16.06.2015 Views

stalini

stalini

stalini

SHOW MORE
SHOW LESS

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.

saimon sebag<br />

montefiore<br />

axalgazrda<br />

<strong>stalini</strong><br />

inglisuridan Targmna<br />

nana dixaminjiam


ilustraciebis CamonaTvali<br />

1878-1904<br />

<strong>stalini</strong>, 1912<br />

<strong>stalini</strong> gorel seminarielebTan erTad, 1880-iani wlebi<br />

saxli gorSi, sadac daibada <strong>stalini</strong><br />

<strong>stalini</strong>s mama, beso<br />

<strong>stalini</strong>s deda, keke<br />

koba egnataSili<br />

saSa egnataSvili<br />

damiane davriSevi<br />

16 wlis <strong>stalini</strong>, 1893<br />

<strong>stalini</strong>, 1896<br />

<strong>stalini</strong> seminariaSi swavlisas, 1890-iani wlebi<br />

xanZari rotSildebis kompaniaSi<br />

rotSildebis navTobkompania baTumSi<br />

haSimi smirba<br />

quTaisis patimarTa jgufuri foto, 1903<br />

novaia uda<br />

quTaisis cixe<br />

<strong>stalini</strong>s sakani<br />

nataSa kirTava<br />

olga alilueva<br />

olga alilueva SvilebTan erTad<br />

1905-1910<br />

kamo<br />

quCis bavSvebis banda, 1905<br />

`oxrankis~ agentebi samoqalaqo formaSi<br />

lenini, daax. 1905<br />

<strong>stalini</strong>, daax.1905-0906<br />

trocki<br />

kato svaniZe<br />

kato svaniZe (saflavis qvis eskizi)<br />

`deili miroris~ 1907 wlis 16 maisis nomeri<br />

rusi social-demokratebis mier xelmowerili dokumenti<br />

`deili miroris~ 1907 wlis 27 ivnisis nomeri<br />

`deili miroris~ 1907 wlis 15 maisis nomeri<br />

kamo, policiis arqividan, daax. 1908 w.<br />

sergo orjonikiZe


aqos navTobWaburRili<br />

nagaievis sasaxle baqoSi<br />

navTobis `Sadrevnebi~ baqoSi, 1903 wlis 14 seqtemberi<br />

murTuza muxTarovi da misi meuRle liza<br />

<strong>stalini</strong> da katos ojaxi katos cxedartan, 1907<br />

alvasi TalakvaZe<br />

ludmila stali<br />

<strong>stalini</strong><br />

<strong>stalini</strong>, foto policiis arqivebidan, 1910 wels<br />

1910-1917<br />

<strong>stalini</strong> da spandariani, 1915<br />

safosto baraTebi (ukana mxare)<br />

safosto baraTebi (wina mxare)<br />

maria kuzakova SvilTan da SviliSvilTan erTad<br />

<strong>stalini</strong>, foto policiis arqivebidan, 1911<br />

<strong>stalini</strong>s sacxovrebeli venaSi<br />

leninis bina krakovSi<br />

roman malinovski<br />

<strong>stalini</strong>, 1913<br />

tatiana slavatinskaia<br />

kureika, 1930-iani wlebi<br />

tribesmani CrdiloeTis irmebTan<br />

aleqsandre davidovi<br />

lidia pereprigina<br />

bolSevikebis jgufuri foto monastirskoeSi, 1915<br />

vera Svaiceri<br />

sukis ufrosis, serovis xelmowerili dokumenti, 1956<br />

tavridis sasaxle<br />

mTavrobis wevrebi da jariskacebi tavridis sasaxlesTan, 1917<br />

1917-1918<br />

leninis Stabi qseSinkaias sasaxlesTan, sanqt-peterburgi, 1917<br />

ivlisis ambebis amsaxveli foto<br />

nadia aliluevas fotoebi<br />

<strong>stalini</strong>s oTaxi aliluevebis binaSi<br />

lenini<br />

smolni; axali sabWoTa xelisufleba, 1917<br />

pirveli sabWoTa mTavrobis wevrebi<br />

bolSevikuri mTavrobis pirveli sxdoma<br />

<strong>stalini</strong><br />

aleqsandra kolontai da pavle dibenko, daax. 1917<br />

<strong>stalini</strong>, daax.1917


mariami<br />

(mariko)<br />

1882 - 1941<br />

aleqsandre<br />

(alioSa)<br />

1884 - 1941<br />

ioseb <strong>stalini</strong>s genealogiuri xe<br />

juRaSvilebi<br />

svaniZeebi aliluevebi<br />

daq. 1870<br />

besarion<br />

(beso)<br />

juRaSvili<br />

1850 - 1910<br />

=<br />

ekaterine<br />

(keke)<br />

gelaZe<br />

1858 - 1937<br />

sergo aliluevi<br />

1866 - 1945<br />

daq. 1893<br />

=<br />

olga fedorenko<br />

1877 - 1951<br />

maria<br />

korona<br />

1889 - 1942<br />

aleqsandra<br />

(saSiko)<br />

1878 - 1936<br />

mixeil<br />

monaseliZe<br />

ekaterine<br />

(kato)<br />

1878 - 1936<br />

ioseb <strong>stalini</strong><br />

1878 - 1953<br />

= = = =<br />

nadeJda<br />

(nadia)<br />

1901 - 1932<br />

fiodori<br />

(fedia)<br />

1898 - 1955<br />

ana<br />

1896 - 1964<br />

=<br />

stanislav<br />

redensi<br />

1893 - 1940<br />

pavle<br />

1894 - 1938<br />

=<br />

evgenia<br />

(Jenia)<br />

zemlianitsiani-alilueva<br />

1898 - 1974<br />

zoia<br />

gunina<br />

1908 - 1957<br />

iakobi<br />

(iaSa)<br />

1907 - 1943<br />

= = iulia<br />

meltceri<br />

? - 1967<br />

gulia<br />

1939 -<br />

vasili<br />

1921 - 1962<br />

svetlana<br />

1926 -<br />

= daq. 1940<br />

daq. 1946<br />

1. galina<br />

bourdonovskaia<br />

gard. 1990<br />

= daq. 1950<br />

2. (katia) 3. kapitolina<br />

timoSenko vasilieva<br />

gard. 1983<br />

= = daq. 1945 =<br />

1. grigori<br />

morozovi<br />

1921 - 2002<br />

daq. 1948<br />

2. iuri<br />

Jdanovi<br />

1918 -<br />

aleqsandre<br />

1941 -<br />

nadeJda<br />

1943 -<br />

vasili<br />

1949 - 1972<br />

svetlana<br />

1947 - 1990<br />

jozef<br />

morozovi<br />

1945 -<br />

katia<br />

Jdanova<br />

1950 -


londoni<br />

C r d i l o e T i s<br />

z R v a<br />

n o r v e g i a<br />

(damoukidebeli<br />

1905 w. gaxda)<br />

stokholmi<br />

S v e d e T i<br />

tampere<br />

f i n e T i s<br />

s a<br />

d i d i<br />

h e r c o g o<br />

s a f r a n g e T i<br />

g e r m a n i i s<br />

i m p e r i a<br />

berlini<br />

potsdami<br />

b a l t i i s<br />

varSava<br />

z R v a<br />

riga<br />

vilniusi<br />

helsinki<br />

sanqt-peterburgi<br />

(1914 wels daerqva<br />

petrogradi)<br />

vologda<br />

vena<br />

krakovi<br />

minski<br />

i t a l i a<br />

h a b s b u r g i s<br />

i m p e r i a lembergi<br />

kievi<br />

kurski<br />

moskovi<br />

xarkovi<br />

odesa<br />

r u s e T i s i m<br />

S a v i<br />

z R v a<br />

ialta<br />

x m e l T a<br />

soWi<br />

nalCiki<br />

vladikavkazi<br />

baTumi<br />

S u a<br />

z R v a<br />

o s m a l e T i s<br />

i m p e r i a<br />

gori<br />

tfilisi<br />

ar<br />

z<br />

baqo<br />

k a s p i i s<br />

z R v a<br />

e g v i p t e<br />

a r a b e T i<br />

Teirani<br />

s p a r s e T i


useTis imperia 1878 -1917<br />

b a r e n c i s z R v a<br />

md. enisei<br />

kureika<br />

solviCegodski<br />

monastirskoe<br />

kostino<br />

permi<br />

narimi<br />

c i m<br />

b i<br />

r i<br />

p e r i a<br />

novosibirski<br />

aCinski<br />

krasnoiarski<br />

novaia<br />

uda<br />

omski<br />

alis<br />

Rva<br />

ruseTis imperiis dasavleTi sazRvari<br />

1914 wlamde<br />

<strong>stalini</strong>s sarkinigzo marSruti<br />

1917 wlis martSi<br />

0<br />

0<br />

gori<br />

gori<br />

1500 km<br />

1000 mili<br />

moskovi<br />

sanqt-peterburgi


novorosiski<br />

kislovodski<br />

nalCiki<br />

gagra<br />

grozno moskovisken<br />

vladikavkazi<br />

soxumi<br />

quTaisi WiaTura<br />

baTumi<br />

borjomi<br />

gori<br />

tfilisi<br />

erevani<br />

baqo<br />

a z e r b a i j a n i<br />

r u<br />

s e T i<br />

a<br />

s i m p e r i<br />

a f x a z e T i<br />

s v a n e T i<br />

i m e r e T i<br />

S a v i<br />

z R v a<br />

k a x e T i<br />

g u r i a<br />

q a r T l i<br />

mtkvari<br />

s a q a r T v e l o<br />

o<br />

s<br />

m<br />

s o m x e T i<br />

a l e T i s<br />

1878 wels osmaleTis imperiisgan<br />

miRebuli teritoria<br />

kavkasionis mTebi<br />

k a s p i i s<br />

z R v a<br />

i m p<br />

sxva teritoria<br />

e r i a<br />

rkinigza<br />

s e T i<br />

a r<br />

s p<br />

0 100 mili<br />

0<br />

200 km


CrdiloeTi okeanisken<br />

CrdiloeTi polusi<br />

kureika<br />

kureika<br />

turuxanski<br />

selivanixa<br />

monastirskoe<br />

patara tunguska<br />

enisei<br />

N<br />

kostino<br />

0<br />

50 mili<br />

krasnoiarskisken 0 100 km


prologi<br />

bankis gaZarcva<br />

1907 wlis 13 ivniss, oTxSabaTs, dilis 10 saaTsa da 30 wuTze,<br />

Tbilisis (maSindeli tfilisis) mTavar moedanze, Ceqmebsa<br />

da samxedro SarvalSi gamowyobili kavaleriis Tavmomwone,<br />

ulvaSebiani kapitani, romelsac wels didi Cerqezuli xmali<br />

umSvenebda, cxens daajiriTebda da or momxiblav, kargad Cacmul<br />

qarTvel gogonas exumreboda. gogonebi Wrel qolgebs<br />

atrialebdnen da drodadro kabebSi damalul mauzerebs isinjavdnen.<br />

quCis kuTxeSi axalgazrdebi Segroviliyvnen. maT Ria feris<br />

glexuri perangebi da mezRvauris farTo Sarvlebi ecvaT,<br />

xolo ubeebSi revolverebi da TviTnakeTi xel yumbarebi hqondaT<br />

damaluli. moedanTan mdebare saeWvo reputaciis mqone<br />

duqnis – `tilipuWuris~ – daxlTan kbilebamde SeiaraRebuli<br />

banditebi isxdnen da gamvlelebs mxiarulad epatiJebodnen<br />

sasmelze. yvela eloda, rodis daiwyebda 29 wlis ioseb juRaSvili<br />

pirvel Setevas, romlis Sedegebi msoflios yuradRebas<br />

miipyrobda – dRis movlenebi msoflio gazeTebis gverdebze<br />

aRmoCndeboda, Zireulad Searyevda Tbiliss da isedac<br />

daqsaqsul social-demokratebs erTmaneTze gadamterebul<br />

jgufebad dayofda. es dRe gaxdeboda wyalgamyofi <strong>stalini</strong>s<br />

cxovrebaSic: an gaanadgurebda, an warmatebas moutanda mas.<br />

bandis wevrebis garda, kidev ramdenime adamianma icoda am<br />

kriminalur-teroristuli „sanaxaobis~ ambavi, Tavad juRaSvili<br />

ki masze ramdenime Tves muSaobda. erT-erTi, vinc am<br />

farTomasStabian gegmas kargad icnobda, bolSevikuri par-<br />

15


16<br />

a x a l g a z r d a s t a l i n i<br />

tiis* lideri vladimer lenini iyo, romelic im dros Soreul<br />

CrdiloeTSi, fineTSi, kuokolas erT-erT vilaSi imaleboda.<br />

lenini jer berlinSi, Semdeg ki londonSi saidumlo viTarebaSi<br />

Sexvda stalins da, miuxedavad imisa, rom maTma socialdemokratiulma<br />

partiam mkacrad akrZala bankebis Zarcva, anu<br />

`eqspropriacia~, mas didi Zarcvis organizeba daavala. <strong>stalini</strong>,<br />

organizebulad da konspiraciis sruli dacviT mowyobili<br />

Zarcvebisa da mkvlelobebis wyalobiT, `bolSevikebis mTavar<br />

finansistad~ iyo miCneuli...<br />

erevnis moedanze `SeiaraRebulebis~ saxeliT cnobilma<br />

<strong>stalini</strong>s bandam adgilebi daikava. maTi ramdenime mzveravi<br />

uTvalTvalebda golovinis prospeqts – Tbilisis mTavar da<br />

lamaz quCas, sadac mefisnacvlis italiuri stilis didebuli<br />

sasaxle idga. `SeiaraRebulebi~ diliJansisa da misi gamyoli<br />

kazakebis eskadronis gamoCenas elodnen. Cerqezulxmlianma<br />

kapitanma ramdenjerme SeaTamaSa cxeni, mere CamoqveiTda da<br />

feSenebelur bulvarze Caiseirna.<br />

quCis yovel kuTxes kazaki an policieli icavda: xelisufleba<br />

ianvridan eloda raRacas. ruseTis mefis saidumlo policiis<br />

– `oxrankis~ – da formiani politikuri policiis – Jandarmeriis<br />

– agentebi da informatorebi angariSs angariSze werdnen<br />

kriminalebisa da revolucionerebis saidumlo gegmebisa da<br />

Sida dapirispirebis Sesaxeb. banditebi da teroristebi iatakqveSeTSi<br />

saqmianobdnen da ise iyo yvelaferi erTmaneTSi areuli,<br />

marTalsa da gamogonils ver gaarCevdi, Tumca mosalodneli<br />

`sanaxaobis~ Sesaxeb TveebiT adre vrceldeboda xmebi.<br />

im nislian dilas ver ityodi, rom Tbilisis aRmosavluri<br />

ferebi imave samyaros ekuTvnoda, romelsac aTasobiT kilometris<br />

moSorebiT gaSenebuli sanqt-peterburgi – mefis ruse-<br />

Tis dedaqalaqi. Tbilisis ZvelisZveli da bneli quCebi mTawmindis<br />

kalTebze miiklakneboda, vaziT daCrdiluli aivnebiT<br />

damSvenebuli ulamazesi saxlebis gaswvriv. es qalaqi erT did<br />

sofels hgavda, sadac yvela yvelas icnobda.<br />

zustad samxedro Stabis ukan, freilinis lamaz quCaze, mTavar<br />

moedanTan axlos cxovrobda <strong>stalini</strong>s coli, axalgazrda<br />

momxibvleli mkeravi, erovnebiT qarTveli kato svaniZe Tavis<br />

* 1903 wels ruseTis social-demokratiuli muSaTa partia orad gaiyo: bolSevikebad<br />

(leninis meTaurobiT) da menSevikebad (martovis meTaurobiT). bolSevikebi<br />

da menSevikebi 1912 wlamde inarCunebdnen formalur erTianobas; 1912 wels<br />

ki bolSevikuri partia oficialurad Camoyalibda. partia bankebis ZarcviTa da<br />

sxva kriminaluri saqmianobidan Semosuli TanxebiT finansdeboda.


p r o l o g i<br />

axalSobil vaJTan, iakobTan erTad. is da <strong>stalini</strong> siyvaruliT<br />

daqorwindnen. <strong>stalini</strong> colis erTguli iyo, kato ki aRmerTebda<br />

