Sara tänker inte på sin protes (6,42 MB) pdf
25.04.2013 • Views
Share Embed Flag

Sara tänker inte på sin protes (6,42 MB) pdf

Sara tänker inte på sin protes (6,42 MB) pdf

Sara tänker inte på sin protes (6,42 MB) pdf

SHOW MORE
SHOW LESS
ePAPER READ
DOWNLOAD ePAPER
dysmeli.se

Create successful ePaper yourself

Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.

START NOW

3 • 2005<br />

Utökat bilstöd<br />

ska spara <strong>på</strong><br />

dyr färdtjänst<br />

Framtidens<br />

syntolk blir<br />

digital<br />

Wenek styr<br />

<strong>sin</strong> dator<br />

med ögonen<br />

Protes<br />

hindrar <strong>inte</strong> <strong>Sara</strong>

3 • 2005<br />

Utökat bilstöd<br />

ska spara <strong>på</strong><br />

dyr färdtjänst<br />

Framtidens<br />

syntolk blir<br />

digital<br />

Wenek styr<br />

<strong>sin</strong> dator<br />

med ögonen<br />

Protes<br />

hindrar <strong>inte</strong> <strong>Sara</strong>

INNEHÅLL<br />

10 18<br />

nr 3 april 2005 Framtidens<br />

teknik är här<br />

4<br />

6<br />

INLÄGGET: Ett spännande uppdrag<br />

Sören Bertilsson, styrelseledamot, Hjälpmedel<strong>sin</strong>stitutet.<br />

Framtidens syntolk blir digital<br />

Projekt med videokamera vid Umeå universitet.<br />

7 Regeringen vill stoppa gräddfiler<br />

Ingen ska kunna göra vinst <strong>på</strong> att driva sjukhus.<br />

7 Bilstöd till fler<br />

ska minska dyra resor med färdtjänst<br />

9<br />

10<br />

14<br />

16<br />

18<br />

22<br />

Akupunktur lindrar muskelsmärta<br />

Nu kan man förklara varför metoden fungerar.<br />

PROVAT & GRANSKAT:<br />

Trygghetslarm övervakar allt fler äldre.<br />

Ny handikappmyndighet<br />

Större och mer kraftfull än i tidigare förslag.<br />

<strong>Sara</strong> <strong>tänker</strong> <strong>inte</strong> <strong>på</strong> <strong>sin</strong> <strong>protes</strong><br />

Treåringar lär sig använda myoelektriska <strong>protes</strong>er.<br />

Wenek skriver med ögonen<br />

Ny ögonstyrning fungerar stabilt.<br />

Roligare i skolan<br />

Vid datorn kan Aleksander koncentrera sig.<br />

25 Demensprojektet<br />

ska ge alla berörda en bättre tillvaro.<br />

29<br />

26<br />

Det lönar sig att förebygga trycksår<br />

Samordnade insatser krävs för resultat.<br />

Frågor & tips<br />

Omslagsbild: SOFIA MÅRTENSSON<br />

Hjälpmedel<strong>sin</strong>stitutet är ett nationellt kunskapscentrum inom området<br />

hjälpmedel och tillgänglighet för människor med funktionsnedsättning.<br />

De åsikter som kommer till uttryck i tidningen behöver <strong>inte</strong> spegla Hjälpmedel<strong>sin</strong>stitutets<br />

uppfattning. Allt om Hjälpmedel ges ut av Hjälpmedel<strong>sin</strong>stitutet.<br />

