Grunderna i Kinesiologi

Grunderna i
Kinesiologi
Alternativmedicinska
Behandlingsmetoder
Johnny Grimståhl

Innehållsförteckning:
Förkortningar 6
Förord 7
Grundläggande begrepp
Terapilokalisering 13
Utmaning 15
Indikatormuskel 16
Musklernas energitillstånd 18
Balanserade muskler 19
Introduktion till muskeltestning 20
Muskeltestning
Muskelplanscher 24
Tabell över muskeltesterna 26
Nackens extensorer 28
Nackens flexorer 29
Sternocleidomastoideus 30
Övre trapezius 31
Serratus anterior 32
Levator scapula 33
Romboideus 34
Deltoideus anterior 35
Deltoideus medialis 36
Deltoideus med/ant/post 37
Supraspinatus 38
Subscapularis 39
Infraspinatus 40
Trapezius 41
PMC 42
PMS 43
Latissimus dorsi 44
Teres minor 45
Teres major 46
Triceps brachii 47
Biceps brachii 48
Brachioradialis 48
Coracobrachialis 49
Supinator 50
Opponens poll. / Digitis min. 50
Diafragma 51
Abdominis 52
Sacrospinaler 54
Quadratus lumborum 55
Quadriceps 56
TFL 59
Psoas 60
Ilio-psoas 60
Sartorius 61
Adduktorer 62
Gracilis 63
Gluteus medius 64
Gluteus maximus 65
Hamstrings 66
Popliteus 67
Piriformis 68
Gastrocnemius 69
Soleus 69
Tibialis anterior / posterior 70
Peroneus 71
Reflexpunkter, propioceptorer
m.m.
De vaskulära reflexpunkterna 75
Plansch NV-punkter 77
De lymfatiska reflexpunkterna 78
Plansch NL-punkter 82
Ursprung/fäste massage 85
Muskelspolar 86
Senspolar 88
Aerobisk/Anaerobisk test 90
Urklippssida planscher 91
Kroppens energiflöden
Energiflöden 95
Meridianer 97
Yin och yang 98
Femelementsmodellen 99
Meridiansystemet 100
Plansch meridianer 101
Meridianmassage 102
Meridianernas start/slutpkt. 103
Plansch start/slutpunkter 105

Olika slags akupunkter 106
Alarmpunkter 107
Associerade punkter 110
Emotionella ass. punkter 110
Tonifierande/Sederande pkt. 112
Pulstest 114
Olika sätt att behandla akupkt. 116
Meridianklockan 118
Chakrasystemet och nadis 120
Tibetansk åtta 126
Auran 128
Avancerad kinesiologi
Pauslåsning 133
Hypertoniska muskler 136
Reaktiva muskler 139
Surrogatmuskel 142
Omkoppling 144
Jonisering 146
Hyoideum 148
Stötdämpning 150
Gångreflexer 152
Basenergier 155
Blodkemi 158
TMJ 160
SNEAK-test 164
Prioritet 165
Grundorsak 166
Provokation 168
Behandlingsschema 170
Enkla behandlingar
Behandlingar som alla kan göra 175
Egenvårdsprogrammet 176
Växelgång 178
Huskurer och folkmedicin 180
Muskelkramper 182
Sömnproblem 183
Huvudvärk och migrän 184
Enkla akupunktsbehandlingar 186
Biosbrickan 188
Smärtlindring och
avanceradebehandlingar
Smärtlindring 191
Ligament interlink 193
Smärtsam menstruation 194
Gallstensanfall 195
Lymfflödesblockering 196
Ileocekalklaff 198
Candida 202
Hjärta och blodtryck 204
Hormonsystemet 207
Mentala och emotionella problem
Mentala/emotionella problem 211
Höger och vänster hjärnhalva 215
Cook´s koppling 217
Temporalknackning 218
Mental omkoppling 220
Dolda fel och förankring 222
Three in One 224
Behandling bakåt i tiden 231
Fobier 232
Stress, utmattning, utbrändhet
Stress och binjurar 237
Utarbetad, utmattad, utbränd 242
Kronisk utmattning 245
Allergi
Allergi 251
Chockorgan 253
Selyes stressteori 256
Hösnuva, astma m.m. 258
Tolerans/Allergitestning 261
Riddlers reflexpunkter 262
Behandling av allergi m.m. 264
Tungmetallförgiftning 269
Rökavvänjning 271
Dagsbehov vitaminer/mineraler 272
Utrensningskurer 273
Syra/bas 275
Översikt behandlingsmetoder 277
Epilog 280