qmars da iziarebda mis revoluciur miswrafebebs. swored<br />

maSin, roca kato vaJiSvilTan erTad aivanze mzes eficxeboda,<br />

misi qmari misTvis da mTeli TbilisisTvis saSineli dartymis<br />

miyenebas apirebda.<br />

Tbilisi – es idumali qalaqi – mTeli kavkasiis dedaqalaqi<br />

iyo; kavkasia ki – mefis ruseTis daumorCilebeli mTiani gubernia,<br />

Sav da kaspiis zRvebs Soris gadaWimuli, ficxi da amayi<br />

xalxebis mSfoTvare samSoblo. golovinis prospeqti parizul<br />

quCas Camohgavda TeTri neoklasikuri TeatriT, mavritanuli<br />

stilis operis SenobiT, mdidruli sastumroebiT, qarTveli<br />

Tavadebisa da somexi navTobmagnatebis sasaxleebiT, Tumca<br />

samxedro Stabis Senobas gascdebodiT Tu ara, erevnis moedani<br />

aziur stilSi gadadioda.<br />

egzotikurad Cacmuli damtareblebi da patara fardulebis<br />

mepatroneni cxaresaneleblian qarTul lobiosa da<br />

cxel xaWapurs sTavazobdnen gamvlelebs. TuluxCebs, xelze<br />

movaWreebs, jibis qurdebsa da mtvirTavebs saqoneli dahqondaT<br />

an iparavdnen somxur da sparsul bazrebSi, romelTa<br />

viwro gasasvlelebi aRmosavlur bazars ufro hgavda, vidre<br />

evropuli qalaqisas. sparseTisa da TurqeTis abreSumiTa da<br />

saneleblebiT, soflebidan Camotanili xiliTa da Rvinis tik-<br />

WorebiT datvirTuli aqlemebisa da virebis qaravnebi qarvaslis<br />

WiSkarSi Sediodnen. axalgazrda oficiantebi da laqiebi<br />

stumrebs emsaxurebodnen, bargs ezidebodnen, aqlemebs tvir-<br />

Tavdnen da moedans uTvalTvalebdnen. qarTuli arqivebidan<br />

(romlebic sul axlaxan gaxda xelmisawvdomi farTo wreebisaTvis),<br />

ukve cnobilia, rom <strong>stalini</strong> qarvaslis patara biWebs<br />

moTvalTvaleebad da kurierebad iyenebda. swored Zarcvis<br />

dRes qarvaslis erT-erT saidumlo oTaxSi bandis meTaurebi<br />

xelqveiTebs ukanasknel darigebebs aZlevdnen da kidev erTxel<br />

imeorebdnen gegmas. im diliT <strong>stalini</strong>c iq imyofeboda.<br />

im orma momxiblavma gogonam, facia galdavam da aneta<br />

sulaqveliZem, romlebic Wrel qolgebs atrialebdnen, kabebqveS<br />

ki datenil mauzerebs malavdnen, TiTqos udardelad<br />

gadaWres moedani, samxedro StabTan SeCerdnen da rus oficrebs,<br />

moxdenil lurj formebSi gamowyobil Jandarmebsa da<br />

fexmrud kazakebs kekluci saubari gaubes.<br />

17


18<br />

a x a l g a z r d a s t a l i n i<br />

Tbilisi iyo – da axlac aris – moseirneTa qalaqi. moseirneni<br />

xSirad Cerdebodnen Rvinis dasalevad Ria duqnebSi. Tuki emociuri<br />

qarTveli xalxi romelime evropul ers hgvanan, albaT<br />

italielebs. Coxosani qarTvelebi da kavkasiuri warmoSobis<br />

sxva mamakacebi omaxiani simReriT amayad miuyvebodnen quCas.<br />

SavTavsaburaviani qarTveli qalebi da rusi oficrebis evropul<br />

yaidaze Cacmuli colebi puSkinis baRSi seirnobdnen da<br />

sparselebTan, somxebTan, CeCnebTan, afxazebTan da ebraelebTan<br />

erTad Saqaryinulsa da SarbaTs yidulobdnen.<br />

quCis biWebi gafacicebiT akvirdebodnen xalxs, iqneb raime<br />

avcincloTo. TeTr, koWebamde stiqarebSi gamowyobili ymawvili<br />

seminarielebi maswavleblebTan, anaforian grZelwvera<br />

mRvdlebTan erTad gamodiodnen seminariis TeTri, svetebiani<br />

Senobidan, sadac cxra wlis win <strong>stalini</strong> lamis mRvdlad<br />

akurTxes. swored es aRmosavlur-dasavluri, araslavuri,<br />

ararusuli, kavkasiuri kaleidoskopi iyo is samyaro, romelmac<br />

<strong>stalini</strong> aRzarda.<br />

anetam da faciam dro Seamowmes da moednis sxvadasxva kuTxe-<br />

Si daikaves adgilebi. saeWvo duqan `tilipuWuris~ mravalferovani<br />

klientura – Tavadebi, maWanklebi, informatorebi da<br />

jibis qurdebi – qarTul Rvinosa da somxur koniaks miirTmevda.<br />

swored maSin revolucioneri daviT saRiraSvili, romelic<br />

stalinsac da bandis sxva wevrebsac icnobda, megobars duqanSi<br />

estumra. karTan moqeife banditi baWua kupriaSvili daxvda.<br />

baWuam maSinve skami SesTavaza da, qarTuli wesis mixedviT,<br />

wiTeli RviniT savse Wiqa daudga. daviTma Rvino dalia da is<br />

iyo, wasvla daapira, rom baWuam `xazgasmulad zrdilobianad~<br />

sTxova, SenobaSi darCeniliyo da kidev gaesinja Rvino da ker-<br />

Zebi. daviTi mixvda, Senobidan ver gavidoda. karTan ramdenime<br />

SeiaraRebuli kaci idga, romlebic restoranSi uSvebdnen<br />

xalxs, magram aravis aZlevdnen gareT gasvlis nebas....<br />

momxiblavma Savgvremanma mzveravma facia galdavam bulvarze<br />

WenebiT momavali badragi dainaxa Tu ara, maSinve Cqari<br />

nabijiT gaemarTa puSkinis baRisken da gazeTi dauqnia baRis<br />

WiSkarTan mdgar stepko inwkirvels.<br />

stepkom Tavi dauqnia aneta sulaqveliZes, romelic quCis<br />

mopirdapire mxares, `tilipuWurTan~ idga, qalma ki duqanSi<br />

myofT aniSna, gareT gasuliyvnen. karTan mdgarma `SeiaraRebulma~<br />

duqanSi msxdomi yaCaRebi gamoixmo. saRiraSvilma dainaxa,<br />

rom duqanSi `moqeife~ gamxdari da uWmelobiT daWleqianebuli,


p r o l o g i<br />

farToSarvliani axalgazrda TavadiSvilebi micemul niSanze<br />

gareT gamovidnen da moedanze mimoifantnen. maTi saqmianoba<br />

albaT borotmoqmedeba iyo, magram mizani fulis Sovna ar iyo:<br />

maTi gulebi lenins, partias da TbilisSi maT meTojines, stalins<br />

ekuTvnoda.<br />

`yvela Cvenganis funqcia winaswar iyo gansazRvruli~, –<br />

ixsenebda bandis mesame wevri, anetas megobari aleqsandra<br />

daraxveliZe – cxrameti wlis gogona, romelsac, asakis miuxedavad,<br />

Zarcvebsa da mkvlelobebSi monawileobis didi gamocdileba<br />

hqonda.<br />

TiToeulma banditma TiTo policieli amoiRo mizanSi. policielebs<br />

`faraonebs~ eZaxdnen. orma SeiaraRebulma yaCaRma<br />

ratuSasTan mdgar kazakebs daumizna; danarCenebma saxelmwifo<br />

bankis Soriaxlo, veliaminovis quCisa da somxuri bazris<br />

kuTxe daikaves. aleqsandra daraxveliZe Tavis gamouqveynebel<br />

memuarebSi ixsenebs, rogor icavda quCis erT-erT kuTxes or<br />

SeiaraRebul yaCaRTan erTad.<br />

am dros baWua kupriaSvilma, viTom udardelad rom kiTxulobda<br />

gazeTs, Sors cxenis floqvebisgan avardnili mtvris<br />

Rrubeli SeamCnia. baWuam daaxvia gazeTi da moemzada... isini<br />

modiodnen!<br />

