Nåd i brottmål och upphävande av domstols beslut om utvisning
Nåd i brottmål och upphävande av domstols beslut om utvisning
Nåd i brottmål och upphävande av domstols beslut om utvisning
You also want an ePaper? Increase the reach of your titles
YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.
<strong>Nåd</strong> i <strong>brottmål</strong> <strong>och</strong><br />
<strong>upphävande</strong> <strong>av</strong> <strong>d<strong>om</strong>stols</strong><br />
<strong>beslut</strong> <strong>om</strong> <strong>utvisning</strong><br />
Regeringen får gen<strong>om</strong> nåd befria någon från en brottspåföljd eller<br />
mildra påföljden. Det är regeringens sak att <strong>av</strong>göra i varje enskilt<br />
ärende <strong>om</strong> nåd ska beviljas eller inte. Det finns ingen rätt till nåd.<br />
<strong>Nåd</strong> är till för undantagssituationer.<br />
Ett <strong>beslut</strong> <strong>om</strong> nåd kan innebära att den dömde befrias från påföljden eller<br />
att påföljden mildras, t.ex. att ett fängelsestraff sätts ned eller i stället<br />
bestäms till skyddstillsyn, villkorlig d<strong>om</strong> eller böter. I vissa fall medges<br />
den dömde uppskov med eller <strong>av</strong>brott i verkställigheten <strong>av</strong> påföljden<br />
under viss tid.<br />
Regeringen kan även befria någon från eller mildra annan rättsverkan<br />
<strong>av</strong> brott, s<strong>om</strong> t.ex. allmän <strong>d<strong>om</strong>stols</strong> <strong>beslut</strong> <strong>om</strong> <strong>utvisning</strong> på grund <strong>av</strong><br />
brott. För en utlänning s<strong>om</strong> <strong>av</strong> allmän d<strong>om</strong>stol har utvisats på grund <strong>av</strong><br />
brott <strong>och</strong> s<strong>om</strong> vill ansöka <strong>om</strong> uppehållstillstånd <strong>av</strong> skyddsskäl är det dock<br />
naturligt att i första hand vända sig till Migrationsverket (se närmare <strong>om</strong><br />
<strong>utvisning</strong> på grund <strong>av</strong> brott nedan).<br />
Detta kan inte prövas gen<strong>om</strong> nåd<br />
Regeringen kan aldrig <strong>om</strong>pröva skuldfrågan i <strong>brottmål</strong>et.<br />
Skadestånd eller rättegångskostnader s<strong>om</strong> den dömde ska betala kan<br />
inte bli föremål för nåd.<br />
Regeringen kan inte heller <strong>beslut</strong>a i frågor <strong>om</strong> hur ett fängelsestraff<br />
ska <strong>av</strong>tjänas, t.ex. i vilken anstalt straffet ska <strong>av</strong>tjänas, <strong>om</strong> verkställigheten<br />
kan ske gen<strong>om</strong> intensivövervakning med elektronisk kontroll<br />
(s.k. fotboja) eller <strong>om</strong> den dömde kan k<strong>om</strong>ma i fråga för någon<br />
utslussningsåtgärd (frigång, vårdvistelse, vistelse i halvvägshus eller<br />
utökad frigång). I sådana frågor fattas <strong>beslut</strong> <strong>av</strong> Kriminalvården.<br />
Handläggningen i Justitiedepartementet<br />
I de allra flesta fall är det den dömde själv s<strong>om</strong> söker nåd. Vem s<strong>om</strong> helst<br />
kan dock söka nåd för en dömd person.<br />
En nådeansökan bör vara skriftlig <strong>och</strong> innehålla följande uppgifter:<br />
• den dömdes namn, personnummer, adress <strong>och</strong> telefonnummer,<br />
• vilken d<strong>om</strong> s<strong>om</strong> <strong>av</strong>ses; d<strong>om</strong>stolens namn, datum för d<strong>om</strong>en <strong>och</strong><br />
målnummer,<br />
• vilket <strong>beslut</strong> man vill att regeringen ska fatta, samt<br />
• vilka skäl s<strong>om</strong> åberopas till stöd för att nåd ska beviljas.<br />
Om ansökan är skriven på ett främmande språk bör den sökande själv<br />
försöka få den översatt till svenska.<br />
<strong>Nåd</strong>eansökan bör skrivas under <strong>av</strong> sökanden personligen. Om ett<br />
<strong>om</strong>bud anlitas ska en fullmakt ges in samtidigt med ansökan.<br />
