Norn projektet - Svenska Jägareförbundet

100% 

80% 

60% 

40% 

20% 

0% 

Skadeinventeringar i Norn 

ÄBIN 2001-2004 (1-4m) 

7,3 10,1 7 7,6 

2001 

2,5 m 

2002 

2,5 m 

2003 

2,5 m 

2004 

2,5 m 

Färsk skada, % 

Älgskada 

Färsk älgskada 

Oskadad

Reproduktion Norn 2005 

Kommentar: Vi har samlat in livmödrar under årets jakt. Dessa har vi analyserat och tittat på 

gulkroppar. I beräkningen ingår inte kvigor. Ej heller de kossor från vilka det lämnats skadade eller 

ofullständiga livmödrar. 

45 

40 

35 

30 

25 

20 

15 

10 

Totalt kossor: 40 st 

Med gulkropp: 33 st 

Reproduktion: 83% 

5 

0 

Norn 2005 reproduktion 83% 

Kor Gulkropp Tom 

Serie1

ÄLGSTAMMENS ÅLDERSSAMMANSÄTTNING OCH 

REPRODUKTION I 

NORN 

Foto: Andreas Norin 

Maj 2004

SAMMANSTÄLLNING 

BAKGRUND 

Som ett led i att bygga upp en lokal älgförvaltning inom det s k Nornområdet 

fortsatte jägarna den årliga insamlingen av data och material från fällda älgar 

under höstjakten 2003. Avsikten är att: 

• Ge jägarna och markägarna bra underlag för framtida 

avskjutningsplaner. 

• Följa stammens utveckling vad gäller sammansättning (t ex 

åldersfördelning) och kvalitet (t ex kalvproduktion, slaktvikter och 

hornutveckling). 

• Öka samarbetet över större förvaltningsområden. 

Det är viktigt att denna information samlas in årligen. Från Norn 

finns liknande information från 2001. 

Kor 

2001 2002 2003 Medel 

Medelålder (ej kalv) 4,2 4,0 4,9 4,4 

Slaktvikten (ej kalv) 165 158 153 158 

Slaktvikten (kalv) 61 66 65 65 

Reproduktion 0,96 0,72 1,27 0,93 

Tjurar 

NORN 

Medelålder (ej kalv) 2,9 2,5 2,9 2,7 

Slaktvikten (ej kalv) 179 169 157 164 

Slaktvikten (kalv) 65 69 68 68 

Taggantal 2,0 4,6 4,9 4,7 

1 

Norn

% av alla tjurar 

35% 

30% 

25% 

20% 

15% 

10% 

5% 

0% 

• 

• 

• 

• 

ÅLDERSFÖRDELNING 

Tjurarnas ålderssammansättning 

Kornas ålderssammansättning 

Norn 

25% 


1 3 5 7 9 11 13 15 17 19 

Ålder 

2003 

Medel 

? 

% av alla korna 

20% 

15% 

10% 

5% 

0% 

1 3 5 7 9 11 13 15 17 

Efter några års insamling kan vi göra en 

"rekonstruktion” av älgstammen med hjälp av 

denna information och bl a skatta täthet olika år. 

Ålder 

KOMMENTARER 

Fortfarande inga riktigt gamla tjurar i avskjutningen. Sannolikt 

beroende på varaktigt, hårt jakttryck som i sin tur sänkt medelåldern i 

tjurstammen. 

Lägre jakttryck på korna leder till högre medelålder än bland tjurarna (vilket 

är vanligt i många områden). Varje år skjuts några kor i Norn, som är äldre 

än 15 år (se figuren ovan). 

Den något lägre andelen hondjur i de yngre åldersklasserna beror delvis på 

att jägarna fördelar jakttrycket över flera åldersklasser än bland tjurarna. 

Generellt dominerar unga älgar i materialet. Det har dock lämnats in 

förhållandevis få ungdjur under 2003. Är dessa utplockade före inlämnande? 

2 

2003 

Medel 


% av viss ålder och yngre 

• 

• 

• 

SANNOLIKHETEN ATT DÖ VID EN VISS ÅLDER 

100% 

90% 

80% 

70% 

60% 

50% 

40% 

30% 

20% 

Dödsrisk 

0 2 4 6 8 10 12 14 16 18 

Ålder 

Kor 

Tjurar 

KOMMENTARER 

Föregående åldersdiagram kan skrivas om som en 

dödlighetskurva där man adderar dödligheten för varje 

åldersklass. 

Tjurarnas dödlighet ökar snabbt. Vid 5 år har ca 90% dött. 

Vid samma ålder har ca 80% av korna dött. 

En effekt av detta är att antalet trofétjurar med nuvarande 

jakttryck är förhållandevis litet. Av de hankalvar som föddes 

för fem år sedan har således knappt 10 djur överlevt till i år! 

3 



• 

• 

Medelantalet taggar 

10 

8 

6 

4 

2 

0 

HORNUTVECKLING 

Hornutveckling 


0 2 4 6 8 10 

Ålder 

Medel 

KOMMENTARER 

Hornutvecklingen bland tjurar i Norn är relativt snarlik den i 

andra älgstammar i Bergslagen. 

Eftersom endast ett fåtal tjurar uppnår kapital ålder är det svårt 

att beskriva hornutvecklingen bland de äldre djuren. 

4 


• 

• 

• 

Medelmassa (kg) 

260 

240 

220 

200 

180 

160 

140 

120 

100 

80 

60 

VIKTUTVECKLING 

Slaktvikt hos Kor och Tjurar 


Ko 

Tjur 

0 2 4 6 8 10 

Ålder 

KOMMENTARER 

Handjuren är generellt tyngre än hondjuren även om medelvikten bland 

kalvar och fjolingar skiljer sig relativt lite mellan könen. 

Korna blir sällan tyngre än 170-180 kg medan fullvuxna tjurar i 

genomsnitt är 30-40 kg tyngre. 

I och med inläggning i databasen får vi betydligt fler viktuppgifter på 

kalvar! De är viktiga för att avläsa trender i kroppsutvecklingen hos 

älgarna. Den genomsnittliga kalvvikten har varit relativt konstant under 

insamlingsåren och ungefär i nivå med andra älgstammar i Bergslagen. 

Det är ännu för få år av insamlande för att kunna utläsa trender i 

viktutvecklingen 

Var noga att mäta med vågar. Gissa inte eller basera vikten 

enbart på t ex ett bogmått. 

5 


• 

• 

• 

• 

Medelantalet utstötta ägg 

1,50 

1,25 

1,00 

0,75 

0,50 

0,25 

0,00 

Kornas åldersberoende-reproduktion 


Medel 

0 2 4 6 8 10 12 14 16 18 20 

Ålder 

KOMMENTARER 

Sannolikt producerar älgkorna i Norn ungefär lika mycket 

kalv som i flera andra älgstammar i Bergslagen. 

Karaktäristiskt för dessa är att en relativt liten andel av kvigorna 

går i brunst (mätt genom ovarieanalyser). 

Orsaken till den relativt höga fruksamheten bland korna som fälldes 

2003 var sannolikt orsakad av att andelen 1-årskvigor var 

förhållandevis låg (se tabellen på sid. 1 samt figuren på sid. 2). 

Endast en mindre andel av de vuxna korna föder tvillingkalvar. 

6 


SLUTSATSER 

• Hösten 2003 kunde jägarna i Norn använda sig av en databas för första gången! 

Väsentliga uppgifter om älgarna, framtagande av rapportblanketter samt löpande rapportering 

har väsentligt underlättats på detta sätt. 

• I vissa fall har dock jaktlagen inte registrerat älgens löpnummer från blanketten i databasen. 

Detta gör att det är svårt att koppla ihop data om vikter, datum, reproduktion, ålder m.m. till 

rätt älg. Kom alltså ihåg att lägga in älgens id.nummer när ni registrerar andra 

uppgifter i databasen! Använd sedan detta nummer på allt material som skall 

analyseras. 

• I de listor som kommer i slutet av rapporten kan det därför saknas vissa data eller djur. Listan 

med älguppgifter omfattar i huvudsak de älgar där vi haft möjlighet att analysera 

material. I den mån jaktlagen själva lägger in uppgifter finns dessa lätt åtkomliga i 

redovisningen i databasen (det är bara att söka igenom uppgifterna från de fällda 

djuren 

genom att klicka in sig på resp jaktlag i tabellen där alla skjutna älgar redovisas). 

• Använd de blanketter som automatiskt 

skapas i databasen (det finns en funktion för 

detta när man loggar in i sitt jaktlag). 

