You also want an ePaper? Increase the reach of your titles
YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.
saimon sebag<br />
montefiore<br />
axalgazrda<br />
<strong>stalini</strong><br />
inglisuridan Targmna<br />
nana dixaminjiam
ilustraciebis CamonaTvali<br />
1878-1904<br />
<strong>stalini</strong>, 1912<br />
<strong>stalini</strong> gorel seminarielebTan erTad, 1880-iani wlebi<br />
saxli gorSi, sadac daibada <strong>stalini</strong><br />
<strong>stalini</strong>s mama, beso<br />
<strong>stalini</strong>s deda, keke<br />
koba egnataSili<br />
saSa egnataSvili<br />
damiane davriSevi<br />
16 wlis <strong>stalini</strong>, 1893<br />
<strong>stalini</strong>, 1896<br />
<strong>stalini</strong> seminariaSi swavlisas, 1890-iani wlebi<br />
xanZari rotSildebis kompaniaSi<br />
rotSildebis navTobkompania baTumSi<br />
haSimi smirba<br />
quTaisis patimarTa jgufuri foto, 1903<br />
novaia uda<br />
quTaisis cixe<br />
<strong>stalini</strong>s sakani<br />
nataSa kirTava<br />
olga alilueva<br />
olga alilueva SvilebTan erTad<br />
1905-1910<br />
kamo<br />
quCis bavSvebis banda, 1905<br />
`oxrankis~ agentebi samoqalaqo formaSi<br />
lenini, daax. 1905<br />
<strong>stalini</strong>, daax.1905-0906<br />
trocki<br />
kato svaniZe<br />
kato svaniZe (saflavis qvis eskizi)<br />
`deili miroris~ 1907 wlis 16 maisis nomeri<br />
rusi social-demokratebis mier xelmowerili dokumenti<br />
`deili miroris~ 1907 wlis 27 ivnisis nomeri<br />
`deili miroris~ 1907 wlis 15 maisis nomeri<br />
kamo, policiis arqividan, daax. 1908 w.<br />
sergo orjonikiZe
aqos navTobWaburRili<br />
nagaievis sasaxle baqoSi<br />
navTobis `Sadrevnebi~ baqoSi, 1903 wlis 14 seqtemberi<br />
murTuza muxTarovi da misi meuRle liza<br />
<strong>stalini</strong> da katos ojaxi katos cxedartan, 1907<br />
alvasi TalakvaZe<br />
ludmila stali<br />
<strong>stalini</strong><br />
<strong>stalini</strong>, foto policiis arqivebidan, 1910 wels<br />
1910-1917<br />
<strong>stalini</strong> da spandariani, 1915<br />
safosto baraTebi (ukana mxare)<br />
safosto baraTebi (wina mxare)<br />
maria kuzakova SvilTan da SviliSvilTan erTad<br />
<strong>stalini</strong>, foto policiis arqivebidan, 1911<br />
<strong>stalini</strong>s sacxovrebeli venaSi<br />
leninis bina krakovSi<br />
roman malinovski<br />
<strong>stalini</strong>, 1913<br />
tatiana slavatinskaia<br />
kureika, 1930-iani wlebi<br />
tribesmani CrdiloeTis irmebTan<br />
aleqsandre davidovi<br />
lidia pereprigina<br />
bolSevikebis jgufuri foto monastirskoeSi, 1915<br />
vera Svaiceri<br />
sukis ufrosis, serovis xelmowerili dokumenti, 1956<br />
tavridis sasaxle<br />
mTavrobis wevrebi da jariskacebi tavridis sasaxlesTan, 1917<br />
1917-1918<br />
leninis Stabi qseSinkaias sasaxlesTan, sanqt-peterburgi, 1917<br />
ivlisis ambebis amsaxveli foto<br />
nadia aliluevas fotoebi<br />
<strong>stalini</strong>s oTaxi aliluevebis binaSi<br />
lenini<br />
smolni; axali sabWoTa xelisufleba, 1917<br />
pirveli sabWoTa mTavrobis wevrebi<br />
bolSevikuri mTavrobis pirveli sxdoma<br />
<strong>stalini</strong><br />
aleqsandra kolontai da pavle dibenko, daax. 1917<br />
<strong>stalini</strong>, daax.1917
mariami<br />
(mariko)<br />
1882 - 1941<br />
aleqsandre<br />
(alioSa)<br />
1884 - 1941<br />
ioseb <strong>stalini</strong>s genealogiuri xe<br />
juRaSvilebi<br />
svaniZeebi aliluevebi<br />
daq. 1870<br />
besarion<br />
(beso)<br />
juRaSvili<br />
1850 - 1910<br />
=<br />
ekaterine<br />
(keke)<br />
gelaZe<br />
1858 - 1937<br />
sergo aliluevi<br />
1866 - 1945<br />
daq. 1893<br />
=<br />
olga fedorenko<br />
1877 - 1951<br />
maria<br />
korona<br />
1889 - 1942<br />
aleqsandra<br />
(saSiko)<br />
1878 - 1936<br />
mixeil<br />
monaseliZe<br />
ekaterine<br />
(kato)<br />
1878 - 1936<br />
ioseb <strong>stalini</strong><br />
1878 - 1953<br />
= = = =<br />
nadeJda<br />
(nadia)<br />
1901 - 1932<br />
fiodori<br />
(fedia)<br />
1898 - 1955<br />
ana<br />
1896 - 1964<br />
=<br />
stanislav<br />
redensi<br />
1893 - 1940<br />
pavle<br />
1894 - 1938<br />
=<br />
evgenia<br />
(Jenia)<br />
zemlianitsiani-alilueva<br />
1898 - 1974<br />
zoia<br />
gunina<br />
1908 - 1957<br />
iakobi<br />
(iaSa)<br />
1907 - 1943<br />
= = iulia<br />
meltceri<br />
? - 1967<br />
gulia<br />
1939 -<br />
vasili<br />
1921 - 1962<br />
svetlana<br />
1926 -<br />
= daq. 1940<br />
daq. 1946<br />
1. galina<br />
bourdonovskaia<br />
gard. 1990<br />
= daq. 1950<br />
2. (katia) 3. kapitolina<br />
timoSenko vasilieva<br />
gard. 1983<br />
= = daq. 1945 =<br />
1. grigori<br />
morozovi<br />
1921 - 2002<br />
daq. 1948<br />
2. iuri<br />
Jdanovi<br />
1918 -<br />
aleqsandre<br />
1941 -<br />
nadeJda<br />
1943 -<br />
vasili<br />
1949 - 1972<br />
svetlana<br />
1947 - 1990<br />
jozef<br />
morozovi<br />
1945 -<br />
katia<br />
Jdanova<br />
1950 -
londoni<br />
C r d i l o e T i s<br />
z R v a<br />
n o r v e g i a<br />
(damoukidebeli<br />
1905 w. gaxda)<br />
stokholmi<br />
S v e d e T i<br />
tampere<br />
f i n e T i s<br />
s a<br />
d i d i<br />
h e r c o g o<br />
s a f r a n g e T i<br />
g e r m a n i i s<br />
i m p e r i a<br />
berlini<br />
potsdami<br />
b a l t i i s<br />
varSava<br />
z R v a<br />
riga<br />
vilniusi<br />
helsinki<br />
sanqt-peterburgi<br />
(1914 wels daerqva<br />
petrogradi)<br />
vologda<br />
vena<br />
krakovi<br />
minski<br />
i t a l i a<br />
h a b s b u r g i s<br />
i m p e r i a lembergi<br />
kievi<br />
kurski<br />
moskovi<br />
xarkovi<br />
odesa<br />
r u s e T i s i m<br />
S a v i<br />
z R v a<br />
ialta<br />
x m e l T a<br />
soWi<br />
nalCiki<br />
vladikavkazi<br />
baTumi<br />
S u a<br />
z R v a<br />
o s m a l e T i s<br />
i m p e r i a<br />
gori<br />
tfilisi<br />
ar<br />
z<br />
baqo<br />
k a s p i i s<br />
z R v a<br />
e g v i p t e<br />
a r a b e T i<br />
Teirani<br />
s p a r s e T i
useTis imperia 1878 -1917<br />
b a r e n c i s z R v a<br />
md. enisei<br />
kureika<br />
solviCegodski<br />
monastirskoe<br />
kostino<br />
permi<br />
narimi<br />
c i m<br />
b i<br />
r i<br />
p e r i a<br />
novosibirski<br />
aCinski<br />
krasnoiarski<br />
novaia<br />
uda<br />
omski<br />
alis<br />
Rva<br />
ruseTis imperiis dasavleTi sazRvari<br />
1914 wlamde<br />
<strong>stalini</strong>s sarkinigzo marSruti<br />
1917 wlis martSi<br />
0<br />
0<br />
gori<br />
gori<br />
1500 km<br />
1000 mili<br />
moskovi<br />
sanqt-peterburgi
novorosiski<br />
kislovodski<br />
nalCiki<br />
gagra<br />
grozno moskovisken<br />
vladikavkazi<br />
soxumi<br />
quTaisi WiaTura<br />
baTumi<br />
borjomi<br />
gori<br />
tfilisi<br />
erevani<br />
baqo<br />
a z e r b a i j a n i<br />
r u<br />
s e T i<br />
a<br />
s i m p e r i<br />
a f x a z e T i<br />
s v a n e T i<br />
i m e r e T i<br />
S a v i<br />
z R v a<br />
k a x e T i<br />
g u r i a<br />
q a r T l i<br />
mtkvari<br />
s a q a r T v e l o<br />
o<br />
s<br />
m<br />
s o m x e T i<br />
a l e T i s<br />
1878 wels osmaleTis imperiisgan<br />
miRebuli teritoria<br />
kavkasionis mTebi<br />
k a s p i i s<br />
z R v a<br />
i m p<br />
sxva teritoria<br />
e r i a<br />
rkinigza<br />
s e T i<br />
a r<br />
s p<br />
0 100 mili<br />
0<br />
200 km
CrdiloeTi okeanisken<br />
CrdiloeTi polusi<br />
kureika<br />
kureika<br />
turuxanski<br />
selivanixa<br />
monastirskoe<br />
patara tunguska<br />
enisei<br />
N<br />
kostino<br />
0<br />
50 mili<br />
krasnoiarskisken 0 100 km
prologi<br />
bankis gaZarcva<br />
1907 wlis 13 ivniss, oTxSabaTs, dilis 10 saaTsa da 30 wuTze,<br />
Tbilisis (maSindeli tfilisis) mTavar moedanze, Ceqmebsa<br />
da samxedro SarvalSi gamowyobili kavaleriis Tavmomwone,<br />
ulvaSebiani kapitani, romelsac wels didi Cerqezuli xmali<br />
umSvenebda, cxens daajiriTebda da or momxiblav, kargad Cacmul<br />
qarTvel gogonas exumreboda. gogonebi Wrel qolgebs<br />
atrialebdnen da drodadro kabebSi damalul mauzerebs isinjavdnen.<br />
quCis kuTxeSi axalgazrdebi Segroviliyvnen. maT Ria feris<br />
glexuri perangebi da mezRvauris farTo Sarvlebi ecvaT,<br />
