MIT GUIDE

MIT GUIDE 

MIT Guide to Lockpicking, the complete HTML version of the MIT guide by "Ted the Tool" complete with illustrations. Describes construction and use of lockpicking tools. 

Innehåll 

● 1 Det är enkelt 

MIT Dyrkguide 

Ted the Tool 

September 1, 1991 

(Översatt av Franz Jaeger 2004) 

● 2 Hur en nyckel öppnar ett lås 

● 3 Den platta tankemodellen 

● 4 Grundläggande dyrkning och bindningseffekten 

● 5 Stiftkolumnmodellen 

● 6 Grundläggande rakning 

● 7 Avancerad låsdyrkning 

❍ 

❍ 

❍ 

● 8 Övningar 

7.1 Teknisk färdighet 

7.2 Zen och konsten med dyrkning 

7.3 Analytiskt tänkande 

● 8.1 Övning 1: Hantera dyrken 

● 8.2 Övning 2: Hantera dyrktrycket 

● 8.3 Övning 3: Vridning 

● 8.4 Övning 4: Identifiera satta stift 

● 8.5 Övning 5: Skapa en sinnesbild 

● 

9 Känna igen och utnyttja låsets egenskaper 

● 9.1 Åt vilket håll ska man vrida? 

● 9.2 Hur långt ska man vrida? 

● 9.3 Gravitation 

● 9.4 Stift som inte sätter sig 

● 9.5 Elastisk deformation 

● 9.6 Lös kolv

MIT GUIDE 

Distribution 

● 9.7 Stiftdiameter 

● 9.8 Fasade hål och runda stift 

● 9.9 Svampformade drivstift 

● 9.10 Huvudnycklar 

● 9.11 Drivstift eller mellanlägg kan falla in i kolven 

● 9.12 Vibrationsdyrkning 

● 9.13 Skivlås 

● 

10 Slutliga anmärkningar 

● 

A Verktyg 

● A.1 Dyrkformer 

● A.2 Gatsopmaskinsborst 

● A.3 Cykelekrar 

● A.4 Pallband 

Copyright 1987, 1991 Theodore T. Tool. All rights reserved. 

Permission to reproduce this document on a non-profit basis is granted provided that this copyright and 

distribution notice is included in full. The information in this booklet is provided for educational purposes 

only. 

August 1991 revision.

MIT Guide to Lockpicking 


Kapitel 1 

Det är enkelt 

Den stora hemligheten är att dyrkning är enkelt. Alla kan lära sig hur man dyrkar lås. Teorin bakom 

låsdyrkning är att utnyttja de förekommande mekaniska felaktigheter och svagheter. Det finns några 

grundprinciper och definitioner men i det stora består guiden av trick för att öppna lås med speciella 

felaktigheter eller kännetecken. Strukturen i guiden är som följande: Det första kapitlet presenterar 

ordförråd, grundupplysningar och dyrkning av lås. Det finns inga sätt att lära sig dyrka utan att öva, så ett 

kapitel presenterar ett antal noggrant utvalda övningar för att lära dig dyrka. Dokumentet avslutas med 

olika mekaniska egenskaper och felaktigheter som finns i lås och hur man besegrar dessa. En bilaga 

beskriver hur man kan göra dyrkverktyg. 

Övningar är viktigt. Endast genom övning kan man lära sig att känna igen de olika felaktigheter och 

egenskaper ett lås har. Detta betyder att du måste öva mycket på samma lås såväl som på många olika lås. 

De flesta kan lära sig att öppna enkla skrivbordslås, men för att lära sig öppna de flesta lås inom 30 

sekunder är något som kräver mycket övning. 

Innan vi går vidare med detaljer så är det viktigt att påtala att det finns många andra metoder än dyrkning 

för att ta sig förbi en dörr. Ibland kan det vara enklare att tex skruva bort låset. Det kan även vara lättare 

att ge sig på annan detalj på dörren eller helt enkelt ta en annan väg tex fönstret. Kom ihåg: Det finns 

alltid en annan väg att ta sig in, och vanligtvis är denna mycket bättre.

- MIT Guide to Lockpicking 


Kapitel 2 

Hur en nyckel öppnar låset 

Detta kapitel visar grundläggande hur ett stiftlås fungerar, och ord som används i resten av guiden. Ord som 

används för att beskriva låsdetaljer skiljer från tillverkare till tillverkare och från stad till stad. Så, även om du 

känner till hur ett lås fungerar så bör du titta på figur 2.1 för att se de ord vi kommer att använda. 

Att veta hur ett lås fungerar när en nyckel öppnar den är bara en del av det du behöver veta. Du behöver även 

veta hur ett lås reagerar på dyrkning. Kapitel 3 och 5 visar modeller som kommer att vara till hjälp för att förstå 

hur ett lås reagerar vid dyrkning. 

Figur 2.1 visar det ordförråd vi kommer att använda på ett riktigt lås. På bilden är en nyckel införd i 

nyckelgången i kolven. De utstickande partierna kallas för profilen. Dessa profiler begränsar antalet nycklar som 

kan sättas in i låset. Kolven är en roterande del som endast kan rotera när den rätta nyckeln är införd. Den icke 

roterande delen på låset kallas för cylinder. Det stift som först träffas av nyckeln kallas för stift ett. De övriga 

stiften numreras i stigande ordning mot det sista stiftet. 

En riktig nyckel lyfter upp varje stiftpar så att en lucka uppstår mellan drivstift och nyckelstift i en perfekt rad 

mellan kolv och cylinder. När alla stift är i denna ställning så kan kolven rotera och öppnas/låsas. En felaktig 

nyckel kommer att lämna några eller alla stift vid en sådan höjd att stiften blockerar rotation av kolven. 

Figur 2.1: Funktionen hos ett stiftlås.

- MIT Guide to Lockpicking



Kapitel 3 

Den platta tankemodellen 

För att bli bra på dyrkning kommer du behöva en detaljerad förståelse om hur låset arbetar och vad som händer 

när du dyrkar. Denna guide använder två modeller för att lättare förstå låset och vad som händer. Detta kapitel 

presenterar en modell för att förklara sambandet mellan stiftpositionerna. Kapitel 4 använder denna modell till 

förklara hur dyrkning fungerar. Kapitel 9 kommer att använda denna modell till förklara komplicerade mekaniska 

defekter. 

Den "platta" modellen visas i Figur 3.1. Detta är inte en genomskärning av ett riktigt lås. Det är en 

genomskärning av ett mycket enkelt lås. Avsikten med detta lås är att förhindra två plattor av metall att glida 

ifrån varandra ifall inte den rätta nyckeln är isatt. Låset är konstruerat av två plattor som är genomborrade. 

Figuren visar ett lås med två hål. Två stift är placerad i varje hål på ett sådant sätt att gapet mellan stiften inte 

hamnar i luckan mellan plattorna. Bottenstiftet heter nyckelstift därför att den vidrör nyckeln. Överstiftet heter 

drivstift. Oftast kallas drivstift och nyckelstift för bara drivare och stift. En framskjutande del på undersidan av 

bottenplattan gör att stiften inte faller ner. Längst upp sitter en fjäder för att trycka ner drivaren. 

När den rätta nyckeln inte är isatt så kan inte plattorna glida ifrån varandra därför att drivaren går igenom båda 

plattorna. Rätt nyckel lyfter båda stiftparen till den höjd så att luckan mellan stiften hamnar på samma ställe som 

luckan mellan plattorna. Se Figur 3.3. Så, nyckeln lyfter upp nyckelstiften tills dess topp har nåt delningslinjen. 

Vid detta tillfälle kan plattorna glida ifrån varandra. 

Figur 3.3 även visar en viktig finess med riktiga lås. Det finns alltid utrymme för glidning. Därför att, delar som 

ska glida mot varann måste alltid vara separerade av en liten lucka. Luckan mellan topp och bottenplattan tillåter 

fler nycklar att öppna låset. Notera att höger nyckelstift i Figur 3.3 inte är upprest så högt som vänster stift, men 

fortfarande går låset att öppna. 

Figur 3.1: Plattmodellen av ett lås 

Figur 3.2: (a) Plattmodellnyckeln reser nyckelstiften


Figur 3.3: (b) Rätt nyckel tillåter plattorna att glida isär.



