utredningen - Sjöfartsverket

UTREDNING KRING BEHOV OCH 

EFFEKTIVT NYTTJANDE AV 

FORSKNINGS- OCH 

UNDERSÖKNINGSFARTYG 

(N2012/4497/TE) 

Datum: 2012-12-15 

Vår beteckning: 12—03110 

(44 2012-12-15 

0 SJÖFARTSVERKET

Innehållsl’örteckning 

Sammanfattning 1 

Inledning 3 

Bakgrund 3 

Avgränsningar 4 

Samråd 

Brukarundersökning 5 

Fartygsrcsurser 11 

Befintliga resurser kopplat till krav från brukare II 

Containerisering 12 

Finansiering och organisation 13 

Samordning och brukarråd 13 

Process och avtalsform rör nyttjande av tredjepartsresurser 13 

Finansiering av avsedd fartygskapacitet 14 

Legala förutsättningar samt eventuella behov av avtal och garantier mellan 

redare och brukare 16 

Agaransvar mellan myndigheter 17 

Slutsats 18 

Bilagor 

Frågor och inkomna svar brukarundersökning bil 1 

Schematisk bild över fartygens nyttjande bil 2 

Regeringens uppdrag bil 3 

Letter of Intent, DTU Aqua bil 4 

Behovsanalys framtagen av Fartygskonstruktioner AB bil 5

Sammanfattning 

1 utredningen har den samlade behovsbilden från brukare av fartygsresurser 

för mann undersökningsverksamhet (miljöövervakning, 

fiskbestandsinventering, sedimentkarteringar, mm) och forskning beaktats, 

samt kopplats till den inventering som gjorts av lämpliga fartyg för nämnda 

verksamheter. Trots den korta tid utredningen givits går det att identifiera en 

möjlig effektivisering av nuvarande verksamheter. Sjöfartsverkets förslag 

grundar sig på att fartygsflottan kan nyttjas mer optimalt, med en gemensam 

planering och ett samnyttjande av besättningar och tonnage, samlat i ett 

rederi. 

En rederiorganisation kan säkerställa att fartygen drivs, underhalls och 

bemannas enligt gällande lagar och förordningar. Att vara resurshållare 

betyder inte att rederiet ska styra resursnyttjandet. För att tillgodose berörda 

myndigheters behov och säkerställa inflytandet i planeringsprocessen bör ett 

brukarråd skapas. Rådet blir ett nationellt samrådsorgan för forsknings- och 

undersökningsverksamhet. Sjöfartsverkets förslag är att Havs och 

vattenmyndigheten innehar ordförandeposten i ett sådant brukarråd. För att 

säkerställa samråd bland aktörerna föreslås att riktlinjer fastställs kring hur 

resursnyttjandet ska prioriteras bland brukarna. Baserat på årsplaneringar 

från respektive myndighet tas en handlingsplan fram årligen. 

De marina miljöövervakningsprogrammen och datainsamling för 

fiskeriverksamheten står för ca 75 % av fartygsnyttjandet nationellt. Med 

det ökade behov som kommer med Havsmiljödirektivet och med det 

bibehållna — till viss del utökade — behovet av forskning, vilket 

behovsanalysen som genomförts i utredningen visar, är det av yttersta vikt 

att fartygsflottan kan täcka de behov som finns och möta de krav som 

lagstiftningen ställer. 

Utifrån den inventering och analys som genomförts av 

Fartygskonstruktioner AB (FKAB) kan vi konstatera att det finns en 

begränsad tillgang pa fartyg som kan ersätta det oceangaende 

forskningsfartyget Argos, och därmed täcka behovet av nationell 

undersökningsverksamhet. Det är SjöVs standpunkt att det lämpligaste är 

byggnation av ett nytt fartyg, anpassat för kraven kopplade till 

undersökningsverksamhet och forskning. För att bredda nyttjandet

ytterligare kan man överväga isklassning, vilket ökar kostnaden men kan 

tillföra önskade resurser vid forskningsexpeditioner i islagda farvatten. 

Utredningen har identifierat tre organisatoriska lösningar för den framtida 

hanteringen av fartygsresurser för forsknings- och 

undersökningsverksamhet. Som nämnts ovan är förslaget att en myndighet 

uppdras att samla tonnaget och vara resurshållare, och aktuella myndigheter 

som har kapacitet och möjlighet att aläggas redaruppdraget är Sjöfartsverket 

(SjöV) och Kustbevakningen (KBV). 

SjöV har en godkänd ISM-organisation managementavtal för bemanning på 

fartygen, samt erfarenheter och ett väl upparbetat samarbete med 

Polarforskningssekretariatet och dess forskningsuppdrag. Med befintliga 

fartyg samt nybyggnation av ett fartyg anpassat för SLUs och SMHIs 

verksamhetsbehov tillgodoses de behov som finns inom ramen för mann 

undersökningsverksamhet. 

Med KBV som redare finns det möjlighet att skapa samordningsvinster 

främst för den verksamhet utförd av SMHI och universiteten (Stockholm 

och Umeå), då de kan samnyttja fartygsresurserna i uppdragsverksamheten. 

Det som talar emot denna modell är att fartygen alltid har beredskap för 

insatsåtgärder inom ramen för KBVs uppdrag. Befintligt tonnage täcker 

kapacitetsmässigt behoven för forskningoch undersökningsverksamheten, 

men anpassningar behöver göras på flera fartyg och besättningarna behöver 

utökas i hög grad. 

Ett tredje alternativ kan beskrivas som att fortsätta i stort sett som tidigare, 

med flera rederiorganisationer och överenskommelser om hyra av fartygstid 

på kort eller lång sikt, vilket bedöms vara en icke hållbar lösning för 

verksamheterna. 

Vilket av alternativen som bedöms vara mest kostnadseffektivt är beroende 

av många faktorer som idag inte exakt kan redogöras för i siffror med tanke 

på utredningstiden. Dock visar den samlade analysen att den mest hållbara 

langsiktiga lösningen för forskning och undersökning ur 

verksamhetssynpunkt nationellt är att SJöV åläggs redaruppdraget och 

samlar aktuella fartyg i sitt rederi. Brukarna av fartygen gynnas av detta da 

det säkerställer resurser som inte kommer att nyttjas för annan verksamhet, 

och det skapar inte minst en rationell langsiktig samordning av 

infrastrukturen.

Inledning 

Bakgrund 

Betänkandet “En utvecklad havsmiljöförvaltning” (SOU 2008:48) 

överlämnades till Miljödepartementet i maj 2008. Utredningen föreslog att 

Kustbevakningen skulle tillhandahalla forsknings- och undersökningsfartyg 

åt bero~~rda parter i Sverige. Vidare konstaterades att fartygen börjar bli 

ålderstigna och måste ersättas inom en snar framtid. 

1 propositionen “En sammanhallen svensk havspolitik” (2008/09:170) 

bedömde regeringen att fartygen istället skulle samlas i Sjöfartsverkets 

rederiverksamhet och uppdrog myndigheten att föresla en rederiorganisation 

(maj 2009). Sjöfartsverket lämnade in sin redovisning i november 2009 

(N2009/4677/IR). Frågan har sedan dess aktualiserats bl. a pa grund av att 

HaV tvingats avveckla driften av det oceangående forsknings- och 

undersökningsfartyget Argos. Detta medför att Sverige saknar en viktig 

fartygsresurs för undersökningsverksamhet samtidigt som behovet ökar 

framöver inom ramen för genomförandet av EU.s havsmiljödirektiv. 

Under 2014 ska övervakningsprogram för havsmiljödirektivet vara pa plats i 

alla länder inom EU. Det pågår för närvarande en intensiv diskussion om 

ambitionsnivån men än så länge finns inte någon helt klar uppfattning om 

hur omfattande kompletteringar av nuvarande miljöövervakningsprogram 

som krävs för att uppfylla direktivet. Direktivet omfattar elva så kallade 

“deskriptorer” (biologisk mångfald, främmande arter, fisk och skaldjur, 

marina näringsvävar, eutrofiering, havsbottnens integritet, hydrografiska 

villkor, främmande ämnen, främmande ämnen i fisk och skaldjur, marmnt 

avfall, energi etablering och buller) och Sverige har identifierat 56 

indikatorer som föreslås följas upp där det i flera fall i nuläget saknas 

information. Här kan nämnas buller, skräp, främmande arter, ekosystemens 

struktur, olika arters populationsstorlek och utbredning 

Uppföljningen kommer innebära behov av ytterligare mätningar och 

insamling av data i svenska havsomraden. Detta innebär i sin tur att det 

kommer att krävas ytterligare fartygskapacitet för att genomföra dessa 

mätningar men i vilken omfattning är i nuläget svårt att avgöra. En 

avgörande faktor för det framtida fartygsbehovet i relation till 

genomförandet av Havsmiljödirektivet är möjligheten att genomföra 

samordnade mätkampanjer. Den nuvarande svenska flottan ger fa

möjligheter att samordna expeditioner för att mäta olika parametrar vid 

samma expedition. På fartyget Argos nyttjades just dessa positiva 

synergieffekter da man samordnade datainsamling av kommersiella 

fiskbestånd med oceanografiska mätningar. Om det ska vara möjligt eller 

inte i framtiden beror på om det finns tillgang till väl fungerande och väl 

utrustade fartyg med möjlighet att genomföra en mängd olika mätningar 

samtidigt. Havsmiljödirektivet kommer utan tvekan att ställa krav på ökad 

samordning av mätkampanjer. För det krävs fartyg med större flexibilitet 

vad gäller tillgång till utrustning för mätningar av flera olika parametrar 

samtidigt. 

Utöver havsmiljödirektivet sa kan även införandet av havsplanering i 

Sverige och EU innebära behov av fartygskapacitet. Hur och i vilken 

omfattning är svårt att prognosticera i dagsläget. 

Den 6 september 2012 fick Sjöfartsverket (Regeringsbeslut III 2, 

N2012/4497/TE) i uppdrag att utreda hur statens behov av forsknings- och 

undersökningsfartyg bäst ska kunna tillgodoses samt hur statens 

fartygsresurser för forsknings- och undersökningsverksamhet ska kunna 

nyttjas mest effektivt. 

Avsikten med uppdraget är att ge regeringen underlag för att kunna fatta 

beslut om ovanstående. Uppdraget i helhet kan läsas i bilaga 3. 

Avgränsningar 

Utredningen har endast tagit hänsyn till fartyg över 100 brutto, lämpliga att 

samla i ett gemensamt rederi. Mindre fartyg som används fristående och 

separerat från de större enheterna föreslås ligga kvar under respektive 

ägande part, då de används för verksamhet i direkt närområde av respektive 

brukare och bedöms inte ge effektivitetsvinst i en samlad organisation.

Samråd 

Brukarundersökning 

1 uppdraget ingick att samråda med de myndigheter som är i behov av 

fartygsresurser för forsknings- och undersökningsverksamhet; Havs- och 

Vattenmyndigheten (HaV), Sveriges Meteorologiska och Hydrologiska 

Institut (SMHI), Sveriges lantbruksuniversitet (SLU), Sveriges geologiska 

undersökning (SGU), Stockholms Universitet (SU), Göteborgs Universitet 

(GU) och Umea Universitet (UmU). Samråd skulle även ske med de 

myndigheter som kan komma att bidra med fartygsresurser för ändamalet. 

Utredningen har utöver ovan nämnda aktörer även samrått med 

Polarforskningssekretariatet. 

Inledningsvis skickades ett antal frågor till de ovan nämnda parterna, för att 

undersöka behovet och omfattningen av forskningsfartygsresurser hos var 

och en. Förutom denna skriftliga del från brukarna bjöds också in till ett 

möte där tillfälle gavs att diskutera nuvarande resurser och omfattning samt 

framtida behov, och hur man skulle önska att verksamheten organiseras. 

Information från det gemensamma mötet och skriftliga underlag från 

brukarna har bidragit till utredningens förslag. De frågeställningar som 

skickades ut samt de svar som inkommit från respektive 

myndighet/organisation, utan kommentarer eller synpunkter från utredaren, 

utgör bilaga 1. En sammanställning över aktuellt nyttjande av fartyg kopplat 

till brukare och aktivitet presenteras i bilaga 2. 

Nedan sammanfattas respektive myndighets svar och ställningstagande. 

SVERIGES METEOROLOGISKA OCH HYDROLOGISKA INSTITUT: 

SMHI genomför inom ramen för miljöövervakningsprogrammet mätningar 

under en vecka i manaden under hela året, samt en extra vecka under 

sommaren och en längre tvåveckors expedition i december. SMHIs behov 

av insatser beräknas i framtiden ligga på samma niva, dvs, ca 14 veckor per 

år, jämnt fördelade över året (ingen transittid inräknad). 

SMHI har tills vidare löst fartygsbehovet genom avtal med 

Kustbevakningen (KBVOOI serien). Eftersom Kustbevakningen utför

patutillering under SMHIs expeditionerna delar Kustbevakningen och SMHI 

på driftkostnaderna, vilket är samhällsekonomiskt fördelaktigt. 

Det är också SMHIs önskan att fortsätta samarbetet, så länge en 

överenskommelse mellan myndigheterna skrivs pa lang sikt. Då ska avtalet 

också innefatta tillgång till ett fartyg istället för två, da frakt och flytt av 

utrustning sliter pa bade utrustning och personal. Fartyget bör också utrustas 

för de fiskeriundersökningar SLU utför. Om dessa krav inte är möjliga att 

tillgodose är alternativet att bygga ett nytt fartyg, vilket innebär att 

samordningsvinster kan göras med SLU. 

GÖTEBORGS UNIVERSITET: 

Göteborgs universitet (GU) beslöt för nästan ett år sedan att starta en 

förstudie för ett nytt forskningsfartyg, för att ersätta Skagerak. Forskning 

och utbildning vid Göteborgs universitet bedrivs året runt, och 

verksamheten är inte alltid kompatibel med till exempel miljöövervakningen 

med bestämda datum för sin verksamhet. 

OU bedömer att behovet kommer att öka till 240 dagar/år inkluderande 

intern såväl som extern verksamhet. Här kan nämnas att man ser en okning 

av internationella utbildningar förlagda hos OU samt en ökning av 

internationella forskningsuppdrag. 

Lovéncentrets flotta består idag av ett större och två mindre fartyg. 

Skagerak är 38 m lång och framförs idag med en besättning om 5 personer; 

hemmahamn är Lovéncentret Kristineberg. 

GU önskar gå vidare med planerna att bygga ett “nytt” Skagerak, finansierat 

med lån i riksgälden. Tillsammans med Chalmers Lindholmen ser OU 

behovet av att även nyttja fartyget som en utbildningslokal. OU är i princip 

inte emot förslaget om ett statligt rederi, men vill uttrycka vikten av att nya 

Skagerak bör ha hemmahamn Kristineberg. 

STOCKHOLMS UNIVERSITET: 

SU utför på uppdrag av HaV miljöövervakning där behovet tidsmässigt för 

utsjöprovtagningar och div forskningsprogram är ca 65 dygn/år (ingen 

transittid inräknad), fördelat mellan mars-oktober, samt förekommande 

vinterprovtagning 2-3 dygn/ar. För denna verksamhet används i dag 

Fyrbyggaren (Sjöfartsverkets fartyg).

Universitetet bedriver även omfattande forskning som är beroende av 

tillgängligheten till statsisbrytaren Oden. För att behålla Sveriges ställning 

som internationellt framstående polarforskarnation och vidareutveckla den 

del av polarforskningen som utförs i de packistäckta delarna av 

polaromradena krävs betydligt större tillgang till Oden än idag. 

[tidigare fartygsutredning identifierades att Sverige helt saknar 

forskningsfartyg för expeditionsverksamhet till närliggande 

djuphavsomraden, t.ex. Nordatlanten och även de yttre delarna av Nordsjön. 

Detta har inte ändrats och behoven kvarstar. 

Stockholms Universitet förordar att Sjöfartsverket blir rederiorganisation för 

forsknings- och undersökningsverksamheten, och för egen del önskar SU ett 

nära samarbete, tonnagemässigt, med Umeå Universitet. 

UMEÅ UNIVERSITET: 

Universitet utför miljöövervakning, forskning och undervisning på upp 

till 50 dygn per år (ingen transittid inräknad). Den nivan är rimlig även för 

överskådlig tid. Provtagning sker året runt med högre intensitet mellan maj 

september. Planläggningen av expeditioner för forskning kan variera, men 

läggs vanligen till perioden maj-augusti under någon veckas tid. 

Universitetet har idag avtal med kustbevakningen om fartygsdygn som 

gäller till halvårsskiftet 2013 och har egen inköpt utrustning på fartyget. 

Brukarna finansierar idag främst dagrater för de dygn fartyget används och 

för forskare kan endast en mindre del av fartygskostnaden täckas av anslag 

från forskningsråden. En finansieringsmodell där en huvuddel av kostnaden 

(80 %) gar direkt till den nationella redaren, eller en underleverantör, 

förordas. Övrig del täcks av anslag till brukaren via forskningsråd, HaV 

eller övriga myndigheters ramanslag. 

Umeå Universitet förordar i aktuell utredning ett statligt rederi med 

Sjöfartsverket som redare men ser en fortsatt samverkan med KBV för 

miljöövervakningen som mest lämplig ur ett finansiellt perspektiv 

SVERIGES GEOLOGISKA UNDERSÖKNING: 

SGU bedriver en systematisk marin-geologisk kartläggning av det svenska 

kontinentalsockelområdet och landets största insjöar. SGUs 

karteringsverksamhet i öppen sjö och kustvatten som vanligen pågar fran

april till november kräver tillgang till ett fartyg anpassat för SGUs 

verksamhet. Årsplaneringen är behovsstyrd; verksamheten brukar paga 

under ca 26 veckor. 

För kartläggningen av havsbottnen har SGU det specialutrustade 

undersökningsfartyget Ocean Surveyor (längd 38,0 m, största bredd 12,0 m, 

djupgående 3,4 m) samt en mindre arbetsbåt för grunda vatten. 

