30.04.2013 Views

Download PDF - The National Assembly of Seychelles

Download PDF - The National Assembly of Seychelles

Download PDF - The National Assembly of Seychelles

SHOW MORE
SHOW LESS

Create successful ePaper yourself

Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.

NATIONAL ASSEMBLY OF<br />

SEYCHELLES<br />

Tuesday 20 th October 2009<br />

<strong>The</strong> <strong>Assembly</strong> met at 9 am<br />

<strong>National</strong> Anthem<br />

Mr Speaker in the Chair<br />

(Technical Problem)<br />

MR DEPUTY SPEAKER<br />

..Onorab Georges to take us to the<br />

motion.<br />

HON BERNARD GEORGES<br />

Bonzour Mr Deputy Speaker,<br />

bonzour tou mon bann koleg dan<br />

Lasanble, Clerk avek son lekip.<br />

Mr Deputy Speaker mon<br />

mosyon lo Order Paper i demann<br />

gouvernman pou konstrir en<br />

lenstitisyon apropriye kot<br />

dimoun, apard bann ki kalifye,<br />

pou Old People’s Home ki pa<br />

kapab pran swen avek zot lekor e<br />

ki napa personn pou fer sa, i ava<br />

resevwar lozman e swen ki<br />

neseser.<br />

Mr Deputy Speaker pou<br />

laplipar parmi nou e mon krwar<br />

pour nou tou isi dan sa Lasanble<br />

lavi i bon. Nou annan fanmiy,<br />

nou annan lakour, nou annan en<br />

travay, bann parmi nou i annan<br />

zanfan, nou annan zanmi, nou<br />

fakilte mantal e entelektyel i a en<br />

bon nivo, nou lasante i oke. Nou<br />

kapab dir ki nou ansarz nou lavi.<br />

Nou lev dan en lakaz konfortab<br />

bomaten, nou annan dekwa pou<br />

manze, nou benny dan delo ki<br />

koul dan tiyo e nou sanz dan<br />

lenz prop. Nou annan en bi dan<br />

nou lavi e nou ranpli nou<br />

zournen dan en fason konvenab<br />

– parey mon’n dir lavi i bon.<br />

Kekfwa i pa fasil, souvannfwa i<br />

annan lanmertin ek latristes. I<br />

annan defwa nou tonm malad e<br />

nou bezwen sonnyen, ouswa nou<br />

fer en aksidan, maler parfwa i<br />

pase. Me kantmenm tousala i<br />

ariv nou, nou annan fanmiy ek<br />

zanmi ki siport e soulaz nou dan<br />

nou letan difisil. Bann dimoun<br />

ki zot lavi i deroul normalman<br />

parey nou, avek parey sanson<br />

John Wirtz i dir, son bon kote e<br />

osi son move kote, nou bann<br />

dimoun normal ki pe viv en lavi<br />

normal. Sa mosyon Mr Deputy<br />

Speaker pa konsern nou.<br />

Me malerezman lavi pa osi<br />

bon, ouswa fasil pou tou nou<br />

sitwayen. Parey dan tou sosyete<br />

i annan nou dimoun ki pou<br />

divers rezon in tonm lo kote.<br />

Parfwa se zot menm ki<br />

responsab, parfwa se lavi ki’n<br />

donn zot en move kart pou zot<br />

zwe. Ki swa rezon, i annan dan<br />

tou nou distrik, enn ouswa 2<br />

dimoun ki tousel, ki’n ganny<br />

rezete, ki pe viv lo franz lavi, ki<br />

annan en lavi marzinal, sa ki<br />

Angle i apel life on the edge, se<br />

pou sa bann dimoun ki mon’n<br />

anmenn sa mosyon ozordi.<br />

Nou sosyete in fer bokou<br />

pou fer ki bann dimoun ki<br />

vilnerab i ganny sekour,<br />

gouvernman in fer bokou e bann<br />

lenstitisyon saritab in osi fer<br />

bokou. Pou zanfan, en rezo lalwa<br />

sosyal, NCC, tribinal, school<br />

meal, eksetera in ganny met an<br />

plas pou fer sir ki zanfan pa<br />

ganny ni abandonnen par sa ki’n<br />

1


met zot omonn, ni abize par<br />

okenn dimoun.<br />

Pour sa ki ganny<br />

abandonnen kantmenm lalwa i<br />

fer prosedir pou adopsyon e pou<br />

foster care. Pou bann ki napa<br />

personn dan lavi, legliz katolik i<br />

propoz fwaye e atraver<br />

lasosiasyon SOS gouvernman in<br />

met en vilaz Prezidan a zot<br />

dispozisyon. Avek en tel<br />

kouvertir i pa posib isi Sesel pou<br />

nou dir ki nou annan zanfan ki<br />

dormi dan semen parey bann<br />

street children ki nou vwar dan<br />

lezot pei. Nou rann gras ki sa<br />

napa isi e mon pr<strong>of</strong>it sa moman<br />

pou remersye tou bann ki devoue<br />

zot letan pou okip sa bann<br />

dimoun.<br />

Pou bann vye dimoun<br />

menm fenomenn i egziste. Avek<br />

sistenm pansyon sekirite sosyal<br />

pour tou dimoun ki’n ariv 63an,<br />

home carer pou sa ki annan<br />

lakaz, old people’s home dan<br />

distrik pou sa bann ki napa lakaz<br />

me ki ankor kapab viv tousel e sa<br />

enn North East Point pou sa ki<br />

pa kapab, nou vyeyar i ganny<br />

proteze e viv dan otan dignite ki<br />

nou pei i kapab afford.<br />

Andikape fizik ki pa kapab<br />

reste kot zot e dimoun ki tro<br />

malad pou reste dan zot prop<br />

lakaz i ganny fasilite kot lopital<br />

North East Point.<br />

Andikape mantal ki bezwen<br />

ganny trete koman in-patient si i<br />

annan e dapre sa ki mon<br />

konpran pou annan dan lefitir<br />

en lopital sirkyatrik pou zot.<br />

Bann ki’n fail akoz zot komet<br />

l<strong>of</strong>ans i ganny enkarsere dan<br />

prizon.<br />

Nou kapab dir Mr Deputy<br />

Speaker ki nou pei i annan en<br />

kouvertir sosyal ase byen devlope<br />

pou son bezwen e bezwen sa<br />

bann parmi nou popilasyon ki<br />

tonm dan enn sa bann sekter ki<br />

mon’n dekrir. Parkont i annan<br />

en kategori dimoun ki pas<br />

atraver bann mayon dan sa seri<br />

mezir ki servi koman en safety<br />

net.<br />

I annan sa msye ki annan<br />

apepre 35an, i napa fanmiy, in al<br />

lekol me son lespri pa tro, tro<br />

bon, i enpe retarde, i napa<br />

malady mantal ki fer ki i bezwen<br />

reste dan en lopital sirkyatrik,<br />

kekfwa i annan en pti andikap e i<br />

tonm bebelouka e i pa byen pou<br />

detrwa zour. Fon sekirite sosyal i<br />

donn li en lasistans dezabilite.<br />

Ler i byen, i fer en zournen kot<br />

en laboutik ouswa dan en lakour.<br />

I annan son prop pti lakaz, ler<br />

son maladi i leve, malerezman i<br />

dekontrole. I pa bennyen, i pa<br />

manze e i pa pran son latizann.<br />

Akoz son sitiasyon dimoun<br />

dan semen i sikann li ouswa i<br />

malkoz li. Sa i fer li fristre e<br />

parfwa i komet en l<strong>of</strong>ans. I bat<br />

en dimoun ouswa i kraz en vit<br />

transpor e i ganny arete par<br />

lapolis. Ler i ganny son sekirite,<br />

i pa konn depanse e i fini depans<br />

sa dan enn de zour, apre sa i<br />

bezwen al rod lasarite, en lasyet<br />

manze, en bwat ton eksetera. I<br />

annan defwa i bwar e i<br />

dekontrole. Ler sa i arive i vin en<br />

nwizans e dimoun ki godnard li.<br />

Sa i fer li pli fristre e serk i rekomanse.<br />

Zabitan ki konn sa<br />

msye i dir ki ler i byen i en bon<br />

garson, me ler in bwar ouswa ler<br />

2


son fou in leve i en vre nwizans<br />

dan lasosyete.<br />

Tanzantan sa garson i<br />

ganny en led – en vwayzen i donn<br />

li en lasyet manze, ouswa detrwa<br />

lenz, gouvernman i ed li avek<br />

reparasyon son lakaz, tanzantan<br />

i fer en keksoz ki anmenn en lot<br />

dimoun bat li e anvoy li lopital<br />

pou detrwa zour.<br />

Nou annan la Mr Deputy<br />

Speaker legzanp en dimoun dan<br />

lamaz lasosyete. Ler i komet en<br />

l<strong>of</strong>ans i ganny met dan kaso pou<br />

detrwa zour ziska ler i re-ganny<br />

kontrol. Ler son fou i leve i<br />

ganny met dan ward sirkyatrik<br />

pou detrwa zour. Ler i byen i<br />

reste kot li. Me menm ler i byen i<br />

pa kapab okip son prop lekor, i<br />

pa manz konvenableman, i pa<br />

benny ler i fodre, i napa dimoun<br />

pou lav e dres son lenz, alor i<br />

reste sal, i pa pran son pilil.<br />

Eski sa garson i devret<br />

reste dan en kominote kot<br />

dimoun i ignor li o minimanm e<br />

godnard li o maksimanm? Eski<br />

kominote i bezwen en tel dimoun<br />

dan zot milye kot ou pa konnen<br />

si i pou respe ou, ouswa si i pou<br />

komet en l<strong>of</strong>ans lo ou, e lekel ki<br />

responsab pou li, kominote?<br />

Legliz? DA? MNA?<br />

Epi i annan sa lot zenn<br />

onm, i annan paran e i annan ser<br />

ek frer, i viv dan en bon lakaz kot<br />

i annan tou sa ki i bezwen, in al<br />

lekol. Son fanmiy in donn li tou<br />

sa ki zot in kapab me in tonm<br />

dan drog. Son manman i dir ki<br />

set en garson model ler i pa’n<br />

fimen, i travay byen e i devoue<br />

kot lakour. Me ler in fimen son<br />

fou i leve. Sa se en zistwar<br />

Doctor Jackyll and Mr Hyde. I vin<br />

telman vyolan ki ni son manman,<br />

ni son papa pa kapab apez li, i<br />

kraz salon, i kraz divider, i kraz<br />

tou sa ki sa fanmiy in bati dan<br />

en lavi a’n antye. Son paran i<br />

esey fer tou sa ki zot kapab, zot<br />

apel lapolis pou aret sa garson,<br />

zot in anvoy li Mont Royal, zot in<br />

fer mon Per, servis sosyal, tou<br />

sord lotorite koz avek li. Ler i fer<br />

vyolans i pas en zour dan kaso<br />

me apre i ganny large akoz swa i<br />

pa’n vreman komet okenn l<strong>of</strong>ans<br />

akoz son latet pa bon, swa son<br />

fanmiy pa oule fer zafer. I pa fou<br />

alor ward sirkyatrik pa oule li, i<br />

pa sanz son lavi ditou e sa<br />

fanmiy i viv dan en kosmar<br />

toulezour, dan lafreyer ki sa<br />

volkan pou pete a nenport ki<br />

moman. Zot pa konnen kote zot<br />

pou tournen.<br />

Apre i annan sa zenn onm<br />

ki li i napa personn dan lavi. I ti<br />

reste avek en manman sonnyen<br />

me ler son manman sonnyen in<br />

mor in tonm dan lalkol. Personn<br />

pa oule anploy li e annefe i pa<br />

enterese pou li ganny anploye. I<br />

fouy dan bin e vann boutey<br />

plastik pou li ganny son lavi.<br />

Me okontrer sa bann lezot<br />

dimoun ki fer sa travay koman<br />

en ganny-pen, li i fer sa zis pou li<br />

bwar. An fouyan dan bin in<br />

realize ki souvann fwa i annan en<br />

bwat take away avek manze ki<br />

ankor ladan, alor sa zenn onm i<br />

servi bin koman son restoran e i<br />

manz restan lezot dimoun. I<br />

dormi anba lavarang laboutik<br />

ouswa dan en pti gento kek par.<br />

I pa bennyen, i pa sanz son lenz.<br />

In ariv Mr Deputy Speaker o pli<br />

ba ki i posib dan lasosyete.<br />

3


Mon’n donn sa 3 legzanp<br />

koman ilistrasyon sa problenm.<br />

Tou le 3 i baze lo dimoun ki<br />

egziste e mon sir ki nou tou nou<br />

rekonnet sa kategori dimoun dan<br />

nou distrik. Nou tou isi dan sa<br />

lasanble nou annan enn ouswa<br />

de sa dimoun dan nou landrwa e<br />

pourtan i pa ti devret annan.<br />

Personn pa devret Mr Deputy<br />

Speaker viv dan dezespwar lo<br />

lamaz lasosyete e personn dan<br />

lasosyete pa devret bezwen pe viv<br />

avek fardo sa bann tel dimoun.<br />

Nou en lasosyete devlope<br />

avek en lenfrastriktir debaz lo en<br />

bon nivo, nou annan le mwayen<br />

pou anmas sa ki pli vilnerab me<br />

nou sosyete pa’n pran an kont sa<br />

kategori dimoun ki mon’n fek<br />

dekrir. Zot en kategori apar, zot<br />

pa ase fou pou al Lazil, l<strong>of</strong>ans ki<br />

zot komet pa ase enportan pou<br />

zot al prizon, zot pa ase vye pou<br />

zot al dan Old People’s Home e<br />

zot pa ase byen pou zot viv tousel<br />

ouswa dan en fanmiy normal.<br />

Me zot la e nou angaz nou avek<br />

zot toulezour. Nou donn en R25<br />

a sa garson ki tonm bebelouka,<br />

nou dir avek sa enn ki pe fouy<br />

dan bin, ‘e ou la aret fouy dan sa<br />

bin don’.<br />

Nou asiz avek sa manman<br />

ki son garson in fou avek drog e<br />

nou pran par dan son soufrans.<br />

Tanzantan nou al enpe pli lwen,<br />

nou ekrir departman sosyal pou<br />

met sa ka devan zot oubyen nou<br />

anmenn enpe lenz prop pour sa<br />

dimoun. Nou menm pran enpe<br />

son larzan sekirite tanzantan e<br />

aranz li avek en take away, pou<br />

donn li en bwat toulezour pou ki<br />

omwen i a ganny en repa<br />

apropriye par zour. Lapolis a<br />

son tour i ede, zot anferm sa<br />

bann dimoun ler en l<strong>of</strong>ans in<br />

ganny komet e gard zot pou<br />

detrwa zour pou apez enpe<br />

tansyon e les sa dimoun retrouv<br />

son leta normal. Lopital osi<br />

parfwa i met sa dimoun lo<br />

tretman ler son fou i leve me to<br />

ou tar sa bann dimoun i bezwen<br />

ganny large e serk visye i rekomanse.<br />

Vwazen i agase, touris<br />

i konplent ki zot vwar dimoun pe<br />

fouy dan bin, sa manman i<br />

retrouv li dan la terer e sa<br />

dimoun i retourn fer parey i<br />

abitye. Limaz Mr Deputy<br />

Speaker e larealite pa bon.<br />

Mon mosyon pe rod en<br />

solisyon pou problenm ki bann<br />

dimoun ki mon’n fek dekrir i<br />

poze. I annan plizyer solisyon<br />

anvizazab me i annan de solisyon<br />

ki pa solisyon. Avoid sa size e dir<br />

ki sa i ariv dan tou pei e isi Sesel<br />

omwen nou pa vwar li bokou<br />

ouswa i pli pir dan bann pei<br />

parey Lanmerik ek Langleter.<br />

Menm si sa i vre i pa en solisyon.<br />

I annan en problenm ki egziste e<br />

menm si i en pti problenm lo nivo<br />

mondyal i enn ki nou sosyete i<br />

devret aborde e rezourd parey<br />

nou’n fer avek bokou lezot.<br />

Solisyon tanporer osi i pa<br />

en solisyon. Nou’n seye e i pa’n<br />

marse. I pa en solisyon pou les<br />

en dimoun fer en l<strong>of</strong>ans e apre<br />

aret li e les lotorite deal avek li.<br />

Parey sanson i dir, en zour i a<br />

sorti e problenm pou rekomans<br />

ankor. Menm zafer avek ward<br />

sirkyatrik. Ler sa dimoun in<br />

refer o ganny large e souvannfwa<br />

i rekomans son problenm.<br />

Sa ki mon pe demann sa<br />

Lasanble pou aprouve se fer fas a<br />

4


sa problenm e trouv en solisyon<br />

permanan. Parey bokou sosyete<br />

dan lemonn Sesel in rod fason<br />

pou ki dimoun rezete i ganny<br />

okipe. Depi lontan nou dimoun<br />

in adopte en sistenm foster care<br />

pou zanfan e bokou zanfan in<br />

grandi dan bann fwaye ere e stab<br />

avek sa ki nou apel en manman<br />

sonnyen. Koman noter, mon<br />

souvann fwa ganny demande par<br />

en madan pou fer en testaman e<br />

les en keksoz – en bout later<br />

paregzanp pou son piti sonnyen.<br />

Parfwa si en dimoun ki vin fer en<br />

lavant later e donn lazouisans<br />

son manman sonnyen. Sa bann<br />

keksoz set en temwayaz a sikse<br />

en sistenm ki’n ganny met an<br />

plas par nou sosyete pou rezourd<br />

nou problenm. En home grown<br />

solution parey nou kapab dir. E<br />

sa se meyer solisyon posib dan<br />

en pei. Se pou sa rezon ki okenn<br />

progranm sosyal ki vize ver<br />

proteksyon ouswa amelyorasyon<br />

lavi en dimoun i merit otan ki<br />

posib ganny fer par fanmiy<br />

limenm.<br />

Rol gouvernman se pou<br />

met striktir an plas me les<br />

lafanmiy okip zot prop dimoun.<br />

Lafanmiy i pli devoue e dimoun i<br />

pli alez dan en lanvironnman ki<br />

zot abitye avek. Nou’n ganny en<br />

legzanp sa fenomenn, pa tro<br />

lontan pase ler sistenm home<br />

carers ti ganny reformen e kot<br />

gouvernman in bezwen retourn lo<br />

son desizyon pou pa pey en<br />

manm lafanmiy pou okip en lot<br />

manm menm fanmiy koman<br />

home carer.<br />

Mon’n fer sa parantez Mr<br />

Deputy Speaker pou eksplike ki<br />

malgre ki nou ti ava kapab<br />

anvizaz en solisyon kot en manm<br />

fanmiy, enn sa bann dimoun ki<br />

sa mosyon pe koz lo la i ava<br />

ganny lasistans gouvernman pou<br />

pran swen avek zot dimoun<br />

ouswa kot en foster parent,<br />

oubyen en home carer i ava<br />

ganny peye pou fer li, sa pa pou<br />

marse dan tou ka. Si sa bann<br />

dimoun in ariv dan sitiasyon kot<br />

zot ladan, se presizeman akoz<br />

manm zot fanimy pa oule ouswa<br />

pa kapab deal avek zot ouswa zot<br />

napa en manm lafanmiy. Pou<br />

trouv en solisyon nou bezwen<br />

alor regard an deor lafanmiy.<br />

Mon mosyon i koz lo en<br />

lenstitisyon. Permet mwan pou<br />

dir o komansman ki mwan mon<br />

pa en gran gran fan lenstitisyon.<br />

Otan ki posib mon krwar dan en<br />

solisyon kot lafanmiy i annan<br />

premye devwar pou okip son<br />

dimoun. Me ler napa lot solisyon<br />

gouvernman i bezwen step in e<br />

pran son responsabilite. Mon’n<br />

reflesir bokou lo bann lezot<br />

solisyon posib, paregzanp en<br />

NGO ouswa en legliz ti ava kapab<br />

etablir en landrwa kot bann ki<br />

napa manze ti ava kapab vin<br />

pran en repa, en soup kitchen<br />

parey nou vwar dan diferan pei.<br />

Me mon pa krwar ki sa i en<br />

solisyon.<br />

Premyermman i ti pou ed<br />

sa detrwa dimoun ki viv dan<br />

zanmerant lavil me parey mon’n<br />

dir sa bann kalite dimoun ki<br />

bezwen latansyon i eparpiye dan<br />

tou nou bann distrik e i napa<br />

bokou zot. Alor en landrwa<br />

santral pa pou ed tou sa ki<br />

bezwen e enn dan sak distrik pa<br />

5


fer sans akoz napa ase sa bann<br />

dimoun.<br />

En tel fasilite i fer sans dan<br />

en gran lavil kot i annan bokou<br />

san-z-abri me pa dan en pti pei<br />

kot napa bokou e tou manyer en<br />

tel linisyativ pa ti pou reponn a<br />

bann lezot bezwen parey swen e<br />

landrwa dormi.<br />

Nou ti a kapab anvizaz en<br />

travayer sosyal dan sak distrik<br />

pou okip sa detrwa dimoun me<br />

kou en tel linisyativ ti pou<br />

proibitif e tou manyer sa piti ki<br />

fou ler i fimen pa ti pou kapab<br />

ganny deal avek dan en tel fason.<br />

Mon’n vire tournen Mr Deputy<br />

Speaker me mon pa vwar okenn<br />

lot solisyon ki en lenstitisyon,<br />

enpe parey Old People’s Home<br />

North East Point pou sa bann<br />

dimoun ki bezwen latansyon swa<br />

an permanans swa tanzantan.<br />

Mon anvizaz en home avek<br />

son direkter, son ners e son bann<br />

asistan. Mon vwar sa koman en<br />

landrwa parey Sant Mont Royal<br />

ki ganny finanse par fon sekirite<br />

sosyal. Dimoun a kapab ganny<br />

admet dan sa home swa par zot<br />

prop linisyativ, swa linisyativ par<br />

travayer sosyal dan distrik, zot<br />

paran eksetera. Ler en dimoun i<br />

ganny admet dan sa home i pou<br />

konnen ki i pou ganny 3 repa par<br />

zour, ki sa miss pou asire ki i<br />

bennyen e ki i met en lenz prop e<br />

pli enportan ki i pran son<br />

latizann dan fason ki i fodre e<br />

kan ki i fodre pran.<br />

Sa dimoun nwizans ek sa<br />

dimoun homeless ki fouy dan bin<br />

pou retrouv en dignite dan zot<br />

menm, lasosyete pou santi li pli<br />

byen akoz son sitwayen pa pou<br />

ganny les en kote. Sa home i ava<br />

osi trouv en lanplwa pou sa ki<br />

kapab travay e fer zot re-vin<br />

prodiktiv. Fodre pa ki sa home i<br />

vin en prizon ouswa en kazern,<br />

fodre ki i reste en home.<br />

Me i annan en lot kategori<br />

dimoun ki fodre nou pa obliye –<br />

sa se sa dimoun ki normal me ki<br />

tanzantan i dekontrole. Li i pa<br />

kapab reste dan kaso e<br />

deplizanpli spesyalis sirkyatrik<br />

pa oule pran sa bann dimoun<br />

koman en inpatient. Me sa<br />

dimoun i bezwen ganny met dan<br />

en landrwa pou son sekirite ek<br />

sekirite son fanmiy e lasosyete<br />

pou detrwa zour ler son fou i<br />

leve.<br />

Mon anvizaz en parti sa<br />

home pou deal avek sa kategori<br />

dimoun. Tel parey fanmiy en<br />

dimoun ki vreman annan maladi<br />

mantal i kapab demann en ziz<br />

pou fer lord pou admit sa manm<br />

zot fanmiy kot lopital sirkyatrik,<br />

menm prosedir i kapab ganny<br />

anvizaze pour sa bann dimoun ki<br />

akoz zot overdose oubyen zot<br />

mank zot dose zot pe kontrole.<br />

Sa kategori dimoun zot osi pou<br />

ganny swen ki zot bezwen me zot<br />

pou reste dan en landrwa ki an<br />

sekirite, kot zot pa kapab sorti<br />

ziska ler zot in retourn normal.<br />

Mon rekonnet kantmenm<br />

ki pou sa kategori dimoun ki<br />

drog i tourn zot latet ki menm en<br />

home i en solisyon tanporer akoz<br />

ler zot byen, zot normal e zot<br />

retourn dan lasosyete kot zot<br />

lakour. Si mon’n propoz ki zot<br />

osi zot ganny pran an kont dan<br />

en tel lenstitisyon se pou donn<br />

lespwar sa bann paran ki napa<br />

6


landrwa pou anvoy zot zanfan ler<br />

zot zanfan i vin vyolan. Mon pa<br />

krwar ki ni kord gard, ni ward<br />

lopital i apropriye. A’n atandan<br />

ki en lenstitisyon i ganny kree<br />

pou zot prop bezwen sel<br />

alternativ se sa home ki mon pe<br />

propoze.<br />

Avek en tel lenstitisyon Mr<br />

Deputy Speaker mon krwar ki<br />

nou kouvertir sosyal pou ganny<br />

ankor en pwen. Mon konnen ki<br />

mon pa tousel dan sa panse,<br />

mon’n koz avek bokou travayer<br />

sosyal e relizye pou esey rezourd<br />

sa bann problenm ki nou fer fas<br />

avek. Mon’n ekout bokou paran<br />

e diskit avek zot lo sa ki zot ti<br />

pou kontan vwar pou ed zot. Tou<br />

sa bann dimoun i dakor ki i<br />

annan en mank mekanism pou<br />

deal avek sa kategori dimoun ki<br />

nou pe koz lo la e ki bann<br />

lenstitisyon ki egziste pa bann ki<br />

apropriye pou servi.<br />

Mon lapel ozordi a nou<br />

Lasanble se pou siport demars e<br />

anvoy sa lide kot gouvernman<br />

pou son letid e mon espere pou<br />

son lenplimantasyon. Mersi Mr<br />

Deputy Speaker.<br />

MR DEPUTY SPEAKER<br />

Okenn ki segonn mosyon? Ou ti<br />

a kontan fer lentervansyon?<br />

Proceed Onorab Potter.<br />

HON MARIE-LOUISE POTTER<br />

Mr Deputy Speaker byen ki nou<br />

konpran lespri sa mosyon e nou<br />

konpran bon lentansyon Onorab<br />

Georges. Byen ki nou konpran<br />

konsern ki’n ganny souleve,<br />

bann legzanp ki’n ganny donnen<br />

e bann ilistrasyon ki’n ganny fer.<br />

Byen ki nou senpatiz avek bann<br />

viktim sa sitiasyon e nou<br />

senpatiz avek bann fanmiy ki<br />

ozordi vwar zot fas a sa sitiasyon.<br />

Byen ki nou senpatiz avek nou<br />

bann MNAs, nou tou ki la nou<br />

annan enn ou de sa bann<br />

sitiasyon dan nou distrik ki<br />

souvann fwa zot vin<br />

rod led devan nou laport. Byen<br />

ki nou ti a swete nou osi annan<br />

en solisyon en pti pe ideal ki<br />

petet pli vit ki posib.<br />

Malerezman tou pa sitan<br />

fasil Mr Deputy Speaker. Nou pa<br />

partaz lopinyon ki en lot<br />

lenstitisyon, mon dir en lot<br />

lenstitisyon finanse par leta,<br />

konstrir par leta, e manage, e<br />

mentenir par leta tousel pou en<br />

solisyon dirab pou sa problenm.<br />

Nou pa partaz sa lopinyon apre<br />

ki nou’n konsilte, nou’n rod<br />

konsey bann pr<strong>of</strong>esyonnel dan sa<br />

domenn e nou’n osi rod konsey e<br />

pozisyon minister zafer sosyal lo<br />

sa size.<br />

Mr Deputy Speaker ki<br />

bann pr<strong>of</strong>esyonnel dan sa<br />

domenn i dir nou? Premyerman<br />

bann pr<strong>of</strong>esyonnel i dir nou ki<br />

tandans modern ozordi se pou<br />

dekouraz enstitisyonalizasyon sa<br />

problenm. Dekouraz li akoz dan<br />

bann pei kot zot in esey al dan sa<br />

direksyon zot in plito agrav sa<br />

problenm. Agrav li dan ki fason?<br />

Zot in kree en landrwa ki<br />

finalman in vin, mon regrete pou<br />

servi sa term en dumping site<br />

pou sa bann kategori dimoun ki<br />

nou pe koz lo la e sa dan limenm<br />

i dehumanize sa problenm ki nou<br />

oule adrese.<br />

Bann pr<strong>of</strong>esyonnel i dir<br />

nou osi ki enstitisyonalizasyon sa<br />

problenm i pou ankouraz, annan<br />

7


plis sa bann ka akoz i pou<br />

ankouraz bann fanmiy pa pran<br />

