hokkata beebe ɓaawo lebbi jeego ?<br />
Jaabugo : Ɓaawo lebbi jeego, sey ɓesda nyaamdu feere dow kosam daada. Sey beebe’<strong>en</strong> fuɗɗa nyaamugo seeɗa<br />
seeɗa kuuje feere. Ammaa, to beebe ɗon mari hakkunde lebbi jeego bee lebbi sappo e ɗiɗi, <strong>boo</strong>ɗɗ<strong>um</strong><br />
hokkugo mo o musina tawon, foddee ɓesda nyaamdu feere. On tokka fahin hokkugo mo o musina peet<strong>um</strong><br />
man nde jeetati haa nyalde fuu, jemma bee naange, ɗoo ngam haa o heɓa nyaamdu maako kompule (jey<br />
timmidi) e <strong>boo</strong> on heɓa on daaynindira hoocugo reedu.<br />
Emugo : Nyaamdu jey toy ɓe foti ɓe hokka beebe jey mari lebbi jeego malla jeeɗiɗi ?<br />
Jaabugo : Ɓe foti ɓe hokka mo gaari bee nyaamdu jey ɓe nami.<br />
Emugo: Nde noy nder nyalde ɓe hokkata beebe nyaamdu ?<br />
Jaabugo : Sey hokka mo nyaamdu nde ɗiɗi nyalde fuu.<br />
Emugo: Deydey noy foondata nyaamdu beebe man ?<br />
Jaabugo : Hokka mo nyaamdu man baakin kuyer peetel peetel ɗoo ɗiɗi malla tati wakkati nyaamugo maako fuu.<br />
Yimɓe « Communication pour le développe<strong>m<strong>en</strong></strong>t » ngaɗi deftel ngeel — marcodev@orange.fr<br />
12
Noy goɗɗo nyaamnata beebe jey mari lebbi jeego haa yaago lebbi jeetati ?<br />
Yimɓe « Communication pour le développe<strong>m<strong>en</strong></strong>t » ngaɗi deftel ngeel — marcodev@orange.fr<br />
13
Noy goɗɗo nyaamnata beebe jey mari lebbi jeego<br />
haa yaago lebbi jeetati ?<br />
Emugo : Ɗ<strong>um</strong>e on laarata haa dow foto ɗoo ?<br />
Jaabugo : Min ɗon laara daada ɗon hokka beebe maako nyaamdu.<br />
Emugo : Nyaamdu jey toy daada hokkata beebe maako ?<br />
Jaabugo : O ɗon hokka mo gaari, o ɓesdi nder gaari man nebbam malla leeɓol, geeraaɗe, biriiji dirɓaaɗi, tunkusa<br />
jey ɓe uni, kosam p<strong>en</strong>ndiiɗam malla kosam jey kuroori ɗoo, kodde noome malla kurnaaje joorɗ<strong>um</strong> jey ɓe<br />
uni, nyebbe jey ɓe nami, dukuuje, monngoro malla heŋre jey ɓe nami. Kuuje ɗoo pat, sey ɓe nama<br />
<strong>boo</strong>ɗɗ<strong>um</strong> foddee ɓe loowa nder gaari.<br />
Emugo : Nde noy nyalde fuu ɓe hokkata nyaamdu haa beebe jey mari lebbi jeego haa yaago lebbi jeetati ?<br />
Jaabugo : Sey ɓe hokka mo nyalde fuu nyaamdu nde tati malla nde nay.<br />
Emugo : Deydey noy hokkugo mo man foti ?<br />
Jaabugo : Hokka mo peet<strong>um</strong> man bana deydey <strong>boo</strong>l gaari ɗoo (jey fotata 15 cl) haa kala wakkati nyaamdu maako<br />
fuu. [Montrer un bol qui peut avoir cette cont<strong>en</strong>ance].<br />
Yimɓe « Communication pour le développe<strong>m<strong>en</strong></strong>t » ngaɗi deftel ngeel — marcodev@orange.fr<br />
14
Noy goɗɗo nyaamnata beebe jey mari lebbi je<strong>en</strong>aay<br />
haa yaago lebbi sappo e ɗiɗi<br />
