Spacescape - RegionCity

REGIONCITY
STADSBYGGNADSANALYS AV PARALLELLA UPPDRAG
130603

INNEHÅLL
MÅLSÄTTNINGAR
SPACE SYNTAX-ANALYS
- Metodförklaring
- Förutsättningar
- Plananalys
- Slutsatser
REKOMMENDATIONER
MEDVERKANDE
Alexander Ståhle
Tobias Nordström
Spacescape AB
Östgötagatan 100
SE 116 64 Stockholm
Tel: 08-452 97 67
info@spacescape.se
www.spacescape.se
2

MÅLSÄTTNINGAR FÖR REGIONCITY
FRÅN JERNHUSENS PROGRAM FÖR REGIONCITY
Huvudsyftet med den nordöstra delen av RegionCity är att skapa en plats där allting möts. Här ska det vara bekvämt att resa och
samtidigt ska stadsdelen utgöra en länk i staden. Gator ska utformas för att vara gång- och cykelvänliga och platserna
vistelsevänliga. Handeln och servicen i stadsdelen ska både svara på stationens och stadens behov. Samtidigt skall stationens
olika funktioner hållas samman över tiden.
FRÅN GÖTEBORGS STADS STADSLIVSANALYS
”Utveckla långa gatustråk med ett pärlband av målpunkter”
”Utveckla älvrummet till ett rekreativt gång- och cykelstråk”
”Bejaka en variation av tillgängliga och mindre tillgängliga stadsrum”
”Utveckla både snabba, tillgängliga och rekreativa cykelstråk”
”Omvandla vägbarriärer till stadsgator och främja gående längs centrala stråk”
”Bygg blandat tätt och grönt”
”Utveckla torg som är både tillgängliga i staden och i stadsdelen”
3

SPACE SYNTAX-ANALYS
STADEN SETT FRÅN ETT GATUPERSPEKTIV
METODFÖRKLARING
I följande space syntax-analys analyseras överblickbarheten mellan stadsrum. Det innebär att varje linje i
princip motsvarar en siktlinje i verkligheten. Med hjälp av dessa siktlinjer kan sedan avståndet i
riktningsförändringar mellan stadsrum beräknas. Stadsrum med få riktningsförändringar till många andra
stadsrum får ett högre värde medan mer avskilda stadsrum får ett lågt värde. Högre värde får alltså linjer
som hänger ihop med många andra linjer inom få riktningsförändringar, Vi kan förenklat tala om att ett
högre värde motsvarar ett stadsrum som är lättare att hitta till och därmed mer naturligt använt än ett
stadsrum med lägre värde i analysen. På så vis kan alltså den upplevda ”närheten” visualiseras i en
färgskala. Space syntax-analyser av detta slag kallas inom forskningen för rumsintegrationsanalyser och
har visat sig fånga stadsrummens potential som såväl målpunkter och gångflöden.
Utifrån målen med RegionCity är en space syntax-analys av rumsintegration både relevant för att bedöma
hur naturligt olika gator blir (vid sidan av de lokala målpunkterna) och i vilken grad som de föreslagna
gatunäten förmår skapa överblick och tillgänglighet i staden som helhet. Täthet och flöden ingår ej i
analysen, utan bara den rumsliga relationen mellan stadsrummen.
Genom en utveckling av analysmetoderna inom space syntax kan nu även mindre vinkelförändringar
särskiljas från större och på så vis ge en rättvis bild av ”kontinuiteten” i gatunätet. Dessa analyser kallas
för ”betweeness-analyser” och har särskilt visat sig vara gångbara för att förklara potentiella cykelstråk
där genheten snarare än den lokala orienterbarheten är avgörande. Analyser av betweeness kan användas
i det fortsatta arbetet med att framför allt peka ut vilka stråk som bör vara väl anpassade till cykelstrafik.
4

FÖRUTSÄTTNINGAR
- Hisingsbron (13 meter segelfri höjd enligt beslut 2012)
- Ny bangårdsviadukt (dragning enligt Jernhusens program)
- Evenemangsentrén (enligt Jernhusens program)
- Burgrevearkaden enligt Jernhusens program
- Interiöra stationsstråk då dessa leder till kollektivtrafik
Då kopplingen till ett framtida utbyggt Gullbergsvass är en av de viktigaste strategiska frågorna för RegionCity som
nav i en större stadskärna, har ett prelimininärt gatunät för Gullbergsvass (utifrån tidigare planer från
stadsbyggnadskontoret) infogats i analysmodellen. Detta gör det möjligt att uttala sig om hur de olika förslagen
knyter an till de framtida centrala Göteborg i väst-östlig riktning. Uppenbart kommer flera stadsdelar i centrala
älvstaden vara utbyggda när väl Gullbergsvass är det. En närmare utredning om gatunätet i Gullbergsvass och en
överdäckning av bangården har emellertid inte ingått i arkitektkontorens uppdrag. Därför ska inte förslagen
bedömas i dessa delar,
5

