Download PDF - The National Assembly of Seychelles
Download PDF - The National Assembly of Seychelles
Download PDF - The National Assembly of Seychelles
Create successful ePaper yourself
Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.
NATIONAL ASSEMBLY OF<br />
SEYCHELLES<br />
Tuesday 20 th October 2009<br />
<strong>The</strong> <strong>Assembly</strong> met at 9 am<br />
<strong>National</strong> Anthem<br />
Mr Speaker in the Chair<br />
(Technical Problem)<br />
MR DEPUTY SPEAKER<br />
..Onorab Georges to take us to the<br />
motion.<br />
HON BERNARD GEORGES<br />
Bonzour Mr Deputy Speaker,<br />
bonzour tou mon bann koleg dan<br />
Lasanble, Clerk avek son lekip.<br />
Mr Deputy Speaker mon<br />
mosyon lo Order Paper i demann<br />
gouvernman pou konstrir en<br />
lenstitisyon apropriye kot<br />
dimoun, apard bann ki kalifye,<br />
pou Old People’s Home ki pa<br />
kapab pran swen avek zot lekor e<br />
ki napa personn pou fer sa, i ava<br />
resevwar lozman e swen ki<br />
neseser.<br />
Mr Deputy Speaker pou<br />
laplipar parmi nou e mon krwar<br />
pour nou tou isi dan sa Lasanble<br />
lavi i bon. Nou annan fanmiy,<br />
nou annan lakour, nou annan en<br />
travay, bann parmi nou i annan<br />
zanfan, nou annan zanmi, nou<br />
fakilte mantal e entelektyel i a en<br />
bon nivo, nou lasante i oke. Nou<br />
kapab dir ki nou ansarz nou lavi.<br />
Nou lev dan en lakaz konfortab<br />
bomaten, nou annan dekwa pou<br />
manze, nou benny dan delo ki<br />
koul dan tiyo e nou sanz dan<br />
lenz prop. Nou annan en bi dan<br />
nou lavi e nou ranpli nou<br />
zournen dan en fason konvenab<br />
– parey mon’n dir lavi i bon.<br />
Kekfwa i pa fasil, souvannfwa i<br />
annan lanmertin ek latristes. I<br />
annan defwa nou tonm malad e<br />
nou bezwen sonnyen, ouswa nou<br />
fer en aksidan, maler parfwa i<br />
pase. Me kantmenm tousala i<br />
ariv nou, nou annan fanmiy ek<br />
zanmi ki siport e soulaz nou dan<br />
nou letan difisil. Bann dimoun<br />
ki zot lavi i deroul normalman<br />
parey nou, avek parey sanson<br />
John Wirtz i dir, son bon kote e<br />
osi son move kote, nou bann<br />
dimoun normal ki pe viv en lavi<br />
normal. Sa mosyon Mr Deputy<br />
Speaker pa konsern nou.<br />
Me malerezman lavi pa osi<br />
bon, ouswa fasil pou tou nou<br />
sitwayen. Parey dan tou sosyete<br />
i annan nou dimoun ki pou<br />
divers rezon in tonm lo kote.<br />
Parfwa se zot menm ki<br />
responsab, parfwa se lavi ki’n<br />
donn zot en move kart pou zot<br />
zwe. Ki swa rezon, i annan dan<br />
tou nou distrik, enn ouswa 2<br />
dimoun ki tousel, ki’n ganny<br />
rezete, ki pe viv lo franz lavi, ki<br />
annan en lavi marzinal, sa ki<br />
Angle i apel life on the edge, se<br />
pou sa bann dimoun ki mon’n<br />
anmenn sa mosyon ozordi.<br />
Nou sosyete in fer bokou<br />
pou fer ki bann dimoun ki<br />
vilnerab i ganny sekour,<br />
gouvernman in fer bokou e bann<br />
lenstitisyon saritab in osi fer<br />
bokou. Pou zanfan, en rezo lalwa<br />
sosyal, NCC, tribinal, school<br />
meal, eksetera in ganny met an<br />
plas pou fer sir ki zanfan pa<br />
ganny ni abandonnen par sa ki’n<br />
1
met zot omonn, ni abize par<br />
okenn dimoun.<br />
Pour sa ki ganny<br />
abandonnen kantmenm lalwa i<br />
fer prosedir pou adopsyon e pou<br />
foster care. Pou bann ki napa<br />
personn dan lavi, legliz katolik i<br />
propoz fwaye e atraver<br />
lasosiasyon SOS gouvernman in<br />
met en vilaz Prezidan a zot<br />
dispozisyon. Avek en tel<br />
kouvertir i pa posib isi Sesel pou<br />
nou dir ki nou annan zanfan ki<br />
dormi dan semen parey bann<br />
street children ki nou vwar dan<br />
lezot pei. Nou rann gras ki sa<br />
napa isi e mon pr<strong>of</strong>it sa moman<br />
pou remersye tou bann ki devoue<br />
zot letan pou okip sa bann<br />
dimoun.<br />
Pou bann vye dimoun<br />
menm fenomenn i egziste. Avek<br />
sistenm pansyon sekirite sosyal<br />
pour tou dimoun ki’n ariv 63an,<br />
home carer pou sa ki annan<br />
lakaz, old people’s home dan<br />
distrik pou sa bann ki napa lakaz<br />
me ki ankor kapab viv tousel e sa<br />
enn North East Point pou sa ki<br />
pa kapab, nou vyeyar i ganny<br />
proteze e viv dan otan dignite ki<br />
nou pei i kapab afford.<br />
Andikape fizik ki pa kapab<br />
reste kot zot e dimoun ki tro<br />
malad pou reste dan zot prop<br />
lakaz i ganny fasilite kot lopital<br />
North East Point.<br />
Andikape mantal ki bezwen<br />
ganny trete koman in-patient si i<br />
annan e dapre sa ki mon<br />
konpran pou annan dan lefitir<br />
en lopital sirkyatrik pou zot.<br />
Bann ki’n fail akoz zot komet<br />
l<strong>of</strong>ans i ganny enkarsere dan<br />
prizon.<br />
Nou kapab dir Mr Deputy<br />
Speaker ki nou pei i annan en<br />
kouvertir sosyal ase byen devlope<br />
pou son bezwen e bezwen sa<br />
bann parmi nou popilasyon ki<br />
tonm dan enn sa bann sekter ki<br />
mon’n dekrir. Parkont i annan<br />
en kategori dimoun ki pas<br />
atraver bann mayon dan sa seri<br />
mezir ki servi koman en safety<br />
net.<br />
I annan sa msye ki annan<br />
apepre 35an, i napa fanmiy, in al<br />
lekol me son lespri pa tro, tro<br />
bon, i enpe retarde, i napa<br />
malady mantal ki fer ki i bezwen<br />
reste dan en lopital sirkyatrik,<br />
kekfwa i annan en pti andikap e i<br />
tonm bebelouka e i pa byen pou<br />
detrwa zour. Fon sekirite sosyal i<br />
donn li en lasistans dezabilite.<br />
Ler i byen, i fer en zournen kot<br />
en laboutik ouswa dan en lakour.<br />
I annan son prop pti lakaz, ler<br />
son maladi i leve, malerezman i<br />
dekontrole. I pa bennyen, i pa<br />
manze e i pa pran son latizann.<br />
Akoz son sitiasyon dimoun<br />
dan semen i sikann li ouswa i<br />
malkoz li. Sa i fer li fristre e<br />
parfwa i komet en l<strong>of</strong>ans. I bat<br />
en dimoun ouswa i kraz en vit<br />
transpor e i ganny arete par<br />
lapolis. Ler i ganny son sekirite,<br />
i pa konn depanse e i fini depans<br />
sa dan enn de zour, apre sa i<br />
bezwen al rod lasarite, en lasyet<br />
manze, en bwat ton eksetera. I<br />
annan defwa i bwar e i<br />
dekontrole. Ler sa i arive i vin en<br />
nwizans e dimoun ki godnard li.<br />
Sa i fer li pli fristre e serk i rekomanse.<br />
Zabitan ki konn sa<br />
msye i dir ki ler i byen i en bon<br />
garson, me ler in bwar ouswa ler<br />
2
son fou in leve i en vre nwizans<br />
dan lasosyete.<br />
Tanzantan sa garson i<br />
ganny en led – en vwayzen i donn<br />
li en lasyet manze, ouswa detrwa<br />
lenz, gouvernman i ed li avek<br />
reparasyon son lakaz, tanzantan<br />
i fer en keksoz ki anmenn en lot<br />
dimoun bat li e anvoy li lopital<br />
pou detrwa zour.<br />
Nou annan la Mr Deputy<br />
Speaker legzanp en dimoun dan<br />
lamaz lasosyete. Ler i komet en<br />
l<strong>of</strong>ans i ganny met dan kaso pou<br />
detrwa zour ziska ler i re-ganny<br />
kontrol. Ler son fou i leve i<br />
ganny met dan ward sirkyatrik<br />
pou detrwa zour. Ler i byen i<br />
reste kot li. Me menm ler i byen i<br />
pa kapab okip son prop lekor, i<br />
pa manz konvenableman, i pa<br />
benny ler i fodre, i napa dimoun<br />
pou lav e dres son lenz, alor i<br />
reste sal, i pa pran son pilil.<br />
Eski sa garson i devret<br />
reste dan en kominote kot<br />
dimoun i ignor li o minimanm e<br />
godnard li o maksimanm? Eski<br />
kominote i bezwen en tel dimoun<br />
dan zot milye kot ou pa konnen<br />
si i pou respe ou, ouswa si i pou<br />
komet en l<strong>of</strong>ans lo ou, e lekel ki<br />
responsab pou li, kominote?<br />
Legliz? DA? MNA?<br />
Epi i annan sa lot zenn<br />
onm, i annan paran e i annan ser<br />
ek frer, i viv dan en bon lakaz kot<br />
i annan tou sa ki i bezwen, in al<br />
lekol. Son fanmiy in donn li tou<br />
sa ki zot in kapab me in tonm<br />
dan drog. Son manman i dir ki<br />
set en garson model ler i pa’n<br />
fimen, i travay byen e i devoue<br />
kot lakour. Me ler in fimen son<br />
fou i leve. Sa se en zistwar<br />
Doctor Jackyll and Mr Hyde. I vin<br />
telman vyolan ki ni son manman,<br />
ni son papa pa kapab apez li, i<br />
kraz salon, i kraz divider, i kraz<br />
tou sa ki sa fanmiy in bati dan<br />
en lavi a’n antye. Son paran i<br />
esey fer tou sa ki zot kapab, zot<br />
apel lapolis pou aret sa garson,<br />
zot in anvoy li Mont Royal, zot in<br />
fer mon Per, servis sosyal, tou<br />
sord lotorite koz avek li. Ler i fer<br />
vyolans i pas en zour dan kaso<br />
me apre i ganny large akoz swa i<br />
pa’n vreman komet okenn l<strong>of</strong>ans<br />
akoz son latet pa bon, swa son<br />
fanmiy pa oule fer zafer. I pa fou<br />
alor ward sirkyatrik pa oule li, i<br />
pa sanz son lavi ditou e sa<br />
fanmiy i viv dan en kosmar<br />
toulezour, dan lafreyer ki sa<br />
volkan pou pete a nenport ki<br />
moman. Zot pa konnen kote zot<br />
pou tournen.<br />
Apre i annan sa zenn onm<br />
ki li i napa personn dan lavi. I ti<br />
reste avek en manman sonnyen<br />
me ler son manman sonnyen in<br />
mor in tonm dan lalkol. Personn<br />
pa oule anploy li e annefe i pa<br />
enterese pou li ganny anploye. I<br />
fouy dan bin e vann boutey<br />
plastik pou li ganny son lavi.<br />
Me okontrer sa bann lezot<br />
dimoun ki fer sa travay koman<br />
en ganny-pen, li i fer sa zis pou li<br />
bwar. An fouyan dan bin in<br />
realize ki souvann fwa i annan en<br />
bwat take away avek manze ki<br />
ankor ladan, alor sa zenn onm i<br />
servi bin koman son restoran e i<br />
manz restan lezot dimoun. I<br />
dormi anba lavarang laboutik<br />
ouswa dan en pti gento kek par.<br />
I pa bennyen, i pa sanz son lenz.<br />
In ariv Mr Deputy Speaker o pli<br />
ba ki i posib dan lasosyete.<br />
3
Mon’n donn sa 3 legzanp<br />
koman ilistrasyon sa problenm.<br />
Tou le 3 i baze lo dimoun ki<br />
egziste e mon sir ki nou tou nou<br />
rekonnet sa kategori dimoun dan<br />
nou distrik. Nou tou isi dan sa<br />
lasanble nou annan enn ouswa<br />
de sa dimoun dan nou landrwa e<br />
pourtan i pa ti devret annan.<br />
Personn pa devret Mr Deputy<br />
Speaker viv dan dezespwar lo<br />
lamaz lasosyete e personn dan<br />
lasosyete pa devret bezwen pe viv<br />
avek fardo sa bann tel dimoun.<br />
Nou en lasosyete devlope<br />
avek en lenfrastriktir debaz lo en<br />
bon nivo, nou annan le mwayen<br />
pou anmas sa ki pli vilnerab me<br />
nou sosyete pa’n pran an kont sa<br />
kategori dimoun ki mon’n fek<br />
dekrir. Zot en kategori apar, zot<br />
pa ase fou pou al Lazil, l<strong>of</strong>ans ki<br />
zot komet pa ase enportan pou<br />
zot al prizon, zot pa ase vye pou<br />
zot al dan Old People’s Home e<br />
zot pa ase byen pou zot viv tousel<br />
ouswa dan en fanmiy normal.<br />
Me zot la e nou angaz nou avek<br />
zot toulezour. Nou donn en R25<br />
a sa garson ki tonm bebelouka,<br />
nou dir avek sa enn ki pe fouy<br />
dan bin, ‘e ou la aret fouy dan sa<br />
bin don’.<br />
Nou asiz avek sa manman<br />
ki son garson in fou avek drog e<br />
nou pran par dan son soufrans.<br />
Tanzantan nou al enpe pli lwen,<br />
nou ekrir departman sosyal pou<br />
met sa ka devan zot oubyen nou<br />
anmenn enpe lenz prop pour sa<br />
dimoun. Nou menm pran enpe<br />
son larzan sekirite tanzantan e<br />
aranz li avek en take away, pou<br />
donn li en bwat toulezour pou ki<br />
omwen i a ganny en repa<br />
apropriye par zour. Lapolis a<br />
son tour i ede, zot anferm sa<br />
bann dimoun ler en l<strong>of</strong>ans in<br />
ganny komet e gard zot pou<br />
detrwa zour pou apez enpe<br />
tansyon e les sa dimoun retrouv<br />
son leta normal. Lopital osi<br />
parfwa i met sa dimoun lo<br />
tretman ler son fou i leve me to<br />
ou tar sa bann dimoun i bezwen<br />
ganny large e serk visye i rekomanse.<br />
Vwazen i agase, touris<br />
i konplent ki zot vwar dimoun pe<br />
fouy dan bin, sa manman i<br />
retrouv li dan la terer e sa<br />
dimoun i retourn fer parey i<br />
abitye. Limaz Mr Deputy<br />
Speaker e larealite pa bon.<br />
Mon mosyon pe rod en<br />
solisyon pou problenm ki bann<br />
dimoun ki mon’n fek dekrir i<br />
poze. I annan plizyer solisyon<br />
anvizazab me i annan de solisyon<br />
ki pa solisyon. Avoid sa size e dir<br />
ki sa i ariv dan tou pei e isi Sesel<br />
omwen nou pa vwar li bokou<br />
ouswa i pli pir dan bann pei<br />
parey Lanmerik ek Langleter.<br />
Menm si sa i vre i pa en solisyon.<br />
I annan en problenm ki egziste e<br />
menm si i en pti problenm lo nivo<br />
mondyal i enn ki nou sosyete i<br />
devret aborde e rezourd parey<br />
nou’n fer avek bokou lezot.<br />
Solisyon tanporer osi i pa<br />
en solisyon. Nou’n seye e i pa’n<br />
marse. I pa en solisyon pou les<br />
en dimoun fer en l<strong>of</strong>ans e apre<br />
aret li e les lotorite deal avek li.<br />
Parey sanson i dir, en zour i a<br />
sorti e problenm pou rekomans<br />
ankor. Menm zafer avek ward<br />
sirkyatrik. Ler sa dimoun in<br />
refer o ganny large e souvannfwa<br />
i rekomans son problenm.<br />
Sa ki mon pe demann sa<br />
Lasanble pou aprouve se fer fas a<br />
4
sa problenm e trouv en solisyon<br />
permanan. Parey bokou sosyete<br />
dan lemonn Sesel in rod fason<br />
pou ki dimoun rezete i ganny<br />
okipe. Depi lontan nou dimoun<br />
in adopte en sistenm foster care<br />
pou zanfan e bokou zanfan in<br />
grandi dan bann fwaye ere e stab<br />
avek sa ki nou apel en manman<br />
sonnyen. Koman noter, mon<br />
souvann fwa ganny demande par<br />
en madan pou fer en testaman e<br />
les en keksoz – en bout later<br />
paregzanp pou son piti sonnyen.<br />
Parfwa si en dimoun ki vin fer en<br />
lavant later e donn lazouisans<br />
son manman sonnyen. Sa bann<br />
keksoz set en temwayaz a sikse<br />
en sistenm ki’n ganny met an<br />
plas par nou sosyete pou rezourd<br />
nou problenm. En home grown<br />
solution parey nou kapab dir. E<br />
sa se meyer solisyon posib dan<br />
en pei. Se pou sa rezon ki okenn<br />
progranm sosyal ki vize ver<br />
proteksyon ouswa amelyorasyon<br />
lavi en dimoun i merit otan ki<br />
posib ganny fer par fanmiy<br />
limenm.<br />
Rol gouvernman se pou<br />
met striktir an plas me les<br />
lafanmiy okip zot prop dimoun.<br />
Lafanmiy i pli devoue e dimoun i<br />
pli alez dan en lanvironnman ki<br />
zot abitye avek. Nou’n ganny en<br />
legzanp sa fenomenn, pa tro<br />
lontan pase ler sistenm home<br />
carers ti ganny reformen e kot<br />
gouvernman in bezwen retourn lo<br />
son desizyon pou pa pey en<br />
manm lafanmiy pou okip en lot<br />
manm menm fanmiy koman<br />
home carer.<br />
Mon’n fer sa parantez Mr<br />
Deputy Speaker pou eksplike ki<br />
malgre ki nou ti ava kapab<br />
anvizaz en solisyon kot en manm<br />
fanmiy, enn sa bann dimoun ki<br />
sa mosyon pe koz lo la i ava<br />
ganny lasistans gouvernman pou<br />
pran swen avek zot dimoun<br />
ouswa kot en foster parent,<br />
oubyen en home carer i ava<br />
ganny peye pou fer li, sa pa pou<br />
marse dan tou ka. Si sa bann<br />
dimoun in ariv dan sitiasyon kot<br />
zot ladan, se presizeman akoz<br />
manm zot fanimy pa oule ouswa<br />
pa kapab deal avek zot ouswa zot<br />
napa en manm lafanmiy. Pou<br />
trouv en solisyon nou bezwen<br />
alor regard an deor lafanmiy.<br />
Mon mosyon i koz lo en<br />
lenstitisyon. Permet mwan pou<br />
dir o komansman ki mwan mon<br />
pa en gran gran fan lenstitisyon.<br />
Otan ki posib mon krwar dan en<br />
solisyon kot lafanmiy i annan<br />
premye devwar pou okip son<br />
dimoun. Me ler napa lot solisyon<br />
gouvernman i bezwen step in e<br />
pran son responsabilite. Mon’n<br />
reflesir bokou lo bann lezot<br />
solisyon posib, paregzanp en<br />
NGO ouswa en legliz ti ava kapab<br />
etablir en landrwa kot bann ki<br />
napa manze ti ava kapab vin<br />
pran en repa, en soup kitchen<br />
parey nou vwar dan diferan pei.<br />
Me mon pa krwar ki sa i en<br />
solisyon.<br />
Premyermman i ti pou ed<br />
sa detrwa dimoun ki viv dan<br />
zanmerant lavil me parey mon’n<br />
dir sa bann kalite dimoun ki<br />
bezwen latansyon i eparpiye dan<br />
tou nou bann distrik e i napa<br />
bokou zot. Alor en landrwa<br />
santral pa pou ed tou sa ki<br />
bezwen e enn dan sak distrik pa<br />
5
fer sans akoz napa ase sa bann<br />
dimoun.<br />
En tel fasilite i fer sans dan<br />
en gran lavil kot i annan bokou<br />
san-z-abri me pa dan en pti pei<br />
kot napa bokou e tou manyer en<br />
tel linisyativ pa ti pou reponn a<br />
bann lezot bezwen parey swen e<br />
landrwa dormi.<br />
Nou ti a kapab anvizaz en<br />
travayer sosyal dan sak distrik<br />
pou okip sa detrwa dimoun me<br />
kou en tel linisyativ ti pou<br />
proibitif e tou manyer sa piti ki<br />
fou ler i fimen pa ti pou kapab<br />
ganny deal avek dan en tel fason.<br />
Mon’n vire tournen Mr Deputy<br />
Speaker me mon pa vwar okenn<br />
lot solisyon ki en lenstitisyon,<br />
enpe parey Old People’s Home<br />
North East Point pou sa bann<br />
dimoun ki bezwen latansyon swa<br />
an permanans swa tanzantan.<br />
Mon anvizaz en home avek<br />
son direkter, son ners e son bann<br />
asistan. Mon vwar sa koman en<br />
landrwa parey Sant Mont Royal<br />
ki ganny finanse par fon sekirite<br />
sosyal. Dimoun a kapab ganny<br />
admet dan sa home swa par zot<br />
prop linisyativ, swa linisyativ par<br />
travayer sosyal dan distrik, zot<br />
paran eksetera. Ler en dimoun i<br />
ganny admet dan sa home i pou<br />
konnen ki i pou ganny 3 repa par<br />
zour, ki sa miss pou asire ki i<br />
bennyen e ki i met en lenz prop e<br />
pli enportan ki i pran son<br />
latizann dan fason ki i fodre e<br />
kan ki i fodre pran.<br />
Sa dimoun nwizans ek sa<br />
dimoun homeless ki fouy dan bin<br />
pou retrouv en dignite dan zot<br />
menm, lasosyete pou santi li pli<br />
byen akoz son sitwayen pa pou<br />
ganny les en kote. Sa home i ava<br />
osi trouv en lanplwa pou sa ki<br />
kapab travay e fer zot re-vin<br />
prodiktiv. Fodre pa ki sa home i<br />
vin en prizon ouswa en kazern,<br />
fodre ki i reste en home.<br />
Me i annan en lot kategori<br />
dimoun ki fodre nou pa obliye –<br />
sa se sa dimoun ki normal me ki<br />
tanzantan i dekontrole. Li i pa<br />
kapab reste dan kaso e<br />
deplizanpli spesyalis sirkyatrik<br />
pa oule pran sa bann dimoun<br />
koman en inpatient. Me sa<br />
dimoun i bezwen ganny met dan<br />
en landrwa pou son sekirite ek<br />
sekirite son fanmiy e lasosyete<br />
pou detrwa zour ler son fou i<br />
leve.<br />
Mon anvizaz en parti sa<br />
home pou deal avek sa kategori<br />
dimoun. Tel parey fanmiy en<br />
dimoun ki vreman annan maladi<br />
mantal i kapab demann en ziz<br />
pou fer lord pou admit sa manm<br />
zot fanmiy kot lopital sirkyatrik,<br />
menm prosedir i kapab ganny<br />
anvizaze pour sa bann dimoun ki<br />
akoz zot overdose oubyen zot<br />
mank zot dose zot pe kontrole.<br />
Sa kategori dimoun zot osi pou<br />
ganny swen ki zot bezwen me zot<br />
pou reste dan en landrwa ki an<br />
sekirite, kot zot pa kapab sorti<br />
ziska ler zot in retourn normal.<br />
Mon rekonnet kantmenm<br />
ki pou sa kategori dimoun ki<br />
drog i tourn zot latet ki menm en<br />
home i en solisyon tanporer akoz<br />
ler zot byen, zot normal e zot<br />
retourn dan lasosyete kot zot<br />
lakour. Si mon’n propoz ki zot<br />
osi zot ganny pran an kont dan<br />
en tel lenstitisyon se pou donn<br />
lespwar sa bann paran ki napa<br />
6
landrwa pou anvoy zot zanfan ler<br />
zot zanfan i vin vyolan. Mon pa<br />
krwar ki ni kord gard, ni ward<br />
lopital i apropriye. A’n atandan<br />
ki en lenstitisyon i ganny kree<br />
pou zot prop bezwen sel<br />
alternativ se sa home ki mon pe<br />
propoze.<br />
Avek en tel lenstitisyon Mr<br />
Deputy Speaker mon krwar ki<br />
nou kouvertir sosyal pou ganny<br />
ankor en pwen. Mon konnen ki<br />
mon pa tousel dan sa panse,<br />
mon’n koz avek bokou travayer<br />
sosyal e relizye pou esey rezourd<br />
sa bann problenm ki nou fer fas<br />
avek. Mon’n ekout bokou paran<br />
e diskit avek zot lo sa ki zot ti<br />
pou kontan vwar pou ed zot. Tou<br />
sa bann dimoun i dakor ki i<br />
annan en mank mekanism pou<br />
deal avek sa kategori dimoun ki<br />
nou pe koz lo la e ki bann<br />
lenstitisyon ki egziste pa bann ki<br />
apropriye pou servi.<br />
Mon lapel ozordi a nou<br />
Lasanble se pou siport demars e<br />
anvoy sa lide kot gouvernman<br />
pou son letid e mon espere pou<br />
son lenplimantasyon. Mersi Mr<br />
Deputy Speaker.<br />
MR DEPUTY SPEAKER<br />
Okenn ki segonn mosyon? Ou ti<br />
a kontan fer lentervansyon?<br />
Proceed Onorab Potter.<br />
HON MARIE-LOUISE POTTER<br />
Mr Deputy Speaker byen ki nou<br />
konpran lespri sa mosyon e nou<br />
konpran bon lentansyon Onorab<br />
Georges. Byen ki nou konpran<br />
konsern ki’n ganny souleve,<br />
bann legzanp ki’n ganny donnen<br />
e bann ilistrasyon ki’n ganny fer.<br />
Byen ki nou senpatiz avek bann<br />
viktim sa sitiasyon e nou<br />
senpatiz avek bann fanmiy ki<br />
ozordi vwar zot fas a sa sitiasyon.<br />
Byen ki nou senpatiz avek nou<br />
bann MNAs, nou tou ki la nou<br />
annan enn ou de sa bann<br />
sitiasyon dan nou distrik ki<br />
souvann fwa zot vin<br />
rod led devan nou laport. Byen<br />
ki nou ti a swete nou osi annan<br />
en solisyon en pti pe ideal ki<br />
petet pli vit ki posib.<br />
Malerezman tou pa sitan<br />
fasil Mr Deputy Speaker. Nou pa<br />
partaz lopinyon ki en lot<br />
lenstitisyon, mon dir en lot<br />
lenstitisyon finanse par leta,<br />
konstrir par leta, e manage, e<br />
mentenir par leta tousel pou en<br />
solisyon dirab pou sa problenm.<br />
Nou pa partaz sa lopinyon apre<br />
ki nou’n konsilte, nou’n rod<br />
konsey bann pr<strong>of</strong>esyonnel dan sa<br />
domenn e nou’n osi rod konsey e<br />
pozisyon minister zafer sosyal lo<br />
sa size.<br />
Mr Deputy Speaker ki<br />
bann pr<strong>of</strong>esyonnel dan sa<br />
domenn i dir nou? Premyerman<br />
bann pr<strong>of</strong>esyonnel i dir nou ki<br />
tandans modern ozordi se pou<br />
dekouraz enstitisyonalizasyon sa<br />
problenm. Dekouraz li akoz dan<br />
bann pei kot zot in esey al dan sa<br />
direksyon zot in plito agrav sa<br />
problenm. Agrav li dan ki fason?<br />
Zot in kree en landrwa ki<br />
finalman in vin, mon regrete pou<br />
servi sa term en dumping site<br />
pou sa bann kategori dimoun ki<br />
nou pe koz lo la e sa dan limenm<br />
i dehumanize sa problenm ki nou<br />
oule adrese.<br />
Bann pr<strong>of</strong>esyonnel i dir<br />
nou osi ki enstitisyonalizasyon sa<br />
problenm i pou ankouraz, annan<br />
7
plis sa bann ka akoz i pou<br />
ankouraz bann fanmiy pa pran<br />