Det är upp till den sökande att ge in den utredning s<strong>om</strong> han eller hon<br />
vill ska ligga till grund för regeringens <strong>beslut</strong>. Eventuella intyg bör ges in<br />
tillsammans med ansökan.<br />
FAKTABLAD<br />
Justitiedepartementet<br />
Ju 10.06 juni 2010<br />
Skuldfrågan<br />
Endast en d<strong>om</strong>stol får pröva<br />
<strong>om</strong> en person gjort sig skyldig<br />
till brott. Regeringen kan aldrig<br />
<strong>om</strong>pröva skuldfrågan i <strong>brottmål</strong>et.<br />
Fotboja<br />
Frågan <strong>om</strong> ett fängelsestraff får<br />
verkställas gen<strong>om</strong> intensivövervakning<br />
med elektronisk kontroll,<br />
s.k. fotboja, kan inte bli föremål<br />
för nåd. Regeringen kan alltså<br />
inte pröva den frågan.<br />
Den s<strong>om</strong> vill veta <strong>om</strong> straffet kan<br />
<strong>av</strong>tjänas med fotboja bör i stället<br />
vända sig till Kriminalvården.<br />
Uppskov<br />
Om det finns särskilda skäl med<br />
hänsyn till den dömdes hälso-<br />
tillstånd, arbets- eller utbildningsförhållanden<br />
eller andra<br />
<strong>om</strong>ständigheter får Kriminalvården<br />
bevilja uppskov med<br />
verkställigheten <strong>av</strong> fängelsestraffet<br />
under en tid <strong>av</strong> högst sex<br />
månader från den dag då d<strong>om</strong>en<br />
blev verkställbar. Om det finns<br />
synnerliga skäl får uppskov<br />
beviljas under ytterligare högst<br />
sex månader.<br />
I frågor s<strong>om</strong> gäller uppskov med<br />
att <strong>av</strong>tjäna ett fängelsestraff bör<br />
man i första hand vända sig till<br />
Kriminalvårdens placeringsenhet.
De handlingar s<strong>om</strong> ges in i ett nådeärende blir allmänna handlingar.<br />
Det innebär att uppgifterna i nådeärendet s<strong>om</strong> regel blir offentliga.<br />
Uppgifter <strong>om</strong> den enskilde är hemliga enligt offentlighets- <strong>och</strong><br />
sekretesslagen endast <strong>om</strong> det finns någon särskild anledning.<br />
Handläggningen är i huvudsak skriftlig. När ärendet är färdigberett<br />
föredras det för justitieministern, s<strong>om</strong> i sin tur föredrar ärendet för<br />
regeringen. Det är regeringen s<strong>om</strong> fattar <strong>beslut</strong> i nådeärendet.<br />
Handläggningstiden för nådeärenden varierar, men brukar vara några<br />
månader.<br />
Regeringen <strong>beslut</strong>ar<br />
Regeringens <strong>beslut</strong> i nådeärenden fattas vid de regeringssammanträden<br />
s<strong>om</strong> äger rum en gång i veckan. Sammanträdena är inte offentliga.<br />
O<strong>av</strong>sett <strong>om</strong> regeringen <strong>av</strong>slår eller bifaller en nådeansökan anges<br />
aldrig någon motivering till <strong>beslut</strong>et. Man kan inte heller tala <strong>om</strong><br />
någon egentlig praxis i nådeärenden. Vid prövningen beaktas samtliga<br />
<strong>om</strong>ständigheter i ärendet men framför allt är det <strong>om</strong>ständigheter s<strong>om</strong><br />
inträffat efter d<strong>om</strong>stolens prövning s<strong>om</strong> beaktas. Efter regeringssammanträdet<br />
skickas ett skriftligt <strong>beslut</strong> till den dömde. Om någon<br />
annan har ansökt, får den personen en kopia <strong>av</strong> <strong>beslut</strong>et.<br />
Hur påverkar en nådeansökan<br />
straffverkställigheten?<br />
Det är Kriminalvården s<strong>om</strong> ansvarar för verkställigheten <strong>av</strong><br />
fängelsestraff.<br />
Om en ansökan <strong>om</strong> nåd har k<strong>om</strong>mit in till Justitiedepartementet<br />
senast den dag då den dömde enligt det första <strong>beslut</strong>et <strong>om</strong> inställelse<br />
ska inställa sig vid en anstalt, ska verkställigheten <strong>av</strong> fängelsestraffet<br />
vanligen anstå tills regeringen har fattat <strong>beslut</strong> i ärendet.<br />
En nådeansökan påverkar dock inte straffverkställigheten <strong>om</strong><br />