LÄSANVISNING
I plananalysen har förslagen bedömts efter hur de påverkar hur stadsflöden och målpunktsflöden distribueras. Med
stadsflöden menas här den naturliga genomströmningen av gående mellan stadsdelar. Längs många stadsgator
utgör detta flöde den övervägande delen av det totala gångflödet. Space syntax-analyser har i forskningen visat sig
väl kunna förklara hur detta gångflöde distribueras beroende av hur gatunätet är sammansatt och vilka gator som är
mest tillgängliga i detta. Med målpunktsflöden menas här de gångflöden som skapas i samband med kollektivtrafik
eller större handelskluster. I detta fall har entréerna till Västlänken, Centralstationen, Nils Ericssonterminalen och
Nordstan tagits med för att de kommer ha stor påverkan på det framtida kundflödet i stadsdelen.
I plananalysen har entréerna till de viktiga resemålpunkterna markerats med svarta punkter. Potentialen för
stadsflöden representeras av en färgskala där röd färg visar på mycket tillgängliga stadsrum, ner till blå som visar på
mycket avskilda stadsrum. Det är viktigt att ha med sig att de kontinuerliga stråken i analysen bryts upp i siktlinjer
på grund av att de böjs eller slutar i en byggnad men att de verkligheten ändå kan uppfattas som mer eller mindre
kontinuerliga beroende på hur kraftig denna böj är.
6

PLANANALYS
7

KANOZI
8

En förlängning av
”Skeppsbrostråket” är mycket
effektiv för att tillgängliggöra
de inre delarna av RegionCity.
Torg i mycket centralt läge
ökar vistelsekvaliteterna i
RegionCity
KANOZI SKAPAR EN MYCKET SAMMANHÄNGANDE STADSVÄV BESTÅENDE AV LÅNGA KONTINUERLIGA STRÅK GENOM STADSDELARNA. HÄR ÄR ÄVEN BANGÅRDSVIADUKTEN
INKLUDERAD OCH GES EN STOR ANVÄNDNINGSPOTENTIAL FÖR GÅENDE.
KANOZI – STADSVÄV
Här skulle en koppling öka
tillgängligheten till det
överdäckade området.
Taxistationen är via
Bergslagsgatan välintegrerad i
stadsväven och i nära kontakt
med Västlänken.
Bangårdsviadukten är väl
integrerad i stadsväven. Men
ett mer sammanhängande
gatunät på överdäckningen
skulle även stärka
Bangårdsviadukten.
Här skulle kopplingar förlänga
stråket till Trädgårdsföreningen.
9

SLUTSATSER – KANOZIS STADSVÄV
Kanozi skapar en mycket sammanhängande stadsväv.
Tack vare långa kontinuerliga stråk förbi och igenom alla omgivande stadsdelar vävs RegionCity samman med
Göteborgs stadskärna.
Bangårdsviadukten får med sitt läge, kopplingar till gatuplanet och bebyggelse längs vägen en stor
potential för såväl gående, cyklister och bilar.
Förlängningen av Bangårdsviadukten via en trappa till Bergslagsgatan ger stråket ökad tillgänglighet. Uterulltrappor
binder också effektivt ihop bangårdsviadukten med gatuplanet. Överdäckningen förbättrar sambandet med
omgivningen och ger hela stråket aktiva fasader, vilket är viktigt för såväl trygghet som stråkets stadslivspotential. En
rak dragning av Bangårdsviadukten innebär också en bättre möjlighet att få en entré från Bangårdsviadukten till
Västlänken. Att ha möjlighet att leda cykel eller barnvagn i trappan mellan Bergslagsgatan och Bangårdsviadukten är
en stor fördel men för de flesta cyklister är en separat cykelbana runt kvarteret den snabbaste och därmed
naturligaste vägvalet.
10