----------------------- 

• Kalvproduktionen 

i Norn är medelgod och jämförbar med många andra älgstammar i 

Bergslagen. 

• Utlämna inte fjolingar från insamlingen av käkar och livmödrar! 

Även om ni anser att ni 

kan åldersbestämma dessa djur vill vi ha in alla uppgifter och organ. 

• Skev könskvot bland de vuxna (många kor och få tjurar) skapar en relativt hög tillväxttakt 

i 

stammen. Denna måste i sin tur balanseras med en förhållandevis hög avskjutning. 

• Det finns sannolikt få gamla tjurar i Norn. 

----------------------- 

• I den kommande måldiskussionen 

bör man ha tydliga anvisningar hur man vill att stammen 

skall vara sammansatt. 

KOM IHÅG ATT VÄRDET AV DENNA TYP AV MATERIAL ÖKAR FÖR VARJE ÅR 

MAN SAMLAR IN DATA! INFORMATIONEN BLIR EN VIKTIG DEL I DEN FRAMTIDA 

KONTROLLEN 

AV ÄLGSTAMMENS UTVECKLING. 

I följande listor finns uppgifter om fällda älgar. Vissa 

uppgifter saknas eller har inte kunnat avläsas från 

inlämnade blanketter. I de fall t ex åldrar saknas har älgarna 

utelämnats. 

Observera att äggstock 1 resp äggstock 2 står för de 

äggbildningar som hittats i endera äggstocken (1 ägg 

motsvarar ungefär en kalv). 

7 


OMRÅDE 

JAKTLAG/UPPGI 

FTSLÄMNARE 

ÄLG NR. 

Jaktår 

Norn Persbodarna-Brännanbo JKL 2003 03-10-18 tjur 2 192 4 

Norn Persbodarna-Brännanbo JKL 2003 03-10-15 tjur 4 198 10 

Norn Persbodarna-Brännanbo JKL 2003 03-10-19 ko 2 160 0 0 

Norn Solvarbo Jaktvårdsförening 2003 03-10-15 ko 0 72 

Norn Solvarbo Jaktvårdsförening 2003 03-10-16 ko 0 70 

Norn Solvarbo Jaktvårdsförening 2003 03-10-17 tjur 1 117 30 2 

Norn Solvarbo Jaktvårdsförening 2003 03-10-17 tjur 5 235 80 7 

Norn Solvarbo Jaktvårdsförening 2003 03-10-15 ko 2 150 1 0 



Norn Vikmanshyttebruks JK 21-22-2003-1 2003 03-10-17 tjur 5 237 


Norn Vikmanshyttebruks JK 21-22-2003-11 2003 03-10-19 ko 5 172 






Norn Vikmanshyttebruks JK 21-22-2003-17 2003 03-10-24 tjur 203 






Norn Vikmanshyttebruks JK 21-22-2003-22 2003 03-10-26 tjur 7 246 7 



Norn Vikmanshyttebruks JK 21-22-2003-3 2003 03-10-17 tjur 0 


Norn Vikmanshyttebruks JK 21-22-2003-5 2003 03-10-17 tjur 6 277 105 12 





Norn Nyhyttan 21-23-2003-1 2003 03-10-13 ko 0 60 

Norn Nyhyttan 21-23-2003-10 2003 03-10-26 ko 0 74 

Norn Nyhyttan 21-23-2003-11 2003 03-11-02 tjur 0 

Norn Nyhyttan 21-23-2003-2 2003 03-10-13 tjur 4 180 80 4 


Norn Nyhyttan 21-23-2003-4 2003 03-10-14 ko 7 173 2 0 


Norn Nyhyttan 21-23-2003-6 2003 03-10-15 tjur 0 75 



Norn Nyhyttan 21-23-2003-9 2003 03-10-25 ko 1 118 0 . 

Norn Luråsen (Luråsbergets jaktklubb) 21-24-2003-10 2003 03-10-19 ko 2 163 1 0 


Norn Luråsen (Luråsbergets jaktklubb) 21-24-2003-12 2003 03-11-02 tjur 6 240 104 9 

Norn Luråsen (Luråsbergets jaktklubb) 21-24-2003-13 2003 03-11-23 ko 0 61 







Norn Klämshyttans JKL 2003 03-10-26 tjur 0 72 

Norn Klämshyttans JKL 2003 03-10-26 tjur 216 4 

8 

DATUM 

KÖN 

ÅLDER 

SLAKTVIKT 

gulekropp 1 

gulekropp 2 

UTLÄGG 

ANTAL TAGGAR 


ANMÄRKNING

Norn Klämshyttans JKL 2003 03-10-26 ko 188 

Norn Jälkarlbyn-Ingvallsbenning 21-26-2003-1 2003 03-10-13 tjur 2 226 4 



Norn Nås Södra 2003 03-10-18 ko 0 67 

Norn Nås Södra 2003 03-11-03 tjur 2 

Norn Nås Södra 2003 03-10-18 tjur 2 191 78 4 

Norn Nås Västra 2003 03-10-14 tjur 0 79 

Norn Nås Västra 2003 03-10-25 tjur 160 2 

Norn Eriksmatsbo-Däljebäckens 21-29-2003-1 2003 03-10-14 tjur 3 249 70 5 

Norn Eriksmatsbo-Däljebäckens 21-29-2003-2 2003 03-10-14 tjur 138 2 

Norn Eriksmatsbo-Däljebäckens 21-29-2003-3 2003 03-10-16 tjur 0 70 

Norn Brunnsjöbergets Älgjaktsklubb 21-34-2003-1 2003 03-10-20 tjur 3 76 4 

Norn Brunnsjöbergets Älgjaktsklubb 21-34-2003-2 2003 03-11-08 ko 2 152 1 0 

Norn Brunna-Nibble VVO 2003 03-10-17 tjur 64 4 

Norn Hamre Nora 2003 03-10-18 tjur 10 

Norn Hamre Nora 2003 03-10-18 tjur 2 

Norn Bålsjö Jaktlag 2003 03-10-14 ko 0 70 

Norn Bålsjö Jaktlag 2003 03-10-13 tjur 216 66 4 

Norn Bålsjö Jaktlag 21-41-2003-1 2003 2 

Norn Norbergs Västra 21-42-2003-1 2003 03-11-12 tjur 2 2 

Norn Norbergs Västra 21-42-2003-2 2003 03-11-12 tjur 3 2 

Norn Norrgården 2003 03-11-01 tjur 0 69 

Norn Flängans JKL 21-45-2003-1 2003 03-10-25 ko 196 

Norn Flängans JKL 21-45-2003-4 2003 2 0 . 

Norn Nordansjö JKL 2003 03-10-17 tjur 0 76 

Norn Nordansjö JKL 2003 03-11-16 ko 0 79 



Norn Nordansjö JKL 21-48-2003-01 2003 03-10-24 tjur 3 237 88 8 

Norn Nordansjö JKL 21-48-2003-02 2003 03-10-25 tjur 2 165 2 

Norn Älgbergets JVF 2003 03-10-24 tjur 0 70 

Norn Älgbergets JVF 21-49-2003-1 2003 03-10-13 ko 3 1 0 

Norn Djupen 2003 03-11-10 tjur 120 2 

Norn Häste JKL 21-51-2003-3 2003 03-10-14 tjur 6 225 92 6 

Norn Häste JKL 21-51-2003-4 2003 03-11-01 ko 5 180 1 0 

Norn Häste JKL 21-51-2003-5 2003 03-11-08 ko 0 58 

Norn Fraggs JKL 2003 03-11-10 ko 134 

Norn Norrskog 21-54-2003-01 2003 03-10-23 tjur 1 60 2 

Norn StoraEnso rep. 21-55-2003-1 2003 03-10-22 ko 4 162 1 0 

Norn StoraEnso rep. 21-55-2003-2 2003 03-10-30 tjur 0 53 

Norn StoraEnso rep. 21-55-2003-3 2003 03-10-30 tjur 4 196 97 8 

Norn StoraEnso rep. 21-55-2003-4 2003 03-10-30 tjur 6 206 14 

Norn StoraEnso rep. 21-55-2003-6 2003 03-11-05 tjur 7 77 4 

Norn StoraEnso rep. 21-55-2003-5 2003 ko 1 0 

Norn Matsbo JKL 21-58-2003-1 2003 03-10-18 tjur 1 135 2 

Norn Matsbo JKL 21-58-2003-10 2003 03-10-17 ko 188 

Norn Matsbo JKL 21-58-2003-11 2003 03-10-19 ko 0 78 

Norn Matsbo JKL 21-58-2003-12 2003 03-10-19 tjur 0 66 

Norn Matsbo JKL 21-58-2003-13 2003 03-10-19 ko 10 192 2 0 











Norn Matsbo JKL 21-58-2003-23 2003 03-10-25 ko 2 152 0 . 


