Fjärrkyla, Teknik och kunskapsläge 1998 - Svensk Fjärrvärme

*E2t
r *NH»
Forskning och
Utveckling
FOU 1996:28
FJARRKYLA
TEKNIK OCH KUNSKAPSLÄGE 1998
Paul Westin, Kungliga Tekniska Högskotan

FJÄRRKYLA
TEKNIK OCH KUNSKAPSLAGE 1998
Paul Westin, Kungliga Tekniska Högskolan
ISSN 1402-519T

Rapportserien publicerar projektledaren resultaten Från sitt projekt
Publiceringen innebär inte att Svenska Fjärrvärmeföreningens Sewice AB
tagit ställning till slutsatserna och resultaten.
© 1 998 Svenska Fjärrvärmeföreningens Service AB

FJÄRRKYLA
TEKNIK OCH KUNSKAPSLÄGE 1998
DEL1

SAMMANFATTNING
Osaka 1970.
1995,
Bland annat följande tre trender ligger bakom detta:
befintliga marknader.
dä ett alternativ till att investera i ny utrustning eller konvertera gammal.
lagstiftning.
högt elpns,
jj,__jL_lL_ I il, „WW-ik k,",Wl'""l%'t,kw*W, ... ,f"""-1 ' '' "
I OSA och J*m kp,.»'%lkmWlN. bm*& „

ABSTRACT
Disnict cooling has been established in several countnes lately. During thc 1960'a the fet
districÉ cooling syslems were developed in Hanford (1962), Califomia (1965) La Défense
(1967) and in Hamburg (1968). Shortly after district cooling mainly was intmduced in Japan
afier the 1970 World Expo in Osaka. ^
During the 1990 T s a larger mterest for district cooling has suddenly appeared. Today there are
more than 100 comraercial districl cooling systems aroimd the world, mosl of them m Japan
and the USA, but also in countries such as France, Germany and Sweden dislrict cooling
systems have been developed since 1995.
Among other things the following three trends affect the devefopment:
1 - The deregulation of energy märkets push Utilities to look for other märkets, produets and
services to maimain revenues, iroprove their energy systems and protecL ciurent märkets.
2. Tlie abolishment of CFCs has increased the råte of repiaeement of chiller equipment - an
oppottunity for district cooling to show up as an alternative to in-house comfort cooling
productioiL
3. Outsourciog of service fimetions is an important trend influendng the teadiness to adopt
district cooling. Property owners can avoid capital costs, gam security m operation and
maimenance cost, gain space withm the buiiding.
The produenon of distnct coohng is strongly connected to the local conditions of the city at
hand. Electriciry prices is onc major &ctor goveming the choice of technology. More
important is to see what company stånds behind the district cooling company.
ha Sweden and Germany mostfy dtsiricÉ heating Utilities have shown an interest in district
cooling. There are large heat pumps available in the Swedish district heating systems. In
Germany the electricity prices are much higher and instead absorption technoäogy has been
developed to make use of excess disfrictheatmg
In France the electricity is so cheap that almost without e^ception, ordinary chillers are used
for district cooling produetion.
In the USA and in Japan the choice of produclion technology is decided by whether an
clectric utility or a gas utility stånds behind the district cooling company.
Deep sea water cooling is another technology strongly connected to the local conditions. TWQ
Swcdish examples are the district coofing systems of Stockholm and Jönköping.
Tlie distinction between commercial sysiems and institutional systems is important. One
characterisnc of the commercial syslem is that the company is working in an environmem of
large uncertamty regarding märket potential, growth and ruture competition. The institutions!
systems are easier to plan and manage. The district cooling eompames of Paris, Stockholm
and Chicago are examples of eompames that successfully have managed to gain clients
through competitive produuts and services.
3-

INNEHÅLLSFÖRTECKNING
SAMMANFATTNING
ABSTRACT
INNEHÅLLSFÖRTECKNING
FÖRORD
I, INLEDNING
1.1.BAKGRUND ft
1.2. GRÄJ*SÖVERSKRIDA&DE FORSKNING g
1.3- AVGRÄNSflENGAR g
1.4, METOD 10
1.5. LÄSANVISNINGAR l0
1.6. TEORI- SYSTEM w
lr61. Öppna systern }j
1.6.2. Sociatekniska system n
1.6.3. Infri/system }2
1.6.4. Den svsnska modellen ^
J 6.5 Mödetieri undra länder „
1.7. UTGÅNGSPUNKTER- DRIVKRAFTERFÖKFJÄRPHYLA ^
1.1.1 Luftkonditioneringens historia i korthet ^
1.7,2. Drivkrafterjorfiärrkyla
1. FALLSTUDIER
2.1, CHICAGO - TME WBiD? ClTY „
2.U.Trigzn-Peoptes g
2.1.2. Unicom Th&mal Technologies - ^
2.11 Sear* Tower g
2.14.DisbiSsion ^
22. PARIS - LA VILLE LtiW&RE ^
2.2.1. La Défense g
2.2.2. Ciimaåef ^
2.21. Sudim jg
2.2.4 Climespace ^
2.2.5. Diskussion jg
23- STOCKHOLM - NORDENS VENEDIG j
2.3.1. Stockliolm Energi g
2 3.2. Diskusison ^
2.4. TOKYO - ÖSTRA HUVUDSTADEN ^
2.4.1. Bakgrund fä
2 4.2. Shinjuku Datrict Heating avd Coohng Center ^
2.4.3. Tokyo Gas
3.FJARRKYLTEKNIK
5.1.KYLTEKMK ffi
3.7.1. Kompression %p
3,1-2. Absorpäon yj-
3.1.3. Andra produktionssätt ^g-
3.2. DiSTRjBunorJ ocii LAGRING g
3.2.1. NätvertekDrfigiralion jg
3.2.2. Pumpning g^.
3.2.3. Kundanläggnirtgar

3.2.4. Lager och värmebarare W
4, ORGANISATIOINER OCH INFORMATION $j
4.1. INTERNATIONEIJ.A ORGANISATIONER ri*
4.1 1. Inlemativna! Disirict Emrgy Association W|
4-1.2. International Energy Agettcy " öV
41.3. Eurakettl & Power, Umchal t
^.J.J. Eitropean Markering Group - DHC 5g
4.1.6. Nordvärme S;
4.1.7. ASHRAE 3
4.I.&TIR/IIF = L,
4.2. NATIONELLA ORGANISATEONER. ^
^.2. /. FjärrvärmeföreiiiTigeii
4.5. IWFORMAHONSOLLOR
^JJ. Litteratur
4.3.2. internet fyj
5. DISKUSSION jjg
5.1. VARfÖRFIÄRHKYLAJUSTNU? ^
5.2. V4RFÖRFJÄREKYLA I SVERIGE? fäi
5.3.KATECORIERFÖRFJÄfiRKYLSYSTFM
SA TYDUGA SKILLNADER MELLANO1IKA LÄNDER.
5.4.1. Olika aktörer
5.4.2. Energisituationen tg7
5.4.3. Klimat
DEL2 *;
6. EUROPA ||j
6,1, INLEDNING
6,2. SVERIGE m
tf.2.A Vnrmepwrtpbaseradefiärrkyisyslem /jji
d.22. f/ämärmerfrjvefl fcyfo jjg
62.3, Fjärrkylsysie-m baserade på frikyfa ^20
tf.2.^. Fjärrfyla med konventionell kyltekiiik j-2j
6.1. NORGE |g^
SA. DANMARK OCH FINLAND !*£
65. FRANKRIKE g
6.5. i. Institutionella system j%£
6.5.2. Kommersiella jjärrkylsysiem ^
Ö.é.TVSKLAND * jgg.
6.7. ITALIEN *^
6.S. PORTUGAL I37
69. ÖVRIGA EUROPA %38
7- NORDAMERIK.4 ^
7JHMA ^0
7.1.1. The E/sergy Netvork jgp --
71.2. Trigen Energy Corporation jgf E
7.1.3, Norihwmé J5Q p
7./.^. Paeific Energy !54 T
7-1.5. Mid-America Energy J59 ~
7.1.6, NRG Energ}' m
7.1-7. Thermal Venlures, Inc. t**
7.1.3-Com/orl Link /ÖJ
7- IS. District Energy Si Paul Jfi7
f-,1.10. Atlantic Thermal Systems J7Q
7.1.] 1. Övriga kommersiellafiärrkylsystem i USA /7>
7.2. KANADA l72
-5>

8. ASIEN
8.1. JAPAN ] 13
8 1 I. Swrafiärreriergijbrelag i Japan ''•>
S 1.2. Framlidsprojekt _ 182
3.1.3. Några andra jjärrenGrgiföretag i Japan
S.2.MALAYSIA ]f
8.3. SYDKOREA
iflö
9. ÖVERSIKT
173
} ^
1By

FÖRORD
ED rapport som denna blir aldrig färdig. Den är dessutom inaktuell på många punkter innan
den har kommit ut. Men det är också charmen med ett "kalenderbilarämne" som en
inventering av fj ärrkylsystem världen över
Det Ur säkerligen en hel de! system som borde varit med som inte Sr med i denna upptaga. De
far i så fall komma med i den Intemet-version som förhoppningsvis kan komma till stånd.
Jag vill tacka Sven Werner för hans handledning och gedigna bibliotek, som fick igång mig i
skrivandet reäativi snabbt.
Jag vill också tacka Per Lundqvist och Bo Karlson för sällskapet pä resorna och den
ovärderliga input som diskussioner vi fört givit till detta arbete.
Fredrik Lagergren, min kollega vidKSJM, har också bidragit med värdefulla synpunkter
Till Fjäirvärmeföreningens Anders Tväme och Staffan Stymnc vill jag tacka för tålamodet
och förtroendet.
Stockholm, juni 1998
Paul Westirt

1. INLEDNING
Föreliggande rapport, Fjärrkyla - Teknik och Kunskapsläge 1998, är ett resultat av en studie
som sammanställer teknik- och kunskapsläge! omkring g ärrkyla ur ett internationellt
perspektiv.
1.1. Bakgrund
Fiäm'ärmefö«ffli!gen har givit ut en rapport, Fjärrkyla. behov av forskning och utveckling,
skriven av Sven Werner vid FVB (Fjärrvärmebyrån). I rapporten pekas olika områden i behov
av forskning ut:
1 Kyllast - kyllastens utseende och kapacitetsutnytqande
2. Användning - framtida kylbehov, teknisk utformning, andra alternativ m.m,
3 Leverans - försäljningsvillkor, mätning, kvalitetssäkring, HUB,
4. Distribution -materialval, högre överföringskapacitet.
5. Produktion - alternativa köldmedier, produktionsoptimering, lagring, m.m.
6 Internationell bevakning-utländska fjärrkylsystem.
7. Systemfrågor - sammanställning av kunskapsläget for fjärrkylsystem
Denna rapport har fokus på de tvä M* punkterna, internationell bevakning och systemfrågor.
1.2. Gränsöverskridande forskning
Projektet har utförts vid KTH School of Industnal Management (KSlM> av Paul Westin,
doktorand Projektet har administrerats och handletts av tekn.dr. Per Lundqvist, Energiteknik
(KTH) och tekn,dr. Bo Karlson, Industriell ekonomi & organisation (KTH), Extern
handledning har erhållits frän tekn.dr. Sven Werner, FVB (Fjärrvärmebyrån).
Finansiärer till projektet är NUTEK. och Svenska Fjärrvärmeföreningen.
1.3. Avgränsningar
Med fjärrkyla menas infrasysiem for distribution ev kall energi från en central
produktionsanläggning till ett flertal fastigheter. Tyngdpunkten i denna rapport ligger pa att
diskutera kommersiella system för Särrkyla, #f kund.r och operatörer är skilda aktörer
Institutionell fjärrkyla rmns det också gott om vid till exempel flygplatser, sjukhus och
universitet. Dessa system skiljer s,% inte tekniskt åt frän de kommersiella systemen, men
behandlas endast i undantagsfall här,
Fjärrkvkystemets komponenter studeras ej i detalj. En relativt översiktlig genomgång av
tekniken räcker för att tillägna sig texten både omkring de system dar relativt sett djupare
fallstudier genomförts, och för de system som uppräknas i del 2.
Arbetet är utfört mellan april 1*97 och mars 19*& Uppgifter om systemen dateras i de flesta
faJl till denna period och i en del fall ett par år bakåt i tiden,
1.4. Metod
En stor del av materialet har också hämtats från de resor som genomföra till Paris» Chicago
och Tokyo. Här har möten med tjärrkytföretag, kunder och tillverkare skett.
Den huvudsakliga metoden hai varit att studera litteratur, tidskrifter, broschyrer,
informationsmaterial och uppgifter pl Internet för alt sedan sammanställa kärnan av detta i
denna rapport.

1.5. Läsanvisningar
Rapporten beslår av tvä delar. Huvudnumret i del I är de fyra fallstudierna - Chicago Paris
Stockholm och Tokyo. Ett inte alltför djuplodande teknikkapitel, som dock tar upp dö
viktigaste komponenterna i ett ijärrkylsysiem, följer därefter. Kapitel 4 ger ledning till
informationssökning om fjårrkyla, genom att kortfattat presentera de viktigaste
organisationerna inom området, samt genom att hänvisa til] litteraturkällor. De] 1 avslutas
med ett diskussionskapitel.
Del 2 omfattar något kortare beskrivningar av de viktigaste Ij ärrkylsystemen i världen. Etf
sammanfattande tabell över fjäirkyfsysiernen följer därefter.
AJlmänt lämnas referenser efter varje kapitel, och ibland även för delkapitel, vilket leder till
en gruppering av tillgänglig litteratur.
1-6-Teori-system
Det är naturligt att vända sig till systemteorin vid studiet av nätverk för energidistnbutioa.
System har vissa karakteristiska egenskaper Churchman (196S) menar alt system är.
"A sel of parts coordinated to accomplish a set of soals."
Denna korta definition rymmer tvä viktiga aspekter. Ett system är koordinerat, vilket innebär
att systemets delar mteragerar efter vissa regler. Dessa regler kan vara mer eller mindre
uttalade och mer eller mindre genomtänkta. Den andra viktiga aspekten i Churchmans
definition är att det i ett system finns mål, och att detta är i plural - många måh Målkonflikter
är därför oundvikliga i system.
Ett system har mening och mal, vilket kan sammanfattas med funktion. Ett fiärTkylsystcm
Skall leverera funktionen kyla till kunderna. För ägarna ar funktionen snarast att vara
vinstgenererande, eller kanske att utjämna elförbrukningen i ett hårt belastat område.
1.6.1. Öppna system
När del gäller verkliga system och system som omfattar människor och teknikens användning
är systemen öppna. Distinktionen mellan slutna och öppna system klargjordes först 1950
genom biologen L. von Bertalanffy (1950) Han visade att alla biologiska system t öppna,
det vill säga har utbyte med omgivningen. Man kan dä fråga sig vad som definierar ett
system, om det har utbyte med omgivningen? Genom att lägga en gräns runt studieobjektet,
det må vara ett ekologiskt system, ett energisystem, ett foretag, eller en människa, definieras
systemet.
När de interna relationerna ar starkare än relationerna till omgivningen blir
systemdefmitionen meningsfull. Mänga modellbildningar inom naturvetenskap och ekonomi
utgår ifrån slutna system. Termodynamikens jämviktsanalyser förutsätter si urna system
Nationalekonomins modeller tillåter i de flesta fall inte fritt inträde på marknader ror nya
företag. Det sägs också att nationalekonomin fick inspiration till sin modellbildning just
genom termodynamiken.
Termodynamikens andra huvudsats säger att jämvikt till sist måste uppnäs inom ett slutet
system. Energi omvandlas och värdet av den minskar med tiden. Entropin ökar inom
systemet. Till slut nås jämvikt och "död" i systemet. Detta är en naturlag och vi ifrågasätter
den inte.
Genom att tillåta systemet att vara öppet kan "negativ" entropi uppnås lokalt. Mer energi
måste tillföras systemet än vad som lämnar det. Lokatt kan då ett "steady-state" upprätthållas
pä en hög nivå, vilket ej är detsamma som en järnvikt i klassisk mening.
*

jämviktstillstånd.
Genom ett lägga en systemgrifos som Sven omftttar energiflödet genom
den förslå systeragrattsen och definierar ett slutet system, kommer andra
huvudsatsen att upprätthållas. Den totala entropm ökar.
Fiztir I Negativ wtropi kan åstadkommas hkaht i det öppna inre systemet
Den totala entropin jk det W och det yttn systemet ökar. Termodynamikens
andra huvudsats gäller.
1.6-2. Sociotekniska sysiem
sociotekniska system.
strukturen var viktig.
Emery och Trist intresserade sig för management i ett vidare perspektiv och säger:
characteristicS--"
systemet £ ett historiskt perspektiv.
(Kaijser et al 19SS), skriver:
verksamheten."
Något om tid och rum
studieobjektet har en i rummet stor ulbredning rn^ste tidsperioden for studiet ekas,
tränga igenom pa djupet i denna studie.
-11-

Btaudels tre tidsbegrepp, händeistid, social och ekonomisk tid samt 'la lotigite durée'. De ire
tidsperspektiven svara da moi mer eller mindre diskreta händelser, tidsutdräkter upp tifl 10
eller 20 år respektive det mycket långa perspektivet
I detta sammanhang, som är relativt mycket en deskriptiv studie av tjårrkyla i världen
kommer mycket att handla om händdsehisioria. Men en hel del, till exempel avregleringar pä
elmarknader, utvecklingen av ett fjärrkylsystem och avvecklingen av freoner måste ses i det
medellånga perspektivet.
Behovet av komfortkyla och den ekonomiska utvecklingen i Japan är exempel pä fenomen
som måste studeras med det långa tidsperspektivet för att kunna forstås.
1.6.3. Inftasystem
Genom att använda begreppet infrasystem menas något vidare än bara den tekniska delen av
systemet. Med hänvisning till diskussionen ovan menas med infrasystem sociotelouska
system. Det vill säga öppna system av artefakter, människor och organisationer.
Ibland kommer det i Tapporten att Talas om energianläggningen, fjårrenergisysteraet som
struktur, ibland som delsystem i en organisation, ibtand som del i ett lands energisystem. Det
finns dock hela tiden en medvetenhet om alt människor alltid är närvarande i näia anslutning
till det tekniska systemet.
Begreppsförvirring
Det är viktigt an poängtera an teknikerns uppfattning av begreppet system är att systemet
oftast inte omfattar människor. För teknikern eller ingenjören är systemet ofta inte skilt från
verkligheten. För en samhällsvetare år begreppet system mycket tydligare ett modell begrepp.
Bärav uppslår det lätt en begreppesförvuring när ordet används i en diskussion mellan t ex
samhällsvetare och tekniker. Att helt vara stringent i användningen av ordet system är svårt
•ch del har inte vant en målsättning i detta arbete.
Schematiserrngar
Ett rjärrkylsystem omfattar oerhört många komponenter. Genom att schematisera det till en
rimlig beskrivningsnivå fångas de väsentliga delarna.
En kylanläggning schematiseras ofta till fyra komponenter; kompressorn, kondensom,
expansionsventilen och förångaren. 1 denna schematisering har de termodynarmskt väsentliga
delarna bibehållits, med kringutrustnmg som rör, elektronik, ftmdamenl, byggnader m m helt
skalats bort. När detaljeringsgiaden ökar i beskrivningen kommer vissa huvudkomponenter
att beskrivas noggrant och precist, medan oväsentliga delar behåller sin schematiska
beskrivmngsnivä. Här kommer ingenjörens kunskap om tekniken in i valet av schematisering.
Schematiseringar sker naturligtvis även när vi talar om organisationer, företag Och
myndigheter.
Ett fjärrkyinät kan t ex schematiseras som rör med egenskapen att transportera kallt vatten,
med vissa cnergiforluster per meter. 1 en sådan beskrivning är korrosionen i röret ointressant,'
vilket inte betyder att korrosionen i sig är ointressant. Men beskrivningen av denna sker pä en
helt annan besknvntngsnivå.
I vissa avseenden kommer denna rapport att vara något inkonsistent med avseende på
besJoivningsnivåer. De intressanta tekniska frågorna, svårigheterna finns pä olika nivåer, men
påverkar helheten oavsett vårt val av generell schematiseringsgrad.
-it-

1.6A Den svenska modellen
Vi skall nu återvända till Arne Kaijser (1994) och 1m. redogörelser Gk hur de svenska
mfrasystemen har vusit fram.
infrasystemen utvecklats.
mellan f dessa aktörer präglats av både samarbete och konkurrens.
överlåts till kommuner och privata intressen.
tillvägagångssätt,
järnvägar och lokala transportsystem.
1 .&& Moddier i andra länder
kontroUorgan på federal mvå, the Federal Energy Commission.
Roosevelts "new deal", men det privata ägandel dominerar.
undantagas från reslermgama i Public Utilities Act.
-13

Man skall observera att fjärrkyla nästan undantagslöst exkluderas fiin den reglerande
lagstiftningen. Att anlägga ett fjärrkylnät (eller hetvattenburet fjärrvärmenät) innebär s&ledes
att pnsättnmgen är fri. Den reglerande lagstiftningen Tillkom för att skydda tredje man mot au
monopolister skulle ta ut överpriser.
I Frankrike är situationen närmast den omvända. Landet har som få andra en statlig dominans
inom energisektorn. Istället har vatienbolag som Suez^Lyonnaise des Eaux och Générale des
Eaux, som båda är publika företag gått in i fjärrkylbranschen och andra Öppna energisektorer
I Kanada är det mesta likt USA. Men i provinsen Ontario skedde regleringen av vattendrag
och utbyggnaden av vattenkraften i offentlig regi. Ontario Hydro är idag Nordamerikas största
elproducent. Likheterna med de stora nordiska vattenkraftsbaserad energiföretagen,
Vattenfall, Imattan Voima och SlatkraA är uppenbara.
14-

1 7. Utgångspunkter - drivkrafter för fjärrkyla
senare även i Japan och Europa,
dramatiskt höjd effektivitet,
40 % och för Frankrike 25 %.
-15

till oljekriserna i början på 1970-talet var detta inte något stort bekymmer. Detta byggnadssätt
ledde ill) att kylbehov uppstod även i mycket tempererade klimat.
Datoriseringen var nål som ocks& satte fan och även om det var långt före persondatorernas
tid sa var kylbéhoven för datorhallar en faktor art räkna med.
Ett annat spår i luftkonditioneringens historia, som inte skall Följas särskilt långt är
luftkonditionering av gruvor. Det mest omfattande installationerna skedde i Sydafrika men
även i USA, Tyskland, England och Bulgarien, kräver de geotermiska förhållandena ky']ning
för att erbjuda gruvarbetarna någotsånär drägliga arbetsvillkor Vi kan också notera an den
största kylanläggningen for gruvkylning, Witwatersrand i Sydafrika, var pä hela 107 MW
197S (mer är Stockholm Energis fjarrkylkapacitct idag).
Övrig industriell luftkonditionering är också intressant att studera närmare. Vissa processer
kräver moderata temperaturer, t ex i tobaksindustrin, läkemedelsindustrin och fotoindustnn
för art produkterna skall kunna framställas med hög kvalitet. IndusttieJl luftkonditionering
innebar ofta stora effekter i förhällande till luftkonditionering enbart för komfort, även om vi
begränsar oss till att tala om samma temperaturer - d vs utesluter köldlager och frysning etc
I Tnévenots sammanställning från 1978 omnämns ett antal stora anläggningar både i
industrin och for kontorskomplex:
• Eastmann Kodak i Rochester
• Rockefel ler Center i New York
• World Trade Center i New York
• La Défensei Paris
• Världsutställningen i Osaka i Japan
• Frankfurts flyplats
• Roissy-flygphtsen i Paris
• Kennedy Airport
• Dallas Texas Airport
Utöver dessa nämner författaren också några "mindre" anläggningar, nämligen ett
kontorsområde i Hamburg, ett universitet i f d Östtyskland, ett affärscentrum i Birmingham
och några anläggningar i cenirafa Paris, (se kapitel 2,2)
1-7.2. Drivkrafter för fiänfcyla
Den allmänna spridningen av luftkonditionering är ett grundläggande villkor for att fjärrkyla
skall ses som en intressant lösning, men man konstaterar snart att det knappast är ett
tillräckligt villkor. Detta kan stå för en del av den historiska förklaringen till alt rjärrkyla
dyker upp som inrrasystcm under 1960-talet-i Hartford, i Hamburg och utanför Paris,
Den ekonomiska utvecklingen, den sociala utveckhngen, olika teknologiska utvecklingar
samt olifca organisatoriska och globala trender leder också til! att ffärrkvla etableras på allt fler
häll i världen.
Den ekonomiska situationen
Del går ej att bortse ifrån att den ekonomiska situationen i ett land, eller en region måste vara
relativt stark och/eller på frammarsch för att fjarrkyla skall etableras.
En av de viktigaste anledningarna till detta står att finna i inärasystemets struktur Det är
kapitahntensivt och kräver avsättning för sin produktion inom ett relativt begränsat område
Investeringarna i nätverk och produktionsanläggningar stora och avsättningen måste vara
koncentrerad. Man kan tala om en täthet i kylbehov.
Funktionen komfortkyla efterfrågas framförallt i professionella sammanhang. Visserligen
finns det på många håll även et) lufkonditioneringsbehov ev bostäder, men detta är inte lika
-16-

nw. pww www. =. «» * * * =- ** *" '* =* * ** "" "
avgörande betydelse.
stånd, men naturligtvis inte ett tillräckligt villkor.

Det T olika typer av ägare till fjärrkylsystenr I Sverige är det företrädesvis kommunalt
ägda bolag som utvecklar fjairkyla, men även det privata Sydkraft har genom dotterbolaget
Malmö Värme (tidigare kommunägt) ett fjärrkylsystem i uppstartningsskedet I Frankrike är
det företrädes privata intressen som äger Ijårrkyj systemen, men initiativen till deras
elablenng har ofta kommit frän centrala politiska nivåer.
Detta är en viktig distinktion - att skilja på vem som initierar ett fjarrkylsvstem och vem som
äger och dr: ver det.
I USA är det vanligast att privata intressen både initierar och driver ijaTrkyla. Ofta handäar det
om elproducerande bolag, eller gasbolag som genom fjärrkyla kan profilera sig eller
strategiskt positioners sig på det alltmer öppna energimarknaderna ] USA. Här finns också en
koppling till de institutionella ramarna som är mycket betydelsefull. Gas och el är reglerade
energiverksamheter i de flesta av USAs stater, medan ijärrkyk och fjärrvärme (om det är ett
hetvaftensystem) ar undantagna från prisregleringar.
I Japan kommer initiativet till fjärrenergi system ork frän myndigheterna Det fmns
lagstiftning som påbjuder att fjärrenergi måste inkluderas i projekteringen av ett
irmerstadsområde,
Stadsplanering
Stadsplanering är ofta en aspekt när ett infrasystem som tjan-kyla diskuteras. I vissa städer
och vissa länder sker planeringen för ett område mer centralt och övergripande än pä andra
håll Med ett större helhetsgrepp över ett områdes utveckling kommer fjärrkyJa lättare art
övervägas som ett alternativ. Områden som La Défense utanför Paris, Century City i Los
Angeles och många av de japanska områden som har f|ärrkyla har i stort sett planerats pä ett
bräde. Vissa universitet och flygplatser har också växt fram relativt snabbi och sammanhållet.
I centrala Paris var stadsplaneiarens roll att försöka öka den luftkondiiionerade kontorsytan i
staden ulan att förfula stadsbilden med luftkonditionenngsaggregat. Genom att ta initiativet
til] fjärrkyla i befintlig bebyggelse kunde den luftkonditionerade kontorsytan öka utan att det
krävde stora nybyggnationer. (Se 2 2)
Organisatoriska trender
När det galler organisatoriska Trender som påskyndar etableringen av fjärrkyla kan särskilt
"outsourcing" identifieras. Fastighetsbolag och företag har under 1980- och 1990-talen, med
förebilder frän USA, rationaliserat sina verksamheter genom att lägga ut allt fler av
servicefunktionerna på andra foretag. Telefon väx] ar, städning, datoravdelningar är exempel
på funktioner i företag som allt oftare lagts ut.
Även möjligheten att lägga ut ansvaret for funktionen kyla är attraktiv för fastighetsägare som
pä detta sätt kan erhålla en säkerhet i kostnader, minska behovet av specialistkompetens
undvika kapitalkostnader for nyinvesteringar och dessutom öka fastigheternas tillgängliga yta
(eftersom den befintliga kylanläggningen kan ersättas med en liten undercentral till
fjärrky] systemet).
Även avregleringen av elmarknaderna i USA och Europa skyndar på utvecklingen av
fjärrkyla. Energiföretagen (eL gas och fjärrvärme) omdefimerar sin egen roll, vilket ofta leder
till att de betraktar sig som energitjänstloretag. Detta kan leda till au fjärrkyla identifieras som
en intressant nischprodukt, eller rent av en strategiskt mycket viktig produkt (Se 2,1)
-18-

Tekniska trender
gammal och mogen bransch.
Lätta material
Frontlinje för det
tekniska systemet
teknisk utveckling n*ed bromsande komponenter (salients).
Figår 2: Illustration av en
BBBB
mamm
helhet. (Se 2.1)
absorptionskylteknik ocb nya köldmedier, för att nämna några.
anläggningar.
-19

Globala trender
Det tvä tydligaste globala trenderna som har betydelse R>r fjärrkylans etablering handlar båda
om atmosfären. Det är först och främst frågan om ozonhålet och klor-fluor-forenmgamas
betydelse för dess uppkomst. Den andra handla om växthuseffekten och behovet av att
minska användningen av fossila bränslen. Energieffektivisenngar gar hand i hand med
nyetableringar av fjärrkyla, framförallt i Japan,
Avveckling av CFC- ocb HCFC-medier
Redan under 1970-talet uppmärksammades av vissa forskare att freoner kunde vara en orsak
til] att ozonskiktet i den högre atmosfären tunnades ut. Sedan dess har freonerna även
uppmärksammats för att de bidrar till växthuseffekten, som innebär att jordens
medeltemperatur (troligtvis) håller pä att stiga.
Med Montrealprotokoll el togs 1987 ett första steg mot avvecklingen av CFC- och HCFCmedier
globalt Produktionen av CFC (t ex Rl I och R12) var 19S6 omkring 1,1 miljoner ton
(Naturvårdsverket, 1994) och 1992 hade den minskat med 40 %.
MontrealprotokolJet har ratificerats av ett stort antal länder (127), medan dess utvidgning i
London 1990 och i Köpenhamn 1992 inte skrivits under av alls lika många. Bland de som
skrivit på för att följa de härdaste kraven finns Sverige.
Montrealprotokollet reglerar endast CFC-medier, och en 50 % minskning av produktion och
förbrukning skal] ha skett mellan 19S7 och 1998. Londonöverenskommelsen säger att all
produktion och förbrukning skall ha upphört iill år 2000. Däremot regleras inte användningen
av freoner som redan nått marknaden. Vissa länder inför dock påfyllnadsstopp även för
återanvända köldmedier av CFC-typ,
I Köpenhamnsöverenskomraelsen, som Sverige ar ett av ett fätal länder att ha skrivit under.
sägs att även HCFC-medier (t ex R22) skall vara avvecklade fullt ut till är 2030. Redan 1998
råder dock nyinstallationsförbud och stopp for import av HCFC-medier. Frän 2002 rader
påfylfnadsstopp.
En ergieffekti vis eringar
Oljekriserna i början av 1970-ialer innebar så småningom en omvärdering av energilaget i
världen. Särskilt Japan och vissa länder i Västeuropa med # inhemska energikällor, men med
energikravands industri (t ex Tyskland) fokuserar alltmer pä energieffektivisenngar
I Japan finns särskild lagstiftning som kräver ar fastighetsentreprenörer att fjärrenergj
inkluderas i byggplamrma.
Även i USA börjar en viss opinion höras for att effektivisera energianvändningen. Företag
som Trigen använder energieffekrivisering som det absolut främsta argumentet för tjärrkyla i
kombination med med fjärrvärme och elproduktion.
I Sverige kan avvecklingen av kärnkraften på sikt även påskynda utvecklingen av fjärrkyla
och fjärrvärme i glesare bebyggelse om landet skall bli mindre elberoende. I kombination
med en avreglering av elmarknaderna i Europa och framförallt en gemensam marknad mellan
Norden och Tyskland kommer energiomställningen förmodligen att driva upp elpriserna i
Norden som helhet.
1 CFC = Chlotide-Fluoride^Caibon, HCFC = Hydrogcn-Chloride-Flnoride-Carbon.
20-

Referenser Inledning
Danielsson, A. On TadtHistory and the Study qfBustoess. ur Johannsen & Nordenstam
(red.), "Culture and Value", Kirchberg am Wechsd, 1995
Emery, F.E. & Trist, EX, Socialechmcal sys;tew. ur Churchman & Verhiilst (red.)
'•Management Science, Models and Techniques", vol. 2, Pergamon, s. 33-97, 1960
Kaijser, A. et.al-, ^ff ändra riktning Villkor för ny energiteknik, 198S
Kaiiser, A., Jjadrew ^". Den sveaska infrastntfcuretis historiska framväxt och framtida
utmaningar, 1994
23-29,1950
-21-

-#'

2. FALLSTUDIER
Genom att utföra ett antal fallstudier, inklusive besök på plats, har rapporten tillförts något
mer än bara ett uppräknande av fakta, även om detta ingår som en betydelsefull och stor del.
Vakt av platser och företag har mte varit slumpmässigt. Den snabbaste utvecklingen mom
fjärrkylområdel sker idag i USA, Frankrike, Sverige och kanske även Japan. Att det i två
städer. Paris och Chicago, dessutom finns mer än en aktör på fjärrkylmarknaden gor bara
dessa platser än mer intressanta.
Att idéerna for fj ärrkyla verkligen skiljer sig åt från land till land, men också inom samma
stad skall förhoppningsvis framgå av dessa fallstudier. Skillnaderna gäller både teknikval och
marknadsföring. Att detta också beror på historiska förhållanden och lokala fdrutsäimingai
vad galler geografi, bebyggelse, institutioner, ekonomiskt system, etc skall också vara tydligt.
*

2.1. Chicago - the Wimfy City
Chicago har mänga av de yttre förutsättningarna för att fj ärrkyla frangångsrikt skall kunna
etableras i staden. Klimatet är ett utpräglat inlandskhmat med varma somrar och mycket kalla
•Vui&ai* I mötet mellan Lake Michigan och Illinois öppna landskap uppstår kraftiga vindar
och Chicago kallas också Windy City,
Cllnlan
WnNnatoniWeiiiE
QuIric^Wfll:
"
LaSairaf/ai Buren •
• Qn ••••!••• •>• .-Q- •
Clinton LaSfllCCongrggB
HBI SÄ
RandolpW
MadlaanlWaHsh
cki&rusiaiB
Genom Chicago och ut till förorterna går
det gamla pendeltåget, The L. 1 centrala
Chicago gäi spåret, som är beläget på en
gjuttämskonstruktion ovan gatorna, i en
loop. Detta har gett centrala Chicago
smeknamnet The Loop.
I hela USA äi tremiljonersstaden Chicago
känd for sina skyskrapor. Endast Manhattan
i New York får vara mer uppmärksammat
för denna byggnadsstil.
Den stora tätheten av skyskrapor, som ofta
ar kontorsfastigheter eller hotell, utgör en
mycket god grund för distribuerad kyla.
Kyllasten per ytenhes inom the Loop är en
av de aflra högsta i hefa världen.
Figur 3: The Loop, smeknamnet pä c&tirala Chicago kommer sig av att spårvägen går i en iaoji runt
de centrala delarna av släden.
Tillsammans med Ctt gynnsamt klimat och att sekundära system för kyla oftast firms i
fastigheterna, eftersom dessa i princip alltid är lumtonditionerade, ar
marknadsförutsättningarna myckel goda \ Chicago for fjärrkyla. Dessutom har CFCawecklingen
även tagit fart i USA, även om lagstiftningen pä området inte är lika
långtgående som i Europa ännu.
I USA har det under en längre tid varit aktuellt med outsourcing och den for fastighetsägare
särskilda formen facihties management. I korthet innebär detta att fastighetsägaren lägger ut
drift, underhall och ledning av personal för drift och underhåll av fastigheternas stödjande
system. 1 det sammanhanget kan fjärrkyte Vaia en attraktiv lösning. Emellertid finns det i
Chicago en mycket stark fackförening för de anställda inom operatörs- och serviceyrken,
vilket försvårar för företag inom facilities management genom personalrationaliseringar
skulle kunna uppnå högre effektivitet, I andra städer är facilities management en drivande
kraft bakom att fj an-kylsystem väaer fram. Så är inte fallet i Chicago.
Det finns dock tillräckligt med andra förutsättningar och fördelar med tjärrkyla för
festrghetsägama i Chicago. Utvecklingen har gått otroligt snabbt och sedan 1992 har
ffärrkylan i Chicago gått frän ingenting till absolut världstopp om man mäter i installerad
effekt.
Detta kräver naturligtvis en närmare granskning. Både Unicom och Trigen, de två
fjärrky] företagen i Chicago, är mycket spännande och spelet dem emellan också intressant att
'• Vannasie dag 1996 var 34"C och kaUasrc dag samma är var -38 D C - bitrr!
3».

Karta över Chicago
Figur 4: Karta över centrala Chicago och närfbrvrler.
a

2.1.1. Trigen-Peoples
Det första fjärrkylforetaget i Chicago etablerades må sent som 1992. Trigen gick ihop med
Peoptes Gas, Chicagos gas leverantör, och bildade ett joint-venture, Trigen-Peoples District
Energy Company, för att ge ett anbud på energiförsörjningen av mässan!ä£iciEni-en
McCormick Place.
I konkurrens med elproducenten Commonwealth Edison (ComEd) tilldelades Trigen-Peopäes
kontraktet på McCormick Piace, USAs största mäss- och utställningshallar i november 1992
Kontraktstiden skrevs på hela 29 år
McCormick Place
Tidigare hade McCormicks ägare, Metropolitan Pier and Exposition Autbority (MPEA) drivit
värme- och kylanläggningarna i McCormick Place i egen regi, men infor den större expansion
av området som skulle ske fram till 1997 ville man både lägga ut produktionen av värme och
kyla till de nya hallarna och "outsourca" den befintliga försörjningen.
CO
Figur 5: McCormick Place. (I) At&e delen av McCormick Place, msd den gamla
produfoionsanläggingen; (2) Nya delen ffv McCormick Place;(3) Hotet! finns nu på dessa platser;
(4) Piaissnfor Trigen-Peoples nya produktions/inläggning timan dm är uppföd, ackumulatorn jfr kylt
vallen är färdigställd. (Källa: Trigen)
Den totala ytan i MeCoimick Place uppgår efter nybyggnaden till 600 000 m\ vilket ungefär
motsvarar 100 (J) fotbollsplaner av internationella mä#.
I McCormick Place hälls utställningar, mässor, konferenser och liknande tillställningar. Större
mässor kan äga rum ungefär en gång i månaden, med en varaklighet på omkring tio dagar.
Förberedelse- och efterarbete kring en större mässa upptar ungefär tio dagar vardera, varför
toppbelastning på ky fan läggningen inte uppstår mer an de tio dagar i månaden som hallen
används fullt ut.
Genom Trigen-Peopks lösning för kylning och uppvärmning av McCormick Place lär ägaren,
MPEA spara omkring 1,2 miljoner dollar årligen i drifts-, underhalls- och elkostnader
{Randazzo 1995), Omkring 60% av den besparingen kan hänföras till den vätte [^ackumulator
som finns i systemet Samtidigt har MPEA sluppil investera i en värme- och kylcentraL som
annars skulle ha krävt omkring 6 miljoner dollar i investeringskostnader.
Ar 1995 vann McCormiek Place ett pris - Ejficiem Buildmg Award - tack vare Trigen-Peoples
lösning med irigeneration j kombination med en ackumulator för kylt vatten. Byggnaden lär
dessutom vara energi effekt i v i *%, med bland annat fönster som reflekterar instrålande
solvärme. - -:

-2^-

Systembeskrivning
Schematisk! kan Trigen-Peoples system vid McCormick beskrivas som på figuren nedan
Energitillförsel sker med naturgas, som levereras av Peoples Gas. I de tre gasturbinerna
produceras ej, sammanlagt omkring 3,3 MW, Ef måste dock tillföras utifrån vid hasa
kylbehov i McCormick Pface.
Figur 6- Trigen-Peopfes - schematisk systeMbeskrivnmg
Gasturbinernas avgasvärme tas tillvara i en avgasångpanna {recovery boiler) Från denna
levereras ånga dels som fjärrvärme till McCormick Place och dels som drivenergi till två
absorptionskylmaskiner. Genom ditektdnft tas även en del av gasturbinens mekaniska arbete
ut i sknivkompressordrivna kylmaskiner.
Vid sidan av avga&ångpannan finns det även två fristående gasångpannor för produktion av
rjärrvärmeånga {standby boilers). I den förra produktionsanläggningen, i gamla delen av
McCoimick Place, står ryra nu avstallda ängpannor (också siandby boilers).
Här, i gamla delen, finns också allt som allt sju olika kylmaskiner inklusive de tvä
absorptionsmaskinerna. Kylmaskinerna i den gamla anläggningen är integrerade med det nya
systemet och levererar kylt vatten till ackumulatorn.