xolo ubeebSi revolverebi da TviTnakeTi xel yumbarebi hqondaT<br />
damaluli. moedanTan mdebare saeWvo reputaciis mqone<br />
duqnis – `tilipuWuris~ – daxlTan kbilebamde SeiaraRebuli<br />
banditebi isxdnen da gamvlelebs mxiarulad epatiJebodnen<br />
sasmelze. yvela eloda, rodis daiwyebda 29 wlis ioseb juRaSvili<br />
pirvel Setevas, romlis Sedegebi msoflios yuradRebas<br />
miipyrobda – dRis movlenebi msoflio gazeTebis gverdebze<br />
aRmoCndeboda, Zireulad Searyevda Tbiliss da isedac<br />
daqsaqsul social-demokratebs erTmaneTze gadamterebul<br />
jgufebad dayofda. es dRe gaxdeboda wyalgamyofi <strong>stalini</strong>s<br />
cxovrebaSic: an gaanadgurebda, an warmatebas moutanda mas.<br />
bandis wevrebis garda, kidev ramdenime adamianma icoda am<br />
kriminalur-teroristuli „sanaxaobis~ ambavi, Tavad juRaSvili<br />
ki masze ramdenime Tves muSaobda. erT-erTi, vinc am<br />
farTomasStabian gegmas kargad icnobda, bolSevikuri par-<br />
15
16<br />
a x a l g a z r d a s t a l i n i<br />
tiis* lideri vladimer lenini iyo, romelic im dros Soreul<br />
CrdiloeTSi, fineTSi, kuokolas erT-erT vilaSi imaleboda.<br />
lenini jer berlinSi, Semdeg ki londonSi saidumlo viTarebaSi<br />
Sexvda stalins da, miuxedavad imisa, rom maTma socialdemokratiulma<br />
partiam mkacrad akrZala bankebis Zarcva, anu<br />
`eqspropriacia~, mas didi Zarcvis organizeba daavala. <strong>stalini</strong>,<br />
organizebulad da konspiraciis sruli dacviT mowyobili<br />
Zarcvebisa da mkvlelobebis wyalobiT, `bolSevikebis mTavar<br />
finansistad~ iyo miCneuli...<br />
erevnis moedanze `SeiaraRebulebis~ saxeliT cnobilma<br />
<strong>stalini</strong>s bandam adgilebi daikava. maTi ramdenime mzveravi<br />
uTvalTvalebda golovinis prospeqts – Tbilisis mTavar da<br />
lamaz quCas, sadac mefisnacvlis italiuri stilis didebuli<br />
sasaxle idga. `SeiaraRebulebi~ diliJansisa da misi gamyoli<br />
kazakebis eskadronis gamoCenas elodnen. Cerqezulxmlianma<br />
kapitanma ramdenjerme SeaTamaSa cxeni, mere CamoqveiTda da<br />
feSenebelur bulvarze Caiseirna.<br />
quCis yovel kuTxes kazaki an policieli icavda: xelisufleba<br />
ianvridan eloda raRacas. ruseTis mefis saidumlo policiis<br />
– `oxrankis~ – da formiani politikuri policiis – Jandarmeriis<br />
– agentebi da informatorebi angariSs angariSze werdnen<br />
kriminalebisa da revolucionerebis saidumlo gegmebisa da<br />
Sida dapirispirebis Sesaxeb. banditebi da teroristebi iatakqveSeTSi<br />
saqmianobdnen da ise iyo yvelaferi erTmaneTSi areuli,<br />
marTalsa da gamogonils ver gaarCevdi, Tumca mosalodneli<br />
`sanaxaobis~ Sesaxeb TveebiT adre vrceldeboda xmebi.<br />
im nislian dilas ver ityodi, rom Tbilisis aRmosavluri<br />
ferebi imave samyaros ekuTvnoda, romelsac aTasobiT kilometris<br />
moSorebiT gaSenebuli sanqt-peterburgi – mefis ruse-<br />
Tis dedaqalaqi. Tbilisis ZvelisZveli da bneli quCebi mTawmindis<br />
kalTebze miiklakneboda, vaziT daCrdiluli aivnebiT<br />
damSvenebuli ulamazesi saxlebis gaswvriv. es qalaqi erT did<br />
sofels hgavda, sadac yvela yvelas icnobda.<br />
zustad samxedro Stabis ukan, freilinis lamaz quCaze, mTavar<br />
moedanTan axlos cxovrobda <strong>stalini</strong>s coli, axalgazrda<br />
momxibvleli mkeravi, erovnebiT qarTveli kato svaniZe Tavis<br />
* 1903 wels ruseTis social-demokratiuli muSaTa partia orad gaiyo: bolSevikebad<br />
(leninis meTaurobiT) da menSevikebad (martovis meTaurobiT). bolSevikebi<br />
da menSevikebi 1912 wlamde inarCunebdnen formalur erTianobas; 1912 wels<br />
ki bolSevikuri partia oficialurad Camoyalibda. partia bankebis ZarcviTa da<br />
sxva kriminaluri saqmianobidan Semosuli TanxebiT finansdeboda.
p r o l o g i<br />
axalSobil vaJTan, iakobTan erTad. is da <strong>stalini</strong> siyvaruliT<br />
daqorwindnen. <strong>stalini</strong> colis erTguli iyo, kato ki aRmerTebda<br />
qmars da iziarebda mis revoluciur miswrafebebs. swored<br />
maSin, roca kato vaJiSvilTan erTad aivanze mzes eficxeboda,<br />
misi qmari misTvis da mTeli TbilisisTvis saSineli dartymis<br />
miyenebas apirebda.<br />
Tbilisi – es idumali qalaqi – mTeli kavkasiis dedaqalaqi<br />
iyo; kavkasia ki – mefis ruseTis daumorCilebeli mTiani gubernia,<br />
Sav da kaspiis zRvebs Soris gadaWimuli, ficxi da amayi<br />
xalxebis mSfoTvare samSoblo. golovinis prospeqti parizul<br />
quCas Camohgavda TeTri neoklasikuri TeatriT, mavritanuli<br />
stilis operis SenobiT, mdidruli sastumroebiT, qarTveli<br />
Tavadebisa da somexi navTobmagnatebis sasaxleebiT, Tumca<br />
samxedro Stabis Senobas gascdebodiT Tu ara, erevnis moedani<br />
aziur stilSi gadadioda.<br />
egzotikurad Cacmuli damtareblebi da patara fardulebis<br />
mepatroneni cxaresaneleblian qarTul lobiosa da<br />
cxel xaWapurs sTavazobdnen gamvlelebs. TuluxCebs, xelze<br />
movaWreebs, jibis qurdebsa da mtvirTavebs saqoneli dahqondaT<br />
an iparavdnen somxur da sparsul bazrebSi, romelTa<br />
viwro gasasvlelebi aRmosavlur bazars ufro hgavda, vidre<br />
evropuli qalaqisas. sparseTisa da TurqeTis abreSumiTa da<br />
saneleblebiT, soflebidan Camotanili xiliTa da Rvinis tik-<br />
WorebiT datvirTuli aqlemebisa da virebis qaravnebi qarvaslis<br />
WiSkarSi Sediodnen. axalgazrda oficiantebi da laqiebi<br />
stumrebs emsaxurebodnen, bargs ezidebodnen, aqlemebs tvir-<br />
Tavdnen da moedans uTvalTvalebdnen. qarTuli arqivebidan<br />
(romlebic sul axlaxan gaxda xelmisawvdomi farTo wreebisaTvis),<br />
ukve cnobilia, rom <strong>stalini</strong> qarvaslis patara biWebs<br />
moTvalTvaleebad da kurierebad iyenebda. swored Zarcvis<br />
dRes qarvaslis erT-erT saidumlo oTaxSi bandis meTaurebi<br />
xelqveiTebs ukanasknel darigebebs aZlevdnen da kidev erTxel<br />
imeorebdnen gegmas. im diliT <strong>stalini</strong>c iq imyofeboda.<br />
im orma momxiblavma gogonam, facia galdavam da aneta<br />
sulaqveliZem, romlebic Wrel qolgebs atrialebdnen, kabebqveS<br />
ki datenil mauzerebs malavdnen, TiTqos udardelad<br />
gadaWres moedani, samxedro StabTan SeCerdnen da rus oficrebs,<br />
moxdenil lurj formebSi gamowyobil Jandarmebsa da<br />
fexmrud kazakebs kekluci saubari gaubes.<br />
17
18<br />
a x a l g a z r d a s t a l i n i<br />
Tbilisi iyo – da axlac aris – moseirneTa qalaqi. moseirneni<br />
xSirad Cerdebodnen Rvinis dasalevad Ria duqnebSi. Tuki emociuri<br />
qarTveli xalxi romelime evropul ers hgvanan, albaT<br />
italielebs. Coxosani qarTvelebi da kavkasiuri warmoSobis<br />
sxva mamakacebi omaxiani simReriT amayad miuyvebodnen quCas.<br />
SavTavsaburaviani qarTveli qalebi da rusi oficrebis evropul<br />
yaidaze Cacmuli colebi puSkinis baRSi seirnobdnen da<br />
sparselebTan, somxebTan, CeCnebTan, afxazebTan da ebraelebTan<br />
erTad Saqaryinulsa da SarbaTs yidulobdnen.<br />
quCis biWebi gafacicebiT akvirdebodnen xalxs, iqneb raime<br />
avcincloTo. TeTr, koWebamde stiqarebSi gamowyobili ymawvili<br />
seminarielebi maswavleblebTan, anaforian grZelwvera<br />
mRvdlebTan erTad gamodiodnen seminariis TeTri, svetebiani<br />
Senobidan, sadac cxra wlis win <strong>stalini</strong> lamis mRvdlad<br />
akurTxes. swored es aRmosavlur-dasavluri, araslavuri,<br />
ararusuli, kavkasiuri kaleidoskopi iyo is samyaro, romelmac<br />
<strong>stalini</strong> aRzarda.<br />
anetam da faciam dro Seamowmes da moednis sxvadasxva kuTxe-<br />
Si daikaves adgilebi. saeWvo duqan `tilipuWuris~ mravalferovani<br />
klientura – Tavadebi, maWanklebi, informatorebi da<br />
jibis qurdebi – qarTul Rvinosa da somxur koniaks miirTmevda.<br />
swored maSin revolucioneri daviT saRiraSvili, romelic<br />
stalinsac da bandis sxva wevrebsac icnobda, megobars duqanSi<br />
estumra. karTan moqeife banditi baWua kupriaSvili daxvda.<br />
baWuam maSinve skami SesTavaza da, qarTuli wesis mixedviT,<br />
wiTeli RviniT savse Wiqa daudga. daviTma Rvino dalia da is<br />
iyo, wasvla daapira, rom baWuam `xazgasmulad zrdilobianad~<br />
sTxova, SenobaSi darCeniliyo da kidev gaesinja Rvino da ker-<br />
Zebi. daviTi mixvda, Senobidan ver gavidoda. karTan ramdenime<br />
SeiaraRebuli kaci idga, romlebic restoranSi uSvebdnen<br />