FÖRORD
Kinesiologi är en metod för att undersöka och behandla olika avvikande tillstånd
i kroppen. Metoden utvecklades av den amerikanske kiropraktorn George
Goodheart, D.C., som på sextio- och sjuttiotalet grundade Applied Kinesiology.
Sedan dess har det utvecklats mer än femtio olika grenar av kinesiologi, som alla
har muskeltestning som gemensam nämnare.
Muskeltestning kan delas upp i två huvudgrupper:
– Manuell muskeltestning för att hitta och behandla obalanserade muskler.
Dessa muskeltester är baserade på boken ”Muscles, Testing and Function”,
av Henry Kendall.
– Testning med en s.k. indikatormuskel för att kunna kommunicera direkt med
en persons kropp och undermedvetna.
Obalanser i musklerna bör behandlas och korrigeras i förebyggande syfte, de
kan annars med tiden ställa till med strukturella problem. Hypotoniska (svaga)
muskler har t.ex. alltid hypertoniska (överstarka) antagonistmuskler. Denna typ
av obalans kan leda till att en kota dras snett, eller andra typer av strukturella
felställningar.
Tekniken att använda en muskel för att ställa frågor och få svar, är unik och
finns bara i kinesiologi. En sådan muskel kallas indikatormuskel och med den
kan man hitta och lokalisera ett problem, dess grundorsak, typ av problem och
hur det bör behandlas. Allt detta är möjligt eftersom kroppens celler och det
undermedvetna redan innehåller denna information. Kroppen vet vad som är fel!
De tekniker som används i kinesiologi är effektiva och ofarliga. De har hämtats
från olika länder och går utmärkt att kombinera med andra former av behandling,
såväl modern läkarbehandling, som olika typer av alternativmedicinisk behandling.
Eftersom kinesiologisk muskeltestning inte är beroende av placeboeffekt, eller av
verbal kommunikation, är den även lämplig för testning och behandling av t.ex
djur.
Några av de behandlingsmetoder som används är:
– Muskelbalansering.
– Massage av muskler, bindväv och kroppens reflexpunkter.
– Akupunktur utan nålar.
– Behandling av de bioelektromagnetiska systemen (chakrasystemet m.fl.).
– Stresslindring och mentala omprogrammeringar.
– Muskeltestning av toleranser och allergier.
– Kost- och näringsråd.

TERAPILOKALISERING
Terapilokalisering förkortas TL innebär att man håller med handen eller fingrarna
på olika ställen på kroppen för att lokalisera dysfunktioner och skador av olika
slag samt för att testa vilken punkt på kroppen som behöver behandlas (NL-,
NV-, Akupunkter etc.). Ibland förekommer benämningen Circuit Location, som
brukar förkortas CL.
För att förklara principen närmare kan vi tänka oss en person med ett öppet
sår. Han själv, eller en annan person, sätter ett finger mitt i såret och trycker till.
Smärtan ger upphov till stress och om man testar en muskel (vilken som helst) så
kommer den att testa svagt, vilket är kroppens sätt att visa att den är under stress.
Vi tänker oss nu en annan typ av skada, utan öppet sår, t.ex. någon form av
ledskada eller organfel. Personen sätter sin hand eller några fingrar över skadan
samtidigt som man muskeltestar honom. Även nu uppstår en stress och muskeln
kommer att testa svagt. Kroppen vet ju att den har denna skada, även i de fall då
skadan ännu inte börjat ge obehag eller värk, d.v.s. innan personen medvetet har
upptäckt och känt av problemet. Genom att lokalisera skadan och sätta handen på
stället för den, blir kroppen påmind om denna skada, stress uppstår och muskeln
testar svagt som en följd av denna stress!
Vid en muskulär obalans ”in the clear”, d.v.s. en muskel testar svagt i sig
själv när den testas, låter man personen i tur och ordning hålla med en hand på
punkterna för lymfa (NL), blod (NV) och akumeridianens start- och slutpunkter.
Om muskelobalansen beror på en blockering i lymfsystemet, kommer den
svaga muskeln att testa starkt när dess NL-punkt hålls. Det är kroppens sätt att
visa att den här punkten behöver behandlas . Om obalansen inte har att göra med
lymfsystemet, kommer muskeln att fortsätta testa svagt tills personen håller på
muskelns NV-punkt, eller start- och slutpunkterna för muskelns akumeridian. Om
punkten som stärker muskeln släpps, kommer muskeln att åter testa svagt. Efter
adekvat behandling ska naturligtvis muskeln testa starkt.
TL kan utföras av personen som blir testad, man kallar det PTL, eller av den
som testar (terapeuten), det kallas då TTL.
TL kan utföras med handflatan, ett eller två fingrar, med båda händerna
samtidigt (dubbelhändigt) eller med händerna vända med handryggen mot
kroppen. Vanligast är att använda två fingrar, t.ex. pekfinger och långfinger.