SOUs standpunkt är att samordningsvinster kan göras utan att skapa ett 

statligt rederi för forsknings- och undersökningsverksamhet; brukarna och 

fartygsägarna kan samordna nyttjandet gemensamt. Dock sågs garantin av 

besättning som ett samlat rederi kan säkerställa som positivt, då det kan vara 

sårbart periodvis på besättningssidan. 

HA VS- OCH VA JTENMYNDJGHETEN: 

HaV ansvarar för den nationella miljöövervakningen i vattenmiljö och 

bedriver undersökningsverksamhet som omfattar hela det svenska 

territorialvattnet och Sveriges ekonomiska zon. Miljöövervakning är 

återkommande och systematiskt upplagda undersökningar som följer upp 

miljöns tillstånd. Vad som övervakas styrs av uppsatta miljömal, krav i 

lagstiftning och EU-direktiv, och av Sveriges åtaganden inom 

internationella konventioner. HaVs uppdrag rör miljöövervakning 

(provtagningar och mätningar), fisk- och fiskerelaterade undersökningar 

samt datainsamling av fisk enligt EU:s datainsamlingsförordning (DCF). 

Undersökningsverksamheten till havs pågar under hela året och planeringen 

varierar beroende på om det handlar om fiskeriundersökningar eller 

övervakningsprogram. Någon samordnad tidsplan för forsknings- och 

undersökningsverksamhet existerar inte men universiteten försöker 

samplanera sina respektive verksamheter för att optimera utnyttjandet av 

skeppstid. 

HaV förfogar idag över ett större fartyg: 

Mimer: klassat som SPS-fartyg (Special Purpose Ship) och certifierad för att 

ta ombord totalt 21 personer, inklusive besättningen för bland annat 

utbildningsändamål. Fartyget har använts av SLU inom ramen för DCF 

uppdraget; under 2012 i mindre omfattning än tidigare ar. För 2013 har SLU 

indikerat att behovet för Mimer endast utgör några fatal veckor. Mimer 

saknar tyvärr möjlighet att genomföra de längre expeditioner ute till havs 

som ingar i det internationella datainsamlingsprogrammet för fisk och

Mimer kan inte heller hysa laboratorie- och provtagningsutiustning som 

havsmiljöövervakningen kräver. 

Kostnaden för fartyg kopplat till DCF-uppdraget och för SMHI:s 

miljöövervakningar har historiskt baserats pa kostnaden för att använda 

Argos. Argos var ett fartyg som i allt väsentligt var avskrivet. Dygnsraten 

var som en följd av detta lag. De fartyg som används av universiteten är 

ocksa gamla och i allt väsentligt avskrivna och därmed utan större 

kapitalkostnader. Om en fortsatt användning av de fartyg universiteten 

använder bedöms som ett lämpligt alternativ krävs, för att förlänga livstiden, 

omfattande renoveringar och ombyggnader inom en snar framtid. Det 

kommer att innebära väsentligt högre fartygskostnader. 

Kostnaderna för fartyg påverkar redan nu miljöövervakningssinsatserna 

såtillvida att alla expeditioner inte kan genomföras. De ökade 

fartygskostnaderna kommer i framtiden att i än högre utsträckning påverka i 

vilken omfattning de miljöövervakande expeditionerna kan utföras, givet att 

de idag gällande principerna för finansiering och kostnadsberäkning behålls. 

Om en eller flera expeditioner måste ställas in innebär det i sin tur att 

dygnsraten för de återstående expeditionerna blir högre då de totala 

fartygskostnaderna ska täckas av färre sjödagar. Vilket i sin tur innebär att 

ännu fler expeditioner måste ställas in osv. 

Om det nationella miljöövervakningsprogrammet ska kunna genomföras 

enligt sin intention krävs det, oavsett vilken lösning som väljs, att anslaget 

ökas för att kunna möta de ökade fartygskostnaderna alternativt att 

principerna för finansiering ändras. När det gäller DCF uppdraget så får 

finansieringen fran EU inte användas till räntor och avskrivningar. Vilket 

innebär att ökade fartygskostnader i sin helhet finansieras av 

åtgärd san slaget 

HaV förordar förslaget med ett statligt rederi; den modellen ses som mest 

kostnadseffektiv och den lämpligaste formen för samordning av resurserna. 

Myndigheten kan också tänka sig att vara den samordnande aktören för 

forsknings- och undersökningsverksamhet (i samrad med representation från 

forskningsomradet). 

SVERIGES LANTBR UKS UNIVERSITET: 

Styrande för SLU:s provfiskeverksamhet är de uppdrag som ges av 

Regeringen och Havs- och Vattenmyndigheten, samt nationell 

fiskövervakning.

Behovet av fartygskapacitet kopplat till EUs datainsamlingsförordning 

(DCF’) avser ett fartyg som klarar fiske, akustisk datainsamling och 

hydrografiprovtagning dag- som nattetid, med plats för 7-12 st vetenskaplig 

personal dvs, ett fartyg av kapacitet som Dana (ägs av DTU Aqua, DK) 

eller Argos. Utrustningskrav är för trålning (vinschar, tråltrumma, sonar och 

scanmarutrustning), sorteringsanläggning för fisk och hydrografivinsch och 

laboratorieutrymmen. Totalt ca 70 fiskedagar (inkl transit), aret runt, vilket 

är att betrakta som en miniminivå i ett långsiktigt perspektiv. 

Den nationella övervakningen av kustfisk på uppdrag av Havs- och 

Vattenmyndigheten bedrivs pa västkusten med bottentrålning. För 

närvarande används Havs- och Vattenmyndighetens fartyg Mimer för dessa 

undersökningar ca 15 dagar per år. 

SLU samverkar med Finland och Danmark i expeditionerna för 

provtagning, vilket EU-kommissionen stimulerar genom särskilda 

finansieringsinstrument (i dagsläget). SLU och SMHI har också ett brett 

samarbete där SMHI deltar vid flera provtagningar inom ramen för DCF. 

SMHI hanterar ocksa avrapportering av all hydrografidata till ICES2 

databaser 

SLU ställer sig positiv till förslaget om ett statligt rederi; ser 

samordningsvinster och kostnadseffektiva lösningar med endast en 

resurshållare. 

POLARFORSKNINGSSEKRETARIA TET: 

Polarforskningssekretariatet är en statlig myndighet som främjar och 

samordnar svensk polarforskning, och har sedan 1990 genomfört en serie 

expeditioner till Arktis företrädesvis på isbrytaren Oden, men även 

utländska fartyg har använts. Polarforskningssekretariatets behov är 

fartygsresurser med oinskränkt operabilitet i polartrakter, med en kapacitet 

på 40-50 forskarplatser samt anpassad forskningsinfrastruktur. Även mindre 

enheter för subpolära uppdrag kan vara av intresse. Huvudsäsongen för 

arbete i Arktis är juni-oktober, för Antarktis oktober-april. Behovet är en 

regelbunden verksamhet med minst två expeditioner per tre år till Arktis och 

en expedition per år till Antarktis. 

Data Collection Framework 

2 International Council for the Expioration of the Sea

Fartygsresurser 

Befintliga resurser kopplat till krav från brukare 

Som del av uppdraget ska Sjöfartsverket undersöka om behovet av 

fartygskapacitet för forskning och undersökning kan lösas genom att t.ex. 

nyttja befintliga fartyg eller hyra in fartyg inom eller utom landet. 

Fartygskonstruktioner AB (FKAB) har pa uppdrag av Sjöfartsverket 

inventerat tillgängligt tonnage hos Trafikverket, SGU, Kustbevakningen och 

Försvarsmakten. Utöver dessa har även en sammanställning gjorts över 

andra tänkbara fartyg i Sveriges närhet (nationellt och internationellt). En 

kort analys har sedan gjorts kring hur behovet av forsknings- och 

undersökningsverksamhet till havs bäst tillgodoses utifrån det faktiska och 

tekniska behovet och om det gar att tillgodose med tillgängligt tonnage. 

1 dagsläget finns det 37 fartyg som kan anses tänkbara för samutnyttjande 

vad gäller forsknings- och undersökningsverksamhet (21 av dessa har 

svensk flagg). Totalt i detta segment hittades i Sverige samt grannländer ca 

200 fartyg, de flesta så kallade Offshore-fartyg som används till största 

delen för att leta efter olja- och gasfyndigheter. Dessa fartyg kan i vissa fall 

vara mycket lämpliga för undersökningsverksamhet, men dygnspriserna är 

dock sådana att de inte platsar inom ramen för verksamheternas 

budgetramar. Nämnas bör att fartyg med trålningskapacitet idag saknas som 

täcker behoven nationellt; dock gar det att lösa med anpassning av KBVs 

fartyg. En lista över de 37 lämpliga fartyg som finns tillgängliga presenteras 

i FKABs rapport, bilaga 4 (rapportens bil M) 

Brukarnas krav på fartyg för att kunna utföra sin verksamhet visas 

sammanställda i FKABs rapport, bilaga 5 (rapportens bil A). Lämpliga 

fartyg och brukarnas krav har även jämförts, för att nå fram till vilka fartyg 

som kan mota brukarnas krav. 

Många av de önskemål och krav som de enskilda brukarna har pa deras 

forsknings- och undersökningsenheter är genomgaende för alla brukare. 

Detta möjliggör naturligtvis att flera brukare kan nyttja samma fartyg och pa 

sa sätt nå en mer samhällsekonomisk drift.

Flera brukare önskar samnyttjande med andra, bl. a vill SMHI och 

HaV/SLU samarbeta. Då kraven fran dessa aktörer någorlunda kan likställas 

borde ett samnyttjande mellan SMHI och HaV/SLU vara möjligt. 

Likaså går det att läsa ut att GU och SU undersökningsverksamhet stämmer 

väl överens. Även kraven från UmU går att passa in i kravbilden från de tre 

brukarna, med undantag för en högre isklass på fartyget. 

SGUs krav särskiljer sig lite och deras fartyg Ocean Surveyor är anpassat 

därefter. Kapacitetsmässigt är dock fartyget lämpligt som ersättningsfartyg 

för universiteten. 

Containerisering 

Att använda containeriserade lösningar ger en möjlighet att i större grad 

specialisera sin utrustning och enheter kan förberedas på land inför uppdrag, 

vilket minskar tiden för rustning av fartyget i hamn, vilket i sin tur leder till 

ökat möjligt nyttjande av fartyget och minskade kostnader för brukarna. 

Idag används containerbaserade forskningsenheter ombord på KBVOO5 och 

Fyrbyggaren, likasa på isbrytaren Oden. Kraven är dock att 

containerbaserade laboratorier och provtagningsutrustning håller hög klass, 

samt att anslutning till fartygets huvudbyggnad är säkrad för dåligt väder 

och vinterförhållanden. Möjlighet till anslutning mot fartygets GPS och 

olika sensorer måste finnas. 

All typ av verksamhet lämpar sig inte för containerisering, t ex om havet är 

fast monterad undervattensutrustning alternativt möjlighet till nedsänkbar 

sond via MoonPool. För fiskeriundersökningar kan det ses som ett problem 

med containerisering då plattformen har stor betydelse, dvs att fartyg, 

skeppare och besättning inte ändras regelbundet. Dock bör det nämnas att de 

flesta verksamheter går att anpassa till container. 

Att i större utsträckning använda sig av containerbaserade enheter för sin 

undersökningsverksamhet möjliggör även ett större nyttjande och tillgång 

till fartygstid da den enskilde brukaren inte är direkt knuten till ett specifikt 

fartyg. 1 stort sett alla fartyg i bilaga 5 kan ta ombord tva eller fler 

containrar.

Finansiering och organisation 

Samordning och brukarråd 

För att uppnå ett effektivt nyttjande av fartyg och personal som kan 

användas för ändamalet anser SjöV att samordning av de fartygsresurser 

som finns tillgängliga för undersökningsverksamhet och forskning samlas i 

ett rederi. Aläggs en statlig myndighet att dimensionera och halla en flotta 

för undersökningsverksamhet bör det skrivas in i myndighetsinstruktionen. 

För att tillgodose berörda myndigheters behov maste inflytandet i 

planeringsprocessen garanteras och detta kan ske genom att man skapar ett 

brukarråd (fortsättningsvis radet) som blir ett nationellt samradsorgan för 

forsknings- och undersökningsverksamheten. SjöVs förslag är att Havs- och 

vattenmyndigheten innehar ordförandeposten i rådet. För att säkerställa 

samråd bland aktörerna föreslas att riktlinjer fastställs kring hur 

resursnyttjandet ska prioriteras bland brukarna, och baserat på 

årsplaneringar från respektive myndighet tas en handlingsplan och 

femårsöversikt fram årligen. 

Process och avtaisform för nyttjande av tredjepartsresurser 

1 utredningen ingar särskilt att redovisa en process och avtalsformer för 

nyttjande av tredje partsresurser för forsknings- och undersökningsändamål 

till sjöss. Med tredje part avses annan redare än den som ålagts 

redaruppdraget. 

För att processen ska vara möjlig att tillämpa krävs att de olika parterna är 

överens om vilka villkor som är aktuella, d v s vilka rättigheter och 

skyldigheter som gäller för varje enskild part. 

Om tredje part är en statlig myndighet är det SjöVs uppfattning att 

förhållandet mellan brukaren och redaren är detsamma som i fallet med 

rederiet som ålagts redaruppdraget. Det krävs inte en offentlig upphandling 

föt att inga en sadan överenskommelse, da uppgörelsen skulle ske inom 

samma juridiska person, nämligen den svenska staten (jfr Prop. 2009/10:134 

s45f). 

Då statliga myndigheter inte utgör några självständiga juridiska enheter 

(rättssubjekt), kan inte heller myndigheterna inga bindande avtal med

vai andra, då en förutsättning för ett giltigt avtal förutsätter att det sluts av 

tva självständiga parter. 1 enlighet med detta, upprättas normalt sett inte 

heller avtal över transaktioner, mellan myndigheter, vilket är en 

grundförutsättning för upphandlingsskyldighet. Omvänt innebär detta ocksa 

att användaren i sin tur inte behöver ga ut i offentlig upphandling för att 

direkt kunna anlita SjöVs rederi för forsknings- och undersökningsändamal. 

Dock förutsätts att det skrivs in i myndighetsinstruktionerna vilka ataganden 

som finns. 

För det fall att den tredje parten är en statlig myndighet från ett annat land, 

måste bestämmelserna i 10 kap regeringsformen (RF) beaktas. 

Överenskommelser med andra stater eller mellanstatliga organisationer ska i 

första hand ingås av regeringen, men denna kan ge en 

förvaltningsmyndighet i uppdrag att inga internationell överenskommelse 

under vissa förutsättningar. 1 motiven till regeringsformen (RF, prop. 

1973:90 s 360 f; tidigare 3 §) anges att så huvudsakligen kan ske avseende 

överenskommelser som en svensk förvaltningsmyndighet ingår med 

motsvarande förvaltningsmyndighet i annat land. Under dylika förhållanden 

är det SjöVs uppfattning att det inte är aktuellt med offentlig upphandling, 

då det inte heller i dessa fall är möjligt att ingå civilrättsligt gällande avtal 

mellan olika stater, utan istället regleras mellanhavanden inom ramen för 

folkrätten. 

1 de fall där en tredje part är ett privaträttsligt subjekt, såväl svensk som 

utländsk, är det SjöVs uppfattning att brukaren kan ingå ett tjänste- eller 

hyresavtal med redaren först efter att bestämmelser om offentlig 

upphandling iakttagits. 

Redaren som ålagts uppdraget kan inte inom ramen för befintlig 

rederiverksamhet agera fartygsmäldare och administrera överenskommelser 

och/eller upphandlingar, oavsett vilken typ av tredje part det rör sig om. 

Finansiering av avsedd fartygskapacitet 

Enligt regeringsuppdraget är avsikten att de olika anvandarna helt ska bära 

alla kostnader för den fartygskapacitet man nyttjar, såväl kapitalkostnader 

som driftskostnader. 

Fran brukarnas sida har utredningen erfarit att kostnaderna för fartygstid är 

sa höga att man i konkurrens med annan verksamhet måste minska den del

av forskning och undersökning som är fartygsbunden. Om möjligheten att 

rikta anslag till specifik verksamhet fortsatt inte finns anser brukarna att 

kapitalkostnader bör belasta den myndighet som far rederiuppdraget. 

Den grundläggande inriktningen är att så langt som möjligt basera 

kostnadsfördelningen pa ekonomiska samband, vilket i detta fall innebär att 

allokera ut arlig kostnad per far yg till de olika användarna i direkt relation 

till nyttjande. Förslagsvis tillhandahaller rederiorganisationen en 

grundläggande infrastruktur för den avsedda verksamheten och användarna 

betalar en fast dagrat för den tid de nyttjar respektive fartyg. För användarna 

tillkommer utöver dagrat även kostnad för drivmedel (bunker). 

En fast dagrat beräknas för varje enskilt fartyg som kan användas i 

ändamålets verksamhet. För att erhålla en över tiden stabil dagratsnivå är det 

lämpligt att årligen arbeta med en femårsöversikt. 1 denna femårsöversikt tas 

hänsyn till kostnader som fördelas proportionerligt ut över fem år, vilket 

motverkar stora svängningar i respektive fartygs dagrat. Annars finns risk 

att rederiorganisationen erhåller stora finansiella underskott som inte kan 

återhämtas. Genom att utgå från en femårsöversikt underlättas även arbetet 

med att framställa anslagsbegäran för anslagsmyndigheter. Påpekas bör att 

under en uppstartsperiod (om ett till tre år) ligger ett stort arbete i att finna 

rätt dagratsnivå per fartyg, vilket ska garantera att alla kostnader för 

ändamålets verksamhet fördelas ut till hundra procent. 