SLUTSATSER – KANOZIS STADSRUM
Gångfartsgator i RegionCity ger stöd för stadsliv samtidigt som de ökar tillgängligheten för
rörelsehindrade och utryckningsfordon
Torg i central korsning ger utrymme för vistelsekvaliteter och både manifesterar och skapar
förutsättningar för RegionCity som en mötesplats
Offentlig plats i central korsning inne i RegionCity manifesterar RegionCity som mötesplats och skapar
förutsättningar för vistelsevärden och evenemang som annars inte skulle ta plats i RegionCity.
Mjuka men aktiva kanter stimulerar till vistelse på torget öster om bangårdsviadukten
Bra torg och parker kännetecknas av mjuka men aktiva gränser mot omgivningen. Torget är ett exempel på när
platsens gränser kan stimulera till stadsliv. Bebyggelsen och gatuutformning ger förutsättningar för mjuka men
aktiva kanter genom gångfartsgator och potentiellt sett många entréer och lokaler i direkt kontakt med torget.
11

ERIK MÖLLER
12

Med föreslagen lokalgata synliggörs
Regionen hus som landmärke in i
RegionCity. Detta kan vara positivt
för upplevelsen av ett historiska
djup i stadsdelen samtidigt som det
stärker målpunktens orienterbarhet
Mindre kontinuerlig förlängning av
Kanaltorgsgatan
Här skulle en koppling öka
tillgängligheten till det
överdäckade området.
ERIK MÖLLER SKAPAR EN SAMMANHÄNGANDE STADSVÄV GENOM STADSDELARNA
ERIK MÖLLER - STADSVÄV(AXIALKARTA: MARKPLAN + PLAN 1 )
Taxistationen är via
Bergslagsgatan välintegrerad i
stadsväven och överblickbar från
de två Västlänksuppgångarna.
Bangårdsviadukten skulle kunna
kopplas tydligare till gatuplanet i
RegionCity. Svängen åt öster
innebär en svagare kontakt mellan
Bergslagsgatan Stampen. Detta
minskar tillgängligheten i
stadsväven.
Här skulle kopplingar förlänga
stråket till Trädgårdsföreningen.
FÖRSLAG PÅ
FÖRBÄTTRINGAR
13

SLUTSATSER – ERIK MÖLLERS STADSVÄV
Erik Möller skapar en i stort sett sammanhängande stadsväv.
Tack vare långa kontinuerliga stråk förbi och igenom alla omgivande stadsdelar vävs RegionCity samman med
Göteborgs stadskärna.
Bangårdsviadukten får dock en mindre tillgänglighet då den inte direkt möter upp Bergslagsgatan.
SLUTSATSER – ERIK MÖLLERS STADSRUM
RegionCity saknar en offentlig plats i gatuplan
Minskar den möjliga variationen av vistelsevärden i stadsdelen, exempelvis evenemang, torgmöten och större
uteservering i gatuplanet. Förslaget visar dock tydliga platser väster, norr och öster om RegionCity.
Många cykelparkeringar kopplade till resemålpunkterna förbättrar tillgängligheten för cyklister.
Bra strategi att splittra upp cykelparkering på flera entréer då parkeringen med större sannolikhet hamnar mellan
startpunkten och målpunkten. .
14

LILJEWALLS
15

Bangårdsstråket kan stärkas av genare
förlängning till Bergslagsgatan
Interiör koppling minskar
stråkets överblickbarhet.
Här skulle en koppling öka
tillgängligheten till det
överdäckade området.
LILJEWALLS SKAPAR EN SAMMANHÄNGANDE STADSVÄV MELLAN CENTRUM INOM VALLGRAVEN OCH REGION CITY.
SAMBANDET MELLAN CENTRUM OCH GULLBERGSVASS ÄR DOCK INTE LIKA STARKT SOM I ÖVRIGA FÖRSLAG.
Taxistationen är via Bergslagsgatan och
parkstråket västerut mycket välintegrerad i
stadsväven och samtidigt överblickbar från de
två Västlänksuppgångarna.
Fler riktningsförändringar längs
Spannmålsgatan än i övriga förslag
minskar överblickbarheten längs ett
potentiellt mycket viktigt stråk.
Förlängning av stråket från Hisingsbron är
mycket positiv utifrån rörelsefriheten och
för det överdäckade områdets
tillgänglighet i stadsväven.
Här skulle kopplingar förlänga
stråket till Trädgårdsföreningen.
FÖRBÄTTRINGAR
FÖRSLAG PÅ
FÖRBÄTTRINGAR
LILJEWALLS – STADSVÄV (AXIALKARTA: MARKPLAN + PLAN 1 ) 16