INDIKATORMUSKEL
När man använder en stark och balanserad muskel för terapilokalisering TL och
vid andra tillfällen då man kommunicerar med en person via muskeltetsning,
kallas muskeln som testas för indikatormuskel IM.
Principen för muskeltestning som kommunikation bygger på att stress
försvagar musklerna. Det är därför man oftast ser till att en person sätter sig ned
innan man framför en dålig nyhet. Om chocken är stor kan det hända att ”benen
viker sig” och personen kan ramla omkull!
När en stark muskel blir svag, eller det motsatta, en svag muskel blir stark,
kallas detta ”Indicator Change” IC (indikatorändring). En IC uppstår alltså då en
muskel ändrar tonus; från stark till svag, eller från svag till stark.
En IM kan användas för att ställa direkta frågor till kroppen. Vanligtvis betyder
då stark muskel ”ja” och svag muskel ”nej”. Om man däremot utgår från en svag
muskel så får man också svaren tvärtom, d.v.s. svag muskel är ”ja” och stark
muskel är ”nej”. Detta verkar förvirrande i början, men efterhand brukar logiken
i det hela uppenbaras.
Ofta ställer man en motfråga för att kontrollera svaret från muskeln, dvs man
vänder på frågan. Några exempel:
- Ska skadan behandlas med värme?
- Ska skadan behandlas med kyla?
Om det första svaret var ”ja”, så bör ju motfrågan få svaret ”nej”.
Svaren kan bli motstridiga:
- Kan jag som terapeut behandla detta problem?
Vid nej-svar kan man fråga:
- Kan jag behandla detta problem längre fram i tiden?
Alternativt: - Kan en annan terapeut behandla problemet?
Om man får nej som svar även vid de två sista frågorna så är problemet kanske
inte behandlingsbart. Fråga dock inte om problemet är behandlingsbart så att
patienten hör frågan, använd mental frågeställning (en av de få gånger man frågar
om något utan att patienten behöver veta det). Det kan också vara så att man inte
”har lov” att ställa en viss fråga. Kanske jag som terapeut inte kan ställa frågan
medan däremot patienten kan göra det. Han, eller hon, kan ju fråga mentalt utan
att terapeuten vet vad som frågas. Vissa saker kan vara känsliga, respektera om
patienten inte vill ”lämna ut sig själv”.
Över huvud taget är mental testning med en IM ett känsligt kapitel. Man kan
ju fråga om vad som helst, så det gäller att gå varsamt fram. Av samma etiska
skäl som man inte rotar i någons privata brev eller dagbok, fiskar man heller inte
information om en person med muskeltestning utan personens medgivande!

HUR MAN UTFÖR EN MUSKELTESTNING
En kinesiologisk muskeltestning är inte ett styrketest för att se vem som är starkast,
T. (terapeuten) eller P. (patienten). Den är heller inte ett rörlighetstest. Testet visar
istället om det finns blockeringar i muskelns förbindelse med kroppens olika
system, som t.ex. systemen för nerver, lymfa, blod, meridianer, m.m.
Ofta är det bättre att utföra muskeltestningen med P. stående istället för
liggande, eller med P. i en arbetsställning som han brukar använda.
Vid vanlig muskeltestning med P. oftast liggande, bör både P. och T. inta
bekväma och korrekta ställningar. Muskeln som ska testas placeras i sin minst
gynnsamma position, med ursprung och fäste nära varandra. Testriktningen är att
föra muskeln mot extension, d.v.s. sträcka muskeln.
I de flesta fall stabiliserar T. med en hand mot P´s axel (acromion), eller mot
höften (crista iliaca). Man bör undvika att stabilisera direkt på den muskel som
ska testas, eller på någon reflexpunkt för lymfa, blod eller akupunktursystemet,
eftersom detta kan påverka muskeltestet (se avsnittet om TL, sid. 13). Av samma
anledning bör varken P. eller T. beröra någon del av P´s kropp under själva
testningen. Den hand som inte stabiliserar, används för att testa. Man trycker med
handflatan i testriktningen.
Låt inte P. ändra kroppsställning för att ta hjälp av synergistmuskler, eller ta
tag i bänken för att kunna hålla emot. P. bör heller inte lyfta eller vrida huvudet,
sluta ögonen, eller titta åt olika håll under testningen.
Med dessa krav uppfyllda utförs muskeltestningen på följande sätt:
– När P. andas normalt, säger man ”håll”. Medan P. andas ut, trycker man mot
leden under 2 - 3 sekunder. Trycket bör vara mjukt, men samtidigt fast, utan
häftiga rörelser och ökas gradvis. Endast en led bör vara inblandad i testet.
– En stark och balanserad muskel ”låser sig” och förblir stark och stadig. En
svag och obalanserad muskel känns skakig och orkar ofta inte hålla emot för
trycket.
– Eventuella förväntningar och subjektiva tankar hos såväl P. som T. kan
påverka och förstärka eller försvaga muskeln. För att undvika detta bör båda
vara neutrala och objektiva.
Man muskeltestar inte en person utan dennes tillåtelse. Tänk också på, att det
kan finnas subluxationer, benbrott, artificiella leder (t.ex. i höften) etc. Testa
inte muskler i sådana områden, eller på sådant sätt att dessa blir inblandade i
testningen.