När femårsöversikten är framtagen erhålls en definierad årskostnad. Denna 

årskostnad fördelas på beräknat antal användardagar, vilket genererar en 

dagrat. Beräknat antal användardagar erhåller rederiorganisationen av rådet, 

som i sin tur erhåller informationen via underlag från identifierade brukare. 

Utifrån inlämnade uppgifter gör rådet en planering för ett så optimalt 

nyttjande av tillgängliga fartygsresurser som möjligt. 

Följande avsnitt beskriver de olika delar som inkluderas i årskostnaden. 

Kapital 

De fartyg som är ämnade att användas inom uppdragets ändamål är alla av 

varierad storlek och prestanda. Kapitalkostnaden utgöts av 

avskrivningskostnad och räntor. Avskrivningskostnaden per fartyg är ej 

konstant utan förändras i samband med att investeringar genomförs, 

exempelvis i form av anpassning till ny provtagning/verksamhet.

Drift 

Driftkostnad inkluderar personalkostnader, underhåll och drivmedel 

(bunker). Kostnad för underhåll beräknas inom rederiorganisationen utifrån 

respektive fartygs underhållssystem och klassningar. Denna information 

inkluderas också i femårsöversikten. Kostnad för bunker inkluderas ej i 

respektive fartygs dagrat, tillkommer som kostnad för respektive brukare. 

Omkostnader 

Utöver de rörliga kostnaderna kommer rederiet göra ett påslag på en del av 

rederiets omkostnader motsvarande den arbetsbörda fartygen utgör. 

Legala förutsättningar samt eventuella behov av avtal och garantier 

mellan redare och brukare 

Den myndighet som åläggs redaruppdraget kan inte förpliktiga andra 

myndigheter att agera pa ett visst sätt, då överenskommelser mellan statliga 

myndigheter inte kan innehålla påföljd av sadant slag att de skulle kunna 

prövas och verkställas av domstol. Regeringen kan dock genom inskrivning 

it ex myndigheters instruktioner formulera handlingsinriktningar för att en 

myndighet ska agera på ett särskilt sätt. SjöV förordar i syfte att skapa 

förutsättningar för det nya rederiet att verksamheten kommer till uttryck i 

tilltänkt redares instruktion. Vidare ska också brukarmyndigheterna åläggas 

i sina instruktioner att inom ändamålets verksamhet nyttja det rederiets 

fartyg. 

Det är vidare SjöV:s uppfattning att det bör framgå i regleringsbreven till de 

brukare som är avsedda att nyttja rederiets resurser att så bör ske. Något 

styrmedel bör i vart fall riktas mot brukarna för att garantera en samsyn om 

samarbetet. Det bör även upprättas överenskommelser som reglerar 

brukarnas nyttjande av rederiets fartygsresurser. 

Respektive brukare skickar årligen in till rådet dess behov av fartygsresurser 

för utförande av uppdrag nästkommande år. När rådet gjort en översyn av 

behovet ges forslag på fordelning av fartygstid som skickas ut till respektive 

brukare. Efter överenskommelse om slutlig fördelning för nästkommande ar 

fastställs denna planering. 

Fartygen bör försäkras i Kammarkollegiet för att pa sa sätt kunna hantera 

större haverier utan att det påverkar fartygens dagrat.

1 dagsläget har inte akwella faryg full beläggning, vilket möjliggör 

uthyrning av fartygstid till extern part, till marknadsmässiga prker. 

Eventuell vinst ska komma miljöövervaknings- och forskningsenheterna till 

del. 

Ägaransvar mellan myndigheter 

1 uppdraget nämns särskilt att Sjö[artsverket ska utreda hur ägaransvaret för 

fartyget Skagerak som ägs och disponeras av Göteborgs Universitet (OU) 

kan tas över av Sjöfartsverket. OU är en förvaltningsmyndighet och tillhör 

saledes samma juridiska person som SjöV, vilket innebär att det bör räcka 

med ett regeringsbeslut för att flytta ägaransvaret. Ett förbehåll måste dock 

göras för att det kan finnas specialreglering avseende fartygets tillkomst, 

eventuella anslag och syfte, som skulle kunna innebära att ägaransvaret 

endast kan överföras genom ett riksdagsbeslut. 

OU har projekterat för ett nytt fartyg som ska ersätta Skagerak, vilket SjöV 

ställer sig positiva till. Vid ett eventuellt övertagande av det nya fartyget 

kommer principen om att kostnader belastar brukarna att tillämpas.

Slutsats 

Utredningen har genomgaende fokuserat på att, genom samråd med 

brukarna av fartygsresurser för undersökningsverksamhet samt 

resurshållarna, identifiera de alternativ som finns, saväl kortsiktiga som 

långsiktiga. För att na fram till en sammanhållen slutsats presenteras först i 

korthet brukarnas positioner: 

Sveriges Meteorologiska och Hydrologiska Institut 

Det optimala för SMHI och SLU är ett gemensamt fartyg 

anpassat för deras kombinerade verksamheter. Alternativen är 

att ett nytt fartyg byggs speciellt för SMHIs och SLUs behov 

eller nyttjande av befintligt KBV-fartyg i 001-serien som 

anpassas efter verksamheternas behov. Av de undersökta 

fartyg finns inget befintligt fartyg som är lämpligt; några har 

kapacitet, men finns geografiskt otillgängliga. Danska Dana 

har tidsmässigt ingen kapacitet. KBVOO1-003 skulle kunna 

anpassas för SLUs verksamhet, förutsatt att KBV kan 

kombinera detta med sitt myndighetsuppdrag och fartyget 

möta kraven för fiskeriundersökningar. Det förutsätter ocksa 

att ett fartyg med delvis permanent monterad utrustning kan 

avsättas för detta ändamål. 

Sveriges Lantbruksuniversitet 

Det optimala för SMHI och SLU är ett gemensamt fartyg 

anpassat för deras kombinerade verksamheter, alternativt 

byggs ett nytt fartyg speciellt för SMHIs och SLUs behov eller 

ett befintligt KBV-fartyg i 001-serien som anpassas efter 

verksamheterna. Av de undersökta fartygen finns ett som är 

lämpligt (Dana), medan övriga finns geografiskt otillgängliga. 

En fortsatt samordning med danska Dana är en lämplig lösning 

om avtal kan skrivas på lång sikt. Nackdelen är ett lägre mått 

av flexibilitet; det kan finnas risk att DK ser behov att öka på 

sin fartygstid pa Dana, och då finns ingen garanterad resurs. 

Det innebär ocksa att SMHI och SLU inte kan samordna sina 

verksamheter gemensamt. 

Stockholms Universitet 

För SUs undersökningsverksamhet är det optimala ett fartyg i 

det samlade rederiet som nyttjas gemensamt med UmU, vilket

ger en fördel i att ett fartyg far tillräcklig beläggning som 

resulterar i en rimlig dygnskostnad. 

Umea Universitet 

För UmU är det optimala ett fartyg i det samlade rederiet som 

nyttjas gemensamt med SU. Detta ger samordningsvinst, bl a 

genom gemensamma laboratoriecontainrar med ändamalsenlig 

PI ovtagningsutrustning. 

Göteborgs Universitet 

Slutsatsen gällande GUs verksamhet är att de bör fortsätta 

bygga det fartyg som ska ersätta Skagerak och som sedan 

kommer att täcka universitets behov. 

Sveriges Geologiska Undersökning 

För SGU är det optimala att fortsätta nyttja Ocean Surveyor. 

Detta fartyg passar väl för verksamheten, och kan även i viss 

man nyttjas för andra ändamål, bl a för de uppdrag 

universiteten har från HaV. 

Havs- och Vattenmyndigheten 

Fartyget Mimer som idag ej nyttjas för den verksamhet den är 

utrustad för, bör stanna i HaVs ägo om myndigheten ser att det 

finns ett framtida behov av fartyget. Möjlighet finns att hyra ut 

fartygstid till Danmark, som visat intresse av fartyget. 

Sammantaget visar analysen att den losning som framför allt är långsiktlgt 

hållbar för att säkerställa fartygsresurser för den undersökningsverksamhet 

som den svenska staten är ålagd att bedriva är att samla fartygen i ett rederi. 

Ett samlat rederi kan uppna en mer effektiv hantering och ett samnyttjande 

av resurser än någon alternativ lösning. 

Oberoende av redarfrågan av fartygen bör ett brukarrad skapas med HaV 

som ordförande (för forskningsdelen med stöd fran universitet och/eller 

Polarforskningssekretariatet). Radet blir ett transparent samrådsorgan som 

handhar fo~~rdelningen av fartygstid och samtidigt far en övergripande bild av 

omfattningen av nationell forskning och undersökningsverksamhet. När en 

samordning finns på plats blir det ocksa enklare att få en överblick av 

beläggningen pa fartygen.

Det finns tva myndigheter som har kapacitet och möjlighet att åläggas 

redaruppdraget; Sjöfartsverket och Kustbevakningen. Nedan presenteras 

utredningens förslag till organisatoriska lösningar samt en slutlig jämförelse 

av alternativen med tillhörande kostnader. Noteras bör att det idag inte går 

att redovisa en rättvis bild som jämför alternativen då underlag från 

brukarna beräknats pa olika grunder (bl a verksamhetskostnader snarare än 

rena fartygskostnader). 

Förslag 1: Sjöfartsverket som redare 

Årskostnad 

Redare Fartyg Brukare kkr 

SjöV Fyrbyggaren UMU & SU 7 700 

Utökad besattning, ökad driftskostnad 6 700 

UMU&SU 14400 

SjäV Skagerak GU 5000 

GLi 5000 

SjöV Ocean Surveyor SGU 9 900 

SGU 9900 

SJÖV Mimer SLU 1000 

SLU 1000 

SjÖV Nytt fartyg SLU & SMHI 30 000 

SLU & SMHI 30000 

Summering kostnad: 60 300 

Om SjöV uppdras att reda fartygen överförs ägaransvaret för Skagerak (idag 

GU), Mimer (idag HaV) och Ocean Surveyor (idag SGU) till SjöVs 

rederiorganisation. Rederiet har en godkänd ISM-organisation, där nämnda 

fartyg kommer att ingå. 1 rederiet finns en upparbetad 

verksamhetskompetens, och option pa ett managementavtal med Viking 

Supply Ships som säkrar bemanning pa fartygen. Till skillnad från flera 

andra rederiorganisationer har SjöV också en tydlig särredovisning med 

budget och ekonomisk uppföljning per fartyg. 

Ett nytt fartyg byggs, anpassat för de verksamheter SMHI och SLU bedriver 

gemensamt, det vill säga nationell miljöövervakning och 

fiskeriövervakning.

Fartygen som nämnts kommer att nyttjas för undersökningsverksamhet och 

behöver inte ta hänsyn till annan eventuell uppdragsverksarnhet, vilket 

gynnar brukarna. SjÖV har ocksa möjlighet att då fartygen inte har full 

beläggning hyra ut fartygstid till extern part, vilket inbringar medel som 

återförs till brukarna (dvs, ger lägre dagrat totalt sett). 

Om SjöV uppdras att samla fartygen i sin rederiorganisation bo~~r hänsyn tas 

till att verksamheten inom SjöV idag finansieras i huvudsak genom avgifter 

pa handelssjöfarten. För att säkerställa att handelssjöfarten inte finansierar 

den avsedda verksamheten eller tvärt om bör därför en särredovisning av 

rederiorganisationens resultat göras med möjlighet att fondera medel mellan 

olika räkenskapsår. Separeringen kan uppnas exempelvis genom 

användandet av en egen resultatenhet för vilken det genomförs kontinuerlig 

kontroll och uppföljning. 

Utöver behovet av fondering är det även en förutsättning för att rederiet ska 

bära sig att regeringen genom inskrivning i instruktioner ålägger de 

myndigheter som är aktuella inom ramen för ändamålets verksamhet att 

nyttja rederiets fartyg. 

Förslag 2: Kustbevakningen som redare 

Årskostnad 


KBV KBVOO5 UMU&SU 7700 

Utökad besättning, ökad driftskastnad 6 700 

UMU&SU 14400 

KBV Skagerak GU 5000 

GU 5000 

KBV Ocean Surveyor SCU 9900 

SGU 9900 

KBV Mimer SLU 1000 

511) 1 000 

KBV KBVOO1-serien SLU & SMHI 19 500 

Utökad besöttning, trålningsanpassning 10 500 

SLU & SMHI 30 000 


Liksom i förslag 1 övergar ägaransvaret för ovan nämnda fartyg, i detta fall 

till KBV som redare. Rederiet har idag ej godkänd ISM-organisation, vilket

är ett krav. Inom KBV placeras fartygen i en särskild organisationsenhet för 

att underlätta planering, samordning och ekonomi. 

Ur en kostnadseffektiv synvinkel finns stora samordningsvinster att göra 

rörande fartygsresurser genom att KBV utför sitt myndighetsuppdrag 

samtidigt som undersökningsverksamheten genomförs. Dock är det viktigt 

att uppmärksamma prioriteringsordningen, dvs. KBVs uppdragsverksamhet 

rader alltid över annan verksamhet på fartygen; vid beredskaps och 

räddningsinsatser avbryts pagaende verksamhet, t ex fisken- eller 

miljöövervakning. SLU och SMHI har tillsammans ett behov av 170 

dygn/ar för sin verksamhet, och det är av stor vikt för alla parter att KBVs 

uppdrag liksom undersökningsverksamheten inte blir lidande i och med 

planerad myndighetssamverkan. 

Det finns idag inte någon fullständig bild av vad dagraterna kommer att bli 

med KBV som redare; en ny taxa bör beräknas utifrån förutsättningarna att 

även kapitalkostnader ska vara en del av dagraten (i enlighet med 

regeringsuppdraget), och det är oklart vad anpassningarna på fartygen exakt 

uppgår till kostnadsmässigt Likasa gäller kostnader för utökad besättning 

där kalkylen är baserad på nuvarande löner för SjöVs arbetsfartyg. Vidare är 

redovisade kostnader i tabellen brukarnas kostnader, dvs, exklusive 

redarkostnader. För att få en korrekt kostnadsbild behöver KUV djupare 

utreda förutsättningar m.m. vilket inte har låtit sig göras på den korta tid 

som stått till förfogande. 

Att brukarmyndigheterna aläggs i sina instruktioner att nyttja rederiet för sin 

verksamhet gäller på samma sätt för KBV som redan nämnts för SjöV.

Förslag 3: Ej samlat rederi 

Årskostnad 


SjöV Fyrbyggaren SU 7 700 

KBV KBVOO5 UMU 7700 

UMU&SU 15400 

GU Skagerak GU 5000 

61.) 5000 

SGU Ocean Surveyor SGU 9900 

SGU 9900 

HaV Mimer SLU 1000 

SLU 1 000 

DTU Dana SLU 14300 

SLU 14300 

KBV KBVOO1-serien SMHI 9 300 

SMHI 9 300 


Som alternativt förslag till de ovan nämnda bör också redovisas en 

infrastruktur som i stort sett kan likställas med verkligheten; varken SJÖV 

eller KBV blir den samlade rederifunktionen. Siffrorna i tabellen är 

uppskattade, och med tanke på dagens låga beläggning på Fyrbyggaren 

kommer hon att avyttras. SjöV tillhandahaller rederifunktionen åt HaV för 

fartyget Mimer, som efter nedskrivningar eventuellt kan nyttjas av SLU i 

något större omfattning. SLU fortsätter sitt samarbete med danska DTU 

Aqua, och SMHJ skriver ett avtal med KBV för nyttjande av ett eller två 

fartyg i 001-serien. 

Detta förslag kan ej ses som långsiktigt bärande, ej heller en modell som 

skapar utrymme för samordningsvinster. Att SMHI far alternera mellan tva 

av KBVs fartyg är en fördyring och inte minst onödigt slitage på både 

personal och utrustning som måste flyttas fram och tillbaka. Att SLU måste 

förlita sig på att Dana har fartygstid är osäkert pa lång sikt då även Danmark 

kan förvänta sig ett ökat behov av övervakning med anledning av EUs 

havsmi ljödi rekti v.

Översikt samtliga förslag: 

SjöV KBV Ej samlat 

Årskostnad Årskostnad Årskostnad 

Fartyg kkr kkr kkr 

KBV0OS 14400 7700 

Fyrbyggaren 14400 7700 

Skagerak 5 000 5 000 5 000 

Ocean 9900 9900 9900 

Surveyor 

KBVOO1 30000 9300 

Dana 14300 

Mimer 1000 1000 1000 

Nytt fartyg 30 000 

Total 60300 60300 54900 

kostnad: 

Sammanfattningsvis är de förväntade effekterna av respektive förslag idag 

svåra att i detalj redovisa för. Utredningen uppskattar dock en besparing på 

minst 5 000 kkr/ar genom att fartygen samlas i ett gemensamt rederi jämfört 

med att verksamheterna är fördelade på olika redare. Detta är ej redovisat i 

ovanstående tabell. 

Att alternativet ej samlat rederi förefaller billigare i tabellen ovan beror på 

att den utgår ifrån en inhyrning av Dana istället för investeringar i ett nytt 

fartyg eller KBVOO1. Om värdet av ett nytt nationellt forskningsfartyg ställs 

mot den risk som är förknippad med inhyrning från extern part i en 

marknadssituation där andra externa alternativ saknas, bör det ur ett 

samhällsekonomiskt perspektiv åtminstone på längre sikt vara mest 

fördelaktigt att investera i ett nytt nationellt forskningsfartyg. Det innebär 

att alternativ 1, dvs. SjöV som samlad redare för forsknings- och 

undersökningsfartygen, framstår som mest fördelaktigt. Brukarna av 

fartygen gynnas av detta då det säkerställer resurser som inte kommer att 

nyttjas för annan verksamhet, och det skapar inte minst en rationell 

langsiktig samordning av infrastrukturen.