Kapitel 4 

Grundläggande dyrkning & bindningsdefekten 

Plattmodellen uppmärksammar de grundläggande defekter/felaktigheter som gör dyrkning möjligt. Den 

felaktigheten gör att man kan lyfta upp ett stift i taget utan att behöva ha en nyckel som lyfter upp alla stift på en 

gång. Figur 4.1-4.3 visar hur man kan sätta ett stift i taget. Det första steget i denna procedur är att sätta ett 

tryck på bottenplattan. Den kraften tvingar ett eller flera stift att "saxas" mellan botten och överplattan. Det 

vanligaste är att endast ett stift binder. Figur 4.1 visar att vänster drivstift binder. Fastän stiftet binder så kan det 

lyftas upp med ett dyrkverktyg, se Figur 4.2. När toppen av nyckelstiftet når delningslinjen så kommer plattan att 

glida obetydligt. Om dyrken plockas bort nu så kommer drivstiftet att hålla sig kvar över delningslinjen då 

plattornas hål har överlappats något och omöjliggör att stiftet faller ner, samtidigt kommer nyckelstiftet att falla 

ner till det ursprungliga läget, se Figur 4.3. Den obetydliga rörelsen av plattan kommer orsaka att ett nytt stift 

binder och samma procedur kan upprepas för att sätta det stiftet. 

Således är proceduren för att sätta stift för stift att först sätta tryck på låset så att ett stift binder, finna det och 

trycka upp det stifts topp till delningslinjen så att plattorna glider en bit. Detta kallas för att sätta ett stift. 

Kapitel 9 diskuterar olika felaktigheter som orsakar att ett stift i taget binder. 

Tabell 4.1: Dyrka öpp ett lås genom att lyfta upp ett stift i taget. 

● 1. Sätt kraft på delningslinjen. 

● 2. Finn det stift som binder mest. 

● 3. Tryck upp det stiftet tills du känner att den når delningslinjen. 

● 4. Gå till steg 2. 

Figur 4.1: (a) Delningskraften orsakar att stift binder 

Figur 4.2: (b) Dyrken lyfter det bindande stiftet


Figur 4.3: (c) Vänstra drivstiftet är satt och det högra binder 

file:///C|/Documents%20and%20Settings/babek/Desktop/...MIT%20Guide%20to%20Lockpicking-filer/kapitel%204.htm (2 av 2)2004-10-14 02:50:22



Kapitel 5 

Stiftkolumnmodellen 

Plattmodellen kan förklara vad som händer när fler än ett stift är involverat, men en annan modell behövs för att 

förklara vad som händer med ett enskilt stift. Se Figur 5.1. Stiftkolummodellen förklarar relationen mellan 

vridmoment som anbringas och den kraft som behövs för att lyfta stiftet. Det är viktig att du förstår denna 

relation. 

För att förstå "känslan" av att dyrka ett lås är det viktigt att du känner till hur förflyttningen av stiften är en effekt 

av det vridmoment som ditt vridverktyg anbringar och trycket av din dyrk. Ett gott sätt att illustrera detta är med 

hjälp av en graf som förklarar det minsta trycket som behövs för att förflytta ett stift från dess ursprungsläge. 

Återstoden av detta kapitel kommer att härleda till grafen från stiftkolumnmodellen. 

Figur 5.2 visar ett enskilt stifts position efter att vridkraft har applicerats på kolven. Krafterna som påverkar 

drivstiftet är friktion från sidor, fjäderkraften och kraften från toppen av nyckelstiftet. Den kraft du lägger på 

dyrken beror på ovanstående krafter. Fjäderkraften ökar ju högre upp stiftet kommer, men inom det område vi 

intresserar oss för är den ökningen så liten att vi kan frånse detta. Stiften kommer inte att förflyttas om inte en 

kraft som är större än fjäderns anbringas. Bindningsfriktionen är proportionell till den vridkraft som drivstiften blir 

saxade mellan kolv och cylinder. Det vill säga att ju hårdare du vrider desto svårare kommer det bli att lyfta upp 

stiftet. För att förflytta ett stift måste du anbringa ett hårdare tryck på dyrken än summan av friktionen och 

fjäderkraften. 

När botten av drivstiftet når delningslinjen så förändras situationen helt plötsligt. Se Figur 5.3. 

Bindningsfriktionen går helt plötsligt till noll och kolven roterar obetydligt (tills något annat stift binder). Nu finns 

endast fjäderkraften kvar som förhindrar förflyttning. Om nyckelstiftet fortsätts tryckas uppåt genom gapet mellan 

kolv och cylinder, så kommer en ny friktion att uppstå. Denna friktion är väldigt stor och orsakar en stor topp i 

kraft (se grafen) och kommer vara mycket svår att förflytta. 

Om nyckelstiftet trycks ännu mer uppåt så kommer nyckelstiftet att få samma friktion som drivstiftet hade vid 

början. Se Figur 5.4. Därför kommer trycket som behövs för att förflytta det stiftet vidare att vara i princip lika 

stort både före och efter delningslinjen. Ökat vridmoment betyder mer tryck med dyrken för att förflytta ett stift. 

Vid delningslinjen ökar kraften dramatiskt då nyckelstiftet träffar cylindern. Denna analys summeras grafiskt i 

figur 5.5. 

Figur 5.1: Stiftkolumnmodellen


Figur 5.2: Bindning i stiftkolumnmodellen


Figur 5.3: Stiftet vid delningslinjen


Figur 5.4: Nyckelstiftet går in i cylindern


Figur 5.5: Tryck som behövs för att förflytta stift




Kapitel 6 

Grundläggande rakning 

Hemma kan du ta din tid för att dyrka upp ett lås, men i fält är hastighet alltid viktigt. Detta kapitel presenterar en 

dyrkningsteknik kallad rakning som oftast öppnar de flesta låsen. 

Det långsamma steget i grundläggande dyrkning (kapitel 4) är att lokalisera det stift som binder mest. 

Tryckdiagrammet (Figur 5.5) utvecklat i kapitel 5 väcker tanken till ett snabbt sätt att välj rätt stift att lyfta. 

Föreställ att alla stift uppträder som beskrivs av tryckdiagrammet. Vidare, föreställ att alla stiften binder samtidigt 

och med samma friktion. Tänk nu att du för en dyrk över samtliga stift med en kraft som är tillräcklig för att 

övervinna fjäder och friktionskraften, men inte så mycket att nyckelstiftet går över delningslinjen in i cylindern. All 

tryck som ligger över den lägre delen av diagrammet och under toppvärdet kommer att fungera. När dyrken 

passerar ett stift så kommer denna att lyftas upp till delningslinjen, men stiftet kommer inte att passera över 

delningslinjen eller att tryckas in i cylindern. Se Figur 5.3. Kollisionskraften vid delningslinjen kommer att motstå 

det tryck som läggs på dyrken, så att dyrken glider förbi stiftet utan att trycka upp stiftet över delningslinjen. Om 

ett korrekt vridmoment används kommer kolven att rotera något. När dyrken lämnar stiftet kommer nyckelstiftet 

att falla ner medan drivstiftet fastnar på kanten av kolven över delningslinjen. Se Figur 6.1. I teorin skulle ett 

drag över alla stift öppna låset. 

I verkligenheten fastnar det oftast ett eller två stift över delningslinjen, därför är flera drag nödvändigt. Du stryker 

helt enkelt med dyrken fram och tillbaka medan du justerar vridet på kolven. Övningar i kapitel 8 kommer att lära 

dig hur man väljer rätt vridmoment och tryck. 

Du kommer att finna att stiften i ett lås tenderar att vilja sätta sig i en speciell ordning. Många faktorer påverkar 

denna ordning (se kapitel 9), men primär orsaken är en orakhet mellan centrum linjen av kolven och linjen där 

borrhålen befinner sig. Se figur 6.2. Om linjen med stifthålen är skev mot den "teoretiska linjen" kommer de 

bakersta stiften att binda i nummerordning framåt när man vrider åt ett håll, och tvärtom, de första stiften binder 

först när du vrider åt andra hållet. Många lås har denna felaktighet. 