zot responsabilite viz-a-vi zot<br />

bann pros e dan en serten fason<br />

pou ankouraz labi. Me pli<br />

enportan zot santi ki<br />

enstitisyonalizasyon sa problenm<br />

pou tir nou lo laspe pli enportan,<br />

adres en problenm parey e sa se<br />

son laspe prevansyon. Sosyete<br />

pou give up de-o-debit, de-okomansman<br />

pou etablir bann<br />

progranm pou anpese ki sa bann<br />

frer ek ser imen i tonm dan sa<br />

sitiasyon. Fanmiy pou pas sa<br />

problenm antyerman lo ledo<br />

gouvernman ouswa sa<br />

lenstitisyon. Nou pou end up<br />

avek menm sitiasyon ki nou<br />

gannyen ler nou kree bann<br />

lenstitisyon parey nou konn tre<br />

byen.<br />

Mon krwar ki nou tou nou<br />

konnen ki ler ou kree en<br />

lenstitisyon parey ou pou osi pe<br />

kree demann e ou pou menm pe<br />

kree demann ki pa neseserman<br />

reflekte bann kriter ki Onorab<br />

Georges in koz lo la.<br />

Mr Deputy Speaker nou<br />

pou pe fail koman en sosyete dan<br />

nou resposanbilite koman<br />

parlman pou responsabiliz nou<br />

sosyete, nou kominote, nou bann<br />

fanmiy fas a sa bann dimoun<br />

parey. E ler koman en sosyete,<br />

koman en kominote, koman en<br />

fanmiy nou give up lo enn nou<br />

pros, nou annan en problenm.<br />

Mr Deputy Speaker Onorab<br />

Georges in dir nou, mon konnen<br />

tre senserman ki sosyete in fer<br />

en kantite dan sa direksyon e<br />

limenm li i rekonnet sa. Wi,<br />

nou’n fer en kantite, nou’n kree<br />

en kantite schemes, nou’n kree<br />

en kantite lenstitisyon ki’n kout<br />

en kantite pa zis pou konstrir,<br />

pou mentenir, pou anbelir e pou<br />

fer sir ki i marse.<br />

Me ki nou’n vwar? Annou<br />

pran tou sa bann lenstitisyon<br />

enn par enn. Ler nou ti kree li<br />

nou ti dir - napa bokou zot sa<br />

bann dimoun, i annan enn de<br />

dan sak distrik, annou dir ki sa<br />

bann ka ki Onorab Georges in dir<br />

nou i annan enn de dan sak<br />

distrik, ki fer 25 fwa 2 ki fer 50<br />

dimoun. Demen nou al kree en<br />

lenstitisyon parey nou pou<br />

annan nou 50 dimoun dan en<br />

lenstitisyon e nou pou annan<br />

nou en waiting list 150 mil –<br />

petet mon enpe egzazere me 150<br />

e sa waiting list pou kontinyen<br />

ogmante, ogmante e ki pou arive,<br />

nou tou nou pou fer sa ki nou<br />

konnen politisyen i fer byen e tre<br />

byen se pass the buck.<br />

Mr Deputy Speaker lo sa<br />

size, bann pr<strong>of</strong>esyonnel dan sa<br />

domenn in dir mwan dir Onorab<br />

Georges the buck must stop here.<br />

Kot sak fanmiy, kot sak<br />

kominote, kot bann dimoun ki<br />

bezwen osi donn en koudmen<br />

pou anpese ki sa zenn onm i<br />

tonm dan sa sitiasyon, anpese ki<br />

sa zenn onm i viv lo semen. E se<br />

sa ki mon krwar ki nou devret<br />

met tou nou lenerzi lo la, se sa ki<br />

nou devret met bann progranm<br />

vize ver.<br />

Yer nou’n fer lenstitisyon<br />

pou bann home for the elderly,<br />

bann dimoun - yer nou’n fer en<br />

lenstitisyon pou bann ki’n ganny<br />

entoksike avek drog avek lalkol,<br />

yer nou’n fer en lentitisyon pou<br />

bann orfelina. Mr Deputy<br />

8


Speaker si ozordi nou pe dir<br />

annou fer en lot lenstitisyon pou<br />

sa lot kategori dimoun ki pa ni<br />

enfirm, ki pa fou, ki pa malad, ki<br />

pa disabled, ki demi fou me i pa<br />

fou. Demen nou pou vin la dan<br />

Lasanble e nou pou dir, i annan<br />

en problenm prostitisyon annou<br />

kree en lenstitisyon pou bann<br />

prostitye. Apre-d-men nou pou<br />

vini nou annan en problenm<br />

bann dimoun ebete, annou kree<br />

en lenstitisyon pou bann dimoun<br />

ebete. Mr Deputy Speaker mon<br />

regrete pou dir ki lo sa size mon<br />

prefere swiv konsey bann sikolog,<br />

bann pr<strong>of</strong>esyonnel ki’n advise<br />

nou lo sa direksyon.<br />

Mr Deputy Speaker nou osi<br />

pa partaz sa lopinyon baze lo<br />

konsey ki minister responsab<br />

pou sosyal in donn nou. Ki<br />

minister responsab pou sosyal i<br />

dir? Ki konsey zot dir nou?<br />

Minister sosyal i dir nou<br />

premyermman ozordi minister e<br />

gouvernman pa dan en pozisyon<br />

finansyel lo en pwennvi kou pou<br />

nou al envestir dan en nouvo<br />

lenstitisyon e menm si nou ti pou<br />

annan sa ta larzan pou envestir<br />

dan sa lenstitisyon nou napa<br />

garanti ki nou pou annan sa<br />

lekip resours imen ki pou kapab<br />

antretenir en tel lenstitisyon. Si i<br />

difisil e enposib pou en fanmiy<br />

deal avek en ka ki i annan ou en<br />

kominote deIal avek 2 ka ki i<br />

annan, kimanyer nou pou<br />

espekte ki kalite pr<strong>of</strong>esyonnel, ki<br />

kalite mendev ki nou pou al rode<br />

pou met dan sa lenstitisyon pou<br />

fer li marse.<br />

Mr Deputy Speaker<br />

minister sosyal i les nou konpran<br />

ki already nou annan en kantite<br />

problenm pou nou soutenir bann<br />

servis ki nou pe donnen dan<br />

bann lenstitisyon egzistan. Home<br />

for the elderly North East Point,<br />

Minis in vini 2 semenn pase in<br />

dir nou i kout gouvernman R1<br />

milyon par mwan pou mentenir.<br />

Sa san kont lezot homes ki<br />

annan dan bann distrik, e dan<br />

bann rezyon, san kont lezot<br />

lenstitisyon parey Mont Royal,<br />

parey Les Canelles ki pou le<br />

moman zot pe ganny pran swen<br />

North East Point, parey Rehab,<br />

parey lopital North East Point<br />

limenm tou sa bann lenstitisyon<br />

ki nou’n sey etablir pou adres en<br />

problenm sosyal spesifik.<br />

Mr Deputy Speaker<br />

minister sosyal i konsey nou e i<br />

dir nou ki ozordi sa ki zot zot<br />

konsevwar koman en solisyon pli<br />

dirab se re-entegrasyon, se met<br />

anplas bann progranm sipor lo<br />

nivo distrik, lo nivo kominote, lo<br />

nivo fanmiy pou re-entegre nou<br />

bann frer ek ser ki’n tonm<br />

dekote. Ranforsi bann servis<br />

after care ki Psychiatric ward i<br />

donnen. Ranforsi servis, elarzi<br />

servis ki Mont Royal i donnen,<br />

elarzi servis ki fitir lopital, sant<br />

mantal Les Canelles pou donnen<br />

e mon’n ganny fer konpran ki<br />

plan pou nouvo lopital Les<br />

Canelles pou osi enkli en<br />

additional wing ki pou zisteman<br />

target bann ka enpe pli acute, pa<br />

bann dimoun ki fou net me<br />

selman bann ka ki vreman<br />

medikalman bann sikolog, bann<br />

dokter i dir, wi, sa enn la nou’n<br />

donn li tretman 1 semenn dan<br />

lopital me si nou larg li<br />

probableman si i mank enn sa<br />

9


pilil, si i neglize lo son after care,<br />

son follow up treatment i pou vin<br />

pli fou. Sa i a selman ganny fer<br />

baze lo konsey strikteman<br />

medikal akoz si nou al ouver sa<br />

laport nou tou la mon krwar –<br />

omwen mon krwar dan sak<br />

fanmiy oubyen dan sak extended<br />

family nou annan enn sa bann<br />

dimoun ki nou osi nou pou met<br />

lo sa lalis pou anvoy laba.<br />

Mr Deputy Speaker mon<br />

krwar ki tou resaman parey zot<br />

in tande sa size, bann problenm<br />

ki vin bann konsekans direk,<br />

bann abi drog, abi lalkol, bann<br />

problenm sosyal ki nou vwar pe<br />

ogmante dan bann distrik, nou’n<br />

swiv, in vin size, in konsern, in<br />

ganny souleve dan bann meeting<br />

konsiltativ ki Prezidan in fer avek<br />

son gouvernman dan tou bann<br />

distrik. E mon krwar pou mwan<br />

in en lokazyon pou gouvernman<br />

e Prezidan edik, pas en mesaz<br />

resposanbilite, pas en mesaz care<br />

avek nou bann dimoun e pas en<br />

mesaz avek nou pep ki i annan<br />

en limit lo sa ki gouvernman i<br />

kapab fer. Napa limit lo sa ki<br />

gouvernman ti a kontan fer<br />

oubyen i anvi fer, napa limit lo<br />

nesesite ede, napa limit lo<br />

nesesite rezourd tou problenm.<br />

Nou krwar ladan koman bann<br />

politisyen me i annan en limit<br />

malerezman lo posiblite ki<br />

gouvernman i annan pou li<br />

kapab adres tou bann problenm<br />

sosyal e sirtou bann problenm ki<br />

pe anplifye avek sa fleo drog. E<br />

mon realize, Onorab Georges<br />

koman en avoka i vwar sa bann<br />

problenm, i viv sa bann problenm<br />

e mon konnen i senser sirtou ler<br />

kot i konsern distrik ki in ganny<br />

elekte ladan. Me malerezman<br />

nou pou bezwen adres sa<br />

problenm dan son fason en pti pe<br />

pli obzektiv, nou pou bezwen<br />

ansanm, e nou pa kapab divize lo<br />

la, ed nou pep, ed nou bann<br />

fanmiy, met anplas bann<br />

progranm sipor, donn bann led<br />

pr<strong>of</strong>esyonnel, kominote i bezwen<br />

involve ladan. Nou pa kapab sot<br />

laba e dir nou anvoy sa kot<br />

gouvernman akoz gouvernman se<br />

nou. Sa larzan ki gouvernman<br />

pou al invest ladan probableman<br />

nou pou bezwen prete, sa larzan<br />

ki nou pou bezwen maintain sa<br />

lenstitisyon nou menm nou ki<br />

pou vin la dan sa Lasanble e nou<br />

menm nou ki pou vot kont sa<br />

bidze pou al laba, nou menm nou<br />

ki pou vin la nou poudir la la ki<br />

pe arive avek sa lenstitisyon, oli<br />

ners, akoz ners pe kite, pey ners<br />

plis, pey gardyen, pey lot, pey<br />

sekirite. Nou pou pe agrav sa<br />

problenm olye donn li en solisyon<br />

dirab e en solisyon pli imen.<br />

Mr Deputy Speaker dan<br />

high level forum ki nou’n fer<br />

deryenmman, sa size osi in vin<br />

en topik diskisyon e kot Prezidan<br />

ti eksprim son konsern e mwan<br />

osi mon’n pas konsern bann<br />

MNAs avek Prezidan akoz nou<br />

tou nou partaz e nou viv sa ki<br />

Onorab Georges e tou bann MNA<br />

lopozisyon e ki afekte tou bann<br />

MNA lot kote latab. Sa i pa en<br />

problenm en kote ou en lot kote,<br />

i en problenm tou le de kote. Se<br />

pou sa rezon ki Prezidan in<br />

demann minister zafer sosyal<br />

ansanm avek minister<br />

devlopman kominoter pou adres<br />

sa size dan en fason en pti pe pli<br />

10


agresiv e mon kontan pou anons<br />

ek lasanble ki semenn prosenn,<br />

tre byento pou annan lansman –<br />

Onorab De Commarmond i dir<br />

mwan demen, pou annan<br />

lansman en seri task force dan<br />

tou distrik ki i ava konpri tou<br />

bann partener konsernen ki pou<br />

ganny met an plas pou zisteman<br />

donn sa sipor sa fanmiy, donn sa<br />

sipor sa viktim, donn sa sipor<br />

kominote kot nou tou nou ava<br />

kapab zwe nou rol, nou a kapab<br />

zwe nou pti bout e mon asire ki<br />

sakenn de nou i fer nou pti bout<br />

nou pou vwar en laklerte dan sa<br />

direksyon, rezourd sa problenm<br />

apard kree en lot lenstitisyon, en<br />

lot batiman, en lot<br />

ladministrasyon pour nou<br />

rezourd en vye problenm me ki<br />

malerezman nou pe vwar ki i pe<br />

agrave.<br />

E la mon a osi pr<strong>of</strong>it sa<br />

lokazyon pou mwan dir ki<br />

gouvernman e byensir Prezidan<br />

Michel nou pe komans vwar en<br />

pe laklerte, enpe lespwar, mon a<br />

dir lespwar dan nou lalit viz-a-vi<br />

drog Sesel. Nou’n koz bokou<br />

akoz mon krwar at the back <strong>of</strong><br />

tou sa bann problenm nou pou<br />

vwar en sel keksoz drog. Se pou<br />

sa rezon depi ler nou’n dan sa<br />

Lasanble nou’n koz for lo drog,<br />

nou’n pran bann mezir ki pa<br />

popiler. Nou’n etablir NDEA nou<br />

ti divize lo letablisman NDEA,<br />

nou’n tann en ta kritik lo NDEA,<br />

nou’n tann Irish bashing kot<br />

NDEA i konsernen me nou’n tenir<br />

for. Nou’n tenir for e nou pe<br />

vwar rezilta ki NDEA pe<br />

anmennen dan sa lalit kont drog<br />

e ki a labaz sa bann problenm ki<br />

nou vwar pe agrave dan tou nou<br />

distrik.<br />

Mr Deputy Speaker an<br />

konklizyon mon a dir ki priyorite<br />

minister responsab pou sosyal se<br />

premyermman pou konsolid e<br />

enplimant bann nouvo progranm<br />

sipor dan bann distrik, dan bann<br />

kominote, dan bann fanmiy.<br />

Dezyenmman pou konsolid<br />

bann lenstitisyon ki deza an<br />

egzistans. Nou pa kapab al kree<br />

en nouvo lenstitisyon kan nou<br />

deza annan problenm pou<br />

soutenir bann lenstitisyon ki nou<br />

menm nou nou deza kree.<br />

Trwazyenmman, e la mon a<br />

remersye Onorab Georges ki’n<br />

anmenn sa problenm a latansyon<br />

sosyete - konsyantiz nou pep.<br />

Annou fer en ledikasyon nou pep<br />

lo sa problenm, annou nou tou<br />

anmenn en crusade personnel e<br />

ki i ava vin en crusade nasyonal<br />

pou nou angaz nou pep pou fer<br />

fas e pou nou rod en solisyon<br />

dirab, en solisyon responsab, en<br />

solisyon ki pa pou kree en lot<br />

problenm fas a sa sitiasyon ki<br />

nou pe debat.<br />

Alor lo sa not pou konklir<br />

mon regrete ki malgre nou<br />

konpran lentansyon nob e senser<br />

sirtou sorti kot Onorab Georges,<br />

nou pa pou kapab aprouv sa<br />

mosyon ki pe demann<br />

gouvernman pou al kree en lot<br />

lenstitisyon, pou al envestir dan<br />

en lot lenstitisyon sirtou dan sa<br />

sitiasyon kot nou pe koz lo<br />

responsabiliz nou pep, nou pe<br />

koz lo reform, nou pe koz lo<br />

sakrifis, nou pe koz lo problenm<br />

ekonomik, nou pe koz lo koupir<br />

bidze, nou pe koz lo IMF.<br />

11


Mr Deputy Speaker pour<br />

sa bann rezon nou pa pou kapab<br />

siport sa mosyon. Mersi bokou.<br />

HON GERVAIS HENRIE<br />

Bonzour tou-l-monn. Mr Deputy<br />

i annan enpe letan pase, en zour<br />

swar mon sorti regard en film kot<br />

Deepam Cinema e mon pe monte<br />

Castor Road ver 11er diswar mon<br />

vwar en tantin pe asize kot Kris e<br />

sa tantin i kriy mwan, e i<br />

demann mwan si mon annan<br />

sigaret. Zantiman mon reponn<br />

mon dir li non mon pa fimen,<br />

ekskiz mwan, me i zour mwan.<br />

Mon’n zis riye e mon’n ale.<br />

Me sa sitiasyon in fatig<br />

mwan en pti pe. Akoz mon dir be<br />

sa tantin 11er ekek diswar ki i pe<br />

fer la lo semen, i kapab ganny<br />

atake, i tre vilnerab. E eski dan<br />

Sesel sa ler i annan en tantin ki<br />

napa en lakour pou li antre,<br />

ouswa napa zanfan pou okipe. E<br />

apre letan ou reste dan visinite<br />

lavil ou vwar en kantite sa bann<br />

sitiasyon kot aswar ou pas kot<br />

Maison La Rosière ou vwar en<br />

boug pe tal en pti sifon avek en<br />

zorye pou li dormi devan laport<br />

H.Savy Insurance e i komans fer<br />

ou demann ou lekor kestyon kote<br />

ki nou’n al mal.<br />

Dan letan ki mon’n travay<br />

SBC, ou al travay granmaten, 5er<br />

bomaten ou lo semen e ou vwar<br />

bann dimoun pe dormi partou lo<br />

bann latab ki vann bingo anba<br />

Camion Hall e ankor sa in en size<br />

ki’n preokip mwan en pti pe.<br />

Letan ki mon’n antre dan<br />

politik parfwa i annan dimoun, i<br />

annan fanmiy paregzanp dan<br />

distrik Larivyer Anglez i annan<br />

dimoun ki’n apros mwan, ki’n<br />

akont mwan bann sitiasyon<br />

egzakteman parey Onorab<br />

Georges in dekrir kot i annan<br />

bann fanmiy ki malgre zot oule<br />

pran swen avek me selman akoz<br />

kekfwa zot vin vyolan parfwa e<br />

malgre fanmiy i konsyan ki zot<br />

bezwen annan sa responsabilite<br />

zot anvi take care <strong>of</strong> their own me<br />

zot napa kapasite pou fer li e zot<br />

pa konnen ki zot pou fer.<br />

Ou voyaze ou al dan bann<br />

lezot pei aletranze ou vwar sa<br />

bann sitiasyon, bann sans-abri e<br />

premye lenpresyon ki kree se ki<br />

vwala i annan en pei ki pa pe<br />

pran swen avek son bann<br />

dimoun, en gouvernman ki pa<br />

care, ki napa konpasyon e parfwa<br />

i afekte menm ou sezour pou<br />

reste dan sa pei akoz ou ganny<br />

harass avek sa bann dimoun.<br />

Sesel i pa byen pour nou<br />

annan bann sitiasyon parey akoz<br />

souvanfwa nou’n tann dir poudir<br />

zonm i osant devlopman dan<br />

Sesel, nou bann dimoun pa pou<br />

ganny kit deryer e sa mosyon<br />

napa nanryen kontrovers avek e<br />

pour mwan si mon etidye li byen<br />

mon vwar i en mosyon tre imen e<br />

pe demann nou pou annan<br />

konpasyon pou bann zisteman ki<br />

pe ganny kit deryer parske nou<br />

pe pas atraver en sanzman rapid<br />

dan nou sosyete, reform<br />

ekonomik gouvernman i pli<br />

konsernen avek, bann sanzman<br />

dan kad legal, son…..<br />

(Technical Problem)<br />

E nou koman en sosyete sirtou<br />

bann MNA ki’n ganny elekte<br />

direkteman ki annan en<br />

12


esponsabilite pour deal avek<br />

bann sitiasyon, bann dimoun<br />

dan zot distrik i bezwen anvoy en<br />

mesaz for e kler kot gouvernman.<br />

E mwan anfet sa sitiasyon i en<br />

keksoz ki mon’n diskit bokou<br />

avek bann dimoun e mon ava<br />

admet pou dir lopinyon sosyete i<br />

enpe divize lo sa sitiasyon. Akoz?<br />

Lo en kote i annan dimoun ki dir<br />

ou i bon akoz si zanmen en<br />

lenstitisyon parey i ganny kree<br />

nou pou vwar pou dir zisteman i<br />

annan dimoun pa ganny kit<br />

deryer, nou anpese ki Viktorya i<br />

annan dimoun pe manz dan bin,<br />

pe dormi partou, konmsi i ava<br />

ede netway en pti pe limaz nou<br />

pei e sirtou nou nou en pei ki<br />

nou tre fyer avek fason ki lemonn<br />

i regard nou, en pei touristik. I<br />

enportan ki napa sa bann<br />

nwizans, sekirite piblik i an<br />

menas letan ou vwar en boug pe<br />

malad nerf kot supermarket SMB<br />

e entel lenstitisyon ti ava ede met<br />

enn pti pe lord dan sa sitiasyon.<br />

Me lo lot kote zisteman<br />

enpe parey bann menm largiman<br />

ki Onorab Potter in avanse i<br />

annan dimoun ki dir ou non, i pa<br />

normal ki en group dimoun i vin<br />

depandan lo leta ouswa ki<br />

gouvernman i envestir sa kalite<br />

kapital dan bann tel proze e i<br />

responsabilite lafanmiy pou pran<br />

swen avek lezot. Me mon pa<br />

krwar i normal pour nou zis<br />

dismiss, rezet en tel lide, en<br />

propozisyon tre valab ki nesesit<br />

diskite e vwar bann diferan<br />

opsyon ki nou kapab konsidere<br />

pou etablir en tel lenstitisyon.<br />

Nou’n admet poudir wi i<br />

annan bann kouvertir sosyal ase<br />

eleve Sesel me i pa al ase lwen, e<br />

vwala kot si nou ti pran enpe plis<br />

letan pou diskit sa lide e nou ti<br />

kapab vwar kwa ki nou ti kapab<br />

etablir fas a kontrent ki nou<br />

annan, kontrent finansyel,<br />

kontrent resours imen, nou<br />

konsyan sa me nou pe dir poudir<br />

annou pa dismiss sa lide. annou<br />

konisder kwa ki nou kapab fer. I<br />

pou byen, demen i kapab enn<br />

nou fanmiy, i kapab enn nou<br />

vwazen, i kapab en dimoun ki’n<br />

vot pour nou ki nou ti ava<br />

kontan konnen ki i annan en<br />

landrwa ki i kapab ale ki i ganny<br />

en landrwa pou li kapab dormi,<br />

en landrwa pour li bennyen,<br />

manze pour li manze, lenz prop<br />

pour li mete. I bann keksoz<br />

debaz, i pa bann gran gran<br />

keksoz gran dyoz ki nou pe<br />

demande. Apre tou konstitisyon<br />

pei i fer provizyon ki nou bann<br />

sitwayen i annan drwa lozman, i<br />

annan drwa pour li viv dan en<br />

lanvironnman ki sen e s<strong>of</strong>. Drwa<br />

dignite tre enportan Mr Deputy e<br />

osi swen lasante. Sa i bann<br />

keksoz ki nou konstitisyon i fer<br />

provizyon.<br />

E parey mon’n dir avek sa<br />

bann sanzman ki pe arive dan<br />

nou sosyete nou menm nou’n<br />

vwar sitiasyon drog, i annan<br />

bann keksoz ki malgre nou<br />

konsyan me nou pa kapab<br />

anpese e letan nou pa kapab<br />

anpese sitiasyon i pe deborde<br />

somehow we have to do<br />

something, we have to start<br />

somewhere. E pou mwan sa ki i<br />

atriste mwan en pti pe pozisyon<br />

ki mon’n vwar Onorab Potter<br />

pran. Parski letan nou dir<br />

gouvernman fer en lenfrastriktir,<br />

oke gouvernman i ava fer me<br />

13


anmenmtan parey mon pe dir<br />

annou pa dismiss sa lide, annou<br />

diskit bann diferan posibilite ki<br />

kapab ganny konsidere. I annan<br />

diferan model, bann NGO i kapab<br />

ede, legliz i kapab ede, bann<br />

mouvman volonter, la yer swar<br />

mon’n vwar in kree mouvman<br />

volonter pour zwe de zil, sa osi<br />

tou i kapab ganny konsidere<br />

pour ede, donasyon i kapab antre<br />

pou ede avek bann lenstitisyon<br />

parey, Vwar ki Rotary Club in fer,<br />

in fer en hospice. Alors sa i bann<br />

keksoz ki nou kapab konsidere.<br />

E zis pou nou dir konpran<br />

bon lentansyon senpatiz avek<br />

bann fanmiy ou endividi ki dan<br />

sa sitiasyon i pa ase, nou merit<br />

fer en keksoz. Parski si<br />

gouvernman par egzanp in fer<br />

elderly home, dan elderly home i<br />

pa en dumping site li osi pou<br />

konsider li koumsa akoz fanmiy<br />

osi ti merit pran swen avek son<br />

bann dimoun aze e si<br />

gouvernman i santi poudir i pe<br />

depans R1 milyon par mwan, be<br />

annou revwar son model<br />

management. Dan bokou pei kot<br />

bann dimoun i swazir pou al dan<br />

elderly home, ki zot fer, zot lwe<br />

zot lakaz ki zot deza annan or<br />

vann e servi sa larzan pou<br />

kontribye kot zot pe reste.<br />

Tousala i bann keksoz ki nou<br />

koman en sosyete nou merit<br />

kapab konsidere e nou pa merit<br />

zis pran en latitid let nou bann<br />

dimoun down.<br />

E nou’n vwar poudir dan<br />

en sosyete letan i devlope ou<br />

annan en kantite problenm ki ou<br />

bezwen fer fas avek e parey<br />

mon’n dir nou pou bezwen,<br />

kontan pa kontan me rod<br />

mwayen pou nou envestir dan<br />

bann keksoz.<br />

Nou vwar i annan pei par<br />

egzanp ki envestir pirman dan<br />

bann HIV Centre. Sesel sitiasyon<br />

HIV pe ogmante e nou pa pe<br />

envestir dan bann lenfrastriktir<br />

parey. Mon kontan mon vwar<br />

poudir nou pe envestir dan bann<br />

lenfrastriktir ki deal spesifikman<br />

avek sitiasyon drog me egalman<br />

bann dimoun sans abri osi pe vin<br />

en sitiasyon ki nou bezwen deal<br />

avek.<br />

Si Onorab Potter in dir<br />

poudir reorganizasyon lopital Les<br />

Canelles pou pran kont tel, tel,<br />

tel keksoz be sa i en landrwa kot<br />

nou kapab konsidere dan son<br />

plan. Nou a dir be nou ava fer sa<br />

osi avek, extend met en lot bout<br />

pour bann dimoun sans abri<br />

akoz, parey Onorab Georges pe<br />

dir, i pa pou en lenstitisyon<br />

permanan me i pou en landrwa<br />

kot pou remet bann dimoun lo<br />

zot lipye ankor.<br />

Alor pou mwan i atriste<br />

mwan en kantite pou vwar<br />

poudir parti SPPF ki’n opouvwar<br />

tou sa letan e bokou bann<br />

sitiasyon – malgre i pa zot lafot,<br />

ouswa zot pa ti neseserman anvi<br />

me bann sitiasyon in ganny kree<br />

on your watch and it’s your<br />

responsibility pour deal avek. E<br />

nou nou pe zis <strong>of</strong>er lide. E mon<br />

pe dir annou pa dismiss me<br />

annou asize diskit bann posibilite<br />

e anvoy en mesaz avek<br />

gouvernman poudir get sa nou<br />

koman bann reprezantan lepep<br />

nou konsernen avek sa sitiasyon,<br />

i pe devlope dan kominote, i pe<br />

14


vin alarman pou bann fanmiy, i<br />

pe get out <strong>of</strong> hand e nou anvi<br />

kolektivman fer en keksoz. Nou<br />

pa pe dir ou demen bomaten al<br />

fer me par egzanp gouvernman i<br />