zot responsabilite viz-a-vi zot<br />
bann pros e dan en serten fason<br />
pou ankouraz labi. Me pli<br />
enportan zot santi ki<br />
enstitisyonalizasyon sa problenm<br />
pou tir nou lo laspe pli enportan,<br />
adres en problenm parey e sa se<br />
son laspe prevansyon. Sosyete<br />
pou give up de-o-debit, de-okomansman<br />
pou etablir bann<br />
progranm pou anpese ki sa bann<br />
frer ek ser imen i tonm dan sa<br />
sitiasyon. Fanmiy pou pas sa<br />
problenm antyerman lo ledo<br />
gouvernman ouswa sa<br />
lenstitisyon. Nou pou end up<br />
avek menm sitiasyon ki nou<br />
gannyen ler nou kree bann<br />
lenstitisyon parey nou konn tre<br />
byen.<br />
Mon krwar ki nou tou nou<br />
konnen ki ler ou kree en<br />
lenstitisyon parey ou pou osi pe<br />
kree demann e ou pou menm pe<br />
kree demann ki pa neseserman<br />
reflekte bann kriter ki Onorab<br />
Georges in koz lo la.<br />
Mr Deputy Speaker nou<br />
pou pe fail koman en sosyete dan<br />
nou resposanbilite koman<br />
parlman pou responsabiliz nou<br />
sosyete, nou kominote, nou bann<br />
fanmiy fas a sa bann dimoun<br />
parey. E ler koman en sosyete,<br />
koman en kominote, koman en<br />
fanmiy nou give up lo enn nou<br />
pros, nou annan en problenm.<br />
Mr Deputy Speaker Onorab<br />
Georges in dir nou, mon konnen<br />
tre senserman ki sosyete in fer<br />
en kantite dan sa direksyon e<br />
limenm li i rekonnet sa. Wi,<br />
nou’n fer en kantite, nou’n kree<br />
en kantite schemes, nou’n kree<br />
en kantite lenstitisyon ki’n kout<br />
en kantite pa zis pou konstrir,<br />
pou mentenir, pou anbelir e pou<br />
fer sir ki i marse.<br />
Me ki nou’n vwar? Annou<br />
pran tou sa bann lenstitisyon<br />
enn par enn. Ler nou ti kree li<br />
nou ti dir - napa bokou zot sa<br />
bann dimoun, i annan enn de<br />
dan sak distrik, annou dir ki sa<br />
bann ka ki Onorab Georges in dir<br />
nou i annan enn de dan sak<br />
distrik, ki fer 25 fwa 2 ki fer 50<br />
dimoun. Demen nou al kree en<br />
lenstitisyon parey nou pou<br />
annan nou 50 dimoun dan en<br />
lenstitisyon e nou pou annan<br />
nou en waiting list 150 mil –<br />
petet mon enpe egzazere me 150<br />
e sa waiting list pou kontinyen<br />
ogmante, ogmante e ki pou arive,<br />
nou tou nou pou fer sa ki nou<br />
konnen politisyen i fer byen e tre<br />
byen se pass the buck.<br />
Mr Deputy Speaker lo sa<br />
size, bann pr<strong>of</strong>esyonnel dan sa<br />
domenn in dir mwan dir Onorab<br />
Georges the buck must stop here.<br />
Kot sak fanmiy, kot sak<br />
kominote, kot bann dimoun ki<br />
bezwen osi donn en koudmen<br />
pou anpese ki sa zenn onm i<br />
tonm dan sa sitiasyon, anpese ki<br />
sa zenn onm i viv lo semen. E se<br />
sa ki mon krwar ki nou devret<br />
met tou nou lenerzi lo la, se sa ki<br />
nou devret met bann progranm<br />
vize ver.<br />
Yer nou’n fer lenstitisyon<br />
pou bann home for the elderly,<br />
bann dimoun - yer nou’n fer en<br />
lenstitisyon pou bann ki’n ganny<br />
entoksike avek drog avek lalkol,<br />
yer nou’n fer en lentitisyon pou<br />
bann orfelina. Mr Deputy<br />
8
Speaker si ozordi nou pe dir<br />
annou fer en lot lenstitisyon pou<br />
sa lot kategori dimoun ki pa ni<br />
enfirm, ki pa fou, ki pa malad, ki<br />
pa disabled, ki demi fou me i pa<br />
fou. Demen nou pou vin la dan<br />
Lasanble e nou pou dir, i annan<br />
en problenm prostitisyon annou<br />
kree en lenstitisyon pou bann<br />
prostitye. Apre-d-men nou pou<br />
vini nou annan en problenm<br />
bann dimoun ebete, annou kree<br />
en lenstitisyon pou bann dimoun<br />
ebete. Mr Deputy Speaker mon<br />
regrete pou dir ki lo sa size mon<br />
prefere swiv konsey bann sikolog,<br />
bann pr<strong>of</strong>esyonnel ki’n advise<br />
nou lo sa direksyon.<br />
Mr Deputy Speaker nou osi<br />
pa partaz sa lopinyon baze lo<br />
konsey ki minister responsab<br />
pou sosyal in donn nou. Ki<br />
minister responsab pou sosyal i<br />
dir? Ki konsey zot dir nou?<br />
Minister sosyal i dir nou<br />
premyermman ozordi minister e<br />
gouvernman pa dan en pozisyon<br />
finansyel lo en pwennvi kou pou<br />
nou al envestir dan en nouvo<br />
lenstitisyon e menm si nou ti pou<br />
annan sa ta larzan pou envestir<br />
dan sa lenstitisyon nou napa<br />
garanti ki nou pou annan sa<br />
lekip resours imen ki pou kapab<br />
antretenir en tel lenstitisyon. Si i<br />
difisil e enposib pou en fanmiy<br />
deal avek en ka ki i annan ou en<br />
kominote deIal avek 2 ka ki i<br />
annan, kimanyer nou pou<br />
espekte ki kalite pr<strong>of</strong>esyonnel, ki<br />
kalite mendev ki nou pou al rode<br />
pou met dan sa lenstitisyon pou<br />
fer li marse.<br />
Mr Deputy Speaker<br />
minister sosyal i les nou konpran<br />
ki already nou annan en kantite<br />
problenm pou nou soutenir bann<br />
servis ki nou pe donnen dan<br />
bann lenstitisyon egzistan. Home<br />
for the elderly North East Point,<br />
Minis in vini 2 semenn pase in<br />
dir nou i kout gouvernman R1<br />
milyon par mwan pou mentenir.<br />
Sa san kont lezot homes ki<br />
annan dan bann distrik, e dan<br />
bann rezyon, san kont lezot<br />
lenstitisyon parey Mont Royal,<br />
parey Les Canelles ki pou le<br />
moman zot pe ganny pran swen<br />
North East Point, parey Rehab,<br />
parey lopital North East Point<br />
limenm tou sa bann lenstitisyon<br />
ki nou’n sey etablir pou adres en<br />
problenm sosyal spesifik.<br />
Mr Deputy Speaker<br />
minister sosyal i konsey nou e i<br />
dir nou ki ozordi sa ki zot zot<br />
konsevwar koman en solisyon pli<br />
dirab se re-entegrasyon, se met<br />
anplas bann progranm sipor lo<br />
nivo distrik, lo nivo kominote, lo<br />
nivo fanmiy pou re-entegre nou<br />
bann frer ek ser ki’n tonm<br />
dekote. Ranforsi bann servis<br />
after care ki Psychiatric ward i<br />
donnen. Ranforsi servis, elarzi<br />
servis ki Mont Royal i donnen,<br />
elarzi servis ki fitir lopital, sant<br />
mantal Les Canelles pou donnen<br />
e mon’n ganny fer konpran ki<br />
plan pou nouvo lopital Les<br />
Canelles pou osi enkli en<br />
additional wing ki pou zisteman<br />
target bann ka enpe pli acute, pa<br />
bann dimoun ki fou net me<br />
selman bann ka ki vreman<br />
medikalman bann sikolog, bann<br />
dokter i dir, wi, sa enn la nou’n<br />
donn li tretman 1 semenn dan<br />
lopital me si nou larg li<br />
probableman si i mank enn sa<br />
9
pilil, si i neglize lo son after care,<br />
son follow up treatment i pou vin<br />
pli fou. Sa i a selman ganny fer<br />
baze lo konsey strikteman<br />
medikal akoz si nou al ouver sa<br />
laport nou tou la mon krwar –<br />
omwen mon krwar dan sak<br />
fanmiy oubyen dan sak extended<br />
family nou annan enn sa bann<br />
dimoun ki nou osi nou pou met<br />
lo sa lalis pou anvoy laba.<br />
Mr Deputy Speaker mon<br />
krwar ki tou resaman parey zot<br />
in tande sa size, bann problenm<br />
ki vin bann konsekans direk,<br />
bann abi drog, abi lalkol, bann<br />
problenm sosyal ki nou vwar pe<br />
ogmante dan bann distrik, nou’n<br />
swiv, in vin size, in konsern, in<br />
ganny souleve dan bann meeting<br />
konsiltativ ki Prezidan in fer avek<br />
son gouvernman dan tou bann<br />
distrik. E mon krwar pou mwan<br />
in en lokazyon pou gouvernman<br />
e Prezidan edik, pas en mesaz<br />
resposanbilite, pas en mesaz care<br />
avek nou bann dimoun e pas en<br />
mesaz avek nou pep ki i annan<br />
en limit lo sa ki gouvernman i<br />
kapab fer. Napa limit lo sa ki<br />
gouvernman ti a kontan fer<br />
oubyen i anvi fer, napa limit lo<br />
nesesite ede, napa limit lo<br />
nesesite rezourd tou problenm.<br />
Nou krwar ladan koman bann<br />
politisyen me i annan en limit<br />
malerezman lo posiblite ki<br />
gouvernman i annan pou li<br />
kapab adres tou bann problenm<br />
sosyal e sirtou bann problenm ki<br />
pe anplifye avek sa fleo drog. E<br />
mon realize, Onorab Georges<br />
koman en avoka i vwar sa bann<br />
problenm, i viv sa bann problenm<br />
e mon konnen i senser sirtou ler<br />
kot i konsern distrik ki in ganny<br />
elekte ladan. Me malerezman<br />
nou pou bezwen adres sa<br />
problenm dan son fason en pti pe<br />
pli obzektiv, nou pou bezwen<br />
ansanm, e nou pa kapab divize lo<br />
la, ed nou pep, ed nou bann<br />
fanmiy, met anplas bann<br />
progranm sipor, donn bann led<br />
pr<strong>of</strong>esyonnel, kominote i bezwen<br />
involve ladan. Nou pa kapab sot<br />
laba e dir nou anvoy sa kot<br />
gouvernman akoz gouvernman se<br />
nou. Sa larzan ki gouvernman<br />
pou al invest ladan probableman<br />
nou pou bezwen prete, sa larzan<br />
ki nou pou bezwen maintain sa<br />
lenstitisyon nou menm nou ki<br />
pou vin la dan sa Lasanble e nou<br />
menm nou ki pou vot kont sa<br />
bidze pou al laba, nou menm nou<br />
ki pou vin la nou poudir la la ki<br />
pe arive avek sa lenstitisyon, oli<br />
ners, akoz ners pe kite, pey ners<br />
plis, pey gardyen, pey lot, pey<br />
sekirite. Nou pou pe agrav sa<br />
problenm olye donn li en solisyon<br />
dirab e en solisyon pli imen.<br />
Mr Deputy Speaker dan<br />
high level forum ki nou’n fer<br />
deryenmman, sa size osi in vin<br />
en topik diskisyon e kot Prezidan<br />
ti eksprim son konsern e mwan<br />
osi mon’n pas konsern bann<br />
MNAs avek Prezidan akoz nou<br />
tou nou partaz e nou viv sa ki<br />
Onorab Georges e tou bann MNA<br />
lopozisyon e ki afekte tou bann<br />
MNA lot kote latab. Sa i pa en<br />
problenm en kote ou en lot kote,<br />
i en problenm tou le de kote. Se<br />
pou sa rezon ki Prezidan in<br />
demann minister zafer sosyal<br />
ansanm avek minister<br />
devlopman kominoter pou adres<br />
sa size dan en fason en pti pe pli<br />
10
agresiv e mon kontan pou anons<br />
ek lasanble ki semenn prosenn,<br />
tre byento pou annan lansman –<br />
Onorab De Commarmond i dir<br />
mwan demen, pou annan<br />
lansman en seri task force dan<br />
tou distrik ki i ava konpri tou<br />
bann partener konsernen ki pou<br />
ganny met an plas pou zisteman<br />
donn sa sipor sa fanmiy, donn sa<br />
sipor sa viktim, donn sa sipor<br />
kominote kot nou tou nou ava<br />
kapab zwe nou rol, nou a kapab<br />
zwe nou pti bout e mon asire ki<br />
sakenn de nou i fer nou pti bout<br />
nou pou vwar en laklerte dan sa<br />
direksyon, rezourd sa problenm<br />
apard kree en lot lenstitisyon, en<br />
lot batiman, en lot<br />
ladministrasyon pour nou<br />
rezourd en vye problenm me ki<br />
malerezman nou pe vwar ki i pe<br />
agrave.<br />
E la mon a osi pr<strong>of</strong>it sa<br />
lokazyon pou mwan dir ki<br />
gouvernman e byensir Prezidan<br />
Michel nou pe komans vwar en<br />
pe laklerte, enpe lespwar, mon a<br />
dir lespwar dan nou lalit viz-a-vi<br />
drog Sesel. Nou’n koz bokou<br />
akoz mon krwar at the back <strong>of</strong><br />
tou sa bann problenm nou pou<br />
vwar en sel keksoz drog. Se pou<br />
sa rezon depi ler nou’n dan sa<br />
Lasanble nou’n koz for lo drog,<br />
nou’n pran bann mezir ki pa<br />
popiler. Nou’n etablir NDEA nou<br />
ti divize lo letablisman NDEA,<br />
nou’n tann en ta kritik lo NDEA,<br />
nou’n tann Irish bashing kot<br />
NDEA i konsernen me nou’n tenir<br />
for. Nou’n tenir for e nou pe<br />
vwar rezilta ki NDEA pe<br />
anmennen dan sa lalit kont drog<br />
e ki a labaz sa bann problenm ki<br />
nou vwar pe agrave dan tou nou<br />
distrik.<br />
Mr Deputy Speaker an<br />
konklizyon mon a dir ki priyorite<br />
minister responsab pou sosyal se<br />
premyermman pou konsolid e<br />
enplimant bann nouvo progranm<br />
sipor dan bann distrik, dan bann<br />
kominote, dan bann fanmiy.<br />
Dezyenmman pou konsolid<br />
bann lenstitisyon ki deza an<br />
egzistans. Nou pa kapab al kree<br />
en nouvo lenstitisyon kan nou<br />
deza annan problenm pou<br />
soutenir bann lenstitisyon ki nou<br />
menm nou nou deza kree.<br />
Trwazyenmman, e la mon a<br />
remersye Onorab Georges ki’n<br />
anmenn sa problenm a latansyon<br />
sosyete - konsyantiz nou pep.<br />
Annou fer en ledikasyon nou pep<br />
lo sa problenm, annou nou tou<br />
anmenn en crusade personnel e<br />
ki i ava vin en crusade nasyonal<br />
pou nou angaz nou pep pou fer<br />
fas e pou nou rod en solisyon<br />
dirab, en solisyon responsab, en<br />
solisyon ki pa pou kree en lot<br />
problenm fas a sa sitiasyon ki<br />
nou pe debat.<br />
Alor lo sa not pou konklir<br />
mon regrete ki malgre nou<br />
konpran lentansyon nob e senser<br />
sirtou sorti kot Onorab Georges,<br />
nou pa pou kapab aprouv sa<br />
mosyon ki pe demann<br />
gouvernman pou al kree en lot<br />
lenstitisyon, pou al envestir dan<br />
en lot lenstitisyon sirtou dan sa<br />
sitiasyon kot nou pe koz lo<br />
responsabiliz nou pep, nou pe<br />
koz lo reform, nou pe koz lo<br />
sakrifis, nou pe koz lo problenm<br />
ekonomik, nou pe koz lo koupir<br />
bidze, nou pe koz lo IMF.<br />
11
Mr Deputy Speaker pour<br />
sa bann rezon nou pa pou kapab<br />
siport sa mosyon. Mersi bokou.<br />
HON GERVAIS HENRIE<br />
Bonzour tou-l-monn. Mr Deputy<br />
i annan enpe letan pase, en zour<br />
swar mon sorti regard en film kot<br />
Deepam Cinema e mon pe monte<br />
Castor Road ver 11er diswar mon<br />
vwar en tantin pe asize kot Kris e<br />
sa tantin i kriy mwan, e i<br />
demann mwan si mon annan<br />
sigaret. Zantiman mon reponn<br />
mon dir li non mon pa fimen,<br />
ekskiz mwan, me i zour mwan.<br />
Mon’n zis riye e mon’n ale.<br />
Me sa sitiasyon in fatig<br />
mwan en pti pe. Akoz mon dir be<br />
sa tantin 11er ekek diswar ki i pe<br />
fer la lo semen, i kapab ganny<br />
atake, i tre vilnerab. E eski dan<br />
Sesel sa ler i annan en tantin ki<br />
napa en lakour pou li antre,<br />
ouswa napa zanfan pou okipe. E<br />
apre letan ou reste dan visinite<br />
lavil ou vwar en kantite sa bann<br />
sitiasyon kot aswar ou pas kot<br />
Maison La Rosière ou vwar en<br />
boug pe tal en pti sifon avek en<br />
zorye pou li dormi devan laport<br />
H.Savy Insurance e i komans fer<br />
ou demann ou lekor kestyon kote<br />
ki nou’n al mal.<br />
Dan letan ki mon’n travay<br />
SBC, ou al travay granmaten, 5er<br />
bomaten ou lo semen e ou vwar<br />
bann dimoun pe dormi partou lo<br />
bann latab ki vann bingo anba<br />
Camion Hall e ankor sa in en size<br />
ki’n preokip mwan en pti pe.<br />
Letan ki mon’n antre dan<br />
politik parfwa i annan dimoun, i<br />
annan fanmiy paregzanp dan<br />
distrik Larivyer Anglez i annan<br />
dimoun ki’n apros mwan, ki’n<br />
akont mwan bann sitiasyon<br />
egzakteman parey Onorab<br />
Georges in dekrir kot i annan<br />
bann fanmiy ki malgre zot oule<br />
pran swen avek me selman akoz<br />
kekfwa zot vin vyolan parfwa e<br />
malgre fanmiy i konsyan ki zot<br />
bezwen annan sa responsabilite<br />
zot anvi take care <strong>of</strong> their own me<br />
zot napa kapasite pou fer li e zot<br />
pa konnen ki zot pou fer.<br />
Ou voyaze ou al dan bann<br />
lezot pei aletranze ou vwar sa<br />
bann sitiasyon, bann sans-abri e<br />
premye lenpresyon ki kree se ki<br />
vwala i annan en pei ki pa pe<br />
pran swen avek son bann<br />
dimoun, en gouvernman ki pa<br />
care, ki napa konpasyon e parfwa<br />
i afekte menm ou sezour pou<br />
reste dan sa pei akoz ou ganny<br />
harass avek sa bann dimoun.<br />
Sesel i pa byen pour nou<br />
annan bann sitiasyon parey akoz<br />
souvanfwa nou’n tann dir poudir<br />
zonm i osant devlopman dan<br />
Sesel, nou bann dimoun pa pou<br />
ganny kit deryer e sa mosyon<br />
napa nanryen kontrovers avek e<br />
pour mwan si mon etidye li byen<br />
mon vwar i en mosyon tre imen e<br />
pe demann nou pou annan<br />
konpasyon pou bann zisteman ki<br />
pe ganny kit deryer parske nou<br />
pe pas atraver en sanzman rapid<br />
dan nou sosyete, reform<br />
ekonomik gouvernman i pli<br />
konsernen avek, bann sanzman<br />
dan kad legal, son…..<br />
(Technical Problem)<br />
E nou koman en sosyete sirtou<br />
bann MNA ki’n ganny elekte<br />
direkteman ki annan en<br />
12
esponsabilite pour deal avek<br />
bann sitiasyon, bann dimoun<br />
dan zot distrik i bezwen anvoy en<br />
mesaz for e kler kot gouvernman.<br />
E mwan anfet sa sitiasyon i en<br />
keksoz ki mon’n diskit bokou<br />
avek bann dimoun e mon ava<br />
admet pou dir lopinyon sosyete i<br />
enpe divize lo sa sitiasyon. Akoz?<br />
Lo en kote i annan dimoun ki dir<br />
ou i bon akoz si zanmen en<br />
lenstitisyon parey i ganny kree<br />
nou pou vwar pou dir zisteman i<br />
annan dimoun pa ganny kit<br />
deryer, nou anpese ki Viktorya i<br />
annan dimoun pe manz dan bin,<br />
pe dormi partou, konmsi i ava<br />
ede netway en pti pe limaz nou<br />
pei e sirtou nou nou en pei ki<br />
nou tre fyer avek fason ki lemonn<br />
i regard nou, en pei touristik. I<br />
enportan ki napa sa bann<br />
nwizans, sekirite piblik i an<br />
menas letan ou vwar en boug pe<br />
malad nerf kot supermarket SMB<br />
e entel lenstitisyon ti ava ede met<br />
enn pti pe lord dan sa sitiasyon.<br />
Me lo lot kote zisteman<br />
enpe parey bann menm largiman<br />
ki Onorab Potter in avanse i<br />
annan dimoun ki dir ou non, i pa<br />
normal ki en group dimoun i vin<br />
depandan lo leta ouswa ki<br />
gouvernman i envestir sa kalite<br />
kapital dan bann tel proze e i<br />
responsabilite lafanmiy pou pran<br />
swen avek lezot. Me mon pa<br />
krwar i normal pour nou zis<br />
dismiss, rezet en tel lide, en<br />
propozisyon tre valab ki nesesit<br />
diskite e vwar bann diferan<br />
opsyon ki nou kapab konsidere<br />
pou etablir en tel lenstitisyon.<br />
Nou’n admet poudir wi i<br />
annan bann kouvertir sosyal ase<br />
eleve Sesel me i pa al ase lwen, e<br />
vwala kot si nou ti pran enpe plis<br />
letan pou diskit sa lide e nou ti<br />
kapab vwar kwa ki nou ti kapab<br />
etablir fas a kontrent ki nou<br />
annan, kontrent finansyel,<br />
kontrent resours imen, nou<br />
konsyan sa me nou pe dir poudir<br />
annou pa dismiss sa lide. annou<br />
konisder kwa ki nou kapab fer. I<br />
pou byen, demen i kapab enn<br />
nou fanmiy, i kapab enn nou<br />
vwazen, i kapab en dimoun ki’n<br />
vot pour nou ki nou ti ava<br />
kontan konnen ki i annan en<br />
landrwa ki i kapab ale ki i ganny<br />
en landrwa pou li kapab dormi,<br />
en landrwa pour li bennyen,<br />
manze pour li manze, lenz prop<br />
pour li mete. I bann keksoz<br />
debaz, i pa bann gran gran<br />
keksoz gran dyoz ki nou pe<br />
demande. Apre tou konstitisyon<br />
pei i fer provizyon ki nou bann<br />
sitwayen i annan drwa lozman, i<br />
annan drwa pour li viv dan en<br />
lanvironnman ki sen e s<strong>of</strong>. Drwa<br />
dignite tre enportan Mr Deputy e<br />
osi swen lasante. Sa i bann<br />
keksoz ki nou konstitisyon i fer<br />
provizyon.<br />
E parey mon’n dir avek sa<br />
bann sanzman ki pe arive dan<br />
nou sosyete nou menm nou’n<br />
vwar sitiasyon drog, i annan<br />
bann keksoz ki malgre nou<br />
konsyan me nou pa kapab<br />
anpese e letan nou pa kapab<br />
anpese sitiasyon i pe deborde<br />
somehow we have to do<br />
something, we have to start<br />
somewhere. E pou mwan sa ki i<br />
atriste mwan en pti pe pozisyon<br />
ki mon’n vwar Onorab Potter<br />
pran. Parski letan nou dir<br />
gouvernman fer en lenfrastriktir,<br />
oke gouvernman i ava fer me<br />
13
anmenmtan parey mon pe dir<br />
annou pa dismiss sa lide, annou<br />
diskit bann diferan posibilite ki<br />
kapab ganny konsidere. I annan<br />
diferan model, bann NGO i kapab<br />
ede, legliz i kapab ede, bann<br />
mouvman volonter, la yer swar<br />
mon’n vwar in kree mouvman<br />
volonter pour zwe de zil, sa osi<br />
tou i kapab ganny konsidere<br />
pour ede, donasyon i kapab antre<br />
pou ede avek bann lenstitisyon<br />
parey, Vwar ki Rotary Club in fer,<br />
in fer en hospice. Alors sa i bann<br />
keksoz ki nou kapab konsidere.<br />
E zis pou nou dir konpran<br />
bon lentansyon senpatiz avek<br />
bann fanmiy ou endividi ki dan<br />
sa sitiasyon i pa ase, nou merit<br />
fer en keksoz. Parski si<br />
gouvernman par egzanp in fer<br />
elderly home, dan elderly home i<br />
pa en dumping site li osi pou<br />
konsider li koumsa akoz fanmiy<br />
osi ti merit pran swen avek son<br />
bann dimoun aze e si<br />
gouvernman i santi poudir i pe<br />
depans R1 milyon par mwan, be<br />
annou revwar son model<br />
management. Dan bokou pei kot<br />
bann dimoun i swazir pou al dan<br />
elderly home, ki zot fer, zot lwe<br />
zot lakaz ki zot deza annan or<br />
vann e servi sa larzan pou<br />
kontribye kot zot pe reste.<br />
Tousala i bann keksoz ki nou<br />
koman en sosyete nou merit<br />
kapab konsidere e nou pa merit<br />
zis pran en latitid let nou bann<br />
dimoun down.<br />
E nou’n vwar poudir dan<br />
en sosyete letan i devlope ou<br />
annan en kantite problenm ki ou<br />
bezwen fer fas avek e parey<br />
mon’n dir nou pou bezwen,<br />
kontan pa kontan me rod<br />
mwayen pou nou envestir dan<br />
bann keksoz.<br />
Nou vwar i annan pei par<br />
egzanp ki envestir pirman dan<br />
bann HIV Centre. Sesel sitiasyon<br />
HIV pe ogmante e nou pa pe<br />
envestir dan bann lenfrastriktir<br />
parey. Mon kontan mon vwar<br />
poudir nou pe envestir dan bann<br />
lenfrastriktir ki deal spesifikman<br />
avek sitiasyon drog me egalman<br />
bann dimoun sans abri osi pe vin<br />
en sitiasyon ki nou bezwen deal<br />
avek.<br />
Si Onorab Potter in dir<br />
poudir reorganizasyon lopital Les<br />
Canelles pou pran kont tel, tel,<br />
tel keksoz be sa i en landrwa kot<br />
nou kapab konsidere dan son<br />
plan. Nou a dir be nou ava fer sa<br />
osi avek, extend met en lot bout<br />
pour bann dimoun sans abri<br />
akoz, parey Onorab Georges pe<br />
dir, i pa pou en lenstitisyon<br />
permanan me i pou en landrwa<br />
kot pou remet bann dimoun lo<br />
zot lipye ankor.<br />
Alor pou mwan i atriste<br />
mwan en kantite pou vwar<br />
poudir parti SPPF ki’n opouvwar<br />
tou sa letan e bokou bann<br />
sitiasyon – malgre i pa zot lafot,<br />
ouswa zot pa ti neseserman anvi<br />
me bann sitiasyon in ganny kree<br />
on your watch and it’s your<br />
responsibility pour deal avek. E<br />
nou nou pe zis <strong>of</strong>er lide. E mon<br />
pe dir annou pa dismiss me<br />
annou asize diskit bann posibilite<br />
e anvoy en mesaz avek<br />
gouvernman poudir get sa nou<br />
koman bann reprezantan lepep<br />
nou konsernen avek sa sitiasyon,<br />
i pe devlope dan kominote, i pe<br />
14
vin alarman pou bann fanmiy, i<br />
pe get out <strong>of</strong> hand e nou anvi<br />
kolektivman fer en keksoz. Nou<br />
pa pe dir ou demen bomaten al<br />
fer me par egzanp gouvernman i<br />