Yimɓe « Communication pour le développe<strong>m<strong>en</strong></strong>t » ngaɗi deftel ngeel — marcodev@orange.fr<br />
15
Noy goɗɗo nyaamnata beebe jey mari lebbi je<strong>en</strong>aay<br />
haa yaago lebbi sappo e ɗiɗi<br />
Emugo : Ɗ<strong>um</strong>e on laarata haa dow foto ɗoo ?<br />
Jaabugo : Min ɗon laara debbo ɗon hokka beebe maako nyaamdu.<br />
Emugo : Ɗ<strong>um</strong>e o hokkata beebe maako nyaama ?<br />
Jaabugo : O ɗon hokka mo gaari jey ɗon moddi, o ɓesdi nder gaari man nyaamdu jey ɓe nami : bana heŋre, kusel,<br />
liɗɗi malla kusel gertogal, geeraaɗe, nyebbe, kosam bee nebbam malla leeɓol.<br />
O ɗon hokka mo <strong>boo</strong> nyaamdu jey o waawata jogugo nder junngo maako (ɓ<strong>ikkon</strong> leɗɗe, haakooji...).<br />
Emugo : Nde noy o hokkata mo nyaamdu haa nyalde fuu ?<br />
Jaabugo : Sey o hokka mo nyalde fuu nyaamdu nde tati (fajira, midi bee manngariba), o ɓesdana mo kuuje seeɗa<br />
gal asira.<br />
Emugo : Deydey noy hokkugo mo man foti ?<br />
Jaabugo : Sey o hokka mo peet<strong>um</strong> man deydey <strong>boo</strong>l gaari (jey fotata 20 cl) wakkati nde o nyaamata fuu.<br />
Waazu<br />
‣ Beebe ɗon mari nyaamdu maako jey ɓe defi ngam maako tan, ammaa daada maako foti hokka mo nyaamdu seeɗa<br />
jey ɓe defi ngam yimɓe saare fuu.<br />
Yimɓe « Communication pour le développe<strong>m<strong>en</strong></strong>t » ngaɗi deftel ngeel — marcodev@orange.fr<br />
16
Noy goɗɗo nyaamnata beebe jey mari lebbi sappo e ɗiɗi<br />
haa yaago lebbi noogas e nay<br />
Yimɓe « Communication pour le développe<strong>m<strong>en</strong></strong>t » ngaɗi deftel ngeel — marcodev@orange.fr<br />
17
Noy goɗɗo nyaamnata beebe jey mari lebbi sappo e ɗiɗi<br />
haa yaago lebbi noogas e nay<br />
Emugo : Ɗ<strong>um</strong>e on laarata haa dow foto ɗoo ?<br />
Jaabugo : Min ɗon laara baaba bee daada ɗon ekkitina ɓinngel maɓɓe nyaamugo.<br />
Emugo : Ɗ<strong>um</strong>e ɓe hokkata mo o nyaama ?<br />
Jaabugo : Ɓe ɗon hokka mo nyaamdu jey ɓe nyaamata kamɓe man, ammaa sey ɓe nama nyaamdu man tawon, to o<br />
waawataa nyaamgo nyaamdu man bana nii.<br />
Emugo : Nde noy ɓe hokkata mo nyaamdu nyalde fuu ?<br />
Jaabugo : Ɓe hokka mo nyalde fuu nyaamdu nde tati (fajira, midi bee manngariba), ɓe ɓesda kuuje seeɗa gal<br />
njamndi sappo fajira bee gal njamndi nay asira.<br />
Emugo : Deydey noy jey ɓe hokkata mo man foti ?<br />
Jaabugo : Ɓe hokka mo peet<strong>um</strong> man deydey <strong>boo</strong>l gaari (jey fotata 25 cl) wakkati nde o nyaamata fuu.<br />
Waazu<br />
‣ Ɓinngel ɗon nyaama nyaamdu bana jey yimɓe feere nyaamata haa nder saare, ammaa, nde o ɗon mawna jam<strong>um</strong>,<br />
o ɗon mari fahin haaje musingo daada maako, peet<strong>um</strong> man nde jeego malla nde jeetati haa nyalde fuu. O ɗon<br />