kapab fer en letid serye lo sa size<br />

pou vwar gravite sa sitiasyon dan<br />

pei. E sa task force ki pe lanse<br />

demen tousala a vin form parti<br />

son terms <strong>of</strong> reference pou vwar<br />

ki kalite solisyon i kapab met<br />

devan avek gouvernman. E zis<br />

pou vini poudir zot pa pou kapab<br />

siporte mon pa konnen si akoz<br />

dan short term zot pa vwar<br />

benefis politik avek. I pa byen,<br />

moralman i pa byen akoz dan<br />

lepase nou’n envestir en kantite<br />

dan elderly home - sa ti byen zot<br />

ti bezwen vot bann dimoun<br />

trwazyenm az e sa i zis en keksoz<br />

imen ki nou pe demande. Akoz<br />

pourki dimoun viv parey nou<br />

vwar bokou dimoun pe viv, manz<br />

dan bin, dormi anba bus stop -<br />

pa kapab vol dignite en dimoun<br />

koumsa sa i pa byen. Letan zot<br />

pase zot pe al se zot aswar zot<br />

vwar en dimoun anba bus stop ki<br />

manyer zot kapab dormi knowing<br />

en dimoun i dan risk expose son<br />

lekor avek tou kalite danze.<br />

Alor mon ti ava demann<br />

bann manm dan parti mazoriter<br />

pou rekonsider sa e silvouple<br />

aport soutyen pour en mosyon<br />

tre merite. Mersi.<br />

HON MARIE-ANTOINETTE<br />

ROSE<br />

Msye Deputy Onorab Georges in<br />

demann gouvernman pou fer en<br />

home pour sa bann dimoun ki in<br />

dekri, e Onorab Henrie in<br />

demann gouvernman pou revwar<br />

model management bann home ki<br />

deza egziste. E pou mwan ler<br />

mon regard sa ki sa 2 Onorab in<br />

dir i fer mwan realize ki sa<br />

mosyon in ganny mal formile, in<br />

napa bokou panse ki’n al dan sa<br />

mosyon e mwan mon krwar<br />

lopozisyon i merit tou senpleman<br />

repran zot mosyon rediskit antre<br />

zot e regarde vreman kwa ki zot<br />

anvi, kwa ki i annan available<br />

ozordi, kwa ki zot anvi e tonm<br />

dakor lo en mosyon ki volapenn<br />

ki realis.<br />

Msye Deputy mon krwar<br />

lespri dernyer sa mosyon i en<br />

lespri imen, e mon anvi dir avek<br />

lopozisyon ki sa keksoz imen ki<br />

zot pe demande dan sa mosyon<br />

kote mazoriter in fer li pandan<br />

31an pandan ki zot in asize e zot<br />

in kritik tou sa bann keksoz<br />

imen ki nou nou’n fer e pour<br />

bokou lannen e en kantite fwa e i<br />

lo rikord zot in dir sa bann<br />

keksoz imen set en bann<br />

gaspiyaz.<br />

Msye Deputy sa pa vedir ki<br />

nou lo sa kote nou pa santi<br />

soufrans sa bann dimoun ki<br />

annan fanmiy avek sa bann<br />

problenm, pa sa ki nou pe dir.<br />

Mon krwar koman bann MNA<br />

nou’n vwar bokou sa bann<br />

sitiasyon devan nou laport<br />

Dimans bomaten, Dimans<br />

apremidi pe vini, zanfan in ganny<br />

met dan kaso, ou ganny en<br />

phone call, ou ganny isi ou ganny<br />

laba e nou tou nou konnen e<br />

mon krwar si lopozisyon ti asiste<br />

bann meeting piblik zot ti pou<br />

vwar en kantite sa baI en<br />

konsern reel li, nou pa pe dir i pa<br />

en konsern reel, i en keksoz ki pe<br />

arive dan nou sosyete e nou<br />

15


ezwen pran konsiderasyon. Me<br />

mon pa krwar ki sa mosyon ki’n<br />

ganny met devan Lasanble i en<br />

solisyon reel a sa problenm. E<br />

mon krwar i enportan ki dimoun<br />

i konpran ki i pa en solisyon reel<br />

a sa problenm, e nou nou pe dir<br />

ki direksyon kot pei pe ale avek<br />

reform ki nou pe fer nou pe<br />

esansyelman sanz mindset nou<br />

dimoun a lafason ki nou atak en<br />

problenm, e i enportan ki sakfwa<br />

nou dan Lasanble nou pran en<br />

desizyon nou bezwen pran en<br />

desizyon ki reel, ki realistik e ki<br />

reponsab. E mwan a mon’n avi<br />

mon pa vwar ki sa mosyon i ase<br />

responsab e i al pli lwen ki sa ki<br />

nou nou anvi.<br />

Msye Deputy i anann en<br />

kantite fanmiy parey mon’n dir ki<br />

pe soufer, i annan en kantite<br />

zenn ki’n tonm dan drog e parey<br />

Onorab Georges in dir zot out <strong>of</strong><br />

control zot pran tou larzan zot<br />

paran, zot kraz lakaz, aswar<br />

paran pa kapab dormi avek zot. I<br />

annan en kantite zenn fiy ki<br />

trouv zot dan prostitisyon e<br />

menm zour ou <strong>of</strong>er zot en louvraz<br />

zot pa oule akoz mon mazinen<br />

zot ganny plis larzan ek<br />

prostitisyon, mon mazinen ki zot<br />

osi zot afekte par drog. I annan<br />

serten distrik ki kominote antye<br />

pe kriye tre for avek sa problenm<br />

prostitisyon, serten distrik dan<br />

lavil ki mwan mon konnen ki<br />

sosyete, dimoun i pas obor tel, tel<br />

landrwa i vwar zenn fiy dan<br />

prostitisyon e i en problenm. I<br />

annan bann dimoun parey in<br />

ganny dekrir ki en bann dimoun<br />

nwizans, zot pa neseserman fou<br />

oubyen parfwa zot fou oubyen zot<br />

annan en pti dezabilite mantal e<br />

parfwa zis ou vwar zot pase dan<br />

semen pe fouy dan bin e en<br />

kantite fwa sa bann dimoun i<br />

quite harmless e zot pa<br />

neseserman bezwen pe ganny<br />

mete dan en kaso akoz zot quite<br />

harmless, zot pase zot demann<br />

ou en take-away, zot isi zot laba.<br />

Sa osi i en problenm.<br />

I annan en group zenn e en<br />

kantite zenn garson ki tou<br />

senpleman petet zot pa dan drog,<br />

zot pa dan lalkol be zot out <strong>of</strong><br />

control. Sa bann zenn napa respe<br />

pour okenn lenstitisyon, okenn<br />

personn e tou keksoz ki ou dir<br />

zot zot boycott, zot pa anvi tann<br />

nanryen, e mon krwar i rezilta en<br />

kiltir detanzantan nou kontinyen<br />

boycott isi laba e i enkilke dan<br />

lespri dan en serten dimoun ki<br />

nothing is ever good enough for<br />

them. Zot vin devan ou, ou <strong>of</strong>er<br />

zot en louvraz, zot pa oule akoz<br />

zot dir ou mwan mon pa pou<br />

travay pou tel, tel keksoz, ou <strong>of</strong>er<br />

zot en solisyon, zot pa oule e sa<br />

osi i en problenm e petet in ariv<br />

en serten keksoz dan zot lavi ki’n<br />

afekte zot.<br />

Mon krwar ki over the<br />

years gouvernman in rekonnet ki<br />

i annan sa bann problenm. Mon<br />

pa pou dir i alarman oubyen i pe<br />

pet avek nou akoz nou pase<br />

kekfwa en zour swar sorti get<br />

film nou vwar en tantin in asize<br />

devan Christ in zour nou me mon<br />

pa krwar sa tantin pa’n ganny<br />

ede mwan, mon krwar kekfwa sa<br />

tantin i bezwen enpe sipor pou li<br />

depans byen son pti larzan<br />

sekirite sosyal akoz sa larzan ki i<br />

pe gannyen probably i pou al aste<br />

sigaret, probably i pou al aste<br />

16


lezot keksoz, e petet i vre ki<br />

fanmiy i tou senpleman ganny<br />

ase avek sa kalite dimoun. So<br />

mon krwar i enportan ki dimoun<br />

i konpran ki nou pa pe rezet sa<br />

bann dimoun, sa bann dimoun<br />

pa pe ganny rezete par sosyete.<br />

Sa kote latab par vot kont sa<br />

mosyon, nou pa pe deside rezet<br />

sa bann dimoun tou senpleman<br />

nou anvi ki wi nou vwar en<br />

solisyon me en solisyon ki reel.<br />

Msye Deputy annou<br />

regarde lekel sa bann dimoun,<br />

annou regard enn par enn lekel<br />

sa bann dimoun ki nou pe koz lo<br />

la. I pa bann dimoun avek<br />

dezabilite fizik oubyen mantal<br />

akoz i annan lenstitisyon ki pran<br />

ka avek zot, i pa bann zenn ki<br />

bann zanfan ki napa landrwa<br />

reste akoz i annan lenstitisyon ki<br />

pran ka avek zot, i pa bann<br />

dimoun aze ki napa landrwa<br />

reste akoz i annan landrwa ki<br />

pran ka avek zot, i pa bann<br />

dimoun ki pa kapab pran ka<br />

avek zot lekor e ki bezwen en<br />

carer, zot annan se zot selman<br />

zot pa kapab pran ka avek zot<br />

lekor akoz i annan en progranm<br />

ki pran ka avek zot, i pa bann<br />

dimoun ki lo zot dernyen zour<br />

lavi ki annan bann terminal<br />

illness akoz i annan landrwa ki<br />

pran ka zvek zot, i pa bann<br />

dimoun ki annan serten<br />

dezabilite selman zot kapab<br />

deboury en pti gin akoz zot<br />

annan sant reabilitasyon kot zot<br />

aprann en pti pe keksoz<br />

evantyelman serten parmi zot i<br />

ganny metye. I pa bann dimoun<br />

ki fanmiy pa kapab pran ka avek<br />

zot akoz zot kondisyon medikal,<br />

par egzanp zot pou bezwen<br />

toulezour en ners pe vwar zot,<br />

alors zot annan en lenstitisyon ki<br />

pran ka avek zot e i pa bann<br />

dimoun aze ki napa fanmiy e<br />

napa personn ki pran ka avek zot<br />

akoz i annan home for the elderly.<br />

So sa ki nou pe koz lo la se<br />

esansyelman, mwan mon krwar<br />

dimoun ki dan bokou ka i annan<br />

fanmiy, fanmiy i rezet zot, fanmiy<br />

i pa kapab pran ka avek zot,<br />

oubyen zot zot in rezet fanmiy.<br />

Zot pa kapab viv avek zot fanmiy<br />

akoz zot kraze, zot oule vole, zot<br />

oule fer isi laba. E a mon’n avi i<br />

pa en gran kantity dimoun sa.<br />

Nou annan en popilasyon 80 mil<br />

Seselwa, nou pa kapab annan<br />

andeor la en 2 mil dimoun ki dan<br />

sa sitiasyon. I pa en gran kantite<br />

dimoun, i en pti group dimoun e<br />

mwan mon krwar e mon dakor<br />

avek Onorab Potter nou kree en<br />

home ozordi suddenly nou pou<br />

vwar en bann group dimoun ki<br />

petet, wi, i ti pe reste dan en bout<br />

lakaz avek fanmiy e fanmiy<br />

tanzantan ti pe pase dan<br />

bomaten donn li manze, donn li<br />

isi, donn laba. Sa fanmiy pou<br />

realize ki, sa lasanm mon kapab<br />

donn mon garson, mon garson pe<br />

grandi, mon a donn mon garson<br />

ek son madanm, mon a tir sa<br />

tonton la, mon a met li dan sa<br />

home e mon a fer li homeless.<br />

Sa i rezon akoz nou pa<br />

krwar i en solisyon, nou krwar ki<br />

dimoun, ler zot dimoun i aze<br />

oubyen ler i annan serten,<br />

problenm zot merit ed sa fanmiy<br />

e zot merit ganny sipor pou ed sa<br />

fanmiy e vwala solisyon a sa<br />

problenm. I family support<br />

oubyen sipor e si i annan en<br />

17


dimoun ki homeless ki vreman<br />

rar akoz Sesel i pti pti, nou tou<br />

nou konn tou dimoun, nou tou<br />

nou konn fanmiy tou dimoun i<br />

vreman rar, napa personn pou<br />

pran ka avek li, i annan en<br />

lenstitisyon dan sa lalis ki mon<br />

pou al lir ki pou kapab pran ka<br />

avek sa bann dimoun.<br />

Msye Deputy dan Sesel<br />

nou annan old people’s home dan<br />

bann distrik, nou annan<br />

psychiatric ward ki tret bann<br />

dimoun avek serten sa bann<br />

problenm ki nou’n koz lo la. Nou<br />

annan Mont Royal ki ede detox<br />

serten sa bann dimoun e reabilit<br />

zot. Nou annan lopital Ans Nord-Es,<br />

nou annan sistenm carer<br />

an plas, nou annan sistenm<br />

sekirite sosyal, nou annan NCC,<br />

nou annan Care ek lezot NGO ki<br />

enkli bann lorganizasyon legliz<br />

relizye. Nou annan family support<br />

unit, nou annan home for the<br />

elderly sa ki nou ti apel kazern<br />

lontan, nou annan family<br />

tribunal, nou annan kot<br />

probasyon, nou annan sant<br />

reabilitasyon pour bann dimoun<br />

avek dezabilite, nou annan<br />

disability benefits, nou annan<br />

President’s village, Foyer de<br />

Nazareth eksetera, e dernyen<br />

resort nou annan prizon si sa<br />

dimoun in komet en l<strong>of</strong>ans grav.<br />

Nou annan plis ki en<br />

ventenn lenstitisyon ki dan en<br />

fason ou en lot si nou annan 300<br />

sa bann dimoun, oubyen si nou<br />

annan 200 sa bann dimoun i<br />

devret kapab anmas sa bann<br />

dimoun e ed zot e siport zot<br />

fanmiy.<br />

E sa i pwen ki nou anvi fer<br />

resorti. Dan plan i annan sa<br />

progranm tax force dan distrik ki<br />

Onorab Potter in dir, i annan<br />

extention <strong>of</strong> serten lenstitisyon ki<br />

pou kapab pran ka avek sa bann<br />

dimoun ki pa tro ekstrenm dan<br />

zot fou, e i annan juvenile prison<br />

e i annan halfway home ki dan<br />

plan. Mon’n dir dan plan si ou ti<br />

pe ekoute Onorab ou ti a<br />

konpran, i dan plan pou fer<br />

juvenile prison e halfway home.<br />

So i annan tou sa bann<br />

lenstitisyon ki kapab e ki devret<br />

pran ka. Pwen ki Onorab Potter<br />

pe fer resorti sa bann lenstitisyon<br />

ki nou annan, e i en pwen ki<br />

toultan - e mon krwar ki Onorab<br />

Georges i krwar ladan akoz<br />

tanzantan dan Lasanble in dir<br />

nou annou pa fer en nouvo<br />

keksoz zis pourvi, annou ranforsi<br />

sa ki nou annan e fer li marse e<br />

mon krwar i enportan sa, annou<br />

ranforsi e wi mon dakor ek<br />

Onorab Georges annou petet<br />

revwar the model <strong>of</strong> management<br />

sa bann lenstitisyon, Onorab<br />

Henrie ki’n dir sa. Annou petet<br />

revwar the model <strong>of</strong> management<br />

sa bann lentitisyon, annou<br />

revwar ki manyer zot pe<br />

fonksyonnen, si zot kapab pran<br />

ka ek sa bann dimoun. Annou<br />

revwar tousala. Wi mon dakor<br />

avek Onorab Henrie akoz in<br />

kontradwir mosyon Onorab<br />

Georges, in kontradwir mosyon<br />

Onorab Georges konpletman.<br />

(Interruption)<br />

MR DEPUTY SPEAKER<br />

Order, order.<br />

18


HON ROSE<br />

..e mon krwar i enportan ki<br />

dimoun i konpran sa, mon pou<br />

pran mon letan pou eksplik sa,<br />

mon krwar i enportan. Onorab<br />

Georges in demande ki<br />

gouvernman i fer en lenstitisyon,<br />

Onorab Henrie in dir annou<br />

revwar model <strong>of</strong> management<br />

bann lenstitisyon egzakteman ki<br />

nou nou krwar ladan, ki Onorab<br />

Potter in fer tre byen kler, i dir<br />

annou ranforsi kapasite sa bann<br />

lenstitisyon. E sa i petet enkli<br />

revwar lafason zot ganny<br />

manage. E nou nou pe dir annou<br />

ranforsi kapasite sa bann<br />

lenstitisyon.<br />

Msye Deputy mon anvi koz<br />

lo 3 problenm ki mon krwar i<br />

devret solisyon a sa problenm ki<br />

Onorab Georges in met devan<br />

nou. Nou rekonnet ki i annan<br />

problenm e nou bezwen atak sa<br />

bann problenm at its roots, e<br />

ankor i en keksoz ki tanzantan<br />

Onorab Georges i vin dan<br />

Lasanble i dir, be sa i en shortcut<br />

solution to the problem in dir nou<br />

souvann fwa. Annou tonm dakor<br />

pour nou atak sa bann problenm<br />

at its roots, en kantite sa bann<br />

problenm i relye avek 3 keksoz,<br />

drog, lalkol e prostitisyon, e mon<br />

krwar i enportan.<br />

Drog i en problenm ki nou<br />

devret atake at its roots, nou<br />

devret komans tonm dakor ki wi<br />

nou bezwen e nou pou dakor ki<br />

sa bann dimoun i en bann viktim<br />

drog. En kantite sa bann zenn la<br />

ki out <strong>of</strong> control i en bann viktim<br />

drog, e nou bezwen tonm dakor<br />

ki nou aret sa bann eskobar e ki<br />

nou met zot dan prizon e ki zour<br />

zot ganny mete dan prizon nou<br />

dakor ki wi lalwa NDEA,<br />

gouvernman pe fer son travay e<br />

nou pa sey enterfer pas par<br />

deryer eksetera. Nou bezwen<br />

tonm dakor lo la e nou bezwen<br />

onnet dan nou demars pour deal<br />

avek problenm drog. E nou pa<br />

kapab - wi nou la me selman en<br />

lot zour nou tay akote oubyen en<br />

lot zour nou pa kapab. Nou<br />

bezwen for, e i en batay ki difisil<br />

en kantite larzan involve, en<br />

kantite lenfliyans involve, me i en<br />

batay ki difisil me nou bezwen<br />

onnet dan sa demars. En kantite<br />

paran pe soufer, en kantite<br />

zanfan pe soufer sa bann dimoun<br />

ki nou’n koz lo la bomaten se<br />

esansyelman bann viktim drog e<br />

nou bezwen atak sa problenm at<br />

its roots.<br />

Msye Deputy nou annan<br />

problenm lalkol, en kantite<br />

problenm lalkol dan pei. I vre ki i<br />

annan en kantite zenn ou pase<br />

ou dir zot be sa dimoun i annan<br />

25an in konsonm en kantite<br />

lalkol e mon propoze ki wi bann<br />

local brew, i annan dimoun i fer<br />

zot pti biznes local brew, mon<br />

krwar i normal me selman i<br />

bezwen ganny fer dan en fason ki<br />

bon pou sosyete ki i bezwen<br />

ganny fer dan en fason ki a’n<br />

akor avek bann lalwa ki egziste<br />

dan pei.<br />

Msye Deputy nou pa kapab<br />

met en lakanbiz baka obor lopital<br />

Ans Nor-d-Es. Sa bann tantin, sa<br />

bann tonton pou sorti pou al<br />

rode, e toulezour nou viv sa nou<br />

vwar zot sorti dan baro zot ale,<br />

zot al rode e mwan mon demande<br />

19


wi sa mon demann gouvernman<br />

pou tough lo bann licence e fer ki<br />

omwen otour bann lenstitisyon<br />

sa loperasyon pa kapab ganny fer<br />

within a 100 or 200 metres, zot<br />

konnen i la, ler pe fermante zot<br />

santi loder, zot pou vini, zot pou<br />

ale, zot pou al rode e nou bezwen<br />

sipor sa bann dimoun pour zot<br />

rekipere, nou bezwen atak sa<br />

problenm kot i ete.<br />

Msye Deputy mon krwar<br />

nou bezwen en pti pe pli tough lo<br />

kestyon protitisyon osi akoz<br />

prostitisyon in dekouver ki liye<br />

avek drog en kantite zenn fiy i al<br />

dan prostitisyon akoz drog. Pa<br />

akoz napa louvraz, mwan mon’n<br />

deza zwenn en zenn fiy in dir<br />

mwan li i dan prostitisyon akoz<br />

sa louvraz ki i ti pe fer dan en<br />

laboutik anvil i donn li R3700<br />

alors li R3700 pa ase pour li viv e<br />

i bezwen al dan prostitisyon. So i<br />

enportan ki nou bezwen tackle sa<br />

problenm prostitisyon.<br />

Ozordi i annan en distrik<br />

kot i annan en MNA lopozisyon ki<br />

preski tou dimoun dan sa distrik<br />

pe kriye, i annan en landrwa kot<br />

i annan prostitisyon, tou dimoun<br />

dan sa distrik pe kriye..<br />

DEPUTY SPEAKER<br />

Order..<br />

(Interruption)<br />

HON ROSE<br />

... e zanmen Msye Deputy in<br />

annan ni en kestyon, ni en<br />

mosyon dan sa Lasanble pour<br />

deal avek sa problenm. E nou<br />

bezwen deal avek sa problenm, e<br />

nou konnen akoz nou pa anvi<br />

abord sa problenm. Lopozisyon<br />

in koz lo vot, nou konnen akoz<br />

nou pa anvi, nou fermen, nou pa<br />

koz lo sa problenm.<br />

Msye Deputy the point I’m<br />

making is nou bezwen onnet dan<br />

lafason ki nou adres serten<br />

problenm, mwan mon krwar<br />

gouvernman i devret entervenir i<br />

napa problenm, tanzantan gard<br />

in monte mon okouran, gard in<br />

monte, lotorite distrik eksetera e<br />

selman nou koman bann<br />

politisyen nou bezwen met sa<br />

presyon. Nou bezwen met sa<br />

presyon e nou bezwen onnet<br />

menm si i vedir nou perdi detrwa<br />

vot sa bann dimoun, mon krwar<br />

nou bezwen onnet Msye Deputy.<br />

Msye Deputy ki direksyon<br />

nou pei pe ale avek sa problenm?<br />

Mon krwar i enportan nou gete<br />

kote pei pe ale pour nou adres sa<br />

problenm. E mwan mon krwar<br />

Onorab Georges i pe sorti dan<br />

lespri lopozisyon ki enpe liberal<br />

oubyen neoliberal pou antre dan<br />

lot ekstrenm, en pozisyon ki<br />

nou’n fini depase nou’n ale lot<br />

ekstrenm. E eski sa mosyon i a’n<br />

akor avek prensip oubyen lide<br />

liberal? Eski i a’n akor avek bann<br />

keksoz ki zot in toultan krwar<br />

ladan ki sekter prive i devret<br />

kapab fer sa, sekter isi i devret,<br />

strengthen bann NGO eksetera,<br />

e mon pa krwar i a’n akor.<br />

E Msye Deputy mwan mon<br />

krwar direksyon ki nou pei pe ale<br />

se ki wi nou bezwen strengthen<br />

bann fanmiy me selman mon ti<br />

a’n voudre tann Onorab Georges<br />

par egzanp, i en keksoz ki mon<br />

krwar i krwar ladan, koz en pti lo<br />

private nursing home. Nou pa pe<br />

20


dir tou Seselwa al pey nursing<br />

home me nou pe dir dimoun ki<br />

kapab, ki eze, ki’n fer larzan<br />

anba sa sistenm ale al pey en pti<br />

gin en landrwa pou ou vye paran<br />

mon ti an voudre tann li koz en<br />

pti gin lo la. Mon ti an voudre<br />

tann li koz en pti gin lo bann<br />

private detox centre. En kantite<br />

dimoun ozordi, zanfan ki annan<br />

problenm drog i ale, i al Moris,<br />

zot ede zot anmas larzan, zot pe<br />

rod en solisyon a sa problenm zot<br />

selman zot bezwen pey tiket,<br />

bezwen pey isi, pey laba. Mon ti<br />

a’n voudre tann li koz en pti gin<br />

lo annou annan en detox centre.<br />

Annou rod en landrwa en pti pe<br />

izole fer sa bann dimoun vini<br />

detox, rod bann dimoun avek<br />

kapasite pou ed sa bann dimoun<br />

anpese ki al dan bin pou al rod<br />

zot manze.<br />

Mon ti a’n voudre tann koz<br />

enpe lo bann rehabilitation centre<br />

pour bann dimoun ki’n ganny<br />

afekte tape ek lavi oubyen vre zot<br />

annan en pti dezabilite, me sa pti<br />

dezabilite ki zot annan pa anpes<br />

zot vin productive dan sosyete. E<br />

mon krwar i enportan ki nou<br />

komans koz lo la akoz nou pei pe<br />

pas dan en reform e si nou pa<br />

koz avek nou bann dimoun sa<br />

langaz e koz avek sekter prive ki<br />

la la direksyon kot nou pe ale,<br />

mon krwar nou pe mank en gran<br />

sans. Onorab Georges tou kou i<br />

dir, nou mank en gran sans dan<br />

sa Lasanble. Mon krwar nou pe<br />

mank en gran sans pour edik<br />

nou bann dimoun ki wi nou<br />

rekonnet ki i annan en problenm<br />

dimoun ki pa kapab merit ganny<br />

sipor, merit ganny tou sipor nou<br />

bann lenstitisyon i bezwen<br />

strengthen pou anmas sa bann<br />

dimoun me i annan lezot opsyon<br />

dan lavi i annan lezot keksoz ki<br />

nou pei i kapab fer koman en pei,<br />

pa gouvernman, antye koman en<br />

pei ki nou kapab fer pour donn<br />

en koudmen adres sa bann<br />

problenm.<br />

Msye Deputy mon krwar<br />

mon’n dir sa me nou en sosyete<br />

avek selman 80 mil dimoun isi, e<br />

nou tou nou konn tou dimoun.<br />

En pti lensidan i arive nou tou<br />

nou’n fini ariv lo scene, nou pe<br />

donn koudmen, nou lo telefonn<br />

nou pe call, akoz, nou en sosyete<br />

nou dir be zot entel in tonm dan<br />

aksidan lot, lot. Nou en pti pei e<br />

nou en pei kot nou konn preski<br />

tou dimoun e nou konn fanmiy<br />

preski tou dimoun. E mon dakor<br />

avek Onorab Potter nou bezwen<br />

move away from enstitisyonaliz<br />

nou bann dimoun, nou bezwen<br />

move towards konpran nou bann<br />

dimoun empower nou bann<br />

dimoun e vin en sosyete ki pran<br />

ka ki tonm dakor pou pran ka<br />

avek nou bann dimoun, nou pa<br />

kapab e i fatig mwan en pti gin<br />

nou pa kapab dan en sosyete<br />

avek 80 mil dimoun nou annan<br />

preski en ventenn progranm<br />

oubyen lenstitisyon konmsa.<br />

E nou pa kapab tonm<br />

dakor isi ozordi pou fer ankor en<br />

lenstitisyon koumsa. Nou bezwen<br />

ankouraz dimoun pou vin pli<br />

responsab, nou bezwen e in<br />

annan bokou koze ki’n koze lo<br />

district empowerment, pou<br />

empower distrik enkli bann NGO,<br />

nouvo progranm sipor parey<br />

21


Onorab Potter in dir, e wi nou<br />

bezwen konsyantiz nou pep.<br />

Msye Deputy nou bezwen<br />

ankouraz dimoun, lafanmiy e sa<br />

mon dakor avek Onorab Georges<br />

i en tradisyon ki’n toultan annan<br />

dan nou sosyete fostering, pran<br />

ka e ed nou bann pti zanfan. Nou<br />

bezwen komans koz lo bann<br />

fanmiy ki for, e Msye Deputy<br />

mwan mon prefere ankouraz e<br />

vwar en mosyon ozordi ki<br />

ankouraz bann hard working<br />

families e la mon pou koz lo<br />

annou tonm dakor e annou<br />

kontinyen lager pou lentere lo<br />