Rakning är en snabb teknik, därför behöver du inte lägga märke till enskilda stift. Du behöver bara finna rätt 

vridmoment och tryck. Figur 6.1 summerar stegen vid dyrkning med rakning.. Övningar kommer att lära dig hur 

man känner igen när en stift är satt och hur man tillämpar rätta trycken. Om ett lås inte öppnas snabbt, då har 

det låset troligen något av de kännetecken som beskrivs i kapitel 9 och då kommer du att behöva koncentrera 

dig på enskilda stift. 

Figur 6.1: Drivstiftet "hänger" på kolvkanten


Figur 6.2: Stifthålens linjaritet


Tabell 6.1: Figur 13: Grundläggande rakning. 

● 1. Sätt in dyrken och vridaren.. Utan att vrida trycker du med dyrken på stiften för att känna fjädrarnas 

styvhet. 

● 2. Lägg på ett litet vrid. Sätt in dyrken utan att röra stiften. När du drar ut dyrken, lägg på ett tryck på 

stiften. Trycket mot stiften ska vara lite högre än den kraft som behövs för att övervinna fjädrarnas kraft. 

● 3. Gradvis ökar du vridet med varje drag med dyrken tills du känner att stift börjar sättas. 

● 4. Behåll samma vrid och raka fram och tillbaka över de stift som inte har blivit satta. Om de resterande 

stiften inte sätts så släpp vridet och börja om med vridet du fann i steg 3. 

● 5. När de flesta stiften har blivit satt så ökar du du vridet något och rakar med lite högre tryck. Detta 

kommer att sätta de stift som ligger för lågt pga. fasade kanter etc.




Kapitel 7 

Avancerad låsdyrkning 

Enkel låsdyrkning kan alla lära sig. Men avancerad låsdyrkning är en konst som kräver stor känslighet, fysisk 

skicklighet, visuell koncentration och analytisk tänkande. Om du strävar efter att bli en bra låsdyrkare så 

kommer du kommer du att växa på många sätt. 

7.1 Finmotorik 

Att lära sig att dra en dyrk mot stiften är förvånande svårt. Problemet är att finmotoriken du lärt dig i ditt tidiga liv 

involverar att bevara en fixerad ställning eller att låta dina händer följa en väg oberoende av vilken kraft som 

behövs. Men vid dyrkning måste du lära dig att bibehålla ett visst tryck med dyrken, oavsett vilken position din 

hand har. När du drar ut dyrken vill du ha en bestämd kraft mot stiften. Dyrken bör studsa upp och ner längs 

nyckelgången alltefter det motstånd som varje stift erbjuder. 

För att dyrka upp ett lås måste du få gensvar från effekter av dit manipulerande. För att få gensvar måste du öva 

dig till att bli känslig för de ljud och den känsla du får när dyrken passerar ett stift. Detta är en finmotorisk 

känslighet som bara kan fås genom övning. Övningar kommer att lära dig känna igen de viktiga information som 

du får genom fingrarna. 

7.2 Zen och konsten att dyrka lås. 

För att utmärka sig i låsdyrkning måste du träna dig själv att få en visuellt igenkännande inbillning. Idén är att 

använda upplysningar från alla dina sinnen för att bygga upp en bild av vad som händer inne i låset när du 

dyrkar. Helt enkelt projicerar du dina sinnen till låset för att få en bild av hur det reagerar på din manipulation. 

När du väl har lärt dig att bygga upp en sådan bild så kommer du lätt att kunna välja hur du ska manipulera för 

att låset ska öppna sig. 

Alla dina sinnen förser dig med information om låset. Känsel och ljud förser dig med det mesta av informationen, 

men andra sinnen kan avslöja kritiska upplysningar. Till exempel, din näsa kan berätta om ett lås blivit smord 

nyligen. Som en nybörjare, kommer du att behöva använda dina ögon för koordinera dina handrörelser, men när 

du har avancerat kommer du att finna det onödigt att titta på låset/händerna. Faktiskt, det är bättre till ignorera 

dina ögon och använda din syn till att bygga en bild av låset baserat på upplysningar du få från dina fingrar och 

öron. 

Målet med denna mentala skicklighet är att förvärva en avslappnad koncentration på låset. Tvinga inte till en 

koncentration. Prova att ignorera känslor och tankar som inte är relevanta till låset. Försök att inte fokusera dig 

på låset. 

(Ordet zen är en omskrivning av sanskriftordet dhyana som syftar till det förlopp av koncentration genom vilket 

medvetandet först stillas till samlad uppmärksamhet och sedan förs till ett uppvaknande.) Översättarens anm.


7.3 Analytisk Tänkande 

Varje lås har sina speciella kännetecken vilka gör det svårare eller lättare. Om du lär känna igen och utnyttja 

låsets speciella drag så kommer dyrkningen att gå mycket fortare. Egentligen ska du analysera det gensvar du 

får från låset för att diagnostisera dess speciella egenskaper och använda din erfarenhet för att bestämma hur 

du ska utnyttja eller övervinna dessa. 

Folk underskattar analytisk tänkande när det gäller dyrkning. De tänker att dyrkverktyget öppnar låset. För 

dessa är vridverktyget bara något som vrider låset till önskat tryck. Låt mig föreslå ett annat sätt att se på läget. 

Dyrken glider bara över stiften för att ge upplysningar om låset. Baserad på en analys av denna upplysning 

justeras vridmomentet så att stiften sätts vid delningslinjen. Det är vridverktyget som öppnar låset. 

Varierande av vridmomentet medan du flyttar dyrken in och ut i nyckelgången är ett generellt knep för att gå runt 

flera problem. Till exempel, om mitten stiften är satta men sista stiftet är inte det så kan man öka vridmomentet 

när dyrken förs över de mittersta. Detta kommer att minska risken för att de korrekt satta stiften inte störs. Om 

några stift inte tycks lyftas tillräcklig högt så kan du prova med att minska på vridet nästa gång du passerar över 

dessa med dyrken. 

Konsten att justera vridmomentet medan dyrken rör sig i nyckelhålet kräver god koordination mellan dina 

händer. Men vartefter du blir bättre på att visualisera så kommer du att bli bättre på denna viktiga konst.



Kapitel 8 

Övningar 

Detta kapitel presenterar en serie av övningar som kommer att vara till hjälp för att lära grund skickligheten i 

dyrkning. Några övningar lär endast en enda skicklighet, medan andra betonar koordination av skickligheter. 

När du gör dessa övningar, fokusera på skicklighet, inte på öppna låset. Om du fokuserar på öppna låset 

kommer du att få frustration och dina sinnen kommer inte att lära sig mer av det. Målet med varje utövning är att 

lära sig någonting speciellt om låset du håller och någonting om dig själv. Om ett lås råkar öppna sig så 

fokusera på att minnas vad du gjorde och vad du kände före den öppnade sig. 

Dessa övningar bör praktiseras i kortare sessioner. Efter en trettio minuter kommer du finna att dina fingrar blir 

ömma och dina sinnen förlorar dess möjlighet till att uppnå en avslappnad koncentration. 

8.1 Övning 1: Dra med dyrken 

Denna övning hjälper dig att lära skicklighet av placerande av ett bestämt tryck med dyrken oberoende av hur 

dyrken flyter upp och ner i låset. Egentligen ska du lära dig låta dyrken studsa upp och ner beroende på vilket 

motstånd varje stift ger. 

Hur du håller dyrken gör en skillnad på hur lätt det är att tillämpa ett bestämt tryck. Du ska hålla den på ett 

sådant sätt att trycket kommer från din fingrar eller din handled. Din armbåge och axel har inte den motorik som 

är nödvändig för att dyrka ett lås. Medan du rakar på ett lås ska du notera vilken av dina leder är fixerade och 

vilken som rör sig. Rörliga leder ska överföra trycket. 

Ett sätt att hålla dyrken är att använda två fingrar som en led för dyrken medan andra fingrar lyfter upp dyrken 

för att förse den med tryck. Vilka fingrar du använder är ett personligt val. Ett annat sätt att hålla är att ha dyrken 

som en penna i handen. Med denna metod är det din handled som förser dyrken med tryck. Om din handled är 

förutsatt med tryck så ska du med din axel och armbåge göra den nödvändiga in och ut rörelsen i låset. Använd 

inte din handled till att både flytta dyrken och tillämpa tryck. 