mari haaje nyaamugo fahin <strong>boo</strong> ; ɓ<strong>ikkon</strong> leɗɗe bee haakooji feere feere, kusel, kusel gertogal, geeraaɗe, biriiji,<br />
liɗɗi jey yoori, nebbam bee leeɓol.<br />
Yimɓe « Communication pour le développe<strong>m<strong>en</strong></strong>t » ngaɗi deftel ngeel — marcodev@orange.fr<br />
18
Goɗɗo sey fija bee ɓinngel maako, ngam haa findina hakkiilo maako.<br />
Yimɓe « Communication pour le développe<strong>m<strong>en</strong></strong>t » ngaɗi deftel ngeel — marcodev@orange.fr<br />
19
Goɗɗo sey fija bee ɓinngel maako, ngam haa findina hakkiilo maako.<br />
Emugo : Ɗ<strong>um</strong>e on laarata haa dow foto ɗoo ? Ngam ɗ<strong>um</strong>e daada bee baaba ɗon fija bee ɓ<strong>ikkon</strong> maɓɓe ?<br />
Jaabugo : Ɓinngel ɗon mari haaje nyaamugo ɓooɗɗ<strong>um</strong> e <strong>boo</strong> o ɗon mari haaje ɓe suklina mo, ɓe hokka mo yiide.<br />
To daada bee baaba ɗon holla ɓ<strong>ikkon</strong> maɓɓe ɓe yiɗi ɓe, e <strong>boo</strong> ɓe ɗon waatina ɓe hakkiilo, ɗ<strong>um</strong> ɗon walla<br />
ɓinngel mawnugo <strong>boo</strong>ɗɗ<strong>um</strong>. Ɓinngel ɗon mari haaje o faama daada bee baaba maako yiɗi mo waane e ɓe<br />
ɗon waatani mo hakkiilo : bannii ɗoo, hakkiilo maako ɗon maɓɓita, o ekkitan wolwugo law e <strong>boo</strong> o seyan<br />
nder saare.<br />
Waazuuji<br />
Haa heɓa ɓinngel mawna <strong>boo</strong>ɗɗ<strong>um</strong>, heɓa hakkiilo maako maɓɓita e <strong>boo</strong> o hoola yimɓe jey woni haa sera maako,<br />
‣ sey <strong>en</strong> wolwana mo daga to ɓe danyi mo nii ;<br />
‣ sey <strong>en</strong> holla mo <strong>en</strong> ɗon waatani mo hakkiilo : <strong>en</strong> laara mo, <strong>en</strong> yimana mo gimi seeɗa seeɗa, <strong>en</strong> fija bee maako,<br />
waato <strong>en</strong> yemmbita wolde maako, heɓa o dimmba, o jalana <strong>en</strong>, o laara <strong>en</strong>... ;<br />
‣ sey <strong>en</strong> holla mo <strong>en</strong> yiɗi mo.<br />
Yimɓe « Communication pour le développe<strong>m<strong>en</strong></strong>t » ngaɗi deftel ngeel — marcodev@orange.fr<br />
20
To ɓinngel nyawɗo, sey nyaama, musina ɓura foroy.<br />
Yimɓe « Communication pour le développe<strong>m<strong>en</strong></strong>t » ngaɗi deftel ngeel — marcodev@orange.fr<br />
21
To ɓinngel nyawɗo, sey nyaama, musina ɓura foroy<br />
Emugo : Ɗ<strong>um</strong>e on laarata haa dow foto ɗoo ?<br />
Jaabugo : Min ɗon laara daada ɗon hokka ɓinngel maako nyawɗo, nyaamdu bee ndiyam.<br />
Emugo : Nyaamdu jey toy o hokkata ɓinngel maako nyawɗo ?<br />
Jaabugo : O ɗon defana mo nyaamdu jey mari vitamin A jur, bana waygoore, karoot, haakooji, masarji, nyebbe,<br />
banaan, dukuuje, ananas, oras, monngoro, pastek, liɗɗi, kusel, kosam, kusel gertogal, nebbam biriiji.<br />
Emugo : Ngam ɗ<strong>um</strong>e sey ɓe tokka hokkugo ɓinngel musina, nyaama e <strong>boo</strong> o yara to o nyawɗo ?<br />