Trigen-Peoptes och nya projekt?
fcaWers utsläppen, (se Trigen Energy Corporation)
oplivneras) därefter,
men har alttid varit med i planerna.
^samsas
fjänkylnätet.
ut att vara en direkt konkurrenssituation.
afiarsraöjligheter i omgivningarna,
planer på upprustning och nybyggnation i området.
inomhusarena.
a

^ärrkyllösning skulle bli omöjlig I det fallet ät det ändå kanske troligare att Trigen-Peoples
vid ett engagemang, skulle installera en nigenerationanläggning i absolut närhet till Soldiet
Mer generellt menar Mark Strutz, VD vid Trigen-Peoples, att en förutsättning for att man
skall vara intresserade av att anlägga ett rörsystem från den befintliga
produktionsanlaggmngen, och därmed använda det lediga
utrymmet i byggnaden, är att kunden finns inom ett avstånd
på mellan en och tvä kilometer.
Studien av Trigen-Peoples i Chicago bekräftar art Tngen inte
i första hand är ett fjärrkylföretag. Affärsidén är inte Jjärrkyfa.
Istället är det energieffektivitet, baserad på bränsleutnyttjande
som är Tngens styrka i kombination med ingen] örsmä&siga
beräkningar och kundanpassning.
Tngen-Peoples har, kanske för första gången, mött tuff
konkurrens på fj ärrenergiområdet, genom Unicoms resoluta
agerande och obestridliga framgångar. Det finns förmodligen
goda utsikter för Trigen-Peoples, eller Trigen enskilt att finna
lämpliga projekt i Chicago. Ett tecken som kan tyda på art
företagit sänkt ambitionsnivån är att Trigen-Peoples under
sommaren 1997 stängt sitt utvecklmgskontor i Chicago.
Figur 7: Soldier Fisid - Chicago Bears hemmaplan
-30V

Data - TriEen-Peoples i Chicago
.31--

2.1.2. Unicom Thennai Technotogies
Nar Unicom Tnermal beskriver bakgrunden till varför man gav sig in i fjärrkylbranschen
framhålls Trigens etablenng vid McCormick Place som den utlösande faktorn.
McCormick Place är efter en utbyggnad till ofattbara 63G000ra T USAs största mässa
Huvudmannen för McCormick Place, the Metropolitan Pier and Exposition Authonty
(MPEA), tog in anbud fk uppvärmning och kylmng av de nya mässhallarna. Den äldre delen
försörjdes av ett central; system som drevs i egen regi (se även avsnittet Trigen-Peoples), med
insatsenergier frän Peoples Gas och Commonwealth Edison (ComEd).
ComEd lämnade anbud på kylning och uppvärmning, vilket också det nybildade samarbetet
mellan Trjgen och Peoples Gas gjorde. ComEd behövde, som eti reglerat allmännyttigt
företag, tillstånd från Illinois Commerce Commission innan de frck lämna garantier till
MPEA om leveranser. MPEA valde att inte invänta kommissionens beslut och skrev kontrakt
för nya delen av McCoimick Place med Trigen-Peoples.
Vid en första anblick skulle detta inte vara en stor förlust för en elektricitets) ätte som ComEd.
Det verkade utåt som om bara värmelasten och kyllasten i den nya byggnaden stod på spel
och att övrig elektricitet skulle fa levereras av ComEd,
Men ComEd insåg att mer fenns att förlora. Risken att snabbfotade Trigen-Peoples skulle
kunna expandera in till centrala Chicago med ett fjärrkylnäi var överhängande. Med den
naturgasbaserade tekniken skulle Trigen-Peoples också kunna ersätta mer än bara
kylmasldner drivna med ComEd-el. I centrala Chicago är en betydande de! (upp till 50 %) av
uppvärmningen elbaserad. Med gasångpannor skulle såväl fjärrvärme som fjärrkyla kunna
produceras.
Men som om detta inte var hotfullt nog. Trigen har sitt företagsnamn efter den speciella
tngenerationtekmken som innebar kraftvärmeprodulaion plus kyla. Tre nyttigheter utifrån en
energikälla. ComEd kände sig verkligen hotade. Med kraftvärmeaiuaggmngar skulle Trigen
på en Samtida avrcglerad elmarknad kunna konkurrera direkt med ComEds elproduktion.
Genom att installera kraftvärmeanläggningar direkt hos kunder är det möjlig! att redan på den
reglerade marknaden producera el för användning inom ramen för fastigheten. Med tanke på
de enorma byggnader på 100 000 tals kvadratmeter som finns i The Loop var detta ett
realistiskt och skrämmande scenario för ComEd.
Unicom Corporation
ComEds första svar på den uppkomna situationen vai att begära hos berörda myndigheter att
få bilda ett holdingbolag, som i sm tur skulle kunna starta nya verksamheter på avreglerade
marknader. Det var tvunget att delstaten Illinois stiftade en ny lag. ett tillägg ull Public
Utilities Act, som medger att allmännyttiga energiföretag med" fler än 500 OGQ kunder ar
berättigade att använda en del av sina vinster för att utveckla företag på avregleradc
energimarknader. Samtidigt som lagstiftningens kvarnar malde arbetade man inom ComEd
med att utveckla affärsidén Northwind Projektet var hemligt såväl utåt som för merparten av
de anställda inom ComEd. ComEd ville komma in på marknaden fort och med ett stort mått
av överraskning.
Ungefar nio månader efter att ComEd förlorat kontraktet på McCormick Place till Trigen gick
lagförslaget igenom och i juli 1993 bildades holdingbolaget Unicom Corporation, som snabbt
bildade dotterbolaget Unicom Enterprises, som också fungerar som holdingbolag för de
avreglerade verksamheterna, Unicom Thermal Technologies (först namngivet Northwind) och
Unicom Technology Developmenl Inc. Samtidigt blev Unicom Corporation ny huvudman för
ComEd, som fortsätter att utgöra den huvudsakliga verksamheten inom Unicomgruppen.

på investerat kapital.
Unicom Conxiralion
Commonwcjllli fcdrton Uniconi Lnteipriscs Inc
Figur*' Unicom CorpomtiOP ock dess dotterbolag
inte likTstarkt som Ingens trigeneration, men inte längt ifrån.
Unicom Kesourceb &nc
;zsz2%'Z3%%2sÄ2=zr"^
a

V» i_ J-LCDQ
19 och 06 p* vardagar. Detta ledde naturligtvis till 8tt rördragnmgskostnadema trots
mindre dimensioner än pä andra hall, sköt i höjden.
För att inte komma på fel fot med lokala opinioner samarbetade UTT t ex med ihe Greater
State Street Council, en organisation som bevakar intressen på State Street där UTTs första
produktionsanläggning skulle uppföras. Byggnaden smälter också in bland omgivande
byggnader pa ett bra sätt, har en butik i bottenvåningen och är särskilt konstruerad med
vibrationsdampningsanordningar för att inte störa omgivningen (vilket verkar överdrivet
omtänksamt med tanke på hur The L, Chicagos lokaltåg som går på gjutjämspelare ovan
gatorna, dundrar fort» bara några 10-tal meter bort - man tänker på bröderna Elwoods boende
i filmen rhe Blues Brothers).
UTT är mycket måna om sitt rykte och framhåller också vikten av att ha politisk expertis (läs
kontakter) inom företaget för att kunna nå sina målsättningar.
Marknadsföring
Umcom Tliermal Technologies koncept är alltså att använda billig nattel för att producera
kyla som kan fagras i form av is. Under dagen smälts sedan isen av för att kyla bort kundernas
värme. Under varmare dagar och da toppbelastning råder körs Elmaskinerna även daerid för
att nå tillräcklig effekt pä nätet
Tva konsekvenser av att använda is och kylt vatten av sä låg temperatur som TC är alltså att
rördimensionerna minskar och pumparbetet blir lägre.
Ytterligare en konsekvens av att det kylda vattnet håller en lag temperatur är att kunderna har
lägre luftbehov för att uppnå samma kylning som tidigare. Det ger kunden en besparina när
det gäller energi till fläktar
Däremot skall kunderna inte räkna med att UTT prisätter sig lägre än kundernas kostnader för
att driva en kylanläggning i egen regi.
Bradley S. Strahom, Project Manager vid UTT menar att
"We are selling a premium service!"
Därför skall UTT inte heller försöka konkurrera med priset. Försälj nmgsargumentet som
Strahom framhåller är istället att kunden med fjärrkyla minskar sina risker på en manad
områden:
• Risken alt stå utan kyla vid ett tekniska fallissemang är lägre med fjärrkyla
• Riskerna med förändrad lagstiftning pä CFC-området övertas av UTT
• Säkerhet i vilka kostnader kunden har för sin luftkonditionering ökar
Hos kunden frigörs dessutom yta då ffärrkyfa ersätter en egen kylanläggning. Detta bidrar till
att göra rjarikyla till ett ekonomiskt attraktivt alternativ, även om priset är högre än för att
driva en egen anläggning.
Unicom är inte heller sena att påpeka att det finns miljö- och energieffckHviseringsvmster på
en mer övergripande nivå.
Däremot försöker inte UTT i första hand art marknadsföra sig med miljöargument
Visserligen ar CFC- och HCFC-regleringama inte lika progressiva i USA som i Sverige men
R-ll och R-12 har varit på väg ut under en längre tid. Detta har bidragit till MrrkyJans
uppsving även i USA. När även S.-22 skall fasas ut finns det anledning att tro att ijärrkvla får
ytterligare en knuff framåt
I Paris är det uttryckligen sa att Staden ligger bakom initiativet med fj ärrkyla, dels för att göra
kontorsrmljöer mer attraktiva aom aitetsplatser, men också för att en ökning av
luftkondilionerad yk, inte »kall ske på bekostnad av arkitektur och bvggnademas yttre i form
av förfulande fläkftondcnsorer.

^2^^^^-^-^^^^2^2^^^^^
3^002^ 58l^
-2^-

Produktionsanläggningar, investeringar och intäkter
Idag har man en installerad total effekt om närmare 290 MW (inklusive islagrens tillskott)
Målet * alt nätet till år 2000 skal] omfatta 4-5 produkrionsanläggningar och en kapacitet om
mer än 350 MW.
Idag W man 37 kunder anslutna, vilket #r fler än t ex Shmjuku i Tokyo (25 stycken) men
färre an Stockholm Energi, som enbart 1996 kontrakterade mer än 40 nya kunder.
Den första anläggningen, State & Adams, som presenteras närmare nedan, togs i dnft i maj
1995 och forsande den första sommaren följande byggnader med fjärrkyla:
• Dirksen andKIitczinski Federal Buildings
• Chicago Board of Trade
• LaSalle National Bank
" U.S. Post Office
• Inland Steel Building
• Edison Building
• Marquette Building
UTT har investerat omkring 28 miljoner dollar i anläggningen vid State & Adams och man
räknade 1995 med att ha investerat omkring 100 miljoner dollar i produktionsanläggningar
och nät fram till är 2000. Det skulle inte förvåna om derma siffra kommer att överskridas.
De ärliga intäkterna uppskattades 1995 att uppgå till 17 miljoner dollar 1997 och till 25
miljoner vid år 2000.
"We are still tra red", som Bradley Strahoni umyckfc det
State & Adams
Unicoms första produktionsanläggning ligger i korsningen mellan State Street och Adams
Street, mitt i the Loop och kallas därför också State and Adams. Den var färdigställd under
våren 1995 och första fjärrkylleveransen i Chicago skedde den
första maj samma år.
Anläggningens totala kapacitet (inklusive islagrets tillskott) är 75
MW kyleffekt. Kylaggregatens effekt är 51 MW. Köldmedier är R-
134a och R-22.
IslagrcL levererat av Baltimore Aircoil, har en total
produktionskapacitet om 2 475 ton is. vilket motsvarar en lagrad
energi om 234 MWh. Islagret är designat med 60 stycken länkar.
Kylning av kondensoret sker med kyltom, vilka finns på taket tiU
den 4 våningar höga byggnaden. Denna har uppmärksammats ror
sin goda design och har därtill erhållit en utmärkelse, the
Distinguished Building - Honor Award av the American instituts of
Architects för "design excellence". I bottenvåningen finns ett
snabbköp fOsco Drug SloreJ som erhåller direktkylning av sina
kyldiskar med fjärrkylvatnen.
Figur 9.- Siate and Adams, Unicom Jörste produktfonsimläggntHg. Fora: Paul Westin.

Franklin & Van Buren
Unicoms andra anläggning, som också fungerar som huvudproduktionsanlaggning ligger vid
Franklin Street och Van Buren Street något utanför the Loop och vid Chicago River.
Då tillståndsförfarandet bedömdes ta för tång tid, har närheten till vattnet inte utnyttjats,
Kylning sker med evaporativa kondesorer frän Baltimore Aiicoil - totalt 12 stycken.
Islagren blev i denna anläggning större till omfång och färre till antal. Här nöjde man sig med
en (!) jättetank, vilket skall jämföras med State och Adams 60 små länkar.
Anläggningens kapacitet är totalt 106 MW (inklusive islagrets bidrag) varav 59 MW är
installerad kapacitet i kylmaskinema. Köldmedium är R-22.
Islagret har en total lagringskapacitet på 4 SCO ton is, motsvarande en energi om 440 MWh.
Baltimore Aircoils islagertetarik är så kallad "ice-on-coil" och den enda tanken innehåller en
enorm mängd med rörknippen for isproduktion.
I Franklin & Van Buren ligger Unicoms övergripande kontrollrum. Det finns kontrollrum
även vid de andra tvä anläggningarna, men det är meningen att driftstymingen skall ske till
största delen Mn Franklin & Van Buren. Med kontrollsystemet, konstruerat av Johnson
Yokogawa, har Unicom möjlighet att se förbrukningarna i systemet, ända ner till enskilda
Precis som mänga andra fjäirkylföretag nar vittnat om, har även Unicom vissa problem med
för låga returtemperaturer. Med en utgående temperatur på det kylda vattoet på I D C, räknar
Unicom med att erhålla returtemperaturcr pä 12°C. Driftingenjören vid Franklin & Van
Buren menade att genom att ha en bra kontakt med kundernas driftingenjörer och kanske
bjuda på en kopp kaffe och träffas för att prata igenom hur Unicom arbetar, blir det inte svart
att sedan ringa upp och be dem rörsöka ordna bättre returtemperaturer när det kan behövas.
Den personliga kontakten mellan driftingenjörerna är ett av vapnen i kampen for att frigöra
kapacitet i nätet.
Columbns & Randolph
I norra delen av the Loop, i den nya BlueCross and BJueShielä of Illinois Buildutg strax norr
om Grant Park ligger den senaste av Unicoms produktionsanläggningar. Den inryms i de
nedre ddama av den nyuppförda skyskrapan
Total kapacitet är 106 MW varav den mekaniska kyleffekten endast står för 35 MWr
Köldmedium är ammoniak, vilket är ovanligt i USA- Kylning av kondensarer sker när med
kyltom.
Isiagrets kapacitet ar 411 MWh fördelat på tre istankar denna gång.
Eftersom man i denna del av staden ännu inte har några kunder, förutom själva Bhietross and
BlueShield, år anläggningen ännu inte hopkopplad med det övriga nätet
-37-

Nätet
Unicom Thermals nät är inte längre än t ex Stockholms eller Paris 1 nät. Kyllastema är däremot
så mycket mer koncentrerade i Chicago. Nätets totala längd är omkring 6 bn. Bilden visar var
Unicom redan lagt rör. Kartan visar också var några potentiella kunder finns lokaliserade och
att det saknas en koppling mellan Columbus & Randolph och det övriga nätet.
Figur 10: Unicomsntit, befintlig! och planerat.
Unicom planerar också en fjärde produktionsan läggning, som kommer att finnas vid
Merchandise Mart norr om Chicago River, ungefär där Franklin Street när andra sidan av
floden vid West CarroJl Avenue.
Unicom kommer i detta fall att frångå det tidigare expansionsmönstret Här gar man in och tar
över en kundanläggning ocli moderniserar och konverterar, för att så småningom
sammankoppla den med övriga fjäirky Inätet Man lar över en kundanläggning som ej är
islagerbaserad, vilket gör att den producerar kylt vatten vid högre temperaturer. Merchandise
Mart kommer att tacka de nattliga behoven, t ex Chicago Board of Trade och en lelestation,
medan övriga pn>duktionsanläggningar bvgger is i sina islacer.
'*-

tidsperiod på tre till fem är.
kylmaskiner försvinner.
1. Den stora investeringskostnaden kan undvikas
2. Det gamla kylniminet kan anvBiidaa som laserlokal.
FtgurJl-DetvåkylmaskinntmineniLnSalleBinlduig.
eventuell energipnssankning.
syftar bland annat till att energipriserna skall sjunka.
del vill säga i storleksordningen tvä miljoner dollar.
*tf-

2/1.3. Sears Tower
Sears Tower sr en symbol för Chicago, och även internationellt känd. Att fastigheten mte är
ansluten till fjärrkylanätet i Chicago, trois alt det med Umcoms ögon finns förutsättningar för
detta är intressant att utreda. Även Trigen har lämnat anbud på energiförsörjning av Sears
Sedan 1973 har Sears Tower räknats som världen högsta byggnad. I februari 1996 förlorades
dock titeln till Petronas Twin Towers , Kuala Lumpur, Malaysias huvudstad. Den återkrävdes
snart och med avseende på högst belägna kontorsyta och med avseende på höjd till taket leder
fortfarande Sears Tower". Taket till Sears Tower finns 443 meter över marken. Bruttovtan är
418 000 kvadratmeter.
Fastigheten beställdes i början av 70-talet av Sears Roebuck and Company - ett av USAs
största varuhus- och postorderföretag. Det skulle bli ett hus att växa i för'Sears Roebucks
huvudkontor. Istället btcv det en fastighet man krympte i. I slutet av ]9S9 försökte Sears
Roebuck sälja fastigheten till ett japansk företag, som bjöd 1,S miljarder dollar. Antijapansk
publicitet stoppade dock affären, vilket var ett hårt slag för Sears Roebuct-
Figur 12; Sears Tower till vänster på bilden. Källa: Unicom.
Med låneavbetalmngar på 600 miljoner dollar, ett underhållsbehov på 50 miljoner dollar och
omkring 40% av fastigheten outhyrd var det inte lätt att finna någon amerikansk köpare. Så
småningom, under 1992, gick ett konsortium bestående av bland andra IBM, AT&T och
Easunan Kodak in och köpte Sears Tower. Priset är hemligt, men bedöms inte vara i närheten
av det japanska budet. Sears Roebuck riade inte heller råd att stanna kvar som hyresgäst och
idag hyr man kontor i förorterna till Chicago.
Den nya ägaren gav The John Buck Company, en Chicagobaserad nalionell
fastighetsförvaltare och fastighetsutveckJare (rea] estate management company) ett uppdrag;
• Utveckla fastigheten från ett föråldrat huvudkontor (en hyresgast) till en modem
kontorsfastighet med mänga hyresgäster (tnulti-tenant building)
• Maximera fastighetens långsiktiga värde.
Dä Sears Roebuck hade flyttat ut var fastigheten endast uthyrd till 34%. The John Buck
Company har lyckats vända detta till en uthymingsgrad på 67%r
The John Buck Company pekar också på att drift, underhåll och skatter har minskat med 12%
trots inflation och ati byggnaden är mer utnyttjad idag än 1992.
* Med avseende på höjd till den arkitekturet loppen är Pctonas Twia Towers högai och med avseende
pä höjd nll toppeD på antenner är World Trade Center i N^v Voik världens högsla byggnad.

Den hår bakgrunden är viktig för att förstå varför Sears Tower valt att inte ansluta sig Till
fjänkylnatet i Chicago.
Thomas J. Keaty, Director of Mechanical Operations i Sears Tower och anställd av The John
Buck Company menar atl den största anledningen är att man vill behålla kontrollen av
kylmaskinemä inom fastigheten.
Kylanläggningen ligger på 29e (!) våningen i Sears Tower. Detta något ovanliga byggnadssätt
motiveras av del tryck som en vattenpelare på drygt 400 meter utgör. Följden måste dock bli
att underhåll och byte av komponenter i kylanläggningen blir avsevän dyrare än om
anläggningen legat i något av fastighetens bottenplan.
Den 29e väningen skulle inte vara särskilt attraktiv som kontorsyta, da den genomkorsas av
diagonala fcrstärknmgsbalkar. Därför finns det inte något stort ekonomiskt incitament för att
ersätta kylanläggningen med tj ärrkyla.
Något måste dock göras mom några är Flera av kylmaskinemä är slitna och det ursprungliga
köldmediet ör R-12. som i USA far återfyllas ytterligare några år. En renovering av
distributionssystemet skedde under 1991. Några av kylmaskinema har renoverats och
konverterats till R-134a efter detta, (faktakoll??) Total effekt i kylanläggningen uppgår hll
56 MW, varav endast hälften behövs idag.
Både Unicom och Trigen har alltså visat intresse ar att förse Sears Tower med kyla. Trigen
har föreslagit en ktaftvärmeanläggning, vUket skulle kunna dnva ner driftskostnaderna för
fastigheten ytterligare. El, vanne och kyla skulle då kunna produceras i huset.
Enligt Thomas Keaty är kraftvännelösningen något man tittar på, men att om det skall
genomföras sä kommer det enligt honom att ske i egen regi.
Återigen är det viktigt an påminna om att Keaty är representant för ett företag som delvis
lever på att leverera drift och underhåll till den fastighet man samtidigt är satt att utveckla
som produkL Här finns del en viss matstridighet i uppdraget. Ägarna till Sears skulle kanske
vara myckel intresserade av en fjärrky I lösning, som i Unicoms fall innebar att Sears Tower
blir helt befriade frän underhållstunga maskiner (hissar undantaget), då Sears Tower är
eiuppvärmt. Man kan också tanka sig att ägarna till Sears hellre ser alt Trigen. som har stor
erfarenhet av trigeneration, utvecklar och driver en kraftvarmeanl äggning än att The John
Buck Company, som inte kan uppvisa någon sådan erfarenhel, gör detta.
Det finns dock ett faktum som talar för att The John Buck Company har en stark ställning
gentemot Unicom och Trigen i detta fall. Man har dels varit mycket framgångsrika i
utvecklingen av Sears Tower sedan 1992. och man hyr själva lokaler i Sears Tower för sitl
huvudkontor. Det skulle inte se snyggt ut för The John Buck Company om man förlorade
driften av den fastighet man själva befinner sig i.
Det står uppenbarligen en hel del prestige pä spel i kampen om Chicagos landmärke framför
andra - Sears Tower.
-41-

2.1.4. Diskussion
Den mycket sTora skillnaden i elpris mellan hög- och lågpristid {upp till sex gånger) innebär
att termisk lagring blir myckel fördelaktigt i Chicago. Del är naturligt att båda systemen
använder sig av detta.
Trigen-Peoples lager är ert av världens största kylvattenlager, kanske del största. Det finns en
skalekonomi i byggandet av ackumulatorlager för kylt vatten. Trigens lager är förmodligen
mycket billigt i investerad dollar per kWh lagrad energi. Der kräver utrymme, något som inte
var en brist vid McCormick Place.
islagerieknTken som Unicom använder sig av är mer intimt sammanknippad med elektriska
kylmaskiner Den kräver mindre utrymme, vilket passar bra i Tne Loop.
Unicoms koncept är inte lika tardigt som Ingens. Det märks på att företaga byter
leverantörer mellan de olika pToduktionsanläggningarna. Man är inte lika trogen ett koncept,
som Trigen är med sin trigenerationteknik.
När det gäller islagertekniken är man dock trogen Baltimore Aircoil. Däremot växlar antalet
tankar i islagrel från 60 till 1 till 3. Genom att analysera utbytet meHan kompressoreffekt och
totaleffekt for anläggningen inklusive islager erhålls följande intressanta bild.
120
80
SS" 40
20
•tf-
,

Referenser Chicago
Samtal
Thomas I Keaty, Direclor of Mechanical Operations. Th& John Buck Conipany
Bradley S. Strahom, Project Manager, Unicom Thermal Technologies
Mark J. Strutz, General Manager, Tngen-Peoples District Energy Company
Peter T. Wurm, Associate Techmeal Support Specialist, The Peoples Gas Light and Coke
Company
Pnblicerade källor
Andrepont John S. (1995), Chilled-Water Storage: A Suite of Beneftts for District Cooling,
District Energy, Third Quarter 1995
Fyer, Lynn (1995), Competing for rhe Cooling Markel - Commonwealth Edtion Laundies
District Cooling Venture, E Source, Straiegic Memo, Boulder, Colorado
McCloskey, W.D, (1995), Ice Storage Puls Cooling Costs on Ice, District Energy, Third
Quartcr 1995
Eandazao, Mike (1995), Hage District Cooling Plant Saves User MilHons.Wins recogniiion
in Thermal Storage Category, Energy User News, december 1995
Seeley, Robert S. (1995), Dlsmct Energy Growth, Independcnd Energy, november 1995
Thomton, Rotert P. {199.6), District Cooling in the Era of Electricity Dersgulahon, District
Energy Magazme
Övriga skriftliga källor
B.A.C Project Report, PRJ28/96
B.A.C. Project Report, PRJ32/96
Onsite Review, Juli 1997, Alfa-Laval Thermal mc.
The Transfer, second/thtrd quarter 1996, Unicom Thermal Technologies
Broschyr, Unicom TTiemial Technologies
Broschyr, TVigen-Peoples
ÄrsTedovisning Trigen Energy Corporation 1996
Internet
http ://www,tri gen.com (Trigen Energy Corporation)
http://www.ucm.com (Unicom Corporation)
htto://www.tibc.com (The John Buck Company)
http: //www.chicago.tribune. com (The Chicago Tribune)
-i©-

2.2. Paris - La ville lumiére
Paris. ljusets siad, behöver knappast någon närmare presentation. Det är en av de klassiska
storstäderna och har som sådan också gammal och känslig arkitektur. Detta år något som ofta
framhålls när fjärrkyl systemet i centrala Paris diskuteras. Även när det gäller La Défense btir
arkitekturen ett ofrånkomligt element. Stadsdelen är en representant för modernismen och
integrationen mellan teknik och konst i stort format. Fjärrkyla #r här centralplanerad ocli den
obligatoriska anslutningen av nya fastigheter en av förutsättningarna i systemets organisation.
En viktigt karaktär! stik när det gäller Frankrike och landels energi situation är förekomsten av
billig kamkraftsel. Frankrike är en av världens mest"kämkraftsbercende stater, med en andel
kämkraftsproducerad el pä 78 % (IAEA. 1996/, vilket kan jämföras med också
kämkraftsberoende Sveriges dryga 50 %.
2£.1.LaDéfénse
La Défense ligger strax väster om Paris, La Défense tillhör de tre förortsstädcma, Courhevoie,
Nanterre och Puteaux, men räknas ofta som en fristående stad. Det består till största delen av
kontorsfastigheter och kommersiella lokaler.
La Défense uppfördes i en (postjmoderni&tisk stil och är ett av världens mest omfattande
monument över framgängstankarna på 1950- och 1960-talen. La Défense byggdes bl a med
motivet att sanera ett område av överflödigt bostadsbestånd och gamla industrilokaler, som
växt fram ad hoc sedan början av seklet. Det finns en klar parallell till moderniseringarna av
svenska städer under samma period.
Idag beräknas området erbjuda 2,2 miljoner kvadratmeter kontorsyta och ca 85 000 personer
har sina arbetsplatser här. Utöver kontor finns också ca 15 000 lägenheter. Utvecklingen av
La Défense fortsätter, på senare år symboliserad av La Nouvelle Ärche, det 110 m höga
monumentet från 200 årsjubileet av franska revolutionen. Bågen har även en funktion som
kontorsbyggnad.
Figur 14: La Défense. Foto: 8a Karlson.
Den övergripande planeringen och koordineringen för La Défense sköts av EPAD
(Etablissement Public d'Aménagement de La Défense). EPAD har också ansvarer för
Utformning och konstruktion av områdets infrastruktur.
Litauen, Frankrike, Belgien och Sverige var 1996 världens lyra mest k&mkiaAsbsroeniie slaicr.
, * ,

Redan 1963 beslutade EP AD att centrala system för såväl värmeförsörjning
luftkonditionering skulle projekteras. Idag år i stort sett alla kontorsfastigheter och en stor del
av de offentliga anläggningarna i området anslutna till både fjärrvärme- och fjärrkylnäten.
Den totala installerade effekten för luftkonditionering med fjärrkyla i La Défense är 220 MW
(1997). Av detta står företaget Climadef för 132 MW och företaget Suclim för 88 MW. 7
kombination blir Climadefs och Suclims nätverk ett a\ de större (järrkylsy&temen i världen
och an så länge del största i Europa.
1 La Defense och dess närhet finns fem fjärrenergiföretag totalt:
. Climadef, fjärrvärme och fjårrkyla i större defen La Défense
• Suclim, endast ijärrkjla i förortsstaden Courbevoies del av la Défense
• Soclic, fjärrvärme och ijärrkyla t Courbevoie (utom La Défense)
• Soclip, fjärrvärme och fjärrkyla i förorts&taden Puteaus (utom La Défense)
m Soclis, ^ärrvärme i angränsande förortsstaden Suresnes.
222. Climadef
Climadef (Sociélc de Ciimatisation Intemrbame de La Défense) är del äldre av de tvä
fjätrkylföretagen i La Défense. Företaget grundades i syfte att försörja La Défense med
termisk energi erhöll också koncessioner för detta av den tillstandsgivande myndigheten,
SICUDEF (ett gemensamt organ för stadsdelarna Courbevoie, Puteaux och Nanterre)
Figur 15- Cfimadefs huvudbyggnad i la Défense. Foto Bo Karlson.
Climadefs leveranser började redan 1967. Till en början skedde produktionen uteslutande
genom gaseldade ångpannor, som producerade fjärrvärme och även drjvenergi till
absorptionsmaskiner för köldalstring. Kapaciteten var då endast 40 MW,^ respektive
4 MWkyffl. Absorbtionsmaskinema har idag tagiis ur drift och all köldalstring sker nu endast
med kompressorkylmaskiner. Denna omställning skedde när den kolbaserade produktionen
ersattes med gas for värmeproduktion. Efter en förödande gasexplosion förstördes hela
värmeverket (se nedan).
Det stod tidigt klart all det fanns behov av ytterligare en anläggning i den östra delen av LB
Défense-omiidel. Det var framförallt behovet av kyla som inte kunde täckas med Climadefs
ursprungliga anläggning. Företaget Sudim bildades 1972 och sedan 1973 levereras kyla till
La Défense härifrån.
-A,

1984 sammankopplades Suclims och Ciimadefs nät av bland annat följande skål:
• Climadef kan täcka behovet för båda näten under den kalla delen av säsongen
• Det fanns dä också en möjlighet att vax la mellan produktionssätt beroende på energipriser
(el på sommaren, fossila bränslen på vintern).
• Driftsäkerheten ökar dä den ena anläggningen kan fungera som reserv åt den andra.
Absorptionsmaskinema togs som sagt ur drift när man avskaffade koleldningen. Maskinerna
var gamla och med det låga franska elpriset samt att produktionsanläggningen var
överdimensionerad fanns det inte någon ekonomi i att använda absorptionstckniken i La
Défense.
I dagsläget, når absorprionsmaskinerna fasats ut, finns inte möjligheten att välja energikälla
längre. Älta maskiner drivs med elektricitet. Idag täcker Climadef, utöver de egna kundemas,
ändå stora delar av Suclims behov under de kalla månaderna (december, januari och februari).
Redan tidigare hade Ciimadefs, Soclips, Soclis och Soclics fjärrvännenät sammankopplats.
Den drivande faktorn bakom detta var det ökande oljepriserna under 1970-talet, som gjorde
Ciimadefs dä kolbaserade produktion intressant för de andra, oljebaserade, företagen.
Ytterligare kapacitet
Behovet av kyla inom La Défense har fortsatt att Öka, delvis beroende på krav pä högre
standard och ökad komfort, men kanske framförallt på grund av den genomgripande
datoriseringen av kontorsarbetet. Krav på stor leveranssäkerhet ar också en aspekt som Sr
mycket viktig för kunder med stora datorcentraler.
Lösningen blev att bygga till ett antal mindre anläggningar. Suclims nät kompletterades med
Gambetta-anläggningen 19BS. Climadeis nät kompletterades med Carpeaux- och Valmyanläggnmgama
av samma skal. Produktionen vjd dessa stödanläggningar går antingen in i det
ordinarie nätet, eller direkt till utsedd kund i en lokal slinga. I dessa mindre anläggningar
finns alltså en möjlighet att producera is för lagnng av kyla. På detta säU pareras effekttoppar
pä nätet. Det finns inte någon differentiering av elpriset mellan dag och natt, vilket ofta är ett
motiv for islager, t ex i USA.
Valmy- och Carpeauxanläggningarna kom alltså till av samma skäl som Gambettaanläggmngen
i Suclims nät. Ett antal kunder har behov av kyla varje dag på året. Avbrott tor
revisioner av anläggningarna, som i sig är nödvändiga, innebar att dessa kunder behövde egna
reservaggregat for att säkerställa kontinuerliga leveranser av kylt vatten.
Explosionen och dess följder
1 mars 1994 skedde en stor olycka i Ciimadefs anläggning. En gasexplosion blåste ut hela
fjärrvarmeanläggningen. Olyckan ledde utöver stor materiell förödelse och en omfattande
brand till att två personer förolyckades.
Kraftvärme- ooh varmeproduktionen slogs ut fullständigt. Däremot klarade sig de flesta av
kompressorkyknaskinema, och dessa används än idag, i
Då olyckan inträffade var det vår, men till hösten behövdes en ny värmecentral. Ett I
rekordsnabbt bygge ledde fram Till en helt ny värmecentral baserad pä oljeeldning. Kol och
gas ersattes etter olyckan helt med olja. "" j-

Den tidigare möjligheten
att driva kompressorerna
till kylmaskinema med
ångturbindrift finns nu inte
längre. Därmed försvann
också en del av fördelen
med sammankopplingen
med Sucliitis nöt. Tidigare
hade man delvis kunnar
välja atl producera kyla
med el eller gas/kol som
energikälla. Sticläms
anläggningar är enbart
eldrivna. Tillsammans med
Climadef erbjöds vintertid
en möjlighet att välja var
produktionen skulle ske.
Figur J6: I bortre änden av bilden finns dsf som återstår av produktionsantnggningcn i La Défensv.
Där går kylmaskinema ön i drift. Där gropen nu at fanns krqftvärmeanlaggningen tidigare. Foto: Bo
Karlson
Kraftvärmeprodoktionen slogs ut, vilket också innebar att den reservkraft som funnits
tillgänglig inom Climadef var tvungen an ersättas. Idag har man ställt upp sex
dieselgeneratorer som reservkraftaggregat
Utbyggnadspl aner
Climadef planerar att återinföra kraftvårmeprodtiktion. Man skulle då projektera ett nytt
område kiaftvärmeanlJiggningen. Samtidigt skall man rekonstruera den förstörda delen av
Climadefs byggnad.
Ägare
Under 1997 har det runniis en Turbulens kring ägarförhållandena i Climadef Det stora statliga
kolbolaget Charbonnage de France (CDF) har varit intresserade av an avyttra sin ägarandel,
vilket man delvis kan koppla till utvecklingen av anläggningen. Till en början var en relativt
stor del av insatsenergin kol. Idag ar det enbart olja och elektricitet som omvandlas till värme
och kyla av Climadef.
Générale
des Eaux
ELYO
SEEM
Climadef
CDF
Figur 17: Ägarförhållanden i Climadef199? {ELYO år dotterbolag till Suez Lyohntisé des Eaux, CDF
(Chorbonnoge de France) söker köpare, titt sin ägarandel i SEEM.
-4?-

Det är inTressant att notera att såväl Générale des Eaux som ELYO genom att köpa CDFs
ägarandel skulle kunna ta kontrollen över Climadef.
Générale des Eaux äger Prodith som driver ijärrkyla i Lyon och man äger också till 70%
Suclim, det andra fjärrkylfdretaget i La Défense. ELYO är världens största aktör inom
rjärrkyla genom Climespace i centrala Paris, Qimaespago i Lissabon, som delägare r
fjärrkylföretag i Malaysia och framförallt som huvudägare till amerikanska Trigen
Corpotation.
Produktion
Data - Climadefs produktionsanlSggnmgar 1997
Climadef
2 x R22,1 x R500 (konverteras till R134a)
2 x R12 (konverteras tilLR22). 1 %RU4a
Carpeaux
klaga, Fafbo, energi 30 MWh
Valmy
2 K R22 (sfcruvfcompresBorer")
Isiager, Fafco, ensrgi 35 MWh
Totalt Climadef inklusive lasrens tillskott
.Totalt La Défense, inklosivc Suclim
Energileveran ser
å24
a 12 M
ål
(*)
ä3
(6)
Under säsongen 1935/1996 var de totala energileveranserna:
• Fjärrkyla, 123,5 GWh, varav
U3,5 GWh såldes mom koncessionsornrådet
11,0 GWh såldes utanför koncessionsområdet (till Suclim), dessutom
importerades 13,5 GWh från Suclim.
• Fjärrvärme, 339,0 GWh, varav
310,0 GWh såldes inom koncessionsområdet
29,0 GWh såldes utanför koncessionsområdet (till Soclip), dessutom
importerades 14,5 GWh från Soclip.
Koncession och tariff
Climadef har koncession för fjärrvärme och fjärrkyla mom La DéTense till ar 2002. Den
nuvarande koncessionen har löpt sedan 1967, det vill säga en löptid på 35 år. Den nya
koncessionen skall, enligt Bertaux, ges på 25 år.
Alla fastigheter mom La Défense må anslutas till fjärrvärme och rjänkylnäten (eller avstå trän
funktionen). Climadefs har en monopolställning när det gäller värme och kyla. Substitut är
inte något hot mot Climadef. Tariffen är reglerad och det är inte fråga om att ta ut några
monopolvinsrer.
Tariökonstruktionen ser ut på följande vis:
• Anslutningsavgift 4 500 FF/kW
• Fast pns 200 FMcW
• Rörligt pns 200 FF/MWh -*• 0,7 FF/nf
-*
12
(*)
12

Womunab vattnet tappade fjäirkylvatten för att tvätta sina bilar.
Distribution och kunder
Kunderna indelas i tre kategorier:
. Service. 15 skolor, afBrer restauranger och liknande, 100 000 m
#-

2^3,Sucfim
Ovan har Suclim redan beröns. Förelaget bildades 1972 da La Défense utvidgades Suchm
har koncession för fjärrkyla inom försiaden Courbevoies del av La Défcnse "business area".
Förelaget driver enbart fjärrkyla, vilken uteslutande produceras genom elektriskt drivna
kompressorkylmaskiner. (Sa är Gillet också for Climadef, efter den stora gasexplosiouen
Suclim ägs till 70 % av Générale des Eaux, som också är stor ägare i Climadef. Générale des
Eaux är ett investerarägt företag, där största ägare ej har mer än omkring 10% av
aktiekapitalet. Inom koncernen finns också Compagnie Générale de Chauffe och Esys-
Montenay, som båda ar engagerade i tjarrvärrac, med en total kapacitet på 50 GW, Dessutom
äger man tiEl 100 % Prodith, som driver r] ärrkyla i Lyon.
Produktion
Suclims produktions anläggningar 1997
Suclim. Alsace (1972)
8, elektn.sk drivning i
Gambetta (1988)
Isl&ger.Fafco, 4O0m J , 3QMWh . (fi)
72
72
Total Suclim inklusive lagrels tillskott
1 58
TolaltLaDéfeosc inklusive Climadcf j 220
Energilever&oser och abonnerad effekt (1589)
• Suclim, 55 MW
* Soc-lip, 4,8 MW
Energileveranserna var samma år:
• Suclim, 69,7 GWh
• Sochp, 10,SGWh,
Distribution
Suelims närverk ät sammankopplat både med Climadef och med Soclip. Med Chmadef har
man idag ett begränsat utbyle av produktion. Före den förödande explosionen i Climadefe
anläggning kunde man bättre umyttja fördelama av att produktionen baserades på olika
energikällor. Integrationen med Soclips nät är mer omfattande.
r&.
(6)
16

22, A Climespace
Climespace bildades 1990 på initiativ av Paris stad för att öka andelen luftkonditionerad
kontorsyta i Paris, utan att förfula staden.
Staden såg fjärrkyla som en intressant framtidslösning för att öka andelen komfortkyla i Paris,
Enligt Pascal Roger, VD för Climespace. kom i o m initiativet ull fjärrkyla frän staden.
Andelen komfbrtkyta behövde öka for att locka till sig fler utländska investerare att lokalisera
sina verksamheter till Paris. Samtidigt för traditionella komfbrtkylanläggmngar med sig ett
antal miljöolägenheter, särskilt vad gäller arkitektur, buller och visuella störningar. Dessa
argument framhålls i alla sammanhang mycket mer i Paris än vad som är fallet i Stockholm.
Bebyggelsen i centrala Paris är möjligen mer känslig för störningar i form av stora kyitom på
taken, som både bullrar och släpper ut ångpjymer, eller mindre fönsteraggregat som stor
fasadernas utseende.
Tillkomsten
Climespace bildades i augusti IM av Paris stad, genom det delyjs kommunala
#,,&!*!, **t O"*** Wdm* *GW**" (+W,(CK0), d. *=F»
(ELYO) samt det franska elektricitetsverkets, Ekotricilé de France (EDF), dotterbolag
SOPASDEL.
Paris Stad
QUJ
a*
Climespace
Figur IS: Ågarfcrhålliinden i Climespace 1997.
SOPARDEL
(EDF)
EDF valde, enligt Pascal Roger, till eu början en passiv roll, men har sedan 1996 ökat sin
ägarandel i Climespace till nuvarande 34 %.
ELVO är däremot största ägare i Ctimespace. Det multinationella företaget äger också en av
de största aktörerna inom tjärrkyla i USA7 Tngen, och är aktivt mom fjarrkyla .
Storbritannien, Portugal och Malaysia genom företaget CofreuY
Climespace gavs koncession av staden för att utveckla och försälja ijärrkyla inom centrala
Paris Koncessionen täcker inte fullständigt Paris, men förvaltnmgskretsama (fr
Arrondissement) 1, 2, 4, 5, 6 ocb 7 omfattas i sin helhet. Övriga 7 io^almmgskretsar utom
18 19 och 20 omftattas delvis. Dessutom har koncession givits BrtaPorle Ma.llot i 17e och
16e forvaltnängskretsen, vilket betyder att området som direkt gränsar mot La Défense tillhör
Climespace intressesfär.
Kocessionen löper på 30 är och ger Climespace ensamrätt att anlägga nät för fjärrkyla inom
koncessionens område Koncessionen innebär också ett antal skyldigheter. Priset på fjarrkylan
måste vata detsamma för alla kunder. Den ivp av altemativkostnadsprissattmng som
tillämpats av Stockholm Energi skulle inte vara tillåten i Paris, Tjänsten skall ses som
permanent d v s kunden skall kunna lita på att ijärrkyla erbjuds for "all" framt.d. Staden

utövar kontroll över företager. Prissättningen skall revideras van Tredje är. Pascal Roger log
upp ytterligare en restriktion som ges av koncessionen. Paris avloppsystem skall i största
möjliga mån utnyttjas för att anlägga distributionsnätet för fjärrkyla. Befintliga tunnlar skall
utnyttjas och gatuarbeten undviks därmed.
Skyldigheten att utnyttja avloppssystemet ses tade som en nackdel och som en fördel.
Fördelen i början var framförallt att det gick snabbt att komma igång och att
distributionsnätets yttre infrastruktur i form av tunnlama redan fanns på plats Nackdelen idag
är att det, enligt Pascal Roger, är betydligt dyrare alt uppföra distributionsnätet i dessa tunnlar
än att gräva ner rör på egen hand. Nätdragningen blir komplicerad då avloppstunnlama, som
introducerades av Paris store stadsarkitekt Hausmann, redan utnyttjas av andra aktörer
förutom reningsverket, för vatten, tryckluft, telefon och datakommunikation. Fjärrvärmen i
Paris distribueras däremot i egna kulvertar.
Fjärrkyla är väldigt mvestenngstungt. Pascal Roger uttryckte del som att produkten man säljer
är en investering mer än något annat: "We are selhng a multiinvestment property."
Produktion
Clrmespace produktions av kylt vatten sker vi tre anläggningar i Paris innerstad. Forum des
Hålles, Bercy och Galleries Lafayettes.
Fcram des Hålles
J Climespaces utgångsläge ingick den befintliga produkrionsanlaggnjngen for Forum des
Hålles. Man övertog driften av denna från GTH (Groupement Tennique des Hålles) och
skiljde därvid på värmeproduktionen, som fick ligga kvar under GTHs namn, medan
kylproduktionen infördes under företagsnamnet Climespacc. Anläggningen hade visat sig
alltför överdimensionerad fftr Forum des Hålles 1 behov.
Figur IP; KylmasfciTier i Forum des Katies. Foto; Bo Karhon.
GTHs produktion anläggning, ritad av
Ricardo Bofil, hade byggts redan 1978 i
samband med att Forum des Hålles,
uppfördes. Produktion sanläggmngen
finns i en stor byggnad, som väl smälter
in i den omgivande bebyggelsen.
Totalt finns i denna produktionsanläggning ett 10-tal eldrivna kompressorkylmaskiner, varav
en är en sknivkompressormasbn. Köldmedier som används är R12. R22 och RB4a. Den
totala effekten uppgår till drygt 40 MW (1995). Då har Clämespace mslalJerat och utökat
kyleefekten fiån 19 MW vid övertagandet 1990.
Climespaces andra anläggning togs i dnft 1994. Företaget räknar med att Icunder i
omgivningen skat! efterfråga en effekt på närmare 50 MW. Istället för kyltom, som används
vid Forum des Hålles, kan man här använda floden Seine fÖrkondensorkylning.
Nätet från Bercy var vid besöket hos Climespace i maj 1997 ej ännu ihopkopplat med det
övriga rjärrkylnäteL
-52-

Galleries Lafayette (Opera)
Den senaste produktionsantäggnmgen finns inrymd i det gamla anrika varuhuset Gallenes
Lafayette. Enligt Roger (1995) är det denna anläggning som omtalas som Centrale Opera.
D=m w,,,,H,r,,,*U"ii« Wk=at M^*# WUh# =by pä 5. ooh4.
, ,«r - —k j=d , Qdk"M LWhyokL Dom arpnmm OM*V *"^_Y
varuämsets egna gamla och bullriga kylmaskmer, W& Climespaces inlåS med tysta.
kompakta och moderna maskiner välkomnades.
siktar man på en produktionskapacitet om 36 MW.
ett lager fot kylt vatten.
etik*,* UOW =", Tn***,* .OMdUOWkdl om 17J WW. D*Mh* - Hur mr k*«
ut? Knappas ntiymme för skiktat lager väl, snarare seriekopplade tankar}
Distribution och marknaden
Chmespace ett ijärrkybal som omfettar 31 km.
k- k,»,W-,,,,d,.i, „& PC ^fO- äW*n**dw w,«l.,h&,M
kommer kunden att åtnjuta en tillgänglig temperatur på ca 7°C
Ok**= w*r .a*,** *, o*]* b** ** k* m * **^*^""""^^#_ **
bra gar det sällan ocli returtemperaturema pendlar mellan 12 och 15 grader.
Tariffen
Tda. mr wpbn* * M *=. * moq^tnpa ,,*., ,,1 .ni&ih-inrmiaL i>—* ***
kunderna betala anlummgsavgifer. förhållande till den effekt de v,ll abonnera PL
månad gäller ett mellanpnsläge.
Kunder ,
1997 tecknat konjak! med 140 kunder.
-Ö-