iqamde moedanze moseirne kavaleriis laplapaxmliani kapitani<br />

jer gamvlelebs afrTxilebda, moedans moridebodnen,<br />

magram roca aravin ar miaqcia yuradReba, isev Tavis Cinebul<br />

cxens moaxta. es 25 wlis kamo iyo, naxevrad raindi, naxevrad banditi,<br />

`SeiaraRebulTa~ meTauri da, rogorc <strong>stalini</strong> ambobda,<br />

`SeniRbvis didostati~, romelsac SeeZlo Tavi gaesaRebina<br />

mdidar Tavadadac da soflel mrecxav qaladac. kamos siarulis<br />

nerviuli manera hqonda, marcxena Tvals, romliTac cudad<br />

xedavda, aelmebda da acecebda: Zarcvamde ramdenime kviriT<br />

adre xelSi TviTnakeTi yumbara afeTqeboda da jer kidev ar<br />

gamojanmrTelebuliyo.<br />

kamo `mojadoebuli~ iyo <strong>stalini</strong>T, romelmac is marqsizms<br />

aziara. isini erTad izrdebodnen gorSi – Tbilisidan ramdenime<br />

kilometriT daSorebul patara qalaqSi. bankis guladi<br />

mZarcveli kamo, erTi mxriv, gulubryvilod mimndobi, meore<br />

mxriv ki fsiqofati iyo. ucnaurad mSvids, fermkrTalsa da<br />

arafrismTqmeli mzeris patrons guliT surda esiamovnebina<br />

batonisTvis da bevrjer uTxovia, neba momeci, Sen magivrad<br />

me movklao. aranairi saqme, arc Semzaravi mkvleloba da arc<br />

Tavxeduri eqstravagantuloba ar eTakileboda: erT msxverpls<br />

mkerdic ki gaupo da guli amoacala.<br />

19


a x a l g a z r d a s t a l i n i<br />

<strong>stalini</strong> mTeli sicocxle magnitiviT izidavda kamosnair<br />

amoralur, TavaSvebul fsiqopaTebs da maT Tavis Tayvanismcemlebad<br />

aqcevda. misi bavSvobis megobari kamo da bandis<br />

sxva wevrebi pirvelebi iyvnen am grZel siaSi. es axalgazrdebi<br />

Tavdauzogavad emsaxurebodnen stalins, romelsac maTi<br />

aRtaceba saSualebas aZlevda, rkinis disciplina daenerga maT<br />

rigebSi. kamo xSirad stumrobda stalins saxlSi. `sanaxaobamde~<br />

cota xniT adre man katos mamis xmali iTxova, viTom kazaki<br />

oficris gansasaxiereblad. aristokratad aRzrdil leninsac<br />

ki xiblavda TavzexelaRebuli kamo, moferebiT `kavkasiel<br />

bandits~ eZaxda. `kamo, – ambobda 51 wlis lenini, – marTlac,<br />

saocari adamiani iyo~.<br />

`kapitanma~ kamom bulvarisken Seabruna cxeni da CorTiT<br />

gaemarTa momavali badragisken. misi gaTvliT, operacia srolis<br />

dawyebidan 3 wuTSi unda damTavrebuliyo.<br />

kazakebma erevnis moedanze SemoaWenes cxenebi. isini or etls<br />

moacilebdnen. ori kazaki win mouZRoda, ori ukan mosdevda da<br />

erTic gverdiT mohyveboda. mtvris koriantelSi yaCaRebma<br />

SeamCnies, rom diliJansSi isxdnen serTukiani mamakacebi – saxelmwifo<br />

bankis molare kurdiumovi da buRalteri golovni a,<br />

kidev ori jariskaci SemarTuli TofebiT, faetoni ki policielebiTa<br />

da jariskacebiT iyo savse. etlebma da cxenosnebma<br />

wamebSi gadaWres moedani da gezi aiRes sololakisken, sadac<br />

saxelmwifo bankis axali Senoba idga: Sesasvleli karis Tavze<br />

gamoyvanili lomebisa da titanebis bareliefebi rusuli kapitalizmis<br />

keTildReobis niSani iyo.<br />

Setevis dawyebis niSnad baWuam gazeTi Zirs dauSva, mere<br />

gadaagdo da iaraRs daswvda. banditebma Zlieri Wurvebi – `vaSlebi~<br />

– amoiRes, romlebic TbilisSi anetam da aleqsandram<br />

did divanSi damaluli Semoitanes.<br />

yaCaRebma da gogonebma oTx Wurvs detonatorebi moxsnes da<br />

isroles. Wurvebi etlebis qveS gamayruebeli xmauriT afeTqda.<br />

afeTqebis Zalam cxenebi gamofatra, adamianebi ki dafliTa.<br />

banditebma axla mauzerebi da brauningebi moimarjves da moednis<br />

irgvliv mdgar kazakebsa da policielebs gauxsnes cecxli.<br />

dabneuli, daWrili policielebi iqve ecemodnen an xoxviT eZebdnen<br />

TavSesafars. aT bombze meti afeTqda. mowmeebis CvenebiT,<br />

Wurvebi yvela mxridan cvioda, saxuravebidanac ki: Semdeg isic<br />

iTqva, pirveli Wurvi Tavad sumbaTovis sasaxlis saxuravidan<br />

TviTon stalinma isrolao.<br />

bankis etlebi gaCerda. gamvlelebi kiodnen da usafrTxo<br />

adgilisken mixoxavdnen. zogs miwisZvra egona. `aravis SeeZlo<br />

20


p r o l o g i<br />

eTqva, es saSineli xmauri zarbaznebis guguni iyo Tu bombebis<br />

afeTqeba, – werda qarTuli gazeTi `isari~. am xmam panika gamoiwvia...<br />

diliJansebi, etlebi da fexiT mosiarulebi mTel qalaqSi<br />

darbodnen...~ saxuravebidan sakvamurebi cvioda; irgvliv yvela<br />

Senobis fanjara, mefisnacvlis sasaxlis CaTvliT, Camsxvreuli<br />

iyo.<br />

im dros kato svaniZe Tavis aivanze idga da ojaxTan erTad<br />

Svils eTamaSeboda. `uceb bombebis afeTqebis xma gavigoneT da<br />

dazafrulebi oTaxSi SevcvivdiT,~ – ixsenebda misi da, saSiko,<br />

gareT ki kvamlsa da qaosSi cxenebis gvamebi da dasaxiCrebuli<br />

adamianebis sxeulebi erTmaneTSi iyo areuli.<br />

etlSi Sebmul cxens nel-nela sicocxlis niSnebi daubrunda.<br />

rogorc ki erT-erTi yaCaRi gamoiqca, raTa etlSi Cadebuli<br />

fulis CanTebisTvis etaca xeli, cxeni adgils moswyda da<br />

jariskacebis bazrisken gaqusla. male gauCinardeboda kidec im<br />

fuliT, romelsac <strong>stalini</strong> lenins Sehpirda revoluciisTvis.<br />

* * *<br />

mTeli XX saukunis ganmavlobaSi <strong>stalini</strong>s roli im dRis<br />

movlenebSi saeWvod miaCndaT. Tumca axla, Zarcvidan erTi<br />

saukunis mere, ukve SesaZlebelia simarTlis dadgena: moskovsa<br />

da TbilisSi arsebuli arqivebidan ukve cnobilia, Tu<br />

rogor ostaturad warmarTa stalinma es operacia da ramdenime<br />

Tvis ganmavlobaSi rogor `amuSavebda~ `Tavis kacs~ bankSi.<br />

misi colisdis, saSiko svaniZis gamouqveynebel memuarebSi,<br />

romelic qarTul arqivebSi inaxeba, naTqvamia, rom <strong>stalini</strong><br />

TviTonac aSkarad aRiarebda am operaciis xelmZRvanelobas.<br />

<strong>stalini</strong> tkbeboda `binZuri~ politikiT, revoluciuri<br />

SeTqmulebis dramiT. sanam sabWoTa ruseTis diqtatori iyo, is<br />

xSirad TiTqmis nostalgiiT, ixsenebda cnobil TamaSs `kazakebi<br />

da banditebi~ (`казаки и разбойники~), Tumca arasdros yveboda<br />

iseT detalebs, rac mis, rogorc saxelmwifo mmarTvelis, reputacias<br />

Searyevda.<br />

1907 wels <strong>stalini</strong> dabali, jmuxi, sxvadasxva saxelebiT cnobili<br />