Jaabugo : Sey on tokka hokkugo ɓinngel nyawɗo musina e <strong>boo</strong> on hokka mo nyaamdu bee ndiyam ɓura foroy,<br />
ngam haa o heɓa o yamɗita law e <strong>boo</strong> ngam haa o heɓa nyaamdu kompule (jey timmidi).<br />
Waazu : Ɓinngel mon jaɓataa musingo malla nyaamugo to o nyawɗo. Ammaa, sey on tokka hokkugo mo o musina,<br />
on hokka mo o nyaama e <strong>boo</strong> on hokka mo o yara ɓura foroy wakkati o nyawɗo. Ndaa no on waɗata :<br />
‣ Haa kala leer fuu malla haa leer ɗiɗi fuu, on joga ɓinngel mon nyawɗo haa dow kosɗe mon, on hokka mo o<br />
musina, o nyaama, o yara.<br />
‣ Koo to o sali, on waɗa anndal e dabare mon, heɓa o musina, o nyaama e <strong>boo</strong> o yara.<br />
‣ Sey on <strong>mara</strong> haa saare kuuje jey o ɓuri yiɗugo, bee ndiyam jey laaɓi haa nder kopru bee maɓɓoode.<br />
Nd<strong>en</strong> to ɓinngel man sali musingo, nyaamugo bee yargo, doggee law-law, on yaara mo lopital.<br />
Yimɓe « Communication pour le développe<strong>m<strong>en</strong></strong>t » ngaɗi deftel ngeel — marcodev@orange.fr<br />
22
Noy goɗɗo waɗata haa hurga caarol ?<br />
Yimɓe « Communication pour le développe<strong>m<strong>en</strong></strong>t » ngaɗi deftel ngeel — marcodev@orange.fr<br />
23
Noy goɗɗo waɗata haa hurga caarol ?<br />
Emugo : Ɗ<strong>um</strong>e on laarata haa dow foto ɗoo ?<br />
Jaabugo : Min ɗon laara ɓinngel ɗon saara. Daada maako ɗon hokka mo ndiyam jey jilli mannda bee sukar.<br />
Emol : Ɗ<strong>um</strong>e kadi goɗɗo foti hokka ɓinngel jey ɗon saara ?<br />
Jaabugo : To o ɗon saara, on jilla ndiyam bee sukar bee mannda ; malla <strong>boo</strong>, on jilla nder ndiyam leedayel lekki<br />
esero [SRO] gootel.<br />
Emugo : Ngam ɗ<strong>um</strong>e sey yarna ɓinngel ndiyam jey jilli mannda bee sukar ɗoo to o ɗon saara ?<br />
Jaabugo : To ɓinngel ɗon saara, ndiyam ɗon timma nder ɓanndu maako, laral maako ɗon ɗooma ; ngam ndiyam bee<br />
mannda usti nder ɓanndu maako.<br />
Emugo : Noy ɓe jillata ndiyam bee mannda bee sukar ?<br />
Jaabugo : To on ɗon mari lekki caarol (lekki esero), on waata mannda man nder liitir ndiyam, on jilla <strong>boo</strong>ɗɗ<strong>um</strong>. To<br />
naa non, on waata nder liitir ndiyam, mannda deydey kuyer gootel, bee sukar ɓoɗe-ɓoɗe ɗoo jeetati, malla<br />
<strong>boo</strong> bee kuyer sappo e jowi sukar nokki-nokki ɗoo, on jilla <strong>boo</strong>ɗɗ<strong>um</strong>. (On hakkiila, faandu jey “Tangui”<br />
kam, liitir bee reeta waɗata.) On yarna ɓinngel mon ndiyam man bee kuyer peetel. On yarna mo nde jur<br />
haa nyalde fuu. Janngo <strong>boo</strong>, on yarna mo bannii fahin.<br />
Waazu : ‣ To caarol man daraay haa balɗe tati, ɗoo kam, on yara ɓinngel man lopital.<br />
HAALA JEY GOƊƊO WAAZATA<br />