NR 3 APRIL 2005 ALLT OM HJÄLPMEDEL<br />

22<br />

Nu är det mer än tio år sedan jag för<br />

första gången såg och prövade<br />

ögonstyrning av datorer. Sedan dess<br />

har flera system provats och utvärderats.<br />

Nu fungerar själva ögonstyrningen<br />

bättre än förr. Men vad hjälper<br />

det om man är hänvisad till programvaror<br />

som <strong>inte</strong> riktigt passar ens<br />

behov? Wenek, som använder det<br />

senaste systemet, övar <strong>på</strong> programmen.<br />

Möjligheten att kunna skriva<br />

utan hjälp av assistent driver honom<br />

framåt.<br />

För <strong>Sara</strong> är hjälpmedlet mer självklart.<br />

Hon har vuxit upp med <strong>sin</strong> <strong>protes</strong><br />

och använder den utan att tänka<br />

<strong>på</strong> saken. Hon har lärt sig att styra<br />

de små motorerna som gör det möjligt<br />

för henne att greppa och hålla.<br />

Det som var framtidsteknik har blivit<br />

vanlig vardag.<br />

Modern teknik är också de övervakningslarm<br />

som håller koll <strong>på</strong> allt<br />

fler äldre och dementa som bor kvar<br />

hemma. Är utvecklingen bra eller<br />

dålig? Ja, det beror <strong>på</strong> vem man frågar.<br />

Den som vill ha en översikt över<br />

några av de larm som finns idag kan<br />

i alla fall ta en titt <strong>på</strong> Provat och<br />

granskat.<br />

elisabet<br />

blomberg<br />

chefredaktör<br />

3

INLÄGGET<br />

sören bertilsson<br />

ledamot (s)<br />

hjälpmedel<strong>sin</strong>stitutets styrelse<br />

Jag tycker att utvecklingen<br />

har gått i rätt riktning<br />

Jag kan konstatera att uppdraget som ledamot av<br />

Hjälpmedel<strong>sin</strong>stitutets styrelse är ett uppdrag som<br />

ständigt skapar nya utmaningar. Jag är i min dagliga<br />

gärning sedan 1995 landstingsråd i Landstinget<br />

Dalarna och bland annat ordförande i<br />

Länshandikapprådet.<br />

Som förtroendevald känner jag stor tillfredställelse<br />

i att delta i styrelsearbetet <strong>på</strong> institutet. Att få<br />

vara med och bidra till det nationella arbetet skapar<br />

också möjligheter att föra ut detta arbete lokalt<br />

och regionalt.<br />

Handikappolitiken har under ett antal år tack<br />

vare nationella handlingsplaner fått ett större politiskt<br />

värde att skapa förutsättningar för alla att<br />

delta i det dagliga samhällsarbetet.<br />

Det handlar om att undanröja hinder för full<br />

delaktighet, det handlar också om att förebygga<br />

och undanröja eventuell diskriminering av personer<br />

med funktionshinder.<br />

Utvecklingen har idag, som jag tycker, gått i rätt<br />

riktning. Det skapas nya förutsättningar för fler<br />

att delta i samhället trots eventuella funktionshinder.<br />

Jag kan också se att det skapas mer och<br />

mer förutsättningar tack vare den nya teknikutvecklingen.<br />

Där har vi som förtroendevalda ett<br />

stort uppdrag att den nya tekniken också anpassas<br />

till dem med något funktionshinder. Här har regeringen<br />

utlyst år 2005 som ett designår.<br />

Som förtroendevald politiker är det mycket<br />

spännande att finnas med i institutets styrelse och<br />

ha möjligheter att få ta del av den kompetens och<br />

kunskap som finns för att kunna leva upp till ett<br />

jämlikt samhälle.<br />

För oss politiker i styrelsen är utmaningarna stora<br />

och spännande. Vi vet ju hur vår åldersstruktur<br />

ser ut i samhället idag, därför har styrelsen i år<br />

fortsatt att prioritera äldre med funktionshinder,<br />

kognitiva funktionshinder samt nytto- och kostnadsanalyser.<br />

Möjligheter finns, omöjligt finns <strong>inte</strong>. Institutets<br />

styrelse vill se möjligheterna i framtiden.<br />

Miljoner satsas <strong>på</strong> upprustning av psykiatrin<br />

Regeringen har beslutat att<br />

slussa 700 miljoner kronor till<br />

det psykiatriska området. 500<br />

miljoner kronor går till kommuner<br />

och landsting för att<br />

användas i vård, sysselsättning<br />

och boende. Resten av pengarna<br />

ska användas för att ut-<br />

Internet är bra vardagsteknik<br />

Människor med funktionshinder<br />

har ofta ett större behov<br />

än andra av att kunna kommunicera<br />

över Internet. Den<br />

slutsatsen drar Åsa Gardelli i<br />

<strong>sin</strong> doktorsavhandling vid Luleå<br />

tekniska universitet.<br />

Hon har undersökt hur<br />

funktionshindrade kan <strong>på</strong>verka<br />

<strong>sin</strong> livssituation genom att<br />

använda informationsteknik,<br />

IT. Livskvaliteten förbättras för<br />

de flesta när de använder den<br />

nya tekniken i vardagen. Synskadade<br />

kan skriva mejl <strong>på</strong><br />

punktskrift och få mejl med<br />

texten översatt till punkt. Hör-<br />

veckla verksamheten. Meningen<br />

är att kommuner och landsting<br />

ska samarbeta, göra upp<br />

planer och gemensamt söka<br />

pengar. Socialstyrelsen och<br />

psykiatrisamordnarens kansli<br />

beslutar om hur pengarna ska<br />

fördelas.<br />

selskadade, rörelsehindrade<br />

och röstsvaga kan ha kontakt<br />

med andra utan att <strong>på</strong>verkas<br />

av <strong>sin</strong>a funktionshinder.<br />

Samtidigt kan det uppstå<br />

problem som <strong>inte</strong> nödvändigtvis<br />

är knutna till funktionshindret<br />

eller till IT som sådant,<br />

konstaterar Åsa Gardelli.<br />

Vilken typ av funktionshinder<br />

en person har eller graden<br />

av handikapp verkade <strong>inte</strong> ha<br />

någon betydelse för hur mycket<br />

personerna i studien använde<br />

ny teknik. För de flesta blev<br />

IT en del av vardagen och de<br />

blev vana användare.<br />

4 ALLT OM HJÄLPMEDEL NR 3 APRIL 2005

Sittbrunn med plats för rullstol<br />

Segla över dagen, över helgen eller en hel vecka.<br />

Det ideella projektet Handicat ger funktionshindrade<br />

möjlighet att segla katamaran i Stockholms<br />

skärgård.<br />

En katamaran ger en snäll seglingsupplevelse.<br />

De dubbla skroven gör att farkosten <strong>inte</strong> lutar. En<br />

katamaran har också stora ytor där man kan placera<br />

rullstolar och andra hjälpmedel. Rullfock och<br />

rullsystem till storseglet underlättar seglingen.<br />

Man har även navigationsutrustning för synskadade.<br />

Deltagarna får dra i skot, styra, navigera, laga<br />

mat och så vidare allt efter förmåga.<br />

Ingen behöver kunna segla – kapten och besättning<br />

ingår för en säker segling.<br />

www.handicat.se<br />

Chaufför med funktionshinder fick skadestånd och jobbet tillbaka<br />

En busschaufför fick jobbet<br />

tillbaka och ett skadestånd<br />

<strong>på</strong> 30 000 kronor efter att ha<br />

anmält arbetsgivaren till<br />

Handikappombudsmannen,<br />

HO, för att han <strong>inte</strong> fick den<br />

återanställning han hade<br />

rätt till.<br />

Orsaken var att han <strong>på</strong><br />

grund av <strong>sin</strong> mag- och tarm-<br />

Insulina tål<br />

många stick<br />

På dockan Insulina får barn som<br />

har diabetes lära sig att använda<br />

insulinspruta. Barnen kan sticka genom<br />

plasthuden. Under sitter en<br />

svamp. När man öppnar dockans<br />

mage syns de viktigaste organen.<br />

Insulina har skapats av Emelie<br />

Karlsson, Frida Hjalmarsson och<br />

Wictoria Klarin vid Vätternskolan i<br />

Motala. De vann pris för bästa företagsidé<br />

<strong>på</strong> Ung Företagsamhets regionala<br />

mässa och har nu skickat in<br />

en patentansökan. De hoppas att<br />

dockan i framtiden ska finnas <strong>på</strong> alla<br />

barnavdelningar <strong>på</strong> svenska sjukhus.<br />

NR 3 APRIL 2005 ALLT OM HJÄLPMEDEL<br />

sjukdom <strong>inte</strong> kunde köra alla<br />

tider i turschemat.<br />

Arbetsgivaren ansåg att<br />

det <strong>inte</strong> gick att anpassa körtiderna<br />

efter mannens behov.<br />

HO har utrett anmälan enligt<br />

lagen som förbjuder diskriminering<br />

i arbetslivet <strong>på</strong><br />

grund av funktionshinder.<br />

FOTO: JARL ASKLUND<br />

Arbetsgivaren och HO<br />

enades om en förlikning.<br />

Lagen om förbud mot diskriminering<br />

i arbetslivet <strong>på</strong><br />

grund av funktionshinder<br />

trädde i kraft 1999. Den gäller<br />

när man söker arbete,<br />

har arbete och när man<br />

tvingas sluta. HO ska se till<br />

att lagen följs.<br />

Microsoft ger stöd<br />

till IT-café i Hemse<br />

IT-caféet <strong>på</strong> biblioteket i<br />

Hemse <strong>på</strong> Gotland har fått<br />

omkring 119 000 kronor, av<br />

Microsoft. Caféet som har<br />

talsyntes, röststyrda program,<br />

höj- och sänkbara<br />

bord och textskanner kan<br />

nu byta ut datorer och uppdatera<br />

programvara.<br />

Totalt har caféet, vars<br />

äldsta besökare är 90 år, fått<br />

37 000 dollar och licenser<br />

värda 50 000 kronor från<br />

Microsoft. Företaget stöder<br />

olika projekt för funktionshindrade<br />

runtom i världen.<br />

Vägledare söker upp<br />

äldre döva i Skåne<br />

I Skåne <strong>på</strong>går ett projekt där<br />

man aktivt söker upp gamla<br />

döva och dövblinda. Malmö<br />

stad har anställt två äldrevägledare<br />

som båda kommunicerar<br />

med teckenspråk.<br />

Vägledarna besöker de<br />

gamla och tar reda <strong>på</strong> hur det<br />

står till och om det finns behov<br />

av vård och omsorg. Verksamheten<br />

innebär en stor<br />

trygghet för de gamla, som ofta<br />

är isolerade från omvärlden<br />

<strong>på</strong> grund av sitt funktionshinder.<br />

Äldrevägledarna informerar<br />

biståndshandläggarna i kommunerna<br />

samt vård- och omsorgschefer<br />

och socialchefer.<br />

De utbildar även personal i<br />

frågor som gäller specifikt döva<br />

och dövblinda.<br />

Projektet är ett samarbete<br />

mellan Malmö Stad, Sveriges<br />

Dövas Riksförbund och Föreningen<br />

Sveriges Dövblinda,<br />

Kommunförbundet Skåne<br />

samt Region Skåne.<br />

Information: projektledare<br />

Ewa Jacobsen, ewa.jakobsen@malmo.se<br />

5

Framtidens syntolk blir digital<br />

En liten videokamera registrerar omgivningen<br />

och skickar sedan via en dator<br />

informationen till en läsplatta som<br />

kan avläsas med fingertopparna.<br />

Så kan man beskriva tekniken i<br />

forskningsprojektet Taktil video som<br />

<strong>på</strong>går i Umeå sedan fyra år tillbaka.<br />

– Taktil video kan vara en hjälp för den som<br />

är blind att till exempel veta hur glad den<br />

man talar med är. Den kan också ge besked<br />

om exempelvis en stol längre bort i rummet<br />

har en vass kant, säger professorn i medicinsk<br />

teknik, Olof Lindahl.<br />

Han leder projektet vid Centrum för<br />

medicinsk och teknisk fysik vid Umeå universitet<br />

tillsammans med professor Haibo<br />

Li. Till <strong>sin</strong> hjälp har de också ett antal doktorander.<br />

Nyttan av den blivande produkten, enligt<br />

Olof Lindahl, är att den blir ett kompletterande<br />

sätt att visualisera omgivningen<br />

för den blinda – en aktiv perception i<br />

realtid.<br />

Exakt hur själva apparaten ska se ut är<br />

ännu <strong>inte</strong> klart. Det har varit många prototyper<br />

<strong>på</strong> vägen. Förmodligen blir det en<br />

ficklampsliknande apparat som filmar, innehåller<br />

en dator och ger olika slags vibrationer<br />

till en platta som kan avläsas med ett<br />

eller flera fingrar.<br />

Vibrerar mot fingret<br />

De millimeterbreda stiften, som ibland kallas<br />

pinnar, vibrerar <strong>på</strong> olika sätt mot fingret<br />

och bildar symboler för till exempel olika<br />

sorters ansiktsuttryck, för vinklar och för<br />

olika höjder.<br />

– Vi håller som bäst <strong>på</strong> att bygga upp ett<br />

symbolspråk. För att kunna tolka det med<br />

fingertopparna krävs att den som är blind lär<br />

in ett basmönster av olika symboler.<br />

Datorn förvandlar ett skratt till en symbol<br />

som sedan går att känna av via stiften<br />

mot fingertoppen.<br />

Det har varit viktigt att ha med synskadade<br />

som kan testa deras idéer.<br />

– Vi har haft med blinda personer här i<br />

Umeå som har fått tycka till under projektets<br />

gång. De tycker att det är viktigt att<br />

själva apparaten <strong>inte</strong> är utmärkande eller<br />

iögonfallande <strong>på</strong> något sätt.<br />

Testpiloterna har under projektets gång<br />

kommit med synpunkter och uppmärksammat<br />

problematik som professorerna <strong>inte</strong><br />

har kunnat förutse.<br />

<br />

<br />

<br />

<br />

<br />

<br />

<br />

– Till att början med hade vi tänkt oss att<br />

den lilla videokameran skulle kunna fästas<br />

<strong>på</strong> till exempel en glasögonbåge. Vi trodde<br />