Framtida utveckling
Climcfipaces mål är att täcka behovet av fjärrkyla i centrala Paris. Idag uppskattar man
marknaden till omkring 300 MW. Med principen alt begränsa produktionsanläggmngamas
kapacitet till omkring 50 MW, skulle detta innebära ytterligare tre produktionsanläggningar i
2.2.5. Diskussion
Climespace och fjärrkyl foretagen i La Défense (Climadef och Suclim) har mycket skilda
roller och förutsättningar. Climespace har visserligen stöd frän staden i sitt agerande, men
måste på kommersiella grunder locka till sig kunder, Climadef och Suclim vet att de far
kunder även om det inte är fullständigt konkurrenskraftiga.
Genom Climespace intåg på marknaden har det dock dykt upp en aktör som Climadef och
Suclim kommer att jämföras med, även om det inte är en direkt konkurrens. Fastighetsägare i
La Défense kan nu lättare värdera vad tjänsten egentligen "fät" kosta på den öppna
marknaden.
Trots art Climadefs och Suclims koncessioner enbart gäller själva La Défense kan en viss oro
spåras bakom hur Climespace tilldelars sitt koncessionsområde. Precis på stadsgränsen mellan
Paris och Courbevoie har Climespace erhållit koncession pä en smal remsa, långt från alla
nuvarande och planerade produktionsanläggningar. Detta är etl administrativt och direkt
hinder för förelagen med verksamhet i La Défense att ta upp konkurrens med Climespace.
Det speciella kravet på Climespace att lägga nälverket j befintliga avloppstunnlar leder också
till en dimensionsbegränsning på nätverket. Det är säkerligen en anledning ull an man väljer
att begränsa produktionsanläggningamas storlek till någonstans mellan 35 MW och 50 MW.
Data-Climespace (daterade 31/] 1997)
i installerad eiiekt
Abonnerad efTekc
rörsald effekt
: Såld enerei
: SammanlagnngsJattOF
1| Ledningsnät
Framtedniag3Temp
i Önskad aterledningstemp
Verklig äterledningslemp
• Antal kunder
; Luflkonditidnerad yta
Största kunder
3 PiodiikrioDsanläggningar
AckumukiLjT
Investeringskostnad
Omsättning 19%
Omsättningarna] 2000
-5*'
99 MW september 1997
87MW
S2 GWh {IWS-W -1996-09)
TOK
140(molsvarar99MW)
1 GOD 000 m3
Forum des Hålles ] 6,2 MW
Le Lcuvrc7.fi MW
Les Hålles
Gallenes Lafaycöe
Galleries Lalayette
l2 000mM7T5MW
90.MFF |
200 M bh \

Referenser
Samtal
Christian BerTeaux, Directeur Technique, Climadef
Pascal Roger, Directeur General, Oimespace
Publicerade källor
Armel, M., Solutum of Air Conditioning for a Busme&s Block in U Défense. 26 UN1CHAL-
Congress, Paris, 1993
August, B. Urban Air Conditioning Usmg an Iced Water Network: Climespace and tfae
Fans NEtlvork, 26 UMCHAL-Congress, Fans, 1993
Hutin, Laurent, Réseaux de chaleut, réseaux de climatisation: les synergies, Réseaux et
ChalBur,Nol5, 1991
Mascaro, S. & Weill, C, District cooling in Stockholm and in Fans: a compar.son, Stockholm
Energi Affärsområde Fjärrkyla, 1994
Remaux, D, Distribution theromfigorifique des Wlea - Le quartier dw Hållet de 1137 k
1989, Résaux et Chaleur, No 5, 1989
Roger, Pascal, Climespace deus ans apres, UMCHAL-Congrcss, Stockholm. 1995
Övriga skriftliga källor
Climespace - Réseata Urbains de Climatisasion
Oimespace Cooling Networks, Informationsblad
Compagtrie Parisiemte de Chauffage Urhain7 Broschyr
Internet
http://ww w, gencrale-dcB-eau^.com
http^/^TVw suez-ly ormai se-des-eaux A
http://wwM.tiigen.com
-55-

2.3. Stockholm - Nordens Venedig
Stockholms vatten har gett staden dess epitet, och spelar en stor rol] även för stadens
fjärrkyJa. Stockholm Energi driver Nordens största och kanske intressantaste fjärrkylsystem.
De lokala förutsättningarna, med kallt havsvatten tillgängligt stora delar av säsongen, och att
stora värmepumpar redan fanns installerade för fjärrvärmeproduktion, gjorde att fjärrkylan
mycket snabbt sedan idén väl förankrats och utarbetats.
Det finns ytterligare fjärrkylsystem i och kring Stockholm, tes i Solna och Sundbyberg, ]
Huddinge, för Regeringsbyggnaderna mitt i Slockhqim och vid Slakihusomrädet på stadens
södra sida.
2.3.1. Stockholm Eneigj
I en av Stockholm Energis första broschyrer om tjärrkyia säger man:
"Den 16 juni 1994 fattade Stockholm Energis styrelse ett historisk! beslut. Till de Tidigare
produkterna stadsgasen med 150 ärpå oaeken. elektriciteten med drygt 100 år och fjärrvatmni. cirka
40 år, fogades nu en helt ny produkt - Éjänkyla."
Det viktiga med detta citat är att inse hur stor betydelse de tidigare verksamheterna har för
beslutet att tillföra fjärrkyla till Stockholm. Det var inte ett direkt svar på ett marknadsbehov,
elierens någon stark impuls utifrån.
Visserligen hade fjärrkyla redan startats i Västerås, och detta påverkade Stockholm Energi att
undersöka om det fanns förutsättningar , Stockholm, men sammanhanget med fjärrvärme och
el kan inte underskattas.
I samma informationsmaterial säger man
"Sannolikt kan inget annat företag introducera fjärrkyb i Stockholms city, men Stockholm Energi
har både unik kompetens och befintliga anläggningar som Sr en förutsättning ffir alt klara dena
enorma projekt."
Man menar att kännedomen om kunder, marknader och lekniken var avgörande faktorer i
sammanhanget. [Så resonerar ett stort kommunalt energibolag]
Konceptet
Affärsidén för Stockholm Energi ijärrkyh lyder:
"Stockholm Energis kunder skall kunna köpa enkel, säker nch iniljöanpassad kyla. Produkten skall
vaia. ett komplement till övriga produkter och befintliga produktions- ocb dismbutionsanläganmgar
skall umynjas effektivt.
Den tekniska grundidén i Stockholm Energis ijärrkyäkoncept är att utnyttja det kalla vattnet i
Saltsjön, under sä stor del av säsongen detta är möjligt, och sedan "spetsa" med befintliga
värmepumpar under slutet av sommaren oeh början av hösten, då bottenvattnets temperatur i
Lilla Vanan har stigit alltför mycket.
Att Stockholm Energi kan utnyttja frikyla beror på alt Mälarens utlopp i Saltsjön ger upphov
til! strönunai, som drar med sig det varma ytvattnet. Detta kompenseras genom alt en
undervattensstam for in kalll vatten frän skargården. I detta förlopp finns det en
tidsförskjutning på några månadet, vilket innebär au de kalla bottenvarten som nar Lilla
Vårtan i mitten på sommaren har den temperatur som rådde ule i skärgården i början på våren.
Stockholm Energis ijärrkyla kan indelas i fyra delar; produktion, Iransitenrjg, lagring och
distribution, Transitering är relativt ovanligt, men en oundviklig följd av att Värtaverkei
ligger distanserat från centrala citykärnan, där de flesta kunderna finns.

Marknadsföring
Stockholm Energi marknadsför tjärrkyla som en egen produkt och det manifesteras av att
Fiärrkyla bildades som en eget affärsområde inom organisationen. Affärsområdet utnyttjar
också detta genom att kalla alla A* Inleveranser fjärrkyl;,, även om kylan . själva verket
% ,i . .,..,..ThaBkdi,.inkil,,. Ii,i ,"kmM=WW««—&idkat,,,**],.,*=
lokal fjärrkyla i Stockholm Energis terminologi.
Lokal Qärrkyla
affärs- och kontorsfastigheter med en total yta om 60 Q00 m\
Argument för fjörrkyla
alternativ till konveniionell kyla.
Miljöargumenten är
- 'Tjärrkylan bidrar till bärtre miljö både lokalt och globalt. En mängd kylanläggningar
försvinner och 6eonutsläppen minskar.
. Fjärrkylan minskar bidraget till växthuseffekten. Även det är en b«taende miljöfördel.
. Fjärrkylan umyttjar frikyla Mn Lilla Vårtans bottenvatlen, en energisnål och rmljövänlig
lösning.
. Fjärrkyian är energieffektiv. Elförbrukningen i Stockholm minskar med närmare 40 GWb
per år. Naturlig kyla ersätter eL
• FjårrkylaD innebär ingen resursförstöring. .
• Integrerad produktion av fjärrvärme och ijärrkyh minimerar resursumyttjandet, en
grundtanke i kretsloppstänkande,/' (Kyla, produklbroschyr 1997)
ett mycket milj ovänligt företag.
De ekonomiska fördelama är närmast att kunderna kan utnyttja sina lokater bättre, att
investeringsbehovet minskar och att kylkostnadema blir förutsägbara för kunden.
99,7 % leveranssäkerhet
Produktion och distribution
värmepumpar för fjärrvärme.
57-

Produktion Ropsten
Produktionen är som tidigare nämnts koncentrerad till Vartaverket och värmepumparna i
Ropsten. Där sker även intaget av kallt havsvatten. I första fasen av tj ärrkyla i Stockholm
planerades art fjärrkylans toppeffekt ej skulle överstiga 50 MW. Värmepumparna pä pråmen
vid Ropsten (det finns även ett värmeverk med ytterligare tre värmepumpar i Ropsten har en
värmeeffekt på 100 MW och en kyleffekt på ca 65 MW.
Vatten frän Lilla Vårtan hämtas in till värmepumparnas förangarsidor (smlförångare),
därefter värmeväxlas det nu nedkylda havsvattnet med tjärrkylnätets vatten, som skickas ut pä
nätet genom distributionspumpama. Den större delen av året och kvlsiisongen kan havsvattnet
värmeväxtes direkt mot fjärrkylvattnet, utan m spetsas av värmepumparnas förångare.
Figur 20: Del enanvlvå vännepumphus i Ropilen. Källa Stockholm Energi.
Transitering
Sedan tidigare har Stockholm Energi en tunnel for transitering av fjärrvärme under Gärdet
fram till Östermalm. I denna tunnel fick även den stora huvudledningen för fjänkyla rum.
Huvudledningen har en diameter på hela 800 mm och den bestar av isolerade stalrör med
mantel rör av plåt.
Distribution en
I disiribmionsomradet 3 centrala Stockholm bestal
ledningsnätet av polyuretanisoleras stälröi med
mantel av polyetylen (PE). Denna typ används vid
föiläggning av rören direkt i marken. När
förläggningen kan ske inomhus har vafet fallii på
rostfritt stål. Distributionsnätets totala längd uppgår
Till mer än 11 km, varav huvudledningen är 8,6 km
Ifing.
Figur 21: Transitenngsturinel. Källa. Stockholm Energi.

Produktion Hammarby
Under 1997 och 1998 har två nya värmepumpar för fjärrvärme och fjäTrkyla byggs i
Hammarbyverket, som redan tidigare år en huvudproduktionsanläggnmg för Stockholm
Energis södra fjärrvärmenät. Sedan tidigare fanns här fem värmepumpar och några olje- och
elpannor.
Köldmedier som används är Rl 34a och &Z2 (som kommer att konverteras). Kylefibkten i de
fem befintliga värmepumparna är 120 MW, med en värmeeffekt på 145 MW.
De två nya värmepumparna, som levereras av Götaverken, har en värmeeffekt på
65 MW. vilket ger en motsvarande kylefTekt på omkring 50 MW.
I Hammarbyverket används renat avloppsvatten som primärenergikäila för
värmepumparna. Det kommer från del närbelägna Henriksdals reningsverk, och tar en
omväg förbi Hainmarbyverket, som ligger vid Mälaren, innan det rinner ut i Saltsjön,
Norrmalm
Gamlas=n
II majmg plant
anrop "
Figur 22: Distributionsnätetfir Norrmalm {centrala staden) i Stockholm Källa; Stockholm Energi
.*-

Kapacitetsproblem
Stockholm Energi har brottats med kapacitetsproblem i fjärrkyfnätel. Det finns ett flertal
anledningar, men vassa låsningar i systemet visade sig allvarligare än man först trodde.
Ett grundantagande i dimensioneringen av fjänkylnätet i Stockholm vai att kunderna skulle
utnyttja en temperaturdifferens på 10 c C vid värmeväxlingen mellan fjäirkylnätet och
kundanläggningen, dvs använda fjäzrkylvatten vid 6 D C och lärana returvatten på 16°C.
Detta grundantagande har visat sig inte hålla, bland annat p g a att kunderna, istället för att
höja temperaturdifferensen vid ökat behov av kyleflekt, har ökat flödet av fjärrkylvatten från
nätet. När många kunder agerar på det viset kommer kapaciteten i transiteringsledningen att
bli begränsande vid färre antal kunder än vad företaget från början räknade med.
Detta är allvarligt för lönsamheten av hela fjåirkyl investeringen som sådan, varför Stockholm
Energi har ägnat särskilt mycket möda åt att komma till rätta med fjärrkylans
kapaci tetsproblem-
Ett sätt att styra kunderna, som är vanligt i såväl fjärrvärme- som fjärrkylsammanhang, är att
på tariffen infora en del som är flödesberoende. Sä har också sken.
Andra iorslag till att höja kapaciteten p&nätet har varit:
• Att lokalisera produktionsan] äggmngar närmare kunderna
• Att bygga någon form av termiskt lager som ökar kapaciteten och tar hand om variationer
i belastningen
• Att förbättra kundemas utnyttjande av fj ärrkylan, se över kundernas
luftkonditioneringssystem
• Att leverera fjäirkyla vid olika temperaturer, olika leveransfbimer
Det finns eventuellt fler sätt att öka kapaciteten på nätet, varav en naturligtvis vore att koppäa
ihop det centrala nätet med produktionskapaciteten som finns tillgänglig i Hammarby verket.
Men detta leder till tunga investeringskostnader i nya fjärrkyljedmngar. Hammarby tigger
några kilometer söder om centrum.
Stockholm Energi har valt att koncentrera sig på liuf kunderna kan förbättra sitt utnyttjande av
fjärrkylan och på att projektera ett lager för dygnslagring i centrala Stockholm. Dessutom har
man infört olika leveransfonner av fjänkylan.
Olika leveran s former
Fjärrkylan indelas i tre olika leveransfonner, prima levetans, sekundär leverans och avbrytbar
leverans. Prima leverans är det vi hittills talat om, fjänkyla vid PC För att fa köpa sekundär
leverans etler avbrytbar leverans måste kunden först ha avtal om prima leverans.
Med sekundär leverans menas att kunden kan köpa vatten från rjänkylnatets varma sida,
returvatten vid mellan uppskattningsvis 12 och 16 C C. Detta kan användas för
kondensorkylning av kundens egna kylanläggningar, eller för andra behov där
vattentemperaturen inte behöver vara så låg som 6 J C.
Avbrytbar leverans innebär att Stockholm Energi har rått och kommer att avbryta leveransen
vid kapacitetsbrist. Finns det däremot ett överskott av kylt vatten kan kunden köpa denna
avbrytbara leverans av [järrkyla, som levereras vid 6°C.
-#-

som t ex Trigen har i Chicago, eller Norrenergi i Solna.
Stockholm Energi fortsätter istället att presentera elegama lösningar på energifrågor, vjlkeL
väl även frikyta från Saltsjön får anses vara.
grundvattnet,
kallare brunnarna påKarduansmakargatan.
dr>gl SO MW för säsongerna framgent
gäller akvifärlager-
Figur 23: Princip för akrifarlager i Bruntebergsäsw Kalk: Stockholm Energi.
-61;

Kundernas anläggningar
Genom att ha indirekt anslutning införs en temperaturdifferens mellan kundens anläggning
och fjärrkylnätet Av termodynsmiska skäl är det därför effektivast med direkt anslutning av
kunderna, vilket innebar att fjäirkylvattnet cirkuleras i kundens fastighet Av säkerhetsskäl
och av vattenkvalitetsskäl är direkt anslutning i stora, dynamiskt växande och kommersiellt
drivna fjärrkylnät inie alltid lämpligt. Stockholm Energi använder sig av båda metoderna.
Genom att undersöka hur kunderna använder rjärrkylvatoiet och hur deras lokala
luftkonditionering sker kan Stockholm Energi finna outnyttjad potential i nätet, som med
enkla åtgärder kan effektivisera både för kunden och fur Stockholm Energi.
Stockholm Energi är därför idag mycket noggranna med att inventera kundemas egna
anläggningar och föreslå förbättrande åtgärder.
Kunder, områden, ekonomi
De förslå kunderna i Stockholm Energis fjärrkylnäl fanns dels vid Garnisonen, ett enormt
kontorskomplex vid Karlavägen i Stockholm, som inhyser ert flertal statliga myndigheter,
dels i city vid Hötorget, de så kallade hötorgsskrapoma.
Stadigt hat kundkretsen växt och idag finns kunder fiämst i centrala Stockholm pä Norrmalm
och nedre delen av Kungshotmen, där Stadshuset ligger. Nästa steg i utvecklingen av
fjärrky] nätet i Stockholm ar att bygga ur pä Södermalm. Genom investeringarna i
Hammarbyverket i nya värmepumpar står Stockholm Energi beredda.
Genom att Stockholm förlorade OS-onuösmingen: gavs staden också extra tillfälle att tanka
igenom satsningarna på nybyggnationer kring Hammarby sjö, där den tilltänkta OS-byn
skulle legat. Att området skall byggas ut står klart, men hur energiförsörjningen bit skall ske
är ännu ej beslutat. Stockholm Energi har med Hammaibyverket goda förutsättningar far att
leverera både fjärrvärme och fjäirkyla.
I Kista, även kallat för "Stockholms Silicon Valfcy", har Stockholm Energi tagit över driften
av några foretags kylanläggningar, som ett led i breddningen av produkten fjäirkyla. Genom
att koma över många närliggande, stora kylanläggningar har Stockholm Energi som
målsättning att länka ihop dessa i ett lokalt nätverk. Dä flera företags kylbehov samordnas
kommer del visa sig atl de befintliga kylanläggningarna är överdimensionerade för det
sammanlagda effektbehoveL dels p g a att del enskilda företaget ofta överdimensionerar sin
egen anläggning men också beroende på sammanlagringseffekter
I Fasta Centrum har Stockholm Energi redan tagit över drift av en central kylanläggning (se
I dagsläget har Stockholm Energi mer än 100 kunder till §ärrkyla och en kontrasterad effekt
på över 80 MW. När Stockholm Energi gav sig in på fjärrkyJa kalkylerade företaget med en
potential på omkring 50 MW till år 2000. Idag tror man på 2,5 ggr mer kapacitet, 130 MW.
Företaget siktar på en långsiktig marknadspenetration om SO % inom distributionsområdet. I
dagsläget ar marknadsandelen 35 % (Årsredovisning 1996). Resultatet för 1996 var positivt. ±
vilket dock kan förklaras med att många nya kunder betalade anslutningsavgifter. Éi
Avskrivningarna pä de tunga infrastruknmnvestenngama torde tynga resulutet ännu ganska
många år. *_
Samarbete
Under slutet av 1997 offentliggjordes två nya samarbetsavtal mellan Stockholm Energi och
andra energi företag. Det viktigaste för koncernen som helhet är naturligtvis planerna på ett
samgående med Gullspäng, som ägs av finska Imatran Voima Oy (IVO). TVO är Finlands
största energiföretag och. foretaget samverkar redan med Stockholm Energi genom ett

samägande sv Birka Kraft, som är ett drift- och underhäll sföretag dit Stockholm Energi flytta
all sm operativa personal.
I Tritsen det amerikanska Särrenergiföretagtf, har Slockholm Energi funnit en ny
samarbetspartner- Med anledning av detta samarbetsavtal sade Stockholm Energis VD,
Tomas Biuce:
"To Stockholm Energi, ihe alliance wilh Trigen givcs us an oppcrtunrty to rxpaod mit business
To new Tnark«fs by leverzging oui core skilts. We rcpcct to add Trigen's ^mpCeocp to aur new
fccus of district «»W, Wcdd* th TrigeiTs energy professurs will bruden our
expeiience and enhwi« ihe skiUs of oui staff DI mämmbgW whre Tngen exccls. We look
fOrwaid to implemeDtetiffli of Ihe agrwoei, wh# hegir* immediately with energy engmcm
from Stockholm Energi joining the Trigen leam at Wr Boslon locattm.'
För Trigens del handlar samarbetet bland annat om att lära av Stockholm Energi när det gäller
fjärrenergidistribution i mindre tätbebyggda områden.
Andra fjärrkyllösningar runt Stockholm
Det finns åtminstone fem större SärrkyllOanngar i Stockholm ntövcr Stockholm Energ.. Alla
Eftersom de är inhemska system förtjänar de att nämnas,
Statens Fastighetsverk - RegeringsbyEgnaderDa
kylningen ombesörjs av tre lUZ-maskiner med en total kyleffeVtpå 3,5 MW.
Systemet arbetar med relativt höga temperaturer. Utgående vatten är 11"C och
arbetar mellan 14°C och 1 S°C.
Mod #Dke p& Ml h*tom =1 H;L"l"#.H&-mM k «Wht »tg km o#d&*W
uppskanas till mellan 500 meter och 1 km.
Systemet kan betecknas som institutionellt, dä förvaltaren av fastigheterna O** driver
tjärrkylanläggningen. Hyresgäst är regeringskansliet som betalar hyra all SFV.
Observera att regeringsbyggnaderna ligger på *t vid Bnmkebergaåsen, precis där Stockholm
Energi prqjeklererar sitt akvifarlager.
Slaktbusområdet
I Slakthusområdet, vid Globen, finns ett lite annorlunda ijäTrkylnät. Där har ett antal
fasligheter med kylmm länkats samman genom ett ledningsnät. Här handlar del inte om
komfortkyla utan om processkyla vid något lägre temperaturer.
SAS Frösundavik
SAS har sitt huvudkontor vid Frösundavik i Solna, norr om Bagaparken. Fastigheterna
bvesdes i slutet av l9S0-talet Mellan de fyra byggnaderna finns mglasad piazza, eller gågata
i så vill. Egentligen ar det inte fiiga om ett ^kylsystem i riktig mening men man
siste Löst (se även ovan). Man utnyttjar Bnmkebergsåsens egenskaper som akviftr for
sfisongslagrmg av kyla respektive värme. För kylning erhålls dä frikyla, medan värme erhålls
vintertid genom temperanrrlyfl i värmepumpar.
4*

Luftfarts verket - Arlanda flygplats
Pi Arlanda flygplats planerar Luftfartsverket att införa fjärrkyla for komfor&ylning
terminalerna. Idag skerkylning med individuella kylanläggningar för varje terminal.
Tanken är att bygga en ny central produktionsanlåggning, dar ammoniak- eller arman typ av
kylmaskmer ger spetseffelct til] en akvifarbaserad fjärrkylproduktion. Total! kylbehov på
-Arlanda beräknas till mellan 17 och 18 MW och akvifaren kan ge en baseffekt på cirka
I första fasen skall terminal 4, Sky City och terminal 5 anslutas till en köldbärarslinga där
vatten vid 6-8°C distribueras. I fas två kommer akvifären projekteras och en central
produktionsan Läggning alt byggas, samtidigt som köldbärarn ätet byggs ut ytterligare inom
terminal området. 1 den tredje fasen kommer största delen av Arlanda flygplats att vara
kopplat till fjätrkybiå tet
Om investeringarna beviljas kommer uppförandet att börja under 1998.
En uppskattning är att fjärrkylnätet, vid förlängning även till terminalerna 1,2 och 3, samt till
catering- och speditöisforetag, kan komma att bli mer än 5 km långt.
Akademiska Hus - Knngl Tekniska Högskolan
Vid Kung! Tekniska Högskolan i Stockholm (KTH) finns ett fjänkylfiystem som omfattare ett
50-tal fastigheter. Två kylmaskiner± den ena ammoniakbaserad och den andra med R134a
som köldmedium producerar kylan.
Diskussioner har förts med Stockholm Energi om att ansluta KTH till deras nät. En av stadens
större kulvertar passerar under KTHs campusområde.
Totalt kylbehov vid KTH har uppskattats till 13,5 MW.
2-3-2. Diskusison
Stockholm Energi framstår även internationellt som en betydande aktör på fjärrkylområdet, i
kraft av kompetens och erfarenhet från tjäTTvSrmesidan. Även den lyckade satsningen på
frikyla har rönt stort intresse internationellt.
Att samarbeta med Trigen, snarare än med mer svenskinfiuerade Energy St. Paul Sr nog ett
klokt val. FjarTvärmeföretegen i Sverige, som onekligen är de drivande för fjärrkyla i landet,
kan riskera att överskatt fjärrkylans ekonomiska potential och underskatta svårigheterna, tex
vad galler att erhålla tillräckliga returtemperaturer.
I Stockholm Energis fall ledde detta till att den planerade kapaciteten i transittedningen inte
räckte till, när kunderna lämnade oväntat låga returtemperaturer. Lösningen med dygnslagring
i akvtfar är elegant, och torde vara ekonomiskt konkurrenskraftig j förhållande till installation
av en traditionella kylvattenackumulator
*

Referenser
Samtal
Roland Hansson, WS-Energi, Luftfartsverket Arlanda flygplats
Göran Holmberg, Akademiska Bus, KTH
Lars PelWrK Stålens Fastighetsverk Regeringsbyggnaderna
Publicerade källor
Bergman, 1, CMoiee of Materials for District Coolwg, Praceedings 10* Annual Cooimg
Conference, IDEA. Miami, 1995
Fermback, G., Bistrkt Cooling in Stockholm Using Sea Water, Proceedings 10* Aamial
CoolingConferencepIDEAp Miami, 1995
Energi. 1994

2.4. Tokyo - Östra huvudstaden
Tokyo. Japans huvudstad, är en av världens absolut största städer med omkring 10 miljoner
invånare. Tokyo är både en region och en stad. Det administrativa ansvaret för båda deäar har
Tokyo Metropolitan Govemment, med sate i Shinjuku.
Z4*1, Bakgrund
Tokyos administration
Större Tokyo {Metropolis Tokyo) indelas i 23 stadsdelar (special wards), 27 slader (cities)
och 14 köpingar och mindre orter (towns and villages). Den totala befolkningen uppgår till
mer än 11 miljoner människor. Större Tokyo motsvarar ungefär ert län i Sverige, men
samtidigt stadshus för centrala Tokyo,
Tokyo Metropolitan Government (TMG) ansvarar för stadsplanering, brandförsvar,
vattenförsörjning, avlopp och renhållning - även for de politiskt autonoma stadsdelarna.
Staden Sr ungefär 400 är gammal och etablerades när leyasu Tokygawa förlade sin militära
makt hår och Tokyo (då Edo) börjar konkurrera med Kyoto om att vara den viktigaste släden i
Japan. I mitten av 1700-talet hade Edo uppnått en befolkning om ungefär en miljon. 1E6S
flyttade kejsaren från Kyoto och Edo fick namnet Tokyo - Östra huvudstaden.
Stadens utveckling bromsades tillfälligt upp av den stora jordbävningen i Kantoregionen
1923, som ödelade stora delar av Tokyo, Under Andra Världskrigets slutskede bombades
staden av amerikanska B52or.
De centrala delarna av Tokyo - stadsdelarna (ku på japanska) har en befolkning på ungefär
8,2 miljoner, vilket är jämförbart med New York och Moskva.
Stora projekt
1 Tokyo sker just nu ett antal stora byggprojekt. Där TMG tidigare hade sitt säte. i
Manmouchi, uppförs Tokyo Intemational Forum, som skall symbolisera och fimgera som en
mötesplats i den vidare internationaliseringen av Tokyo. Forum kommer att omfatta
måsshallar och konferensanläggningar.
Tokyo Telepori Center är en del av det enorma projektet Tokyo Teleport Town i Tokyos
hamnområde. Här skall stora företag inom telekommunikation och informationsindustrin
samlas under ett Tak, som kommer att rinnas 100 meter Över marken.
Rainbow Bridge är den nya bron Till Tokyo TeleporT Town som blev färdig 1993. Den är
nästan 800 meter läng.
TMGs nya huvudbyggnad i Shinjuku är Tokyos högsta byggnad, 243 meter hög. Här arbetar
13 000 av TMGs 200 000 anställda.
DHC i Tokyo
Två av drivkrafterna bakom introduktionen av fjärrenergisyslem i Tokyo var art minska
luftföroreningarna och att öka energi effektiviteten. Sedan början av 1970-talet har TMG
aktivt befrämjat utvecklingen av fjärrenergisystem i Tokyo med omnejd
Två andra myndigheter som aktivt befrämjar införandet av Ijärrenergi t Tokyo och Japan som
helhet ar Ministry for Iniemational Trade and Jndustry (MiTTJ och Mimstry of Constructioa.
MITT är tillståndsgivande när det galler fjärrenergiföretagets koncession, medan Ministry of
Construclion har att övervaka uppförandet av själva produktionsanläggningen och
**

distributionssytemet. Myndigheterna liar varsin ijärreneFgLforemng knuten till *g. I MlTIs
fall är det Japan Heat Service Utilities Association och den organisation som lyder under
Mmistry of Cunslmction herer Japan District Heating and Cooling Association.
TMG införde regleringar mot luftföroreningar 1972, Denna reglering innebär också att TMG
identifierar särskilda områden i Tokyo som särskilt lämpliga for DHC, så kallade "DHC
Promotion Areas". Enligt reglerna omfattas områden där fastigheternas bmttoyta år mer än
fyra gånger sä stor som markytan (höghusområden). Nybyggnadsprojekt och renoveringar av
stadadelar leder ofta också till att området utses av TMG som särskilt lämpligt tor DHC. Vid
nybyggnation inom ett sådan område krävs det av arkitekter och byggherrar an bereda
utrymmer föl en fjärrenergianläggning i fastigheten om dess yta kommer att överstiga
20 000 mZ Ägare till byggnader inom området på mer än 2 000 m2 uppmuntras starkt att
ansluta sig till fjärrenerginätet
Dessa regleringar har lett till en stor mängd fjärrenergisystem i Tokyo, faktiskt mer än 55
stycken. I allmänhet är det frågan om smä system, men det i Shmjuku k ett av världens
största. Under 1991 flyttade TMG till Shinjuku, och samma år invigdes den nya
fj ärrenergianläggningen, som ersatte den befintliga från 1971 Tre är senare stod Tokyo Gas
egen paradbyggnad, Shinjuku Park Tower. klar i samma område.
Shinjuku
Sbiniuku ar Tokyos nya centrum. Det ligger i de nordvästra delarna av innerstaden, I
Shinjuku finns världens största järnvägsstation (fjärrtag, pendeltåg och tunnelbana) med en
daglig passagerarström om cirka tvä miljoner passagerare. Shinjuku erbjuder ett rita
nöjesutbud och ar något av ett "red-iight distnct" i Tokyo. Här finns också ert flertal stora
varuhus och såväl kommers som trafik är livlig.
I västra Shinjuku ligger New Shinjuku Metropatitan Districi, Det är en stadsdel som växt upp
över en period om 25 år. Tokyo Metropolitan Government liar sedan 1991 sitt säte här och
området domineras av kontorsfastigheter, hotell, affärsmän och högt tempo. Det består till
största delen av skyskrapor, vilket på grund av jordbävningsrisker är förhållandevis ovanligt i
När New Shinjuku Metropolstan District planerades stod det tidigt klart att området skulle
förses med fjärrenergi (DHC). Det första Ijärrenergisystemet fick Tokyo Gas koncession pä.
Sedan dess har även angränsande områden utrustats med fjärrvärme och ijärrkyla. Ett av
dessa drivs också av Tokyo Gas, något annat av New Urban Heating and Cooling Supply och
ett fjärde av Tokyo DHC. Allt som allt finns i stadsdelen sju fjäircnergikoncessioner, vara två
gränsar direkt till New Shinjuku Metropolitan District.
Enligt Sadohara (1996) är ett av de nästa stegen i den japanska fjärrenergiutvecklingen att gå
ifrån denna smäskalighet genom att i första skedet koppla samman redan befintliga system, då
detta kan verka rimligt.
På Shinjuku District Heating and Cooling Center verkade man inte vara beredda att idag
stödja denna tanke. Dock kan man se att det bland de senaste arens projekt för fjärrenergi
finns ett antal mycket stora områden, t ex Tokyo Teleport City och Mmato Mirai 21 (se
avsnittet om Japan i del TT).
Den följande beskrivningen gäller det centrala området i New Shinjuku Metropolitan Disinct,
där Tokyo Gas driver en fjarrenergianläggning tor värme och kyla, Shinjuku Distnct Heating
and Cooling Center.
*#,

2AZ Shinjuku District Heating and Cooling Center
Shinjuku District Heating and Cooling Center (SDHCC), som dei ser ut idag, öppnade? 1991,
20 år efter att det togs i drift lÖista gången.
Figur 24: Shinjuhi Disinci Heatirtg and Conling Center (model/ i SDHCC). Folu. Paul Wéstin
Område och kunder
Koncessionsomradet är 332 000 m ? med en total byggnadsyta på 2 200 000 m 2 , del vill säga
mer än sex gånger markytan. Detta förhållande uppfyller alltså det av TMGs kriterier, som
säger att om byggnadsytan är mer än fyra gånger markytan bör DHC införas.
Antalet anslutna byggnader uppgår till 20 stycken varav 15 är mer än 100 m höga. Den först
anslutna byggnaden var KeioPbza Hotel (1971), och den senaste Tokyo Gas' egen byggnad,
Shinjuku ParkTower (1994). De två viktigaste är Tokyos stadshus.
I Shinjuku Park Tower finns en av tvä kraftvämieanläggningar. Den andra ligger i SDHCC,
som är en annexbyggnad till Shinjuku Park Toiyer.
Produktion och distribution
Primärenergi i systemet är naturgas. Gasens värmevärde 46 OOQ kJ/m 3 . Den utnyttjas för drift
av två gasturbiner och för eldning i ångpannor. I ångpannorna produceras ånga vid 40 bar och
40CPC. Ångan utnyttjas sedan for att generera mekanisk kraft tor drift av lurbokylmaskmer.
och efter mottry eks turbinerna som värmekälla i absorbtionskylmaskiner. För fjarrvännebehov
produceras ånga vid 20 bar och 200°C.
Kylt vatten produceras vid PC och dimensionerande returtempcratur från kunderna är 12*C,
vilket är en lägre nivå än vad som anges i till exempel Paris och Chicago.
Distributionsnätet är omkrmg I km långt och omfattar 4 rör; för ånga, kondensat, kylt vatten
ut och kylt vatten retur. Samtliga ar nedlagda i en kulven vara diameter är omkring 5 meter.
Detta ger en god servicetillgänghghst och yttre Korrosion kan lätt förhindras.

och 4QG°C och konsumtionen 31,6 ton/h per maskin,
producerar ånga vid 20 bar och 2Q0 ö C.
om ca 30 MW.
Kylmaskinei
Toppingsysteinel
nya to^singsystemet
tcudenscrande systemet
Kraftvänne
gasturbiner / avgasångpannor
Hitachi
mottiyckstmbin
2-stegs absoiption
mcittryckslurbin
2.slegs absorptioa
tuAindrivna lurbokylmaskmer
(ShiaiutuParkTower)
AUison / Hitachi
(SDHCC)
AUison / Hirachi
-69-
7,0 MW x 1
3,5MWx2
10,1 MW x 1
7JMW#*
14.1 MW xl
24T6MW*2
35.2 MW x 3
208 MW
4 S MW * 1 V MW
(7.2 ton/h) (I6.9ton/h)
4,0 MW Ä i
(9,7 ton/hl.

Figur 25: SHDCC systemskiss.
2A3. Tokyo Gas
Sr*
Ägare till SDHCC år Tokyo Gas, ett privatägt och börsnoterat förelag. Man har 15 000
anställda totalt. Shinjtiku District Heating and Cooiing Center anställer omkring 30 ingenjörer
och 35 operatörer.
Tokyo Gas har över 8,2 miljoner kunder i Metropolitan Tokyo. Sedan 1969 har man levererat
naturgas i Japan. Landet har få egna energiresurser och all naturgas måste också importeras.
Tokyo Gas köper mycket av sin gas från Malaysia,
Företaget är inte bara gasleverantör utan har ett ston antal DHC-system, främst > Metropolitan
Tokyo, Dessutom utvecklar och säljer företaget vitvaror, spisar och all tänkbar uQustning för
hemmet.
Gasforsäljningen uppgick under 1996 till 7,9 miljoner kubikmeter till ett värde av 650
miljarder yen. Företagets totala försäljning var 860 miljarder yen. Distributionsnätets längd
uppgår till 45 5GB km, d.v.s. drygt cll varv kring jorden. Totala ytan som betjänas av Tokyo
Gas uppgår till 3 151 km och utöver Melropolitan Tokyo är man verksamma i prefekturerna
Kanagawa, Saitama, Chiba, Ibaraki, Gunma, Tachigi, Yarnanashi och Nagano
-7Ö-.

Fizvr 26. Keio Plaza Hotel och Shinjuku Part Tower, dm firsl respektive den senast ansluten
byggnaden i Shinjitkusfiörrhflnöt. Foto: Paul Westin.
Byggnader i kronologisk toljd
Naain Böjd
Keio Plaza HoteJ l
Tosho Bldg. '-
Shinjuku Sumunoio Bldg. 2
Kurita Bldg. -
KDD B]dg. I
Sbrnjuku Mitsui Bldg. '
Yaauda Fire & Manne 1
iDSiuanie B!dg
Shinjuku Nomura Bldg, '
Shinjuku Center B !ds.
Hoiel Cenlmy Hyatt
Daiichi Mufual Life
Insurance
Keio Plaza Hotel (Soulh)
ShinjukLkNSBld^
134
114
Yamanouchi Nishi-Shmju&u . M>
Shui]uku Monolith
P4
TSS/Shinjuku Dismct .
Heatrng and Cooling Center
City Hall Tower I
City Hall Tower II
Tokyo Men-cpolitan •41
Assemblv Bldg.
Shinjuku Park Tower
Antal våningar
Över mark
43
26
35
n
1
1
52
Under maik
Golvyta
W«
91071
12 100
1*214
140 088
44*,
264 000
Ansluten
Apnl197 i
Aoril 1974
Oktober 1974
Apnl 1970
Juni 1978
December 1979
September 19,9
September 1980
Oktober 1980
Oktober 1982
Apnl 1990
Juli 1990
Oktober 1990
April 1991
April 1991
April 1991
Apnl 1994

Referenser Tokyo
Publicerade källor
Sadohara, Satoru (1996), Histaiy and Development ofDistrict Heating and Cooling in Japan
Area, Hitachi Review, Voä 39, No 3. 1990
Dyevre, N. (1991), Les réseaux de chaleur et de froid au Japon, Réseaux & Chaleur No 9
1991
Tsunoda, Tomitcishi (1995), District heating and cooling in Japan, CADDET Energy
Efficiency Newsletter No 3, 1995
Bouma, Jos (1993). Ähorption Cooling Praaice w Japan - Dittch Experts get a Close LooK
IEA. Heat Pump Cenlte Newsletler, Vol 11, No 1,1993
Övriga skriftliga källor
Shinjuku Dtsirict Heutin and Cooling Center!, Broschyr, Tokyo Gas
District Heating and Cooling with City Gas, Broschyr, Tokyo Gas
District Heating and Cooling, Broschyr, Japan Heat Services Utilities Association
Haraoka, N, Heat supply indusiry in Japan, artikel, MOT
Internet
http ://www .tokyp-gas .co.jp (Tokyo Gas)
-72-

3. FJÄRRKYLTEKNIK
3.1. Kylteknik
?MteSrRudph aausiuTdeiinition av den andra huvudsatsen enligt Ekroth & Granryd
(1994):
11 Vänne kan ej av sig självt övergå &än en kallare till en varmare kropp/ 1
SaSSS^SSF^
awm
W

kompressorkyLmläggningar skall ersättas. Di kan fjärrkyla dyka upp som ett alternativ Även
i produktionen av fjärrkyia år den vanligaste köldalstrarcn kompres&orkylmaskinen,
Kompressorkylmaskinen är flexibel genom att den kan erhålla drivenergi pä många olika sätt
Det absolut vanligaste ar att en elmotor tillför drivenergin [all kompressorn. Om ånga finns
tillgänglig, t.ex. vid samtidig produktion av fjärrvärme, kan kompressorn med fördel drivas av
en ångturbm. Förbränningsmotorer kan också utnyttjas för att ge mekanisk kiaft hl]
kompressoms drift. Gasturbiner utnyttjas också for att driva kompressorer, antingen genom
direktdrifl dier genom produktion av cL som går till eldrivna kompressorer.
Nedan kommer några tillverkare av stora kompressorkylmaskincr att presenteras.
Fastighetsägarnas alternativ till (järrkyla Sr ofta att mveslera i nya kompressorkylmaskiner,
mindre storlek. Dessa mindre maskiner kommer ej att beröras i denna rapport.
Olika typer av kompressorkylmaskiner finns det gott om. Den vanligast förekommande för
komfbrtkyländamål ar cenfrifugalkompressorn. En allt vanligare typ är skruvkompressorn,
Skrollkompressor och kolvkompressor förekommer mindre ofta i komforlkyi sammanhang vid
stora effektbehov, vilket bland annat beror på begränsningar i förmåga' att hantera stora
volymflöden genom dessa typer av kompressorer.
Centrifugalkompressorn
Centrirugal kompressorn, eller turbokompiessorn, är den mest använda kompressortypen ^ Det
är också den typ som klarar störst volymflöden och därför utnyttjas vid stora effektbehov. En
centnfUgaäkompressors begränsning ligger främst i art den ej klarar stora tryckökningar i ett
steg. Intressanta volymflöden handlar om 2 000 m 3 /h och mer. Man skiljer på två varianter av
centrifugalkompressorcr (turbokompressorer). De är axialkompressorer respektive
radialkompressorer. Namnet anger vilken riktning gasen tar genom kompressorn, in axialt och
ut radialt eller axialL
Då radialkompressorer klarar av att ge en större tryckhöjning ar den mest använda typen, och
enligt Granryd (1993) den allenarådande inom kyltekmken.
Fördelar med centrifugalkompressorer (Granryd, 1993) ål att de:
• Är smä och lätta i förhållande till effekt
• Klarar oijefti kompression med god verkningsgrad
• Har vibrationsfri (relativt) gång och små krav på ftmdament
• Har god livslängd med fil rörliga delar (endast turbinhjulet).
Bland nackdelarna med centrifiigalkompressorer bör nämnas att de:
• Ej klarar små volymdöden
• Kräver tunga köldmedier med liten volymetrisk köldalslring.
Stora tillverkare av cenirifugalkompressorer är Carrier, York, Trane och McQuay.
Skruvkompressorer
Med skruvkompressom har man en maskin som kombinerar kolvkompressorns goda
verkningsgrad vid små volymflöden med centrifugalkompressoms låga vikt och begränsade
utrymmesbehov.
-94

Skruvkompressorn, som ar en svensk uppfinning*, börjar idag vinna mark även i sammanhang
där centrifrgalkompressorn haft monopol tidigare, t ex i stora centrala kylanläggningar för
komfortkyla.
En av fördelarna med skruvkorapressorei ar att kapacitetsreglering km m* steglöst med i
princip bibehållen verkningsgrad. En annan fördel med skruvkompressorn ar alt den rate ar
känslic för vätska i suggascn från förfarer,. En av nackdelarna är att den komplicerade
tillverkningsteknik, som krävs för att göra rotoicma. Dete gör au skruvkompressorer ar
relativt dyra i jämförelse med centrifugalkomprcssorer.
Stora tillverkare av skruvkompressorer ar Sabroe (tidigare ABB Refrigeration^ Trane O&
McQuay.
3.1-2. Absorption
komlrZZl^^Srtkymilg^L Iso^tionsmaskiner använts i stot omfattmns,
framiÖraHt i Japan och USA.
avge nyttig energi från kondensom, och för kylandamå].
Kondensor
fa
1 Q,
^jetierarar
Lösningsvanne-
T ExpansionsventiL isventil, / /
T köldmedium
/ Fflrängarc
MP Pump A
läjisionsvpirtil,
lösr lösning
Temperatur Qf Q.
tentperatutrelationer i systemet {Kolla: Gitstttftson, J*7. s. 6)
sknivkompressorer.
-75-
Absoibator

I en absorptionsprocess utnyttjar man det förhållande att iSrångningstemperaturen för en
blandning är högre, vid ett givet tryck» än förångningstemperaturen för blandningens ingående
komponenter. Blandningen i en absorptionscykel skall bestå av en flyktig del och en icke-
Hyktig del (absorbent). Genom att absorbera köidmediet (den flyktiga delen) i en vätska kan
tryckökningen ske i en pump istället för i en kompressor, vilket leder till avsevärt mindre
Den andra huvudvarianten av varmedrivna ebsorpbonsmaskiner använder litiumbromid
(LiBr) och vatten som arbetemedia. För komfortkyl ändamål år denna teknik vanligare och
lämpligare, (se Figur 28)
I generatorn tillförs väime, vid relativt Wg temperatur, för att koka av vatten från
saltlösningen. Ångan kondenseras med kylvatten i kondensom. Dessa två steg sker vid
systemets högre trycknivå. Till generatorn förs således en saltlösning (LiBr) av låg
koncentration och från den förs en saltlösning av hög koncentration. Denna koncentrerade
lösning förs tiJI absorbatom, där trycket är lägre, vilket leder til] alt vattenånga, från
förångaren, kan absorberas av saltlösningen. Vattenångan har bildats i forångaren genom
iilTforsel av spillvärme. Genom att införa en lösningsvärmeväsfare höjs energieffektivitcten i
systemet. Nyttig värme/kyla erhålls från kondens-om (och absorbatom) eller förångaren,
beroende av absoiptionsmaslonens ändamål
Idealt kan man i en Carréprocess uppnå en värmefaktor om 2, vilket förutsätter att utvecklad
värme i både absorbator (lösningsvärme) och kondensor kan utnyttjas. Koldfaktorn blir
således lf vjtket kan tyckas vara lågt för en kyhnaskin T praktiken uppnås en värmefaktor om
136 respektive en köldfaktor om 0,6. Detta kan tyck&ä vara lågt, men man miste komma ihåg
att en absorptionsmaskin utnyttjar lägre energikvaliteter jämfört med en
komprtssorkylmaskm. Enligt Abrahamsson (1992) motsvarar en köldfaktor om 056 i en
absorptionsmaskin en köldfaktor 3 i en kompressorkylmaskin.
Temperaturlyftet i en absoiplronsprocess sker mellan förångare och kondensor, precis som i
en kompressionsprocess, Den högra delen av figuren kan sägas motsvara kompressorn. I en
vatten-LiBr process kan temperaturlyftet uppgå till omkring 5Q"C [Abrahamsson, 1992).
Utveckling av processen sker dock kontinuerligt. I en ammoniak-vatten process kan
temperaturlyftet uppgå till mer än 70°C. med en lägre värmefakLor/köldfalctor som följd.
Utbredning
Asorptionsteknik har erhållit störst genomslag i USA och Japan, där också de flesta
tillverkare finns. Till stor del kan detta hänföras till relationerna mellan priserna på olika
energislag. Då absoiptionsmaskmema år värmedrivna premieras dessa av höga priser på
elektricitet i förhållande till fossila bränslen ocn förekomsten av spillvärme. Låga elpriser
kommer att leda till en premiering av kompressorkylmaskiner.
EnligE Abrahamsson (1992). byggdes del under 1980-talet CK tjugotal absorptionsmaskmer av
vatten-LiBr-typ. Den övervägande delen av dessa återfinns i Japan. Samme författare hävdar
att det i Sverige 1992 fanns fyra installationer. De senaste fem aren har en stor ökning av
antalet installationer skett i Sverige. Idag finns 17 absoiptionskylmaskiner, varav fem är
installerade i fjärrkylnäl, fyra i Göteborg och en i Linköping. Användningen sv
absorptionsmaskiner i Sverige fördelar sig jämnt mellan fjärrvärme (34%), f]ärrkyla (35%)
oohprocesskyming (31%) enligt Gustafsson (1997).
Utbredningen av absorptionsmaskiner är störst i USA och Japan, där det finns stora inhemska
tillverkare av absorplions maskiner, Trane, York, Camer och Sanyo för att nämna några. I
Von Plåten och Munters använde sig av en termQsifbncffekt och införde ett iredje medium for att
uppnå erforderlig tryckhojning i sin syslern. Systemet kunde byggas ulan pump.
.*.

