Finlands Svenska CentralidrottsfötObund

ÅRSBOI(
1964
jör
FINLANDS SVEl\;SKA CENTRALIDROTTSFORBUND
och dess medlemsfärbund
SVENSKA FINLANDS IDROrrSFÖRBUND
FINLANDS SVENSKA SKIDFÖRBUND
FINLANDS SVENSKA ORIENTERINGSFÖRBUND
FINLANDS SVENSKA KVINNOGYMNASTIKFÖRBUND
SVENSKA FINLANDS SKOLIDROTTSFÖRBUND
FINLANDS SVENSKA GYMNASTIKFÖRBUND
SVENSKA FINLANDS SKYTTEFÖRBUND

Redigerad av
BO FINNE
Arets pärmbild visar de duktiga småflickorna vid gymnastikfesten Pargas
EKENÄS TRYCKERI AKTIEBOLAG, EKENÄS 1964
Bort med slentrianen - gör något!
av Ing eborg Jung
Ingeborg ]tmg
I nom våra idrottsorganisationer är diskussionen om ekonomi och anslagsfördelning
alItid lika aktuelI. Låt oss denna gång lämna frågan om
fördelningsgrunderna och i stälIet se vilka det är, som kan räkna sig tilI
godo de stora summor, som idrotten i verkligheten rör sig med.
Vi har goda idrottsanläggningar - planer, simanläggningar, bolI- och
gymnastiksalar m. m. Men om man tänker på alla dem som bygger och
bor i våra svenskbygder är det en ytterst liten del som använder sig av
dessa dyrbara anläggningar. En toppidrottsman är "gubbe" vid c:a 30· år.
På inget annat område blir man gammal så tidigt som i idrottsvärlden.
Och då den bästa tävlingsåldern passerats försvinner de aktiva. IJ!.tresset
för idrott hos ungdomar, som aldrig når högre än till medelgoda resultat
slocknar ännu tidigare.
Genom att tävlingar intar en så dominerande stälIning i vår verksamhet
har idrotten i alltför hög grad blivit en ungdomsrörelse. De äldre årsklasserna,
som enligt alla auktoriteter har ston behov av rörelse och motion,
har vi tilI stor dellämnat på sidan. De blir inte delaktiga av idrottsmedlen.
Det finns naturligtvis många, som utanför alla föreningar och förbund
5

skall kunna tilihöra eliten, det må gälla vilket fack eller område som helst,
är alltså att han från föregående generationer erhållit en lämplig kombination
av arvsanlag. Detta förhållande bör beaktas, då man skall bedöma
en människas prestationsförmåga och möjligheter att genom träning öka
densamma.
*
1 andra hand måste vi beakta rörelseorganens beroende av andra organ- .
system. Förutsättningen för att en cell, en vävnad eller ett organ skall
kunna leva är att den har en ämnesomsättning bestående av en serie
synnerligen komplicerade kemiska processer. Om dessa skall kunna förlöpa
på riktigt sätt, erfordras tillfredsställande tiliförse1 av lämpliga näringsämnen
och syrgas samt borttransport av genom ämnesprocesserna bildade
slaggprodukter och kolsyra. Detta innebär att matsmältningsorgan, hjärta,
blodkärl, lungor och urinorgan spelar en synnerligen viktig roll för våra
rörelseorgan. Förändringar i ett organsystem inverkar alltså på flera andra.
Som en normal faktor av dessa förändringar ingår individens ålder. Därvid
är dock att märka att ur de synpunkter, som vi här använder, är
åldern ett relativt begrepp. Aldersförändringarna uppträder nämligen olika
tidigt hos skilda personer och förändringarnas fördelning på de olika organen
och organsystemen visar betydande individuella variationer.
Kroppsrörelsernas inverkan på våra röre1seorgan är beroende av kroppens
förmåga tili anpassning efter rådande funktionella förhållanden. Denna
anpassning är framför allt ett mått på förmågan till vävnadsnybildning. En
sådan nybildning måste ständigt ske, ty all vävnades- eller organfunktion
innebär ett slitage, som måste helt och fullt ersättas, om en försämring
av byggnaden och funktionen inte skall inträda. Man skulle kunna urtrycka
det så att under normala förhållanden är vävnadsnybildning och
slitage i balans med varandra. Ökas de funktionella påfrestningarna, stiger
självfallet slitaget. Om den nyssnämnda balansen skall kunna bibehållas erfordras
alltså att vävnadsnybildningen ökar. Vanligen blir dock kroppens
reaktion ännu kraftigare än så. De ökade funktionella kraven innebär en
så stor stimulans, att bildningen eller vävnaden såväl kvalitativt som kvanritativt
förbättras. För att under perioder av stark funktion åstadkomma en
dylik nybildning, som kallas hypertrofi, fordras självfallet en betydande
vitalitet hos vävnaden. Denna är isin tur beroende av de grundläggande
faktorer, som ovan behandlats, nämligen arv, andra organsystems funktionstillstånd
och åldern.
Vävnadsnybildningsförmågan har självfallet sin begränsning. Det är därför
inte omöjligt att genom stark funktion åstadkomma ett slitage, som
överstiger nybildningen. Därvid erhålles en mer eIler mindre uttalad för-
8
slitning av bildningen med ett tillstånd av såväl kvalitativt som kvantitativt
mindre god vävnad. Detta kallas vanligen degeneration. Denna inträder
lättare ju mindre vitalitet vävnaden har.
Hypertrofien kan sägas vara en kroppens strävan att tiliskapa sådana
kvalitativa och kvantitativa förhållanden, att de med lämpliga mekaniska
marginaler motsvarar ökade funktionella påfrestningar. En likartad men
motsatt reaktion finns även. Den kallas atrofi och innebär, att då de funktionella
kraven minskar, vävnadsnybildningen blir mindre än slitaget, varför
vävnaden avtar i mängd samtidigt som dess kvalitativa egenskaper
ändras.
Röre1seorganen kan med vi ss rätt inde1as i en statisk och en dynamisk
del. Till den första hör vävnaderna bindväv, brosk och ben, som bildar
skelettet, lederna, ledbanden, senorna och fasciorna. Den andra består av
musklerna med deras nerver.
*
Då det gäller att i korthet beskriva den funktionella anpassningen i den
statiska delen sker detta kanske bäst genom att ta ett enke1t exempel.