att det skulle ge bäst upptagning. Men eftersom<br />

blinda ofta vill ha örat mot den som<br />

talar fick vi förkasta den idéen.<br />

Men hur ser han då <strong>på</strong> eventuell kritik<br />

som säger att tekniknördar gräver ner sig för<br />

att hitta <strong>på</strong> ett nytt hjälpmedel för blinda?<br />

– Tidigt i projektet hade vi kontakt med<br />

Stig Becker <strong>på</strong> Hjälpmedel<strong>sin</strong>stitutet. Han<br />

<strong>på</strong>pekade vikten av att samverka med brukarna<br />

och att vi förmodligen skulle möta<br />

en hel del skepsis <strong>på</strong> vägen. Och projektet<br />

är såklart en utmaning både för oss och för<br />

dem som vill använda taktil video i framtiden.<br />

Men jag tror att de nya användningsområden<br />

som öppnar sig kan ge så mycket<br />

mer att det är väl värt svårigheterna med att<br />

lära in det nya.<br />

För kommande generationer<br />

Olof Lindahl menar att det kan ta tid att<br />

övertyga om den nya tekniken oavsett vilket<br />

område man verkar inom.<br />

– Den nya tekniken kanske <strong>inte</strong> kommer<br />

att anammas av de synskadade som tillhör<br />

dagens generation, men kanske av nästa.<br />

Intresset för projektet med taktil video<br />

har varit stort. Forskarna har tagit patent <strong>på</strong><br />

<strong>sin</strong> uppfinning i hela världen. Men än återstår<br />

år av arbete innan den första taktila videoutrustningen<br />

finns <strong>på</strong> marknaden. Och<br />

vad den kommer att kosta är svårt att sia<br />

om.<br />

– Kanske kommer priset att ligga någonstans<br />

mellan 5 000 och 10 000 kronor,<br />

säger Olof Lindhal.<br />

TEXT OCH FOTO: GERD ERIKSSON<br />

Läs mer: www.cmtf.umu.se<br />

<br />

<br />

<br />

6 ALLT OM HJÄLPMEDEL NR 3 APRIL 2005

Bilstöd till fler<br />

ska minska dyra resor med färdtjänst<br />

Personer med funktionshinder som reser<br />

mycket med färdtjänst och som<br />

idag <strong>inte</strong> har rätt till bilstöd bör kunna<br />

få ett kommunalt bidrag för anskaffning<br />

och anpassning av egen bil. Ett<br />

sådant bidrag skulle innebära besparingar<br />

för samhället och ökad frihet<br />

för de funktionshindrade.<br />

Förslaget om ett nytt, kommunalt bilstöd,<br />

så kallat mobilitetsstöd, ingår i bilstödsutredningens<br />

betänkande som nyligen överlämnades<br />

till regeringen av utredaren Håkan<br />

Ceder, överdirektör vid Socialstyrelsen.<br />

Utredningen vill att kommunerna ska få<br />

en lagstadgad möjlighet att ge stöd till inköp<br />

och anpassning av bil som alternativ<br />

till färdtjänst. Men det ska ske <strong>på</strong> frivillig<br />

basis. Det får <strong>inte</strong> inträffa att någon mot <strong>sin</strong><br />

vilja tvingas till ett byte.<br />

Den kommunala färdtjänsten omfattar<br />

idag cirka 380 000 personer och det statli-<br />

NR 3 APRIL 2005 ALLT OM HJÄLPMEDEL<br />

ga bilstödet omkring 16 000. Utredningens<br />

analyser visar att det nästan alltid är dyrare<br />

för den enskilde funktionshindrade att resa<br />

med egen bil än att resa med färdtjänst,<br />

även om fullt bilstöd utgår. Ändå skulle<br />

många föredra att köra egen bil eftersom<br />

det ger större frihet.<br />

Stödet ska omfatta flera<br />

För samhället är det tvärtom dyrare att tillhandahålla<br />

färdtjänst till personer som reser<br />

mycket än att lämna bidrag till bilinköp.<br />

Enligt utredningen ligger brytpunkten<br />

vid cirka 200 mil per år. Det finns omkring<br />

10 000 personer som reser så mycket<br />

med färdtjänst, men som med dagens bestämmelser<br />

saknar rätt till statligt bilstöd.<br />

Bilstödsutredningen vill dessutom ändra<br />

reglerna för det statliga bilstödet så att det<br />

omfattar fler personer, bland annat genom<br />

att vidga föräldrabegreppet så att även föräldrahemsföräldrar,<br />

särskilt förordnade<br />

Många skulle föredra att köra egen bil<br />

även om det är dyrare än färdtjänst.<br />

vårdnadshavare och personer som har tagit<br />

emot ett utländskt barn för adoption ska ha<br />

rätt att ansöka om bilstöd.<br />

Försäkringskassan ska även i fortsättningen<br />

vara huvudman för det statliga bilstödet.<br />

Regeringen vill stoppa gräddfiler till sjukhusen<br />

Landsting som privatiserar sjukhus<br />

måste behålla minst ett sjukhus i egen<br />

regi. Samtliga regionsjukhus i landet<br />

blir kvar i offentlig drift. Och all eventuell<br />

vinst från privat sjukhusverksamhet<br />

återinvesteras i vården.<br />

Det är några av förslagen i lagrådsremissen<br />

om driftsformer för offentligt finansierade<br />

sjukhus, den så kallade stopplagen, som regeringen<br />

nyligen presenterade tillsammans<br />

med vänsterpartiet och miljöpartiet.<br />

Regeringen och stödpartierna vill för-<br />

<br />

<br />

<br />

<br />

<br />

<br />

hindra att det uppstår gräddfiler för patienter<br />

med privata sjukvårdförsäkringar.<br />

Därför slår man fast att landsting som lägger<br />

ut sjukhus <strong>på</strong> entreprenad måste garantera<br />

att endast det medicinska tillståndet<br />

avgör vem som ska få vård<br />

Sjukhus i egen regi<br />

Alla landsting måste ha kvar minst ett<br />

sjukhus i egen regi för att behålla <strong>sin</strong> beställarkompetens.<br />

Regionsjukhusen, eller<br />

universitetssjukhusen, är av nationell betydelse<br />

och ska därför drivas offentligt.<br />

<br />

<br />

<br />

<br />

TEXT: CECILIA HULDT<br />

FOTO: SOMMARBILDER.SE<br />

Regeringen och stödpartierna vill också<br />

tillsätta en särskild delegation med uppgift<br />

att utreda villkoren för organisationer utan<br />

vinstintresse inom hälso- och sjukvården.<br />

Vårdförbundet anser att innehållet i lagrådsremissen<br />

<strong>inte</strong> är fullt så aggressivt som<br />

befarat, men tror ändå att det kan komma<br />

att motverka nya lösningar inom vården.<br />

– Man riskerar att sätta stopp för nya sätt<br />

att driva vård, säger förbundets ordförande<br />

Eva Fernvall.<br />

CECILIA HULDT<br />

<br />

<br />

7

Bilstöd till fler<br />

ska minska dyra resor med färdtjänst<br />

Personer med funktionshinder som reser<br />

mycket med färdtjänst och som<br />

idag <strong>inte</strong> har rätt till bilstöd bör kunna<br />

få ett kommunalt bidrag för anskaffning<br />

och anpassning av egen bil. Ett<br />

sådant bidrag skulle innebära besparingar<br />

för samhället och ökad frihet<br />

för de funktionshindrade.<br />

Förslaget om ett nytt, kommunalt bilstöd,<br />

så kallat mobilitetsstöd, ingår i bilstödsutredningens<br />

betänkande som nyligen överlämnades<br />

till regeringen av utredaren Håkan<br />

Ceder, överdirektör vid Socialstyrelsen.<br />

Utredningen vill att kommunerna ska få<br />

en lagstadgad möjlighet att ge stöd till inköp<br />

och anpassning av bil som alternativ<br />

till färdtjänst. Men det ska ske <strong>på</strong> frivillig<br />

basis. Det får <strong>inte</strong> inträffa att någon mot <strong>sin</strong><br />

vilja tvingas till ett byte.<br />

Den kommunala färdtjänsten omfattar<br />

idag cirka 380 000 personer och det statli-<br />

NR 3 APRIL 2005 ALLT OM HJÄLPMEDEL<br />

ga bilstödet omkring 16 000. Utredningens<br />

analyser visar att det nästan alltid är dyrare<br />

för den enskilde funktionshindrade att resa<br />

med egen bil än att resa med färdtjänst,<br />

även om fullt bilstöd utgår. Ändå skulle<br />

många föredra att köra egen bil eftersom<br />

det ger större frihet.<br />

Stödet ska omfatta flera<br />

För samhället är det tvärtom dyrare att tillhandahålla<br />

färdtjänst till personer som reser<br />

mycket än att lämna bidrag till bilinköp.<br />

Enligt utredningen ligger brytpunkten<br />

vid cirka 200 mil per år. Det finns omkring<br />

10 000 personer som reser så mycket<br />

med färdtjänst, men som med dagens bestämmelser<br />

saknar rätt till statligt bilstöd.<br />

Bilstödsutredningen vill dessutom ändra<br />

reglerna för det statliga bilstödet så att det<br />

omfattar fler personer, bland annat genom<br />

att vidga föräldrabegreppet så att även föräldrahemsföräldrar,<br />

särskilt förordnade<br />

Många skulle föredra att köra egen bil<br />

även om det är dyrare än färdtjänst.<br />

vårdnadshavare och personer som har tagit<br />

emot ett utländskt barn för adoption ska ha<br />

rätt att ansöka om bilstöd.<br />

Försäkringskassan ska även i fortsättningen<br />

vara huvudman för det statliga bilstödet.<br />

Regeringen vill stoppa gräddfiler till sjukhusen<br />

Landsting som privatiserar sjukhus<br />

måste behålla minst ett sjukhus i egen<br />

regi. Samtliga regionsjukhus i landet<br />

blir kvar i offentlig drift. Och all eventuell<br />

vinst från privat sjukhusverksamhet<br />

återinvesteras i vården.<br />

Det är några av förslagen i lagrådsremissen<br />

om driftsformer för offentligt finansierade<br />

sjukhus, den så kallade stopplagen, som regeringen<br />

nyligen presenterade tillsammans<br />

med vänsterpartiet och miljöpartiet.<br />

Regeringen och stödpartierna vill för-<br />

<br />

<br />

<br />

<br />

<br />

<br />

hindra att det uppstår gräddfiler för patienter<br />

med privata sjukvårdförsäkringar.<br />

Därför slår man fast att landsting som lägger<br />

ut sjukhus <strong>på</strong> entreprenad måste garantera<br />

att endast det medicinska tillståndet<br />

avgör vem som ska få vård<br />

Sjukhus i egen regi<br />

Alla landsting måste ha kvar minst ett<br />

sjukhus i egen regi för att behålla <strong>sin</strong> beställarkompetens.<br />

Regionsjukhusen, eller<br />

universitetssjukhusen, är av nationell betydelse<br />

och ska därför drivas offentligt.<br />

<br />

<br />

<br />

<br />

TEXT: CECILIA HULDT<br />

FOTO: SOMMARBILDER.SE<br />

Regeringen och stödpartierna vill också<br />

tillsätta en särskild delegation med uppgift<br />

att utreda villkoren för organisationer utan<br />

vinstintresse inom hälso- och sjukvården.<br />

Vårdförbundet anser att innehållet i lagrådsremissen<br />

<strong>inte</strong> är fullt så aggressivt som<br />

befarat, men tror ändå att det kan komma<br />

att motverka nya lösningar inom vården.<br />

– Man riskerar att sätta stopp för nya sätt<br />

att driva vård, säger förbundets ordförande<br />

Eva Fernvall.<br />

CECILIA HULDT<br />

<br />

<br />

7

Akupunktur<br />

lindrar muskelsmärta<br />

Akupunktur ökar blodflödet i musklerna<br />

visar en ny avhandling. Det kan<br />

förklara varför metoden lindrar muskelsmärta.<br />

Sjukgymnasten och forskaren Margareta<br />

Sandberg vid Hälsouniversitetet i Linköping<br />

har mätt hur blodflödet i muskler <strong>på</strong>verkas<br />

av ytliga underhudsstick respektive<br />

djupa nålstick. Hon har jämfört en grupp<br />

friska personer med en grupp personer<br />

som har fibromyalgi och smärtor i skuldermuskulaturen.<br />

– Blodflödet ökade hos båda grupperna,<br />

men det ökade vid olika tillfällen. Hos de<br />

friska var det entydigt störst vid den djupare<br />

stimuleringen. Hos fibromyalgikerna<br />

var effekten av de ytliga sticken lika stor eller<br />

till och med större än av de djupa sticken.<br />

Detta kan tyda <strong>på</strong> en störning i mikrocirkuleringen<br />

i muskulaturen hos den som<br />

har fibromyalgi.<br />

Margareta Sandberg har arbetat med<br />

<br />

<br />

NR 3 APRIL 2005 ALLT OM HJÄLPMEDEL<br />

akupunktur sedan 1980-talet. Då var metoden<br />

omtvistad. På senare år är har det<br />

dock kommit allt fler studier som visar att<br />

akupunktur har positiv effekt <strong>på</strong> olika<br />

smärttillstånd. Men Margareta Sandbergs<br />

studie är en av få som visar <strong>på</strong> objektiva<br />

förändringar i vävnader.<br />

Nålen aktiverar nerver<br />

– Vår teori är att nålen aktiverar smärtkänsliga<br />

nerver så att vissa signalsubstanser<br />

frigörs. De gör i <strong>sin</strong> tur att blodkärlen vidgas<br />

och kan släppa fram mer blod. Det<br />

ökade blodflödet ger bättre cirkulation i<br />

muskeln och kan <strong>på</strong> så sätt lindra smärtan.<br />

TEXT: LENA UDD<br />

FOTO: BENKT EURENIUS/ PRB<br />

Läs mer:<br />

Acupuncture Effects on Muscle Blood<br />

Flow and Aspects of Treatment in the<br />

Clinical Context. Margareta Sandberg.<br />

LiU. 2005.<br />

<br />

<br />

<br />

Nålstick frigör signalsubstanser som gör<br />

att blodkärlen vidgas. Det ger bättre cirkulation<br />

och kan lindra smärta. Men det<br />

är nog säkrare att använda akupunkturnålar<br />

än en igelkott.<br />

<br />

<br />

<br />

9

PROVAT&GRANSKAT<br />

Trygghetslarm • nr 3/2005<br />

Larm vaktar allt fler äldre<br />

I framtiden får äldre förlita sig allt mer <strong>på</strong> teknik och allt mindre <strong>på</strong> mänsklig omvårdnad.<br />