Frågor och inkomna svar brukarundersökning 

BILAGA 1 

Fragor som sänts till de myndigheter som enligt uppdraget Sjöfartsverket 

ska samråda med: 

1. Vilka behov har ni av fartygsresurser för forsknings- och undersöknings 

verksamhet inom er organisation? 

2. Följande frågor omfattar själva provtagningen mer specifikt: 

a) Till vilket geografiskt område inriktas er utsjöverksamhet? 

b) Vilken stationär fartygsutrustning behöver ni vid provtagning? Finns 

eventuella övriga behov rörande fartygets utseende? Hur säkerställer ni 

idag att era behov av den utrustningen tillgodoses? (T ex genom 

redare, finansiär, osv.) 

c) Vilka kravställningar, gällande yttre omständigheter som installation 

och placering, finns för er specifika utrustning? 

d) Kan ni identifiera några andra specifika krav på fartygen? 

e) Vilka tider på året ser ni behov av provtagning och hur ser 

omfattningen ut i tid vid dessa perioder? 

fl Kan ni identifiera några förändringar i de uppdrag/den verksamhet ni 

bedriver på 10 års sikt? 

3. Vad/vem styr er planering för forsknings- och undersökningsverksamhet? 

Har ni möjlighet att påverka planeringen och finns det nagon samordning 

på nationell nivå för forsknings- och undersökningsverksamheten? Bifoga 

gärna aktuell befintlig tidplan. 

4. Ange i vilken mån er forsknings- och/eller undersökningsverksamhet styrs 

av EU:s lagstiftning eller internationella överenskommelser. 

För de av er som har egna fartvgsresurser; 

5. Vilka resurser har ni idag i form av fartyg? Svaret bör innehålla en 

beskrivning av fartyg inkl. bemanning, behörigheter, certifikat, klass, osv. 

En kostnadsspecifikation bör också biläggas svaret för att ge en täckande 

bild av befintligt bestand. 

6. Vem svarar för underhall och drift av fartyg7 Hur ser driftskostnaderna ut 

för respektive fartyg? 

7. Hur finansieras ovanstaende kostnader idag? Specificera gärna interna och 

externa intäkter.

SMHI 

Väderoberoende fartyg: 

Fartyget skall vara kraftfullt och av sådan storlek (>60 meter) och 

skrovutformning att provtagning kan utföras i stort sett under alla 

väderförhållanden. Eftersom laboratoriearbete sker kontinuerligt till sjöss är 

ett grundläggande krav att arbetet kan utföras i vindstyrkor upp till 25 mls 

och i grov sjöhävning utan risk för personalens, mätutrustningens och 

fartygets säkerhet. Provtagning skall kunna ske fran plattform placerad 

midskepps eller akter därom och på en sadan höjd över havsytan att risken 

för överspolning minimeras. Arbete på öppet fördäck är uteslutet. 

Mätutrustningen får ej heller störas av propellervatten. 

Utgångspunkten är att miljöövervakningsprogrammet upprätthålls med 

minst en expedition på ca en vecka per månad under hela året samt en extra 

vecka under cyanobakterieblomningarna på sommaren och en längre 

tvåveckors expedition (inkluderande Bottniska Viken) i december. 

Troligtvis kommer SMHIs behov av insatser att i framtiden att ligga pa 

samma niva, eventuellt med en utökning på ett par dygn per resa. SMHIs 

behov av fartyg för miljöövervakningsexpeditioner är ca 14 veckor per år, 

jämnt fördelade över året. 

Vi eftersträvar att kunna samordna miljöövervakningsexpeditioner med 

SLUs fiskeriundersokningar då båda verksamheterna gynnas av denna 

samverkan. 

2a) 

Samtliga Sveriges omgivande havsområden. 

De svenska basstationerna visas i bifogad karta (bilaga nedan) 

2b,c,d) 

Fartyget skall vara utrustat med vinsch för hydrografiprovtagning (min 600 

vajer) samt vinsch för CTD-sond utrustad med rosettvattenhämtare (min 

600m vajer). 

Fartyget skall vara utrustat med två däckskranar med wire alternativt en 

större a-ram med lyftkapacitet om minst 2 ton samt en däckskran 

Tillgang till meteorologiska data av bra kvalitet, så som lufttemperatur, 

lufttryck, vindhastighet och vindriktning. 

Dynamiskt positioneringssystem krävs för att kunna hålla position vid 

provtagning.

Fartyget skall vara utrustat med internetuppkoppling för ~veifo••ring av data. 

Lokalt nätverk för kommunikation mellan olika utrymmen krävs. 

Möjlighet att installera ADCP, Ferry-Box system samt undulerande CTD. 

Utrymmen: 

SMHIs verksamhet är beroende av ett fartyg med en operativ uthållighet av 

minst 14 dygn. Fartyget skall ha en kapacitet att kunna förlägga och utspisa 

minst 6 forskare. Utrymme för externa forskare maste under visa 

expeditioner kunna erbjudas. Enmanshytter krävs. 

Laboratorieutrymmen, våta/torra skall finnas till en yta av minst 20m2 och 

30m2 respektive. Även kontors/dator arbetsplats för 3 personer krävs. 

Laboratorieutrymmen skall finnas i direkt anslutning till där provtagning 

sker och placerat mitt i fartyget för att minimera rörelser pa grund av 

sjögång. 

Akterdäcket ska vara rymligt och utformat så att arbete med oceanografiska 

bojar och dylikt inklusive utläggning och upptagning kan utföras. Däcksytan 

bör vara c:a 10 x 10 meter. 

1 dag används KBV 001. Ombord på detta fartyg har SMHI två egna 

vinschar, en plattform samt två provtagningscontainrar. 1 övrigt utnyttjas 

befintliga utrymmen ombord för laboratoriearbete samt som 

kontorsutrymmen och förråd. 

Ackreditering och kvalitet: 

SMHJs Oceanografiska laboratoriums verksamhet är fullständigt 

ackrediterat för att säkerställa att de data som produceras har en hög kvalitet 

och kan användas på ett korrekt sätt. Detta medför att enbart SMHIs 

personal får utnyttja laboratorium och mätutrustning. Det är också ett krav 

att kanslig mätutrustning kan vara permanent installerade och inte behöver 

flyttas mellan olika fartyg. 

2e) 

Mätningar under hela året. 1 expedition per månad å 1-2 veckor. 

Ett typiskt schema för SMHIs provtagning bifogas (bilaga nedan). 

2fl 

Troligtvis kommer SMHIs behov av insatser att i framtiden att ligga pa 

samma nivå, eventuellt med en utökning på ett par dygn per resa. SMHIs 

behov av fartyg för miljöövervakningsexpeditioner är ca 14 veckor per år, 

jämnt fördelade över året.

3,4. 

Övervakningen styrs av Sveriges internationella åtaganden inom HELCOM, 

OSPAR, EUs direktiv samt nationella miljömål. HaV är ansvarig för 

miljöövervakningen. 

SMHI har samarbete med SLU och har möjlighet att bedriva viss 

verksamhet under fiskeriundersökningar. Dock är samarbetet begränsat till 

speciella undersökningar da SMHIs ordinarie verksamhet till sjöss i dag inte 

ryms inom SLUs tidsschema (ombord RJV Dana). 

Framtida behov rörande bojar och mätsystem är: 

Arlig service av tre vågbojar samt 3 havsbojar. 

Hantering av 4-6 bottenförlagda mätsystem vid ca 3 tillfällen per år. 

Hantering av 4-6 förankrade eller fridrivande profilerande flöten ca 4 

ggr/år/styck. 

Egna fartygsresurser: 

SMHI saknar egna fartygsresurser men har ett par små båtar, för 

kustkontrollprogram inomskärs. 

SMHI har tills vidare löst fartygsbehovet genom avtal med 

Kustbevakningen (KBVOOI serien). Eftersom Kustbevakning utför 

patrullering under SMHIs expeditionerna delar Kustbevakningen och SMHI 

på driftkostnaderna, vilket är samhällsekonomiskt fördelaktigt.

SMHI hydrografiska stationer 

Baatation 

HBCOMstatlon 

Kartedngsstation 

Kartvflngsområd. 

Bilaga: Schema provtagning 

fl 

•1 

II 

.4 

4. 

5 

fl 

fl 

fl 

5 

5 

fl 

4 

Bilaga: Karta basstationer 

0 FL4&N 

04: 

— — —fl 

ato 

-4 .__.‘4_ fil’ 

• N14 

Mt&Te REFNW 

. • w tnc~,aqa~ 

• BV4 

•BYl • 

. 

fl. 0 ~i 

4. 

Ry32 

Bon 

. 

• • 

. 

s~ts 

~Y’5 

BY3S • 

8~4’10 

. 

fl__fl_ -. 

,s. 

,“0 4— 

. . 

kilometer

GÖTEBORGS UNIVERSITET 

Göteborgs universitet har genom aren deltagit i de utredningar som gjorts 

avseende nationella fartygsresurser och statligt rederi. Vi har efter en lång 

tids väntan på svar från olika departement på hur dessa fragor skall lösas, 

kommit i den situationen att vi antingen måste lägga ner utbildning och 

forskning inom det marina området, eller skaffa en ersättare till vart 

nuvarande fartyg Skagerak. Göteborgs universitets rektor beslöt för nästan 

ett ar sedan att starta en förstudie för ett nytt forskningsfartyg. Vi bilägger 

resultatet fran denna studie. Av studien framkommer i stora drag de behov 

som Göteborgs universitet har på ett modernt forskningsfartyg (se svar 

nedan för detaljer på utrustning). 

För närvarande samarbetar vi med en rad organisationer i Sverige och i 

Europa både vad gäller forskning och utbildning. Chalmers utnyttjar i dag 

Skagerak för navigerings och manöverövningar med elever från avdelningen 

för Sjöfart och Marinteknik. Som framgar av vår förstudie kommer det att 

finnas förutsättningar för elever från Mann Design att praktiskt kunna 

tillämpa sina teoretiska kunskaper i t.ex. mätteknik ombord. Inom Maritime 

Operations är det idag bara nautikerna som övar fartygsnavigering dager och 

mörker samt fartygsmanövrering på “gamla” Skagerak. 1 nya Skagerak 

kommer det att finnas högmodern övervakningsutrustning vilket också ger 

möjligheter för elever under utbildning till tekniska chefer till praktiska 

övningar ombord, t.ex genom att studera trendkurvor från den tekniska 

driften och att bedöma underhållsläget med hjälp av stötpulsmätning. När 

det gäller samarbetet med Chalmers är det både praktisk utbildning, som 

komplement till övningarna i skolans simulatorer, och forskning, som är 

aktuell. 

Inom undervisning samarbetar vi även med Europeiska universitet 

framförallt fran Storbritannien där University of Newcastle är ett exempel. 

Forskningssamarbete bedrivs med övriga Svenska universitet samt ett flertal 

universitet i Europa. Skagerak har exempelvis varit engagerad under åren i 

ett samarbetsprojekt mellan Kolmarden och Danska Tekniska Universitetet i 

Arhus (DTU) En rad forskare kommer liii Lovéncentret via EU projektet 

Assemble, där en del projekt utnyttjar vara fartygsresurser. 

Vi har under arens lopp samverkat med ett flertal externa användare som 

exempelvis PIL, Marine Monitoring, Mann mätteknik (användning av 

forskningsutrustning förlagda till far yg) och SGU.

1 sjöfarisverkeis uppdrag ingår att inventera Sveriges far ygsresursser för att 

fa ett mer effektivt utnyttjande både vad avser beläggning och ekonomi. För 

att få en rättvis och ändamalsenlig fördelning av dessa resurser behövs en 

gruppering med mandat att göra prioriteringar där representanter fran de 

olika intressenterna ingar. Forskning och utbildning vid Göteborgs 

universitet bedrivs aret runt, och vår verksamhet är inte alltid kompatibel 

med till exempel miljöövervakningen med sina mycket bestämda datum för 

sin verksamhet. Vi anser att för att en sammantagen fördelning av fartyg 

skall kunna genomföras behövs det tillföras medel. Vi har förstatt att vissa 

av de fartyg som finns i Sverige kostar mer än 60 kkr/dygn att använda. 

Dessa kostnader kan aldrig bäras av enskilda forskares forskningsanslag, 

eller av anslag till enskilda kurser inom utbildningen. Generellt så 

finansieras Skagerak till 90% av naturvetenskapliga fakulteten och 10 % av 

brukarna. 

Forskningsfinansiering för infrastruktur handhas av Vetenskapsrådet (RH, 

rådet för infrastruktur). De stöder nationell infrastruktur dvs infrastruktur 

där en oberoende styrelse fattar beslut om access. Vid de universitet där 

mann infrastruktur finns, är vi på gång med en ansökan till RFI för att 

åstadkomma en sadan struktur. För att komplettera bilden finns det även 

liknande infrastrukturinitiativ på Europeisk nivå, där samma modell för 

access kommer att tillämpas. Dessa strukturer bör också tänkas in vid en 

bedömning av eventuell access på en nationell nivå. 

Svar på specjfika frågor 

Vi har för närvarande ett fartyg (Skagerak) som fyller GU:s krav som på 

utbildnings- och forskningsplattform. Inom 2 år faller fartyget för 

åldersstrecket och maste då ersättas med ett nytt fartyg i samma storlek. Att 

uppgradera Skagerak är inte ekonomiskt försvarbart. Projektering för ett nytt 

fartyg har pågått sedan 1/1 2012. 

2a) 

Kattegatt, Skagerak, Östersjön och Nordsjön 

2b) 

A-ram för tralning och tung sedimentprovtagning, CTD, möjlighet till ROV, 

rinnande saltvatten 1 lab med hög kvalité, rostfritt/teflon, kyl- och frysrum, 

stor akterdäck för att kunna ta till vara sedimentprover tagna med en 

“piston corer”, möjlighet att sätta ut landare, kranar för att kunna lyfta tung

utiustning eventuellt även lyfta containrar, dynamisk positionering, 

multibeam ekolod (95kHz), side scan sonar, yat- och torrlaboratorier, 

vinschar för olika sorters provtagare till ett djup av 1500m. Fartyget skall ej 

vara längre än 45m, och ha ett max djupgående på under 4m. 

2d) 

(Se ocksa bilagan rapport från förstudie för mer information.) 

Fartyget skall utgöra en mycket säker plattform för varierande marina 

forskningsoperationer och skall arrangeras med fokus pa största flexibilitet i 

syfte att möjliggöra de flesta idag förekommande uppdrag av skild karaktär 

samt framtida förutsedda uppdrag under åtminstone en 25-ars period framåt 

i tiden. 

Fartyget bör medge ett operationsfönster som möjliggör uppdrag året runt 

och i sjötillstånd motsvarande Bft 6 (frisk bris upp emot 14 mls och med en 

signifikant våghöjd om c:a 3.5m) utan att fartyget sätter gräns. Fartyget 

skall kunna navigera i ny is av en tjocklek om c:a O.6m och således 

dimensioneras och utrustas i enlighet med Finsk-Svensk Iskiass lB. 

Fartyget skall ha en mycket god manöverförmåga och vidare kunna 

bibehalla sin position i enlighet med positioneringskrav för dynamisk 

positionering DP1. Dock ställs inga särskilda redundanskrav på manöver 

och navigationsutrustning. 

Fartyget skall medge minsta möjliga miljöpåverkan vid uppdrag sa väl till 

sjöss som vid kaj. Således skall nu gällande regelverk samt kommande 

(inom överskådlig tid) inte enbart uppfyllas utan i möjligaste mån även 

överträffas. Fartyget skall kunna operera inom särskilt känsliga marina 

områden s k. PSSA (Particularly Sensitive Sea Area), sedan 2005 även 

omfattande Östersjön. Fartyget skall vidare kunna operera inom ECA 

områden, d.v.s. Emission Control Area, vilket ställer höga krav vad gäller 

luftemissioner av kväve- och svaveloxider, s.k. NOx och SOx. 

En mycket god arbetsmiljö skall säkerställas och Transportstyrelsens 

författningssamling TSFS 2009:119 skall anses gälla vad avser buller. 

Förläggningsutrymmen och övrig inredning skall arrangeras i enlighet med 

Bostadkungörelsen.Vidare skall ICES (International Council for the 

Exploration of the Sea) Cooperative Research Report No. 209 (Underwater 

Noise of Research Vessels: Review and Recommendations) anses vara 

vägledande. 

2e) 

Verksamheten pågår året runt (därav krav på isklass). För närvarande kan 

Skagerak enbart utnyttjas 150 dagar/ar pa grund av att vi enbart har en

esättning. Fartyget är inte heller ändamalsenligt i sin konstruktion och 

utrustning för att motsvara dagens krav pa forskning och utbildning vad 

gäller tekniska lösningar och arbetsmiljö. Vi menar att det finns ett uppdämt 

behov av ett för forskning specialanpassat fartyg från ett flertal Svenska och 

utländska brukarinstitutioner. Dagens forskningsfrågor ställer helt andra 

krav på teknologiska lösningar än vad vart existerande fartyg medger. 

2f) 

Vi ser att behovet kommer att öka till 240 dagar/år inkluderande intern såväl 

som extern verksamhet. Här kan vi nämna att vi ser en ökning av 

internationella utbildningar förlagda hos oss samt en ökning av 

internationella forskningsuppdrag. 

3. 

Det som styr planeringen av verksamheten är utbildningen 

(kursverksamheten) samt forskarna. Sven Loven Centrum för marina 

vetenskaper är en nationell och internationell resurs sa våra användare är 

Göteborgs universitet, övriga Sverige samt Europa. Till dags datum har vi 

begränsningen om 150 dagar, och en del brukare har därför fått avslag på 

sina äskanden om tid pa Skagerak. 

4. 

Vår verksamhet styrs inte av EU direktiv. Däremot kan man utnyttja våra 

resurser för att svara upp mot direktiv. 

5. 

Lovéncentrets flotta består idag av ett fartyg och två båtar. 

Skagerak är 38m lång och framförs idag med en besättning om 5 personer 

(mer info www.loven.gu.se) och har sin hemmahamn på Lovéncentret 

Kristineberg. 