Ett bra sätt att få in vanan av hur dyrken ska röra sig upp och ner med stiften är att raka ett öppet lås. Stift kan 

inte tryckas upp, så dyrken måste justeras till stiftens höjder. Prova att känna hur stiften skramlar när dyrken 

passerar över dem. Om du flyttar dyrken snabbt kan du höra skrammel. Detta skrammel kommer att vara till 

hjälp då du känner detta när stiften är korrekt satta. Om en stift förefaller satt men inte skramlar så är den inte 

riktigt satt. Oriktigt satta stift kan fixas genom att trycka dem längre upp eller släppa på vridmomentet tills de 

faller ner till den ursprungliga läget. 

Ett sista tips. Sätt fokus på tippen av dyrken. Tänk på hur du rör tippen inte på hur du rör handtaget. 

8.2 Övning 2: Dyrktryck 

Denna övning kommer att lära dig omfånget av tryck du behöver till tillämpa med en dyrk. När du startar så 

tillämpa bara tryck när du drar ut dyrken. När du väl har lärt dig bemästra detta provar du att även att tillämpa 

tryck när du för in dyrken.


Med flata sidan av din dyrk trycker du upp det första stiftet utan vridning. Detta tryck borde vara ett minimum av 

tryck som behövs för att övervinna fjäderkraften. 

Fjäderkraften ökar ju längre in du trycker stiftet. Känn efter ifall du kan känna detta. 

Nu ska du känna efter hur det känns att trycka ner de andra stiften i låset genom att dra ut dyrken. Starta med 

både vridare och dyrk, men tillämpa inte något vridmoment med vridaren ännu. Så du drar du ut dyrken ur låset 

och tillämpar tillräcklig tryck för att trycka varje stift ända upp. 

Stiften borde nu fjädra tillbaka när dyrken går förbi dem. Notera ljudet av att stiften när de fjädrar tillbaka. Notera 

även den studs du känner när du passerar varje stift. Notera även känslan när dyrken når ett nytt stift och denna 

fjädrar uppåt. 

Till din hjälp att fokusera på dessa upplevelse, prova att räkna antalet stift i låset. Dörrlåsen vid MIT har sju stift, 

hänglås har vanligtvis har fem. 

För att få en idé av maximal tryck, använd den flata sidan av din dyrk till trycka upp alla stift i låset. Ibland 

kommer du behöva tillämpa så stort tryck till ett enda stift. Om du möter ett nytt lås, utför denna övning till att 

avgöra styvheten på dess stift. 

8.3 Övning 3: Vridning vid dyrkning 

Denna övning kommer att lära dej omfånget av vridmoment du kommer att behöva tillämpa på ett lås. Den 

demonstrerar växelverkan mellan vridmoment och tryck vilken var beskrivet i kapitel 5. 

Minimum vridmoment som du kommer att använda är bara tillräckligt till övervinna friktionen av den vridna 

kolven och cylindern. Använd din vridare till att rotera kolven tills den stoppar. Notera hur mycket vridmoment 

som behövs till vridning av kolven för att ett stift ska binda. Denna kraft kan vara ganska hög för lås som varit i 

regn. Minimum vridmoment för hänglås inkluderar kraften av en fjäder som är fäst mellan cylinder och bygel. 

För att känna maximalt värde av vridmoment, använd flat sidan av din dyrk till trycka upp alla stift, och prova att 

applicera tillräckligt vridmoment så att stiften stannar kvar där uppe efter att dyrken är avlägsnad. Om din vridare 

har en tvistat handtag så kommer du nog inte att kunna hålla nere fler än några stift. 

Om du använder för mycket vridmoment och för mycket tryck på dyrken kan du hamna i en situation som du 

nyss skapade. Nyckelstiften är intryckta i cylindern och vridmomentet är tillräckligt för att de ska hålla sig kvar 

där. 

Omfånget av vridmoment kan finnas av gradvis ökande vridmoment under medan du rakar stiften med dyrken. 

Några av stiften kommer att bli hårdare att trycka upp. Gradvis ökar du vridmomentet tills några av stiften sätts. 

Dessa stift kommer att förlora sin fjädring. Behåll vridmoment fixerat, och använd dyrken för att raka några 

gånger till för att se ifall de sätter sig. 

Det vanligaste misstaget hos nybörjare är att använda för mycket vridmoment. Använda denna övning till att 

finna ett minimum av vridmoment som är nödvändig för att dyrka upp ett lås. 

8.4 Övning 4: Identifiering av satta stift 

Medan du håller på och dyrkar så prova att identifiera vilka stift som är satta. Du kan peka på ett stift som är satt 

eftersom den kommer ge sig obetydligt. Detta för att du kan trycka upp det stiftet en liten bit med ett minimum av 

kraft, men efter en kort distans kommer den vara svårförflyttad (se kapitel 6 för en förklaring). När du tar bort det 

lätta trycket från dyrken så kommer fjädern att trycka ner stiftet obetydligt. Satta stift skrammlar även om du 

knäpper på dem med dyrken. Prova att lyssna efter detta ljud.


Kör med dyrken över stiften och prova att bedöma om satt stift finns längst bak eller fram (eller båda). Prova att 

identifiera exakt vilket stift är satt. Kom ihåg att stift ett är det främsta stiftet (dvs., stiftet som nyckeln vidrör 

först.). Den viktigaste konsten vid låsdyrkning är att ha förmågan att känna igen korrekt satta stift. Denna övning 

kommer att lära dig denna konst. 

Prova att upprepa denna övning genom att vrida kolven åt andra hållet. Om främre stiftet sätts när kolven vrids 

åt ett håll så kommer bakre stiftet att sätta sig när man vrider åt andra hållet. Se Figur 6.2 för en förklaring. 

En sätt för att verifiera hur många stift som är satta är att släppa på vridmoment och räkna hur många 

klickningar man hör när stiften fjädrar tillbaka. Prova detta. Prova även att notera skillnad i ljud mellan klicket av 

en enda stift och klicket av två stift som fjädrar tillbaka samtidigt. Ett stift som har varit felaktigt satt kommer 

också att klicka med samma ljud. 

Prova denna övning med olika vridmoment och tryck. Du borde notera att ett högre vridmoment behöver ett 

större tryck för att sätta stift korrekt. Om trycket är för högt kommer stiftet att tryckas in i cylindern och stanna 

där. 

8.5 Övning 5: Projicering 

När du övar, pröva då bygga upp en inre bild med dina sinnen av vad som händer. Bild behöver inte vara något 

synlig, den kunde vara en skrovlig förstående av vilket stift som är satt och hur mycket motstånd du möter från 

varje stift. Ett sätt att utveckla denna bildbyggnad är att försöka komma ihåg din upplevelser och tron på låset 

precis innan den gick upp. När ett lås går upp, tänk inte "det är över", tänk "vad hände". 

Denna övning behöver ett lås som du finner lättdyrkad. Den kommer att vara till hjälp för att förfina visuella 

sinnen som du behöver för att bli mästare på dyrkning. Dyrka upp ett lås och försök komma ihåg hur processen 

kändes. Öva i dina sinnen hur allting kändes när låset dyrkades riktigt. Egentligen ska du skapa en film, där du 

spelar in uppgifter om låsdyrkningsprocessen. Åskådliggör rörelse av din muskler så de tillämpar rätt tryck och 

vridmoment, och känn efter motståndet mött av dyrken. Prova nu att dyrka ett lås igen och matcha din handling 

till filmen. 

Genom upprepning av denna övning kommer du kunna formulera detaljerade kommandon för dina muskler och 

tolka gensvar från dina sinnesintryck. Mental övning lär dig hur man bygger upp en visuell bild av låset och hur 

man känner igen de större stegen för att dyrka upp den.


FMIT MIT Guide to to Lockpicking, the the complete HTML version of of the the MIT guide by by "Ted the the Tool" complete with illustrations. Describes construction and use of of lockpicking tools. 