Svenskarna blir allt äldre.<br />

Och allt fler äldre bor hemma,<br />

även om de är krassliga<br />

och börjar få problem<br />

med minnet.<br />

Behovet av hjälpmedel<br />

som larmar om något händer<br />

eller som övervakar att<br />

allt är som det ska blir allt<br />

större. Men tillgången till<br />

hjälpmedel kan variera beroende<br />

<strong>på</strong> vilken kommun<br />

man bor i.<br />

1,5 miljoner av Sveriges invånare är över 65<br />

år. Om femton år har de blivit en halv miljon<br />

fler. De flesta äldre är friska, aktiva och<br />

klarar sig utan hjälp och stöd. Men många<br />

behöver också hemvård, hemtjänst och en<br />

utökad säkerhet i hemmet.<br />

Allt tyder <strong>på</strong> att tillgången till särskilda<br />

boenden och demensboenden <strong>inte</strong> kommer<br />

öka i samma takt som en åldrande befolkning.<br />

Detta gör att många gamla, deras<br />

anhöriga och hemtjänstpersonal kommer<br />

bli mer beroende av tekniska lösningar som<br />

larmar och övervakar i hemmet. Och det<br />

finns många olika hjälpmedel och system.<br />

– Det vanligaste larmet är ett trygghetslarm<br />

som är kopplat till telefonen. Om man<br />

till exempel skulle falla kan man trycka <strong>på</strong><br />

sitt larm och så larmas hemtjänsten via telefonen.<br />

Och det ger ju en viss trygghet, säger<br />

Britt-Inger Mård som är ansvarig för trygghetslarm<br />

inom Växjö kommun.<br />

– Idag är det lätt att få trygghetslarm.<br />

Det är lite olika i olika kommuner, men ofta<br />

får alla över 65 år eller 75 år ett larm om<br />

de ansöker. Det brukar kosta mellan 100<br />

och 300 kronor i månaden plus att man be-<br />

talar en samtalsmarkering när man larmar.<br />

Andra vanliga larm, särskilt för den som<br />

är dement, är en larmmatta som ligger<br />

bredvid sängen och reagerar när någon går<br />

<strong>på</strong> den samt dörrlarm. De kan också kopplas<br />

till telefonen så att hemtjänstpersonalen<br />

får larmet omgående.<br />

Ett larm som många anhöriga till dementa<br />

efterfrågar är nödsändare. Det är en<br />

sändare med mycket lång räckvidd som<br />

bärs av brukaren och som går att s<strong>på</strong>ra av<br />

polisen. Men än så länge är det <strong>inte</strong> så<br />

många kommuner som ger den tjänsten. I<br />

den demensenkät som Socialstyrelsen gjorde<br />

för några år sedan var det bara var tredje<br />

kommun i landet som erbjöd nödsändare<br />

som hjälpmedel.<br />

– Vi har nödsändare som man får hyra.<br />

Det är uppskattat, framhåller Britt-Inger<br />

Mård. Sedan har vi också andra typer av<br />

larm där man kopplar ihop <strong>sin</strong> sändare<br />

med en förstärkare så att man kan gå ut i<br />

trädgården och röra sig utanför hemmet<br />

men ändå kan larma om något händer.<br />

Räknas <strong>inte</strong> som hjälpmedel<br />

Även om det finns ett stort utbud av trygghets-<br />

och övervakningslarm så är det<br />

många som aldrig får tillgång till dem. Det<br />

kan bero <strong>på</strong> att det är svårt att bestämma<br />

vem som ska betala. Ett annat trygghetssystem<br />

som spisvakt – där spisen stängs av<br />

automatiskt efter en viss tid – är vanligare.<br />

Men det räknas som bostadsanpassning<br />

och har därmed en egen budget.<br />

– Jag skulle vilja säga att det finns en<br />

uppsjö av bra produkter idag, säger Inge<br />

Dahlenborg som är arbetsterapeut och särskilt<br />

inriktad <strong>på</strong> demenshjälpmedel. Problemet<br />

är att brukarna och deras anhöriga<br />

<strong>inte</strong> får tillgång till dem. Det beror <strong>på</strong> att<br />