xalxs, magram aravis aZlevdnen gareT gasvlis nebas....<br />
momxiblavma Savgvremanma mzveravma facia galdavam bulvarze<br />
WenebiT momavali badragi dainaxa Tu ara, maSinve Cqari<br />
nabijiT gaemarTa puSkinis baRisken da gazeTi dauqnia baRis<br />
WiSkarTan mdgar stepko inwkirvels.<br />
stepkom Tavi dauqnia aneta sulaqveliZes, romelic quCis<br />
mopirdapire mxares, `tilipuWurTan~ idga, qalma ki duqanSi<br />
myofT aniSna, gareT gasuliyvnen. karTan mdgarma `SeiaraRebulma~<br />
duqanSi msxdomi yaCaRebi gamoixmo. saRiraSvilma dainaxa,<br />
rom duqanSi `moqeife~ gamxdari da uWmelobiT daWleqianebuli,
p r o l o g i<br />
farToSarvliani axalgazrda TavadiSvilebi micemul niSanze<br />
gareT gamovidnen da moedanze mimoifantnen. maTi saqmianoba<br />
albaT borotmoqmedeba iyo, magram mizani fulis Sovna ar iyo:<br />
maTi gulebi lenins, partias da TbilisSi maT meTojines, stalins<br />
ekuTvnoda.<br />
`yvela Cvenganis funqcia winaswar iyo gansazRvruli~, –<br />
ixsenebda bandis mesame wevri, anetas megobari aleqsandra<br />
daraxveliZe – cxrameti wlis gogona, romelsac, asakis miuxedavad,<br />
Zarcvebsa da mkvlelobebSi monawileobis didi gamocdileba<br />
hqonda.<br />
TiToeulma banditma TiTo policieli amoiRo mizanSi. policielebs<br />
`faraonebs~ eZaxdnen. orma SeiaraRebulma yaCaRma<br />
ratuSasTan mdgar kazakebs daumizna; danarCenebma saxelmwifo<br />
bankis Soriaxlo, veliaminovis quCisa da somxuri bazris<br />
kuTxe daikaves. aleqsandra daraxveliZe Tavis gamouqveynebel<br />
memuarebSi ixsenebs, rogor icavda quCis erT-erT kuTxes or<br />
SeiaraRebul yaCaRTan erTad.<br />
am dros baWua kupriaSvilma, viTom udardelad rom kiTxulobda<br />
gazeTs, Sors cxenis floqvebisgan avardnili mtvris<br />
Rrubeli SeamCnia. baWuam daaxvia gazeTi da moemzada... isini<br />
modiodnen!<br />
iqamde moedanze moseirne kavaleriis laplapaxmliani kapitani<br />
jer gamvlelebs afrTxilebda, moedans moridebodnen,<br />
magram roca aravin ar miaqcia yuradReba, isev Tavis Cinebul<br />
cxens moaxta. es 25 wlis kamo iyo, naxevrad raindi, naxevrad banditi,<br />
`SeiaraRebulTa~ meTauri da, rogorc <strong>stalini</strong> ambobda,<br />
`SeniRbvis didostati~, romelsac SeeZlo Tavi gaesaRebina<br />
mdidar Tavadadac da soflel mrecxav qaladac. kamos siarulis<br />
nerviuli manera hqonda, marcxena Tvals, romliTac cudad<br />
xedavda, aelmebda da acecebda: Zarcvamde ramdenime kviriT<br />
adre xelSi TviTnakeTi yumbara afeTqeboda da jer kidev ar<br />
gamojanmrTelebuliyo.<br />
kamo `mojadoebuli~ iyo <strong>stalini</strong>T, romelmac is marqsizms<br />
aziara. isini erTad izrdebodnen gorSi – Tbilisidan ramdenime<br />
kilometriT daSorebul patara qalaqSi. bankis guladi<br />
mZarcveli kamo, erTi mxriv, gulubryvilod mimndobi, meore<br />
mxriv ki fsiqofati iyo. ucnaurad mSvids, fermkrTalsa da<br />
arafrismTqmeli mzeris patrons guliT surda esiamovnebina<br />
batonisTvis da bevrjer uTxovia, neba momeci, Sen magivrad<br />
me movklao. aranairi saqme, arc Semzaravi mkvleloba da arc<br />
Tavxeduri eqstravagantuloba ar eTakileboda: erT msxverpls<br />
mkerdic ki gaupo da guli amoacala.<br />
19
a x a l g a z r d a s t a l i n i<br />
<strong>stalini</strong> mTeli sicocxle magnitiviT izidavda kamosnair<br />
amoralur, TavaSvebul fsiqopaTebs da maT Tavis Tayvanismcemlebad<br />
aqcevda. misi bavSvobis megobari kamo da bandis<br />
sxva wevrebi pirvelebi iyvnen am grZel siaSi. es axalgazrdebi<br />
Tavdauzogavad emsaxurebodnen stalins, romelsac maTi<br />
aRtaceba saSualebas aZlevda, rkinis disciplina daenerga maT<br />
rigebSi. kamo xSirad stumrobda stalins saxlSi. `sanaxaobamde~<br />
cota xniT adre man katos mamis xmali iTxova, viTom kazaki<br />
oficris gansasaxiereblad. aristokratad aRzrdil leninsac<br />
ki xiblavda TavzexelaRebuli kamo, moferebiT `kavkasiel<br />
bandits~ eZaxda. `kamo, – ambobda 51 wlis lenini, – marTlac,<br />
saocari adamiani iyo~.<br />
`kapitanma~ kamom bulvarisken Seabruna cxeni da CorTiT<br />
gaemarTa momavali badragisken. misi gaTvliT, operacia srolis<br />
dawyebidan 3 wuTSi unda damTavrebuliyo.<br />
kazakebma erevnis moedanze SemoaWenes cxenebi. isini or etls<br />
moacilebdnen. ori kazaki win mouZRoda, ori ukan mosdevda da<br />
erTic gverdiT mohyveboda. mtvris koriantelSi yaCaRebma<br />
SeamCnies, rom diliJansSi isxdnen serTukiani mamakacebi – saxelmwifo<br />
bankis molare kurdiumovi da buRalteri golovni a,<br />
kidev ori jariskaci SemarTuli TofebiT, faetoni ki policielebiTa<br />
da jariskacebiT iyo savse. etlebma da cxenosnebma<br />
wamebSi gadaWres moedani da gezi aiRes sololakisken, sadac<br />
saxelmwifo bankis axali Senoba idga: Sesasvleli karis Tavze<br />
gamoyvanili lomebisa da titanebis bareliefebi rusuli kapitalizmis<br />
keTildReobis niSani iyo.<br />
Setevis dawyebis niSnad baWuam gazeTi Zirs dauSva, mere<br />
gadaagdo da iaraRs daswvda. banditebma Zlieri Wurvebi – `vaSlebi~<br />
– amoiRes, romlebic TbilisSi anetam da aleqsandram<br />
did divanSi damaluli Semoitanes.<br />
yaCaRebma da gogonebma oTx Wurvs detonatorebi moxsnes da<br />
isroles. Wurvebi etlebis qveS gamayruebeli xmauriT afeTqda.<br />
afeTqebis Zalam cxenebi gamofatra, adamianebi ki dafliTa.<br />
banditebma axla mauzerebi da brauningebi moimarjves da moednis<br />
irgvliv mdgar kazakebsa da policielebs gauxsnes cecxli.<br />
dabneuli, daWrili policielebi iqve ecemodnen an xoxviT eZebdnen<br />
TavSesafars. aT bombze meti afeTqda. mowmeebis CvenebiT,<br />
Wurvebi yvela mxridan cvioda, saxuravebidanac ki: Semdeg isic<br />
iTqva, pirveli Wurvi Tavad sumbaTovis sasaxlis saxuravidan<br />
TviTon stalinma isrolao.<br />
bankis etlebi gaCerda. gamvlelebi kiodnen da usafrTxo<br />
adgilisken mixoxavdnen. zogs miwisZvra egona. `aravis SeeZlo<br />
20
p r o l o g i<br />
eTqva, es saSineli xmauri zarbaznebis guguni iyo Tu bombebis<br />
afeTqeba, – werda qarTuli gazeTi `isari~. am xmam panika gamoiwvia...<br />
diliJansebi, etlebi da fexiT mosiarulebi mTel qalaqSi<br />
darbodnen...~ saxuravebidan sakvamurebi cvioda; irgvliv yvela<br />
Senobis fanjara, mefisnacvlis sasaxlis CaTvliT, Camsxvreuli<br />
iyo.<br />
im dros kato svaniZe Tavis aivanze idga da ojaxTan erTad<br />
Svils eTamaSeboda. `uceb bombebis afeTqebis xma gavigoneT da<br />
dazafrulebi oTaxSi SevcvivdiT,~ – ixsenebda misi da, saSiko,<br />
gareT ki kvamlsa da qaosSi cxenebis gvamebi da dasaxiCrebuli<br />
adamianebis sxeulebi erTmaneTSi iyo areuli.<br />
etlSi Sebmul cxens nel-nela sicocxlis niSnebi daubrunda.<br />
rogorc ki erT-erTi yaCaRi gamoiqca, raTa etlSi Cadebuli<br />
fulis CanTebisTvis etaca xeli, cxeni adgils moswyda da<br />
jariskacebis bazrisken gaqusla. male gauCinardeboda kidec im<br />
fuliT, romelsac <strong>stalini</strong> lenins Sehpirda revoluciisTvis.<br />
* * *<br />
mTeli XX saukunis ganmavlobaSi <strong>stalini</strong>s roli im dRis<br />
movlenebSi saeWvod miaCndaT. Tumca axla, Zarcvidan erTi<br />
saukunis mere, ukve SesaZlebelia simarTlis dadgena: moskovsa<br />
da TbilisSi arsebuli arqivebidan ukve cnobilia, Tu<br />
rogor ostaturad warmarTa stalinma es operacia da ramdenime<br />
Tvis ganmavlobaSi rogor `amuSavebda~ `Tavis kacs~ bankSi.<br />
misi colisdis, saSiko svaniZis gamouqveynebel memuarebSi,<br />
romelic qarTul arqivebSi inaxeba, naTqvamia, rom <strong>stalini</strong><br />
TviTonac aSkarad aRiarebda am operaciis xelmZRvanelobas.<br />
<strong>stalini</strong> tkbeboda `binZuri~ politikiT, revoluciuri<br />
SeTqmulebis dramiT. sanam sabWoTa ruseTis diqtatori iyo, is<br />
xSirad TiTqmis nostalgiiT, ixsenebda cnobil TamaSs `kazakebi<br />
da banditebi~ (`казаки и разбойники~), Tumca arasdros yveboda<br />
iseT detalebs, rac mis, rogorc saxelmwifo mmarTvelis, reputacias<br />
Searyevda.<br />
1907 wels <strong>stalini</strong> dabali, jmuxi, sxvadasxva saxelebiT cnobili<br />
idumali kaci iyo. Cveulebriv, wiTeli satinis perangi da<br />
nacrisferi palto ecva da fetris Savi qudi exura. zogjer<br />
tradiciul qarTul Coxas aniWebda upiratesobas da moswonda<br />
TeTri kavkasiuri yabalaxis mxrebze moxdenilad moxveva.<br />
daudgromeli da xSirad policiis mier Zebnili, bevr formas<br />