kapab fer en letid serye lo sa size<br />
pou vwar gravite sa sitiasyon dan<br />
pei. E sa task force ki pe lanse<br />
demen tousala a vin form parti<br />
son terms <strong>of</strong> reference pou vwar<br />
ki kalite solisyon i kapab met<br />
devan avek gouvernman. E zis<br />
pou vini poudir zot pa pou kapab<br />
siporte mon pa konnen si akoz<br />
dan short term zot pa vwar<br />
benefis politik avek. I pa byen,<br />
moralman i pa byen akoz dan<br />
lepase nou’n envestir en kantite<br />
dan elderly home - sa ti byen zot<br />
ti bezwen vot bann dimoun<br />
trwazyenm az e sa i zis en keksoz<br />
imen ki nou pe demande. Akoz<br />
pourki dimoun viv parey nou<br />
vwar bokou dimoun pe viv, manz<br />
dan bin, dormi anba bus stop -<br />
pa kapab vol dignite en dimoun<br />
koumsa sa i pa byen. Letan zot<br />
pase zot pe al se zot aswar zot<br />
vwar en dimoun anba bus stop ki<br />
manyer zot kapab dormi knowing<br />
en dimoun i dan risk expose son<br />
lekor avek tou kalite danze.<br />
Alor mon ti ava demann<br />
bann manm dan parti mazoriter<br />
pou rekonsider sa e silvouple<br />
aport soutyen pour en mosyon<br />
tre merite. Mersi.<br />
HON MARIE-ANTOINETTE<br />
ROSE<br />
Msye Deputy Onorab Georges in<br />
demann gouvernman pou fer en<br />
home pour sa bann dimoun ki in<br />
dekri, e Onorab Henrie in<br />
demann gouvernman pou revwar<br />
model management bann home ki<br />
deza egziste. E pou mwan ler<br />
mon regard sa ki sa 2 Onorab in<br />
dir i fer mwan realize ki sa<br />
mosyon in ganny mal formile, in<br />
napa bokou panse ki’n al dan sa<br />
mosyon e mwan mon krwar<br />
lopozisyon i merit tou senpleman<br />
repran zot mosyon rediskit antre<br />
zot e regarde vreman kwa ki zot<br />
anvi, kwa ki i annan available<br />
ozordi, kwa ki zot anvi e tonm<br />
dakor lo en mosyon ki volapenn<br />
ki realis.<br />
Msye Deputy mon krwar<br />
lespri dernyer sa mosyon i en<br />
lespri imen, e mon anvi dir avek<br />
lopozisyon ki sa keksoz imen ki<br />
zot pe demande dan sa mosyon<br />
kote mazoriter in fer li pandan<br />
31an pandan ki zot in asize e zot<br />
in kritik tou sa bann keksoz<br />
imen ki nou nou’n fer e pour<br />
bokou lannen e en kantite fwa e i<br />
lo rikord zot in dir sa bann<br />
keksoz imen set en bann<br />
gaspiyaz.<br />
Msye Deputy sa pa vedir ki<br />
nou lo sa kote nou pa santi<br />
soufrans sa bann dimoun ki<br />
annan fanmiy avek sa bann<br />
problenm, pa sa ki nou pe dir.<br />
Mon krwar koman bann MNA<br />
nou’n vwar bokou sa bann<br />
sitiasyon devan nou laport<br />
Dimans bomaten, Dimans<br />
apremidi pe vini, zanfan in ganny<br />
met dan kaso, ou ganny en<br />
phone call, ou ganny isi ou ganny<br />
laba e nou tou nou konnen e<br />
mon krwar si lopozisyon ti asiste<br />
bann meeting piblik zot ti pou<br />
vwar en kantite sa baI en<br />
konsern reel li, nou pa pe dir i pa<br />
en konsern reel, i en keksoz ki pe<br />
arive dan nou sosyete e nou<br />
15
ezwen pran konsiderasyon. Me<br />
mon pa krwar ki sa mosyon ki’n<br />
ganny met devan Lasanble i en<br />
solisyon reel a sa problenm. E<br />
mon krwar i enportan ki dimoun<br />
i konpran ki i pa en solisyon reel<br />
a sa problenm, e nou nou pe dir<br />
ki direksyon kot pei pe ale avek<br />
reform ki nou pe fer nou pe<br />
esansyelman sanz mindset nou<br />
dimoun a lafason ki nou atak en<br />
problenm, e i enportan ki sakfwa<br />
nou dan Lasanble nou pran en<br />
desizyon nou bezwen pran en<br />
desizyon ki reel, ki realistik e ki<br />
reponsab. E mwan a mon’n avi<br />
mon pa vwar ki sa mosyon i ase<br />
responsab e i al pli lwen ki sa ki<br />
nou nou anvi.<br />
Msye Deputy i anann en<br />
kantite fanmiy parey mon’n dir ki<br />
pe soufer, i annan en kantite<br />
zenn ki’n tonm dan drog e parey<br />
Onorab Georges in dir zot out <strong>of</strong><br />
control zot pran tou larzan zot<br />
paran, zot kraz lakaz, aswar<br />
paran pa kapab dormi avek zot. I<br />
annan en kantite zenn fiy ki<br />
trouv zot dan prostitisyon e<br />
menm zour ou <strong>of</strong>er zot en louvraz<br />
zot pa oule akoz mon mazinen<br />
zot ganny plis larzan ek<br />
prostitisyon, mon mazinen ki zot<br />
osi zot afekte par drog. I annan<br />
serten distrik ki kominote antye<br />
pe kriye tre for avek sa problenm<br />
prostitisyon, serten distrik dan<br />
lavil ki mwan mon konnen ki<br />
sosyete, dimoun i pas obor tel, tel<br />
landrwa i vwar zenn fiy dan<br />
prostitisyon e i en problenm. I<br />
annan bann dimoun parey in<br />
ganny dekrir ki en bann dimoun<br />
nwizans, zot pa neseserman fou<br />
oubyen parfwa zot fou oubyen zot<br />
annan en pti dezabilite mantal e<br />
parfwa zis ou vwar zot pase dan<br />
semen pe fouy dan bin e en<br />
kantite fwa sa bann dimoun i<br />
quite harmless e zot pa<br />
neseserman bezwen pe ganny<br />
mete dan en kaso akoz zot quite<br />
harmless, zot pase zot demann<br />
ou en take-away, zot isi zot laba.<br />
Sa osi i en problenm.<br />
I annan en group zenn e en<br />
kantite zenn garson ki tou<br />
senpleman petet zot pa dan drog,<br />
zot pa dan lalkol be zot out <strong>of</strong><br />
control. Sa bann zenn napa respe<br />
pour okenn lenstitisyon, okenn<br />
personn e tou keksoz ki ou dir<br />
zot zot boycott, zot pa anvi tann<br />
nanryen, e mon krwar i rezilta en<br />
kiltir detanzantan nou kontinyen<br />
boycott isi laba e i enkilke dan<br />
lespri dan en serten dimoun ki<br />
nothing is ever good enough for<br />
them. Zot vin devan ou, ou <strong>of</strong>er<br />
zot en louvraz, zot pa oule akoz<br />
zot dir ou mwan mon pa pou<br />
travay pou tel, tel keksoz, ou <strong>of</strong>er<br />
zot en solisyon, zot pa oule e sa<br />
osi i en problenm e petet in ariv<br />
en serten keksoz dan zot lavi ki’n<br />
afekte zot.<br />
Mon krwar ki over the<br />
years gouvernman in rekonnet ki<br />
i annan sa bann problenm. Mon<br />
pa pou dir i alarman oubyen i pe<br />
pet avek nou akoz nou pase<br />
kekfwa en zour swar sorti get<br />
film nou vwar en tantin in asize<br />
devan Christ in zour nou me mon<br />
pa krwar sa tantin pa’n ganny<br />
ede mwan, mon krwar kekfwa sa<br />
tantin i bezwen enpe sipor pou li<br />
depans byen son pti larzan<br />
sekirite sosyal akoz sa larzan ki i<br />
pe gannyen probably i pou al aste<br />
sigaret, probably i pou al aste<br />
16
lezot keksoz, e petet i vre ki<br />
fanmiy i tou senpleman ganny<br />
ase avek sa kalite dimoun. So<br />
mon krwar i enportan ki dimoun<br />
i konpran ki nou pa pe rezet sa<br />
bann dimoun, sa bann dimoun<br />
pa pe ganny rezete par sosyete.<br />
Sa kote latab par vot kont sa<br />
mosyon, nou pa pe deside rezet<br />
sa bann dimoun tou senpleman<br />
nou anvi ki wi nou vwar en<br />
solisyon me en solisyon ki reel.<br />
Msye Deputy annou<br />
regarde lekel sa bann dimoun,<br />
annou regard enn par enn lekel<br />
sa bann dimoun ki nou pe koz lo<br />
la. I pa bann dimoun avek<br />
dezabilite fizik oubyen mantal<br />
akoz i annan lenstitisyon ki pran<br />
ka avek zot, i pa bann zenn ki<br />
bann zanfan ki napa landrwa<br />
reste akoz i annan lenstitisyon ki<br />
pran ka avek zot, i pa bann<br />
dimoun aze ki napa landrwa<br />
reste akoz i annan landrwa ki<br />
pran ka avek zot, i pa bann<br />
dimoun ki pa kapab pran ka<br />
avek zot lekor e ki bezwen en<br />
carer, zot annan se zot selman<br />
zot pa kapab pran ka avek zot<br />
lekor akoz i annan en progranm<br />
ki pran ka avek zot, i pa bann<br />
dimoun ki lo zot dernyen zour<br />
lavi ki annan bann terminal<br />
illness akoz i annan landrwa ki<br />
pran ka zvek zot, i pa bann<br />
dimoun ki annan serten<br />
dezabilite selman zot kapab<br />
deboury en pti gin akoz zot<br />
annan sant reabilitasyon kot zot<br />
aprann en pti pe keksoz<br />
evantyelman serten parmi zot i<br />
ganny metye. I pa bann dimoun<br />
ki fanmiy pa kapab pran ka avek<br />
zot akoz zot kondisyon medikal,<br />
par egzanp zot pou bezwen<br />
toulezour en ners pe vwar zot,<br />
alors zot annan en lenstitisyon ki<br />
pran ka avek zot e i pa bann<br />
dimoun aze ki napa fanmiy e<br />
napa personn ki pran ka avek zot<br />
akoz i annan home for the elderly.<br />
So sa ki nou pe koz lo la se<br />
esansyelman, mwan mon krwar<br />
dimoun ki dan bokou ka i annan<br />
fanmiy, fanmiy i rezet zot, fanmiy<br />
i pa kapab pran ka avek zot,<br />
oubyen zot zot in rezet fanmiy.<br />
Zot pa kapab viv avek zot fanmiy<br />
akoz zot kraze, zot oule vole, zot<br />
oule fer isi laba. E a mon’n avi i<br />
pa en gran kantity dimoun sa.<br />
Nou annan en popilasyon 80 mil<br />
Seselwa, nou pa kapab annan<br />
andeor la en 2 mil dimoun ki dan<br />
sa sitiasyon. I pa en gran kantite<br />
dimoun, i en pti group dimoun e<br />
mwan mon krwar e mon dakor<br />
avek Onorab Potter nou kree en<br />
home ozordi suddenly nou pou<br />
vwar en bann group dimoun ki<br />
petet, wi, i ti pe reste dan en bout<br />
lakaz avek fanmiy e fanmiy<br />
tanzantan ti pe pase dan<br />
bomaten donn li manze, donn li<br />
isi, donn laba. Sa fanmiy pou<br />
realize ki, sa lasanm mon kapab<br />
donn mon garson, mon garson pe<br />
grandi, mon a donn mon garson<br />
ek son madanm, mon a tir sa<br />
tonton la, mon a met li dan sa<br />
home e mon a fer li homeless.<br />
Sa i rezon akoz nou pa<br />
krwar i en solisyon, nou krwar ki<br />
dimoun, ler zot dimoun i aze<br />
oubyen ler i annan serten,<br />
problenm zot merit ed sa fanmiy<br />
e zot merit ganny sipor pou ed sa<br />
fanmiy e vwala solisyon a sa<br />
problenm. I family support<br />
oubyen sipor e si i annan en<br />
17
dimoun ki homeless ki vreman<br />
rar akoz Sesel i pti pti, nou tou<br />
nou konn tou dimoun, nou tou<br />
nou konn fanmiy tou dimoun i<br />
vreman rar, napa personn pou<br />
pran ka avek li, i annan en<br />
lenstitisyon dan sa lalis ki mon<br />
pou al lir ki pou kapab pran ka<br />
avek sa bann dimoun.<br />
Msye Deputy dan Sesel<br />
nou annan old people’s home dan<br />
bann distrik, nou annan<br />
psychiatric ward ki tret bann<br />
dimoun avek serten sa bann<br />
problenm ki nou’n koz lo la. Nou<br />
annan Mont Royal ki ede detox<br />
serten sa bann dimoun e reabilit<br />
zot. Nou annan lopital Ans Nord-Es,<br />
nou annan sistenm carer<br />
an plas, nou annan sistenm<br />
sekirite sosyal, nou annan NCC,<br />
nou annan Care ek lezot NGO ki<br />
enkli bann lorganizasyon legliz<br />
relizye. Nou annan family support<br />
unit, nou annan home for the<br />
elderly sa ki nou ti apel kazern<br />
lontan, nou annan family<br />
tribunal, nou annan kot<br />
probasyon, nou annan sant<br />
reabilitasyon pour bann dimoun<br />
avek dezabilite, nou annan<br />
disability benefits, nou annan<br />
President’s village, Foyer de<br />
Nazareth eksetera, e dernyen<br />
resort nou annan prizon si sa<br />
dimoun in komet en l<strong>of</strong>ans grav.<br />
Nou annan plis ki en<br />
ventenn lenstitisyon ki dan en<br />
fason ou en lot si nou annan 300<br />
sa bann dimoun, oubyen si nou<br />
annan 200 sa bann dimoun i<br />
devret kapab anmas sa bann<br />
dimoun e ed zot e siport zot<br />
fanmiy.<br />
E sa i pwen ki nou anvi fer<br />
resorti. Dan plan i annan sa<br />
progranm tax force dan distrik ki<br />
Onorab Potter in dir, i annan<br />
extention <strong>of</strong> serten lenstitisyon ki<br />
pou kapab pran ka avek sa bann<br />
dimoun ki pa tro ekstrenm dan<br />
zot fou, e i annan juvenile prison<br />
e i annan halfway home ki dan<br />
plan. Mon’n dir dan plan si ou ti<br />
pe ekoute Onorab ou ti a<br />
konpran, i dan plan pou fer<br />
juvenile prison e halfway home.<br />
So i annan tou sa bann<br />
lenstitisyon ki kapab e ki devret<br />
pran ka. Pwen ki Onorab Potter<br />
pe fer resorti sa bann lenstitisyon<br />
ki nou annan, e i en pwen ki<br />
toultan - e mon krwar ki Onorab<br />
Georges i krwar ladan akoz<br />
tanzantan dan Lasanble in dir<br />
nou annou pa fer en nouvo<br />
keksoz zis pourvi, annou ranforsi<br />
sa ki nou annan e fer li marse e<br />
mon krwar i enportan sa, annou<br />
ranforsi e wi mon dakor ek<br />
Onorab Georges annou petet<br />
revwar the model <strong>of</strong> management<br />
sa bann lenstitisyon, Onorab<br />
Henrie ki’n dir sa. Annou petet<br />
revwar the model <strong>of</strong> management<br />
sa bann lentitisyon, annou<br />
revwar ki manyer zot pe<br />
fonksyonnen, si zot kapab pran<br />
ka ek sa bann dimoun. Annou<br />
revwar tousala. Wi mon dakor<br />
avek Onorab Henrie akoz in<br />
kontradwir mosyon Onorab<br />
Georges, in kontradwir mosyon<br />
Onorab Georges konpletman.<br />
(Interruption)<br />
MR DEPUTY SPEAKER<br />
Order, order.<br />
18
HON ROSE<br />
..e mon krwar i enportan ki<br />
dimoun i konpran sa, mon pou<br />
pran mon letan pou eksplik sa,<br />
mon krwar i enportan. Onorab<br />
Georges in demande ki<br />
gouvernman i fer en lenstitisyon,<br />
Onorab Henrie in dir annou<br />
revwar model <strong>of</strong> management<br />
bann lenstitisyon egzakteman ki<br />
nou nou krwar ladan, ki Onorab<br />
Potter in fer tre byen kler, i dir<br />
annou ranforsi kapasite sa bann<br />
lenstitisyon. E sa i petet enkli<br />
revwar lafason zot ganny<br />
manage. E nou nou pe dir annou<br />
ranforsi kapasite sa bann<br />
lenstitisyon.<br />
Msye Deputy mon anvi koz<br />
lo 3 problenm ki mon krwar i<br />
devret solisyon a sa problenm ki<br />
Onorab Georges in met devan<br />
nou. Nou rekonnet ki i annan<br />
problenm e nou bezwen atak sa<br />
bann problenm at its roots, e<br />
ankor i en keksoz ki tanzantan<br />
Onorab Georges i vin dan<br />
Lasanble i dir, be sa i en shortcut<br />
solution to the problem in dir nou<br />
souvann fwa. Annou tonm dakor<br />
pour nou atak sa bann problenm<br />
at its roots, en kantite sa bann<br />
problenm i relye avek 3 keksoz,<br />
drog, lalkol e prostitisyon, e mon<br />
krwar i enportan.<br />
Drog i en problenm ki nou<br />
devret atake at its roots, nou<br />
devret komans tonm dakor ki wi<br />
nou bezwen e nou pou dakor ki<br />
sa bann dimoun i en bann viktim<br />
drog. En kantite sa bann zenn la<br />
ki out <strong>of</strong> control i en bann viktim<br />
drog, e nou bezwen tonm dakor<br />
ki nou aret sa bann eskobar e ki<br />
nou met zot dan prizon e ki zour<br />
zot ganny mete dan prizon nou<br />
dakor ki wi lalwa NDEA,<br />
gouvernman pe fer son travay e<br />
nou pa sey enterfer pas par<br />
deryer eksetera. Nou bezwen<br />
tonm dakor lo la e nou bezwen<br />
onnet dan nou demars pour deal<br />
avek problenm drog. E nou pa<br />
kapab - wi nou la me selman en<br />
lot zour nou tay akote oubyen en<br />
lot zour nou pa kapab. Nou<br />
bezwen for, e i en batay ki difisil<br />
en kantite larzan involve, en<br />
kantite lenfliyans involve, me i en<br />
batay ki difisil me nou bezwen<br />
onnet dan sa demars. En kantite<br />
paran pe soufer, en kantite<br />
zanfan pe soufer sa bann dimoun<br />
ki nou’n koz lo la bomaten se<br />
esansyelman bann viktim drog e<br />
nou bezwen atak sa problenm at<br />
its roots.<br />
Msye Deputy nou annan<br />
problenm lalkol, en kantite<br />
problenm lalkol dan pei. I vre ki i<br />
annan en kantite zenn ou pase<br />
ou dir zot be sa dimoun i annan<br />
25an in konsonm en kantite<br />
lalkol e mon propoze ki wi bann<br />
local brew, i annan dimoun i fer<br />
zot pti biznes local brew, mon<br />
krwar i normal me selman i<br />
bezwen ganny fer dan en fason ki<br />
bon pou sosyete ki i bezwen<br />
ganny fer dan en fason ki a’n<br />
akor avek bann lalwa ki egziste<br />
dan pei.<br />
Msye Deputy nou pa kapab<br />
met en lakanbiz baka obor lopital<br />
Ans Nor-d-Es. Sa bann tantin, sa<br />
bann tonton pou sorti pou al<br />
rode, e toulezour nou viv sa nou<br />
vwar zot sorti dan baro zot ale,<br />
zot al rode e mwan mon demande<br />
19
wi sa mon demann gouvernman<br />
pou tough lo bann licence e fer ki<br />
omwen otour bann lenstitisyon<br />
sa loperasyon pa kapab ganny fer<br />
within a 100 or 200 metres, zot<br />
konnen i la, ler pe fermante zot<br />
santi loder, zot pou vini, zot pou<br />
ale, zot pou al rode e nou bezwen<br />
sipor sa bann dimoun pour zot<br />
rekipere, nou bezwen atak sa<br />
problenm kot i ete.<br />
Msye Deputy mon krwar<br />
nou bezwen en pti pe pli tough lo<br />
kestyon protitisyon osi akoz<br />
prostitisyon in dekouver ki liye<br />
avek drog en kantite zenn fiy i al<br />
dan prostitisyon akoz drog. Pa<br />
akoz napa louvraz, mwan mon’n<br />
deza zwenn en zenn fiy in dir<br />
mwan li i dan prostitisyon akoz<br />
sa louvraz ki i ti pe fer dan en<br />
laboutik anvil i donn li R3700<br />
alors li R3700 pa ase pour li viv e<br />
i bezwen al dan prostitisyon. So i<br />
enportan ki nou bezwen tackle sa<br />
problenm prostitisyon.<br />
Ozordi i annan en distrik<br />
kot i annan en MNA lopozisyon ki<br />
preski tou dimoun dan sa distrik<br />
pe kriye, i annan en landrwa kot<br />
i annan prostitisyon, tou dimoun<br />
dan sa distrik pe kriye..<br />
DEPUTY SPEAKER<br />
Order..<br />
(Interruption)<br />
HON ROSE<br />
... e zanmen Msye Deputy in<br />
annan ni en kestyon, ni en<br />
mosyon dan sa Lasanble pour<br />
deal avek sa problenm. E nou<br />
bezwen deal avek sa problenm, e<br />
nou konnen akoz nou pa anvi<br />
abord sa problenm. Lopozisyon<br />
in koz lo vot, nou konnen akoz<br />
nou pa anvi, nou fermen, nou pa<br />
koz lo sa problenm.<br />
Msye Deputy the point I’m<br />
making is nou bezwen onnet dan<br />
lafason ki nou adres serten<br />
problenm, mwan mon krwar<br />
gouvernman i devret entervenir i<br />
napa problenm, tanzantan gard<br />
in monte mon okouran, gard in<br />
monte, lotorite distrik eksetera e<br />
selman nou koman bann<br />
politisyen nou bezwen met sa<br />
presyon. Nou bezwen met sa<br />
presyon e nou bezwen onnet<br />
menm si i vedir nou perdi detrwa<br />
vot sa bann dimoun, mon krwar<br />
nou bezwen onnet Msye Deputy.<br />
Msye Deputy ki direksyon<br />
nou pei pe ale avek sa problenm?<br />
Mon krwar i enportan nou gete<br />
kote pei pe ale pour nou adres sa<br />
problenm. E mwan mon krwar<br />
Onorab Georges i pe sorti dan<br />
lespri lopozisyon ki enpe liberal<br />
oubyen neoliberal pou antre dan<br />
lot ekstrenm, en pozisyon ki<br />
nou’n fini depase nou’n ale lot<br />
ekstrenm. E eski sa mosyon i a’n<br />
akor avek prensip oubyen lide<br />
liberal? Eski i a’n akor avek bann<br />
keksoz ki zot in toultan krwar<br />
ladan ki sekter prive i devret<br />
kapab fer sa, sekter isi i devret,<br />
strengthen bann NGO eksetera,<br />
e mon pa krwar i a’n akor.<br />
E Msye Deputy mwan mon<br />
krwar direksyon ki nou pei pe ale<br />
se ki wi nou bezwen strengthen<br />
bann fanmiy me selman mon ti<br />
a’n voudre tann Onorab Georges<br />
par egzanp, i en keksoz ki mon<br />
krwar i krwar ladan, koz en pti lo<br />
private nursing home. Nou pa pe<br />
20
dir tou Seselwa al pey nursing<br />
home me nou pe dir dimoun ki<br />
kapab, ki eze, ki’n fer larzan<br />
anba sa sistenm ale al pey en pti<br />
gin en landrwa pou ou vye paran<br />
mon ti an voudre tann li koz en<br />
pti gin lo la. Mon ti an voudre<br />
tann li koz en pti gin lo bann<br />
private detox centre. En kantite<br />
dimoun ozordi, zanfan ki annan<br />
problenm drog i ale, i al Moris,<br />
zot ede zot anmas larzan, zot pe<br />
rod en solisyon a sa problenm zot<br />
selman zot bezwen pey tiket,<br />
bezwen pey isi, pey laba. Mon ti<br />
a’n voudre tann li koz en pti gin<br />
lo annou annan en detox centre.<br />
Annou rod en landrwa en pti pe<br />
izole fer sa bann dimoun vini<br />
detox, rod bann dimoun avek<br />
kapasite pou ed sa bann dimoun<br />
anpese ki al dan bin pou al rod<br />
zot manze.<br />
Mon ti a’n voudre tann koz<br />
enpe lo bann rehabilitation centre<br />
pour bann dimoun ki’n ganny<br />
afekte tape ek lavi oubyen vre zot<br />
annan en pti dezabilite, me sa pti<br />
dezabilite ki zot annan pa anpes<br />
zot vin productive dan sosyete. E<br />
mon krwar i enportan ki nou<br />
komans koz lo la akoz nou pei pe<br />
pas dan en reform e si nou pa<br />
koz avek nou bann dimoun sa<br />
langaz e koz avek sekter prive ki<br />
la la direksyon kot nou pe ale,<br />
mon krwar nou pe mank en gran<br />
sans. Onorab Georges tou kou i<br />
dir, nou mank en gran sans dan<br />
sa Lasanble. Mon krwar nou pe<br />
mank en gran sans pour edik<br />
nou bann dimoun ki wi nou<br />
rekonnet ki i annan en problenm<br />
dimoun ki pa kapab merit ganny<br />
sipor, merit ganny tou sipor nou<br />
bann lenstitisyon i bezwen<br />
strengthen pou anmas sa bann<br />
dimoun me i annan lezot opsyon<br />
dan lavi i annan lezot keksoz ki<br />
nou pei i kapab fer koman en pei,<br />
pa gouvernman, antye koman en<br />
pei ki nou kapab fer pour donn<br />
en koudmen adres sa bann<br />
problenm.<br />
Msye Deputy mon krwar<br />
mon’n dir sa me nou en sosyete<br />
avek selman 80 mil dimoun isi, e<br />
nou tou nou konn tou dimoun.<br />
En pti lensidan i arive nou tou<br />
nou’n fini ariv lo scene, nou pe<br />
donn koudmen, nou lo telefonn<br />
nou pe call, akoz, nou en sosyete<br />
nou dir be zot entel in tonm dan<br />
aksidan lot, lot. Nou en pti pei e<br />
nou en pei kot nou konn preski<br />
tou dimoun e nou konn fanmiy<br />
preski tou dimoun. E mon dakor<br />
avek Onorab Potter nou bezwen<br />
move away from enstitisyonaliz<br />
nou bann dimoun, nou bezwen<br />
move towards konpran nou bann<br />
dimoun empower nou bann<br />
dimoun e vin en sosyete ki pran<br />
ka ki tonm dakor pou pran ka<br />
avek nou bann dimoun, nou pa<br />
kapab e i fatig mwan en pti gin<br />
nou pa kapab dan en sosyete<br />
avek 80 mil dimoun nou annan<br />
preski en ventenn progranm<br />
oubyen lenstitisyon konmsa.<br />
E nou pa kapab tonm<br />
dakor isi ozordi pou fer ankor en<br />
lenstitisyon koumsa. Nou bezwen<br />
ankouraz dimoun pou vin pli<br />
responsab, nou bezwen e in<br />
annan bokou koze ki’n koze lo<br />
district empowerment, pou<br />
empower distrik enkli bann NGO,<br />
nouvo progranm sipor parey<br />
21
Onorab Potter in dir, e wi nou<br />
bezwen konsyantiz nou pep.<br />
Msye Deputy nou bezwen<br />
ankouraz dimoun, lafanmiy e sa<br />
mon dakor avek Onorab Georges<br />
i en tradisyon ki’n toultan annan<br />
dan nou sosyete fostering, pran<br />
ka e ed nou bann pti zanfan. Nou<br />
bezwen komans koz lo bann<br />
fanmiy ki for, e Msye Deputy<br />
mwan mon prefere ankouraz e<br />
vwar en mosyon ozordi ki<br />
ankouraz bann hard working<br />
families e la mon pou koz lo<br />
annou tonm dakor e annou<br />