idumali kaci iyo. Cveulebriv, wiTeli satinis perangi da<br />

nacrisferi palto ecva da fetris Savi qudi exura. zogjer<br />

tradiciul qarTul Coxas aniWebda upiratesobas da moswonda<br />

TeTri kavkasiuri yabalaxis mxrebze moxdenilad moxveva.<br />

daudgromeli da xSirad policiis mier Zebnili, bevr formas<br />

iyenebda SesaniRbad – policias bevrjer qalis kabaSi gadacmulic<br />

damalvia.<br />

qalebs Zalian izidavda, xSirad mReroda qarTul simRerebs<br />

21


22<br />

a x a l g a z r d a s t a l i n i<br />

da kiTxulobda leqsebs. qarizmatulic iyo da iumoris grZnobac<br />

hqonda, magram mainc pirquSi da ucnauri eTqmoda. mis `mwvel~<br />

Tvalebs Taflisferi gadahkravda megobruli gamoxedvisas,<br />

yviTeli – gabrazebisas. maSin jer ar atarebda ulvaSs,<br />

Tmas zRarbiviT iWrida. zogjer ki piriqiT – wvers uSvebda da<br />

Tmas izrdida; Worfliani da nayvavilari saxe hqonda; swrafad,<br />

magram gverdulad dadioda; marcxena xels SezRudulad amoZravebda,<br />

rac bavSvobaSi gadatanili avadmyofobebisa da ubeduri<br />

SemTxvevebis Sedegi iyo.<br />

daRla ra iyo, ar icoda, mudam ideebiTa da gamomgoneblobiT<br />

iyo Sepyrobili. swavlis wyurviliTa da maswavleblobis<br />

instinqtiT STagonebuli, bejiTad swavlobda literaturasa<br />

da istorias, Tumca teqstisadmi siyvaruls mainc brZanebebisa<br />

da dominirebisadmi swrafva, mtrebis ganadgurebisa da mciredi<br />

wyenis gamo SurisZiebis survili sjabnida. momTmensa da<br />

mSvids, SeeZlo ampartavanic yofiliyo da Tavxedic, ficxic<br />

da advilad feTqebadic.<br />

iyo mtkice realistic, sarkastuli cinikosic da gansakuTrebulad<br />

umowyalo mkvlelic: swored man Seqmna bankis<br />

mZarcvelebisa da mkvlelebis bolSevikuri banda `SeiaraRebulebi~,<br />

romelsac mafioziviT akontrolebda.<br />

katoze siyvaruliT daqorwinebulma stalinma ugulo, mousvenari<br />

cxovreba arCia, rac, misi azriT, Cveulebrivi moralisa<br />

da pasuxismgeblobisgan, TviT siyvarulisganac ki aTavisuflebda.<br />

is sxvebis gandidebis maniaze werda da Zalauflebisaken<br />

Tavisi swrafva ar hqonda gacnobierebuli. Tavisi idumaleba<br />

xiblavda. roca megobrebis karze akakunebda, SekiTxvaze,<br />

`vin aris~, <strong>stalini</strong> moCvenebiTad avbediTi xmiT pasuxobda:<br />

`fostalioni~.<br />

erT-erTi pirveli profesionali revolucionerisTvis<br />

iatakqveSeTi bunebrivi saarsebo garemo iyo. eqstremistad da<br />

konspiratorad dabadebuli `ymawvilobidan fanatikosi marqsisti<br />

fostalioni~ rwmeniT iyo savse.<br />

`Zarcvebis xana stalinma daiwyo,~ – werda mSobliuri qalaqidan<br />

erT-erTi misi megobari, ioseb davriCevi, visTan erTadac<br />

<strong>stalini</strong> bankze Tavdasxmebs gegmavda. gavrcelebuli azriT,<br />

<strong>stalini</strong> operaciebs xelmZRvanelobda, magram piradad arasdros<br />

monawileobda maTSi. iqneb ase iyo im dResc, 1907 wels... Tumca<br />

ukve cnobilia, rom <strong>stalini</strong>, Cveulebriv, mauzeriT SeiaraRebuli,<br />

xSirad uSualod iyo CarTuli sxvadasxva ZarcvaSi.<br />

is yovelTvis gafacicebiT eZebda samizne obieqts, radgan<br />

icoda, rom saukeTeso Zarcva swored gasaZarcvi obieqtis


p r o l o g i<br />

TanamSromlebis daxmarebiT xdeba. amjeradac mas ori `Tavisi<br />

kaci~ hyavda bankSi. is jer moTminebiT cdilobda bankis klerk-<br />

Tan daaxloebas, Semdeg SemTxveviT waawyda skolis amxanags,<br />

romelic bankis safosto ganyofilebaSi muSaobda. <strong>stalini</strong><br />

mas ramdenime Tves `amuSavebda~, sanam amxanagma ar gaando, rom<br />

fuli – SeiZleba milioni rublic ki – TbilisSi 1907 wlis 13<br />

ivniss Camovidoda.<br />

es TanamSromeli Semdeg gamotyda, rom mxolod imitom daexmara<br />

stalins am uzarmazari Zarcvis ganxorcielebaSi, rom<br />

misi romantikuli poeziis Tayvanismcemeli iyo. mxolod saqarTveloSi<br />

SeiZleboda aseTi ram momxdariyo – poeti <strong>stalini</strong>s<br />

xaTriT bandit stalins `daxmarebodnen~.<br />

* * *<br />

etlianad gaqceulma cxenma Tavisi Zvirfasi tvirTiT moedani<br />

gadaWra. banditebi panikam Seipyro, magram sami yaCaRi saocari<br />

siswrafiT daedevna. baWua kupriaSvili auRelveblad gadaxta<br />

cxenisken da kidev erTi `vaSli~ Seugdo cxovels fexebSi.<br />

afeTqebam cxens fexebi waawyvita da nawlavebi gadmoayrevina,<br />

baWua ki haerSi aisrola da ugonod daagdo qvafenilze.<br />

etli gadabrunda. baWua ar iZroda. etlze daTiko WibriaSvili<br />

Sexta da fuliT savse tomrebi gadmoaTria. is veliaminovis<br />

quCisken wabarbacda. banda ukve dafantuliyo, mZime tvirTiT<br />

daTiko Sors ver gaiqceoda: fuli vinmesTvis unda gadaeca,<br />

magram visTvis?<br />

sqeli kvamli gaifanta. iqauroba naomars hgavda. jer kidev<br />

ismoda kivili da srolis xma, qvafenilze sisxlis mdinareebi<br />

miedineboda. kazakebi da jariskacebi samalavebidan gamodiodnen<br />

da iaraRs amzadebdnen. damxmare jari ukve modioda. `yvela<br />

amxanagi, maT garda, visac nervebma umtyuna da gaiqca, mowodebis<br />

simaRleze iyo ~, – werda baWua kupriaSvili. fulis tomrebiT<br />

datvirTulma daTikom uceb aRmoaCina, rom marto darCa. is<br />

daibna da Seyoymanda. gegmis warmateba bewvze ekida.<br />

* * *<br />

marTla isrola pirveli xelyumbara stalinma Tavad sumbaTovis<br />

saxlis saxuravidan? sxva wyaro, p. a. pavlenko, diqtatoris<br />

erT-erTi piradi mwerali, amtkicebda, rom stalinma<br />

TviTon esrola etls da Wurvis namsxvreviTac daiWra. magram<br />

es aradamajereblad JRers. stalins aseT situaciebSi, Cveulebriv,<br />

`Sors eWira Tavi~, erTi mxriv, usafrTxoebis mizniT,<br />

meore mxriv ki imitom, rom Tavi gansakuTrebulad miaCnda.<br />

23


24<br />

a x a l g a z r d a s t a l i n i<br />

qarTuli wyaroebis mixedviT, mogvianebiT, 20-ian wlebSi,<br />

nasvami kamo amticebda, rom <strong>stalini</strong> ar iyo am Zarcvis uSualo<br />

monawile, is mxolod Soridan adevnebda Tvals Zarcvas. amas<br />

sxva, Tumca saeWvo wyaroc amtkicebs, kerZod, policiis angariSi,<br />

romelSic weria, rom <strong>stalini</strong> `golovinis prospeqtze<br />

mdebare saxlis ezoSi sigarets eweoda da mSvidad akvirdeboda<br />

am umowyalo sisxlisRvras~. SeiZleba, `saxli~ swored Tavad<br />

sumbaTovisa iyo. bulvaris merZeveebs, meduqneebs, mewaReebs,<br />

dalaqebsa da mewvrilmaneebs Soris mravlad iyvnen oxrankis<br />

informatorebi. amitomac savaraudoa, rom <strong>stalini</strong>, saidumlo<br />

saqmeebis ostati, romelsac gansakuTrebiT exerxeboda<br />

ucabedi gamoCena da gauCinareba, am adgils srolebis dawyebisTanave<br />

gaecala. yvelaze sando wyaros Tanaxmad, <strong>stalini</strong> im<br />

dilas rkinigzis sadgurze imyofeboda.<br />

aqedan mas advilad SeeZlo kavSiri hqonoda erevnis moedanze<br />

motriale mtvirTavebTan da quCis biWebTan. Tu isini cud<br />

ambebs Seatyobinebdnen, is matarebels Seaxteboda da gauCinardeboda.<br />

* * *<br />

Zarcva ukve CaSlis piras iyo, roca `kapitani~ kamo vesternis<br />

filmebis kovboiviT Sevarda moedanze faetoniT. cal<br />

xelSi sadaveebi epyra, meoreSi – mauzeri. gegmis CavardniT<br />

gamwarebulma faetoni ramdenjerme daatriala wreze da irgvliv<br />

sivrce gaiTavisufla, Tan mTeli xmiT igineboda. Semdeg<br />

daTikos mivarda, gadaixara da erT-erTi SeiaraRebuli gogonas<br />

daxmarebiT, naalafari tomrebi faetonSi Cayara. mere mowyvetiT<br />

moabruna faetoni, ukan, bulvarze gaaWena da mefisnacvlis<br />

sasaxlis miRma gauCinarda. sasaxle skasaviT bzuoda: jaris<br />

nawilebi modiodnen, kazakebi cxenebs kazmavdnen da damxmare<br />

Zalebi brZanebebs Rebulobdnen.<br />

kamom misken swrafad momavali policiis faetoni SeamCnia.<br />

faetonSi policiis ufrosis moadgile a. g. balabanski ijda.<br />

– fuli usafrTxodaa. Cqara moednisken! – dauyvira kamom.<br />

balabanski moednisken gaqanda. man mxolod meore dRes aRmoaCina<br />

Tavisi Secdoma da Tavi moikla.<br />

kamom etli erT-erT sadurglos ezoSi Seiyvana, im saxlis<br />

ukan, romelic xanSi Sesul qalbatons, barbara (babe) boWoriZes<br />

ekuTvnoda. stalins aq bevri Rame hqonda gatarebuli babes<br />

vaJTan, mixasTan erTad. Zarcvis gegmac swored aq SemuSavda. es<br />

misamarTi kargad iyo cnobili policiisTvis, Tumca banditebs<br />

mosyiduli hyavdaT Jandarmeriis erTi oficeri, kapitani


p r o l o g i<br />

zubovi, romelsac mogvianebiT qrTamis aReba da nadavlidan<br />

wilis miReba daedo bralad.<br />

Zalagamoclilma kamom fuli daabinava, forma gamoicvala<br />

da gaxurebul Tavze saTliT wyali gadaivlo.<br />

* * *<br />

<strong>stalini</strong>s `sanaxaobam~ msoflio SeZra. londonSi `deili<br />

mirorma~ gamoaqveyna statia: `bombebis wvima: revolucionerebma<br />

xalxis masebs cecxli gauxsnes. dRes qalaqis centrSi,<br />

xalxiT savse moedanze daaxloebiT 10 Wurvi isroles. Wurvebi<br />

afeTqda da uamravi adamiani Seiwira~... `taimsma~ am faqts<br />

`bombebis afeTqeba TbilisSi~ uwoda; parizis `le tempi~ ufro<br />

lakoniuri iyo: `katastrofa!~<br />

Tbilisi Relavda. kavkasiis gulTbili mefisnacvali, grafi<br />

voroncov-daSkovi maRalfardovnad saubrobda `teroristebis<br />

Tavxedobaze~. `administracia da jari mobilizebulia,<br />

– acxadebda `isari~, – policia da samZebro jgufebi mTel<br />

qalaqSi moqmedeben. bevri dapatimrebulia ~... sanqt-peterburgi<br />

Seuracxyofili iyo. uSiSroebis organoebs ubrZanes,<br />

rac SeiZleba swrafad epovaT fuli da mZarcvelebi. dainiSna<br />

specialuri deteqtivi da Seiqmna sagamoZiebo jgufi; gadaiketa<br />

gzebi; alya Semoartyes erevnis moedans; kazakebsa da Jandarmebs<br />

Cveulebrivi eWvmitanilebi ahyavdaT. yvela informatori<br />

Tu ormagi agenti agrovebda informacias; saWiro<br />

adgilas uamravi versia midioda, Tumca arc erT versiaSi ar<br />

figurirebdnen namdvili damnaSaveebi.<br />

gadabrunebul etlSi 20 aTasi rubli darCa. sikvdils gadar-<br />

Cenilma meetlem ifiqra, beds vewieo, da 9.5 aTasi rubli miiTvisa,<br />

magram mogvianebiT daapatimres: man araferi icoda <strong>stalini</strong>sa<br />

