Stadsvandra i Vasastan - Familjebostäder

ställdes. Grunden för Vasastaden så som den ter sig idag var därmed lagd.
Omkring 1890 uppstod även Vasastaden som stadsdelsnamn. Området
söder om Karlbergsvägen började bebyggas före sekelskiftet och sedan
expanderade bebyggelsen allt längre norrut.
Lindhagens plan var en gatureglering som följde strikta rutnätsprinciper.
Byggnadsstadgan från 1874 och 1876 års Byggnadsordning för
Stockholm styrde sedan hur byggnaderna skulle utformas. Där angavs t ex
att de skulle ha fem våningar och att kvartershörnen skulle vara avfasade.
Ur Lundgrens Atlas öfver Stockholm från 1885.
I början av 1900-talet kom en reaktion mot ”rutnätsstadens kasernhusbyggande”.
Inspirerade av den österrikiske arkitekten Camillo Sitte kännetecknades
de nya idéerna av terränganpassning med mjukare gatudragningar,
variation och stora öppna sammanhängande gårdar. En av de
främsta förespråkarna i Sverige var arkitekten och sedermera stadsbyggnadsdirektören
i Stockholm Per Olof Hallman. Han upprättade hundratals
stadsplaner, bla för Lärkstaden, Vita Bergen på Söder och Röda
Bergen, områden som genom sin kupering varit svåra att exploatera och
förblivit obebyggda.
BOSTADSSITUATIONEN I STOCKHOLM
Bostadssituation i Stockholm förblev dock akut och ledde till ett ökat
kommunalt engagemang, som t ex ett byggnadsprogram för kommunalt
anställda arbetare. Även flera privata stiftelser uppförde bostadshus för
olika kategorier behövande. År 1916 bildades Stockholms Kooperativa
Bostadsförening, SKB, med avsikten att bygga bostäder med god kvalitet,
modern standard och enligt svensk hantverkstradition men utan spekulation.
Staden bidrog med tomtanvisning och året efter stod deras första
kvarter, Motorn, färdigt för inflyttning.
År 1923 bildades Hyresgästernas Sparkasse- och Bostadsförening, HSB,
som blev en banbrytare för bättre standard. Deras första samlade bebyggelse
uppfördes vid mitten av 1920-talet i Rödabergsområdet. Det ritades
av arkitekten och HSB:s grundare Sven Wallander. År 1936 bildades
Familjebostäder med uppgiften att bygga bostäder för barnrika familjer.
Snart vidgades uppgiften till att bygga för alla kategorier stockholmare, i
staden och dess omgivningar. Familjebostäder fick med tiden även överta
förvaltningen av många s k stiftelsehus, som t ex huset i kv Odin på
Idungatan och i kv Valkyrian på Dalagatan liksom bostadshus staden uppfört
som t ex i kv Smedjan på Dalagatan, som alla passeras på denna
stadsvandring.
Litteraturtips
Stockholms byggnader. Andersson & Bedoire, 1977. Husen på malmarna.
Råberg m fl, 1985. Storstockholms bebyggelsehistoria. I Johansson,
1987. Stockholms gatunamn. Stahre, Fogelström m fl 1992. Stockholms
årsringar. Andersson & Monastra, 1998. Guide till Stockholms arkitektur.
Hultin m fl, 1998. Gata upp och gata ner. Harald Norbelie, 1997.
Norrmalm och Vasastaden. Monica Eriksson, 1998. Stockholmskartor.
Nils Erik Landell, 1992. Nya Stockholm. Claes Lundin, 1890.
Arbetarliv. Frans Hedberg, 1892. Norrtullsligan. Elin Wägner, 1908.
Tjänstekvinnans son, En dåres försvarstal, Stora landsvägen.
August Strindberg.
FAMILJEBOSTÄDER
AB Familjebostäder bildades i januari 1936. Uppgiften var från början att
skapa bättre bostäder för barnrika familjer med små ekonomiska resurser.
Redan samma år färdigställdes de första så kallade barnrikehusen. I
mer än 60 år har sedan Familjebostäder varit ett av de drivande bolagen
vid tillkomsten av nya stadsdelar i Stockholmsområdet, från Kristineberg
på 30-talet till Hammarby sjöstad på 90-talet. Uppgiften att ge människor
bra bostäder till rimliga hyror gäller fortfarande, men idag bygger
Familjebostäder för alla invånare. Nära 50 000 stockhomare bor hos
Familjebostäder.
Familjebostäders fastighetsbestånd omfattar drygt 1,9 miljoner kvadratmeter
med cirka 30 000 lägenheter. Av dessa ligger en tredjedel i innerstan,
en femtedel i västerort och nära hälften i söderort. Bolagets årsomsättning
uppgår till cirka 1,8 miljarder kronor. Familjebostäder är Sveriges
första miljöcertifierade allmännyttiga bostadsföretag. Vi ingår i
Stockholms Stadshus AB, som ägs av Stockholms stad.