SLUTSATSER – LILJEWALLS STADSVÄV
En mindre överblickbar dragning av Spannmålsgatan ger RegionCitys stadsväv en mindre tillgänglighet
Fler riktningsförändringar längs Spannmålsgatan än i övriga förslag minskar överblickbarheten längs ett potentiellt mycket viktigt stråk. Konkret innebär det att man
inifrån RegionCity inte kan se Nordstan och Gullbergsvass samtidigt .
En förlängning av stråket från Hisingsbron mot Trädgårdsföreningen är mycket positiv utifrån rörelsefriheten i stadsdelen.
En förlängning av stråket från Hisingsbron mot Trädgårdsföreningen är mycket positiv utifrån rörelsefriheten i stadsdelen. Föreslagen plats ger spektakulära utsikter
samtidigt som den är rofylld då den skyddas från biltrafik. Kopplingen mellan den överdäckade delen av RegionCity och Hisingsbrostråket utgörs här av en interiör trappa,
vilket minskar överblickbarheten.
Tydlig uppdelning i ett offentligt gatuplan för genomströmning och lokala rörelser i de övre planen
En tydlig uppdelning i nödvändiga offentliga passager i gatuplanet och mer frivilliga passager i de övre planen då dessa enbart leder vidare till handel och annan utåtriktad
verksamhet inom fastigheterna.
SLUTSATSER – LILJEWALLS STADSRUM
Mycket lite plats för vistelse inne i RegionCity
Torg öster om Bangårdsviadukten hamnar perifert då det inte ligger i anslutning till Spannmålsgatans förlängning
Då den stora parkytan angränsar till trafikbelastade gator kan dess vistelsekvalitet minska
Platsbildning vid änden av siktlinjen från Hisingsbron på överdäckning skulle kunna utvecklas till ett mycket populärt torg
Idén med att förlänga stråket från Hisingsbron till Trädgårdsföreningen med en platsbildning med utsikt i båda väderstrecken är mycket intressant och skulle kunna skapa
en unik plats.
17

REIULF RAMSTAD
18

Med föreslagen lokalgata synliggörs
Regionen hus som landmärke in i
RegionCity. Detta kan vara positivt
för upplevelsen av ett historiska
djup i stadsdelen samtidigt som det
stärker målpunktens orienterbarhet
Mindre kontinuerlig förlängning av
Kanaltorgsgatan
Här skulle en koppling öka
tillgängligheten till det
överdäckade området.
REIULF RAMSTAD SKAPAR EN SAMMANHÄNGANDE STADSVÄV GENOM STADSDELARNA.
Taxistationen är via Bergslagsgatan och Bangårdsviadukten
välintegrerad i stadsväven och samtidigt överblickbar från de
två Västlänksuppgångarna.
Ett direkt stråk mellan Regionens
hus i gatuplan och
Bangårdsviadukten ett plan upp
skulle stärka tillgängligheten till
stationsparken.
Gena kopplingar till
Bangårdsviadukten från gatuplanet
iintegrerar stråket i RegionCity.
Här skulle kopplingar förlänga
stråket till Trädgårdsföreningen.
FÖRBÄTTRINGAR
FÖRSLAG PÅ
FÖRBÄTTRINGAR
REIULF RAMSTAD – STADSVÄV (AXIALKARTA: MARKPLAN + PLAN 1) 19

SLUTSATSER – REIULF RAMSTADS STADSVÄV
Stadsväven integrerar RegionCity i staden.
Positivt att viktiga resemålpunkter ligger intill de centrala gatustråken. Det ökar orienterbarheten.
De nödvändiga passagerna genom RegionCity är alla väl överblickbara
Passager mellan gatuplan och Bangårdsgateplanet förefaller vara överblickbara medan renodlade handelspassager i planen ovanför gatuplanet kan
stängas av kvällstid utan att viktiga samband förloras. Detta skapar en robust struktur.
SLUTSATSER – REIULF RAMSTADS STADSRUM
Torg i central korsning i RegionCity är positivt för RegionCitys stadslivspotential
Platser över Bangårdsplanet bör vara stängda för allmänheten.
Vissa av stadsrummen i det övre på Bangårdsgateplanet har en svag överblickbarhet och kan därför upplevas som otrygga efter att butikerna har
stängt. Sådana stadsrum bör inte utgöra nödvändiga passager utan frivilliga alternativa stråk, möjliga att stänga nattetid.
20