loan desann pourki sa fanmiy ki<br />

annan en pti problenm avek enn<br />

son fanmiy i a kapab fer en pti<br />

lakaz akote, met li ladan e ed li.<br />

Annou tonm dakor ki nou<br />

bezwen ankouraz sa e kominote<br />

family support unit i a vini i a vin<br />

ed sa fanmiy. Annou tonm dakor<br />

ki nou empower byen boner -<br />

nou komans empower nou bann<br />

zenn e i vin avek en mindset sa.<br />

En kantite zenn i tonm dan lalkol<br />

dan drog avek the wrong<br />

mindset. Byen boner nou<br />

empower nou bann zenn e<br />

empowerment i komans avek en<br />

sosyete, pa gouvernman.<br />

Msye Deputy vwala mon<br />

pozisyon lo sa problenm. Ankor<br />

ennfwa mon repete ki nou pa la<br />

pou lager kont en lide lopozisyon.<br />

Mon krwar en kantite fwa nou’n<br />

tonm dakor avek bann mosyon<br />

lopozisyon, me i pa en solisyon<br />

pou adres sa problenm e i annan<br />

plizyer fason pou adres sa<br />

problenm parey lo nou kote<br />

nou’n point out ozordi. Mersi.<br />

MR DEPUTY SPEAKER<br />

Nou adjourn nou a tournen 11er.<br />

(Break)<br />

HON WAVEL RAMKALAWAN<br />

…simityer. Letan mon dir avek<br />

zot nou’n senm divan, nou a pe<br />

rekolte siklonn tousala se bann<br />

divan ki nou’n senmen e ki<br />

ozordi nou pe anmas son bann<br />

siklonn. Kot nou pou bezwen<br />

komans fer keksoz e vir li around<br />

kot i annan partnership.<br />

Si ozordi par egzanp<br />

gouvernman e son patron, pa<br />

bliye ki poudir patron SSPCA se<br />

ansyen Minis zafer etranzer, pa<br />

bliye ki poudir si i pe ganny tou<br />

sa lankourazman, si zot kapab<br />

fer animal week, get sa enn, ou<br />

kapab fer animal week, fantastic,<br />

i bon e si ou annan bann dimoun<br />

ozordi Mr Deputy ki pran li<br />

koman zot devwar lo en baz<br />

volonter pour zot si koman zot<br />

tande poudir i annan 4 pti lisyen<br />

dan en dustbin zot ale zot<br />

anmase, letan zot tande poudir i<br />

annan bann stray dogs laba<br />

Providence, zot pare pou zot pran<br />

zot transpor pour zot al donn<br />

manze sa bann lisyen, pour zot<br />

anmas sa bann lisyen anmenn<br />

anba kot veteriner, fer koupe pou<br />

fer sir ki sa bann... - Be oule dir<br />

mwan - sanmenm sa, son lespri i<br />

annan en miray otou-l-tour - si<br />

nou kapab annan sa bann<br />

dimoun andeor me ki<br />

gouvernman li in donn zot sa<br />

teren pour zot kapab konstriy sa,<br />

eski nou napa sa lespri<br />

volontarya, eski nou pa pou napa<br />

sa bann dimoun ki pou pare pou<br />

22


al travay lo en baz volonter dan<br />

sa bann landrwa.<br />

Mr Deputy mon a dir ou en<br />

keksoz, en kantite sa bann teori<br />

ki mon’n tande bomaten, se zis<br />

bann teori, konmsi se zis bann<br />

sound bites parey nou dir. I byen<br />

pou nou fer bann sound bites,<br />

briz sa silans, la nou pou al lager<br />

kont bann labi seksyel bann<br />

zanfan. Oli silans ozordi? Tou sa<br />

vit ou a krwar in rekoste<br />

ansanm. Oli briz sa silans? Depi<br />

ki nou’n briz sa silans la,<br />

konbyen ka ki nou’n fight? Labi<br />

zanfan i kontinyen, e Onorab<br />

Rose bomaten in aksepte ki<br />

poudir bann zanfan i pe - i zis en<br />

kantite sound bites e in ler pou<br />

nou sorti lo sound bites pou nou<br />

al pli devan.<br />

E Onorab Georges pe vin<br />

avek en keksoz konkret, vin avek<br />

en keksoz konkret kot nou ava<br />

ed sa dimoun. Letan nou pase<br />

nou vwar nou frer pe fouy dan en<br />

dustbin pe rod en bwat takeaway<br />

ki annan en pti git dan fon,<br />

eski nou pa krwar ki poudir ti<br />

ava meyer pour li si i ti dan en<br />

landrwa e kot kekfwa dimoun ti<br />

ava pare pour ede. Regard sa<br />

bann lenstitisyon, Ste Elizabeth,<br />

SOS, Foyer de Nazareth<br />

ensidswit, konbyen dimoun ki<br />

donn son letan pou al ed sa bann<br />

dimoun? Sak korvet Ameriken ki<br />

vini enler ou trouv zot pe penn<br />

Ste Elizabeth, ou trouv zot pe<br />

sanz tol lo lenstitisyon St<br />

Elizabeth. Se pa gouvernman ki<br />

soz, pour nwel ou trouv bann<br />

diferan lorganizasyon. Sa ki nou<br />

pe dir, e lefe ki gouvernman li i<br />

en partner mon krwar ki nou<br />

bezwen realize ki nou bezwen<br />

met sa devan gouvernman<br />

koman the main partner, koman<br />

sa partner ki gouvern Sesel a’n<br />

antye. E Onorab Georges in dir<br />

sa byen kler, regarde ki manyer<br />

nou kapab balanse pour nou<br />

donn lankourazman, pour nou<br />

kpab fer li marse ensidswit.<br />

Alor pa nekzis vin koz lo<br />

bidze ki pa pou aprouve, lot, lot.<br />

Zwe de zil parey Onorab Henrie<br />

in mansyonnen, zwe de zil ozordi,<br />

Minis i ganny lafyerte pour li vin<br />

devan Lasanble pou dir nou pe<br />

sey organiz zwe de zil, pa avek<br />

larzan gouvernman me avek<br />

finansman prive, zwe de zil. Be<br />

si nou kapab annan sa kalite<br />

panse, why not mazin osi pour sa<br />

bann dimoun, nou bann frer<br />

imen ki’n kree parey nou a limaz<br />

Bondye ki manyer nou kapab osi<br />

ed zot e ki manyer prive osi tou i<br />

kapab rantre ladan koman en<br />

partner, lekel ki dir ki en proze<br />

parey, kot mon tann rotary kan<br />

zot fer Regatta zot pe anonse ki<br />

zot pou al ede, ki kalite masin -<br />

lekel ki dir ki i pa pou kapab met<br />

sa koman en proze. E rotary<br />

oubyen round table zot kapab<br />

adopte sa koman en proze e apre<br />

en keksoz i vin realite.<br />

Mon krwar ki nou bezwen<br />

al bokou pli lwen, e mwan mon<br />

osi anvi vwar ki - letan mon pe<br />

koz lo aksyon konkret, annou pa<br />

zis koz lo en lakanbiz mwens ki<br />

200 met avek North East Point<br />

hospital, annou mazinen ki kalite<br />

promes ti ganny fer avek sa bann<br />

dimoun, ki poudir si zot vot pour<br />

SPPF zot pou ganny en licence.<br />

Wi demann dokter Payet byen<br />

23


menm, Dokter Payet i konn byen<br />

sa akoz i dan distrik Glacis. Si<br />

nou pe koz konkret, annou<br />

komans koup lakantite licence lo<br />

bann baka, annou pa bliye ki<br />

sete Minis Morgan ki ti debout e<br />

ti dir ki lapire i oke alors olye<br />

bann dimoun konmsi zis fer<br />

bann pti soz ilegal alors la nou<br />

pou large e tou keksoz pou oke.<br />

Mr Deputy mon krwar ki<br />

fodre nou fer atansyon e mwan<br />

mon osi anvi dir en keksoz. Lot<br />

zour Minis Dugasse in vin dan<br />

Lasanble in dir ki dezorme zot pe<br />

travay pourki en minimanm ki<br />

dimoun pou peye pour zot<br />

housing loan se R1000. Annou<br />

kalkile ki kantite dimoun ki pou<br />

pas atraver sa mayon. E annou<br />

prepar nou, e Minis in vin dir<br />

byen kler ki poudir si dimoun pa<br />

pe pey zot lakaz sepa ki deal<br />

pou annan bann prosedir pou<br />

repran zot lakaz avek zot.<br />

Alor annou regard bokou<br />

pli devan, annou regard posibilite<br />

kot nou annan bokou plis sa<br />

bann dimoun ki ozordi zot pe<br />

dormi parey sa madanm menm si<br />

i annan serten dimoun in pran<br />

l<strong>of</strong>ans ladan, wi sa madanm ki<br />

laba kot Christ ki parfwa ou vwar<br />

li pe marse 12.15 pe mont dan<br />

direksyon Le Chantier annou<br />

mazinen ki poudir i kapab<br />

ogmante. E annou pa bliye Mr<br />

Deputy ki poudir nou sistenm<br />

ekonomik i osi annan en<br />

konsekans direk lo sa bann<br />

keksoz ki kapab arive.<br />

E la annou pa bliye ki<br />

poudir la povrete, e Onorab<br />

Ferrari tanzantan i koz lo la, ki<br />

poudir la povrete i pe ogmante<br />

dan nou pei e i anann serten<br />

paran wi zot anvi kapab soutenir<br />

sa dimoun be la povrete i v n tro<br />

bokou e la povrete set en keksoz<br />

ki pe ogmante dan nou pei.<br />

Ou ti a kontan annan bann<br />

serten fasilite, ou ti ava kontan<br />

annan lezot keksoz pou ede me<br />

ou pa kapab. I en plezir pou en<br />

paran pa kapab met nanryen dan<br />

bwat son zanfan pour li al lekol?<br />

Dapre ou si gouvernman in<br />

nobou trouv li neseser pou li<br />

lannen pase dir ki bann diferan<br />

lekol pou annan en fon pou ed<br />

bann zanfan ki mwen privilezye e<br />

ki pe pas dan soufrans, akoz se<br />

parski tou keksoz pe vin pli bon?<br />

Oubyen akoz keksoz pe<br />

deteryore.<br />

So mon krwar nou bezwen<br />

regard keksoz anfas, dan lizye<br />

olye ki nou zis fer letour po<br />

annou aim ladan, aret nekzis fer<br />

sa bann letour vin avek en bann<br />

soz. E Onorab Rose in dir<br />

klerman zot out <strong>of</strong> control be si<br />

zot out <strong>of</strong> control ki nou fer pour<br />

nou remet en serten sans<br />

normalite. Ki nou fer? I enportan<br />

pour nou fer keksoz e byensir i<br />

admirab letan ou trouv serten<br />

paran ki pe sey fer zefor pou tir<br />

zot zanfan dan en lenstitisyon.<br />

Par egzanp mon admir kouraz sa<br />

madanm Anse Boileau ki son<br />

zanfan in fer en aksidan e i<br />

paralize me ki i anvi tir li dan sa<br />

lenstitisyon e i a pe fer tou son<br />

demars pou li kapab aranz son<br />

lasanmben pourki son zanfan,<br />

Onorab Pool I’m sure ou konn<br />

byen sa sitiasyon ki mon pe koz<br />

lo la, kot pour li kapab met son<br />

zanfan la pou reste avek li. I<br />

fantastik, i formidab parski i<br />

24


annan serten pei kot letan en<br />

dimoun i andikape i ganny servi<br />

koman en lobze pou mandyan.<br />

Me anmenmtan osi mon<br />

krwar Mr Deputy fodre ki nou<br />

koman en Lasanble zot, koman<br />

en Lasanble annou pran sa<br />

problenm koman enn ki reel, e<br />

Onorab Georges in prezant bann<br />

pwen solid lo ki manyer nou<br />

kapab sey fer sa. I annan en<br />

kantite keksoz malerezman -<br />

mon konpran zot mindset lot kote<br />

latab. I annan en kantite keksoz<br />

letan nou propoze zot vwar li<br />

koman en montanny ki tro o pou<br />

grenpe me dousman dousman<br />

zot vwar ki poudir sa ki zot ti<br />

krwar i en montanny <strong>of</strong>et i en<br />

plato.<br />

Mon kontan letan zot dir<br />

‘Mr Speaker ozordi nou napa<br />

problenm forex’ me zot ti krwar<br />

poudir i en gro montanny sa pou<br />

monte salerla ti en plato sa. Zot<br />

ti sitan krwar i en gro montanny<br />

zot ti vin anmenn en bann lalwa<br />

ki konmsi ti parey bann lakord ki<br />

ou bezwen pik lo ros pour ou fer<br />

rock climbing, kan <strong>of</strong>et sete en<br />

plato ki nou ti kapab pronmnen<br />

lo la e ozordi nou vini nou dir,<br />

‘wi, wi, wi, nou nepli annan<br />

problenm forex la nou soz nou<br />

oke reform pe marse’, tou bann<br />

zafer. Sa ki Onorab Georges pe<br />

prezant zot la sa ki Onorab Rose<br />

in vwar koman en gro montanny<br />

ki annan zis gale lo la ki ou<br />

bezwen fer rock climbing, al rod<br />

bann expert pou soz, sa ki<br />

Onorab Potter i dir atansyon<br />

pangar i a vin en dumping<br />

ground.<br />

Mr Deputy set en plato sa,<br />

e to ou tar en zour nou pou tann<br />

- si i ariv avan eleksyon nou pou<br />

tann zot Minis pou vini pou dir ;<br />

‘la wi, la nou’n soz, dan bidze,<br />

capital project nou ava mazin an<br />

term en lenstitisyon, ou konnen<br />

pou led, la nou pou ganny led<br />

avek tel, tel lorganizasyon’. E<br />

mon ava dir ou en deryen keksoz<br />

Mr Deputy pou montre ki manyer<br />

zot vwar keksoz koman en<br />

montany. Sesel en moman nou<br />

ti pe sitan byen fer ki nou sikse ti<br />

ganny servi koman nou pinisyon.<br />

Tou bann lenstitisyon nou ti<br />

nepli ganny grants parske nou<br />

pei konmsi ti pe byen fer, e alors<br />

nou GDP ti sepa konbyen e bann<br />

pei – e la ozordi nou tande ki<br />

linyon Eropeen in donn grant<br />

pou siport bidze, extended fund<br />

facility. Ou vwar kimanyer<br />

parfwa.. parfwa konmsi annou<br />

aret anbet dimoun. E mwan mon<br />

konnen Mr Deputy, Mr Deputy<br />

mon konnen ki poudir sa ki<br />

Onorab Georges pe propoze nou<br />

kapab osi fasilman ganny led<br />

avek bann diferan lorganizasyon<br />

enternasyonal.<br />

Regard zafer drog. Ozordi<br />

legliz katolik pe al komans en<br />

lenstitisyon pou ede avek bann<br />

zafer detox. Legliz Advantis in<br />

vin fer NGO ki a pe deal avek sa<br />

bann zafer drog ek lalkol.<br />

Legliz Anglikan in anmenn<br />

expert li osi. Si nou’n ouver nou<br />

pou ganny led e sa ki Onorab<br />

Georges pe propoze i pa en<br />

leksepsyon. Annou ouver li e<br />

nou ava ganny diferan sipor e<br />

bann diferan lenstitisyon i ava<br />

pare pou zot ede akoz Mr Deputy<br />

25


mwan mon osi konnen ki poudir<br />

legliz i en problenm pou li, letan i<br />

trouv bann nwizans sa bann<br />

dimoun la, ki pou kapab vin en<br />

nwizans. Ou annan en seremoni<br />

relizye, zis zot rantre, zot fer tou<br />

kalite nwizans, zot menm zot<br />

parfwa ki al kas tabernak, ki al<br />

vol losti, ki fer en bann kalite<br />

nwizans. Lekor en dimoun pe<br />

ekspoze ou trouv enn fanmiy i<br />

dan dey – I mean konbyen fwa<br />

mon’n tir dimoun sa bann kalite<br />

dimoun kot Unity Chapel. Lekor<br />

en fanmiy pe ekspoze, fanmiy i<br />

an dey, ou trouv en boug i vini i<br />

soz, i komans kares sa dimoun, i<br />

komans pas lanmenm dan figir<br />

tousala sa bann zafer ou a krwar<br />

li ki …. en nwizans. Alor mon<br />

konnen ki poudir lo kote legliz osi<br />

tou i pou annan sipor pou sa<br />

kalite proze.<br />

Avek sa Mr Deputy<br />

Speaker mwan mon a dir annou<br />

reflesir ankor. Mwan mon ti a<br />

demande ki nou donn sipor sa<br />

mosyon e nou osi regarde ki<br />

bann mwayen, ki bann fasilite ki<br />

kapab ede pou fer sa keksoz vin<br />

en realite. Mersi Mr Deputy.<br />

HON CHARLES DE<br />

COMMARMOND<br />

Mr Deputy Speaker mon’n ekout<br />

plizyer entervenan koze lo sa<br />

mosyon. Zis pou benefis<br />

Lasanble les mwan sey relir sa<br />

mosyon ki i dir e pou benefis osi<br />

dimoun ki pou swiv letan SBC si<br />

i pas sa bann zafer lo televizyon.<br />

Mosyon ki devan nou i lir<br />

koumsa; sa Lasanble i demann<br />

gouvernman, ganny mwan kler, i<br />

demann gouvernman, i pa dir al<br />

fer separe li, i dir sa lasanble i<br />

demann gouvernman pou<br />

konstrir en lenstitisyon apropriye<br />

kot dimoun apard bann ki kalifye<br />

pou old people’s home – setou zis<br />

old people home - ki pa kapab<br />

pran swen avek zot lekor e ki<br />

napa personn pou fer sa i ava<br />

resevwar lozman e swen neseser.<br />

Oke, nou ganny li byen sa<br />

mosyon. Domaz Mr Deputy<br />

Speaker Onorab Ramakalawan<br />

Lider Lopozisyon in koz toutafe<br />

or de sa mosyon. Mon en pti pe<br />

soke, in gat sa mosyon e Onorab<br />

Georges mon’n obzerve letan ou<br />

pe koze Onorab Georges i dir ‘pa<br />

li, pa li e pa li’, pa sa ki son<br />

mosyon pe demande.<br />

En lot keksoz Mr Deputy<br />

Speaker Onorab Lider Lopozisyon<br />

i koz lo SSPCA. Me SSPCA, be<br />

zot zot pe self financed zot lekor<br />

zot. Mosyon pa demann sa li, i<br />

pa pe dir kree en lenstitisyon ki<br />

self financed son lekor li, mosyon<br />

pe dir gouvernman fer.<br />

Gouvernman pa’n fer SSPCA laba<br />

li, i pa’n finanse li. I diferan.<br />

(Interrutpion)<br />

..Sa en lot zafer loan later, mon<br />

pe koz lenstitisyon – kree<br />

sitiasyon en lot zafer sa. Napa<br />

okenn miray, miray i ek ou, ou ki<br />

vwar ou dan kat miray. Ou vwar<br />

ou dan kat miray e ou pa fouti<br />

kapab think out <strong>of</strong> this box.<br />

Sa ki mwan Mr Deputy<br />

Speaker mon dir ki bann dimoun<br />

ki’n koz lo la dan lopozisyon lo sa<br />

mosyon zot in koz dan en fason<br />

ipokrit, mon servi sa mo e mon a<br />

kalifye ki mon oule dir.<br />

26


(Interruption)<br />

HON DE COMMARMOND<br />

Be ou a koze epi Onorab<br />

Derjacques. Ou osi ou form<br />

parti sa bann……<br />

MR DEPUTY SPEAKER<br />

Proceed….<br />

HON DE COMMARMOND<br />

Mr Deputy Speaker ou vwar dan<br />

sa Lasanble nou’n vin plizyer fwa<br />

koze lo dir ki drwa imen, mon<br />

rode si sa bann dimoun ki tonm<br />

dan sa kategori ki Onorab<br />

Georges pe dir ki mosyon i<br />

esplike, si vreman zot in dir ki<br />

zot anvi antre dan en<br />

lenstitisyon. Si letan ou met zot,<br />

ou bezwen fors zot antre dan en<br />

lenstitisyon si ou pa pe vyol zot<br />

drwa imen. Sa osi i en issue.<br />

Mwan ankor ennfwa mon a<br />

kalifye ki mon pe dir.<br />

Cascade parey tou lezot<br />

distrik nou vwar nou fas a bann<br />

dimoun ki Onorab Georges in koz<br />

lo la. Nou pa pe dir ki i pa<br />

egziste sa bann dimoun nou. I<br />

kler, nou tou, nou popilasyon an<br />

antye i vwar sa bann keksoz ki<br />

egziste, sa bann dimoun i egziste.<br />

Me Cascade paregzanp mon<br />

annan en zenn fiy, son papa i dir<br />

li, i dir mon piti arete sa kalite<br />

lavi, vini asize la dan mon<br />

laboutik, zis asize, ou pa oule<br />

travay, ou pa oule isi, ou pa oule<br />

laba, ou annan 2 zanfan pou<br />

sonnyen, napa papa whatever.<br />

Napa problenm. Mwan ou papa<br />

mon’n debrouye asize la dan<br />

laboutik mon a pey ou - ou a<br />

okip ou zanfan. Ditou i pa oule,<br />

ditou i pa oule. Ou anmar li ou<br />

fer li asize la, i ava pourswiv ou,<br />

kont drwa imen.<br />

Mr Deputy Speaker nou<br />

gouvernman in kree en kantite<br />

lenstitisyon ki kapab deal avek<br />

sa bann kalite dimoun, bann<br />

problenm ki nou sosyete i pas<br />

ladan gras a osi devlopman.<br />

Napa en pei dan lemonn ki napa<br />

sa bann zafer la ki nou pe koze.<br />

Mon wonder ki kantite ki annan<br />

sa bann lenstitisyon ki Onorab<br />

Georges pe koze ki gouvernman<br />

ki pran tou sa. Me nou nou<br />

annan en kantite lenstitisyon,<br />

mon bann koleg avan in<br />

mansyonnen Mont Royal, Vilaz<br />

Prezidan, Fwaye de Nazareth, Ste<br />

Elizabeth, North East Point,<br />

Fiennes, you name it, en ta – si<br />

alor nou pran sa bann dimoun,<br />

nou kategoriz zot, nou pou vwar<br />

paregzanp ki plizyer i pou ale dan<br />

serten sa bann lenstitisyon. Me<br />

selman i annan lezot keksoz ki<br />

mon krwar nou pa pe regarde.<br />

Taler Onorab Lider<br />

Lopozisyon in mansyonn dan<br />

legliz. Wi, parfwa nou annan sa<br />

bann dimoun ki mon pa konnen<br />

kimanyer nou pou apel zot<br />

ennler. Per pe prese e lanmenm<br />

la i antre li e i vin koze, i vini i<br />

koze avek Per – konmsi parfwa i<br />

kapab fer ou vin emosyonnel<br />

ouswa whatever.<br />

Me selman nou poz nou<br />

lekor en kestyon osi, nou kree en<br />

lenstitisyon parey, gouvernman i<br />

a fer ankor enn apard sa ta ki<br />

nou annan, i al kree en<br />

lenstitisyon parey ankor nou pou<br />

met ladan en fou, en demi fou, en<br />

trwakar fou, enn ki prostitiye, en<br />

lot ki kas loto parey ou pe dir,<br />

27


ensidswit - ou zis wonder<br />

kimanyer zot fonksyonnen,<br />

kimanyer ou manage en tel<br />

lenstitisyon ki annan tousala<br />

ladan. Parkont nou demann nou<br />

lekor kestyon, oli rol lafanmiy?<br />

An parlan sa la mon pe rod José<br />

la ki abitye dan semen ennler,<br />

mon pa vwar li detrwa zour li osi,<br />

enn mon zanmi be i paret en bon<br />

imen, in anmas li, ouswa en<br />

fanmiy in anmas li. Mon tande i<br />

oke konmela.<br />

Ou vwar Mr Deputy<br />

Speaker sa bann ensidan ki nou<br />

pe koze, i vre i annan en<br />

ogmantasyon tou dernyenman<br />

dan nou sosyete sa bann dimoun<br />

me depi lonta,n mwan mon’n<br />

zanfan, letan mon pe grandi<br />

mon’n vwar i annan sa bann<br />

dimoun mwan. I annan pti plim<br />

i annan lot, lot you name it. I<br />

annan serten Mr Deputy Speaker<br />

letan in ariv dan bann moman la<br />

ki nou ladan la, dan Oktob,<br />

Septanm, Oktob, Novanm i veye.<br />

Ou vwar li dan semen ou krwar i<br />

fou, i dan bin limenm, i isi i laba,<br />

i fer tou sa nwizans, tou sa<br />

ensinifyan ki ou pa mazinen me<br />

li i kree en sitiasyon letan in ariv<br />

sa ler la li, sa bann moman<br />

Oktob, Novanm la, i ale i kree en<br />

sitiasyon swa i vole, swa i al kas<br />

en laboutik, i fer ekspre i dir akoz<br />

la nwel avek lannen pe vini i pa<br />

pou manz lavyann alor i kree en<br />

sitiasyon gard i tyonbo li e<br />

anmenn li devan lakour, sa letan<br />

letan nou gard ti ankor ase<br />

vitman pou prosekit en dimoun<br />

vitman, pa parey konmela<br />

anmenn devan lakour e li avan<br />

menm ziz i dir pou kondann li i<br />

dir Msye votre oner kondann<br />

mwan prison, mon oule monte. I<br />

oule mont prizon li akoz pou li fer<br />

sir i pas son detrwa mwan laba,<br />

byen happy apre i sorti akoz i<br />

konnen dan prizon sa letan i<br />

annan lavyann ek soz dan sa…<br />

konmela napa – zis pou montre<br />

ou Mr Deputy poudir sa bann<br />

issue la, i la avek nou depi<br />

lontan, wi avek bann devlopman<br />

i annan logmantasyon.<br />

Me mon pwen mwan ki<br />

mon oule vin lo la ankor se ou<br />

vwar poudir taler mon ti pe koz lo<br />

rol lafanmiy. Kote fanmiy i osi<br />

antre dan sa bann keksoz la?<br />

Souvannfwa petet nou menm<br />

nou la dan Lasanble i kapab<br />

annan serten nou manm fanmiy<br />

ki dan sa degenn. Nou poz nou<br />

lekor kestyon nou tou, annou fer<br />

en legzanmen de konsyans,<br />

konbyen nou ki sey reach out<br />

pou sa bann dimoun? Konbyen<br />

nou ki sey ede? Oubyen petet<br />

serten nou nou krwar nou’n ariv<br />

en zistans, en staz dan nou lavi e<br />

noun obliy zot. Mazin sa ki mon<br />

pe dir e parfwa ou vwar kot<br />

lafanmiy pa fer nanryen, nou les<br />

tou avek lasosyete.<br />

Mr Deputy Speaker mon<br />

krwar mwan mon pou dir en<br />

keksoz ki fran la dan nou<br />

Lasanble e ki mon oule ki nou<br />

pep osi i reflesir lo la. Lo nou<br />

kote isi nou’n koz en kestyon<br />

mindset ki wi, i vre nou pep i<br />

bezwen sanz son mindset. Nou<br />

gouvernman osi koman en<br />

lenstitisyon i bezwen sanz son<br />

mindset. Nou pa kapab<br />

kontinyen - i vre pou serten<br />

rezon nou dir sosyete i donnen sa<br />

letan ensidswit me in ariv en staz<br />

28


nou bezwen revwar tou bann<br />

keksoz. Pa kapab kontinyen zis<br />

donnen, donnen, donnen nou<br />

pou gat nou pep e kontinyen gat<br />

li dan sa sans.<br />

Sa bann dimoun ki nou pe<br />

koze, Onorab Georges limenm,<br />

loter mosyon in fer resorti boner<br />

letan i ti komans koze poudir sa<br />

bann dimoun zot ganny lasistans<br />

finansyel avek gouvernman. Be<br />

Mr Deputy Speaker gouvernman<br />

alor i pe deza ed sa bann<br />

dimoun.<br />

E mwan mon annan en<br />

kestyon la mwan e se la kot mon<br />

pa dakor lafason donk ki nou<br />

sistenm sosyal i marse e mon<br />

demande pou annan en sanzman<br />

radikal, e mon ensiste lo la Mr<br />

Deputy Speaker. Lafason ki nou<br />

sistenm sosyal i marse i bezwen<br />

o pli vit posib sanze radikalman.<br />

Nou pei, nou sosyete pa kapab<br />

kontinnyen pran larzan tax<br />

payers, larzan bann ki kontribye<br />

dan sekirite sosyal, bann<br />

travayer ki serye, ki kontribye<br />

dan sa pei pou donn larzan pou<br />

sa bann dimoun parey, soutenir<br />

zot. Parkont letan ou get en<br />