KROPPENS VIKTIGASTE ENERGISYSTEM
(utom nervsystemet).
Meridian-systemet Mest känt från Kina och Tibet. Energin anses flöda i
speciella kanaler inuti och lite utanför kroppen. Kineserna
kallar denna energi ”chi” och japanerna kallar den ”ki”.
Det kan noteras att man skiljer på olika former av chi.
Chakra-systemet Ett slags trumpetliknande energicentra på kroppen.
Det finns sju stora och flera mindre chakras. De sju
stora är förbundna med inre körtlar och organ, vilka
de påverkar. Energin i ett chakra vibrerar och roterar,
likt trumman i en tvättmaskin (men snabbare!).Via
chakrasystemet sker ett ständigt utbyte av energi mellan
den fysiska kroppen och auran. Systemet är mest känt
från Indien och ingår bl.a. i Yoga. Många andra folk har
beskrivit chakrasystemet på samma sätt, bl.a. flera
nordamerikanska indianstammar.
Varje chakra hör frekvensmässigt ihop med två meridianer
vilket är grunden för en del behandlingsmetoder.
Nadis Enligt gamla indiska läror, flyter energin (som indierna
kallar ”prana”) i banor i och utanför kroppen, inte olikt
hur ”chi” rör sig i kroppens akupunkturmeridianer.
Energiflödena i nadis kan blockeras, liksom meridianernas
flöden, med vilka de i stort överensstämmer. I båda fallen
försöker man stimulera och återställa flödena med olika
metoder.
Tibetansk åtta Detta system påminner mycket om energiflödena i nadis.
Kanske är det samma fenomen, beskrivet lite olika av två
skilda kulturer? Energin i en tibetansk åtta rör sig med
oscillerande, snabba vibrationer och bildar mönstret av en
åtta (symbolen för evigheten). Kroppen har en stor åtta på
framsidan och en på baksidan. Därutöver finns det mindre
åttor, i enlighet med hologramprincipen, en för varje
kroppsdel, liten som stor.
Energiflödet i en åtta kan vara stört och kan då direkt
och indirekt påverka de andra systemen. Energin i den
stora åttan är övergripande alla de andra energisystemen,
det är därför bra att först rensa energin i denna.
Många meridian- och chakraobalanser försvinner då och
behöver inte behandlas. Ofta räcker det med att behandla
den stora åttan på kroppens framsida.

FEMELEMENTSMODELLEN
Energin (chi) cirkulerar medsols från element till element i den s.k. sheng-cykeln.
De olika elementen har också förbindelse i den inre s.k. ko-cykeln, se de inre
pilarna som formar ett stjärnmönster. Om ett element har för lite energi, kan man
”dra” energi från det element som det är förbundet med i ko-cykeln. Man kan
också ”dra” energi från den ena meridianen till den andra inom samma element,
t.ex. från mjältmeridianen till magmeridianen och tvärtom. Allt detta är tämligen
komplicerat, för den som vill lära mer om akupunktur, hänvisas till någon av alla
de böcker som finns i ämnet.

Ma 1 - Ma 45
Yang
Gb 1 - Gb44
Yang
Tv1 - Tv23
Yang
C1 - C24
Yin
Hj 1 - Hj 9
Yin
Mj 1 - Mj 21
Yin
Tu 1 - Tu19
Yang
Bl 1 - Bl67
Yang
Lu 1 - Lu11
Yin
Le 1 - Le14
Yin
S1 - S28
Yang
Pc 1 - Pc9
Yin
Nj 1 - Nj27
Yin
Tj1- Tj20
Yang (korsar)

AURAN
Auran är det elektromagnetiska fält som omger allt levande. På sätt och vis har
även död materia en slags aura, eftersom alla celler omges av ett elektromagnetiskt
fält, men vanligen avser man fältet runt levande växter, djur och människor när
man talar om auran.
Auran består av materia med hög vibrationshastighet, se sidan 95. Det går inte
att mäta auran vetenskapligt, det finns ännu inga instrument för att mäta dessa
energier. Man har dock lyckats konstruera olika slags kameror som kan fotografera
delar av auran. På personer med skador (som täcks av kläder och därför inte syns
på foto), kan man se hur auran har inbuktningar eller missfärgningar på platsen
för skadan.
En del klärvoajanta människor kan också se auran, eller delar av den, med
blotta ögat. Denna förmåga verkar bero på antingen medfödd förmåga (förvärvad
under tidigare liv?), ihärdig träning av auraseendet eller grava obalanser i de
endokrina körtlarna. Det senare verkar vara vanligt, många s.k. klärvoajanta
personer är ofta i ganska dålig form och har många problem.
En god vän som var elitidrottsman blev allvarligt sjuk efter långvarigt missbruk
av anabola steroider. Levern slogs delvis ut, liksom flera endokrina körtlar och han
drabbades av kronisk trötthet, allergier av olika slag m.m. Läkarna stod maktlösa,
men till slut fick han kontakt med den kände allergiexperten och kinesiologen
Peter Wilhelmsson i Falun, varvid han drabbades av ”spontant tillfrisknande”.
När han var som allra sämst började han plötsligt se lysande färger runt personer
han mötte. ”Jaha, nu är det fel på ögonen också!”, tänkte han. Det var det inte,
och han har kvar sitt auraseende än idag, trots att han är så gott som återställd.