9 





Norn Matsbo JKL 21-58-2003-28 2003 03-10-28 tjur 2 158 53 4 













Norn Skånbergets JKL 21-62-2003-1 2003 03-10-14 ko 8 1 . 

Norn Skånbergets JKL 21-62-2003-2 2003 03-10-15 tjur 1 10 2 

Norn Skånbergets JKL 21-62-2003-3 2003 03-10-15 tjur 1 10 2 

Norn Skånbergets JKL 21-62-2003-4 2003 03-10-19 ko 3 1 0 

Norn Skånbergets JKL 21-62-2003-5 2003 03-10-19 ko 0 

Norn Skånbergets JKL 21-62-2003-6 2003 03-11-03 tjur 3 230 84 10 

Norn Skånbergets JKL 21-62-2003-7 2003 03-11-03 ko 0 60 

Norn Bjurtjärns JKL 2003 03-10-13 tjur 0 84 

Norn Bjurtjärns JKL 21-63-2003-3 2003 03-10-14 ko 3 175 

Norn Bjurtjärns JKL 21-63-2003-4 2003 03-10-25 tjur 2 180 60 4 

Norn Bjurtjärns JKL 21-63-2003-5 2003 03-11-09 tjur 2 202 65 4 

Norn SätersStads VVO 21-64-2003-2 2003 03-10-15 ko 2 

Norn SätersStads VVO 21-64-2003-3 2003 03-10-16 ko 5 1 0 

Norn SätersStads VVO 21-64-2003-4 2003 03-10-17 tjur 2 56 4 

Norn Stora Enso Larsbo 21-66-2003-10 2003 03-10-30 ko 9 175 1 0 


Norn Stora Enso Larsbo 21-66-2003-12 2003 03-10-30 tjur 212 38 4 

Norn Stora Enso Larsbo 21-66-2003-13 2003 03-11-04 ko 1 138 





Norn Stora Enso Larsbo 21-66-2003-18 2003 03-11-06 tjur 115 2 

Norn Stora Enso Larsbo 21-66-2003-19 2003 03-11-06 ko 185 1 0 


Norn Stora Enso Larsbo 21-66-2003-21 2003 03-11-10 ko 4 171 1 . 

Norn Stora Enso Larsbo 21-66-2003-22 2003 03-11-21 ko 146 


Norn Stora Enso Larsbo 21-66-2003-4 2003 03-10-28 tjur 4 250 105 15 






Norn Grånäs JKL 21-67-2003-2 2003 03-11-08 tjur 4 223 90 11 

Norn Uvtjärns JL 2003 03-10-14 tjur 0 65 

Norn Uvtjärns JL 2003 03-11-08 ko 0 60 

Norn Uvtjärns JL 2003 03-11-01 tjur 196 98 10 

Norn Uvtjärns JL 2003 03-11-01 ko 5 195 

Norn Uvtjärns JL 2003 03-07-01 Okänt 9 

Norn Sörskogen 21-80-2003-2 2003 03-10-13 tjur 2 4 



Norn Vad 2003 03-10-13 tjur 0 89 

Norn Vad 2003 03-10-17 tjur 104 

Norn Vad 21-81-2003-2 2003 03-10-15 ko 115 

10 


Norn Sörbo 2003 03-10-16 tjur 0 

Norn Sörbo 21-82-2003-1 2003 03-10-26 ko 2 164 2 0 

Norn Gruvans 2003 03-10-25 ko 185 

Norn Gruvans 2003 03-10-25 tjur 0 75 

Norn Bjurfors personal 2003 03-10-15 tjur 0 65 

Norn Bjurfors personal 2003 03-10-15 ko 0 65 

Norn Bjurfors personal 2003 03-11-08 tjur 0 80 

Norn Bjurfors personal 21-102-2003-6 2003 03-10-29 tjur 3 185 97 6 

Norn Bjurfors personal 21-102-2003-7 2003 03-10-25 tjur 4 220 88 8 

Norn Vantbo 21-103-2003-1 2003 03-10-13 tjur 2 

Norn Vantbo 21-103-2003-2 2003 03-10-15 ko 2 0 

Norn Grytnäs v: 21-104-2003-1 2003 03-10-13 ko 2 1 0 

Norn Holmtjärn 2003 03-10-14 ko 0 61 

Norn Holmtjärn 2003 03-10-15 tjur 0 80 


Norn Holmtjärn 2003 03-10-13 tjur 3 121 2 

Norn Holmtjärn 2003 03-10-14 tjur 3 110 2 

Norn Holmtjärn 2003 03-10-16 tjur 6 8 





Norn Romme 2003 03-10-13 ko 0 65 

Norn Romme 2003 03-10-16 tjur 0 80 

Norn Romme 2003 03-10-16 tjur 0 65 


Norn Romme 2003 03-10-13 tjur 3 120 2 

Norn Romme 2003 03-10-13 tjur 4 140 4 




Norn Koppslahyttan 2003 03-10-13 ko 0 58 


Norn Koppslahyttan 2003 03-10-14 tjur 4 250 6 






Norn Sellnäs distrikt 2003 03-10-14 tjur 0 84 



Norn Sellnäs distrikt 2003 03-10-13 tjur 3 161 2 

Norn Sellnäs distrikt 2003 03-10-13 tjur 3 175 6 


Norn Sellnäs distrikt 2003 03-10-13 ko 1 105 

Norn Sellnäs VVO 2003 03-10-15 tjur 0 60 

Norn Sellnäs VVO 2003 03-10-13 tjur 3 162 6 

Norn Sellnäs VVO 2003 03-10-13 tjur 5 192 8 

Norn Sellnäs VVO 2003 03-10-13 ko 13 169 

Norn Sellnäs VVO 2003 03-10-14 ko 3 163 

Norn Skärsjö 2003 03-10-14 ko 3 161 



Norn Sångberget 2003 03-10-14 tjur 0 75 

Norn Sångberget 2003 03-10-17 ko 0 65 

Norn Sångberget 2003 03-10-19 ko 0 56 

Norn Sångberget 2003 03-11-08 tjur 220 9 

Norn Sångberget 2003 03-10-14 ko 160 

Norn Djusa-Koberga 21-114-2003-2 2003 03-11-09 ko 8 2 0 

Norn Djusa-Koberga 21-115-2003-1 2003 03-11-05 tjur 4 226 92 11 

Norn Vibberbo/Boman 2003 03-10-21 tjur 0 

11 


Norn Årnebo-Bråfors 21-118-2003-3 2003 03-10-13 tjur 5 194 81 4 

Norn Årnebo-Bråfors 21-118-2003-4 2003 03-11-02 ko 2 168 1 0 

Norn 2003 03-10-26 tjur 4 4 

Norn 2003 03-10-24 tjur 3 181,5 4 

Norn 2003 tjur 4 246 

Norn 2003 tjur 2 203 

Norn 2003 03-10-24 ko 3 190 1 

Norn 2003 1 

Norn 2003 ko 5 1 1 





Norn 2003 03-10-17 tjur 2 209 5 


Norn 2003 03-10-18 tjur 2 



Norn 2003 5 199 1 

Norn 2003 1 0 0 


Norn 2003 ko 3 225 1 0 

Norn 2003 03-10-18 ko 2 199 1 0 

Norn 2003 03-10-19 ko 1 143 0 0 


Norn 2003 4 1 . 

Norn 2003 03-10-17 180 0 . 

Norn 2003 03-10-26 tjur 0 

Norn 2003 0 0 

Norn 2003 1 0 

Norn 2003 

12 


Detta arbete är utfört av 

Svensk Naturförvaltning AB 

Tel: 0581-660970 Adr: Pl. 5260 

0304-21702 711 98 RAMSBERG 

e-mail: vilt@telia.com

Rapport 14-2005 

Spillningsinventering av älg i Norn 

Foto: Magnus Nyman 

Foto: Jonas Lemel 


Juni 2005 

Rapporten är beställd av: 

Bergvik Skog 

Svenska Jägareförbundet 


www.naturforvaltning.se

Bakgrund 


Foto: Magnus •Nyman För varje trakt bestäms hur många provytor som skall fördelas 

på linjen. I Norn fördelades 40 provytor på varje trakt. Per år 

har har cirka 3000 provytor inventerats vilket ger mycket god 

precision i skattat index. 