da kamos bandis Sesaxeb. mogvianebiT viRac qali amtkicebda,<br />

erT-erTi mZarcveli me varo, magram SeSlili aRmoCnda.<br />

verafriT daadgines, ramdeni mZarcveli monawileobda am<br />

saqmeSi. mowmeebis CvenebiT, ormocdaaTamde banditi isroda<br />

Wurvebs saxuravebidan da mTawmindidanac ki. aravis daunaxavs,<br />

rom fulis tomrebi kamom aiRo. `oxrankas~ mTeli ruseTidan<br />

misdioda Worebi imis Sesaxeb, rom es Zarcva TviT saxelmwifos,<br />

poloneli socialistebis, rostoveli anarqistebis, somexi<br />

daSnakebisa Tu socialist-revolucionerebis mier iyo mowyobili.<br />

bandis verc erTi wevri ver daiWires, TviT kupriaSvilic<br />

ki. isic droulad movida gons da koWlobiT maSinve gaecala<br />

iqaurobas. banditebma areulobiT isargebles da sxvadasxva<br />

25


26<br />

a x a l g a z r d a s t a l i n i<br />

mimarTulebiT gaifantnen. erT-erTi maTgani, eliso lominaZe,<br />

romelic aleqsandrasTan erTad icavda quCis kuTxes, maswavlebelTa<br />

Sekrebaze Seipara, maswavleblis uniforma moipara<br />

da mere mSvidad dabrunda ukan, rom Tavisi namoqmedariT damtkbariyo.<br />

`maSin yvela gadarCa,~ – Cawera memuarebSi 1959 wels<br />

aleqsandra daraxveliZem – im bandis erTaderTma cocxlad<br />

darCenilma wevrma.<br />

moedanze ormocdaaTi daWrili moqalaqe imyofeboda da<br />

sami kazakis, bankis TanamSromlebisa da ramdenime udanaSaulo<br />

gamvlelis dafleTili gvamebi eyara. Cveulebriv, gazeTebi,<br />

romelTac cenzura akontrolebda, daRupulTa raodenobas<br />

amcirebda, magram `oxrankis~ arqivebidan irkveva, rom ormocamde<br />

adamiani daiRupa. daWrilebisaTvis samedicino punqtebi<br />

axlos mdebare maRaziebSi iyo gaxsnili. ocdaoTxi mZimed<br />

daWrili saavadmyofoSi gadaiyvanes. erTi saaTis mere gamvlelebi<br />

Seeswrnen etlebis samgloviaro msvlelobas golovinis<br />

prospeqtze, romelsac dasaxiCrebuli gvamebi mihqonda.<br />

TviTon saxelmwifo bankmac ar icoda zustad, ra raodenobis<br />

fuli daikarga: 250 an 341 aTasi rubli Tu Tanxa am or ricxvs<br />

Soris, – nebismier SemTxvevaSi es didi fuli iyo, dRevandeli<br />

kursiT daaxloebiT 1.7 milioni funti (3.4 milioni dolari).<br />

Zarcvis monawile boWoriZem da misma colma marom fuli<br />

leibebSi Caakeres. mauzerianma tanwerweta facia galdavam<br />

mtvirTavebs (albaT <strong>stalini</strong>s biWebs) fuli mtkvris meore<br />

mxares, ufro usafrTxo saxlSi gadaatanina. mogvianebiT<br />

erT-erTi leibi Tbilisis meteorologiuri observatoriis<br />

direqtoris sawolze daages. aq <strong>stalini</strong> cxovrobda da muSaobda<br />

seminariis datovebis Semdeg. observatoria <strong>stalini</strong>s<br />

bolo oficialuri samsaxuri iyo 1917 wlis oqtombramde, anu<br />

im dromde, sanam iatakqveSeTis saidumlo saqmianobaSi Caebmeboda<br />

da sabWoTa xelisuflebas SeuerTdeboda. mogvianebiT am<br />

meteocentris direqtori ambobda, rom warmodgena ar hqonda,<br />

Tu aseT simdidreze iwva.<br />

bevri wyaros mtkicebiT, <strong>stalini</strong> piradad daexmara banditebs<br />

observatoriaSi fulis damalvaSi. SeiZleba miTs hgavs,<br />

Tumca mainc damajereblad JRers, rom SeiaraRebul stalins<br />

mTaSi dasamalad mihqonda naZarcvi fuliT savse xurjinebi.<br />

ucnauria, magram im RamiT, roca Zarcva moewyo, <strong>stalini</strong><br />

imdenad usafrTxod grZnobda Tavs, rom ojaxSi dabrunda da<br />

colis axloblebTan waitrabaxa, es Cemma biWebma Caidineso.<br />

meore dRes is udardelad qeifobda sanapiros duqnebSi. Tumca


p r o l o g i<br />

oriode dRis Semdeg cols ganucxada, rom isini miemgzavrebodnen<br />

da axal cxovrebas iwyebdnen baqoSi – kavkasiis navTobiT<br />

cnobil qalaqSi.<br />

rac Seexeba fuls: is kontrabandiT gaitanes sazRvargareT.<br />

stalinze an Tundac kamoze eWvi aravis miutania. ramdenime<br />

saxelmwifos policia fulisa da banditebis povnas Tveebis<br />

ganmavlobaSi cdilobda, magram sruliad uSedegod.<br />

`eSmakma icis, rogor ganxorcielda es gansakuTrebulad<br />

Tavxeduri Zarcva,~ – werda `novoe vremia~. <strong>stalini</strong>s mier<br />

dagegmili danaSauli srulyofili iyo.<br />

Tumca Zarcvis operacia srulyofili erTi SexedviT Canda.<br />

sinamdvileSi is mowamluli sasmisi aRmoCnda – am ambis Semdeg<br />

stalins aRarasdros ucxovria Tbilissa da saqarTveloSi.<br />

warmatebulma Zarcvam mas lamis ubedureba moutana. msoflioSi<br />

gavrcelebuli informacia leninisa da piradad <strong>stalini</strong>s<br />

winaaRmdeg mZlavr iaraRad iqca.<br />

banditebi nadavls ver iyofdnen. lenini da misi amxanagebi<br />

ise ibrZodnen fulis xelSi Casagdebad, rogorc virTxebi –<br />

galiaSi; leninis mtrebi ki sami wlis ganmavlobaSi awarmobdnen<br />

sam damoukidebel partiul gamoZiebas leninis ganadgurebis<br />

mizniT. <strong>stalini</strong>, Persona non grata saqarTveloSi, partiis wesebis<br />

Tavxedurad ugulebelyofisa da sisxlisRvris mowyobisaTvis,<br />

Tbilisis komitetma partiidan garicxa. erTi mxriv, amas<br />

SeiZleboda xeli SeeSala <strong>stalini</strong>s ambiciebisTvis, rac leninTan<br />

erTad ruseTis saxelmwifo mmarTvelobaSi mosvlasa da<br />

marqsizmis mTavar ideologiad qcevas isaxavda miznad. 1918<br />

wels <strong>stalini</strong> mTeli ZalisxmeviT Seecada am ambis CaxSobas*.<br />

misi, rogorc bandis meTauris, bankis mZarcvelis, mkvlelisa<br />

da yaCaRis kariera saidumlod rCeboda XXI sauku nemde, Tumca<br />

arasabWoTa kritikosebs Zalian uyvardaT am Temaze kuluareb-<br />

Si saubari.<br />

meore mxriv, swored Tbilisis `sanaxaobam~ Seqmna <strong>stalini</strong>.<br />

am `warmatebuli~ operaciiT man Tavis erTaderT patrons<br />

daumtkica, rom is ara marto niWieri, aramed Seubralebeli<br />

politikosic iyo. lenini darwmunda, rom <strong>stalini</strong> zustad is<br />

iyo, vinc mas sWirdeboda.<br />

* 1923-1924 wlebSi, bandis ufrosma kote cincaZem gamoaqveyna mogonebebi erT<br />

mciretiraJian qarTul JurnalSi. mogonebebi meored 1927 wels gamoqveynda,<br />

magram is gverdebi, sadac saubari iyo <strong>stalini</strong>s monawileobaze Zarcvebsa<br />

da mkvle lobebSi, amoiRes. faqtebis miCqmalvis procesi gagrZelda 1930-ian<br />

wlebSic, berias mmarTvelobis xanaSi. am faqtobrivi masalis mopoveba dResac<br />

Zalian Znelia.<br />

27


* * *<br />

stalinma da misma col-Svilma Zarcvidan ori dRis mere<br />

datoves Tbilisi. win axali samyaro iyo dasapyrobi – navTobiT<br />

mdidari qalaqi baqo, ruseTis maSindeli dedaqalaqi sanqtpeterburgi<br />

da, bolos da bolos, TviT didi ruseTi. patara<br />

qarTuli qalaqis sastik quCebSi gazrdili <strong>stalini</strong> fexs dgamda<br />

did rusul scenaze. mas mere arc arasdros mouxedavs ukan.<br />

didebasTan erTad piradi tragediac eloda, ramac mkvleli<br />

pirvelxarisxovan politikosad aqcia. <strong>stalini</strong>sTvis aranairi<br />

jildo, gamowveva an adamianis sicocxle ar iyo imdenad Rirebuli,<br />

rom uari eTqva Tavisi ambiciebisa da utopiuri ideebis<br />

ganxorcielebaze.