iyenebda SesaniRbad – policias bevrjer qalis kabaSi gadacmulic<br />
damalvia.<br />
qalebs Zalian izidavda, xSirad mReroda qarTul simRerebs<br />
21
22<br />
a x a l g a z r d a s t a l i n i<br />
da kiTxulobda leqsebs. qarizmatulic iyo da iumoris grZnobac<br />
hqonda, magram mainc pirquSi da ucnauri eTqmoda. mis `mwvel~<br />
Tvalebs Taflisferi gadahkravda megobruli gamoxedvisas,<br />
yviTeli – gabrazebisas. maSin jer ar atarebda ulvaSs,<br />
Tmas zRarbiviT iWrida. zogjer ki piriqiT – wvers uSvebda da<br />
Tmas izrdida; Worfliani da nayvavilari saxe hqonda; swrafad,<br />
magram gverdulad dadioda; marcxena xels SezRudulad amoZravebda,<br />
rac bavSvobaSi gadatanili avadmyofobebisa da ubeduri<br />
SemTxvevebis Sedegi iyo.<br />
daRla ra iyo, ar icoda, mudam ideebiTa da gamomgoneblobiT<br />
iyo Sepyrobili. swavlis wyurviliTa da maswavleblobis<br />
instinqtiT STagonebuli, bejiTad swavlobda literaturasa<br />
da istorias, Tumca teqstisadmi siyvaruls mainc brZanebebisa<br />
da dominirebisadmi swrafva, mtrebis ganadgurebisa da mciredi<br />
wyenis gamo SurisZiebis survili sjabnida. momTmensa da<br />
mSvids, SeeZlo ampartavanic yofiliyo da Tavxedic, ficxic<br />
da advilad feTqebadic.<br />
iyo mtkice realistic, sarkastuli cinikosic da gansakuTrebulad<br />
umowyalo mkvlelic: swored man Seqmna bankis<br />
mZarcvelebisa da mkvlelebis bolSevikuri banda `SeiaraRebulebi~,<br />
romelsac mafioziviT akontrolebda.<br />
katoze siyvaruliT daqorwinebulma stalinma ugulo, mousvenari<br />
cxovreba arCia, rac, misi azriT, Cveulebrivi moralisa<br />
da pasuxismgeblobisgan, TviT siyvarulisganac ki aTavisuflebda.<br />
is sxvebis gandidebis maniaze werda da Zalauflebisaken<br />
Tavisi swrafva ar hqonda gacnobierebuli. Tavisi idumaleba<br />
xiblavda. roca megobrebis karze akakunebda, SekiTxvaze,<br />
`vin aris~, <strong>stalini</strong> moCvenebiTad avbediTi xmiT pasuxobda:<br />
`fostalioni~.<br />
erT-erTi pirveli profesionali revolucionerisTvis<br />
iatakqveSeTi bunebrivi saarsebo garemo iyo. eqstremistad da<br />
konspiratorad dabadebuli `ymawvilobidan fanatikosi marqsisti<br />
fostalioni~ rwmeniT iyo savse.<br />
`Zarcvebis xana stalinma daiwyo,~ – werda mSobliuri qalaqidan<br />
erT-erTi misi megobari, ioseb davriCevi, visTan erTadac<br />
<strong>stalini</strong> bankze Tavdasxmebs gegmavda. gavrcelebuli azriT,<br />
<strong>stalini</strong> operaciebs xelmZRvanelobda, magram piradad arasdros<br />
monawileobda maTSi. iqneb ase iyo im dResc, 1907 wels... Tumca<br />
ukve cnobilia, rom <strong>stalini</strong>, Cveulebriv, mauzeriT SeiaraRebuli,<br />
xSirad uSualod iyo CarTuli sxvadasxva ZarcvaSi.<br />
is yovelTvis gafacicebiT eZebda samizne obieqts, radgan<br />
icoda, rom saukeTeso Zarcva swored gasaZarcvi obieqtis
p r o l o g i<br />
TanamSromlebis daxmarebiT xdeba. amjeradac mas ori `Tavisi<br />
kaci~ hyavda bankSi. is jer moTminebiT cdilobda bankis klerk-<br />
Tan daaxloebas, Semdeg SemTxveviT waawyda skolis amxanags,<br />
romelic bankis safosto ganyofilebaSi muSaobda. <strong>stalini</strong><br />
mas ramdenime Tves `amuSavebda~, sanam amxanagma ar gaando, rom<br />
fuli – SeiZleba milioni rublic ki – TbilisSi 1907 wlis 13<br />
ivniss Camovidoda.<br />
es TanamSromeli Semdeg gamotyda, rom mxolod imitom daexmara<br />
stalins am uzarmazari Zarcvis ganxorcielebaSi, rom<br />
misi romantikuli poeziis Tayvanismcemeli iyo. mxolod saqarTveloSi<br />
SeiZleboda aseTi ram momxdariyo – poeti <strong>stalini</strong>s<br />
xaTriT bandit stalins `daxmarebodnen~.<br />
* * *<br />
etlianad gaqceulma cxenma Tavisi Zvirfasi tvirTiT moedani<br />
gadaWra. banditebi panikam Seipyro, magram sami yaCaRi saocari<br />
siswrafiT daedevna. baWua kupriaSvili auRelveblad gadaxta<br />
cxenisken da kidev erTi `vaSli~ Seugdo cxovels fexebSi.<br />
afeTqebam cxens fexebi waawyvita da nawlavebi gadmoayrevina,<br />
baWua ki haerSi aisrola da ugonod daagdo qvafenilze.<br />
etli gadabrunda. baWua ar iZroda. etlze daTiko WibriaSvili<br />
Sexta da fuliT savse tomrebi gadmoaTria. is veliaminovis<br />
quCisken wabarbacda. banda ukve dafantuliyo, mZime tvirTiT<br />
daTiko Sors ver gaiqceoda: fuli vinmesTvis unda gadaeca,<br />
magram visTvis?<br />
sqeli kvamli gaifanta. iqauroba naomars hgavda. jer kidev<br />
ismoda kivili da srolis xma, qvafenilze sisxlis mdinareebi<br />
miedineboda. kazakebi da jariskacebi samalavebidan gamodiodnen<br />
da iaraRs amzadebdnen. damxmare jari ukve modioda. `yvela<br />
amxanagi, maT garda, visac nervebma umtyuna da gaiqca, mowodebis<br />
simaRleze iyo ~, – werda baWua kupriaSvili. fulis tomrebiT<br />
datvirTulma daTikom uceb aRmoaCina, rom marto darCa. is<br />
daibna da Seyoymanda. gegmis warmateba bewvze ekida.<br />
* * *<br />
marTla isrola pirveli xelyumbara stalinma Tavad sumbaTovis<br />
saxlis saxuravidan? sxva wyaro, p. a. pavlenko, diqtatoris<br />
erT-erTi piradi mwerali, amtkicebda, rom stalinma<br />
TviTon esrola etls da Wurvis namsxvreviTac daiWra. magram<br />
es aradamajereblad JRers. stalins aseT situaciebSi, Cveulebriv,<br />
`Sors eWira Tavi~, erTi mxriv, usafrTxoebis mizniT,<br />
meore mxriv ki imitom, rom Tavi gansakuTrebulad miaCnda.<br />
23
24<br />
a x a l g a z r d a s t a l i n i<br />
qarTuli wyaroebis mixedviT, mogvianebiT, 20-ian wlebSi,<br />
nasvami kamo amticebda, rom <strong>stalini</strong> ar iyo am Zarcvis uSualo<br />
monawile, is mxolod Soridan adevnebda Tvals Zarcvas. amas<br />
sxva, Tumca saeWvo wyaroc amtkicebs, kerZod, policiis angariSi,<br />
romelSic weria, rom <strong>stalini</strong> `golovinis prospeqtze<br />
mdebare saxlis ezoSi sigarets eweoda da mSvidad akvirdeboda<br />
am umowyalo sisxlisRvras~. SeiZleba, `saxli~ swored Tavad<br />
sumbaTovisa iyo. bulvaris merZeveebs, meduqneebs, mewaReebs,<br />
dalaqebsa da mewvrilmaneebs Soris mravlad iyvnen oxrankis<br />
informatorebi. amitomac savaraudoa, rom <strong>stalini</strong>, saidumlo<br />
saqmeebis ostati, romelsac gansakuTrebiT exerxeboda<br />
ucabedi gamoCena da gauCinareba, am adgils srolebis dawyebisTanave<br />
gaecala. yvelaze sando wyaros Tanaxmad, <strong>stalini</strong> im<br />
dilas rkinigzis sadgurze imyofeboda.<br />
aqedan mas advilad SeeZlo kavSiri hqonoda erevnis moedanze<br />
motriale mtvirTavebTan da quCis biWebTan. Tu isini cud<br />
ambebs Seatyobinebdnen, is matarebels Seaxteboda da gauCinardeboda.<br />
* * *<br />
Zarcva ukve CaSlis piras iyo, roca `kapitani~ kamo vesternis<br />
filmebis kovboiviT Sevarda moedanze faetoniT. cal<br />
xelSi sadaveebi epyra, meoreSi – mauzeri. gegmis CavardniT<br />
gamwarebulma faetoni ramdenjerme daatriala wreze da irgvliv<br />
sivrce gaiTavisufla, Tan mTeli xmiT igineboda. Semdeg<br />
daTikos mivarda, gadaixara da erT-erTi SeiaraRebuli gogonas<br />
daxmarebiT, naalafari tomrebi faetonSi Cayara. mere mowyvetiT<br />
moabruna faetoni, ukan, bulvarze gaaWena da mefisnacvlis<br />
sasaxlis miRma gauCinarda. sasaxle skasaviT bzuoda: jaris<br />
nawilebi modiodnen, kazakebi cxenebs kazmavdnen da damxmare<br />
Zalebi brZanebebs Rebulobdnen.<br />
kamom misken swrafad momavali policiis faetoni SeamCnia.<br />
faetonSi policiis ufrosis moadgile a. g. balabanski ijda.<br />
– fuli usafrTxodaa. Cqara moednisken! – dauyvira kamom.<br />
balabanski moednisken gaqanda. man mxolod meore dRes aRmoaCina<br />
Tavisi Secdoma da Tavi moikla.<br />
kamom etli erT-erT sadurglos ezoSi Seiyvana, im saxlis<br />
ukan, romelic xanSi Sesul qalbatons, barbara (babe) boWoriZes<br />
ekuTvnoda. stalins aq bevri Rame hqonda gatarebuli babes<br />
vaJTan, mixasTan erTad. Zarcvis gegmac swored aq SemuSavda. es<br />
misamarTi kargad iyo cnobili policiisTvis, Tumca banditebs<br />
mosyiduli hyavdaT Jandarmeriis erTi oficeri, kapitani
p r o l o g i<br />
zubovi, romelsac mogvianebiT qrTamis aReba da nadavlidan<br />
wilis miReba daedo bralad.<br />
Zalagamoclilma kamom fuli daabinava, forma gamoicvala<br />
da gaxurebul Tavze saTliT wyali gadaivlo.<br />
* * *<br />
<strong>stalini</strong>s `sanaxaobam~ msoflio SeZra. londonSi `deili<br />
mirorma~ gamoaqveyna statia: `bombebis wvima: revolucionerebma<br />