1 

Norn 2005, Sv. Naturförvaltning AB 

Spillningsinventering är en av flera möjliga metoder för att ta fram index över 

klövviltstammars utveckling. Metoden har framför allt använts inom forskningen 

men har under senare år blivit ett intressant komplement till flyginventeringar 

eftersom det även går att beräkna antal djur i inventeringsområdet. Om 

spillningsmetoden skall användas för att göra täthetskattningar behöver man 

veta hur många spillningshögar som viltslagen producerar per dygn. 

Skall spillningsräkningen bli användbar som ett index krävs att man samlar 

uppgifter årligen. För att bygga en långsiktig övervakning av älgstammens 

utveckling i Norn gjordes första spillningsräkningen våren 2004. 

Förvaltningsområdet i Norn omfattar ca 160 000 ha och sträcker sig mellan 

Ludvika – Borlänge – Avesta och Fagersta. Resultaten som redovisas i rapporten 

avser både år 2004 och 2005. Spillningsräkningarna ingår som en viktig del i 

förvaltningsarbetet och kommer att utvärderas tillsammans med övriga metoder 

som används i älgförvaltningssystemet i Nornprojektet. Projektutvärderingen 

skall avrapporteras under 2007. 


Metodik 

Metoden är enkel och kräver ingen avancerad utrustning. I korthet går den till 

på följande sätt: 

• Räkning av spillningshögar görs så sent som möjligt på våren 

innan markvegetationen börjat grönska. 

• Räkningar sker i provytor som helst är 100 m 2 stora. 

• Provytorna läggs ut längs linjer (trakter) utformade som kvadrater 

så att inventeraren återkommer till startpunkten när räkningarna 

är klara. 

• Inventeraren får startpunkten för trakten. Från denna stegar 

eller GPS-navigerar inventeraren till centrum för provytorna. 

• I Norn sammanfaller trakterna för spillningsräkning med de ytor 

som flyginventeras med några års intervaller. Detta gör att 

älgarnas fördelning i landskapet jämföras mellan metoderna. 

• Provytorna måste läggas ut slumpmässigt. Om fördelas över 

vissa terrängtyper eller till platser där man förväntar sig att det 

finns älg kommer resultatet av inventeringarna att bli missvisande.

Spillningsräkning bör i första hand användas som en indirekt metod att räkna 

älg. Resultaten används alltså inte för att beräkna och skatta älgtäthet. I 

stället blir de årliga räkningarna index som beskriver stammens relativa utveckling 

med tiden. Kombinerar man sedan inventeringsresultat från spillningsräkninar, 

flyginventeringar och ÄlgObs går det modellera den verkliga älgtätheten i området 

med bättre precision än om bara en metod används. Ett ofrånkomligt krav är 

dock att mätningarna är oberoende av varandra. 

Om man vill beräkna hur många älgar som finns i ett inventeringsområde via 

spillningsräkningar behöver man säkra uppgifter om: 

• Hur många dygn som förflutit sedan lövfällningen till tidpunkten 

för spillningsräkningen. 

• Hur många spillningshögar en älg i genomsnitt producerar under 

ett vinterdygn. 

• Hur många spillningshögar det i genomsnitt fanns per provyta. 

I rapporten har beräknats ett täthetsindex som bygger på antagandet att 

lövfällningen i genomsnittligt är klar 15:e oktober. Antalet möjliga dagar är 

alltså antalet dagar fram till det datum då räkningen gjordes. Litteraturuppgifter 

om hur många spillningshögar en älg producerar per dygn varierar. Allt i från 12 

högar per dygn till över 30 högar per dygn. Skall spillningsindexet göras om till 

en täthetsskattning måste kunskap inhämtas om medelproduktionen av 

spillningshögar i Norn. Någon sådan finns inte. Därför har inte några 

täthetsskattningar beräknats. 

Värt att notera är att resultaten från våren 2004 bygger på räkningar som 

utfördes av personal från Svensk Naturförvaltning AB. Under år 2005 räknades 

40 % av trakterna med samma personal som föregående år och resterande 

trakter av frivilliga jägare från området. 

Resultat 

Index av täthet 

Skattat täthetsindex från spillningsräkningarna har ökat från 91,9 år 2004 till 

114,8 år 2005 (Tabell1). Det är inte troligt att den skattade indexökningen om 

25 % motsvarar samma ökning i älgstammen. Det finns flera möjliga orsaker, 

som dessutom kan samverka, till att en skillnad observeras mellan åren. Exempel 

på sådana är årsvariationer i spillningsproduktion bland älgarna, mätfel och 

faktisk uppgång i stammen. Antalet provytor får anses vara tillräckligt för att 

följa den numerära utvecklingen i stammen och att översiktligt beskriva den 

geografiska fördelningen av älgarna i området. Fortsatta räkningar kommer att 

visa om årets uppgång i spillningsfrekvens var verklig. 

2 

Norn 2005, Sv. Naturförvaltning AB 

Tabell 1. Resultat och bakgrundsinformation från spillningsinventeringarna i Norn 

år 2004 och 2005. 

År 

Antal 

provytor 

Höstdatum Vårdatum Spillningsdagar Täthetsindex 

± SE95% 

2004 3143 15/10 10/5 208 91,9 ± 10,7 

2005 2889 15/10 27/4 195 114,8 ± 12,8

Att fler spillningshögar räknades in år 2005 stöds av ÄlgObs som också 

visade ökad observationsfrekvens jämfört med det föregående året. Det kan 

också konstateras att skademätningarna i Norn under våren 2005 tyder på 

förhöjd skadefrekvens i tallungskog jämfört med föregående år (redovisas i en 

särskild rapport). 

Fördelningen av olika antal funna spillningshögar i provytorna redovisas i 

fig 1. Den visar att de flesta provytorna inte har några spillningshögar. Det är 

också det mönster man skall förvänta sig eftersom provytorna är små och att 

spillningsproduktionen ofta sker klumpvis i terrängen. 

Antal provytor 

2500 

2000 

1500 

1000 

500 

0 

Geografisk fördelning 

0 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 

Antal spillningshögar 

Figur 1. Fördelningen över antalet hittade spillningshögar per provyta. 

Notera att provytor utan spillningshögar är den vanligaste 

observationen. 

År 2004 hade vi möjlighet att jämföra den geografiska fördelningen av älgar 

från flyginventering med resultaten från spillningsinventeringen. 

Samstämmigheten var påfallande god och visar att den ögonblicksbild som 

flyginventeringar ger från några dagars flygning i området har en statistiskt 

säker samstämmighet (r=0,65, p

Lantmäteriet Gävle 2004, medgivande L2004/196. 

Figur 2. Geografisk fördelning av älgar enligt spillningsräkningarna 2004 (vänstra kartbilden) 

och fördelning enligt flyginventeringen 2004 (högra kartbilden). Notera att de oberoende 

metoderna visar god geografisk överensstämmelse över älgförekomsten i Norn. 


Figur 3. Geografisk fördelning av älgar enigt spillningsräkningarna 2005. Överenstämmelsen 

av spillningsräkningarna år 2004 och 2005 är relativt god (se fig. 2 - vänstra kartbilden). 

4 

Norn 2005, Sv. Naturförvaltning AB

skadenivåerna. Det förefaller dock som om älgarna har varit något mindre 

klumpade i landskapet vintern 2005 än vad som var fallet under vintern 2004. 

Hur stor betydelse jakttryck, snödjup, tillgång på foder och andra faktorer har 

för fördelningen kan förhoppningsvis fortsatta inventeringar bidra till att förklara. 

Hur älgarna fördelar sig under andra årstider än vintern och under jakten är 

oklart, men det är sannolikt att en viss utspridning i området sker från de 

älgtätaste områdena på kartan. Någon vandring i egentlig mening är inte trolig, 

det rör sig snarare om säsongsbundna förflyttningar på några kilometer. 

Kommentarer 

Med det upplägg som spillningsräkningen har i detta område kan metoden bara 

användas som ett index. Precis som ÄlgObs och motsvarande metoder är. 

Resultaten kan sedan kalibreras mot exempelvis flyginventeringar. Man bör 

alltså inte använda resultaten i detta skede som skattningar av älgtätheten i 

Norn och sedan basera avskjutning efter den. Risken är stor att det blir allvarliga 

felkalkyler som inte svarar mot det mål man har för avskjutning med oönskad 

utveckling av älgstammen. 