1. den dömde är intagen i häkte eller anstalt,<br />
2. nåd har sökts tidigare i samma ärende, eller<br />
3. det finns anledning att misstänka att den dömde k<strong>om</strong>mer att<br />
hålla sig undan.<br />
I de fall s<strong>om</strong> <strong>av</strong>ses i punkterna 1-3 påverkar en nådeansökan inte<br />
Kriminalvårdens åtgärder för att få den dömde att börja <strong>av</strong>tjäna straffet.<br />
Efter ett <strong>av</strong>slags<strong>beslut</strong> ska den dömde, <strong>om</strong> dagen för inställelse har<br />
passerats, <strong>om</strong>edelbart inställa sig vid anvisad anstalt. Görs inte det<br />
kan Kriminalvården begära hjälp <strong>av</strong> polismyndigheten med att få den<br />
dömde att inställa sig.<br />
I frågor <strong>om</strong> straffverkställigheten bör man i första hand vända sig till<br />
Kriminalvården.<br />
Skäl s<strong>om</strong> inte brukar leda<br />
till att nåd beviljas<br />
Exempel på skäl s<strong>om</strong> inte brukar<br />
leda till bifall:<br />
• Den dömde uppger sig vara<br />
oskyldigt dömd.<br />
• Den dömde <strong>av</strong>vaktar <strong>beslut</strong><br />
<strong>om</strong> resning.<br />
• Den dömde <strong>av</strong>vaktar<br />
Europad<strong>om</strong>stolens <strong>beslut</strong><br />
vid klag<strong>om</strong>ål dit.<br />
• Brottet var en engångsföreteelse.<br />
Nedstämdhet inför fängelsevistelsen<br />
<strong>och</strong> oro för ekon<strong>om</strong>i <strong>och</strong><br />
arbetssituation är normalt inte<br />
tillräckliga skäl för att nåd ska<br />
beviljas. Ett fängelsestraff kan<br />
sällan <strong>av</strong>tjänas utan sociala <strong>och</strong><br />
ekon<strong>om</strong>iska konsekvenser för den<br />
dömde <strong>och</strong> hans eller hennes<br />
familj.<br />
Livstidsdömda<br />
Enligt lagen <strong>om</strong> <strong>om</strong>vandling<br />
<strong>av</strong> fängelse på livstid kan den<br />
s<strong>om</strong> är livstidsdömd vända sig<br />
till Örebro tingsrätt med en<br />
ansökan <strong>om</strong> att få livstidsstraffet<br />
<strong>om</strong>vandlat till ett tidsbestämt<br />
straff. Ansökan får göras när den<br />
dömde har <strong>av</strong>tjänat minst tio år<br />
<strong>av</strong> straffet.
Närmare <strong>om</strong> <strong>utvisning</strong> på grund <strong>av</strong> brott<br />
När en allmän d<strong>om</strong>stol överväger <strong>om</strong> en utlänning bör utvisas<br />
på grund <strong>av</strong> brott ska den ta hänsyn till <strong>om</strong> det finns hinder mot<br />
verkställighet <strong>av</strong> <strong>utvisning</strong>en enligt utlänningslagens bestämmelser<br />
<strong>om</strong> verkställighetshinder, t.ex. risk för dödsstraff, kroppsstraff, tortyr<br />
eller förföljelse.<br />
En utlänning s<strong>om</strong> har utvisats på grund <strong>av</strong> brott <strong>och</strong> s<strong>om</strong> vill<br />
åberopa verkställighetshinder <strong>och</strong> vill stanna i Sverige kan ansöka<br />
<strong>om</strong> uppehållstillstånd <strong>av</strong> skyddsskäl hos Migrationsverket. Om<br />
Migrationsverket finner att utlänningen bör beviljas uppehållstillstånd<br />
<strong>av</strong> skyddsskäl ska verket inte <strong>beslut</strong>a i ärendet utan med<br />
eget yttrande lämna över detta till migrationsd<strong>om</strong>stolen. Om<br />
d<strong>om</strong>stolen finner att utlänningen ska beviljas uppehållstillstånd<br />
<strong>av</strong> skyddsskäl, får d<strong>om</strong>stolen upphäva <strong>utvisning</strong>s<strong>beslut</strong>et <strong>och</strong><br />
bevilja uppehållstillstånd. Samma befogenhet har d<strong>om</strong>stolen <strong>om</strong><br />
utlänningen har överklagat Migrationsverkets <strong>beslut</strong> att inte bevilja<br />
uppehållstillstånd <strong>av</strong> skyddsskäl. Migrationsd<strong>om</strong>stolens <strong>beslut</strong> kan<br />