xalxis masebs cecxli gauxsnes. dRes qalaqis centrSi,<br />
xalxiT savse moedanze daaxloebiT 10 Wurvi isroles. Wurvebi<br />
afeTqda da uamravi adamiani Seiwira~... `taimsma~ am faqts<br />
`bombebis afeTqeba TbilisSi~ uwoda; parizis `le tempi~ ufro<br />
lakoniuri iyo: `katastrofa!~<br />
Tbilisi Relavda. kavkasiis gulTbili mefisnacvali, grafi<br />
voroncov-daSkovi maRalfardovnad saubrobda `teroristebis<br />
Tavxedobaze~. `administracia da jari mobilizebulia,<br />
– acxadebda `isari~, – policia da samZebro jgufebi mTel<br />
qalaqSi moqmedeben. bevri dapatimrebulia ~... sanqt-peterburgi<br />
Seuracxyofili iyo. uSiSroebis organoebs ubrZanes,<br />
rac SeiZleba swrafad epovaT fuli da mZarcvelebi. dainiSna<br />
specialuri deteqtivi da Seiqmna sagamoZiebo jgufi; gadaiketa<br />
gzebi; alya Semoartyes erevnis moedans; kazakebsa da Jandarmebs<br />
Cveulebrivi eWvmitanilebi ahyavdaT. yvela informatori<br />
Tu ormagi agenti agrovebda informacias; saWiro<br />
adgilas uamravi versia midioda, Tumca arc erT versiaSi ar<br />
figurirebdnen namdvili damnaSaveebi.<br />
gadabrunebul etlSi 20 aTasi rubli darCa. sikvdils gadar-<br />
Cenilma meetlem ifiqra, beds vewieo, da 9.5 aTasi rubli miiTvisa,<br />
magram mogvianebiT daapatimres: man araferi icoda <strong>stalini</strong>sa<br />
da kamos bandis Sesaxeb. mogvianebiT viRac qali amtkicebda,<br />
erT-erTi mZarcveli me varo, magram SeSlili aRmoCnda.<br />
verafriT daadgines, ramdeni mZarcveli monawileobda am<br />
saqmeSi. mowmeebis CvenebiT, ormocdaaTamde banditi isroda<br />
Wurvebs saxuravebidan da mTawmindidanac ki. aravis daunaxavs,<br />
rom fulis tomrebi kamom aiRo. `oxrankas~ mTeli ruseTidan<br />
misdioda Worebi imis Sesaxeb, rom es Zarcva TviT saxelmwifos,<br />
poloneli socialistebis, rostoveli anarqistebis, somexi<br />
daSnakebisa Tu socialist-revolucionerebis mier iyo mowyobili.<br />
bandis verc erTi wevri ver daiWires, TviT kupriaSvilic<br />
ki. isic droulad movida gons da koWlobiT maSinve gaecala<br />
iqaurobas. banditebma areulobiT isargebles da sxvadasxva<br />
25
26<br />
a x a l g a z r d a s t a l i n i<br />
mimarTulebiT gaifantnen. erT-erTi maTgani, eliso lominaZe,<br />
romelic aleqsandrasTan erTad icavda quCis kuTxes, maswavlebelTa<br />
Sekrebaze Seipara, maswavleblis uniforma moipara<br />
da mere mSvidad dabrunda ukan, rom Tavisi namoqmedariT damtkbariyo.<br />
`maSin yvela gadarCa,~ – Cawera memuarebSi 1959 wels<br />
aleqsandra daraxveliZem – im bandis erTaderTma cocxlad<br />
darCenilma wevrma.<br />
moedanze ormocdaaTi daWrili moqalaqe imyofeboda da<br />
sami kazakis, bankis TanamSromlebisa da ramdenime udanaSaulo<br />
gamvlelis dafleTili gvamebi eyara. Cveulebriv, gazeTebi,<br />
romelTac cenzura akontrolebda, daRupulTa raodenobas<br />
amcirebda, magram `oxrankis~ arqivebidan irkveva, rom ormocamde<br />
adamiani daiRupa. daWrilebisaTvis samedicino punqtebi<br />
axlos mdebare maRaziebSi iyo gaxsnili. ocdaoTxi mZimed<br />
daWrili saavadmyofoSi gadaiyvanes. erTi saaTis mere gamvlelebi<br />
Seeswrnen etlebis samgloviaro msvlelobas golovinis<br />
prospeqtze, romelsac dasaxiCrebuli gvamebi mihqonda.<br />
TviTon saxelmwifo bankmac ar icoda zustad, ra raodenobis<br />
fuli daikarga: 250 an 341 aTasi rubli Tu Tanxa am or ricxvs<br />
Soris, – nebismier SemTxvevaSi es didi fuli iyo, dRevandeli<br />
kursiT daaxloebiT 1.7 milioni funti (3.4 milioni dolari).<br />
Zarcvis monawile boWoriZem da misma colma marom fuli<br />
leibebSi Caakeres. mauzerianma tanwerweta facia galdavam<br />
mtvirTavebs (albaT <strong>stalini</strong>s biWebs) fuli mtkvris meore<br />
mxares, ufro usafrTxo saxlSi gadaatanina. mogvianebiT<br />
erT-erTi leibi Tbilisis meteorologiuri observatoriis<br />
direqtoris sawolze daages. aq <strong>stalini</strong> cxovrobda da muSaobda<br />
seminariis datovebis Semdeg. observatoria <strong>stalini</strong>s<br />
bolo oficialuri samsaxuri iyo 1917 wlis oqtombramde, anu<br />
im dromde, sanam iatakqveSeTis saidumlo saqmianobaSi Caebmeboda<br />
da sabWoTa xelisuflebas SeuerTdeboda. mogvianebiT am<br />
meteocentris direqtori ambobda, rom warmodgena ar hqonda,<br />
Tu aseT simdidreze iwva.<br />
bevri wyaros mtkicebiT, <strong>stalini</strong> piradad daexmara banditebs<br />
observatoriaSi fulis damalvaSi. SeiZleba miTs hgavs,<br />
Tumca mainc damajereblad JRers, rom SeiaraRebul stalins<br />
mTaSi dasamalad mihqonda naZarcvi fuliT savse xurjinebi.<br />
ucnauria, magram im RamiT, roca Zarcva moewyo, <strong>stalini</strong><br />
imdenad usafrTxod grZnobda Tavs, rom ojaxSi dabrunda da<br />
colis axloblebTan waitrabaxa, es Cemma biWebma Caidineso.<br />
meore dRes is udardelad qeifobda sanapiros duqnebSi. Tumca
p r o l o g i<br />
oriode dRis Semdeg cols ganucxada, rom isini miemgzavrebodnen<br />
da axal cxovrebas iwyebdnen baqoSi – kavkasiis navTobiT<br />
cnobil qalaqSi.<br />
rac Seexeba fuls: is kontrabandiT gaitanes sazRvargareT.<br />
stalinze an Tundac kamoze eWvi aravis miutania. ramdenime<br />
saxelmwifos policia fulisa da banditebis povnas Tveebis<br />
ganmavlobaSi cdilobda, magram sruliad uSedegod.<br />
`eSmakma icis, rogor ganxorcielda es gansakuTrebulad<br />
Tavxeduri Zarcva,~ – werda `novoe vremia~. <strong>stalini</strong>s mier<br />
dagegmili danaSauli srulyofili iyo.<br />
Tumca Zarcvis operacia srulyofili erTi SexedviT Canda.<br />
sinamdvileSi is mowamluli sasmisi aRmoCnda – am ambis Semdeg<br />
stalins aRarasdros ucxovria Tbilissa da saqarTveloSi.<br />
warmatebulma Zarcvam mas lamis ubedureba moutana. msoflioSi<br />
gavrcelebuli informacia leninisa da piradad <strong>stalini</strong>s<br />
winaaRmdeg mZlavr iaraRad iqca.<br />
banditebi nadavls ver iyofdnen. lenini da misi amxanagebi<br />
ise ibrZodnen fulis xelSi Casagdebad, rogorc virTxebi –<br />
galiaSi; leninis mtrebi ki sami wlis ganmavlobaSi awarmobdnen<br />
sam damoukidebel partiul gamoZiebas leninis ganadgurebis<br />
mizniT. <strong>stalini</strong>, Persona non grata saqarTveloSi, partiis wesebis<br />
Tavxedurad ugulebelyofisa da sisxlisRvris mowyobisaTvis,<br />
Tbilisis komitetma partiidan garicxa. erTi mxriv, amas<br />
SeiZleboda xeli SeeSala <strong>stalini</strong>s ambiciebisTvis, rac leninTan<br />
erTad ruseTis saxelmwifo mmarTvelobaSi mosvlasa da<br />
marqsizmis mTavar ideologiad qcevas isaxavda miznad. 1918<br />
wels <strong>stalini</strong> mTeli ZalisxmeviT Seecada am ambis CaxSobas*.<br />
misi, rogorc bandis meTauris, bankis mZarcvelis, mkvlelisa<br />
da yaCaRis kariera saidumlod rCeboda XXI sauku nemde, Tumca<br />
arasabWoTa kritikosebs Zalian uyvardaT am Temaze kuluareb-<br />
Si saubari.<br />
meore mxriv, swored Tbilisis `sanaxaobam~ Seqmna <strong>stalini</strong>.<br />
am `warmatebuli~ operaciiT man Tavis erTaderT patrons<br />
daumtkica, rom is ara marto niWieri, aramed Seubralebeli<br />
politikosic iyo. lenini darwmunda, rom <strong>stalini</strong> zustad is<br />
iyo, vinc mas sWirdeboda.<br />
* 1923-1924 wlebSi, bandis ufrosma kote cincaZem gamoaqveyna mogonebebi erT<br />
mciretiraJian qarTul JurnalSi. mogonebebi meored 1927 wels gamoqveynda,<br />
magram is gverdebi, sadac saubari iyo <strong>stalini</strong>s monawileobaze Zarcvebsa<br />
da mkvle lobebSi, amoiRes. faqtebis miCqmalvis procesi gagrZelda 1930-ian<br />
wlebSic, berias mmarTvelobis xanaSi. am faqtobrivi masalis mopoveba dResac<br />
Zalian Znelia.<br />
27
* * *<br />
stalinma da misma col-Svilma Zarcvidan ori dRis mere<br />
datoves Tbilisi. win axali samyaro iyo dasapyrobi – navTobiT<br />
mdidari qalaqi baqo, ruseTis maSindeli dedaqalaqi sanqtpeterburgi<br />
da, bolos da bolos, TviT didi ruseTi. patara<br />
qarTuli qalaqis sastik quCebSi gazrdili <strong>stalini</strong> fexs dgamda<br />
did rusul scenaze. mas mere arc arasdros mouxedavs ukan.<br />
didebasTan erTad piradi tragediac eloda, ramac mkvleli<br />
pirvelxarisxovan politikosad aqcia. <strong>stalini</strong>sTvis aranairi<br />
jildo, gamowveva an adamianis sicocxle ar iyo imdenad Rirebuli,<br />
rom uari eTqva Tavisi ambiciebisa da utopiuri ideebis<br />
ganxorcielebaze.