kontinyen lager pou lentere lo<br />
loan desann pourki sa fanmiy ki<br />
annan en pti problenm avek enn<br />
son fanmiy i a kapab fer en pti<br />
lakaz akote, met li ladan e ed li.<br />
Annou tonm dakor ki nou<br />
bezwen ankouraz sa e kominote<br />
family support unit i a vini i a vin<br />
ed sa fanmiy. Annou tonm dakor<br />
ki nou empower byen boner -<br />
nou komans empower nou bann<br />
zenn e i vin avek en mindset sa.<br />
En kantite zenn i tonm dan lalkol<br />
dan drog avek the wrong<br />
mindset. Byen boner nou<br />
empower nou bann zenn e<br />
empowerment i komans avek en<br />
sosyete, pa gouvernman.<br />
Msye Deputy vwala mon<br />
pozisyon lo sa problenm. Ankor<br />
ennfwa mon repete ki nou pa la<br />
pou lager kont en lide lopozisyon.<br />
Mon krwar en kantite fwa nou’n<br />
tonm dakor avek bann mosyon<br />
lopozisyon, me i pa en solisyon<br />
pou adres sa problenm e i annan<br />
plizyer fason pou adres sa<br />
problenm parey lo nou kote<br />
nou’n point out ozordi. Mersi.<br />
MR DEPUTY SPEAKER<br />
Nou adjourn nou a tournen 11er.<br />
(Break)<br />
HON WAVEL RAMKALAWAN<br />
…simityer. Letan mon dir avek<br />
zot nou’n senm divan, nou a pe<br />
rekolte siklonn tousala se bann<br />
divan ki nou’n senmen e ki<br />
ozordi nou pe anmas son bann<br />
siklonn. Kot nou pou bezwen<br />
komans fer keksoz e vir li around<br />
kot i annan partnership.<br />
Si ozordi par egzanp<br />
gouvernman e son patron, pa<br />
bliye ki poudir patron SSPCA se<br />
ansyen Minis zafer etranzer, pa<br />
bliye ki poudir si i pe ganny tou<br />
sa lankourazman, si zot kapab<br />
fer animal week, get sa enn, ou<br />
kapab fer animal week, fantastic,<br />
i bon e si ou annan bann dimoun<br />
ozordi Mr Deputy ki pran li<br />
koman zot devwar lo en baz<br />
volonter pour zot si koman zot<br />
tande poudir i annan 4 pti lisyen<br />
dan en dustbin zot ale zot<br />
anmase, letan zot tande poudir i<br />
annan bann stray dogs laba<br />
Providence, zot pare pou zot pran<br />
zot transpor pour zot al donn<br />
manze sa bann lisyen, pour zot<br />
anmas sa bann lisyen anmenn<br />
anba kot veteriner, fer koupe pou<br />
fer sir ki sa bann... - Be oule dir<br />
mwan - sanmenm sa, son lespri i<br />
annan en miray otou-l-tour - si<br />
nou kapab annan sa bann<br />
dimoun andeor me ki<br />
gouvernman li in donn zot sa<br />
teren pour zot kapab konstriy sa,<br />
eski nou napa sa lespri<br />
volontarya, eski nou pa pou napa<br />
sa bann dimoun ki pou pare pou<br />
22
al travay lo en baz volonter dan<br />
sa bann landrwa.<br />
Mr Deputy mon a dir ou en<br />
keksoz, en kantite sa bann teori<br />
ki mon’n tande bomaten, se zis<br />
bann teori, konmsi se zis bann<br />
sound bites parey nou dir. I byen<br />
pou nou fer bann sound bites,<br />
briz sa silans, la nou pou al lager<br />
kont bann labi seksyel bann<br />
zanfan. Oli silans ozordi? Tou sa<br />
vit ou a krwar in rekoste<br />
ansanm. Oli briz sa silans? Depi<br />
ki nou’n briz sa silans la,<br />
konbyen ka ki nou’n fight? Labi<br />
zanfan i kontinyen, e Onorab<br />
Rose bomaten in aksepte ki<br />
poudir bann zanfan i pe - i zis en<br />
kantite sound bites e in ler pou<br />
nou sorti lo sound bites pou nou<br />
al pli devan.<br />
E Onorab Georges pe vin<br />
avek en keksoz konkret, vin avek<br />
en keksoz konkret kot nou ava<br />
ed sa dimoun. Letan nou pase<br />
nou vwar nou frer pe fouy dan en<br />
dustbin pe rod en bwat takeaway<br />
ki annan en pti git dan fon,<br />
eski nou pa krwar ki poudir ti<br />
ava meyer pour li si i ti dan en<br />
landrwa e kot kekfwa dimoun ti<br />
ava pare pour ede. Regard sa<br />
bann lenstitisyon, Ste Elizabeth,<br />
SOS, Foyer de Nazareth<br />
ensidswit, konbyen dimoun ki<br />
donn son letan pou al ed sa bann<br />
dimoun? Sak korvet Ameriken ki<br />
vini enler ou trouv zot pe penn<br />
Ste Elizabeth, ou trouv zot pe<br />
sanz tol lo lenstitisyon St<br />
Elizabeth. Se pa gouvernman ki<br />
soz, pour nwel ou trouv bann<br />
diferan lorganizasyon. Sa ki nou<br />
pe dir, e lefe ki gouvernman li i<br />
en partner mon krwar ki nou<br />
bezwen realize ki nou bezwen<br />
met sa devan gouvernman<br />
koman the main partner, koman<br />
sa partner ki gouvern Sesel a’n<br />
antye. E Onorab Georges in dir<br />
sa byen kler, regarde ki manyer<br />
nou kapab balanse pour nou<br />
donn lankourazman, pour nou<br />
kpab fer li marse ensidswit.<br />
Alor pa nekzis vin koz lo<br />
bidze ki pa pou aprouve, lot, lot.<br />
Zwe de zil parey Onorab Henrie<br />
in mansyonnen, zwe de zil ozordi,<br />
Minis i ganny lafyerte pour li vin<br />
devan Lasanble pou dir nou pe<br />
sey organiz zwe de zil, pa avek<br />
larzan gouvernman me avek<br />
finansman prive, zwe de zil. Be<br />
si nou kapab annan sa kalite<br />
panse, why not mazin osi pour sa<br />
bann dimoun, nou bann frer<br />
imen ki’n kree parey nou a limaz<br />
Bondye ki manyer nou kapab osi<br />
ed zot e ki manyer prive osi tou i<br />
kapab rantre ladan koman en<br />
partner, lekel ki dir ki en proze<br />
parey, kot mon tann rotary kan<br />
zot fer Regatta zot pe anonse ki<br />
zot pou al ede, ki kalite masin -<br />
lekel ki dir ki i pa pou kapab met<br />
sa koman en proze. E rotary<br />
oubyen round table zot kapab<br />
adopte sa koman en proze e apre<br />
en keksoz i vin realite.<br />
Mon krwar ki nou bezwen<br />
al bokou pli lwen, e mwan mon<br />
osi anvi vwar ki - letan mon pe<br />
koz lo aksyon konkret, annou pa<br />
zis koz lo en lakanbiz mwens ki<br />
200 met avek North East Point<br />
hospital, annou mazinen ki kalite<br />
promes ti ganny fer avek sa bann<br />
dimoun, ki poudir si zot vot pour<br />
SPPF zot pou ganny en licence.<br />
Wi demann dokter Payet byen<br />
23
menm, Dokter Payet i konn byen<br />
sa akoz i dan distrik Glacis. Si<br />
nou pe koz konkret, annou<br />
komans koup lakantite licence lo<br />
bann baka, annou pa bliye ki<br />
sete Minis Morgan ki ti debout e<br />
ti dir ki lapire i oke alors olye<br />
bann dimoun konmsi zis fer<br />
bann pti soz ilegal alors la nou<br />
pou large e tou keksoz pou oke.<br />
Mr Deputy mon krwar ki<br />
fodre nou fer atansyon e mwan<br />
mon osi anvi dir en keksoz. Lot<br />
zour Minis Dugasse in vin dan<br />
Lasanble in dir ki dezorme zot pe<br />
travay pourki en minimanm ki<br />
dimoun pou peye pour zot<br />
housing loan se R1000. Annou<br />
kalkile ki kantite dimoun ki pou<br />
pas atraver sa mayon. E annou<br />
prepar nou, e Minis in vin dir<br />
byen kler ki poudir si dimoun pa<br />
pe pey zot lakaz sepa ki deal<br />
pou annan bann prosedir pou<br />
repran zot lakaz avek zot.<br />
Alor annou regard bokou<br />
pli devan, annou regard posibilite<br />
kot nou annan bokou plis sa<br />
bann dimoun ki ozordi zot pe<br />
dormi parey sa madanm menm si<br />
i annan serten dimoun in pran<br />
l<strong>of</strong>ans ladan, wi sa madanm ki<br />
laba kot Christ ki parfwa ou vwar<br />
li pe marse 12.15 pe mont dan<br />
direksyon Le Chantier annou<br />
mazinen ki poudir i kapab<br />
ogmante. E annou pa bliye Mr<br />
Deputy ki poudir nou sistenm<br />
ekonomik i osi annan en<br />
konsekans direk lo sa bann<br />
keksoz ki kapab arive.<br />
E la annou pa bliye ki<br />
poudir la povrete, e Onorab<br />
Ferrari tanzantan i koz lo la, ki<br />
poudir la povrete i pe ogmante<br />
dan nou pei e i anann serten<br />
paran wi zot anvi kapab soutenir<br />
sa dimoun be la povrete i v n tro<br />
bokou e la povrete set en keksoz<br />
ki pe ogmante dan nou pei.<br />
Ou ti a kontan annan bann<br />
serten fasilite, ou ti ava kontan<br />
annan lezot keksoz pou ede me<br />
ou pa kapab. I en plezir pou en<br />
paran pa kapab met nanryen dan<br />
bwat son zanfan pour li al lekol?<br />
Dapre ou si gouvernman in<br />
nobou trouv li neseser pou li<br />
lannen pase dir ki bann diferan<br />
lekol pou annan en fon pou ed<br />
bann zanfan ki mwen privilezye e<br />
ki pe pas dan soufrans, akoz se<br />
parski tou keksoz pe vin pli bon?<br />
Oubyen akoz keksoz pe<br />
deteryore.<br />
So mon krwar nou bezwen<br />
regard keksoz anfas, dan lizye<br />
olye ki nou zis fer letour po<br />
annou aim ladan, aret nekzis fer<br />
sa bann letour vin avek en bann<br />
soz. E Onorab Rose in dir<br />
klerman zot out <strong>of</strong> control be si<br />
zot out <strong>of</strong> control ki nou fer pour<br />
nou remet en serten sans<br />
normalite. Ki nou fer? I enportan<br />
pour nou fer keksoz e byensir i<br />
admirab letan ou trouv serten<br />
paran ki pe sey fer zefor pou tir<br />
zot zanfan dan en lenstitisyon.<br />
Par egzanp mon admir kouraz sa<br />
madanm Anse Boileau ki son<br />
zanfan in fer en aksidan e i<br />
paralize me ki i anvi tir li dan sa<br />
lenstitisyon e i a pe fer tou son<br />
demars pou li kapab aranz son<br />
lasanmben pourki son zanfan,<br />
Onorab Pool I’m sure ou konn<br />
byen sa sitiasyon ki mon pe koz<br />
lo la, kot pour li kapab met son<br />
zanfan la pou reste avek li. I<br />
fantastik, i formidab parski i<br />
24
annan serten pei kot letan en<br />
dimoun i andikape i ganny servi<br />
koman en lobze pou mandyan.<br />
Me anmenmtan osi mon<br />
krwar Mr Deputy fodre ki nou<br />
koman en Lasanble zot, koman<br />
en Lasanble annou pran sa<br />
problenm koman enn ki reel, e<br />
Onorab Georges in prezant bann<br />
pwen solid lo ki manyer nou<br />
kapab sey fer sa. I annan en<br />
kantite keksoz malerezman -<br />
mon konpran zot mindset lot kote<br />
latab. I annan en kantite keksoz<br />
letan nou propoze zot vwar li<br />
koman en montanny ki tro o pou<br />
grenpe me dousman dousman<br />
zot vwar ki poudir sa ki zot ti<br />
krwar i en montanny <strong>of</strong>et i en<br />
plato.<br />
Mon kontan letan zot dir<br />
‘Mr Speaker ozordi nou napa<br />
problenm forex’ me zot ti krwar<br />
poudir i en gro montanny sa pou<br />
monte salerla ti en plato sa. Zot<br />
ti sitan krwar i en gro montanny<br />
zot ti vin anmenn en bann lalwa<br />
ki konmsi ti parey bann lakord ki<br />
ou bezwen pik lo ros pour ou fer<br />
rock climbing, kan <strong>of</strong>et sete en<br />
plato ki nou ti kapab pronmnen<br />
lo la e ozordi nou vini nou dir,<br />
‘wi, wi, wi, nou nepli annan<br />
problenm forex la nou soz nou<br />
oke reform pe marse’, tou bann<br />
zafer. Sa ki Onorab Georges pe<br />
prezant zot la sa ki Onorab Rose<br />
in vwar koman en gro montanny<br />
ki annan zis gale lo la ki ou<br />
bezwen fer rock climbing, al rod<br />
bann expert pou soz, sa ki<br />
Onorab Potter i dir atansyon<br />
pangar i a vin en dumping<br />
ground.<br />
Mr Deputy set en plato sa,<br />
e to ou tar en zour nou pou tann<br />
- si i ariv avan eleksyon nou pou<br />
tann zot Minis pou vini pou dir ;<br />
‘la wi, la nou’n soz, dan bidze,<br />
capital project nou ava mazin an<br />
term en lenstitisyon, ou konnen<br />
pou led, la nou pou ganny led<br />
avek tel, tel lorganizasyon’. E<br />
mon ava dir ou en deryen keksoz<br />
Mr Deputy pou montre ki manyer<br />
zot vwar keksoz koman en<br />
montany. Sesel en moman nou<br />
ti pe sitan byen fer ki nou sikse ti<br />
ganny servi koman nou pinisyon.<br />
Tou bann lenstitisyon nou ti<br />
nepli ganny grants parske nou<br />
pei konmsi ti pe byen fer, e alors<br />
nou GDP ti sepa konbyen e bann<br />
pei – e la ozordi nou tande ki<br />
linyon Eropeen in donn grant<br />
pou siport bidze, extended fund<br />
facility. Ou vwar kimanyer<br />
parfwa.. parfwa konmsi annou<br />
aret anbet dimoun. E mwan mon<br />
konnen Mr Deputy, Mr Deputy<br />
mon konnen ki poudir sa ki<br />
Onorab Georges pe propoze nou<br />
kapab osi fasilman ganny led<br />
avek bann diferan lorganizasyon<br />
enternasyonal.<br />
Regard zafer drog. Ozordi<br />
legliz katolik pe al komans en<br />
lenstitisyon pou ede avek bann<br />
zafer detox. Legliz Advantis in<br />
vin fer NGO ki a pe deal avek sa<br />
bann zafer drog ek lalkol.<br />
Legliz Anglikan in anmenn<br />
expert li osi. Si nou’n ouver nou<br />
pou ganny led e sa ki Onorab<br />
Georges pe propoze i pa en<br />
leksepsyon. Annou ouver li e<br />
nou ava ganny diferan sipor e<br />
bann diferan lenstitisyon i ava<br />
pare pou zot ede akoz Mr Deputy<br />
25
mwan mon osi konnen ki poudir<br />
legliz i en problenm pou li, letan i<br />
trouv bann nwizans sa bann<br />
dimoun la, ki pou kapab vin en<br />
nwizans. Ou annan en seremoni<br />
relizye, zis zot rantre, zot fer tou<br />
kalite nwizans, zot menm zot<br />
parfwa ki al kas tabernak, ki al<br />
vol losti, ki fer en bann kalite<br />
nwizans. Lekor en dimoun pe<br />
ekspoze ou trouv enn fanmiy i<br />
dan dey – I mean konbyen fwa<br />
mon’n tir dimoun sa bann kalite<br />
dimoun kot Unity Chapel. Lekor<br />
en fanmiy pe ekspoze, fanmiy i<br />
an dey, ou trouv en boug i vini i<br />
soz, i komans kares sa dimoun, i<br />
komans pas lanmenm dan figir<br />
tousala sa bann zafer ou a krwar<br />
li ki …. en nwizans. Alor mon<br />
konnen ki poudir lo kote legliz osi<br />
tou i pou annan sipor pou sa<br />
kalite proze.<br />
Avek sa Mr Deputy<br />
Speaker mwan mon a dir annou<br />
reflesir ankor. Mwan mon ti a<br />
demande ki nou donn sipor sa<br />
mosyon e nou osi regarde ki<br />
bann mwayen, ki bann fasilite ki<br />
kapab ede pou fer sa keksoz vin<br />
en realite. Mersi Mr Deputy.<br />
HON CHARLES DE<br />
COMMARMOND<br />
Mr Deputy Speaker mon’n ekout<br />
plizyer entervenan koze lo sa<br />
mosyon. Zis pou benefis<br />
Lasanble les mwan sey relir sa<br />
mosyon ki i dir e pou benefis osi<br />
dimoun ki pou swiv letan SBC si<br />
i pas sa bann zafer lo televizyon.<br />
Mosyon ki devan nou i lir<br />
koumsa; sa Lasanble i demann<br />
gouvernman, ganny mwan kler, i<br />
demann gouvernman, i pa dir al<br />
fer separe li, i dir sa lasanble i<br />
demann gouvernman pou<br />
konstrir en lenstitisyon apropriye<br />
kot dimoun apard bann ki kalifye<br />
pou old people’s home – setou zis<br />
old people home - ki pa kapab<br />
pran swen avek zot lekor e ki<br />
napa personn pou fer sa i ava<br />
resevwar lozman e swen neseser.<br />
Oke, nou ganny li byen sa<br />
mosyon. Domaz Mr Deputy<br />
Speaker Onorab Ramakalawan<br />
Lider Lopozisyon in koz toutafe<br />
or de sa mosyon. Mon en pti pe<br />
soke, in gat sa mosyon e Onorab<br />
Georges mon’n obzerve letan ou<br />
pe koze Onorab Georges i dir ‘pa<br />
li, pa li e pa li’, pa sa ki son<br />
mosyon pe demande.<br />
En lot keksoz Mr Deputy<br />
Speaker Onorab Lider Lopozisyon<br />
i koz lo SSPCA. Me SSPCA, be<br />
zot zot pe self financed zot lekor<br />
zot. Mosyon pa demann sa li, i<br />
pa pe dir kree en lenstitisyon ki<br />
self financed son lekor li, mosyon<br />
pe dir gouvernman fer.<br />
Gouvernman pa’n fer SSPCA laba<br />
li, i pa’n finanse li. I diferan.<br />
(Interrutpion)<br />
..Sa en lot zafer loan later, mon<br />
pe koz lenstitisyon – kree<br />
sitiasyon en lot zafer sa. Napa<br />
okenn miray, miray i ek ou, ou ki<br />
vwar ou dan kat miray. Ou vwar<br />
ou dan kat miray e ou pa fouti<br />
kapab think out <strong>of</strong> this box.<br />
Sa ki mwan Mr Deputy<br />
Speaker mon dir ki bann dimoun<br />
ki’n koz lo la dan lopozisyon lo sa<br />
mosyon zot in koz dan en fason<br />
ipokrit, mon servi sa mo e mon a<br />
kalifye ki mon oule dir.<br />
26
(Interruption)<br />
HON DE COMMARMOND<br />
Be ou a koze epi Onorab<br />
Derjacques. Ou osi ou form<br />
parti sa bann……<br />
MR DEPUTY SPEAKER<br />
Proceed….<br />
HON DE COMMARMOND<br />
Mr Deputy Speaker ou vwar dan<br />
sa Lasanble nou’n vin plizyer fwa<br />
koze lo dir ki drwa imen, mon<br />
rode si sa bann dimoun ki tonm<br />
dan sa kategori ki Onorab<br />
Georges pe dir ki mosyon i<br />
esplike, si vreman zot in dir ki<br />
zot anvi antre dan en<br />
lenstitisyon. Si letan ou met zot,<br />
ou bezwen fors zot antre dan en<br />
lenstitisyon si ou pa pe vyol zot<br />
drwa imen. Sa osi i en issue.<br />
Mwan ankor ennfwa mon a<br />
kalifye ki mon pe dir.<br />
Cascade parey tou lezot<br />
distrik nou vwar nou fas a bann<br />
dimoun ki Onorab Georges in koz<br />
lo la. Nou pa pe dir ki i pa<br />
egziste sa bann dimoun nou. I<br />
kler, nou tou, nou popilasyon an<br />
antye i vwar sa bann keksoz ki<br />
egziste, sa bann dimoun i egziste.<br />
Me Cascade paregzanp mon<br />
annan en zenn fiy, son papa i dir<br />
li, i dir mon piti arete sa kalite<br />
lavi, vini asize la dan mon<br />
laboutik, zis asize, ou pa oule<br />
travay, ou pa oule isi, ou pa oule<br />
laba, ou annan 2 zanfan pou<br />
sonnyen, napa papa whatever.<br />
Napa problenm. Mwan ou papa<br />
mon’n debrouye asize la dan<br />
laboutik mon a pey ou - ou a<br />
okip ou zanfan. Ditou i pa oule,<br />
ditou i pa oule. Ou anmar li ou<br />
fer li asize la, i ava pourswiv ou,<br />
kont drwa imen.<br />
Mr Deputy Speaker nou<br />
gouvernman in kree en kantite<br />
lenstitisyon ki kapab deal avek<br />
sa bann kalite dimoun, bann<br />
problenm ki nou sosyete i pas<br />
ladan gras a osi devlopman.<br />
Napa en pei dan lemonn ki napa<br />
sa bann zafer la ki nou pe koze.<br />
Mon wonder ki kantite ki annan<br />
sa bann lenstitisyon ki Onorab<br />
Georges pe koze ki gouvernman<br />
ki pran tou sa. Me nou nou<br />
annan en kantite lenstitisyon,<br />
mon bann koleg avan in<br />
mansyonnen Mont Royal, Vilaz<br />
Prezidan, Fwaye de Nazareth, Ste<br />
Elizabeth, North East Point,<br />
Fiennes, you name it, en ta – si<br />
alor nou pran sa bann dimoun,<br />
nou kategoriz zot, nou pou vwar<br />
paregzanp ki plizyer i pou ale dan<br />
serten sa bann lenstitisyon. Me<br />
selman i annan lezot keksoz ki<br />
mon krwar nou pa pe regarde.<br />
Taler Onorab Lider<br />
Lopozisyon in mansyonn dan<br />
legliz. Wi, parfwa nou annan sa<br />
bann dimoun ki mon pa konnen<br />
kimanyer nou pou apel zot<br />
ennler. Per pe prese e lanmenm<br />
la i antre li e i vin koze, i vini i<br />
koze avek Per – konmsi parfwa i<br />
kapab fer ou vin emosyonnel<br />
ouswa whatever.<br />
Me selman nou poz nou<br />
lekor en kestyon osi, nou kree en<br />
lenstitisyon parey, gouvernman i<br />
a fer ankor enn apard sa ta ki<br />
nou annan, i al kree en<br />
lenstitisyon parey ankor nou pou<br />
met ladan en fou, en demi fou, en<br />
trwakar fou, enn ki prostitiye, en<br />
lot ki kas loto parey ou pe dir,<br />
27
ensidswit - ou zis wonder<br />
kimanyer zot fonksyonnen,<br />
kimanyer ou manage en tel<br />
lenstitisyon ki annan tousala<br />
ladan. Parkont nou demann nou<br />
lekor kestyon, oli rol lafanmiy?<br />
An parlan sa la mon pe rod José<br />
la ki abitye dan semen ennler,<br />
mon pa vwar li detrwa zour li osi,<br />
enn mon zanmi be i paret en bon<br />
imen, in anmas li, ouswa en<br />
fanmiy in anmas li. Mon tande i<br />
oke konmela.<br />
Ou vwar Mr Deputy<br />
Speaker sa bann ensidan ki nou<br />
pe koze, i vre i annan en<br />
ogmantasyon tou dernyenman<br />
dan nou sosyete sa bann dimoun<br />
me depi lonta,n mwan mon’n<br />
zanfan, letan mon pe grandi<br />
mon’n vwar i annan sa bann<br />
dimoun mwan. I annan pti plim<br />
i annan lot, lot you name it. I<br />
annan serten Mr Deputy Speaker<br />
letan in ariv dan bann moman la<br />
ki nou ladan la, dan Oktob,<br />
Septanm, Oktob, Novanm i veye.<br />
Ou vwar li dan semen ou krwar i<br />
fou, i dan bin limenm, i isi i laba,<br />
i fer tou sa nwizans, tou sa<br />
ensinifyan ki ou pa mazinen me<br />
li i kree en sitiasyon letan in ariv<br />
sa ler la li, sa bann moman<br />
Oktob, Novanm la, i ale i kree en<br />
sitiasyon swa i vole, swa i al kas<br />
en laboutik, i fer ekspre i dir akoz<br />
la nwel avek lannen pe vini i pa<br />
pou manz lavyann alor i kree en<br />
sitiasyon gard i tyonbo li e<br />
anmenn li devan lakour, sa letan<br />
letan nou gard ti ankor ase<br />
vitman pou prosekit en dimoun<br />
vitman, pa parey konmela<br />
anmenn devan lakour e li avan<br />
menm ziz i dir pou kondann li i<br />
dir Msye votre oner kondann<br />
mwan prison, mon oule monte. I<br />
oule mont prizon li akoz pou li fer<br />
sir i pas son detrwa mwan laba,<br />
byen happy apre i sorti akoz i<br />
konnen dan prizon sa letan i<br />
annan lavyann ek soz dan sa…<br />
konmela napa – zis pou montre<br />
ou Mr Deputy poudir sa bann<br />
issue la, i la avek nou depi<br />
lontan, wi avek bann devlopman<br />
i annan logmantasyon.<br />
Me mon pwen mwan ki<br />
mon oule vin lo la ankor se ou<br />
vwar poudir taler mon ti pe koz lo<br />
rol lafanmiy. Kote fanmiy i osi<br />
antre dan sa bann keksoz la?<br />
Souvannfwa petet nou menm<br />
nou la dan Lasanble i kapab<br />
annan serten nou manm fanmiy<br />
ki dan sa degenn. Nou poz nou<br />
lekor kestyon nou tou, annou fer<br />
en legzanmen de konsyans,<br />
konbyen nou ki sey reach out<br />
pou sa bann dimoun? Konbyen<br />
nou ki sey ede? Oubyen petet<br />
serten nou nou krwar nou’n ariv<br />
en zistans, en staz dan nou lavi e<br />
noun obliy zot. Mazin sa ki mon<br />
pe dir e parfwa ou vwar kot<br />
lafanmiy pa fer nanryen, nou les<br />
tou avek lasosyete.<br />
Mr Deputy Speaker mon<br />
krwar mwan mon pou dir en<br />
keksoz ki fran la dan nou<br />
Lasanble e ki mon oule ki nou<br />
pep osi i reflesir lo la. Lo nou<br />
kote isi nou’n koz en kestyon<br />
mindset ki wi, i vre nou pep i<br />
bezwen sanz son mindset. Nou<br />
gouvernman osi koman en<br />
lenstitisyon i bezwen sanz son<br />
mindset. Nou pa kapab<br />
kontinyen - i vre pou serten<br />
rezon nou dir sosyete i donnen sa<br />
letan ensidswit me in ariv en staz<br />
28
nou bezwen revwar tou bann<br />
keksoz. Pa kapab kontinyen zis<br />
donnen, donnen, donnen nou<br />
pou gat nou pep e kontinyen gat<br />
li dan sa sans.<br />
Sa bann dimoun ki nou pe<br />
koze, Onorab Georges limenm,<br />
loter mosyon in fer resorti boner<br />
letan i ti komans koze poudir sa<br />
bann dimoun zot ganny lasistans<br />
finansyel avek gouvernman. Be<br />
Mr Deputy Speaker gouvernman<br />
alor i pe deza ed sa bann<br />
dimoun.<br />
E mwan mon annan en<br />
kestyon la mwan e se la kot mon<br />
pa dakor lafason donk ki nou<br />
sistenm sosyal i marse e mon<br />
demande pou annan en sanzman<br />
radikal, e mon ensiste lo la Mr<br />
Deputy Speaker. Lafason ki nou<br />
sistenm sosyal i marse i bezwen<br />
o pli vit posib sanze radikalman.<br />
Nou pei, nou sosyete pa kapab<br />
kontinnyen pran larzan tax<br />
payers, larzan bann ki kontribye<br />
dan sekirite sosyal, bann<br />
travayer ki serye, ki kontribye<br />
dan sa pei pou donn larzan pou<br />
sa bann dimoun parey, soutenir<br />