Kapitel 9 

Känna igen och utnyttja låsets egenskaper 

Riktiga lås har ett brett omfång av mekaniska finesser och felaktigheter som både förenklar och försvårare 

dyrkning. Om ett lås inte svarar på rakning, då har den troligen en av de egenskaper som diskuteras i detta 

kapitel. För att öppna ett lås måste du ställa en diagnos på låset och tillämpa rekommenderad teknik för att 

öppna låset. Övning kommer att att hjälpa dig att utveckla din känsla och skicklighet på att känna igen och 

utnyttja låsets olika egenskaper. 

9.1 Åt vilket håll ska man vrida? 

Den kan vara mycket frustrerande att spendera en lång tid på dyrkning för att upptäcka att man har vridit kolven 

åt fel håll. Om du vrider en kolv åt fel håll kommer den att rotera fritt fram till att det träffar ett stopp, eller tills den 

roteras 180 grader och drivstiften trycks in i nyckelhålet (se sektion 9.11). Figur 9.1 förklarar även hur man ska 

vrida, ifall det så krävs mer än 180 grader, för att få in regeln. När kolven vrids åt rätt riktning borde man känna 

något mer motstånd då kolven drar med sig regeln och eventuellt en fjäder. 

Vilken riktning man ska vrida låset beror inte på låset utan på regelmekanismen där det finns några generella 

regler. Billiga hänglås kommer att öppnas vilken riktning man än vänder kolven, så du kan välja riktning 

beroende på hur du lättast kommer åt med vridare osv. Alla hänglås gjorda av företaget "MASTER" kan öppnas 

i varje riktning. Hänglås gjorda av Yale kommer bara att öppnas med vrid medurs. Dubbelkolv Yale cylinderlås 

öppnas i allmänhet genom att botten av nyckelgången (dvs., den flata kanten av nyckeln) vrids bort från 

närmaste dörrkarm. Enkelkolvcylinder låses även med den regeln. Se Figur 9.1. Lås inbyggda i dörrhandtag 

öppnas vanligtvis medurs. Skrivbords och arkivskåp tenderar att öppnas medurs. 

När du möter en ny typ av låsmekanism, prova då att vrida kolven i båda riktningarna. I rätt riktning kommer 

kolven att stoppas av stift, så stoppet kommer att kännas mjukt när du använder stort vridmoment. I fel riktning 

kommer kolven bli stoppad av en metallbit, så att stoppet kännas mer fast. 

Figur 9.1:Vridriktning för kolven


9.2 Hur långt man ska vrida


Följdfråga till vilket håll man ska vrida är hur långt man ska vrida. Skrivbords och arkivskåp lås i allmänhet 

öppnas med mindre än en fjärdedels varv (90 grader) på kolven. När man öppnar ett skrivbordslås, undvik då att 

att låsa låset igen då du öppnat det. Lås inbyggda i handtag brukar kunna öppnas med mindre än ett fjärdedels 

varv. Lås som är separerade från dörrhandtaget brukar behöva ett halvt varv för att öppna. "Deadbolt" 

låsmekanismer kan behöva nästan ett fullt varv för att öppna. 

Vrider man ett lås mer än 180 grader så brukar drivstiften åka in i nyckelgången. Se del 9.11. 

9.3 Gravitation 

Att dyrka ett lås med fjädrar på översidan av låset skiljer sig betydligt från lås med fjädrar på undersidan. Det är 

väldigt enkelt att skilja på dessa två. En fin finess med ett lås som har fjädrarna nere är att nyckelstiften håller 

sig kvar nere när stiftet väl är satt. Med ett satt stift ur vägen är det enklare att finna nästa de kvarvarande osatta 

stiften. Det är även enkelt att känna efter ifall ett stift är korrekt satt genom att trycka direkt på stiftet och känna 

ifall den fjädrar obetydligt. När fjädrarna är överst kommer nyckelstiftet att falla ner av gravitationen när drivstiftet 

har fångats över delningslinjen. I det här fallet kan du identifiera satta stift genom att nyckelstiften är lätta att lyfta 

och att de inte känns fjädrande. Satta stift kommer även att skramla när du drar dyrken under dem, för att 

drivstiften inte trycker ner dessa. 

9.4 Stift som inte vill bli satta 

Om du rakar och trots att du varierar vridmomentet inte sätter alla stift så kan det bero på att några stift inte har 

blivit korrekt satta och därigenom hindrar resterande stift att bli satta. Tänk dig ett lås som har stift som vill sätta 

sig bakifrån och framåt. Om bakersta stiftet sätts fel (för högt eller för låg, se Figur 9.2), då kan inte kolven vrida 

sig mer för att de främre stiften ska kunna binda. Det kan vara svårt att känna igen ett fel satt stift genom att 

känna efter om den fjädrar obetydligt, detta för att det är långt bak och de främre stiften fjädrar ner. Den 

huvudsakliga symptomen av detta läge är att de främre stiften inte vill binda ifall du inte tar i med stort 

vridmoment. När du stöter på detta läge så ska du släppa på vridet och börja om genom att koncentrera dig på 

det bakersta stiftet. Prova med lätt vrid och moderat tryck, eller stort vridmoment och hårt tryck. 

Prova att känna efter det klick som kommer då kolven vrider sig obetydligt då ett stift sätts på rätt höjd. Klicket 

kommer bli lättare att känna ifall du använder en stel vridare. 

9.5 Elastisk deformation 

Den intressanta delen av låsdyrkning sker med mått som mäter några hundradelars millimeter. Vid så korta 

längder beter sig metaller som fjädrande element. Mycket litet tryck krävs för att böja en bit metall med så korta 

avstånd och när trycket är avlägsnat kommer materialet att fjädra tillbaka till vad det var. 

Deformeringen kan användas till din fördel om du vill tvinga flera stift att binda samtidigt. Till exempel är sättet 

att trycka med en dyrk i svepande rörelser väldigt långsamt för att stiften sätts ett efter ett. Detta är särskilt sant 

när du bara vrider med det vridmoment som krävs för att binda stiften. Varje passering med dyrken kommer 

bara att sätta det stift som binder mest. Otaliga passeringar är nödvändigt för att sätta alla stift. Om låset har bra 

stiftkanalslinjaritet (dvs. centrumlinjen mellan kolvens och cylinderns borrade hål är bara obetydligt skevt) då kan 

du tvinga ytterligare stift att binda samtidigt om du vrider lite extra hårt. Vad som sker när ett vridmoment tvingar 

kolven att rotera är att kolven vrider sig obetydligt och då blir främre delen mer vriden än bakre. Med lätt 

vridmoment stannar bakre delen av kolven i den inledande ställningen, men med mellan till tungt vridmoment 

kommer främre stiftkolumnerna att börja sitt tillräckligt för att tillåta bakre delen av kolven att rotera som orsakar 

att även bakre stiften binds. Med extra vridmoment kan man med ett enda drag sätta fler stift på en gång och 

låset kan öppnas fort. För mycket vridmoment orsakar andra problem. 

När vridmoment är stort kommer främre stift och stiftkanal att deformeras tillräckligt för att förhindra stift från att 

sätta sig korrekt. I synnerhet tenderar det första stiftet att sätta sig för lågt. Figur 9.2 visar hur överdrivet 

vridmoment kan vanställa botten av drivstiftet och förhindra nyckelstiftet från att nå upp till delningslinjen. Detta 

läge kan kännas igen genom att stiftet inte fjädrar obetydligt. Korrekta stift kommer alltid att fjädra obetydligt när 

de är satta. Ett felaktigt satt stift saknar denna fjädring. Lösningen kan vara att trycka hårt på första stiftet. Du


kan minska vridmomentet lite, men då kommer andra stift som satts längre bak att falla tillbaka ifall det första 

stiftet låg i kläm. 

Den är även möjligt till vanställ toppen av nyckelstiftet. Nyckelstiftet hamnar då i saxning mellan kolv och 

cylinder och fastnar där. När detta händer så kallar man det att stiftet är satt för högt. 

9.6 Lös kolv 

Kolven hålls fast i cylindern genom att den har en fläns på framsidan och en ring på baksidan. Om ringen där 

bak inte är riktigt monterad så kan kolven glappa ut och in. När dyrken dras ut så kommer kolven att följa med 

något, på liknande sätt trycks kolven tillbaka när dyrken skjuts inåt. 