‒ Booɗɗ<strong>um</strong> kam, holla daada’<strong>en</strong> man noy jillugo ndiyam bee mannda bee sukar ɗoo, e <strong>boo</strong> ema ɓe ɓe jilla haa<br />
yeeso mon.<br />
‒ Ɓe ɗon wi’a ɓinngel to ɗon saara, taa yara ndiyam jur, taa nyaama jur bana foroy. On wolwa haala man bee<br />
daada’<strong>en</strong>. On wi’a ɓe ɓaawo man, to ɓinngel ɗon saara sey yara, nyaama <strong>boo</strong>ɗɗ<strong>um</strong>, ngam haa o yamɗita law.<br />
‒ On tinndina daada’<strong>en</strong>, noy ɓe faamata to ndiyam usti nder ɓanndu ɓinngel ; on tinndina ɓe <strong>boo</strong> batte feere, jey<br />
emata sey ɓe yaara ɓinngel lopital (masalan ii’am nder caarol).<br />
Yimɓe « Communication pour le développe<strong>m<strong>en</strong></strong>t » ngaɗi deftel ngeel — marcodev@orange.fr<br />
24
Nyaamdu jey toy <strong>boo</strong>ɗɗ<strong>um</strong> haa ɓ<strong>ikkon</strong> ?<br />
Yimɓe « Communication pour le développe<strong>m<strong>en</strong></strong>t » ngaɗi deftel ngeel — marcodev@orange.fr<br />
25
Nyaamdu jey toy <strong>boo</strong>ɗɗ<strong>um</strong> haa ɓ<strong>ikkon</strong> ?<br />
Emugo : Ɗ<strong>um</strong>e on laarata dow fotooji ɗoo ?<br />
Jaabugo : Min ɗon laara ɓ<strong>ikkon</strong> tati, ɓe ɗon mari kuuje nyaamugo bee yarugo haa sera maɓɓe.<br />
Emugo : Ɗ<strong>um</strong>e laati feere feere haa ɓ<strong>ikkon</strong> tati man ?<br />
Jaabugo : Ɓinngel jey gal junngo agula ɗoo, ɗon foo’i jam<strong>um</strong> ; ɓinngel jey haa caka ɗoo, ɗon mari semmbe, o ɗon<br />
maati njamu, ɓinngel jey gal junngo nyaamo ɗoo <strong>boo</strong>, ɓanndu maako ɗon uppi-uppi.<br />
Emugo : Ɓinngel jey gal junngo nyaamo bee ɓinngel jey gal junngo agula, ɗ<strong>um</strong>e ɓe mari jey nyaamugo ?<br />
Jaabugo : Ɓ<strong>ikkon</strong> man ɗon mari gawri malla masarji tan jey nyaamugo maɓɓe.<br />
Emugo : Ɓinngel jey haa caka ɗoo, ɗ<strong>um</strong>e o mari jey nyaamugo maako ?<br />
Jaabugo : Ɓinngel jey haa caka ɗon mari kuuje nyaamugo feere feere jur : accu gawri bee masarji, o ɗon mari<br />
haakooji, waygoore, karoot, biriiji, ɓ<strong>ikkon</strong> leɗɗe, kosam, liɗɗi, kusel, kusel gertogal, geeraaɗe, nebbam.<br />
Waazu<br />
‣ Haa ɓinngel mon heɓa <strong>mara</strong> njamu, sey on hokka mo nyaamdu feere feere t<strong>um</strong>. Dow nyiiri ɗoo, on hokka mo<br />
fahinta ɓ<strong>ikkon</strong> leɗɗe, haakooji, karoot, nyebbe, biriiji, kusel, liɗɗi malla gertogal, kosam malla yawuur, nebbam<br />
malla leeɓol.<br />
Yimɓe « Communication pour le développe<strong>m<strong>en</strong></strong>t » ngaɗi deftel ngeel — marcodev@orange.fr<br />
26
Noy goɗɗo waɗata haa faama ɓinngel walaa vitamin A ?<br />
Yimɓe « Communication pour le développe<strong>m<strong>en</strong></strong>t » ngaɗi deftel ngeel — marcodev@orange.fr<br />
27
Noy goɗɗo waɗata haa faama ɓinngel walaa vitamin A ?<br />