larmen <strong>inte</strong> räknas som förskrivbart hjälpmedel.<br />

Det är upp till varje kommun att<br />

bestämma om man vill ha dem eller <strong>inte</strong>.<br />

Sensorer övervakar<br />

Många kommuner har dock börjat satsa <strong>på</strong><br />

olika typer av ”smarta system” som <strong>inte</strong> bara<br />

larmar utan även ger annan information<br />

om hur brukaren mår och har det. I Heby<br />

kommun i Västmanland har man startat ett<br />

försök där brukarna ska få ökad trygghet<br />

och kommunen bli mer effektiv i <strong>sin</strong>a<br />

tjänster med hjälp av sensoriskt larm. Pro-<br />

10 ALLT OM HJÄLPMEDEL NR 3 APRIL 2005

jektet drivs tillsammans med Stockholms<br />

universitet och ska utvärderas om ett år.<br />

– Tjugotre personer som bor i särskilt<br />

boende och i egna hem ska testa de här nya<br />

larmen, berättar förvaltningschef Birgitta<br />

Andersson.<br />

Brukarna kommer att ha en sändare som<br />

innehåller sensorer <strong>på</strong> armen. Sensorerna<br />

läser av hudtemperatur, puls, om man sovit<br />

gott, hur man rör sig med mera. Sändaren<br />

skickar informationen till hemtjänsten som<br />

kan läsa av den. Det gör att vi har större<br />

blick över hur brukaren har det. Samtidigt<br />

är det en <strong>inte</strong>gritetsfråga att fundera över.<br />

Alla brukare vill säkert <strong>inte</strong> ha ett sådant<br />

här larm.<br />

– Jag tror mycket <strong>på</strong> det här för framtiden.<br />

Det blir allt fler äldre som bor kvar<br />

hemma och med larmet kan de få en större<br />

trygghet, säger Birgitta Andersson.<br />

Trygghets- och<br />

övervakningssystem<br />

TEXT: LENA UDD<br />

FOTO: VIBEKE MATHIESEN<br />

Trygghets- och övervakningssystemen<br />

nedan är ett urval som visar de olika typer<br />

av hjälpmedel som finns. Fler liknande<br />

produkter kan finnas hos respektive leverantör<br />

samt även hos de andra leverantörerna<br />

nedan.<br />

En del hjälpmedel kan med fördel kombineras.<br />

Ett sänglarm kan till exempel<br />

kopplas till någon av de ”talande” komihågklockor<br />

som finns <strong>på</strong> marknaden. På<br />

så sätt kan en orolig brukare som vaknar<br />

<strong>på</strong> natten få reda <strong>på</strong> vad klockan är och<br />

att det är bättre att sova några timmar<br />

till. En kombination av sänglarm och dörrlarm<br />

<strong>på</strong> både inner- och ytterdörr som är<br />

kopplade till en trygghetstelefon som<br />

ringer upp hemtjänsten innebär en utökad<br />

trygghet för den som har demens och<br />

bor ensam. På så sätt hinner hemtjänsten<br />

komma innan man gått ut.<br />

Trygghetslarm för hemmabruk kan naturligtvis<br />

användas även i servicehus. Vissa<br />

lösningar som fungerar i servicehus med<br />

<strong>inte</strong>rna larmsystem fungerar däremot <strong>inte</strong><br />

för den som bor i ordinärt boende långt<br />

från servicehuset eller mottagarcentralen.<br />

Samtliga priser är exklusive moms.<br />

NR 3 APRIL 2005 ALLT OM HJÄLPMEDEL<br />

Trygghetslarm för hemmabruk<br />

Trygghetstelefon Smart Call <strong>42</strong>0.<br />

Telefon/trygghetslarm<br />

som ringer upp<br />

larmcentral eller mobiltelefon.<br />

Fungerar<br />

utan anslutning till<br />

eluttag. Bra vid<br />

strömavbrott. Går att<br />

koppla till exempelvis larmmatta. Pris:<br />

3 200 kr. Leverantör: CareTech AB,<br />

www.caretech.se<br />

Falck 6940 Armbandssändare. En liten<br />

sändare som fästes om handleden som en<br />

klocka, i rem om halsen eller <strong>på</strong> en klämma<br />

i fickan. Vid tryck <strong>på</strong> sändarens knapp<br />

sänds ett larm till en trådlös mottagare<br />

(Falck 6941 eller 6704) som även kan sända<br />

vidare till en trygghetstelefon. Batteridriven.<br />

Pris: 2 160 kr. Leverantör: Falck Vital<br />

AB, www.falckvital.se<br />

Trampmatta/Larmmatta. Har sensorer och<br />

halkskydd. Läggs<br />

exempelvis under<br />

annan matta. Kan<br />

kopplas ihop med<br />

<strong>inte</strong>rna larm <strong>på</strong><br />

äldreboenden eller<br />

med trygghetstelefon.<br />

Batteridriven. Pris: 525 – 1900 kr.<br />

Leverantörer: Athena Nordic AB, www.athenanordic.se,<br />

Falck Vital AB, www.falckvital.se<br />

Sänglarm. Tryckkänslig sensorplatta som<br />

läggs under madrassen.<br />

Larmar om brukaren<br />

lämnar sängen.<br />

Går att tid<strong>sin</strong>ställa så<br />

att larmet <strong>inte</strong> går<br />

igång bara för att brukaren<br />

går <strong>på</strong> toaletten,<br />

men om brukaren<br />

<strong>inte</strong> kommer tillbaka<br />

efter viss tid går det<br />

igång. Trycktyngd minst 40 kilo. Går att<br />

ansluta till trygghetstelefon eller befintligt<br />

larmsystem. Sänder signalen till Microsignal<br />

RX 2004 som är en bärbar larmmottagare.<br />

Pris: 3 450 kr. Leverantör: Kom-ikapp-Rehatek<br />

AB, www.kikre.com ➤<br />

VI TALAR OM<br />

trygghetslarm för äldre...<br />

Trygghetstelefon är det vanligaste<br />

larmet. Sedan har vi många<br />

sänglarm, men det är mest hos<br />

dem som bor i ett äldreboende.<br />

Vi har inga särskilda kriterier för<br />

larm utan den som känner sig<br />

otrygg i hemmet får ett.<br />

Cecilia Johansson, biståndshandläggare,<br />

Vetlanda<br />

”<br />

Vi är <strong>inte</strong> så förtjusta i dörrlarm<br />

eller rörelselarm för dem som<br />

bor i eget boende eftersom det<br />

många gånger är svårt för personalen<br />

att hinna dit i tid. Då skapar<br />

larmet en falsk trygghet för<br />

de äldre och deras anhöriga.<br />

Lillbritt Svärd, enhetschef, Vänersborg<br />

”<br />

Jag är lite nyfiken <strong>på</strong> de nödsändare<br />

som finns. Det är en larmtyp<br />

som vi har diskuterat att ta in<br />

och som vi tycker fyller ett behov.<br />

De flesta som söker om<br />

trygghetslarm hos oss får det.<br />

Jag har i varje fall aldrig avslagit<br />

en ansökan.<br />

Helena Bengtsson, biståndshandläggare,<br />

Backa, Göteborg<br />

11

➤<br />

Rehatek Microsignal RX-2004. Batteridriven,<br />

bärbar larmmottagare med akustisk<br />

och optisk signal. Gör det möjligt för anhörig/personal<br />

att till exempel gå ut i<br />

trädgården. Räckvidd femtio meter som<br />

kan fördubblas med särskilt tillbehör. Pris:<br />

2 180 kr. Leverantör: Kom-i-kapp-Rehatek<br />

AB, www.kikre.com<br />

Falck 6730 Påminnare. När dörren öppnas<br />

kommer ett talat<br />

meddelande som<br />

ger ledning om<br />

det är rätt tid att<br />

gå ut eller ej, exempelvis<br />

”Det är<br />

natt, det är bättre<br />

att vara inne nu”. Sätts igång av kontakt i<br />

dörren, larmmatta etc. Pris: 2 900 kr. Leverantör:<br />

Falck Vital AB, www.falckvital.se<br />

Spisec Rörelsevakt. Sensor som känner av<br />

rörelser inom sitt rörelsefält.<br />

Placeras till<br />

exempel vid säng eller<br />

intill dörr. Går att<br />

ansluta till trygghetstelefon<br />

eller befintligt<br />

larmsystem.<br />

Strömbrytare, med två minuters fördröjning,<br />

för av- och <strong>på</strong>slagning. Batteridriven.<br />

Pris: 1 750 – 2 450 kr. Leverantör: Athena<br />

Nordic AB, www.athenanordic.se<br />

Spisec Nödsändare. Pejlingsbar nödsändare<br />

som kan bäras som<br />

armbandsur. Batteridriven.<br />

När polisen<br />

kontaktas kan de via<br />

MiniCall-nätet pejla<br />

av var sändaren är.<br />

Räckvidd: fem kilometer till fots, trettio kilometer<br />

från luften. Pris: 7 200 kr med ett<br />

års abonnemang <strong>på</strong> tjänsten eller 600 kr<br />

per månad. Leverantör: Athena Nordic<br />

AB, www.athenanordic.se<br />

Alleato Trygghet. Trådlöst manuellt och<br />

automatiskt larm med<br />

armbandssändare. Ett<br />

sensorsystem i armbandet<br />

känner av brukarens<br />

aktivitet och sändaren<br />

kan skicka information<br />

om brukaren bär sändaren<br />

eller ej, om brukaren<br />

går ut eller är ovanligt<br />

passiv. Brukarens rörelser (både stora och<br />

små, t ex puls) kan användas till att läsa av<br />

brukarens dygn – om man sovit gott m m.<br />

Fler olika tekniska lösningar som sängmattor,<br />

rörelsedetektorer, brandvarnare och<br />

smart-hemfunktioner kan kopplas till för<br />

ytterligare säkerhet. Pris: 8 500 kr för basstation<br />

inklusive högtalartelefon samt<br />

armband. Leverantör: Alleato AB,<br />

www.alleato.se<br />

Caredo. Ett system för vård av dementa i<br />

hemmet.<br />

Närstående<br />

eller vårdare<br />

har armbandssändarerespektivekuddvibrator<br />

nattetid, som tar emot larm från rörelsevakt<br />

etc. Går att ansluta till vanliga<br />

hjälpmedel som trampmatta, dörrvakt,<br />

sängvakt m fl. Med inne/uteomkoppling<br />

kan larmet även skickas till larmcentral,<br />

mobiltelefon eller annan telefon. Räckvidd<br />

även i stora byggnader samt utomhus<br />

i närområde. Går att ta med vid resa.<br />

Pris: 14 900 kr. Går även att hyra för 450 kr<br />

<br />

<br />

<br />

<br />

<br />

<br />

<br />

<br />

<br />

per månad. Leverantör: Attendo Systems<br />

AB, www.attendo.se<br />

Trygghetslarm för servicehus<br />

Falck 6712 Passagelarm. Larmet består av<br />

en dörrsensor, en bricka med personlig<br />

kod och den trådlösa mottagaren Falck<br />

6941. Personbrickan kan bäras som armband<br />

eller sättas fast med klämma i kläderna.<br />

Larmet utlöses bara av den person<br />

som har brickan. Pris: 9 998 kr. Leverantör:<br />

Falck Vital AB, www.falckvital.se<br />

Textcall personsökare DE 900. Tar emot<br />

larm från en centralenhet<br />

och visar<br />

var de kommer<br />

från i en display.<br />

Textcall centralenhet<br />

4/8 tar emot fyra respektive åtta olika<br />

larmsignaler. Tar emot larm från en sändare,<br />

t ex larmmatta och skickar vidare till<br />

en mottagare. Pris för personsökare: 4 450<br />

kr. Pris för enhet, fyra larmsignaler: 3 790<br />

kr, åtta larmsignaler: 7 950 kr. Leverantör:<br />

Kom-i-kapp-Rehatek AB, www.kikre.com<br />

SmartCall system 5000. Internsystem för<br />

mindre gruppboenden och<br />

större servicehus. System<br />

med olika typer av larmfunktioner<br />

som läggs in efter<br />

behov, alltifrån nödanrop<br />

till larmmattor. Larmen<br />

går till en centralenhet i<br />

huset. En samverkande radiomottagare<br />

gör att alla larm i rum plus bärbara sändare<br />

har full täckning inom ett större område<br />

som hus, källare, trädgård etc. Pris:<br />

3 450 kr för varje rums- eller brukarenhet,<br />

35 000 för centralenhet. Leverantör: Care-<br />

Tech AB, www.caretech.se<br />

12 ALLT OM HJÄLPMEDEL NR 3 APRIL 2005

Lättare och tryggare att vårda i hemmet<br />

För de fl esta människor är det viktigt att kunna bo kvar hemma<br />

så länge som möjligt. Det ger trygghet, ökad självkänsla och högre<br />

livskvalitet.<br />

Attendo Caredo är ett nytt tekniskt system som underlättar<br />

vid vård av till exempel anhörig eller närstående i hemmet.<br />

Attendo Caredo placeras i bostaden och känner av om den som<br />

vårdas lämnar sängen, rummet eller hemmet, varje sekund,<br />

dygnet runt, i hela bostaden.<br />

Systemet är lätt att installera och använda. Det är även lätt att ta<br />

med <strong>på</strong> resor, till fritidshuset eller vid besök hos vänner.<br />

Den som vårdar får frihet, avlastning och stöd för att hämta nya<br />

krafter och känna trygghet i sitt ansvarsfyllda arbete.<br />

Attendo Systems AB<br />

Årstaängsvägen 1A<br />

117 43 Stockholm<br />

Telefon 08-775 77 00<br />

www.attendo.se<br />

NR 3 APRIL 2005 ALLT OM HJÄLPMEDEL<br />

A ME<strong>MB</strong>ER OF ATTENDO GROUP<br />

13

Ny handikappmyndighet<br />

blir större och mer kraftfull än i tidigare förslag<br />

Den nya myndighet som ska samordna<br />

det handikappolitiska arbetet blir större<br />

än vad Handisamutredningen föreslog<br />

för ett år sedan. Myndigheten får<br />

<strong>inte</strong> bara en strategisk, utvärderande<br />

och samordnande roll utan kommer<br />

också att ansvara för genomförandet<br />

av målen i den nationella handlingsplanen<br />

för handikappolitiken.<br />

Det framgår av den skrivelse om statlig organisation<br />

för handikappolitisk samordning<br />

som regeringen nyligen överlämnade<br />

till riksdagen.<br />

Flera remis<strong>sin</strong>stanser, däribland Handikappombudsmannen,<br />

har avstyrkt förslaget<br />

om att skapa en särskild genomförandeorganisation.<br />

Regeringen väljer att sammanföra uppgifterna<br />

bland annat med hänvisning till<br />

farhågorna om att den nya myndigheten<br />

90x130<br />

<br />

Hea medical<br />

<br />

<br />

<br />

<br />

<br />

<br />

<br />

<br />

<br />

<br />

<br />

<br />

<br />

<br />

annars riskerar att bli alltför liten, och att<br />

det kan uppstå gränsdragningsproblem<br />

mellan de olika aktörerna.<br />

Tre myndigheter berörs<br />

Tre idag existerande myndigheter berörs av<br />

omorganisationen. Sisus, Statens institut<br />

för särskilt utbildningsstöd, läggs ned i <strong>sin</strong><br />

nuvarande form när den nya myndigheten<br />

tar över Sisus arbete med bemötandefrågor.<br />

Statsbidragshanteringen för stöd till människor<br />

med funktionshinder blir kvar vid<br />

Sisus, men myndigheten kommer att föras<br />

<br />

<br />

<br />

över till Socialstyrelsen där den blir ett särskilt<br />

beslutsorgan. Tillgänglighetscentret<br />

vid Handikappombudsmannen, HO, överförs<br />

till den nya myndigheten och HO får<br />

därefter åter en renodlad ombudsmannafunktion.<br />

En del av Hjälpmedel<strong>sin</strong>stitutets<br />

arbete med tillgänglighetsfrågor flyttas<br />

också till den nya myndigheten.<br />

Närmast kommer en organisationskommitté<br />

att tillsättas för att den nya samordningsmyndigheten<br />

ska kunna inleda sitt arbete<br />

vid nästa årsskifte.<br />

CECILIA HULDT<br />

14 ALLT OM HJÄLPMEDEL NR 3 APRIL 2005

B500 Street<br />

Z50<br />

Avantgarde Ti Ultra<br />

Voyager Compact<br />

Nurmi Neo<br />

Du fi nner oss <strong>på</strong> mässan Leva & Fungera i monter B06:32<br />

Otto Bock Scandinavia AB<br />

Box 623 · 601 14 Norrköping · Telefon 011 280600 · Telefax 011 313380 · info@ottobock.se · www.ottobock.se

<strong>Sara</strong> <strong>tänker</strong> <strong>inte</strong><br />

<strong>på</strong> <strong>sin</strong> <strong>protes</strong><br />

Tolvåriga <strong>Sara</strong> Andersson var bara en liten bebis när hon<br />

fick <strong>sin</strong> första hand<strong>protes</strong>. Tre år gammal började hon med<br />

myoelektrisk <strong>protes</strong>. I dag – många <strong>protes</strong>er senare –<br />

<strong>tänker</strong> hon knappt <strong>på</strong> att hon har en.<br />

TEXT: LENA FIEBER FOTO: CATRIN STEEN<br />

– Jag kan göra allt som mina kompisar kan. Många<br />

märker <strong>inte</strong> ens att jag har <strong>protes</strong>.<br />

<strong>Sara</strong> är en söt och pigg tjej som går <strong>på</strong> musikskola i<br />

Örebro och spelar kornett. På fritiden tränar hon gymnastik<br />

och spelar volleyboll. I <strong>på</strong>skas var hon med familjen<br />

i fjällen och åkte skidor för första gången. Hennes liv<br />

är normalt, bland annat tack vare den myoelektriska pro-<br />

Myoelektrisk <strong>protes</strong><br />

De små nervsignalerna, som styr musklerna i armen,<br />

fångas upp av elektroder som ligger direkt mot huden.<br />

Elektroderna förstärker och filtrerar signalerna<br />

så att de kan användas för att styra den motordrivna<br />

handen. Det vanliga är att handen öppnas när<br />

ena muskeln spänns och stängs när användaren<br />

spänner andra muskeln.<br />

tesen, säger arbetsterapeuten och forskaren Liselotte<br />

Hermansson vid Örebro universitetssjukhus.<br />

Där finns landets största mottagning för barn med<br />

dysmeli eller medfödda avvikelser i armar och ben. Och<br />

där har man längst erfarenhet i världen av myoelektriska<br />

eller muskelstyrda <strong>protes</strong>er för barn.<br />

Liselotte Hermansson har gjort den första svenska stu-<br />

I <strong>sin</strong> studie har Liselotte Hermansson utvecklat en<br />

helt ny metod – kallad ACMC – för att mäta hur bra<br />

ett barn blir <strong>på</strong> att hantera <strong>sin</strong> myoelektriska <strong>protes</strong><br />

i vardagen. Syftet är att förbättra träningsmetoderna<br />

när barnen lär sig äta, baka, knäppa knappar,<br />

snickra. Terapeuten poängsätter 30 olika moment<br />

enligt en fyrgradig skala. Resultatet sammanställs<br />

och förs in i patientjournalen.<br />

Tanken är att alla arbetsterapeuter inom<br />

habiliteringen ska få tillgång till metoden.<br />

Testet genomgår nu validering och ska<br />

även översättas till engelska för att inom<br />

kort presenteras i England och Kanada.<br />

Den myoelektriska <strong>protes</strong>en följer<br />

barnets tillväxt: från fyra års ålder<br />

byts <strong>protes</strong>en en gång i halvåret tills<br />

barnet har växt färdigt.<br />

16 ALLT OM HJÄLPMEDEL NR 3 APRIL 2005

Det är smått och det går fjäderlätt när <strong>Sara</strong> Andersson pysslar. Att gympa och spela volleyboll går också bra<br />

även om man har <strong>protes</strong>.<br />

dien om dysmelibarn med myoelektriska <strong>protes</strong>er. Drygt<br />

60 av mottagningens barn i åldern 8 till 18 år med tvärgående<br />

dysmeli <strong>på</strong> ena armen har undersökts. Dessa barn<br />

har en lika god psykosocial hälsa som andra barn.<br />

– Efter 25 år <strong>på</strong> mottagningen är jag <strong>inte</strong> förvånad, säger<br />

hon.<br />

Åldern är avgörande<br />

Det finns flera förklaringar till de goda resultaten. Barnen<br />

<strong>på</strong> mottagningen vid Örebro universitetssjukhus får<br />

tidigt lära sig att ha en passiv <strong>protes</strong> som hjälper dem att<br />

utvecklas normalt motoriskt. De bär <strong>protes</strong>en dagtid.<br />

Därmed blir de symmetriska i kroppen, slipper blickar<br />

och frågor. Föräldrarna stöttas för att orka vara konsekventa<br />

mot <strong>sin</strong>a barn. När barnen fyller tre år får de lära<br />

sig att använda en myoelektrisk <strong>protes</strong>.<br />

– Åldern är avgörande. Mellan tre och sex år är barnet<br />

som mest mottagligt för att lära sig hantera <strong>protes</strong>en.<br />

Väntar man till skolåldern blir det mycket, mycket svårare.<br />

Vi tränar barnen och gör dem uppmärksamma <strong>på</strong><br />

den nya funktionen. Efter några dagar till en vecka har<br />

de förstått hur de ska styra <strong>protes</strong>en.<br />

Det är föräldrarna som avgör om barnet ska ha <strong>protes</strong><br />

eller <strong>inte</strong>.<br />

– För barnet är det bäst att föräldrarna bestämmer. Vi<br />

lägger därför mycket kraft <strong>på</strong> att göra dem trygga i sitt<br />

föräldraskap. Det kan vara lätt att ge upp när ens barn<br />

gråter och vill kasta av sig <strong>protes</strong>en.<br />

– Särskilt åldern nio till tretton år är en tuff tid för både<br />

barn och föräldrar.<br />

Ett barn som föds utan en underarm uppfattar sig in-<br />

NR 3 APRIL 2005 ALLT OM HJÄLPMEDEL<br />

te som handikappad. Kan man ändå tvinga barnet att bära<br />

<strong>protes</strong>?<br />

– Ja. Tror man att barnet får glädje av det i framtiden<br />

bör man börja med <strong>protes</strong> tidigt. Därmed blir det lättare<br />

för barnet att lära sig.<br />

När barnet är tillräckligt gammalt får det självt bestämma.<br />

Fyra av fem barn som fått en myoelektrisk <strong>protes</strong><br />

som små fortsätter att använda den.<br />

– Protes är bra om det <strong>inte</strong> finns något naturligt grepp.<br />

Men vi ger <strong>inte</strong> två <strong>protes</strong>er till barn som saknar bägge<br />

underarmarna, eftersom <strong>protes</strong>er <strong>inte</strong> kan förmedla direkt<br />

känsel. I stället sätter vi en <strong>protes</strong> <strong>på</strong> den kortaste armen.<br />

– Titanimplantat för <strong>protes</strong>förankring är <strong>inte</strong> heller<br />

lämpligt <strong>på</strong> barn, bland annat därför att ingreppet kan<br />

<strong>på</strong>verka tillväxten i skelettet.<br />

Även om dysmelibarnen i studien överlag mår bra så<br />

uppvisar de ett mer tillbakadraget beteende. De besväras<br />

av att omgivningen tittar <strong>på</strong> dem och är därför <strong>inte</strong> lika<br />

socialt aktiva. Särskilt tonårsflickorna har en sämre självkänsla<br />

än pojkarna.<br />

– Här kan behövas olika stöd i habiliteringen. Flickorna<br />

behöver mer uppmuntran om att de är fina och duger<br />

som de är. Medan pojkarna kan ha glädje av andra<br />

ortopediska hjälpmedel än myoelektrisk <strong>protes</strong>.<br />

Läs mer:<br />

Upper limb reduction deficiencies in Swedish children:<br />

Classification, prevalence and function with myoelectric<br />

prosthes. liselotte.hermansson@orebroll.se<br />

17

– Det känns fel att säga så, men vi går faktiskt och väntar<br />

<strong>på</strong> att systemet <strong>inte</strong> ska fungera. Det har helt enkelt<br />

fungerat för bra, säger Sören Henriksen.<br />

Han ingår i ett team vid dataresurscentret Dahjm i<br />

Lund, som har provat ut ögonstyrningsystemet MyTobii<br />

åt Wenek. Tillsammans med teknikern Roberto Moreira<br />

åker vi hem till Wenek. I bilen berättar Sören och Roberto<br />

om hur en arbetsterapeut för snart tre år sedan<br />

kontaktade dem och berättade om Weneks behov.<br />

– Vi provade först både Cyberlink och Visioboard,<br />

men ingetdera var tillfredsställande. För drygt ett år sedan<br />

blev vi uppvaktade av en representant för företaget<br />

Tobii Technology och tänkte väl ”ännu en version av nåt<br />

som <strong>inte</strong> kommer att fungera”. Men till vår stora häpnad<br />

har systemet varit stabilt från första stund. Dessutom har<br />

företaget lyssnat <strong>på</strong> oss och anpassat systemet efter våra<br />

och Weneks önskemål, berättar Sören.<br />

Wenek och hans två assistenter som båda heter Ewa (!)<br />

möter oss hemma i lägenheten i bottenvåningen i ett<br />

flerbostadshus strax utanför centrum.<br />

Wenek är en lång man knappt femtio fyllda. Han<br />

halvligger i rullstolen. På grund av multipel skleros kan<br />

han varken röra sig eller prata.<br />

Han har själv kommit <strong>på</strong> ett sätt att kommunicera. Assistenten<br />

har ett block där tangentbordets bokstavsrader<br />

är skrivna. När Wenek med ögonen visar att han vill säga<br />

någonting frågar hon först om det är <strong>på</strong> svenska – Wenek<br />

umgås nämligen både <strong>på</strong> polska och svenska. Wenek<br />

blinkar vid rätt alternativ. Sedan tar hon reda <strong>på</strong> orden<br />

genom att först fråga <strong>på</strong> vilken rad den första bokstaven<br />

finns, och därefter rabblar hon snabbt upp bokstäverna<br />

tills hon har klart för sig vilket ord Wenek avser.<br />

Det går fort. De har umgåtts ett tag och känner<br />

18 ALLT OM HJÄLPMEDEL NR 3 APRIL 2005

Wenek skriver<br />

med ögonen<br />

Håll blicken stilla, Wenek! Titta <strong>på</strong> den här rutan! Datapedagogen<br />