fanmiy ki li i pe debrouye, i a pe<br />

eskent li, i a pe travay, i a pe<br />

donn tou me akoz sitiasyon<br />

ekonomik – taler Onorab<br />

Ramkalawan ou’n byen dir, wi i<br />

annan en sitiasyon ki pe arive<br />

avek reform ekonomik e nou ti<br />

konnen ki poudir pou vin<br />

koumsa se sa i annan serten<br />

safety net e sa bann safety net i<br />

pa pe mars byen parey nou nou<br />

anvi.<br />

Serten fanmiy parey mon ti<br />

pe dir ki vreman bezwen pou fer<br />

2 bout zwenn, fanmiy ki serye zot<br />

zot vwar zot pa pe kalifye pou<br />

ganny lasistans sosyal, finansyel<br />

pou kapab ed zot fanmiy<br />

parkont ou vwar bann dimoun<br />

parey, bann demi fou, bann<br />

whatever ki zis pran sa larzan i<br />

bwar, i litousel, i dan drog<br />

konman ou donn li i fini, dan 2<br />

zour parey Onorab Ramkalawan<br />

in dir taler 2 zour i fini, zot zot pe<br />

gannyen bon manyer larzan<br />

finansyel ek sosyal. Sistenm<br />

sosyal i annan en problenm la.<br />

Sa rezon ki mwan mon<br />

krwar nou pa bezwen<br />

gouvernman al kree ankor<br />

lenstitisyon pou anmas sa bann<br />

dimoun, nou annan ase<br />

lenstitisyon. Si mosyon parkont<br />

ti dir annou agrandi sa bann<br />

lenstitisyon ki deza egziste<br />

paregzanp si ou dir annou fer<br />

ankor plis Old People’s Home la<br />

mon ti ava kontan la, mon ti ava<br />

siporte – nou Cascade nou napa<br />

enn, nou ti a kapab ganny enn i<br />

ti ava anmas sa madanm kot<br />

legliz kekfwa si i napa en fanmiy<br />

ki taler Onorab Henrie in dir.<br />

Alor si nou pou dir annou<br />

ogmant kapasite ki petet Foyer<br />

de Nazareth, Ste Elizabeth<br />

ensidswit i pran en lot zafer sa.<br />

Mosyon pa dir sa li, i dir kree en<br />

nouvo lenstitisyon ankor. Se sa<br />

mwan ki mon pa dakor, tro<br />

bokou lenstitisyon e sa enn la i<br />

pa pou ed nou rezourd sa<br />

problenm. Si ou dir mwan<br />

ogmant kapasite Mont Royal<br />

fantastik akoz lotozour mon pas<br />

laba i ti’n fini plen. Mwan menm<br />

mwan mon ti vin avek 2 dimoun<br />

sorti Cascade pa kapab mete.<br />

(Interruption)<br />

29


HON DE COMMARMOND<br />

Non sa nou pou anvoy pou ou<br />

avek soz laba….<br />

MR DEPUTY SPEAKER<br />

Proceed Onorab.<br />

HON DE COMMARMOND<br />

Si nou pe koz pour nou ogmant<br />

kapasite Fiennes, letan mon koz<br />

lo Fiennes Institute la, kot Kazern<br />

nou ti dir lontan, Mr Deputy<br />

Speaker la osi annou take note<br />

dan sa pei poudir laba kot<br />

Kazern la i annan dimoun ki son<br />

fanmiy i kapab byen ed li, i<br />

kapab pran responsabilite e nou<br />

pran nou met laba, kekfwa zot<br />

kontribye en larzan I dont know,<br />

pou serten rezon, mon pa kont sa<br />

mwan me selman mon pe dir,<br />

nou take note. Nou kapab petet<br />

ogmant kapasite laba pou kapab<br />

pran plis sa bann dimoun.<br />

Mon konn dimoun<br />

paregzanp ki North East Point<br />

Hospital oubyen menm ki<br />

Kazern, i ti annan later,<br />

propriyete, i pran, i pa ni vann, i<br />

pran i donn serten lezot dimoun<br />

apre li i napa landrwa pou li ale,<br />

apre li i pas. Gouvernman i<br />

bezwen anmase li. Me ki kalite<br />

gouvernman ki nou nou pou<br />

annan e nou pou kontinyen<br />

annan dan sa pei? Mr Deputy<br />

Speaker se pou sa rezon ki mon<br />

pe dir ki nou pa kapab kontinyen<br />

avek sa.<br />

Mon koz lo rol paran taler.<br />

Be paran konmsi nou pa vwar<br />

nou zanfan ki direksyon i pe<br />

pran? Nou pa seye konmsi pou<br />

koz avek? La osi nou bezwen sey<br />

rod fason dan nou sosyete, dan<br />

nou bann distrik sey fer plis<br />

ledikasyon, wi ledikasyon i zwe<br />

en rol enportan pou nou kapab<br />

re-konsyantiz nou paran pou<br />

kapab vwar koman nou kapab<br />

take up pou anpes dan nou<br />

fanmiy ariv sa bann keksoz<br />

koumsa. Nou pa swete ki i arive,<br />

nou tou nou sagren letan i arive,<br />

nou pa kontan me selman nou<br />

bezwen al travay davantaz pou<br />

anpes sa bann keksoz arive.<br />

Mon donn legzanp Mr<br />

Deputy Speaker, lot fwa Prezidan<br />

dan son tre bon legzersis dan<br />

bann distrik ki in fer i annan<br />

dimoun ki’n vin devan in dir avek<br />

Prezidan, ‘wi Msye Prezidan kot<br />

mwan mon annan piti ki koumsa<br />

e lopital laba pa ed mwan’, me<br />

nou’n dir, mon’n follow up mwan,<br />

mon’n fer mon bout mwan<br />

koman MNA, nou’n ale, mon’n<br />

tyeke, Minis i donn apwentman<br />

sa paran pa vin ditou. Limenm<br />

li in vin devan Prezidan in dir,<br />

devan tou piblik Cascade in dir.<br />

Me letan prezan i apel li pou vin<br />

diskit case son piti ki dan<br />

problenm e ki pe fer problenm ek<br />

nou popilasyon, me i pa vini. En<br />

fwa, 2 fwa, 3 fwa i pa vin ditou.<br />

E ou pou al pran sa piti pou met<br />

dan lenstitisyon letan gard menm<br />

i rod li bann ensidan ki i fer,<br />

paran i pran i kasyet. Annou<br />

think about kwa ki nou pe koze<br />

en. Sa zafer zis pran anvoy lo<br />

gouvernman, kree lenstitisyon<br />

isi par kote laba mwan mon dir<br />

mon pa dakor.<br />

Kote nou nou bezwen<br />

rezourd sa bann problenm Mr<br />

Deputy Speaker la demen<br />

30


Merkredi i annan sa special task<br />

force sosyal ki pe al ganny kree<br />

nou tou manm Lasanble ki la<br />

nou bezwen zwe en rol enportan.<br />

Dan tou bann distrik pou annan<br />

sa task force, nou bezwen nou<br />

swiv ki pe arive e nou bezwen<br />

annan en input ladan. Mon dir<br />

nou tou manm Lasanble, se sa ki<br />

mon pe dir i devret annan en<br />

sanzman radikal dan sistenm<br />

sosyal, manm Lasanble nou pa lo<br />

la, i kler, mon dakor avek ou<br />

Onorab Ramkalawan nou pa lo la<br />

e se sa ki mon pe dir nou bezwen<br />

rod en fason, manm Lasanble i<br />

kapab dan lopozisyon, dan parti<br />

opouvwar mon napa problenm<br />

avek sa e nou ki nou pe diskit sa<br />

e ki konsyan sa problenm, nou<br />

bezwen annan en rol pou zwe, se<br />

la kot petet sistenm parfwa i<br />

manke bann keksoz koman pou<br />

take up.<br />

Alor nou bezwen vwar de<br />

pros kimanyer sa task force ki<br />

mannyer pe ale e nou bezwen<br />

swiv e fer sir ki i marse e i morde.<br />

Nou pa kapab e mwan sanmenm<br />

sa mon koz for lo district<br />

empowerment. Distrik i bezwen<br />

ganny son pourvwar li pou li deal<br />

avek son bann dimoun. Petet la i<br />

kapab ede rezourd sa bann<br />

problenm akoz letan nou dan<br />

distrik nou vwar i annan sa bann<br />

kalite endividi, nou pa pou kapab<br />

aksepte pran larzan gouvernman<br />

zis pou donn zot pou zot e al fer<br />

fize koumsa, apre i pas 2 zour, 3<br />

zour i re-vin kot ou, konmsi la si<br />

ou pa ede mon pa konnen ki<br />

kalite move imen ou été. Nou pa<br />

pou kapab koumsa e nou nou<br />

pou bezwen, sa dimoun ki<br />

bezwen ganny lasistans i bezwen<br />

kontribye akoz nou’n dir, loter<br />

mosyon in fer sorti i annan de<br />

moman sa dimoun i an bon<br />

kondisyon li i pa malad, i annan<br />

de moman letan i pa ganny son<br />

pilil la wi, me otherwise i kapab<br />

fer keksoz. Be ou a vini bomaten<br />

ou a raport kot distrik oubyen<br />

mon pa konnen kote ou a donn<br />

en koudmen balye kot legliz,<br />

balye kot lekol - ou a fer en<br />

keksoz, i annan en keksoz ki ou<br />

a kapab fer apre ou ava ganny en<br />

lasistans. Prezan si pou donn ou<br />

lasistans e ki ou pou al mal servi<br />

li, sa osi ou pa pou dakor, i<br />

bezwen annan en manm fanmiy<br />

ki a bezwen responsab pour sa e<br />

nou a monitor, nou a follow up. Si<br />

napa nou a rod fason kot distrik,<br />

i ava annan en sistenm kel konk,<br />

si fodre pey en take away, si<br />

fodre en isi, en laba i annan en<br />

mwayen, en fason kot nou pou<br />

kapab annan solisyon e anmenn<br />

solisyon pour sa bann kalite<br />

problenm.<br />

So that is why Mr Deputy<br />

Speaker, Sir, ki mwan mon pa<br />

pou kapab siport sa mosyon tel<br />

parey i ete la. Tout an rekonetan<br />

pou dir ki i annan serten sa<br />

kalite problenm, sa bann endividi<br />

i vin en nwizans, i vin en<br />

problenm dan nou sosyete, dan<br />

sak nou bann distrik. Me nou<br />

bezwen vwar fason pli realisti,<br />

fason pli konkret, fason pli byen<br />

pour nou kapab deal ek sa bann<br />

keksoz koumsa.<br />

An pasan mon fer resorti<br />

klerman ki loter mosyon in fer<br />

resorti osi kot bokou sa bann<br />

problenm ozordi i liye avek drog.<br />

31


E annou donn en koudmen pou<br />

elimin sa bann keksoz, annou pa<br />

siporte letan konmsi lotorite pe<br />

zwe son rol byen e i a pe tyonbo<br />

sa bann dealer pou nou redwir<br />

sa bann case e ki nou nou ale<br />

nou al anmenn bwat take away,<br />

nou al donn sipor isi, sipor laba,<br />

annou careful ki nou pe fer dan<br />

sa kote.<br />

Mr Deputy Speaker pou<br />

fini mon annan alors sa pou dir<br />

se ki nou sosyete, wi avek bann<br />

devlopman, avek osi bann<br />

problenm ki nou pa ‘n swete i<br />

arive, in ede tou sa kree ki nou<br />

annan sa bann problenm, sa<br />

bann viktim ozordi me nou tou<br />

nou bezwen donn en koudmen<br />

sirtou la MNA dan son distrik, i<br />

bezwen zwe en rol kle, en rol kot<br />

nou bezwen spearhead si ou oule<br />

dir sa bann sanzman ki pe arive<br />

dan distrik, ki nou kapab ede<br />

anmenn solisyon konkret, mon<br />

pe dir pou ki bann problenm<br />

parey i ganny met anba control<br />

serye si non menm ganny<br />

eliminen.<br />

Mon demande alor ki nou<br />

osi koman MNA nou koste avek<br />

lotorite pou kapab anmenn<br />

solisyon pour sa problenm. Mon<br />

ti a swete si loter mosyon ti<br />

kapab amann sa mosyon dan en<br />

serten fason ki ti a fer mwan<br />

kapab vot lo la. Me lafason tel ki<br />

i été, mon sorry avek tout respe<br />

mon pa pou kapab siport li ki<br />

manyer i été.<br />

E mon demande alor ki<br />

nou konpran le problenm i<br />

egziste e ki nou rod fason pli<br />

apropriye pou rezourd sa<br />

problenm e non pa nou tou<br />

anvoy tou keksoz lo gouvernman<br />

akoz nou gouvernman osi nou<br />

vwar sa sanzman ki pe arive avek<br />

li, responsabilite ki i pe pran e<br />

nou osi koman imen, koman<br />

responsab nou bezwen revwar<br />

lafason, nou mindset, lafason<br />

donk nou apros bann dimoun viz<br />

a vi sa bann problenm e nou<br />

demann nou dimoun osi, nou<br />

popilasyon pou zwenn avek nou,<br />

pou koste, pou vwar koman –<br />

nou annan dimoun deor la ki<br />

kapab ed nou to be more<br />

empowered pou kapab rezourd<br />

sa bann problenm e mon<br />

demande ki sa i ganny fer<br />

koumsa.<br />

Vwala Mr Deputy Speaker<br />

mersi, e mersi pou a lekout tou<br />

bann dimoun. Mersi.<br />

MR DEPUTY SPEAKER<br />

I reste nou 10 minit. Onorab<br />

Prea you are next on the list, ou<br />

pou pran plis ki 10 minit?<br />

HON NICHOLAS PREA<br />

Wi mon pou overlap enpe.<br />

MR DEPUTY SPEAKER<br />

Onorab Loizeau ou osi plis ki 10<br />

minit? Si non nou ava adjourn<br />

nou a retournen 2er.<br />

(Break)<br />

MR DEPUTY SPEAKER<br />

Nou repran nou travay. I reste<br />

mwan 2 entervenan lo mon lalis.<br />

Eski zot still annan lentansyon<br />

pou koz lo mosyon? Oke Onorab<br />

Prea.<br />

32


HON NICHOLAS PREA<br />

Mr Deputy Speaker mon pou<br />

aport sipor pou mosyon prezante<br />

par Onorab Georges. Whether<br />

Lasanble in pran linisyativ,<br />

whether gouvernman pou fer<br />

oubyen i a osi sezi linisyativ, i a<br />

bouz avek, i a rod en fason pou<br />

fer, sa pou le moman i pa vreman<br />

enn mon konsern. Mon konsern<br />

se ki depi mon’n antre bomaten<br />

dan Lasanble konsern ki’n leve<br />

se ki nou pe fer fas a en realite. I<br />

annan en sitiasyon, e sitiasyon<br />

pe regard nou dan nou figir nou<br />

bezwen reakte, nou bezwen pran<br />

bann mezir apropriye.<br />

Sa size i enn ki mon’n deza<br />

aborde avek plizyer dimoun e i<br />

annan plizyer konsern ki’n ganny<br />

leve lo la. Mon’n osi ganny en<br />

rankont avek serten group<br />

travayer minister lasante ki zot<br />

lenkyetid se ki parfwa lotorite,<br />

sirtou lapolis i aret plizyer sa<br />

bann dimoun a zot end up<br />

Psychiatric ward. Sa bann<br />

dimoun, bann travayer Lasante i<br />

dir avek mwan ki zot pa bezwen<br />

latizan pou dimoun fou, zot pa<br />

bezwen tretman sirkyatrik. Zot<br />

annan en lot problenm, zot<br />

problenm se ki zot napa en<br />

landrwa pou zot, zot problenm se<br />

ki parfwa zot menm zot zot dir ki<br />

zot bann rejects ki lafanmiy in<br />

rezet zot e petet ki lasosyete osi<br />

in rezet zot. E parey mon’n dir i<br />

en realite ki nou pe fer fas avek e<br />

nou pti kapital - pou bann ki pas<br />

dan nou pti kapital whether i<br />

lizour oubyen avek soley kouse<br />

nou vwar poudir sa problenm pe<br />

agrandi.<br />

Mon kontan ozordi pou<br />

mwan tande, anfen pou pa tande<br />

ki sa bann problenm i zis dan<br />

bann pei parey Moris kot plizyer<br />

fwa, plizyer nou isi dan sa<br />

Lasanble nou’n dir Moris ki nou<br />

mandyan, Moris ki nou vwar<br />

dimoun pe dormi dan bwat<br />

kartron obor laboutik eksetera,<br />

ozordi problenm i se nou e nou<br />

bezwen reakte.<br />

Pou en popilasyon 80 mil<br />

dimoun, Moris i annan 1.2<br />

keksoz milyon. Sesel nou annan<br />

nou 80 mil dimoun e pour nou<br />

dir ki sa i pa alarman mon sorry.<br />

Si nou pran sak distrik nou<br />

annan nou 25 distrik. Si dan<br />

sak distrik nou kapab idantifye<br />

10 dimoun ki tonm dan sa<br />

kategori lanmenm la i fer 250<br />

dimoun e pou mwan i bokou e<br />

nou tou nou konnen poudir i<br />

annan distrik ki annan plis ki 10<br />

dimoun ki tonm dan sa kategori.<br />

Pou mwan ler mon antann<br />

serten manm koze, konmkwa i<br />

deza annan tou keksoz anplas, i<br />

deza annan tou lenstitisyon<br />

anplas. Me sak sa lenstitisyon ti<br />

ganny kree avek en serten bi.<br />

Par egzanp lopital pou vye<br />

dimoun North East Point i pa’n<br />

fer pou pran enn sa bann zenn ki<br />

pe marse anvil, ki pe mandyan e<br />

ki pe rod en pti pe manze pou<br />

met laba. Mont Royal pa’n fer<br />

pour sa bann dimoun. Mont<br />

Royal i annan en purpose<br />

spesifik, nou tou nou konnen.<br />

Tou sa bann lenstitisyon ki’n<br />

ganny fer, ki’n ganny kree Vilaz,<br />

SOS Port Glaud tousala i annan<br />

son purpose be sa bann dimoun i<br />

pa ganny anfermen dan sa<br />

lasenn. Sa bann dimoun i reste<br />

33


an deor e nou bezwen rod en<br />

fason pou nou kapab tackle sa<br />

problenm.<br />

Mon pa krwar, malgre dan<br />

nou bann lentervansyon i annan<br />

in sey say en pti pe ki petet en<br />

distrik i pli afekte ki lot. Tou<br />

distrik i annan sa problenm. Tou<br />

distrik i annan sa bann social ills<br />

swa ki’n ganny kree par<br />

problenm ekonomik, swa in<br />

ganny kree par problenm drog<br />

oubyen labi lalkol, oubyen par<br />

selman kot sa dimoun in fall out<br />

kot son fanmiy e apre i pa pe<br />

vwar li anba en twatir i pe dormi<br />

nenport kote.<br />

I annan en sitiasyon mon<br />

krwar ki Onorab De<br />

Commarmond in leve bomaten<br />

Mr Deputy Speaker kot petet<br />

parfwa nou pe dekouver ki i<br />

annan bann dimoun ki dan sa<br />

bann homes ki deza la ti deza<br />

annan mwayen avan, ti deza<br />

annan later avan me apre serten<br />

roulman ki’n arive, zot in vwar<br />

zot ozordi napa nanryen e zot<br />

laba. Dan mon distrik Bel<br />

Ombre i annan detrwa ka<br />

koumsa, kot sa ki pli malen in<br />

anbet zot,i e menm i annan en<br />

bann ki ti dir mon a pran sa later<br />

mon a donn ou drwa lazouisans<br />

me apre en serten ler menm sa<br />

drwa lazouisans in fatig zot,<br />

finalman zot in pran sa dimoun<br />

zot in al met North East Point e<br />

zot zot pe zouir sa propriyete ki<br />

sa dimoun i annan.<br />

Mon annan en lot ka kot<br />

ozordi sa dimoun ki ti annan<br />

later i pe dormi partou obor<br />

semen akoz en sitiasyon parey<br />

ankor in arive. I sa bann<br />

sitiasyon ki mosyon pe demande<br />

pou kapab rantre en pti pe, pou<br />

kapab anmase.<br />

Annou regard en lot kote.<br />

Nou ki pas – bann ki marse ki<br />

pas dan lavil, lizour, lazournen<br />

pour nou parfwa i fatigan pou<br />

marse dan lavil. I fatigan pou<br />

nou kot nou ganny aprose avek<br />

bann dimoun ki pe rod – mon<br />

pran en senp legzanp semenn<br />

pase mon’n rankontre enn ki<br />

deklar son lekor i annan<br />

HIV/AIDS i annan SIDA li.<br />

Deswit koman in dir mwan sa i<br />

pe rod manze and all that, li i<br />

annan SIDA mon mazinen mon<br />

dir be konbyen dimoun ki pou fer<br />

parey li ki ouvertman i pou vin<br />

deklar son lekor i annan SIDA<br />

whether i annan oubyen non. Sa<br />

i pa en sitiasyon ki ou zwe avek.<br />

Konbyen sa bann dimoun<br />

ki vini ki ou pe marse anvil<br />

menm lazournen konmela I<br />

harass nou. E si i harass nou ki<br />

lokal ki Seselwa nou pti lavil i<br />

ganny frekante par nou<br />

popilasyon touris. Konbyen sa<br />

bann touris ki ganny harass par<br />

bann tel dimoun? Konbyen si i<br />

pou nou ki nou pe drive around<br />

oubyen nou pe marse, nou vwar<br />

en boug ki’n perdi en kote lebra<br />

dan enn sa bann bin nespes gro<br />

vant, nou pe rode ki i pe rode<br />

ladan si en bwat take away, si en<br />

boutey, si kwa, si pou nou i fatig<br />

nou, pou sa viziter ki kalite<br />

portre sa i pe montre pou nou pti<br />

kapital Viktorya.<br />

Mon pe al enn pti pe dan<br />

sa bann ekstrem, mon pe koz en<br />

pti pe koumsa pou sey montre bi<br />

sa mosyon. Mwan osi mon ti’n<br />

fayle en keksoz dan sa direksyon<br />

34


me apre mon ti retire ler mon’n<br />

aprann ki Onorab Georges in<br />

anmenn enn koumsa akoz sa<br />

problenm i la, sa problenm i<br />

devan nou e nou bezwenn reakte,<br />

nou bezwen fer fas avek.<br />

Mon koz lo sa laspe touris.<br />

Ozordi STB pe fer en gro travay<br />

pou kapab - menm son moto<br />

<strong>Seychelles</strong> Another World pou<br />

sey kapab portre nou<br />

destinasyon touris koman en lot<br />

destinasyon ki pa parey lezot me<br />

ler nou viziter i rantre Sesel i<br />

ganny harass par bann tel<br />

sitiasyon, par bann tel dimoun ki<br />

pe zis napa en landrwa, napa en<br />

bouse manze and so on, mon pa<br />

krwar ki sa moto ‘<strong>Seychelles</strong><br />

Another World’ i marse pou zot.<br />

Mr Deputy Speaker parfwa<br />

i bon, petet nou ki la antre nou<br />

nou kapab rankontre enn sa<br />

dimoun. Petet nou kapab ganny<br />

an dyalog avek li e find out<br />

vreman ki son lakoz, ki rezon ki i<br />

la. Semenn pase, Vandredi<br />

mon’n rankontre en sitiasyon kot<br />

Storey House, kot mon’n zwenn<br />

en garson ki pe fouy dan bin e i<br />

pe tir en bwat take away.<br />

Konbyen letan ki in ganny zet<br />

dan sa bin? Mon pa konnen,<br />

pou li sey rod en pti pe manze<br />

ladan. En dimoun in <strong>of</strong>er li en<br />

bwat take away ki sa dimoun in<br />

aste, in manze de kwiyer me li in<br />

ensiste ki anmenmtan ki i pou<br />

pran sa bwat, i pou rod sa lot<br />

bwat osi ki dan bin.<br />

Ler konmsi ou demann li ki<br />

son problenm, son problenm i dir<br />

ou i lafen, sa bwat pa pou ase<br />

pou li, i bezwen rod ankor. Si<br />

ozordi en tel lenstitisyon ki nou<br />

pe mazin pou kree i kapab<br />

omwen, sa dimoun li i kapab<br />

omwen al laba i konnen ki poudir<br />

be oke mon pe manze, mon pe<br />

ranpli mon lestoman petet nou<br />

pa pou vwar li pe fouy dan sa<br />

dust bin, petet nou pa pou vwar li<br />

pe demann dimoun manze, petet<br />

anmenmtan kot sa lenstitisyon i<br />

ava kapab annan lezot pti lwazir,<br />

lezot pti keksoz pou li fer.<br />

Nou’n koz lo district task<br />

force ki pe lanse demen.<br />

Bomaten Onorab Rose in koz lo<br />

sa family support unit. Bel<br />

Ombre ti annan enn family<br />

support unit, in fail, i pa pe<br />

marse. E i pa pe egziste. Demen<br />

nou pe al lans en district task<br />

force, eski i pou marse? Nou pa<br />

konnen si i pou marse. Akoz?<br />

Ankor nou pa pe target the root,<br />

the cause <strong>of</strong> the problem, nou pa<br />

pe rode kwa, kimanyer sa bann<br />

dimoun – nou nou pe panse<br />

poudir be sa bann dimoun i<br />

viktim drog, viktim lalkol,<br />

whatever. Sa bann dimoun i en<br />

bann bezwen spesifik, sa bann<br />

dimoun i bann dimoun ki’n tonm<br />

dan lari, ki pe dormi a’n<br />

bonnavini, ki pe fouy dan dust<br />

bin, ki annan en bezwen spesifik,<br />

ki annan en bezwen ki ganny<br />

demande pou ganny ranmase.<br />

Ranmas sa bann dimoun i<br />

pa vedir vyol zot drwa imen. Ler<br />

sa bann dimoun i apros nou, i<br />

apros bann touris osi tou, nou<br />

osi nou annan drwa imen. Eski<br />

sa bann dimoun ler zot pe harass<br />

nou, pa pe vyol nou drwa imen?<br />

Me si an krean en tel<br />

lenstitisyon, en tel home ki kapab<br />

pran swen avek sa bann dimoun<br />

35


lotorite i ava kapab fer sir ki zot<br />

ganny ranmase zot a ganny sa<br />

bann swen neseser e sa kalite<br />

problenm ki zot koze sirtou dan<br />

nou lavil i a kapab ganny<br />

eliminen.<br />

Byensir i annan parmi nou<br />

si nou pa’n rankontre en tel<br />

sitiasyon pa pou konpran<br />

rezondet deryer sa mosyon.<br />

Byensir si i annan en bann parmi<br />

nou ki si nou marse anvil nou<br />

mars zis dan en loto nou pa mars<br />

apye, sa bann dimoun pa apros<br />

nou nou pa pou konpran sa<br />

sitiasyon e nou pa pou konpran<br />

lide deryer sa mosyon.<br />

Semenn pase mon’n fer fas<br />

avek en lot sitiasyon ki i<br />

enportan pou mwan partaz sa<br />

leksperyans avek zot. En fiy in<br />

pran son manman ki’n vin en ka<br />

parey atraver lefe lalkol, atraver<br />

lefe baka. In pran son manman<br />

in anmenn Mont Royal, from<br />

there i telefonn mwan i demann<br />

mwan ki i pou fer. Ki i pou fer?<br />

Son manman in anmenn Mont<br />

Royal zour i pou sorti i pou<br />

retourn dan menm lanvironnman<br />

kot i reste obor en lakanbiz, ki i<br />

pou fer? Ou vwar? I pa en<br />

problenm ki nou pran sa dimoun<br />

nou anmenn detox oubyen nou<br />

anmenn sa dimoun Psychiatric<br />

ward, i pa bann dimoun ki<br />

bezwen sa, i bann dimoun ki<br />

bezwen en lot kalite bezwen, en<br />

lot kalite led nou sosyete e mon<br />

krwar se sa lespri deryer sa<br />

mosyon.<br />

Nou tou nou konnen ozordi<br />

i annan mwayen led. Menm i<br />

annan bann lorganizasyon<br />

enternasyonal ki kapab ed nou.<br />

Ozordi bomaten Onorab<br />

Ramkalawan in koz move bann<br />

group relizye, legliz Katolik,<br />

Anglikan, Advantis par egzanp<br />

pou sey tackle sa problenm drog<br />

e son bann ills ki anmennen.<br />

Ladan osi tou nou nou kapab<br />

ganny led si nou permet nou<br />

kapab vwar sans sa mosyon e<br />

bouz avek sa lide pli devan,<br />

ladan osi tou nou kapab ganny<br />

led. Annou pa reste nou fermen,<br />

annou pa reste nou fermen pou<br />

dir be non, nou pa kapab fer<br />

