Tips till dig som vill se norrsken - Thomas B Andersson | REPORTAGE
Tips till dig som vill se norrsken - Thomas B Andersson | REPORTAGE
Tips till dig som vill se norrsken - Thomas B Andersson | REPORTAGE
You also want an ePaper? Increase the reach of your titles
YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.
NATUR<br />
JOURNALEN<br />
TEXT: THOMAS B ANDERSSON<br />
FOTO: SJÖBERG BILD<br />
Forskarna<br />
tror på en bra<br />
<strong>norrsken</strong>svinter<br />
Norrsken skapas när laddade<br />
partiklar, <strong>som</strong> stän<strong>dig</strong>t<br />
skickas ut från solen,<br />
kolliderar med atomer i<br />
jordens atmosfär. Vi<br />
krockarna uppstår miljoner<br />
små blixtar. Det är detta <strong>som</strong><br />
vi <strong>se</strong>r <strong>som</strong> <strong>norrsken</strong>.<br />
Som ett övernaturligt vä<strong>se</strong>n dansar det färgsprakande<br />
skenet över en mörk vinterhimmel. Drömmer du om att<br />
få <strong>se</strong> ett riktigt fint <strong>norrsken</strong>? Håll då gluggarna extra<br />
öppna den här vintern. För forskarna tror att vi har<br />
chans att få <strong>se</strong> det bästa och starkaste <strong>norrsken</strong>et på<br />
många år.<br />
Min kära hustru är uppväxt<br />
på landet här i<br />
Uppland. Hon har både<br />
en och flera gånger berättat för<br />
barnen och mig om en av sitt<br />
livs starkaste naturupplevel<strong>se</strong>r.<br />
Det hände en klar och kall<br />
vinternatt på 1960-talet. Plötsligt<br />
dök ett sprakande, grönaktigt<br />
sken upp över gården där<br />
hon bodde.<br />
Skenet täckte hela norra him-<br />
Ett glimmer från<br />
lavalvet och svepte fram och<br />
<strong>till</strong>baka <strong>som</strong> en jättelik, veckad<br />
gardin. Föreställningen fortsatte<br />
en lång stund. Samti<strong>dig</strong>t<br />
hörde hon ett knastrande ljud<br />
– <strong>som</strong> av gnistor från en öppen<br />
eld.<br />
Vad hon blev vittne <strong>till</strong> var<br />
förstås ett ovanligt häftigt<br />
<strong>norrsken</strong>. Få människor går<br />
oberörda från en sådan upplevel<strong>se</strong>.<br />
Och de <strong>som</strong> en gång <strong>se</strong>tt<br />
det längtar alltid efter att få <strong>se</strong><br />
det igen.<br />
I Japan har intres<strong>se</strong>t för fenomenet<br />
blivit <strong>som</strong> en lidel<strong>se</strong>.<br />
Drömmen för många japaner<br />
är att få <strong>se</strong> ett <strong>norrsken</strong> åtminstone<br />
en gång i livet. Speciella<br />
charterresor går <strong>till</strong> Skandinavien<br />
och Alaska. En vinter för<br />
några år <strong>se</strong>dan direktsände ett<br />
av Japans största tv-bolag ett<br />
<strong>norrsken</strong> direkt från Abisko i<br />
Lappland!<br />
Glädjande nog för alla <strong>norrsken</strong>sälskare<br />
så spår den amerikanska<br />
rymdstyrel<strong>se</strong>n<br />
NASA att vi den här vintern<br />
kan få <strong>se</strong> de starkaste <strong>norrsken</strong>en<br />
på mer än 50 år. Och våra<br />
egna svenska forskare är inne<br />
på samma linje:<br />
– Sådant här går i cykler och<br />
styrs av solens aktivitet, säger<br />
doktoranden Katarina Axelsson<br />
på Institutet för rymdfysik<br />
i Kiruna. Vi har haft ovanligt<br />
många år i rad nu med lite<br />
<strong>norrsken</strong>. Så de närmaste åren<br />
kan vi förvänta oss mycket mer<br />
aktivitet.<br />
Laddade partiklar<br />
Kortfattat kan man säga att<br />
<strong>norrsken</strong> skapas när laddade<br />
partiklar, <strong>som</strong> stän<strong>dig</strong>t skickas<br />
ut från solen, kolliderar med<br />
atomer i jordens atmosfär. Vid<br />
krockarna uppstår miljoner<br />
små ljusblixtar. Det är detta<br />
<strong>som</strong> vi <strong>se</strong>r <strong>som</strong> <strong>norrsken</strong>.<br />
Vanligast är att blixtlju<strong>se</strong>n<br />
skimrar i gröngult. Då har par-<br />
78 Hemmets Journal nr 4<br />
/ 2012
Valkyriornas rustning<br />
tiklarna kolliderat med syreatomer.<br />
Rött i överkanten kommer<br />
också från syreatomer<br />
medan rött i nederkanten av<br />
skenet och blått och violett<br />
kommer från kollisioner med<br />
kväveatomer.<br />
Det mesta av de laddade partiklar<br />
<strong>som</strong> kommer in från solen<br />
träffar jorden vid de magnetiska<br />