Ingen som gick på en gata såg högre än till första våningen.
Arkitekterna hade aldrig behövt rita och smycka mer än en våning på
ett fyravåningshus, eller på ett sexvåningshus. Ingen utom arkitekterna
själva såg i alla fall högre än till den första våningen. Men högt
däruppe fanns i onödan en massa utsmyckning och dekor.
Ur Stockholmaren, av Ivar Lo Johansson 1954 – så låt oss då lyfta
blicken kära stockholmare!
Vasastaden, Kristineberg och Farsta, är fortsättningen på den serie
foldrar och stadsvandringar i Arkitekturmuseets och Familjebostäders
Arkitekturbildningsprogram som inleddes 1998 med Sofia,
Rinkeby och Hökarängen och följdes 1999 av Kungsholmen,
Hjorthagen och Rågsved. Foldrarna finns att hämta kostnadsfritt hos
Familjebostäder och på Arkitekturmuseet
Ingår i koncernen
Stockholms Stadshus AB
AB Familjebostäder Org.nr 556035-0067
Sankt Eriksgatan 47, Box 49103, 100 28 Stockholm
E-post: familjebostader@familjebostader.stockholm.se
Telefon: 08-737 20 00 Telefax: 08-737 21 21
www.familjebostader.com
Form och produktion: AFRAB Arkitekter AB. Foto: Nino Monastra.
Repro och tryck: Tryckindustri i Solna, 2000.
VASA
STADEN
Vasastaden är ännu en aflägsen och afskild del af Stockholm,
men genom sitt höga läge otvifvelaktigt en av de friskaste.
Ur Nya Stockholm, av Claes Lundin 1890.
En stadsvandring i Familjebostäders kvarter
FÖRE VASASTADEN
Gravfynd visar att delar av nuvarande Vasastaden var brukad bygd redan
på vikingatiden, för över tusen år sedan. Några spår efter bebyggelse finns
dock inte kvar. Under medeltiden knöts trakten allt mer till Birger Jarls
nyanlagda huvudstad. Första kända omnämnandet av Rörstrand är från
1288, då Magnus Ladulås donerade mark där till Klara nunnekloster.
Klostret var tidens största markägare med ett jordavälde av lantegendomar
från Sorunda i söder till Uppsala i norr. När Gustav Vasa blev kung 1523
vidtogs dock omfattande förändringar av kyrkans villkor genom den s k
reformationen. Klostren revs och tillgångarna drogs in till kronan, för att
senare åter kunna delas ut som förläningar till förtjänta medborgare.
Exempelvis fick en viss TorBjörn Klockare mark i Rörstrand på 1560-talet,
och återfinns därför nu som ett gatunamn i stadsdelen.
På 1570-talet utvidgades stadsområdet varigenom Norrmalms- och
Södermalmsborna fick samma rättigheter som de som bodde i Gamla
Stan. På Norrmalm växte befolkningen snabbt och 1602 gjorde Karl IX
Norra Förstaden till en självständig köpstad, med egen borgmästare och
rådsmän. Redan 1635 införlivades dock förstaden åter med Stockholm.
Året innan hade ett nytt Överståthållarämbete instiftats. Den förste överståthållaren
blev Klas Fleming som lät upprätta en regleringsplan för
Stockholm som skulle motsvara stadens roll som huvudstad i en stormakt.
År 1622 infördes den s k Lilla tullen, en avgift som bönderna skulle
betala för alla ”ätliga och slitliga varor”, d v s mat och kläder, som de förde
in till staden för att sälja. Vid infartsvägarna uppfördes tullstaket och tullhus.
Den norra tullen låg först i närheten av nuvarande Hötorget för att
sedan steg för steg flyttas utåt. År 1652 förlades den till trakten av
Odenplan för att 1671 få sin nuvarande plats vid Norrtull.
År 1699 tillkom Rörstrands slottsägor genom ett kungligt brev för
anläggandet av någon lämplig industri, och 1726 bildades Swenska
Porsellainwärket. På Biurmans stockholmskarta från 1751 är hela området
norr om Karlbergsvägen markerat som ”Rörstrands ägor”. Söder om
Karlbergsvägen låg mellan 1759 och 1885 ursprunget till Bergianska trädgården,
som ansågs vara den finaste i mellersta Sverige med bl a en stor
mängd svenska fruktträd. Den donerades 1791 av Linnés lärjunge Peter
Jonas Bergius till Vetenskapsakademien som ville bilda en ”schola för horticulturen
i riket”. Bergius hade sin malmgård vid Odenplan och ännu
1899 låg bondgården Christinedal där senare Gustav Vasa skola byggdes.