Sören Henriksen instruerar och Wenek Rowinski stirrar <strong>på</strong><br />

dataskärmen tills den visar ett W som i Wenek. Han är först i<br />

världen med att använda just den här ögonstyrningen. Det tar<br />

tid att skriva, men det går.<br />

TEXT: CHRISTINA SANDQVIST FOTO: LENNART PERLENHEM<br />

varandra rätt bra. Ofta behövs det bara ett par bokstäver<br />

innan hon förstår vad han vill.<br />

Eftersom Wenek <strong>inte</strong> kan tala, måste han skriva för att<br />

hålla kontakt med <strong>sin</strong>a vänner och släktingar här i Sverige<br />

och i Polen. Assistenterna fungerar som sekreterare<br />

och skriver ner bokstav för bokstav. För Wenek betyder<br />

därför möjligheten att kunna skriva själv enormt mycket.<br />

Sören förklarar att det handlar om <strong>inte</strong>gritet, att själv<br />

kunna skriva och skicka iväg ett mejl utan att någon annan<br />

har läst det.<br />

– Vi är <strong>inte</strong> där ännu, kanske om ett halvår. Det beror<br />

<strong>på</strong> hur mycket Wenek orkar träna och om företaget får<br />

e-posten att fungera.<br />

Utprovningen har gått bra och sedan två månader<br />

finns den individuellt anpassade utrustningen hemma<br />

hos Wenek. Dator, skrivare och mus ser ut som vanligt.<br />

NR 3 APRIL 2005 ALLT OM HJÄLPMEDEL<br />

Det unika är skärmen. Den inramas av fem sensorer och<br />

en kamera. När Wenek fokuserar en punkt <strong>på</strong> skärmen<br />

sänder kameran ut infrarött ljus som går genom pupillerna.<br />

Ljuset reflekteras av ögonbottnen tillbaks in i datorn<br />

genom kameran, som registrerar vad han har tittat<br />

<strong>på</strong>. En markering görs. För att det ska bli en markering<br />

krävs att han tittar <strong>på</strong> samma punkt i minst 1,4 sekunder.<br />

MyTobii används med kommunikationsprogrammet<br />

The Grid, ett program som har <strong>sin</strong>a begränsningar enligt<br />

experterna <strong>på</strong> Dahjm. Man kan till exempel <strong>inte</strong> spara<br />

text och man kan <strong>inte</strong> ändra textstorleken. Den text<br />

som skrivs ut har drygt två centimeter höga bokstäver<br />

och kan endast skrivas versalt. Anledningen är att programmet<br />

i första hand är avsett för direktkommunikation.<br />

Wenek har studerat vid Lunds tekniska högskola och ➤<br />

19

➤<br />

”Det tar ungefär femton minuter att skriva<br />

HEJ MITT NAMN ÄR WENEK. Med en sådan<br />

takt blir det <strong>inte</strong> många romaner.”<br />

ser, enligt Sören, systemets begränsningar och vet hur<br />

han ska hantera dem. På frågan vad det har betytt för honom<br />

att få utrustningen, svarar Wenek att det är kul att<br />

jobba med dator. Han demonstrerar beredvilligt hur<br />

ögonstyrningen fungerar.<br />

Assistenterna hjälper honom till vardagsrummet, där<br />

datorn har paradplats. Han får <strong>på</strong> terminalglasögonen.<br />

Ewa rättar till kroppsställningen. Sören tar fram ett<br />

måttband för att kontrollera avståndet mellan ögon och<br />

skärm. Sedan sätter han <strong>på</strong> datorn och instruerar Wenek,<br />

för även om Wenek kan tangentbordet, har han svårt<br />

med fokuseringen och han behöver än så länge hjälp<br />

med att hitta bokstäverna.<br />

Först sker en kontroll av kalibreringen genom att Wenek<br />

fokuserar <strong>på</strong> två punkter <strong>på</strong> skärmen som motsvarar<br />

pupillerna. Sedan<br />

kan han köra igång.<br />

På skärmen kommer<br />

det upp en ruta,<br />

eller cell som<br />

fackfolket säger,<br />

där det står Qwerty,<br />

ett tangentbord<br />

som han själv har<br />

valt för att det passar<br />

hans sätt att<br />

kommunicera.<br />

Wenek ser fram emot mera <strong>inte</strong>gritet, att själv kunna<br />

skriva och skicka e-post till <strong>sin</strong>a släktingar och<br />

vänner.<br />

Han fokuserar <strong>på</strong><br />

rutan och får då<br />

upp nya rutor med<br />

Ett system som kräver engagemang<br />

På Dahjm arbetar datapedagog, tekniker, arbetsterapeut<br />

och logoped i team utan vattentäta skott mellan<br />

professionerna. Alla drar nytta av varandras kunskaper.<br />

Utprovningen av MyTobii är en del av ett projekt<br />

inom Region Skånes ordinarie verksamhet. Den är<br />

den första i sitt slag någon<strong>sin</strong> och världsunik. Målet<br />

har varit att hitta ett ögonstyrningssystem som fungerar<br />

bra och som många kan ha nytta av i framtiden.<br />

Även om detta system har fungerat från första stund<br />

betonar de att utprovningen är en lång process.<br />

– Vi är förvånade att det har gått så pass fort för<br />

Wenek att lära sig systemet, säger datapedagog Sören<br />

Henriksen.<br />

bokstäver, en ruta med rubriken verktyg och en med en<br />

returpil. Sören visar honom rutan som bland annat innehåller<br />

W för Wenek. Han tittar <strong>inte</strong>nsivt <strong>på</strong> den, blicken<br />

syns som en grå prick i rutan. Ett W hamnar <strong>på</strong> textraden<br />

överst. Sören visar var E ligger, Wenek fokuserar<br />

<strong>på</strong> det och får så WE <strong>på</strong> textraden. Så fortsätter han.<br />

Wenek har svårt att se den grå fokuseringspricken och<br />

har begärt att få den i en färg, men uppdateringen av systemet<br />

har ännu <strong>inte</strong> levererats.<br />

Efter några misstag som Sören rättar till med musen<br />

står det Wenek <strong>på</strong> skärmen.<br />

Jag får själv pröva och konstaterar att även jag kan<br />

skriva, men att det krävs total koncentration. När assistenterna<br />

berättar att Wenek <strong>inte</strong> orkar skriva mer tio –<br />

femton minuter per dag, förstår jag honom. Sören berättar<br />

att det tar ungefär femton minuter att skriva HEJ<br />

MITT NAMN ÄR WENEK. Med en sådan takt blir det<br />

<strong>inte</strong> många romaner.<br />

Wenek är medveten om att det gäller att träna. Men det<br />

är trots allt dagsformen som avgör insatsen. Hans samlade<br />

övningar finns i en tjock bunt papper. Tillbaka <strong>på</strong><br />

Dahjm berättar logopeden Maria Sporre, som också ingår<br />

i teamet, att Wenek en kväll hade skrivit 106 tecken.<br />

– Det går att öka hastigheten mer, men då blir det fler<br />

fel, och rättelserna tar längre tid än en långsam skrivhastighet.<br />

Vi tackar Wenek för demonstrationen och han ser<br />

nöjd ut. Han fångar assistentens uppmärksamhet och<br />

hon tolkar:<br />

– Tack så mycket, säger Wenek. ■<br />

För att ögonstyrning av dator ska fungera krävs<br />

det att <strong>inte</strong> bara brukaren själv utan även omgivningen<br />

är intresserad, hävdar Sören Henriksen.<br />

– Om brukaren är intresserad men omgivningen<br />

ljum funkar det <strong>inte</strong>, slår han fast.<br />

Teamet är övertygat om att fler kommer att använda<br />

ögonstyrning i framtiden. Ett problem är finansieringen,<br />

även om det är få människor som berörs.<br />

Att köpa och prova ut ett system kostar omkring<br />

150 000 kronor. I Skåne är målgruppen maximalt tre<br />

personer om året.<br />

Wenek får behålla <strong>sin</strong> utrustning som lån. Förbrukningsmaterialet<br />

ska han bekosta själv.<br />

20 ALLT OM HJÄLPMEDEL NR 3 APRIL 2005

Invacare ® Robin<br />

– lyft med värdighet<br />

Invacare AB • Tel.: 08 761 70 90 • www.invacare.se

Roligare<br />

i skolan<br />

Vid datorn kan Aleksander koncentrera sig<br />

Allt fler barn behöver hjälp för att klara inlärningen i skolan.<br />

En av dem är 15-årige Aleksander Norrgård. Sedan<br />

ett halvår tränar han upp <strong>sin</strong> läs- och skrivförmåga med<br />

skräddarsydda datorprogram.<br />

TEXT: LENA FIEBER FOTO: SOFIA MÅRTENSSON<br />

– Det är roligare att gå i skolan nu. Dagarna går <strong>inte</strong><br />

långsamt längre, säger Aleksander.<br />

Tack vare datorn kan han numera sitta still en halvtimme<br />

i sträck och jobba koncentrerat. Förut klarade<br />

han bara ett par minuter.<br />

Skoldatatek<br />

• riktar sig till lärare som undervisar elever med damp/adhd, läs- och skrivsvårigheter<br />

eller dyslexi<br />

• lånar ut pedagogiska datorprogram och alternativa datorhjälpmedel<br />

• utbildar skolpersonal<br />

• ger teknisk support<br />

I december avslutas ett treårigt försök med de sex första skoldatateken i Boden,<br />

Göteborg, Norrköping, Södertälje, Uppsala och Västervik. Därefter är det<br />

meningen att skoldatateken ska spridas över hela landet och drivas av kommunerna.<br />

Hjälpmedel<strong>sin</strong>stitutet ansvarar för projektet i samarbete med Riksförbundet för<br />

rörelsehindrade barn och ungdomar, Förbundet funktionshindrade med läsoch<br />

skrivsvårigheter och Riksförbundet Attention. Projektet finansieras av Allmänna<br />

arvsfonden och de sex kommunerna.<br />

– Datorn gör mig avslappnad.<br />

För två år sedan fick Aleksander veta att han har dyslexi.<br />

– Jag trodde jag var en slarver. Jag hade svårt att koncentrera<br />

mig, tröttnade <strong>på</strong> att följa med <strong>på</strong> lektionerna<br />

och räcka upp handen. Det<br />

kändes skönt att få en förklaring<br />

till varför jag var som jag<br />

var.<br />

– Och nu förstår lärarna<br />

mig. Därför får jag till exempel<br />

sätta <strong>på</strong> mig mina hörlurar och<br />

lyssna <strong>på</strong> musik <strong>på</strong> lektionerna.<br />

För då är det lättare att tänka.<br />

Aleksander går i Sävjaskolan i<br />

Uppsala. Här görs en satsning<br />

<strong>på</strong> barn som behöver extra<br />

hjälp i undervisningen. Genom<br />

att delta i ett projekt om skoldatatek<br />

kan skolan erbjuda eleverna<br />

anpassad undervisning<br />

22 ALLT OM HJÄLPMEDEL NR 3 APRIL 2005

med IT-stöd. Stödet kompletterar den vanliga undervisningen.<br />

Två rum har avdelats för att eleverna ska kunna<br />

arbeta vid datorn i lugn och ro tillsammans med specialpedagog<br />

och datapedagog.<br />

Hit går Aleksander varje dag för att träna extra i naturorienterade<br />

ämnen, svenska och matematik. Hjälpmedlet<br />

passar honom perfekt. Aleksander är ett barn av<br />

<strong>sin</strong> tid och uppväxt med egen dator sedan han var sex år.<br />

– Det är enklare att klicka sig fram, istället för att<br />

bläddra i papper.<br />

– Det är enklare att läsa i datorn. Om jag till exempel<br />

ska läsa ett långt ord så markerar jag bara ordet bokstav<br />

för bokstav. När jag läser <strong>på</strong> papper så glömmer jag var<br />

jag är. Det är så många papperssidor i en bok… bättre att<br />

bara se en bit text i taget <strong>på</strong> skärmen.<br />

NR 3 APRIL 2005 ALLT OM HJÄLPMEDEL<br />

Det går bättre<br />

i skolan nu för<br />

Aleksander<br />

Norrgård. Tack<br />

vare samarbetet<br />

med skoldatateket<br />

kan<br />

speciallärare<br />

Kristina Widlund<br />

ge honom<br />

bättre<br />

hjälp.<br />

– När jag skriver behöver jag <strong>inte</strong> tänka <strong>på</strong> vad jag gör<br />

med fingrarna, som när jag skriver med en penna. Skrivandet<br />

går av sig självt för jag vet ju var alla tangenterna<br />

finns.<br />

– Och <strong>inte</strong> behöver jag tänka <strong>på</strong> att hålla mig <strong>på</strong> raden<br />

heller.<br />

Han skriver: Veska. Nej, det är nog fel. Prövar igen.<br />

Väska. Rätt! En stjärna kommer upp <strong>på</strong> skärmen.<br />

– När jag har fullt med stjärnor så kan jag gå vidare.<br />

Det är som ett dataspel.<br />

Datorprogrammen är speciellt anpassade för barn<br />

med inlärningssvårigheter. De ger möjlighet till repetition<br />

och omedelbar återkoppling, är enkla och fria från<br />

distraherande och hindrande krusiduller, säger speciallärare<br />

Kristina Widlund.<br />

➤<br />

23

Det är så många papperssidor i en<br />

bok… bättre att bara se en bit text i<br />

taget <strong>på</strong> skärmen, tycker Aleksander.<br />

”Elever med adhd, läs- och skrivsvårigheter och dyslexi<br />

får i stort sett aldrig hjälpmedel via landstingens hjälpmedelsverksamheter.”<br />

– Datorn är mer lustfylld för nutida skolbarn, jämfört<br />

med papper och penna. Jag kan till exempel aldrig lämna<br />

en elev ensam med en bok. Med datorn är det inga<br />

problem.<br />

En vinst med datorstödet är också<br />

att hon kan ta emot fler elever åt<br />

gången, och ändå ägna mer tid åt<br />

var och en.<br />

<br />

<br />

<br />

Kristina Widlund är en av ett 50tal<br />

specialpedagoger som samarbetar<br />

med skoldatateket i Uppsala.<br />

Skoldatateket fungerar som kunskapscentrum<br />

för datorhjälpmedlen<br />

i skolan. Datorkunskapen måste<br />

bli bättre hos lärarna, anser datapedagogerna<br />

Margareta Lavsund<br />

och Elsy-May Gisterå vid skoldatateket:<br />

– Framför allt saknas kunskapen<br />

om de datorhjälpmedel som finns<br />

<br />

för barn i behov av särskilt stöd.<br />

– Rullstol ges till ett barn som <strong>inte</strong> kan gå, glasögon<br />

ges till ett barn som ser dåligt. Men det är <strong>inte</strong> lika självklart<br />

att ge datorhjälp till ett barn med läs- och skrivsvårigheter.<br />

– Elever med adhd, läs- och skrivsvårigheter och dyslexi<br />

får i stort sett aldrig hjälpmedel via landstingens<br />

hjälpmedelsverksamheter.<br />

Skoldatateket tillhandahåller pedagogiska övningsprogram<br />

och alternativa inlärningsverktyg som skanner,<br />

talsyntes och talpennor. Här utbildas speciallärare i datorstödd<br />

undervisning. Speciallärarna ska sedan i <strong>sin</strong> tur<br />

utbilda övriga lärare <strong>på</strong> skolorna och informera föräldrar.<br />