pirveli nawili<br />

dila<br />

vards gaefurCqna kokori,<br />

gadaxveoda iasa,<br />

zambaxsac gaRviZeboda<br />

da Tavs uxrida niavsa.<br />

torola maRla RrublebSi<br />

wkrial-wkrialiT galobda,<br />

bulbulic, gaxarebuli,<br />

nazis xmiT amas ambobda:<br />

`ayvavdi turfav qveyanav,<br />

ilxine, iverT mxareo,<br />

da Senc, qarTvelo, swavliTa<br />

samSoblo gaaxareo~!<br />

i. j-Svili<br />

(gaz. `iveria~, 1895, 14 ivnisi)


I<br />

kekes saswauli: soso<br />

1872 wlis 17 maiss axalgazrda warmosadegi mewaRe, 22 wlis<br />

besarion (beso) juRaSvili daqorwinda 17 wlis momxiblav, Worflian,<br />

wablisferTmian gogonaze, ekaterine (keke) gelaZeze.<br />

jvriswera gorSi, miZinebis (uspenskis) eklesiaSi Catarda.<br />

maWankali saxlSi estumra kekes da mewaRe besos winadadeba<br />

gadasca. beso baramovis patara saxelosnos pativcemuli<br />

xelosani da sasurveli sasiZo iyo. `Cemi megobrebis wreSi beso<br />

warmatebul kacad iTvleboda da yvela gogo mis colobaze<br />

ocnebobda. beso marTlac kargi sasiZo iyo, namdvili yaraCoReli,<br />

lamazi ulvaSebiT, Zalian kargad Cacmuli da daxvewili, –<br />

wers keke Tavis memuarebSi, romelic axlaxan aRmoaCines*. kekes<br />

arc imaSi epareboda eWvi, rom TviTonac saxarbielo sarZlo<br />

iyo: `Cems megobar gogonebs Soris me yvelaze lamazi viyavi~.<br />

marTlac, rogorc ambobdnen, es `tanwerweta, wablisferTmiani,<br />

didTvaleba gogona~ Zalian momxiblavi iyo.<br />

tradiciisamebr, qorwinebis ceremoniali mzis CasvlisTanave<br />

daiwyo. `qarTuli socialuri cxovreba, – wers erTi istorikosi,<br />

– iseve ritualizebuli iyo, rogorc inglisis viqtorianuli<br />

yofa~. qorwili qalaq gorisTvis Cveuli xmauriani<br />

zeimiT Catarda. rogorc keke ixsenebs, `is marTlac brwyinvale<br />

iyo~. mxiaruli, Tamami da gulwrfeli stumrebi moxdenil Sav<br />

CoxebSi gamowyobiliyvnen. besos ori mejvare hyavda, maTgan<br />

* kekes memuarebis audioCanaweri (Caiwera l. kasraZem) saqarTvelos komunisturi<br />

partiis arqivSi aRmoCnda. is arasodes gamouqveynebiaT <strong>stalini</strong>s diqtatorobis<br />

dros. savaraudod, Tavad stalins warmodgena ar hqonda am memuarebis arsebobis<br />

Sesaxeb, radgan Canaweri arasodes gaugzavniaT moskovis arqivSi. cnobilia, rom<br />

mas ar moswonda presis dedamisiT daintereseba. 1935 wels, roca erT-erT sab-<br />

WoTa JurnalSi gamoqveynda kekesTan interviu, stalinma politbiuros sxdomaze<br />

mkacrad moiTxova `presaSi msgavsi sisuleleebis raxaruxis~ akrZalva. savaraudod,<br />

kekes Tavisi memuarebi Svilisgan saidumlod unda Caewera gardacvalebamde<br />

cota xniT adre, 1935 wlis 23-27 agvistos.<br />

31


32<br />

a x a l g a z r d a s t a l i n i<br />

mTavari iakob (koba) egnataSvili iyo – Ronieri moWidave, mdidari<br />

vaWari da adgilobrivi gmiri, romelic, rogorc keke<br />

ixsenebs: `yvelanairad mogvexmara, ojaxi rom Segveqmna~.<br />

megobrebi siZis saxlSi Seikribnen, sadRegrZeloebi warmoTqves<br />

da mere siZesTan erTad quCaSi gavidnen, raTa kekesa<br />

da mis ojaxs Sexvedrodnen. yvavilebis gvirgvinebiT TavdamSvenebuli<br />

wyvili wkriala zanzalakebiTa da friala bafTebiT<br />

morTuli saqorwino faetoniT gaemarTa eklesiisken. eklesiaSi,<br />

mbJutav sanTlebs Soris, qalebi da mamakacebi cal-calke<br />

dajgufdnen. mgalobelTa gundis momRerlebma amaRlebuli da<br />

harmoniuli qarTuli sagaloblebi Seasrules.<br />

mere patarZali Semovida mejvareebTan erTad. mejvareebi<br />

cdilobdnen, fexi ar daebijebinaT Sleifze (es cudis niSani<br />

iyo). ceremonia erovnebiT somexma mRvdelma xaxanovma Caatara,<br />

qorwineba mRvdelma kasraZem gaaforma, ojaxis megobarma mama<br />

qristefore Carkvianma ki ise kargad imRera, rom iakob egnataSvilma<br />

`guluxvad aCuqa 10 rubli,~ rac maSin arcTu ise patara<br />

Tanxa iyo. jvrisweris Semdeg besos megobrebi tradiciuli<br />

qarTuli cekva-simReriT gaemarTnen sufrisken.<br />

jvriswera da simRera jer isev qarTul enaze mimdinareobda,<br />

radgan saqarTvelo maSin arc ise didi xnis SeerTebuli hyavda<br />

romanovebis imperias. aTasobiT wlis ganmavlobaSi, bagrationTa<br />

dinastiis mefobisas, saqarTvelos samefo (jorjia<br />

– dasavleTisTvis, gruzia – rusebisTvis) uSiSari raindebis<br />

damoukidebeli qristianuli bastioni iyo monRolebis, Temuridebis,<br />

otomanebisa da sparsuli imperiis winaaRmdeg. man<br />

apogeas miaRwia Tamar mefis mmarTvelobis xanaSi, romelic<br />

rusTavelma ukvdavyo `vefxistyaosanSi~. momdevno saukuneebis<br />

ganmavlobaSi samefo urTierTmoqiSpe samTavroebad<br />

daiSala. 1801 da 1810 wlebSi, ruseTis mefeebma pavlem da<br />

aleqsandre I-ma saqarTvelos samTavroebi ruseTis imperias<br />

SeuerTes. ruseTis mier kavkasiis dapyroba imam Samilisa da<br />

misi CeCeni mebrZolebis kapitulaciiT dasrulda 1859 wels,<br />

ocdaaTwliani omis Semdeg; aWara ruseTma 1878 wels miierTa.<br />

yvelaze aristokratuli qarTvelebic ki, romlebic sanqtpeterburgSi,<br />

imperatoris karze an TbilisSi mefisnacvalTan<br />

msaxurobdnen, damoukideblobaze ocnebobdnen. kekec amayobda<br />

qarTuli tradiciebiT.<br />

`beso kargi meojaxe aRmoCnda... is morwmune iyo da xSirad<br />

dadioda eklesiaSi,~ – ixsenebda keke. siZe-patarZlis mSoblebi<br />

adgilobrivi Tavadebis ymebi iyvnen, romlebic 1864 wels gaaTavisufla<br />

mefe aleqsandre II-m. besos papa, zaza, erovnebiT osi


k e k e s s a s w a u l i : s o s o<br />

iyo, goridan CrdiloeTiT mdebare sofel geridan*. zaza 1804<br />

wels SeuerTda ruseTis winaaRmdeg Tavad erisTavis amboxebas.<br />

Semdeg, sxva `monaTlul osebTan~ erTad Tbilisidan 13 kilometris<br />

daSorebiT, sofel did liloSi dasaxlda da Tavad baadur<br />

maCabels daudga ymad. zazas Svili vano Tavadis venaxebs uvlida.<br />

mas ori Svili hyavda: giorgi, romelic yaCaRebma mokles, da<br />

beso, romelmac TbilisSi, adelxanovis fexsacmlis fabrikaSi<br />

iSova samuSao; mere somexma ioseb baramovma gadaibira, rom<br />

goris samxedro garnizonisTvis Seekera Ceqmebi. swored iq<br />

SeniSna axalgazrda besom `wablisferTmiani da lamazTvalebiani,<br />

mimzidveli, koxtad Cacmuli gogona~.<br />

kekec, glaxo gelaZis qaliSvili, axali Casuli iyo gorSi.<br />

glaxo gelaZe adgilobrivi Tavadis, amilaxvris yma iyo. is jer<br />

meqoTned muSaobda, Semdeg mdidari somexis, zaxar gambarovis<br />

mebaRe gaxda. gambarovs gorTan axlos, gambareulSi, mSvenieri<br />

baRebi hqonda. radgan mama adre gardaecvala, keke dedis<br />

ojaxma gazarda. is ase ixsenebda gorSi gamgzavrebas: `ra bednieri<br />

mogzauroba iyo! lamazad morTul gorSi xalxi zRvasaviT<br />

Relavda. samxedro aRlumi Tvalebs gvWrida, xmamaRali<br />

musika ismoda, sazandari da tkbili duduki ukravda da yvela<br />

mReroda~.<br />

kekes axalgazrda saqmro – gamxdari, Savgvremani, SavTvalwarba<br />

da SavulvaSa beso qamriT Sekrul Cerqezul paltos,<br />

maRalyelian CeqmebSi Catanebul farTo Sarvalsa da wvetian<br />

quds atarebda. uCveulo, ucnauri da pirquSi, magram Wkviani<br />

da amayi beso oTx enaze laparakobda (qarTul, rusul, Turqul<br />

da somxur enebze) da `vefxistyaosnidan~ mTeli rigi adgilebi<br />

icoda zepirad.<br />

juRaSvilebis saqme win midioda. gorSi bevri ojaxi iseTi<br />

Raribi iyo, rom aliziT Selesil qoxSi an pirdapir miwurSi<br />

cxovrobda. magram Sromismoyvare mewaRe besos cols aseTi<br />

siRaribis SiSi ar unda hqonoda. `Cveni ojaxis bedniereba usaz-<br />

Rvro iyo,~ – ambobda keke.<br />

besom miatova baramovi, raTa sakuTari saxelosno gaexsna<br />

megobrebis xelSewyobiT, gansakuTrebiT misi mfarveli egnataSvilis<br />

daxmarebiT, romelmac xelsawyoebi uyida. male keke<br />

dafexmZimda. `bevr daojaxebul wyvils SeSurdeboda Cveni bed-<br />

* <strong>stalini</strong>s mamis samedicino anketaSi miTiTebulia `erovneba – osi~. <strong>stalini</strong>s<br />

oponentebi xSirad usvamdnen xazs beladis osur warmoSobas. aRsaniSnavia, rom<br />

gvari `juRaSvili~ osuri warmoSobisaa. keke ixsenebda, rogor uxsnida beso, rom<br />

sityva `juRa~ qarTuli `jogis~ osuri Sesatyvisia. aRsaniSnavia, rom <strong>stalini</strong>s<br />