Problemet med en lös kolv är att drivstiften kan tendera att sätta sig på bakkanten av stiftkanalerna istället för på 

sidorna. När kolven trycks in igen så faller stiften tillbaka. Du kan använda denna felaktighet till din fördel genom 

att bara göra utåtgående eller Innåtgående rörelser med dyrken. Alternativt kan du använda ett finger eller 

vridaren till att hålla tillbaka kolven. 

Figur 9.2: Drivstiftet är felsatt pga. elastisk deformation 

9.7 Stiftdiameter 

När par av stift i en viss kolumn har olika diametrar kommer detta par bete sig lite underligt när man dyrkar.


Övre delen av figur 9.3 visar en stiftkolumn med ett drivstift som har större diameter än nyckelstiftet. När detta 

stift lyfts så kommer motståndet vara bindfriktionen och fjäderkraften. När väl drivstiftet har nåt delningslinjen så 

kommer kolven att rotera tills ett nytt stift binder. Om nyckelstiftet har tillräckligt liten diameter och kolven inte 

vred sig för mycket så kan nyckelstiftet gå in i cylindern utan någon kollisionskraft. Den enda kraft som krävs är 

då att övervinna fjäderns kraft. Denna relation är visad med en graf på den undre halvan av figuren. Ett sådant 

stiftpar kan kännas fullt normalt fram till klicket då stiftet endast blir fjädrande. Ett smalt nyckelstift kan tryckas 

hela vägen upp i cylindern utan att förlora sin fjädring, men när trycket från dyrken tas bort kommer det stiftet att 

falla tillbaka till dess inledande ställning medan det större drivstiftet lägger sig för att vila på kanten av 

stiftkanalen i kolven. 

Problemet med med större drivstift är att nyckelstiftet tenderar att fastna när andra stift sätts. Föreställ dig att ett 

närliggande stift sätts och kolven roterar tillräckligt för att en smalare för att binda ett smalare nyckelstift. Om 

dyrken tryckte upp det smalare nyckelstiftet samtidigt som ett annat stift satts så kommer det nyckelstiftet att 

hamna i cylindern och binda där efter att kolven roterat något. 

Beteendet hos ett stort drivstift är kvar som en övning hos läsaren. 

9.8 Fasade hål och rundade stift 

Några lås tillverkare (t.ex., Yale) snedslipar kanterna på stifthålen i kolven och/eller runt toppen av nyckelstiftet. 

Detta tenderar till att minska på slitaget och kan vara både till hjälp och försvåra för dyrkning. Du kan känna igen 

ett lås med en sådan finess genom att känna att de satta stiften fjädrar uppåt mer än vanligt. Se Figur 9.4. Detta 

gör att att drivstiften fastnar långt ifrån delningslinjen när dessa stift ska sättas, detta avstånd kan vara så 

mycket som hela 0.7mm, ifall stiftkanal eller drivstift är fasad/rundad När nyckelstiftet rör sig mellan dessa två 

punkter (nederkanten av fasen och delningslinjen) så kommer det enda motstånd vara fjädertrycket. Däremellan 

kommer det inte förekomma några bindningsfriktioner. Detta svarar till den kraftdykning som visas i Figur 5.5. 

Ett lås med fasade kanter behöver mer rakning än ett lås utan fasade kanter för att drivstiftet ställer sig på fasen 

istället för på kanten av kolven. Kolven kommer inte att vridas ifall ett drivstift hamnar på en fas. Nyckelstiftet 

måste rakas igen för att lyftas upp från faskanten. Vänster drivstift i Figur 9.6a är satt. Drivstiftet vilar på en fas 

och bottenplattan har förflyttat sig tillräckligt för att tillåta höger drivstift att binda. Figur 9.6b visar vad händer 

efter att höger drivstift är satt. Botten plattan glider mer till höger och vänster drivstift blir saxad mellan fasen och 

den övre plattan. Den är fångad på fasen. För att öppna låset måste vänster drivstift lyftas upp en bit. När 

vänster drivstift är fri så kommer plattan att skjutas fram så att höger drivstift binder på samma sätt. 

Om du möter på ett lås med fasade stiftkanaler och alla stift verkar sitt rätt men att låset inte öppnar sig så kan 

du minska på vridmomentet och fortsätta rakandet. Minskad vridmoment gör det lättare att lyfta upp drivstiften 

från de fasade kanterna. Om stift faller ner när du minskar på vridmoment så ska du istället öka på 

vridmomentet och öka trycket med dyrken. Men problemet med högt tryck med dyrken är att nyckelstiften lätt 

hamnar i kläm för högt upp (över delningslinjen). 

Figur 9.3: Drivstiftet är bredare än nyckelstiftet


Figur 9.4: Drivstiftet är bredare än nyckelstiftet


9.9 Svampformade drivstift 

En generellt knep som låstillverkare använder sig av är att modifiera drivstiften. Den mest populära formen är 

svamp, hantel och sågtandad, se Figur 9.7. Avsikten med dessa former är att orsaka att stiften sätter sig för lågt. 

Dessa typer av stift hindrar dyrkare att ta till en teknik som kallas för vibrationsdyrkning (se avsnitt 9.12), men 

orsakar bara en obetydlig komplicering för rakning och "ett stift i taget" dyrkning (se kapitel 4). 

Figure 9.5: (a) Driver sets on bevel


Figur 9.6: (a) Drivstiften fastnar på fasen 

Om du dyrkar ett lås som stoppar efter några grader och inget stift går att trycka upp längre, då har du nog stöt 

på ett lås med modifierade drivstift. Vad som nog har hänt är att läppen har fastnat nedanför delningslinjen. Se 

nedre delen av Figur 9.7. Svamp och hantelformade drivstift finns oftast i lås av märket "Russwin" och i lås som 

har flera mellanlägg för huvudnyckel. 

Du kan identifiera vart dessa svampformade drivstift finns genom att placera ett lätt vridmoment och trycka på 

varje stift. Drivstift som är av svampform kommer att visa en benägenhet till att rotera tillbaka kolven till låst läge. 

Genom att trycka på nyckelstiftet kommer toppen av nyckelstiftet att trycka mot den rundade delen på botten av 

svampstiftet. Denna orsakar att drivstiftet vill räta upp sig och vrida kolven tillbaka. Du kan använda denna 

rörelse till att identifiera kolumner som har svampformade drivstift. Tryck dessa stift upp till delningslinjen; även 

om du tappar några redan satta stift så kommer dessa bli enklare att sätta igen jämfört med svampstift. 

Eventuellt kommer alla stift att bli satta rätt vid delningslinjen. 

Ett annat sätt att identifiera svampstift är att trycka upp alla stift halvägs upp med den flata sidan av dyrken. På 

det viset borde de flesta svampformade drivstift sättas i dess sneställda ställning så du lätt kan känna igen dem. 

För att dyrka ett lås med modifierade stift används lättare vridmoment och högre tryck. Å andra sidan kommer 

du misslyckas om du trycker upp nyckelstiften för långt och in i cylindern. Ett annat sätt att dyrka ett sådant lås 

är att använda den flata sidan av dyrken och trycka upp alla drivstift ända upp och tillämpa ett hårt vridmoment 

för att hålla dessa kvar däruppe. Använd en rakande rörelse för att vibrera ner drivstiften medan du sakta 

minskar på vridmomentet. Reducerad vridmoment minskar på bindningsfriktionen på stiften. Vibration och 

fjädertrycket gör att nyckelstifet tvingas ner till delningslinjen. 

Hemligheten bakom att dyrka lås med modifierade drivstift är att känna igen felaktigt satta stift. Svampstift som 

satt sig med sin läpp kommer inte att ha den fjädring som ett korrekt satt stift. Öva på att känna skillnaden. 

9.10 Huvudnycklar


Många applikationer behöver nycklar som bara öppnar ett lås och andra nycklar som öppnar en grupp av lås. 

De nycklar som bara öppnar ett lås kallas för nyckel medan nycklar som öppnar ett flertal lås kallas för 

huvudnyckel. För att både huvudnyckel och nyckel ska kunna öppna ett lås lägger låssmeden till något som 

kallas för mellanlägg till några av stiftkolumnerna. Se Figur 9.8. Effekten av detta är att skapa fler luckor som 

kan delas vid delningslinjen. Vanligtvis lyfter nyckeln upp nyckelstiften så att den översta delningslinjen av 

mellanläggen utnyttjas (detta för att man inte ska kunna fila ner sin nyckel till att bli en huvudnyckel). I varje fall 

kan kolven rotera fritt. 