Vi väljer en sena, som ju har till uppgift att förbinda en muske1 med skelettet.
Den består av celler och mellan dem stora mängder av starka, tämligen
oelastiska s. k. kollagena trådar, som börjar vid muske1trådarnas ändar
och är förankrade inne i den ske1ettdel, där de fäster. Ur mekanisk synpunkt
är de kollagena trådarna senans viktigaste del. Under barndomen är senorna
rika på celler, medan den kollagena substansen upptar c:a 3/ 4 av dess
volym. Fram tilI vuxen ålder ökar senans tjocklek samtidigt som de kollagena
trådarna uppnår ett sådanr antal, att de motsvarar ungefär 9/ 10 av senans
volym. Senan blir alltså både tjockare och av bättre kvalitet.
Vid träning erhålles först en cellnybildning och därefter en kollagennybildning.
Den senare är kraftigast, vilket innebär att senan ökar i volym
samt blir både absolur och relativt sett starkare.
De reaktioner, som här beskrivits återfinnes i alla bildningar uppbyggda
av bindväv t. ex. ligament och ledkapslar. Men de är mer allmängiltiga än
så och jag skall därför ge ytterligare ett exempel.
Broskvävnaden är i princip uppbyggd på samma sätt som bindväven.
Skilinaden är, att urrymmet mellan cellerna och trådarna till stor del är
urfyllt av en ge1eartad substans. Brosket skulle alltså kunna karakteriseras
som ett med kollagena trådar armerat gele. Detta förklarar, att det
är tämligen mjukt och elastiskt men ändå motståndskraftigt mot yttre påverkan
i form av tryck, dragning o. s. v.
Genom att använda en serie moderna undersökningsmetoder (radioaktiva
9

ning, men decta är en sanning med modifikarion. Der fakrum, act mot
cirka 100.000 storspårsåkare per år srår en dryg miljon riksskidare, visar
redan act ovan cirerade passus ej är med sanningen överenssrämmande. Men
den omsrändigheren arr ect så pass ston anral personer under de senasre
vinrrarna åkt de långa spåren visar atr storspårer lockar. Decta, och med
beaktande av att storspåren nu åkts i tio år, berättigar måhända tili några
reflexioner kring derta ämen.
*
Må der försr konstateras, att skidåkningen i Finland är en omtyckr
form av friluftsliv. Decta bevisas bl. a. av den imponerande siffran, 1.100.000
riksskidare, som åkt sina 5 eiler 10 km, och tillsammans avlagr ca 10 milj.
riksskidningsprov per år under de senasre åren.
Der är icke läct act uppskatta den oorganiserade skidåkningen i antal
eIler kilomerer, men att döma av trafiken i de talrika permanenra spår
som finns och av mängden av spår och skidlöpare i skog och mark och
på basen av myllret i teknik- och urförsåkningsbackar kan man slura sig
tilI att även denna fritt urövade skidsporr har betydande proporrioner.
Vi ser alltså art det blorr är en liten del av dessa skidåkningens vänner
som ger sig i kast med srorspåren. Rent staristiskt urgör storspårsenrusiasrerna
något över 2 % av landets hela befolkning, eliminerar man barn
under storspårsåldern, gamlingar, sjuka eIler andra som av en eIler annan
orsak ej kan tänkas vara med, kommer man dock tilI ert rärr irnponerande
deltagarprocenrtal, troligtvis blir detra tvåsiffrigt.
Under de tio år storspår arrangerats har antalet spår och deltagare varit:
1955 Ispår ca 400 deltagare
1956 14" 6.500"
1957 38" ,,19.000
1958 75" 50.000
1959 68 " 30.000 (snöfattig vinrer)
1960 91" ,,51.000 "
1961 49" ,, 18.000 (snöfattig vinrer)
1962 78" 60.000
1963 111 " 95.000 "
1964 114" ,,90.000 (snöfartig vinrer)
*
Så länge tävlingsåkning på skidor har existerar har i träningen ingårr
åkning av långa srräckor. Man har kört länge och hån delvis för atr
arbeta upp urhålligheten och höja konditionen i övrigt, men helt visst
32
även för atr man redan ridigr märkt act den rröcther som infinner sig efrer
många timmars åkning rvingar åkaren act falla in i den mest ekonomiska,
ledigaste och effektivasre åksrilen. Ryrmen blir lugn och kraftbesparande
samridigr som man får fram en viss vägvinnande, jag skulle vilja kaila det
"grundfarr". Denna är givervis beroende på föret och rerrängförhållanden,
men kännerecknas av långglid på slärmark och övergår till en något snabbare
men dock lugn rakt i motluten.
Redan innan storspåren för tio år sedan började åkas hos 055, hade man
en viss erfarenhet av s. k. överlånga spår för vanligt folk, d. v. s. ickerävlingsåkare.
Vasalopper i Dalarna i Sverige, som går från Sälen tili Mora, en sträcka
på 85 km, har åkts mer än 40 gånger och med starkt inslag av ruriståkare.
För ca rio år sedan var delragaranraler 400--700 åkare, varav över
hälften s. k. ruriståkare. 1 40-årsjubileumslopper 1963 var man uppe i
nästan 4.000 deltagare, av vilka gOtt och väl 90 % var motionsskidare.
1 Finland samlade den rraditionella 90 km långa "Oulun hiihto" ett
iögonenfallande starkt deltagande bland mrisråkarna. En genomgående
iakctagelse vid dessa båda långlopp var atr der allra srörsta inrresser förefanns
hos mrist- eiler morionsåkarna, som i allr srörre anral sökre sig till
dessa lopp och drog andra med sig. Och väl arr märka - den som en gång
kommir årerfanns i regel även följande år på srartlinjen.
*
Den ide som urgått från professor lauri "Tahko" Pihkala, act försöka
få såväl ung som gammal ur på en, frän ect par mil lång rill inemot tiomila
skidfärd, har visat sig vara långr frukrbarare och mindre uropisk än den
för mången föreföll vid försra påseende. Man frågade sig kanske "Vem
orkar åka sådana srräckor - kanske srå på skidor en heI dag - annat än
hårdtränade 5-milsåkare med rimfrosr i pannan och blåbärssoppa på bröstet?"