Emugo : Ɗ<strong>um</strong>e on laarata dow foto ɗoo ?<br />
Jaabugo : Jemma ɓadi waɗugo. Ɓinngel ɗon naasta saare, o lukki koromwal haa sera dammugal. O lukki fahinta<br />
taasaawo, ndiyam rufi. O foondi hoocugo lalam dow taabal, ammaa o do’’i lalam man.<br />
Emugo : Ngam ɗ<strong>um</strong>e ɓinngel laaraay koromwal bee kuuje feere ɗoo ? Ɗoo kam ngam ɗ<strong>um</strong> waɗi nyiɓre nder saare<br />
na ?<br />
Jaabugo : Kaay! Naa ngam man. Nder saare ɗon laaɓi seeɗa, ngam lalam ɗon huɓɓi.<br />
Emugo : Ngam ɗ<strong>um</strong>e kadi, koo ngam bee yiite lalam, ɓinngel laaraay koromwal bee kuuje feere ?<br />
Ko daada’<strong>en</strong> jaabata : Ɗoo kam, min anndaa ko tawi mo !<br />
Ko waazoowo jaabata : Ngam ɓinngel man walaa vitamin A. Ngam maaj<strong>um</strong> o laarataa <strong>boo</strong>ɗɗ<strong>um</strong> to yiite laaɓaay jur.<br />
Waazu<br />
‣ To ɓinngel mon laarataa <strong>boo</strong>ɗɗ<strong>um</strong> to jemma ɗon waɗa malla to fajira ɗon weeta, yaaree mo lopital. Doktor<br />
hokkan mo vitamin A. To o hooci vitamin A, ɓinngel laaran <strong>boo</strong>ɗɗ<strong>um</strong> koo to yiite laaɓaay jur.<br />
Yimɓe « Communication pour le développe<strong>m<strong>en</strong></strong>t » ngaɗi deftel ngeel — marcodev@orange.fr<br />
28
Sey ɓinngel <strong>mara</strong> vitamin A deydey nder ɓanndu.<br />
Yimɓe « Communication pour le développe<strong>m<strong>en</strong></strong>t » ngaɗi deftel ngeel — marcodev@orange.fr<br />
29
Sey ɓinngel <strong>mara</strong> vitamin A deydey nder ɓanndu.<br />
Emugo : Ɗ<strong>um</strong>e on laarata haa dow foto ɗoo ?<br />
Jaabugo : Min ɗon laara ɓe ɗon toɓɓa lekki haa hunnduko ɓ<strong>ikkon</strong>. Goonga kam, ɗ<strong>um</strong> ɓinngel gootel non, ammaa<br />
wakkati duuɓi maako feere feere.<br />
Emugo : Lekki jey toy ɓe ɗon hokka mo ?<br />
Jaabugo : Ɓe ɗon hokka mo lekki vitamin A.<br />
Emugo : Kala ɓinngel fuu ɗon mari duuɓi noy haa dow foto ɗoo ?<br />
Jaabugo : Lebbi jeego, lebbi sappo e ɗiɗi, nduuɓu bee lebbi jeego, duuɓi ɗiɗi, duuɓi ɗiɗi bee lebbi jeego, duuɓi tati,<br />
duuɓi tati bee lebbi jeego, duuɓi nay, duuɓi nay bee lebbi jeego, duuɓi jowi.<br />
Emugo : Ngam ɗ<strong>um</strong>e hakkunde lebbi jeego haa yaago duuɓi jowi, sey ɓinngel hooca vitamin A ?<br />
Jaabugo : Ɓ<strong>ikkon</strong> sey nyaama kuuje jey mari vitamin A jur : monngoro, banaan, karoot, haakooji, heŋre, kosam bee<br />
yawuur, geeraaɗe, ɓ<strong>ikkon</strong> leɗɗe, bana ko nanndi e maaj<strong>um</strong>. Lekki vitamin A ɗon ɓesdita nyaamdu ɓinngel<br />
e <strong>boo</strong> ɗon sappina bee goonga ɓ<strong>ikkon</strong> man ɗon mari vitamin A deydey nder ɓanndu.<br />
Waazuji<br />
‣ Daada, to ɓinngel maa waɗi lebbi jeego, a tokka hokkugo mo o musina e <strong>boo</strong> a hokka mo nyaamdu jey yaadata<br />