Vi har även batar — Nereus 15.5 m lång med hemmahamn Lovéncentret 

Tjärnö samt Oscar von Sydow, 12m lang med hemmahamn Lovéncentret 

Kristineberg. 

Skagerak: “special purpose” certifikat, 20 personer inkl besättning i omrade 

A, 26 personer inklusive besättning i omrade D. 

Nereus: passagerarcertifikat C 

Oscar von Sydow — “special purpose” 

Besättning Skagerak: 2 personer sjöbefäl klass 6, 1 person sjöbefäl klass 3, 

3 personer med maskin klass 8, samt en person maskin klass 6.

Övrig personal: 2 besättningsmän Nereus, 1 2 besättningsmän Oscar von 

Sydow 

6. 

Löpande drift och underhåll sköts i största möjliga mån av personalen på 

Lovéncentret. Kostnaderna för drift och underhåll var 2011 3 833 kkr. 

Genomsnittskostnaden utslagen över en längre period, inkluderande 

dockning och klassning är givetvis högre. 

7. 

Anslag från naturvetenskapliga fakulteten och av brukarna 

Fördelningen mellan de olika uppdragen är 70% forskning, 20% utbildning 

samt 10% externa uppdrag. 

Den forskning som Skagerak förnärvarande utför spänner fran oceanografi 

(vattenprovtagning, strömmätning), kemi (vattenprovtagning, analyser 

ombord, inkubationsstudier), biologi (inventering av grunda och djupa 

bottnar, planktonprovtagning) samt geologi (sedimentprovtagning med 

propplod, olika huggare, bentiska landare). 

På utbildningssidan har vi kurser i kemi, biologi, fiskekologi, oceanografi 

geologi (där de provtagningar som beskrivits ovan utförs), samt nautik 

(navigeringsövningar). Det kan vara grupper om 20-30 studenter. 

De externa uppdragen är diversa, men har huvudsakligen varit inom det 

biologiska omradet (inventeringar av bottenlevande djur, samt fisk). 

STOCKHOLMS UNIVERSITET 

Omfattande mann forskning med behov av fartygsresurser bedrivs vid 

Stockholms universitet inom flera discipliner och i flera olika geografiska 

omraden. Verksamheten har växt avsevärt under det senaste decenniet. 

Verksamheten bedöms också fortsätta att växa inom den närmaste tiden, 

bl.a. pga. av Stockholms universitets satsning på att skapa ett nytt Östersjö 

center för mann forskning. 

Sammanfattningsvisfinns det idag behov av: 

Fartyg rör forskning och utbildning i det kustnära området omkring 

Stockholms marina forskningscenter på Askö

Detta redovisar vi inte närmare här da vi anser att dessa behov skall kunna 

täckas med de far yg och batar som är tillgängliga vid Stockholms marina 

forskningscentrum. Behoven är dock inte fullständigt täckta idag da 

fartygen bl.a. saknar kapacitet för hantering av mellanstor 

provtagningsutrustning och saknar modern infrastruktur. Omfattande 

upprustning planeras. SUs fartyg redovisas i anslutning till de specifika 

fragorna sist i enkäten. 

Fartyg för forskning i Östersjöns utsjö-områden 

Behovet bestar av att fartygsresurser behöver vara tillgängliga för icke 

regelbundna forskningsprojekt som ofta finansierats av stiftelser eller 

vetenskapsråd samt för mera regelbunden verksamhet såsom ‘Long Term 

Ecological Research’ (LTER) och miljöövervakning. 

Icke regelbunden verksamhet: 

Svenska fartygsresurser för forskningsprojekt i Östersjöns utsjö-områden, 

som bl.a. kräver hantering av diverse tung provtagningsutrustning (>1 ton) 

för både vattenpelaren och sediment, specifika krav på lab faciliteter och 

provhantering ombord och modern ekolodsutrustning (multibeam, 

penetrerande ekolod), är idag inte tillgängliga för Stockholm universitets 

forskare utan internationella samarbeten med utländska fartyg (ex. tyska RV 

Maria 5. Merian och RV Meteor). Fyrbyggaren eller KBVOO5 fungerar med 

nuvarande utrustning inte för den verksamhet som kräver möjlighet att 

bogsera och hantera utrustning från aktern, hantera längre provtagare (+10 

m), kräver moonpool eller som behöver modern ekolodsutrustning och 

dynamisk positioneringssystem. Vi bedömer att den verkssamhet ligger på 

ett genomsnitt omkring 3 veckor per år, detta kan dock vara en 

underskattning då tillgången pa fartyg i princip har styrt verksamhetens 

omfattning. 

Regelbunden och icke regelbunden verksamhet som kan utföras från fartyg 

liknande Fyrbyggaren/KBVOO5: 

Bedrivs primärt i utsjön, men visst behov av fartyg finns även för kustnära 

verksamhet. För regelbunden verksamhet kan behovet i korthet 

sammanfattas som 18 dagar/dygn fördelat mellan mars och oktober för 

provtagning vid BY3 1 (18 ggr) och vid BY29 (8 ggr), 14 dagar för 

bottenfaunaprovtagning längs västra egentliga Östersjön, 3 dygn för 

bottendjur i januari, samt 15 dygn för olika ej regelbundna 

forskningsprogram. Programmet för 2012 biläggs i Bilaga 1. Flera 

forskargrupper nekades fartygstid motsvarande ca 15 dygn pga. brist pa 

medel för hyra av fartyg.

Isbrytare rör forskning i de istäckta polaromradena: 

Stockholms universitet har forskargrupper inom bland annat 

atmosfärsvetenskap, biogeokemi, ekologi, klimatvetenskap, mann biologi, 

geologi, geofysik, geokemi, miljövetenskap, meteorologi och oceanografi, 

som är beroende av tillgängligheten till statsisbrytaren Oden. Denna 

verksamhet är omfattande. Någon av Stockholms universitets 

forskargruppar har i princip varit delaktiga i alla Oden-expeditioner som 

genomförts, och lett en stor del av dem. Främst har forskningen varit 

fokuserad på hög-Arktis inklusive dess kontinentala shelfområden, men då 

Oden var tillgänglig för forskning i Antarktis börjande nya projekt och 

forskarkonstellationer genast växa fram. För att behålla Sveriges ställning 

som internationellt framstående polarforskarnation och vidare utveckla den 

del av polarforskningen som utförs i de packistäckta delarna av 

polarområdena med en isbrytare som plattform krävs betydligt större 

tillgång till Oden än vad som finns idag. 

Vår forskningsverksamhet i de marina polarområdena som har vuxit fram 

genom åren kräver en isbrytare med kapacitet att navigera i centrala Arktis 

och de istäckta delarna kring västra Antarktis med gott om plats för lab 

containers (ett 10-tal), “yat-” och “torr-” lab ombord inklusive renluftsrum, 

plats för 50-talet forskare med logistik för arbete i vattenpelaren, genom isen 

och på isen och genom atmosfären. Odens infrastruktur har vuxit fram 

genom denna forskning. En del av forskningen är extremt känslig för 

kontamination av prover i så väl hav som luft. 

Flera av Stockholms universitets forskargrupper är tillräckligt stora för att 

genomföra fokuserade expeditioner inom sitt forskningsområde i 

internationella samarbeten. Som ett exempel kan nämnas att enbart den 

meterorlogiska forskningen har genomfört expeditioner med en 

återkomstperiod på c:a 5 år. Denna verksamhete bedrivs ofta i form av så 

kallad “isdrift”, d.v.s. med Oden ankrad vid och drivande med ett isflak 

under flera veckor. På grund av kontamineringsrisker främst för 

luftprovtagning måste fartyget kunna “omförtöjs” — vändas - vid 

förändringar av vinden; luftprovtagning är endast möjlig med vind från 

fören. Detta är icke förenligt med t.ex. den maringeologiska och 

oceanografiska forskningen som istället utför mätlinjer eller transekter med 

provtagningar. Dessa exempel understryker hur behovet av en regelbunden 

tillgang till Oden är mycket stort. 

Övrig “oceanverksamhet”

1 tidigare fartygsutredning identifierades att Sverige helt saknar 

forskningsfartyg för expeditionsverksamhet till närliggande 

djuphavsområden, t.ex. Nordatlanten och även de yttre delarna av Nordsjön. 

Detta har inte ändrats och behoven kvarstår. 

2a) 

Den icke regelbundna verksamhetet som funnits i samarbete med utländska 

fartyg har varit utspridd över hela Östersjön, dock möjligen med tonvikt pa 

de västra delarna. Generellt kan sägas att 513 forskare arbetar från 

Kalixestuariet i norr till Kosterfjorden i andra ändan. 

Den regelbundna verksamheten gäller främst västra delen av egentliga 

Östersjön fran Bornholm till norra Alands Hav, men i framtiden kan viss 

verksamhet i Bottniska Viken och möjligen även i Västerhavet, inte 

uteslutas i den mån det inte går att samordna med fartyg som är verksamma 

i det området. 

2b) 

Utsjö-fartyg 

För tung provtagning från akterdäcket behövs A-ram eller liknande 

anordning med vinsch för att hantera >1 ton tunga provtagare. En kraftig 

han är en nödvändighet för viss tung provtagning samt för lyft av tung 

utrusning på och av fartyget. Detta innebär att både A-ram och kraftig kran 

bör finnas fast installerade. Ett optimalt utsjö-fartyg bör helst ha utskiutbar 

kranarmltravers och utfällbar provtagningsplattform, som sticker ut ca 2 m 

från fartygssidan, från öppningsbart rum midskepps (som i KBV 005). Som 

reserv om fartyg utan sådan lösning måste användas, behövs tillgång till en 

vinsch med rörlig kran i specialutrustad container (som t.ex. i SUs 

provtagningscontainer). Kranarna skall kunna använda 4 mm vajer för 

hydrografi och lättare provtagningsutrustning, alternativt 6-8 mm vajer med 

inbyggd elektrisk ledare. En containerlösning är acceptabel även för reguljär 

användning om den kombineras med väderskyddad anslutning till fartygets 

överbyggnad samt mellan containrar. Ett utsjöfartyg bör kunna hantera ett 

+10 m långt kolvlod. Detta görs bäst med fast installation av 

hanteringsannordning längs fartygets sida. 

1 fartygets fasta utrustning bör inga CTD vinsch med wire som har ledare i, 

vinsch med syntetisk lina och övriga detaljer för “helt ren” provtagning för 

t.ex. spårämnesanalys. Havssvattenintag genom bade rostfritt stål och 

plaströr bör finnas för skilda målsubstanser. Möjlighet att bogsera diverse

mätinstrument fran far yget akterdäck bör finnas, t.ex. diverse olika typer av 

sonarer mm. En A-ram kan med fördel användas för detta. 1 den fasta 

fartygsutrustningen bör inga multibeam sonar och penetrerande sediment 

ekolod. Ett apparatrum är nödvändigt för diverse portabel mätutrustning 

från olika forskargrupper. Dynamisk positionering är en viktig komponent 

för precisionsprovtagning pa utsatta mal. Moonpool är en fördel för 

installation av in-siw pumpar eller ADCPs. 1 standarutrustningen bo~•r ocksa 

inga termosalinograf, mätutrustning för standard väder/atmosfäriska data 

(vind, ljus, temp etc.). 1 labbutrymmen bo•~r finnas dest-vatten anläggning, 

kxi och frysutrymme samt i labben skall det ocksa finnas avloppsystem som 

klarar stora mängder vatten när olika typer av filtreringar genomförs. Vidare 

bör det finnas labb åtskilda för olika ändamål. Vissa arbeten, t.ex. med C 14, 

ställer höga krav på renhet. Väl tilltagna förråd för hantering av utrusning 

samt ventilerat formalinförråd är nödvändiga. Om sådana inte finns 

permanent inrymda på fartyget kan flera av behoven lösas med containrar. 

När det gäller fartygets utseende är det av yttersta vikt att det finns bra 

visuell och röstkontakt mellan provtagare och navigatör och att navigatören 

kan ha full uppsikt över all provtagning från fartyget. Odens operatörsplats 

för multibeam och sedimentekolod är placerad i anslutning till bryggan. 

Detta har visat sig vara en föregångsmodell med mycket stora fördelar. All 

lös forskningsutrustning bekostas av forskargrupperna. Fast installerad 

utrustning även av forskningskaraktär, som är allmänt tillgänglig ombord 

bör bekostas av redaren. 

Isbrytare för rorskning i de istäckta polarområdena 

Samma specifikationer som för utsjö-fartyg finns för Oden. Mycket finns 

redan på plats, men det kan ske en vidare optimering och utveckling. 

Ansvarsfrågan mellan Sjöfartsverket och Polarforskningssekretariatet är här 

av största vikt, vem ansvarar för och underhåller vad av den fasta 

utrustningen? Infrastrukturen för hantering av tung provtagningsutrustning 

kräver en särskild översyn. 

1 tillägg bör nämnas att fasta uttag för luftprovtagningsmaster bör finnas 

samt att det är nödvändigt att tillhandahålla permanenta renluftrum och våt 

och torr labb. 

2c) 

Det mesta bör framgå av svaren ovan, men för utsjö fartyget gäller att det 

måste finnas provtagningsmöjligheter midskepps långt fran 

propellerlbogpropeller samt anslutning av container till överbyggnad pa

fartyget. För provtagning i vattenmassan är det viktigt att det övre 

vattenlagrets tabilitet störs sa lite som möjligt av fartygets propellerverkan 

när fartyget bibehaller sin position. 

En väderstation bör finnas fast installerad och navigationsdata samt 

väderdata skall kunna visas i provtagningsutrymme och/eller container samt 

apparatrum. 

2d) 

Utsjö-fartyg 

Utöver det som specificerats ovan: Förläggningspiatser för minst 12 

forskare. Liten snabbgående bat ca 7 m, utrustad för lättare provtagning med 

elvinsch. För utbildning är det önskvärt att fartyget kan ta ca 25 passagerare 

på dagsturer. Fartygen bör ha viss isbrytarkapacitet för arbete över större 

delen av året. 

2e) 

Aret runt, minst på vintern, se bifogat provtagningsschema för den 

regelbundna verksamheten 2012. Isbrytarverksamheten är för Arktis i 

huvudsaken förlagd under sommaren, möjligen vår och höst. Den 

Antarktiska verksamheten är den diametralt motsatta, d.v.s. under var vinter. 

21) 

Mann forskning förväntas öka genom att mann forskningen är ett prioriterat 

område vid SU, likaså undervisning. Regeringens särskilda satsning pa 

mann forskning har redan ökat efterfrågan på fartygstid och behovet kan 

forvantas oka ytterligare de närmaste åren. Förlängs satsningen efter 2016 

kan efterfragan öka ytterligare. 

3. 

Östersji$verksamhet 

Planeringen av fartygsutnyttjandet styrs av vilka anslag som beviljats, att 

mann forskning är ett prioriterat forskningsområde vid Stockholms 

universitet, uppdrag åt nationell och regional miljöövervakning m.m. Inom 

SU fördelas tillgänglig fartygstid tili de fartyg vi råder över av SMF. Det 

finns ingen stark samordning da det gäller dessa fartyg pa nationell nivå, 

men ett visst samarbete mellan landets marina centra. Ledig fartygstid har 

kunnat användas av externa forskare för undersökningar i respektive 

ansvarsområde till en förutbestämd låg kostnad eller kunnat köpas in till lag 

kostnad för undersökningar utanför ansvarsomnådet.

Finansiering och tillgang till isbrytartid 

Långsiktig planering av isbrytarexpeditioner är idag i princip “omöjligt” på 

grund av det radande finansieringsläget för driften av Oden. För att detta 

skall ske måste Odens finansiering för forskning säkerställas. 

Forskningsfinansieringssystemet är inte anpassat för att forskargrupper 

söker medel till isbrytardrift. 

Samordning av logistik och fartyg sker i Polarforskningssekretariatets 

försorg. Forskningspianering koordineras av forskargrupper pa SU men är 

extremt internationell. 

4. 

Den nationella miljöövervakningen är ett internationellt åtagande och vissa 

provtagningsstationer i kustvattenförekomster ingar i EUs vattendirektiv och 

ska rapporteras till EU-kommissionen. 

5. 

Askölaboratoriet förfogar över två större fartyg/båtar 

RJV Limanda SCFT: Modell Nordsjö 38, 12 x 4 meter, plastbåt, bit saknas 

(under 20 bit) Maximalt 12 passagerare. Importerad -90/-91 från 

England. Dubbla maskiner ger en mycket lättmanövrerad och användbar 

provtagningsbat både i inre fart och i närfart och används framför allt i 

Sörmland, Östergötland och Stockholms inre och yttre skärgårdar. Hytt med 

plats för ca 8 personer. Laboratoriebänk ute men under tak. Stort arbetsdäck 

med Hiab-kran samt vinsch för provtagning. Används frekvent under stor 

del av året dock ej vid is. 

Minimibemanningsbeslut saknas men vi kör enligt transportstyrelsens regler. Inre 

fart, Fartygsbefäl klass VIII samt en däcksman, bada innehar maskinistexamen. 

Närfart, Fartygsbefäl klass VII samt en däcksman, båda innehar maskinistexamen. 

Ingen klassning, inga certifikat, under 20 brt. 

RJV Aurelia SGEU: Stålfartyg, 16.49 x 4.74 meter, 32 brt. Aurelia byggdes 1973 

och är ett ganska omodernt fartyg. Hon har en maskin och en propeller, inga övriga 

hjälpmedel för att kunna hålla position. Hon är dock navigationsmässigt ganska väl 

utrustad. Aurelia har redan vid lätta vindar en rullande gang. Aurelia är 

Askölaboratoriets “åretrunt” fartyg och sköter transporten av större grupper 

forskare och studenter från fastlandet ~ll Askölaboratoriet. Aurelia används även 

för provtagningar i inre fart samt i närfart dock oftast i Sörmland, Östergötland och 

Stockholm. Aurelia är ocksa det fartyg som används vid längre provtagningar da 

övernattning krävs. Sovplats för upp till sex personer finns, byssa, dusch och 

toalett. Aurelia har ett labb inne pa ca lO m2. På akterdäck finns kran med vinsch 

för provtagningar.