Europa finns det också en tillverkare av stora sbsorptionsrnBsTdner, det franska företaget
Entropie.
Karaktärlstika ^ ^
absorpttonsmaskincr för kyländamäl.
3-1-3- Andra produktionssätt
lösningar.
Diapvattentyla
l^la bbnd annat från akvifären i Brunkebergsåsen (se avsnitt U&
proTucer^med CT tiondel Z energiförbrukningen i ett traditionell! kylsystem,
därför större än vid annan värmepumpteknik.
77-

Adsorption
Adsorption innebär att köldmediet adsorbcras av en hygroskopiskt materia!, t ex kiselgel En
adsorptionsprocess kan drivas av **, temperaturer än en absorpiionsprocess. Enligt Frey &
Göbel (1996) ar adsorptionsprocessen synnerligen miljövänhg och energicffektiv Köldmediet
vatten och adsorbenten kiselgel ar naturligt förekommande ämnen. Eftersom processen kan
drivas med fjärrvärme vid relativt låg temperatur blir primärenergrtiefjovet för köldalstring
betydligt fagre än vid konventionell köldalsiring. Precis som absorptionstekmken har
adsoroptionsmaslrirter fa rörliga delar och låga driftskostnader, men nackdelarna Sr stort
utrymmesbehov per installerad effekt och relativt hög investenngskosinad.
Adsorptionsprccessen är äraiu på demonslrationsstadiet. En anläggning i Kassel
subvenlioneradcs Till 59 % av Hessens del&tatsmyndighet Utvecklingen av fjärrvarmedriven
kylteknik sker överhuvudtaget Ml stor del i Tyskland, men även i Sverige och Japan är
intresset stort.
;
Sorption
En vanant av adsorplion är sorption (eng. destccant coaling). Den sorptiva kyl tekniken har
framförallt utvecklats av Munters ] Sverige. Tillämpning inom fjärrkyla ar begränEad, men det
är en värmedriven process, varför fjärrvärme skulle kunna utnyttjas lokalt för kyländamal.
Sorptiv kyfa distribueras med ventilationsluft, varför denna leknik inte har nåeon
ijärrkylpotentiaL Tekniken, som även omfattar värmeåtervinning, minskar
(f]ärr)värmebehovet pä vintern och ökar det på sommaren (för kylmng). vilket gör den tilf en
intressant teknik för fjärrvärmetöretag med behov av att jämna ut lastprofijer över året
Ett exempel på en sorptionskyl anläggning finns i Infra City i Upplands-Väsby.
-it.
p

3.2. Distribution och Lagring
Del kalla vattnet, produkten skall distribueras till kurderna, och där transformeras till tjänsten
komfortkyla.
Detta är karakteristiskt for ett fjärrkyä system. Produktionen av det kalla vattnet har behandlats
i föregående delkapitel. Har ägnas utrymme åt att diskutera distribution, nätverk, rorteknik
och termisk lagring.
3.2.1. Nätverkskonfiguiation
Nätverk för fiärrkvla kan se ut på en mängd olika satt. Man skall ha klart för sig att nätverkets
syfte just är att distribuera produkten till kunden, men även retumera vatten till
produktionsanlåggmngen.
Två huvudsakliga kategorier av nätverk kan identifieras:
• grenade nätverk, där siste abonnent enbart kan nås genom den sista rörledningen
* gamlika nätverk, där abonnenterna kan nas frän flera olika håll
bil ett gamliknande nätverk.
omfattning som de behöver blir gamlika.
,*d*h* b**= mm «r mdfkm på *ad n d, ** w*»*i.aamwm I
fjärrkylnäEet.
J
. Titt höger ett gamhkt nätverk
Figur 29: Till vänster ett grenat nätverk, med

3. Okänd omfattning i befintlig bebyggelse
4. Okänd omfattning i ny bebyggelse
Dessa olika typer av omgivningar leder till olika förutsättningar for optimering av
distributionsnätets kapacitet. Då nätet är avgränsat geografiskt och den totala kyltasten är
möjlig att uppskatta kan nätet dimensioneras och installeras med mindre marginaler och
därmed också mer kostnadseffelrtivt. Delbes ocb Vadrot (1997) tatar om slutna (eng. closed
network) respektive öppna (open network) nätverk. vilkeJ motsvaras av kategorierna känd
respektive okänd geografisk omfattning. Det ar viktigt an också uppmärksamma de skillnader
i distributionsnätets utformning som kan hänföras till om fjärrkyfnätet anläggs i befintlig eller
i ny bebyggelse.
Geografisk omfattning
Bebyggelse
BftGntlig #k
Luftfartsverket, Arlanda
Akademiska Hus, KTH
ClJmespace, Paris
Stockholm Energi
Unicom, Chicago
Tokyo Gas, Shimuku
Trigen- Feoples,
Chicago
Climac5pa?o, Lissabon
Maoila
Figur 30 Kategoriseringar av några jjbrrkylsystem. Omgtvuingsfakloriirna leäer ull olika
systemkonfigurationer.
Fjärrkylnät
Ett Q ärrkylsystem ar just detta först dä det finns ett distributionsnät for den kalla energin.
Distributionsnätets viktigaste kompenenter är tjärrkylrören. När fjärrkylproducenten enbart
levererar fjärrkyla. byggs ijärrky Inätet upp som ett dubbelrörsystem, med leveransledning
(omkring 5°C) och returledmng (omkring \5"C).
Antal rör
När fjärrkylproducenten dessutom levererar fjärrvärme finns det flera möjligheter. Det
vanligaste är all skilda rörsystem används både för leverans och retur för respektive
energis lag. vilket innebär totalt tyra rör. Expansionstanken kan vara gemensam for de båda
näten {Delbes & Vadrot, 1997).
En gemensam returledning för fjärrvärme och tjärrkyla reducerar kapitalkostnaderna, men
kan leda till för höga returtemperaturer till fjärrky lan läggningen och samtidigt för laga
returtemperaturer till fj ärrvärmean läggningen.
Om värmesäsong respektive kylsäsong ar helt åtskilda övervägs ibland att f5rlila srg på ett
och samma distributionsnät för både fjäntyla och rjärrvärme. Detta ar en möjlighet främst i
små system. Det lämpligaste produktionssättet torde vara en reversibla värmepumpar.

Rörförläggning
Var och hur fjärrkylnätet skall läggas är ofta en mycket stor och komplicerad &åga för
i] ärrky leverantören. Med kategori teringen av olita Ijärrkylsystem ovan förstår man an del är
besvärligast att lägga ner tjärrkylnät i områden av befintlig bebyggelse. När dessutom
ffärrkylnätets totala framlida omfattning är svår att förutse kommer dimensionering av rör
vara en svär fråga.
I Norden är det vanligaste «8 rör för både fjärrkyla och fjärrvärme grävs ned direkt i marken.
När det finns tillgång till servicetunnlar (för el, telefon, Jjärrvärme, gas och dylikt) vill man
gärna utnyttja detta. T centrala Paris Ingick del som krav Mn Staden att leverantören,
Climespace, skulle utnyttja de gamla, murade avloppstunnlarna för att lägga fjärrkylnäteL I
Stockholm använder sig Stockholm Energi av den sprängda bergtunneln mellan Värtaverkel
och centrala staden. I Chicago hade Unicom härda krav pä sig att inte utföra något störande
anläggningsarbete som innebar upprivna gator under kontorstid. Allt rörläggningsarbete.
skulle ske på kvällar och helger, vilket naturligtvis ledde till höga kostnader för
rörförlä^gning I fjärrkylnät där planering sv nät kan ske samtidigt med planering av övrig
infrastruktur och annan bebyggelse ar det vanligt med installationer i underjordiska
betongtunnlar. När dessa är tillräckligt stora för att tillåta att servicepersonal kan arbeta i dem.
kallas de servicetunnlar. Den typen av Förför! äggning har skett t Shinjuku. Tokyo.
DisHibutionsrören kan också förläggas i betonglådor. Detta kan kanske ses som en mellanting
mellan servicetunnlar och direkt forläggning i marken.
Rörmaterial och isolering
Det finns en stor mängd rörmaterial for fj ärrkyla och fjärrvärmeändamäl och en omfettande
genomgång har gjorts # annat håll Fyra huvudkategorier av rörmaterial kan ända
presenteras:
1. Stål
3, Termoplaster (PVC± Polyetylen)
4. Glasfiber
D* fmns Mmst en stor variation när det gäller olika kvaliteter av stål. järn och de olika
plasterna vilka inte kommer att presenteras har. Stål ger hög kvalitet och kräver lite
underhåll Men stål är ett dyrt material och krävande när det gäller svetsmng vid
anläggningsarbetet. Vanligaste rörmaterial torde smidesjärn vara Det är nästan lika hållbart
som stal men myckel billigare och relativt san mer lättbearbetat. Korrosion kan leda till
underhållsproblem. Enligt Delbes & Vadrot (19*7) kan användning av järnrör lättare leda till
läckage vid leder och knutpunkter, vilket ger höga vattenkostnader ior leverantören. For att
minska konwonsbenägenhete* lindas järnrör med plast. PVC-ror är lättare och billigare ar,
järnrör De har samma läckagebenagenhet och riskerar att skadas lättare vid gatuarbeten.
Polyetyleurör kombinerar många av fördelama från de ovanstående. De kan svetsas, de är
lätta att hantera och de är uthålliga och relativt starka. Däremot är de betydligt dyrare än både
PVC och smidesjärn. Glasfiber anges av Deltes & Vadrot som kvahtetsmässigt osäkert.
I en utredning for (1993), som driver ijänkylä i Sandvika, kommer man till liknande
slutsatser Koatnadsmassigt ligger termoplasterna PVC och Polyetylen på ungefär samma
nivå Polypropykn är något dyrare. Även glasfiber har utvärderats, men uppfattas något for
dyrt Utredningen menar att järnrör i materialkostnader är jämförbart med PVC-matenalen,
men att PVC har bättre energiegenskaper, då de har låg värmeöverföringsfömiåga. Dessutom
är hanteringen av termoplaströr mycket lättare. Skall järnrören dessutom isoleras kommer
detta att leda till mycket högre kostnader for ett järnrörsystem än för ett termoplastsystem.
Dessa slutsatser är dragna utiMn de dimensioner det handlar om för Bfemm energiverk,
vilket är viktigt att komma ihåg- Enligt Palle (1996) blir stålrör mer och mer
-81-

konkurrenskraftiga ju stöire system det handlar om. Termoplaströrens väggtjocklek måsie
ökas så mycket vid större dimensioner att deras pris skjuter i höjden.
Palle (1996) argumenterar för att förisolerade rör borde användas, da energiforlusterna kan
minskas drastiskt, upp till en faktor 50 gånger. Avvägningen handlar som sä ofta om huruvida
en större investeringskostnad skall betalas med fagre driftskostnader.
Valet mellan isolering eller ej grundar sig på de yttre förhållanden, som råder kring
fjärrkylrörcL. I ett relativt kalll klimat, som det nordiska, kravs ingen isolering eftersom
temperaturgradienten melfan det kylda vattnet och den omgivande marken är liten. När ett rör
har lagra i servicetunnlar kan behovet av isolering öka. När isoleringen väljs skall man beakra
risken för kondens mellan rör och isolcrmatenal. vilken kan påskynda korrosion.
I Climespace nätverk i centrala Pans används fönsolerade rör för det utgående vattnet, medan
returrednmgarn är oisolerade. I USA och särskilt i Japan, som har mycket hela somrar är
isolerade rör åt båda håll det vanliga.
De vanligaste typerna av isoleringsmateria! är skumplast (polyureianskum) eller glasfiberull.
Fönsolerade rör är vanligen järnrör, men mänga olika materialkombinalioner finns. Utanför
isolermatcnalet finns ett skyddande skikt, oftast av PVC.
3,2.2. Pumpning
Det kylda vattnet skall pumpas runt i fjärrkylnälet. Det finns étt flertal olika principer for
pumpkonfigurationer. En relativt stor del av driftskostnaden] i en Ijärrkylnät (omkring 10 %
kan hänföras till pumparnas energiförbrukning. Att hitta en lämplig hydraulisk konfiguration
är således av stor vikt.
Den första avvägningen handlar om huruvida kundernas fastigheter skall ansfutas direkt eller
indirekt. Vid direkt anslutning kommer det kylda vattnet att levereras hela vägen m till
kunderna luftkonditionenngssytem. Vid indirekt anslutning sker en varmeväxling i kundens
fastighet. En annan avvägning handlar om huruvida det kylda vattnet skall flöda med konstant
hastighet eller om den skall variera med belastningen på nätet.
Konstant eller variabelt flöde
Konstant flöde ar det enklaste och kan tillämpas vid smä system, med relativt jämn
belastning. Konstant flöde ger (idealt) variabel returtemperatur vid skiftande belastning. Det
innebär låga investeringskostnader i mät- och reglerutrustning. Konstant flöde innebär
konstant pumparbete, men kylmaskineraa kommer att arbeta med varierande temperaturlyft.
Enligt Delbes & Vadrot (1997) arbetar kylsystemet z tunneln under engelska kanalen med
konstant flöde.
Variabelt flöde ar önskvärt vid större fjärrkylsystem. #r att ge energi effektivitet och ge
möjlighet till åtnjutande av de sammaniagringsefTekter*, som uppstår i ett energisystem.
Dessutom ger de* bättre arbetsförhållande for kyl maskinerna, som kan arbeta med ungefär
samma temperaturlyft (dock olika lotaleffekler, vilket bör hanteras genom att fler eller färre
maskiner arberar samtidigt). g=
Den ttnnodynamiska relalion som styr hur erforderlig effekt (hos kund) uppnås kan skrivas':
Q = m*cp*AT -
Med samnianlagiTiuissef&fcter menas a ti de anslutna kunderna ej kommer att ha maximal belastning
vid samma Tidpunkt, vilket gör att skalfördelar f sammanlagniigsfal:lor) uppstår. Systemels
dimensionerande totalefrekt kan understiga summan av kundernas dimensionerande maxeffdet.
9 Q är effekt (W). m är massflöde (kg/s), cp är vämefcapacitel{J/kg>;K), AT är temperaturdifferens (£).

I denna relation är vännekapaciteten (ej relativ! konstant i de temperaturintervall sora är
aktuella. Detta innebär att effekten (Q) förändras antingen genom flödes-ändringar

Installationskostnaderna ökar och underhållsbehov likaså. Denna lösning är troligen ej särskilt
Pumpning vid indirekt anslutning
Vid indirekt anslutning behöver man ej ta särskilt stor hänsyn till kunderna interna kylsystem,
med avseende pä trycknivåer, rördimensioner och tillhörande ttyckfall. Kunderna erhåller
kyla genom värmeväxling i en kundanläggning (undercentiat).
Fjäirkylnätets pumpar skall klara av att transportera fjärrkylvattnet genom hela nätverket och
överväganden handlar om huruvida det behövs utlokaliserade distribuuonspumpar. Det
vanligaste är att pumparna finns centralt i produktionsanläggmngen.
Fördelar med indirekt anslutning:
• Låga drift- och underhållskostnader
• Enklare reglering av flöde och temperatur pä del kylda vattnet
• Ansvaret for det kylda vattnet slutar vid värmeväxlaren - en tydlig gräns
Nackdelar med indirekt anslutning:
• Ytterligare en temperaturdifferens införs i systemet
• Dyrare än direkt anslutning (ofta)
Om indirekt anslutning kan ersätta utlokaliserad pumpar behöver doek indirekt anslutning inte
bli dyrare. Stora kommersiellt drivna fjärrkyjsystem använder oftast indirekt anslutning,
vilket ger reglertekniska och ansvarsrnässiga fördelar. Dessutom är det lättare att utvidga ett
ijärrkylnät där indirekt anslutning tillämpas, efEersom effekten av att ansluta ytterligare
kunder ej leder till tryckfall i samma storleksordning som vid diiekE anslutning.
3.2.3. Kundanläggningar
Kundanläggningar kan också indelas i två kategorier med utgångspunkt från
anslutningsprincip - de som är direkt anslutna tiH ffarrkylnätet och de som skiljs från
detsamma med en väimeväxlare. Små system och institutionella system tillämpar ofta direkt
anslutning. Kommersiella fjärrkylsystem, som dessutom introduceras i befintlig bebyggelse är
oftast tvungna att tillämpa indirekt anslutning (eventuellt en mix av båda principerna).
Direkt anslutning
Direkt anslutning innebär att fjäirkylvattnet går in i kundens fastighet och används direkt i
fastigheten luftkonditionetiiigsanläggnmg. Direkt anslutning ger, som nämnts ovan. lägre
investeringskostnader, men leder till att fjärrkylvattnet går igenom kundens fastigheter. Detta
innebär en ökad risk för läckage, ger större tryckiall och komplicerar ansvarsfrågan.
Pörsäkrjngsfrågor blir delikata spörsmål vid en sådan anslutning. Vem är ägare tLLJ
ffärrkylvattnet då det befinner sig i fastighetens luftkonditioneringssystem?
Indirekt anslutning
Indirekt anslutning är vanligare och lämpligare vid kommersiella och större fjänkylsystem.
En termodynamik nackdel är den ytterligare temperaturdifferens, som införs genom den
värmeväxJare som installeras i kundens undercentral. Den vanligaste typen av under central är
av plattvärmeväxlartyp. Kunden har ofta möjlighet att vanera (lodet för att öka eller minska
uttaget av energi och det har visat sig att så ofta sker. Kunden väljer ofta att reglera
kapaciteten på undercentralen istället fot att reglera den egna sidan av
luftkonditioneringssystemet.
Stora tillverkare av plattvärmeväxlare är Alfa-Laval och SWEP, två svenska företag.

3i4-Lagw och väimebärare
I nästan alla fjärrkyisystem fungerar vatten som värmebärare (dv.s. köldbärare)- Det fmns
mana idéer om att öka vattnet förmåga att bära energi. Ett intressant satt vore att distribuera
encrein i form av isslurry, det vill säga små ispartiklar i blandning med vatten. EU annat sarta
att öka vattnets värmebärarförmåga är att sänka Iryspunklen på vattnet med hjälp av tillsatser.
Lex något salt. Syftet med att använda is är att man därmed kan bmda energi genom
smältvärmet Detta frigörs dä isen smälter, men kan transporteras som latent värme, vittet gör
dimensioner på rör kan minskas drastiskt samtidigt som behov av energi till pumparbete blir
mindre.
Issluny-installalioner för enskilda fastigheter finns redan i Japan (ACHRB, 1997) och det
finns också exempel pi isslurrydistribuerad kyla inom den sydafrikanska gruvmdWrm
(Snoek, 1993).
transmission jiuids.
och smalts.
värmeövergänEcn vid värmeväxlarytor aUtibr påtagligt,
fjärrencrginät Ämnena skall vara biologisk nedbr>tbara och ej toxiska.
friktion sharnmare.
fYoungetal., 1993)
lika hårt som vid konventionella tubvarmeväxlaie.
Exempel på Biktionshämmare är tensidee (finns i rengöringsmedel), katodiska ytaktiva ämnen
(eng. catotiic sufacttmts).
-m-

Fasändringstillsatser och brines
Genom Mt tillsätta eutektiska salter kan vattnets fryspunkt sänkas många grader under noll
Syftet med detta ar att äågtempererat vatten innehåller nW energi per volymsenhrt än vatten
vid normal distributionstemperatur (omkring 6°C). På detta sätt kan rördimensioner minskas
och pumpar kan dimensioneras i mindre storlek dkr arbeta mindre. En annan möjlighet att
utnyttja denna fordel är att äågtempcrerat vatten ger större distribuerad effekt, viiket innebär
att temperaturdifferensen kan tillåtas minska hos kunderna.
Fasimdringsmedd
Fasändringstillsatser benämns mternationelfL phase-change material (PCM). Vanliga
fasändrmgsmedel är salter, vax och vanlig is. Med is som fas ändringsmedel erhålls isslurrr/
Mycket forskning har agnats issturry, men man har ännu inte kommi! helt tillrätta med frågor
som packning av is och pluggfritt flöde (Winters et, al., 1996). Några storskaliga isslurrymstallationer
finns dock, dels i Japan och dels i Sydafrika (se ovan), men mest handlar det om
demonstrationsanläggningar och laboratotiesrudier.
Ett annat syfte med tillsatser av liknande slag kan vara att ändra temperaturen for vaftnets
högsta densitet. Vanligt vatten har högst densitet vid 4 P C, vilket visserligen ar lämpligt för
naturligt skiktade vattenlager (se nedan). Men om temperaturen för vattnets högsta densitet
kan sänkas, kan också vattenlagrets storlek minskas och laga distributionstemperaturer
upprätthållas i systemet, oavsett om vattnet kommer direkt från kylmaskmer eller vattenlager
(seävenZ.1.1, Trigen-Peoples).
Ackumulatorlager
Med en ackumulator kan tjarrkylsystemets kapacitet och förmåga att hantera varitioner i
belastning okas avsevarE. En ackumulator är tekniskt sett inte särskilt komplicerad, men
därmed inte sagt att det är en enkel sak att utforma den på bästa satt.
Mm)
termokim
t("C)
Figur 3J: Figur över temperatursfafoning i en ackumulatortankför fylt vatten
Natnrlig skiktning
Vanligtvis är en ackumulator en cylindrisk ståltank, stående på höjden. Trots att del inte är
den mest effektiva geometrin med avseende på förhållande mellan yta osh volym, visar det
sig att den är effektiv av iermiska skäl.
10 Egentligen mindic energi, ty entalpin år lägre vfd lägre temperaturer, men målet är att kyla varför
resonemanget kan lyckas termodynamik! bakvänt.
-*.

Man är intresserad av att upprätthålla en naturlig AAfnb* (zn& sirat fcation) i vattenlagret.
Det tunga kalla vattnet (4°C har högst densitet), lägger sig i botten pä tanken och genom att
hålla vattnet stilla uppstår en sk kallad termoklin vid övergången til det varmare vattnet i
toppen på Tanken. Denna naturliga skiktning har visat sig vara effektiv, och det är en teknik
flyttas till en lägre temperatur, vilket gör vattenlager än mer attraktiva.
Multipla tankar
Ett annat sått att anordna ett vattenlagersystem, är att använda multipla tankar. Man behöver
då inte ta hänsyn till om det blir bra skikuiing i tanken. Tankarna töms och fylls en i taget O*
fullständigt.
Vid laddning pumpas *n* vatten frän en tank till kylanläggningen och pumpas därefter
nerkyk tillbaka in i en tom länk. Vid urladdning W naturligtvis kallt vatten frän en nyligen
fylld tank, och varm! returvatten pumpas in i denna tank.
Fördelar och nackdelar med vattenlager
vattenlager i jämförelse med sEora islägen
iramme,
arbetstemperaturen behöver inte sänkas, vilket krävs vid islager.
en ackumulator.
Da *a *kaa= nmd "* ***# år * « bW*&a* T*m= ("Ha 333 kWqd. tB-"
gör att lagringsvolymerna kan minskas drastiskt.
Isskördning
IWanbo, (a* k, W*a») k** * n= *]nmr ä p& Mv*r. " =
sekundärkrets, och därefter skrapar av #m, som sedan faller ner i en islagerlank.

Genom alt också bara kyk vatten över forångarytoma kan ett isskördningSEytem således
tunges både för isproduktion och som konventionell kylmaskin. Det kylda vattnet rinner
också ner direkt r vattentanken. Huruvida isskördaren arbetar för att bygga "is, eller för alt bara
kyla vatten styrs automatiskt beroende på temperaturen på vattnet som skall kylas.
Vid urladdning lappas kylt vatten (fl°Q frän islagertanken.
Is på rör
Is på rör kan anordnas med antingen yttre avsmältning eller med inre avsmältnfng
Isbildningen sker utanpå rörknippen som är nedsänkta i en tank med omgivande vatten I
rören, som vanligen är en sekundärkrets, cirkuleras tcx. en glykollösning. Is bildas da på
rörknippen och vattnet i tanken avkyls och kan lappas av vid senare behov.
För att förbättra de tenniska förhållandena blåser man ofta in hut i islagertanken, vilket gör
isbildningen jämnare tack vare att bättre cirkulation i islagertanken kan uppnås.
Smältning kan ske antingen som inre avsmältnmg, genom att ett varmt medium snabbt
cirkuleras genom rörknippena eller som yttre avsmäjtmng, genom au varmt returvatten från
fjärrkylnätet pumpas in i länken.
Unicom i Chicago använder sig av yrtre avsmaltning (se 2.1.2 Unicom Thermaf
Technologies)
Inkapslad is
Genom att kapsla in is i små plastsfärer eller liknande, uppnår man kontroll övtr och
förbättring av värmeöverföringen mellan is och det medium man vill kyla. Isbildningen
begränsas också Till insidan av de små sfärerna (omkring 100 mm i diameier) och en
köldbärare i form av glykol eller liknande krävs för alt utnyttja denna teknik.
Därmed införs ytterligare en temperaturdifferens, om inte glykolen cirkuleras i primärkrelsen
vilket aldrig sker i ett fjarrkylnät.
Fördelar och nackdelar med Mager
Den främsta fördelen med islager är naturligtvis isens förmåga att binda latent värme, vilket
gör att lager, pumpar, rör med mera kan utföras i mindre dimensioner, vilket sparar enerci o"h
kapital.
Komplexiteten i hantering och underhall ökar dock, liksom i de flesta tall
investeringskostnaden (för lagret enskilt).
Det gar inte att generellt säga vilket av vattenlager eller lslager som är bättre än det andra,
FjärrkyIföretagens situation och de lokala förutsättningarna är alltid avgörande.

Referenser Teknik
Publicerade källor
Abrahamsson, Klas. Ahsorptionsvärmepumpar.. kompendium, Kemisk apparatteknik, Lunds
Tekniska Högskola, Lund, 1992
Advanced Energy Transmission Fliäds for District Heatmg and Coolong, IEA District
Heaiing, ISBN 90-72130-34-0, Sittard, 1993
Buiford, Hazen E et.al., Deep Water S&urce Coohng - An Uniapped Resource, Proceedings
10" 1 Annual Cooling Canference - Miami, IDEA; 1995
Couch, Robert O. AUernate Pipiag Systems Jor District Cooling, District Heating and
Cooling, 4 01 Quarter, 1991
Delbes, J. & Vadrot, A. District Cooling Handbook, European Marketing Group District
Heating and Cooling, 1997
Direkte kjeiing medsjövann, Berdal Stremme as. / Bffinun energiverk, 1993
Fermbäck, Göran, District Coohng in Stockholm Using Sea Water, Proceedings 10" Annual
Cooling Conference-Mianu, IDEA, 1995
Frey, G. & Göd, R. Vorteile der Adsorptionskäkeanhge in Verhindung mit Femwärme fn
Kassei, Eurotat & Power 4^5,1996
Granryd, Erik, Kyitehtik - föreläsningsanteckningar, KTH, 1993
Gustafsson (1997), Magnus. Mattet Axsessment of Thermnlly Aetivtaed Heat Pumps in
*W« md a* a M— IW* AA.KMW a X6«*W ^c#«, homm^ h*^
Depanment of Chemical Engmeering and Technology. Royal Institule of Technology (KTH),
Stockholm, 1997
Palle, Steen (1996), Why use preirtsulatedpipes for district cooling?, Proce^mgs S7" 1 Annual
Conférence-Washington, IDEA, 1996
Rsrmaterialer ifiernkJBleneit, Berdal Stasmme a.s, / Bsium energiverk. 1993
aw,, aw— i & k*—. Wph. aw w, zNoräww fw^, &*#—.
Proceedings 11" 1 Annual Cooling Conference. IDEA, 1996
Snoek, C.W., the Design and Operation oflce-Slurry Based Dtärict Cooling Systems, IEA
District Heating, Novem, Sittard, 1993
Winters Philip J. ct.aL, Maxlmizing Peak Cooling Cåpadty in District Cooling Distribution
Systems, Proceedings 11* Annual Cooling Conference - Chicago, IDEA, 1996
Yoimg John C. et.aL On the Use of Chemical Additives to Reduce Pumping Energy
Requirements, Proceedings S" 1 Annual Cooling Conference - Tulsa. TDEA, 1994
Konferens
Air Conditioning in High Bise Bu.ldings (ACHRB) 1997 Shanghai, International Institute Df
Refrigeration

4. ORGANISATIONER OCH INFORMATION
De fmns ett stort antal organisationer som verkar inom prrkylororådet. Har följer korta
redovisningar av de ur ett svenskt perspektiv mest intressanta.
4.1- Internationella Organisationer
orienterade organisationer.
4.1.1. International District Eneigy Association
International District Energy Association.
IDEAS mil är:
än
- Tom—* *" f^t W-Amfof h=W# - " * ^ — *mm—m^
coDtiibution lo the global enviionmem quatity and fiiel o,Dscn'ation_
« Annual Conference
• Cooling Conference
• Coiiege/Vitiversily Conference
• Distribution Workshop
• Safety, Environment & Operations Workshop
• Measurements & Controls Workshop
publikationer.
samt personliga medlemmar.
IDEAs medlemmar utbyter information i olika fora, «m också tjänar som mdelnmssområta
för konferenserna:
• College/Universiiy
• Coaling
« Distribution
sccond quacter 1994),
-91-

Fuel & Power Management
International
Märketing
Measw-emenis

1EA Information Centre - District Heat ing and Coolrng
Fjärrvänne (och ijårrkyla) ses av 1EA som ett sätt för medlemsländerna att minska sitt
oljeberoende. Del handlar om att verka för att öka användningen av inhemska bränslen och
öka energieffektivitei. IEA flaggar för att ett ökat intresse för miljövänliga energilösningar
borde leda till ökade satsningar på fjärrvärme och fjärrkyla
IEAS medlemmar har ett avtal, benämni 77ie Districi Healing and Cooiing Agreeniem, vars
syfte aT att befrämja forskning och demonstrationer pä fjärrvärme och fjärrkyla.
Forskningsintresset riktas främst mot energieffekriva&eringar och försök att sänka kostnaderna
för ^ärrvärme och fjärrkyla. Man vill också verka för att medlemsländernas lagstiftning och
regleringar underlättar för fjärrvärmens och tjärrkylans införande. Avtalet infördes 1983 och
har blivit förlängt till 1999. Alla OECDs medlemmar är inte med i denna de] av IEA, De nio
medlemsländerna är:
• Danmark
• Finland
• Kanada
• Nederländerna
• Norge
• Storbritannien
• Sverige
• Tyskland
Prioriterad forskning inom detta avtal handäar bland annat om friktion shämmande tillsatser,
effektiva undercentraler, förbättring av distributionsnät, bättre beräkningar av värmeförluster.
Med avseende på ijärrkyia finns en design guide för integration av fjärrkyla i
kraftvärmesammanhang.
Rapporter pä all forskning publiceras och skall finnas tillgänglig för IEAs medlemmar. Och
for att nå ut till ett större flertal har IEA avtalat med tidskriften Euraheat & Power /
Fernwärme Iiiternational om rapportering av pågående aktiviteter och information om
tillgängliga rapporter.
Även i IDEAs månatliga nyhetsbrev Finns information om EEA. Samarbete sker även med
Euroheat & Power, Unichal i Europa.
Publikationer:
Några av IEAs publikationer som har särskild tillämpning på flärrkyla:
ÅdvancedEnergyTransmtssiortFluids Final Report of Iiesearck,(Y^BN90-72nQ'n-l), 1990
Advanced Energy Transmission Fluidi Final Report of Research, annex III, [ISBN 90-7213 G-34-0&
D£TECT Consequence Model for Asssssing ths Environmental Benefits of Districi Heahng and
Cooiing in a Well Defined Areat 1992
District Heating and Cooiing Research and Develapmsnt Project Review, (ISBN 90-72130-07-03),
iniegraiing Distnet Cooiing wilh Combined Heat and Power Generation, IEA, (fortkanning)
The Design and Operation of tce-Slurry Based Districi Cooting Systems, (ISBN 90-72130-50-2), 1993
TheEnvironmentaiBenefiisofDisniaHeaängandCvoting(ISBN72130-36-7). E992
-93-

CADDET
CADDETs uppgift är att sprida infoimation om innovativa, energiefTektiva och/eller projekt
baserade på förnyelsebara energikällor. Tanken ar att centret skall minska kostnaderna för
informationssökning och snabba upp spridningen av intressant och värdefull lelmik.
CADDET Energy Efficiency Centre har 15 medlemsländer, mer ån 2 000 energiprojekt i sitt
register och man har producerat mängder av publikationer inom området,
CADDET Renewablc Energy Centre omfattar 12 av lEAs medlemmar. Centret är nystartat
och ] en uppbyggnadsfas.
Genom databaser, tekniska broschyrer och de tvä nyhetsbreven CADDET Renewable Energy
Newsletter och CADDET Energy Efficiency Newsletter sprids informationen.
Adresser
1EA Secretariat
2 Rue André-Pasca!
F-75775 Paris Cedex 16
Frankrike
telefon+33 1452 4997
telefas:+33 1452 49475
Internet: http://www.iea.org
CADDET Energy Efficiency
No vem bv
Po Box 17
6130 AA Sittard
Nederländerna
telefon: +31-(0)46 420 2224
telefax: + 31 (0)40451 0389
Internet: http://www,caddet-ee org
-a-

4.1-3- Euroheat & Power, UnichaT
Tluroheal & Power, Umchal (EuroHeat), ar en europeisk sammanslutning, som grundades
1954 Målet är att fungera som en bas för medlemmarna , frågor om fjärrvärme, fjarrkyla och
kraftvärme. Antalet medlemmar uppgår till 190, frän 28 europeiska länder men även från
andra delar av världen.
Medlemmar är såväl energiföretag och deras nationellas sammanslumingar, som leverantörer
nit branschen, konsulter och forskare, som associerade medlemmar bland annat i före detta
Östeuropa.
EuroHeals mal och syften är att:
geafeimjsk värme, biogas, mm,,.
Samarbete med EU och andra internationella organisationer med likartade mål ingår i
EuroHeats tillvägagångssätt.
Man ger ut tidskriften Euroheat & Power / Fernwärme Irtternatumal.
Adresser
Euroheat & Power, Unichal
AvenuedeTervurenHSbtelS
B-1150 Brussels
Belgien
telefon: +32-2-779 92 79, eller +32-2-771 96 42
telefax: +32-2-763 08 17
e-posfc euroheat@euronet.be
Tidskriften Euroheat & Power / Fernwärme International finns pä
Internet: http://www.vwew.de/fwi/Ehphome .htm
-95-

4.1 A Cogen Europé
Cc-gen Europé har till syfte att främja energ^ffekti viseringar genom ett ökat bruk av
krafivärme. Idag svarar kraftvärme endast för 6% av elproduktionen mom EU, En rimligare
nivå borde enligt Cogen Europé vara 30%,
Cogen Europé grundades 1993 med stöd Iran EU-kommissionens energi direktorat och
verksamheten fokuseras på att:
• Identifiera hinder för kraftvärme och koordinering av åtgärder pä EU-nivå för att
undanröja dessa hinder
• Utbyte av information och erfarenheter mellan medlemmar oeh länder
• Utvärdera och kvanttfiera kraftvärmepoientklen i Europa
• Uppmuntra utvecklingen av nationella kraftvaimeorganisalioner
• Koordinera dessa verksamheter genom konferenser och publicering av material.
Adresser
Cogen Europé
93JRueGuIledelIe
B-1200 Brussels
Belgien
telefon: -=-32 2 772 S2 90
telefax:+32 2 772 50 44
e-post: Cogen Europe^c ompuserve. com
4.1^. European Marketing Group - DHC
European Markering Group Disnict Heating and Cooling bildades på irutiatJv av EUkommissionen
som en del i Thennre-programmet 13 1996.
Måfet & gruppen är art koordinera aktiviteter, utveckla strategier och sprida information om
fjärrvärme och rjärrkyla, samt kraftvämie.
Internet: http://www.eu-dhc.org
4.1,6. Nordvärme
Hordvärme är paraplyorganisation for de nordiska Jjarrvännefärenuigama NordvSnne
organiserades 1976.
Nordvärme skall agna sig åt grundläggande tekniska, miljö- och marknadsmässiga frågor
inom fjärrvärme (oeh fi ärrkyla}.
Ett av EUs energifcTskningäpiQ-rraaL
.#k

Varje år anordnas en mter-nordisk konferens «n fjärrvärme och Nordvärme ger också ut
nyhetsbrev om fjärrvärme statistik, bränslepriser, pågående forskning och annan information
av allmänt intresse för organisationens medlemmar.
Gemensamt informations- och marknadsföringsmaterial produceras också av Nordvärme.
Nordvarmc menar att man besitter en unik kompetens när det gäller fjärrvärme, tack vare de
relativt olika förhållanden som råder i medlemsländerna,
Nordvärme utnyttjar denna sin expertis för att ytterligare främja utvecklingen av fjärrvärme i
Norden och i andra delar av världen
Medlemmar i Nordvänne är:
. Danske Fjemvarmevffirkers Förening PFF)
• Finska Fjärrvärmeföreningen (Sky)
. Federation of Icelandic Energy and Water Works (Samorka)
• Norske Fjemvarmeforeningen
• Svenska Fjärrvärmeföreningen (FW)
4.1.7.ASHRAE
över hela världen.
ia^CwZZ ^LiZnZaVSz zzri-w*^^ —^* **^= and
publications."
Bland ASHRAEs mest betydelsefulla insatser fmns arbetet med standarder och gemensamma
metoder för mätning, utvärdering, klassificering etcetera.
Nordamerika, och ett tiotal i Asien, Nordafrika och Mellanöstern.
Publikationer:
Publicerat material utges av ASHRAE i följande kategorier:
• Cotnpuferszed Dam and Databases
* Design and Application Manuals
, Educationai Texta and Productx
m Guidelinex
• Handbaoks
• Journals
• Psychromelric Chans
* References
t Standards
* Tittes From Olher PublssherS
» Topicat ButfeUtts
m Transaction-; and Conference Pwceedmgs
Bland design-guiderna och handböckerna märks med avseende på fjärrkyla:
-97--

Charles R Dorgan and James 5. Elieson, Design Guide for Cool Thermal Storage, ASHRAE,
D. ClodicandF. Sauer, Refrigerant Recovery Book, ASHRAE, 1993
Cogerteratian Design Guide, ASHRAE, 1996
Tidskrifter:
International Journal of HeaHng. Veniilating, Air-Conditwmng and Kefrigeratmg Research
ASHRAEJoumai
Adresser
American Society of Heattng, Refngeraiion and Air-Conditioning Ensineers
1791 Tuflie CÉrcte,
Atianta, Georgia 30329
Internet: http://www,ashrag.org

4.1.8. IIR/IIF
International Institut* of Refrigeration (HR) / Institut Imemationai du Froid (IIF) är en
akademisk organisation for det kyl tekniska området.
HR presenterar sig med följande ord:
"Thf HR is an inteigovemmeutal scienlific and techmcal organisation ihai promotes refrigeratioD
and its apphcation-"
Organisationen indelas i kommissioner, allt efter tekniska tillämpningar. Dessa ar;
• Qyopkysics (kommissivnsforkorming A. I fA2)
• Liquijictificn and Separation o/Gases (AS)
« Thermodynamics and Transport Processet (Bl)
• RefrigEraisng Machineiy (B2)
• Cryobioiogy (Cl)
• Food Scieiice and Technology (C2}
• Refrigerated Sfomge (Di)
• Refrizeratizd Transport (D2/3)
• Air OmdiSioning (El)
• Heat Pump and Energy Recovsry (El)
En av ER/IlFs huvuduppgifter är att ge ut tidskriften IIR/IIF Bulletin, som kommer ut
varannan månad, sedan 1909. I denna tidskrift publiceras sammanfattningar (abstracts) av
vetenskapliga artiklar och litteratur.
En större tidskrift ges ut åtta gånger per år, Inienialionat Journal of Refrigeration, som skall
innehålla högkvalitativ forskning på det kyltekmska området.
En av IIR/IIFs stora tillgångar är just organisationens stora samlingar av litteratur inom det
kyltekniska området. Tillgängligt för medlemmar finns också en databas, FRIDOC, där
största delen av den kyltekniska litteraturen finns katalogiserad.
HR/EF anordnar på egen hand och som samarrangör ett stort antal konferenser varje år. Dessa
organiseras efter kommissionstillhorighet, men kan ibland omfatta fler än en kommission.
Adresser
177 bå. Maleshcrbes
75017 Pans
Frankrike
telefon:+33 (0)1 42 27 32 35
telefax:+33 (0)1 47 63 17 98
e-post: iifiir@ibmjiet
Internet: http://www.iirUf.org
-*-

4J2. Nationella organisationer
De nationella organisationerna besknvs inte närmare Det kan dock konststeras att det i de
flesta länder finns nationella fjärrvärmefureningar.
• Frankrike - SNCU Syndtcat National du Chauftage Urbain et de ta Climalisitrion Urbaine
och Club Cogénératlon
• Japan - Japan DHC Association
och Japan Heat Service Utilities Association
• Kanada- Canaditm District Energy Association (CDE A) / Association Caiiädienne des
Reséaux Tiiermiqites
• Tyskland - Årbeitsgemeinschaft Femwärme (AGFW)
• USA - Internalionat Disirici Energy Associaton fIDEAJ, se E>EA
• Norden - se Nordvärrae
42.1. Fjärrvärmeföreningen
Svenska Fjäir^-ärTnefÖreningen (FVF) är de svenska ^ ärrvärmefbretagens
btanschorganisaiion. Föreningen har ld&g omkring 160 medlemmar som producerar och/eller
distribuerar fjärrvärme.
Till föreningen är också ett hundratal abonnenter knutaa. Abonnenterna Sr bland annat
leverantörer och konsulter som är verksamma i ijarrvännebranschen. FjärTvärmefÖteningen
deltar i projekt och utredningar för att främja fjärrvärme, kraftvarme och fjänky]a.
Fjärrvarmeloreningen anordnar konferenser for sina medlemmar, ger utFjärrvärmetidningan,
och publicerar rapporter. Föreningen ger också råd och anvisningar för installationer. Man
bedriver och stödjer forskning om fjärrvärme, krafevanne och ijärrkyia.
FjärrväimefÖreningen finns i Stockholm
Adresser
Svenska Fjärrvårmeforemngen
101 53 Stockholm
Besöksadress: Olof Palmes gata 31, 6 tr
lelefon: 08-677 25 50
telefax: 08-677 25 55
-im

4.3. Informationskällor
Häi ges enbart allmänna informationskällor. Mer specifika HUhimvi5mnSar finns under
respektive avsnitt i rapporten.
43.1. Litteratur
Här skall några sWdll intressanta källor för sökning av litteratur presenteras:
av det mer akademiskt inriktade slaget.
ASHRAE (se ovan) har en diger produktion av litteratur mom hiiikonditionering 0*
fcyiteknik.
konferenser, så tellaåe proceedrngp.
A.Z-2. Internet
Internet ar idag en stor källa till information. Även inom ämnet ^ärrfcyla finns det (kanske
förvånansvärt) mycket att hämta från internet.
ställe att utgå ifrån for vidare sökning.
en stor mängd länkar till energirelaterad information.
Även Chalmers har en sida med stor mängd länkar till energirelaterad Information på Internet
rittp: //www, entekxhalmcrs.se/energy] mks.btm)
Observera också art det under avsnitt - denna rapport anges mtemetadresser där det firms
tillgängligt.