polerna. Därför blir det<br />
<strong>som</strong> en ring av <strong>norrsken</strong> <strong>som</strong><br />
löper runt Nordpolen och på<br />
samma sätt runt Sydpolen.<br />
Skenet kring Sydpolen kallas<br />
sydsken.<br />
Hos oss visar sig <strong>norrsken</strong> oftast<br />
över de norra delarna av<br />
Lappland. Men om utflödet av<br />
laddade partiklar från solen är<br />
kraftigt kan bandet med norr-<br />
<strong>Tips</strong> <strong>till</strong> <strong>dig</strong> <strong>som</strong><br />
<strong>vill</strong> <strong>se</strong> <strong>norrsken</strong><br />
l Norrsken kan <strong>se</strong>s i<br />
hela landet men chan<strong>se</strong>rna<br />
ökar ju längre<br />
norrut du kommer. Två<br />
plat<strong>se</strong>r är kända för att<br />
ofta kunna bjuda på<br />
spektakulära <strong>norrsken</strong>:<br />
Kiruna och Abisko.<br />
l Vintern – januari <strong>till</strong><br />
mars – är en utmärkt tid<br />
för <strong>norrsken</strong>sskådning.<br />
lLandsbygden är en<br />
bättre plats än staden<br />
efter<strong>som</strong> all belysning i<br />
en tätort kan störa upplevel<strong>se</strong>n.<br />
l Välj en mörk och klar<br />
kväll. Undvik kvällar<br />
med fullmåne, när det<br />
snöar eller är molnigt.<br />
Bäst tid brukar vara ungefär<br />
mellan klockan<br />
21.00 och 23.00.<br />
l Ha gott om tid på <strong>dig</strong>.<br />
Norrskenet är en nyckfull<br />
dam och kan visa sig<br />
en kort stund och <strong>se</strong>dan<br />
försvinna lika snabbt.<br />
Ibland dyker det upp<br />
flera gånger samma<br />
kväll med varierande intensitet.<br />
Avsätt hela<br />
kvällen och glöm inte<br />
att klä <strong>dig</strong> varmt!<br />
sken pressas söderut. Det är vid<br />
sådana <strong>till</strong>fällen vi <strong>se</strong>r det även<br />
långt ner i södra Sverige.<br />
En het debattfråga bland forskare<br />
är om det verkligen är så<br />
att skenet kan ge upphov <strong>till</strong><br />
ljud. För många människor –<br />
inte bara min hustru – har ju<br />
vittnat om att de hört sådana<br />
ljud.<br />
– Tanken är väl<strong>dig</strong>t spännande,<br />
säger Katarina Axelsson.<br />
Men ingen vet egentligen säkert.<br />
För det finns inte <strong>till</strong>räckligt<br />
med vetenskapliga studier.<br />
Och ingen har lyckats spela in<br />
ljudet.<br />
– Men att man kan höra ett<br />
ljud från ett <strong>norrsken</strong> samti<strong>dig</strong>t<br />
<strong>som</strong> man <strong>se</strong>r det är knappast<br />
möjligt. För skenet bildas<br />
på 10 mils höjd och lju<strong>se</strong>ts hastighet<br />
är mycket högre än ljudets.<br />
Kanske kommer ljudet<br />
från något annat i naturen, ett<br />
väderfenomen eller så.<br />
Hur <strong>som</strong> helst. Vackert är det<br />
så det förslår. Och fantasieggande.<br />
Innan det var möjligt<br />
att förklara denna märkliga företeel<strong>se</strong><br />
vetenskapligt skapade<br />
den mänskliga fantasin många<br />
intressanta förklaringar.<br />
Aktning och respekt<br />
Våra egna förfäder – vikingarna<br />
– ansåg att skenet i själva<br />
verket var glimret från valkyriornas<br />
rustningar. En valkyria<br />
är ett kvinnligt vä<strong>se</strong>n <strong>som</strong> väljer<br />
ut vilka krigare <strong>som</strong> ska dö<br />
på slagfältet och <strong>se</strong>dan för dem<br />
<strong>till</strong> Valhall. Många folk i norra<br />
Europa, Nordamerika och Asien<br />
trodde att <strong>norrsken</strong>et var ett<br />
ställe där de avlidna bodde.<br />
Men du fick bara komma dit<br />
om du dött en våldsam eller för<br />
ti<strong>dig</strong> död. Alltså om du var ett<br />
barn <strong>som</strong> gått bort eller om du<br />
dött i krig eller mördats eller<br />
tagit ditt eget liv.<br />
Viktigt för våra förfäder var<br />
att visa aktning och respekt för<br />
<strong>norrsken</strong>et. Att försöka locka<br />
det <strong>till</strong> sig genom att vissla<br />
kunde gå – men det var riskabelt!<br />
Från Norge finns en berättel<strong>se</strong><br />
om en yngling <strong>som</strong> retades<br />
så ofta med <strong>norrsken</strong>et att det<br />
<strong>till</strong> slut gick <strong>till</strong> angrepp och<br />
dödade honom. n<br />
Hemmets Journal nr 4 / 2012<br />
79
Change language