SLUTSATSER
Den grundstruktur för gatuplanet som samtliga förslag anammat väver effektivt samman RegionCity med omgivande stadsdelar.
Genom att samtliga viktiga resemålpunkter angörs från de centrala stråken är målpunkternas orienterbarhet mycket god.
Bangårdsviaduktens tillgänglighet i staden skiljer sig åt mellan förslagen.
Genom en rak förlängning av stråket från Bangårdsviadukten till Bergslagsgatan, alternativt med en trappa för gående så ökar tillgängligheten.
En central plats i RegionCity tillför vistelsekvaliteter som både manifesterar och bidrar till att skapa en mer attraktiv stadsdel för möten.
Platsbildning vid änden av siktlinjen från Hisingsbron på överdäckning skulle kunna utvecklas till ett mycket populärt torg
Idén med att förlänga stråket från Hisingsbron till Trädgårdsföreningen med en platsbildning med utsikt i båda väderstrecken skulle kunna skapa en unik plats.
Gångfartsgator i RegionCity skapar mycket goda förutsättningar för möten längs gatan.
Det är också viktigt att gatorna dimensioneras för att undvika trängsel och för att ge plats till uteserveringar längs gatorna.
Vikten av mjuka men aktiva kanter längs platserna
Många av grönytorna i förslagen angränsar till gator med kollektivtrafik och saknar potentiella aktiva fasader. Det gör att vistelsepotentialen minskar. En effektiv
park- och torgstruktur kräver att den mark som inte bebyggs ges optimala förutsättningar för vistelse. Detta innefattar mjuka men aktiva kanter.
Frågetecken kring Bergslagsgatan som enbart kollektivtrafikgata
Bergslagsgatan borde rimligtvis kunna användas som 30-gata och därmed avlasta de mer centrala delarna för gående inne i RegionCity. På så vis skulle
förutsättningar för att skapa gångfartsgator längs exempelvis Spannmålsgatan öka.
Stort behov av cykelparkering i rätt läge och med stor kapacitet
Dessa bör integreras i tex byggnader och broramper.
Allmänna stadsrum i de övre planen bör undvikas.
Dessa platser har liten potential för utåtriktade verksamheter och kan utvecklas till otrygga stadsrum kvällstid. Istället kan dessa platser utvecklas till viktiga
gemensamma platser för de boende och arbetande.
21

REKOMMENDATIONER
22

REKOMMMENDATIONER – STADSVÄV
1. Tänk långa stråk i gatuplan - lika centrala i RegionCity som i omgivande stadsdelar
Förläng Skeppsbrostråket in i RegionCity och vidare genom Gullbergsvass!
Ökar sambandet med stadsutvecklingen längs södra älvstranden
Förläng evenemangsstråket till Hisingsbacka!
För att stärka sambanden mellan Gullbergsvass och övriga delar av staden skulle ett nytt nord-sydligt stråk mellan Skånegatan-Odinsplatsen- lågbro för gång och cykel-
Ringön-Hisingsbacka kunna skapas. Detta stråk skulle också stärka RegionCitys centrala position i staden.
Förläng Hisingsbrostråket till Trädgårdsföreningen!
En framtida överdäckning av spårområdet fram till Bangårdsviadukten ger möjligheten till ett gångstråk till Trädgårdsföreningen i förlängningen av Hisingsbron. Detta
aktiverar bangårdsviadukten, ökar tillgängligheten och korsningstätheten i RegionCity. Stråket skapar också förutsättningar för en spektakulär torgplats på det överdäckade
området. Det är dock viktigt att stråkets alla länkar är tydligt överblickbara och offentliga då det innefattar vertikala kopplingar.
Låt Bangårdsviadukten förlängas till Bergslagsgatan för maximal närhet mellan stadsdelarna
Alternativ kan en trappa upp i förlängningen av stråket, likt Kanozi skapas.
Länka övre plan till gatuplanet med tydligt offentliga rulltrappor i väl överblickbara centrala korsningar
Passager mellan olika plan innebär många gånger en låg överblickbarhet i stadsmiljön. Det gör att trapporna oftast får en trygghetsproblematik, i synnerhet kvällstid. Det
innebär att trapporna bör vara väl överblickbara och gärna samordnas med glasvägg in mot en kvällsaktiv verksamhet. Rulltrappans läge bör också ligga nära
Bangårdsviadukten.
2. Överlappa stadsflöden och reseflöden i breda passager för ett robust kundunderlag utan trängsel.
Entréer till de viktigaste resemålpunkterna från de mest centrala platserna maximerar orienterbarheten och ger verksamheterna kring platserna god exponering.
3. Skapa en tät maskvidd av gångvänliga gator i gatuplanet
Överdäckning av spårområdet ger fler korsningar i de mest centrala delarna av Göteborg och minskar spårets barriäreffekter.
Offentliga rum i gatuplanet och gemensamma rum på tak och övre plan
För att kunna kombinera en mycket tät och samtidigt gångvänlig stad med avskilda rofyllda platser för de boende och
arbetande kan sådana placeras på tak och platser i de övre planen.