zot. Parkont letan ou get en<br />
fanmiy ki li i pe debrouye, i a pe<br />
eskent li, i a pe travay, i a pe<br />
donn tou me akoz sitiasyon<br />
ekonomik – taler Onorab<br />
Ramkalawan ou’n byen dir, wi i<br />
annan en sitiasyon ki pe arive<br />
avek reform ekonomik e nou ti<br />
konnen ki poudir pou vin<br />
koumsa se sa i annan serten<br />
safety net e sa bann safety net i<br />
pa pe mars byen parey nou nou<br />
anvi.<br />
Serten fanmiy parey mon ti<br />
pe dir ki vreman bezwen pou fer<br />
2 bout zwenn, fanmiy ki serye zot<br />
zot vwar zot pa pe kalifye pou<br />
ganny lasistans sosyal, finansyel<br />
pou kapab ed zot fanmiy<br />
parkont ou vwar bann dimoun<br />
parey, bann demi fou, bann<br />
whatever ki zis pran sa larzan i<br />
bwar, i litousel, i dan drog<br />
konman ou donn li i fini, dan 2<br />
zour parey Onorab Ramkalawan<br />
in dir taler 2 zour i fini, zot zot pe<br />
gannyen bon manyer larzan<br />
finansyel ek sosyal. Sistenm<br />
sosyal i annan en problenm la.<br />
Sa rezon ki mwan mon<br />
krwar nou pa bezwen<br />
gouvernman al kree ankor<br />
lenstitisyon pou anmas sa bann<br />
dimoun, nou annan ase<br />
lenstitisyon. Si mosyon parkont<br />
ti dir annou agrandi sa bann<br />
lenstitisyon ki deza egziste<br />
paregzanp si ou dir annou fer<br />
ankor plis Old People’s Home la<br />
mon ti ava kontan la, mon ti ava<br />
siporte – nou Cascade nou napa<br />
enn, nou ti a kapab ganny enn i<br />
ti ava anmas sa madanm kot<br />
legliz kekfwa si i napa en fanmiy<br />
ki taler Onorab Henrie in dir.<br />
Alor si nou pou dir annou<br />
ogmant kapasite ki petet Foyer<br />
de Nazareth, Ste Elizabeth<br />
ensidswit i pran en lot zafer sa.<br />
Mosyon pa dir sa li, i dir kree en<br />
nouvo lenstitisyon ankor. Se sa<br />
mwan ki mon pa dakor, tro<br />
bokou lenstitisyon e sa enn la i<br />
pa pou ed nou rezourd sa<br />
problenm. Si ou dir mwan<br />
ogmant kapasite Mont Royal<br />
fantastik akoz lotozour mon pas<br />
laba i ti’n fini plen. Mwan menm<br />
mwan mon ti vin avek 2 dimoun<br />
sorti Cascade pa kapab mete.<br />
(Interruption)<br />
29
HON DE COMMARMOND<br />
Non sa nou pou anvoy pou ou<br />
avek soz laba….<br />
MR DEPUTY SPEAKER<br />
Proceed Onorab.<br />
HON DE COMMARMOND<br />
Si nou pe koz pour nou ogmant<br />
kapasite Fiennes, letan mon koz<br />
lo Fiennes Institute la, kot Kazern<br />
nou ti dir lontan, Mr Deputy<br />
Speaker la osi annou take note<br />
dan sa pei poudir laba kot<br />
Kazern la i annan dimoun ki son<br />
fanmiy i kapab byen ed li, i<br />
kapab pran responsabilite e nou<br />
pran nou met laba, kekfwa zot<br />
kontribye en larzan I dont know,<br />
pou serten rezon, mon pa kont sa<br />
mwan me selman mon pe dir,<br />
nou take note. Nou kapab petet<br />
ogmant kapasite laba pou kapab<br />
pran plis sa bann dimoun.<br />
Mon konn dimoun<br />
paregzanp ki North East Point<br />
Hospital oubyen menm ki<br />
Kazern, i ti annan later,<br />
propriyete, i pran, i pa ni vann, i<br />
pran i donn serten lezot dimoun<br />
apre li i napa landrwa pou li ale,<br />
apre li i pas. Gouvernman i<br />
bezwen anmase li. Me ki kalite<br />
gouvernman ki nou nou pou<br />
annan e nou pou kontinyen<br />
annan dan sa pei? Mr Deputy<br />
Speaker se pou sa rezon ki mon<br />
pe dir ki nou pa kapab kontinyen<br />
avek sa.<br />
Mon koz lo rol paran taler.<br />
Be paran konmsi nou pa vwar<br />
nou zanfan ki direksyon i pe<br />
pran? Nou pa seye konmsi pou<br />
koz avek? La osi nou bezwen sey<br />
rod fason dan nou sosyete, dan<br />
nou bann distrik sey fer plis<br />
ledikasyon, wi ledikasyon i zwe<br />
en rol enportan pou nou kapab<br />
re-konsyantiz nou paran pou<br />
kapab vwar koman nou kapab<br />
take up pou anpes dan nou<br />
fanmiy ariv sa bann keksoz<br />
koumsa. Nou pa swete ki i arive,<br />
nou tou nou sagren letan i arive,<br />
nou pa kontan me selman nou<br />
bezwen al travay davantaz pou<br />
anpes sa bann keksoz arive.<br />
Mon donn legzanp Mr<br />
Deputy Speaker, lot fwa Prezidan<br />
dan son tre bon legzersis dan<br />
bann distrik ki in fer i annan<br />
dimoun ki’n vin devan in dir avek<br />
Prezidan, ‘wi Msye Prezidan kot<br />
mwan mon annan piti ki koumsa<br />
e lopital laba pa ed mwan’, me<br />
nou’n dir, mon’n follow up mwan,<br />
mon’n fer mon bout mwan<br />
koman MNA, nou’n ale, mon’n<br />
tyeke, Minis i donn apwentman<br />
sa paran pa vin ditou. Limenm<br />
li in vin devan Prezidan in dir,<br />
devan tou piblik Cascade in dir.<br />
Me letan prezan i apel li pou vin<br />
diskit case son piti ki dan<br />
problenm e ki pe fer problenm ek<br />
nou popilasyon, me i pa vini. En<br />
fwa, 2 fwa, 3 fwa i pa vin ditou.<br />
E ou pou al pran sa piti pou met<br />
dan lenstitisyon letan gard menm<br />
i rod li bann ensidan ki i fer,<br />
paran i pran i kasyet. Annou<br />
think about kwa ki nou pe koze<br />
en. Sa zafer zis pran anvoy lo<br />
gouvernman, kree lenstitisyon<br />
isi par kote laba mwan mon dir<br />
mon pa dakor.<br />
Kote nou nou bezwen<br />
rezourd sa bann problenm Mr<br />
Deputy Speaker la demen<br />
30
Merkredi i annan sa special task<br />
force sosyal ki pe al ganny kree<br />
nou tou manm Lasanble ki la<br />
nou bezwen zwe en rol enportan.<br />
Dan tou bann distrik pou annan<br />
sa task force, nou bezwen nou<br />
swiv ki pe arive e nou bezwen<br />
annan en input ladan. Mon dir<br />
nou tou manm Lasanble, se sa ki<br />
mon pe dir i devret annan en<br />
sanzman radikal dan sistenm<br />
sosyal, manm Lasanble nou pa lo<br />
la, i kler, mon dakor avek ou<br />
Onorab Ramkalawan nou pa lo la<br />
e se sa ki mon pe dir nou bezwen<br />
rod en fason, manm Lasanble i<br />
kapab dan lopozisyon, dan parti<br />
opouvwar mon napa problenm<br />
avek sa e nou ki nou pe diskit sa<br />
e ki konsyan sa problenm, nou<br />
bezwen annan en rol pou zwe, se<br />
la kot petet sistenm parfwa i<br />
manke bann keksoz koman pou<br />
take up.<br />
Alor nou bezwen vwar de<br />
pros kimanyer sa task force ki<br />
mannyer pe ale e nou bezwen<br />
swiv e fer sir ki i marse e i morde.<br />
Nou pa kapab e mwan sanmenm<br />
sa mon koz for lo district<br />
empowerment. Distrik i bezwen<br />
ganny son pourvwar li pou li deal<br />
avek son bann dimoun. Petet la i<br />
kapab ede rezourd sa bann<br />
problenm akoz letan nou dan<br />
distrik nou vwar i annan sa bann<br />
kalite endividi, nou pa pou kapab<br />
aksepte pran larzan gouvernman<br />
zis pou donn zot pou zot e al fer<br />
fize koumsa, apre i pas 2 zour, 3<br />
zour i re-vin kot ou, konmsi la si<br />
ou pa ede mon pa konnen ki<br />
kalite move imen ou été. Nou pa<br />
pou kapab koumsa e nou nou<br />
pou bezwen, sa dimoun ki<br />
bezwen ganny lasistans i bezwen<br />
kontribye akoz nou’n dir, loter<br />
mosyon in fer sorti i annan de<br />
moman sa dimoun i an bon<br />
kondisyon li i pa malad, i annan<br />
de moman letan i pa ganny son<br />
pilil la wi, me otherwise i kapab<br />
fer keksoz. Be ou a vini bomaten<br />
ou a raport kot distrik oubyen<br />
mon pa konnen kote ou a donn<br />
en koudmen balye kot legliz,<br />
balye kot lekol - ou a fer en<br />
keksoz, i annan en keksoz ki ou<br />
a kapab fer apre ou ava ganny en<br />
lasistans. Prezan si pou donn ou<br />
lasistans e ki ou pou al mal servi<br />
li, sa osi ou pa pou dakor, i<br />
bezwen annan en manm fanmiy<br />
ki a bezwen responsab pour sa e<br />
nou a monitor, nou a follow up. Si<br />
napa nou a rod fason kot distrik,<br />
i ava annan en sistenm kel konk,<br />
si fodre pey en take away, si<br />
fodre en isi, en laba i annan en<br />
mwayen, en fason kot nou pou<br />
kapab annan solisyon e anmenn<br />
solisyon pour sa bann kalite<br />
problenm.<br />
So that is why Mr Deputy<br />
Speaker, Sir, ki mwan mon pa<br />
pou kapab siport sa mosyon tel<br />
parey i ete la. Tout an rekonetan<br />
pou dir ki i annan serten sa<br />
kalite problenm, sa bann endividi<br />
i vin en nwizans, i vin en<br />
problenm dan nou sosyete, dan<br />
sak nou bann distrik. Me nou<br />
bezwen vwar fason pli realisti,<br />
fason pli konkret, fason pli byen<br />
pour nou kapab deal ek sa bann<br />
keksoz koumsa.<br />
An pasan mon fer resorti<br />
klerman ki loter mosyon in fer<br />
resorti osi kot bokou sa bann<br />
problenm ozordi i liye avek drog.<br />
31
E annou donn en koudmen pou<br />
elimin sa bann keksoz, annou pa<br />
siporte letan konmsi lotorite pe<br />
zwe son rol byen e i a pe tyonbo<br />
sa bann dealer pou nou redwir<br />
sa bann case e ki nou nou ale<br />
nou al anmenn bwat take away,<br />
nou al donn sipor isi, sipor laba,<br />
annou careful ki nou pe fer dan<br />
sa kote.<br />
Mr Deputy Speaker pou<br />
fini mon annan alors sa pou dir<br />
se ki nou sosyete, wi avek bann<br />
devlopman, avek osi bann<br />
problenm ki nou pa ‘n swete i<br />
arive, in ede tou sa kree ki nou<br />
annan sa bann problenm, sa<br />
bann viktim ozordi me nou tou<br />
nou bezwen donn en koudmen<br />
sirtou la MNA dan son distrik, i<br />
bezwen zwe en rol kle, en rol kot<br />
nou bezwen spearhead si ou oule<br />
dir sa bann sanzman ki pe arive<br />
dan distrik, ki nou kapab ede<br />
anmenn solisyon konkret, mon<br />
pe dir pou ki bann problenm<br />
parey i ganny met anba control<br />
serye si non menm ganny<br />
eliminen.<br />
Mon demande alor ki nou<br />
osi koman MNA nou koste avek<br />
lotorite pou kapab anmenn<br />
solisyon pour sa problenm. Mon<br />
ti a swete si loter mosyon ti<br />
kapab amann sa mosyon dan en<br />
serten fason ki ti a fer mwan<br />
kapab vot lo la. Me lafason tel ki<br />
i été, mon sorry avek tout respe<br />
mon pa pou kapab siport li ki<br />
manyer i été.<br />
E mon demande alor ki<br />
nou konpran le problenm i<br />
egziste e ki nou rod fason pli<br />
apropriye pou rezourd sa<br />
problenm e non pa nou tou<br />
anvoy tou keksoz lo gouvernman<br />
akoz nou gouvernman osi nou<br />
vwar sa sanzman ki pe arive avek<br />
li, responsabilite ki i pe pran e<br />
nou osi koman imen, koman<br />
responsab nou bezwen revwar<br />
lafason, nou mindset, lafason<br />
donk nou apros bann dimoun viz<br />
a vi sa bann problenm e nou<br />
demann nou dimoun osi, nou<br />
popilasyon pou zwenn avek nou,<br />
pou koste, pou vwar koman –<br />
nou annan dimoun deor la ki<br />
kapab ed nou to be more<br />
empowered pou kapab rezourd<br />
sa bann problenm e mon<br />
demande ki sa i ganny fer<br />
koumsa.<br />
Vwala Mr Deputy Speaker<br />
mersi, e mersi pou a lekout tou<br />
bann dimoun. Mersi.<br />
MR DEPUTY SPEAKER<br />
I reste nou 10 minit. Onorab<br />
Prea you are next on the list, ou<br />
pou pran plis ki 10 minit?<br />
HON NICHOLAS PREA<br />
Wi mon pou overlap enpe.<br />
MR DEPUTY SPEAKER<br />
Onorab Loizeau ou osi plis ki 10<br />
minit? Si non nou ava adjourn<br />
nou a retournen 2er.<br />
(Break)<br />
MR DEPUTY SPEAKER<br />
Nou repran nou travay. I reste<br />
mwan 2 entervenan lo mon lalis.<br />
Eski zot still annan lentansyon<br />
pou koz lo mosyon? Oke Onorab<br />
Prea.<br />
32
HON NICHOLAS PREA<br />
Mr Deputy Speaker mon pou<br />
aport sipor pou mosyon prezante<br />
par Onorab Georges. Whether<br />
Lasanble in pran linisyativ,<br />
whether gouvernman pou fer<br />
oubyen i a osi sezi linisyativ, i a<br />
bouz avek, i a rod en fason pou<br />
fer, sa pou le moman i pa vreman<br />
enn mon konsern. Mon konsern<br />
se ki depi mon’n antre bomaten<br />
dan Lasanble konsern ki’n leve<br />
se ki nou pe fer fas a en realite. I<br />
annan en sitiasyon, e sitiasyon<br />
pe regard nou dan nou figir nou<br />
bezwen reakte, nou bezwen pran<br />
bann mezir apropriye.<br />
Sa size i enn ki mon’n deza<br />
aborde avek plizyer dimoun e i<br />
annan plizyer konsern ki’n ganny<br />
leve lo la. Mon’n osi ganny en<br />
rankont avek serten group<br />
travayer minister lasante ki zot<br />
lenkyetid se ki parfwa lotorite,<br />
sirtou lapolis i aret plizyer sa<br />
bann dimoun a zot end up<br />
Psychiatric ward. Sa bann<br />
dimoun, bann travayer Lasante i<br />
dir avek mwan ki zot pa bezwen<br />
latizan pou dimoun fou, zot pa<br />
bezwen tretman sirkyatrik. Zot<br />
annan en lot problenm, zot<br />
problenm se ki zot napa en<br />
landrwa pou zot, zot problenm se<br />
ki parfwa zot menm zot zot dir ki<br />
zot bann rejects ki lafanmiy in<br />
rezet zot e petet ki lasosyete osi<br />
in rezet zot. E parey mon’n dir i<br />
en realite ki nou pe fer fas avek e<br />
nou pti kapital - pou bann ki pas<br />
dan nou pti kapital whether i<br />
lizour oubyen avek soley kouse<br />
nou vwar poudir sa problenm pe<br />
agrandi.<br />
Mon kontan ozordi pou<br />
mwan tande, anfen pou pa tande<br />
ki sa bann problenm i zis dan<br />
bann pei parey Moris kot plizyer<br />
fwa, plizyer nou isi dan sa<br />
Lasanble nou’n dir Moris ki nou<br />
mandyan, Moris ki nou vwar<br />
dimoun pe dormi dan bwat<br />
kartron obor laboutik eksetera,<br />
ozordi problenm i se nou e nou<br />
bezwen reakte.<br />
Pou en popilasyon 80 mil<br />
dimoun, Moris i annan 1.2<br />
keksoz milyon. Sesel nou annan<br />
nou 80 mil dimoun e pour nou<br />
dir ki sa i pa alarman mon sorry.<br />
Si nou pran sak distrik nou<br />
annan nou 25 distrik. Si dan<br />
sak distrik nou kapab idantifye<br />
10 dimoun ki tonm dan sa<br />
kategori lanmenm la i fer 250<br />
dimoun e pou mwan i bokou e<br />
nou tou nou konnen poudir i<br />
annan distrik ki annan plis ki 10<br />
dimoun ki tonm dan sa kategori.<br />
Pou mwan ler mon antann<br />
serten manm koze, konmkwa i<br />
deza annan tou keksoz anplas, i<br />
deza annan tou lenstitisyon<br />
anplas. Me sak sa lenstitisyon ti<br />
ganny kree avek en serten bi.<br />
Par egzanp lopital pou vye<br />
dimoun North East Point i pa’n<br />
fer pou pran enn sa bann zenn ki<br />
pe marse anvil, ki pe mandyan e<br />
ki pe rod en pti pe manze pou<br />
met laba. Mont Royal pa’n fer<br />
pour sa bann dimoun. Mont<br />
Royal i annan en purpose<br />
spesifik, nou tou nou konnen.<br />
Tou sa bann lenstitisyon ki’n<br />
ganny fer, ki’n ganny kree Vilaz,<br />
SOS Port Glaud tousala i annan<br />
son purpose be sa bann dimoun i<br />
pa ganny anfermen dan sa<br />
lasenn. Sa bann dimoun i reste<br />
33
an deor e nou bezwen rod en<br />
fason pou nou kapab tackle sa<br />
problenm.<br />
Mon pa krwar, malgre dan<br />
nou bann lentervansyon i annan<br />
in sey say en pti pe ki petet en<br />
distrik i pli afekte ki lot. Tou<br />
distrik i annan sa problenm. Tou<br />
distrik i annan sa bann social ills<br />
swa ki’n ganny kree par<br />
problenm ekonomik, swa in<br />
ganny kree par problenm drog<br />
oubyen labi lalkol, oubyen par<br />
selman kot sa dimoun in fall out<br />
kot son fanmiy e apre i pa pe<br />
vwar li anba en twatir i pe dormi<br />
nenport kote.<br />
I annan en sitiasyon mon<br />
krwar ki Onorab De<br />
Commarmond in leve bomaten<br />
Mr Deputy Speaker kot petet<br />
parfwa nou pe dekouver ki i<br />
annan bann dimoun ki dan sa<br />
bann homes ki deza la ti deza<br />
annan mwayen avan, ti deza<br />
annan later avan me apre serten<br />
roulman ki’n arive, zot in vwar<br />
zot ozordi napa nanryen e zot<br />
laba. Dan mon distrik Bel<br />
Ombre i annan detrwa ka<br />
koumsa, kot sa ki pli malen in<br />
anbet zot,i e menm i annan en<br />
bann ki ti dir mon a pran sa later<br />
mon a donn ou drwa lazouisans<br />
me apre en serten ler menm sa<br />
drwa lazouisans in fatig zot,<br />
finalman zot in pran sa dimoun<br />
zot in al met North East Point e<br />
zot zot pe zouir sa propriyete ki<br />
sa dimoun i annan.<br />
Mon annan en lot ka kot<br />
ozordi sa dimoun ki ti annan<br />
later i pe dormi partou obor<br />
semen akoz en sitiasyon parey<br />
ankor in arive. I sa bann<br />
sitiasyon ki mosyon pe demande<br />
pou kapab rantre en pti pe, pou<br />
kapab anmase.<br />
Annou regard en lot kote.<br />
Nou ki pas – bann ki marse ki<br />
pas dan lavil, lizour, lazournen<br />
pour nou parfwa i fatigan pou<br />
marse dan lavil. I fatigan pou<br />
nou kot nou ganny aprose avek<br />
bann dimoun ki pe rod – mon<br />
pran en senp legzanp semenn<br />
pase mon’n rankontre enn ki<br />
deklar son lekor i annan<br />
HIV/AIDS i annan SIDA li.<br />
Deswit koman in dir mwan sa i<br />
pe rod manze and all that, li i<br />
annan SIDA mon mazinen mon<br />
dir be konbyen dimoun ki pou fer<br />
parey li ki ouvertman i pou vin<br />
deklar son lekor i annan SIDA<br />
whether i annan oubyen non. Sa<br />
i pa en sitiasyon ki ou zwe avek.<br />
Konbyen sa bann dimoun<br />
ki vini ki ou pe marse anvil<br />
menm lazournen konmela I<br />
harass nou. E si i harass nou ki<br />
lokal ki Seselwa nou pti lavil i<br />
ganny frekante par nou<br />
popilasyon touris. Konbyen sa<br />
bann touris ki ganny harass par<br />
bann tel dimoun? Konbyen si i<br />
pou nou ki nou pe drive around<br />
oubyen nou pe marse, nou vwar<br />
en boug ki’n perdi en kote lebra<br />
dan enn sa bann bin nespes gro<br />
vant, nou pe rode ki i pe rode<br />
ladan si en bwat take away, si en<br />
boutey, si kwa, si pou nou i fatig<br />
nou, pou sa viziter ki kalite<br />
portre sa i pe montre pou nou pti<br />
kapital Viktorya.<br />
Mon pe al enn pti pe dan<br />
sa bann ekstrem, mon pe koz en<br />
pti pe koumsa pou sey montre bi<br />
sa mosyon. Mwan osi mon ti’n<br />
fayle en keksoz dan sa direksyon<br />
34
me apre mon ti retire ler mon’n<br />
aprann ki Onorab Georges in<br />
anmenn enn koumsa akoz sa<br />
problenm i la, sa problenm i<br />
devan nou e nou bezwenn reakte,<br />
nou bezwen fer fas avek.<br />
Mon koz lo sa laspe touris.<br />
Ozordi STB pe fer en gro travay<br />
pou kapab - menm son moto<br />
<strong>Seychelles</strong> Another World pou<br />
sey kapab portre nou<br />
destinasyon touris koman en lot<br />
destinasyon ki pa parey lezot me<br />
ler nou viziter i rantre Sesel i<br />
ganny harass par bann tel<br />
sitiasyon, par bann tel dimoun ki<br />
pe zis napa en landrwa, napa en<br />
bouse manze and so on, mon pa<br />
krwar ki sa moto ‘<strong>Seychelles</strong><br />
Another World’ i marse pou zot.<br />
Mr Deputy Speaker parfwa<br />
i bon, petet nou ki la antre nou<br />
nou kapab rankontre enn sa<br />
dimoun. Petet nou kapab ganny<br />
an dyalog avek li e find out<br />
vreman ki son lakoz, ki rezon ki i<br />
la. Semenn pase, Vandredi<br />
mon’n rankontre en sitiasyon kot<br />
Storey House, kot mon’n zwenn<br />
en garson ki pe fouy dan bin e i<br />
pe tir en bwat take away.<br />
Konbyen letan ki in ganny zet<br />
dan sa bin? Mon pa konnen,<br />
pou li sey rod en pti pe manze<br />
ladan. En dimoun in <strong>of</strong>er li en<br />
bwat take away ki sa dimoun in<br />
aste, in manze de kwiyer me li in<br />
ensiste ki anmenmtan ki i pou<br />
pran sa bwat, i pou rod sa lot<br />
bwat osi ki dan bin.<br />
Ler konmsi ou demann li ki<br />
son problenm, son problenm i dir<br />
ou i lafen, sa bwat pa pou ase<br />
pou li, i bezwen rod ankor. Si<br />
ozordi en tel lenstitisyon ki nou<br />
pe mazin pou kree i kapab<br />
omwen, sa dimoun li i kapab<br />
omwen al laba i konnen ki poudir<br />
be oke mon pe manze, mon pe<br />
ranpli mon lestoman petet nou<br />
pa pou vwar li pe fouy dan sa<br />
dust bin, petet nou pa pou vwar li<br />
pe demann dimoun manze, petet<br />
anmenmtan kot sa lenstitisyon i<br />
ava kapab annan lezot pti lwazir,<br />
lezot pti keksoz pou li fer.<br />
Nou’n koz lo district task<br />
force ki pe lanse demen.<br />
Bomaten Onorab Rose in koz lo<br />
sa family support unit. Bel<br />
Ombre ti annan enn family<br />
support unit, in fail, i pa pe<br />
marse. E i pa pe egziste. Demen<br />
nou pe al lans en district task<br />
force, eski i pou marse? Nou pa<br />
konnen si i pou marse. Akoz?<br />
Ankor nou pa pe target the root,<br />
the cause <strong>of</strong> the problem, nou pa<br />
pe rode kwa, kimanyer sa bann<br />
dimoun – nou nou pe panse<br />
poudir be sa bann dimoun i<br />
viktim drog, viktim lalkol,<br />
whatever. Sa bann dimoun i en<br />
bann bezwen spesifik, sa bann<br />
dimoun i bann dimoun ki’n tonm<br />
dan lari, ki pe dormi a’n<br />
bonnavini, ki pe fouy dan dust<br />
bin, ki annan en bezwen spesifik,<br />
ki annan en bezwen ki ganny<br />
demande pou ganny ranmase.<br />
Ranmas sa bann dimoun i<br />
pa vedir vyol zot drwa imen. Ler<br />
sa bann dimoun i apros nou, i<br />
apros bann touris osi tou, nou<br />
osi nou annan drwa imen. Eski<br />
sa bann dimoun ler zot pe harass<br />
nou, pa pe vyol nou drwa imen?<br />
Me si an krean en tel<br />
lenstitisyon, en tel home ki kapab<br />
pran swen avek sa bann dimoun<br />
35
lotorite i ava kapab fer sir ki zot<br />
ganny ranmase zot a ganny sa<br />
bann swen neseser e sa kalite<br />
problenm ki zot koze sirtou dan<br />
nou lavil i a kapab ganny<br />
eliminen.<br />
Byensir i annan parmi nou<br />
si nou pa’n rankontre en tel<br />
sitiasyon pa pou konpran<br />
rezondet deryer sa mosyon.<br />
Byensir si i annan en bann parmi<br />
nou ki si nou marse anvil nou<br />
mars zis dan en loto nou pa mars<br />
apye, sa bann dimoun pa apros<br />
nou nou pa pou konpran sa<br />
sitiasyon e nou pa pou konpran<br />
lide deryer sa mosyon.<br />
Semenn pase mon’n fer fas<br />
avek en lot sitiasyon ki i<br />
enportan pou mwan partaz sa<br />
leksperyans avek zot. En fiy in<br />
pran son manman ki’n vin en ka<br />
parey atraver lefe lalkol, atraver<br />
lefe baka. In pran son manman<br />
in anmenn Mont Royal, from<br />
there i telefonn mwan i demann<br />
mwan ki i pou fer. Ki i pou fer?<br />
Son manman in anmenn Mont<br />
Royal zour i pou sorti i pou<br />
retourn dan menm lanvironnman<br />
kot i reste obor en lakanbiz, ki i<br />
pou fer? Ou vwar? I pa en<br />
problenm ki nou pran sa dimoun<br />
nou anmenn detox oubyen nou<br />
anmenn sa dimoun Psychiatric<br />
ward, i pa bann dimoun ki<br />
bezwen sa, i bann dimoun ki<br />
bezwen en lot kalite bezwen, en<br />
lot kalite led nou sosyete e mon<br />
krwar se sa lespri deryer sa<br />
mosyon.<br />
Nou tou nou konnen ozordi<br />
i annan mwayen led. Menm i<br />
annan bann lorganizasyon<br />
enternasyonal ki kapab ed nou.<br />
Ozordi bomaten Onorab<br />
Ramkalawan in koz move bann<br />
group relizye, legliz Katolik,<br />
Anglikan, Advantis par egzanp<br />
pou sey tackle sa problenm drog<br />
e son bann ills ki anmennen.<br />
Ladan osi tou nou nou kapab<br />
ganny led si nou permet nou<br />
kapab vwar sans sa mosyon e<br />
bouz avek sa lide pli devan,<br />
ladan osi tou nou kapab ganny<br />
led. Annou pa reste nou fermen,<br />