Armbåge mot knä Varianter av växelgång.
Liggande växelgång.
Hjärtintegrering.

MENTALA OCH EMOTIONELLA
PROBLEM
Sjukdomar indelas ofta i fysiska åkommor, psykiska problem och psykosomatiska
sjukdomar. Psykosomatiska sjukdomar (där psyket påverkar sjukdomsbilden),
avfärdas ibland som ”inbillningssjuka”, den sjuke har ”hittat på” sin sjukdom och
tror så starkt på den att han verkar vara ”sjuk på riktigt”. Detta synsätt har börjat
överges i takt med ett ökat medvetande om det nära sambandet mellan kropp och
själ. Man vet nu att en människa förvisso kan ”tänka sig sjuk”, men också att ett
rent fysiskt problem även påverkar psyket.
Det vore nog inte helt fel att kalla alla sjukdomar psykosomatiska - vårt psyke
och våra känslor spelar en oerhörd roll både vad gäller att dra på oss sjukdomar,
som att bota oss från dem. Lika väl som det finns de som har ”tänkt sig sjuka”,
så finns det de som har ”tänkt sig friska”. Prognosen är dålig, minst sagt, för en
människa som inte vill bli frisk.
Healing är ett ofta missbrukat och missförstått ord. Man kan inte bota en
annan människa - det kan bara den människan göra själv. Var och en är sin egen
healer! Det finns dock exempel på personer som verkar ha en speciell förmåga
att via handpåläggning, eller någon form av annan behandling, starta och stötta
den sjukes egen läkningsprocess. Låt oss gärna fortsätta att kalla sådana personer
för ”healers”, så länge vi är medvetna om att det ändå är den sjuke som botar sig
själv!
Det sägs att verklig healing är andlig healing. För mig innebär det bl.a. att man
bör hjälpa patienten att förstå varför han eller hon har fått sin sjukdom, eller det
problem som man behandlar. Man kan också uttrycka det så att man hjälper P. att
få en bättre insikt och sjukdomsbild.
Det är min uppfattning att ingen människa blir sjuk, eller får ett problem, utan
orsak. Jag tror vidare att vi väljer de problem och sjukdomar som vi behöver gå
igenom för vår andliga utveckling här på jorden. Först när vi har lärt oss, vad
det nu kan vara som vi inte kan lära oss på annat sätt, så kan vi befria oss från
sjukdomen.
Detta förutsätter givetvis att sjukdomen inte har gått för långt. En storrökare
som efter 30 år inser att det där kanske inte var så nyttigt för hälsan, har nog tyvärr
grävt ned sig för djupt i sin grav. Den som arbetar med människors problem bör
inse att det inte alltid räcker att gnugga några akupunkter här och där, massera lite
muskler, eller utföra en lyckad operation. Allt detta är naturligtvis bra och ofta
nödvändigt, men vid allvarliga problem bör grundorsaken sökas och åtgärdas.
Om inte det görs, är det risk att samma problem, eller ett av liknande slag, snart
dyker upp igen.

MENTAL OMKOPPLING
Mental omkoppling, eller ”switching”, är en slags blockering som kan uppträda
vid alla kroniska skador och sjukdomar, missbruk av sprit, tobak och andra
droger, fetma, anorexi, bulemi och en mängd fysiska och/eller mentala destruktiva
tillstånd. Det kännetecknas av att P. både vill och vill inte! De flesta rökare både
vill sluta röka och fortsätta röka och samma paradox gäller de flesta former av
missbruk.
Detta är ju rätt väl känt och lätt att förstå. Mindre väl känt är, att samma
fenomen brukar uppträda vid långvariga tillstånd av sjukdom eller andra fysiska
problem, t.ex. kroniska ryggsmärtor. P. både vill bli frisk och samtidigt ändå inte...
En möjlig förklaring är, att efter en viss tids lidande börjar individen leta efter
små fördelar som sjukdomen/problemet kanske medför. Det kan vara en hägrande
sjukpension, omgivningens deltagande och hänsynstaganden (”inte ska väl du
bära den där tunga matkassen, du som har så ont i ryggen”), etc. Det kanske
handlar om en försvarsmekanism för att stå ut med ett lidande som aldrig verkar
ta slut. Man börjar tänka i banor som ”inget ont som inte för något gott med sig”.
Med tiden har man vant sig vid tillståndet och nu är man inte längre inställd till
100 % på att bli bra - man har blivit ”switchad”!
Test:
Låt P. säga: ”Jag vill bli bra i min (t.ex.) rygg.” IM är stark, ty det vill han ju bli.
Vänd nu på frågan och låt P. säga: ”Jag vill fortsätta ha problem med min rygg.”
Muskeln borde nu bli svag, d.v.s. svara nej. Vid mental omkoppling fortsätter
muskeln att vara stark, ty P. vill inte hux flux bli av med det nu invanda problemet.
Man kan säga att han är inställd på att dras med det resten av sitt liv, även om han
kanske helst skulle vilja slippa smärtan som problemet medför.
T. kan ställa frågorna istället för P., eventuellt mentalt, för att undvika att P.
fuskar när han blir testad.
Behandling:
Behandlingen vid mental omkoppling kan ske på flera sätt. Några vanliga metoder
är; behandling av NV-punkterna för PMC (ESR-punkterna), temporalknackning,
affirmationer och visualiseringar m.m. Man använder den metod man är bäst på.