Det är därför viktigt att resultat från indirekta täthetsskattningsmetoder, 

som spillningsräkning och ÄlgObs, vägs samman med andra metoder i speciella 

beräkningsmodeller. På så sätt kan olika oberoende inventeringar, som i sig alla 

har en viss osäkerhet, bidra till att höja precisionen i årliga täthetsskattningar 

av älgstammen och dess utveckling. 

Av ovan nämnda skäl skall spillningsräkning utföras årligen. 

Spillningsräkningarna bidrar då med ett bra mått på utvecklingstrenden för 

älgstammen i Norn. Helst bör dock spillningsräkningen användas tillsammans 

med andra metoder. 

Anledningen till att man inte skall använda spillningsresultaten som ett 

täthetsmått beror på att det saknas kunskap om hur många spillningshögar 

älgarna avger per dygn i Norn. Studier har visat att spillningsfrekvensen kan 

variera mellan individer, säsonger och områden beroende på innehåll och tillgång 

till föda. 

Det är viktigt att data från spillningsräkningen kvalitetssäkras genom årlig 

utbildning av inventerarna. Erfarenheter visar också tydligt att spillningsräkning 

bör utförs av ett begränsat antal personer. Risken för fel minskar betydligt om 

få personer engageras i inventeringarna. Om möjligt bör arbetet utföras av 

yrkesmän. 

Kom i håg att spillningsräkning även är användbar för andra klövviltarter. 

Man skall dock anpassa provytornas storlek till djurslag. Vid räkning av 

rådjursspillning är vanligtvis 10m 2 en lämplig stickprovsyta. 

Arbetet har utförts av: 


Pl 5260 

SE-711 98 RAMSBERG 

0581-660970, 0304-21702 

info@naturforvaltning.se 

www.naturforvaltning.se 

5 

Norn 2005, Sv. Naturförvaltning AB

Rapport 15-2005 

Skador på tallungskog orsakade av 

älgbete Norn 

Foto: J Lemel 

Juli 2005 

Rapporten är beställd av: 

Bergvik Skog 



Bakgrund 

1 

Skador i Norn 2005, Sv. Naturförvaltning AB 

För att få bättre kunskap om totala älgskadesituationen i Norn samt 

för att påbörja en långsiktig övervakning av skadeutvecklingen i 

tallungskogar, inleddes under våren 2002 omfattande inventeringar på 

såväl bolagsmarker som privatmarker. Skademätningar har gjorts med 

samma rutiner och personal varje vår sedan dess. Rapporten redovisar 

i korthet de viktigaste resultaten med hjälp av korta kommentarer 

och tabeller och diagram. Metodiken för hur skademätningarna utförs 

är i väsentliga delar densamma som ÄBIN, finns beskriven på annat 

håll. Grundförutsättningarna för årets inventeringar beskrivs i Tabell 1. 

Skademätningarna ingår också som en viktig del i ett operativt 

älgförvaltningsprogram även kallat ”Nornprojektet”. Inom ramen för 

detta skall förvaltningsprocessen följas upp och utvärderas med 

avseende på metoder, genomförande och mål. Projektet avslutas och 

avrapporteras under 2007. Därefter skall älgförvaltningen årligen samla 

uppgifter om älgstam och skador för löpande bearbetning och analys. 

Tabell 1. Grundinformation från skadeinventeringarna i Norn. 

År 

Antal 

provytor 

Hur älgar betar 

Inventerad 

areal (ha) 

Antal tallar / ha 

± SE 

Antal granar / ha 

± SE 

Medelålder 

(år) 

2005 900 487 1304 ± 99 1104 ± 102 9,9 

Älgarnas betesmönster beror på flera orsaker. Därför är det ofta svårt 

att förklara varför och förutsäga hur betespåverkan och skador i olika 

bestånd uppstår. När älgarna återkommer till samma bestånd vid flera 

tillfällen ackumuleras betning och skador. I extremfallen väljer älgarna 

att beta helt obetade tallar varje gång de är på återbesök eller så 

återkommer de till samma tallar vid upprepade tillfällen. Genomsnittet 

för hur älgar betar ligger någonstans mitt emellan. Alltså att älgarna 

väljer att beta både på redan betade / skadade såväl som på obetade 

Foto: J Lemel

oskadade stammar. Det är just denna återbetningsgrad, i kombination 

med den totala betningen (skadegraden), som är viktig att mäta på 

årlig basis. Det räcker inte att bara mäta färska skador under ett år. 

Det är också viktigt att förstå att det inte finns enkla samband 

mellan skadenivåer och älgtäthet. Till exempel kan samma älgtätheter 

ge helt olika skadeomfattningar i olika områden. Om man årligen mäter 

skadeomfattningen som man gör i Norn, blir det möjligt att visa hur 

sambandet mellan älgtäthet och skador ser ut. 

Vad man behöver mäta 

Det bästa sättet att mäta förändringar i skadeomfattning mellan år, är 

att räkna färska skador som tillkommit senaste året. Om andelen 

tallstammar med färska skador separeras från tallstammar med äldre 

skador är det möjligt att göra en prognos över: 

• risken att oskadade stammar kommer att betas 

• återbetningssannolikheten på redan betade stammar 

Om bestånden i ett område följs upp på årlig basis, gör 

beräkningsmodellen det möjligt att ta hänsyn till årsvariationer i 

skadeomfattningen samt hur beståndsålder påverkar variationen i betet 

och skadeomfånget. 

Fördelning av skador i ålder och skadetyp 

Toppskottsbetning och barkgnag har varit vanligast i Norn under alla 

åren mätningar utförts. Sammantaget finns inget tydligt samband mellan 

skadetyp och ålder. Toppskottsbetning är visserligen något vanligare 

hos unga tallar medan toppbrott och barkgnag är vanligare i de äldre 

bestånden. 

Föregående år var bete på toppskott och barkgnag ungefär lika 

omfattande. Vårens inventeringar visade på att toppskadorna hade 

ökat och var ca 25 % vanligare än barkgnag (Tabell 2). Båda 

skadetyperna har dock ökat i omfattning jämfört med 2004. 

Betraktas de ackummulerade skadorna på beståndsnivå, 

inkluderande alla skadetyper, minskar skadefrekvensen svagt med 

stigande andel tall i bestånden. För övrigt tycks skadefrekvensen tycks 

vara relativt oberoende av beståndsstorleken. Mönstret har var ungefär 

detsamma både år 2004 och 2005 i Norn. 

Tabell 2. Fördelning av färska skador i Norn år 2005. 

Antal stammar Andel (%) ± SE95% 

Toppbete 311 5,5 ± 0,68 

Stambrott 37 0,6 ± 0,24 

Barkgnag 248 4,4 ± 0,61 

2 

Skador i Norn 2005, Sv. Naturförvaltning AB

Andel (%) 

100 

80 

60 

40 

20 

0 

75,8 

13,9 


A B C D 

Skadekategori 

Figur 1. Fördelningen av olika skadekategorier i Nornområdet 

2005. Kategori A beskriver procentandelen oskadade stammar, 

B andelen stammar med enbart äldre skador, C beskriver 

andelen nya skador på tidigare skadade stammar och D 

andelen nya skador på tidigare oskadade stammar. 

Genom att dela upp skadorna i olika åldrar kan man urskilja äldre 

skador från färska skador. I mätningar skiljer vi på skador som uppstått 

under senaste året (färska skador), under fjolåret eller alternativt som 

äldre skador. Andelen oskadade stammar under 2005 var 75,8 % 

(figur 1), vilket var något lägre än föregående år (79,2 %). 

Det är viktigt att skilja på stammar som skadas för första gången 

(stapel D i figur 1) från stammar som både har färska skador men 

också tidigare varit utsatta för älgbete (stapel C i figur 1). Ser vi till den 

totala andelen färska skador (inkluderande ombetade stammar) har 

skadorna ökat med nästan 50 % sedan 2004 (6,9 % mot 10,3 %; 

figur 2). Kraftiga ökningar har också observerats på angränsande 

marker i Hofors och Garpenberg under våren 2005. Detta antyder att 

betesmönstret fanns även bland älgarna utanför Norn. 

Jämförs enbart färska skador på oskadade stammar har andelen 

skador ökat från 4,1 % år 2004 till 7,4 % år 2005. Orsaken till denna 

ökning av skador är inte utredd men kan bero på att älgrna väljer att 

beta toppskott i yngre bestånd. Detta kan i sin tur vara en allvarlig 

signal att älgen på ett tidigt stadium försämrar den möjliga 

foderproduktionen i tallungskogen, vilket då skulle inleda en ökning i 

skadebilden. 