annou pa reste nou fermen pou<br />
dir be non, nou pa kapab fer<br />
nanryen oubyen nou pa kapab<br />
demann gouvernman. Annou<br />
demande, gouvernman i a<br />
regarde kimanyer i pou bouze,<br />
kimanyer i pou depay li ladan.<br />
Mr Deputy Speaker parey<br />
mon’n dir kreasyon en tel<br />
lenstitisyon parey loter mosyon<br />
pe demande a kapab donn en lot<br />
sans viv, en lot sans lavi sa bann<br />
dimoun. Nou tou nou konnen<br />
poudir dan sa bann ka koumsa i<br />
annan dimoun ki pou kapab<br />
sorti e pou kapab re-entegre dan<br />
nou sosyete.<br />
Bomaten Onorab<br />
Ramkalawan in koz kot parfwa<br />
nou menm nou atraver keksoz ki<br />
nou fer, atraver keksoz ki nou dir<br />
nou ganny kit deryer. Wi, mon<br />
annan en pti bout la kot mon’n<br />
mansyonnen lo nou’n sitan koz<br />
lo devlopman, ki manyer Sesel in<br />
devlope san mazinen poudir nou<br />
pe kit serten group dimoun<br />
deryer e sa bann dimoun i ganny<br />
kite deryer, nou bezwen aksepte.<br />
Sa bann dimoun i ganny kite<br />
deryer e si nou ferm lizye ozordi,<br />
ozordi si i annan 20 dan lavil<br />
demen i pou vin 40.<br />
36
Prostitisyon ki nou’n koz lo<br />
la, ki ti napa yer – ozordi i<br />
annan, demen pou annan plis.<br />
Ler mon dir ti napa yer, i pa ti<br />
alatrenn parey i été ozordi.<br />
Ozordi ou fer en pti letour anvil<br />
aswar nou vwar. Nou tou nou<br />
konnen, nou tou nou konnen ki i<br />
pe dir.<br />
(Interruption)<br />
MR DEPUTY SPEAKER<br />
Order, order…<br />
HON NICHOLAS PREA<br />
Ozordi i partou, me parfwa ki<br />
nou dir, nou vante nou’n sitan<br />
devlope, nou GDP in sitan o and<br />
all that nou bliy en lot group nou<br />
dimoun ki vilnerab, ki sape ki<br />
tonbe e nou pare ozordi pour nou<br />
kit zot deryer.<br />
Mr Deputy Speaker mon ti<br />
anvi fer detrwa pwen, mon<br />
konnen petet mon pwen i enn pti<br />
pe kri, mon’n al en pti pe dan sa<br />
ekstrenm and all that, me zis pou<br />
montre zot en pti pe annou come<br />
back to earth, annou fer fas avek<br />
larealite, annou parey zot kontan<br />
dir annou etre realis.<br />
Annou regard en pti pe,<br />
petet ler nou pe koz the root sa<br />
problenm, lakoz, annou regard<br />
en pti pe. I annan en sitiasyon<br />
kot mon konn en garson in sorti<br />
prizon e nou tou nou konnen<br />
ozordi poudir prizon napa en<br />
rehabilitation program. In sorti,<br />
in al rod led, partou kot in al rod<br />
led i pa’n gannyen e ozordi i enn<br />
parmi sa bann manrmay ki pe<br />
fouy dan bin. Son lespri i bon li,<br />
i pa’n zanmen servi ni drog, ni<br />
lalkol nanryen, me sosyete in<br />
obliy li, in kit li deryer. Ozordi in<br />
komanse mandyan, mandyan,<br />
mandyan ozordi finalman ler i<br />
nepli kapab mandyan i fouy dan<br />
bin. E ankor i bann keksoz ki<br />
nou bezwen fer fas ava. Vwala<br />
alor mon 2 pti pwen ki mon ti<br />
anvi fer Mr Deputy Speaker zis<br />
pou kapab sey regir nou bann<br />
manm pou nou kapab vwar<br />
larealite.<br />
Parey mon dir ler nou koz<br />
gouvernman ki bezwen fer se<br />
gouvernman ki la me<br />
gouvernman i ava regarde ki<br />
fason pou tackle sa problenm.<br />
Nou nou’n idantifye<br />
problenm nou nou la nou’n met<br />
devan gouvernman, gouvernman<br />
i ava vwar kwa, koman fason, ki<br />
pli bon fason pou deal avek.<br />
Mr Deputy Speaker sa i<br />
mon kontribisyon lo sa mosyon<br />
mersi.<br />
HON NORBERT LOIZEAU<br />
Mr Deputy parey nou konnen sa<br />
size ki Onorab Georges in<br />
anmenn devan nou ozordi i enn<br />
ki nou tou isi dan Lasanble nou<br />
vwar e nou pe rankontre<br />
toulezour. Sa ki Onorab Georges<br />
pe demann gouvernman ozordi<br />
malgre nou dan en moman<br />
reform, mwan mon vwar li<br />
koman enn bann ka irzan e ki<br />
fodre keksoz i ganny fer pour sa<br />
bann dimoun an partikilye.<br />
Mr Deputy mwan mon<br />
annan en distrik kot anviron<br />
lanmwatye lavil Viktorya i form<br />
par. Laplipar sa bann dimoun ki<br />
nou pe koz lo la ozordi, zot tou<br />
zot desann dan Viktorya pour zot<br />
vin fer zot bann kalite mers e<br />
37
apre la ki zot mont dan distrik<br />
plitar, me laplipar ditan sa bann<br />
dimoun pandan lannwit zot still<br />
reste dan Viktorya.<br />
En keksoz ki mon remarke<br />
tou dernyenman se ki i annan en<br />
gran logmantasyon dan sa bann<br />
dimoun. Konmela partou anvil ou<br />
rankontre sa bann dimoun e<br />
parfwa i vreman fer lapenn kan<br />
ou vwar en zanmi ouswa en frer<br />
ki ou’n konn li enpe letan ki dan<br />
sa kalite problenm. E ler zot<br />
tonm dan sa kalite problenm Mr<br />
Deputy i fer zot vin vilnerab e zot<br />
tonm dan en lapovrete terib.<br />
I annan Mr Deputy parey<br />
Onorab Prea in mansyonnen<br />
taler ki napa nanryen pou<br />
manze. Ou vwar zot kot pe sentri<br />
kot lezot dimoun i vin manze dan<br />
apremidi e kan bann dimoun i<br />
met sa pti morso manze dan bin<br />
zot taye zot sot lo la.<br />
Dernyen fwa Mr Deputy<br />
mon rapel isi dan Lasanble letan<br />
mon ti pe koz lo lapovrete serten<br />
manm dan lot kote ti reprann<br />
mwan an dizan ki lapovrete nepli<br />
egziste dan Sesel. Zot ti menm<br />
dir ki lontan ki dimoun ti al lager<br />
mang ek lera, en keksoz koumsa.<br />
Me mon a dir zot en keksoz Mr<br />
Deputy, konmela anvil ou pou<br />
vwar zenn koman vye pe lager<br />
restan manze dan bin, ennler ou<br />
a dir sakenn i annan en bin pour<br />
zot menm. Si zot vwar lot pe vin<br />
fer en check dan sa bin, zot lager.<br />
Mr Deputy sa ki mon pe<br />
rakonte se sa ki mon pe vwar<br />
toulezour ki pe pous mwan pou<br />
donn Onorab Georges en sipor<br />
pour son mosyon, e Mr Deputy<br />
sa i zis bouton, i annan bokou<br />
ankor.<br />
Onorab Georges in osi<br />
demande ki sa bann dimoun i osi<br />
ganny en landrwa zot a kapab<br />
vin repoze kan lannwit i fer, sa<br />
Mr Deputy mon toutafe dakor<br />
avek Onorab Georges akoz<br />
partou kote kot ou pase kan in<br />
ariv aswar nek ou vwar en boug<br />
in mete dan en kwen, lo en nat<br />
pe cool konmsi kot li. Enler ou a<br />
krwar si sa bann landrwa se HFC<br />
i donn zot sa bann dimoun pou<br />
zot tenir zot lekor anba la. Anvil<br />
konmela tou bann ban, tou bann<br />
bus stop ki antoure ek lavil i<br />
annan en tenant Mr Deputy. Tou<br />
le swar ou vwar menm kalite<br />
dimoun pe dormi lo sa ban, i<br />
annan menm ki si ou krwar ou<br />
pe vin cool lo ban ziska en pti pe<br />
tar ek ou fanmiy, zot debout la<br />
zot esper ou, koman ou sorti zot<br />
mete.<br />
Anba peron bann flat, en<br />
lot landrwa ki’n vin bann lasanm<br />
prive pour sa bann dimoun e sa i<br />
vin en nwizans pour sa bann<br />
fanmiy ki reste la akoz sa bann<br />
dimoun pa zis vin dormi la, zot<br />
menm pran lenz lo lakord pour<br />
zot mete, lenz sa bann dimoun.<br />
Mwan mon konn en landrwa dan<br />
flat Lari Hangard obor kot Msye<br />
Patrick Hoareau i annan en<br />
garaz. I annan en msye i annan 2<br />
fanmiy ki reste anba zot laport<br />
lakwizin i reste lock full time sa<br />
akoz i annan 2 msye ki’n tal zot<br />
nat la, fer zot bann parwaze<br />
aswar, tournen lannwit, dormi,<br />
fer zot bezwen lanmenm la anba<br />
stairs, sa bann dimoun pa ouver<br />
sa laport lakwizin ditou, i reste<br />
zis fermen akoz sa bann dimoun<br />
pe servi sa. Se pour sa rezon ki<br />
38
mwan mon pe demande e mon ti<br />
a kontan ki gouvernman i get<br />
enpe dan welfare sa bann<br />
dimoun vi ki dernyen fwa, pou<br />
dernyen eleksyon zot logo ti en<br />
leker pour tou Seselwa e alors sa<br />
bann dimoun mon krwar zot en<br />
Seselwa zot osi.<br />
Mr Deputy anvil konmela<br />
napa zis bann zenn onm ouswa<br />
zenn garson ki pe fer sa bann<br />
kalite keksoz, i menm annan<br />
bann zenn fiy. Nou ti pe koz lo<br />
Loka taler, nou pou tourn lo<br />
Loka en pti kou. Mwan 2 semenn<br />
pase mon’n zwenn en fiy ki pe<br />
cool dan sa Loka ki Onorab Rose<br />
in donn mwan Bel-Air in pas lo<br />
mwan.<br />
HON MARIE-ANTOINETTE<br />
ROSE<br />
Msye Deputy mon pa’n koz lo Bel<br />
Air. Mersi.<br />
HON NORBERT LOIZEAU<br />
Mr Deputy e mon demann li kot i<br />
pe ale, i dir mwan i pe al travay<br />
mwan ankwayan i pe al travay<br />
lotel, sa ler, dan bann pti 7 er.<br />
Apre in eksplik mwan in dir<br />
mwan, be non li i fer bann<br />
deroule anvil, i post up i fer bann<br />
deal. E sa fiy ler mon get lo mon<br />
lalislaz voter sa fiy pa en zabitan<br />
Bel-Air e mon anvi dir ek Onorab<br />
Rose…<br />
MR DEPUTY SPEAKER<br />
Address the chair.<br />
HON NORBERT LOIZEAU<br />
..Mr Deputy mon anvi dir ek sa<br />
Lasanble ki dan distrik Bel Air sa<br />
bann fiy ki vin anler dan sa Loka<br />
la, napa enn ki zabitan Bel Air, e<br />
mon menm anvi fer konnen ki<br />
dan sa Loka anler Bel-Air i<br />
annan menm fiy serten Minis ki<br />
monte vin fer bann roulman.<br />
Mon ti a kontan dir li dan mon<br />
parol normal me i pa pou<br />
parlmanter me selman sa pe<br />
arive. E konsernan sa problenm<br />
Loka ti annan en madanm dan<br />
konsiltatif ti fer resorti sa pwen<br />
ek Msye Prezidan vi ki i ti pe<br />
ekout problenm bann dimoun, i<br />
ti dir ki i annan sa problenm e<br />
dan son distrik sa, li osi i pase,<br />
mwan osi mon monte, dan son<br />
distrik, mon krwar madanm Savy<br />
ti adres sa pwen e mon krwar<br />
zot, mwan mon pa gard, zot, zot<br />
a liyez avek zot bann lazans<br />
konsernen, zot a vin deal avek sa<br />
problenm.<br />
Mr Deputy taler ii annan ti<br />
pe koz lo labi lalkol, konmsi labi<br />
lalkol parmi bann zenn, ki pe<br />
pous sa bann zenn apre pou al<br />
dan sa bann form move pratice.<br />
Ler mon get labi lalkol osi parfwa<br />
nou ki anmenn bann zenn dan<br />
labi lalkol. Mon rapel tou<br />
dernyen fwa ti annan bann<br />
fonksyon ki ti fer kot Mahe Beach<br />
pour bann zenn, ti annan lalkol,<br />
e bann manze ti pran anler kot<br />
mwan, sa bann letan, full soz<br />
anler ti provide bann burger ti<br />
provide e bwar ti donnen, diverti<br />
kontan, lo lans e manrmay ti pe<br />
donn bal. E sa problenm lalkol<br />
mon krwar nou ki’n met dan sa<br />
bann dimoun e zot rod en fason<br />
pour rezourd sa problenm.<br />
Mr Deputy pou terminen<br />
mon anvi felisit Onorab Georges<br />
pour son mosyon, akoz<br />
39
lentansyon son mosyon i bon e<br />
sa size i enn ki reel ki bokou<br />
dimoun ozordi pe vwar zot dan sa<br />
bann tel sitiasyon kot parfwa i<br />
vreman difisil pou zot kapab<br />
sorti. Alor mon vwar li i normal<br />
pou en keksoz parey i ganny met<br />
a zot dispozisyon pourki vi parey<br />
mon’n dir taler vi ki Prezidan i dir<br />
annan en leker pour tou Seselwa,<br />
annan en leker pour sa bann<br />
dimoun osi. Mersi Mr Deputy<br />
mon donn mon sipor Onorab<br />
Georges.<br />
HON COLIN DYER<br />
Mr Deputy deba in lo lot kot<br />
latab in paret ase enteresan pour<br />
mwan bomaten lo sa mosyon<br />
prezante par Onorab Georges, e<br />
sa in pous mwan pou dir detrwa<br />
parol pou nou fer analis kot nou<br />
sorti, kot nou pe ale, e kot nou<br />
pei i anvi arive.<br />
Mr Deputy Onorab Rose in<br />
dir, in fer nou remarke poudir sa<br />
mosyon prezante par Onorab<br />
Georges i pa sipoze en prensip<br />
liberal ki nou SNP nou<br />
reklanmen nou afilye avek. Mon<br />
pa konnen ki degre definisyon<br />
liberal Onorab Rose in pran me<br />
selman mon ti a kontan analiz<br />
serten keksoz.<br />
Nou toultan nou’n dir<br />
poudir Sesel komers, biznes e<br />
lezot servis ledikasyon, Lasante<br />
on and on fodre i ganny liberalize<br />
e fodre lakominote a’n antye i<br />
ganny permisyon e drwa lezitim<br />
pour zwe en rol dan devlopman<br />
nou pei. Me ki listwar Sesel in<br />
montre nou? Parti opouvwar in<br />
dir ek nou e Onorab Potter in dir<br />
nou enstitisyonalizasyon fodre i<br />
arete ozordi. I pa sa ki i ti krwar<br />
ladan 30an pase. Onorab De<br />
Commarmond in dir ek nou fodre<br />
nou arete fye lo gouvernman<br />
avek lo leta, i pa sa ki i ti krwar<br />
ladan 30an pase.<br />
Ler nou analize apre ki nou<br />
ti antre dan en sistenm parti<br />
inik, nou ti touy demokrasi -<br />
mon byen dir nou ti touy li<br />
parski i pa ti annan drwa egziste.<br />
Mwan mon ti napa drwa fer<br />
politik, sa bann Onorab la ti<br />
napa drwa fer politik. Nou ti<br />
ganny zize, bate, met dan kaso,<br />
deporte on and on.<br />
HON MARIE-LOUISE POTTER<br />
Mr Deputy relevance order 47.<br />
HON COLIN DYER<br />
Avek sa mon pe dir nou ti napa<br />
drwa pran ka avek bann dimoun<br />
ki nou mosyon pe koz lo la<br />
ozordi. Lekol prive i ti fer fermen,<br />
sistenm lasante prive i ti fer<br />
fermen, bann NGOs ti napa dwa<br />
egziste parey i egziste ozordi, e<br />
bann dimoun dan LUNGOS i<br />
annan ki’n dir ek nou apre retour<br />
miltiparti dan Sesel kan bann<br />
NGOs ti pe retourn aktiv tel<br />
parey Scout avek Girl Guide ki zot<br />
ti fer fermen, gouvernman li i ti<br />
ede avek bann nouvo asosiasyon<br />
pou antre dan LUNGOS e ki sa<br />
bann dimoun dan LUNGOS ki ti<br />
senser zot zot ti apel sa bann<br />
(gonggoz ??) ki ti pe sey vin anval<br />
LUNGOS e defann li fer son<br />
travay parey i devret fer. Sa parol<br />
in ganny dir avek nou sa, i en<br />
realite ozordi.<br />
Mr Deputy mon dir sa pour<br />
nou realize kote nou sosyete i<br />
sorti e kote nou sosyete pe ale e<br />
kote nou anvi arive. Biznes ti<br />
40
ganny fer fermen e dimoun ti<br />
napa drwa fer biznes, fer larzan.<br />
Dimoun ti napa drwa vin ris<br />
dapre zot e nou tou nou ti devret<br />
appel nou lekor kanmarad e nou<br />
tou oue gal. Nou sef deta ti dir<br />
ek nou class dan Sesel fodre i<br />
abolir.<br />
(Interruption)<br />
MR DEPUTY SPEAKER<br />
Order. Onorab take us to the<br />
motion.<br />
HON COLIN DYER<br />
Mon lo mosyon Mr Deputy.<br />
Ekoute mon pe analize pour nou<br />
ansanm avans devan akoz mon<br />
anvi nou al devan. Onorab Rose<br />
in deza dir nou dan sa Lasanble<br />
poudir li i sorti dan bann lower<br />
class e ozordi in ariv li dan upper<br />
middle class dapre son sef deta<br />
avan ti annan 3 class e li in dir<br />
nou ozordi i annan 4 class.<br />
Mr Deputy si i annan 4<br />
class e ozordi gouvernman pa<br />
kapab pran ka avek sa kategori<br />
dimoun ki Onorab Georges in<br />
prezante dan son mosyon, me<br />
bann ki li i ti sorti dan lower<br />
class in ariv dan upper middle<br />
class kontribye pour ed sa bann<br />
dimoun. Akoz?<br />
(Interruption)<br />
.. be sanmenm sa ki mosyon pe<br />
demande..<br />
MR DEPUTY SPEAKER<br />
Order, order.<br />
HON DYER<br />
..Gouvernman i ede netway sa.<br />
Mr Deputy mon pou fer zot<br />
vwar en keksoz, parti opouvwar<br />
pe rezet sa demann ki mosyon<br />
Onorab Georges pe fer. I annan<br />
en dimoun ki li i enstab i vot<br />
Beau Vallon selman i pa reste<br />
Beau Vallon. Wi, mantalman<br />
enstab, i vot Beau Vallon i pa<br />
reste Beau Vallon me SPPF ler i<br />
get lalis voter li i vwar non sa<br />
boug selman i pa konnen kote i<br />
reste. Mwan mon konn li tre byen<br />
sa boug, sa msye la e i menm<br />
annan mon limero telefonn akoz<br />
mwan mon ed li ler fodre i ganny<br />
ede. I pa vot Beau Vallon li e<br />
mon pou dir zot en keksoz osi ki<br />
zot pou vwar la, eleksyon i vini,<br />
sa boug mantalman i pa stab<br />
mon pa al sers li pou al rod en<br />
vot ek li mwan, wi mon ed li pou<br />
ganny la nouritir pour li viv<br />
koman en imen dan dignite. Mon<br />
onte pou mwan al sers li, pour<br />
mwan anmenn li pou donn mwan<br />
en vot. Ki ou vwar, aktivis SPPF<br />
in rode lekel sa non, in konn non<br />
sa boug, zot al sers li, zot<br />
anmenn li dan biro vote kot pe<br />
vote, i napa idantite, i napa<br />
papye, i pa kapab vote fodre en<br />
dimoun i idantifye li pour li<br />
ganny permisyon vote, e napa en<br />
SPPF dan stasyon vote ki kapab<br />
idantifye sa boug dir li wi mon<br />
konn li sa msye. Mwan mon<br />
konn li mwan, zot in al sers li<br />
akoz son non i lo lalis zot konnen<br />
sa msye entel selman zot pa<br />
konn vreman son fanmiy ki<br />
manyer zot ti idantifye li.<br />
(interruption)<br />
41
MR DEPUTY SPEAKER<br />
Order order.<br />
HON DYER<br />
..E mwan mon ti kapab idantifye<br />
li akoz mon krwar konn li. Wi be<br />
selman mon pa’n fer li akoz si<br />
mon ti idantifye li son vot ler ti<br />
pou al cast apre ki SPPF in<br />
anmenn li i ti pou’n vot pour<br />
mwan. E mwan mon pa pare pou<br />
pr<strong>of</strong>it lo en dimoun enstab pou<br />
donn mwan en vot. E mwan mon<br />
pare en dimoun enstab pour<br />
mwan ed li pou viv an dignite e<br />
sa mon fer li e mon fer li byen<br />
kan mon kapab.<br />
Mr Deputy ozordi mon<br />
krwar demann Onorab Georges i<br />
annan serten lezitimite e mon<br />
krwar sa ki mon’n dir avan,<br />
detrir tou bann biznes e bann<br />
asosiasyon ki ti kapab ed la<br />
sosyete, bann dimoun ki enstab<br />
progrese, pran ka avek zot, ed zot<br />
viv an dignite. Sa bann dimoun<br />
zot menm pa’n ganny sans avans<br />
devan. E ozordi i responsabilite<br />
gouvernman e sa sistenm ki’n<br />
anmenn sa bann soufrans pou<br />
komanse ede pran ka avek e apre<br />
lasosyete i a demare i ava ede<br />
pour ed sa bann dimoun. Mersi<br />
Msye Deputy.<br />
MR DEPUTY SPEAKER<br />
Onorab Georges right <strong>of</strong> reply.<br />
HON BERNARD GEORGES<br />
Mr Deputy mosyon pa pou pase,<br />
lenstitisyon pa pou ganny fer e<br />
sitiasyon pou reste parey. E i<br />
annan 2 fason ki mon kapab<br />
reazir apremidi, 1 se tanto mon<br />
mont Mamelles mon al kot sa<br />
madanm ki en madanm SPPF ki<br />
manman enn sa 3 dimoun, mon<br />
pou dir li, ‘la, la mwan mon’n<br />
anmenn mon mosyon, ekout<br />
mwan vandredi swar. Zans la, ou<br />
bann dirizan in zete, mwan<br />
mon’n fer mon devwar madanm’,<br />
mwan mon pou sorti byen.<br />
Lot fason pou adres sa<br />
mosyon apremidi se pou dir oke<br />
nou annan en diverzans lopinyon<br />
me nou tou nou dakor lo tou sa<br />
ki’n ganny dir s<strong>of</strong> kreasyon en<br />
lenstitisyon. Zot tou zot konn<br />
mwan dan sa Lasanble e zot<br />
konnen lekel ant sa 2 semen ki<br />
mon pou pran.<br />
Mon pou mont Mamelles<br />
tanto, mon pou dir ek sa<br />
madanm ‘mon’n anmenn ou<br />
mosyon madanm zans la in zete.’<br />
E mon krwar ki sa fwasi mon<br />
pou bezwen fer, pa akoz mon feel<br />
bad or whatever me akoz mon<br />
krwar ki parey Onorab Rose ti dir<br />
mon kontan dir, nou’n mank en<br />
lot loportinite. E ler sa dimoun ki<br />
pou vin ekrir vre zistwar Sesel,<br />
pa Mr Shillington me en lot pou<br />
vini, mon mazinen i pou apel son<br />
liv <strong>The</strong> Land <strong>of</strong> Missed<br />
opportunites akoz i vre ki depi<br />
zour nou’n ganny dekouver ziska<br />
ozordi, tro souvan ler nou ariv<br />
fas a en tournan dan semen nou<br />
pran sa enn ki nou pa devret.<br />
Mr Deputy ler mon ti vin<br />
Mamelles pour premye fwa<br />
koman reprezantan, enn bann<br />
premye keksoz ki en dimoun in<br />
dir mwan, i dir, ‘ou konnen<br />
Mamelles i en landrwa spesyal,<br />
dan nou distrik nou annan sa<br />
Seselwa ki pli ris ki reste, Msye<br />
Joe Albert e nou annan en<br />
Seselwa ki pli mizer ki reste, en<br />
garson, mon pa pou mansyonn<br />
42
son non, ki ti dormi sa lepok lo<br />
en tenk kabinen, en septic tank.<br />
Setou ki i ti annan. Ozordi 8an<br />
plitar sitiasyon i ankor vre, sa<br />
dimoun pli ris i dan mon distrik,<br />
sa Seselwa pli ris dan mon<br />
distrik i nepli Msye Joe Albert i<br />
Msye Sivasankaran akoz li osi in<br />
aste en lakaz Mamelles. Msye<br />
Siva, Ambassador at large..<br />
(Interruption)<br />
…Arab i lot kote, Aarab i dan<br />
distrik Grand Anse. E sa garson<br />
ki ti dormi lo en septic tank, in<br />
bouze, in mont en pti pe dan la<br />
sosyete, i dormi anba leskalye en<br />
flat konmela. I pa enn parmi sa<br />
bann kategori dimoun ki mon pe<br />
koz lo la ozordi akoz li i pa en<br />
nwizans, tanzantan i byen, i pa<br />
bezwen al dan en lenstitisyon. E i<br />
annan bokou dimoun ki nou’n<br />
koz lo la ozordi ki a mosyon<br />
annefe pa pe adrese.<br />
Sa boug ki fer nwizans<br />
oubyen sa boug ki tanzantan i<br />
devwale i pa size sa mosyon, size<br />
sa mosyon se sa lot kategori<br />
dimoun ki pa kapab pran swen<br />
avek son lekor. I pa dormi lo en<br />
tenk kabinen akoz i anvi, me i<br />
dormi lo en tenk kabinen akoz i<br />
napa lot landrwa e i pa kapab fer<br />
sa ki nou nou fer.<br />
Mr Deputy mon’n koz<br />
bokou bomaten dan mon<br />
lentervansyon lo lafanmiy, e i vre<br />
e mon’n dir senserman<br />
okomansman ki mwan mon pa<br />
dakor, mon pa an faver<br />
lenstitisyon, mon pli an faver en<br />
pozisyon kot lafanmiy i pran son<br />
responsabilite. E mon kontan<br />
pou dir ki i annan en kantite<br />
dimoun ki pran zot<br />
responsabilite e i annan ki al<br />
menm pli devan ki pran zot<br />
reponsabilite ki pa pou zot. La la<br />
la midi mon’n fek rankontre en<br />
madanm ki pa siport mwan<br />
politikman me ki mon byen avek,<br />
toultan mon’n byen avek li e mon<br />
devret tir mon sapo avek sa<br />
madanm, akoz i annan son prop<br />
fanmiy, me la, in ale, in al pran<br />
en pti zanfan, en pti baba fek ne<br />
avek en madanm ki pa kapab<br />
okip sa zanfan. Zanfan pa ti anvi<br />
ne, zanfan pa ti’n ganny plan e<br />
tou manyer sa madanm pa<br />
kapab pran son responsabilite sa<br />
lot in vini, in pran li, nou pe fer<br />
demars pou adopte li byento. Sa<br />
mon vwar i byen e nou devret<br />
felisit li. E la in telman kontan sa<br />
pti baba ki in al pran en lot gran<br />
ser sa pti baba pour anmenn li<br />
lekol, pou okip li, pour donn li<br />
tou sa ki i bezwen malgre ki<br />
limenm li i annan plizyer zanfan.<br />
Se sa bann keksoz ki la sosyete i<br />
fer, nou pa bezwen mon krwar al<br />
pli lwen. Nou sosyete i konsyan<br />
sa kalite keksoz.<br />
Yer mon ti pe koz avek enn<br />
mon koleg avoka e mon dir li,<br />
Sanmdi swar mon pa’n vwar ou<br />
dan konsern lanmizik classic,<br />
mon’n vwar Onorab Adonis<br />
malgre ki li in sov en pti pe<br />
boner. Mon dir avek mon koleg<br />
mon pa’n vwar ou pourtan mon ti<br />
ekspekte vwar ou. I dir mwan<br />
mon pa’n vini akoz mon madanm<br />
in vini, mwan mon ti pe babysit<br />
en zenn ki reste dan Vilaz<br />
Prezidan ki li ek son madanm zot<br />
pran sa zenn dan weekend. Se<br />
bann keksoz fantastik sa, se<br />
bann keksoz ki arive dan nou pei<br />
43
e ki i annan en kantite sa keksoz.<br />
SOS Kinderdorf - mon a vin lo<br />
lenstitisyon en pti kou. SOS<br />
Kinderdorf ki’n ganny kree<br />