5. DISKUSSION
Dm kommersiella ijärrkylan har haft ofiks perioder av framgång. Den första utvecklingen
och de första systemen etablerades under 1960-talet - Hartford och Century City i USA, U
DéfeDSC i Frankrike och utanför Hamburg i Tyskland.
Under 1970-talet skedde den stora utvecklingen framförallt i Japan med Shinjukusytfemet
som förebild Under 1980-talet var utvecklingen förhållandevis långsam, men i slutet av
1980-talet och under hela 1990-taleL har rjei mänga system etablerats i USA och senare i
Frankrike och Sverige,
En tillbakablick på #rrkylar,s utveckling kan ge följande tidsskala med några stickord som
karaktäriserar tiden;
Hartford
La Défense
Century City
Planering
Slit och
Hamburg
Shinjuku
Månfärder
Vietnam
%
Energikris
IndustrioEivandliua
japanska
system
Nyliberalism
Asiatiska
1936-90
Några nya
amerikanska
Avspänning
Miljö
Västerås
Stockholm
Chicago
Freoner
Outsourcinjz
Många
svenska
system (7)
Avregterin
Växthuseffekten
5-1. Varför fjärricyla just nu?
lW*mt Ark" .fkd ****** aäAnaook pdgW "rf"'"" *#"-"** *"
idéochtekniL
Svaren på varför tjärrkyla etableras och sprids just nu blir olika beroende på vem man frågar.
Perspektiven är olika från leverantör, kund eller myndighetshåll.
Energiföretagen är intresserade av fj ärrkyla för att
• Det är en god affär (?)
. Bibehålla befintliga marknader (som ComEd i Chicago)
• Etablera nya produkter
. Effektivisera sitt ttfala energisystem
Kunderna är intresserade av fjärrkyla eftersom
. Outsourcing av fastighelsservice är på modet
• Kapilalkostoader undviks .
. N&= annan iai hand om tillstånd och la&stiftningsforär)dringar(CFC-aweckling etc.)
- Fteonaweoklingen leder till att åtgärder är eller blir nödvändiga tor mänga
. ^ ^ Z E L innebär en större säkerhet i vilka kostnader som gäller för komfortkyla
framgent

Fjärrkylan är utiymmesbesparande. frigör värdefulla kvadratmeter
Fastighetens värde stiger
Den upplevs som miljövänhg.
Myndigheterna intresserar sig för fjärrkyla eftersom
• Den kan bidra till encrgieirektiviseririg
• Den är miljövän]ig
• Ingår i stadens infrastruktur och stadsplanering, t,ex. vid upprustning av ett äldre område
eller nybyggnation
• Den avskaffar förfulande tak- och fbnsterkondensorer.
Tillverkare av utrustning intresserar sig för fjärrkyla då
• Det ger status att leverera till stora anläggningar
• Man delvis konkurrerar med sig själv, men fjärrkyla kommer alltid att utgöra en liten del
av den lotala komfortkyfmarknaden.
Kyltekjiiker och andia serviceföretag ser
• Fjärrkyla som ett hot mot delmarknader
• Att fjiirrkyla är en liten del av den totala marknaden då förekomsten är centrerad till
stadskärnor.
Kunskapsföretag, ingenjörsbyråer och.tekniska konsulter har
• Identifierat äjärrkyla som en intressant produkt
• Starkt bidragit till fjärrkylans genomslag i vissa Sänder, t.ex. Sverige och USA.
5.2. Varför Ijärrityla i Sverige?
Mycket av det ovanstående gäller för Sverige. De viktigaste faktorerna för fjärrkyfans snabba
genomslag i vissa städer i Sverige rycks vara:
• Energiföretagens omdaning från pro dukn onsorienterade leverantörer till
marknadsorienterade energi tjänsteföretag med affärerna i fokus. Identifieringen av kyla
som en potentiell marknad
• Förekomsten av stora värmepumpar i fjärrvärmesystemen. Tillgänglig
kylproduktionskapaciet finns på många håll i relativ närhet till användarna
• Kunskapsöverföringen mellan USA och Sverige med tekniska konferenser och
•
konsnltbyraer som viktiga infbrmationsspndare
Freonawecklingen och den höga miljömedvetenheten hos kunderna ,
• Trenden av oustourcing och fokusering på kärnverksamheten som erhållit ston genomslag
i Sverige
^
e
• Västerås och Stockholm som förebilder inom fjärrltyla såväl nationellt som .
internationellt. I
Man skall notera att det i princip uteslutande är de befmtliga fjärrvärmeföretagen som ägnar
sig åt fjärrkyla i Sverige. Dar finns ett kunnande om ledningsburen energi och traditioner och
kunskap om såväl marknad och teknik.

Ofta har Mrrvärmefdretagen också relativ direkl kontakt med til lsländsgi vande myndigheter
(läs kommunerna) vilket underlättar att bedöma svårigheterna och hinder for an erhålla
tillstånd för etablering av ett fjänkylnat.
5.3. Kategorier för fjänfcylsystem
FjänkylsysLcmen kan kategoriseras på olika sätt. En indelning, som också legat lill grund för
detta arbete är art skilja på kommersiella respektive institutionella system.
En diskussion omkring vad man ser med en sådan indelning är dä på sin plats
Med institutionellt system menas ett system där ägare, operatör och kund till övervägande del
är samma aktör.
Med kommersiellt system menas ett system där fjärrkylan säljs på en marknad - producent
och kund år olika aktörer.
I tabellen nedan ges olika karaktäristiska egenskaper for de två typerna.
• Kommersiell omgivning
Chrnespace, Stockholm Energi, Unicom, m fl
• Prägias av osäkerhet:
1 a svårbedömt kundunderlag
osäker nilvSxt (marknadsandel)
framtida konkurrens ^substitut till fjSrrkyla)
Dynamiskt:
. fordel att bygga så flexibelt som möjligt
. blandning av olika tekniker vanligl
• optimering ej möjlig
Raison d'étre:
* mäsic vara konkunenskraftigE
Institutionell omgivning
Arlanda, Regeringsbyggnaderna, KTH. sjukhus.
universEtet,mm
Stabilare omgivning:
• beslutat kundunderlag
• planerad tillväxt och givet område
• ingen konkurrens
centia]planerat
allt pä cu bradE, en teknisk lösning
optimering länkbar
Raison détre
• måsle vara energicffeknvair än individuella}
kyllöäningar j
Några obcservatiooer:
Några observationer:
fiänkvlsystem vaser ofte utöver & första], energianvändningen förändras över tiden,
^ a [ t vj E^ a | även om byggnaderna är desamma ,
-tä

En annat sätt att beskriva skillnaderna ar genom alt införa en geografiskt dimension \
analysen. Bilden är hämtad från kapitel 3,
Geografisk omfattning
Bebyggelse
Befintlig Ny
Luftfartsverket, Arlanda
Akademiska Hus, KTH
Climespace, Paris
Stockholm Energi
Unicom, Chicago
Tokyo Gas, Shifljuku
Trägen- Peoples.
Chicago
Climaespapo, Lissabon
Manila
De institutionella systemen hamnar da i figurens över halva, med tonvikt pä den vänstra
sidan. De kommersiella systeraens framförallt i nedre vänstra kvaciranten. Men egentligen kan
bilden användas för an tala om huruvida det är en osäker omgivning til] systemet eller om
omgivningen är lättare att analysera. Climespace. Stockholm Energi och Unicom kanske har
mött större utmaningar än Tokyo Ga&, Trigen-Peoples eller Luftfartsverket.
5 A Tydliga skillnader mellan olika länder
Det finns uppenbara och tydliga skillnader mellan oiika länder när del gäller fjärrkyla med
avseende pä aktörer, teknikval, marknader, energisiluation, klimat, miljömedvetenhet med
mera. Det är lätt alt observera att det är olika aktörer som initierar och driver fjärrkyla i" olika
5A1. Olika aktörer
Vilka foretag som ger sig in i fjärrkylbranschen blir Tattare afl första med en uppfattning om
branschstrukturer, lagstiftning, historiska förhållanden före respektive land, I en rapport som
denna har vi endast skrapat på ytan för att fa en sådan förståelse. Några observationer har
dock gjorts.
Sverige - fjärrvärmeföretagen
I Sverige är det som tidigare nämnts fjärrvärmeforeta£en som är drivande när det gäller
fjärrkyla. Framförallt de ffärrvänneföretag som haft tillgått till stora värmepumpar i närhet
till kylkunder, eller spillvärme för användning i absorptionsmaskiner.
Frankrike - vattenbolagen
I Frankrike är det, kanske förvånande, vattenbolagen f General des Eatix och Suez-Lyannarse
des Eaux) som varit de viktigaste aktörerna pä fjärrkylområdet. Man kan anta att detta beror
på att energibranschen i Frankrike varit relativt hårt styrd av staten, medan vattenmarknaden
har överlåtits åt privata intressen. De börsnoterade privatägda vattenbofagen har varit mer

snabbfotade och sett affärsmöjligheter i energinischer som de slora statliga företagen lämnat
orörda.
Suez-Lyonnaise des Eaux är dm enskilt största ägaren i världen till företag som ägnar sig åt
fjärrkyla - i Frankrike, Malaysia och USA.
Tyskland - städernas energiföretag
I Tyskland liknar situationen den svenska. Det är de lokala energiföretagens som driver
ijärrkyls,. dvs städernas energiproducenter (tysk, Stadtwärke)
USA - el- och gasbolag
I USA ligger nästan alltid el- dier gasbolag, ^k Utilities, bakom fjärrkyIföretagen. El- och
gasmarknadema är och/elkr har vant reglerade i de flesta av USAs delstater. Inför
avreglenngen av framförallt elmarknaden har mänga av dessa företag sett sig om efter andra
möjligheter att tjana pengar.
De amerikanska el- och gasbolagen är med europeiska matt rdalivt små regionala
monopolister. Deras prissättning kontrolleras, men rätten till privat ägande ar en starkare
institution än rädslan för monopolfötetag.
Japan - el- och gasbolag samt fjärrenergiföretag
I Japan kräver lagstiftningen att varje ijärrenergiomräde betjänas av ett eget bolag. Ofta finns
dessa bolag dock som dotterbolag till en större koncern, t e% Tokyo Gas eller Tokyo Eleclnc
Det är ofta som lagstiftningen påbjuder att ett område skall förses med fjärrvärme och
fjänkyla, varför utvecklingen av fjärrkyla ser annorlunda ul i Japan än på något annat häll.
5 A2- EnefgEsituationen
I USA, Frankrike och i viss mån Sverige är elpriserna låga, vilket gör att de flesta
fjärrkylsystem är elkompressorbaserade. I Frankrike är elpriset så lågt även under hoglasttid
att incitamenten for temrisk lagring (annat än av kapacitetsskal) saknas.
I Japan ar energisituationen prekär, med A inhemska energikällor, varför fjärrkyla verkligen
spelar en roll i strävan att vara energieffektiv. Integrerade system (el, värme, kyla) ar därför
ganska vanliga i Japan. Mänga system drivs med importerad naturgas som primärenergi och
både därektdrivna kompressormaskiner kombineras gärna med absorptionsmaskiner for hög
totalverkningsgrad.
I Tyskland är elpriserna höga och fjärrvärmen, liksom i Norden, väl utbyggd.
AbsorprJonstekniken utvecklas och förfinas for närvarande och man förväntar sig en stark
tillväxt inom fjarrvännedriven absorptionskyla i Tyskland Även i Sverige, när det finns
tillgängligt spillvärme utnyttjas denna teknik.
I Malaysia, som ar rikt på naturgas, används gasturbiner och direktdrivna kyltnaskiner och
samt absorptionskyla.
5.4.3. Klimat
Klimatet päverkar naturligtvis huruvida komfortkyla behövs eller ej. På mänga håll i USA
och Japan är sommarkliraatet fullständigt olidligt utan luftkonditionering, medan man i
Europa till stor del klarar sig utan komfortkyla hela aret.
-W-

Det svenska klimatet borde inte ge upphov till kylbehov, men de valisoleradc fåstighetema,
de glasade fasaderna och ökad persondatoranvändning har lett till ökade kylbehov även i
Sverige. Samtidigt kan man säkert påvisa högre ställda anspråk från foretag och anställda på
bättre och modernare lokaler, vilkel också kan förklara en ökad efterfrågan på komfortkyla.
MK

Fjärrkyla
Teknik och Kunskapsläge 1998
DEL 2

6. EUROPA
F]W?la finns i Europa främst i Norden, Frankrike cd, Tyskland. Enstaka system firms även
i Portugal och Italien, Storbritannien, Österrike och Spanien.
6.1. Inledning
JLålm, bäd" lN*d=.Tt*bdoAi —*"' P=*rh.A— MWWr«=Pnm*d «*
Spanien börjar visa iniresse för fjärrkyla.
wlör vämedrivna köldal söringsprocesser är vanligare.
6.2, Sverige
Väslträs tätt följda av Solna och Sundb>'"bere samt Stockholm,
privata Sydkraft.
går under beteckningen outsourcing
!I];,;;;.lEi,;!"IZai!2i|;i. TkflJbJ. %%w *=- *%. *,*** i Bron,. *
högt vnket knebär att fastighetsägare i stor mån velat undvika höga mvesiEnngskostnader.
stora delar av aret.
tillbaka från andra sidan Atlanten och återförts till Sverige.
ScandiaTconsult (SCC) har projekterat fjarrkyla i Svenge.
T denna rapport ligger fokus på den internationell a fjärrkyhuuat.onen. varför de svenska
Qärrkylioretagen inte kommer art beskrivas .uttömmande.
-111-

6.2.1, Vänriepumpbaserade fjänkylsystem
Fortkomsten av stora värmepumpar är en av anledningarna häl fjärrkylans framsteg i Svcnge.
Därför inleds rapporteringen om fjärrkyla i Sverige med en redovisning av de orter som
baserar sin fjäirkyäa på värmepumpar, dvs samtidig produktion av värme och kyla.
Västerås
Västerås Energi & Vatten, det kommunala energibolaget i Västerås blev först i Sverige med
Jj ärrkyla. I juni 1992 skedde (le törsta leveranserna till kund.
Sloia värmepumpar utgör basen for fjärrvärme- och fjarrkylsystemet. Den första
värmepumpen togs i drift redan 19S2 och den andra efter konvertering 1993. Båda drivs med
turbokompressorer tillverkade av Sulzen Den förslå värmepumpen är av tubfcfrångaityp.
medan den senare har strilfÖrängare. Leverantör var STAL.
Primärenergi i Västerås energisystem är renat avloppsvatten, som kommer från reningsverket
vid en tempenilur av mellan 9 C C och 18 Ö C Även returvattcn från fjärrkybätet fungerar som
värmekälla, dä det far passera på fijrångareidan i värmepumpen. Samtidigt nedkyls då
returvattnet och kan skickas m pä fjärrkylnälet som prima kylt vatten.
Bada värmepumparna är idag konverterade till drift med köldmediet R134&
Varför var man först i Västerås?
Enligt BeiUl Nilsson (Nutck, 1993), blev Västerås förs av framförallt två anledningar. Dels
hade man tillgång lill en stor värmepump, som kunde utnyttjas bättre över året, men också
därlör all ARE Fastighet AB, den slörsta fastighetsägaren , centrala Västerås, var
intresserade. Vissa kontakter mellan ARB Fastighet och leverantören STAL Refrigeratiou
(sedermera ABB STAL och idag Sabroe) kan inte heller uteslutas, även om Bertil Nilsson är
noga med att påpeka alt upphandlingen frän Västeras Energi & Vatten skedde i konkurrens.
En annan viktig anledning ar de kontakter som förmedlades mellan Fjärrvärmcbyrån.
konsultföretaget som har sitt saie i Västerås, och dess amerikanska bolag FVBKattner Elt
informationsutbyte mellan USA och Sverige pä fjärrkylområdet började i Västerås.
-m-

Data
I ?roduktion_
• Vannecffeki
! Kylcifekt
i Eteffefctbchov
''Vjimekälla
"Förångare
! KondensoF
Lagring
i Distribution
I Investering
i Etapp L
Vänngpump 1
10-13 MW
, Avloppsvatten 9-1S°C
Ig00m 3 /h
"•"Ackumulatortank
| Nätlängd
1 Antal kunder
: Ansluten efEckt
: Temperatur m
Ri:lurtgrnperaD^-
! Rärmatciial
3 flOO kr^W_
Totalt (1995)
-113-
Värmepump
12-15 MW
I Avloppavatten 9-18"C
:43O0m J .Ti
! 4 0QÖmV45 MWh
Upp till 25 MW
"Slåi;Polyetyfen(PE)
37 miljoner kronor

Norrenergi
Strax norr Stockholm ligger Solna och Sundbyberg två av Sveriges till yran minsta
kommuner, men också mycket tätbebyggda med sammanlagt omkring % 000 invånare.
Kon-energi AB är deras gemensamma energibolag. Företaget har (vä produfaionsanläggningar.
Anläggningen i Solna Stad finns i Huvudsta vid UlvsundasjÖn, som är en del av
Mälaren. Sun hy begs verket ligger vid insjön Lötsjön.
1 luvuddelen av värmen produceras r värmepumpar i Solnaverket. Från 1986 används bär renat
avloppsvatten från Bromma reningsverk som primiirenerg] till fyra stora värmepumpar,
vardera med en vännekapacitel på 30 MW
Vid anläggningen i Sundbyberg sker värmeproduktionen i oljepannor och genom
avkopplingsbara elpannor. Under vintermånaderna produceras äten el genom en
mottrycksturbin.
I värmepumparna i Solna nyttjas avloppsvattnet, som blivit nedkylt av värmepumpamas
föran gare, för att framställa fjärrkyla. I kylstationen varmeväxlas det avkylda avloppsvattnet
mot fjärrkylnätets distributionävatten. De två värmeväxlarna har en kapacitet på 10 MW
vardera. Genom ell rörssystem som gär ner tit? Solna Centrum, Ivå kilometer från Huvud sta,
transponeras fjärrfcylan till några större kunder, eller till en stor ackumulator tor dygnslagring.
Anläggningen är helt automatiserad ocli kräver därför väldigl liten tillsyn.
Fjäiikylan innebår enligt Norrenergi en rejäl förbättring av miljön. Innehavet av freon
minskades med omkring 10 lon inom leveransomrädet. Dessutom minskas fastighetsägarnas
elanvändning ined 10 GWh. Även bullret från tidigare maskiner och kondensorer minskas.
För närvarande (slutet av 1997), har Norrenergi ett femtontal fastigheter anslutna. Dessa finns
framförallt vid Solna Centrum, som är ett av Stockholmsområdets störst affärscentra med ert
100-lal butiker: kommunalhus, och annan service.
Solna Centrum har markerats på kartan nedan.
SolniWSFKOt
jnmtetmda
pocKcfmlnal
BeiflfliHinia
Figur 32: Uorremrgisfjärrvarmentit medSeilna Centrum uwixgaF. Källa: Norrenergu hemsida.
-114-

Fjärrkylnätet omfattar 4 lon i Itulvert Enligt Tväme (1997) var 13 kunder kontraklerade för
en försäljning av 12 MW. En av dessa kunder ärjust Solna Centrum
Piren, frstighelsbolaget bakom Solna Centrum 6amhåller jjärrkyla som dl argument for att
locka hyrtigäster:
"Solna Centrum har ausWi sig ull fjänkyla som ett rcaullal av att vi lar ansvar for väi miljö."
-115-

Malmö Värme
Malmö Värme är ett dotterbolag till Sydkraft, som är Sveriges störsia privatägda
energiföretag. Sydkraft har fyra affärsområden; El, Gas. Värme och Ijänster. Tolall har
företaget omkring 5 700 anställda, varav dryg! 200 tlnns inom Malmö Värme, som tinns i
Malmö och Burlövs kommuner.
Produktionsstart för Malmö Värmes rjäirkyla beräknas till maj 1998.
iyärrkyIproduktionen i Malmö är oekså baserad på viäraiepunip. men med det intressanta
tillägget säsongslagring av energi i en akvifår. Akvifären finns på mdlan 40 och 50 meters
djup under marken.
Produktion
Eftersom del skall ske en säsongsbgring i akvifären kommer driften av
produktionsanJäggningen alt ske på olika sätt sommar- respektive vinlertid.
Principiellt byggs Malmö Värmes energisystem upp av tre kretsan en grundvatteukrets med
varma och kalla brunnar, en kylkreJs &om via ett fjärrkylnät leveierar k>'la lill, och tar värme
från, fjärrfcyikunder och en värmekrets; värmeptmipens kondensor levererar värme till
fj ärrvärmenätet.
F i linvnnrij" kiinHfr Fjärrkyialcunder
Mariniva
V^-ini'v-i-rV
T
Vjirmji hnmnjir
V^r-Mr-i-iumn . L
1
V^rm^ätlaTT
L"' T ![' L ;V _TTalia hnmnrn- [-.U -;:%;'./!:
Figur IS: Sommardrift nv Malmö Värmes akvifärbas&adefiårrkylproditftiiun. (Kulla Ma/m& Vår/nes
hemsida)
Sommardritt:
1. Kallt grundvälten pumpas upp frän de kalla brunnarna
2. J en värmeväxlare kyler grundvattnet det "varma*' fjärkylvatten som kommer från
_. fjärrkylkundema
3. Därefter pumpas grundvattnet, som nu har värmts upp. ner i de varm a brunnarna
4. När fjarrkylvatinet har kylts i värmeväxlaren, ikickai det oftast direkt ut i fjarrkyEnätel
igen. Om dei skulle behöva kylas ytterligare kan det dock först gä in i vännepumpens
föran gare for en andra riedkylning innan det går ut i nätet
5. T värmepumpens kondensor överförs spillvärrncn som uppstår vid nedkytriiftgen till
fjarvärmenälel
6. FjUm•ärmevattnet värms däreRer ytterligare i ett värmeverk innan det går vidare ut till
fj ärrvärm ekunderna

Vinterdrift:
4 STZTL fnVWtW har värmls av grundvamel i värmeväxlaren, går det in till
pumpas ut Till ijärrvännckundema.
Vamiabrunnar \}-^''. >;m'.'\
f*r*n-r+*«*wn«r^ww.^j.,^*,,&h, ******f*="
hemsida.)
Claes Jacobsson:
bland annat i Malmö, *&tt tillståed-'

Eskilstuna Energi
I Eskilstuna startar fjärrkylleveransema under säsongen 1998, närman; bestämt den 15
augusti. Avtal är tecknat med högskolan i Eskilstuna, där en mdustnlokal byggs om till
undervisningslokaler under året.
Eskilstuna Energi baserar också bin fjärrkyla på befintliga värmepumpar. Man förfogar över
två redan konverterade (till Kl 34a) STAL-värmepumpar, som ger # MW^.
Energiverket ligger en bit från Eskilstunas centrala delar och för att nä centrum krävs en
tränsitledning pä ert par kilometer. Bedömningen är att del finns ett kylbehov om 6 MW tor
närvarande, vilket omfattar ett 15-tal tänkbara kunder.
Anslutning av binder kan komma atl ske både med direkt och indirekl inkopolini; na
fjärrkylnätet
il y
Budgeten för den inledande fasen är på 16 miljoner kronor.
Lunds Energi
Leveranser av fjärrkyla har skett sedan 1997 i Lund. Två vännepumpars kalla sida utnyttjas
för kylproduktion, vilket ger totalt 12 MW i JcylkapacilcL Ett fätal men siora kunder har
hittills anslutit sig, t ex Lunds lasarett.
Uppsala Energi
I Uppsala finns än så länge enbart en kund, Pharmacia Upjohn, som erhåller fjäirkyla via en
3,5 kilometer läng kulvert. Tre värmepumpar, som lar primärenergi frän avloppsvatten, har en
total kylkapacitei pa ] fi MW. Pharmacia Upjohns behov har hittills uppgått trll 7 MW.
Det sker diskussioner om anslutning av fler kunder, men ännu har inga ytterligare avslul
Graningeverken
Graninge Värme levererar fjärrkyla till en kund, Pharmacia Upiohn i Kungsängen
Egentligen har man installerat en värmepump, som avger värme till fjärrvärmenätet och kyla
till Pharmacia s fastigheter.
•pramnge Värme finns för närvarande med produktionsanläggningar och dismbuiionssysfcjm
far värme på följande orten Danderyd, Vaxholm, Äkersherga, Kungsängen/Brunna, Bålsta,
Bro, Järfälla, Bollstabruk, Nordmaling, Dorotea, Eräekc och Graninge,
Helsingborg Energi
I Helsingborg erhålls pnmärenergi Ejll värmepumpar frän avloppsvatten, precis som i de flesta
av fallen ovan. Dessa värmepumpar kommer att användas för produktion av kylt vatten.
Totalt kan de befintliga värmepumparna ge en kyl effekt pä 16.5 MW. Hur stort kylbehov som
fmns inom räckhåll tor dessa är ännu något okJan.
Marknadsbcarbetningaj- har skett och man har identifierat 3-1 områden där ijärrkyla kan vara
intressant. "Flera it v dessa områden ar indusinom råden, som ligger lite avsides, vårtor lokal
fjärrkyla (enligt Stockholm Energis språkbruk) skulle kunna vara ctl säti för Helsingborg
Energi att utvidga produkten.
Beslut om att tjärrkyla skall inforas "finna, enligt Helsingborg Energi, men slutlig
genomforandeplan har ännu ej fastställts.
-1\$

&2.Z Fjänväimedriven #^la
Två städer har satsat på fjärrvärmednven k}'la, d vs kolproduktion medelst
absorptionskylmaskiner som dnvs med fjärrvärme. En förutsättning för sädana system är att
det finns tillgänglig spillvärme, t e_\ från sopiorbranning eller industri, som till lågs kostnader
kan distribueras till fjärrvärmeoäten. Delta är således en vanant av fjäirkyla, där kylan
produceras lokalt och eventuellt distribueras i mindre slingor.
Göteborg Energi
I Göteborg produceras fj ärrkyla med värme. Här förlitar man sig pä absorptionskyltekrtik.
Göteborg Energi väljer också att kalla sin produkt något annal -Färdig kyla - och konceptet
innebär att spillvärme i fjåTrvärmena"tet utnyttjas i relativt stora absorpnonsmaskaner-
Utifrån dessa absorptionsmaskmer, som placeras hos eller i absolut närhet till en stor kund,
kan lokala nätverk för kylt vatten anläggas för distribution av kyla till fler fastigheter.
Förutsättningen för att Färdig kyla skall kunna erbjudas i större skala är att del finns sillvamie
tillgängligt i stor omfattning och till låg eller inte någon kostnad alls.
Värmen kommet i första hand frän sopförbrännir.gen i GRAABs anläggning och från Sneds
oljeraffinaderi. Sedan sommaren 1997 hat även Prcems (tidigare OK) oljeraffinaderi levererat
spillvärme till Göteborgs Energi.
Med Tillskottet frän Preem fördubblades potentialen for ljärrkyla, enligt Hellberg (1996).
Kunder
Bland de törsta kunderna märks Östra sjukhuset, TandläkarhögskoTan, NCCs kontorsfastighet
och Lisebergs nöjespark. Under 1997 blev det klart att Akademiska Husr som förvaltar
universitetsWigheter, kommer att ansluta sig till Färdig kyla i Göteborg. Först ut blir
Chalmers Tekniska Högskota, men även Handelshögskolan. "Medicinareberget" och
"Pedagogen" förvaltas av Akademiska Hus. Deras lotala fasti°hetsyta uppgår till hela
475 000 m 2 bara i Göteborg.
Produktion
Produktionen av ijärrvärmc sker framförallt i tvä områden - Rya i väster och Sävenäs i öster.
Dessutom produceras Ijärrvärmc och el i Rosenlundsverket i Göteborgs centrum och
fjärrvärme i några speTslasEcemraler i flera ytterområden. I Ryaomrädet linns
naturgasetdad panncentral och en värmepumpanläggnmg.
De eldrivna värmepumparna använder
B-H1KHGFLU&46* som prirflärenergi avlopps vattnet från.
Rya avloppsreningsverk. I
^M Awbm-tnnBrVPIDK
Ryaområdet finns också
sammankopplingen för
spillväTmeleveranser från Shells och
Preems raffinaderier. I
Sävenäsområdet erhålls värme- och
elleveranser frän GRA AB s
avfallsförbrännmg.
Figur 35: Göteborg Ettertf*• bränsiemix j&r ftårrvånti&prodvktoin. (Käih Göteborg Energishsmsiity
-w-

Tekniska Verken i Linköping
Sedan juni 1997 liar Tekniska Verken i Unköping levererat kyla tifl Universitetet i
Linköping. Kyla produceras med absorptionsmaskiner kopplade till fjäirvärmenälci. Under
sommarmånaderna finns spillvärme tillgängligt i fjärrvärmenätet, lack vare att
soufarbränningen är integrerad med fjärrvännenätet.
Energiverken i Halmstad
Absorprionsmaskinen från Garner liar lilumbroimd och vatten
som arbetsmedier, vilket är del vanligaste idag. Effekten uppgår
än @& länge endast till I MW.
När en absorptionsmaskin försörjer flera byggnader är det kunden
som själv forfogar över och äger nätet för det kylda vattnet. Detta
kan innebära an det blir svart för Tekniska Verken atl erbjuda
fjärrkyla till andra än stora kunder.
För närvarande diskuterar Tekniska Verken mod Akademiska Hus
oni leveranser av kyla (ill fler delar av universitetsområdet.
Därmed räknar man med att kunna öka den abonnerade effekten i
steg om 2 MW upp till 6 MW totalt
Figur 36: Installationsarbete vid universitete! i Linköping. Tekniska
verkens satsning på ffärrvärmedriven kyla har börjat. (Källa: Tekniska
yerkeis hemsida)
1 Halmstad har förstudier för fjärrkyla skett. Konceptet är att köpa spillvärme frön
avfall5förbränning och nedan driva absorptionskyhnaskiner genom fjänvärmenätet..
En grov marknadsundersökning har genomförts, men enligt Gunder Rönnqvist har del hela
gät! [ stå på grund av att man inte fatt något gehör tor sitt önskemal om att köpa spillvärme
från Halmstads Renhållnings AB.
6.2.3. Fjänfcylsystem baserade på frikyla
Svenges och troligen världens största frikyla-syatcm Finns i Stockholm. Framgångarna i
Stockholm har inspirerat till efterföljare. Först ut bland dessa blev Jonköping. Även i
Södertälje gär man i fnkyla länkar. (Stockholms Jjärrkyta diskuteras utförligt i del 1. Se också
Norrköping nedan.)
Jönköping Energi
När det 1994 beslutades om att förlägga en ny högskola iill centrala Jönköping, skapades
förutsättningar tor att infora fj ärrkyla i staden. Totalt uppskattades kyl behoven på "centrala
väster" till 5 MW, viltet bedömdes vara för lite for att fa lönsamhet genom art använda
befinrl iga vånnep Limpar,
**-

Frikyla frän den djupa Vättern lanserades som ett Onitan atemtiv. Exklusive
miljoner kronor.
Efter beslul i Vattendomstolen kunde fjärrkyla i Jönköping k#Mm den 1 deocmbe. 1996. En
2 MO m#K m, ^yii **i m ,& w M= *, ^, bin m*w» jin *
M^h mdm, tade väster och öster om Munksjön- AnKegmngen är tOLali dnncnsioneTäd
för atl klara ett behov om S MW.
Knnderna mE1nts genom direkt anslutning och eftersom mm använder ihkyla l.gger
temperaturen på ulgiende vatten nägol högre än i andra fjärrkylsyslem, pa K C.
krafhga vindar, som ofta pinar Jönköping norrifrån, för med sig varmt ytvatten.
Figur 37: Jönköping västerifrån med Vättern Ull vakter. Foto: Christian Kathm.
Eventuellt km det bli fråga om att använda akvjtarlager.
UndBrtancbdwiaiHSioDer har förts med en av Södertäljes större industrier lör att försörja
företagel med komfortkyla.
6A4. Fjänlcyla med konvrattionell kylteknik
traditionella kylmaskmer kan vara det enda alternativet.
Borås Energi
om 600 kW placerades ut Totalt beräknar man att det kan finnas ett expioaterban b^hov av
öMWkyiai hela "Borås.
-121-

Gävle Energi
Gävle Energi levererar kyla till domstolarna och till Gevalias kafferosteri Effekten ligger på
blygsamma 200 kW och for tillfållet ligger man lågt med expansionspianona.
Norrköping Energi
Norrköping Energi driver sedan våren 1995 fjarrkyla genom två anläggningar om 1:5
respektive 2 MW. Dessa förser Ericssonfabriker med kyla. Dessutom har man en liten
anläggning på 150 kW som förser biblioteket med kyla.
Undci 199K planerar man för ett större system om 4 MW i centtak Morrköpin^ som skall
baserar på frikyla frän Molala ström. Bland kunderna kommer förmodligen Akademiska Hus
och Holmenbyggama att finnas. Man kommer också att ansluta biblioteket till det nya
systemet.
Kylmaskiner för spetslast, och de befintliga for Ericssonfabrikema, bar alfa ammoniak som
köldmedium och de är levererade av STAL, Sabroe; Nordisk kyl teknik sam! Gram,
Sundsvall Energi
Fjairvarmcbyran i Västerås har utfört en förstudie angående fjärrkyla i SundsvalJ. I den
uppskattas att det finns ett totalt kylbehov i "stenstaden" (centrala Sundsvall) om 7,9 MW.
Det är tänkt att lägga en prodiiktionsaniäggning pä norra sidan av Selångersån IOT atl därifrån
distribuera såväf frikyJa, som kyla frän ammoniakkylmaskiner. Energin beräknas kunna
komma till 30 % från frikyla och till resterande 70 % från kylmaskmema.
Fjäirkyinätet skulle kunna uppgå till 1,3 km.
Södertörns Fjärrvärmeaktiebolag
Den 1 apnl 199S tar Södertörns Fjarrvärmeaktiebolag över värme- och kolproduktion vid
Huddinge sjukhus, ett av Sveriges största sjukhus.
EU flertal alternativ for kylproduktion har undersökts, men till sfut fastnade man for
traditionella ammoniakkylmaskiner. sam levereras av Sahroc. Total kylcffekt uppgår till
9,15 MW(3 050 kW styck).
(3mkring sjukhusomradet finns fler intressanta kunder och Hans Andersson vid Södertörns
FjärrviirmtakEiebolag räknar med att kunna teckna omkring 1,5 MW til] i näromrädet.
Södertörns Fjarrvänneaklicbolag är gemensamt bolag för Hnddinge och Botkyrka
kommuner som tillsammans har mer Un 150 000 invånare.

. Kana över Stockholm södra förorter, (fälla: Huddinge
-173-

Referenser Sverige
Samtal
Anders Björklund Eskilstuna Energi & Miljö AB
Lars Öberg, Graningeverken AB
Hans Bywaf], Gävle Energi AB
Gunder Ronnqvisi, Energiverken i Halmstad AB
Per Ödman, Helsingborg Energi AB
Stig Wikström, Jönköping Energi AB
Anders Henell, Tekniska Verken i Linköping AB
Thomas Nilsson, Lund Energi AB
Louise Trygg, Norrköping Energi AB
Torbjörn Larsson, Sundsvall Energi AB
Hans Andersson, Södertöms Fjärrvänneaklieholag
Börje Carlsson, Telge Energi
Sven Erik Lund, Uppsala Energi AB
Publicerade källor
Andersson. Björn, Fjärrvärmen utbyggdme

Värmepumpar och Fjänkyh i Vfcterfc. broschyr, Västerås Energi & Vatten AB, 1993.
Internet
http://ww\v.energi pcieborg.kc (^iöteborg Energi)
hltp://ww^Mnv.sydkraft,«»(Malmö Värme)
http: /Avww-norrenergi .se (Norrenergi)
http:/y^^MetaiisfcavCTken.lTnkppinfl,5e (Tekniska VcAen i Linköping)
-125-

6-3. Norge
Norges enda fjärrkylnät finns i Sandvika
fjäirkylsysteni var också Nordens förste.
Sandvika
BffirumS kommun, utanför Oslo. Detta
Sand vika ligger 10 km väster om Oslo. i Bferums kommun. I början av 1980-talel bestämdes
att Sandvika skulle byggas ut med omkring 300 000 m 2 kontor, bosläder och kommersiella
lokaler,
Mafslund Engineering fick uppdraget av Baserum energiverk att utarbeta en cnergilösning.
Valet föll på e£i system baserat på stora värmepumpar, med avsättning för både värme och
kyla. Under Sandvika går en av Oslos slörre avloppsvattentunnlar, där det orenade
avloppsvattnet rinner ner Till reningsverket i Slemmetfad i Aakei kommun söderut vid
Oslofjorden.
Distributionen sker genom oisolerade plasbär foi kyla och förisolerade rör för fjärrvärme.
Dessa är förlagda direkt i mark, ej i kulvert
1939 togs anläggningen i bruk och blev därmed Nordens första ijärrkylanläggning.
ProdukJionsanlaggmnen liggeri ett stort bergrum under Brerums sjukhus.
Data
! Produklion kyla
: Värmepumpar : Orena! avloppsvatten
• Eneigileveranä per år
i Produktion värme
i Värmepumpar Samma som ovan
i Energileverans per är
. Nätverk
•Fjänkylnal jOisoferade plasiriji
i Dimsnaron inmj
; Fjarrvannenål
| Föri&olcrad plaströr
1
Dimension (max)
-*r
2* 4,5 MW
2*7MW
70GWfi
_!_450mm
. 450 mm
t

Referenser
Publicerade källor
Jiavskjold M Heat Pumps in District Heating and Dvtwt CooHifg Sntentx, avhandling
1994:5 Universitetet i Trondheim - Norges Tekniske Hflgskole, Trondheim, 1994
Kristians, H Fjentvan»ednvne £en&utdeanlegg.. Fjemvatme RE-29/19M,
Fjemvarmeforcningen i Norges EnergiverkTorbund, Oslo, 1994
L L__ i i q.ukjd—n " '1" * " —^-t "^nnMCLada.
1993
Övriga skriftUga källor
energiverk & Hafslund Engineenng, Oslo. 19B
-ny-

6-4. Danmark och Finland
J Danmark och Finland sker en gemensam utveckling kring ABBs TkertnoNet-system.
Enstaka stora centrala kylanläggningar finns också såväl i Danmark som Finland. GencreElt är
man i Danmark mycket restriktiva från myndighetshåll med att bevilja tillstånd ior
komfortkyla avenergibcspanngsskäl. (Werner)
Helsingfors
I PitajänmSki i Helsingfors finns en av två ThermoNei demonstrationsmstallationer,
Helsingfors har ett av världens största rjärrvännenät och gott om överskottsvärme på
sommaren. Genom ^I-kommissionens projckL Thermie beviljades ABB Insiallaatiot Oy. 1,2
miljoner ecu för an utveckla ThermvNet vidare. Anslaget skulle användas för att uppföra tvä
utvecklingsprojekt; del ena i Helsingfors och del andra i Hcnung.
Enligt Anders Tväme finns det mellan 20 och 30 ThermoNel anläggninar i drift idag.
Enligt ABB Installaatiot Oy. är Helsingfors energibolag, Helsmgin Energia intresserade av att
sälja kyla genom ljän\'ämie Med DiennaVef-lösmngen skall man kunna åstadkomma en
tolalvtrkningsgrad om SO %,
TIiermoNet är egentligen ett luftbdiandlingssysiern, som i kombination med
absorptionsteknik alstrar komfortkyla av fjärrvärme eller annan dnvenergi vid måttlig
temperatur. Enligt ABB Installaatiot O>.. som marknadsför ThermoNet är det en
modulbascral system som koordinerar och förHiirai energianvändningen med avseende pä
värme, kyta och luftbehandlings
ThermoNel är en avancerad luftbehandlingsenhet. Enligt llokkanra et. al. (1996) #f.
utvecklingen pä absorptiunikyitekmken sådan att man når allt lägre drivtemperaturer
(omkring 70 Q C). WiermaNei kan dock användas även ullsammans med andra köldalstrare,
[ exevaporativkylning,
I Piläjänmäki har man installerat en ackumulator, för att minska storleken pä
absorplionsniaskinen, samt umybtja energin biätlre öve: dygncL I Ifelsmgfors. mer än i
Hemmg, kan del komma an ske en utveckling mot lokala slingor for ffarrkyla, där
absorptionsteknik och. ev ThermaNet är mttegrerade,
TkermoNet kvalificerar sig som fjärrvännedriven kyla, i hlen skata, men skall knappas! kalfas
fjarrkyla. Göteborgs ffätrvarmedn^-na absorp:ionsvaimepumpar är i betydligt större skala och
har lokala kylnäi kopplade till sig. (Se 6.2.2)
Herning
T Heming, en siad om drygt 50 000 invånare pä Jylland, finns det alltså också ett ABB
r^mfA^deniöiistrationsystem . Del har en blygsam kapacitet om 0,9 MWkyla. Temperatur
på utgående vallen är S°C och reiurtemperatur 16°C.
Referenser
Publicerad källa
Hokkanen, Veikki et. al., Internatianal Devdopmem in Energy and Environmentt artikel ur
Euroheat & Power nr 7-8,1996
Internet
http://www.abb• fi/fiins/rher_e.htm [ABB Tnstallaatiot Oy.)
-126-

6.5, Frankrike
Frankrike ST det land i Europa som har längst erfarenhet av fjärrkyla. Även ij ärrvännen är
relatilvt myckel utbyggd i Frankrike.
Karakteristiskt för den franska energimarknaden är det stora beroendet av kärnkraft.
Frankrike har mest kärnkraft per invånare i världen, endasl Litauen undantaget. Kärnkraften
.er landet mycket biltig elkraft. Nästan all Ijärrkyla är därför baserad på konventionella
kimm—wtjliim*W.,om dö*—1 WdaddtL Vmknkafbmnc-odimmmA.
tngeircration har hittills vant intressant, trots att företaget Tngen (se7.1.1) frän USA har en
fransk huvudägare genom Suez Lyonnaise-des-Eaux.
Energimarknaderna i Frankrike är och har varit statligt dominerade - såväl gas-, kol- som
elbolag har ägts av den franska staten. Det blev istället de privata valtenbolagen som först sag
en affärsmöjlighet i fjärrk>1tekmken.
ELYO dotterbolag Öl Suez Lyonnäise-des-Eaux, är världens absolut största aktör på
och i Malaysia genom förelaget CofreuY
6-5.1. Institutionella system
Enhet Delbcs & Vadrot (1997) ämH det Unnas tolv fjärrkyl system i Frankrike. Av &— är
åtminstone sju sä kallade institutiondia system, d v s ägare till och brukare av systemet ar en
ooh samma aktör. De finns vid flygplatser, industrier och v,d kanaltunneln. Ytterligare några
stora Institutionella system har identifierats utöver de som återfinns hos Delbes & Vadrot.
Aéroport de Bordeaux
IS°C när del retumeras till anläggningen.
Aéroports de Paris
Både vid Orly och Roissy, de två stora flygplatserna utanför Paris, finna ijarrkyla. Vid Orly
==*t effekten till 14 MW och vid Roissy till 21 MW år 1990. Fjärrkylnätcn omÄtiade 4
respektive \6 kilometer (Ducret, 1990). Produktionen sker med cenmfu&aikompressor-
nå det retumerade. Redan 1990 uppskattade Ducret att n,an vid 1995 skulle ha ett
^ärrkylbehov av IS respektive 35 MW, en si&a som lar stöd av RerteauxT som menar att
Aéroports de Paris har en toialt installerad kapacitet pä ^0 MVv,
Kanaltunneln
Världens längsta fjarrkyls^^tem har det kallats - det som ligger i tunneln -^—s^
under Engelska kanalen. Tunneln är egentligen tre tunnlar, två irafiktunnlar [ X
och en serMcetunnd. Varje rrafiktunnel har ett separat fl ärrkylsystem. Det I fcUKU *
som utgår Mn den Iranska sidan är 84,1 km långt och del som utgår Jran den U UHWtL
brittiska sidan är 109,1 km långt (Delbes & Vadrot) Eftersom kanalen är
omkring fyra svenska landmil bred mellan Dover och Calais inräknas
sannolikt returledningarna i dessa längdmått