Sannolikt beror skadeökningen inte enbart på en motsvarande 

ökning av älgstammen även om spillningsinventeringen visar på en 

ökning av vinterstammen mellan år 2004 och 2005 (se Svensk 

Naturförvaltning: Rapport 14-2005). Förutom täthetsförändringar i 

vinterstammen kan förändringarna möjligen förklaras av viss 

slumpartad variation i urvalet av bestånd och inte minst årsvariationer 

3 

2,9 

7,4

Tabell 3. Årlig procentuell risk att tallar skadas av älgbete. 

4 

År 2004 År 2005 

Färsk skada på oskadad stam: 4,9 8,9 

Färsk skada på fjolårsskadad stam: 28,8 23,3 

Årlig skaderisk utifrån äldre skador: 4,3 3,9 

Skaderisk – ett sätt att bedöma skadeutvecklingen 

Det går att översiktligt beräkna risken för att en enskild tall kan bli 

skadad av älgbete om man vet om hur många stammar som finns 

tillgängliga för bete och hur stor förekomsten av nya skador är. Risken 

för färska skador har, liksom den totala skadenivån, gått upp mellan 

2004 och 2005. Skaderisken på oskadade stammar för år 2005 var 

8,9 % jämfört med 4,9 % för år 2004 (Tabell 3). Denna ökning 

motsvarar ungefär att 9 oskadade stammar av 100 löper risk att bli 

skadade om årets skadebild kvarstår. 

Andel färska skador (%) ± SE 95% 

12,0 

10,0 

8,0 

6,0 


i betesvanor bland älgarna till följd av skiftande förhållanden i snödjup, 

vinterns längd och liknande faktorer. Fortsatta, årliga mätningar av 

både skador och älgnumerär är nödvändiga för att få en säkrare bild 

av hur stor årsvariationen egentligen är och vad den beror på. Det bör 

påpekas att antalet provytor i Norn är ovanligt stort, vilket lägger 

grunden för en god statistisk säkerhet i materialet. Våren 2005 

inventerades 900 provytor i området. 

2002 2003 2004 2005 

År 

Figur 2. Den procentuella andelen årliga färska skador 

i Nornområdet med medelvärdets standardfel.

Älgar återvänder gärna till tidigare betade tallar. Detta mäts som 

färsk skada på fjolårsskadad stam. Mönstret syns tydligt vid årets 

liksom föregående års inventeringar. Exempelvis är skaderisken på 

stammar som skadades föregående år ca 23 %. Det finns också ett 

tydligt samband mellan bestånd med gamla skador och de som har 

färska skador. Alltså att redan tidigare hårt skadade bestånd i regel 

också har relativt mycket färska skador (figur 2). 

Består årets skaderisk, ökar antalet betade tallstammar i allt 

snabbare takt jämfört med föregående års skadenivå då skaderisken 

var 4,9 %. Figur 3 visar en prognos över utvecklingen fram till dess att 

tallarna antas passera 15 års ålder och inte längre är tillgängliga för 

älgbete. Prognosen i figur 3 förutsätter att skaderisken kommande år 

är lika stor som år 2005 vilket förvisso är osannolikt att så blir fallet. 

I beräkningarna utgår vi från att tallplantorna når beteshöjd vid fyra 

års ålder. Medelantalet av dessa stammar per ha blir utgångsvärdet 

för årets inventering. När det genomsnittliga beståndet är 15 år och 

antas ha passerat älgens möjliga beteshöjd, finns knappt 500 obetade 

tallar kvar om 2005 års skadenivå består. Skulle den årliga skaderisken 

hållas på skogsbrukets norm (2 %), skulle 1000 obetade tallar finnas 

vid samma tidpunkt (figur 3). 

Antal oskadade stammar 

1400 

1200 

1000 

800 

600 

400 

200 

0 


5 10 15 20 25 30 

Ålder (år) 

5 


vid 8,9 % skada 

vid 2,0 % skada 

Figur 3. Antalet skadade stammar vid 2 % skada (heldragen 

blå linje) och vid 8,9 % (heldragen röd linje) i relation till 

beståndets ålder. Streckad röd repektive blå linje ger det 

beräknade antalet oskadade stammar vid den ålder då 

beståndet beräknas passera beteshöjd.


Figur 4. Geografiska fördelningen av färska skador (övre kartan) och gamla skador 

(undre kartan) enligt skadeinventeringarna i Nornområdet under år 2005.. 

6 


Geografisk fördelning av skador 

Bestånden som undersöks lottas ut för att man skall få ett 

slumpmässigt urval. Den geografiska fördelningen av provytor bestäms 

naturligtvis av var det finns ungskogar. Områden med många ungskogar 

kommer därför att ha fler provytor. Skadebilden styrs således delvis 

av ungskogarnas geografiska belägenhet, vilket inte är fallet vid 

exempelvis flyginventering av älg där provytorna är jämnt fördelade 

över området. För att minska effekterna av detta problem har Norn 

delats in i delområden där ungskogsbestånden slumpats ut inom 

delområdena. 

Likt tidigare år är skadorna ojämnt fördelade i landskapet (fig 4). 

Det går att urskilja vissa områden där skadenivåerna är högre. Tänk 

dock på att skadornas fördelning på kartorna delvis beror av var urvalet 

av ungskogar sker. Möjligen kan man säga att skadefördelningen är 

geografiskt sett jämnare under år 2005 än under tidigare år. Kanske 

har ansamlingen av älgarna varit mindre påtaglig senaste vintern. 

Spillningsräkningen i Norn, som ger en något mer utjämnad bild av 

älgarnas fördelning under vintern 2004-2005, antyder att så var fallet. 

Kommentarer 

7 


Om den skogliga förvaltningen av en så betydelsefull resurs som tall 

skall bli effektiv, är det viktigt att göra årliga mätningar av 

skadeutvecklingen. Det räcker inte med att bara samla årlig information 

om den lokala utvecklingen av älgstammen. Sambandet mellan 

älgtäthet och skadesituation är inte trivialt och varierar dessutom mellan 

olika områden. Att förutsäga förändringar i skadeutveckling enbart 

genom att justera lokal älgtäthet är därför inte enkelt. Om man mäter 

skador varje år kan man göra verkliga korrigeringar för årliga variationer 

i skadebilden och successivt göra allt bättre skadeprognoser. Genom 

att bygga en kunskapsbank över hur sambandet mellan älgtäthet och 

skadesituation ser ut kan förvaltningen bli allt skickligare i sitt arbete. 

Arbetet har utförts av: 


Pl 5260 

SE-711 98 RAMSBERG 

0581-660970, 0304-21702 

info@naturforvaltning.se 


Appendix 1 

Bestånd 

Ålder Areal Andelen stammar efter skadeunik indelning 

Färska skador Antal stammar per ha 

år ha Färsk SE Fjolår SE Gammal SE Toppbrott SE Stambrott SE Barkgnag SE Gran SE Tall SE 

21556140230 10 5,8 25,4% 6,6% 20,6% 6,4% 20,6% 7,6% 17,5% 6,3% 6,3% 3,5% 1,6% 1,6% 1040 160 2520 298 

21556140180 10 1,7 15,2% 5,5% 8,7% 3,7% 13,0% 4,2% 6,5% 3,5% 2,2% 2,0% 8,7% 5,2% 1240 227 1840 322 