dabadebisTvis juRaSvilebi mTlianad gaqarTvelebulebi iyvnen.<br />

33


34<br />

a x a l g a z r d a s t a l i n i<br />

nierebis~, – ambobda keke. marTlac, misi da besos daqorwineba<br />

Surs iwvevda kekes amxanagebSi. boroti enebi arc qorwinebis<br />

mere gaCumebulan. sainteresoa, rom Tavad kekec xazs usvams<br />

Worebs: SeiZleba vinme sxva apirebda besos colobas da kekem is<br />

marTlac waarTva sabedos, `boroti enebi, – rogorc amas egnataSvili,<br />

mRvdeli Carkviani, goris policiis oficeri damian<br />

davriSevi da bevri sxva cnobili adamiani Tu maRali wris warmomadgeneli<br />

ambobda, – qorwinebidan maleve gavrcelda~.<br />

* * *<br />

keke igonebs: `qorwinebidan 9 Tvis Tavze, 1875 wlis 14 Tebervals,<br />

Cveni bedniereba vaJiSvilis dabadebam gaaormaga~. bavSvi<br />

egnataSvilma monaTla da besom didebuli naTloba gamarTa.<br />

beso giJs hgavda sixarulisgan. magram ori Tvis mixeili gardaicvala.<br />

bedniereba ubedurebad gadaeqcaT. besom dardisgan smas<br />

mihyo xeli. keke male isev dafexmZimda. meore Svili, giorgi, 1876<br />

wlis 24 dekembers daibada. egnataSvili isev naTlia gaxda, isev<br />

uiRblod – bavSvi yvaviliT daiRupa 1877 wlis 19 ivniss.<br />

wyvilis bedniereba daimsxvra. beso mwuxarebisgan lamis<br />

gagiJda; is yvelaferSi mSobliuri soflis siwmindes, geris<br />

xats adanaSaulebda. kekes dedam, melaniam, mkiTxavebTan daiwyo<br />

siaruli. besom sma gaagrZela. saxlSi wminda giorgis xati<br />

moabrZanes. ojaxi gorijvris mTazec avida im eklesiaSi salocavad,<br />

romelic Suasaukuneebis cixis gverdiT idga da qalaqs<br />

gadmohyurebda. keke mesamed dafexmZimda da daifica, rom Tu<br />

Svili gadaurCeboda, is mlocvelad wavidoda gerSi, rom wminda<br />

giorgis saswaulisTvis madloba gadaexada. 1878 wlis 6 dekembers<br />

man mesame vaJi gaaCina.<br />

`Cven is saswrafod movnaTleT, rom mounaTlavi ar momkvdariyo,~<br />

– ixsenebs keke. keke Svils pawia, oroTaxian, erTsar-<br />

Tulian saxlSi zrdida. saxlSi TiTqmis araferi iyo, samovris,<br />

sawolis, taxtis, magidisa da navTis lampis garda. xveuli kibe<br />

sardafSi Cadioda, romelic sami niSisgan Sedgeboda. erTSi<br />

besos xelsawyoebi elaga, meoreSi – kekes samkervalo mowyobilobebi,<br />

mesameSi ki cecxli enTo. iqve idga bavSvis akvanic.<br />

ojaxi ikvebeboda Cveulebrivi qarTuli saWmliT: lobioTi,<br />

badrijniT, lavaSiT... iSviaTad hqondaT mwvadi.<br />

17 dekembers bavSvi iosebad monaTles, moferebiT ki sosos<br />

eZaxdnen. soso `susti, gamxdari, saTuTi bavSvi iyo, – ixsenebda<br />

dedamisi, – avadmyofoba Tu gamoCndeboda, aucileblad pirvelad<br />

mas Seeyreboda~. bavSvs marcxena fexis meore da mesame<br />

TiTebi apkiT hqonda SeerTebuli.


k e k e s s a s w a u l i : s o s o<br />

besom gadawyvita, maTi ojaxis mfarveli egnataSvilisTvis<br />

ar moenaTvlinebina Svili. amtkicebda, iakobs uiRblo xeli<br />

aqvso. Tumca miuxedavad imisa, rom vaWars bavSvi ar mounaTlavs<br />

eklesiaSi, <strong>stalini</strong> da dedamisi mas yovelTvis `naTlia iakobad~<br />

moixseniebdnen.<br />

besos sidedrma Seaxsena, rom maT geris eklesiaSi asvlis<br />

aRTqma hqondaT dadebuli.<br />

– oRond icocxlos da muxlisCoqviT avfofxdebi gerSi<br />

mxrebze Sesmuli bavSviT! – upasuxa besom.<br />

magram man asvla gadado. Semdeg bavSvi gacivda. aman ise Sea-<br />

Sina beso, rom salocavad wasvla gadawyvita: mTeli ojaxi gerSi<br />

wavida. keke ixsenebda: `gzaze bevri sirTule Segvxvda, cxvari<br />

SevwireT da samadlobelo wirva SevukveTeT~. roca mivediT,<br />

geris mRvdlebi rituals atarebdnen – patara gogona xramSi<br />

CaekidaT, raTa eSmaki ganedevnaT. sosos SeeSinda da yvirili<br />

morTo. juRaSvilebi gorSi dabrundnen. SeSinebuli soso Zil-<br />

Si drodadro krTeboda da bodavda kidec, Tumca gadarCa da<br />

dedis saunjed iqca.<br />

kekes sakmarisi rZe ar hqonda, amitom bavSvma cixiTaTriSvilis<br />

(misi oficialuri naTlia) da egnataSvilis colebis ZuZuc<br />

mowova. `pirvelad bavSvma ar miiRo dedaCemis rZe, – ixsenebs<br />

aleqsandre cixiTaTriSvili, – magram nel-nela mieCvia, oRond<br />

Tvalebs xuWavda, rom dedaCemis saxe ar daenaxa~.<br />

`egnataSvilis bavSvebTan rZis gaziarebam isini sosos ZuZumteebad<br />

aqcia,~ – ambobda galina juRaSvili, <strong>stalini</strong>s SvilTaSvili.<br />

sosom adre daiwyo laparaki. mas yvavilebi da musika uyvarda,<br />

gansakuTrebiT kekes Zmebis, giosa da sandalas mier dudukze<br />

Sesrulebuli melodiebi moswonda. qarTvelebs uyvarT simRera;<br />

<strong>stalini</strong>c tkbeboda gulSi Camwvdomi qarTuli simRerebiT*.<br />

is mogvianebiTac ixsenebda xolme `qarTvel kacebs, simReriT<br />

rom dadiodnen bazarSi~.<br />

besos patara biznesi yvaoda – man Segirdebic aiyvana da<br />

aTamde muSac daiqirava. erT-erTi Segirdi, daTo gasitaSvili,<br />

romelsac soso uyvarda da mis gazrdaSi exmareboda kekes, am<br />

ojaxis keTildReobas ixsenebda: `Cveni profesiis xalxs Soris<br />

beso yvelaze ukeT cxovrobda. maT yovelTvis hqondaT karaqi<br />

saxlSi~. Semdegac bevrs Woraobdnen am keTildReobaze, rac<br />

proletariatis gmirs saCoTiro mdgomareobaSi agdebda. `me<br />

muSis Svili ar var, – adasturebda <strong>stalini</strong>, – mamaCems fexsac-<br />

* stalins yvelaze metad `gafrindi Savo mercxalo~ da `suliko~ uyvarda.<br />

35


36<br />

a x a l g a z r d a s t a l i n i<br />

mlis saxelosno hqonda, Segirdebi hyavda, eqspluatatori iyo.<br />

Cven ar vcxovrobdiT cudad~. swored am bednieri cxovrebis<br />

dros daumegobrda keke maria da arSak ter-petrosianebs, mdidar<br />

somex samxedro kontraqtorebs, romelTa Svili simoni<br />

SemdegSi saxels gaiTqvams, rogorc bankis mZarcveli kamo.<br />

keke sicocxlis bolomde aRmerTebda Svils: `me isev vxedavdi<br />

mis pirvel nabijebs da es xilva sanTeliviT menTo gulSi~.<br />

keke da dedamisi stalins siaruls aswavlidnen da amaSi mis<br />

yvavilebisadmi siyvaruls iyenebdnen. keke gvirilas aCvenebda<br />

bavSvs, isic mis wasarTmevad iwevda da siaruls swavlobda.<br />

erTxel patara soso viRacis qorwilSi waiyvanes. bavSvma yvavili<br />

SeamCnia dedoflis gvirgvinSi da maSinve xeli staca mas.<br />

kekem xeli gaaSvebina, naTlia egnataSvilma ki siyvaruliT akoca<br />

bavSvs da gaexumra, axlave Tu patarZlis motacebas apireb,<br />

rom gaizrdebi, RmerTma uwyis, ras izamo.<br />

sosos gadarCena dedisTvis saswauli iyo. rogorc Cans,<br />

swored dedis mxridan aseTma Tayvaniscemam STaagona stalins,<br />

rom yvelasgan gamorCeuli iyo: froidis avtoritetuli azri,<br />

rom dedis Tavdadebam aiZula <strong>stalini</strong>, dampyroblad egrZno<br />

Tavi, udavod marTalia. `soselo,~ rogorc siyvaruliT eZaxda<br />

deda, adreuli asakidanve amJRavnebda Tavdajerebulobas.<br />

besos keTildReobas, warmatebis drosac ki, Crdili adga:<br />

zogjer klientebi gasamrjelos fulis nacvlad RviniT<br />

ixdidnen. Rvinos ise uxvad amzadebdnen saqarTveloSi, rom<br />

es Cveulebrivi movlena iyo. ufro metic, beso Tavis saqmeebs<br />

megobrebis duqnebSi agvarebda, ris gamoc kidev ufro mets<br />

svamda. besom erTi Tanameinaxec ipova, politikuri devnili<br />

ruseTidan, saxelad poka, savaraudod, `narodniki~ xalxosani<br />

an radikali, teroristul organizacia `narodnaia volias-<br />

Tan~ dakavSirebuli. am axalgazrdam ramdenjerme uSedegod<br />

scada imperator aleqsandre meoris mokvla. ase rom, <strong>stalini</strong><br />

adreuli asakidan icnobda rus revolucioners. `Cemi Svili<br />

mas male daumegobrda, – ambobda keke, – pokam iadoni uyida~.<br />

es rusi wyalwaRebuli loTi iyo da daZonZili dadioda. erT<br />

zamTars ki TovlSi ipoves mkvdari.<br />

beso mixvda, rom smas Tavs veRar anebebda. erT dros meojaxe<br />

kaci ukve ganadgurebuli iyo. mudmivi simTvrale saxelosnos<br />

saqmesac afuWebda: `xelis kankali daewyo da fexsacmels veRar<br />

keravda. saqme marto Segirdebis wyalobiT grZeldeboda,~ –<br />

ambobda keke.<br />

verc pokas sikvdilma aswavla Wkua besos: male axali Tanameinaxe<br />

ipova, mRvdeli Carkviani.