nanryen oubyen nou pa kapab<br />

demann gouvernman. Annou<br />

demande, gouvernman i a<br />

regarde kimanyer i pou bouze,<br />

kimanyer i pou depay li ladan.<br />

Mr Deputy Speaker parey<br />

mon’n dir kreasyon en tel<br />

lenstitisyon parey loter mosyon<br />

pe demande a kapab donn en lot<br />

sans viv, en lot sans lavi sa bann<br />

dimoun. Nou tou nou konnen<br />

poudir dan sa bann ka koumsa i<br />

annan dimoun ki pou kapab<br />

sorti e pou kapab re-entegre dan<br />

nou sosyete.<br />

Bomaten Onorab<br />

Ramkalawan in koz kot parfwa<br />

nou menm nou atraver keksoz ki<br />

nou fer, atraver keksoz ki nou dir<br />

nou ganny kit deryer. Wi, mon<br />

annan en pti bout la kot mon’n<br />

mansyonnen lo nou’n sitan koz<br />

lo devlopman, ki manyer Sesel in<br />

devlope san mazinen poudir nou<br />

pe kit serten group dimoun<br />

deryer e sa bann dimoun i ganny<br />

kite deryer, nou bezwen aksepte.<br />

Sa bann dimoun i ganny kite<br />

deryer e si nou ferm lizye ozordi,<br />

ozordi si i annan 20 dan lavil<br />

demen i pou vin 40.<br />

36


Prostitisyon ki nou’n koz lo<br />

la, ki ti napa yer – ozordi i<br />

annan, demen pou annan plis.<br />

Ler mon dir ti napa yer, i pa ti<br />

alatrenn parey i été ozordi.<br />

Ozordi ou fer en pti letour anvil<br />

aswar nou vwar. Nou tou nou<br />

konnen, nou tou nou konnen ki i<br />

pe dir.<br />

(Interruption)<br />

MR DEPUTY SPEAKER<br />

Order, order…<br />

HON NICHOLAS PREA<br />

Ozordi i partou, me parfwa ki<br />

nou dir, nou vante nou’n sitan<br />

devlope, nou GDP in sitan o and<br />

all that nou bliy en lot group nou<br />

dimoun ki vilnerab, ki sape ki<br />

tonbe e nou pare ozordi pour nou<br />

kit zot deryer.<br />

Mr Deputy Speaker mon ti<br />

anvi fer detrwa pwen, mon<br />

konnen petet mon pwen i enn pti<br />

pe kri, mon’n al en pti pe dan sa<br />

ekstrenm and all that, me zis pou<br />

montre zot en pti pe annou come<br />

back to earth, annou fer fas avek<br />

larealite, annou parey zot kontan<br />

dir annou etre realis.<br />

Annou regard en pti pe,<br />

petet ler nou pe koz the root sa<br />

problenm, lakoz, annou regard<br />

en pti pe. I annan en sitiasyon<br />

kot mon konn en garson in sorti<br />

prizon e nou tou nou konnen<br />

ozordi poudir prizon napa en<br />

rehabilitation program. In sorti,<br />

in al rod led, partou kot in al rod<br />

led i pa’n gannyen e ozordi i enn<br />

parmi sa bann manrmay ki pe<br />

fouy dan bin. Son lespri i bon li,<br />

i pa’n zanmen servi ni drog, ni<br />

lalkol nanryen, me sosyete in<br />

obliy li, in kit li deryer. Ozordi in<br />

komanse mandyan, mandyan,<br />

mandyan ozordi finalman ler i<br />

nepli kapab mandyan i fouy dan<br />

bin. E ankor i bann keksoz ki<br />

nou bezwen fer fas ava. Vwala<br />

alor mon 2 pti pwen ki mon ti<br />

anvi fer Mr Deputy Speaker zis<br />

pou kapab sey regir nou bann<br />

manm pou nou kapab vwar<br />

larealite.<br />

Parey mon dir ler nou koz<br />

gouvernman ki bezwen fer se<br />

gouvernman ki la me<br />

gouvernman i ava regarde ki<br />

fason pou tackle sa problenm.<br />

Nou nou’n idantifye<br />

problenm nou nou la nou’n met<br />

devan gouvernman, gouvernman<br />

i ava vwar kwa, koman fason, ki<br />

pli bon fason pou deal avek.<br />

Mr Deputy Speaker sa i<br />

mon kontribisyon lo sa mosyon<br />

mersi.<br />

HON NORBERT LOIZEAU<br />

Mr Deputy parey nou konnen sa<br />

size ki Onorab Georges in<br />

anmenn devan nou ozordi i enn<br />

ki nou tou isi dan Lasanble nou<br />

vwar e nou pe rankontre<br />

toulezour. Sa ki Onorab Georges<br />

pe demann gouvernman ozordi<br />

malgre nou dan en moman<br />

reform, mwan mon vwar li<br />

koman enn bann ka irzan e ki<br />

fodre keksoz i ganny fer pour sa<br />

bann dimoun an partikilye.<br />

Mr Deputy mwan mon<br />

annan en distrik kot anviron<br />

lanmwatye lavil Viktorya i form<br />

par. Laplipar sa bann dimoun ki<br />

nou pe koz lo la ozordi, zot tou<br />

zot desann dan Viktorya pour zot<br />

vin fer zot bann kalite mers e<br />

37


apre la ki zot mont dan distrik<br />

plitar, me laplipar ditan sa bann<br />

dimoun pandan lannwit zot still<br />

reste dan Viktorya.<br />

En keksoz ki mon remarke<br />

tou dernyenman se ki i annan en<br />

gran logmantasyon dan sa bann<br />

dimoun. Konmela partou anvil ou<br />

rankontre sa bann dimoun e<br />

parfwa i vreman fer lapenn kan<br />

ou vwar en zanmi ouswa en frer<br />

ki ou’n konn li enpe letan ki dan<br />

sa kalite problenm. E ler zot<br />

tonm dan sa kalite problenm Mr<br />

Deputy i fer zot vin vilnerab e zot<br />

tonm dan en lapovrete terib.<br />

I annan Mr Deputy parey<br />

Onorab Prea in mansyonnen<br />

taler ki napa nanryen pou<br />

manze. Ou vwar zot kot pe sentri<br />

kot lezot dimoun i vin manze dan<br />

apremidi e kan bann dimoun i<br />

met sa pti morso manze dan bin<br />

zot taye zot sot lo la.<br />

Dernyen fwa Mr Deputy<br />

mon rapel isi dan Lasanble letan<br />

mon ti pe koz lo lapovrete serten<br />

manm dan lot kote ti reprann<br />

mwan an dizan ki lapovrete nepli<br />

egziste dan Sesel. Zot ti menm<br />

dir ki lontan ki dimoun ti al lager<br />

mang ek lera, en keksoz koumsa.<br />

Me mon a dir zot en keksoz Mr<br />

Deputy, konmela anvil ou pou<br />

vwar zenn koman vye pe lager<br />

restan manze dan bin, ennler ou<br />

a dir sakenn i annan en bin pour<br />

zot menm. Si zot vwar lot pe vin<br />

fer en check dan sa bin, zot lager.<br />

Mr Deputy sa ki mon pe<br />

rakonte se sa ki mon pe vwar<br />

toulezour ki pe pous mwan pou<br />

donn Onorab Georges en sipor<br />

pour son mosyon, e Mr Deputy<br />

sa i zis bouton, i annan bokou<br />

ankor.<br />

Onorab Georges in osi<br />

demande ki sa bann dimoun i osi<br />

ganny en landrwa zot a kapab<br />

vin repoze kan lannwit i fer, sa<br />

Mr Deputy mon toutafe dakor<br />

avek Onorab Georges akoz<br />

partou kote kot ou pase kan in<br />

ariv aswar nek ou vwar en boug<br />

in mete dan en kwen, lo en nat<br />

pe cool konmsi kot li. Enler ou a<br />

krwar si sa bann landrwa se HFC<br />

i donn zot sa bann dimoun pou<br />

zot tenir zot lekor anba la. Anvil<br />

konmela tou bann ban, tou bann<br />

bus stop ki antoure ek lavil i<br />

annan en tenant Mr Deputy. Tou<br />

le swar ou vwar menm kalite<br />

dimoun pe dormi lo sa ban, i<br />

annan menm ki si ou krwar ou<br />

pe vin cool lo ban ziska en pti pe<br />

tar ek ou fanmiy, zot debout la<br />

zot esper ou, koman ou sorti zot<br />

mete.<br />

Anba peron bann flat, en<br />

lot landrwa ki’n vin bann lasanm<br />

prive pour sa bann dimoun e sa i<br />

vin en nwizans pour sa bann<br />

fanmiy ki reste la akoz sa bann<br />

dimoun pa zis vin dormi la, zot<br />

menm pran lenz lo lakord pour<br />

zot mete, lenz sa bann dimoun.<br />

Mwan mon konn en landrwa dan<br />

flat Lari Hangard obor kot Msye<br />

Patrick Hoareau i annan en<br />

garaz. I annan en msye i annan 2<br />

fanmiy ki reste anba zot laport<br />

lakwizin i reste lock full time sa<br />

akoz i annan 2 msye ki’n tal zot<br />

nat la, fer zot bann parwaze<br />

aswar, tournen lannwit, dormi,<br />

fer zot bezwen lanmenm la anba<br />

stairs, sa bann dimoun pa ouver<br />

sa laport lakwizin ditou, i reste<br />

zis fermen akoz sa bann dimoun<br />

pe servi sa. Se pour sa rezon ki<br />

38


mwan mon pe demande e mon ti<br />

a kontan ki gouvernman i get<br />

enpe dan welfare sa bann<br />

dimoun vi ki dernyen fwa, pou<br />

dernyen eleksyon zot logo ti en<br />

leker pour tou Seselwa e alors sa<br />

bann dimoun mon krwar zot en<br />

Seselwa zot osi.<br />

Mr Deputy anvil konmela<br />

napa zis bann zenn onm ouswa<br />

zenn garson ki pe fer sa bann<br />

kalite keksoz, i menm annan<br />

bann zenn fiy. Nou ti pe koz lo<br />

Loka taler, nou pou tourn lo<br />

Loka en pti kou. Mwan 2 semenn<br />

pase mon’n zwenn en fiy ki pe<br />

cool dan sa Loka ki Onorab Rose<br />

in donn mwan Bel-Air in pas lo<br />

mwan.<br />

HON MARIE-ANTOINETTE<br />

ROSE<br />

Msye Deputy mon pa’n koz lo Bel<br />

Air. Mersi.<br />

HON NORBERT LOIZEAU<br />

Mr Deputy e mon demann li kot i<br />

pe ale, i dir mwan i pe al travay<br />

mwan ankwayan i pe al travay<br />

lotel, sa ler, dan bann pti 7 er.<br />

Apre in eksplik mwan in dir<br />

mwan, be non li i fer bann<br />

deroule anvil, i post up i fer bann<br />

deal. E sa fiy ler mon get lo mon<br />

lalislaz voter sa fiy pa en zabitan<br />

Bel-Air e mon anvi dir ek Onorab<br />

Rose…<br />

MR DEPUTY SPEAKER<br />

Address the chair.<br />

HON NORBERT LOIZEAU<br />

..Mr Deputy mon anvi dir ek sa<br />

Lasanble ki dan distrik Bel Air sa<br />

bann fiy ki vin anler dan sa Loka<br />

la, napa enn ki zabitan Bel Air, e<br />

mon menm anvi fer konnen ki<br />

dan sa Loka anler Bel-Air i<br />

annan menm fiy serten Minis ki<br />

monte vin fer bann roulman.<br />

Mon ti a kontan dir li dan mon<br />

parol normal me i pa pou<br />

parlmanter me selman sa pe<br />

arive. E konsernan sa problenm<br />

Loka ti annan en madanm dan<br />

konsiltatif ti fer resorti sa pwen<br />

ek Msye Prezidan vi ki i ti pe<br />

ekout problenm bann dimoun, i<br />

ti dir ki i annan sa problenm e<br />

dan son distrik sa, li osi i pase,<br />

mwan osi mon monte, dan son<br />

distrik, mon krwar madanm Savy<br />

ti adres sa pwen e mon krwar<br />

zot, mwan mon pa gard, zot, zot<br />

a liyez avek zot bann lazans<br />

konsernen, zot a vin deal avek sa<br />

problenm.<br />

Mr Deputy taler ii annan ti<br />

pe koz lo labi lalkol, konmsi labi<br />

lalkol parmi bann zenn, ki pe<br />

pous sa bann zenn apre pou al<br />

dan sa bann form move pratice.<br />

Ler mon get labi lalkol osi parfwa<br />

nou ki anmenn bann zenn dan<br />

labi lalkol. Mon rapel tou<br />

dernyen fwa ti annan bann<br />

fonksyon ki ti fer kot Mahe Beach<br />

pour bann zenn, ti annan lalkol,<br />

e bann manze ti pran anler kot<br />

mwan, sa bann letan, full soz<br />

anler ti provide bann burger ti<br />

provide e bwar ti donnen, diverti<br />

kontan, lo lans e manrmay ti pe<br />

donn bal. E sa problenm lalkol<br />

mon krwar nou ki’n met dan sa<br />

bann dimoun e zot rod en fason<br />

pour rezourd sa problenm.<br />

Mr Deputy pou terminen<br />

mon anvi felisit Onorab Georges<br />

pour son mosyon, akoz<br />

39


lentansyon son mosyon i bon e<br />

sa size i enn ki reel ki bokou<br />

dimoun ozordi pe vwar zot dan sa<br />

bann tel sitiasyon kot parfwa i<br />

vreman difisil pou zot kapab<br />

sorti. Alor mon vwar li i normal<br />

pou en keksoz parey i ganny met<br />

a zot dispozisyon pourki vi parey<br />

mon’n dir taler vi ki Prezidan i dir<br />

annan en leker pour tou Seselwa,<br />

annan en leker pour sa bann<br />

dimoun osi. Mersi Mr Deputy<br />

mon donn mon sipor Onorab<br />

Georges.<br />

HON COLIN DYER<br />

Mr Deputy deba in lo lot kot<br />

latab in paret ase enteresan pour<br />

mwan bomaten lo sa mosyon<br />

prezante par Onorab Georges, e<br />

sa in pous mwan pou dir detrwa<br />

parol pou nou fer analis kot nou<br />

sorti, kot nou pe ale, e kot nou<br />

pei i anvi arive.<br />

Mr Deputy Onorab Rose in<br />

dir, in fer nou remarke poudir sa<br />

mosyon prezante par Onorab<br />

Georges i pa sipoze en prensip<br />

liberal ki nou SNP nou<br />

reklanmen nou afilye avek. Mon<br />

pa konnen ki degre definisyon<br />

liberal Onorab Rose in pran me<br />

selman mon ti a kontan analiz<br />

serten keksoz.<br />

Nou toultan nou’n dir<br />

poudir Sesel komers, biznes e<br />

lezot servis ledikasyon, Lasante<br />

on and on fodre i ganny liberalize<br />

e fodre lakominote a’n antye i<br />

ganny permisyon e drwa lezitim<br />

pour zwe en rol dan devlopman<br />

nou pei. Me ki listwar Sesel in<br />

montre nou? Parti opouvwar in<br />

dir ek nou e Onorab Potter in dir<br />

nou enstitisyonalizasyon fodre i<br />

arete ozordi. I pa sa ki i ti krwar<br />

ladan 30an pase. Onorab De<br />

Commarmond in dir ek nou fodre<br />

nou arete fye lo gouvernman<br />

avek lo leta, i pa sa ki i ti krwar<br />

ladan 30an pase.<br />

Ler nou analize apre ki nou<br />

ti antre dan en sistenm parti<br />

inik, nou ti touy demokrasi -<br />

mon byen dir nou ti touy li<br />

parski i pa ti annan drwa egziste.<br />

Mwan mon ti napa drwa fer<br />

politik, sa bann Onorab la ti<br />

napa drwa fer politik. Nou ti<br />

ganny zize, bate, met dan kaso,<br />

deporte on and on.<br />

HON MARIE-LOUISE POTTER<br />

Mr Deputy relevance order 47.<br />

HON COLIN DYER<br />

Avek sa mon pe dir nou ti napa<br />

drwa pran ka avek bann dimoun<br />

ki nou mosyon pe koz lo la<br />

ozordi. Lekol prive i ti fer fermen,<br />

sistenm lasante prive i ti fer<br />

fermen, bann NGOs ti napa dwa<br />

egziste parey i egziste ozordi, e<br />

bann dimoun dan LUNGOS i<br />

annan ki’n dir ek nou apre retour<br />

miltiparti dan Sesel kan bann<br />

NGOs ti pe retourn aktiv tel<br />

parey Scout avek Girl Guide ki zot<br />

ti fer fermen, gouvernman li i ti<br />

ede avek bann nouvo asosiasyon<br />

pou antre dan LUNGOS e ki sa<br />

bann dimoun dan LUNGOS ki ti<br />

senser zot zot ti apel sa bann<br />

(gonggoz ??) ki ti pe sey vin anval<br />

LUNGOS e defann li fer son<br />

travay parey i devret fer. Sa parol<br />

in ganny dir avek nou sa, i en<br />

realite ozordi.<br />

Mr Deputy mon dir sa pour<br />

nou realize kote nou sosyete i<br />

sorti e kote nou sosyete pe ale e<br />

kote nou anvi arive. Biznes ti<br />

40


ganny fer fermen e dimoun ti<br />

napa drwa fer biznes, fer larzan.<br />

Dimoun ti napa drwa vin ris<br />

dapre zot e nou tou nou ti devret<br />

appel nou lekor kanmarad e nou<br />

tou oue gal. Nou sef deta ti dir<br />

ek nou class dan Sesel fodre i<br />

abolir.<br />

(Interruption)<br />

MR DEPUTY SPEAKER<br />

Order. Onorab take us to the<br />

motion.<br />

HON COLIN DYER<br />

Mon lo mosyon Mr Deputy.<br />

Ekoute mon pe analize pour nou<br />

ansanm avans devan akoz mon<br />

anvi nou al devan. Onorab Rose<br />

in deza dir nou dan sa Lasanble<br />

poudir li i sorti dan bann lower<br />

class e ozordi in ariv li dan upper<br />

middle class dapre son sef deta<br />

avan ti annan 3 class e li in dir<br />

nou ozordi i annan 4 class.<br />

Mr Deputy si i annan 4<br />

class e ozordi gouvernman pa<br />

kapab pran ka avek sa kategori<br />

dimoun ki Onorab Georges in<br />

prezante dan son mosyon, me<br />

bann ki li i ti sorti dan lower<br />

class in ariv dan upper middle<br />

class kontribye pour ed sa bann<br />

dimoun. Akoz?<br />

(Interruption)<br />

.. be sanmenm sa ki mosyon pe<br />

demande..<br />

MR DEPUTY SPEAKER<br />

Order, order.<br />

HON DYER<br />

..Gouvernman i ede netway sa.<br />

Mr Deputy mon pou fer zot<br />

vwar en keksoz, parti opouvwar<br />

pe rezet sa demann ki mosyon<br />

Onorab Georges pe fer. I annan<br />

en dimoun ki li i enstab i vot<br />

Beau Vallon selman i pa reste<br />

Beau Vallon. Wi, mantalman<br />

enstab, i vot Beau Vallon i pa<br />

reste Beau Vallon me SPPF ler i<br />

get lalis voter li i vwar non sa<br />

boug selman i pa konnen kote i<br />

reste. Mwan mon konn li tre byen<br />

sa boug, sa msye la e i menm<br />

annan mon limero telefonn akoz<br />

mwan mon ed li ler fodre i ganny<br />

ede. I pa vot Beau Vallon li e<br />

mon pou dir zot en keksoz osi ki<br />

zot pou vwar la, eleksyon i vini,<br />

sa boug mantalman i pa stab<br />

mon pa al sers li pou al rod en<br />

vot ek li mwan, wi mon ed li pou<br />

ganny la nouritir pour li viv<br />

koman en imen dan dignite. Mon<br />

onte pou mwan al sers li, pour<br />

mwan anmenn li pou donn mwan<br />

en vot. Ki ou vwar, aktivis SPPF<br />

in rode lekel sa non, in konn non<br />

sa boug, zot al sers li, zot<br />

anmenn li dan biro vote kot pe<br />

vote, i napa idantite, i napa<br />

papye, i pa kapab vote fodre en<br />

dimoun i idantifye li pour li<br />

ganny permisyon vote, e napa en<br />

SPPF dan stasyon vote ki kapab<br />

idantifye sa boug dir li wi mon<br />

konn li sa msye. Mwan mon<br />

konn li mwan, zot in al sers li<br />

akoz son non i lo lalis zot konnen<br />

sa msye entel selman zot pa<br />

konn vreman son fanmiy ki<br />

manyer zot ti idantifye li.<br />

(interruption)<br />

41


MR DEPUTY SPEAKER<br />

Order order.<br />

HON DYER<br />

..E mwan mon ti kapab idantifye<br />

li akoz mon krwar konn li. Wi be<br />

selman mon pa’n fer li akoz si<br />

mon ti idantifye li son vot ler ti<br />

pou al cast apre ki SPPF in<br />

anmenn li i ti pou’n vot pour<br />

mwan. E mwan mon pa pare pou<br />

pr<strong>of</strong>it lo en dimoun enstab pou<br />

donn mwan en vot. E mwan mon<br />

pare en dimoun enstab pour<br />

mwan ed li pou viv an dignite e<br />

sa mon fer li e mon fer li byen<br />

kan mon kapab.<br />

Mr Deputy ozordi mon<br />

krwar demann Onorab Georges i<br />

annan serten lezitimite e mon<br />

krwar sa ki mon’n dir avan,<br />

detrir tou bann biznes e bann<br />

asosiasyon ki ti kapab ed la<br />

sosyete, bann dimoun ki enstab<br />

progrese, pran ka avek zot, ed zot<br />

viv an dignite. Sa bann dimoun<br />

zot menm pa’n ganny sans avans<br />

devan. E ozordi i responsabilite<br />

gouvernman e sa sistenm ki’n<br />

anmenn sa bann soufrans pou<br />

komanse ede pran ka avek e apre<br />

lasosyete i a demare i ava ede<br />

pour ed sa bann dimoun. Mersi<br />

Msye Deputy.<br />

MR DEPUTY SPEAKER<br />

Onorab Georges right <strong>of</strong> reply.<br />

HON BERNARD GEORGES<br />

Mr Deputy mosyon pa pou pase,<br />

lenstitisyon pa pou ganny fer e<br />

sitiasyon pou reste parey. E i<br />

annan 2 fason ki mon kapab<br />

reazir apremidi, 1 se tanto mon<br />

mont Mamelles mon al kot sa<br />

madanm ki en madanm SPPF ki<br />

manman enn sa 3 dimoun, mon<br />

pou dir li, ‘la, la mwan mon’n<br />

anmenn mon mosyon, ekout<br />

mwan vandredi swar. Zans la, ou<br />

bann dirizan in zete, mwan<br />

mon’n fer mon devwar madanm’,<br />

mwan mon pou sorti byen.<br />

Lot fason pou adres sa<br />

mosyon apremidi se pou dir oke<br />

nou annan en diverzans lopinyon<br />

me nou tou nou dakor lo tou sa<br />

ki’n ganny dir s<strong>of</strong> kreasyon en<br />

lenstitisyon. Zot tou zot konn<br />

mwan dan sa Lasanble e zot<br />

konnen lekel ant sa 2 semen ki<br />

mon pou pran.<br />

Mon pou mont Mamelles<br />

tanto, mon pou dir ek sa<br />

madanm ‘mon’n anmenn ou<br />

mosyon madanm zans la in zete.’<br />

E mon krwar ki sa fwasi mon<br />

pou bezwen fer, pa akoz mon feel<br />

bad or whatever me akoz mon<br />

krwar ki parey Onorab Rose ti dir<br />

mon kontan dir, nou’n mank en<br />

lot loportinite. E ler sa dimoun ki<br />

pou vin ekrir vre zistwar Sesel,<br />

pa Mr Shillington me en lot pou<br />

vini, mon mazinen i pou apel son<br />

liv <strong>The</strong> Land <strong>of</strong> Missed<br />

opportunites akoz i vre ki depi<br />

zour nou’n ganny dekouver ziska<br />

ozordi, tro souvan ler nou ariv<br />

fas a en tournan dan semen nou<br />

pran sa enn ki nou pa devret.<br />

Mr Deputy ler mon ti vin<br />

Mamelles pour premye fwa<br />

koman reprezantan, enn bann<br />

premye keksoz ki en dimoun in<br />

dir mwan, i dir, ‘ou konnen<br />

Mamelles i en landrwa spesyal,<br />

dan nou distrik nou annan sa<br />

Seselwa ki pli ris ki reste, Msye<br />

Joe Albert e nou annan en<br />

Seselwa ki pli mizer ki reste, en<br />

garson, mon pa pou mansyonn<br />

42


son non, ki ti dormi sa lepok lo<br />

en tenk kabinen, en septic tank.<br />

Setou ki i ti annan. Ozordi 8an<br />

plitar sitiasyon i ankor vre, sa<br />

dimoun pli ris i dan mon distrik,<br />

sa Seselwa pli ris dan mon<br />

distrik i nepli Msye Joe Albert i<br />

Msye Sivasankaran akoz li osi in<br />

aste en lakaz Mamelles. Msye<br />

Siva, Ambassador at large..<br />

(Interruption)<br />

…Arab i lot kote, Aarab i dan<br />

distrik Grand Anse. E sa garson<br />

ki ti dormi lo en septic tank, in<br />

bouze, in mont en pti pe dan la<br />

sosyete, i dormi anba leskalye en<br />

flat konmela. I pa enn parmi sa<br />

bann kategori dimoun ki mon pe<br />

koz lo la ozordi akoz li i pa en<br />

nwizans, tanzantan i byen, i pa<br />

bezwen al dan en lenstitisyon. E i<br />

annan bokou dimoun ki nou’n<br />

koz lo la ozordi ki a mosyon<br />

annefe pa pe adrese.<br />

Sa boug ki fer nwizans<br />

oubyen sa boug ki tanzantan i<br />

devwale i pa size sa mosyon, size<br />

sa mosyon se sa lot kategori<br />

dimoun ki pa kapab pran swen<br />

avek son lekor. I pa dormi lo en<br />

tenk kabinen akoz i anvi, me i<br />

dormi lo en tenk kabinen akoz i<br />

napa lot landrwa e i pa kapab fer<br />

sa ki nou nou fer.<br />

Mr Deputy mon’n koz<br />

bokou bomaten dan mon<br />

lentervansyon lo lafanmiy, e i vre<br />

e mon’n dir senserman<br />

okomansman ki mwan mon pa<br />

dakor, mon pa an faver<br />

lenstitisyon, mon pli an faver en<br />

pozisyon kot lafanmiy i pran son<br />

responsabilite. E mon kontan<br />

pou dir ki i annan en kantite<br />

dimoun ki pran zot<br />

responsabilite e i annan ki al<br />

menm pli devan ki pran zot<br />

reponsabilite ki pa pou zot. La la<br />

la midi mon’n fek rankontre en<br />

madanm ki pa siport mwan<br />

politikman me ki mon byen avek,<br />

toultan mon’n byen avek li e mon<br />

devret tir mon sapo avek sa<br />

madanm, akoz i annan son prop<br />

fanmiy, me la, in ale, in al pran<br />

en pti zanfan, en pti baba fek ne<br />

avek en madanm ki pa kapab<br />

okip sa zanfan. Zanfan pa ti anvi<br />

ne, zanfan pa ti’n ganny plan e<br />

tou manyer sa madanm pa<br />

kapab pran son responsabilite sa<br />

lot in vini, in pran li, nou pe fer<br />

demars pou adopte li byento. Sa<br />

mon vwar i byen e nou devret<br />

felisit li. E la in telman kontan sa<br />

pti baba ki in al pran en lot gran<br />

ser sa pti baba pour anmenn li<br />

lekol, pou okip li, pour donn li<br />

tou sa ki i bezwen malgre ki<br />

limenm li i annan plizyer zanfan.<br />

Se sa bann keksoz ki la sosyete i<br />

fer, nou pa bezwen mon krwar al<br />

pli lwen. Nou sosyete i konsyan<br />

sa kalite keksoz.<br />

Yer mon ti pe koz avek enn<br />

mon koleg avoka e mon dir li,<br />

Sanmdi swar mon pa’n vwar ou<br />

dan konsern lanmizik classic,<br />

mon’n vwar Onorab Adonis<br />

malgre ki li in sov en pti pe<br />

boner. Mon dir avek mon koleg<br />

mon pa’n vwar ou pourtan mon ti<br />

ekspekte vwar ou. I dir mwan<br />

mon pa’n vini akoz mon madanm<br />

in vini, mwan mon ti pe babysit<br />

en zenn ki reste dan Vilaz<br />

Prezidan ki li ek son madanm zot<br />

pran sa zenn dan weekend. Se<br />

bann keksoz fantastik sa, se<br />

bann keksoz ki arive dan nou pei<br />

43


e ki i annan en kantite sa keksoz.<br />

SOS Kinderdorf - mon a vin lo<br />

lenstitisyon en pti kou. SOS<br />

Kinderdorf ki’n ganny kree<br />

koman en model bann fwayer<br />

pour bann orfelen ek bann<br />