pirveli nawili<br />
dila<br />
vards gaefurCqna kokori,<br />
gadaxveoda iasa,<br />
zambaxsac gaRviZeboda<br />
da Tavs uxrida niavsa.<br />
torola maRla RrublebSi<br />
wkrial-wkrialiT galobda,<br />
bulbulic, gaxarebuli,<br />
nazis xmiT amas ambobda:<br />
`ayvavdi turfav qveyanav,<br />
ilxine, iverT mxareo,<br />
da Senc, qarTvelo, swavliTa<br />
samSoblo gaaxareo~!<br />
i. j-Svili<br />
(gaz. `iveria~, 1895, 14 ivnisi)
I<br />
kekes saswauli: soso<br />
1872 wlis 17 maiss axalgazrda warmosadegi mewaRe, 22 wlis<br />
besarion (beso) juRaSvili daqorwinda 17 wlis momxiblav, Worflian,<br />
wablisferTmian gogonaze, ekaterine (keke) gelaZeze.<br />
jvriswera gorSi, miZinebis (uspenskis) eklesiaSi Catarda.<br />
maWankali saxlSi estumra kekes da mewaRe besos winadadeba<br />
gadasca. beso baramovis patara saxelosnos pativcemuli<br />
xelosani da sasurveli sasiZo iyo. `Cemi megobrebis wreSi beso<br />
warmatebul kacad iTvleboda da yvela gogo mis colobaze<br />
ocnebobda. beso marTlac kargi sasiZo iyo, namdvili yaraCoReli,<br />
lamazi ulvaSebiT, Zalian kargad Cacmuli da daxvewili, –<br />
wers keke Tavis memuarebSi, romelic axlaxan aRmoaCines*. kekes<br />
arc imaSi epareboda eWvi, rom TviTonac saxarbielo sarZlo<br />
iyo: `Cems megobar gogonebs Soris me yvelaze lamazi viyavi~.<br />
marTlac, rogorc ambobdnen, es `tanwerweta, wablisferTmiani,<br />
didTvaleba gogona~ Zalian momxiblavi iyo.<br />
tradiciisamebr, qorwinebis ceremoniali mzis CasvlisTanave<br />
daiwyo. `qarTuli socialuri cxovreba, – wers erTi istorikosi,<br />
– iseve ritualizebuli iyo, rogorc inglisis viqtorianuli<br />
yofa~. qorwili qalaq gorisTvis Cveuli xmauriani<br />
zeimiT Catarda. rogorc keke ixsenebs, `is marTlac brwyinvale<br />
iyo~. mxiaruli, Tamami da gulwrfeli stumrebi moxdenil Sav<br />
CoxebSi gamowyobiliyvnen. besos ori mejvare hyavda, maTgan<br />
* kekes memuarebis audioCanaweri (Caiwera l. kasraZem) saqarTvelos komunisturi<br />
partiis arqivSi aRmoCnda. is arasodes gamouqveynebiaT <strong>stalini</strong>s diqtatorobis<br />
dros. savaraudod, Tavad stalins warmodgena ar hqonda am memuarebis arsebobis<br />
Sesaxeb, radgan Canaweri arasodes gaugzavniaT moskovis arqivSi. cnobilia, rom<br />
mas ar moswonda presis dedamisiT daintereseba. 1935 wels, roca erT-erT sab-<br />
WoTa JurnalSi gamoqveynda kekesTan interviu, stalinma politbiuros sxdomaze<br />
mkacrad moiTxova `presaSi msgavsi sisuleleebis raxaruxis~ akrZalva. savaraudod,<br />
kekes Tavisi memuarebi Svilisgan saidumlod unda Caewera gardacvalebamde<br />
cota xniT adre, 1935 wlis 23-27 agvistos.<br />
31
32<br />
a x a l g a z r d a s t a l i n i<br />
mTavari iakob (koba) egnataSvili iyo – Ronieri moWidave, mdidari<br />
vaWari da adgilobrivi gmiri, romelic, rogorc keke<br />
ixsenebs: `yvelanairad mogvexmara, ojaxi rom Segveqmna~.<br />
megobrebi siZis saxlSi Seikribnen, sadRegrZeloebi warmoTqves<br />
da mere siZesTan erTad quCaSi gavidnen, raTa kekesa<br />
da mis ojaxs Sexvedrodnen. yvavilebis gvirgvinebiT TavdamSvenebuli<br />
wyvili wkriala zanzalakebiTa da friala bafTebiT<br />
morTuli saqorwino faetoniT gaemarTa eklesiisken. eklesiaSi,<br />
mbJutav sanTlebs Soris, qalebi da mamakacebi cal-calke<br />
dajgufdnen. mgalobelTa gundis momRerlebma amaRlebuli da<br />
harmoniuli qarTuli sagaloblebi Seasrules.<br />
mere patarZali Semovida mejvareebTan erTad. mejvareebi<br />
cdilobdnen, fexi ar daebijebinaT Sleifze (es cudis niSani<br />
iyo). ceremonia erovnebiT somexma mRvdelma xaxanovma Caatara,<br />
qorwineba mRvdelma kasraZem gaaforma, ojaxis megobarma mama<br />
qristefore Carkvianma ki ise kargad imRera, rom iakob egnataSvilma<br />
`guluxvad aCuqa 10 rubli,~ rac maSin arcTu ise patara<br />
Tanxa iyo. jvrisweris Semdeg besos megobrebi tradiciuli<br />
qarTuli cekva-simReriT gaemarTnen sufrisken.<br />
jvriswera da simRera jer isev qarTul enaze mimdinareobda,<br />
radgan saqarTvelo maSin arc ise didi xnis SeerTebuli hyavda<br />
romanovebis imperias. aTasobiT wlis ganmavlobaSi, bagrationTa<br />
dinastiis mefobisas, saqarTvelos samefo (jorjia<br />
– dasavleTisTvis, gruzia – rusebisTvis) uSiSari raindebis<br />
damoukidebeli qristianuli bastioni iyo monRolebis, Temuridebis,<br />
otomanebisa da sparsuli imperiis winaaRmdeg. man<br />
apogeas miaRwia Tamar mefis mmarTvelobis xanaSi, romelic<br />
rusTavelma ukvdavyo `vefxistyaosanSi~. momdevno saukuneebis<br />
ganmavlobaSi samefo urTierTmoqiSpe samTavroebad<br />
daiSala. 1801 da 1810 wlebSi, ruseTis mefeebma pavlem da<br />
aleqsandre I-ma saqarTvelos samTavroebi ruseTis imperias<br />
SeuerTes. ruseTis mier kavkasiis dapyroba imam Samilisa da<br />
misi CeCeni mebrZolebis kapitulaciiT dasrulda 1859 wels,<br />
ocdaaTwliani omis Semdeg; aWara ruseTma 1878 wels miierTa.<br />
yvelaze aristokratuli qarTvelebic ki, romlebic sanqtpeterburgSi,<br />
imperatoris karze an TbilisSi mefisnacvalTan<br />
msaxurobdnen, damoukideblobaze ocnebobdnen. kekec amayobda<br />
qarTuli tradiciebiT.<br />
`beso kargi meojaxe aRmoCnda... is morwmune iyo da xSirad<br />
dadioda eklesiaSi,~ – ixsenebda keke. siZe-patarZlis mSoblebi<br />
adgilobrivi Tavadebis ymebi iyvnen, romlebic 1864 wels gaaTavisufla<br />
mefe aleqsandre II-m. besos papa, zaza, erovnebiT osi
k e k e s s a s w a u l i : s o s o<br />
iyo, goridan CrdiloeTiT mdebare sofel geridan*. zaza 1804<br />
wels SeuerTda ruseTis winaaRmdeg Tavad erisTavis amboxebas.<br />
Semdeg, sxva `monaTlul osebTan~ erTad Tbilisidan 13 kilometris<br />
daSorebiT, sofel did liloSi dasaxlda da Tavad baadur<br />
maCabels daudga ymad. zazas Svili vano Tavadis venaxebs uvlida.<br />
mas ori Svili hyavda: giorgi, romelic yaCaRebma mokles, da<br />
beso, romelmac TbilisSi, adelxanovis fexsacmlis fabrikaSi<br />
iSova samuSao; mere somexma ioseb baramovma gadaibira, rom<br />
goris samxedro garnizonisTvis Seekera Ceqmebi. swored iq<br />
SeniSna axalgazrda besom `wablisferTmiani da lamazTvalebiani,<br />
mimzidveli, koxtad Cacmuli gogona~.<br />
kekec, glaxo gelaZis qaliSvili, axali Casuli iyo gorSi.<br />
glaxo gelaZe adgilobrivi Tavadis, amilaxvris yma iyo. is jer<br />
meqoTned muSaobda, Semdeg mdidari somexis, zaxar gambarovis<br />
mebaRe gaxda. gambarovs gorTan axlos, gambareulSi, mSvenieri<br />
baRebi hqonda. radgan mama adre gardaecvala, keke dedis<br />
ojaxma gazarda. is ase ixsenebda gorSi gamgzavrebas: `ra bednieri<br />
mogzauroba iyo! lamazad morTul gorSi xalxi zRvasaviT<br />
Relavda. samxedro aRlumi Tvalebs gvWrida, xmamaRali<br />
musika ismoda, sazandari da tkbili duduki ukravda da yvela<br />
mReroda~.<br />
kekes axalgazrda saqmro – gamxdari, Savgvremani, SavTvalwarba<br />
da SavulvaSa beso qamriT Sekrul Cerqezul paltos,<br />
maRalyelian CeqmebSi Catanebul farTo Sarvalsa da wvetian<br />
quds atarebda. uCveulo, ucnauri da pirquSi, magram Wkviani<br />
da amayi beso oTx enaze laparakobda (qarTul, rusul, Turqul<br />
da somxur enebze) da `vefxistyaosnidan~ mTeli rigi adgilebi<br />
icoda zepirad.<br />
juRaSvilebis saqme win midioda. gorSi bevri ojaxi iseTi<br />
Raribi iyo, rom aliziT Selesil qoxSi an pirdapir miwurSi<br />
cxovrobda. magram Sromismoyvare mewaRe besos cols aseTi<br />
siRaribis SiSi ar unda hqonoda. `Cveni ojaxis bedniereba usaz-<br />
Rvro iyo,~ – ambobda keke.<br />
besom miatova baramovi, raTa sakuTari saxelosno gaexsna<br />
megobrebis xelSewyobiT, gansakuTrebiT misi mfarveli egnataSvilis<br />
daxmarebiT, romelmac xelsawyoebi uyida. male keke<br />
dafexmZimda. `bevr daojaxebul wyvils SeSurdeboda Cveni bed-<br />
* <strong>stalini</strong>s mamis samedicino anketaSi miTiTebulia `erovneba – osi~. <strong>stalini</strong>s<br />
oponentebi xSirad usvamdnen xazs beladis osur warmoSobas. aRsaniSnavia, rom<br />
gvari `juRaSvili~ osuri warmoSobisaa. keke ixsenebda, rogor uxsnida beso, rom<br />
sityva `juRa~ qarTuli `jogis~ osuri Sesatyvisia. aRsaniSnavia, rom <strong>stalini</strong>s<br />