Erfarenheren har visar, att de flesra av dem som gert sig ut i etr storspår
har fullföljr lopper och arr man kommir på nyrt följande vinter. Svarer
på frågan "Hur är decta möjligt?" - blir "Der är icke enbart sträckans
längd som är avgörande för genomförander av ect storspårslopp, utan även
sättet på vilker der genomförs." .
Därför åker envar en för honom eiler henne lämplig srräcka, beräknad
så atr den med angenäm fart uran hårdkörning, med rillräckliga pauser
och rillgång till mat och dryck, kan avverkas under en heldagsskidning som
omspänner den ljusa delen av vinrerdygner.
Sträckan varierar mellan 15 och 80 km beroende på åkarens ålder och
3 - V år Idrott
33

38
egen gran, men mera tätvuxen och välformad. Mom Tendres topp ligger
på 1.680 m och höjddifferenserna på banan varierade mellan ca 1.600 m
och 1.270 m. Bilden av ]ura-området kan ytterligare kompleneras genom
omnämnande av de stenmurar, som separerar olika betesmarker från varandra.
Någon egentlig bebyggelse finns ime inom tävlingsområdet, men
väl ett antal hyddor avsedda för kor och deras skötare, som tillbringar hela
sommaren uppe på höjderna. Vägnätet är glest för att vara Schweiz.
Det som gör området svåroriemerat är ime höjdskillnaderna som man
måhända frestas arr tro då man hör Schweiz nämnas. De största svårigheterna
ligger i områdets stenighet samt i de diffusa gränserna mellan
sluten och öppen skog. Den förra är på kartan betecknad enhetligt grön
och den senare med gröna ringar, och det ser enkelt ut, men i terrängen
är det ofta omöjligt att fixera gränsen. 1 övrigt är kartorna över området
tilIförlitliga och dessutom var de detaljkorrigerade specielIt för tävlingen.
*
Om terrängen var lämplig hade arrangörerna i stälIet vissa svårigheter
med den erforderliga funktionärsstaben, ty i trakterna utövas ej oriemeringo
Det var därför huvudsakligen Bern-distriktets oriemerare, som stod
för arrangemangen och ime mindre än ca 300 funktionärer drog sitt strå tilI
stacken. En del av dem var dock från skidklubben på cemralplatsen Le
Brassus, känd för sina vimerspel. Genomförandet av tävlingen blev därför
huvudsakligen ett transponproblem, men med bistånd från armens
sida löstes uppgifterna tili belåtenhet. Armen stod f. Ö. också för de radiostationer
som levererade melIamider från hanan.
Det var första gången oriemerare från alla IOF-anslutna länder ställde
upp i en tävling. Speciellt imresse tilldrog sig vid starten Väst-Tysklands,
Österrikes och Bulgariens löpare, och narurligtvis var man spänd på vad
värdlandets egna tävlande hade för trumfkon på hand. Nordborna var
fruktade från förut, och speciellt svenskarna - och narurligtvis svenskorna
- rapporrerades vara i ypperligt slag.
Den individuella tävlingen på lördagen blev som käm en star finländsk
framgång. Nordiska mästaren från 1%1, Erkki Kohvakka, gjorde ett praktlopp
och "plockade" banans femtan komroller praktiskt taget direkt med
undantag för den första, där han förlorade ca tre minuter. Vid tredje kontrollen,
där mellamider gavs, låg han därför ime bäme tili än på elfte
plats. Följande mellamid kom från nionde komrollen, och här hade Kohvakka
avancerat tili delad tredje plats efter schweizaren Schwager och Sveriges
S-O. Aberg, som ledde med ca tre minuter. På slutdelen av banan
forcerade sedan Kangasniemi-löparen suveräm och gick i mål med två minurer
tillgodo på tvåan, Alex Schwager. Denne ansågs vara den starkaste
39

land alplandets löpare och han infriade förhoppningarna. Aimo Tepsell,
FSO-löparen från Gamlakarleby IF, alltid säker, fick nu sin imernationellt
sen bästa placering. Av tre medal jörer två finländare, det smakar!!!
Men sen kom svenskarna, och det gjorde de med besked: fjärde, sjätte,
sjunde, åtronde, nionde och tionde - alla sex löparna bland de tio bästa.
Ime att undra på att följande dags budkavle av mången ansågs vara
avgjord på förhand. Norge fick sin nya komet, Stig Berge, in på en hedrande
fjärde plats, men Magne lystad hade det motigt på vägen. Han
var tydligen ime i bästa trim. Ur resultatföneckningen kan vidare noteras:
bästa dansk 20:e, bästa ösrrysk 22:a, bästa ungrare 29:e, bästa bulgar 33:e,
bästa tjeck 35:e osv. Det kan tyckas att de mellaneuropeiska placeringarna
ime motiverar någon större optimism med tanke på framtiden, men
det väsentliga i sammanhanget är det fakeum, att mellaneuropeerna kunde
komma igenom en svår bana i eung terräng uran att förlora mycket i tid
till Europa-eliten. Mellan-Europas oriemerare är otvivelaktigt på rätt väg,
och om några år kan man vänta sig löpare som på allvar tar upp kampen
Vår segrande kvartett i EM-budkavlen. Fr. v. "matchvinnaren" Aimo T epsell, Rolf
Koskinen, Erkki Kohvakka och Juhani Salmenkylä.
40
om segern med nordbor och schweizare. De största förutsättningarna härtili
har måhända Östtyskland och Tjeckoslovakien.
1 damklassen var som väntat svenskorna överlägsna, men tilI seger räckte
ime deras kunnande och tur den dagen. Det blev istället lilla knubbiga
schweiziskan Margrit Thommen, som rog mästerskapet. Någon överraskning
var det inte frågan om, ty hon har visat god form under hela åree.
Efter tre svenskor kom så ungerskan Scharlotte Monszparcs, och hennes
femte plats måste betecknas som sensationelI. Det hade väl ingen ändå
trOtt, att en ungerska skulle säna alla finländskor, norskor och danskor på
plats. Vår egen Tuula Hovis sjätte plats bör värdesättas i det förnäma
sällskapet.
*
Om tävlingen på lördagen gynnats av sensommarsol och hög värme,
visade Jura upp ett annat ansikte söndag morgon då budkavledagen grydde.