Tillstand 35 passagerare i E område. Isgaende upp till 30cm is dock ej 

isklassad. Innehar “Dokument om godkänd säkerhetsorganisation”, 

Passagerarfartygscertifikat samt “Nationellt fribordscertifikat”. Som 

Passagerarfartyg star hon under Transportstyrelsens besiktningar och tillsyn. 

Som statsfartyg med max 12 passagerare utför vi själva tillsynen men stävar 

efter att följa Transportstyrelsens regelverk. Som passagerarfartyg i E 

omrade finns minimibemanningsbeslut. Fartygsbefäl klass VIII samt 

däcksman varav en innehar maskinistexamen. 1 närfart bemanna’, Aurelia 

med fartygsbefäl klass VI samt däcksman och bada innehar 

maskinistexamen. 

6. 

Underhåll och drift sköts av fast anställd personal vid Askölaboratorieti 

SMF. Vid större reparationer anlitas varv eller mekaniker etc. 

7. 

Fartygens drift och underhåll finansieras i huvudsak med fakultetsmedel och 

till en mindre del genom avgifter fran brukarna. 

Bilaga: Schema utsjöfartyg 2012 

L)t4/Jf.n~ 2 2 Utg2v. 1 opril-i 

Iata 

6 

5 

29 

T 

0 

7 

29 8 

29 

lo 

il 

IS 

Ur 

‘IL 

16$ 

I6 Ii 

IT 1 

IS 0 

19 1 

90 F 

22 L 

22 8 

23 29 

24 1 

19 0 

21 

27 F 

fl 1. 

29 

“02 

9 

6 

* 

9 

lo 

16 

IS 

LO 

IST 

fiL 

168 

fl 29 

II 

25 

14 

fl L 

14 8 

27 29 

fl 

5, 

Alan 

0 1 09 

IS 

T It 

1. 