UTARBETAD - UTMATTAD - UTBRÄND
Dessa olika tillstånd förväxlas ofta och termen utbrändhet används ibland lite på
en höft när det i själva verket är fråga om något av förstadierna till det - vilka i
och för sig kan vara nog så allvarliga!
UTARBETAD.
Man har gått för länge på ett för högt varvtal och binjurarna får ständiga signaler
från hypofysen att avsöndra mer och mer stresshormoner för att öka takten, ty nu
är det full rulle! Adrenalinet gör att man känner sig skärpt och kan hålla många
bollar i luften samtidigt. Den ständigt höga halten av kortisol blockerar förmågan
att märka de varningssignaler som kroppen börjar skicka ut, och hjälper därför
personen att tänja gränserna för sin förmåga. Personen brukar inte uppleva sig
som stressad eller utarbetad, tills den stora tröttheten sätter in, då man istället
aldrig känner sig utvilad, även om man har sovit eller varit ledig.
På en utarbetad person är sartorius, gracilis och teres major hypertoniska,
d.v.s. överstarka. Fler muskler, eller alla kroppens muskler, kan vara överstarka.
Det går inte att muskeltesta en sådan person på vanligt sätt, man får först behandla
så som visas på sid. 136 - 138.
UTMATTAD.
Nästa steg på vägen mot hjärnstress och utbrändhet är att man börjar må dåligt
psykiskt när halten av de lugnande hormonerna (serotonin, oxytocin och
dopamin) sjunker. Ingenting är längre roligt och det mesta känns meningslöst. En
rad fysiska symtom börjar också uppträda:
– Öppna receptorer där virus kan ta sig in i cellerna (se sid. 237), och ett nedsatt
immunförsvar som lämnar fältet fritt för angrepp av bakterier och virus.
– Försvagad tarmslemhinna som läcker ut för stora molekyler och lättare kan
angripas av de bakterier som orsakar magsår.
– Levern blir överbelastad av alla giftiga slaggämnen som läcker ut i blodet.
Ett av de första tecknen brukar vara att man inte längre tål att dricka alkohol.
– Sömnen blir dålig. I början har stressade personer svårt att somna eftersom de
är så högt uppe i varv, sedan somnar man av ren utmattning, men vaknar hela
tiden, eller tidigt på morgonen utan att kunna somna om.
– På en utmattad person är sartorius och gracilis svaga, medan teres major
fortsätter att vara överstark. Övriga muskler är normala (svaga, starka eller
överstarka).
Tillståndet kan med tiden bli kroniskt. Kronisk utmattning behandlas på sid.245.

UTBRÄND.
Personen mår nu riktigt dåligt. Binjurarna och levern börjar ”gå på knäna” och
drar med sig andra organ. Om tillståndet pågår för länge, kan sköldkörtelns
produktion av hormonerna trijodtyronin T 3 och tyroxin T 4 påverkas (sid. 254).
Detta påverkar ämnesomsättningen och så småningom kan struma utvecklas.
De olika hormoner från hypothalamus och hypofysen som hjälper till att
hålla ångan uppe, kan leda till s.k. hjärnstress, ett tillstånd som beror på att
vissa neurotransmittorer kopplar långsammare, med följd att hjärnan får svårt
att lösa även enkla uppgifter. Man börjar få problem med minnet och med att
förstå och bearbeta information. Det blir också svårt att koncentrera sig och
ägna sig åt det som är viktigt i arbete och privatliv. Samtidigt ökar risken att få
högt blodtryck, vilket kan leda till någon form av infarkt. Personen har ofta ont
i kroppen, spänningar i käkleden och låsningar i diafragma och andra muskler.
En del börjar träna på gym i hopp om att må bättre. Hård träning ökar bara på
stressen ytterligare, den här sortens stress går inte att träna bort. Däremot är det
bra med lättare form av träning som t.ex. yoga, chi gong, tai chi eller promenader.
På en utbränd person är alla muskler i hela kroppen svaga, utom teres major,
som fortsätter att vara överstark. Det är svårt, eller omöjligt, att muskeltesta
personen, hela organismen verkar ha låst sig och muskeltestningen ger inga svar
eller användbara ledtrådar.
De flesta som hamnar i den här häxkitteln är duktiga och energiska s.k. typ-A
personligheter som tycker att de mår bra när de arbetar mycket och under stor
stress. De är ambitiösa, med höga prestationskrav på sig själva och har ofta svårt
att sätta gränser och säga nej, med följd att deras arbetsbörda ofta blir alldeles för
stor.
Utbrändhet beror oftast inte enbart på en stressig arbetssituation. Vanligen
finns det också problem på det personliga och sociala planet, i form av trassliga
äktenskap, problem med barn, släkt eller vänner, eller dålig ekonomi osv.
Vägen till utbrändhet kan beskrivas i fem steg:
1. Fysisk trötthet
Alltid trött, dålig sömn.
2. Intellektuell trötthet
Glömska, svårt att fatta beslut.
3. Social trötthet
Inget är kul, man drar sig undan.
4. Personlighetsförändring
Man börjar tappa verklighetsuppfattningen.
5. Livets mening
Känslor av tomhet och ensamhet. Risk för självmord.