bee duuɓi maako, bana ɓ<strong>ikkon</strong> leɗɗe, haakooji, kosam bee yawuur, kusel, liɗɗi, kusel gertogal bee geeraaɗe.<br />
‣ To ɓinngel maa waɗi lebbi jeego ni, yaaru mo lopital ɓe hokka mo vitamin A. A lora to waɗi lebbi jeego fuu haa<br />
o cika duuɓi jowi. Daga lebbi jeego haa yaago duuɓi jowi, ɓinngel maa sey hooca vitamin A sappo, bana wiigo<br />
kala lebbi jeego fuu, o hooca gootel. Bana nii ɗoo, on faddanan mo nyawuuji jur, e <strong>boo</strong> o heɓan gite maako laara<br />
<strong>boo</strong>ɗɗ<strong>um</strong> koo to nyiɓre waɗi..<br />
Yimɓe « Communication pour le développe<strong>m<strong>en</strong></strong>t » ngaɗi deftel ngeel — marcodev@orange.fr<br />
30
Daada sey lalla juuɗe maako bee saabul ngam haa o hisa heɓugo<br />
nyawuuji e haa o hisa raaɓugo ɓinngel maako nyawuuji man.<br />
Yimɓe « Communication pour le développe<strong>m<strong>en</strong></strong>t » ngaɗi deftel ngeel — marcodev@orange.fr<br />
31
Daada sey lalla juuɗe maako bee saabul ngam haa o hisa heɓugo<br />
nyawuuji e haa o hisa raaɓugo ɓinngel maako nyawuuji man.<br />
Emugo : Ɗ<strong>um</strong>e on laarata haa dow foto ɗoo ?<br />
Jaabugo : Min ɗon laara debbo wurti ɓaawo-suudu e o ɗon lalla juuɗe maako bee ndiyam bee saabul.<br />
O lalla juuɗe maako bee ndiyam bee saabul ɓaawo to o yiiwi ɓinngel maako.<br />
O lalla juuɗe maako bee ndiyam bee saabul hiddee ko o defa e hiddee ko o hokka ɓinngel maako nyaama.<br />
Emugo : Wakkati ndey daada foti lalla juuɗe maako ?<br />
Jaabugo : Sey daada lalla juuɗe maako hiddee ko o defa e hiddee ko o nyaama.<br />
Sey o lalla juuɗe maako ɓaawo to o yehi ɓaawo-suudu malla <strong>boo</strong> ɓaawo to o walliti ɓinngel maako silli<br />
malla bu’i.<br />
Sey o lalla juuɗe maako ɓaawo to o fiɗɗi suudu, malla to o wuuwi caka saare.<br />
Sey o lalla juuɗe maako hiddee ko o hokka beebe maako musina, malla o hokka mo o nyaama.<br />
Emugo : Wakkati ndey on foti on lalla juuɗe ɓ<strong>ikkon</strong> mon ?<br />
Jaabugo : Sey goɗɗo lalla juuɗe ɓ<strong>ikkon</strong> hiddee ko ɓe nyaama.<br />
Sey goɗɗo lalla juuɗe ɓ<strong>ikkon</strong> ɓaawo to ɓe silli malla to ɓe bu’i.<br />
Sey goɗɗo lalla juuɗe ɓ<strong>ikkon</strong> ɓaawo to ɓe fiji.<br />
Yimɓe « Communication pour le développe<strong>m<strong>en</strong></strong>t » ngaɗi deftel ngeel — marcodev@orange.fr<br />
32
Sey goɗɗo hurga ɓ<strong>ikkon</strong> jey ɗon mari gilɗi.<br />
Yimɓe « Communication pour le développe<strong>m<strong>en</strong></strong>t » ngaɗi deftel ngeel — marcodev@orange.fr<br />
33
Sey goɗɗo hurga ɓ<strong>ikkon</strong> jey ɗon mari gilɗi.<br />
Emugo : Ɗ<strong>um</strong>e on laarata haa dow foto ɗoo ?<br />
Jaabugo : Min ɗon laara ɓinngel ɗon saara. Gilɗi ɗon nder bu’e maako.<br />