Generellt sett är ett lås med mellanlägg lättare att dyrka. Mellanlägg utökar antalet höjder som kan användas för 

att vrida kolven och ökar chansen att vrida kolven när stiften har satts vi ungefär samma höjd. I de flesta fall har 

man man satt mellanlägg på endast två eller tre positioner. Du kan känna igen mellanlägg genom de två klick 

som uppstår när du trycker upp ett sådant stift. Om drivstiftet och nyckelstiftet har en mindre diameter än 

mellanlägget så kommer du att känna ett stort område där bara fjädertrycket motverkar då mellanlägget inte 

binder. Det är mer vanligt att mellanläggen är bredare än drivstiften. Du kan känna igen detta genom en ökad 

friktion när mellanlägget passerar delningslinjen. Eftersom mellanlägget är större än drivstiftet kommer den även 

att fastna bättre över delningslinjen. Ifall du trycker mellanlägget vidare in i cylindern så kommer du känna ett 

kraftigt klick när botten av mellanlägget når över delningslinjen. 

Tunna mellanlägg kan orsaka allvarliga problem. Om du tillämpar ett högt vridmoment så kan dessa snedställa 

sig och fastna vid delningslinjen ifall kolven har fasade kanter. Det är även möjligt att ett mellanlägg faller ner i 

nyckelgången om man vrider mer än 180 grader. Se avsnitt 9.11 för lösning av detta problem. 

Figur 9.7: Svamp, hantel och sågtandade drivstift


Figur 9.8: Mellanlägg för huvudnyckelsystem 

9.11 Drivstift eller mellanlägg åker in i nyckelgången 

Figur 9.9 visar hur ett mellanlägg eller drivstift kan åka in i nyckelhålet när kolven roteras mer än 180 grader. Du 

kan förhindra detta genom att placera den flata sidan av dyrken i botten av nyckelgången innan du vrider över 

180 grader. Men om ett mellanlägg eller drivstift åker in i nyckelgången och förhindrar vidare rörelse av kolven, 

använd då den flata sidan av dyrken för att trycka tillbaka drivstiften/mellanläggen in i cylindern. Du kan behöva 

släppa allt vrid för att släppa igenom alla stift/mellanlägg som ska pressas upp. Om inte detta funkar så prova att 

raka med den spetsiga sidan av dyrken. Om ett mellanlägg faller fullständigt in i nyckelgången så finns det bara 

en möjlighet och det är att ta bort den. En krok formad av fjäderstål funkar bra för detta, fast ett gem funkar lika 

bra för detta ifall mellanlägget inte har blivit fastkilat.


Figur 9.9: Mellanlägg eller drivstift kan åka in i nyckelgången 

9.12 Vibrationsdyrkning 

Vibrationsdyrkning fungerar genom att skapa en lucka mellan nyckelstift och drivstift. Den bakomliggande 

principen är bekant för den som spelat biljard. När den vita bollen slår en annan boll rakt kommer den vita bollen 

att stanna och den andra bollen fortsätta med samma hastighet och riktning som den vita gjorde. Föreställ dig 

nu en sak som slår på alla nyckelstift på en och samma gång. Nu kommer nyckelstiften att överföra all sin 

momentana energi till drivstiften som flyger upp över delningslinjen. Om man man kan lyckas lägga ett 

vridmoment vid just detta ögonblick så kommer kolven att rotera fritt då alla drivstift är över delningslinjen. 

9.13 Skivstift 

I billiga lås finner man skivor istället för stift. Figur 9.10 visar grundprincipen för dessa lås. Skivorna har lika yttre 

mått men skiljer sig från placering av det rektangulära hålet som finns i mitten. Dessa lås är lätta att dyrka med 

rätt verktyg. För att dessa skivor befinner sig så nära varandra så är en halvrund dyrk att föredra istället för 

halvdiamant (se Figur A.1). Du kan även behöva en vridare med smalare huvud. Använd moderat till stort 

vridmoment. 

Figur 9.10: Funktionen hos ett skivlås




Kapitel 10 

Slutliga anmärkningar 

Att dyrka är en konst, inte en vetenskap. Detta dokument presenterar kunskaper och skickligheter som är viktigt 

i samband med dyrkning. Men mer viktigt är att du övar med olika modeller och kommer fram till slutsatser för 

dig själv. För att bli en bra låsdyrkare måste du öva och utveckla en stil som passar dig bäst. Kom ihåg att den 

bästa tekniken är den som passar dig bäst!



Appendix A 

Verktyg 

Detta kapitel beskriver utseende och tillverkning av dyrkverktyg. 

A.1 Dyrkformer 

Dyrkar finns i många olika former och storlekar. Figur A.1 visar de mest vanliga formerna. Handtaget och 

halsen är lika för alla dyrkar. Handtaget måste vara bekvämt och halsen låg nog för att inte studsa på stift i 

onödan. Ifall halsen är för låg kommer den att bete sig som en fjäder och du tappar känslan av tippen som 

handskas med stiften. Formen av tippen avgör hur lätt dyrken passerar varje stift och vilken typ av gensvar du 

får från varje stift. 

Utseendet på tippen är en kompromiss mellan hur lätt du kan sätta in dyrken i låset , hur lätt det är att dra 

dyrken i låset och känslan manipulerandet. Halvdiamanttippen med låg vinkel är enkel att föra in och ut i låset, 

så att du lätt kan lägga på tryck när dyrken rör sig i varje riktning. Den kan snabbt dyrka upp ett lås som har liten 

höjdvariation mellan nyckelstiften. Ifall låset kräver en nyckel som har ett högt hack mellan två låga så kommer 

kanske den dyrken inte att klara av att trycka upp det höga mellersta stiftet tillräckligt högt. Halvdiamantdyrken 

med vassa vinklar kan klara ett sådant lås och generellt kommer vassa tippar ge dig ett bättre gensvar från 

stiften. Tyvärr gör vassa vinklar det svårare att förflytta dyrken i låset. En tipp med låg frontvinkel och hög 

bakvinkel passar bra till Yale lås. 

Dyrken med halvrund tipp fungerar bra till lås med skivor istället för stift.. See Avsnitt 9.13. Dyrken med 

fulldiamantspets kommer vara användbar för lås med stift både i botten och toppen av nyckelgången. Dyrken 

med en krok tipp är gjord för att dyrka ett stift i taget. Man kan även raka med denna dyrk men då endast i 

utgående riktning. Kroktippen tillåter dig att med stor försiktighet att känna efter på varje stift och trycka med 

varierande kraft. Vissa kroktippar har en flat eller tandad topp för att enklare få tippen precis under ett stift. Den 

huvudsakliga fördelen med att dyrka ett stift i taget är att man slipper repor på stiften. Rakning orsakar mycket 

repor på stifttopparna och i nyckelgången samt att metalldamm sprids över låsöppningen. Ifall du vill undvika att 

lämna spår efter dig bör du undvika rakning. Den ormformade tippen är både för rakning och lyftning av ett stift i 

taget. När du rakar så kommer den vågiga mönstret att orsaka rörelse på fler stift än med en vanlig dyrk. Den 

ormformade tippen är speciellt bra för hushållslås med fem stift. När en ormformade dyrk används så kan den 

sätta två eller tre stift på en gång. Ormdyrken kan även användas som en del av en nyckel, genom att lyfta och 

sänka, genom att tillta på dyrken upp och ner, och man kan använda både dyrkens undersida och översida. Du 

ska använda lagom till högt vridmoment för att lyckas sätta flera stift på samma gång. Metoden att dyrka med en 

ormformad dyrk är snabbare än att använda en krokformad och lämnar väldigt lite spår. 

A.2 Borst från gatusopbilen 

Den fjädrande stålborsten som finns på sopbilen är utmärkt att göra dyrkverktyg av Stråna har rätt bredd och 

vidd och är lätta att slipa till en önskvärd form. Resulterande verktyg blir fjädrande och hållbara. Avsnitt A.3 

beskriver hur man gör verktyg som är mindre fjädrande. 