SELYES STRESSTEORI
Den kanadensiske stressforskaren Hans Selye beskrev på trettiotalet de olika
förloppen vid stress. Selyes stressteori och stresskurva kan tillämpas på alla
former av stress, såväl vanlig stress som vi alla känner till och ibland utsätts
för, som stress orsakad av kontakt med olika ämnen som vi inte tål. Kurvan är
lätt att förstå för att beskriva hur t.ex. rökbegär uppstår, men den kan lika gärna
användas för vitt mjöl, mjölk och annan olämplig mat.
1:a Stadiet:
Detta är alarmstadiet, när man utsätts för ämnet och inte hunnit anpassa sig till
det. Man reagerar med stress och försöker skydda sig mot och undvika ämnet,
eller stressfaktorn. Symptomen försvinner när kontakten med ämnet upphör.
2:a Stadiet:
Vid upprepad kontakt med ämnet (t.ex. ett allergen) inträder anpassningsstadiet.
Personen verkar tåla ämnet allt bättre och till och med må bra av det: ”Jag måste
ha en cigg och en fika på morgonen för att komma igång!” Kroppen tar stryk,
men utåt märks ännu ingenting alarmerande. Om personen avbryter kontakt med,
eller slutar ta ämnet, mår han dåligt under 4 - 5 dagar, därefter mår han bra. Om
han tar ämnet efter dessa fem dagar får han oftast en reaktion, som vid 1:a stadiet.
Om han istället tar ämnet efter bara två, eller tre dagar, mår han bra - en slags
”återställare”. Tillståndet brukar kallas maskerad, eller dold allergi. Personen har
blivit beroende av ämnet och måste ta det för att fungera och må bra. Efter hand
behövs det större doser och ökat intag av ämnet för att det ska ge stimulans, d.v.s.
begäret ökar!
3:e Stadiet:
Kroppen orkar inte längre anpassa sig och ämnet börjar åter ge allergiska
reaktioner. Det behövs nu ännu större doser och ökat intag av ämnet, men den
stimulerande effekten blir allt mindre. Till sist ger ämnet ingen lindring, endast
besvär. Begäret efter ämnet kvarstår dock, ”man kan inte sluta.” Kroppen har fått
obotliga skador och så småningom bryter organismen ihop.
Man kan bli beroende av medicin, narkotika, tobak, kaffe, kemikalier och
födoämnen av olika slag m.m. Kroppen har denna förmåga att anpassa sig till och
lära sig leva med olika gifter. Detta har alltså den paradoxala effekten att man verkar
behöva det som man i själva verket inte tål, detta kallas ”dold allergi”. Narkomaner,
rökare och alkoholister brukar efterhand inse att de är missbrukare. Matmissbrukaren
är ofta inte medveten om sitt beroende. Det har blivit naturligt att börja dagen med
en kopp kaffe och en bulle, eller att alltid ha chips eller godispåsen inom räckhåll.

Första kontakten
med ämnet.
P. mår dåligt.
P. mår bra.
P. slutar ta ämnet och mår
dåligt under 4 - 5 dagar.
Förnyad kontakt med ämnet
efter 5 dgr ger besvär, tas
ämnet igen efter bara en eller
ett par dgr mår P. bra igen.
Normal nivå.
Ämnet ger inte
längre en stimulans
utan bara obehag.