zanfan ki zot paran pa kapab<br />

pran ka avek zot. In ganny kree<br />

lo menm konsept pour li pa vin<br />

en lenstitisyon me pour li vin en<br />

fwayer kot sak unit i vin en home,<br />

i annan en manman ki ansarz<br />

bann zanfan plizyer laz, tou le de<br />

sex i viv anba en manman dan<br />

fwayer tel parey zot ti pou fer kot<br />

zot.<br />

Alor i kler e mon toutafe<br />

dakor avek Onorab Potter ki the<br />

norm se pa al dan lenstitisyon,<br />

retourn bann dimoun dan<br />

fwayer, retourn zot dan fanmiy e<br />

fer sir ki fanmiy i okip sa bann<br />

dimoun. Lo la, lo sa 2 kote latab<br />

nou konpletman lo menm<br />

frekans. Me i pa reponn a<br />

legzisans bann problenm ki<br />

mon’n anmennen ozordi.<br />

Onorab De Commarmond<br />

in lir mon mosyon, in lir li byen,<br />

in lir li dousman, in pas letan<br />

pou regard sa mo demann, ek sa<br />

mo gouvernman, ek sa mo<br />

lenstitisyon ek a mo konstrir me i<br />

pa’n pas okenn letan lo<br />

trwazyenm fraz mon mosyon ki<br />

dir sa se pour bann dimoun ki<br />

napa personn, that’s the point. Si<br />

ou annan en manm fanmiy <strong>of</strong><br />

course sa manm fanmiy i devret<br />

ganny tou fasilite neseser e ou<br />

devret retourn sa dimoun dan sa<br />

fanmiy me sa enn ki napa<br />

personn, ki fanmiy ki ou pou al<br />

rode? Sa dimoun ki dan SOS<br />

village oubyen ki dan Ste<br />

Elizabeth, oubyen ki Foyer de<br />

Nazareth, oubyen ki North East<br />

Point old people’s home, bokou<br />

zot zot laba akoz zot napa en<br />

fanmiy. E alor ki ou fer, ou<br />

bezwen met zot dan en<br />

lenstitisyon akoz napa lot<br />

landrwa pour met zot e se sa<br />

bann dimoun ki mwan mon focus<br />

lo la, akoz zot egziste sa bann<br />

dimoun. E ozordi parey mon dir<br />

taler, mosyon pa pase,<br />

lenstitisyon pa ganny konstrir<br />

problenm i reste, sa bann<br />

dimoun pou still dan nou distrik,<br />

zot pou still pe fer lapenn, zot<br />

pou still pe komet l<strong>of</strong>ans, zot pou<br />

still pe marse sal, zot pou still pe<br />

fouy dan bin akoz napa en<br />

dimoun ki kapab pran swen avek<br />

zot.<br />

Mr Deputy isi nou felisit<br />

nou lekor e mwan mon’n felisit<br />

Sesel taler lo lefet ki nou annan<br />

en home grown solution pour<br />

zanfan. Annefe mon ti pe fer en<br />

pti pe politik patriotism, nou pa<br />

by far meyer legzanp. Langleter<br />

parey nou tou nou konnen<br />

zanfan pa ale dan lenstitisyon,<br />

zot al avek en foster parent e se<br />

koumsa ki fodre en zanfan si sa<br />

zanfan pe ganny abize avek<br />

mwan, son papa, i al into care e<br />

care i plas li avek en lot dimoun<br />

ki lo lalis foster parents e i grandi<br />

dan en fanmiy. I pa toultan ki i<br />

successful, i annan ki fail, i<br />

annan ki succeed me se sa fason<br />

ki - Langleter i fer sa avek tou<br />

son zanfan, pa en bann, pa en<br />

mazorite me avek tou zanfan<br />

akoz i annan sifizaman foster<br />

parents ki ganny peye par fon<br />

sekirite sosyal pour zot take care<br />

44


avek sa bann zanfan. Mon ti a<br />

kontan vwar sa mwan isi. Lekel<br />

sa paran, oubyen lekel sa fanmiy<br />

ki pou take care avek en boug ki<br />

annan en problenm mantal, ki<br />

annan en problenm pa bennyen,<br />

dimoun i seye. Si ozordi sa boug i<br />

ankor pe fouy dan bin, oubyen i<br />

ankor pe azir dan sa fason ki i pe<br />

azir se presizeman akoz napa en<br />

dimoun ki’n anvi pran li, napa en<br />

avoka ki’n dir li vin pas weekend<br />

kot mwan, napa en fanmiy ki pou<br />

fer plis ki sa ki i pe ganny fer<br />

deza ki pa ase. Tanzantan i<br />

ganny en lasyet manze, dimoun i<br />

call mwan e i dir mwan, ou’n<br />

vwar entel, in pas kot mwan<br />

ozordi i ti fay, i ti pe ganny<br />

gidigidi, mon bezwen donn li en<br />

limonnad, i dir mwan i pa’n<br />

manze depi trwa zour – mon’n<br />

bezwen donn li en lasyet manze.<br />

E nou feel good about it, nou feel<br />

good akoz nou’n fer en keksoz.<br />

Lasosyete i feel good, ou konnen<br />

akoz ? Akoz in donn sa msye en<br />

lakaz, zot in fer en pti lakaz pour<br />

li. Zot donn li R1400 tou le lafen<br />

dimwan e nou tou nou konnen i<br />

desann le 20 i pran son 1400, le<br />

21 i pe rod pret en sigaret avek<br />

en boug akoz in fini. I napa le<br />

mwayen, i napa sa fakilte mantal<br />

pour li konnen. Tanzantan i vini i<br />

dir avek en dimoun, gard sa<br />

R200 pou mwan akoz mon pa<br />

anvi depanse e imedyatman i<br />

bliye ki in donn sa dimoun sa<br />

R200 se fodre nou tay deryer li.<br />

Sa bann dimoun koumsa<br />

se bann dimoun ki bezwen nou<br />

latansyon e zot bezwen nou<br />

latansyon dan en fason irzan ek<br />

total. Nou pa pou met zot dan en<br />

lenstitisyon Mr Deputy, zot in dir<br />

pa met zot dan en lenstitisyon, si<br />

nou pa pou met zot dan en<br />

lenstitisyon, mon kestyon se kote<br />

nou pou met zot? Kote ki nou<br />

pou met sa bann dimoun.<br />

Sa set en kestyon ki napa<br />

enn zot dan tou zot pledwari<br />

ozordi zot in kapab reponn. E<br />

mon konpran zot byen, les mwan<br />

dir zot ki zot pozisyon i enn ki<br />

mon konpran. Zot reprezantan<br />

en gouvernman ki anba en<br />

restriktirasyon ekonomik in<br />

ganny dir annou koup otan ki<br />

posib lo depans sosyal nou tou<br />

nou konsyan e zot pa kapab, i<br />

toutafe normal, zot pa kapab vin<br />

dir dan en leta kot zot<br />

gouvernman pe koup lo depans<br />

sosyal otan ki posib, vin fer en lot<br />

lenstitisyon. Mon konpran zot sa,<br />

mon konnen, mwan osi si mon ti<br />

dan zot plas se probableman<br />

menm deba ki zot zot in fer<br />

ozordi ki mwan mon ti pou’n fer.<br />

Me annou pa koz ozordi<br />

pou ozordi, oubyen ozordi pou<br />

demen. Annou pa avoid akoz<br />

mon ti konnen ki ti annan en<br />

risk ki nou ti pou avoid sa<br />

problenm. Nou ti pou dir tel<br />

parey en dimoun in fer resorti<br />

ozordi, i pa telman en gran<br />

problenm, annou avoid li, annou<br />

monte, annou kontinyen koz lo<br />

lafanmiy lo lefet ki nou pa oule<br />

institutionalize dimoun, apre tou<br />

lafanmiy i bezwen annan en<br />

dimoun, legliz i annan NGO<br />

eksetera ki ava anmas sa bann<br />

dimoun. Non, non eskiz mwan<br />

pou dir zot, se responsabilite<br />

gouvernman, se responsabilite<br />

gouvernman pou institutionalize<br />

45


sa bann dimoun. Legliz, NGO<br />

eksetera i vin ranpli en trou ler<br />

gouvernman in fail, ler<br />

gouvernman pa’n ranpli sa trou. I<br />

pa responsabilite personn apard<br />

gouvernman ki anmas sekirite<br />

sosyal pou pran aksyon sosyal<br />

avek en sosyete. E zour ki nou pa<br />

realiz sa se zour ki nou’n kit nou<br />

sosyalis deryer e nou’n adopte en<br />

sitiasyon marse lib parey Onorab<br />

De Commarmond in montre nou<br />

ozordi. Kot ler nou nou pe rod<br />

swanny dimoun ki dan bezwen<br />

zot zot pe dir, tir larzan avek zot,<br />

aret pey zot. Zot in realize ki zot<br />

in fer, zot konnen ki parti ki kote<br />

gos dan sa lasanble? Se nou, zot<br />

zot in bouze, zot in al kote drwat.<br />

E si zot, zot pa realize, dimoun<br />

deor laba i realize. Se pa akoz zot<br />

met en lenz rouz ki zot pou dir<br />

zot left wing, zot zot in fini kite<br />

left wing, zot in kit sosyalis<br />

deryer zot, nou ki pe koz an faver<br />

bann pti dimoun.<br />

Ozordi Sesel i annan zis en<br />

tim ki pe koz an faver bann pti<br />

dimoun e sa tim, se nou.<br />

E se pour sa rezon Mr<br />

Deputy ki an remersyan zot tou<br />

pou en deba tre enteresan, an<br />

deploran lefet ki nou pa pe pran<br />

en pa konstriktif, mon pou<br />

bezwen tanto monte e dir avek sa<br />

madanm, ‘mwan mon’n ale,<br />

mon’n koz pour ou, bann dimoun<br />

ki ou’n vot pour zot an 1993,<br />

1998, an 2002 ek an 2006 in fail<br />

ou’, mon pou bezwen al dir zot<br />

sa. E mon ti a kontan ler zot<br />

monte tanto e ler zot vwar enn sa<br />

bann dimoun ki zot tou zot zot<br />

pou vwar, ki zot annan en remord-konsyans<br />

e ki zot konsyans i<br />

mord zot en kou e ki zot dir,<br />

‘nou ti’n kapab fer keksoz Mardi<br />

le 20 Oktob dan Lasanble me<br />

nou’n prefere zwe kart IMF olye<br />

zwe kart sosyal’. Mr Deputy<br />

Speaker mon remersye ou.<br />

MR DEPUTY SPEAKER<br />

In ariv ler pour nou pran vot. Tou<br />

sa ki an faver mosyon. Okenn ki<br />

kont. Mosyon in ganny defeated.<br />

Nou ava pran next item,<br />

Onorab Waven ou’n pare for the<br />

second motion, proceed.<br />

HON WAVEN WILLIAM<br />

Msye Deputy, mosyon i lir konm<br />

swivan: ki sa Lasanble i aprouv<br />

pour demann gouvernman pou<br />

konsider revwar lafason ki<br />

netwayaz semen e koupaz pye<br />

dibwa pe ganny fer dan vwazinaz<br />

pou kontrol lerozyon.<br />

Msye Deputy o debi mon<br />

anvi dir ki i pa mon lentansyon<br />

koz bokou lo sa mosyon. Mon dir<br />

sa akoz sa Lasanble dan son<br />

lasazes in fek aprouv 2 mosyon,<br />

enn lo lenerzi renouvlab e en lot<br />

lo etablisman bann green zones<br />

zisteman an relasyon ek<br />

mitigasyon e adaptasyon dan<br />

nou lanvironnman ki pe degrade<br />

dan son leta natirel.<br />

Bi mosyon i vize zisteman<br />

ver kontrol lerozyon atraver sa 2<br />

aktivite ki mosyon pe trete, ki osi<br />

ouver laport pou antre lezot<br />

aktivite imen dan netwayaz dan<br />

kominote. Dezyenmman se pou<br />

konsyantiz nasyon Seselwa e<br />

lotorite vizavi lenpak gradyel lo<br />

nou sosyete. Serten a dir ki sa<br />

mosyon i annan en konfli lentere<br />

akoz mwan osi afilye avek<br />

aktivite netwayaz koman en pti<br />

46


kontrakter. La Msye Deputy mon<br />

anvi ou gidans akoz sa mosyon<br />

pa pe viz dan donn plis larzan<br />

kontrakter me pe demann en<br />

revizyon dan kriter e fason fer sa<br />

bann netwayaz e koupaz pye<br />

dibwa dan nou kominote<br />

zisteman pou diminyen lerozyon.<br />

Mr Deputy mon konsernen<br />

avek sa size akoz mon konn son<br />

lefe gradyel ki kapab fer si pep pa<br />

pran konsyans e menm lotorite<br />

dan vwar sa sitiasyon ekl en<br />

nouvo lapros pou azir<br />

korekteman.<br />

Msye Deputy eski ou’n<br />

temwanny sa vizaz e sa<br />

leksperyans lo en bato an mer pe<br />

apros nou bann zil, ouswa dan<br />

lezer par avyon apre detrwa zour<br />

a letranze, sorti travay ouswa<br />

dan voyaz ant nou bann zil, dan<br />

avyon pe al apoz airport Sesel. Sa<br />

vizaz en lanvironnman sen, ver<br />

atiran sirtou si in tonm en pti<br />

lapli, sa se Sesel nou zoli pti pei,<br />

mon pei en lanvironnman inik ki<br />

Kreater in bless nou avek sa pei<br />

ki tous leker e met en dezir dan<br />

lespri touris ki vwar li lo legran<br />

dan zot pei pour zot anvi vin<br />

eksperyans li vivan Sesel, e viv sa<br />

kouler kreol. E la mon a pr<strong>of</strong>ite<br />

pou felisit STB pour nouvo<br />

langazman dan promouvwar dan<br />

zot marketing a letranze, sa size.<br />

Msye Deputy pou mwan sa<br />

i en plezir pou mwan kares<br />

labote nou zil, dan lezer a’n alan,<br />

e pli bokou an retournan. Se dan<br />

sa loptik ki mon pe avans sa<br />

mosyon pou montre lavaler nou<br />

verdi dan lanvironnman pou<br />

konsyantiz nou pep lo sa<br />

nesesite pour toultan kit en regar<br />

lo son proteksyon a tou pri. Sa i<br />

larzan en lenvestisman pou<br />

prezerv li dan son ot posib leta<br />

natirel.<br />

Msye Deputy i malere ki ek<br />

devlopman sa latansyon lo nou<br />

lanvironnman i sap nou letan<br />

nou mazin nou larzan e gen<br />

personnel. San pran konsyan<br />

nou aktivite netwayaz e koupaz<br />

pye dibwa dan bokou fwa i<br />

responab ki gradyelman degrad<br />

nou lanvironnman. La mon anvi<br />

montre ledrwa lo kriter netwayaz<br />

ki an viger konmela dan en fason<br />

konmsi lese fer dan vwazinaz.<br />

Msye Deputy Speaker mon<br />

kapab sit enn de legzanp. Par<br />

egzanp bann dimoun ki al sye<br />

bann dibwa dan bwa ki fer li<br />

avek en sans iresponsab e kot<br />

napa monitoring, bat kannel dan<br />

vwazinaz, koup zerb e desikotaz<br />

dan vwazinaz, koupayaz, netway<br />

lans e bann rido obor lans,<br />

dispozisyon fey tonbe, fason<br />

rekolte santol par bann pti men<br />

ki nou apel zot, olye mont pye<br />

santol nou pran en chainsaw<br />

ouswa gran kouto nou koupaye,<br />

mank konsiltasyon ek<br />

kordinasyon a nivo lokal par<br />

lotorite santral, aksyon<br />

vandalizm dan fore e iresponsab,<br />

mank konesans e leksperyans<br />

travayer dan la pratik pou balans<br />

sa laspe prezervasyon e<br />

proteksyon.<br />

Msye Deputy mon dir sa<br />

ek tou senserite an rekonesan osi<br />

ki lotorite pe fer keksoz me mon<br />

a dir i demann redouble zefor<br />

pou revwar ek bi pou protez nou<br />

lor ver si mon kapab servi sa mo.<br />

Mon distrik i en realite, mon<br />

zorye i la mon konnen ki mon pe<br />

dir. Konstitisyon i donn mwan<br />

47


liberte pou sirkile e mon konn<br />

sitiasyon enpe partou dan tou<br />

nou distrik. Deputy zis fer en pti<br />

cruise dan Dimans otour Mahe e<br />

ou a konfirm sa ki mon pe dir.<br />

Msye Deputy I rest my<br />

case, e an dizan sa mon anvi fer<br />

sa bann rekomandasyon swivan;<br />

Ki lotorite konsernen i fer<br />

en real evaliasyon nou<br />

bann vwazinaz pou konstat<br />

sitiasyon;<br />

ki en plan konpreansiv re<br />

etablisman bann sa ki nou<br />

apel bann zone danzere i<br />

ganny rebwaze e<br />

konsiltasyon ek lotorite<br />

distrik;<br />

ki i permet lesanz<br />

lenformasyon lo lekel<br />

kontrakter ki ganny donn<br />

nenport ki kontra dan<br />

distrik i gannyen;<br />

e prosesis kominikasyon<br />

okomansman ziska o<br />

finisyon;<br />

ki travayer i ganny training<br />

lo ki fason pou fer<br />

netwayaz, koup pye dibwa<br />

e netway obor lans dan<br />

kominote;<br />

ki lalwa ki anpes labi e<br />

move pratik i ganny<br />

ranforsi ouswa aplike kont<br />

endividi ki deliberaman<br />

detriy nou labote verdir;<br />

ki kriter e lafason netwayaz<br />

i ganny revwar e byen<br />

eksplike;<br />

Ki lotorite i ankouraz<br />

prodiksyon bann plant pou<br />

fer rebwazman dan tou<br />

distrik kot i osi donn sa<br />

gidans teknik pou konstriy<br />

sa bann tel nurseries<br />

partou;<br />

Ki sa eleman policing i<br />

ganny revwar e<br />

desantralize kot ditsrik i<br />

kapab kree lazans<br />

sirveyans ki gouvernman i<br />

konsider desantraliz<br />

aktivite gard fore parey zot<br />

pe fer pou gard lans;<br />

Ki lotorite planning i vin pli<br />

aktiv dan distrik e fer<br />

networking ek lotorite<br />

distrik pou konplimant<br />

sipervizyon;<br />

ki lotorite i redouble zefor<br />

dan konsyantizasyon pep<br />

depi lekol;<br />

Ki en kanpanny nasyonal i<br />

konsider ganny lanse dan<br />

tou distrik ki pe pli byen<br />

protez zot lanvironnman e<br />

incentive i ganny donnen.<br />

Ki replant pye dibwa i<br />

ganny enkorpore dan lalwa<br />

planning pou en nenport<br />

devlopman e rebwazman<br />

sid ki danzere;<br />

Ki EIA i pran en plas<br />

vreman avangard en<br />

lobzektif pou protez nou<br />

lanvironnman;<br />

Ki preparasyon teren pou<br />

fer lakaz lo montanny<br />

planning i vin pli vizilan lo<br />

rebwazman;<br />

Ki dan konteks res<strong>of</strong>man<br />

later, sanzman klimatik e<br />

prosen meeting<br />

Copenhagan lefe ki sa<br />

Lasanble i tre konsernen<br />

ek sa devlopman e son<br />

potansyel lefe lo nou<br />

letazil, ki en komite<br />

Lasanble i ganny formen e<br />

48


ki pou fer oversight lo<br />

gouvernman lo tou laspe<br />

proteksyon nou<br />

lanvironnman pou asire ki<br />

bann aksyon konkret<br />

dezirab e mezirab anyel pe<br />

ganny pran pou ede protez<br />

nou pei ek zefor Lafrik ek<br />

larestan lemon;<br />

Ki Sesel…<br />

(Technical problem)<br />

HON WAVEN WILLIAM<br />

..ki outdated e pe ekspire.<br />

An terminan mon pe solisit<br />

sipor tou manm anver zefor pou<br />

atir latansyon lotorite e nou pep<br />

ver kontrol lerozyon pou otan<br />

posib mentenir en nivo<br />

konsantrasyon verdir otour nou<br />

bann devlopman. Mersi Mr<br />

Speaker.<br />

DEPUTY SPEAKER<br />

Okenn ki segonn mosyon.<br />

HON VICKY THERESINE<br />

Msye speaker mon segonn<br />

mosyon e mon ti a kontan aport<br />

mon kontribisyon osi. Lo<br />

mosyon Onorab William.<br />

Mr Deputy avek reform ki<br />

nou pei in antreprann dan nou<br />

lekonomi ki in osi tous striktir<br />

nou gouvernman, nou’n vwar en<br />

kantite transformasyon nou’n fer<br />

fas avek defi e bokou nou, nou’n<br />

osi sezi bann loportinite ki sa<br />

transformasyon in anmenn avek<br />

li.<br />

I annan bokou servis ki<br />

gouvernman lepep in met dan<br />

lanmen lepep pou zot delivre lo<br />

en baz kotidyen, netwayaz lekol<br />

landscaping, nou’n vwar<br />

kreasyon, bann lazans lanplwa e<br />

netwayaz akote nou bann semen,<br />

sirtou dan nou bann kominote in<br />

osi tonm parmi. Tou sala i byen,<br />

akoz i donn Seselwa sans pou vin<br />

bann pti entreprener e devlop<br />

serten sans responsabilite vizavi<br />

servis ki zot pe delivre e <strong>of</strong>er.<br />

Plizyer fwa Mr Deputy, in<br />

annan bokou diskisyon ki’n<br />

tourn outour partaz bann pti<br />

kontra dan en fason ki bokou<br />

plis dimoun ava benefisye e se sa<br />

ki’n arive dan sa sekter. In annan<br />

en pa ki’n ganny fer dan sa<br />

direksyon me mon senserman<br />

krwar ki i annan bokou plis pou<br />

fer.<br />

Dan donmenn netwayaz<br />

nou bann semen, nou’n vwar<br />

bokou zenn ki’n pare pou pran<br />

sa challenge pou fer en diferans.<br />

Mon etan ki en zenn mon kontan<br />

letan mon vwar nou zenn pe sezi<br />

bann loportinite e pe leve e<br />

debourye. Fodre nou koman zenn<br />

Mr Deputy nou pa les okenn<br />

louvraz fer nou per, parske apre<br />

tou travay dir i pou ou prop<br />

dibyen, pou byenet ou fanmir,<br />

pou benefis ou kominote e nou<br />

pei i tre enportan.<br />

Me i reste kantmenm en<br />

laspe gidans pou tou bann servis<br />

ki gouvenrman in konfye dan<br />

lanmen nou pep in marse e i<br />

mars byen. I osi enportan ki<br />

standar i ganny etabli dan<br />

delivrezon tou sa bann servis.<br />

Pran sa size ki pe ganny diskite<br />

ozordi dan Lasanble Mr Deputy,<br />

49


a mon’n avi i bezwen annan en<br />

moman kot sa bann endividi ki<br />

dan sa biznes i ganny en apersi<br />

lo fonksyonnman lavironnman<br />

baze lo aktivite ki zot fer<br />

toulezour, par egzanp bann<br />

lenformasyon ki zot merit pe<br />

domin byen se zisteman lerozyon,<br />

nou bann dimoun i merit konnen<br />

ki letan nou koup pye dibwa,<br />

aras zerb ou lezot plant nou pe<br />

osi ekspoz later avek divan, avek<br />

lapli e osi ede pou ki bann<br />

maladi ki asosye avek later i<br />

propaz pli vit, parski letan lapli i<br />

tonbe e tap direkteman lo later i<br />

trenn avek li pa zis later me osi<br />

serten maladi ki asosye avek<br />

later me letan i annan bann<br />

ground covers pye dibwa sa risk<br />

pou maladi propaze i byensir<br />

diminyen. Zot pe bezwen osi<br />

konnen ki se rasin bann plant ki<br />

gard later ansanm, mon dir Mr<br />

deputy akoz i annan dimoun ki<br />

krwar ki letan in netwaye, kan i<br />

vwar later deor i satisfe e dir ki<br />

landrwar i prop, in byen netwaye,<br />

san prenan kont sa laspe<br />

lerozyon e sa i ariv menm kot<br />

bann lakour. Ozordi avek sa<br />

servis netwayaz semen, bann<br />

zabitan dan kominote i<br />

souvannfwa dir, ‘sa wi, la nou<br />

vwar nou semen i prop e pe byen<br />

ganny netwaye’.<br />

Pou nou anpese pou<br />

diminyen sa problenm ki<br />

netwayaz i kapab anmenn avek<br />

li, nou bezwen met a’n<br />

aplikasyon serten solisyon.<br />

Dabor Mr Deputy, plis<br />

lendikasyon lavironnman pou<br />

donn gidans bann ki dan sa<br />

biznes, bann group i merit pe<br />

konnen ki fason zot bezwen dil<br />

avek diferan plant lafason ki ou<br />

dil avek fatak, i pa neseserman<br />

menm fason ki ou pou dil avek<br />

zerb koko, teknik pa parey.<br />

Dezyenmman sa lazans ki<br />

responsab pou sa servis i bezwen<br />

annan en systenm monitoring ki<br />

konsistan.<br />

Twazyenmman Mr Deputy<br />

mon krwar ki i bezwen annan<br />

bann standar lo oter ki zerb i<br />

ganny koupe e lo lafason ki pye<br />

dibwa osi i ganny koupe akoz i<br />

annan serten landrwar ki ou<br />

pase ou vwar zis bann siko<br />

kannel pe debout.<br />

E ler mon koz lo standar<br />

oter ki zerb i merit ganny koupe,<br />

nou bezwen tonm dakor lo<br />

frekans ki sa bann zerb osi i<br />

ganny koupe. Katriyenmman<br />

mon santi ki i bezwen osi annan<br />

en plan lanbelisman ki mars kot<br />

a kot avek netwayaz semen, me<br />

sa plan lanbelisman i osi bezwen<br />

ganny fer byen, ki bann<br />

vezetasyon i ganny byen metenir<br />

pou ki zot pa koz en danze pou<br />

bann drayver ensi ki pyeton<br />

sirtou dan bann kontour. Bann<br />

plant ki merit ganny servi i bann<br />

plant ki pa devret demann bokou<br />

latansyon e ki zot osi bann plant<br />

ki pa atrakte dife fasilman.<br />

Senkyenman Mr Deputy<br />

nou bezwen pe pran kont lo<br />

lafason ki akote semen i ganny<br />

mentenir, par egzanp nou<br />

bezwen pe vwar lenpakt servi en<br />

rake dan plas en blaye zig, bann<br />

rigol osi zot bezwen pe ganny<br />

debouse regilyerman pou anpese<br />

ki delo i rod en lot semen pase<br />

dan letan lapli. Akimilasyon salte<br />

Mr Deputy, dan rigol i osi<br />

kontribye dan okazyonn lerozyon<br />

50


parski kan rigol i bouse avek<br />

salter, delo i fer son prop semen<br />

pase e la i ferm avek li later dan<br />

son semen.<br />

Sizyenmman Mr Deputy<br />

mon rekonnet ki sa laspe finans<br />

pou antre dan zwe, mon<br />

konsyans ki letan ou komans<br />

enplimant en proze ou bezwen<br />

annan plis larzan me a loger<br />

ditan sa kou pou desann. Apre<br />

tou i napa en pri pou nou peye<br />

pou nou prop lavironnman.<br />

Setyenmman Mr Deputy,<br />

lerozyon later i osi arive souvan<br />

dan bann lezot aktivite ki ganny<br />

antreprann dan nou kominote<br />

par lezot dimoun. Par egzanp<br />

dan devlopman serten sit e<br />

konstriksyon nouvo semen. La<br />

mon demann lotorite konsernen<br />

ki aprouv bann plan pou pli<br />

serye viz-a-vi monitoring e<br />

evaliasyon plis serye lo lakantite<br />

letan ki en dimoun i pran ou<br />

konpanyen pou li met beton lo en<br />

nouvo semen, zot osi zot bezwen<br />

reste konsistan dan zot lapros<br />

viz-a-vi konservasyon later.<br />

Mr Dputy letan ki nou ti pe<br />

konstrir semen nou fer li akoz ti<br />

annan en bezwen e en nesesite,<br />

letan nou ti komans netwayaz<br />

akote nou bann semen nou ti fer<br />

li akoz ti annan en bezwen, en<br />

nesesite e en demann me a lafen<br />

dizour Mr Deputy nou bezwen fer<br />

sa ki nou fer byen tou lezour e<br />

dan en fason tre soutenab. Son<br />

lakle pli esansyel dan tou sa<br />