S2320438 8 16,0 8,6% 4,3% 1,1% 1,1% 1,1% 1,1% 5,4% 4,0% 0,0% 0,0% 3,2% 1,9% 1240 375 3720 458 

S2220305 11 16,2 0,0% 0,0% 3,2% 3,1% 22,6% 6,8% 0,0% 0,0% 0,0% 0,0% 0,0% 0,0% 960 232 1240 295 

S2260146 6 1,8 12,7% 5,6% 7,3% 5,3% 0,0% 0,0% 10,9% 5,4% 0,0% 0,0% 1,8% 1,9% 1520 362 2200 557 

S2280682 10 3,0 15,1% 4,8% 9,4% 2,5% 24,5% 8,4% 5,7% 4,0% 1,9% 1,9% 3,8% 2,3% 2480 303 2120 377 

S223074 6 5,2 9,6% 4,5% 3,8% 3,7% 1,9% 2,1% 9,6% 4,5% 0,0% 0,0% 0,0% 0,0% 1440 317 2080 465 

S2280770 10 5,7 21,7% 8,4% 56,5% 12,8% 47,8% 10,0% 21,7% 8,4% 0,0% 0,0% 0,0% 0,0% 2960 387 920 158 

S2210878 8 7,2 13,6% 4,0% 6,1% 2,9% 13,6% 3,6% 4,5% 2,6% 3,0% 2,1% 6,1% 3,5% 1480 298 2640 554 

S2250442 10 8,3 13,7% 5,2% 13,7% 6,6% 23,5% 8,4% 7,8% 4,7% 0,0% 0,0% 5,9% 3,2% 1600 207 2040 324 

S2250534 8 9,7 13,3% 5,0% 9,3% 2,2% 24,0% 5,7% 5,3% 2,5% 0,0% 0,0% 8,0% 4,1% 2000 310 3000 591 

S2230308 13 14,0 9,4% 5,7% 3,1% 3,2% 28,1% 5,6% 3,1% 3,2% 0,0% 0,0% 6,3% 4,8% 1040 136 1280 213 

S2250494 10 15,6 31,0% 10,4% 27,6% 11,5% 48,3% 13,9% 20,7% 7,4% 0,0% 0,0% 10,3% 7,7% 1760 317 1160 283 

S2320507 10 34,3 14,0% 5,2% 10,5% 4,3% 10,5% 2,2% 1,8% 1,8% 1,8% 1,7% 10,5% 4,2% 1240 242 2280 387 

S224055 13 1,2 6,5% 4,3% 3,2% 3,4% 12,9% 7,6% 0,0% 0,0% 3,2% 3,0% 3,2% 3,4% 1000 262 1240 173 

S2270785 5 1,3 14,3% 6,5% 0,0% 0,0% 5,7% 3,7% 14,3% 6,5% 2,9% 2,7% 2,9% 2,7% 3440 778 1400 281 

S2270429 7 7,9 9,6% 5,9% 1,9% 2,1% 1,9% 2,1% 9,6% 5,9% 0,0% 0,0% 0,0% 0,0% 2000 239 2080 584 

S2220445 8 13,4 10,5% 2,5% 1,2% 1,2% 8,1% 2,7% 9,3% 2,5% 0,0% 0,0% 1,2% 1,2% 1880 593 3440 405 

S2210864 11 18,7 7,9% 3,4% 7,9% 5,5% 31,7% 6,0% 0,0% 0,0% 0,0% 0,0% 7,9% 3,4% 1080 274 2520 298 

S2230128 13 5,1 0,0% 0,0% 2,9% 2,8% 14,3% 5,8% 0,0% 0,0% 0,0% 0,0% 0,0% 0,0% 480 187 1400 149 

S2240306 4 1,7 13,8% 9,6% 10,3% 6,7% 6,9% 6,3% 13,8% 9,6% 0,0% 0,0% 0,0% 0,0% 440 139 1160 324 

S222036 10 2,5 22,2% 11,8% 37,0% 14,0% 63,0% 11,0% 18,5% 9,3% 0,0% 0,0% 3,7% 3,6% 1840 606 1080 246 

S2270950 8 2,5 16,7% 11,5% 8,3% 5,6% 8,3% 5,9% 16,7% 11,5% 0,0% 0,0% 0,0% 0,0% 1960 541 960 136 

S2210306 11 1,2 24,3% 5,2% 12,2% 7,0% 14,9% 5,9% 23,0% 5,4% 0,0% 0,0% 1,4% 1,4% 200 89 2960 573 

S2250393 9 2,0 12,3% 3,6% 10,8% 4,6% 10,8% 4,2% 0,0% 0,0% 0,0% 0,0% 12,3% 3,6% 960 311 2600 507 

S2320726 10 14,7 20,0% 5,0% 16,3% 5,3% 17,5% 5,1% 13,8% 4,3% 1,3% 1,3% 6,3% 3,5% 920 274 3200 253 

S226012 10 3,0 20,0% 9,2% 3,3% 3,0% 40,0% 13,1% 0,0% 0,0% 3,3% 3,4% 16,7% 9,1% 1720 298 1200 231 

S2270622 6 3,5 2,3% 2,1% 15,9% 7,3% 4,5% 3,1% 2,3% 2,1% 0,0% 0,0% 0,0% 0,0% 400 169 1760 208 

S2320875 11 10,8 17,5% 5,8% 2,5% 1,6% 30,0% 7,4% 5,0% 2,8% 2,5% 1,7% 10,0% 5,2% 560 190 3200 292 

20041199932N 6 1,0 18,8% 8,1% 0,0% 0,0% 0,0% 0,0% 18,8% 8,1% 0,0% 0,0% 0,0% 0,0% 1480 246 640 261 

20041199840075Ä 7 0,6 9,5% 3,9% 0,0% 0,0% 0,0% 0,0% 9,5% 3,9% 0,0% 0,0% 0,0% 0,0% 1160 283 1680 408 

20041199843066Ä 7 1,0 2,6% 2,6% 0,0% 0,0% 0,0% 0,0% 2,6% 2,6% 0,0% 0,0% 0,0% 0,0% 320 187 1520 285 

20041199640334Ä 8 0,6 11,6% 3,6% 25,6% 5,5% 11,6% 5,8% 4,7% 2,1% 0,0% 0,0% 7,0% 2,3% 560 217 1720 462 

20041199743279Ä 8 1,3 77,4% 6,5% 1,9% 1,9% 0,0% 0,0% 77,4% 6,5% 0,0% 0,0% 0,0% 0,0% 1440 344 2120 481 

20041199743470Ä 8 1,8 6,3% 4,2% 6,3% 4,7% 3,1% 3,1% 6,3% 4,2% 0,0% 0,0% 0,0% 0,0% 480 155 1280 213 

20041199740322Ä 8 2,5 1,0% 1,0% 0,0% 0,0% 1,0% 1,0% 0,0% 0,0% 0,0% 0,0% 1,0% 1,0% 440 93 4000 625 

20041199543311Ä 8 3,4 12,5% 3,6% 20,0% 7,9% 12,5% 5,0% 7,5% 4,2% 0,0% 0,0% 5,0% 2,7% 2680 661 1600 391 

20041199743150Ä 8 3,5 0,0% 0,0% 0,0% 0,0% 0,0% 0,0% 0,0% 0,0% 0,0% 0,0% 0,0% 0,0% 1240 270 1520 445 

20041199743100Ä 8 4,4 2,6% 2,7% 10,3% 5,9% 0,0% 0,0% 2,6% 2,7% 0,0% 0,0% 0,0% 0,0% 2000 267 1560 350 

20041199543218Ä 9 1,6 31,0% 8,6% 6,9% 7,0% 6,9% 4,8% 27,6% 6,8% 3,4% 2,8% 6,9% 5,6% 1720 373 1160 263 

20041199443001Ä 10 0,7 24,0% 11,1% 28,0% 6,7% 36,0% 14,2% 16,0% 8,6% 0,0% 0,0% 8,0% 5,9% 1800 563 1000 217 

20041199443495Ä 10 0,8 0,0% 0,0% 0,0% 0,0% 0,0% 0,0% 0,0% 0,0% 0,0% 0,0% 0,0% 0,0% 2160 665 3800 570 

20041199443517Ä 10 0,8 0,0% 0,0% 0,0% 0,0% 5,6% 5,6% 0,0% 0,0% 0,0% 0,0% 0,0% 0,0% 3880 881 720 131 

20041199440366Ä 10 0,9 1,0% 0,9% 1,0% 1,0% 10,8% 3,6% 1,0% 0,9% 0,0% 0,0% 0,0% 0,0% 2120 527 4080 742 

20041199443320Ä 10 0,9 16,7% 10,8% 25,0% 14,2% 8,3% 8,6% 16,7% 10,8% 8,3% 7,8% 0,0% 0,0% 3600 260 480 80 

20041199543089Ä 10 1,0 14,8% 7,0% 0,0% 0,0% 7,4% 5,2% 7,4% 5,2% 0,0% 0,0% 7,4% 5,2% 1840 582 1080 215 

20041199440480B 10 1,1 1,8% 1,8% 1,8% 1,9% 0,0% 0,0% 0,0% 0,0% 0,0% 0,0% 1,8% 1,8% 1840 317 2280 348 