Woodi ɓinngel feere <strong>boo</strong>, laral ɓanndu maako fuu paare paare.<br />
Kuuje ɗoo ɗon holla ɓ<strong>ikkon</strong> man ɗiɗi fuu ɗon mari gilɗi nder reedu.<br />
Sey ɓinngel moɗa lekki gilɗi gootel (Meb<strong>en</strong>dazole) haa kala lebbi jeego fuu haa o hisa gilɗi.<br />
Emugo : Ngam ɗ<strong>um</strong>e sey goɗɗo hokka ɓ<strong>ikkon</strong> lekki gilɗi ?<br />
Jaabugo : Ɓinngel jey walaa gilɗi ɗon maata njamu. O nyaaman jur e o mawnan <strong>boo</strong>ɗɗ<strong>um</strong>.<br />
Waazu<br />
‣ Sey goɗɗo hokka ɓ<strong>ikkon</strong> lekki gilɗi daga to ɓe ciki duuɓi gootel nii ; ɗ<strong>um</strong> koyɗ<strong>um</strong> jam<strong>um</strong>, ceede man <strong>boo</strong><br />
naawaay e ɗ<strong>um</strong> dabare jey <strong>boo</strong>ɗɗ<strong>um</strong> haa aynugo njamu ɓ<strong>ikkon</strong>.<br />
Gilɗi reedu ɗon wujja nyaamdu jey ɓ<strong>ikkon</strong> nyaami, suy ɓ<strong>ikkon</strong> man warta walaa semmbe.<br />
Yimɓe « Communication pour le développe<strong>m<strong>en</strong></strong>t » ngaɗi deftel ngeel — marcodev@orange.fr<br />
34
Ndaa ɓinngel jey ɗon maata njamu !<br />
Yimɓe « Communication pour le développe<strong>m<strong>en</strong></strong>t » ngaɗi deftel ngeel — marcodev@orange.fr<br />
35
Emugo : Ɗ<strong>um</strong>e on laarata haa dow foto ɗoo ?<br />
Ndaa ɓinngel jey ɗon maata njamu !<br />
Jaabugo : Min ɗon laara ɓinngel jey ɗon maata njamu : o ɗon jala o ɗon mari semmbe.<br />
O musini kosam daada maako tan haa o ciki lebbi jeego, o nyaamaay nyaamdu feere sam.<br />
Daada maako ɗon hokka mo o musina kala nde o tefi musingo fuu, e o ɗon hokka mo fahinta <strong>boo</strong><br />
nyaamdu feere feere, jey haa o safta. O ɗon hokka mo o nyaama heŋre, kusel, kusel gertogal, liɗɗi,<br />
nyebbe, biriiji, geeraaɗe, kosam, waygoore, karoot, haakooji, banaan bee monngoro. O ɗon hokka mo<br />
nder kala lebbi jeego fuu lekki gilɗi.<br />
Waazuuji<br />
‣ To haa ɓ<strong>ikkon</strong> mon mawna <strong>boo</strong>ɗɗ<strong>um</strong>, hokkee ɓe ɓe nyaama haa ɓe safta. Sey nyaamdu ɓ<strong>ikkon</strong> <strong>boo</strong> laata feere<br />
feere. Nd<strong>en</strong> kam, sey ɓ<strong>ikkon</strong> nyaama heŋre, kusel, kusel gertogal, liɗɗi, nyebbe, biriiji, geeraaɗe, kosam,<br />
waygoore, karoot, haakooji, banaan, monngoro e ko nanndi bannii. Sey o tokka hokkugo ɓe ɓe musina peet<strong>um</strong><br />
man nde jeetati haa nyalde fuu, jemma bee naange haa ɓe heɓa ɓe mawna <strong>boo</strong>ɗɗ<strong>um</strong> e taa on hooca reedu kes<strong>um</strong><br />
bee law.<br />
‣ Yaaree ɓ<strong>ikkon</strong> mon lopital haa to ɓe ciki duuɓi tati ngam haa dokta heɓa foonda darnde maɓɓe bee hooca kilo<br />
maɓɓe.<br />
Yimɓe « Communication pour le développe<strong>m<strong>en</strong></strong>t » ngaɗi deftel ngeel — marcodev@orange.fr<br />
36