You also want an ePaper? Increase the reach of your titles
YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.
Francesca cac<strong>it</strong>ti<br />
in occasione del 50° anniversario di Matrimonio<br />
Une dì ormai lontane<br />
in chest paîs, a <strong>Cjanive</strong>,<br />
Ugo e Mafalda si fasevin spôs<br />
zurant eterno amôr devant dal Signôr.<br />
I timps nò erin flors:<br />
la miserie e la vuere,<br />
ma nue à impedît<br />
di dà v<strong>it</strong>e al loro biel nît.<br />
Tal zîr di qualche an<br />
dôs frutes àn vût, cun tant afiet<br />
amôr e orgolio àn nudrît e cresçût.<br />
Ugo faseve spole fra <strong>Cjanive</strong> e Tumiez<br />
tra un panin e une rosette,<br />
ma simpri in biciclette.<br />
Mafalda tra il dafâ di lavâ e resentâ,<br />
il nudrî e l’educâ il timp scoreve<br />
in seren<strong>it</strong>ât.<br />
Ma il biel l’è stât,<br />
cuant che vint smenteât<br />
il brazzolâ, un’altre frute a è rivade<br />
a dâ sub<strong>it</strong> ce fâ<br />
a chês ores disocupades<br />
e un’altre bocje di sfamâ,<br />
a chesç spôs<br />
che, cun amôr l’àn acetade,<br />
ben nudride e educade.<br />
Tal gîr di qualche an, cuant che ormai<br />
nissun pensave, il Signôr l’à pensât<br />
di faur dòn di un’atre matern<strong>it</strong>ât,<br />
un biel mascjo al è nassût,<br />
la code de famèe.<br />
Cun afiet e tantes fiestes<br />
di<br />
I nostri poeti<br />
Mafalda e Ugo 9 di Novembre 1990<br />
l’è stât acetât.<br />
<strong>La</strong> sûr plui grande, in biciclete,<br />
sventolant un floc celest indevant<br />
e indaûr, par dut il paîs lu à annunziât!<br />
I problemas di quatri fîs a pesavin<br />
su pa spales e tas sachetes;<br />
ma nue ur àn lassât mancjâ<br />
dut àn dât, l’amôr, l’afiet, l’educazion,<br />
la pâs, la fede e la seren<strong>it</strong>ât.<br />
che duç assieme àn affrontât.<br />
Cualchi cavîl ancje lôr a vàran vût<br />
ma a j àn simpri tignût dûr.<br />
Tal fratimp di duç chesç ains<br />
las fies e il fî àn sistemât<br />
e orgoliôs di chei zinars e di che brût<br />
duc a son tal lôr bon cûr.<br />
Nonos son deventâts di une schirie<br />
di biei nevôts, ch’a ju adorin<br />
come pupilles<br />
dai lôr voi.<br />
An vût dòn dal Signôr di vei onôr<br />
a diventâ ancje bisnonos<br />
di un biel pronevôt.<br />
Resonànt, vosànt,<br />
cjantànt, ridìnt e vaìnt<br />
il traguart das gnocis d’arìnt<br />
àn superât<br />
e a chês d’àur a son rivâts.<br />
Cusì vuei duç nou assieme chi riunÎts,<br />
fies, fÎ, zinar, brût, nevôts e pro nevôt<br />
vulìn festegjâ e ringraziâ<br />
cheç meraviliôs<br />
gjen<strong>it</strong>ôrs e ringraziâ il Signôr<br />
e la Madone<br />
di vèju vûts in salût fintrimài cumò<br />
e domandâ la grazie<br />
di tornàju a festegjâ<br />
in chês di diamant<br />
e di model puèdin servÎ<br />
a duç chei matrimonis<br />
che a stan par falÎ.<br />
Francesca Cac<strong>it</strong>ti