– Skolan ska anpassas till alla elevers behov. En talpenna<br />

som läser upp texten kan till exempel göra undervisningen<br />

mer tillgänglig för elever med läs-och skrivsvårigheter.<br />

– Behoven av datorhjälpmedel kommer att öka. Liksom<br />

behovet av att få lära sig hur man använder dem som<br />

pedagogiska verktyg. ■<br />

<br />

<br />

<br />

<br />

<br />

<br />

<br />

<br />

<br />

<br />

<br />

<br />

<br />

<br />

24 ALLT OM HJÄLPMEDEL NR 3 APRIL 2005

Demensprojektet<br />

ska ge alla berörda en bättre tillvaro<br />

Tekniska lösningar kan ge trygghet åt<br />

en person med demenssjukdom och<br />

bidra till att ge hela familjen en dräglig<br />

tillvaro. Den erfarenheten har arbetsterapeut<br />

Carina Boström. Hon arbetar<br />

med projektet Teknik och demens<br />

inom primärvården i Gävle.<br />

Förhoppningen är att tekniken ska göra det<br />

möjligt för personer med demens att bo<br />

kvar hemma längre. Men tekniken kan<br />

också skrämma, berättar Carina Boström.<br />

– Många lösningar avlastar både personal<br />

och anhöriga. Men nya hjälpmedel som<br />

piper och lyser kan också skapa rädsla hos<br />

de sjuka. Det är viktigt att lyssna <strong>på</strong> alla och<br />

informera om de lösningar man vill prova<br />

och skapa strategier för hur man ska hantera<br />

dem, säger hon.<br />

Skapa förståelse<br />

Projektet ska söka upp personer med demens,<br />

sprida kunskap till alla personalgrupper<br />

och till anhöriga om teknikens<br />

möjligheter. Till en början handlar det oftast<br />

om att kompensera minnessvårigheter<br />

med larm som <strong>på</strong>minner om tiden och om<br />

vad som ska hända.<br />

– En sjuk person kanske till en början<br />

klarar sig med att en klocka piper för att<br />

komma ihåg att det är dags att ta medicinen,<br />

men eftersom demens är progredierande<br />

får man så småningom gå över till<br />

dosetter som piper, för att den sjuka ska<br />

komma ihåg att ta <strong>sin</strong> medicin. Det handlar<br />

mycket om att testa och prova sig fram,<br />

säger Carina Boström.<br />

Med små medel<br />

Man kan stötta med små medel. En nattlampa<br />

kan ge trygghet både för den som är<br />

sjuk och för anhöriga och personal, men<br />

En klocka som både talar om och visar<br />

dag och tid kan vara god hjälp för att<br />

strukturera dagen.<br />

NR 3 APRIL 2005 ALLT OM HJÄLPMEDEL<br />

den ska vara placerad så att den <strong>inte</strong> av<br />

misstag leder en person till ytterdörren när<br />

han eller hon är <strong>på</strong> väg till toaletten.<br />

En anhörig som går med ständig oro för<br />

att han eller hon måste ha kontroll över den<br />

sjuke kan sova lugnt om det finns ett larm<br />

som väcker när den sjuke kliver upp ur<br />

sängen.<br />

Carina Boström berättar att även om<br />

hjälpmedlen är bra, så fungerar de <strong>inte</strong> alltid<br />

som hon har tänkt.<br />

– En person tyckte att det var väldigt bra<br />

med en elektronisk almanacka. Senare förstod<br />

vi att det <strong>inte</strong> var för att hon kunde<br />

hålla reda <strong>på</strong> dagarna, utan för att den gav<br />

ledljus i rummet <strong>på</strong> natten.<br />

Postorderfynd<br />

Projektet har gjort det möjligt att enkelt<br />

köpa in hjälpmedel utan att behöva gå den<br />

långa vägen via ordination, beställning och<br />

väntan <strong>på</strong> leverans. Carina Boström har<br />

bland annat fyndat hos en känd postorderfirma.<br />

Hon poängterar att det är nödvändigt<br />

att administrationsvägarna för hjälpmedel<br />

kortas ner.<br />

– Demens är en progredierande sjukdom.<br />

Behoven förändras hela tiden. Vi<br />

måste se till att de sjuka får de hjälpmedel<br />

som de behöver just nu.<br />

Själv har Carina Boström visserligen känt<br />

till många av de hjälpmedel som nu används<br />

i projektet men hon har aldrig använt<br />

dem tidigare. Hon förklarar att man inom<br />

primärvården har legat lågt när det gäller<br />

hjälpmedel till personer med demens.<br />

– Vi har <strong>inte</strong> haft kunskap och så har vi<br />

låtit de fysiska problemen ta över.<br />

Yngre och äldre berörs<br />

Även Stockholms sjukhem deltar i projektet<br />

Teknik och demens. Där koncentrerar<br />

man sig <strong>på</strong> yngre personer som kan ha nytta<br />

av avancerade hjälpmedel.<br />

Projektet ska resultera i två resursenheter<br />

med spetskompetens <strong>på</strong> området som kan<br />

ge stöd till produkt- och metodutveckling<br />

och stimulera personalen att öka <strong>sin</strong> kompetens<br />

när det gäller demens.<br />

Det treåriga projektet startade för ett år<br />

sedan med medel ur Allmänna arvsfonden.<br />

Det bedrivs i samarbete med Hjälpmedel<strong>sin</strong>stitutet,<br />

Alzheimerföreningen i Sverige<br />

och Demensförbundet.<br />

CHRISTINA SANDQVIST<br />

Det<br />

borde vara en<br />

mänsklig<br />

rättighet att<br />

få gå <strong>på</strong><br />

toaletten själv<br />

Closomat är den enda specialkonstruerade<br />

toalettstolen<br />

med inbyggd riktad dusch och<br />

tempererad varmluftstork samt<br />

inbyggd varmvattenberedare.<br />

Toalettstolen med inbyggd<br />

dusch och tork<br />

BUSCK & CO AB<br />

BOX 16007, 412 21 GÖTEBORG<br />

TEL. 031-87 0900. FAX 031-87 27 12<br />

info@busck.se www.busck.se<br />

BESTÄLL VÅR BROSCHYR.<br />

RING, FAXA, E-POSTA ELLER SKRIV!<br />

25<br />

T

AoH 3.05_qx4 05-04-13 12.45 Sida 26<br />

EKONOMISKA STÖD<br />

från Hjälpmedel<strong>sin</strong>stitutet<br />

e-Centret i Vällingby har beviljats<br />

150 000 kr för en förstudie<br />

om möjligheterna att använda<br />

teve för bredbandsteknik.<br />

Medel ur projektet Teknik och<br />

Demens:<br />

Malmö stad och Neuropsykiatriska<br />

kliniken Universitetssjukhuset<br />

MAS har beviljats<br />

290 000 kr för att ta fram ett<br />

åtgärdsprogram för kognitiva<br />

hjälpmedel som ger stöd för<br />

Apoteket har öppnat en<br />

butik vid Sergels torg i<br />

Stockholm för sitt receptfria<br />

sortiment, såväl mediciner<br />

som kosmetika och annat<br />

för egenvård.<br />

Butiken är den första<br />

Apoteket Shop som är utformad<br />

enligt en ny profil<br />

minne, planering och tidsorientering<br />

för personer med<br />

kognitiva funktionsnedsättningar<br />

orsakade av demenssjukdom.<br />

Medel ur Norrbacka-Eugeniastiftelsen:<br />

Sten Ekman, Mälardalens<br />

högskola har beviljats 100 000<br />

kr för att utveckla idéskisser<br />

och modeller av en rullstol<br />

som kan användas i flera<br />

idrotter.<br />

Ny typ av apotek öppnas i Stockholm<br />

för egenvårdsapotek, uppger<br />

Apoteket.<br />

Idag finns sex Apoteket<br />

Shop <strong>på</strong> olika ställen i landet<br />

och ett 50-tal nya planeras.<br />

Butikerna finns där<br />

många människor passerar<br />

och de har öppet alla<br />

dagar.<br />

Att ha en plan för dagen<br />

När minnet sviker<br />

KomIhågKlockan<br />

KomIhågKlockan är en talande klocka som<br />

hjälper dig att minnas.<br />

- Säger vilken dag det är och hur mycket<br />

klockan är<br />

- Säger om det är morgon, kväll eller natt<br />

Personliga meddelanden kan läsas in <strong>på</strong><br />

klockan så att den ger<br />

-Automatisk <strong>på</strong>minnelse om tider och<br />

aktiviteter<br />

-Hjälp med att komma igång vid rätt tid<br />

-Hjälp till att göra saker i rätt ordning<br />

KomIhågKlockan glömmer <strong>inte</strong> att ge<br />

besked när det är tid att stiga upp<br />

Top WC ®<br />

Futura<br />

– bidésitsen som förenar stil, komfort och funktion<br />

Nyhet!<br />

Ett rent nöje för användare,<br />

anhöriga och personal.<br />

Top WC Futura är en ny<br />

elegant bidésits som sätts <strong>på</strong><br />

befintlig toalettstol. Duschar<br />

rent både fram- och<br />

bakifrån och<br />

torkar sedan<br />

torrt. Kan<br />

kombineras<br />

med lyft<br />

och duschstol.<br />

019-16 41 30 • www.topwc.se<br />

Falck Vital AB<br />

falckvital@falckvital.se<br />

www.falckvital.se<br />

Primusgatan 18<br />

112 62 Stockholm<br />

Tel 08-695 69 40<br />

Fax 08-695 69 49<br />

26 ALLT OM HJÄLPMEDEL NR 3 APRIL 2005

AoH 3.05_qx4 05-04-13 12.45 Sida 26<br />

EKONOMISKA STÖD<br />

från Hjälpmedel<strong>sin</strong>stitutet<br />

e-Centret i Vällingby har beviljats<br />

150 000 kr för en förstudie<br />

om möjligheterna att använda<br />

teve för bredbandsteknik.<br />

Medel ur projektet Teknik och<br />

Demens:<br />

Malmö stad och Neuropsykiatriska<br />

kliniken Universitetssjukhuset<br />

MAS har beviljats<br />

290 000 kr för att ta fram ett<br />

åtgärdsprogram för kognitiva<br />

hjälpmedel som ger stöd för<br />

Apoteket har öppnat en<br />

butik vid Sergels torg i<br />

Stockholm för sitt receptfria<br />

sortiment, såväl mediciner<br />

som kosmetika och annat<br />

för egenvård.<br />

Butiken är den första<br />

Apoteket Shop som är utformad<br />

enligt en ny profil<br />

minne, planering och tidsorientering<br />

för personer med<br />

kognitiva funktionsnedsättningar<br />

orsakade av demenssjukdom.<br />

Medel ur Norrbacka-Eugeniastiftelsen:<br />

Sten Ekman, Mälardalens<br />

högskola har beviljats 100 000<br />

kr för att utveckla idéskisser<br />

och modeller av en rullstol<br />

som kan användas i flera<br />

idrotter.<br />

Ny typ av apotek öppnas i Stockholm<br />

för egenvårdsapotek, uppger<br />

Apoteket.<br />

Idag finns sex Apoteket<br />

Shop <strong>på</strong> olika ställen i landet<br />

och ett 50-tal nya planeras.<br />

Butikerna finns där<br />

många människor passerar<br />

och de har öppet alla<br />

dagar.<br />

Att ha en plan för dagen<br />

När minnet sviker<br />

KomIhågKlockan<br />

KomIhågKlockan är en talande klocka som<br />

hjälper dig att minnas.<br />

- Säger vilken dag det är och hur mycket<br />

klockan är<br />

- Säger om det är morgon, kväll eller natt<br />

Personliga meddelanden kan läsas in <strong>på</strong><br />

klockan så att den ger<br />

-Automatisk <strong>på</strong>minnelse om tider och<br />

aktiviteter<br />

-Hjälp med att komma igång vid rätt tid<br />

-Hjälp till att göra saker i rätt ordning<br />

KomIhågKlockan glömmer <strong>inte</strong> att ge<br />

besked när det är tid att stiga upp<br />

Top WC ®<br />

Futura<br />

– bidésitsen som förenar stil, komfort och funktion<br />

Nyhet!<br />

Ett rent nöje för användare,<br />

anhöriga och personal.<br />

Top WC Futura är en ny<br />

elegant bidésits som sätts <strong>på</strong><br />

befintlig toalettstol. Duschar<br />

rent både fram- och<br />

bakifrån och<br />

torkar sedan<br />

torrt. Kan<br />

kombineras<br />

med lyft<br />

och duschstol.<br />

019-16 41 30 • www.topwc.se<br />

Falck Vital AB<br />

falckvital@falckvital.se<br />

www.falckvital.se<br />

Primusgatan 18<br />

112 62 Stockholm<br />

Tel 08-695 69 40<br />

Fax 08-695 69 49<br />

26 ALLT OM HJÄLPMEDEL NR 3 APRIL 2005

4:e Västsvenska<br />

Kommunikationskarnevalen<br />

26–27 maj • 2005<br />

Dalheimers Hus, Göteborg<br />

i år med fokus främst <strong>på</strong> ungdo-<br />

För information<br />

mar och vuxna. Välkomna!<br />

och programbeställning;<br />

www.dalheimershus.goteborg.se<br />

Alternativt kontakta Thomas Kollberg<br />

<strong>på</strong> telefon; 031-365 97 75, eller e-post;<br />

thomas.kollberg@majorna.goteborg.se<br />

<br />

Återigen har vi glädjen att<br />

bjuda in till en konferens vi<br />

hoppas skall vara ett forum och<br />

mötesplats för funktionshindrade<br />

och alla som är verksamma inom<br />

handikappområdet. Nyckelordet är<br />

kommunikation! Årets tema är<br />

”Att få göra <strong>sin</strong> röst hörd”<br />

<br />

<br />

<br />

<br />

<br />

<br />

<br />

<br />

<br />

<br />

<br />

<br />

<br />

<br />

<br />

<br />

<br />

<br />

<br />

<br />

<br />

<br />

<br />

<br />

<br />

<br />

<br />

<br />

<br />

<br />

<br />

<br />

<br />

<br />

<br />

<br />

<br />

<br />

<br />

<br />

<br />

<br />

28 ALLT OM HJÄLPMEDEL NR 3 APRIL 2005

Det lönar sig att förebygga trycksår<br />

Sitt- och liggsår kostar både lidande<br />

och pengar. Lidande går <strong>inte</strong> att mäta,<br />

men en studie från Hjälpmedel<strong>sin</strong>stitutet<br />

visar att genom att förebygga<br />

sår <strong>på</strong> ryggmärgsskadade kan man<br />

spara pengar. Kostnader för sår hos<br />

den gruppen uppskattas idag till omkring<br />

30 miljoner kronor om året.<br />

Utredaren John Nilsson har kommit fram<br />

till att det krävs en samordnad insats från<br />

alla inblandade i vårdkedjan, från patient,<br />

anhöriga, primärvård och specialist, för att<br />

man ska kunna förebygga och behandla<br />

sittsår.<br />

– Kunskap om hur detta kan gå till finns,<br />

men någon måste ta ansvar för att de som<br />

behöver denna kunskap får den, skriver<br />

han.<br />

Många sår kräver plastikoperation<br />

Minst 170 personer med ryggmärgsskada<br />

får sår varje år. Många av dem får så djupa<br />

sår att det krävs plastikoperation. Hur<br />

många gamla som drabbas vet man <strong>inte</strong>,<br />

men det finns studier som har visat att mer<br />

NR 3 APRIL 2005 ALLT OM HJÄLPMEDEL<br />

än tio procent av de äldre <strong>på</strong> särskilda boenden<br />

har sitt- eller liggsår.<br />

Enligt Hjälpmedel<strong>sin</strong>stitutets studie kan<br />

ett svårläkt sår kosta över 370 000 kronor.<br />

Då är <strong>inte</strong> plastikoperationen inräknad.<br />

Genomsnittskostnaden för att behandla ett<br />

sår uppskattas till 86 000 kronor. Personalkostnaden<br />

uppgår till mer än sextio procent<br />

av den totala kostnaden. Hjälpmedel<br />

som madrasser och dynor tar tjugo pro-<br />

Det kostar i genomsnitt 86 000 kr att behandla<br />

ett trycksår. Den förebyggande<br />

madrassen <strong>på</strong> bilden kostar 22 000 kr<br />

och dynan 3 500 kr.<br />

cent. Resten består av kostnader för såromläggningsmaterial<br />

och för konsultation<br />

med läkare och dietist.<br />

Personalen måste bli uppmärksam<br />

Om sitt- och liggsår ska kunna förebyggas<br />

måste personal och de personer som ligger i<br />

riskzonen för att drabbas bli uppmärksamma<br />

<strong>på</strong> problemet. Eftersom känseln hos till<br />

exempel ryggmärgsskadade är nedsatt eller<br />

saknas, spelar personliga assistenter och personal<br />

inom hemtjänst och särskilt boende<br />

en viktig roll.<br />

Det är också viktigt att sjukvårdshuvudmännen<br />

har ett gott samarbete och är överens<br />

om var såromläggning ska ske, när en<br />

madrass eller en dyna ska sättas in och vem<br />

som ska betala.<br />

– Kostnaderna för hjälpmedel är små i<br />

jämförelse med andra kostnader för sårläkning.<br />

Men oklarheter när det gäller ansvarsfördelningen<br />

leder till förseningar, förvärrade<br />

sår, längre läkningstider, ökat lidande<br />

och ökade kostnader, konstaterar<br />

John Nilsson.<br />

CHRISTINA SANDQVIST<br />

29

&<br />

FRÅGOR<br />

TIPS<br />

Vill du ha svar <strong>på</strong> frågor eller ge tips, skriv till:<br />

Allt om Hjälpmedel • Box 510 • 162 15 Vällingby<br />

eller e-posta till aoh@hi.se<br />

Lättläst hemsida om hur det fungerar i Sverige<br />

Hyran för lägenheten ska betalas senast den sista<br />

dagen i månaden, annars kan du bli tvungen<br />

Brandvarnare<br />

utan borr och skruv<br />

Ingen behöver avstå från brandvarnare för att<br />

det är svårt att borra och skruva fast den. En ny<br />

brandvarnare, Snapalarm, klickas fast högt upp<br />

<strong>på</strong> en lampsladd till en takkrona.<br />

Snapalarm finns i vitt, svart och silver. Fler färger,<br />

mönster, modeller och funktioner utlovas.<br />

Ca pris: 349 kr inkl. moms.<br />

Information: www.snapalarm.com<br />

En trädgårdsax för svaga händer<br />

Det är dags att hålla efter i trädgården. Fiskars<br />

har därför kommit med en nyhet som passar<br />

många.<br />

Beskärningssaxen Multigrenklipparen kan användas<br />

med en eller två händer beroende <strong>på</strong><br />

hur mycket kraft som behövs och hur starka<br />

att flytta. Det är raka besked <strong>på</strong> Konsument<br />

Motalas hemsida www.vardagskunskap.se.<br />

Webbsidan ger grundläggande konsumentinformation<br />

för nyanlända flyktingar<br />

och personer med kognitiva<br />

funktionshinder. De lättlästa texterna<br />

finns <strong>på</strong> tio språk och tar upp till exempel<br />

tvätt, sophantering, hur kösystemet<br />

fungerar, hur man gör när man kontaktar<br />

vårdcentralen och så vidare.<br />

Informationen kan också användas<br />

vid undervisning i särskolan och när<br />

man förbereder personer för eget boende.<br />

Informativa teckningar underlättar<br />

förståelsen.<br />

händer man har och hur krångligt det är där<br />

man ska klippa.<br />

Multigrenklipparen är något längre än en<br />

traditionell sax. Den finns i en version för små<br />

händer och en för stora. Pris inkl moms: ca 299<br />

respektive 369 kr.<br />

KALENDARIUM<br />

24-26 apr. Stockholm. 2nd<br />

Nordic EB Symposium. Arrangör<br />

Debra Norden.<br />

www.<strong>inte</strong>rnationalebforum.org<br />

28 apr. Stockholm. 2005 års<br />

IT-konferens, IT för funktionshindrade<br />

och äldre.<br />

Hjälpmedel<strong>sin</strong>stitutet.<br />

www.hi.se.<br />

10-12 maj. Göteborg. Leva<br />

och fungera. Mässa och mötesplats<br />

med temat funktionshindrade<br />

och äldre.<br />

Samtidigt <strong>på</strong>går Vård i Väst.<br />

Fackmässa för vårdpersonal.<br />

www.levafungera.com<br />

20-21 maj. Stockholm. Om<br />

övergången till vuxenliv. Seminarium.<br />

www.rbu.se<br />

24 maj. Stockholm. Brukarkraft<br />

- konferens om användarnas<br />

medverkan i IT-utvecklingen.Hjälpmedel<strong>sin</strong>stitutet.www.hi.se/tillsammans<br />

26-29 maj. Grenå. Nordisk<br />

konferens för kvinnor med<br />

ryggmärgsskada. Arrangör<br />

Kvinnor i nordiska ryggmärgsskaderådet.<br />

www.rtp.se/iao/<br />

3-7 juni. Tammerfors. 8th<br />

Helen Keller World Conference<br />

and World Federation<br />

of the Deafblind 2nd General<br />

Assembly. www.helenkeller2005.com<br />

19-23 juni. Göteborg. EFAS<br />

2005. European Fedration of<br />

Audiology Societies 7th<br />

meeting. www.congrex.se/<br />

EFAS2005/<br />

8-10 aug. Stockholm. Bli vän<br />

med det skrivna ordet. Nordisk<br />

kongress om dyslexipedagogik.<br />

www.ki.se/dyslexi/<br />

26-28 sept. Nyborg, Danmark.<br />

HITmesse - Handicap<br />

& IT, Hjælpemiddelinstituttet.<br />

www.hmi.dk<br />

30 ALLT OM HJÄLPMEDEL NR 3 APRIL 2005

✗<br />

Sortiment- och prisöversikter:<br />

• Bild- och texttelefoner<br />

Best nr 04007, Pris 150 kr<br />

• Manuella rullstolar<br />

Best nr 04010, Pris 150 kr<br />

• Elrullstolar<br />

Best nr 04011, Pris 150 kr<br />

• Inhalatorer och ventilatorer<br />

Best nr 04012, Pris 150 kr<br />

Åtta nummer av<br />

ALLT OM HJÄLPMEDEL<br />

för endast 495 kronor<br />

❑ Ja tack,<br />

jag beställer en<br />

helårsprenumeration <strong>på</strong><br />

Allt om Hjälpmedel.<br />

Prenumerationen är löpande till dess<br />

att den sägs upp av abonnenten.<br />

Teckna din prenumeration<br />

redan idag, det lönar<br />

sig. Allt om Hjälpmedel<br />

finns även inläst som<br />

taltidning till samma pris.<br />

Information från Hjälpmedel<strong>sin</strong>stitutet<br />

BESTÄLL FRÅN KUNDTJÄNST<br />

Gomplattan – ett fungerande styrsätt<br />

Best nr 05309, Pris 75 kr<br />

kundtjanst@hi.se, 08-620 17 83<br />

LÅNA FRÅN BIBLIOTEKET<br />

Enklare utan hinder (Boverket)<br />

Samhället behöver göras mer tillgängligt,<br />

ett steg <strong>på</strong> vägen är att ta<br />

bort hinder i den byggda miljön.<br />

Enklare utan hinder är en idé- och<br />

inspirationsbok med exempel <strong>på</strong><br />

hur man enkelt kan bygga bort<br />

hinder i publika lokaler och <strong>på</strong><br />

allmänna platser.<br />

LÅNA ANDRA BÖCKER OCH FILMER I BIBLIOTEKET<br />

Hjälpmedel<strong>sin</strong>stitutets bibliotek har den största<br />

samlingen i Norden av litteratur och videofilmer<br />

om funktionshinder, hjälpmedel och tillgänglighet.<br />

Biblioteket är öppet för alla och att låna är gratis.<br />

biblioteket@hi.se, tfn 08-620 17 00<br />

NR 3 APRIL 2005 ALLT OM HJÄLPMEDEL<br />

NAMN / FÖRETAG / ORGANISATION<br />

LEVERANSADRESS<br />

TELEFON<br />

FAKTURAMOTTAGARE (OM ANNAN ÄN OVAN)<br />

KONFERENSER/MÄSSOR<br />

Vård.xpo med Vårdstämman och AT-forum<br />

20–22 april <strong>på</strong> Stockholmsmässan i Älvsjö<br />

Vård.xpo är en fackutställning som visar t.ex. sjukvårdsprodukter<br />

och hjälpmedel. Besök vår monter<br />

A03:21 där vi presenterar boken ”Aktiv med dator,<br />

möjligheter för personer med rörelsehinder” och<br />

”Skola i Inkontinensvård”.<br />

Leva & Fungera 10–12 maj<br />

<strong>på</strong> Svenska Mässan i Göteborg<br />

En mötesplats för alla som<br />

arbetar med hjälpmedel,<br />

service, vård och omsorg<br />

m.m. som gör vardagen enklare för personer med<br />

funktionshinder och äldre. Besök vår monter B02:52<br />

där temat är Designåret.<br />

ID-dagarna 19–21 oktober <strong>på</strong> Factory Nacka Strand<br />

En mässa med seminarier och utställning<br />

som visar ny, användarvänlig<br />

dator- och informationsteknik<br />

för människor med funktionshinder.<br />

PDF-DOKUMENT<br />

Förskrivning av kognitiva hjälpmedel till personer<br />

med demens – Lägesrapport våren 2004. Best nr<br />

05301-<strong>pdf</strong> – hämtas <strong>på</strong> www.hi.se/butik/<strong>pdf</strong><br />