Ägare till tunneln, liksom till fj ärrkylsystem et, är Eurotunnel som är ett publikt företag.
Två produktionsanläggingar finns alltså för kylproduktionen. Den på franska sidan ligger vtd
Sangatte och den engdsak ligger vid Shakespeare Cfiff. KyfefTckicn uppgär till 22,9 MW
respektive 28.2 MW. Det kylda vattnet håller en låg temperatur, bara 3°C.
Figur 39: Kanaltwtnein i genomskärning. (Källa. Eurontiinets hemsida)
Övriga institutionella fjärrk yl system
De tvä övnga institutionella som nämns av Delbes & Vak* är 1) det som finns vid IBM i
Montpellier, en siad som dessutom förfogar över ett kommersiellt irän-ky]system 2) det som
finns vid Villepinte Parc des ^positions, ett ustäilningskomplex norr om Paris i närheten av
Roissyflygplaisen.
IBMs system skall ha en kyleffekl om 13 MW.
Villepinte Parc dos Expositions omfattar 164 000 m2 utstälmingsyta. Uiställningshaälarna
färdigställdes 1982. Kylsystemen omfattar 24 MW och ea 13 km ledningsnät.
Intressegrupp för långsammare freonavveckling
Enligt Christian Berteaux vid Climadef har några av ägarna lill stora
kompressorkylariäggninar gått sammans i en intressegrupp £Ör att påverka politiken med
avseens pä miljöpåverkande köädmedier.
I denna grupp ingår ytterligare företag, ej tidigare nämnda, som driver egna stora
institutionella fjärrkylsystenr
• Maira (försvarsmateriel^ 8 MW
• Kodak, 20 MW
• SGS Thomson (elektronik), 21 MW
6.5-2. Kommersiella ijänfcyfsy^em
De fiesu och största kommersiell tjärrkylsystemen i Frankrike finns i Paris, Därför 'finns de
med som utförligare fallstudier i del 1 av denna rapport.
-130-

I Lyon finns ett islagerbaserat 1}ärrkylsystem. DcL dnvs av förelaget Pmdith, Total effekt
uppgår till 36 MW och islagret har en kapacitet på 30 MWh.
Pradiths islagerbaserade system kom igång 1994 och har sedan dess kyls kontorsfastigheter
(400 000 rrf) i centrala Lyon. Kapaciteten vid toppbelastning uppgår till 36 MWVfl,
NäM *T 10 km med ett tiotal undercerrtrater installerade, rardiameler mellan 150 och
600 mm, fyra pumpar med en total kapacitet på I 200 m 3 /h.
Det blev Balnmore Aircoils (se del t) belgiska dotterbolag som levererade och installerade ett
islager hos Prodith när man 1993 behövde utöka kapacitelcn på fjärrkylnätet med omkring
I detta islacer används interna! mdt, vilket innebär att en varm vatten-glykol läsning
cirkuleras i de istäckla Törern, vilket tar isen att lossan frän kyWmgoma. Varmeövergången
till det nollgradiga omgivande vattnet förbättras genom luftinblåsmng, som far vattnet att
rörars om. Temperaturen på vattnet som lämnar islagcrtanken varierai mellan OX och 3"C
Enligt Berteaux skall systemet idag (1997) ha en effekl på 50 MW,
Wlontpeliier
1 Montpellier finns två fjärrkyl system; det ena vid IBM Centre rOeh det andra i centrala
Montpelher. Det cenlralt belägna drivs av SKRM (Société dTquipment de la Region
Montpellieradnc).
Total effekt uppgick enligt Carpentier & Flechon (1989) till 12,5 MW** Produktionen sker i
fyra centrifugalkompressormasVinei. Längan på nättL rar då omkrrag 1 km och antalet
abonnenter uppgick till 17 stycken. Temperatur på det ulgående kylvat.net var fiCodi
retjnemperacuren hamnar mellan 10 ocb 11 Ö C Encrgiforsäljnmgen uppgick 19S9 till
Idag är kapaciteten uppe i 24 MW enligt Delbes & Vadrot.
Paris
J Paris finns tre fjärrkyllrjretag; Climespace i centrala staden, Climadef och Suclim som ar
verksamma i I.a Défcnse nordväst om siaden.
I del 1 av rapporten behandlas dessa fEfretag och deras sysiem närmare.
-131-

Referenser
Samtal
Christian Berteaux, teknisk direktör, Climadef, maj 1997
Pascal Höger, verkställande direktör, Climespace. maj 1997
Publicerade källor
CarpenJier, Pr & Hechtm, P, Le réseau Hellos åMompeher, Réseaux & Chaleur No. 4,1989
Delbes, J & Vadrol. A.. District Coolmg Handbook, European Marketine Group DistTict
HeatinjfandCooJing.NanLcnre, 1997
Ducret, M, Réseaux thermiques 'Aéroporis äe P&ns'. Réseaux el Chiileur No 5, 1990
Internet
http: ftwwv.: euroEunitel coni (Euroiunnel)
-in-

6.6. Tyskland
I Tyskland har intresset för fjätrkyla ökat kraiiigt under senare är. Det är framförallt den
väimednvna absorptinnstekniken som är akweli i Tyskland p g a höga elpnsex och utbyggda
ljarrväimesysteiri
Redan Vk 1960-talet inooduceiades ijarrkyla i Tyskland I ett kontors- och industriområde
utanför Hamburg.
Den intressantaste utvecklingen idag sker förmodligen i Berlin, där området kring Polsdamer
Platz bebyggs igen efter återföreningen och inför parlamentets flytt frän Bonn.
Hamburg
Tysklands första ijärrkylnäi uppfördes redan pä 1960-talet i Hamburg genom Hamburgische
Eféktinctäts-Werke AG (HEW). 1998 hade mm en kapacitet närmare 5U M#- Hamburgs
fiärrkylsystem, son: finns i Geschäftsstad! Nord (Ciiy Nord) levererade för första gängen
1*6* och det finns paralleller till ijarrkylsysteniet i La Dcfense i Paris.
var anslutna.
Ett flertal stora utbyggnader har skett ouh idag ar kapaciteten uppe i närmare 50 MW Den
övervägande produktionen sker med elektriska kompressorkylmaskiner.
Berlin
1 tertn utvecklar Bérliner Kraft- und Licbt (BEWAG) ett fjärrkylsyslcrr, för området knng
Potsdamer Plaiz 1 en studie genomförd av Teknik universitetet i Berlin uppskattades
kylbehovet ho? fastigheterna i västra Berlin, som redan är ansJuma t,ll rjärrvamionaTeL Ull
omkring 90 MW,
FörnärvaTande(1997)ärkylbcbo^^
att kylbehovet kommer an ha nått omkring S5 MW vid del föreslående sekelskiftet,
I_^t^«dT,h.W.,.M,..hWiMm]EAmodi^lWml»,ummi&^iT#Wl
har man utvecklat absoiptionskylproccssen. BEWAG ^marbetcr med Entrope S,A. (se yven
Övriga Tyskland
Ytterligare nio orter har eller planerar att inför fjärrkylsystem.
Dessa är:
• Bayreuth - skmvkompressorbaserat syslem med en kapacitet på 3.3 MW.
. Chemnitz - sWen benämndes tidigare Kari-Marx Stadt, Fjärrvarmednvcn kyla med en
kapacitet på ea 6 M\V. ^
• Dresden - Dresden Elektricitä! und Femwärme Gmbh är Imvudman ror Ijankylan i den
före detta östryska staden. Totalt skall det här finnas 6 absorptions- och
adsorptionsmaskmer med en total effekt pä 2T9 MW.
. Dusseldorf- Stadtweike Dusseldorf skall starta fjärrkyla med absorptionsmaskiner. Man
samarbetar med Tekniska universiteten i Munchen for att ta fram en effektivare
absomtionskylmaskin. GEA Luftkuhler heser det tillverkande förelaget.
. Mannhcim -staden som ligger mellan Frankfurt och Stuttgart har ett Ute! fjärrkylsystem
om 1 MW Produktion sker bäde med absorpiions- och kompressorkylmaskmer.
. JLjuiläw.m,—,.TT.,= 1,T,mWmW71-y-^f^*"*^**^^"^
da

Referenser
Publicerade källor
Delbes, J. & Vadrot. A., District Cooling ÄoW^pÄ, kuropean Markeimg Group DiatricE
Hsating and Coohng, Nautem-e. 1997
Donmann, D.T Die Femwårme- wulFernkfflteversorgting in der Freten Hattsestadt Hamhurv
Hamburg, 1994 ' *'
Övriga skriftliga källor
Klimmer, L. & Haziak, Dr S., Kälteata Wärme- Kin neuesAnwendungsgebietfiir die
Fernwäme in Dresden, uppsåt
Internet
http://www.Iiew.de (Hamburgrscht Elekrriciläls-Werke AG)
http r//www. swJ-a^ .de (Stadtwerkc Diisseldorf AG)

6.7. Italien
I Mien finns minst &n Q^rrkySsystem. Det största av dem finns i Vicenza och är speciellt (lä
dess prnnärencrgi är gcotermi&k.
Vicenza
Under staden Vicenza, som ligger nedan Dolomitema mellan Venedig och Verona finns en
fh energiresurs i forma a\ m underjordisk sjö. Geotcrmiska förhållanden gör att %on haller en
Temperatur på 67°C. vilket är något för lågt för att vara direkt användbart för uppvärmning av
fastigheter.
Med värmepumpar hojs temperaturen på fjarrvärmevatftiet till M"C under vinterhalvåret. På
sommaren reverseias systemet och samma nät kan utnyttjas för an förse Vicenza med
fjärrkyla vid 6°C
Den underjordiska sjön ligger på 2 OQG melers djup, och påträffades i början på 1980-talet &
man sökte efter olja i området.
Uppdraget att utveckla en fjärrenergilösning utifrån dessa unika förhållanden gick til] det
lokala energibolaget ATM (Aziende Industriau Munkipatizzate).
Den första brunnen till sjön var färdig I9S3. Mellan 19S8 och 1991 uppfördes fjärrvärme- och
ijarrkylsysiemeL
Övertrycket i Sjön räcker från 2 150 meter till 23 meter under markytan, varför nedsänkia
pumpar pä 150 meters djup behövs för alt leverera det heta vattnel upp till markmän.
Vattendomen medger att AJM pumpar upp 577 000 m : per år.
fiärrvärme- och ijärrkylnätet är 7,4 km långt och det är samma nät som umyt^as för båda
rwttidictema. Ett tredje rör för tappvaimvartmvärmning finns ocksä. För detta andarna! ar del
6TC varma vattnet från den underjordiska sjön lagom varmt. Knappt 100 abonnenter finns
till systemet.
fjärrenergisystemet har tre driftlägen (utöver frfvärme):
• 90°C/ 65"C (ut/retur)
. 75°C/50°C
. 6°C / 12°C
investeringskoEEnaderna uppgick till motsvarande 5 miljoner USD för värmepumpar och
övrig produktionsutrustning, 2,6 miljoner USD tor nätet och omkring 2 miljoner LSD for
abonnentcentralirma
Total faslighetsvta som är ansluten till systemet (for uppvärmning) uppgår till 1,2 miljoner
handlar om stora kommersiella fastigheter.
Systemet logs i drift 1992. Största kund är Saint BarLolo sjukhuset
-135*

i Produktion kyla
j Vajmcpumpar i El- eller gasmotordrift 13 g%# MW
i Produktion värme
iVäraiepumpar : Samma som ovan J "j i 6T5 MW
jGaspannrr i '__ 3 x 5,S"MW~
• Gasmotor iBr drivning av VP '; Värnipåiervmniiig ~~; 1 * 233 MW
Övriga italienska fjärrkyl system
Enligt Delbes & Vadrot (1997) finns vid Bologna Universitet ett fj ärrkylsystem baserat på
absorpTionsvannepuinp, Effekten uppgår till 2 MW. Energi hämtas frän fjärrvårmesystemei.
T Genova finns ett liknande system med motsvarande effekt.
T San 1'ellegrino, Regio Emilia fmns ett något större fjärrkylsysfem som använder bflde
absojptionskyJa, kompressorkyla och värmepumpar. Total effcla skall uppgä till 23 MW
Samma författare hävdar att det finns åtminstone 6 fjärrvåtmesystem i Itahen som ger upphov
till kyrproduktion med alisorplnmsmaskiner.
Referenser
Publicerade källor
Delbes, J. & Vadrot, A., District Cooling Handbook, European. Maiketing Grunp District
Heatingand Cooling, Nanterrre, 1997
Leoni: P., GeothermalDistrict Heatingand Cooling in Vicenza, Italy, GHC Bulletin, 1995
Leoni: P., Chaitffage géolhermique el refroidmernent a distance å Vicenza (Italie), Réseaux
et Chaleur No 16, 1992
-Uf-

6.8. Portugal
Portugal är en av Europas snabbast vSxaned ekonomier. Under 1998 halts världsutställningen
i Lissabon. Världsutställningar brukar leda till introduktioner av nya tekniska lösningar i
värdlandet. Del var till exempel vid världsutställningen i Osaka 1970 som fjärrenergi
introducerades i Japan
Climaespaco
Området kring Expo '98 bebyggs med nya fastigheter som
kommer au erhålla kyla och värme fr An företaget
Clunacspacfl,
Genom espertis hämtad frän franska Climespace och
amerikanska Trigen, bada ägda av JILYO (se 6.5 i denna
del), har Climaespavo tillgång till avancerad
fjärrkylteknik. Företaget ägs dock av del privata
portugisiska RAR Ambicnte som Tillhör Rcfinanas de
Acucar Reunidas. ett sockerbolag.
Anläggningen som skall förse Expo "9#
mert fj ärrenergi är en sa kallad
trigeneralion-anläggmng, dvs en
anläggning tor samtidig produktion av
elektricitet, värme och kyla. En gasturbin
ger upphov till elkraftproduktion ocfe
avgaserna kan utnyttjas för värmeändamål
och i ab&oiptiorjsmaskiner för att
producera kyla. (se 7.1.1)
Figur 40. Installationsarbete i Chmaespa$os anläggning i Lissabon, (Rälfåi &A& Ambienttir hemsida)
Anläggningens kapacitet kommer att uppgå till 12MWk,la frän skruvkompressormaskiner
(direkt- och/eller el dnvna pä gasturbinen) samt 10 MW^ Iran absorptionsmaskiner som
crhåläer sin pnmörenergi frän avga^väimen. Ronde^orkylnmg skermed fiodvatten från floden
Tage. (Ddbes & Vadrol)
Ett naturligt skiktat kylvattenlager om 15 000 m ä skall också instaHeras för att jämna ut
belastningen på pro dsukti ons systemet
Referenser
Publicerade källor
Delbes, J. & Vadrot, A., Distria Coolirig Handbook, European Merkeling Group District
Hearing and Cooling, Nanterrre, 1997
Internet
http://www.portugaloffec,com/rar/ (RAR AmbJente)
http://\v\^v.rar.pt RcJrnanas de A^ucar Reunidas, SA
.137-

6.9. Övriga Europa
Ytterligare några länder i Europa har ijärrkyla enligt Deltes & Vadrot (1997)
• 1 Liechtenstein finns sedan 1973 ett fjärrky t system med en kapacitet om 6,5 MW.
• I Linz i Östemke skall det finnas ett fjärrkylnäl.
• T Storbritannien finns utöver kanattunneln (se 6.5) öven fjärrkyla vid Heathrows flygplats.
• I Spanien skall del finnas dt någorlunda stort frän-kylsystem i Barcelona, närmare 6 MW.
Ytterligare ett lär linnas i Valladolid i norra Spanien
;• I Holland finns ett stort antal absotplionsmaskmer insalJerade Ebrkyländamål.
Referenser
Samtal
Sven Werner, FVS tFjärrväTTnebyrän), februari 1998
Publicerad källa
Delbes, J. & Vadrot A., Disrrict Cooling Nandbook, Eurouean Marketing Group Disoict
Heating and Coobng, Naniorre, 1997
-W-

7. NORDAMERIKA
Fiärrkvla i Nordamerika finns till absolui övervägande del i USA. I Kanada har ijaTrenergi
haft det svårare att A fotfäste. Ett antal förstudier for fjärrkyla har dnck skett även i Kanada
och några av de amerikanska företagen har etablerat ijiirkylvcrTfsamheter även i SaiWa.
7-1. USA
USA har efter Japan fk#antd tamrnersidlt drivna fjärrkyl syslem I de flesta fall drivs
fjärrkyiföretasen som jouii-ventiires mellan något lokalt energiföretag och en
fjäirkylcnti-eprcnör. Nästa ailnd iinns ett el- eller gasboteg inblandat.
Fjärrkyla ses verkligen som en kommersiell möjlighet i USA, men filosofierna för hur man
bör bygga upp ett fjärrkylsystem varierar (se även dd 1>.
Eftersom många fjärrkylforctag är engagerade på flera orter har indelningen tor USA sket! pl
basis av företags istället tor geografiskt. De mest betydelsefulla företagen presenteras först. I
slutet av denna delrapport finna en sammanfallande lista där uppdelningen är geografisk.
7.1.1. The Energy Network
Sedan I96t finns ett fjärrvärme- och tjärrkylasysiem i Hartford, Connecticut, som dnvs hdl
pä kommersiella grunder. Fjärrkyla pä kommersiella grunder uppstod i Hartford. System som
det , La Défense utanför Parts, det i Hamburg (City Nord) och även det i Ccntnry City i W
Angeles projekterades vid ungelar samma ndpunkt3 före oljekriserna.
The Hartford Steam Company
Hartford Steam Company (HSC). dotterbolag till det nyligen bildade Tne Energy Network
(TEN), liar sedan starten 1961 expanderat och har idag ett sextiotal kunder.
Den totala ytan som försörjs med fjärrvärme och/eller fjärrkyla nppgar till väl över en miljon.
kvadratmeter. Total effekt för kyn.ng ligger pa 112 MW. Största utnyttjad effekt uppnåddes i
juli 1997 med 88,4 MW.
1 Hartford finns den nägot ovanliga konstruktioner, att HSC både producerar kylt vatten (och
fiä-rrvärmevatten) i egen regi och dels köper irår. andra producenter. Ånga och kylt vatten
Ångan kondenseras till helt vatten av HSC gen pumpa* ut i fjiärrvännesystemel.
Ett annat kraftvärmeverk i centrala Hartford - Downtown Cogeneralion Associates - säljer
a** ån* och ky*t i**, hUBSC. GsWmai på 4L1 WWM^JjE-n^k—P"
(prhfä%}^hw!^%#^ a* drift ock udkddi ]i&dk*dk=b,«,,i,dqi"iai! T3»
Connecdcut Light and Power Company, Bada kontrakten, el och Éjärrenergi, löper p& 20 ar.
LTtöver dessa anläggningar, som Eill slor del ägs av andra aktörer, äger och driver HSC en
egen eentral produklionsanläggning.
eöektti!lsKottpål77

The Energy Network
The Energy Network (TEN) bildades 1982 ocli äger bäand annat:
• Hanford Steam Company (HSC). fjärrvärme- och Cjärrkyla-leverantör i Hartford
• TEN Transmission som är delägare i Ircxmois Gas' distributionsnät
• ENServe Incqiporfited, som erbjuder rfnfl- och underhållstjänster för energisystem
CTG Kcsourccs. tac
Coimecucui NeeuniHjas C«p. TTic T-ncigy Nctweifc
Hänförd Sieum Ccmpam
Figur 41: CTGi 01 gdmsatio/is^truklur
- TEN 1 imumiHlcfi
— ENSovc. Incu
TEN är den avregleradc delen av CTG Resources. Den största delen av CTG Resources
verksamheL är koncentrerad till Connecticut Natural Gas Corporation, stan har ile flesta av
sina 140 000 kunder i Hartford, New Britam-området och Greenwich.
Organisationsstrukturen där HSC och TEN ingår ser således ut som för de flesta andra
fjärrkyla- och fjärrvänneÉöretafi i USA.
Referenser
Publicerade källor
The perfect match: Combined cycles and district heunng/coojmg^ Power. April 1991
Internet
http: // www-ctgeorp. com (CTG Resources, Inc.)

7.1.2. TVigen Energy Corporation
Trigcn Energy Corporation (Tngen) presenterar sig som ett "thermd sciences company"\ Man
utvecklar, äger och dnver kommersiella ijärrenergi- och kraftvärmcsystem pä en slott antal
plåtset i USA. (ett av Trigens sySEem behandlas utförligt i del 1 - Chicago)
~ ^ I Genom ston kunnande inom tillämpad termodynamik och kraft- och
~ ^ ^ ^ värmeicknotogi och ctl fokus på bränsleutnyttjande. har företaget Lyckats
^jBtj uppnå högre bnWsvcrkningsgrad än i konventionella
^NTjy krafbvänneprocesser.
TRIGEN
Trigen kombinerar bafl- och väimeprodirtaion och ucoiylljar dessutom
spillvärme för att producera kyla. Det är detta som företagel kaJlar
trigeneration. Elektricitet blir i trigencratiofnnaskinen snarast en biprodukt och kan användas
för driften av anläggningens övriga maskiner. Eventuell kan elöverskonei säljas. Den
termiska energin är således oftast huvudprodukten, antingen som värme eller som kyla.
Företaget har omkring 1 500 kunder, 23 produkfeonsanläggnmgar (1997) pä 13 orter. Bland
kundema inkluderas såväl Industrier som allmännyttiga energiföretag, universitet som
sjukhus, kommersiella fastigheter och konlur som bostadsområden.
Företage! är börsnoterat och majoritetsägare är det franska multinationella Suez-Lyonnaise
des Eaux, genom dess dotterbolag ELYO.
Strategi och framgångsfaktorer
Enligt årsredovisningen 1996 är Trigens tillväxtstrategier att
.•• utvidga befintliga energisystem och anslula fler kunder
• köpa upp energiföretag och/eller deras energisystem
• utveckla befintliga system och lägga till fler tjänster
• utveckla nya fjärrcnergisystem och fristående kraftsystem där Trigens teknologi och
expertis utgör en konkurrensfördel.
Trigen har expanderat myckel de senasle aren. På fyra år har tillgångarna trefaldigals och
inkomsterna öka, fyra gånger. Tngen identifierar följande skäl till företagels framgång och
tillväxt på senare är:
• Skalekonomi i fiärr energisystem. Med delis menar Trigen effektivitet i utrustning,
arbetskraftskostnader, sammanäagringseiTekter 11 i nätverk, specialisering och kunnande.
Trigen menar att dessa skaleffekter ensamma kan kompensera lör de stora
investeringskostnaderna i ert fj ärrenergi system.
• Stabil kundkrets. De flesta kontrakt löper från fem är och uppåt. Detta ger säkerhet i
intäkter.
. Tekniska Innovationer och optimering av anläggningar. Tngen har utvecklat datorstödda
drifUedmngssystem, som också ger information om produktionskostnader. Patent har
godkänts for delar av tri generation -teknologin och for till exempel vattentillsatser som
sänker fryspunkten. En standardisering och modulariscnng av tr[generation-maskinen
driver ner kostnaderna.
. Naturliga inträdesharriårer. När väl ett Ijarrenergisystem finns på plats är
inrjädesbamäreraa pä marknaden mycket stora. (I Chicago mötte Trigen dock konkurrens
av en mycket kapitalstark motståndare i Unicom som snabbi etablerade ell {järrkylanät.)
"Alla kunder efterfrågar ej toppeffekt samnögL

• Bitet gitaxor. Tngens taxor är uppbyggda (or att återspegla förlagets energikostnader
(som utgör 50% av driftskostnaderna). Taxorna måsie förbli konkuirenskraftiga, eftersom
nian inte är ett monopolföreiag.
• Miljöförbättringar. Eftersom bransieutnyttjandet är "högre, blir också utsläppen per
producerad kWh mindre. Delta är attraktivt för tillståndsgivande myndigheter 1 och kunder
som är mana om en god miljöprofil. Bätire branslcutnyttjande minskar också Trigens
kostnader for rening och avfallshantering.
• Entreprenörer i lednuiger). Företagets toppskikt består av ledare med Stor erfarenhet inom
fjäirenergi och kraftvärrnebranschen.
T]ti dessa framgångsfaktorer kan också läggas att fjäirenergi efter kalla kngets shit är politiskt
mer attraktivt, (Under 1950-taiet kopplades fjärrvärme mop med socialism i \issa kretsar i
USAJ. Det har under en längre tid funnits en stark "outsourcingtrend" i OSA, som iiamjar att
drift och/eller produktion av värme och kyla läggs ut. Den internationella rreonawecklingen
leder också till atE kylmaskincr måsie ersättas tidigare än de annars skulle ha gjort.
Trigenerationtekniken
Ti genera tionmaskinen är en patenterad VombmaHon av tidigare kommersialiserad teknik.
Tngen har installerat fem tngenerationmaskiner i USA. En finns r Tulsa, en i Oklahoma City
och tre finns i Chicago hos Tngen-Pcoplcs (EC avsnittet om Tngen-Peopäes).
En typisk ni generation maskin består av en 1 050 kW Turbomeca Makila gas turbin, en
533 kW Siemens induknonsmotor/generalor, en 1.9 ton/h Maxim ångpanna med
värmeåtervinriing, och en 7MWFrickarnmoniakky]niaskin.
När kompressorn i kylmaskinen kriäver mer kraft än vad trigenerationmaskinen formar
produ^ra mäste en del el till Siemensmotorn importeras utifrån. Om å andra sidan
kompressorn inte kräver all cl som trigeneration maskinen producerar, tan överskottet
användas for drift av andra maskiner i anläggningen. Detta gör tri generationmaskin en mycket
flexibel
Med maskmen omvandlas mellan 90 % och 93 % av naturgasens energi innehall till användbar
energi. Man kan dock notera an verkningsgradsbegreppet ime är det man brukar använda för
värmepumpar odi kyimaskioer, utan istället använder man värme-, respektive köldfaktor. Om
även kondesorvärmet skulle nyltiggjorts i for t.ex fjärrvånneänuamål skulle tngerserattonmaskinen
med Tngens sätt att räkna överskrida 100 %
Eftersom ni generationmaskinerna är sä energieffektiva går de som baslast i systemen.
Sommartid tas mest energi ul i kylmaskinema och vintertid används elkraften mer för att
driva andra maskiner, som pumpar och fläktar.
Produktionsanläggningar och platser
Pä nästa sida finns en översiktlig tabell över Trigens olika produktionsanläggningar. De som
omfattar fjärrkyla, Chicago, London Ontario, Nassau Counly, Oklahoma City, Troiton och
Tulsa, redovisas utförligare under egna avsnitt.
Tngens totala energi produktionskapacitet uppgår till 4 200 MW. Av dctla är vänneeffekten
direkt jämförbar med Stockholm Energi (3 400 MW), medan kyteffekten är ungefär tre
gånger så stor. Tiigens kapacitet fördelar sig pä värme (85%), d (8.5%) och kylt vatten
(6,5%). Således har förctygcl en tota] kapacitet för kyh välten pä ca 275 MW.
Ett annat nyckeltal iir längden pa distributionsnäten. ToEalt uppgår dei till mer än 220 km.
Störsla delen av dessa nät länns på plals och har köpts upp av Tngen dä befintliga sysiem
förvärvats .
M

Om produktiansanlaggningarna km &* generellt sägas att avgasv&met frän "gasturbiner OC#1
dieselgeneratorer återvinns för vidare elproduktion genom ånglurbmer, Ibr varmeändamaL
och/eller för produktion av kyla.
Genom att producera tvä eller tre nymgheter mod samma bränsle, uppnäs mellan 50% och
93 % briinsleverkningsgrad. Ett normali kraftverk i USA har en bräiulevetkningsgraa pa
omkring 33 %*
En av Trigens principer vid dimensionering av produktionsin teringarna är au anläggingen
skall kunna nä upp till toppbelastning på viiimesidan, även om den slörsta individuell.
enheten är ur bruk. Detta ger hög leveranssäkerhet Nackdelen är höga kapitalkos(nåder och
överdimensionerade väimeanläggningar.
Trigens produktion (1996-12-31)
Vid alla anläggningar produceras värme, antingen som ånga eller hetvatten En del
värmeenergin används i produktionen av kyla, men den ***** övervägande delen levereras
till kunder (ibland för lokal produktion av kyla genom absorpuons maskiner).
Vid lio av anläggningarna produceras elektricitet. All el används antingen internt för driften
av anläggningen eller sSljs till det lokala elbolaget. Ännu är Tngen inte verksam, på någon
ImL Oty, WTri#=#MnnmmWm, Ak Wedbd^M^ Wn? ***T%
Policies Act (FIMPA) , Detta innebär an Trigcn på dessa orter har möjlighet att leverera el tiU
stomnätet, men mie direkt till kund. Detta är en viktigt öppning för Tngen på en Samtida
ytterligare avreglerad elmarknad.
Vid = av anläggningarna. Chicago, London Ontario, Nassau County, Oklahoma _C%>
Trenlon och Tulsa, producerar Trigen kylt vatten Antingen inkluderar Tngen kylmaskiner ,
etablerandet av en produktionsanläggnmg, vilket innebär eget ägande. Eller sa leasar Tngen
lisingalternative. kan Tngen etablera fiäffkylasystem med minskade kapitalinsatser. Idag
Wcr Trigen kylmaskinema i London, Tulsa och , Oklahoma City. Alla kylmaskmer . ^sau
Coun:y leasas T Oii^ago och i Trenlon ar del en kombination av ägande och leasing.
Konkurrens och nya projekt
Tngen menar att det t* finns mänga konkurrenter som ägnar sig åt integrerade
energisystem med leverans av både värme och kyla {ibland också el). Den huvudsakliga
konkurrensen uppfattar man vara potentiella kunders valmöjlighet att duva värme- och
-143-

kylanläggningar p& egen hand. Detta val uppmuntras ocksä av de lokala råvaruleverantörerna
och leverantörer av utrustning 50m värmepannor och kylmaskiner.
Pä två orter, Chicago och BaJämore,.konkurTesar lokala energieverantörcr med Trigen genom
avregleradc dotterbolag,
Trigen konkurerar numera även direki med stora elleverantörer om utveckling och etablermg
av kraftvärmeverk. Tidigare har Trigen fokuserat på fjäncnergisystem med mänga kunder.
varvid baftvätmcanläggningar har etablerats 1 tiit bebyggelse, eftersom fjärrvärme och
fjäTrkyla kräver hög densitci av vämie- och kylbehov. KrafhräTneanläggningarna hor dä
också blivit mycket mindre än vad som varit bruklig storlek for att kvalificera stg for
undantag frän PURPA. Trigen väljer att aktivt söka projekt där el blir en biprodukt av effektiv
produktion av värme och kyla.
Under 1 [J96 sökte Trigen också samarbete med elbolag, for att lättare kunna komma m på en
avreglerad elmarknad 1 framtiden.
Federal Project Division
i september 1997 meddelade Trigen att man bildat en ny division inom företaget. Federal
Project Division, som förläggs til] Baltimore, Maryland.
Divisionen bildas som en följd sv att Trigen och Viroti, etl belagt dotterborlag till
kompressortillverkaren York Jhtematinnal, tilldelats ett kontrakt på 150 miljoner dollar for
Department of Dcfense (DOD). Trigen skall leverera såväl el och värme som kyla.
Den nya divisionen skall söka energieffeknviseringsprojekt hos de federala myndigheterna i
USA. Tngen anser att detta kräver särskild kompetens, och man gar därför också ihop med
Viron, vars kompetens ligger på användarsidan, framförallt när det gäller effekmdsering av
belysning och elektriska motorer, luftkonditioneringssytem, system som gör hus "smarta 11 och
dylikt. Därmed tar Trigen ytterligare ett steg mot att bli total leverantör av energiljänster
Federal Project Division skall söka kunder som DOD, Hnvironmenta! Protechon Agenqy
(EPA), Tsational Aeronautics and Spaee Administration (NASA). Genera] Scvices
Administration (GSA) och Liknande myndigheter.
Thomas Gasten. VD för Tngcn, sade:
1 The Trrgen-Viiön paitnership has the cjcperience and expertise to address every aspecE o! wnrk
included in the federal cnergy savings pcrfomiaiEce conlracl and makes a win-win for our custojners
änd boib compamrs."
Inner Harbor East, Baltimore. Mar yl and
Trigens framgångar i Baltimore förnätter och i september 1997 kunde man också meddela att
företaget utsetts Jill totaleverantör av energi för Inner Harbor Fiasi projektet i centrala
Baltimore. Uppdragsgivare ar H&S Properties Development Corporation.
Trigen skall bygga en central energianläggning som omfattar 35 MWhlo och 26 !MWyännEr T
området byggs en hotell om 750 rum, the Wyndhani Hotel, kontorsfastigheter, ett
nojeskomplex med biografer och restauranger och ytterligare ett hotell om 20U rum. Trigen
värderar ordern till 150 miljoner dollar i intäkter per är.
El kommer oekså att kunna levereras direkt till kunderna om staten Maryland godkänner
Trigen Baltimores VD James J. Abromils säger:
"This is a highly signtfkant prqjcrt for us in that ii \vi\\ enable os 10 offer dectricty to the
tenanis of Inner HaThnr East when Custoraer Choke is passed by fhc Sate Legisäature. 11

TrigeD Cinergy Solutions - Cincinatti, Ohio
I februari 1996 erhöll CineEgy, ett ges- ouh elbolag i Cincinatti Ohio, koncession på att
utveckla och driva ert fjärrkylanät i centrala Cincinatti. Dotterbolaget Cinergy Cooling
Corporalion bildades.
1 augusti 1996 meddelades att byggstart skulle ske inom en manad. Den första
produktionsanläggningen skulle lokaliseras till Fourth and Walnut Centre i centrala
Cincinatti. Man räknade med au kunna leverera kyla Ull de första kunderna under säsongen
im.
Investeringsbeloppet i denna törsta del av Cincinattis tjärrttylasystem beräknades uppgå till
28 miljoner USD. Samtrdigt planerades den fortsatta utvidgningen av nätet till andra delar av
de centrala affårskvarteren.
I december 1996 meddelade Trigen och Cinergy att den fortsatta utvecklingen skulle ske
gemensamt i ett joint-venturc. Tigen-Cinergy Solutions.
Båda företagen är beredda att satsa 100 miljoner USD t utvecklingen av gemensamma
projekt, vilket kan betyda investeringsbelopp om ca en miljard USD.
När del gäller fjaYrkylnätet i Cincinatti hade man i december 19% fått avsiktsförklaringar om
anslutning från 16 kunder.
Trigen-London
London, en siad i Ontario, ligger mellan Lake Iluron i norr och Lake Brie i söder, halvvägs
mellan Detroit och Toronto. Staden hade 1991 omkring 330 000 invånare,
Trigen kom till London 1989 då företaget köpte Cities Heatmg Company, Londons
fjärrvärme! everantör Tngen-London förser ett hundratal byggnader i slädens centrala delar
med fjärrvärme och fjäirkyla.
Fjarrvännckapaciteten uppgår till 55 MW och fjäirkyäakapaciteten är5 MW. Det totala nätets
längd #r omkring 9 km.
Monopolioretagets makt
1996 arbetade Trägen-London fram ett avtal med den lokala eldistributören, London Ilydro,
om att investera i en krafivärmeanläggnäng. Kraf[värmeanläggningen på 3 MW,i installerades
och sedan oktober 1996 levereras el ull Tandon Hydro, motsvarande 1 % av eldistributörens
"försäljning behov. Resterande kraft kommer frän provinsen Ontarios monopol leverantör pä
elkraft, Ontario Hydro. Ontano Hydro ar Nordamerikas största elproducent med en kapacitet
på 34 000 MW.
Tiigens strategi att samverka med lokala energibolag visade sig i detta fall vara en
rmssbedömning. Ontario Hydro satte hart mot hårt visavi den lokala distributören London
Hydro och krävde att London Hydro skulle dra sig ur affären med Trigen.
Avtalet mellan Trigen-London och London Hydro varpå 20 är. Del innebar att London Hydro
gick in med 27% av investeringsbeloppet för kraftvärmeanläggningen. vilket motsvarar
1,33 miljoner dollar. Kraftvämieanläggningen lokaliserades till 'Ingens värmeverk, eftersom
den producerade ångan las tilhara av Tngen-London för fjärrvärme- och fjärrkylaändamåi
Avialci var viktigt för Tngen for att förbättra ekonomin på fjärrvärmerörelsen. Ångan från
krafrvämieanläggningen tillfaller Trigen. medan London Hydros vins! på affären skulle
komma irån billigare elkraft vid toppbelastning.
Det ligger i staden Londons intresse [och London Hydros) att Trigens fiSrrvämie- och
fjarrkylarörelse kan fortsätta, eftersom många är beroende av denna, 1 kontraktsskrivmngen
finns del tecken som Lyder på att rörelsen inte var lönsam.

"Wbereasit is essential for the continued viability aiid existence of the districi hizatinfi system
ownedandoperatedbyTngenlhalasouiceofeconomic steam and supplcnrcniat revenne "be
smrred for such system.,."
I kontraktet skrevs det dock in en klausul som innebar att London Hydio, om man inie fick
tillstånd £Ör investeringen, skulle ha möjligheten att fa tillbaka investeringsbeloppet från
AU dciui skulle ske sågs inte som troligt, varken frän Tngcns eller London Hydros sida, men
Ontano Hydro varnade London Jlydro ett flertal gånger tor att inträda avtalet med Trigen. Det
lida utvecklades till stämningar, avselandet av London Hydros VD och utredningar om
London Hydros sätt att driva verksamheten. Till slut tvingades London Hydro åberopa
klausulen i kontraktet och Trigen tar nu stå for hela investeringskostnaden.
De( som avgjorde att London Hydro valde derna väg, var att Ontario Hydro lovade att man
skulle avsätta de politiskt tillsatta kommissionärema, som har au övervaka London Hydros
verksamhet.
Till saken hör också att monopol företaget Ontario Hydro, fungerar som den nllständsgi vande
myndigheten, vilket kan fa affären att verka huvudlös! genomförd av London Hydro.
Emellertid visade del sig att London Hydro erhållit juridisk vägledning från samma
advokatbyrå som Tngen anlitat i denna fråga, vilket lett till spekulationer om intressekonflikt
pä advokatbyrån, där en av delägarna också är direktör vid Trigen.
Thomas Gastens, VD for moderbolaget Tngen Entrgy, kommentar till händelsen.
"öltf joiffl-venairehelpsbolhconipames be compennve and offer tticircustomersfowcQSt
coergy. Oiir jointly owned plant uses haif fliefuel ibal Ontann Hydm does (Visserligöi förlitar
sig Ontario Hydro mesl på vattenkraft, forf^ anm.) to produce tha^ameamouni of elecnicicy^t
is less polluling tban OuJano Hydio's generation and " saves 1 fliidon'3 customers money en
dectricity. However, even Ihough il is a tiny amount compared *o tlie electricity the city buys
from Ontario Hydro. it has wonied this giant monopobst lo Öie point tliat it uses sliameful
Eattics to keep the monopoly intacr."
Han fortsatlcr,
"Thry ait iloing eveiyihing ikey csa to discredil aad sully therepinationsofupstandingciibeiia
of London by [hreateniag to uiiseal members of the London Hydro Commission. Thcy claiaik
is OICJT duiy as regulators of ibe Province's electricity, to remove the five coramissiojiers and bar
them fiom pnblic office. Bstt they are really just monopouzing, not regulating. Their only
tuntract with London expired in 1939 and even tuat contra c[ allowed the municipanty to
produce ten perceol of its own po^er needs. Not wilhng to waiE for tlieir legal righis to be
deiemunedby the cou^sT Ehey are burryuig to 5tamp ont potential contpenuon by aoaclong the
sLTvkeand tareersof elected public servants who have been acting ui complele good faithfor
the beoeGl of their city."
Det är viktigt all i det här sammanhanget också peka på vad Tngen, utöver billig ånga och
inkomster fr&n elförsäljning, för ut av affären. Genom att accepteras av London Hydro som
elleverantör kunds man visa, med detta som exempel, att man år en betydelsefull aktör på
energimarknader i Nordamerika, och all man erhållit erkännande även som elproducent. Detta
är en genomtänkt strateg] tor Tngen - visa med goda exempel.
Nu blev det istället ett exempel med dålig publicitet, där det mänga turerna kring London
Hydro, med anklagelser om mygel och intressekonflikter, drog Ingens namn i smutsen - trots
au avtalet i sig var affärsmässigt och tekniskt fördelaktigt för båda parter.
Trigen-Nassau
Nassau Coiraty är beläget pä västra delen av Long Island i delstaten New York.
Här driver har Trigen tre anläggningar, en i UniondaLe (el. värme, kyla), en vid Medical
Center (vämie och kyla) och en som kallas Centra) Utility Plant (värme och kyla).