Regnet strilade ner och en råkalI dimma svepte in över tävlingsområdet från
alperna. Det blev gemensam stan för de båda klasserna och klockan 9.00
smällde startskottet. Erkki Aro, vår tränare och UK hade satsat på följande
mannar: Juhani Salmenkylä, Rolf Koskinen, Aimo Tepsell och Erkki Koh·
vakka. Taktiken var att rutinerade Salmenkylä skulle försöka få upp en
lucka så att de övriga skulle få "arbetsro". Schackdraget lyckades tack vare
Jussis djärva satsning, och man kan säga, att Finland ledde budkavlen
från Salmenkyläs första steg. Att Koskinen förlorade närmare två minuter
åt sin man becydde inte så mycket, ty TepselI var mogen för ett ny tt
srorverk och han lyckades lämna Magne lystad med nästan tio minurer.
Kohvakka hade bara att säkra segern och det var ingen hejd på den finländska
glädjen, då han löpte i mål med kännspak segerviftning. Norges.
silver var egentligen aldrig hotat, ty svenskarna hade sin dåliga dag då
ingenting ville lyckas. Som ett kuriosum bör nämnas att tre av Norges
mannar gjorde jämnt lopp med sina finländska kumpaner. Det var lystad
som fälIde laget i srriden om guldet!
De svenska damerna rog inga risker uran spelade ur allt sitt kunnande
och kunde inregistrera en överlägsen seger. Europamästarinnorna heter
Ann-Marie Wallsten, Eivor Sten·Olsson och Ulla lindqvist, segrarinna i
EM för två år sedan och . bronsmedaljör dagen förut. Men sedan blev det
strid om de följande placeringarna, och det blev Thommen föninnat att
föra upp Schweiz tili silverplats. Danmark blev tredje efter en spurtupp·
görelse mellan Karin Frederiksen och norskan Marit Ökern, som danskan
tili allas förvåning avgjorde tili sin fördel. De danska medaljerna var oerhön
populära och visst var det roligt, att Olaf Andersens flickor fick en
fullträff.
*
41

TA
PAX
TA
FAZERS
PAX
STRAX
Det ar gott
det är från 1Äf"
Gyml1astiklärarel1s skyldigheter
av Barbara Helsingius
1 Vår Idrott 1963 förekommer en artikel om skolidronens akmella
problem där HSID's ordförande Bo Andersson sätter fingret på en örn
punkt. Att den ömmade var alldeles tydligt men varpå berodde detta?
Var det ett inre medgivande an Bo Andersson hade rätt då han kallade
de finlandssvenska gyrnnastiklärarna likgiltiga och i synnerhet risade H elsingforslärarna
för bristande inrresse för skolungdomens idromverksamhet?
EIler berodde reaktionen på en rättmätig indignation över en missuppfattning,
bristande förståelse för lärarens möjligheter och generalisering
på basen av ett fåtal?
Man skall kanske först fråga vilka skyldigheter gymnastikläraren har
genremot eleverna. Det står ingenstans skrivet an läraren under sin fritid
bör ta hand om någon fortsan undervisning lika litet som andra lärare kan
anses skyldiga att hjälpa fram efterslänrrare.
] ämförelsen haltar men fakmm kvarstår och då återfinns frågan om gymnastiklärarens
"moraliska plikter". Hur långt skall han gå med an fylla
en sådan plikt under fritiden, vid sidan av det egentliga arbetet? ReSllltatet
av omfattande förfrågningar bland Helsingfors kvinnliga och manliga
gymnastiklärare visar en variation av åsikter som ger en liten anrydan
om hur oerhört komplicerad frågan är. Asikterna vandrade över hela skalan
från bestämda bastoner helt emot fritidsanvändandet tilI en optimistisk
diskanr där man gärna offrade sig helt. Men sådana åsikter är jll inre bara
ett resultat av abscrakt filosoferande utan baserar sig direkt på lärarens
möjligheter och det var inrressanr an konstatera, an alla tillfrågade ansåg
sig göra allt som stOd i deras makt. Och hur förhåller det sig då med
gymnastiklärarnas andel i elevernas förberedelser för tävlingar och i extra
verksamhet överhuvudtaget?
*
Bland de kvinnliga tillfrågade, är alla, enligt egen lltsago, såvin möjligt,
med som åskådare-tränare då den egna skolan deltar i tävlingar medan de
flesta förefaller använda en avsevärd del av sin fritid vid de omedelbara
förberedelserna. Ett par unga, energiska damer ställer sig när som helst
tilI förfogande medan en tredje reserverar en minimitid per vecka för alla
inrresserade. 1 alla skolor deltar gymnastikläraren också i en stOr del av
jlllfestens program och organisation.
På den manliga fronren var tendensen densamma och man kan säkert
47

Protokoll l ört av 15-årige Ivar Ståhle i april 1904 då gm ndläggande möte hölls lör
Esbo skärgårds skitttlörening.
54
Skyttesporten i Esbo 60 år
sammanställd av Karl Aspelin
S kyttesporten har gamla anor i Esbo. Om vi i dag skulle fira ett 60årsjubileum
ägnat spomkyttet i socknen kunde vi gott sätta tili ytterligare
20 år. Redan i mitten av 1880-talet ordnade man skyttetävlingar i Esbo
skärgård. Det var bröderna Geitlin, som om somrarna bodde på Tallholmen
vid Moisiö gård som arrangerade kappseglingar och tävlingsskjutningar
för fiskarna i skärgården.
Seglingarna försiggick liksom nu vid Pentala och skyttet på Tallholmen.
Man sköt då med de gamla sälbössorna på stöd och från ett avstånd på 60
alnar, d. v. s. c:a 40 meter. Måltavlan var rätt stor och den svarta pricken
ungefär lika stor som ett sälhuvud eller 15-20 cm i genomskärning.
Ett par provskott var tiJlåtna och serien var bara på tre skott. Som markör
hade man en glad skomakare vid namn Wiik, som även var en allmänt känd
spelman. Det berättades att när skytten fick träff i det svarta så tog
Wiik en av mössan och bugade sig djupt, men om det var en miss vände
han stjärten tili och klappade sig på den. Ett enkelt och roligt markörsätt.