koman en model bann fwayer<br />
pour bann orfelen ek bann<br />
zanfan ki zot paran pa kapab<br />
pran ka avek zot. In ganny kree<br />
lo menm konsept pour li pa vin<br />
en lenstitisyon me pour li vin en<br />
fwayer kot sak unit i vin en home,<br />
i annan en manman ki ansarz<br />
bann zanfan plizyer laz, tou le de<br />
sex i viv anba en manman dan<br />
fwayer tel parey zot ti pou fer kot<br />
zot.<br />
Alor i kler e mon toutafe<br />
dakor avek Onorab Potter ki the<br />
norm se pa al dan lenstitisyon,<br />
retourn bann dimoun dan<br />
fwayer, retourn zot dan fanmiy e<br />
fer sir ki fanmiy i okip sa bann<br />
dimoun. Lo la, lo sa 2 kote latab<br />
nou konpletman lo menm<br />
frekans. Me i pa reponn a<br />
legzisans bann problenm ki<br />
mon’n anmennen ozordi.<br />
Onorab De Commarmond<br />
in lir mon mosyon, in lir li byen,<br />
in lir li dousman, in pas letan<br />
pou regard sa mo demann, ek sa<br />
mo gouvernman, ek sa mo<br />
lenstitisyon ek a mo konstrir me i<br />
pa’n pas okenn letan lo<br />
trwazyenm fraz mon mosyon ki<br />
dir sa se pour bann dimoun ki<br />
napa personn, that’s the point. Si<br />
ou annan en manm fanmiy <strong>of</strong><br />
course sa manm fanmiy i devret<br />
ganny tou fasilite neseser e ou<br />
devret retourn sa dimoun dan sa<br />
fanmiy me sa enn ki napa<br />
personn, ki fanmiy ki ou pou al<br />
rode? Sa dimoun ki dan SOS<br />
village oubyen ki dan Ste<br />
Elizabeth, oubyen ki Foyer de<br />
Nazareth, oubyen ki North East<br />
Point old people’s home, bokou<br />
zot zot laba akoz zot napa en<br />
fanmiy. E alor ki ou fer, ou<br />
bezwen met zot dan en<br />
lenstitisyon akoz napa lot<br />
landrwa pour met zot e se sa<br />
bann dimoun ki mwan mon focus<br />
lo la, akoz zot egziste sa bann<br />
dimoun. E ozordi parey mon dir<br />
taler, mosyon pa pase,<br />
lenstitisyon pa ganny konstrir<br />
problenm i reste, sa bann<br />
dimoun pou still dan nou distrik,<br />
zot pou still pe fer lapenn, zot<br />
pou still pe komet l<strong>of</strong>ans, zot pou<br />
still pe marse sal, zot pou still pe<br />
fouy dan bin akoz napa en<br />
dimoun ki kapab pran swen avek<br />
zot.<br />
Mr Deputy isi nou felisit<br />
nou lekor e mwan mon’n felisit<br />
Sesel taler lo lefet ki nou annan<br />
en home grown solution pour<br />
zanfan. Annefe mon ti pe fer en<br />
pti pe politik patriotism, nou pa<br />
by far meyer legzanp. Langleter<br />
parey nou tou nou konnen<br />
zanfan pa ale dan lenstitisyon,<br />
zot al avek en foster parent e se<br />
koumsa ki fodre en zanfan si sa<br />
zanfan pe ganny abize avek<br />
mwan, son papa, i al into care e<br />
care i plas li avek en lot dimoun<br />
ki lo lalis foster parents e i grandi<br />
dan en fanmiy. I pa toultan ki i<br />
successful, i annan ki fail, i<br />
annan ki succeed me se sa fason<br />
ki - Langleter i fer sa avek tou<br />
son zanfan, pa en bann, pa en<br />
mazorite me avek tou zanfan<br />
akoz i annan sifizaman foster<br />
parents ki ganny peye par fon<br />
sekirite sosyal pour zot take care<br />
44
avek sa bann zanfan. Mon ti a<br />
kontan vwar sa mwan isi. Lekel<br />
sa paran, oubyen lekel sa fanmiy<br />
ki pou take care avek en boug ki<br />
annan en problenm mantal, ki<br />
annan en problenm pa bennyen,<br />
dimoun i seye. Si ozordi sa boug i<br />
ankor pe fouy dan bin, oubyen i<br />
ankor pe azir dan sa fason ki i pe<br />
azir se presizeman akoz napa en<br />
dimoun ki’n anvi pran li, napa en<br />
avoka ki’n dir li vin pas weekend<br />
kot mwan, napa en fanmiy ki pou<br />
fer plis ki sa ki i pe ganny fer<br />
deza ki pa ase. Tanzantan i<br />
ganny en lasyet manze, dimoun i<br />
call mwan e i dir mwan, ou’n<br />
vwar entel, in pas kot mwan<br />
ozordi i ti fay, i ti pe ganny<br />
gidigidi, mon bezwen donn li en<br />
limonnad, i dir mwan i pa’n<br />
manze depi trwa zour – mon’n<br />
bezwen donn li en lasyet manze.<br />
E nou feel good about it, nou feel<br />
good akoz nou’n fer en keksoz.<br />
Lasosyete i feel good, ou konnen<br />
akoz ? Akoz in donn sa msye en<br />
lakaz, zot in fer en pti lakaz pour<br />
li. Zot donn li R1400 tou le lafen<br />
dimwan e nou tou nou konnen i<br />
desann le 20 i pran son 1400, le<br />
21 i pe rod pret en sigaret avek<br />
en boug akoz in fini. I napa le<br />
mwayen, i napa sa fakilte mantal<br />
pour li konnen. Tanzantan i vini i<br />
dir avek en dimoun, gard sa<br />
R200 pou mwan akoz mon pa<br />
anvi depanse e imedyatman i<br />
bliye ki in donn sa dimoun sa<br />
R200 se fodre nou tay deryer li.<br />
Sa bann dimoun koumsa<br />
se bann dimoun ki bezwen nou<br />
latansyon e zot bezwen nou<br />
latansyon dan en fason irzan ek<br />
total. Nou pa pou met zot dan en<br />
lenstitisyon Mr Deputy, zot in dir<br />
pa met zot dan en lenstitisyon, si<br />
nou pa pou met zot dan en<br />
lenstitisyon, mon kestyon se kote<br />
nou pou met zot? Kote ki nou<br />
pou met sa bann dimoun.<br />
Sa set en kestyon ki napa<br />
enn zot dan tou zot pledwari<br />
ozordi zot in kapab reponn. E<br />
mon konpran zot byen, les mwan<br />
dir zot ki zot pozisyon i enn ki<br />
mon konpran. Zot reprezantan<br />
en gouvernman ki anba en<br />
restriktirasyon ekonomik in<br />
ganny dir annou koup otan ki<br />
posib lo depans sosyal nou tou<br />
nou konsyan e zot pa kapab, i<br />
toutafe normal, zot pa kapab vin<br />
dir dan en leta kot zot<br />
gouvernman pe koup lo depans<br />
sosyal otan ki posib, vin fer en lot<br />
lenstitisyon. Mon konpran zot sa,<br />
mon konnen, mwan osi si mon ti<br />
dan zot plas se probableman<br />
menm deba ki zot zot in fer<br />
ozordi ki mwan mon ti pou’n fer.<br />
Me annou pa koz ozordi<br />
pou ozordi, oubyen ozordi pou<br />
demen. Annou pa avoid akoz<br />
mon ti konnen ki ti annan en<br />
risk ki nou ti pou avoid sa<br />
problenm. Nou ti pou dir tel<br />
parey en dimoun in fer resorti<br />
ozordi, i pa telman en gran<br />
problenm, annou avoid li, annou<br />
monte, annou kontinyen koz lo<br />
lafanmiy lo lefet ki nou pa oule<br />
institutionalize dimoun, apre tou<br />
lafanmiy i bezwen annan en<br />
dimoun, legliz i annan NGO<br />
eksetera ki ava anmas sa bann<br />
dimoun. Non, non eskiz mwan<br />
pou dir zot, se responsabilite<br />
gouvernman, se responsabilite<br />
gouvernman pou institutionalize<br />
45
sa bann dimoun. Legliz, NGO<br />
eksetera i vin ranpli en trou ler<br />
gouvernman in fail, ler<br />
gouvernman pa’n ranpli sa trou. I<br />
pa responsabilite personn apard<br />
gouvernman ki anmas sekirite<br />
sosyal pou pran aksyon sosyal<br />
avek en sosyete. E zour ki nou pa<br />
realiz sa se zour ki nou’n kit nou<br />
sosyalis deryer e nou’n adopte en<br />
sitiasyon marse lib parey Onorab<br />
De Commarmond in montre nou<br />
ozordi. Kot ler nou nou pe rod<br />
swanny dimoun ki dan bezwen<br />
zot zot pe dir, tir larzan avek zot,<br />
aret pey zot. Zot in realize ki zot<br />
in fer, zot konnen ki parti ki kote<br />
gos dan sa lasanble? Se nou, zot<br />
zot in bouze, zot in al kote drwat.<br />
E si zot, zot pa realize, dimoun<br />
deor laba i realize. Se pa akoz zot<br />
met en lenz rouz ki zot pou dir<br />
zot left wing, zot zot in fini kite<br />
left wing, zot in kit sosyalis<br />
deryer zot, nou ki pe koz an faver<br />
bann pti dimoun.<br />
Ozordi Sesel i annan zis en<br />
tim ki pe koz an faver bann pti<br />
dimoun e sa tim, se nou.<br />
E se pour sa rezon Mr<br />
Deputy ki an remersyan zot tou<br />
pou en deba tre enteresan, an<br />
deploran lefet ki nou pa pe pran<br />
en pa konstriktif, mon pou<br />
bezwen tanto monte e dir avek sa<br />
madanm, ‘mwan mon’n ale,<br />
mon’n koz pour ou, bann dimoun<br />
ki ou’n vot pour zot an 1993,<br />
1998, an 2002 ek an 2006 in fail<br />
ou’, mon pou bezwen al dir zot<br />
sa. E mon ti a kontan ler zot<br />
monte tanto e ler zot vwar enn sa<br />
bann dimoun ki zot tou zot zot<br />
pou vwar, ki zot annan en remord-konsyans<br />
e ki zot konsyans i<br />
mord zot en kou e ki zot dir,<br />
‘nou ti’n kapab fer keksoz Mardi<br />
le 20 Oktob dan Lasanble me<br />
nou’n prefere zwe kart IMF olye<br />
zwe kart sosyal’. Mr Deputy<br />
Speaker mon remersye ou.<br />
MR DEPUTY SPEAKER<br />
In ariv ler pour nou pran vot. Tou<br />
sa ki an faver mosyon. Okenn ki<br />
kont. Mosyon in ganny defeated.<br />
Nou ava pran next item,<br />
Onorab Waven ou’n pare for the<br />
second motion, proceed.<br />
HON WAVEN WILLIAM<br />
Msye Deputy, mosyon i lir konm<br />
swivan: ki sa Lasanble i aprouv<br />
pour demann gouvernman pou<br />
konsider revwar lafason ki<br />
netwayaz semen e koupaz pye<br />
dibwa pe ganny fer dan vwazinaz<br />
pou kontrol lerozyon.<br />
Msye Deputy o debi mon<br />
anvi dir ki i pa mon lentansyon<br />
koz bokou lo sa mosyon. Mon dir<br />
sa akoz sa Lasanble dan son<br />
lasazes in fek aprouv 2 mosyon,<br />
enn lo lenerzi renouvlab e en lot<br />
lo etablisman bann green zones<br />
zisteman an relasyon ek<br />
mitigasyon e adaptasyon dan<br />
nou lanvironnman ki pe degrade<br />
dan son leta natirel.<br />
Bi mosyon i vize zisteman<br />
ver kontrol lerozyon atraver sa 2<br />
aktivite ki mosyon pe trete, ki osi<br />
ouver laport pou antre lezot<br />
aktivite imen dan netwayaz dan<br />
kominote. Dezyenmman se pou<br />
konsyantiz nasyon Seselwa e<br />
lotorite vizavi lenpak gradyel lo<br />
nou sosyete. Serten a dir ki sa<br />
mosyon i annan en konfli lentere<br />
akoz mwan osi afilye avek<br />
aktivite netwayaz koman en pti<br />
46
kontrakter. La Msye Deputy mon<br />
anvi ou gidans akoz sa mosyon<br />
pa pe viz dan donn plis larzan<br />
kontrakter me pe demann en<br />
revizyon dan kriter e fason fer sa<br />
bann netwayaz e koupaz pye<br />
dibwa dan nou kominote<br />
zisteman pou diminyen lerozyon.<br />
Mr Deputy mon konsernen<br />
avek sa size akoz mon konn son<br />
lefe gradyel ki kapab fer si pep pa<br />
pran konsyans e menm lotorite<br />
dan vwar sa sitiasyon ekl en<br />
nouvo lapros pou azir<br />
korekteman.<br />
Msye Deputy eski ou’n<br />
temwanny sa vizaz e sa<br />
leksperyans lo en bato an mer pe<br />
apros nou bann zil, ouswa dan<br />
lezer par avyon apre detrwa zour<br />
a letranze, sorti travay ouswa<br />
dan voyaz ant nou bann zil, dan<br />
avyon pe al apoz airport Sesel. Sa<br />
vizaz en lanvironnman sen, ver<br />
atiran sirtou si in tonm en pti<br />
lapli, sa se Sesel nou zoli pti pei,<br />
mon pei en lanvironnman inik ki<br />
Kreater in bless nou avek sa pei<br />
ki tous leker e met en dezir dan<br />
lespri touris ki vwar li lo legran<br />
dan zot pei pour zot anvi vin<br />
eksperyans li vivan Sesel, e viv sa<br />
kouler kreol. E la mon a pr<strong>of</strong>ite<br />
pou felisit STB pour nouvo<br />
langazman dan promouvwar dan<br />
zot marketing a letranze, sa size.<br />
Msye Deputy pou mwan sa<br />
i en plezir pou mwan kares<br />
labote nou zil, dan lezer a’n alan,<br />
e pli bokou an retournan. Se dan<br />
sa loptik ki mon pe avans sa<br />
mosyon pou montre lavaler nou<br />
verdi dan lanvironnman pou<br />
konsyantiz nou pep lo sa<br />
nesesite pour toultan kit en regar<br />
lo son proteksyon a tou pri. Sa i<br />
larzan en lenvestisman pou<br />
prezerv li dan son ot posib leta<br />
natirel.<br />
Msye Deputy i malere ki ek<br />
devlopman sa latansyon lo nou<br />
lanvironnman i sap nou letan<br />
nou mazin nou larzan e gen<br />
personnel. San pran konsyan<br />
nou aktivite netwayaz e koupaz<br />
pye dibwa dan bokou fwa i<br />
responab ki gradyelman degrad<br />
nou lanvironnman. La mon anvi<br />
montre ledrwa lo kriter netwayaz<br />
ki an viger konmela dan en fason<br />
konmsi lese fer dan vwazinaz.<br />
Msye Deputy Speaker mon<br />
kapab sit enn de legzanp. Par<br />
egzanp bann dimoun ki al sye<br />
bann dibwa dan bwa ki fer li<br />
avek en sans iresponsab e kot<br />
napa monitoring, bat kannel dan<br />
vwazinaz, koup zerb e desikotaz<br />
dan vwazinaz, koupayaz, netway<br />
lans e bann rido obor lans,<br />
dispozisyon fey tonbe, fason<br />
rekolte santol par bann pti men<br />
ki nou apel zot, olye mont pye<br />
santol nou pran en chainsaw<br />
ouswa gran kouto nou koupaye,<br />
mank konsiltasyon ek<br />
kordinasyon a nivo lokal par<br />
lotorite santral, aksyon<br />
vandalizm dan fore e iresponsab,<br />
mank konesans e leksperyans<br />
travayer dan la pratik pou balans<br />
sa laspe prezervasyon e<br />
proteksyon.<br />
Msye Deputy mon dir sa<br />
ek tou senserite an rekonesan osi<br />
ki lotorite pe fer keksoz me mon<br />
a dir i demann redouble zefor<br />
pou revwar ek bi pou protez nou<br />
lor ver si mon kapab servi sa mo.<br />
Mon distrik i en realite, mon<br />
zorye i la mon konnen ki mon pe<br />
dir. Konstitisyon i donn mwan<br />
47
liberte pou sirkile e mon konn<br />
sitiasyon enpe partou dan tou<br />
nou distrik. Deputy zis fer en pti<br />
cruise dan Dimans otour Mahe e<br />
ou a konfirm sa ki mon pe dir.<br />
Msye Deputy I rest my<br />
case, e an dizan sa mon anvi fer<br />
sa bann rekomandasyon swivan;<br />
Ki lotorite konsernen i fer<br />
en real evaliasyon nou<br />
bann vwazinaz pou konstat<br />
sitiasyon;<br />
ki en plan konpreansiv re<br />
etablisman bann sa ki nou<br />
apel bann zone danzere i<br />
ganny rebwaze e<br />
konsiltasyon ek lotorite<br />
distrik;<br />
ki i permet lesanz<br />
lenformasyon lo lekel<br />
kontrakter ki ganny donn<br />
nenport ki kontra dan<br />
distrik i gannyen;<br />
e prosesis kominikasyon<br />
okomansman ziska o<br />
finisyon;<br />
ki travayer i ganny training<br />
lo ki fason pou fer<br />
netwayaz, koup pye dibwa<br />
e netway obor lans dan<br />
kominote;<br />
ki lalwa ki anpes labi e<br />
move pratik i ganny<br />
ranforsi ouswa aplike kont<br />
endividi ki deliberaman<br />
detriy nou labote verdir;<br />
ki kriter e lafason netwayaz<br />
i ganny revwar e byen<br />
eksplike;<br />
Ki lotorite i ankouraz<br />
prodiksyon bann plant pou<br />
fer rebwazman dan tou<br />
distrik kot i osi donn sa<br />
gidans teknik pou konstriy<br />
sa bann tel nurseries<br />
partou;<br />
Ki sa eleman policing i<br />
ganny revwar e<br />
desantralize kot ditsrik i<br />
kapab kree lazans<br />
sirveyans ki gouvernman i<br />
konsider desantraliz<br />
aktivite gard fore parey zot<br />
pe fer pou gard lans;<br />
Ki lotorite planning i vin pli<br />
aktiv dan distrik e fer<br />
networking ek lotorite<br />
distrik pou konplimant<br />
sipervizyon;<br />
ki lotorite i redouble zefor<br />
dan konsyantizasyon pep<br />
depi lekol;<br />
Ki en kanpanny nasyonal i<br />
konsider ganny lanse dan<br />
tou distrik ki pe pli byen<br />
protez zot lanvironnman e<br />
incentive i ganny donnen.<br />
Ki replant pye dibwa i<br />
ganny enkorpore dan lalwa<br />
planning pou en nenport<br />
devlopman e rebwazman<br />
sid ki danzere;<br />
Ki EIA i pran en plas<br />
vreman avangard en<br />
lobzektif pou protez nou<br />
lanvironnman;<br />
Ki preparasyon teren pou<br />
fer lakaz lo montanny<br />
planning i vin pli vizilan lo<br />
rebwazman;<br />
Ki dan konteks res<strong>of</strong>man<br />
later, sanzman klimatik e<br />
prosen meeting<br />
Copenhagan lefe ki sa<br />
Lasanble i tre konsernen<br />
ek sa devlopman e son<br />
potansyel lefe lo nou<br />
letazil, ki en komite<br />
Lasanble i ganny formen e<br />
48
ki pou fer oversight lo<br />
gouvernman lo tou laspe<br />
proteksyon nou<br />
lanvironnman pou asire ki<br />
bann aksyon konkret<br />
dezirab e mezirab anyel pe<br />
ganny pran pou ede protez<br />
nou pei ek zefor Lafrik ek<br />
larestan lemon;<br />
Ki Sesel…<br />
(Technical problem)<br />
HON WAVEN WILLIAM<br />
..ki outdated e pe ekspire.<br />
An terminan mon pe solisit<br />
sipor tou manm anver zefor pou<br />
atir latansyon lotorite e nou pep<br />
ver kontrol lerozyon pou otan<br />
posib mentenir en nivo<br />
konsantrasyon verdir otour nou<br />
bann devlopman. Mersi Mr<br />
Speaker.<br />
DEPUTY SPEAKER<br />
Okenn ki segonn mosyon.<br />
HON VICKY THERESINE<br />
Msye speaker mon segonn<br />
mosyon e mon ti a kontan aport<br />
mon kontribisyon osi. Lo<br />
mosyon Onorab William.<br />
Mr Deputy avek reform ki<br />
nou pei in antreprann dan nou<br />
lekonomi ki in osi tous striktir<br />
nou gouvernman, nou’n vwar en<br />
kantite transformasyon nou’n fer<br />
fas avek defi e bokou nou, nou’n<br />
osi sezi bann loportinite ki sa<br />
transformasyon in anmenn avek<br />
li.<br />
I annan bokou servis ki<br />
gouvernman lepep in met dan<br />
lanmen lepep pou zot delivre lo<br />
en baz kotidyen, netwayaz lekol<br />
landscaping, nou’n vwar<br />
kreasyon, bann lazans lanplwa e<br />
netwayaz akote nou bann semen,<br />
sirtou dan nou bann kominote in<br />
osi tonm parmi. Tou sala i byen,<br />
akoz i donn Seselwa sans pou vin<br />
bann pti entreprener e devlop<br />
serten sans responsabilite vizavi<br />
servis ki zot pe delivre e <strong>of</strong>er.<br />
Plizyer fwa Mr Deputy, in<br />
annan bokou diskisyon ki’n<br />
tourn outour partaz bann pti<br />
kontra dan en fason ki bokou<br />
plis dimoun ava benefisye e se sa<br />
ki’n arive dan sa sekter. In annan<br />
en pa ki’n ganny fer dan sa<br />
direksyon me mon senserman<br />
krwar ki i annan bokou plis pou<br />
fer.<br />
Dan donmenn netwayaz<br />
nou bann semen, nou’n vwar<br />
bokou zenn ki’n pare pou pran<br />
sa challenge pou fer en diferans.<br />
Mon etan ki en zenn mon kontan<br />
letan mon vwar nou zenn pe sezi<br />
bann loportinite e pe leve e<br />
debourye. Fodre nou koman zenn<br />
Mr Deputy nou pa les okenn<br />
louvraz fer nou per, parske apre<br />
tou travay dir i pou ou prop<br />
dibyen, pou byenet ou fanmir,<br />
pou benefis ou kominote e nou<br />
pei i tre enportan.<br />
Me i reste kantmenm en<br />
laspe gidans pou tou bann servis<br />
ki gouvenrman in konfye dan<br />
lanmen nou pep in marse e i<br />
mars byen. I osi enportan ki<br />
standar i ganny etabli dan<br />
delivrezon tou sa bann servis.<br />
Pran sa size ki pe ganny diskite<br />
ozordi dan Lasanble Mr Deputy,<br />
49
a mon’n avi i bezwen annan en<br />
moman kot sa bann endividi ki<br />
dan sa biznes i ganny en apersi<br />
lo fonksyonnman lavironnman<br />
baze lo aktivite ki zot fer<br />
toulezour, par egzanp bann<br />
lenformasyon ki zot merit pe<br />
domin byen se zisteman lerozyon,<br />
nou bann dimoun i merit konnen<br />
ki letan nou koup pye dibwa,<br />
aras zerb ou lezot plant nou pe<br />
osi ekspoz later avek divan, avek<br />
lapli e osi ede pou ki bann<br />
maladi ki asosye avek later i<br />
propaz pli vit, parski letan lapli i<br />
tonbe e tap direkteman lo later i<br />
trenn avek li pa zis later me osi<br />
serten maladi ki asosye avek<br />
later me letan i annan bann<br />
ground covers pye dibwa sa risk<br />
pou maladi propaze i byensir<br />
diminyen. Zot pe bezwen osi<br />
konnen ki se rasin bann plant ki<br />
gard later ansanm, mon dir Mr<br />
deputy akoz i annan dimoun ki<br />
krwar ki letan in netwaye, kan i<br />
vwar later deor i satisfe e dir ki<br />
landrwar i prop, in byen netwaye,<br />
san prenan kont sa laspe<br />
lerozyon e sa i ariv menm kot<br />
bann lakour. Ozordi avek sa<br />
servis netwayaz semen, bann<br />
zabitan dan kominote i<br />
souvannfwa dir, ‘sa wi, la nou<br />
vwar nou semen i prop e pe byen<br />
ganny netwaye’.<br />
Pou nou anpese pou<br />
diminyen sa problenm ki<br />
netwayaz i kapab anmenn avek<br />
li, nou bezwen met a’n<br />
aplikasyon serten solisyon.<br />
Dabor Mr Deputy, plis<br />
lendikasyon lavironnman pou<br />
donn gidans bann ki dan sa<br />
biznes, bann group i merit pe<br />
konnen ki fason zot bezwen dil<br />
avek diferan plant lafason ki ou<br />
dil avek fatak, i pa neseserman<br />
menm fason ki ou pou dil avek<br />
zerb koko, teknik pa parey.<br />
Dezyenmman sa lazans ki<br />
responsab pou sa servis i bezwen<br />
annan en systenm monitoring ki<br />
konsistan.<br />
Twazyenmman Mr Deputy<br />
mon krwar ki i bezwen annan<br />
bann standar lo oter ki zerb i<br />
ganny koupe e lo lafason ki pye<br />
dibwa osi i ganny koupe akoz i<br />
annan serten landrwar ki ou<br />
pase ou vwar zis bann siko<br />
kannel pe debout.<br />
E ler mon koz lo standar<br />
oter ki zerb i merit ganny koupe,<br />
nou bezwen tonm dakor lo<br />
frekans ki sa bann zerb osi i<br />
ganny koupe. Katriyenmman<br />
mon santi ki i bezwen osi annan<br />
en plan lanbelisman ki mars kot<br />
a kot avek netwayaz semen, me<br />
sa plan lanbelisman i osi bezwen<br />
ganny fer byen, ki bann<br />
vezetasyon i ganny byen metenir<br />
pou ki zot pa koz en danze pou<br />
bann drayver ensi ki pyeton<br />
sirtou dan bann kontour. Bann<br />
plant ki merit ganny servi i bann<br />
plant ki pa devret demann bokou<br />
latansyon e ki zot osi bann plant<br />
ki pa atrakte dife fasilman.<br />
Senkyenman Mr Deputy<br />
nou bezwen pe pran kont lo<br />
lafason ki akote semen i ganny<br />
mentenir, par egzanp nou<br />
bezwen pe vwar lenpakt servi en<br />
rake dan plas en blaye zig, bann<br />
rigol osi zot bezwen pe ganny<br />
debouse regilyerman pou anpese<br />
ki delo i rod en lot semen pase<br />
dan letan lapli. Akimilasyon salte<br />
Mr Deputy, dan rigol i osi<br />
kontribye dan okazyonn lerozyon<br />
50
parski kan rigol i bouse avek<br />
salter, delo i fer son prop semen<br />
pase e la i ferm avek li later dan<br />
son semen.<br />
Sizyenmman Mr Deputy<br />
mon rekonnet ki sa laspe finans<br />
pou antre dan zwe, mon<br />
konsyans ki letan ou komans<br />
enplimant en proze ou bezwen<br />
annan plis larzan me a loger<br />
ditan sa kou pou desann. Apre<br />
tou i napa en pri pou nou peye<br />
pou nou prop lavironnman.<br />
Setyenmman Mr Deputy,<br />
lerozyon later i osi arive souvan<br />
dan bann lezot aktivite ki ganny<br />
antreprann dan nou kominote<br />
par lezot dimoun. Par egzanp<br />
dan devlopman serten sit e<br />
konstriksyon nouvo semen. La<br />
mon demann lotorite konsernen<br />
ki aprouv bann plan pou pli<br />
serye viz-a-vi monitoring e<br />
evaliasyon plis serye lo lakantite<br />
letan ki en dimoun i pran ou<br />
konpanyen pou li met beton lo en<br />
nouvo semen, zot osi zot bezwen<br />
reste konsistan dan zot lapros<br />
viz-a-vi konservasyon later.<br />
Mr Dputy letan ki nou ti pe<br />
konstrir semen nou fer li akoz ti<br />
annan en bezwen e en nesesite,<br />
letan nou ti komans netwayaz<br />
akote nou bann semen nou ti fer<br />
li akoz ti annan en bezwen, en<br />
nesesite e en demann me a lafen<br />
dizour Mr Deputy nou bezwen fer<br />
sa ki nou fer byen tou lezour e<br />