Total! uppgår de installerade effekterna till 57 MW* 267 MW^t och 53 MW*, vilket gör
Trigen-Nassau till en av Trigens EEE största verksanihcter.
Trigen-Oklahoma City
I Oklahoma City har Trigcn ytterligare ett ston fjärrkylnäi. Den totala effekten Ibr kyla iir pa
51MW och tekniken aTtrigeneEation,
1 centrala Oklahoma City betjänas omkring 20 byggnader med fjärrvärme o* §ärrVyta
genom ett nät på totall 6,5 km.
Tngen köpte anläggningen 1989 frän Oklahoma Natural Gas (liksom anläggningen i Tulsa).
Bomben
kaiastrof. Eti amerikansk terronst sprängde en bomb utanför den federala Alfred P. Murrah
Building, Fastigheten raderades totalt och 168 människor omkom.
Figur 42: Alfred P.Murmh BniMwg ' Oklahoma City efter bombning
Tvist med elleverantören
ett flertal politiker och OG&E ansläUda blivit ställd» rnfor rätta.
Vid explosionen sprang fjärrkyl nätet Bok (byggnaden
var ansluten) och upp till 5 %, motsvarande 200 m" av
k>'lvatinet hann rinna ut innan Trigens personal kunde
i&nga av flödet. Del var absolut nödvändigt for
räddningsarbetet vid explosionen att detta skedde
snabbt. Tngen fick eTieråt beröm för ett resolut
ingripande.
Ttigen kräver i sin stämnmg at, OG&E betalar skadestånd på 21 miljoner dollar som
OO&E Ldm * b,* W.«W «d #» fD"**" k—' P kyh nH M>d
Convention Center.
Tngen-Oklahorrtas VD, Vic DeJong, *#t
•AU we cver ^vanted was du oppnrtunity to Compste feirly. -But TOII «m only *&« lies and
aWe and dirty meks for m lons befoie yon finally »?, 'Bnoughl Thi. is Amcnc, and wc dont
have to sland for lhisT nf
Träns bild sv handeben stärks av KWTV. Oklahomas lokala T\'-bolag; som i sin bevakning
av mudemiscringenav The Mynad redovisar att Oklahomas politiker dnperats av OG&h.
Tngen hade redan kontrakt värme och kyla för The Myriad, men vid renoveringen skulle
do&nnWW W*n OG*EmTrWM..^Td^iiM^
när omkring 60% av renoveringsarbetet genomförts, i maj 19%, meddelade politikerna att
arkitekterna skulle anpassa ritningarna efter ~1 rigens förslag.
-Ut-

Ett par månader senare hade OG&E reviderat sitt anbud ocli kom nu med så låga eltaxor att
politikerna valde att tänka om. Det har antytts an annal ån taxorna ingick i beslutsunderlaget.
Kovändmgen var ett fefctum och nya besked lämnades till arkitekterna.
Ett överordnat kontrollorgan ihe Metropolitan Area Prqjccts (MAPS) Oversighl Board
opponerade sig dock mot valet av OG&E. Livscykelkostnaden skulle enligt dem inte bli lägre
med OG&Es lösnmg än med Trigens ursprunhga förslag, men däremot innebära att staden
skulle fa satsa omkring 7 miljoner dollar för investering a\ en ny produktionsanläggnmg.
Trigen tycks ha anledning för sin stämning.
Trigen-Trerrton
I Trcnlon i New Jersey började Trigen omkring 1985 fundera på att utveckla fjärrkyla utifrån
det krafrvärmeverk man redan ägde. Enligt Thomas Gasten (1989) värdet första förslaget att
använda spillvärme frän den befintliga anläggningen för dyrt, Tngenerationtekniken
utvecklades och idag är Trigen-Trenton ytterligare ett exempel på Tngens framgång
Installerad effekt är 12 MWd, 108 MWHm[ och 37 MW^, Nätel är totalt 15,3 km läng.
Trigen-Tulsa
Liksom i Oklahoma City förvärvade Trigen fjärrvärme- och fjärrkyJasysiemet iTulsa Mn
Oklahoma Natural Gas.
Man moderniserade produktionen och införde irigeneration. Anläggningens effekt är pä.
^MWd, 94 MW^ac uch. 71 MW^ (vilket inkluderar ett termiskt lager). Nätei är 7,4 km

Referenser
Samt 31
MarkJ. Htrubi, General Mahager^Trigen-PeopIcsDistrict Energy Company
Publicerade källor
Randazzo, Mike f 1995), Httge Dteirict Coaling Plant 3n« User Millions, Win? recugnition
in Thermat Storage Categoryt Energy User News, december 1995
Casten, Thomas R. (1989), To Cooi or Not to COÖI - Mojäng the Move from DH so DIIC,
DistricL Energy. Firs* Quarter 1989
Övriga skriftliga källor
Martin, Chip. Artikelserie London Hydro - Trigen, The London Free Press, jannan 1997 .
maj 1997
Årsredovisning Trigen Energy Corporation 1996
Internet
http, jj-ww w. nigen.com (Trigen Energy Corporaiion)
htip://ww\v.b*lY.com (KWTV)
http: //www. l^rca& .com/SpgcialyHYDRQ/
(The London Free Press - Story Archive London lEydroJ

7.1.3. Northwind
Northwmd är närmast att beteckna som ett varumärke. Det är Unicom, Chicagos stora
fjänkylatoreuig (se de! 1), som tillsammans med lokala energibolag bildar "jomt-ventures" för
att utveckla fjärrkyla på andra orter. Hittills har man kommit långt på tre platser, Boston,
Houston och i Windsur, Kanada.
Umcotns fjärrkylkoncept bygger på att använda islager Den idén ligger också till grund tor
de olika Nortbwmd-fÖrctagen. Northwmd är också benämningen på själva konceptet. Den
naturliga partnern tor TJmcom är det lokala elbolaget. I Boston samverkar man med Boston
Edison Co.; i Houston med Houston Industries, som är moderbolag till Houston Lighting &
Power Co.; i Wmdsor arbetar man tillsammans med Ontario Hydro, Nordamerikas största
kraftproducent.
(se även avsnittet om Trigen-London 7,1.1 for ett annat perspektiv på Ontario Hydros
inställning till t]ärrenergi och avreglerade verksamheter)
Northwind Boston LLC
I tidskriften Christian Science Monitors före detta tryckeri har Northwind Boston funnit en
lämplig lokal att installera ; si äger och en tjänkylanläggning i. Första kund till Normwind
Boston blir också First Church of Christ, Seientisi Boston. Sticntologkyrkan äger fem
fastigheter, som ar anslutna till fjärrkylanäset.
Den uppskattade ekonomiska räckvidden tor att lägga ner rör och ansluta fler kunder är en
knapp kilometer (Miara. 1997).
Islagret skall ha en kapacitet på omkring 1 50D ton (vikt) Is.
Figur 43: Baston
Planerna på utvidgning av systemet
är stora. Precis som i Chicago är
tanken att; flera produktionsanläggningar
skall lokaliseras
omkring de intressanta områdenit i
Boston - Back Bay nch Fitiarscial
District.
1 Back Bay. där Christian Science
Monitors före detta Iryeken ligger,
skall en produktion san läggn mg till
lokaliseras. 1 Financial District vill
myn placera ytterligare två
^^^^^^^^^^^^^^^^^ produlaionsanläggningai.
Enligt Robert Thoralon, Northwind Boston, skall det finnas en marknad på mer än 420 MW
kyla i Back Bay och Financial District (Miara 1997).
". our plan is to capture 20 percent or 30 percent of tbat"
Driftstart beräknas bli i april 199&
Konkurrens
I Boston är även Trigen representerat med ett stort tjärrvännesystem. Detta köptes från
Boston Edison for tio är sedan och har idag en kapacitet på över 500 MW.
En del kunder använder redan idag fjärrvärme for att driva kylmaskiner. Trigen erbjuder
således cl t indirekt alternativ till Northwind Boston. Det ligger inte läng! borta för Ingen att
L

gä ett st^ län^ och projektera ett syslem ftr distribution av kylt vatten Det återstår att se
vilket företag som skall dra det längsta strået i Massachusetts största stad
(1)
(2)
a över Boslon (1) FinaiKial Distnct. fflBackBay
igur44. Kar!
Northwind Houston
effekt uppgår till 130 MW (Geni, 1997).
Norlhwind Houston har relativt Unicom en friare position, och tnan har redan egna planer på
an introducera fjarrkyla i andra städer an Houston (Davis, 1997).
"t wantto move^rapid[yasthemärketallows.. Therem.areasouisideotdowntown Houston
tkat I an. dcalin with currenlly, We al»> »hink th^ are oppommiti» in San Aniomo ^ well *.
PhMdbiandLas Vegas."-sade DavidBarkerNonJiwind Houstons VD.
1 Houston finns redan flera fjarrkylsystem för campusområden och större fastighetskomplex.
Texas Medical Center, The Galleria och Greedway Plaza namns av Davis 1199 /);
Northwind Windsor
man ta si^ till Detroit som har omkring en miljon invånare.
Ontario Hydro är Nordamerikas största elproducent ooh monopoJfdretag i provinsen Ontario.
Det ar ullsammans med Ontario flydros Fossil Business Unil (OHFBU) som Unfcom
Ihermal Technologies har biEdal ett ••joint-^nture" för att projektera ijarrkyia . Windsor.
O13H3U vill öka sin cnergieffektivitet och Uexibäliteren i produkuonen. En tredje aktör var
osksä mvcket viklis Är projeklets genomtör^ije. Den \Mk energikomni^sion.n Windsor
Utilities" Commission (WlIC). Kommissionen W, uppfaitmngeii att Wi^dsors
-01-

energiförsörjning borde fösas på bättre sätt och slutsatsen var att tjärrenergi borde projekteras
för den snabbt växande och moderniserade stadskärnan.
Genom att ett kasinorbretag, Ontario Casino Corp. (OCC). beslutat sig för all bygga nya
lokaler i hjärtat av Windsor öppnades möjligheten att introducera fjärrvärme och Qärrkyfa
eftersom energibehovet for den nya fastigheten var stort
Förhandlingar med OCC ledde till att Casinot skulle bli såväl företa kund i systemet som
hyresvärd för produktionsanlaggningen. Lösningen blev att OCC äger byggnaden, Nomvhind
maskineriet och WUC iiifrasirukliiren, det vill yäga rören.
Nortwind
Windsor
Energy Service
Agreement
+
Districl Energy Service Agteement
Figur 45: Åviälssimkiur mellan partei-na t jjurrcnergixatsningen i Windtor,
Utbyggnaden av fjänenergisystemet beräknas fortgå, i en första fas, till 1999. 1 denna forsla
fas kommer kylanläggningen att ha en kapacitet pä 15,5 MW, islagret en
energi lagringskapacitet om 26 MWh. Hetvattenkapaciteten kommer att vara 14,5 MW och
kapaciteten att producera ånga ligger pä knappt 3 MW. Ert reservaggregat på 6 MW för el
skal! också finnas i kasinobyggnaden.
Data - Nortwhind Windaor
Produktion kvla
Skru vkompressonnask iner
l$laper, Baltimore Aircofl
Produktion värme
Vatrentubspannör
Distribution kyla
Distribution värme
Reservkraft
OJjiigeneraiorer, Caterpillar
Glykol/Vatten
^aiLiigas/Eldningsolja
Temperatur ut
Temperatur ut
-läSl-
4 x 3,9 MW
1 timk ä 26 MWh
4*5MW
re
3K2MW

Referenser
Publicerade källor
Davis, Michacl, Houston Tndtistries buys a cool idea, Houston Chronichle, artikel den 2 jmnl
1997
Miara, Jim, A coolway to cool ojf, Boston Business Journal, Marcli 2S-ApriI 3, 1997
GentT Stanley, Cool Idea Heats Up Dawniown Wmdsor. Canada, Dislrict Energy, Ehird
quartcr 1997
Intern el
http://ww^Mtcmcom (Unicom)
http: !iwww.bedison Lcom (Boston Jidison)
http: ffvjvtvf uhouind.com (Houston Industries)
http -.//-www. hydro .an .ca (Ontario Hydro)

7.1 JL Pacific Energy
Fjarrkyla finns även i Kalifornien, särskill i Los Angeles området,
Pacific Energy tillhör energikoncerncn Pacific Enterprises, vars största bolag a"r Southem
Califoniia Gas Cumpany (SCGC), Pacilic Enterprises har verksamhet incjm fem affärsområden,
varav tvä konstituerar SCCiC.
I Pacific Enterprises' affärsområde Energy Management Services återfinns dotterbolaget
Pacific Energy, ett av de viktigaste företagen i Pacific Enierprises' avreglerade verksamheter.
K&pcin.i^
{-»irtlJTui^Ur.
— CntarrCii;
— innknDiB
^r.m-.Lu[k^^ca
TWirc Eirnp.** i-
6l7B Wpiigju-H frr,
Jlriflc Enar?
— ninrfwj KiLrir.Bfid
-Hill^rllii
Patlic EnrerprrsH
l«qlir Fmnnrm
— 'rrimhafi
Figur 46: Pacific Enierpriies organisation
l-rj-i-. lt"i-li-rJTTr jfJYX-, IJHTU Trrar^Km (ma!
ISnifn, £>l ITTHIT». Hiqmv
Pacific Energy har i sin lur tvä huvudsakliga verksamheter, elkraftproduktion med alternativa
energikällor och ijänenergi Fjärrvärme- och fjärrkylaverksamheterJ återfinns i företaget
Central Plants, Inc.
Pacific Energy är verksamt framförallt i Kalifornien men bar även verksamhet i delstaterna
Maine, Marvland och Washington.
Figur 47. Pacijic Ener&s verksamktmoTtet (W =biobrän&le, G = geaKrmisket&rgi, H = vattenkn$,
L - biogas {eng. Itindjill), O =jjärrent.Tgi)
-154-

Alternativ elproduktion
Den alternativa elproduktionen bygger pä fyra olika energikällor' biobränsle, geotemrisk
energi, vattenkraft och biogas.
Biobränsle;
, Burney. Kalifornien. 11 MW
. Westwood, Kalifornien, 11 MW
• Oro ville, Kalifornien, 19 MW
• Chinese Camp, Kaliforninen, 26 M.W
Geatennisk energi:
Tre projekt i Kalifornien, med en sammanlagd kapacitet
av 48 MW,
Vattenkraft-
Tre prnjekt, ett i Maine och två i Washington (*#,
med en sammanlagd kapacitet på 30 MW.
Biogas:
Åtta projekt, ett i Maryland och resten i Kalifornien har
en sammalagd kapacitet på 36, i MW,
Figitr 48.
biobränslekraftuerk.
Westwood
Ogden Power Pacific
Den 30 september 1997 blev det känt att elkraflsdelen av Pacific Energy - alla 1S projekten -
köpts upp av Ogden Corporation. Det nya namnet blir Ogden Power PaciSe,
Oeden Coroporation är ett giobalL företag med tre helt skilda affärsområden; energi,
nöjesindustri och flygteknik. Ogden Corporation kan sagas gå mot strömmen genom sin
divCTsifieringsstrawgi, Ogden Energy menar alt man tillhör de ledande energikoncemema nar
det gäller utveckling och drift av fristående kraftverk och relaterade infrastmktuitjäntfer.
Central Plants, Inc.
Central Plants den andra delen av Pacific Encrgy omfattades ej av Ogden Corporations
uppköp. Central Plants driver fjärrvärme och fjärrkyb i Los Angeles och Orange Coimty i
Kalifornien.
Fjärrvärme ocli fjärrkyla
De feni anläggningarna finns i:
• Ccntury City, Los Angeles
• Bunker Hill, Los Angeles
• McDonnell Douglas. Huntington Beach
» Dianeyland Hotel, Anaheim
• College Park, Pullerton

Century City
Si^an 1965 finns i Ctnrury City i västra Los Angeles
ett ijärrky la system. Del har en total effekt pä hela 76
MW. Century City ar ett komplex av kontorfastigheter,
skyskrapor, biografer och flerfamiljshus. Total yta som
kyls uppgår till omkring 1 miljon kvadratmeter.
fördelade på 19 fastigheter.
i området arbetar omkring 40 000 människor, och
närheten till centrala Los Angeles och Beverly Hills
gör det mycket attraktivt som arbetsplats.
Området är bebyggl ull 40% vilket ger mtijlighcier tili
nya byggprojekt inom Century City, samtidigt som
områdets öppna karaktär framhålls som en av de slora
fördelarna jämfört med andra kontorsområdeEi.
Energisystemet
Figur 49: Century Cify
Både ^ärrvarme och fjärrkyla produceras i den centrala anläggningen, BifdCn visar
sclzematiskl hur distributionen är uppbyggd, samtidigt som den ger en upprättning om
anslutna byggnaders utseende.
Figur 50: Distribution ävjfärrvänne ochjjarrkyla i Centary City.
Temperaturen på del kalla utgående vattnet är 4,5 ä C och angiven rerurtemperatur är 13°C.
Transitledningen har en diameter på 90 cm, vilket hos den mest avlägsna kunden har minskal
till 25 cm.

Bunker HiTI
Figur 51; Bunker Hill.
Central Piants övriga anläggningar
Bunker Hill är ytterligare ett exempel pä ett
storskaligt ombyggnadsprojekt frän 1960-talet. Det
ligga i centrala LQS Angeles och omfatiai hotell,
kontorsfastigheter, höghus med bostadsrätter -
Bonaventure Hotel, Union Bank Tower, Secunty
Pacific Tower for atl nämna nägra. Totalt uppgår
ytan till omkring 465 000 m 1 och den totala
kyl effekten uppgår Itll 51 M^A r .
Figur52: Distributionen i Bunker Hill.
McDonnell Douglas - Huntington Beach
Vid McDonncll Douglas Space System Center driver Pacific Energy fjärrvärme och fjärrkyla.
Nätets längd uppgår till 3 km och 27 byggnader är anslutna. Pnmärenergi lör såväl värme
som kyla är naturgas. Fjän-kylakapaciteten uppgår till 26 MW och
Disneyland Hotel - Anaheim
Disneyland Holel Complex. omfattar tre stora hoiellfastigheter, ^ta restauranger, ett antal
mindre byggnader och e% konferenscenter.
College Park - Fullerton
I Fullenan finns Pacific tnergys minsta fjarrkylapiojekl, College Park.
-m.

Data-Central Plants
: Produktions-
: anläggning
| Produktion kyla
1 Angrurbmdrii-na
: centrifiigal-
• "kompressorer
| Eljnotordriven
f centnfugal
[ Gas/OIjemcrtordriven
i Absoiptiunsmaskincr
i Produktion ånga
: Ångpannor
: Disfribulion
! Kylt välten, Ut
RördiaineCcr
Hetvatlen, Ul
Allmänt
Pumpkraft
Nätlängd
Kufldtr
byggnader
Yta
Kontraktstid
Referenser
Skriftliga källor
Cennirv City . HiinkcrHiil
2 x 26,4 MW
1^3,5 MW
1*7,7 MW
2 x 2,0 MW
2x3,5 MW
76 MW
2x80 000 Ibs
/hr
2 * 110 000
151 nrVmin
25 - 90 cm
1R n^/min
8km(viime
och kyla)
3 ^ 5,2 MW
wc
3fi mVmin
2.2 mVmin
WWW
1 miljon nT 465 000 nr
Guard, DonaW, Background, Pacific Energy
Devefopirtg Energy- Alternativen, Pacific Energy.
Internet
http ://www.pacentcom
http .//www.ogdencorp. com
McDonnell
Douglas
1 x-3,5 MW
5-3,5 MW
1 K 2,5 MW
1 K 2,8 MW
263 MW
45 m/min
27
350 000 m'
Disncyland College Paik
IIOKJ Comnlex
19Ö5
2 x 2.6 MW
WC
13 m Mun
7 bar
=•15
93d00m i
4,2 MW
55 000 m*

7-1-5. Mi*America Energy
rn»tbii*».i
ENTJT!U'E1SES
Figur 53: IPALCOs organisation
MA£R nllhör IPALCO Enterprises, som är
hotdmgbohg for IPL, Indianapolis Power
and Lighi Company. som prducerar el
främst genom kolkraft. IPL agerar pä den
reglerade elmarknaden, varför
organisationen måste delas i reglerade
respektive avieglerade verksamheter.
Dessutom har IPALCO genom ytterligare
ett holdingbolag, Mid-Amertca Capita!
Resources (MACR), &lartat Indian apolis
Camput, Energy (ICE), ICE driver ett
^ärrvärme- och fjärrkylasj-stem vid
lakcmedelsföretageL Eli Lilly and
Company s utvetkhngscenter.
Indianapolis genom att bygga ett {jäirkylasystcm.
S^hvm g(^M «m «t ^Am kmW « km^cmk. Mm UAE& mc-k *
tillräckligt mycket talade för ijärrkyla, t ex stödet från stadens styrande.
Umversily/Purdue Qniversiry Indianapolis flUPUl).
campus av MAER,
Bland TlJPUJs skäl för valet av MAERs fjärr^la framhålls:
* Driftsäkerheten.
. Att det egna systemet var gammalL och använde CFC-medierh
- Att lempcraturmvän i det egna systemet var tor hög - mellan 7 och « .
. Outsourcing (minskade kapita&ostnadcr, etb.spanngar, minskat personalbehov)
MAER driver kylmaskmem. med ängtuibmer. Ångan Mperman frän IPL och frän staden
lndianapohs 1 sopförbränn mgsanlaggn mg.
-1)9-

Cfeveland
Cleveland Thermal Energy Corporation (CTEC) förvärvades sv MAER 1991, redan innan
förelaget hade byggt ett fjärrkylasystem. Däremot hade staden Clcveland utdelat en
koncession till CTEC för detta ändamål. CTEC hade gott rykte som ^ä^rvärmdeverantär,
med omkring 200 fastigheter anslutna.
Tvä år senare hade man ett fjiirrkylasystem i drift i centrala Cleveland, och ett nytt
dotterbolag, Cleveland Districi Cooling Corpotarion (CDCC)± hade starlals.
Systemtls kapacitet uppgår till 35 MW, med en kapacitet att växa till omkring 95 MW.
Antalet kunder är cirka II och toiall yr 15 byggnader anslutna. Btand dessa märks Cleveland
City Hall och Cleveland Convention Center.
Data - MAER Indianapolis
, ProduStfion kyla
Angturbindnvrw fcylmaskintr
Eldriven, kyimaskin
Distribution
Öisoiexade slålröi (ductile uonj
R-22
Diameter
Temperatur
Kunder
Antal kunder
Kommeisiclla fastigheter, Aclal fastigheter
MyiidighctsbyBBnader, Universitet !
Data - Cleveland Distrkt Cooling Corporation
Produktion kyla
Eldrivna kylmaskiner
Distribution
OisolemdesTålrör

Referenser
Korrespondens
Whitc, Greg, projecl engineer IPALCO
Publicerade källor
Lemons. Mami (19%), Mid-America and UPUI: Education Éemjits ÅlL DisbiCl Energy,
fouTth quarter 1996
Mid-America Starts a Winning Tradition, District Hearing & Cooling, Ihird quarter 1991
District Cooling Proves Economic and Enviranmentai Choice for Cleveland Bmidlngs,
District Energ>; ihird quarter 1996
Övriga skriftlia källor
IP ALCO årsredovisniDg 1996
IPALCO10KI996
Mid-Ajifenca Energy Resources - A New Concept hl Energy Service. Broschyr
Internet
http ://WVAV. ipalc o .com
http ://www. Ii I ly.com
7.1.6. NRG Energy
NRG Energy Inc.(>JRG% elt hefägl dotterbolag till Northern Statei Power Company (NSP), är
USAs näst slörsta ängicveraritör
Genom samarbete med North American Thermal Ventures. Inc. är företaget aktivt med
fjärrvärme- och ijäirkylasyslom i centrala Pittsburgh och San Francisco (se avsnittet örn
TTiermal Ventures), men framförallt i MinneapoJis. Minnesota
Utlandsaktviteler på energiområdeL har NRG bland annat i Australien, Sydamerika och
Tjeckien,
I Kladno i Tjeckien är det fråga om ett koleldal kraftvänneverl: om 28 MW,, och 150
MWfln» där NRG i cu joint-venture tillsammans med Advanced Combustion Technologies
Inc. förvärvat 36,5 % av aktierna i Energy Center Kladno. Xralrvärmcvcrkcl kan även komma
ifråga för att producera fjärrkyla Hur denna lösmng skall se ut är ännu oklart
For närvarande äger eller driver NRG 46 kraftverk av olika typer om en total effekt på 4 450
MW däi NRGs ägarandel motsvarar 1 351 MW, Förelaget är vidare aktivt inom kolindustrin
genom ert konsortium i en kolgruva i Tyskland, NRG har, som man uttrycker sig, portionerat
sig för en global expansion genom utvecklingskontor i Australien, Tyskland. Estland,
England och Tjeckien,

Minneapolis
I Minneapohs finns etl av USAs största fjäirkylasystem. Den kylda ytan uppgår till 1,7.
miljoner kvadratmeier.
Minneapolis Energy Center (MEC) ägs av NRG Energy Inc., som är ett heJägt dotterbolag till.
MEC levererar kätgl fjärrvärme som ijärrkyla till centrala Minneapohs. MECs huvudsaktiga
anfaggningstiilgängar bestar av er? central produklioxisanläggning och tre satellitanläggningar,
två rescrvaggregal, 10 km fjärrvärmenäi och ca 3 km tjärrlcylanäL
Fjärrvärme levereras bil ett 80-lal byggnader i centrala Minneapolis och fjärrkylans kapacitet
uppgår tillill MW.
MEC böljade byggas 1971 och levererade värme och kyla törsta gången 1972. Tillväxttakten
liar varit omkring 11 % per år ior Qärrvärmen och knappi 10 % per år för fjärrkylan. MECs
historia kan sparas tillbaka till det lilla jjärrvärmeföretsgel Biikei Properties från 1926, som
levererade värme till 8 fastigheter. Baker Properties säldes till en fastighetsförvaltare 1967,
IDS Properties. Detta företag utvecklade fjarrvBrmesystemet, som växte i centrala
Minneapolis. Då staden Minneapolis hade stora planer på au bygga nytt, sag IDS som del en
stor möjlighet att tillsammans med den lokala gasleveranlören, Mmnegaseo, utveckla etl nytt
#rrvänne- och f( ärrkyla verk - Minneapolis Energy Ccnler.
Data - Minneapolis Energy Center och satellitanl ägg ti ingår
Produktion kyla MEC :
Angturbindiiven kylmaskic (ej kondens) | 1971
Enkel-stegs absorpnoasinaskiner t 1971
KondenginglaiTbindrivcncentrifugalinaskin \ 1977
Koudeasänerurbindrivencöitrifugainiaskiii i 19Ä4
Kondensångturbmdriven centrifugalmaskin 1987
Produktion kyla North Kiverside satellite
Eldriven ceaHifugalmaskiD 1986
Produktion kyla MimK-HpoiiS Cooveafioil
Center sate) lite
För framtida kaptitetsbehov
Pruduktion kyla First Avenue Conlin^
Kondcnsånglurbindrmia kvf maskiner
För framlida kapacitetsbehov
Distribution
Kunder
KyHastrr (som andel av tidigare egenprod.)
LångiidskooGakl
DnfKäkerliei (historiskt) ;
1991
Rör diameter
1 « 11,6 MW
4o:9MW
1 x 123 MW
3x 17,6 MW
i x 19,3 MW
1x5,3 MW
(1x17,6 MW)
(11 MW)
111 MW
60 - 72 cm
99.998%

Referenser
Publicerade källor
Heatin and Coolmg, second quarter 1992
Cooiing, secood quarler 1994
Internet
Mtp ://ww wMiracnergy .cgm
http;//ww w.nspco .com
rl#

7.1,7. Thermal Ventures, Inc.
Thermal Ventures är ett av de större fjärrvärme- och Ijärrkylforetagen i USA, Verksamheter
finns i fyra större städer: Akrwu Pittsburgh, San Francisco och Youngstoivn.
Thermal Venlures' produkt är ånga, varför kyta i första hand produceras med
absorptionsmaskiner lokali. 1 Pittsburgh och i Youngstown frnns även distributionsnät för kylt
vatten,Totalt produceras kyla till en effekt av hela 64 MW med ånga från Thermal Ventures.
Företaget har som mål att växa inom området fjärrkyla.
Pittsburgh Thermal
Andy Warhol museet i Pittsburgh valde att upphandla och lägga ut värme och kyla på
Pittsburgh Thermal.
Även näraliggande fastigheter, som andra museer, sjukhus- och universitetsbyggnader och
lägenheter har anslutits lill fjärrenergisysiemeL
Voungstown Thermal
Fjärrvärme med ånga har runnits i Voungstown sedan IB95, Delta gamla system köptes av
Thermal Ventures frän Ohio Edison 19-80. Redan i slutet på 1980-ialet diskuterades frågan um
fjärrkyla mom YoungstOPLm Thermal.
Dä lades det pä is Men nu, när marknaden ror fjärrvärme blivit mättad, med en
anslurningsgrdd på S5 % säg sig Youngstown Thermal om efter nya möjligheter till tillväxt
och energieffektiv] serin gar. Fjärrkyla var mte långt borta.
Startar för fjairkyla i Youngstown var 1995. Trots erfarenhet trän fjärrvärme var det svårt att
övertala kunder au skriva på så långa kontrakt som Youngstown Thermal begärde.
Kontraktstider på 20 är och mer avskräckte. Projektet blev bland annat på grund av tröga
förhandlingar tncd kunder försenat en tid.
Enligt planerna skall fjärrkyfan i Youngstow omfatta cirka 4 km. En ackumulator for kyl:
vatten med 105 MWh kapacitet planeras också.
Referenser
Internet
http://www. encrflV.rochester.edu
http: /Avww,nrgencrEy .com
-164-

7.1.8. ComförtLink
Comfort Link bildades som ett "General Parmership" mellan Baltimore Gas and Ekctnc
(BGE) och Monumental Investment Corporation i maj 1995.
Företaget skall leverera fjärrvärme och f]ärrkyla till affärsdistriktet i centrala Baltimore,
Maryland. Den första produktions>imläggningen för kyla installerades i Baltimore Conventinn
Genier, som också kyls härifrån.
Totalt är abonnerad effekt omkring 50 MW. Öland kunderna finns Fidelity & Deposit
Company of Marylands tvä byggnader, Providcnt Bank of Maryland, Tlie Rousc Company,
Saratoga State Center, Oriole Park vid Camden Yards och Baltimore Rävens Football
Stadium,
Motgångar och överenskommelser
Omfört Link hade långt gångna planer på att bygga nästa produktionsanläggning i centrala
Baltimore i en fastighet, som går under namnet Hamburge^s.
Peter Angelos
En jurist och fastighetsägare (som också äger baseboll aget Baltimore Qrioles), Peter Angelos,
köpte i november 1996 fastigheten som ligger närmast Hamburgs. Han var total
motståndare till att BGE skulle fa möjligheten att uppföra ett "kraftverk" t Baltimore* centrala
fmansdisnikt. BGE gick in i forhandlingar med Angelos, som slutade med att Hamburgcr's
sålde? till Angelos, mot löfte från densamme att ansluta stora delar av sin fastighclabeständ
till Comfort Link. Nästa anläggning kommer istället att uppföras i hornet av Pratt Stieet ooh
Green Street.
Comfort Link var nöjda med lösningen och Steve Wood uttryckte saken sä här:
"In ihe final analysis, we determined that ihis agrcemem was heller for the City and for our
business goals. ,-FurthMmore, wc are delightcd lo have Mr. Angelos as a cusiamer and * an
advocaic."
Trigen stämmer BGE
Trigen konkurrerar direkt med Comlort Link om kunder för fj ärrkyla och Ij ärrvärme i
Baltimore.
Fjämåimc är en reglerad verksamhet när den baseras pä änga. Om värmen istället
distribueras med hetvatten är den inte föremål for delstaten Marylands reglerande lagstiftning.
Ingens fjärrvärme baseras pä angå. Comfort Lmks fjärrvärme distribueras som hetvatten.
Trigen har stämt BGE och Comfort Link och man använder ord som:
". ..impropcdy aod illegaliy enga^ing in pubbcsetvjce aenviöes"
BGEs talesman svarar med:
"Nolhing mnre dian a tactic beiog used hy a competitoi". ^lngeu's acrinns arc h "a legal and
regulator) 1 Toadblock nymg to be con^tracttd by a compedtor to block enmpetition." (HaniiOn,
Motsätmingama bar varit stora ända sedan BGE erhöll koncession från staden att utveckla
fjårrkyla och fjärrvamie (hetvatten) i centrala Baltimore. Det ar lätt atl lorstä Trigens reaktion,
då man köple det gamla nedgångna ängsystemet frän just BGE. Köpeskillingen var 10
miljoner USD oeh Trigen har investerat omkring 45 miljoner USD, med målsättningen att
utveckla såväl fjärrvärme aom tjärrkyla i Baltimore.

Trigens missnöje riktar sig inte bara mot BGE utan i lika hög grad mot den reglerande
myndigheten - Maryland Public Service Cummission.
Kommissionen avvisar Trigens klagomål, med motiveringen:
". .if Ihe hot water in Comfort Link'3 syslcm remains in a liqmd gtate,.it is ijfli steam and
Comfoil Lmk is not subjecl to iheconunissinn^junsdiccion."
Konkurrensen hårdnar
Under sommaren 1997 tävlade båda företagen om Universily of Maryland Medlcal Systems
gunst Ett kontrakt med universitetet värderas riU omkring 7 miljoner dollar ärligen.
I juli vägde matchen över till Trigens förmån med tanke på .alt man tilldelats tre kontrakt på
fyra byggnader i centrala Baltimore på kort tid;
• Blausiein building, värderat till 19 miljoner dollar, värme och kyla
• Oriole Park oen Baltimore Rävens Footbalä Stadium, värme (Comfort Link vann kylan)
• Mercy Hospiial, värme
• Cheny Hill llousing Project, värme
Totalt uppskattar Harrison (1997) att det ror sig om kontrakt på 36,5 miljoner dollar.
En ännu större affär är på spel dä University of Maryland vid College Park skall lägga ut sm
viirmc- och kylprodulction på entreprenad. Affären värderas till 30 miljoner USD ärligen,
vilket är Itka mycket som Trigen tjänade totalt i Baltimore under 19%.
Referenser
Publicerade källor
Hanison, David, Baltimore Business Journal, 3 artiklar om Trigen och BGE, april - jufi 1997
Harrisen. David, Batamorc Business Journal, 3 artiklar om BGH och Peter Angelois, januari -
augusti 1997
Parsons, William II. & Pitz, Kenneth E., Baltimore Disirki Chilied Waltv; A Successjul
Partnering Caw History, International Distriet Energy Association #7* Annual Conference,
Proceedings, Washington ]996
Övriga skriftliga källor
Comfon Unk Selis Hamburgers Building lo Peter Ange/os, Press rekase 2£ juli 1997,
Baltimore Gas & Electric
Internet
httgi: fr'\vww,bge.eom (Baltimore Gas & Electnc)
http://ww^'.trigen.com (Trigen)

7.1 A District Energy St Paul
Minnesotas huvudstad, St. Paul, har ett fjärrenergisystcm av närmast nordisk karaktär. Både
fjärrvärme och fjärikyLa produceras av Distnct Energ}' St. Paul.
St Paul och Minncapolis kallas allmänt Twjn OÖ*. De ligger på varsin sida av Mississippi
som vinner upp i bergen nordvasJ om Lake Supenor. Twm Cines har en sammanlagd
folkmängd pä mer än tvä miljoner.
Ehstrici Energy St. Paul (District Energy) är ett oberoende och icke vinstdrivande förelag.
vilket gör det till något av en udda fågel i amerikanska sammanhang.
BakHimden till District Energy var en ulredning om möjligheten a% införa Ij&rrvärmesystem
JdW**nkkmak*i USA, =m A—*,"*" "* %-& Dqpm,na*af E=»:y o*
staden St Paul de lokala gas-, el- och ängleverantörerna samt St. Paul Burldmg Ocrs and
Manager \ssodalion. Resultatet av sWdien btev att Distnc. Heaimg DevdopmenL Cornpany
kunde bildas 1979 och inleda fördjupade förstudier. Svensk expertis pä jjämäime utnyttjades
bland annat genom att Han, O, Nyman, =m 197S komrn,, till Minnesota Energy Agency,
tillsattes som chef lor fjärrvärraeföretaget.
1990 introducerades kiaftvärme.
1993 gav sig District Eo=p pä uppgiften all förse St. Paul med fjärrkyla. Förstudier hade
inletts redan 1990.
District Cooling St. Paul
sikUU" på att växa till drygllOG MW inom 15 ar.
Dwgraml: Koniraktcrad effekt JÖrDutrtctCooIiitg St Paul (MW).
DMA» Coolmgs koncept bygger pä att flytta produktionstid från dag Lill natt vilket
m*U=0m n»d ^ #«t h^ & kylt ,**. AchMdmm be « volpn pt t=*t
9 460 m 3 . Denna km ersätta en efTekt pä 14 MW. Tanken är cylindrisk och av stål med yttre
diametern 24 meter och höjden 22 mc [er.
r**-

Nätet är knappt 4 km ocTi med rördiametrar upp ti]] 75 cm. Investeringskostnaderna f District
Cooling har beräknats till omkring 27 miljoner dollar (for las 1, 2 och 3).
Bland de forsla kunderna marks Ordway Music Theatre, The St Pau] Companies. Ramsey
County Courthouse och SL Paul City Hall.
En av anledningarna til! all fjärrkyfa varit attraktivt i St. Paul är önskemålet att minska hrukel
av grundvatten för kyländamål. Minnesota har beslutat att detta bruk av grundvatten skall
upphöra n-am till 2010.
Data - Di&tricc Energy St Panl
1 Produktion Main Plant
! 3 Kol-, biobränsle-, gaspaunar
i 3 £as-, oljepannor
= Elektriska kylmaskiner
r Eleklriska kyf maskiner
i Absoiptionsmasloiici, lag-iiyek
i Pradakticn St Faul-Ramsey
j Medkal Center
i 4 gas-, oljepannor
; Reservpanna
: 'Kyl vattenlager
: Elektriska Wlmaskiner
; Discribudon
! Diameter
: Längd (en iiktning)
• Volym
Temperaturer
T k
TiU£ängli£fci thistonskij
Kunddata
Antal kunder
Said energi
FfläiightiÄyEor
1
1 Delsumma
Summa
Ut
Mount AiTy
1 FjlTrvärme
j 132 MW
f 62 MW
194 MW
224 MW
Stålrör med
polyuretanisolering
KB -120*C
2B6 500MWh
2,16 miljoner m'
Fjäntvia
2 x 7.9 MW
1 * 7,8 MW
2% L8MW
27,1 MW
46 MW
Stålror med isolering
7.5-76 cm
34
30 934 MWh
660000 m-

Referenser
Publicerade källor
Pittman Jerry, Commimoning a District Cooiing Project at Samt Paul. Minnesota,
Inletnational Districi Heating and Cooiing Association 8 Annuai Coolmg Confeience.
Proceedings, 1993
Scliuerger Matthew, Itesults of a Large District Cooiing Systems Master Plant Study,
Jutemat Dismct Heating and Cooiing Association T Aiuwial Coolmg Coöference.
Pioceedmgs, 1992
Schucrger Matthew. A Decade of Hot Water Service Leads lo New Business Opportumties,
Inicmational Dislnct Energy Association 9* Annual Cooiing Confnence, Proceedings, 1994
District Cooiing Deveiopment: A Tåte ofThree Cities, District Keating & Cooling, sccond
quarter 1992
Internet
bttp: //www. districtenergy. c om (Disirict Energy St. Paul)
http://www.energyJQchester>Edu (District Energy Library)

7.1.10. Atlantic Thetmal Sysfems
Atlantic Iliermal Systems (ATS) drivet elt projeta ior att kygga upp fjärrvärme och
ijärrkylanä! i Atlantic City, New Jersey, ATS har en vision - at! försörja hela Atlantic City
med fjärrvärme och jjärrkyla.
För närvarande levereras ånga och kylt vatten till sex större kunder i Atlantic City;
• Irump TJaza Casino-Hotel
• Caesars Casino Hotel
• Tmmp Plaza Ocean View Tower
• Tump's World Fair
• Warner Brothers Studio Store, samt
• Atlantic City Convention Center
Projektet startades genom all befintliga anläggningar i Tmmp Plaza leasades och utvecklades.
I Warner Brothers Studio Store och i Atlantic City Convention Center konstruerade ATS nya
anläggningar.
I centrala AtEantic City skall ATS lokalisera sitt Midtown Rtiergy Center. Därifrån skall kylt
vatten och ånga levereras till nya kunder i staden. Målsättningen är alt anläggningen skall ha
en kapacitet på ca 106 MW^. Anläggningen skall leverera till sex kasmohotell, Atlaniic City
Convention Hall samt Atlantic Cily Medical Center
Investeringsbeloppet för
Midinwti Energy Center,
inklusive distributionsnät
beräknas till 88 miljoner
Den långsiktiga
mål sättningen är att nätet
skall ha ytterligare 4
prod uktio nsan I äggningar
(hubsj och en total kyl effekt
på hefa 350 MW.
(Motsvarande målsättning
harLlmcom i Chicago)
Figur 54- MidtQWn Energy
ATS uppdrag är att utveckla, äga, driva och förvalta effektiva termtska energisystem och
kraTtvarmeanläggnJngar. Medlet att fullfölja detta uppdrag äi att utveckla egna
fjärrenergilösningar och att erbjuda sig att ta över drift och ägande av redan befintliga
fastighetsanläggningar - kunden kan "outsourca".
Atlantic Thermal Systems lägger stor vikt vid "outsourcing" som ettsätt att attrahera kunder.
ATS erbjuder sig således att gå så långt som att köpa anläggningar direkt av fastighetsägare.
Företaget vänder sig till kontorsfasUghelsägare, industnparksägaro, universitelHumråden eller
liknande konfigurationer av byggnader.
Atfantic Energy
Atlantic linergys huvudsakliga verksamhet återfinns i Atlantic Electric, som är New Jerseys
elbolag. Omkring #3 % av holdingboiaget Atlaniic Energys tillgångar finns i den reglerade
delen av verksamheten.