Dessa tävlingar ordnades under långa tider, men även på folkfester
arrangerade man skyttetävlingar. Den första tävlingen i Kyrkslätt som
Esbo skyttar deltog i hölls på Medvastö 1895, där för övrigt det organiserade
Esbo-skyttets initiativtagare och första ordförande Aug. Ståhle tilldelades
guldmedalj.
*
Men urvecklingen gick framår. I början av 1900-talet började man allt
mera använda bakladdningsgevär. Det var vapen av rätt olika typer men
de innebar uran tvivel ett stort framsteg i förhållande tili de gamla mynningsladdarna.
Många intresserade skyttar skaffade sig de nya vapnen och
så kom man på tanken att bilda en förening och årligen arrangera offentliga
tävlingar. Så samlades en sommardag år 1904 ett antal intresserade
hos handlanden August Ståhle, som då bodde på Björkbacka i Esbo skärgård
för att dryfta frågan om att bilda en skytteförening. Det var fjorton
herrar med den då 15-åriga - numera det finlandssvenska skyttets grand
old man, Ivar Ståhle vid protokoJlet - vilka sålunda startade Esbo skärgårds
skjutförening. Föreningen arbetade med ett drygt 20-tal medlemmar
ända tili första världskrigets början, men hade egentligen redan 1906
övergått i Esbo Södra skytteförening, som då grundades.
55

:;
I!
II
I
Finlands Svenska CentralidrottsfötObund
BERATTELSE
över verksamheten inom Finlands Svenska Centralidrottsförbund (CIF) under verksamhetsåret
1. 10. 1963-30. 9. 1964 avgiven av förbundsstyrelsen tiU årsmötet
den 29 november 1964.
Det olympiska året 1964 måste i idrottsligt avseende betecknas som ett för våra
förbund, distrikt och föreningar mycket gott år. Visserligen inskränkte sig vår represencation
i olympiskt sammanhang tili Ulf Ekstams deltagande i vinterspelen i
Innsbruck och Eugen Ekmans start i Tokio, men våra idrousmäns insatser i nationell
och även incernationell konkurrens har varit tydligt starkare än under de närmast
föregående verksamhetsperioderna. AlIdeles speciellt våra många, fina ungdomars
framgångar har under året väckt uppmärksamhet och varit tili stor glädje.
Solvalla-stiftelsens 25-årsjubileum, stafettkarnevalen på Stadion och den stora
gymnastikfesten i Pargas var tre händelser under varen och försommaren, som alldeles
särskilt drog uppmärksamheten tili sig.
Solvalla hyllades varmt på sin högtidsdag och de många vackra ord som yttrades
vid tillfället vittnade om den stora betydelse institutet har, icke endast som en samlingsplats
och ett kurscentrum för våra egna kretsar, utan också numera för idrottsfolk
från praktiskt taget hela vårt land.
Skolidrottsförbundets stora stafettkarneval arrangerades i år för första gången på
olympiastadion i Helsingfors. Både deltagarancalet och publiksiffran var större än
under de tre föregående gångerna och visade, att denna tävlingside vinner allt större
popularitet. En ytterligare ökning av deltagarskarorna i framtiden kan dock ställa
de skickliga och entusiastiska arrangörerna inför nya svårlösta problem.
Den traditionella förbundsfesten i gymnastik försiggick den 6--7 juni i Pargas
och ingick som ett led i Pargas IF:s 50-årsjubileumsfestligheter. Deltagarna från
hela det svenska Finland, Sverige och Danmark svarade jämte sina ledare för att
de många uppvisningarna vann både beröm och uppskattning.
Centralidrottsförbundets verksamhet som framst ett ekonomiskt, rådgivande och
övervakande organ har foresatt. En mindre sänkning av de s. k. matchersättningarna
kompenserades av ett något förhöjt ordinarie statsanslag och verksamheten i detta
avseende har kunnat fortlöpa normalt. Då den nya omsättningslagen trädde i kraft
den 1. 1. 1964 gjorde Cencralidrousförbundet en framställning för samtliga medlemsförbund
och distrikt om befrielse från erläggandet av sådan skatt och framställningen
blev godkänd.
Under året har en på initiativ av medicinalstyrelsen igångsatt kampanj för sundare
levnadsvanor bedrivits. Förbundet har varit represencerat i organisationskommiuc!n
för nämnda kampanj och bland de verksamhetsformer som förekommit märks
bl. a. FSKG:s redan 1963 stareade "Gång på gång"-kampanj.
Frågan om de rvåspråkiga föreningarnas anslutning tili förbundet har också i år
varit i viss mån aktuell och bl. a. har Vasa Simsällskap upptagits som medlemsförening
i förbundet.
Publikationsverksamheten har såsom tidigare ägnats en speciell uppmärksamhet.
Förbundets officiella organ Spore-Pressen visar fortfarande en stabil ekonomi och
utgifterna för årsboken Vår Idrott har kunnat hållas synnerligen låga. Kontakten
med tidningspressen har bedrivits enligt de senaste årens principer.
61
Ii
Ii
illl

Förlags Ab Sport-Pressens styrelse har haft följande sammansättning: ordförande
Hans Blomstedt, medlemmar Nils Kankkonen, Lars-Olof Liljeström, Kaj Nummelin,
Bjarne Nygård, Caj Stålström och Åke Sundholm.
Chefredaktör har varit Enzio Sevon och redaktionssekreterare Nils Eklund. Verkställande
direktör har varit Roland Wiik och komorist Maj-Lis Bergman.
VÅR IDROTT
Årsboken Vår Idrott utkommer såsom tidigare tilI årsmötena i november.
Årsboken presenterar, förutom samtliga förbunds årsberättelser, idromhändelser
och artiklar i olika idronsfrågor.
CIF-Jtipendiaterna (/1'. v.) Matti Jyry, Stig-Erik Backlund ..
Nils Smedlund och Karl-Erik Smulte1'.
KURSVERKSAMHET, RÅDPLAGNING m. m.
Årets kursverksamher och rådplägning har liksom de två senaste åren handhafts av
medlemsförbunden, distrikten och Solvalla idronsinstitut. För Centralidronsförbundets
del inskränker sig kursverksamheten i huvudsak tilI deltagandet i de nordiska kurser,
vilka ordnars i ungdomsidrottens samarbetskommim§s regi. Namnen på kursdeltagare
finns upptagna i följande stycke.