Första steget är att sandpappra bort all eventuell rost från stråna. Ett grovkornigt sandpapper funkar bra liksom 

stålull (inte kopparull). Om tippen av strået är nedsliten ska du med en fil fila ner så kanterna blir vinkelräta.


Ett vridverktyg har ett huvud och ett handtag som visas i figur A.2 Huvudet är oftast mellan 1-2cm långt medan 

handtagets längd varierar mellan 5-10cm. Huvudet och handtaget är separerade genom en bock som är kring 

80 grader. Huvudet måste vara långt nog för att räcka över eventuella hinder och få ett bra tag om kolven. Ett 

långt handtag tillåter en speciellt bra kontroll över vridmomentet, men är den för lång kommer den ta emot 

dörrkarmen. Handtaget, huvudet och bockvinkeln kan göras ganska små för att lätt kunna förvaras (i tex. penna, 

ficklampa eller bältesspännare). Vissa vridverktyg har en 90 graders bock i handtaget. Denna vridning gör det 

enkelt att kontrollera vridmomentet genom att se hur långt handtaget böjer sig. Handtaget kommer då att 

fungera som en fjäder som bestämmer vridmomentet. Nackdelen med denna metod är att man lätt förlorar 

känslan över tex. när kolven roterar. För att dyrka svåra lås måste du lära dig att vrida med ett stadigt 

vridmoment via ett vridverktyg med stumt handtag. 

Bredden på huvudet kommer avgöra hur väl den kommer att passa i nyckelgången. Lås med trånga 

nyckelgångar (som skrivbordslås) behöver ett vridverktyg med ett smalare huvud. Innan du bockar borststrået 

så filar du till huvudet till en önskvärd bredd. Ett mångsidigt verktyg kan göras genom att fila ner ett smalare parti 

längst fram på huvudet (ungefär 5mm). Då passar tippen till mindre nyckelgångar medan resteraden delen av 

huvudet är brett nog för att passa till normala nyckelgångar. 

Den svåra delen med tillverkningen är att bocka borststrået utan att det knäcks. För att göra ett 90 graders vridet 

handtag så spänner du fast huvudet (ungefär 2,5cm) i ett skruvstycke, använd en tång för att fatta tag om strået 

ungefär 1cm från skruvstycket. Du kan använda en annan tång istället för ett skruvstycke. Vrid nu till en 45 

graders bock. Försök att bibehålla bockens axel rak med stråets axel. Nu flyttar du tången ytterligare 1cm och 

bockar de resterande 45 graderna. Du kommer att behöva vrida mer än 90 grader för att få en permanent 90 

graders bock. 

Figur A.1: Ett urval av dyrkformer


För att göra 80 gradersbocken lyfter du upp borsten ungefär 5 mm (så att 20mm finns i skruvstycket). Placera 

skaften på en skruvmejsel mot strået vid den tänkta bocken och bocka fjäderstålet till runt 90 grader. Detta 

borde ge en permanent 80 gradersbock i metallen. Försök att behålla axeln på bocken vinkelrätt mot handtaget. 

Skruvmejseln bakom bocken gör att bockradien inte blir för skarp så den knäcks. Alla runda föremål fungerar 

(tex. borr eller en rundad spetstång). Ifall du har problem med denna metod så kan du prova med att greppa 

strået med två tänger så att det ligger ca. 1.5 cm strå emellan och bocka. Denna metod gör en mjuk bock som 

inte knäcker strået. 

En bänkslipmaskin kommer att minska tiden för att göra en dyrk. Det krävs lite övning för att lära sig att göra 

mjuka sliprörelser, men det tar kortare tid att göra två eller tre dyrkar än det tar att göra en med fil. Första steget 

är att slipa till framvinkeln på dyrken. Använd fronten på sliphjulet för att göra detta. Håll strået i 45 graders 

vinkel mot hjulet och rör dyrken i sidled fram och tillbaka medan materialet slipas bort. Slipa sakta för att undvika 

överhettning, då detta gör det skört. Ifall metallen byter färg (till mörblått) har du överhettat det och bör slipa bort 

den färgade delen. Sedan slipar du till bakvinkeln av tippen med hjälp av hörnet på sliphjulet. Vanligtvis är ett 

hörn skarpare än det andra och det är den skarpa du ska använda. Håll dyrken med önskad vinkel och tryck det 

försiktigt mot hörnet på hjulet. Sidan av hjulet bör nu slipa till bakvinkeln. Se till att du har stöd under tippen på 

dyrken. Ifall mothållet på slipmaskinen inte är nära nog att stödja tippen så använd en spetstång till att hålla 

med. Slipningen borde passera genom 2/3 av stråets bredd. Ifall tippen blev bra så fortsätt, annars kan du bryta 

bort den och fortsätta. Du kan bryta av den genom att spänna fast den i ett skruvstycke och bocka skarpt. 

Hörnet på sliphjulet används även till att slipa halsen på dyrken. Gör ett repmärke som visar hur långt upp 

halsen borde gå. Halsen bör vara lång nog för att nå förbi det sista stiftet i ett sjustiftslås. Slipa halsen genom att 

slipa många gånger med mjuka drag över hela sträckan med hörnet av sliphjulet. Varje drag startas från stippen 

och förflyttas till repmärket. Försök att inte slipa bort mer än 1.5mm per drag. Jag använder två fingrar för hålla 

strået mot mothållshyllan under rätt vinkel medan jag med andra handen trycker på handtaget på dyrken så att 

halsen rör sig längs hörnet på sliphjulet. Använd den teknik som fungerar bäst för dig. 

Använd en fil för att göra slutjobbet. Det bör kännas mjukt när du för över en nagel över kanterna. Alla 

ojämnheter kommer att störa gensvaret du vill ha från låset. 

Det yttre höljet från en telefonkabel kan användas som handtag. Ta bort de tre eller fyra kablarna som finns inuti 

och trä över höljet över strået. Ifall skyddet inte vill sitta kvar så kan du lägga i lite epoxy på handtaget innan du 

för över det . 

A.3 Cykelekrar 

Ett alternativ till att göra verktyg från borststrån är att göra dessa av nålar och cykelekrar. Dessa material är lätta


att komma över och när de är värmebehandlade så kommer dessa bli hållbarare än verktyg gjorda av 

borststrån. 

Figur A.2: Vridverktyg 

Ett hållbart vridverktyg kan göras av en 2½ tumspik (omkring 2.5mm i diameter). Hetta först upp främre delen 

med en gasol låga tills den glöder rött, ta sakta bort den från lågan, och låt den kallna i luften. Detta mjuknar upp 

den. Brännaren från en gasspis kan användas istället för en gasolbrännare. Slipa ner den så att den ser ut som 

ett litet skruvmejselblad och bocka den runt 80 grader. Bocken bör vara mindre än en rät vinkel eftersom vissa 

lås är placerade bakom en täckskylt och du vill att huvudet av vridverktyget ska nå in mer än 1 cm in i kolven. 

Härda nu vridaren genom att hetta upp den till ljus orange och släpp den direkt ner i en hink med isvatten. Detta 

resulterar i en virtuellt oförstörbar skruvmejsel som håller år av brutalt våld. 

Cykelekrar går att göra till perfekta dyrkar. Bocka till en form som du vill ha och fila till sidorna på de aktiva 

delarna så att den blir stark i vertikal led och flexibel i den horisontella riktningen. För mindre dyrkar som du 

behöver till lås med riktigt trånga nyckelgångar, hitta en fjäder med stor diameter och räta till den. Ifall du är 

försiktig så behöver du inte gå igenom några värmebehandlingar. 

A.4 Pallband 

För perfekta nyckelämnen som du annars inte hittar i affärer kan du använda pallband som används för att 

bunta fast saker runt pallar. Det är underbart behändigt material för allt möjligt som du vill tillverka. För att 

komma förbi profilen i nyckelgången kan du bocka bandet på längden genom att spänna fast det i ett 

skruvstycke och slå till översidan så att du får en önskvärd vinkel. 

Pallband är väldigt hårda. Det kan förstöra ett sliphjul eller en nyckelmaskin. En fil är rekommenderat verktyg för 

fräsning av Pallband.

MIT GUIDE

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?