Detalj ur Charta öfwer Stockholm, av Georg Biurman, 1751.
DAGENS VASASTADEN VÄXER FRAM
Under större delen av 1800-talet bestod Norra Vasastadens lantliga prägel.
Samtidigt genomgick Stockholm med industrialismens genombrott en
explosionsartad befolkningstillväxt. Bostadsbristen var enorm med miserabla
sociala och sanitära förhållanden som följd.
Stadsfullmäktige tvingades tillsätta en kommitté som under justitierådet
Albert Lindhagen 1866 presenterade ett förslag till gatureglering av
Stockholms malmar. Med breda trädplanterade gator ville man möjliggöra
bättre kommunikationer och samtidigt tillföra staden lite av landsbygdens
”friskhet och behag”. Förebilderna med esplanader och stjärnplatser
hämtades från kontinentens storstäder som Berlin, Paris och Wien.
Planen mottogs väl samtidigt som dess storslagenhet ifrågasattes. Det skulle
också dröja ända till 1879 innan planen för Norrmalm slutligen fast-

1
ODENPLAN
Odenplan växte fram vid 1800-talets slut som en av noderna i Lindhagens
esplanadsystem. De senaste 30 åren har platsen alltmer präglats av trafikflöden
och tekniska attribut. Nu, våren år 2000, genomgår Odenplan en
total omdaning, efter ett koncept av skulptören Leif Bolter och arkitekterna
Kjell Forshed och Sture Koinberg, med syftet att återskapa dess karaktär
som stadsrum.
2 GUSTAV VASA KYRKA
Gustav Vasa är en korskyrka med en 60 m hög kupol över korsmitten.
Den har beskrivits som en karolinsk variant av italiensk senbarock. Med
fasadernas pelare, pilastrar, frontoner m m har den också betraktats som
”en uppstart till det följande årtiondets våg av företrädesvis dorisk stockholmsklassicism”.
Kyrkan ritades av Agi Lindegren. Några dagar innan
invigningen den 10 juni 1906 delades Adolf Fredriks församling i tre delar
varvid Gustav Vasa och Matteus tillkom.
3 VASA REAL, Karlbergsvägen
I kvarteret låg på 1700-talet Peter Jonas Bergius malmgård med tillhörande
trädgårdar, som 1885 flyttades till Frescati när exploateringen av
Vasastaden inleddes. Skolan började byggas 1916, ritad av Gustaf Améen
och P G Hjertén. På 1910-talet sökte man förebilder i äldre svensk arkitektur.
Lokala material och byggnadssätt betonades och husen fick ofta
tunga och slutna fasader i mörkt tegel eller puts.
4 JASMINEN 6, Karlbergsvägen 32 – Dalagatan 21
Huset är ett välbevarat exempel på 1880-talets stilarkitektur, som undgått
senare fasadhyvling. Det ritades av A G Forsberg, en av sin tids mest produktiva
arkitekter. Förebilder hämtades från kontinentens storstäder.
Sedan 1830-talet hade renässansformer varit den viktigaste inspirationskällan.
Från enkelhet gick det mot allt rikare dekor med klassiska
arkitekturdetaljer, utförda i stenimiterande puts.
5 VALKYRIAN 19, Dalagatan 35–37
Huset byggdes 1906–07 genom donationsmedel för bostäder åt ensamstående
kvinnor. Arkitekt var Axel Bergman som ritade ett flertal s k stiftelsehus.
Under 1900-talets första decennium slog jugendstilen igenom i
Europa. I Sverige uppträdde stilen ofta som en syntes av utländska förebilder
och inslag av nyvaknad svensk nationalromantik.
6 MATTEUS KYRKA, Dalagatan – Vanadisvägen
Kyrkan uppfördes 1901–03 och blev med Adolf Fredriks delning 1906 en
församlingskyrka. På 1930-talet var Matteus Sveriges folkrikaste församling.
Arkitektoniskt har kyrkans uppbyggnad beskrivits som anglosachsisk,
medan fasadernas asymmetri och växtornamentik har jugendformer.
Arkitekten, Erik Lallerstedt, betraktade själv kyrkan som en ”ungdomssynd”.
7 RÖDA BERGEN
På 1920-talet exploaterades flera, genom sin kupering, tidigare obebyggda
delar av malmarna. Äldre rutnätsplaner frångicks till förmån för mjukare
gatudragningar och storgårdskvarter. P O Hallmans plan för Röda Bergen
från 1909 innehöll även egnahemshus. Planen reviderades av Sigurd
Lewerentz till sin nuvarande utformning 1922.