STIPENDIATER OCH KURSDELTAGARE
De av Centralidronsförbundet lediganslagna stipendierna för gymnastiklärare och
-studerande har tilldelats gymnastiklärarna Stig-Erik Backlund och Matti Jyry, samt
gymn.studerandena Nils Smedlund och Karl-Erik Smulter.
64
I ett av Bohuslän-Dals idrottsförbund arrangerat ungdomsläger i Amål den 13-
18. 6. deltog Birgitta Holm, Vasa IS (ledare), Peter Ingström, HIFK och Gunilla
Nylund, Vasa IS.
I en utbildningskurs för ungdomsinstruktörer på Bosön i Sverige den 22-28. 6.
deltog Kaj-Erik Kevin, Skogby IK.
I den nordiska ungdomsledarkursen på Bosön den 30. 6.-7. 7. delrog Richard
Pelander, IK Örnen.
I det nordiska ungdomslägret i Gentofte den 1-8. 7. deltog Bertil Eriksson,
Pargas IF, Christer Gustafsson, Karis IK, Lena Gustafsson, Gamlakarleby IF och
Lena N yberg, Tenala IF.
UPPV AKTNINGAR
Axel H . Pedersen, Köpenhamn har på sin 60-årsdag den 15. 11. uppvaktats med
ett telegram.
Abo Turnförening har i samband med sitt 80-årsjubileum den 22. 11. uppvaktats
med en Solvalla-adress.
Vid Sveriges Riksidrottsförbunds 60-årsjubileum den 23-24. 11. har CIF uppvaktat
genom Ivar Ståhle, som överräckte förbundets standar.
Torsten Tegner har på sin 75 -årsdag den 6. 12. uppvaktats med ett telegram.
Fru Esther Staffans har på sin 75 -årsdag den 21. 12. uppvaktats av Erik Åström
och Roland Wiik, som överräckte en gåva.
Vid Gamlakarleby-hallens invigning den 1. 2. 64 har Anders Stenman framfört
CIF:s hälsning och överräckt förbundets standar.
H annes Klockars har på sin 60-årsdag den 10. 2. 64 uppvaktats med en Solvallaadress.
Karl-Fredrik Ljungberg har på sin 60-årsdag den 20. 2. uppvaktats med en Solvalla-adress.
Vid SAUL:s 40-årsjubileum den 22. 2. har CIF jämte medlemsförbund uppvaktat
med en pokal, som överräcktes av Bo Palmg ren, Nils-Erik Nyman och Roland
Wiik.
Brudparet Beat-Mari Wangel & Carl-Olaf Homen har på sin bröllopsdag den 22. 2.
uppvaktats med en Solvalla-adress.
Edvin Corin har på sin 70-årsdag den 2. 3. uppvaktats med en Solvalla-adress.
Jussi Björk har på sin 80-årsdag den 19. 3. uppvaktats med förbundets standar,
som överräcktes av Anders Stenman.
Fru Märta Li ndholm har på sin 50-årsdag den 20. 3. uppvaktats med en Solvalla-adress.
Vid en kollation den 23 . 6. överräckte Bo Palmgren tilI henne förbundets
förtjänsttecken Nr 15 och förbundets standar.
Lars H. Salonen har på sin 50-årsdag den 21. 3. uppvaktats med en Solvallaadress.
Åke Bergman har på sin 50-årsdag den 19. 4. uppvaktats med förbundets standar,
som överräcktes av Erik Åström och Roland Wiik.
Vid Solvalla-stiftelsens 25-årsjubileum den 14. 5. uppvaktade CIF genom Bo
Palmgren och Erik Åström, som överräckte förbundets standar och en gåva.
Vid major Arnold Rosenquists jordfästning den 1. 6. nedlade CIF en krans
genom Erik Åström, Lars Eklund, Nils-Erik Nyman och Roland Wiik.
Pohjola-Norden har med anledning av sitt 40-årsjubileum uppvaktats med en
hälsningsannons.
Yrjö Valkama har på sin 70-årsdag den 5. 6. uppvaktats med en Solvalla-adress.
Bo Bengtson har på sin 50-årsdag den 5. 6. uppvaktats med en Solvalla-adress.
5 - V år Idrott
65

•
öst-Tyskland-Finland i Halberstadt den 20-21.6.
25.000 m: 6) Bruno Holmroos, Ekenäs IF 1.20.53,0, ny tt SFI-rekord.
10-kamp för ungdomar: 10) Gunnar Olander, Skogby IK 5.542 poäng (11,4 -
674 - 10.91 - 165 - 52,4 - 16,8 - 33.94 - 320 - 44.86 - 4.27,8), ny tt
SFI-rekord för juniorer.
Norge-Sverige-Finland lör iuniorer i Kongsvinger den 8-9. 8.
200 m: 4) Yngve Blomfeldt, G & IF Tor 21,9 (för kort bana).
800 m: 1) Harri Jansson, Helsingfors IFK 1.51,7, ny tt SFI-rekord för juniorer.
1.500 m: 2) Rune Holmen, IF Aland 3.53,2, ny tt SFI-rekord för juniorer.
400 m häck: 6) Bengt Grundfeldt, Helsingfots IFK 57,2.
4X 100 m: 1 Finlands segrande lag löpte Håkan Lindberg, IF Aland och Yngve
Blomfeldt, G & IF Tor.
1.000 m stafett: 1 Finlands lag, som placerade sig som tredje på tiden 1.56,7 (ny tt
finländskt rekord) löpte Yngve Blomfeldt, G & IF Tor och Harri Jansson, Helsingfors
IFK.
Finland-Sverige i H elsingfors den 12-13. 9.
200 m: 6) Jorma Ehrsttöm, IF D rott 22,3.
FINLÄNDSKA MÄSTERSKAPEN
Tack vare mycket starka insatser av förbundets ungdomar, pojkar och flickor blev
åtets finländska mästerskap poängmässigt sett starkare än i fjol. Harri Jansson
blev mästare på 800 m i ungdomsmästerskapen, Ulf Ek vann 300 m för pojkar, medan
flickorna erövrade två FM-titlar genom Gun Nordlund och Tuula Yuotila i
höjd resp. kula. Av föreningarna samlade Helsingfors IFK de flesta poängen.
Inomhus-FM i Otnäs den 21-22.3.
400 m: 8) Karl-Gustav Kunnas, IF Drott 52,5.