BEHANDLINGSMETODER
Problem kan grupperas grovt enligt SNEAK-test (se sid. 164). Man kan även
indela behandlingsmetoderna och grundorsakerna enligt samma system. Inom
varje grupp ryms flera olika behandlingsmetoder (och givetvis grundorsaker).
Dessa söker man separat. Jag tror att svaret man får beror på vem som frågar;
en akupunktör får nog oftare svar att gruppen ”AK” är bäst behandlingsmetod,
medan en kiropraktor lika ofta får svaret ”S” som svar på bäst behandlingsmetod
för samma problem. Alla terapeuter arbetar efter sina speciella kunskaper,
intressen och förutsättningar. Grundorsaken bör dock bli samma, oavsett vem
som frågar.
I denna bok beskrivs följande behandlingsmetoder:
Strukturellt Sid. Strukturellt Sid.
NV-punkter 75 Tennisbollar 180
NL-punkter 78 Ryggont (Kyla) 180
Ömma NL-punkter 78 Ryggont (värme) 181
Ursprung/Fäste massage 85 Sår 181
Muskelspolar 86 Varböld 181
Senspolar 88 Muskelkramper 182
Aerobisk funktion 90 Huvudvärk och migrän 184
Anaerobisk funktion 90 Växelgång för smärtlindr. 191
Hypertoniska muskler 136 Ligament interlink 193
Autogen inhibition 138 Smärtsam menstruation 194
Reaktiva muskler 139 Lymfflödesblockering 196
Omkoppling 144 Ileocekalklaff 200
Jonisering 146 Växelgång hjärtkamrarna 204
Hyoideum 148 Hormonsystemet 208
Stötdämpning 150 Växelgång mentala probl. 212
Gångreflexer 152 Mental stress 213
Basenergier 155 Integrering hjärnhalvorna 215
TMJ 160 Temporalknackning 218
Provokation av behandl. 168 Dolda fel, förankring 222
Snabb energibehandling 175 Binjuresyndrom 241
Fingerdans 175 Thymus (knackning) 255
Egenvårdsprogrammet 176 Växelgång vid allergi 265
Växelgång 178 Rökavvänjning 271
Brännskada 180 Mina egna metoder:

Näring Sid. Emotionellt Sid.
Aerobisk funktion 90 Chakrabehandling (healing) 125
Anaerobisk funktion 90 Snabb energibehandling 175
Jonisering 146 Egenvårdsprogrammet 176
Blodkemi 158 Växelgång 178
Huskurer 180 Sömnproblem 183
Mineralobalanser 182 Huvudvärk och migrän 184
Sömnproblem 183 Smärtor/Känslor 192
Huvudvärk och migrän 184 Skademinnen 193
Gallsten 195 Ileocekalklaff, mentalt 201
Lymfflödesblockering 196 Växelgång mentala problem 212
Ileocekalklaff 198 Mental stress, ESR-punkterna 213
Candida 202 Temporalknackning 218
Blodtryck 204 Mental omkoppling 220
Hormonsystemet 207 Förankring 222
Mental stress 214 Three in one 224
Binjuresyndrom 241 Visualisering 230
Kronisk utmattning 245 Behandling bakåt i tiden 231
Allergi 251 Fobier 232
Bukspottkörtel 255 Tymus (klassisk musik) 255
Tyreoideus 255 Allergi - NLP 267
Astma 259 Rökavvänjning 271
Växelgång vid allergi 265 Mina egna metoder:
Kostråd vid allergi 266
Tungmetallförgiftning 269
Rökavvänjning 271
Rek. vitamin/mineraldoser 272
Utrensningskur 273
Tibetansk vitlökskur 274
Syra/Basbalans 275
Måltidsförslag 276
Hälsoråd 281
Mina egna metoder:

AKupunktur Sid. AKupunktur Sid.
Meridianmassage 100 ”Universalpunkten” Tj 4 184
Snabb meridianmassage 102 Huvudvärk och migrän 184
Start- och slutpunkter 104 Enkla akupunktsbehandlingar 186
Alarmpunkter 107 BIOS-brickan 188
Associerade akupunkter 110 Meridianvandring 191
Emotionella associerade pkt. 110 Magnet och ljus 191
Tonifierande akupunkter 112 Tonifierande akupunkter 192
Sederande akupunkter 112 Associerade punkter 192
Akupressur 116 Smärtsam menstruation 194
Knackning av akupunkter 116 Ileocekalklaff 201
Teishin 116 Hormonsystemet 208
Akukulor 116 Mental stress 213
Färger 117 Integrering av hjärnhalvorna 216
Ljus och färger 117 Temporalknackning 218
Akuljusfärglampa 117 Three in One 229
Magneter 117 Fobier 232
Ljud 117 Kronisk utmattning 246
Meridianklockan 118 Rökavvänjning 271
Chakrabehandling (snurra) 124 Mina egna metoder:
Chakrabehandling (healing) 125
Chakrabehandling (ljus, färg) 125
Tibetansk åtta 127
Omkoppling 145
Gångreflexer 152
Basenergier 155
Blodkemi 158
Snabb energibehandling 175
Egenvårdsprogrammet 176
Växelgång 178
Muskelkramp (”aurasopning”) 182
Sömnproblem 183