k e k e s s a s w a u l i : s o s o<br />

provinciul saqarTveloSi samRvdeloebas didi gavlena<br />

hqonda, magram RvTis kacebi xSirad arc amqveyniur siamovnebaze<br />

ambobdnen uars. RvTismsaxurebis Semdeg mRvdlebi<br />

goris duqnebSi midiodnen da iq manam rCebodnen, sanam kargad<br />

ar gamoTvrebodnen. xanSi Sesuli <strong>stalini</strong> ixsenebda: `mama<br />

Carkviani wirvas daasrulebda Tu ara, CvenTan Semoivlida da<br />

ori megobari duqnisken miiCqaroda~. Sin ugonod mTvralebi<br />

brundebodnen, erTmaneTs eyrdnobodnen, exveodnen da<br />

areulad mRerodnen.<br />

– kai kaci xar Sen, beso, mewaRis kvalobazec ki, – luRluRebda<br />

mRvdeli.<br />

– Sen mRvdeli xar, magram ra mRvdeli, me Sen miyvarxar! –<br />

xvneSoda beso. keke xan mama Carkvians exveweboda, ar waeyvana<br />

beso dasalevad, xan besos aficebda, Seewyvita sma. egnataSvilic<br />

imaves sTxovda megobars, magram amaod. iqneb besos<br />

galoTebis mizezi qalaqSi ukve gavrcelebuli Worebi iyo?!<br />

iqneb es igive `boroti enebi~ iyo, qorwilTan dakavSirebiT<br />

rom axsenebda keke. ioseb davriSevi, goris policiis ufrosis<br />

Svili, Tavis memuarebSi amtkicebs: `sosos dabadeba salaparako<br />

gaxda samezobloSi; Woraobdnen, rom bavSvis namdvili mama koba<br />

egnataSvili iyo... an mamaCemi damian davriSevi~. ra Tqma unda, es<br />

gaauaresebda besos (davriSevis daxasiaTebiT, `maniakalurad<br />

eWviani kacunas~) mdgomareobas, romelic ukve loTad qceuliyo.<br />

* * *<br />

1883 wlidan beso `uxeSi da uyuradRebo~ gaxda, xSirad<br />

ereoda xolme mTvralebis CxubSi da metsaxelic miiRo – `giJi<br />

beso~.<br />

namdvili mamis Sesaxeb Worebi Svilis Zalauflebisa da saxelis<br />

zrdasTan erTad vrceldeboda. mas Semdeg, rac <strong>stalini</strong><br />

sabWoTa diqtatori gaxda, mis mamad asaxelebdnen centraluri<br />

aziis ganTqmul mkvlevars nikolai prJevalskis, romelic<br />

zrdasrul stalins hgavda da gorSic iyo namyofi; <strong>stalini</strong>s<br />

mamad saxeldeboda TviT momavali imperatori aleqsandre<br />

III-c ki, romelic erTxel estumra Tbiliss da im sasaxleSi gaCerda,<br />

sadac keke msaxurobda. Tumca es usafuZvlo Worebi iyo:<br />

prJevalski homoseqsualisti iyo da saqarTvelos siaxlovesac<br />

ar gauvlia <strong>stalini</strong>s Casaxvis dros; keke ki TbilisSi ar imyofeboda<br />

taxtis memkvidris stumrobisas.<br />

marTlac sainteresoa, sinamdvileSi vin iyo <strong>stalini</strong>s<br />

biologiuri mama. SeZlebuli siraji egnataSvili marTlac<br />

37


38<br />

a x a l g a z r d a s t a l i n i<br />

mfarvelobda ojaxs, anugeSebda kekes da exmareboda mis<br />

Svils. is TviTonac colSviliani iyo, mdidrulad cxovrobda<br />

da bevr duqans flobda. ufro metic, es ulvaSebiani Ronieri<br />

kaci saukeTeso moWidave iyo im qalaqSi, romelic aRmerTebda<br />

moWidaveebs. rogorc zemoT SevniSneT, keke TviTon werda:<br />

`is yovelTvis cdilobda, dagvxmareboda ojaxis SeqmnaSi~. am<br />

orazrovani fraziT garkveulwilad simarTle mJRavndeba.<br />

savaraudod, keke amas pirdapiri mniSvnelobiT ar ambobda –<br />

iqneb cdilobda, raRac eTqva CvenTvis?<br />

policiis ufrosi davriSevi, romelic kekes daexmara, roca<br />

am ukanasknelma sakuTari qmris galoTebaze SesCivla, aseve<br />

sosos mamad saxeldeboda: `rogorc vici, soso davriSevis namdvili<br />

Svili iyo, – irwmuneboda davriSevis megobari da qalaqis<br />

meri Juruli, – gorSi yvelam icoda misi romanis Sesaxeb sosos<br />

momxiblav dedasTan~.<br />

TviTon stalinma Tqva erTxel, rom sinamdvileSi misi mama<br />

iyo mRvdeli, anu Cndeba mesame kandidati – mama Carkviani. egnataSvilic,<br />

davriSevic da Carkvianic daqorwinebulebi iyvnen,<br />

magram qarTveli mamakacebisTvis, iseve, rogorc italielebisTvis,<br />

Cveulebrivi movlena iyo sayvarlis yola. sasiyvarulo<br />

skandalebSi mRvdlebic ki exveodnen. zemoT xsenebuli samive<br />

kandidati cnobili pirovneba iyo, romlebic siamovnebiT daexmarebodnen<br />

gasaWirSi myof axalgazrda qals.<br />

TviTon kekeze rom visaubroT, Znelia 1930-iani wlebis<br />

RvTismoSiSi moxuci qalis Sedareba 1880-iani wlebis axalgazrda,<br />

daucxromel qalTan. arsebobs cnobebi, rom mas miwieri<br />

midrekilebebi hqonda, aSkarad moswonda, rom `sasurveli da<br />

lamazi gogo iyo~. amboben, moxuci keke lavrenti berias cols,<br />

ninasac ki urCevda, sayvarlebi gaeCina, Tan seqsualur ambebze<br />

uyveboda pikanturad. roca axalgazrda viyavi, saxlebs valagebdi<br />

da, lamaz biWs Tu Sevxvdebodi, xelidan ar vuSvebdio, –<br />

uTqvams kekes ninasaTvis.<br />

beriebi mtrulad ganwyobili mowmeebi arian, magram kekes<br />

memuarebSic arsebobs miniSnebebi misi `ancobis~ Sesaxeb. is<br />

ixsenebs, rom erTxel, roca baRSi sosos yvaviliT mityuebas<br />

cdilobda, mxiarulad moiSiSvla mkerdi da bavSvs daanaxva.<br />

sosomac yuradReba aRar miaqcia yvavils da mkerdisken gaiwia.<br />

am scenas nasvami rusi devnili poka Seswrebia da sicili autexavs.<br />

`amitom me kaba Sevikari~, – ixsenebs keke.<br />

<strong>stalini</strong> TviTonac xels uwyobda Worebis gavrcelebas. man<br />

bolo wlebSi Tavis qarTvel proteJesTan, mgelaZesTan saubrisas<br />

mianiSna, rom `egnataSvilis ukanono Svili~ iyo. 1934 wels


k e k e s s a s w a u l i : s o s o<br />

ki, oficialur miRebaze, xazgasmiT Tqva: `mamaCemi mRvdeli<br />

iyo~. besos aryofnisas mis aRzrdaSi mamobis samive kandidati<br />

monawileobda: soso CarkvianebTan cxovrobda, davriSevi<br />

mfarvelobda, drois naxevars ki egnataSvilebTan atarebda.<br />

kidev erTi mizezi arsebobda mRvdlis Sesaxeb gavrcelebuli<br />

WorebisTvis: sasuliero saswavlebelSi mxolod mRvdlebis<br />

Svilebs iRebdnen da, kekes TqmiT, <strong>stalini</strong> sasuliero saswavlebelSi<br />

miiRes, rogorc mRvdlis Svili.<br />

stalins orazrovani damokidebuleba hqonda giJi besosadmi:<br />

ezizReboda, magram mis mimarT TanagrZnobasac gamoxatavda.<br />

bavSvobaSi beso uambobda qarTveli amboxebuli gmirebis Sesaxeb,<br />

romlebic `mdidrebis winaaRmdeg ibrZodnen, mdidars arTmevdnen<br />

da Raribs aZlevdnen~. mogvianebiT, kremlis sadilebze,<br />

sadac bevrs svamdnen, <strong>stalini</strong> etrabaxeboda xruSCovs da sxva<br />

maRalCinosnebs, rom smis unari mamisgan gamohyva; rom mamamisi<br />

Tavis WiqaSi isvelebda TiTebs da ase asinjebda Rvinos<br />

patara sosos. imaves akeTebda <strong>stalini</strong> Tavis SvilebTanac, rac<br />

mis cols, nadias, agiJebda. mogvianebiT man gulSi Camwvdomad<br />

aRwera ucnobi mewaRis cxovreba, romelsac patara saxelosno<br />

hqonda da romelic sastikma kapitalizmma gaanadgura.<br />

`ocnebis frTebi SeaWres,~ – werda <strong>stalini</strong>. erTxel stalinma<br />

isic daikvexna, mamaCems dReSi erTi wyvili fexsacmlis Sekerva<br />

SeeZloo. is diqtatorobis drosac ki Tavis Tavs mewaRes eZaxda.<br />

mogvianebiT fsevdonimad iyenebda saxels `besoSvili~,<br />

uaxloesi goreli megobrebi ki besos eZaxdnen.<br />

am yvelafris SejerebiT SeiZleba davaskvnaT, rom <strong>stalini</strong><br />

namdvilad besos Svili iyo, miuxedavad imisa, rom loTi beso<br />

mas xSirad `nabiWvars~ eZaxda. qarTvelebi gaTxovili qalisgan<br />

yovelTvis moiTxoven erTgulebas, magram maincdamainc<br />

gasakviri ar iqneboda, Tu axalgazrda momxiblavi keke egnataSvilis<br />

sayvareli gaxdeboda uiRblo qorwinebis Semdeg. kekes<br />

memuarebSi egnataSvili iseve xSiradaa naxsenebi, rogorc misi<br />

qmari, da gacilebiT ufro Tbiladac. keke aRniSnavda, rom egnataSvili<br />

ise exmareboda mis ojaxs, rom es erTgvar `uxerxulobas~<br />

qmnida. egnataSvilis ojaxis wevrebis mtkicebiT, stalinsa<br />

da iakob egnataSvils Soris genetikuri kavSiri iyo. egnataSvilis<br />

SviliSvili guram ratiSvili ambobs: `ar vici, iyo Tu ara<br />

vaWari <strong>stalini</strong>s mama, magram danamdvilebiT vici, rom misTvis<br />

mamis magieri gaxda~.<br />

Worebi <strong>stalini</strong>s warmomavlobis Sesaxeb am tiranis damcirebis<br />

kidev erTi xerxi iyo saqarTveloSi, sadac is bevrs sZulda<br />

da romelic man 1930-ian wlebSi represiebis wnexSi gaatara.<br />

39


a x a l g a z r d a s t a l i n i<br />

misi skolis megobari daviT papitaSvili ixsenebs, rom<br />

<strong>stalini</strong> axalgazrdobaSi `Zalian hgavda mamas~; aleqsandre<br />

cixiTaTriSvili ki ambobs: `rac ufro Sedioda xanSi, miT ufro<br />

emsgavseboda mamamiss, xolo roca ulvaSi mouSva, isini tyupebiviT<br />

hgavdnen erTmaneTs~.<br />

roca soso xuTi wlis gaxda, beso ukve paranoiiT Sepyrobili<br />

loTi iyo. `dRiTidRe uaresad xdeboda,~ – ambobda keke.<br />

40

Hooray! Your file is uploaded and ready to be published.

Saved successfully!

Ooh no, something went wrong!