De avreglerade verksamheterna, dit ATS hör, finns organisatoriskt under Atlantic Enterpnses.
Det här sättet att juridiskt organisera fjiuTVämie- och jjärrkyJa är vanligt förekommande i
Atlsntic C-iy Llcciric Ccmipany, 1
Atlantis Energy
Atlanlic Energy, Inc.
ArtantiL Energy Knierprii* 1 !- I"c
Atlantrc Themial Systems, Int
Figur 55: Atlantic Energy& org-lrivästiriein£.Ific.
— Atlantic SnuthemPropcrlitK. Ene.
_ AT£ InvcMrtieuts. Division
Om de övriga avreglerade verksamheterna kan nämnas att Atlantic Generation, Inc äger,
uc\-ecklar och driver oberoende kraftvärme- och elkiaftsanläggmngar: Enerval LLC äi ett
"joint-venture" med Cenerg>'; Inc &ån Minneapolis, som skall utveckla nya naturgas- och
elproduktermed tillhörande tjänster.
Referenser
Internet
fattp: //www.atlantic-fhermaL com
http ://mm aencr^y .com/

7.1.11. Övriga kommersiella fjänkylsystem i USA
Ytterligare orter där kommersiell fjärrkyla finns i USA är:
• Denver, Co
• Hamsonburg, Va
• Houston, Tx
• Lincoln, Ne
• Milwaukee, Wi
• Omaha, Nt
• San Diego, Ca
• Scramon, Fa
7.2. Kanada
Kanada har legat efter USA niäi del galler fjärrenergi. De senaste åren har dock del
amerikanska Trigen Corporation etablerat sig även i Kanada (London. Ontario och
ChatloUcUnvn, Prince tdward Island). Även konkurrenten Unicom Corporetion har kommrt
Lill Kanade med sittNortliwind-koncept (Windsor, Ontario).
To ron to
I Toronto genomtördes en studie av möjligheterna ap införa tjärrkyla baserad på fiikyla irån
Lake Ontario. Ännu har inga beslut fattats.
-172-

8. ASIEN
Fiärrkyb finns i Asien **D* i Japan, som Hr det i särklass mest industrialiserade landet i
världsdelen. Även i Malaysia har på senare år dykl upp alU fler fjärrky Isy slem.
I Sydkoreas huvudstad Soul finns ett siort #rr*m=T*om som utnyttjas tor att dnva
absorptionisrn a skiner för köldalstnng sommartid.
8.1- Japan
Janat) areLi mycket tätbefolkat kol Det finns också i en jordbävmngsdrabbad region av
världen Landet saknar till stor del inhemska energiresurser Det #r tre faktorer som ar «ktigft
att beakta # man vill förstå hur och varför energisystemen i Japan ser ut som de gör.
Fiärrenergisystem har funnits i Japan sedan världsutställningen i Osaka 1970.
EtablcrinEMakten sedan dess liar varit mycket hög och den verkar inte avmattas ännu. Enligt
Japan Heat Service Utilities Association (1995) finns de, 122 koncessioner för fjärrvärme och
fjäiTkyla t Japan.
Dessa koncessioner finns till övervägande del i stor^derna Tokyo och Osaka, samt t mindre
städer utanlÖr Melropolitan Tokyo.
Koncessioner för
Region
Hokkaido
TcWtu
L _
i
Chubu
;Shikola[
•Kyushi
|—
1 ' —
fjärrenergi (norr till söder)
: stsd : Anta! koncessioner : Totalt iregionen
!
—yi
—
-
Tomakomai
Hiiachi
Eend&i
O*.
Hamamateu
Nagoya
Okasaki
i Toyama
—)2E
i Wakayama
i Takamalsu
i Fukuaka
: KiEkyushu
; Nagasaid
• —
2!
—rl—
—
i
ii
i;
—s
—fl
- ^
ii
1 —
— • — '
T
'
Summa 132
KoncessionsomrMena är oftast små och lokala i Japan. Det förstår man da lokyo, som
visserligen år en av världens största säder med omkring 12 miljoner invånare, anda har sa
pass mycket som 54 koneessionsomraden för fjärrencr^i. Dessa områden ar trois detta inte
-m-

alltid isolerade Öar utan kan mycket väl angränsa direkt till ett annat koncessionsområdc som
ät fallet i Shmjuku (se del 1).
Kronologi över fjärrenergins utveckling i Japan
En ofta citerad kronologi över fjärrenergins segertag över Japan förtjänar an återges även här.
Enligt Tsunoda (1995) och Japan Heat Services Utilities Association skedde viktiga händelser
vid följande tidpunkter:
• 1965 - En forskarrapport föreslår alt DHC skaf! vara ett av ämnena vid Expo 70 i Össka.
• 1966 - Urban PoJlution Preventinn Committee ger sitt betänkande angående in fotandet av
DHC i MetropoLtan Tokyo.
• 196% - Hokkaido Heatin Co. bildas.
• 1970 - Senn Chuo i Oaaka forses med fjärrvärme. MTTL del inflytelserika japanska
industriministeriet, anordnar en '"workshop" om värmeförsörjning
• 1972-Lagstiftning genomdrivs - "the Heat SupplyLaw". Japan Heat Services Utilities
Association konstitueras. Japan DHC Association bildas samma år,
• 1976 -Riktlinjer för införandet av DHC i Tokyo träder i kraft.
• 1981 -Minisa-y ofCartstruction avreglerar byggnormer för byggnader som omfattar en
DHC-anläggning.
• 19S5 -Regeringen meddelar att en avreglering av elmarknaden är att vania.
• 1987 - The Environmental Protection Agency i USA (EPA) ger DHC sitt stöd.
• 19SS - Mimtstry of International Trade (>1ITJ) och Ministij^Qf Construction stöder
Forskning och byggprojekt och nyetableringar av DEC.
• 1990 - Osaka Prefectural Government ger ut riktlinjer for introduktion av DHC.
• 1991- MITT g er subventioner till DHC-projekt som kan utnyttja fira energiresurser.
• 1993 - Nagoya City Government ger ut rikllinjer far en accelererad satsntng.påDIIC.
Denna kronologi kan ställas i relation till etabicringen av DHC-syslem som verkligen skett
sedan 1970.
o.
s „
• . : - • • : > , • - : • ' • - : ' . •
- - -
y /f /" ^ /
Tillval*
^ -/"
/ -
^ ^ y
-t14-
/
—•^^Koco^lönct 1

8.1.1. Stora fjäireneigiföretag i Japan
Fukuoka Energy Service Company
1 Fukuoka, på norra Kyushu - som är den sydligaste av Japans större öar - utveckäar Fukuoka
Energy Service Campany ett relativt siort fjarrkyla- och fjärrvärmesystem.
Området heter Fukuoka Scaside-Momoehi Disiriet Urban Developtnent. Byggprojektet
genomförs på återerövrat land i Hakatabukten. Ett 138 hektar siort område av bukten har
blivit land av fyllnadsmassor^
Mälet för Fukuoka Energy Service är att förse 22 fastigheter med lermisk energi.
Byggnadernas totala yxa npp^år till hela S52 000 m" och det handlar om hotell,
kontorsfastigheter, en baseboll-arcna, ett sjukhus, aflarer oi;h banker.
Installerad efTefa tor kylnmg uppgår totalt till 77 MW, Projektet är innovativt när det gäller
val av energikällor.
["Produktion kyla
i (2 anläggningar)
Värmekälla
Effekt (MW)
! Värmcpumpai
Havsvatten
TurbokylmiisknWP
Spillvärme &an gasturbin
i TurbokylmaskinAJP
Spillvärme frän direkteldsd
absorptionsmaskjn
; Direkteidad absorptionsmaskui
Dirckteldad absorptrcimnashn
Värmepumpar
Turboky naaskin
Vattenlager
Omgivningen
Omgivningen
BIL (sfarLT med vätte fl/glykol)
Xckumulator
v
3* 185 m^J
4 000 m 1
Enligt CADDET skall man i Fukuoka Energy Center kunnat reducera den mitallejade
effekten med uppemot 30 MW varav 7 MW kan hänföras till tasiförskjutning genom tenmsk
lagring och resten - hela 23 MW - kan hänföras till samman!agringseffekier tack vare att
fastigheterna har sä skilda användningsområden.
-175-

MM21 DHC
MM21 URC är förkortningen for Mtnaio Muai 2! Districi Heating and Cooling Co., ctl
fjärrcnergiforelag 50m har ansvarel for etc av de första Ijärrkylaäysienien i Japan. MJnato
Mfrai ligger i Yokohama, hamnstaden strax utanför Tokyo.
^
W,& -.'•
K^^^Ä&^4*#%
&4m
Figur lå 1 Yokohama Lundmark Toyynr i MinalQ MiratZl
Osaka Gas
MM21-projektet går ut på att bygga ett nytt
hamnområde för affärsliv och boende i centrala
Yokohama. Projektet började 19S3 och har ett
preliminärt slutmål år 2000 Befolkningen i
MM21 skall uppgå (ill 200000 varav cirka
190 000 skall vara mpendlandc yrkesarbetande.
1 MM21 finns Japans högsta byggnad, The
Yokohama Landmark Tower - 70 våningar hög.
1 MM21 använder man sig av islager for att
lagra energi. Ialagertekniken är den så kaliade
STL tekniken dar plastsfärer fyllda med en
glykol/vatten blandning fryses i kompakta
länkar. I detta system uppnås ca
ispaokningsfaktor på 55%. Totala kapaciteten i
islagret ar lGtiMWh och lastförskjutningen
uppgår till hela 17,6 MW (Enligt CADDET).
Tslagrut var det största innan Unicom i Chicago
installerade sma islager 1995-97.
Total kapacitet i MM2]-systemet uppgår enligt
Tokyo Gas till hela 267 MW, det vill säga något
sJön-e än detaa eget system i Shinjuku.
Osaka Gas hade 1993 installerat nio fjäiTenerg] system och planerade för ytterligare tre. Det
stöisla av dessa finns vid Osakas flygplats. Det skall ha en kapacitet pä 90 MW^. 40MWc,
från en gasturbin-anläggning och förse 750 000 ra 2 med kyla och c] (Buuma 1993).
Senri Chuo var platsen for världsutställningen 1970. Expo 1 70. Den raknäs som en milstolpe i
japansk fjarrenergihjstona. Det första fjärrvärme- nch tjärrkylasystemei togs i drift här.
Några andra områden där Osaka Gas driver fjäirenergi system är:
• Senbobi Izumigaoka
• Morinomiya. Osaka City
• Senboku Toga
• Rokko Island Center
• Iwasakibashi
• Boittncho
• Kyoto Oike
Kobe llarboräahd är Oska Gas nästa stora projekt.
G

Tokyo Electric Power Company
Tokyo Electric Power Company (TEPCO) äger och driver ett stort antal fjätreneigfsystem.
TEPCO är världens störsia privata elbolag och ett av tto elffiretag i Japan. TEPCO har cirka
22 miljoner kunder och en prodidrtHmskaparitet på 46 000 MW. Köretaget har omknng
40 000 anställda.
Nedan följer en lista på områden dar TEPCO *& dp, dotterbolag dnver Särrcnergisystem,
alla i Tokyo.
Tokyo Eleciric Power Company;
• Hakozaki Area
Tokyo Eleclric Power Real Estate Maintenance:
• Shinkawa Area
• Kanda-Surugudai
• Ginza 2,3-chome
• Ginza 5,6-chome
• Shibaura 4-chome
• Hachioji Asahi-cho
> Eront Area, Yokosuka Shioiri Station
• Atsugi Telecom Town Area
I ert flertal =w dessa system används värmepumpar och termiska lagring (Bo 1993).
TEPCO försöker i möjligaste män att använda spillvärme som insatsenerg,. Spillvärme* kart
komma från floder, avloppsvatten, elsystem och till och med från tunnelbanan.
TEPCOs motiv för att installera ijärrenerg] är att ramska toppbelastningen på förelagets
elproduktionsresurser under sommarhalvåret
Figur 57: Hnkozaki-omrätiet i centrala Tokyo.
-m-

Tokyo Gas
Tokyo Gas år ägare till 11 DHC-syslem och förelaget är delägare/intresaent i minst 37
ytterligare DHC system. Det mest omtalade av Tokyo Gas' fjärrenergisysteni fums i Shinjuku
(se del 1).
New Maknhari Metropolitan District
Chiba är en ilad pä cirka 800 000 invånare öster om Tokyo och huvudstad i Chiba preféktur
(motsv. län). Här har Chiba Prefecturc Government låtit utveckla 4,4 miljoner m 2 mark till ett
kontors och mässområde - New Makuhan Metropolitan Dsitnct. Tokyo Gas har koncession
på 616000 nf vilket inkluderar huvudbyggnaden Makuharj Mesöe samt Hotel New Otani,
Prince Hotel och World Business Garden bland andra,
Makuhari ligger halvägs mellan Tokyo och Nariia International Aiiport. vilket gör det
attraktivt ftir affärsresande att möias här.
Systemet är gssetdat med ångpannor som producerar ånga för Ijärrvärmebehov och for drift
av såväl rurbokyfmaskmer som absorptionEmaskuicr. Anläggningen logs i drift 19S9 och har
en kapacitet på 113 MW. Kulvertnatei är 2 km långt och rymmer lyra rör på samma sätt som i
Shinjuku.
Shibaura District
Redan 1984 skedde leveranser av fjärrvärme och fjärrkyla i detta område, som är 85 OQ0 m"
stort och har tre större kunder, Tokyo Gas egen byggnad, Toshiba huset och Seavans Twin
Kraflvänne frän två 1 MW gasturbiner utgör baslasten i sysltmel. Pä grund av lagstiftningen i
Japan måste elkraften genereras i den byggnad den skall utnyttjas. Då fjairenergianläggningen
vill använda spillvärmet från gasturbinerna uppstår den situationen att ånga levereras fram
och tillbaka frän Tokyo Gas huset via DHC center innan den ulnytljas för
uppvärmt] ingsbehov.
Total kapacitet för fjäiirkyla uppgår till 21 MW,
Figur 58.: Systenufcsi över Tokyo Gas ' anläggning iShbaura.
Akasaka District
Akasakä DHC Center finns inrymt i Internationa Now Akasaka Buildumg sedan 1978.
Systemet förser fem byggnader med fjärrvärme oeh tjärrkyla. Kapaciteten uppgår till 12 MW
-tn-

och systemet är uppbyggt som de flesta av Tokyo Gas anläggningar med gaseldade ånpannor
och absorptionsmaskiner för produktion av kylt vatten.
Higashi Ginza District
1 Higashi Ginza har Tokyo Gas ett litet syslem om 6,5 MW. Del är installerat i Kissan and
ShunbashÉ Embujo Builduing.
Tama Center Distriet
Tama Center skiljer sig från de hittills presenterade områdena pä det sätt att
energidisrributionen enban sker med fjärrvärme. Kyla produceras lokalt bos kunderna med
absorpiionsieknik. Området är 700 000 m : slort och kyl- och värmedensiteten är inte lika hög
som i de tidigare presenterade disGikten.
Framlida värmekapacitet kommer att uppgå till 71,6 lon ånga per timme - en avsevärd mängd.
Narita New Town Distric*
Narita New Town ligger S km frän Narita International Airport och knappt tvä kilometer
väster om Nanta Station. Fjärrenergikoncessionen omfattar ett område om 317 000 nT och
leveranser av kyla sker till bostadsområdets centrum och Ull flerfamiljshus däromkring.
Värme från ångpannan levereras inte som i]ärrvärme. Dem är uteslutande ett fjärrkylasystem.
Total effekt uppgår till 12 MW.
figur 5JJ. Marita New Town område!.
Yaesu/Nihonbashi District
Ett system med fyra rör. precis som i Shmjuku. har introducerats vid moderniseringen av
Yaesu/NihonbaHhi området. Fem fastigheter är anslutna, men det finns potential att växa i
delta område Idag ansluten effekt uppgår tit! Il MW, men målei är att nä upp till 24 MW.
Kioi-cho District
Kioi-cho ligger strax väster om det kejserliga palatset och öster om Akasaka Pnnco Hotel
Systemet logs i dnil 1989 och det är ett fyra-rörsystem. Idag uppgär ansluten effekt till 10
MW med en möjlig expansion till omkring 15 MW.
-179-

Nishi-Sbinjuku 1 -Ömme District
Granne med N«w Shinjuku Metropolitan Distric!
och strax väster om Shinjuku Station ligger Ni&hi-
Shinjuku I-Chome Distnct Det är ett system tor
både ijärrväime oc!i tfjärrkyte; precis som de
flesta av tidigare beskrivna syslem. Här finns
dock två produktionsanläggningar, DHC 1 och
DHC 2, vilka schematiskt sett är likadana, men
som skiljer sig åt något när det gäller
dimensioneringar. Systemet logs i drill 1989.
DHC 1 liar en förväntad framtida kapacitet om 45
Ton ånga per timme och 21 MW kyla.
DHC 2 har en förväntad framtida kapacitet om 34
ton änga per timme och 26 MW kyla.
Bland kunderna \ detta område m5rks en av de
större varuhusen i Tokyo, Asahi Life Insurance
BuiJding och Shinjuku L Towei.
Akasfii-Cho District
q aikiuMU
%#tp
Figur 60- Karta wer distributionsnätet i
Nishi-Shinjitkttområdet
Det sista av Tokyo Gas ffärrenergisystem kom till stånd genom moderniseringen av St Luke's
International Hospital.
Startåret för detta system var 1992. Förväntad effekt vid fullt utbyggt nät är 26 MW och bland
kunderna märka naturligtvis sjukhuset och dess knngbyggnader. en kyrka, en skola och en
kombinerad kontors och bosiadsfaslighet.
Tabell över Tokyo Gas egna DHC-system
Shinjuku
New Makuhari Metropohtan District
Nishi-STiiTijuku 1-GiomeDistrict
Akashi-Cho Distnct
Shibaura Drslnct
A kasaka District
VacsTLiNihonb^shi District
Kioi-Cho Districi
Hig3s!u-Giiiza Dislrict
Tama Center DisOict
ElfekÉ (MW1
Lokal produktion
21
12

Övriga system där Tokyo Gas är intressent
1 okyo Walertront
C—
Tennozu
- Tnkyo intemational
•S
Kohoku New Town
Yokohama B finess
J-uchuNikkQ-cho
Makuhari Expmded
Tochik&wa Akebono-
" Nislii-Shinjtikii Ltd.
Mamnchuchi Emergy Sen r ice Co . Ltd.
DHC Shiniuku Cu , Lid.
Chdia New TO^TI Energy Service Co , 1-ftL
Ni&hi-lkeburp Energi' Scr^-iceCo, Lid.
Tennoz Area Service Inc .
Vlarunouchi Energy Service (Jo , Lid. "Tcbmari 19S0
Tokyo Heat Energy Service Ca., LW
Tokyo Energy Snvice Co., Lid
Kohoku New Toftfi Energy Service Co.,
Yokohama Biiiincss Park Energy Service
^ghuDUCCo.^Ltd. ~
Möfcuhari Energy Service Co., Lid.
Tachikaiva Urban Center Co., Ltd.
tie-» Urban Energy Service Co, Lid.
Ark HJls Encigy Service Co, Lid,
K.insSii-cliaEnc!gy^er4-iecCo,Lld.
Dlsmct HsatinE & Coolinp Ch3ba VJ> , Lid-
Tokyo Drainagc Energy Sen r ice LO., Itn.
Toranomon Bnergy Service CO-, l-td
Tokyo Heat E-ict^y Service Co., Ltd.
Shinjuku Energy Service Co., LW-
DHC Ginza Co., Lid
KasumigBseki DHC Co Ltd.
Tokyo Heat Energy SErvrce Co, Ltd
Shirovama Energy Service Co., Ltd,
Aka58fca tncr^v Service Co , Ltd.
DHCTwkyoCc.,LW
Yoca Encicv Service Co, Ltd
Tsukuba Energy Service Co , Ltd.
ChibaDHCCo , Ltd.
Marunoucbi Energy £ervi« Co., Lft3.
Murunouchi Energy Service Co, Lttfr
Keryo Urban Service Co, Lid
Tokyo Heal Energy Service Co, Ltd.
Oktober 1995
September
Mats 1995
~im
April 1992
\prill9%7
Oktober 1394
September
~Äpn\ 1986
"^inuan 1997
April l^J
Juli 1994
Apnl 19JJ3
Oktooei 1991
April 1593
December
Man, 19B7
November
December
"Maj 19M
Oktober 1993~
November
^emhe.
Apnä 1974
Apnl1983 ~
Kundlyp Fl
Kontor, T-bana
Kontor, Hotell
Boniäder
ke-development
L^
Kontor
Re-devcloprneni
Kon(oi
Kontor, Sjukhus
BosWer,
Kon^trlhui
Kontor. Affärer
Kontor, AflUrer
Re-devclopment
Kontor, Hotell
SjuHni5. Kontor,
Sport an Ibqgninc
Krintar. Affärer
1Ä
Kärnor
Kontor
Konlor, öoaiädcr
•JV-stahon, Kontor
ArfäisfiisfLSlieiei
Konrorsbyggnad
Bcsradcr.Bönkmrn
RMiadÉri SkölaT"
Offentliga bvggn
—w
—w 1Z-
•—sr
29
21
_ 21
20
19
17
\>
—ir
•—rr

8.1.2. Framtidsprojekt
Tokyo Waterfront
Tokyo Teleport Town (Tokyo Waterfront) är ett enormt byggprojekt i centrala Tokyo. Enligt
Tokyo Oas kommer man här au anlägga cll fjäirerargisystem som skulle ha en kapacitet pä
över 400 MW. Det skulle i sä fall bli det absolut största ffärrkylasystemet i världen.
Tokyo Teleport Town kommer att omfatta totalt 442 ha, fördelat pä fyra distrikt;
• Aomi - ett kontorsfastighetsomräde
• Ariake Minami - mässhallar och mötesplatser
• Aiiake K [te - mesl bostadshus
• Daiba - bostäder, hotell och "shopping"
Projektet har påbörjats, och ett flertal slöire fastigheter är redan färdigställda. Tidplanen för
hela områdets utveckling sträcker sig till 2015. Kommunikationer till området, i form av
spårbunden trafik och nya trafikleder byggs just nu^
Planerad befolkningsutveckling
* rkesarbefande
34 000
49 000
70 000
i Bofasta
15 500
Som en jämförelse kan nämnas att Hammarby Sjöstad som planeras i Stockholm omfattar
dyrg 500 hektar med en planerad befolkning på omkring 20 000 invånare. Bebyggelsen i
Hammarby skall mestadels vara för boende.
Wakayama Manna City
Wakayama Marina City Energy Service Co. är huvudman för ett nytt stort energiprojekt som
Skall försörja den artificiella ön i Wakaurabukten med värme och kyla. Staden Wakayama
har omkring 400 000 invånare och ligger strax söder om Osaka, men är huvudstad i en egen
piefrktur tmotsv län).
Projektets design och utveckling har Kansai Electric Power slätt for. Målet med projektet är
att förse bosEader och hotell i vackia Wakaura Bay med kyll vatten och ånga för
tappvarmvatten och uppvärmning genom an utnyttja spillvärmet från Kansai Etectncs
kraftverk Kainan, som ligger en bil bort längs med kusten. Kraftverket är frän 1970 och har
en elproduktionskapacitet på 2 100 MW genom oljeeldade pannor och ångturbmer.
Angå trän sporleras frän Kainan Power Station i en "pipeline" till The Mam Energy Center,
där kylt vatten framställa genom absorptionamaskiner (dubbd-effekt). Etiergicentret har också
möjlighet au producera kylt välten genom eldrivna skruvkompressormask

8.1-3- Några andra Ijävrenefgrföretag i Japan
Det finns som sagt ctJ stor mängd ijärrenergitoretag i Japan - över 70 stycken. Det är
naturligtvis varken önskvärt eller möjligt att redovisa alia dessa på en uttömmande sätt.
Ytterligare några är dock värda att nämna
Marunouchi Energy Service Co.
Förelaget driver minst fyra fjäircnergianläggmngar. Dessa är:
• Otemachi Districi, Tokyo, 129 MW
. Ucrnsaiwai-cho District, Tokyo, 39 MW
. Maurnouchi 1-chome Dislrict, Tokyo, endast värme
• Yuraku-cho Dtsrnct, endast värme.
Företaget bildades så tidigt som 1973.
F^arGl- Otemachi Districi i Tokyo.
Tokyo Hest Energy Service
Tokyo Heat Energy Serviee driver också (minst) fyra fjSrrenergisystem i Tokyo.
, Shinagawa Yashio Complex Distnct
• Takesniba Distnct
. HachiojiMinarni-OsawaDistriet
• Tokyo International Forum District
Det sistnämnda systemet, vid Tokyo International Forum har en kapacitet på omkring
36 MW. De övriga är smä system, med enstaka byggnader.
-183-

Namn på fjärrenerg iföretag I Japan
J den följande lisrati återfanns rjärrenergiförelag som ej tidigare nämnts i rapporten. De är
sorterade citera landsdel och stad.
Chudcn cDTisrriJCiLon
Hamamatsu [>HC
Hokunkii Urban
Kaiayaniazu Energy
Okazaki Energy Supply
Taho Gas
SUPDDFO Heairng snö Cooling Supplv
KSI-' Heat SuppK
Nanta Heanrii; & Coolins Supplv
TachikawB Toshi Cenier
TachikawaUrbsnCcnicECo.
Tsukoba Encrg> r Service
ChibaDEJt:
Chiba Ne%y Town DJatnct HeaiLng &. Coolinfi
Chiba New ToVrti Encr^v Service
Disirici Ileating Ä Cooling Chiba
Makuhan Enei^y Service Co. Lid.
Aik Hills Energy SCT\-IM
DHCGmza
DHC Shinjiiku
Fuchu DHC Co
Kasumigaseki DHC
Kmshi-clto Eacrgy Service Co. Ltd.
KUdAuynmaDHC
Kohoku Nesv Town Encrgy Service
Mil^uhishi Esiale
New Urban Heotin^ & Cuoling Supply
Njsln-lteburo Energy Service
Nishr-Ikebnsro rteidng & CooJing Eupply
Oincri Regional Air Coudilionuig
Shuifiikii Energy Se^'ice Qi
Shinjuku Heating & Cooling Supply
Shinjuku-Mmami Fjiergv Service
Shuoyaina Energy Scr-icc Co
Shiroyama Heaime & Cooling Supplv
Tennoz Aiea Service Inc.
Tcnnozu Area Service
Tokyo DHC
Tukyo Dramage Energy Service Co
Tokyn Energy Service
Tokyo Heal Er)«r£y Service Co.
Tokya Heat Suppiv
Tokyo Opera City rXsirici Cooling & Hcarins
Tokyo Seweragc Energy
loren om Energy Service Co.
YD^aDi5lncÉHea[|ii^ & Coolins
Yokohama Businc^i Park Energy Service
KIA Hcaiing & Caoling iuppty
Rinku Energy Center
Kansaf Kleclnc Power
Ashiyahani] RnCrgy Service
CostnoMfiiarc EnerEv
Kän^ai Urban Energy Re^iircc Engineenng
Osaka tnergy Service
Lan dsri cl/Stad
Hokkaido' SaojHim
Kanlo.' Chiba
Karito' Tokvo
Kanto / Yokohama
Kmki .'Kobc
Kinki / Oaaka

HmsTcn Bopch Hcatma & Coolinp Supply
Saibu Gas
Saibu Gai Heatinfi SL LoolinS Supply
Fukuoka Enffgy Service
Tohuku Hleciric Power
Referenser
landsdel/
shv 1 Fukuoka
Publicerade kallar
DHC - Distrid Heatinz c Cooling, katalog, t» #m Heat Service Utilities Association,
1995 (?)
Tsunoda. Tomitoshi, District ättling and Cooling ,„ Japan, CADDET Energy EfEcicncy
Newslctter, No. 3/1995
Bomna, Jos. Absorption Cooiiftg Practice in Japan - Dutck Expert* *, q Oase Look, 1EA
Heat Punip Centre NewsleLter, VoL 11 No. 1,1993
Övriga skriftliga källor
CADDET Energy Efficieocy Project - L^cation: Yokohama; Japan
JOMnk, jwaä*

8.2. Malaysia
De senaste åren liar fjärrkyla introducerats i Malaysia, ett land som haft en enastående
ekonomisk tillväxt det senaste decenniet.
Gas District Cooling
Malaysias första och största fjärrkylfÖretag-.
Knala Lumpur City Centre
I Knala Lumpurs centrala defar byggs just im ett fjärrkylsystem (KLCC) som skall omfatta
byggnaderna ESSO Tower, Ampang Tower. Rarnlee Tower och framförallt Pcironas Twin
Towers, världens högsta byggnad sedan 1995.
Ägare till fjäirkylsystemet är Gas District Cooling Sdn. Bhd (GDC), som i sm tur ägs till
60 % av oljcfSreiaget Petronas och till 40% av ett joinl-venture mellan Tokyo Gas. Mitsui &
Co. och Mitsubishi Corporation, Tokyo Gas importerar myckel av sm råvara trän Malaysia
och Peironas.
Systemet, som naturligtvis år gasdrivet: kommer all förse de anslutna fastigheterna med kylt
vatten vid 3,3 C C Systemet Sr cnergieffeklict dä gasturbiner utmyttjas for kraftkylproduktion
(värmen används tor ängproduktion). I den forsla fasen av projektet installeras en
kylmaskmeffekt om 106 MW. Så småningom beräknas kapaciteten uppgå till mer ärt
210 MW, allteftersom fler fastighetsägare väljer att ansluta sina byggnader till nätet
Knala Lumpur International Airport
Vid Knala Lumpurs nya flygplats bygger Gas District Cooltng ett nytt fjärrkyl system. Den
nya flygplatsen, Knala Lumpur Tntemational Aiiport (KLIA) ligger 5 mil söder om
.huvudstaden. Flygplatsen skafl ersätta Subang International Aiiport.
I direktiven till flygplalsbygget ingick att rufkondttioncring skulle ske genom naturgaadriven
kraftkyla, som ett sätt att minska luftföroreningar och använda Malaysias rika tillgång på
naturgas effektivt,.
Uppdraget tilldelades GDC i konkurrens med ett flertal andra stora gasforetag. både från
Europa och USA. Avtalet innebär alt GDC skall bygga driva och efter 20 år överföra ligandt:
och drift till flygplatsen, ett så kallat Build, Operate, Transfer" kontrakt.
Terminaler, satellitbyggnader och fraktterrnmarler skall förses med luftkonditionering - totall
tio byggnader. Flygplalsen kommer år 2012 att omfatta omkring 950 000 m 2 byggnadsyta
och det totala effektbehovet beräknas bli knappt 100 MW. Redan under öppmngsiirei
199S är behovet 65 MW.
Tenaga Nasional Berhad
Tenaga Nasional Berhad är kontinentala Malaysias nationella elbolag,
TKATAN
1 ert samarbete mellan Tenaga och Cofreth Malaysia har ett fjärrkylsystem knmmt till Sk
Inatitute ofEneginccring and lechnolog} (1KATAN) i Bangir Sefangor.
Cofreth ägs av Suez-Lyonnais des Eaux, som också äger CJimespace i Paris och är störsla
ägare [ill Trigen Corporation i USA.

Vid IKATAN skall 15 byggnader anslutas, viltet ger upphov (ill ett kylbehov om 13 MW.
Systeme är baseral pä fyra eldrivna kompressorkylmaskiner och kompletteras med en
ackumulator för kylt vatten med en kapacitet på 56 MWh, Ackumulatorn bar konstruerats av
Chicaeo Bridge & Iron. samma foretag som också levererat Trigens storca ackumulator i
Chicago.
Kyllagrets effektffllsfcott motsvarar ungefår 5 MW och möjliggör an elkonsumtion kan
överföras frän dag till natt. vilkel är förmånligt i Malaysia.
TNEC
TNB Eng>neering and Consultancy CtNEC) är ?u datlerhoSag till det stora elfdrcteget. TNEC
skaU ajigressivl marknadsföra och tillhandahålla tjänster relaterade till energisektorn. Bland
annat skall man fungera som "tumkey" enireprenör, projektledare, projektägare och/elfcr
tlnansiär till energiprojekt.
Områden som TNEC har verksamhet inom ar:
• Elproduktion
« Eldistribution
• Kraftvärme
• Telekommunikation
• Fiärrkyla
Ett Fjäirky-lprojela fmns i Bukit Pantai t Kuala Lumpur. Företaget heter Bagsar Ergy Systems.
Leveranser av fjäirkyh skall ha päbörjais under 1997 (Mansor, 1996)
Tre större kunder skall anslutas i ett forsla skede: Plaza Cygal Hotel, Telekom Malaysia och
Atlas Corporation Systemet är baseral på elektriska kylmaskmeriTcombination med islager. 1
en andra fts av utvecklingen tänker sig TNEC att en kombianlaggnina kan introduceras.
Referenser
Publicerade källor
Mansor. Lokman, Tenaga m expand « ofdistricS cooling system* SEA Business Times.
julafton 1996
Övriga skriftUga källor
Gas Distrlct Cooling (M) Sdn. Bhd Estäblished a Jamt-Venme Cvmpäny fof thé Distrtct
Cooling Project for the Afew Kuala Lumpur Intematemal Airpori (KLlA),T>ressmzdfe\widt,
Tokyo Gas. maj 1996
Gas DiKtrict Cooling System m Kuala lumpur O> Centre (KLCC), Pressmeddelande, Tokyo
Gas Co., februari 1996
Utdrag ur TG Minutes, Tok>'o Gas' micrötidnmE, 1996
Internet
http ://^vw.tnb. com .my (Tenaga"Nasional Qerhadl
httpiZ/tnrd-masnet com.my (Tcnaga National Rcaearch and Developmcnt)
http://svww.mcc.my/Lneo (T^JEQ
-TW-

8.3. Sydkorea
I Sydkorea satsar Korea Disttict Heatin Corporation (KDHC) pä att med fjärrvärme producera
kyla lokalt meJ absorpriDnsmaskiner.
Enligt Park (1996) finns en installerad kapacitet om drygt 70 MW^ redan i Söul med
omgivningar. Totalt handlar det om ett 90-lal Jastigheier Bpm utnyttjar jjäirvännen för
kylning.
Första absorptionsky^stemet togs i drift 1992 i KDHCs egen fastighet.
Sommartid behövs inte fjärrvärmen for uppvärmning, varför det vore oekonomisk! att driva
produktionsanläggningen kontinuerligt med så liten lasl dci ändå är fråga om i forma av
kyl1>ehovr Därför harman en ackumulator som laddas med helvatten nattetid, för att sedan
lommas under dagen. Kylsäsongen anges tit! mellan mitten av juni till slutet sv augusti.
Temeperaturen pä utgående hetvatten är 95 a C och rottirvattnet håller omknng ao"C.
Park (19%) förväntar sig att fjärrvärme- och fjärrkylmarknaderna i Sydkorea fortsätter att
utvecklas framgent. Klimatförhållanden och den ökande levnadsstandarden talar för detta.
Referenser
Publicerade källor
Jönsson, Mats & Olsson, Nils, Fjärrvärme i Korea fK&r&m BistiictHeating, Insl. För
Värme- och Krafttckmk, LTH, Lund, 1996
Park, Yong Soon, District Cooling Experience af KDHC, uppsatas, Intcinattonal DH
Conference Copenhagen, 30-31/10 1996

9. ÖVERSIKT
Nedan följer en översikl av de fjärrkylsyslem som behandlas i såväl del 1 som del 2 av denna
rapport. Indelningen är alfabetisk och geografisk.
Nordamerika
Slad/Deisiat
Anaheim. CA
AllanticCit^NJ
Baltimore, MD
Boston. MA
Chicago. IL
Chicago, IL
Cmcinatn, IN
CleveÉaiid, OH
Denvcr, CO
1 lanisonbijrg, VA
K«ifurd.cr
Houston, TX
HiiDtingöm
Bcach, CA
Indiaoapolis, IN
Ltncoln. NE
Los An^tlcs,
"Bunker", CA
Los An^clcs,
"CenniTy", CA
Milwaukce, Wl
Minneapolis.MN
Nashvillc, TN
Naasau County (3
oncr), NY
Omaha, TS"E
Oklahoma Ciiy,
Pinsbin^LPA
San Antonia, TX
' San Dicgo, CA
Förelag, Startår
Pacific Energy, I9G9
AtlanricTheima} Systems,
Conrfor* Linkh 1995
Noribwmd Boston, 1995
Ingen-Pmplcs, 1995
Unicum. 1995
Mid-Am«ica Eiiergy, 1993
The Energy Netwoifc, 1961
NorJfiwind Houston
Pacific Energi 1963
Mkt-Aincnca Energy, 199x
Dfetnct Energy Corp. Of
Lintobi and Lancastet
Pacific Encrsy, 1965
TacrficEiicF£yJ965
NRO Energy. 1972
Trifceu Nassau, 199x
Tngen Oklahoma
Thermal Venturcs
San Diegc Power and
Coolbg
PnmarEner^i
Gffir Elekrnciret
F.lekrncilei
EiekrnPitcl, Gas
EEefctncitet
Gas
Elektricitet
Elektricitet
An^a (kol/olja?).
IlektriciEei
Ga&j Angb
Elcktncilci
Elefcrnuitct, Gas
Angå (kol?), El
El, önga (kol)
-a.
EETekt MJ
7
(mål) 300
50
(mål) 80-100
5*
290
?5
(mal) 130
K
,1
70
111
z
*
*
3
i*
165
15£>
26
"
360
151
161
""
Ifi4
I
1

Delstat/Provins
Scranlan, PA
St Paul. MN
Trentun, NJ
Tillsa, OK
Youngsiown. Oll
Kanada
London, ON
Tonmto:0?J
Windsor, ON
Europa
I Danmark
Hemtng
Finland
Helsingfors
Frankrike
Bordeaux
-Ly
Montpelier
Sångarte
Bologna
Vicena
Förelag Slarlär
Ifetncl Encigy St Paul,
TngcnTrmtTO, 1990
1'rigen lulsa, I**9v
Thcrmal Vailures, LW5
Tngen London, 199%
Nonhwmd Windsor, I9V8
Företag Startar
Aétopoit de Bordeaux
Suclim, 1972
•prodith, 1994
SEKM
Climadet 1967
A*n>puils de Paris
Climespace, 19%
Enrirtunncl, 1996
Aziende Indu^irialr
Muncipalizzafc. 1991
PrimarrnerEi
Elekiriciier,l;ol,
gai, biobränsle
Gte
Fjanvamie
Etektricitet
Effekt kyla
37
71
Frimarraergi j Effekt kyla
Fjärrvärme U.9
Fjdrrvämn:
Elektridtei
Elektricitet
Ekktriciter
Elekinciiei
ElcklricUti
ESckträalcl
Elekmciled
Elektricitet
GcolemnSk",
värmepumpar
5
4,5
SS
24
14+21
93
22,9*26.1
9
(rad) 4
-
JO
M
4+16
S4+I09
7,4
*
" "
T45
148
164
145
151
15
50
131
IM
45
12-j
129
[36
1

• Brrom
(Sundvlka)
: Lissabon
:Svcrice
Företag, Siarfår »rtmarenfre; ^mktkybi
(MW): (km)
Rseniräeniergivctk, 1990
^linmcapaco. !998
: Botas Energi, 1W5
Sptlh&nnc,
Ingeneratian
• ElcklticitEl
: Eskilstuna Eskilsmna Energi, 199S i Spillvan»:, VF
• Gavlc Energi
Elcklricnei
^Göteborg i Gttteborgs ETieigi, 19# i FJ3irvärme
hiaESäd"' ! IK^iverkeniHeliäisrad ; Spillv&me
i Helsingborg
] Huddinge
Helsingbonfi PJiergi
: Spillvärme
"Södertörns Fjänvärmc, 1998 i Elektricitet
i Jönköping : Jönköping Energi, 1996 Fnkyla
i Linköping
i Malmö
: Norrköping
"Sulna/Suridbybns Nurrenergi, 199)
Stockholm, Oty
tS^khalin, Farsta
i och Kista
i Sundsvall
Södertälje
Uppsala
Väsleräs
: EayrcuLh
: CKonniiz
: Dresden
• Dösseldorf
Hamburg
Mannheim
Tekniska Verken, 1997 "i Fjärrvärme
Lunds Energi, 199V
Maltnö Vdnne* i 998
"!Akviflr,VF
Woirköpins truagj, t

Asien
i , , .
• Filippinerna
: Manila
1, ,
\ Japan*
Chiba, Makuhari
Fnkuoks
Nanta
Osaka, Oäaka Auport
Tama
Tokyo, Akasaka
j Tokyo, Aka&Ki-Cho
L Tokyo, H]£B5hi Ginza lokyoCas
i Tokyo InlEmacional
[Fnnnn
j Trttyo, Kioi-chc
[ Tokyo. Nishi-
Tokyo, Otemachi
Tokyo, Ehibaura
i Tokyo, Shinjuku
i Tokyo, UchjsaJwai-
Tokyo Waieifronl
Tokyo. Yac5u
WakayanH
Yokohama, MM21
Malaysia
Kuafa Lumpur O ly
Kuala Lumpur Intcn.
Airpoit
Sya:orra
Förelag, Startir
Tokyo Gas
Pukuoka Entrsy Supply
Tokyo Gas
OaakaCas
Tokyo Gas
Tokyo Gas, 197S
Tykyu Gas. 1992
Tokyo Heat SBHJCE
Tokyo Gas, 1989
Tokyo Gas, 1489
Manmoucht Energy
Tokyo Gas, 1984
Tokyo Gas, 1971
Maiunouchi EdCigy
Tokyo WaierfFom DHC,
Tokyo Gas
Wakayama Manna City
MM21 DHC
sm
Kona DHC. 1992
* Endast ett urval a\ de japanska syaEemen
j Frjmaier£i . Effekt kyla j Nät
| j* (MW)j (km)
Gas
Spillvärme, Gas
Gas
*"
Gas, Fjanväime
Gas
a.
G.
0*
Gas
Gas
Spillvärme
EleknicupE
Tenaga NasioJiaF Rhd, I Elektriciiä
GasDisöiclCaaliEjg
Gas Discrfte Couling
Gas, EkktEiciiH
Fjanvanne j
-m-
(Planer) 4UU ]
113: 2
ia =
90 j
i
12,
rmal)26;
"!
(mas) J5 i
i
1211
21 j
i
(planer) 400 I
(#1)24:
Planetas
267
(max) 100 i
13; 4
17»
175
179
176
179
I7S
1G0
175
• —nr
179
m
i,.
m Ö7
i»
IS2
179
1O
L76
'"
Itf
i
i

Rapportförteckning
Samtliga rapporter kan beställas hos Fjärrvärmeföreningens Förlagsservice.
Telefon: 08 - 677 26 00S Telefax: 026 - 24 9010
FORSKNING OCH UTVECKLING • RAPPORTER
1 In ventering av skador pä befintliga skarvar med CFC-bäåsia respektive
CFC-fha bgikum
2 Tijckväxlare - Stams hösten 1995
3 Bevakning av internationell fjäirvMnneforBkmiiÉ
4 Epoxirelinlng av fjäirväimerflr
5 Effektivisering av konventionells fjärrvärmecentraler Ubonnentctntra
ler)
6 AuköJiisatlon av montörer för montage av skarvhylsor och isolering
Former och utvärdering
7 Direkt markforlag^a bojar i fjänvärmeledniugar
£ Medierör av plast i fjäiTvarmesystcm
ii
Metodutveckling för mätning av vannekonduktiviteten i kulvenisolering
av polyurctanskum
Dynamiska värmelaaer frän fikriva väimebehov
Torkning av Tvätt i fastigliektväostugor med fjärrvärme
Omgivningsförhållandenas betydelse vid val av strategi för ombyggnad
och underhäll av tjärrvärmenäL Insamlingsfascn
13 Sven&kätadigfjärrvämeforskning 1981-1996
14 Korrosbnsrisker vid användning av stål och plaströr i fjsrrvärmesysiem
- en litteraturstudie
}5 Värme- och masstransport i mantelrör till ledningar för fjäntyla och
fjänvärme
16 Utvärdering av friktintrangning och gasdifnision hos gamla kulvertrör
"Hisings-Backa' 1
17 KulvertfÖrläggning med befintliga massor
IS Värmeätervinning och produktion av fnkyla - tvä Sätt atl öka marknaden
för Ijjirvärmednvna absoi^tionskylmaskiner
a»i-

19 Projekt och Resulta! 1994-1997
20 Analys av befintliga fjarrkylakunders kylbehov
21 Statusrapport
Tiycklösa HeivarJcnackumulalorer
22 Round Robin
tesl av isoferfuraiå§an hos QäirvännerÖr
23 Mätvärdesinsamling från inspektiunsbruimar I fl^T^imesysieni
1A Fjän^airneröiöis isolonskniska Jångtidsegenskaper
25 Tennisk undersökning av koppling av köldbäiarkrelsar till
fjäfrkyianät
26 Reparation utan uppgrävning av skarvar på Ijjurvännerör
27 Effektivisering av fjäirvärniecencraler - metodik, nyckeltal och användning
av drifiövervakningsBystem
28 Fjäirkyla. Teknik och kunskapsläge 1998
29 Fjarikyla - systemstudie
30 Nya material för fjärrvamerÖr. Förstudie/litteraturstudie
31 Optimalt vaT av vännemälarens flödesgivare
32 Miljöanpa^dng/BU^anvä^ningavpoIyuie^nisrtle^dHfjäiTvariuerör
33 Övervakning av fjärrvärmenät med fiberoptik
34 Undersökning av gotvväunesystem med PEX-rÖr
35 Undersökning av funktionen hos tlUsatsö-foY fjätTvärmcvätten
36 Kartläggning av utvecklingslaget för ultraljudsmatarc
37 Förbättring av fjärrvåimecentraler med sekundamat
38 Ändgavlar pä fjärTväTmcrör
39 Användning av iågtemperaturfjarrvarme
40 Taming av skarvar i Ijän-varmerbr med hjälp av material som svälter i
kontakt med vatten
Författare
Anders Tvärne
Stefan Aronsson
Per-Erik Nilsson
Mats Lindberg
LeifBreitholiz
Ulf Jarfelt
Håkan Walletun
Ulf Jarfelt
Olle Ramnäs
Erik Jonson
Jarl Nilsson
Tommy Gudmundson
Hakan Wallelun
Paul Westin
Martin Forsen
Per-Åke Franck
Man Gustafsson
Per-Enk Nilsson
Jan AhLgren
Linda Berlin
Morgan Fröling
Magdalena Svanström
Janusz Wollerstrand
Morgan Fröling
Marja Englund
LafsEhrlÉn
Tuija Kaiinisto
LeenaCarpén
Jerker Delsing
Lennart Eriksson
Håkan Walletun
Gunnar Bergström
Stefan Nilsson
Lennart Eriksson
Jochen Dahm
HeimoZinko
Rolf Sjöblom
Henrik Bjurströra
Lars-Äke Crcmholm
Publicerad
mar5-9S
mars-Oa
AN,
W«
Z
=

41 Underlag för riskbedömning och val av strategi för underhäll och förny- Sture Andersson
else av Jjairvarnietedningar
Jan Molin
Carmen Pleökos
42 Meloder an nå lägre returteinperatur med vaimevaxlardiniensiuneriiig
och inju&tenngsmeioder. Tillarapning på två fastigheter i Boras.
43 Vidhäftning mellan PUR-isolEring och medierör. Har bläslring av
medieroret någon effekt?
44 Mindre lokala produklionscentralcr för kyla med optimal vänneatervrnningsgrad
i fjärrväimcsysremen
45 Fullskaleförsök med frikdonsminskandt additiv i Heming, Danmark
4ö Nedbrytningen av syre-reducerande medel 1 fjärrvärmenat
47 Energimarknad i Förändring
Utveckling, aktörer och strategier
48 Strömförsörjning till vfirmemätare
49 Tensider i fjärrkylenät - Förstudie
50 Svensk sammanfattning av AGFWs slutrapport
"Ncuartige Wärmeverteilung"
51 VatCenläckage genom otät mantel rörsskarv
52 Direktförlagda bojar i fjän^araii-ledningar
Påfcänningar och skadegränser
53 Korrosionsmätningar i PEX-system i Landskrona och Enköping
54 Sammanlagring och värmeförluiter i nBrvärmenät
55 Tryckväxlare för fjärrkyla
FORSKNING OCH UTVECKLING - ORIENTERING
Stefan Petersson
UlfJarfelt
Peter Margen
Fltmming Hanuner
Martin Heltsten
Henrik Bjurairöin
Ftedrik Lagergren
HEnnk BjursTröm
Marcus Lager
HeLmo Zinko
Gunnar BergsDöm
Stefan Nilsson
Sven-Erik Sallberg
Gunnar Berg&QDm
Stefan Nilsson
Anders Thorén
Jochen Dahm
Jan-Olof Dalenbäck
Lari EliassoQ
1 Fjärrfcyla: Behov av forskning och utveckling Sven Werner
2 Utvärdering av fjärrkyla i Västerås. Uppföljning av Varmeforsk rappori Lars Lindgren
nr 534. Mätvärdesinsamling för perioden 23/5-30/9 1996. Conny Nikolaisen
3 Symposium om FjänvMnneforskning på UHingc Wäid&hus i Eksjö Lennart Thörnqvist
koramun, 1Q-IL december 1996
4 Utvärdering av fjaukyla i Vä&lerås. Uppföljning av Varmeforsk rapport Conny Näkolaisen
nr 534. Mätvärdesinsamiing för period 2. 1/1-31/12 1997.
5 Metodutveckling för mätning av värrnekonduktivitelen i kulvertisole- Lars-Ake Cronholm
ring av poryuretanskum Han& Torslensson
mars 00
juni-00
juniOO
Dt,-CO
nov-00
: :
fcMl
mars-01

Svensko Fjärrvärmeföreningens Service AB och Statens Energimyndighet
bedriver forskningsprogram inom områdel fjärrvärme
hetvaltenteknik och fjärrkyla.
SVENSKA FJÄRRVÄftMEfÖRENlNGINS SERVICE AB
101 53 STOCKHOLM
Besöksadress, Olof Palmes galo 31, 6 lr
Telefon 08 . 677 25 50. Telefon OB - 677 25 55
Förlagsservice, beställning av trycksaker:
Telefon OS - 677 26 00, Telefax 08 - 677 26 05