1.500 m: 6) Allan Korpi, IF Aland 4.03,7.
Längd: 6) Stig Nymander, IK-32 672, 7) Erik Kallio, HIFK 666.
Tresteg: 5) Stig Bäcklund, IK-32 14.24.
Stav: 5) Per-Olof Jonasson, IK-32 450.
PM i terl'äng i Vuoksenniska den 10. 5.
12 km allmän klass: 7) Bruno Holmroos, Ekenäs IF 36.13.
12 km oldboys: 4) Sven Laine, IK-32 37.26.
6 km ungdomar: 5) Bruce Nyström, Sibbo-Yargarna 19.20.
FM i stafett i Lahtis den 27-28. 6.
4X400 m: 5) Helsingfors IFK 3.24,2. 1 försöket löpte laget på 3.23,8.
4X800 m: 2) Helsingfors IFK 7.44,6. 1 försöken löpte Esbo IF på 7. 50,2 och
IF Aland på 7.54,3.
4X1.500 m: 5) IF Aland 16.22,4, ny tt SFI-rekord (Bo Lundberg, Rune Holmen,
Torsten Holmen, Allan Korpi).
1.000 m ungdomar: 3) Helsingfors IFK 1.59,4, ny tt SFI-rekord för juniorer
(Tom Henricsson, Ulf-Christer Grönlund, Henrik Jansson, Harri Jansson).
4X 100 m damer: Hangö IK löpte i försöket på 52,5.
3 X 800 m: 7) IK Örnen 8. 18,0.
84
PM lör ungdomar i Aänekoski den 1-2. 8.
Harri Jansson gick fl'ån
klarhet tiU klarhet i somras.
H är elter sin seger i
ungdoms-PM, flankerad av
tvåan Jouko Vola och
Kai Österberg, som veckan
innan blev SFI-mästare
på 800 m.
100 m: 3) H åkan Lindberg, IF Aland 11,2, 4) Yngve Blomfeldt, G & IF Tor
11,2, 6) Ulf-Christer Grönlund, Helsingfors IFK 11,3.
200 m: 2) Yngve Blomfeldt, G & IF Tor 22,5, 4) Ulf-Christer Grönlund, Helsingfors
IFK 22,5, 6) Håkan Lindberg, IF Aland 22,6.
800 m: 1) Harri Jansson, Helsingfors IFK 1.55,4, 3) Kaj Österberg, Hangö IK
1.56,4, 8) Bruce Nyström, Sibbo-Yargarna 1.59,0.
1.500 m: 3) Rune Holmen, IF Aland 4.00,8, 4) Bruce Nyström, Sibbo-Yargarna
4.02,9, 7) Aimo Mehtonen, Esbo IF 4.06,4.
5.000 m: 8) Aimo Mehtonen, Esbo IF 15.37,0.
400 m häck: 2) Bengt Grundfeldt, Helsingfors IFK 56,4.
Höjd: 7) Börje Yähämäki, Yasa IS 186.
Stav: 9) Lars Wiklöf, IF Aland 400.
Diskus: 7) Tor-Erik Hägg, Yörå IF.
FM för poikar i Joutsa den 1-2. 8.
100 m: Sture Söderman, IF Drott utslagen i mellanhetatet på 11,7.
300 m: 1) Ulf Ek, G & IF Akilles 37,0, 3) Henrik Jansson, Helsingfors IFK
85

DM lör ungdomar och Ilickor i Kronoby den 27-28. 6., arr. IK Kronan
Ungdomar
100 m : 1) Jan Hästbacka, Vasa 1S
11,8, 2) Börje Ehrstrand, 1K Kamp
12,0, 3) Peter Pitkänen, Vasa 1S 12,1.
200 m: 1) Börje Ehrstrand, 1K
Kamp 24,2, 2) Hans Strandvall, 1K
Kronan 24,2, 3) Harry Akervall, IK
Kamp 24,3.
400 m: 1) Matts Backholm, Pörcom
SK 53,2, 2) Leif Gustavsson, Gamlakarleby
1F 53,8, 3) Bror-Erik Kronqvist,
Nykarleby 1K 53,9.
800 m: 1) Hans H ögbjörk, Jeppo
1F 2.03,5, 2) Roland Storskrubb, 1F
Femman 2.04,0, 3) Matts Backholm,
Pörcom SK 2.08,2.
1.500 m: 1) Pekka Agarth, Gamlakarleby
IF 4.18.6, 2) Hans Högbjörk,
Jeppo IF 4.18,6, 3) Sverker
Skogman, Vasa IS 4.23,0.
5.000 m: 1) Sverker Skogman, Vasa
IS 15.5 7,0, 2) Pekka Agarth, Gamlakarleby
IF 16.18,4.
110 m häck: 1) Lars Snickars, 1F
Kvarken 17,8, 2) Börje Vähämäki,
Vasa IS 18,0, 3) Jan Hästbacka, Vasa
IS 18,1.
400 m häck: 1) Börje Ehrstrand,
1K Kamp 63,2, 2) Erik Sved, Pörtom
SK 63,7, 3) Henry Mäkelä, Pörtom
SK 64,4.
H öjd: 1) Börje Vähämäki, Vasa IS
195, 2) Mikael Sten, Malax IF 190
3) Hans Nygård, Esse IK 175. '
Stav: 1) Jan-Erik Söderlund, Esse
IK 330, 2) Hans Nygård, Esse IK
320, 3) Johan Nordberg, IF Kraft 310.
Längd: 1) Lars Snickars, IF Kvarken
663, 2) Jan Hästbacka, Vasa IS
662, 3) Leif Furu, Terjärv US 638.
Tresteg: 1) Lars Snickars, 1F Kvarken
14.3 1, 2) Berndt Grannas, Vörå
1F 12.86, 3) Börje Granfors, IK Kamp
12.32.
Kula: 1) Mikael Sten, Malax IF
12.30, 2) Jan-Erik Bjon, Vasa IS 11.95,
92
3) Karl-Göran Löfgren, Oravais IF
11.80.
Diskus: 1) Tor-Erik Hägg, Vörå IF
40.66, 2) Börje Granfors, IK Kamp
34.92, 3) Georg Björklund, Munsala
IFK 34.91.