24
STRATEGI – STADSVÄV OCH PLATSER I GATUPLAN (AXIALKARTA: MARKPLAN + PLAN 1 + PLAN 2 24

REKOMMMENDATIONER – GATOR
1. Aktiva fasader – lokaler och entréer längs gatuplan
Aktiverar stadsrummet genom att varje lokal och entré är en destination samtidigt som butikslägen skapas längs gator med ett robust kundunderlag.
Ett fullgott stadslivsstråk har bottenvåningar anpassade för stadsliv. Det innebär aktiva fasader med lokaler och entréer mot gata.
Rekommendation: Lokaler i minst 75 % av fastigheterna längs länken. Finns få lokaler på ena sidan av gatan skall det vara på skuggsidan.
Entréer skall vara mot gata.
2. Gatuutrymme – plats för vistelse och uteserveringar
Ett stadslivsstråk av hög kvalitet har också rum för gående, cyklister och ytor för vistelse. Gångytorna är väl tilltagna, särskilt där gångflödena är stora.
Rekommendation: Plats för gående med minst 3 m bred gångbana. Gångflödet får ej överstiga 600 pers/h/m. Ytterligare plats för vistelse/uteservering, plantering,
cykelparkering eller sittbänkar (M) skall finnas på olika platser längs med gatan. Kan vara närmst fasad eller mellan gångbana och körfält. Inga parkeringar längs gatan
Cykel i blandtrafik eller på egen bana
3. Trafikprioritering – hastighet, trafikvolym och utformning som gör det både trivsamt och bekvämt att röra sig
som gående
De stråk som har en tydlig trafikprioritering för gående och vistelse, det vill säga med trafik på de gåendes villkor förvaltar också sin lägespotential väl.
Rekommendation: Gågata, eller ”shared space” (gångfartsområde). Motorfordonstrafik förekommer i princip inte, utan endast lastning till butiker och leverans till boende.
Alternativt Lokalgata där bil- och cykeltrafik förekommer, men trafikmängden understiger 9000 fordon ÅMDT.
Hastigheten är satt till max 30 km/h. Cykeltrafik kan gå på egen bana om det är en viktig länk, annars cykel i blandtrafik.
25

REKOMMMENDATIONER – GATOR
26

REKOMMMENDATIONER – PLATSER
Då behovet av täthet i RegionCity är särskilt hög blir det viktigt att den mark som inte bebyggs har stora vistelsekvaliteter. För att utveckla RegionCity till en levande och
varierad mötesplats och en välfungerande centralstationen. Detta visar på behovet av att i det fortsatta arbetet utforma en tydlig platsstrategi för att kvalitetsäkra att såväl
byggnader och platser håller en hög kvalitet. Grundläggande för platsstrategin bör vara att följa stadens stadslivsanalys och utveckla platser med bl.a goda sol- och
vindförhållanden, storlek och utformning efter önskvärda vistelsevärden, attraktiva och aktiverande gränssnitt mellan plats, gata och byggnad (aktiva fasader och viktiga
målpunkter är mer attraktivt än fordonsdominerade transportrum) och platsstruktur – avstånd och variation mellan platser .
1. Utveckla ett pärlband av platser!
Skapa en central plats där siktlinjen från möter Spannmålsgatans förlängning. Boendetäta stadsdelar som Gullbergsvass behöver en större stadspark
Bygg en större stadspark i Gullbergsvass (mer än 5 ha) där evenemangsstråkets förlängning möter och den potentiella variationen av möten och händelser.
2. Skapa mjuka men aktiva kanter kring torg och parker
3. Offentliga platser i gatuplan – gemensamma platser i de övre planen
Diffusa ytor innebär en osäkerhet om vem som får bruka platsen och därmed en mindre användningspotential. En medvetenhet om dessa grundläggande förutsättningar är av
stor betydelse för att skapa en värdetät park- och torgstruktur. I RegionCity, där såväl de politiska och ekonomiska drivkrafterna är stora för en hög täthet är en yteffektiv park-
och torgsstruktur av särskilt stor betydelse.
27