Regnintensitet i Sverige – en klimatologisk analys

16 Extrem nederbörd
De högsta observerade dygnsmängderna
av nederbörd i Sverige
Huvudansatsen i denna rapport gäller regnintensitet
med återkomsttider upp till 10 år. Som framgått
tidigare är problemet att uppskatta regnmängder med
längre återkomsttider försvårat av att det är möjligt,
att en klimatförändring pågår. Flera av senare års
rapporter om klimatförändring antyder, att det är
sannolikt att nederbördsextremerna ökar i Sverige.
Bakgrunden till detta är bl.a. att ett varmare klimat
innebär, att atmosfären kan innehålla högre halt av
vattenånga. Därtill kommer, att den hydrologiska
omsättningen av vatten, den hydrologiska cykeln,
väntas bli snabbare.
Som framgår av Figur 16-1 är den maximala dygnsnederbörden
störst längs ostkusten samt i Värmland
och i en del områden av fjälltrakterna.
Frekvensen för de mest extrema regnmängderna är
störst i juli och augusti. Många av de högsta regnmängderna
är kopplade till lågtryck och frontsystem,
Vedin (19 ). Det extremaste regnet som noterats
i Sverige inträffade den 30–31 augusti 1997 vid
Fulufjället i västra Dalarna, där en inofficiell mätare
noterade 276 mm under 24 tim Alexandersson
(2000). Troligen uppgick dygnsnederbördsmängden
på sina håll till mellan 300 och 400 mm. Erosionsskadorna
var omfattande och hundratals stora träd
sköljdes med i de forsar, som uppstod.
Från Skåne rapporteras om skyfallsartade regn
den 30 juli–1 augusti, 19 9 och –7 augusti, 1960,
Elleson (1961). En av de inofficiella mätarna I Karlaby
noterade från omkring kl. 7 till omkring kl. 11 en
regnmängd om 237 mm, varav 70 mm uppges ha
fallit på ungefär en timme.
Några av de största officiellt noterade mängderna
dygnsnederbörd i Sverige framgår av Tabell 16-1,
nedan.
39
185
180
175
170
165
160
155
150
145
140
135
130
125
120
115
110
105
100
95
90
85
80
75
Figur 16‑1. Illustration av de 300 högsta regnmängd‑
ernas fördelning över Sverige.
Data kommer från SMHI:s officiella nät av stationer.