dan en fason tre soutenab. Son<br />
lakle pli esansyel dan tou sa<br />
bann servis Mr Deputy se<br />
monitoring serye, en sistenm<br />
monitoring ava asire ki metod pli<br />
satisfezan e pli apropriye ava<br />
ganny met an pratik. Mersi Mr<br />
Deputy.<br />
HON TERENCE MONDON<br />
Mersi Mr Deputy. De pti mo lo<br />
sa mosyon. Mr Deputy mosyon<br />
ki devan nou Lasanble i annan<br />
son merit akoz sa mosyon pe<br />
demann tou dimoun enplike dan<br />
bann travay netwayaz dan nou<br />
bann distrik pou vin pli konsyan<br />
ki sa bann aktivite i annan en<br />
lenpakt lo nou lavironnman.<br />
Bann legzanp ki loter mosyon e<br />
mon koleg in koz lo la i demontre<br />
ki i annan ankor en lespas pou<br />
amelyorasyon e ki devret annan<br />
en zefor kolektiv pou konsyantiz<br />
bann dimoun konsernen lo bann<br />
lefe negativ ki lerozyon i kapab<br />
anmennen, mon krwar ki sa<br />
mosyon pe osi anvoy en mesaz<br />
pour tou dimoun konsernen pou<br />
travay pli pros e anpartenarya,<br />
en mesaz pou lakominote an<br />
zeneral pou devlop plis lentere<br />
dan proteksyon sa lespas natirel<br />
ki fer labote nou vwazinaz e donn<br />
nou bann distrik en valer<br />
eksepsyonel.<br />
Mr Deputy padan sa bann<br />
dernyen semenn nou Lasanble in<br />
adres plizyer topik relye avek<br />
proteksyon nou lavironnman,<br />
lenpak, aksyon zonm lo nou<br />
lanvironnman natirel in vin size<br />
plizyer deba nou Lasanble<br />
Nasyonal, e nou’n vwar ki sa in<br />
anmenn bann diskisyon byen ris<br />
e tre relevan bann manm sa<br />
Lasanble in demontre ki nou pa<br />
devret zanmen difere lo sa size<br />
proteksyon lanvironman, sa i pa<br />
zis akoz nou depan antyerman lo<br />
sa larivronnman me pli enportan<br />
ankor se ki nou annan en<br />
responsabilite anver nou fitir<br />
zenerasyon.<br />
51
Mr Deputy i kler ki sa<br />
kategori travay ki mosyon pe fer<br />
referans avek i parmi bann<br />
aktivite enportan pour nou pei e<br />
pou plizyer rezon sa bann<br />
aktivite pou bezwen kontinyen.<br />
Nou konnen par egzanp ki bann<br />
brans dibwa ki tous lo lalinny<br />
elekstrisite i bezwen ganny koupe<br />
akoz sa i annan en lefe direk lo<br />
distribisyon elektrisite e nou tou<br />
nou konn lenkonvenyans koupir<br />
elektrisite ler en pye dibwa i<br />
tonm lo lalinny distribsyon me sa<br />
ki pa devret kontinyen se sa<br />
bann travay ki defigir nou<br />
lavironnman oubyen met an koz<br />
son stabilite e balans ekolozik.<br />
I enportan ki tou semen<br />
piblik dan bann distrik i ganny<br />
byen netwaye e i egalman<br />
enportan ki nou protez bann<br />
lateras kont lerozyon e<br />
evantyelman deboulir later. Mon<br />
krwar ki nou devret regard sa<br />
size netwayaz dan en loptik<br />
proteksyon e prevansyon, e fer<br />
tou ki posib pou trouv sa balans<br />
neseser dan bann aktivite parey.<br />
Mr Deputy nou devret<br />
premyerman adopte en lapros<br />
kolektiv pou amelyor sa bann<br />
travay dan distrik, tou lazans e<br />
dimoun konsernen enkli lotorite<br />
distrik i devret pe met zot<br />
ansanm e inisye en travay pou<br />
devlop bann meyer pratik e bann<br />
standar apropriye pour sa bann<br />
travay parey. Atraver sa legzersis<br />
nou devret kapab adopte par<br />
egzanp en progranm reanbelisman<br />
ki angaz lotorite<br />
distrik, bann kontrakter ki pe fer<br />
sa bann travay netwayaz e<br />
larestan kominote pou anbelir zot<br />
distrik, lotorite distrik i devret<br />
dan en pozisyon pou egzers<br />
serten pouvwar an relasyon avek<br />
sa bann standar ki ava ganny<br />
etablir pou fer sir ki travay i<br />
ganny fer byen e a la oter ki nou<br />
ekspekte.<br />
Avek sa de mo Mr Deputy<br />
mon pou definitivman aport mon<br />
sipor pou sa mosyon. Mersi<br />
DEPUTY SPEAKER<br />
Yes Onorab Prea.<br />
HON NICHOLAS PREA<br />
Mon pou dir de mo lo sa mosyon<br />
e anmenmtan aport mon sipor.<br />
Mr Deputy Speaker, ler<br />
bann kontra ti ganny donnen<br />
pou netway semen, pou fer<br />
koupayaz bann pye dibwa and all<br />
that ankor in vin en fason kot<br />
petet nou pa’n regard byen,<br />
nou’n vwar plizyer bann<br />
kontrakter ki’n come forward<br />
suddenly in ganny licence<br />
kontrakter, in vin build lakaz,<br />
nou donn zot kontra e apre nou<br />
pe end up avek plizyer problenm.<br />
In sorti lo bann meeting<br />
konsiltasyon, nou’n koz lo la isi<br />
dan sa Lasanble e nou konnen<br />
kwa ki mon pe dir.<br />
Lo sa size netwayaz e koup<br />
pye dibwa in vin parey. Parfwa<br />
zis atraver petet koneksyon nou<br />
vwar en dimoun, in come forward<br />
in ganny en licence e in ganny dir<br />
al koup pye dibwa, e al koup pye<br />
dibwa, in al koup pye dibwa san<br />
konnen en pye dibwa dan en<br />
landrwar koman nou tackle li,<br />
koman nou koupe, e avek sa nou<br />
vwar in anmenn plizyer dega,<br />
plizyer lefe negatif e ankor parey<br />
52
mosyon pe demande in perdi<br />
kontrol pou lerozyon.<br />
Mon distrik i pa en<br />
leksepsyon, plizyer nou bann<br />
sours delo, plizyer nou bann<br />
lariyer ozordi apre de semenn kot<br />
napa en lapli in sek. Akoz i sek,<br />
se lafson ki nou antreprann koup<br />
bann pye dibwa. I annan plizyer<br />
sa bann larivyer, sa bann dibwa<br />
menm in ganny koupe e apre zot<br />
bann bout son bann tron in reste<br />
dan larivyer e ler delo i desann i<br />
tap avek i pa ale i manz, i erode<br />
son bann rivaz, son bann borders<br />
and all that e sa ankor i koz en<br />
lot problenm i annan osi sa lot<br />
bout, i annan kot netwayaz ki<br />
ganny fer par bann kontrakter lo<br />
bann site, la i annan bann site<br />
kot en building pe ganny fer, i<br />
annan bann site kot en lakaz pe<br />
ganny fer e i annan en sitiasyon<br />
ki mon pou koz lo la kot en road<br />
diversion, kot mon’n vizite<br />
Dimans.<br />
Mr Deputy Speaker<br />
Sanmdi mon’n al fer en seminar<br />
ki ti ganny organize ankor baze<br />
ennpti pe lo sa bann sitiasyon,<br />
proteksyon lanvrionnman and so<br />
on, kot en keksoz ki’n fer sorti,<br />
ki’n leve ladan se petet in ariv ler<br />
pour nou regard, revwar serten<br />
lalwa, serten Act si fodre<br />
amande, e enn ki’n monte se<br />
Town and Country Planning Act i<br />
paret ki i vreman, vreman<br />
outdated e la petet i en sans ki<br />
mon met devan nou pou nou dir<br />
nou bezwen regarde si pa in ler<br />
pour nou update.<br />
Sa ki nou pe koz lo la<br />
ozordi i devret kapab mars avek e<br />
ler nou pe koz sipervizyon, bokou<br />
fwa ki nou’n vin la, oubyen ki<br />
nou demann kestyon Minis,<br />
toultan i mank sa laspes<br />
sipervizsyon. Eski sa minister in<br />
supervise sa semen kot pe ganny<br />
koupe, sa semen kimanyer i pe<br />
ganny fer, anba ki spesifikasyon<br />
sa batiman, sa netwayaz sa<br />
teren, sa koupaz sa lateras and<br />
so on, and so on. Parfwa nou<br />
oubliye e ler en desas i arive ki<br />
nou dir, wi in mank sipervizyon e<br />
ki i pa’n meet serten lord, serten<br />
spesifikason. Poukwa pa, la petet<br />
i sa moman pour nou vwar e zot<br />
ki lo kote gouvernman petet pou<br />
demande atraver<br />
rekomandansyon ki pe sorti vizavi<br />
sa mosyon pou nou revwar<br />
town and country planning, mon<br />
pa konnen si petet Rivers Act i<br />
kapab mars ansanm, proteksyon<br />
nou larivyer lontan, lontan<br />
whether i ti dan sa Act oubyen<br />
non, ti annan en norm lo koup<br />
dibwa obor larivyer. Ozordi nou<br />
koup li bonn-a-vini san pran<br />
okenn ka ki son rezilta ki nou pe<br />
dir en canopy, en kouvertir lo sa<br />
sours delo, and then nou perdi.<br />
Mr Deputy Speaker,<br />
anmenmtan ler mon koz lo<br />
netwayaz bann sit par bann<br />
kontrakter; ankor de keksoz ki<br />
mon’n okouran, bann dimoun in<br />
vin koz ek mwan semenn pase se<br />
gouvernman i donn approval me<br />
ankor i mank sa sipervizyon e de<br />
topik ki’n mont dan mon<br />
latansyon semenn pase se,<br />
lafason ki travay pe ganny fer lo<br />
sit Ephelia Port Launay, kot i<br />
annan konsern pou leta<br />
lavironnman, lerozyon e menm<br />
konsern pwen lanmar ki nou isi<br />
53
dan sa Lasanble anba<br />
konvansyon Ramsar nou’n dedye<br />
li a proteksyon UN, ki son leta<br />
ozordi? Sa lanmer bann roulman<br />
ki pe ganny fer ladan i pe koz<br />
lerozyon lo son bann rivaz dan<br />
vouloutye, en ta problenm. E<br />
dapre mon konpran, mon’n<br />
ganny lenformasyon semenn<br />
pase, mon pa konnen si lotorite i<br />
rantre pou vwar devlopman the<br />
new Plantation Club. La osi mon<br />
tande i en pwen konsern,<br />
lanmar pe ganny konble e sa i pe<br />
koz problenm en lot kote. Sa osi<br />
tou i tonm en pti pe ankor anba<br />
kontrol lerozyon.<br />
E mon dernyen pwen ki<br />
mon oule fer sorti se sa ki mon’n<br />
vizite dimans e dimans ti dan en<br />
moman kot ti annan en gro lapli<br />
ki ti pe tonbe, mon pa konnen si<br />
zot ki la antre zot zot okouran i<br />
annan en proze road diversion<br />
Glasis, sa main public road ki pas<br />
obor lotel Sunset; aparaman<br />
lenformasyon ki mon’n gannyen i<br />
pa paret i annan okenn z<strong>of</strong>isye<br />
planning avek Land Transport ki<br />
pe monte ki pe monitor sa<br />
sitiasyon, lateras in ganny koupe<br />
an bonn avini e dimans ti aparan<br />
ek sa lapli, lerozyon pey dibwa in<br />
zis ganny koupe bonnavini, teren<br />
in ekspoze e i annan prosesis<br />
lerozyon ki pe pran plas.<br />
Sa bann pye dibwa, i bann<br />
pye dibwa osi tou ki I’m sure i<br />
annan en bann ki i bezwen pe<br />
ganny proteze anba act<br />
lavironnman ki protez serten pye<br />
dibwa. Aparaman menm i annan<br />
pye dibwa ki’n zis ganny marke,<br />
mon vwar bann cross lo la, mon<br />
pa konnen si forestry, si<br />
lanvironnman a en moman in<br />
monte in regarde, in marke, me<br />
ler ou regard sa bann pye dibwa<br />
nou pe koz bodanmyen, nou pe<br />
koz mang e tousa la i bann pye ki<br />
mon krwar i annan en lalwa ki<br />
protez zot e dapre en serten<br />
fanmir ki baliz avek sa landrwar<br />
kot travay pe ganny fer, i menm i<br />
annan serten zwazo andemik ki<br />
pe nest dan sa bann pye dibwa<br />
me okenn latansyon pa pe ganny<br />
anmennen viz-a-vi sa ka.<br />
Ankor nou vini nou koze,<br />
nou vini nou anmenn mosyon,<br />
Lasanble i aprouve, me nou vwar<br />
keksoz i kontinyen parey. Mon<br />
pe atir latansyon nou Lasanble lo<br />
sa sitiasyon akoz pour mwan i<br />
paret ki en desizyon in ganny<br />
pran ki keksoz pa pe ganny<br />
monitor e i parer ki i napa<br />
konsiltasyon - i napa<br />
konsiltasyon dan sa proze la e<br />
parey mon’n dir mon pa konnen<br />
si sa lapli ki’n tonm la ozordi, in<br />
tonm laba, I’m sure i pe fer enpe<br />
dega, akoz Dimans ler mon laba<br />
lapli in komans erode.<br />
Lot keksoz avan mon<br />
terminen Mr Deputy Speaker,<br />
mon ti ava anvi met dan sa<br />
Lasanble, i annan en lannen<br />
antye, i annan en sezon sek ki<br />
nou apele kot mon krwar in plis<br />
ki ler pour nou si nou pe otoriz<br />
okenn koup lateras, okenn<br />
netwayaz en gran sit pour en<br />
konstriksyon i annan en moman<br />
dan 12 mwan ki nou kapab fer li.<br />
Me i parer ki laplipar sa bann<br />
travay koumsa i ganny kite dan<br />
nou bann moman kot nou pe<br />
rantre dan vann nor, kot nou pe<br />
rantre dan nou sezon lapli. E<br />
definitivman sa problem lerozyon<br />
54
pou come up e i pou al ver<br />
katastr<strong>of</strong>.<br />
I pa fasil apre, nou tou ki<br />
konn laspe rebwazman, laspe<br />
pou retourn sa lavironnman dan<br />
son fason kimanyer i ti ete avan,<br />
i pa fasil. So sa osi tou mon pe<br />
met devan koman en<br />
rekomandasyon pou<br />
gouvernman, pou nou revwar.<br />
Nou annan 12 mwan dan<br />
lannen, mon krwar i bezwen<br />
annan en moman depi Septanm<br />
oubyen lafen Septanm ziskan<br />
Fevriye apepre ki okenn travay<br />
koup lateras pa devret pe ganny<br />
fer e i bezwen ganny monitor e<br />
okenn dimoun ki kas sa lalwa,<br />
aksyon i bezwen ganny pran kont<br />
zot. Vwala mon kontribisyon Mr<br />
Deputy Speaker, e lo nou kote<br />
nou pou siport mosyon.<br />
DEPUTY SPEAKER<br />
Onorab Ramkalawan 10 minit,<br />
apre nou fer en sel ale.<br />
HON WAVEL RAMKALAWAN<br />
Mr Deputy mon letan mon regard<br />
sa mosyon, spesyalman letan<br />
mon’n antann Onorab William<br />
koze, i fer mwan poz serten<br />
kestyon e kekfwa akoz mon<br />
kontan ennde bann pti<br />
kontrovers.<br />
Konmsi mon kontan letan<br />
Onorab William in dir avek ou Mr<br />
Deputy konmsi si ou pe apros en<br />
zil kimanyer i zoli, si ou pe apoz<br />
Sesel spesyalman letan pti lapli<br />
in tonbe, ki manyer i zoli, konmsi<br />
ki manyer nou pei i zoli, konmsi<br />
ler ou get sa bann kouler ki<br />
manyer i zoli. Selman mon trouv<br />
i drol ki Onorab William avek son<br />
parti, zot pa ti dir absoliman<br />
nanryen letan Msye Savy avek<br />
Msye Pool, ti pe donn piblisite<br />
Sesel an black and white, STB<br />
tou son bann posters ti black<br />
and white e ozordi Onorab<br />
William, i vin dir avek nou get<br />
kimanyer i zoli letan konmsi nou<br />
vwar sa bann kouler, konmsi sa<br />
paradi e alors, konmsi parfwa<br />
annou balans en pti git.<br />
Mr Speaker mon konpran<br />
bann keksoz ki Onorab William<br />
pe dir e petet ozordi zot ganny<br />
enpe plis kouraz pou dir, me<br />
koupayaz - koupaz pa en mo<br />
kreol, koupayaz ki en mo kreol - i<br />
depan lekel ou. Dan sa pei<br />
serten dimoun i fer sa ki zot anvi.<br />
Ler nou pe koz koupayaz, pe koz<br />
labote nou pei, nou pe koz isi,<br />
nou pe koz laba, be get Praslin,<br />
al laba Anse Boudin kot pti zil i<br />
ete - letan ou regard sa ki bannla<br />
in fer e sa pwa delo later rouz<br />
ki’n koul dan sa bout laba ki ti<br />
sipoze en landrwar ki ti pe ganny<br />
proteze, la devan kot pti zil kot<br />
en kazye ou pa ganny drwa mete,<br />
sa kantite later rouz ki’n desann<br />
ladan, nek zot in deside divert<br />
semen senpleman akoz li sa<br />
msye ki pe fer Raffles li i anvi tou<br />
sa landrwar pou li fer sa ki li i<br />
anvi. Se sa ki vin problenm,<br />
menm parey avek sa Onorab<br />
Prea in mosyonnen - Sunset,<br />
ankor ennfwa i depann lekel ou<br />
dan sa pei, se sa ki nou bezwen<br />
mazinen mon konpran ki Onorab<br />
William pe dir, i a pe sey debat<br />
me selman Beau Vallon, laba<br />
Glasis sa diversion, se sa mon<br />
ti’n anvoy en PNQ, lo sa size,<br />
akoz en levestiser li i anvi<br />
agrandi son biznes ou divert en<br />
55
semen, ou divert en main road,<br />
ou tir sa main road kot i ete ou<br />
anvoy li lo kwen son propriyete<br />
san ki ou pran konsiderasyon<br />
bann lezot zabitan. Akoz ki ou<br />
main road i ava sorti pou satisfer<br />
en propriyeter prive, me ki<br />
rezidan li aprezan bis tata pou<br />
pas anba son lasanm, tou sa<br />
tapaz semen - senpleman akoz<br />
li sa dimoun li i annan bon<br />
kontak.<br />
E sa bann zafer EIA ki ou<br />
pe nonmen Onorab, fantastik me<br />
napa EIA ki pe ganny fer,<br />
pourtan parey Onorab in dir i<br />
annan koup en kantite bann gro<br />
pye dibwa, bann gro pye dibwa ki<br />
nou tou nou konnen ki dan<br />
serten sezon i act koman bann<br />
wind breaks. Konmsi mazinen<br />
ou, ou annan ou lakaz enkou<br />
angran zis vini koup tou sa bann<br />
pye dibwa devan ou, anvoy en<br />
semen anba ou salon e<br />
senpleman akoz li sa msye<br />
envestiser li i anvi met de chalets<br />
e alors li i ok, e pe pas lo larivyer<br />
ki ankor ennfwa katastr<strong>of</strong>.<br />
E menm i annan serten<br />
dimoun, zis pou montre ou<br />
parfwa sa ki Onorab pe dir ki<br />
manyer keksoz i al lo en<br />
lekstrenm ki pa akseptab kot<br />
aprezan i annan serten dimoun<br />
ki zot la aprezan avek sa<br />
diversion semen zot zot bezwen al<br />
konstrir, zot semen i deza la zot,<br />
avek sa diversion ni rantre se zot<br />
zot pa pou kapab antre se zot. I<br />
annan enpe sa bann problenm<br />
Onorab, sanmen sa mon pou<br />
siport ou mosyon akoz sa bann<br />
problenm i bezwen ganny adrese.<br />
La ozordi msye anler La<br />
Misere, ankor ennfwa i apel<br />
lerozyon, i apel polisyon, msye<br />
anler La Misere in deside pou<br />
vini avek son bann katapiler nek<br />
zis vini tir tou bann tenk, dyezel<br />
in tonm dan larivyer. Ozordi Mr<br />
Deputy bomaten, kankan La<br />
Misere. Akoz? SBC pe sey fer en<br />
raportaz msye in dir avek SBC ou<br />
pa pou filme nanryen ou, kankan<br />
anler laba senpleman akoz msye<br />
li i annan lotorite.<br />
E la en lot zafer ankor ki<br />
mon aprann - mon pe dir sa<br />
mwan senpleman akoz parfwa i<br />
montre nou kimanyer keksoz i<br />
et,e letan nou vwayaze nou ti<br />
annan nou en zoli pti stanp ki<br />
imigrasyon ti met dan nou<br />
passport, shape en koko-d-mer,<br />
Msye Arab in dir sa en soz vilger,<br />
i endesan, la lotorite imigrasyon<br />
pe al sanz nou koko-d-mer. In<br />
fini sanze pou li vin en senp pti<br />
kare, en senp pti ron, en senp pti<br />
triyang, se sa kalite keksoz ki<br />
arive dan nou landrwar ki<br />
montre ki poudir parfwa nou dan<br />
sa Lasanble la - e mwan zot<br />
konnen ki manyer mon koze, dan<br />
sa Lasanble nou vini avek bann<br />
pli bon lentansyon, parey nou pe<br />
dir pas RAMSAR, konblaz lanmar<br />
- prezan ki annan konblaz<br />
lanmar, apre sa msye ki’n ede<br />
pou konble, i al dir kimanyer li i<br />
kontan, mon kontan ou msye. Lo<br />
televizyon la i en bon boug me<br />
selman lanmar laba antretan<br />
North East point, dimoun letan<br />
lapli i tonbe dan plato North East<br />
Point, monte partou kote. Se sa<br />
bann zafer kontrol, kontrol<br />
lerozyon kontrol isi, kontrol laba<br />
lanvironnman nou kontinyen vir<br />
56
an ron, e sa Lasanble nou pou<br />
kontinyen vir an ron, tan ki sa ki<br />
nou appel rule <strong>of</strong> law, tan ki<br />
lalwa pa aplik pou tou dimoun.<br />
Pa krwar ki poudir z<strong>of</strong>isye<br />
lavironnman pa konnen sa.<br />
Z<strong>of</strong>isye lanvironnman i konnen li<br />
selman ki ou a fer, li i en senp<br />
pyon li, kot i ganny anvoye, kot i<br />
ganny dir laba pa ale, i pa ale.<br />
Kot i dir al laba soz, si Msye<br />
Ramkalawan la zot ava fatige li<br />
avek bann let 14 zour, selman i<br />
pa vwar i vwar zis Msye<br />
Ramkalawan, i pa vwar pli o ki<br />
manyer larivyer in ranpli avek isi,<br />
in ranpli avek laba.<br />
Mr Deputy Onorab William<br />
in anmenn en mosyon ki i annan<br />
son valer, i annan tou son sans,<br />
me mosyon Onorab William pa<br />
pou ariv okenn par, se bann pti<br />
dimoun ki pou ganny dir, ou pa<br />
kapab koup sa pye fiyapen i<br />
ganny proteze, ou pa kapab koup<br />
sa pye - me msye mon bezwen<br />
soz, non ou pa kapab. Tandi ki<br />
sa bann lezot ki annan lotorite,<br />
vre lotorite dan sa pei zot zot pou<br />
koup sa ki zot anvi ler zot anvi,<br />
fason ki zot anvi. Se sa ki bezwen<br />
sanze, napa narnyen ankor ki<br />
bezwen sanze, se tou ki bezwen<br />
sanze. E mwan mon pou donn ou<br />
sipor, zot i mansyonn en bann<br />
propozisyon. Mr Deputy, in<br />
menm propoz en komite<br />
Lasanble, mwan mon ti ava<br />
kontan ki sa komite Lasanble i<br />
ganny formen koman en<br />
oversight committee, sa enn la,<br />
met mwan lo la, pou nou letan<br />
nou pe fer sa bann zafer la,<br />
mwan osi mon ti a kontan vin lo<br />
la me parey nou pe dir Mr<br />
Deputy napa nanryen ki pou<br />
arive. Ou konnen ki pou arive?<br />
Mon a dir ou ki pou arive,<br />
netwayaz semen, la ou osi tou ou<br />
pou al pas ladan i pou dir avek<br />
ou, la i la oter ki ou bezwen<br />
koupe - ou pou annan en ta<br />
presyon lo ou, tou sa bann pti<br />
dimoun la, sa bann pti<br />
kontrakter zot pou ganny en ta<br />
presyon lo zot zot. Sey mont La<br />
Misere, sey mont laba, ou, ou a<br />
sorti avek ou file lavironnman<br />
dan ou liniform ver, dan tou ou<br />
bann zafer, tou ou bann bataklan<br />
ou a tonm lo koltar ou.<br />
Mr Deputy fodre sa pei i<br />
vin serye. Si nou koz lo en keksoz<br />
annu met li a’n aplikasyon, si<br />
nou anvi protez nou<br />
lavironnman, pye koko sepa ki<br />
lot dil, annou protez li pou tou<br />
dimoun. Akoz zis Msye Pierre,<br />
Madanm Pierreline, Zozef ek Zan<br />
ki pou protez tou pye koko,<br />
selman Sheikh Khalifa, Sheikh<br />
Bin Laden sepa ki lot zafer zot,<br />
zot pou koup tou sa ki zot anvi.<br />
E anplis ki sa, pa zis sa Mr<br />
Deputy, zet dyezel dan nou<br />
larivyer tou, ou si ou ti’n zet<br />
dyezel dan larivyer ou ti pou’n<br />
fini ganny sarze, tanto ou ti pou<br />
lo nouvel, anplis ki sa ou ti pou<br />
lo nouvel poudir Msye De<br />
Commarmond in koup de soz<br />
laba, in zet dyezel e lapolis in<br />
raporte ki poudir in fini ganny<br />
kondannen swa 6 zour prizon,<br />
swa R200 e tou sa bann zafer.<br />
Sa bann lezot la.., Mr Speaker<br />
mwan mon dir annou serye. E<br />
Onorab mon felisit ou pou sa<br />
mosyon me selman mon anvi dir<br />
avek ou menm si nou lev de<br />
lanmen anler, napa nanryen ki<br />
pou arive, mon frer. Mersi.<br />
57
DEPUTY SPEAKER<br />
Onorab William, right <strong>of</strong> reply.<br />
HON WAVEN WILLIAM<br />
Mersi Msye Deputy. Premyerman<br />
mon ti a kontan remersi tou<br />
bann dimoun ki’n koz anfaver sa<br />
mosyon e mon krwar sa Lasanble<br />
pe anvoy en mesaz ki, enn, i<br />
konsernen avek sa ki pe arive<br />
dan nou lanvironnman e ki sa<br />
Lasanble osi i anvi form parti<br />
solisyon pou rezourd e kontrol<br />
enpe sa bann problenm. An<br />
dizan sa Msye Deputy, i reste zis<br />
pou mwan dir ki, enn, se ki i<br />
zanmen tro tar pou fer sa ki<br />
byen, de mal pa fer en byen me i<br />
enportan se ki nou konsyan kwa<br />
ki pe arive, kwa ki pou en danze<br />
pou nou e kontinyelman koz lo la<br />
akoz letan mon fer en tour<br />
d’orizon mon vwar ki sa Lasanble<br />
lafors koz lo plizyer keksoz, nou’n<br />
reisi anmenn serten progre e<br />
menm sa in ganny reflekte<br />
atraver plizyer bann komite ki<br />
mon oule felisit zot ozordi.<br />
Mon propozisyon pou ki sa<br />
Lasanble swa i kree en komite<br />
pou fer oversight, e pa oubliye<br />
Mr Deputy nou annan osi en lot<br />
komite ki mon mazinen sa<br />
Lasanble i kapab donn li manda<br />
osi, pou fer oversight lo sa<br />
problenm ki sa mosyon pe trete e<br />
sa se Assurance committee.<br />
E avek sa de mo Msye<br />
Deputy mon pou demann ankor<br />
tou bann manm pou donn siport<br />
sa mosyon. Mersi<br />
DEPUTY SPEAKER<br />
Nou a pran en vot lo mosyon, tou<br />
sa ki an faver. Mosyon in pase.<br />
Nou ava adjourn ziska Mardi<br />
Prosen.<br />
(Adjournment)<br />
58