överklagas till Migrationsöverd<strong>om</strong>stolen.<br />
Regeringen får upphäva eller mildra en allmän <strong>d<strong>om</strong>stols</strong> <strong>beslut</strong><br />
<strong>om</strong> <strong>utvisning</strong> på grund <strong>av</strong> brott, bl.a. <strong>om</strong> det finns särskilda skäl för<br />
att <strong>beslut</strong>et inte längre ska gälla. Samma befogenhet har regeringen<br />
<strong>om</strong> det finns hinder mot verkställighet. För en utlänning s<strong>om</strong> har<br />
utvisats på grund <strong>av</strong> brott <strong>och</strong> s<strong>om</strong> vill ansöka <strong>om</strong> uppehållstillstånd<br />
<strong>av</strong> skyddsskäl är det dock naturligt att i första hand vända sig till<br />
Migrationsverket (se ovan).<br />
Särskilda skäl kan vara att den dömde lider <strong>av</strong> en svår sjukd<strong>om</strong>. De<br />
<strong>om</strong>ständigheter s<strong>om</strong> beaktas vid regeringens prövning är framför allt<br />
sådana s<strong>om</strong> tillk<strong>om</strong>mit efter <strong>utvisning</strong>s<strong>beslut</strong>et <strong>och</strong> alltså inte varit<br />
kända för d<strong>om</strong>stolen. Regeringen kan aldrig <strong>om</strong>pröva skuldfrågan<br />
i <strong>brottmål</strong>et.<br />
Den s<strong>om</strong> efter <strong>utvisning</strong>s<strong>beslut</strong>et har skaffat sig anknytning till<br />
Sverige gen<strong>om</strong> äktenskap <strong>och</strong> barn anses ha gjort det med känned<strong>om</strong><br />
<strong>om</strong> att den nya familjen inte k<strong>om</strong>mer att kunna bo samlad i Sverige<br />
under den tid <strong>utvisning</strong>s<strong>beslut</strong>et gäller. Familjebildningen anses<br />
därför inte i sig vara skäl för att upphäva eller mildra <strong>utvisning</strong>en.<br />
Ansökan <strong>om</strong> uppehållstillstånd<br />
<strong>av</strong> skyddsskäl kan<br />
göras hos Migrationsverket<br />
En utlänning s<strong>om</strong> har utvisats på<br />
grund <strong>av</strong> brott <strong>och</strong> s<strong>om</strong> åberopar<br />
verkställighetshinder kan ansöka<br />
<strong>om</strong> uppehållstillstånd <strong>av</strong> skyddsskäl<br />
hos Migrationsverket. Om<br />
Migrationsverket finner att utlänningen<br />
bör beviljas ett sådant<br />
tillstånd ska verket inte <strong>beslut</strong>a i<br />
ärendet utan med eget yttrande<br />
lämna över detta till migrationsd<strong>om</strong>stolen.<br />
Om d<strong>om</strong>stolen finner<br />
att utlänningen ska beviljas<br />
uppehållstillstånd <strong>av</strong> skyddsskäl,<br />
får den upphäva <strong>utvisning</strong>s<strong>beslut</strong>et<br />
<strong>och</strong> bevilja uppehållstillstånd.<br />
Samma befogenhet har<br />
d<strong>om</strong>stolen <strong>om</strong> utlänningen har<br />
överklagat Migrationsverkets<br />
<strong>beslut</strong> att inte bevilja uppehållstillstånd<br />
<strong>av</strong> skyddsskäl.<br />
Migrationsd<strong>om</strong>stolens <strong>beslut</strong> kan<br />
överklagas till Migrationsöverd<strong>om</strong>stolen.<br />
För en utlänning s<strong>om</strong> har<br />
utvisats på grund <strong>av</strong> brott <strong>och</strong><br />
s<strong>om</strong> vill ansöka <strong>om</strong> uppehålls-<br />
tillstånd <strong>av</strong> skyddsskäl är det<br />
alltså naturligt att i första hand<br />
vända sig till Migrationsverket.
Justitiedepartementet<br />
103 33 Stockholm • tfn växel 08-405 10 00<br />
Fler exemplar <strong>av</strong> faktabladet kan beställas från Justitiedepartementet,<br />
tfn 08-405 10 00 eller e-post: info.order@justice.ministry.se<br />
Regeringens webbplats: www.regeringen.se<br />
Justitiedepartementets e-postadress: registrator@justice.ministry.se<br />
Tryckt <strong>av</strong> Grafisk Service, juni 2010.<br />
Faktabladet är producerat <strong>av</strong> Justitiedepartementet. Artikelnr. Ju 10.06
Change language