20041199443388Ä 10 2,5 15,2% 5,6% 9,1% 5,1% 9,1% 3,2% 15,2% 5,6% 0,0% 0,0% 0,0% 0,0% 240 107 2640 373 

20041199543106Ä 10 3,0 5,5% 2,1% 6,8% 2,8% 5,5% 3,2% 2,7% 1,7% 0,0% 0,0% 2,7% 1,9% 1160 528 2920 377 

20041199443202Ä 11 1,0 0,0% 0,0% 0,0% 0,0% 4,6% 1,6% 0,0% 0,0% 0,0% 0,0% 0,0% 0,0% 800 189 5240 1089 

20041199443573Ä 11 1,2 4,3% 3,4% 0,0% 0,0% 4,3% 3,2% 4,3% 3,4% 0,0% 0,0% 0,0% 0,0% 2360 776 1840 311 

20041199443210Ä 11 1,6 33,3% 20,3% 66,7% 20,3% 50,0% 21,5% 16,7% 16,0% 16,7% 16,0% 0,0% 0,0% 2200 374 240 65 

20041199443132Ä 11 1,6 3,0% 2,9% 3,0% 3,0% 3,0% 2,3% 1,5% 1,4% 0,0% 0,0% 1,5% 1,4% 1800 423 2640 524 

20041199443039Ä 11 1,7 13,2% 5,9% 2,6% 2,5% 7,9% 4,0% 10,5% 6,0% 0,0% 0,0% 2,6% 2,5% 640 181 1520 331 

20041199243081Ä 11 2,0 4,0% 4,4% 4,0% 3,7% 20,0% 7,6% 4,0% 4,4% 0,0% 0,0% 0,0% 0,0% 5640 823 1000 248 

20041199443137Ä 11 3,0 14,9% 2,9% 13,4% 6,8% 14,9% 5,5% 11,9% 3,1% 0,0% 0,0% 3,0% 1,9% 640 225 2680 438 

20041199343168Ä 11 4,5 29,7% 9,6% 2,7% 2,7% 8,1% 4,7% 13,5% 9,0% 0,0% 0,0% 16,2% 7,0% 4000 1512 1480 280 

20041199341082Ä 11 7,0 3,5% 1,9% 0,9% 0,9% 8,8% 2,8% 1,8% 1,2% 0,0% 0,0% 1,8% 1,7% 1320 292 4560 531 

20041199143102Ä 13 1,2 20,0% 5,4% 7,3% 4,5% 12,7% 4,8% 1,8% 2,0% 0,0% 1,9% 16,4% 5,4% 2320 412 2200 328 

20041199240012A 13 1,3 2,1% 2,0% 8,3% 5,1% 31,3% 8,8% 2,1% 2,0% 0,0% 0,0% 0,0% 0,0% 2200 374 1920 314 

20041199143045Ä 13 3,2 0,0% 0,0% 0,0% 0,0% 15,5% 5,5% 0,0% 0,0% 0,0% 0,0% 0,0% 0,0% 2560 414 2320 425 

20041199143134Ä 13 5,9 1,4% 1,6% 0,0% 0,0% 11,6% 4,8% 1,4% 1,6% 0,0% 0,0% 0,0% 0,0% 160 65 2760 663 

20041199143029Ä 14 1,0 4,3% 4,9% 4,3% 4,9% 39,1% 9,7% 0,0% 0,0% 4,3% 4,9% 0,0% 0,0% 1520 381 920 327 

20041199143064Ä 14 1,5 22,2% 9,4% 0,0% 0,0% 5,6% 5,6% 22,2% 9,4% 0,0% 0,0% 0,0% 0,0% 1520 309 720 167 

20041199043188Ä 14 2,0 25,0% 9,8% 2,3% 2,5% 20,5% 5,6% 6,8% 4,0% 6,8% 4,1% 11,4% 3,7% 600 217 1760 431 

20041199140095F 14 10,7 6,8% 3,9% 1,7% 1,7% 8,5% 4,7% 0,0% 0,0% 1,7% 1,7% 5,1% 2,8% 1600 304 2360 202 

20041199040149Ä 15 4,8 23,1% 11,5% 92,3% 8,1% 69,2% 15,0% 23,1% 11,5% 0,0% 0,0% 0,0% 0,0% 3880 537 520 120 

S2220177 10 9,0 23,2% 8,4% 7,1% 3,6% 12,5% 4,5% 21,4% 8,3% 0,0% 0,0% 1,8% 1,9% 2400 310 2240 387 

200411999181N 6 2,5 4,0% 3,8% 0,0% 0,0% 0,0% 0,0% 4,0% 3,8% 0,0% 0,0% 0,0% 0,0% 2120 224 1000 200 

20041199443119Ä 11 7,6 9,1% 6,8% 4,5% 4,9% 27,3% 12,2% 4,5% 4,9% 0,0% 0,0% 4,5% 4,7% 2560 261 880 187 

20041199243110Ä 12 1,5 0,0% 0,0% 13,5% 4,3% 55,8% 7,7% 0,0% 0,0% 0,0% 0,0% 0,0% 0,0% 960 359 2080 412 

20041199240102B 12 8,6 3,6% 1,9% 0,0% 0,0% 5,4% 2,4% 0,9% 1,2% 0,0% 0,0% 2,7% 2,0% 1880 848 4440 615 

20041199143048Ä 14 1,5 19,1% 7,9% 8,5% 5,8% 4,3% 2,7% 19,1% 7,9% 0,0% 0,0% 0,0% 0,0% 2320 487 1880 327 

20041199043131Ä 15 1,2 0,0% 0,0% 0,0% 0,0% 5,3% 2,8% 0,0% 0,0% 0,0% 0,0% 0,0% 0,0% 560 181 2280 387 

2004119993182N 6 4,1 0,0% 0,0% 2,7% 3,0% 8,1% 3,9% 0,0% 0,0% 0,0% 0,0% 0,0% 0,0% 680 169 1480 332 

S2260143 6 3,9 16,2% 5,5% 2,7% 2,7% 0,0% 0,0% 13,5% 4,4% 0,0% 0,0% 2,7% 2,6% 680 189 1480 292 

S22801025 11 6,1 22,7% 8,5% 18,2% 7,8% 27,3% 9,5% 13,6% 7,4% 4,5% 4,2% 4,5% 4,9% 2480 578 880 196 

21567040950 8 7,4 16,7% 3,7% 16,7% 6,7% 27,8% 10,6% 13,9% 4,0% 0,0% 0,0% 2,8% 2,8% 760 126 1440 200 

S2320567 6 8,7 4,2% 3,0% 8,3% 6,5% 2,1% 2,2% 4,2% 3,0% 0,0% 0,0% 0,0% 0,0% 40 40 1920 357 

S2320581 12 12,3 3,6% 2,6% 5,5% 4,1% 18,2% 5,5% 1,8% 1,9% 0,0% 0,0% 1,8% 1,9% 880 285 2200 322 

21556140050 12 24,3 10,8% 4,4% 2,7% 2,8% 16,2% 4,6% 4,1% 3,3% 1,4% 1,4% 6,8% 3,7% 680 224 2960 463 

21556140270 10 7,8 6,5% 4,5% 2,2% 2,3% 15,2% 11,4% 0,0% 0,0% 0,0% 0,0% 6,5% 4,5% 1040 378 1840 463 

S224057 10 6,6 14,8% 10,3% 14,8% 6,5% 40,7% 16,3% 3,7% 3,4% 0,0% 0,0% 11,1% 10,7% 480 155 1080 179 

S2230229 11 5,2 7,7% 7,7% 23,1% 7,3% 23,1% 10,7% 0,0% 0,0% 0,0% 0,0% 7,7% 7,7% 960 217 520 189 

S2270586 8 2,5 0,0% 0,0% 0,0% 0,0% 4,8% 3,6% 0,0% 0,0% 0,0% 0,0% 0,0% 0,0% 600 281 2480 399 

S2220683 14 10,2 30,0% 12,1% 20,0% 10,5% 85,0% 14,4% 0,0% 0,0% 5,0% 5,1% 25,0% 11,9% 520 179 800 133 

S2220548 8 14,9 4,8% 3,0% 3,2% 2,0% 11,1% 4,9% 4,8% 3,0% 0,0% 0,0% 0,0% 0,0% 240 88 2520 450 

S2260144 6 6,3 22,2% 8,2% 5,6% 3,3% 0,0% 0,0% 22,2% 8,2% 0,0% 0,0% 0,0% 0,0% 1560 350 1440 373 

S2270742 12 10,2 2,9% 3,1% 2,9% 3,2% 61,8% 6,1% 2,9% 3,1% 0,0% 0,0% 0,0% 0,0% 600 209 1360 247 

S2250491 10 2,2 43,8% 13,9% 12,5% 8,7% 12,5% 6,6% 31,3% 15,4% 0,0% 6,6% 6,3% 7,2% 1000 123 640 200 

8

Norn projektet - Svenska Jägareförbundet

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?