bann servis Mr Deputy se<br />

monitoring serye, en sistenm<br />

monitoring ava asire ki metod pli<br />

satisfezan e pli apropriye ava<br />

ganny met an pratik. Mersi Mr<br />

Deputy.<br />

HON TERENCE MONDON<br />

Mersi Mr Deputy. De pti mo lo<br />

sa mosyon. Mr Deputy mosyon<br />

ki devan nou Lasanble i annan<br />

son merit akoz sa mosyon pe<br />

demann tou dimoun enplike dan<br />

bann travay netwayaz dan nou<br />

bann distrik pou vin pli konsyan<br />

ki sa bann aktivite i annan en<br />

lenpakt lo nou lavironnman.<br />

Bann legzanp ki loter mosyon e<br />

mon koleg in koz lo la i demontre<br />

ki i annan ankor en lespas pou<br />

amelyorasyon e ki devret annan<br />

en zefor kolektiv pou konsyantiz<br />

bann dimoun konsernen lo bann<br />

lefe negativ ki lerozyon i kapab<br />

anmennen, mon krwar ki sa<br />

mosyon pe osi anvoy en mesaz<br />

pour tou dimoun konsernen pou<br />

travay pli pros e anpartenarya,<br />

en mesaz pou lakominote an<br />

zeneral pou devlop plis lentere<br />

dan proteksyon sa lespas natirel<br />

ki fer labote nou vwazinaz e donn<br />

nou bann distrik en valer<br />

eksepsyonel.<br />

Mr Deputy padan sa bann<br />

dernyen semenn nou Lasanble in<br />

adres plizyer topik relye avek<br />

proteksyon nou lavironnman,<br />

lenpak, aksyon zonm lo nou<br />

lanvironnman natirel in vin size<br />

plizyer deba nou Lasanble<br />

Nasyonal, e nou’n vwar ki sa in<br />

anmenn bann diskisyon byen ris<br />

e tre relevan bann manm sa<br />

Lasanble in demontre ki nou pa<br />

devret zanmen difere lo sa size<br />

proteksyon lanvironman, sa i pa<br />

zis akoz nou depan antyerman lo<br />

sa larivronnman me pli enportan<br />

ankor se ki nou annan en<br />

responsabilite anver nou fitir<br />

zenerasyon.<br />

51


Mr Deputy i kler ki sa<br />

kategori travay ki mosyon pe fer<br />

referans avek i parmi bann<br />

aktivite enportan pour nou pei e<br />

pou plizyer rezon sa bann<br />

aktivite pou bezwen kontinyen.<br />

Nou konnen par egzanp ki bann<br />

brans dibwa ki tous lo lalinny<br />

elekstrisite i bezwen ganny koupe<br />

akoz sa i annan en lefe direk lo<br />

distribisyon elektrisite e nou tou<br />

nou konn lenkonvenyans koupir<br />

elektrisite ler en pye dibwa i<br />

tonm lo lalinny distribsyon me sa<br />

ki pa devret kontinyen se sa<br />

bann travay ki defigir nou<br />

lavironnman oubyen met an koz<br />

son stabilite e balans ekolozik.<br />

I enportan ki tou semen<br />

piblik dan bann distrik i ganny<br />

byen netwaye e i egalman<br />

enportan ki nou protez bann<br />

lateras kont lerozyon e<br />

evantyelman deboulir later. Mon<br />

krwar ki nou devret regard sa<br />

size netwayaz dan en loptik<br />

proteksyon e prevansyon, e fer<br />

tou ki posib pou trouv sa balans<br />

neseser dan bann aktivite parey.<br />

Mr Deputy nou devret<br />

premyerman adopte en lapros<br />

kolektiv pou amelyor sa bann<br />

travay dan distrik, tou lazans e<br />

dimoun konsernen enkli lotorite<br />

distrik i devret pe met zot<br />

ansanm e inisye en travay pou<br />

devlop bann meyer pratik e bann<br />

standar apropriye pour sa bann<br />

travay parey. Atraver sa legzersis<br />

nou devret kapab adopte par<br />

egzanp en progranm reanbelisman<br />

ki angaz lotorite<br />

distrik, bann kontrakter ki pe fer<br />

sa bann travay netwayaz e<br />

larestan kominote pou anbelir zot<br />

distrik, lotorite distrik i devret<br />

dan en pozisyon pou egzers<br />

serten pouvwar an relasyon avek<br />

sa bann standar ki ava ganny<br />

etablir pou fer sir ki travay i<br />

ganny fer byen e a la oter ki nou<br />

ekspekte.<br />

Avek sa de mo Mr Deputy<br />

mon pou definitivman aport mon<br />

sipor pou sa mosyon. Mersi<br />

DEPUTY SPEAKER<br />

Yes Onorab Prea.<br />

HON NICHOLAS PREA<br />

Mon pou dir de mo lo sa mosyon<br />

e anmenmtan aport mon sipor.<br />

Mr Deputy Speaker, ler<br />

bann kontra ti ganny donnen<br />

pou netway semen, pou fer<br />

koupayaz bann pye dibwa and all<br />

that ankor in vin en fason kot<br />

petet nou pa’n regard byen,<br />

nou’n vwar plizyer bann<br />

kontrakter ki’n come forward<br />

suddenly in ganny licence<br />

kontrakter, in vin build lakaz,<br />

nou donn zot kontra e apre nou<br />

pe end up avek plizyer problenm.<br />

In sorti lo bann meeting<br />

konsiltasyon, nou’n koz lo la isi<br />

dan sa Lasanble e nou konnen<br />

kwa ki mon pe dir.<br />

Lo sa size netwayaz e koup<br />

pye dibwa in vin parey. Parfwa<br />

zis atraver petet koneksyon nou<br />

vwar en dimoun, in come forward<br />

in ganny en licence e in ganny dir<br />

al koup pye dibwa, e al koup pye<br />

dibwa, in al koup pye dibwa san<br />

konnen en pye dibwa dan en<br />

landrwar koman nou tackle li,<br />

koman nou koupe, e avek sa nou<br />

vwar in anmenn plizyer dega,<br />

plizyer lefe negatif e ankor parey<br />

52


mosyon pe demande in perdi<br />

kontrol pou lerozyon.<br />

Mon distrik i pa en<br />

leksepsyon, plizyer nou bann<br />

sours delo, plizyer nou bann<br />

lariyer ozordi apre de semenn kot<br />

napa en lapli in sek. Akoz i sek,<br />

se lafson ki nou antreprann koup<br />

bann pye dibwa. I annan plizyer<br />

sa bann larivyer, sa bann dibwa<br />

menm in ganny koupe e apre zot<br />

bann bout son bann tron in reste<br />

dan larivyer e ler delo i desann i<br />

tap avek i pa ale i manz, i erode<br />

son bann rivaz, son bann borders<br />

and all that e sa ankor i koz en<br />

lot problenm i annan osi sa lot<br />

bout, i annan kot netwayaz ki<br />

ganny fer par bann kontrakter lo<br />

bann site, la i annan bann site<br />

kot en building pe ganny fer, i<br />

annan bann site kot en lakaz pe<br />

ganny fer e i annan en sitiasyon<br />

ki mon pou koz lo la kot en road<br />

diversion, kot mon’n vizite<br />

Dimans.<br />

Mr Deputy Speaker<br />

Sanmdi mon’n al fer en seminar<br />

ki ti ganny organize ankor baze<br />

ennpti pe lo sa bann sitiasyon,<br />

proteksyon lanvrionnman and so<br />

on, kot en keksoz ki’n fer sorti,<br />

ki’n leve ladan se petet in ariv ler<br />

pour nou regard, revwar serten<br />

lalwa, serten Act si fodre<br />

amande, e enn ki’n monte se<br />

Town and Country Planning Act i<br />

paret ki i vreman, vreman<br />

outdated e la petet i en sans ki<br />

mon met devan nou pou nou dir<br />

nou bezwen regarde si pa in ler<br />

pour nou update.<br />

Sa ki nou pe koz lo la<br />

ozordi i devret kapab mars avek e<br />

ler nou pe koz sipervizyon, bokou<br />

fwa ki nou’n vin la, oubyen ki<br />

nou demann kestyon Minis,<br />

toultan i mank sa laspes<br />

sipervizsyon. Eski sa minister in<br />

supervise sa semen kot pe ganny<br />

koupe, sa semen kimanyer i pe<br />

ganny fer, anba ki spesifikasyon<br />

sa batiman, sa netwayaz sa<br />

teren, sa koupaz sa lateras and<br />

so on, and so on. Parfwa nou<br />

oubliye e ler en desas i arive ki<br />

nou dir, wi in mank sipervizyon e<br />

ki i pa’n meet serten lord, serten<br />

spesifikason. Poukwa pa, la petet<br />

i sa moman pour nou vwar e zot<br />

ki lo kote gouvernman petet pou<br />

demande atraver<br />

rekomandansyon ki pe sorti vizavi<br />

sa mosyon pou nou revwar<br />

town and country planning, mon<br />

pa konnen si petet Rivers Act i<br />

kapab mars ansanm, proteksyon<br />

nou larivyer lontan, lontan<br />

whether i ti dan sa Act oubyen<br />

non, ti annan en norm lo koup<br />

dibwa obor larivyer. Ozordi nou<br />

koup li bonn-a-vini san pran<br />

okenn ka ki son rezilta ki nou pe<br />

dir en canopy, en kouvertir lo sa<br />

sours delo, and then nou perdi.<br />

Mr Deputy Speaker,<br />

anmenmtan ler mon koz lo<br />

netwayaz bann sit par bann<br />

kontrakter; ankor de keksoz ki<br />

mon’n okouran, bann dimoun in<br />

vin koz ek mwan semenn pase se<br />

gouvernman i donn approval me<br />

ankor i mank sa sipervizyon e de<br />

topik ki’n mont dan mon<br />

latansyon semenn pase se,<br />

lafason ki travay pe ganny fer lo<br />

sit Ephelia Port Launay, kot i<br />

annan konsern pou leta<br />

lavironnman, lerozyon e menm<br />

konsern pwen lanmar ki nou isi<br />

53


dan sa Lasanble anba<br />

konvansyon Ramsar nou’n dedye<br />

li a proteksyon UN, ki son leta<br />

ozordi? Sa lanmer bann roulman<br />

ki pe ganny fer ladan i pe koz<br />

lerozyon lo son bann rivaz dan<br />

vouloutye, en ta problenm. E<br />

dapre mon konpran, mon’n<br />

ganny lenformasyon semenn<br />

pase, mon pa konnen si lotorite i<br />

rantre pou vwar devlopman the<br />

new Plantation Club. La osi mon<br />

tande i en pwen konsern,<br />

lanmar pe ganny konble e sa i pe<br />

koz problenm en lot kote. Sa osi<br />

tou i tonm en pti pe ankor anba<br />

kontrol lerozyon.<br />

E mon dernyen pwen ki<br />

mon oule fer sorti se sa ki mon’n<br />

vizite dimans e dimans ti dan en<br />

moman kot ti annan en gro lapli<br />

ki ti pe tonbe, mon pa konnen si<br />

zot ki la antre zot zot okouran i<br />

annan en proze road diversion<br />

Glasis, sa main public road ki pas<br />

obor lotel Sunset; aparaman<br />

lenformasyon ki mon’n gannyen i<br />

pa paret i annan okenn z<strong>of</strong>isye<br />

planning avek Land Transport ki<br />

pe monte ki pe monitor sa<br />

sitiasyon, lateras in ganny koupe<br />

an bonn avini e dimans ti aparan<br />

ek sa lapli, lerozyon pey dibwa in<br />

zis ganny koupe bonnavini, teren<br />

in ekspoze e i annan prosesis<br />

lerozyon ki pe pran plas.<br />

Sa bann pye dibwa, i bann<br />

pye dibwa osi tou ki I’m sure i<br />

annan en bann ki i bezwen pe<br />

ganny proteze anba act<br />

lavironnman ki protez serten pye<br />

dibwa. Aparaman menm i annan<br />

pye dibwa ki’n zis ganny marke,<br />

mon vwar bann cross lo la, mon<br />

pa konnen si forestry, si<br />

lanvironnman a en moman in<br />

monte in regarde, in marke, me<br />

ler ou regard sa bann pye dibwa<br />

nou pe koz bodanmyen, nou pe<br />

koz mang e tousa la i bann pye ki<br />

mon krwar i annan en lalwa ki<br />

protez zot e dapre en serten<br />

fanmir ki baliz avek sa landrwar<br />

kot travay pe ganny fer, i menm i<br />

annan serten zwazo andemik ki<br />

pe nest dan sa bann pye dibwa<br />

me okenn latansyon pa pe ganny<br />

anmennen viz-a-vi sa ka.<br />

Ankor nou vini nou koze,<br />

nou vini nou anmenn mosyon,<br />

Lasanble i aprouve, me nou vwar<br />

keksoz i kontinyen parey. Mon<br />

pe atir latansyon nou Lasanble lo<br />

sa sitiasyon akoz pour mwan i<br />

paret ki en desizyon in ganny<br />

pran ki keksoz pa pe ganny<br />

monitor e i parer ki i napa<br />

konsiltasyon - i napa<br />

konsiltasyon dan sa proze la e<br />

parey mon’n dir mon pa konnen<br />

si sa lapli ki’n tonm la ozordi, in<br />

tonm laba, I’m sure i pe fer enpe<br />

dega, akoz Dimans ler mon laba<br />

lapli in komans erode.<br />

Lot keksoz avan mon<br />

terminen Mr Deputy Speaker,<br />

mon ti ava anvi met dan sa<br />

Lasanble, i annan en lannen<br />

antye, i annan en sezon sek ki<br />

nou apele kot mon krwar in plis<br />

ki ler pour nou si nou pe otoriz<br />

okenn koup lateras, okenn<br />

netwayaz en gran sit pour en<br />

konstriksyon i annan en moman<br />

dan 12 mwan ki nou kapab fer li.<br />

Me i parer ki laplipar sa bann<br />

travay koumsa i ganny kite dan<br />

nou bann moman kot nou pe<br />

rantre dan vann nor, kot nou pe<br />

rantre dan nou sezon lapli. E<br />

definitivman sa problem lerozyon<br />

54


pou come up e i pou al ver<br />

katastr<strong>of</strong>.<br />

I pa fasil apre, nou tou ki<br />

konn laspe rebwazman, laspe<br />

pou retourn sa lavironnman dan<br />

son fason kimanyer i ti ete avan,<br />

i pa fasil. So sa osi tou mon pe<br />

met devan koman en<br />

rekomandasyon pou<br />

gouvernman, pou nou revwar.<br />

Nou annan 12 mwan dan<br />

lannen, mon krwar i bezwen<br />

annan en moman depi Septanm<br />

oubyen lafen Septanm ziskan<br />

Fevriye apepre ki okenn travay<br />

koup lateras pa devret pe ganny<br />

fer e i bezwen ganny monitor e<br />

okenn dimoun ki kas sa lalwa,<br />

aksyon i bezwen ganny pran kont<br />

zot. Vwala mon kontribisyon Mr<br />

Deputy Speaker, e lo nou kote<br />

nou pou siport mosyon.<br />

DEPUTY SPEAKER<br />

Onorab Ramkalawan 10 minit,<br />

apre nou fer en sel ale.<br />

HON WAVEL RAMKALAWAN<br />

Mr Deputy mon letan mon regard<br />

sa mosyon, spesyalman letan<br />

mon’n antann Onorab William<br />

koze, i fer mwan poz serten<br />

kestyon e kekfwa akoz mon<br />

kontan ennde bann pti<br />

kontrovers.<br />

Konmsi mon kontan letan<br />

Onorab William in dir avek ou Mr<br />

Deputy konmsi si ou pe apros en<br />

zil kimanyer i zoli, si ou pe apoz<br />

Sesel spesyalman letan pti lapli<br />

in tonbe, ki manyer i zoli, konmsi<br />

ki manyer nou pei i zoli, konmsi<br />

ler ou get sa bann kouler ki<br />

manyer i zoli. Selman mon trouv<br />

i drol ki Onorab William avek son<br />

parti, zot pa ti dir absoliman<br />

nanryen letan Msye Savy avek<br />

Msye Pool, ti pe donn piblisite<br />

Sesel an black and white, STB<br />

tou son bann posters ti black<br />

and white e ozordi Onorab<br />

William, i vin dir avek nou get<br />

kimanyer i zoli letan konmsi nou<br />

vwar sa bann kouler, konmsi sa<br />

paradi e alors, konmsi parfwa<br />

annou balans en pti git.<br />

Mr Speaker mon konpran<br />

bann keksoz ki Onorab William<br />

pe dir e petet ozordi zot ganny<br />

enpe plis kouraz pou dir, me<br />

koupayaz - koupaz pa en mo<br />

kreol, koupayaz ki en mo kreol - i<br />

depan lekel ou. Dan sa pei<br />

serten dimoun i fer sa ki zot anvi.<br />

Ler nou pe koz koupayaz, pe koz<br />

labote nou pei, nou pe koz isi,<br />

nou pe koz laba, be get Praslin,<br />

al laba Anse Boudin kot pti zil i<br />

ete - letan ou regard sa ki bannla<br />

in fer e sa pwa delo later rouz<br />

ki’n koul dan sa bout laba ki ti<br />

sipoze en landrwar ki ti pe ganny<br />

proteze, la devan kot pti zil kot<br />

en kazye ou pa ganny drwa mete,<br />

sa kantite later rouz ki’n desann<br />

ladan, nek zot in deside divert<br />

semen senpleman akoz li sa<br />

msye ki pe fer Raffles li i anvi tou<br />

sa landrwar pou li fer sa ki li i<br />

anvi. Se sa ki vin problenm,<br />

menm parey avek sa Onorab<br />

Prea in mosyonnen - Sunset,<br />

ankor ennfwa i depann lekel ou<br />

dan sa pei, se sa ki nou bezwen<br />

mazinen mon konpran ki Onorab<br />

William pe dir, i a pe sey debat<br />

me selman Beau Vallon, laba<br />

Glasis sa diversion, se sa mon<br />

ti’n anvoy en PNQ, lo sa size,<br />

akoz en levestiser li i anvi<br />

agrandi son biznes ou divert en<br />

55


semen, ou divert en main road,<br />

ou tir sa main road kot i ete ou<br />

anvoy li lo kwen son propriyete<br />

san ki ou pran konsiderasyon<br />

bann lezot zabitan. Akoz ki ou<br />

main road i ava sorti pou satisfer<br />

en propriyeter prive, me ki<br />

rezidan li aprezan bis tata pou<br />

pas anba son lasanm, tou sa<br />

tapaz semen - senpleman akoz<br />

li sa dimoun li i annan bon<br />

kontak.<br />

E sa bann zafer EIA ki ou<br />

pe nonmen Onorab, fantastik me<br />

napa EIA ki pe ganny fer,<br />

pourtan parey Onorab in dir i<br />

annan koup en kantite bann gro<br />

pye dibwa, bann gro pye dibwa ki<br />

nou tou nou konnen ki dan<br />

serten sezon i act koman bann<br />

wind breaks. Konmsi mazinen<br />

ou, ou annan ou lakaz enkou<br />

angran zis vini koup tou sa bann<br />

pye dibwa devan ou, anvoy en<br />

semen anba ou salon e<br />

senpleman akoz li sa msye<br />

envestiser li i anvi met de chalets<br />

e alors li i ok, e pe pas lo larivyer<br />

ki ankor ennfwa katastr<strong>of</strong>.<br />

E menm i annan serten<br />

dimoun, zis pou montre ou<br />

parfwa sa ki Onorab pe dir ki<br />

manyer keksoz i al lo en<br />

lekstrenm ki pa akseptab kot<br />

aprezan i annan serten dimoun<br />

ki zot la aprezan avek sa<br />

diversion semen zot zot bezwen al<br />

konstrir, zot semen i deza la zot,<br />

avek sa diversion ni rantre se zot<br />

zot pa pou kapab antre se zot. I<br />

annan enpe sa bann problenm<br />

Onorab, sanmen sa mon pou<br />

siport ou mosyon akoz sa bann<br />

problenm i bezwen ganny adrese.<br />

La ozordi msye anler La<br />

Misere, ankor ennfwa i apel<br />

lerozyon, i apel polisyon, msye<br />

anler La Misere in deside pou<br />

vini avek son bann katapiler nek<br />

zis vini tir tou bann tenk, dyezel<br />

in tonm dan larivyer. Ozordi Mr<br />

Deputy bomaten, kankan La<br />

Misere. Akoz? SBC pe sey fer en<br />

raportaz msye in dir avek SBC ou<br />

pa pou filme nanryen ou, kankan<br />

anler laba senpleman akoz msye<br />

li i annan lotorite.<br />

E la en lot zafer ankor ki<br />

mon aprann - mon pe dir sa<br />

mwan senpleman akoz parfwa i<br />

montre nou kimanyer keksoz i<br />

et,e letan nou vwayaze nou ti<br />

annan nou en zoli pti stanp ki<br />

imigrasyon ti met dan nou<br />

passport, shape en koko-d-mer,<br />

Msye Arab in dir sa en soz vilger,<br />

i endesan, la lotorite imigrasyon<br />

pe al sanz nou koko-d-mer. In<br />

fini sanze pou li vin en senp pti<br />

kare, en senp pti ron, en senp pti<br />

triyang, se sa kalite keksoz ki<br />

arive dan nou landrwar ki<br />

montre ki poudir parfwa nou dan<br />

sa Lasanble la - e mwan zot<br />

konnen ki manyer mon koze, dan<br />

sa Lasanble nou vini avek bann<br />

pli bon lentansyon, parey nou pe<br />

dir pas RAMSAR, konblaz lanmar<br />

- prezan ki annan konblaz<br />

lanmar, apre sa msye ki’n ede<br />

pou konble, i al dir kimanyer li i<br />

kontan, mon kontan ou msye. Lo<br />

televizyon la i en bon boug me<br />

selman lanmar laba antretan<br />

North East point, dimoun letan<br />

lapli i tonbe dan plato North East<br />

Point, monte partou kote. Se sa<br />

bann zafer kontrol, kontrol<br />

lerozyon kontrol isi, kontrol laba<br />

lanvironnman nou kontinyen vir<br />

56


an ron, e sa Lasanble nou pou<br />

kontinyen vir an ron, tan ki sa ki<br />

nou appel rule <strong>of</strong> law, tan ki<br />

lalwa pa aplik pou tou dimoun.<br />

Pa krwar ki poudir z<strong>of</strong>isye<br />

lavironnman pa konnen sa.<br />

Z<strong>of</strong>isye lanvironnman i konnen li<br />

selman ki ou a fer, li i en senp<br />

pyon li, kot i ganny anvoye, kot i<br />

ganny dir laba pa ale, i pa ale.<br />

Kot i dir al laba soz, si Msye<br />

Ramkalawan la zot ava fatige li<br />

avek bann let 14 zour, selman i<br />

pa vwar i vwar zis Msye<br />

Ramkalawan, i pa vwar pli o ki<br />

manyer larivyer in ranpli avek isi,<br />

in ranpli avek laba.<br />

Mr Deputy Onorab William<br />

in anmenn en mosyon ki i annan<br />

son valer, i annan tou son sans,<br />

me mosyon Onorab William pa<br />

pou ariv okenn par, se bann pti<br />

dimoun ki pou ganny dir, ou pa<br />

kapab koup sa pye fiyapen i<br />

ganny proteze, ou pa kapab koup<br />

sa pye - me msye mon bezwen<br />

soz, non ou pa kapab. Tandi ki<br />

sa bann lezot ki annan lotorite,<br />

vre lotorite dan sa pei zot zot pou<br />

koup sa ki zot anvi ler zot anvi,<br />

fason ki zot anvi. Se sa ki bezwen<br />

sanze, napa narnyen ankor ki<br />

bezwen sanze, se tou ki bezwen<br />

sanze. E mwan mon pou donn ou<br />

sipor, zot i mansyonn en bann<br />

propozisyon. Mr Deputy, in<br />

menm propoz en komite<br />

Lasanble, mwan mon ti ava<br />

kontan ki sa komite Lasanble i<br />

ganny formen koman en<br />

oversight committee, sa enn la,<br />

met mwan lo la, pou nou letan<br />

nou pe fer sa bann zafer la,<br />

mwan osi mon ti a kontan vin lo<br />

la me parey nou pe dir Mr<br />

Deputy napa nanryen ki pou<br />

arive. Ou konnen ki pou arive?<br />

Mon a dir ou ki pou arive,<br />

netwayaz semen, la ou osi tou ou<br />

pou al pas ladan i pou dir avek<br />

ou, la i la oter ki ou bezwen<br />

koupe - ou pou annan en ta<br />

presyon lo ou, tou sa bann pti<br />

dimoun la, sa bann pti<br />

kontrakter zot pou ganny en ta<br />

presyon lo zot zot. Sey mont La<br />

Misere, sey mont laba, ou, ou a<br />

sorti avek ou file lavironnman<br />

dan ou liniform ver, dan tou ou<br />

bann zafer, tou ou bann bataklan<br />

ou a tonm lo koltar ou.<br />

Mr Deputy fodre sa pei i<br />

vin serye. Si nou koz lo en keksoz<br />

annu met li a’n aplikasyon, si<br />

nou anvi protez nou<br />

lavironnman, pye koko sepa ki<br />

lot dil, annou protez li pou tou<br />

dimoun. Akoz zis Msye Pierre,<br />

Madanm Pierreline, Zozef ek Zan<br />

ki pou protez tou pye koko,<br />

selman Sheikh Khalifa, Sheikh<br />

Bin Laden sepa ki lot zafer zot,<br />

zot pou koup tou sa ki zot anvi.<br />

E anplis ki sa, pa zis sa Mr<br />

Deputy, zet dyezel dan nou<br />

larivyer tou, ou si ou ti’n zet<br />

dyezel dan larivyer ou ti pou’n<br />

fini ganny sarze, tanto ou ti pou<br />

lo nouvel, anplis ki sa ou ti pou<br />

lo nouvel poudir Msye De<br />

Commarmond in koup de soz<br />

laba, in zet dyezel e lapolis in<br />

raporte ki poudir in fini ganny<br />

kondannen swa 6 zour prizon,<br />

swa R200 e tou sa bann zafer.<br />

Sa bann lezot la.., Mr Speaker<br />

mwan mon dir annou serye. E<br />

Onorab mon felisit ou pou sa<br />

mosyon me selman mon anvi dir<br />

avek ou menm si nou lev de<br />

lanmen anler, napa nanryen ki<br />

pou arive, mon frer. Mersi.<br />

57


DEPUTY SPEAKER<br />

Onorab William, right <strong>of</strong> reply.<br />

HON WAVEN WILLIAM<br />

Mersi Msye Deputy. Premyerman<br />

mon ti a kontan remersi tou<br />

bann dimoun ki’n koz anfaver sa<br />

mosyon e mon krwar sa Lasanble<br />

pe anvoy en mesaz ki, enn, i<br />

konsernen avek sa ki pe arive<br />

dan nou lanvironnman e ki sa<br />

Lasanble osi i anvi form parti<br />

solisyon pou rezourd e kontrol<br />

enpe sa bann problenm. An<br />

dizan sa Msye Deputy, i reste zis<br />

pou mwan dir ki, enn, se ki i<br />

zanmen tro tar pou fer sa ki<br />

byen, de mal pa fer en byen me i<br />

enportan se ki nou konsyan kwa<br />

ki pe arive, kwa ki pou en danze<br />

pou nou e kontinyelman koz lo la<br />

akoz letan mon fer en tour<br />

d’orizon mon vwar ki sa Lasanble<br />

lafors koz lo plizyer keksoz, nou’n<br />

reisi anmenn serten progre e<br />

menm sa in ganny reflekte<br />

atraver plizyer bann komite ki<br />

mon oule felisit zot ozordi.<br />

Mon propozisyon pou ki sa<br />

Lasanble swa i kree en komite<br />

pou fer oversight, e pa oubliye<br />

Mr Deputy nou annan osi en lot<br />

komite ki mon mazinen sa<br />

Lasanble i kapab donn li manda<br />

osi, pou fer oversight lo sa<br />

problenm ki sa mosyon pe trete e<br />

sa se Assurance committee.<br />

E avek sa de mo Msye<br />

Deputy mon pou demann ankor<br />

tou bann manm pou donn siport<br />

sa mosyon. Mersi<br />

DEPUTY SPEAKER<br />

Nou a pran en vot lo mosyon, tou<br />

sa ki an faver. Mosyon in pase.<br />

Nou ava adjourn ziska Mardi<br />

Prosen.<br />

(Adjournment)<br />

58

Hooray! Your file is uploaded and ready to be published.

Saved successfully!

Ooh no, something went wrong!