5 

IF 

1• 

.0670 vIO 

Sr 1 29 

9 lot 

F lo L 1120 

L IIS 1 

5 12 29 

29 IST 

907140 

9- 

IT t 

‘ ~ 120 

~~~ 

lOT 

III 

861 

v0921 0 v12~~~ 

lIt 

~ 24 

24 

29 

L 

2629’ 

27 

‘09240 

15 

30 

13 29 

SI 0. 

2 4 

5 

6 

5 

9 

16 

.25 Ii 

IL 

‘It It 

0 

29 

r 

0 

2- 

fl 

il 

IS 

5 13 

14 4 14 

Is r IS 

IS 0 20 

1~ 9’ 

Is 

is 

5 30 

1 29 II 

fl 1~ fl 

o ‘2123 

IT 24 

vi fl 9 fl 

26 26 

fl~ 5 27 

fl 29 16 

29? 2 

flo 2229 

T 

to 

8 

29 

T ros 

9- 

5 

‘4 

1 

0 

T 

2 

29 

7 

1 

2- 

925 

26

S~fl*bLr 

5 $ 88/29 7 2 

8 *40 2 L 

40 y27 4 1 4 5 

5 F 5 fl 

7 6 L 6 1 6 

4 i ~ 4457 

7 7 7 4 84 7 8 

8 8 0 9 7 0 9 3 

9 9 7 4 ~ 5 0 445 IS 5. Il fl 

ID 7 fl 4 Il fl ii Ii s 5 

lo 28 tt L II t Il 7 Il fl 2 0 

3 4 ‘3 53 ~ 3 

1 7 54 $ 4 0 4664 

0 “st IM IS 7 

1 56 Is 7 IS 2 

57 7 17 0 842 1 6. 7 

580 fl 5. 4 ,s 7 IS 5 88 

ID ~ 3 34 II 7 ~* * IS 0 

10 7 44 34 fl 5. 10 10 

135. 2 7 il 7 SI 3 II 0 44726 

341 120 414 L 22* 22 fl 

1384 2 7 353 13 T 23 7 fl 2 

247 7 248 140 44314 6. 24 fl 

150 83010 10 3 3 10 3 7 

167 34$ 26 26 84 60 

17 27 fl 17 7 27 7 27 

39 21? 444 22 250 9482 

3 3513 5. 19 1 19 

UMEÅ UNIVERSITET 

30 30 7 fl 

35 0 444 34 fl 

1. 

Behovet är nu c:a 50 dygn totalt, varav 35 dygn miljöövervakning (delvis 

kombinerat med forskning) och 15 dygn för särskilda 

forskningsexpeditioner. Vi ser att den nivan är rimlig för överskådlig tid. 

2a) 

Bottniska viken 

2b) 

Vi har idag avtal med kustbevakningen om fartygsdygn och har egen inköpt 

utrustning. Se bilaga 1 för ytterligare specifikation av fartygsprestanda och 

utrustning. 

2c) 

Se bilaga 1, p. 8. Specifikationer kan ske vid samrådsmöte. Vi hänvisar 

också till det besök på KBVOO5 som Sjöfartverket gjorde i februari 2012. 

2d) 

Se bilaga 1, punkt 8 

2e) 

Provtagningsplan för 2012 redovisas i bilaga 2. Den bedöms i stort gälla för 

2013. Provtagning sker året runt med högre intensitet mellan maj-

september. Planläggningen av expeditioner för forskning kan variera, men 

läggs vanligen till perioden maj-augusti under någon veckas tid. 

2fl 

Nej, den bedöms förekomma i denna omfattning med viss variation mellan 

ar. 

3. 

Samordningen av fartygsverksamhet vid lJmea universitet utförs av Umea 

Marina Forskningscentrum. En summa av grundtilldelningen fran 

fakultetsmedel avsätts årligen för fartygskostnaderna, medan resten bekostas 

av externa medel från respektive projekt. Externa 

miljöövervakningsuppdrag från Havs- och vattenmyndigheten, länsstyrelser, 

Statens strålskyddsinstitut, Sveriges Lantbruksuniversitet ntfl. myndigheter 

styr omfattningen pa miljöövervakningsuppdragen. Tilldelningen av 

forskningsanslag till enskilda forskare styr fartygstid för forskningen och är 

mer svår att förutsäga. 

4. 

Miljöövervakningsverksamheten styrs av överenskommelser inom 

Helsingforskommissionen, samt direktiv far EU (Vatten- respektive 

Havsmiljödirektivet bl. a.). Forskningen styrs inte direkt av EU lagstiftning, 

men kan drivas av deltagande i EUs forskningsprojekt. 

5. 

Forskningsfartvpet RA’ Lotty 

Bruttodräktighet 23. SE-beteckning: SE-C(A1). Signal: SMCW. 16 m lång, 

4 m bred och 0,4 m djupgående. 2 personers besättning och 4 kojplatser. 

Max. 12 passagerare. Vattenjet med fart över 20 knop. 

Manuell provtagningsutrustning (vattenhämtare, CTD-sond, 

bottenprovtagare m m) 

Ekolod 

OPS och DGPS 

Kran med vajerspel, 300 m vajer 

Elverk 220/380 V, lO kWA 

Bemanning och behörigheter (2 besättningsmän ombord):

Sjöbefäl klass 6 behörighet, maskinbefäl klass 6 examen, ROC- intyg 

Sjöbefäl klass 8 behörighet, maskinbefäl klass 6 examen klass 8 behörighet, 

ROC-intyg 

Maskinbefäl klass 6 examen, ROC- intyg 

Maskinbefäl klass 6 examen, sjöbefäl klass 8 examen, ROC- intyg 

Forskningsbaten Grasuggan 

9,75 m lång och 1,2 m djupgaende. 2 kojplatser och toalett. 

Manuell provtagningsutrustning (vattenhämtare, CTD-sond, 

bottenprovtagare, m m) 

3 ekolod 

GPS- och DGPS-plotter 

Kran med vajerspel, 150 m vajer 

Sjöbefäl klass 8 examen och maskinbefäl klass 6 examen. 

Övriga hav är ej fastställda. Fartygsinspektören ska göra en 

säkerhetsbesiktning när han kommer för att besikta Lotty nästa gång under 

varen 2013. 

Fullständiga uppgifter finns hos transportstyrelsen. 

Driftkostnader anges under punkt 6. 

6. 

Fartyg Drift och underhåll Driftkostnader (kkr) 

KBVOO5 

Lotty UMF 

Gråsuggan 

Kustbevakningen 

Kontakta Kustbevakningen 

Per Berggren, 08-789 79 00 

registrator.krn@kustbevakningen.se 

890 

UMP 368 

Fartyg Interna kostnader (kkr) Externa kostnader (kkr)

KBVOO5 1278 1010 

Lotty 750 140 

Gråsuggan 343 25 

Bilaga: Kravspecifikation 

Bakgrund 

Umeå Marina Forskningscentrum (UMF) vid Umea universitet har 

undersökningsverksamhet som förutsätter tillgång till ett undersökningsfartyg i 

Bottniska viken (mil jöanalys och forskning). Kustbevakning har kontrakterats som redare 

för undersökningsfartyg sedan 1990. Kusthevakningtn har nu beslut att från och med 

2(112-12-31 upphöra med denna verksamhet. 

1 samband specificerar Umeå universitet följande krav pa fartygstid rör sin 

undersökningsverksamhet inom miljöövervakning och forskning. 

Uppdragsverksamhetens innebörd 

1. Antagen redare skall till UMF tillhandahålla väl lämpat fartyg 

för att utföra miljöövervakning, forskning och undervisning pa upp till 

50 dygn per ar. 

2. Om en expedition inte hunnit avslutas inom planerade sjödygn kan 

parterna överenskomma om en förlängning av expeditionen eller 

ersättningstid enligt kostnader specificerade i punkt 8 nedan. 

Planering av uppdragsverksamheten och uppdragsverksamhetens omfattning 

3. UMF skall varje år och senast 1 november lämna uppgift om sitt behov till 

antagen redare av antal sjödygn under det kommande året (verksamhetsåret) och tidsplan 

for sjödygnens förläggning. Antagen redare skall senast den 1 december lämna besked till 

UMF om möjligheten att genomfora expeditionerna enligt UMF:s önskemål. 

4. Om UMF under verksamhetsaret bedömer att behovet av sjödygn 

förändras i förhållande till den enligt punkt 3 meddelade planen skall 

UMF underrätta antagen redare senast 

Den 15 november rör första kvartalet kommande år 

Den 1 februari for andra kvartalet, 

Den 1 maj for tredje kvartalet och 

Den 1 augusti för fjärde kvartalet. 

5. Uppgift om ansvarig expeditionsledare, antal medföljande personal från UMF sami 

flirdplan lämnas till antagen redare senast tva ‘.cckor röre varje expedition. Ändring i 

färdplan kan därefter göras i samrad med an agen redare. Avvikelser fran detta go~~rs i 

samrad med fartygets hefälha’.are inför varje expedition. 

6. Om aniagcn redare bedömer att förändringarna i den planerade verksamheten, anmälda 

av UMF enligt punkt 4, inte kan gc.nomföras skall antagen redare snarast underrätta UMF 

om detta. 

7. Fartygets varvsvistelse skall planeras efter samrad med UMF, och i möjlig man 

anpassas efter UMF:s verksamhet.

8. Kvalitets krav pa lartygel och dtss drift 

Skall krav 

Fartyget skall möta prestandakrav och ha undersökningsutrustning 

av minst motsvarade kvalitet som anges nedan. 

Post Mängd 

Djupgående 4m±1 

Marschfart Minst 10 knop 

Aktionsområde Minst 2000 nm 

Uthållighet till sjöss Minst 7 dagar 

Område där fartyget kan operera Östersjön 

Isklass Minst lA, 32 cm/i knop. 

Antal undersökningspersonal 8 st. (max. nyttjande), vanligtvis 2 st. 

Nyttjandegrad Minst 40 dygn per år, ev. samnyttjande med 

annan utförare möjlig. 

Expeditionslängd 4 dygn/vecka (upp till 7 i enstaka tall) 

Säsonger Jan.-Dec. 

Kemi-, Isotop-, biologlab. Minst 25 m’ 

Provtagningsdjup Max. 400 m 

Provtagningsdjup Min. 2 m (ex. däcksbåt för minst 4 personer, 20 

knop fart) 

Containerkapacitet 

1) Däck-fästen för 2 st. 20 fot containrar 

2)Plats för UMFs semi-permanenta 

provtagningscontainer (För fartyg där 

motsvarande utrustning saknas). 

Däckkran med meterhjul 1 st., 400 m vajer, 6 m kranarm 

Hytter för undersöknings- personal 

(max.) 

Bör krav 

Ange om fartyget har prestanda och undersökningsutrustning av minst motsvarande 

kvalitet som anges nedan. 

Post Mängd 

Fartygstyp 

Huvudbyggnad akterut med arbetsdäck 

midskepps och förrådsbyggnad förut (jmf. 

KBVOO5 figur 1) 

längd 46 m 

Bredd 11 m 

4 x 2 bäddar 

Motorer (miljökrav) Låg bränsleförbrukning och med 

miljöklassade drivmedel 

Avgasrening (miljökrav) Godkänd avgasrening med bästa kända teknik 

Krängning Krängningsstabiliserande egenskaper eller 

utrustning hos fartyget är en fördel 

Provtagningsrum och vinsch för ist., vinsch m. 400 m vajer, bom

Rosetthämtare med CTD 

Våtlaboratorium, provtagning Minst 10 m2 

Kvalitetskrav 

Beredskap för intern utbildning av besättning 

för undersökningsverksamhet 

Figur 1. Exempel på ändai~lsenIig fartygstyp för undersökningsfartyg. 

9. Priser 

Priser skall anges i utvärderingsmodell rör trafikaret 2013. 

För trafikåret 2014 och därpå följande trafikår sker årligen en reglering av priserna med 

85% indexhöjningen av SCB:s ÅK! (SNI 2007 = H ak: Transport och magasinering) 

totalindex fastställt värde med december månad 2011 som basmånad. 

Oljepriset 

Oljepriset for år 2013 skall vara baserad pa 5,500: - krim3 

Om oljepriset avviker med mer än 200: -Im3 uppåt eller neråt skall 15 procent av 

Sjödygns- och timpriset priserna regleras i motsvarande grad. 

lO. Antagen redare fakturerar UMF varje manad i efterhand för 

genomrörda expeditioner. Betalning skall ske inom 30 dagar efter 

erhallen faktura. 

Il. Vid embarkering/deharkering räknas all ud som anlitad tid med fartyget 

12. Vid underhall av UMF:s utrustning vid kaj debiteras ej kosinad. 

Antagen redare disposition av fartyget 

13. Antagen redare äger rätt att inställa eller avbryta UMF:s expedttioner i h~indelse av 

— besvärlig issituation. 

— andra svara väderleksförhallanden, 

Antagen redare har rätt att dehitera UMF tinipris Rir tid till sjöss vid a~hrutet dygn. Om 

fartyget ej lämnar hemmahamn betalas ingen kostnad för sjödygn. 

14. Antagen redare äger ocksa rätt att inställa eller avbryta UMF:s expeditioner i händelse

av 

— fartygs- och/eller materielhaveri, 

— avtalskonllikt som paverkar 9ötjänsten samt 

— räddningstpiinst. 

Om en expedition avbryts på grund av nagon av dessa orsaker svarar antagen redare för 

de extra kostnader som uppstår för återresa för UMF:s personal. För sjödygn som avbryts 

utgår ej avgift. Om expedition avhruiits planeras kompenserande dygn in i sa nära 

anslutning till avhruten expedition som möjligt. 

15. UMF:s verksamhet är ackrediterad av SWEDAC. Utrymmen upplatna för UMF:s 

verksamhet saint utrustning tillhörande UMF får därför inte användas utan UMF:s 

tillstånd. Antagen redare äger rätt att heträda utrymmena i samband med passage eller 

tillsyn. 

Vetenskaplig instrumentering och provtagningsutrustning får inte användas av antagen 

redare eller tredje part utan UMFs medgivande. 

Utrustning ombord 

16. Anpassning av fartyget för UMF:s verksamhet skall planeras och genomföras i 

samrad mellan antagen redare och UMF. Kostnader för anpassning betalas av UMP. 

17. Åigärdsplan för fartygets återställande i den händelse UMF:s verksamhet upphör 

skall upprättas i samråd mellan parterna. UMF svarar för kostnader vid återställandet. 

Avvecklad och av UMF betalad utrustning tillfaller UMF. 

18. UMF svarar för underhall av utrustning som ingar i UMF:s laboratorier ombord 

Antagen redare svarar för annan i fartyget fast monterad utrustning. Till den utrustning 

antagen redare ska underhålla räknas UPS-systemet (Uninterruptahle Power System) 

för leverans av avhrottsfrt ström ttll UMF:s laboratorier. däckskran och rosettkrans. 

UMF är ansvarig för materialkostnader vid reparationer av denna utrustning. 

19. Fartygets besättning skall medverka vid placering och sjösurrning av all 

utrustning. Vid behov skall antagen redare genom fartygets besättning kostnadsfritt 

biträda UMF med teknikstöd i form av felsökning och enklare reparattoner under 

förutsättning att det inte är till hinder eller men för antagen redares verksamhet. Vidare 

kan antagen redare på uppdrag av UMF beställa underhåll eller reparation. 1 sadant fall 

sker fakturering direkt till UMF. 

20. En besättningsmedlem skall assistera som säkerhetsvakt och vinschkörare vid 

provtagning i havet. Besättningen assisterar vid riskfyllda moment som iläggning och 

upptag av sedimentationsfälla. Vid transport med däcksbåt ansvarar antagen redares 

personal för sjösättning, navigering och upptagning. 1 övrigt svarar UMF för 

handhavande och skötsel av egen utrustning. 

Ansvar 

21 Antagen redare har genom fartygets hefalhavare ett övergripande ansvar för all 

säkerhet ombord. UMF har genom expeditionsledaren ansvar för skador på egen 

personal och materiel till följd av UMF;s ~erksamhet. 

22. Antagen redare ansvarar inte för skada pa eller torlorad UMP tillhörig utrustning 

om inte uppsat eller vallande föreligger. 

Andrahandsuthyrning 

23. UMF skall ha rätt att hyra ut fartyget. genom vidareuthyrning till andra förhyrare, 

Vid sadan vidareuthyrning fakturerar UMF kunderna enligt UMF:s egna riktlinjer och 

betalar antagen redare tim- och sjödygnspriser enligt paragraf 8

UMF har rätt att även vid e’tern uthyrning a~ fartyget tillgodoräkna sig dess löd)gn 

sasoni egna sjödygn vid beräkningen av ev. mängdrabait. 

Ovrigt 

24. Fyra hytter ombord med möjlighet till dubhelförläggning ställs till IJMF:s 

förfogande. 

Antagen redare svarar för sänglinne och handdukar. Den som disponerar hytt svarar själv 

för städning och rengöring. Tre hytter märks “UMF” och en hyit märks “UMF/Redare. 

Sistnämnda hy tt skall kunna samutn as under expedition 

25. Kost ombord tillhandahalles UMF:s personal enligt overenskommelse med matlaget 

ombord. 

26. Da UMF nyttjar undersökningslartyget levererar antagen redare sötvatten. luft, 

elström (220-380 volt) genom landförbindelse eller fartygets generatorer i kombination 

med lPS, samt havsvatten för spolning. UMF:, utrymmen skall hallas frostfria även 

under tid då fartyget inte används för uppdragsverksamhet. 

27. Om antagen redare begär det skall IJMF:s personal iakttaga tystnadsplikt för uppgift 

eller förhallande som rör antagen redare verksamhet. A ntagen redare beslutar i sa fall 

vilken information som inte far föras ~idare. 

Avtalets giltighet 

28. Avtalet gäller från och med den 1januari 2Onn till och med den 31 december 2Onn. 

med option på ytterligare 12 mån. Om UMF:s kontrakt med Kustbevakningen förlängs 

utöver nuvarande slutdatum 2012.12.31 har UMF rätt att förskjuta startdatum för kontrakt 

med antagen redare motsvarande tid. Kontrakt med antagen redare löper då i 12 manader 

från förskjutet startdatum. 

Sker ej uppsägning av avtalet av endera parten senast sex månader före avtalstidens 

utgang förlängs det automatiskt med ett år i taget 

Förvärvsoption 

29. Om endera parten i framtiden skulle häva/säga upp avtalet äger 

UMF eller annan statlig myndighet/verksamhet rätt att köpa undersökningsfartyget till 

samma pris som antagen redares inköpspris 

Om antagen redare under sin tid som ägare av undersökningsfartyget utfört 

nyinvesteringar på fartyget äger antagen redare rätt att lägga dessa investeringar, 

reducerade med sedvanliga avskrivningar, till inköpspriset ovan. 

Bilaga: Provtagningsschema för 2012

~i1Iki 

1 JU 

3 II 

k lE 

HL [fl 

‘~ inri 

Jul 

* 1111 

*ifli 

0 

fl. 

x 

fl. 

0 

3 

0 

2 

II, 

2 

N 

0 1~ 

N 

1 j~ 

II 

1 

II 

ii 

4 

1~ 1r 

t 

~I~J 

lpn 

Lilfi 

Im 

Lim 

Llifi 

Lilfi 

III’ 

il:’ 

[IHU 

1 fil 

fil 

ni: 

fl:: 

ni: 

ni: 

fil 

ni: 

ni: 

ni: 

fl. 

0 

-4 

0 

2 

la 

•0 

2 

0 

hl 

1 1

Itlon 22 fl 14 23 

Vecka 39 40 43 49 

Datum fl! O_2 102flj2 

Fe aV.., flVt~ 

RAL x 

5*2 3< 

0*1 3< 

AS 3< 

All 3< 

53 X 

57 x x 

c3 3< 3< 

c14 3< X 

& wnt. — 

53 zoc 

Gav 

~0t DOC DOC DOC 

200 20° 200 

0-stationer SH SH• 

20° - 

ditlonsledar. oas Go, 0.00’e 

&ri UMF- •o-.s 205 0.-o 

Fonicsr. n,M. 

SGU 

Ja.. Ja.. — 

EXPEDITIONSPLAN 2012 

Doc 

00 

SH=SSt.d t on 0013=Oorgs ska ,saIter R.ReServ 

Saktedehatt oc coaptankton sena mellan Itogsta (. ta ) Stat Onsntanmel bats9nen. otd ngen altanaat mellan It 

Sveriges geologiska undersökning (SGU) bedriver, pa statsuppdrag, en 

systematisk marin-geologisk kartläggning av det svenska 

kontinentalsockelområdet och landets största insjöar. Syftet med 

undersökningen är att skapa underlag för planering och beslut avseende 

nyttjande och skydd av svenska havsområden och stora insjöar. 

Kartläggningen bedrivs för närvarande enligt en plan med inriktning mot 

kustvattenområden. Planen bygger i stor utsträckning på behoven inom 

havsmiljöarbetet, och prioriterar därför de områden där motstaende intressen 

bedöms vara såväl vanliga som starka. De underlag som nu produceras 

stöder därmed i första hand kommunal kustvattenplanering 

Karteringen avser i första hand bottensedimenten men inbegriper även övre 

delen av berggrunden Såväl olika sediments, respektive 

bergartsformationers, utbredning i havsbottenytan som havsbottens verikala 

uppbyggnad, från övre delen av berggrunden upp till bottenyun, undersöks 

och dokumenteras. Ocksa bottenytan i sig, dess ytformer och strukturering 

samt i nagon mån även objekt pa bottenytan behandlas. Inom omraden med 

pågående avsättning av finsediment (depositionsomraden) undersöks 

bottensedimenten med avseende pa innehall av metaller, näringsämnen och 

organiska miljögifter.

Undersökningsresultaten sammanställs standardmässigt till OJS skikt med 

en detaljeringsgrad anpassad för presentation i skala 1:100000. Mer 

översiktlig information sammanställs med en detaljeringsgrad anpassad för 

presentation i skala 1:500000. Förutom i OJS-format, tillgängliggörs 

materialet även som tryckta kartor, som kartprodukter i pdf-format med 

beskrivning och via karttjänster. Den insamlade grundinformationen kan 

även nyttjas för framställning av anpassade specialprodukter. 

Karteringen bedrivs i projektform. Utöver den anslagsfinansierade 

karteringsverksamheten bedriver SGU även uppdragsverksamhet, ocksa den 

i projektform. Uppdragen avser ofta undersökningar för hög 

detaljeringsgrad och presentation i t.ex. skalan 1:10000. 

Fältunciersökning 

SGUs karteringsverksamhet i öppen sjö och kustvatten som vanligen pågår 

från april till november kräver tillgang till ett fartyg anpassat för SGUs 

verksamhet. Fartyget ska vara stort nog för att rymma all nödvändig 

utrustning, instrumentering, personal och verksamhet men ska också ha ett 

djupgående och en manövrerbarhet som medger att det kan användas för 

kartering av grunda och trånga skärgårdsområden. Det ska också kunna 

anlöpa mindre kusthamnar. Då mycket av den mätningsverksamhet SOU 

bedriver från fartyget kräver förhållandevis lugna och tysta sjöförhållanden 

och då kraven på exakt positionshållning vid framför allt 

sedimentprovtagning är stora, är vädertålighet inte ett förstahandsbehov; 

arbete i grov sjö ger inte användbara resultat. Den lägesprecision som 

erfordras vid mätning och framförallt vid sedimentprovtagning kräver att 

fartyget är utrustat med ett system för dynamisk positionering (DP-system). 

Som komplement till fartyget erfordras en grundgående mindre 

undersökningsmotorbåt för kartering av strandnära och i övrigt grunda (6 

3 meter) omraden. Undersökningsbåten ska också den vara stor nog för att 

rymma all nödvändig utrustning, instrumentering, personal och verksamhet, 

men ska också kunna transporteras ombord på och sjösättas från fartyget. 

Resurser för preliminärbearbetning och säker lagring av data insamlade av 

undersökningsbåten ska finnas på fartyget. 

Karteringsarbetet omfattar hydroakustiska mätningar, kontrollerade och 

kalibrerade med hjalp av sedimentprovtagning och bottenyteobservationer. 

Vart och ett av insamlingssystemen (mätsystem provtagningssystem etc.) 

lägesbestäms för vaije skott, ping eller provtagning i SWEREF99 TM med 

hjalp av s.k. surveydatorsystem, ett pa fartyget och ett i undersökningsbaten. 

Som positionsreferens nyttjas differentiell OPS. För fartyg används ett 

Seatex, Seapath 320 system, för undersökningsbåt ett Hemisphere VI lO 

system. 

De mätningar som utförs omfattar saväl bottenpenetrerande mätningar med 

reflektionsseismik och sedimentekolod som bottenyteavsökande mätningar

med side scanning sonar samt avbildning av havsbottenytans form med 

hjälp av multibeamekolod (fartyg) och swathsonar (undersökningsbåt). 

Mätningarna utförs från fartyg/båt under gång i förplanerade linjenät med 

linjemellanrum anpassad till undersökningsmodell, till kundbehov och till 

de geologiska förhållandena inom varje undersökningsområde. Vid mätning 

från såväl fartyg som båt är samtliga mätsystem i drift samtidigt. 

Fältarbetet för ett karteringsprojekt inleds med linjemätning. Allt eftersom 

linjerna blir uppmätta förs data över till undersökningsnätverkets filserver, 

konverteras till format som kan hanteras av bearbetningssystemen samt 

tolkas preliminär i syfte att ta fram optimala lokaler för kontrollprovtagning 

och provtagning för miljökemisk analys. Tolkningsarbetet utförs på fyra 

dubbelskärmsstationer kopplade till undersökningsnätverket ombord. Under 

den inledande mätfasen tas också ett mindre antal rekognoserande 

sedimentprover med 6 meters kolvlod eller 6 meters vibrohammarlod. När 

mätningarna fortskridit sa langt att en översikt av omradets geologi finns att 

tillga och ett tillräckligt antal provtagningsstationer utvalts kan 

sedimentprovtagning omväxlas med mätning pa ett sådant sätt att ett 

optimalt väderutnyttjande erhålls. 

Mätning 

Vid mätning ska de förplanerade mätlinjerna vara tillgängliga dels för 

surveydatorsystemet dels för fartygets DP-system. Systemen ska samverka 

för att framföra fartyget längs en vald mätlinje i en förbestämd hastighet och 

med så sma avvikelser fran linjen som möjligt. 1 samband med mätningarna 

utförs även CTD/ljudhastighets-profileringar för att fastställa 

ljudutbrednings-hastigheten i vattenpelaren. Dessa profileringar utförs vid 