dabadebisTvis juRaSvilebi mTlianad gaqarTvelebulebi iyvnen.<br />
33
34<br />
a x a l g a z r d a s t a l i n i<br />
nierebis~, – ambobda keke. marTlac, misi da besos daqorwineba<br />
Surs iwvevda kekes amxanagebSi. boroti enebi arc qorwinebis<br />
mere gaCumebulan. sainteresoa, rom Tavad kekec xazs usvams<br />
Worebs: SeiZleba vinme sxva apirebda besos colobas da kekem is<br />
marTlac waarTva sabedos, `boroti enebi, – rogorc amas egnataSvili,<br />
mRvdeli Carkviani, goris policiis oficeri damian<br />
davriSevi da bevri sxva cnobili adamiani Tu maRali wris warmomadgeneli<br />
ambobda, – qorwinebidan maleve gavrcelda~.<br />
* * *<br />
keke igonebs: `qorwinebidan 9 Tvis Tavze, 1875 wlis 14 Tebervals,<br />
Cveni bedniereba vaJiSvilis dabadebam gaaormaga~. bavSvi<br />
egnataSvilma monaTla da besom didebuli naTloba gamarTa.<br />
beso giJs hgavda sixarulisgan. magram ori Tvis mixeili gardaicvala.<br />
bedniereba ubedurebad gadaeqcaT. besom dardisgan smas<br />
mihyo xeli. keke male isev dafexmZimda. meore Svili, giorgi, 1876<br />
wlis 24 dekembers daibada. egnataSvili isev naTlia gaxda, isev<br />
uiRblod – bavSvi yvaviliT daiRupa 1877 wlis 19 ivniss.<br />
wyvilis bedniereba daimsxvra. beso mwuxarebisgan lamis<br />
gagiJda; is yvelaferSi mSobliuri soflis siwmindes, geris<br />
xats adanaSaulebda. kekes dedam, melaniam, mkiTxavebTan daiwyo<br />
siaruli. besom sma gaagrZela. saxlSi wminda giorgis xati<br />
moabrZanes. ojaxi gorijvris mTazec avida im eklesiaSi salocavad,<br />
romelic Suasaukuneebis cixis gverdiT idga da qalaqs<br />
gadmohyurebda. keke mesamed dafexmZimda da daifica, rom Tu<br />
Svili gadaurCeboda, is mlocvelad wavidoda gerSi, rom wminda<br />
giorgis saswaulisTvis madloba gadaexada. 1878 wlis 6 dekembers<br />
man mesame vaJi gaaCina.<br />
`Cven is saswrafod movnaTleT, rom mounaTlavi ar momkvdariyo,~<br />
– ixsenebs keke. keke Svils pawia, oroTaxian, erTsar-<br />
Tulian saxlSi zrdida. saxlSi TiTqmis araferi iyo, samovris,<br />
sawolis, taxtis, magidisa da navTis lampis garda. xveuli kibe<br />
sardafSi Cadioda, romelic sami niSisgan Sedgeboda. erTSi<br />
besos xelsawyoebi elaga, meoreSi – kekes samkervalo mowyobilobebi,<br />
mesameSi ki cecxli enTo. iqve idga bavSvis akvanic.<br />
ojaxi ikvebeboda Cveulebrivi qarTuli saWmliT: lobioTi,<br />
badrijniT, lavaSiT... iSviaTad hqondaT mwvadi.<br />
17 dekembers bavSvi iosebad monaTles, moferebiT ki sosos<br />
eZaxdnen. soso `susti, gamxdari, saTuTi bavSvi iyo, – ixsenebda<br />
dedamisi, – avadmyofoba Tu gamoCndeboda, aucileblad pirvelad<br />
mas Seeyreboda~. bavSvs marcxena fexis meore da mesame<br />
TiTebi apkiT hqonda SeerTebuli.
k e k e s s a s w a u l i : s o s o<br />
besom gadawyvita, maTi ojaxis mfarveli egnataSvilisTvis<br />
ar moenaTvlinebina Svili. amtkicebda, iakobs uiRblo xeli<br />
aqvso. Tumca miuxedavad imisa, rom vaWars bavSvi ar mounaTlavs<br />
eklesiaSi, <strong>stalini</strong> da dedamisi mas yovelTvis `naTlia iakobad~<br />
moixseniebdnen.<br />
besos sidedrma Seaxsena, rom maT geris eklesiaSi asvlis<br />
aRTqma hqondaT dadebuli.<br />
– oRond icocxlos da muxlisCoqviT avfofxdebi gerSi<br />
mxrebze Sesmuli bavSviT! – upasuxa besom.<br />
magram man asvla gadado. Semdeg bavSvi gacivda. aman ise Sea-<br />
Sina beso, rom salocavad wasvla gadawyvita: mTeli ojaxi gerSi<br />
wavida. keke ixsenebda: `gzaze bevri sirTule Segvxvda, cxvari<br />
SevwireT da samadlobelo wirva SevukveTeT~. roca mivediT,<br />
geris mRvdlebi rituals atarebdnen – patara gogona xramSi<br />
CaekidaT, raTa eSmaki ganedevnaT. sosos SeeSinda da yvirili<br />
morTo. juRaSvilebi gorSi dabrundnen. SeSinebuli soso Zil-<br />
Si drodadro krTeboda da bodavda kidec, Tumca gadarCa da<br />
dedis saunjed iqca.<br />
kekes sakmarisi rZe ar hqonda, amitom bavSvma cixiTaTriSvilis<br />
(misi oficialuri naTlia) da egnataSvilis colebis ZuZuc<br />
mowova. `pirvelad bavSvma ar miiRo dedaCemis rZe, – ixsenebs<br />
aleqsandre cixiTaTriSvili, – magram nel-nela mieCvia, oRond<br />
Tvalebs xuWavda, rom dedaCemis saxe ar daenaxa~.<br />
`egnataSvilis bavSvebTan rZis gaziarebam isini sosos ZuZumteebad<br />
aqcia,~ – ambobda galina juRaSvili, <strong>stalini</strong>s SvilTaSvili.<br />
sosom adre daiwyo laparaki. mas yvavilebi da musika uyvarda,<br />
gansakuTrebiT kekes Zmebis, giosa da sandalas mier dudukze<br />
Sesrulebuli melodiebi moswonda. qarTvelebs uyvarT simRera;<br />
<strong>stalini</strong>c tkbeboda gulSi Camwvdomi qarTuli simRerebiT*.<br />
is mogvianebiTac ixsenebda xolme `qarTvel kacebs, simReriT<br />
rom dadiodnen bazarSi~.<br />
besos patara biznesi yvaoda – man Segirdebic aiyvana da<br />
aTamde muSac daiqirava. erT-erTi Segirdi, daTo gasitaSvili,<br />
romelsac soso uyvarda da mis gazrdaSi exmareboda kekes, am<br />
ojaxis keTildReobas ixsenebda: `Cveni profesiis xalxs Soris<br />
beso yvelaze ukeT cxovrobda. maT yovelTvis hqondaT karaqi<br />
saxlSi~. Semdegac bevrs Woraobdnen am keTildReobaze, rac<br />
proletariatis gmirs saCoTiro mdgomareobaSi agdebda. `me<br />
muSis Svili ar var, – adasturebda <strong>stalini</strong>, – mamaCems fexsac-<br />
* stalins yvelaze metad `gafrindi Savo mercxalo~ da `suliko~ uyvarda.<br />
35
36<br />
a x a l g a z r d a s t a l i n i<br />
mlis saxelosno hqonda, Segirdebi hyavda, eqspluatatori iyo.<br />
Cven ar vcxovrobdiT cudad~. swored am bednieri cxovrebis<br />
dros daumegobrda keke maria da arSak ter-petrosianebs, mdidar<br />
somex samxedro kontraqtorebs, romelTa Svili simoni<br />
SemdegSi saxels gaiTqvams, rogorc bankis mZarcveli kamo.<br />
keke sicocxlis bolomde aRmerTebda Svils: `me isev vxedavdi<br />
mis pirvel nabijebs da es xilva sanTeliviT menTo gulSi~.<br />
keke da dedamisi stalins siaruls aswavlidnen da amaSi mis<br />
yvavilebisadmi siyvaruls iyenebdnen. keke gvirilas aCvenebda<br />
bavSvs, isic mis wasarTmevad iwevda da siaruls swavlobda.<br />
erTxel patara soso viRacis qorwilSi waiyvanes. bavSvma yvavili<br />
SeamCnia dedoflis gvirgvinSi da maSinve xeli staca mas.<br />
kekem xeli gaaSvebina, naTlia egnataSvilma ki siyvaruliT akoca<br />
bavSvs da gaexumra, axlave Tu patarZlis motacebas apireb,<br />
rom gaizrdebi, RmerTma uwyis, ras izamo.<br />
sosos gadarCena dedisTvis saswauli iyo. rogorc Cans,<br />
swored dedis mxridan aseTma Tayvaniscemam STaagona stalins,<br />
rom yvelasgan gamorCeuli iyo: froidis avtoritetuli azri,<br />
rom dedis Tavdadebam aiZula <strong>stalini</strong>, dampyroblad egrZno<br />
Tavi, udavod marTalia. `soselo,~ rogorc siyvaruliT eZaxda<br />
deda, adreuli asakidanve amJRavnebda Tavdajerebulobas.<br />
besos keTildReobas, warmatebis drosac ki, Crdili adga:<br />
zogjer klientebi gasamrjelos fulis nacvlad RviniT<br />
ixdidnen. Rvinos ise uxvad amzadebdnen saqarTveloSi, rom<br />
es Cveulebrivi movlena iyo. ufro metic, beso Tavis saqmeebs<br />
megobrebis duqnebSi agvarebda, ris gamoc kidev ufro mets<br />
svamda. besom erTi Tanameinaxec ipova, politikuri devnili<br />
ruseTidan, saxelad poka, savaraudod, `narodniki~ xalxosani<br />
an radikali, teroristul organizacia `narodnaia volias-<br />
Tan~ dakavSirebuli. am axalgazrdam ramdenjerme uSedegod<br />
scada imperator aleqsandre meoris mokvla. ase rom, <strong>stalini</strong><br />
adreuli asakidan icnobda rus revolucioners. `Cemi Svili<br />
mas male daumegobrda, – ambobda keke, – pokam iadoni uyida~.<br />
es rusi wyalwaRebuli loTi iyo da daZonZili dadioda. erT<br />
zamTars ki TovlSi ipoves mkvdari.<br />
beso mixvda, rom smas Tavs veRar anebebda. erT dros meojaxe<br />
kaci ukve ganadgurebuli iyo. mudmivi simTvrale saxelosnos<br />
saqmesac afuWebda: `xelis kankali daewyo da fexsacmels veRar<br />
keravda. saqme marto Segirdebis wyalobiT grZeldeboda,~ –<br />
ambobda keke.<br />
verc pokas sikvdilma aswavla Wkua besos: male axali Tanameinaxe<br />
ipova, mRvdeli Carkviani.