Spjut: 1) Harry Bro, Jeppo IF
57.19, 2) Georg Björklund, Munsala
IFK 50.7 5, 3) Lars Tjäru, Gamlakarleby
1F 50.21.
Slägga: 1) Tor-Erik Hägg, Vörå IF
38.03, 2) Georg Weserlund, Esse IK
33.61, 3) Johan Kankkonen, IK Myran
24.49.
4X I00 m: 1) Vasa IS 46,3 (K.
Snickars, P. Pitkänen, S-E. Franzen,
J. Hästbacka), 2) IK Kronan 47,5, 3)
IK Kamp 48,0.
Flickor:
60 m: 1) Kristina Kattilakoski, Esse
IK 8,4, 2) Mona-Lisa Strandvall, IK
Kronan 8,4, 3) Ulla Karjaluoto, Gamlakarleby
1F 8,5 .
600 m: 1) Ann-Marie Ståhl Oravais
1F 1.47,0, 2) Ann-Britt 'Fagersund,
Latsmo IF 1.49,0, 3) Dorothy
Gull, IF Kraft 1.50,0.
80 m häck: 1) Rita Achren, 1F
Kraft 14,8, 2) Gudrun Anderssen, IF
Pedersöre-Pojkarna 15,0, 3) Gunilla
Nylund, Vasa IS 15,1.
H öjd: 1) Greta Riska, IK Kronan
143, 2) Carita Åvik, Gamlakarleby
IF 140, 3) Eve Bäck, IK Myran 135.
Längd: 1) Gunilla Nylund, Vasa IS
428, 2) Kristina Sjöblom, 1F D rott
425, 3) LiHan Aspfors, 1K Kronan
416.
Kuta: 1) Tuula Vuotila, 1F D rott
11.47, 2) Tarja Vuotila, IF Drott
8.46, 3) Marianne Back, Oravais IF
8.41.
4XI00 m: 1) 1K Kronan 55,3 (Mona-Lisa
Strandvall, Margita Libäck,
Gunnel Bjolin, Lilian Aspfors), 2) IF
Drott 55,8, 3) Gamlakarleby IF 55,9.
DM lör pojkar i V örå den 27-28. 6., arr. Vörå IF
100 m: 1) Sture Söderman, IF Drott
11,4, 2) Johannes Backlund, Vörå IF
11,4, 3) Klaus Knifsund, Vasa IS
11,7.
300 m: 1) Bengt Gillberg, Vasa IS
38,3, 2) Sture Söderman, IF Drott
38,3, 3) Johannes Backlund, Vörå IF
38,5.
1.000 m: 1) Måns Wiik, Nykarleby
IK 2.48,4, 2) Ossi Pursiainen, IF Femman
2.50,5, 3) Lars Holm, IF Femman
2.50,7.
3.000 m: 1) Bengt Pått, IF Femman
9.35,2, 2) Lars Holm, IF Femman
9. 38,0, 3) Max Holmnäs, IF Drott
9.50,6.
200 m häck: 1) Sture Söderman,
IF Drott 29,3, 2) Johannes Backlund,
Vörå IF 29,3, 3) Hans-Erik Sund,
Pörtom SK 29,4.
Höjd: 1) Peter-Anders Storrank,
Terjärv US 170, 2) Christer Vestberg,
Petalax IK och Rune Härtull,
Vörå IF 165.
Stav: 1) Peter-Anders Storrank, Terjärv
US 340, 2) H åkan Berger, IF
Standard 320, 3) Boris Söderlund, Esse
IK 310.
Längd: 1) Lars-Erik Zittra, Nykarleby
IK 623, 2) Kurt Lindgren, Munsala
IFK 604, 3) Bengt Gillberg, Vasa
IS 600.
T resteg: 1) Nils-Erik Snickars, IF
Kvarken 12.66, 2) Bengt Sten, IF
Kvarken 12.46, 3) Caj Högdahl, IF
Standard 12.32.
Kula: 1) Christer Vestberg, Petalax
IK 13.68, 2) Ralf Flen, Munsala IFK
13.65, 3) Peter-Anders Storrank, Terjärv
US 13.63.
Diskus: 1) Peter-Anders Storrank,
Terjärv US 40.10, 2) Christer Vestberg,
Petalax IK 35.83, 3) Lars Hemdahl,
IF Standard 33.77.
Spj1tt: 1) Rune Thors, Vörå IF
46.70, 2) Peter Höglund, Vasa IS
45.94, 33) Per-Ole JuHn, Munsala
IFK 41.17.
Slägga: 1) Caj Sten, Malax IF 39.71,
2) Ingmar Bobacka, Vörå IF 32.65, 3)
Christer Olin, IF Standard 27.35.
4X100 m: 1) Vörå IF 47,8 (R .
Thors, R. Backlund, J. EMn, J. Backlund),
2) Vasa IS 47,9, 3) Pörtom SK
49,0.
DM lör seniorer och damer i Karperö den 4-5. 7., arr. IF Pemman
100 m: 1) Jorma Ehrsrröm, IF D rott
10,9, 2) Jan Hästbacka, Vasa IS 11 ,3,
3) Berndt Grannas, Vörå 1F 11,5.
200 m: 1) Jorma Ehrström, IF D rott
22,4, 2) Karl Tallgren, Munsala IFK
23,6, 3) Joel Sellberg, Vasa IS 24,1.
400 m: 1) Karl-Gustav Kunnas, 1F
Drott 51,8, 2) Peter Wistbacka, IF
Femman 52,5, 3) Karl Tallgren, Munsala
IFK 52,7.
800 m : 1) Olof Nyman, IF Standard
1.58,1, 2) Peter Wistbacka, IF
Femman 1.59,0, 3) Tore Grön, IF
Standard 1.59,1.
1.500 m: 1) Olof Nyman, 1F Standard
4.07,4, 2) John Smedslund, Esse
IK 4.09,8, 3) Pentti Ylinen, 1F
Drott 4. 10,0.
5.000 m: 1) Alvin Nylund, IF Standard
15.28,2, 2) Nils Lindskog, 1K
Myran 15.52,8, 3) Leif Backlund, Nykarleby
1K 16.2 1,8.
110 m häck: 1) Börje Vähämäki,
Vasa IS 16,8, 2) Jan Hästbacka, Vasa
IS 16,8, 3) Esa Virkkala, Vasa IS
17,5.
93