8 SMEDJAN 11, Dalagatan 86
Huset ritades och uppfördes 1916–19 av Fastighetskontoret med smålägenheter
för kommunalanställda. Arkitektoniskt förebådar det tjugotalsklassicismen
med dess släta murytor, enkla former, enhetlighet och
lugn som utmärkande drag, liksom den stora öppna gården som ett
halvprivat parkrum.
9
SMEDJAN 14, Dalagatan 90 – Västeråsgatan 5–11
Liksom grannhuset uppfördes även detta av Fastighetskontoret. Det ritades
av Waldemar Johansson och stod klart 1924. Tidstypiska drag är den
rena väggytan med fönstren jämnt placerade, som dock oftast var tredelade,
de dekorativa inslagen med festonger och tunna pilastrar över flera
våningar liksom det höga uppstickande gavelkrönet som blev möjligt
genom en ny stadsplanelag som antogs 1907.
10
14
MOTORN OCH VINGEN, Västeråsgatan – Upplandsgatan
Kvarteret som var inflyttningsklart 1917 var det då nybildade SKB:s
första bostadsområde. På en stadsplan av P O Hallman ritades det av
Gustav Larsson och Edvin Engström, som även stod för exempelvis
Blecktornsområdet på Söder. Arkitektoniskt har det beskrivits som en
förening av nationalromantikens kärlek till goda material och hantverk
och tjugotalsklassicismens enkelhet och intima skala.
11 HUGIN 28, Tre Liljor 2
I kvarteret låg på 1700-talet det av Bellman omsjungna värdshuset
Altona. 1866 överläts byggnaden av dåvarande ägarinnan till Tysta
Skolan som var en uppfostrings- och undervisningsanstalt för dövstumma
barn. Den revs 1912 och 1924–25 uppförde Fastighetskontoret
nuva-rande bostadshus i tidstypisk tjugotalsklassicism.
12 ODIN 23, Idungatan 8
Huset uppfördes 1903–04 av Stadsmissionen som i kvarteret drev ett
barnhem för ”uppfostran av fattiga och vanvårdade gossar”. Det ritades
av Dorph & Höög, sin tids i särklass mest produktiva arkitekter
med mer än 400 hus i Stockholm, i en återhållsam wiener-jugend med
dekoren koncentrerad till det asymmetriskt placerade burspråket.
13 BORGERSKAPETS ENKEHUS, Norrtullsgatan
Som den stora landsvägen ut ur staden kantades
Norrtullsgatan på 1700-talet av krogar och
malmgårdar. Under 1800-talet ersattes de av skolor
8
och vårdinrättningar, som Borgerskapets Enkehus
från 1877, instiftat 1724 för att med hjälp av gåvomedel
kunna ta emot äldre obemedlade änkor. Byggnaden
ritades av arkitekterna E W Langlet och C N Söderberg
med fasader influerade av italiensk renässans.
N
HAMBURGERBRYGGERIET, Norrtullsgatan
1875 köpte bryggarmästaren Franz Heiss tomter i kvarteret och började tillverka
öl enligt de nya tyska metoderna. Med tiden växte bryggeriet till ett av
de största i Stockholm. Verksamheten pågick till 1970 då det mesta revs för
att ge plats åt bostäder. Kvar står brygghuset på hörnet och disponentvillan.
August Strindberg bodde under sin uppväxttid i en malmgård som då låg på
platsen. När han en dag 1875 inbjöds till paret C G Wrangel och Siri von
Essen visade det sig att de bodde just där. ”Vilken ödets nyck!”, skriver han i
En dåres försvarstal. ”Jag blev plötsligt illamående och kände mig frestad att
ta till flykten av fruktan för att se ynglingens alla sorger gå igen.”
15
7 5
FLÖJTBLÅSAREN 6, Norrtullsgatan 31
Kring mitten av 1800-talet låg Norra Tivolit i kvarteret. Det nuvarande
huset byggdes 1906, ritat av Gustaf Detthoff, en av sekelskiftets flitigaste
bostadsarkitekter. Liksom det samtida, men ändå så olika, huset på
Idungatan är fasaden influerad av tidens jugendströmningar med asymmetri
och växtornamentik.
9
6
1, 2 ODENPLAN OCH
GUSTAV VASA KYRKA
10
4
3
11
12
3 VASA REAL
7 RÖDA BERGEN
13
2
12 ODIN 23 13 BORGERSKAPETS ENKEHUS
15
1
14
T
4 JASMINEN 6 5 VALKYRIAN 19
6 MATTEUS KYRKA
9 SMEDJAN 14
10 MOTORN OCH VINGEN
14 HAMBURGERBRYGGERIET
8 SMEDJAN 11
9 SMEDJAN 14
11 HUGIN 28
15 FLÖJTBLÅSAREN 6