k e k e s s a s w a u l i : s o s o<br />
provinciul saqarTveloSi samRvdeloebas didi gavlena<br />
hqonda, magram RvTis kacebi xSirad arc amqveyniur siamovnebaze<br />
ambobdnen uars. RvTismsaxurebis Semdeg mRvdlebi<br />
goris duqnebSi midiodnen da iq manam rCebodnen, sanam kargad<br />
ar gamoTvrebodnen. xanSi Sesuli <strong>stalini</strong> ixsenebda: `mama<br />
Carkviani wirvas daasrulebda Tu ara, CvenTan Semoivlida da<br />
ori megobari duqnisken miiCqaroda~. Sin ugonod mTvralebi<br />
brundebodnen, erTmaneTs eyrdnobodnen, exveodnen da<br />
areulad mRerodnen.<br />
– kai kaci xar Sen, beso, mewaRis kvalobazec ki, – luRluRebda<br />
mRvdeli.<br />
– Sen mRvdeli xar, magram ra mRvdeli, me Sen miyvarxar! –<br />
xvneSoda beso. keke xan mama Carkvians exveweboda, ar waeyvana<br />
beso dasalevad, xan besos aficebda, Seewyvita sma. egnataSvilic<br />
imaves sTxovda megobars, magram amaod. iqneb besos<br />
galoTebis mizezi qalaqSi ukve gavrcelebuli Worebi iyo?!<br />
iqneb es igive `boroti enebi~ iyo, qorwilTan dakavSirebiT<br />
rom axsenebda keke. ioseb davriSevi, goris policiis ufrosis<br />
Svili, Tavis memuarebSi amtkicebs: `sosos dabadeba salaparako<br />
gaxda samezobloSi; Woraobdnen, rom bavSvis namdvili mama koba<br />
egnataSvili iyo... an mamaCemi damian davriSevi~. ra Tqma unda, es<br />
gaauaresebda besos (davriSevis daxasiaTebiT, `maniakalurad<br />
eWviani kacunas~) mdgomareobas, romelic ukve loTad qceuliyo.<br />
* * *<br />
1883 wlidan beso `uxeSi da uyuradRebo~ gaxda, xSirad<br />
ereoda xolme mTvralebis CxubSi da metsaxelic miiRo – `giJi<br />
beso~.<br />
namdvili mamis Sesaxeb Worebi Svilis Zalauflebisa da saxelis<br />
zrdasTan erTad vrceldeboda. mas Semdeg, rac <strong>stalini</strong><br />
sabWoTa diqtatori gaxda, mis mamad asaxelebdnen centraluri<br />
aziis ganTqmul mkvlevars nikolai prJevalskis, romelic<br />
zrdasrul stalins hgavda da gorSic iyo namyofi; <strong>stalini</strong>s<br />
mamad saxeldeboda TviT momavali imperatori aleqsandre<br />
III-c ki, romelic erTxel estumra Tbiliss da im sasaxleSi gaCerda,<br />
sadac keke msaxurobda. Tumca es usafuZvlo Worebi iyo:<br />
prJevalski homoseqsualisti iyo da saqarTvelos siaxlovesac<br />
ar gauvlia <strong>stalini</strong>s Casaxvis dros; keke ki TbilisSi ar imyofeboda<br />
taxtis memkvidris stumrobisas.<br />
marTlac sainteresoa, sinamdvileSi vin iyo <strong>stalini</strong>s<br />
biologiuri mama. SeZlebuli siraji egnataSvili marTlac<br />
37
38<br />
a x a l g a z r d a s t a l i n i<br />
mfarvelobda ojaxs, anugeSebda kekes da exmareboda mis<br />
Svils. is TviTonac colSviliani iyo, mdidrulad cxovrobda<br />
da bevr duqans flobda. ufro metic, es ulvaSebiani Ronieri<br />
kaci saukeTeso moWidave iyo im qalaqSi, romelic aRmerTebda<br />
moWidaveebs. rogorc zemoT SevniSneT, keke TviTon werda:<br />
`is yovelTvis cdilobda, dagvxmareboda ojaxis SeqmnaSi~. am<br />
orazrovani fraziT garkveulwilad simarTle mJRavndeba.<br />
savaraudod, keke amas pirdapiri mniSvnelobiT ar ambobda –<br />
iqneb cdilobda, raRac eTqva CvenTvis?<br />
policiis ufrosi davriSevi, romelic kekes daexmara, roca<br />
am ukanasknelma sakuTari qmris galoTebaze SesCivla, aseve<br />
sosos mamad saxeldeboda: `rogorc vici, soso davriSevis namdvili<br />
Svili iyo, – irwmuneboda davriSevis megobari da qalaqis<br />
meri Juruli, – gorSi yvelam icoda misi romanis Sesaxeb sosos<br />
momxiblav dedasTan~.<br />
TviTon stalinma Tqva erTxel, rom sinamdvileSi misi mama<br />
iyo mRvdeli, anu Cndeba mesame kandidati – mama Carkviani. egnataSvilic,<br />
davriSevic da Carkvianic daqorwinebulebi iyvnen,<br />
magram qarTveli mamakacebisTvis, iseve, rogorc italielebisTvis,<br />
Cveulebrivi movlena iyo sayvarlis yola. sasiyvarulo<br />
skandalebSi mRvdlebic ki exveodnen. zemoT xsenebuli samive<br />
kandidati cnobili pirovneba iyo, romlebic siamovnebiT daexmarebodnen<br />
gasaWirSi myof axalgazrda qals.<br />
TviTon kekeze rom visaubroT, Znelia 1930-iani wlebis<br />
RvTismoSiSi moxuci qalis Sedareba 1880-iani wlebis axalgazrda,<br />
daucxromel qalTan. arsebobs cnobebi, rom mas miwieri<br />
midrekilebebi hqonda, aSkarad moswonda, rom `sasurveli da<br />
lamazi gogo iyo~. amboben, moxuci keke lavrenti berias cols,<br />
ninasac ki urCevda, sayvarlebi gaeCina, Tan seqsualur ambebze<br />
uyveboda pikanturad. roca axalgazrda viyavi, saxlebs valagebdi<br />
da, lamaz biWs Tu Sevxvdebodi, xelidan ar vuSvebdio, –<br />
uTqvams kekes ninasaTvis.<br />
beriebi mtrulad ganwyobili mowmeebi arian, magram kekes<br />
memuarebSic arsebobs miniSnebebi misi `ancobis~ Sesaxeb. is<br />
ixsenebs, rom erTxel, roca baRSi sosos yvaviliT mityuebas<br />
cdilobda, mxiarulad moiSiSvla mkerdi da bavSvs daanaxva.<br />
sosomac yuradReba aRar miaqcia yvavils da mkerdisken gaiwia.<br />
am scenas nasvami rusi devnili poka Seswrebia da sicili autexavs.<br />
`amitom me kaba Sevikari~, – ixsenebs keke.<br />
<strong>stalini</strong> TviTonac xels uwyobda Worebis gavrcelebas. man<br />
bolo wlebSi Tavis qarTvel proteJesTan, mgelaZesTan saubrisas<br />
mianiSna, rom `egnataSvilis ukanono Svili~ iyo. 1934 wels
k e k e s s a s w a u l i : s o s o<br />
ki, oficialur miRebaze, xazgasmiT Tqva: `mamaCemi mRvdeli<br />
iyo~. besos aryofnisas mis aRzrdaSi mamobis samive kandidati<br />
monawileobda: soso CarkvianebTan cxovrobda, davriSevi<br />
mfarvelobda, drois naxevars ki egnataSvilebTan atarebda.<br />
kidev erTi mizezi arsebobda mRvdlis Sesaxeb gavrcelebuli<br />
WorebisTvis: sasuliero saswavlebelSi mxolod mRvdlebis<br />
Svilebs iRebdnen da, kekes TqmiT, <strong>stalini</strong> sasuliero saswavlebelSi<br />
miiRes, rogorc mRvdlis Svili.<br />
stalins orazrovani damokidebuleba hqonda giJi besosadmi:<br />
ezizReboda, magram mis mimarT TanagrZnobasac gamoxatavda.<br />
bavSvobaSi beso uambobda qarTveli amboxebuli gmirebis Sesaxeb,<br />
romlebic `mdidrebis winaaRmdeg ibrZodnen, mdidars arTmevdnen<br />
da Raribs aZlevdnen~. mogvianebiT, kremlis sadilebze,<br />
sadac bevrs svamdnen, <strong>stalini</strong> etrabaxeboda xruSCovs da sxva<br />
maRalCinosnebs, rom smis unari mamisgan gamohyva; rom mamamisi<br />
Tavis WiqaSi isvelebda TiTebs da ase asinjebda Rvinos<br />
patara sosos. imaves akeTebda <strong>stalini</strong> Tavis SvilebTanac, rac<br />
mis cols, nadias, agiJebda. mogvianebiT man gulSi Camwvdomad<br />
aRwera ucnobi mewaRis cxovreba, romelsac patara saxelosno<br />
hqonda da romelic sastikma kapitalizmma gaanadgura.<br />
`ocnebis frTebi SeaWres,~ – werda <strong>stalini</strong>. erTxel stalinma<br />
isic daikvexna, mamaCems dReSi erTi wyvili fexsacmlis Sekerva<br />
SeeZloo. is diqtatorobis drosac ki Tavis Tavs mewaRes eZaxda.<br />
mogvianebiT fsevdonimad iyenebda saxels `besoSvili~,<br />
uaxloesi goreli megobrebi ki besos eZaxdnen.<br />
am yvelafris SejerebiT SeiZleba davaskvnaT, rom <strong>stalini</strong><br />
namdvilad besos Svili iyo, miuxedavad imisa, rom loTi beso<br />
mas xSirad `nabiWvars~ eZaxda. qarTvelebi gaTxovili qalisgan<br />
yovelTvis moiTxoven erTgulebas, magram maincdamainc<br />
gasakviri ar iqneboda, Tu axalgazrda momxiblavi keke egnataSvilis<br />
sayvareli gaxdeboda uiRblo qorwinebis Semdeg. kekes<br />
memuarebSi egnataSvili iseve xSiradaa naxsenebi, rogorc misi<br />
qmari, da gacilebiT ufro Tbiladac. keke aRniSnavda, rom egnataSvili<br />
ise exmareboda mis ojaxs, rom es erTgvar `uxerxulobas~<br />
qmnida. egnataSvilis ojaxis wevrebis mtkicebiT, stalinsa<br />
da iakob egnataSvils Soris genetikuri kavSiri iyo. egnataSvilis<br />
SviliSvili guram ratiSvili ambobs: `ar vici, iyo Tu ara<br />
vaWari <strong>stalini</strong>s mama, magram danamdvilebiT vici, rom misTvis<br />
mamis magieri gaxda~.<br />
Worebi <strong>stalini</strong>s warmomavlobis Sesaxeb am tiranis damcirebis<br />
kidev erTi xerxi iyo saqarTveloSi, sadac is bevrs sZulda<br />
da romelic man 1930-ian wlebSi represiebis wnexSi gaatara.<br />
39
a x a l g a z r d a s t a l i n i<br />
misi skolis megobari daviT papitaSvili ixsenebs, rom<br />
<strong>stalini</strong> axalgazrdobaSi `Zalian hgavda mamas~; aleqsandre<br />
cixiTaTriSvili ki ambobs: `rac ufro Sedioda xanSi, miT ufro<br />
emsgavseboda mamamiss, xolo roca ulvaSi mouSva, isini tyupebiviT<br />
hgavdnen erTmaneTs~.<br />
roca soso xuTi wlis gaxda, beso ukve paranoiiT Sepyrobili<br />
loTi iyo. `dRiTidRe uaresad xdeboda,~ – ambobda keke.<br />
40