Box 510, 162 15 Vällingby<br />

Tfn 08-620 17 00, Fax 08-739 21 52<br />

Texttfn 08-759 66 30<br />

E-post registrator@hi.se<br />

Webbplats www.hi.se<br />

Allt om Hjälpmedel<br />

betalar portot<br />

Allt om Hjälpmedel<br />

Svarspost<br />

Kundnummer 121 413 100<br />

162 20 Vällingby<br />

31

FRÅGOR<br />

&TIPS<br />

Medicinklockan slår larm i tid<br />

Utan dosett skulle det vara<br />

hart när omöjligt för personer<br />

som tar många tabletter att<br />

hålla reda <strong>på</strong> dag<strong>sin</strong>taget. Nu<br />

har det kommit ytterligare en<br />

dosett med klocka och larm<br />

som <strong>inte</strong> bara <strong>på</strong>minner om<br />

när en medicin ska tas utan<br />

också talar om att en medicin<br />

<strong>inte</strong> har tagits.<br />

Klockan larmar vid upp till<br />

åtta olika tillfällen per dygn<br />

med signal, tal och blinkande<br />

ljus. När medicinen är tagen<br />

bekräftas det genom att man<br />

trycker in en knapp. Då registreras<br />

datum och tid.<br />

Dosis klocka kombineras<br />

med en dosa med fyra justerbara<br />

fack för dagligt bruk. Sju<br />

dosor och klockan kan sättas<br />

ihop till en veckoenhet.<br />

Klocka och en pillerdosa kostar<br />

375 kr inkl. moms. Klocka<br />

och veckoenhet kostar 599 kr.<br />

Dosis säljs av Apoteket och kan<br />

beställas <strong>på</strong> www.dosis.info<br />

Vill Du utveckla<br />

röst- och talträning för vuxna?<br />

Margit Wibelfonden vill stimulera logopeder,<br />

hörsel- och talpedagoger att finna nya vägar för<br />

röst- och talträning.<br />

Varje år delar fonden ut medel till den som vill<br />

förkovra sig eller som vill utveckla metoder som<br />

kan komma vuxna hörselskadade och döva till<br />

del.<br />

Upplysningar kan ges av Kurt Lindfors<br />

och Tomas Hellström.<br />

Epostadress: kurt.lindfors@sdrf.se<br />

Epostadress: tomas.hellstrom@sdrf.se<br />

Ansökningsblankett kan rekvireras från:<br />

Margit Wibelfonden<br />

Stockholms Dövas Förening<br />

Palmfeltsvägen 13 B<br />

121 62 Johanneshov<br />

Sista ansökningsdag är 6 maj 2005<br />

BILANPASSNING<br />

Hedeforsvägen 6,<br />

443 61 Stenkullen<br />

Tel: 0302 – 558 20<br />

contact@autoadapt.se<br />

www.autoadapt.se<br />

Bil<br />

Mekaniska<br />

Anpassningar<br />

08-759 63 63<br />

7 ÅRS GARANTI<br />

Permobil Autotech AB<br />

Timrå 060-59 59 00<br />

Stockholm 08-747 78 40<br />

Jönköping 036-37 17 99<br />

Borås 033-13 16 34<br />

www.permobil.se/autotech<br />

BOSTADS-<br />

ANPASSNING<br />

Box 470<br />

791 16 FALUN<br />

Tel 023-79 22 40<br />

Fax 023-79 22 01<br />

info@athenanordic.se<br />

www.athenanordic.se<br />

Box 100 24<br />

781 10 Borlänge<br />

Tel 0243-831 40<br />

Fax 0243-177 13<br />

info@constella.se<br />

www.constella.se<br />

Box 92<br />

191 22 Sollentuna<br />

Tel 08-59469400<br />

Texttel 08-59469418<br />

Fax 08-59469419<br />

info@gewa.se<br />

www.gewa.se<br />

Äger och saluför EZZ och e-bed<br />

Proton Caretec AB<br />

Armaturgatan<br />

Box 101<br />

33121 Värnamo<br />

Tel 0370-692660<br />

Fax 0370-692670<br />

www.protoncaretec.com<br />

REHABILITERING<br />

AQUA AQUA<br />

produker produkter AB<br />

Specialprodukter<br />

till träning, lek<br />

& rehabilitering<br />

Tel 0173-343 70<br />

Fax 0173-343 62<br />

www.aquaprodukter.se<br />

Mälargården<br />

Box 46<br />

193 21 Sigtuna<br />

Tel 08-592 501 55<br />

Fax 08-592 518 22<br />

www.malargarden.a.se<br />

HYGIEN<br />

Busck & Co AB<br />

Box 16007<br />

412 21 Göteborg<br />

Tel 031-87 09 00<br />

Fax 031-87 27 12<br />

www.busck.se<br />

32 ALLT OM HJÄLPMEDEL NR 3 APRIL 2005<br />

R<br />

Arjo Scandinavia AB<br />

Box 61<br />

241 21 ESLÖV<br />

Tel 0413-645 00<br />

Fax 0413-645 83<br />

kundtjanst@arjo.se<br />

www.arjo.se<br />

DOLOMITE AB<br />

V. Götgatan 5<br />

334 32 Anderstorp<br />

Tel 0371-58 84 00<br />

Fax 0371-170 90<br />

info@dolomite.se<br />

www.dolomite.se

Kundservice:<br />

Box 203<br />

334 24 Anderstorp<br />

Tel 0371-58 73 00<br />

Fax 0371-58 73 90<br />

www.etac.se<br />

Alvägen 1<br />

771 41 Ludvika<br />

Tel 0240-101 02<br />

Fax 0240-100 22<br />

www.svancare.se<br />

Box 484,<br />

701 49 Örebro<br />

Tel 019-16 41 30<br />

Fax 019-16 41 49<br />

www.topwc.se<br />

Moränvägen 6<br />

35245 Växjö<br />

Tel 0470-19290<br />

Fax 0470-19125<br />

wwt@telia.com<br />

www.wwtcare.nu<br />

PROTESER/<br />

ORTOSER<br />

Karbingatan 38<br />

254 67 Hel<strong>sin</strong>gborg<br />

Tel 0<strong>42</strong>-25 27 00<br />

Fax 0<strong>42</strong>-25 27 25<br />

www.campscandinavia.se<br />

KOMMUNIKATION<br />

Primusgatan 18<br />

112 62 Stockholm<br />

Tel 08-695 69 40<br />

Fax 08-695 69 49<br />

falckvital@falckvital.se<br />

www.falckvital.se<br />

Långedragsvägen 48<br />

<strong>42</strong>6 71 V. Frölunda<br />

Tel 031-769 55 60<br />

Fax 031-29 54 30<br />

info@frolundadata.se<br />

www.frolundadata.se<br />

Box 92<br />

191 22 Sollentuna<br />

Tel 08-59469400<br />

Texttel 08-59469418<br />

Fax 08-59469419<br />

info@gewa.se<br />

www.gewa.se<br />

Kardanvägen 15<br />

432 32 Varberg<br />

Tel 0340-66 68 70<br />

Fax 0340-66 68 79<br />

info@kikre.com<br />

www.kikre.com<br />

NR 3 APRIL 2005 ALLT OM HJÄLPMEDEL<br />

Comento AB<br />

FÖRFLYTTNING<br />

Box 3071<br />

161 03 Bromma<br />

Tel 08-17 81 20<br />

Fax 08-17 81 60<br />

www.hearit.info<br />

Box 6137<br />

600 06 Norrköping<br />

Tel 011-16 18 00<br />

Fax 011-16 20 05<br />

www.anatomicsitt.com<br />

Försäljning&Service AB info@anatomicsitt.com<br />

Tel Leena Lundgren<br />

070-228 71 19<br />

Tel Ruben Erlandsson<br />

070-346 83 20<br />

www.permobil.se Arjo Scandinavia AB<br />

Box 61<br />

241 21 ESLÖV<br />

Tel 0413-645 00<br />

Fax 0413-645 83<br />

Enhagsvägen 18<br />

187 40 Täby<br />

Tel 08-768 25 00<br />

Fax 08-792 49 49<br />

Vill du vara med?<br />

ENKLA<br />

HJÄLPMEDEL<br />

Norra Ågatan 10,<br />

416 64 Göteborg<br />

Tel 031-15 73 20<br />

Fax 031-15 50 81<br />

www.heamedical.se<br />

ADL- & Gånghjälpmedel<br />

MerryCare AB<br />

Kutterv. 1, 183 53 Täby<br />

Tel 08-544 <strong>42</strong>0 35<br />

Fax 08-544 <strong>42</strong>0 37<br />

info@merrycare.se<br />

www.merrycare.se<br />

kundtjanst@arjo.se<br />

www.arjo.se<br />

V. Götgatan 5<br />

334 32 Anderstorp<br />

Tel 0371-58 84 00<br />

Fax 0371-170 90<br />

info@dolomite.se<br />

www.dolomite.se<br />

Varbergsgatan 2C<br />

Box 16003<br />

412 21 Göteborg<br />

Tel 031-200 700<br />

Fax 031-778 09 75<br />

inforder@durewall.se<br />

www.durewall.se<br />

Kundservice:<br />

Box 203<br />

334 24 Anderstorp<br />

Tel 0371-58 73 00<br />

Fax 0371-58 73 90<br />

www.etac.se<br />

Isberga Säteri<br />

333 91 Smålandsstenar<br />

Tel 0371-318 00<br />

Fax 0371-318 01<br />

info@gaterd.se<br />

www.gaterd.se<br />

Box 66<br />

163 91 S<strong>på</strong>nga<br />

Tel 08-761 70 90<br />

Fax 08-761 81 08<br />

sweden@invacare.com<br />

HJÄLPMEDEL FÖR<br />

EN BÄTTRE VARDAG<br />

Väpnaregatan 13 C<br />

281 50 Hässleholm<br />

Tel 0451-408 90<br />

Fax 0451-408 93<br />

www.medhjalp.nu<br />

www.mednet.se<br />

Nedre vägen 100<br />

975 92 Luleå<br />

Tel 0920-24 47 00<br />

Fax 0920-24 47 01<br />

www.liko.se<br />

Algatan 1<br />

134 40 Gustavsberg<br />

Tel 08-574 120 00<br />

Fax 08-574 120 01<br />

info@maydayaid.se<br />

www. maydayaid.se<br />

Annonsera under<br />

leverantörer.<br />

Ring 08-640 12 20<br />

LEVERANTÖRER<br />

Lundens<br />

Industriområde<br />

473 31 Henån<br />

Tel 0304-348 80<br />

Fax 0304-348 88<br />

see@minicrosser.se<br />

www.minicrosser.se<br />

Box 623<br />

601 14 Norrköping<br />

Tel 011-28 06 00<br />

Fax 011-31 20 05<br />

info@ottobock.se<br />

www.ottobock.se<br />

Box 57<br />

290 34 Fjälkinge<br />

Tel 044-501 90<br />

Fax 044-581 88<br />

www.tunbjer.se<br />

Försäljning&Service AB<br />

Box 120<br />

861 23 Timrå<br />

Tel 060-59 59 00<br />

info@permobil.se<br />

www.permobil.se<br />

Box 5502<br />

192 05 Sollentuna<br />

Tel 08-594 77 333<br />

Fax 08-594 77 344<br />

office@romedic.com<br />

www.romedic.com<br />

Britta Sahlgrens gata 8A<br />

<strong>42</strong>1 31 Västra Frölunda<br />

Tel 031-748 37 00<br />

Fax 031-748 37 37<br />

sunrise.sverige@sunmed.com<br />

www.sunrisemedical.se<br />

33

Rätt ord hjälper blinda bäst<br />

Ordvalet spelar stor roll för hur både synskadade och<br />

seende uppfattar en hjälpsituation.<br />

Utgivningsdagar 2005<br />

4 feb, 11 mars, 22 apr, 3 juni,<br />

2 sept, 7 okt, 11 nov, 16 dec<br />

Allt om Hjälpmedel är en prenumererad<br />

tidning som bevakar frågor som angår dem<br />

som arbetar med eller använder tekniska<br />

hjälpmedel för funktionshindrade. Tidningen<br />

innehåller nyheter, reportage, produktinformation<br />

och analyser.<br />

Allt om Hjälpmedel vänder sig i första hand<br />

till dem som arbetar inom hjälpmedelsområdet<br />

samt till handikapporganisationer och<br />

hjälpmedelsföretag. Allt om Hjälpmedel<br />

kommer ut med åtta nummer per år.<br />

Allt om Hjälpmedel ska vara aktuell.<br />

Allt om Hjälpmedel ska vara oberoende och<br />

ha en självständig bevakning inom området.<br />

Allt om Hjälpmedel gör uppföljningar, fördjupningar<br />

och ger utrymme åt debatt och<br />

kritiska röster.<br />

Redaktionen ansvarar ej för obeställt material.<br />

Allt material i Allt om Hjälpmedel lagras och<br />

publiceras elektroniskt. Icke anställd medarbetare<br />

som motsätter sig sådan lagring och<br />

publicering måste själv meddela detta till<br />

redaktionen.<br />

Medlem i Sveriges Tidskrifter. TS-kontrollerad<br />

upplaga.<br />

Det hänger <strong>på</strong> en höft<br />

Första träningsprogrammet för benamputerade som vill<br />

börja röra <strong>på</strong> sig.<br />

Allt om Hjälpmedel<br />

nr 2 2005 årgång 60<br />

ISSN 1103-8063<br />

Utges av Hjälpmedel<strong>sin</strong>stitutet<br />

Box 510, 162 15 Vällingby,<br />

Sorterargatan 23, Johannelund<br />

Redaktionen<br />

Elisabet Blomberg,<br />

ansvarig utgivare<br />

elisabet.blomberg@hi.se<br />

Cecilia Huldt<br />

reporter<br />

cecilia.huldt@hi.se<br />

Christina Sandqvist<br />

reporter<br />

christina.sandqvist@hi.se<br />

Rolf A Olsson<br />

layout<br />

rolf@rao.se<br />

NÄSTA NUMMER<br />

Kommer den 3 juni<br />

Tel: 08–620 17 00<br />

Texttel: 08–759 66 30<br />

Fax: 08–739 21 52<br />

aoh@hi.se<br />

www.alltomhjalpmedel.se<br />

Annonser<br />

Lars Göran Fransson<br />

larsgoran.fransson@swipnet.se<br />

Box 111 41, 100 61 Stockholm<br />

Tel: 08–640 12 20<br />

Fax: 08–641 00 62<br />

34 ALLT OM HJÄLPMEDEL NR 3 APRIL 2005<br />

Tryck<br />

Edita, Västerås<br />

Prenumeration<br />

Monika Granqvist<br />

08- 620 17 94<br />

monika.granqvist@hi.se<br />

Redaktionsråd<br />

Catarina Brun<br />

Gunilla Hammarskiöld<br />

Agneta Zaar

Rätt ord hjälper blinda bäst<br />

Ordvalet spelar stor roll för hur både synskadade och<br />

seende uppfattar en hjälpsituation.<br />

Utgivningsdagar 2005<br />

4 feb, 11 mars, 22 apr, 3 juni,<br />

2 sept, 7 okt, 11 nov, 16 dec<br />

Allt om Hjälpmedel är en prenumererad<br />

tidning som bevakar frågor som angår dem<br />

som arbetar med eller använder tekniska<br />

hjälpmedel för funktionshindrade. Tidningen<br />

innehåller nyheter, reportage, produktinformation<br />

och analyser.<br />

Allt om Hjälpmedel vänder sig i första hand<br />

till dem som arbetar inom hjälpmedelsområdet<br />

samt till handikapporganisationer och<br />

hjälpmedelsföretag. Allt om Hjälpmedel<br />

kommer ut med åtta nummer per år.<br />

Allt om Hjälpmedel ska vara aktuell.<br />

Allt om Hjälpmedel ska vara oberoende och<br />

ha en självständig bevakning inom området.<br />

Allt om Hjälpmedel gör uppföljningar, fördjupningar<br />

och ger utrymme åt debatt och<br />

kritiska röster.<br />

Redaktionen ansvarar ej för obeställt material.<br />

Allt material i Allt om Hjälpmedel lagras och<br />

publiceras elektroniskt. Icke anställd medarbetare<br />

som motsätter sig sådan lagring och<br />

publicering måste själv meddela detta till<br />

redaktionen.<br />

Medlem i Sveriges Tidskrifter. TS-kontrollerad<br />

upplaga.<br />

Det hänger <strong>på</strong> en höft<br />

Första träningsprogrammet för benamputerade som vill<br />

börja röra <strong>på</strong> sig.<br />

Allt om Hjälpmedel<br />

nr 2 2005 årgång 60<br />

ISSN 1103-8063<br />

Utges av Hjälpmedel<strong>sin</strong>stitutet<br />

Box 510, 162 15 Vällingby,<br />

Sorterargatan 23, Johannelund<br />

Redaktionen<br />

Elisabet Blomberg,<br />

ansvarig utgivare<br />

elisabet.blomberg@hi.se<br />

Cecilia Huldt<br />

reporter<br />

cecilia.huldt@hi.se<br />

Christina Sandqvist<br />

reporter<br />

christina.sandqvist@hi.se<br />

Rolf A Olsson<br />

layout<br />

rolf@rao.se<br />

NÄSTA NUMMER<br />

Kommer den 3 juni<br />

Tel: 08–620 17 00<br />

Texttel: 08–759 66 30<br />

Fax: 08–739 21 52<br />

aoh@hi.se<br />

www.alltomhjalpmedel.se<br />

Annonser<br />

Lars Göran Fransson<br />

larsgoran.fransson@swipnet.se<br />

Box 111 41, 100 61 Stockholm<br />

Tel: 08–640 12 20<br />

Fax: 08–641 00 62<br />

34 ALLT OM HJÄLPMEDEL NR 3 APRIL 2005<br />

Tryck<br />

Edita, Västerås<br />

Prenumeration<br />

Monika Granqvist<br />

08- 620 17 94<br />

monika.granqvist@hi.se<br />

Redaktionsråd<br />

Catarina Brun<br />

Gunilla Hammarskiöld<br />

Agneta Zaar

Rätt ord hjälper blinda bäst<br />

Ordvalet spelar stor roll för hur både synskadade och<br />

seende uppfattar en hjälpsituation.<br />

Utgivningsdagar 2005<br />

4 feb, 11 mars, 22 apr, 3 juni,<br />

2 sept, 7 okt, 11 nov, 16 dec<br />

Allt om Hjälpmedel är en prenumererad<br />

tidning som bevakar frågor som angår dem<br />

som arbetar med eller använder tekniska<br />

hjälpmedel för funktionshindrade. Tidningen<br />

innehåller nyheter, reportage, produktinformation<br />

och analyser.<br />

Allt om Hjälpmedel vänder sig i första hand<br />

till dem som arbetar inom hjälpmedelsområdet<br />

samt till handikapporganisationer och<br />

hjälpmedelsföretag. Allt om Hjälpmedel<br />

kommer ut med åtta nummer per år.<br />

Allt om Hjälpmedel ska vara aktuell.<br />

Allt om Hjälpmedel ska vara oberoende och<br />

ha en självständig bevakning inom området.<br />

Allt om Hjälpmedel gör uppföljningar, fördjupningar<br />

och ger utrymme åt debatt och<br />

kritiska röster.<br />

Redaktionen ansvarar ej för obeställt material.<br />

Allt material i Allt om Hjälpmedel lagras och<br />

publiceras elektroniskt. Icke anställd medarbetare<br />

som motsätter sig sådan lagring och<br />

publicering måste själv meddela detta till<br />

redaktionen.<br />

Medlem i Sveriges Tidskrifter. TS-kontrollerad<br />

upplaga.<br />

Det hänger <strong>på</strong> en höft<br />

Första träningsprogrammet för benamputerade som vill<br />

börja röra <strong>på</strong> sig.<br />

Allt om Hjälpmedel<br />

nr 2 2005 årgång 60<br />

ISSN 1103-8063<br />

Utges av Hjälpmedel<strong>sin</strong>stitutet<br />

Box 510, 162 15 Vällingby,<br />

Sorterargatan 23, Johannelund<br />

Redaktionen<br />

Elisabet Blomberg,<br />

ansvarig utgivare<br />

elisabet.blomberg@hi.se<br />

Cecilia Huldt<br />

reporter<br />

cecilia.huldt@hi.se<br />

Christina Sandqvist<br />

reporter<br />

christina.sandqvist@hi.se<br />

Rolf A Olsson<br />

layout<br />

rolf@rao.se<br />

NÄSTA NUMMER<br />

Kommer den 3 juni<br />

Tel: 08–620 17 00<br />

Texttel: 08–759 66 30<br />

Fax: 08–739 21 52<br />

aoh@hi.se<br />

www.alltomhjalpmedel.se<br />

Annonser<br />

Lars Göran Fransson<br />

larsgoran.fransson@swipnet.se<br />

Box 111 41, 100 61 Stockholm<br />

Tel: 08–640 12 20<br />

Fax: 08–641 00 62<br />

34 ALLT OM HJÄLPMEDEL NR 3 APRIL 2005<br />

Tryck<br />

Edita, Västerås<br />

Prenumeration<br />

Monika Granqvist<br />

08- 620 17 94<br />

monika.granqvist@hi.se<br />

Redaktionsråd<br />

Catarina Brun<br />

Gunilla Hammarskiöld<br />

Agneta Zaar

logo

products

Resources

Company

Terms of service
Privacy policy
Cookie policy
Cookie settings
Imprint
Change language
Made with love in Switzerland
© 2024 Yumpu.com all rights reserved

Hooray! Your file is uploaded and ready to be published.

Saved successfully!

Ooh no, something went wrong!