ett antal tillfällen och positioner per undersökningsdag, både från fartyg och 

undersökningsbat 

Seismik 

Seismikmätning från fartyg utförs med ett kort sexkanalssystem. Som 

ljudkälla nyttjas normalt en 10 cubic inch sleevegun som drivs av en 

högtryckskompressoranläggning. För mottagning används sexkanals 

linjehydrofoner (streamers). Vid mätning med “sleevegun” med ett 

skottintervall av en sekund används en streamer med 6 meter mellan 

kanaler Vid mätning med ljudkällor med mindre energikrav och ett 

skottintervall av 0,5 sekund används en streamer med 3 meter mellan 

kanaler. Utrustningen bogseras akter om fartyget utanför kölvattnet från en 

fällbar bom. Det totala utlägget är 60 eller 40 meter beroende på vilken 

hydrofon som används. För loggning av data används en loggerdator med 

prograinvaran Ixsea Delph Seismic. 

Seisrnikmätning från undersökningsbåt utförs med ett lätt enkanalssystem. 

Som ljudkälla nyttjas en Applied Acoustics AA 200 boomer, som mottagare 

en kort enkanalsstreamer. Data loggas med hjälp av en Chesapeake 

Technology SonarWiz logger.

Sedimentekolod 

Sedimentekolodsmätning fran fartyg bör utföras med hjälp av ett fast 

monterat 3,5/7 kHz lod. SGU använder ett EDOWestern HiPac lod och 

loggar data med hjälp av Triton SB logger. 

För sedimentekolodsmätning från undersökningsbat används, för 

närvarande, ett GeoAcoustics GeoPuls-lod som loggas med Triton SB 

logger. Lodet kommer eventuellt att ersättas med ett Kongsberg TOPAS PS 

120 lod. 

Side scanning .sonar 

Side scanning sonarmätning från fartyg utförs med ett Benthos SJS 1624 

tvafrekvenssystem. Data loggas med hjälp av en Triton Jsis logger. För 

sonarmätning fran fartyg erfordras en slipringförsedd sonarvinsch som kan 

rymma 700 meter sonarkabel/kamerakabel. Vinschen ska kunna manövreras 

från mätpiatsen. Vid mätning ska längden utlagd kabel mätas med hjälp av 

ett mäthjul. Mäthjulet ska rapportera längd utlagd kabel till 

surveydatorsystemet och till en visningsenhet vid mätpiatsen. 

För side scanning sonarmätning från undersökningsbåt används ett Benthos 

SIS 1624 tvafrekvenssystem. Data loggas av en Chesapeake Technology 

SonarWiz logger. 

Multibeamlod 

Mätning med multibeamlod från fartyg utförs med hjälp av ett Kongsberg 

EM 2040 lod (2 RX) som bör vara skrovmonterat. För loggning av data 

används för närvarande Kongsberg SIS. 

Swathsonar 

Mätning med swathsonar utförs från undersökningsbåt. Den utrustning som 

används är en GeoAcoustic GeoSwath plus sonar. För loggning av data 

används Geoacoustic GS+. 

Sedimentprovtagning 

Normalt tas 300 — 500 sedimentprover per ar. Sedimentprovtagning från 

fartyg kräver tillgång till ett öppet arbetsdäck för hantering av större 

provtagningsutrustning t.ex. vibohammarlod och kolvlod. Vidare krävs 

tillgång till lättmanövrerade vinsch- och kranutrustningar med kapacitet 

anpassad till de olika provtagarna. Tillgang till en “moonpool” i eller i 

anslutning till fartygets rörelsecentrum ger en avsevärt ökad säkerhet och 

effektivitet vid provtagning med tunga ytsedimentprovtagare. 1 direkt 

anslutning till “provtagningsdäck” bör finnas ett våtlabb för rensning, 

examinering fotografering och beskrivning av erhallna sedimentprov. Där 

bo~~r ocksa finnas ett torrlabb där, bland annat, en sedimentröntgenanläggning 

och en gammaspektrometeranläggning bör vara fast monterade. 

Sedimentprovtagning fran undersökningsbat kräver tillgang till ett mindre 

arbetsdäck och en vinsch/kranutrustning som kan hantera lätta provtagare. 

Provtagningsstationernas lägen är förbestämda och inlagda i fartygets och 

undersökningsbatens surveydatorsystem. Fartyget el ler undersökningsbaten

styrs till stationen med hjälp av respektive enhets surveydatorsystem. Vid 

provtagning med tung provtagningsutrustning t.ex. stratigrafisk provtagning 

med vibrohammarlod som kräver att fartyget ligger på exakt position (± 

nagon meter) i upp till en timme, krävs dynamisk positionerng. 

Provtagningen ska redovisa de faktiska förhallandena i en bestämd punkt i 

en seismik/sedimentekolodsprofil. Vid provtagning från undersökningsbåten 

kan ankring krävas. 

Den provtagararsenal som SGU förfogar över omfattar: 

- Tung gripskopa för provtagning av grovt material 

- Lätt gripskopa för provtagning i sand och fran undersökningsbaten 

- Gravitationslod, 1 meter, för provtagning av leriga sediment 

- Boxcorer 70 cm för provtagning av mjukbottnar 

- Boxcorer, 30cm, för provtagning av mjukbottnar 

- Ekmanhämtare, för provtagning av mjukbottnar och från 

undersökningsbåten 

- Geminicorer, för ostörda prover av mjukbottnar, provtagning för 

miljökemisk analys 

- Kolvlod, 6 meter, för stratigrafisk provtagning av leriga sediment 

- Vibrohammarlod, 6 meter, eldrivet, för stratigrafisk provtagning av 

grövre sediment 

Erhållna sedimentprover grovprepareras på däck, förs sedan in i fartygets 

våtlabb där de efter ytterligare preparering besiktigas, fotograferas och 

beskrivs till databas. Vid behov tas här också ut delprov för analys. 

Vid provtagning för miljökemisk analys tas ett antal sedimentkärnor på 

varje station. Fran ett antal av kärnorna samlas den översta centimetern i en 

numrerad glasburk för senare analys av organiska miljögifter. Här krävs en 

förhållandevis stor mängd provmaterial. En av kärnorna sektioneras, fran 

sedimentytan och ned till ett djup av 25 centimeter i 1-centimetersskivor 

som var och en läggs i en numrerad provburk. Delprover tags också ut vid 

ca — 30 centimeter och vid ca 50 centimeter. Skivorna analyseras redan 

ombord med avseende pa l37Cs aktivitet med hjälp av en ombordmonterad 

gammaspektrometeranläggning. Detta för att säkerställa att “Chernobyl 

horisonten” finns i provet och för att fastställa på vilket djup under 

sedimentytan den befinner sig. Analysen säkerställer att provmaterialet är 

recent och gör det möjligt att beräkna sedimentationshastighet. Material från 

den översta nivån nyttjas för senare elementanalys. 

En kärna tagen med en speciell rektangulär liner ska röntgas med hjälp av 

en töntgenanläggning som bo~~r vara fast monterad ombord, bland annat som 

kvalitetskontroll för att säkerställa att provet är ostört och dätmed lämpat för 

mil jökemisk analys. 

Samtliga uttagna delprover ska vägas och frysas in vilket kräver tillgang till 

frysskåp och frysrum.

Bottenytt ob.s ervation. 

Inför varje sedimentprovtagning ska havsbottenytan besiktigas och 

fotograferas med hjälp av digitalkamerautrustningar. En tyngre variant 

används fran fartyg och en lättare fran undersökningsbåt. Fartygskameran 

kan använda sonarkabeln och sonarvinschen för överföring av 

styrinstruktioner (pan, tilt) samt överföring av aktiv sökarfunktion och tagna 

bilder till en dator ombord fartyget. Sonar/kamerakabeln bör därför ha en 

längd (ca 700 meter) som medger observation av samtliga havsoch 

sjöbottenomraden under svensk jurisdiktion. För kameran till 

undersökningsbåten används en handhallen kort kabel. 

Datahantering 

Under en fältsäsong samlas en stor mängd mätdata in, upp till 17 TB. 

Insamlade data ska löpande processeras, kvalitetskontrolleras och till del 

tolkas. Det sista i en sådan omfattning att positioner där 

sedimentprovtagning och bottenyteobservation krävs som stöd för en 

samlad geologisk tolkning av mätdata, kan fastställas. Arbete bedöms kräva 

fyra arbetsstationer som bör inrymmas i den lokal ombord som används för 

styrning och kontroll av insamlingsverksamheten. Såväl bearbetnings- som 

styr- och insamlingsstationer ska ingå i ett nätverk anslutet till en central 

filserver med tapebackup. Då mycket av insamlade data omfattas av 

sekretess enligt 15 kap. 2 § offentlighets- och sekretesslagen (2009.400) ska 

anläggningen så långt möjligt vara uppbyggd i enlighet med 

Rikspolisstyrelsens “Föreskrifter och allmänna råd om säkerhetsskydd” 

(RPSFS 2004:11). För att skydda filserveranläggning och känslig 

insamlingsutrustning, bör utrustningen monteras vibrationsdämpat i en 

separat temperaturkontrollerad lokal belägen i anslutning till den lokal som 

används för insamling och bearbetning av mätdata. Det sistnämna dels för 

att underlätta övervakning dels för att förenkla de säkerhetsmässiga 

skalskydd som maste finnas. Serverlokalen bör vidare vara försedd med ett 

separat släckgasbaserat brandskydd med gaskembaserad automatutlösning. 

Utveckling 

Den tekniska utvecklingen inom området mann undersökningsverksamhet 

är avsevärd. Nya metoder och ny utrustning som möjliggör förbättrad 

informationskvalitet och effektivare arbetsprocesser tillgängliggörs 

fortlöpande. Också hos slutanvändarna av den information SGU producerar 

sker en utveckling. Man ser ett större behov av information som är mer 

fokuserad på specifika problemområden, t.ex. kusterosion, förekomst av 

starkt kontaminerade fiberbankar, miljöövervakning med mera. För att 

kunna tillgodose slutanvändares behov och dra nytta av den tekniska 

utvecklingen sker en kontinuerlig anpassning av de arbetsmetoder och den 

instrumentpark SGU förfogar över. Detta kräver tillgång till fartyg och 

undersökningsbat även utanför den ordinarie fältsäsongen.

HaV 

HaV har behov av större, utsjögaende fartyg för framför allt tre syften 

(ingen prioritetsordning): 

1) datainsamling av fisk enligt EU:s datainsamlingsförordning (DCF). 

2) fisk- och liskerelaterade undersökningar som inte är DCP reglerade. 

3) miljöövervakning av havet: provtagningar och mätningar a biologiska, kemiska och 

fysikaliska paramelrar. 

2a) 

HaV:s forsknings- och undersökningsverksamhet omfattar hela det svenska 

territorialhavet och Sveriges ekonomiska zon. Regelbundna expeditioner 

genomförs även i omgivande länders ekonomiska zoner i enlighet med 

internationella överenskommelser. 

2e) 

Forsknings- och undersökningsverksamheten till havs pågår under hela året 

2fl 

Den havsbaserade övervakningen för att följa miljötillståndet och dess 

utveckling över tiden i de svenska havsområdena är underdimensionerad. 

Underlagen fran undersökningarna ska ge underlag för bedömningar av 

nationella miljömål och utgöra rapporteringsunderlag i enlighet med 

internationella åtaganden. En spatiell och temporal förtätning av 

provtagningsnäten behöver göras för att följa effekterna av övergödning, 

klimatförändring, försurning mm i havsbassängerna. 

EU-direktivens krav på kunskap om de marina organismsamhällena och 

dess livsmiljöer i medlemsländernas havsområden och ett ökat fokus på 

havsplanering innebär att ett växande behov av karteringsinsatser av 

undervattenslandskapet. 

3. 

Planeringen styr vi själva över men vi är naturligtvis bundna av åtaganden 

vi gjort gentemot andra länder inom ramen för internationella 

överenskommelser. Planeringshorisonten varierar beroende på om vi talar 

om fiskeriundersökningar eller övervakningsprogram. 

Nagon samordnad tidsplan för forsknings- och undersökningsverksamhet 

existerar inte men universiteten försöker samplanera sina respektive 

verksamheter för att optimera utnyttjandet av skeppstid.

4. 

Vattendirektivet och Havsmiljödirektivet med målbeskrivningar och 

åtföljande svenska förordningar och föreskrifter är starkt styrande för vad vi 

ska undersöka, exempelvis de definierade indikatorerna för att bedöma god 

miljöstatus i HVMFS 2012:18. 1 OSPAR och HELCOM har 

överenskommits om uppsättningar av mätvariabler för att kunna genomföra 

gemensamma utvärderingar av miljötillståndet i större havsområden som 

Nordsjön och Östersjön. BU direktivens och konventionernas malsättningar 

sammanfaller i stort sett. 

Fisk- och fiskeundersökningarna är delvis starkt styrda av DCF, delvis 

utförda för att hämta underlag till uppföljning av det svenska fisket, 

inventering av fiskpopulationer, kunskap om icke-kommersiella fiskarter, 

uppföljning av svenska miljökvalitetsmål, statusklassning enligt 

Havsmiljöförordningen, rapportering enligt internationella konventioner 

m.m. 

5. 

Mimer är av Transportstyrelsen klassat som SPS-fartyg (Special Purpose 

Ship) och certifierad för att ta ombord totalt 21 personer, inklusive 

besättningen för bland annat utbildningsändamål. 

Data Mimer: 

Byggd 1997 och ombyggd 2010 på Ö-varvet. 

Anropssignal: SIKW 

MMSI-nummer: 26606900 

Stationeringsort: Göteborg 

Längd ÖA: 26,97 

Längd PP: 23,62 

Bredd. 7,10 

Bruttodräktighet: 220 

Nettodräktighet: 66 

Maskineri: 890 HK (CAT) 

Besättning: 4 (1 befälhavare, 1 vakthavande beffil, 2 maskinist/matros) 

Behörigheter enligt bemanningsbeslut i samråd med Transportstyrelsen. 

1 det fall fartyget i huvudsak används som fiskefartyg skall befälhavaren och 

vakthavande befäl inneha nautisk behörighet klass VII. 1 annat fall skall 

befälhavare och vakthavande befäl inneha nautisk behörighet klass VI. 

Minst en av de ombordvarande skall inneha maskinbefäl klass VIII. 

Minimum matrosbehörighet för maskapet. 

Mimer har 9 hytter, varav 4 är dubbelhytter. 1 hytterna finns uttag för 

telefon, data och TV.

Mimer är en häcktrålare anpassad för fisken och miljöundersökningar i 

fartområde A50 (Solas regulation IV/2). 

A-ram och vinschar för vaflenprovtagning och vattenhämtning är 

installerade på däck, för om styrhytten. Luckor i däck möjliggör landning av 

CTD och vattenhämtare direkt in i våtlaboratoriet. 

Pa fo•~rdäck finns en fast kran monterad. Marinkran med 9,2 meters utskjut, 

tralvinsch och sorteringsstation för fisk är monterade på akterdäck i 

anslutning till fisklaboratoriet. Far yget är även utrustat med 

torrlaboratorium. Fartyget är utrustat med kommunikationsutrustning för tal 

och data, sonar, radar, och ekolod samt väderstation vars data kan 

distribueras i lokalt nätverk ombord. 

6. 

Havs- och vattenmyndigheten ansvarar för drift och underhåll. 1 första hand 

är det besättningen som utför underhallsarbetet ombord. 1 tillämpliga fall 

anlitas varv. För GMDSS och maskinunderhåll finns avtal med 0-varvet. 

1 bifogad budget för 2012 redovisas för hur driftskostnaderna fördelar sig. 1 

budgeten har av HaV anvisade schabloner använts för vissa poster. 

7. 

HaV tar ut en avgift per dygn som tas fram i samråd med 

Ekonomistyrningsverket (ESV). För 2012 är denna taxa satt till 68000 

kronor per dygn, inklusive bunkers (HVMFS 2011:33). 

Fartyget har använts av Havs- och Kustlaboratoriet vid SLU Aqua 

(laboratorier som vid upprättandet av Havs- och vattenmyndigheten fördes 

över till SLU från HaV). Under 2012 i mindre omfattning än tidigare år. För 

2013 har SLU indikerat att behovet för Mimer endast utgör några fåtal 

veckor. För 2012 är intäkten från SLU ca: 2,3 miljoner 

Ovriga kostnader på HaV enligt bilagd budget Mimer 2012. 

SLU 

SLU:s framtida behov av fartygskapacitet kopplat till EU:s 

datainsamlingsförordning (DCF) 

Behovet avser ett fartyg som klarar fiske, akustisk datainsamling och 

hydrografiprovtagning dag- som natteid, med plats för 7 12 st vetenskaplig 

personal dvs, ett fartyg av kapacitet som Dana eller Argos (uppskattningsvis 

>50 m beroende pa konstruktion och hur modernt det är, Argos var 61 m, 

Dana är 78m). Utrustningskrav är för trålning (vinschar, tråltrumma, sonar 

och scanmarutrustning), sorteringsanläggning för fisk och hydrografivinsch 

och laboratorieutrymmen. Bemanningen av besättning på fartyget i övrigt 

skall klara att fiska dygnet runt och det är besättningen som sköter alla

winschar, traltrummor och trål och bör ocksa kunna klara lättare 

reparationer av redskap, sköta utfodring av SLU personal och besättning 

mm. Det handlar om 12-18 i besättningen på Dana för att sköta trålning, 

teknik för data och hydrografisk stationsfast utrustning samt framföra 

fartyget dag som natt. 

Totalt ca 70 fiskedagar (ingen transit inräknad) vilket är att betrakta som en 

miniminiva i ett mer långsiktigt perspektiv varav: 

• IBTS (International Bottom trawl survey) Västerhavet 13 

dagar kvartal 1 och 12 dagar kvartal 3. Fisktrålning dagtid, 

Iarvtralning natt samt hydrografi. 

• BITS (Baltic International Trawi Survey) 11 dagar kvartal 1 

och 9 dagar kvartal 4. Fisktrålning dagtid samt hydrografi. 

• BIAS (Baltic international Acoustic Survey) 16 dagar i kvartal 

3. Hydroakustik och fisktrålning dag och natt samt hydrografi. 

Det kan bli aktuellt att lägga till ytterligare 4 dagar i anslutning till 

planerade 16 dagar för att täcka Bottenhavet (BIAS joint project) 

tillsammans med Finland. Detta förutsätter finsk finansiering men 

expeditionen samordnas både avseende fartyg, undersökning och personal. 

Till detta tillkommer att SLU med egna mindre fartyg genomför inom 

ramen för DCF på expeditionerna IBTS kvartal 1 och 3 provfisken i 

Oresund omfattande ca 4 dagar per kvartal, samt en undersökning med 

släpande videokameror i Kattegatt Skagerrak (UW-TV survey) 15-20 

dagar. Samtliga surveyer under DCF ar internationellt samordnade av ICES 

och är återkommande. 

SLU:s framtida behov av fartygskapacitet för nationell datainsamling 

avseende fartyg 

Den nationella övervakningen av kustfisk på uppdrag av Havs- och 

Vattenmyndigheten bedrivs på västkusten med bottentrålning och är för 

undersökningar i kvartal 3 beroende av ett sjovardigt fartyg med hytter för 3 

st vetenskaplig personal. Utrustningsbehov är för trålning (winschar, 

tråltrumma, sonar och scanmarutrustning), sorteringsanläggning för fisk, 

hydrografivinsch och laboratorieutrymmen. För närvarande används Havsoch 

Vattenmyndighetens fartyg Mimer för dessa undersökningar ca 15 

dagar per år. Undersökningarna är återkommande. 

Under 2011 och 2012 har också Mimer använts i ett större projekt, 

PLANFISH upp till 27 dagar per år, samt för hydroakustiska studier i 

Kattegatt 9 nätter. Dessa experimentella undersökningar är inte 

aterkommande. Behovet av att ha tillgang till ett mindre forskningsfartyg för 

experimentella och tillfälliga studier kommer dock att kvarsta men 

omfattningen gar inte att förutsäga. 1 övrig nationell insamling används 

SLUs egna mindre fartyg och smabatar (se nedan) 

2a) 

Skagerrak, Kattegatt och hela Östersjön

2b) 

Stationär utrustning som behövs är winschar, tråltrumma, mm för att kunna 

hantera trålarna, samt fisklab (avspolningsbart med utsläpp för fisk mm) 

med vågar som klarar sjögång och sorteringsanläggning. Själva trålarna 

ansvarar vi för i samarbetsavtal med avseende pa lagring och lastning med 

rederiet (DTU aqua Dana). Det är skrymmande utrustning och bör 

förvaras inomhus i anslutning till fartygets hemmahamn. Hydrografisk 

utrustning ingar i fartygshyran liksom skötsel och drift Linder expeditionerna 

(en tekniker sköter upp och isättning vid provtagning och levererar data 

digitalt). Ekolod för hydroakustik kräver antingen fastmontering av 

svängare i fartyget eller en fisk som släpas. Svängare till forskningsekolod 

ingår i fartygshyran medan datorkraft och inkoppling (EPT, dator) samt 

kalibrering görs av vår vetenskapliga personal. Finansiering är anslag fran 

Havs- och vattenmyndigheten och EU (DCF ovan). 

2c) 

Detta rör framförallt placering av laboratorier (om i containers) kranar, 

winschar och tråltrummor som förvisso kan vara semistationära. Behovet är 

avhängigt hur fartyget ser ut men det gäller att rationellt kunna hantera stora 

mängder fisk, sortera fångsten, förvara och arbeta igenom den (mätning, 

vägning, provtagning av hörselstenar etc). På de större expeditionerna och 

forskningsfartygen som provfiskar nyttjas oftast ett transportband ihop med 

binge för fisken för att portionera ut fångsten för provtagning och sortering 

2d) 

Rekommendationer för att begränsa buller för fartyg som byggs för 

hydroakustiska undersökningar av fisk finns framtagna av ICES (CES 

Cooperative Research Report No. 209). 

1 övrigt bör fartyget vara stabilt så att inte provtagning behöver ställas in pga 

av sjöhävning och vind. Gränser är svåra att ange men i lä av land har vi 

kunnat bedriva fiske och provtagning i upp till 21 mls och SMHI våghöjd 4. 

2e) 

Året runt. Se fråga 1. 

21’) 

Kommissionen stimulerar utökad internationell samordning av dessa dyra 

expeditioner. SLU har samordning med Finland och Danmark i 

expeditionerna. Ytterligare samordning är möjlig med fullt ut samordnad 

bemanning av vetenskaplig personal vilket kan spara sjödagar men i 

begränsad omfattning. 

Mot bakgrund av EU:s havsmiljödirektiv pagar ett arbete med utveckling av 

ekosystemsurveyer. 1 praktiken skulle detta kunna innebära provtagning av 

andra variabler under de undersökningar SLU i dagsläget bedriver. Mot 

bakgrund av ekonomiska förutsättningar är det troligen inte frågan om att

undersökningar medför mer fartygstid titan snarare att fler prover tas p 

insamlad fisk mm. Ett exempel är att det under 2012-2013 kommer att 

genomföras maganalyser pa fisk för att studera födovävar. Detta innebär 

mer analytiskt arbete men inte mer provfiske. 

Möjligt framtida behov är även att Sverige är med och genomför SPRAS 

(Sprat Acoustic Survey) i Östersjön 10-15 dagar i maj-juni. Detta med 

samma krav på typ av fartyg som beskrivs ovan. 

3. 

Styrande för SLU:s provfiskeverksamhet är de uppdrag vi har av 

Regeringen och Havs- och Vattenmyndigheten att genomföra DCF samt 

nationell fiskövervakning. SLU:s FoU verksamhet med större fartyg är 

samordnad genom de internationella arbetsgrupper vi ingår i Internationella 

Havsforskningsrådet (ICES) och manualer som tagits fram där. Pa nationell 

niva är vi den enda utföraren av återkommande provfisken i havet. 

Sammanfattningsvis är uppdragen styrande och vi har stora möjligheter att 

påverka programmens utformning. Tidpianen är redovisad under fraga 1 då 

provfiskena är årligen återkommande. En ny programmperiod för DCF 

kommer att träda i kraft from 2014. Sverige och SLU ingar i det arbetet men 

det bedöms inte ändra behovet av de listade expeditionerna ovan. 

4. 

EU:s datainsamlingsförordning (DCF, Commission Decision 2010/931EU) 

är styrande. Respektive undersökningstyp (redskap, omrade, antal tråldrag, 

provtagning och analys etc) styrs av manualer framtagna av Internationella 

havsforskningsradet (ICES). 

5. 

SLU har två mindre fartyg för undersökningar kustnära och i de stora 

sjöarna: 

UlF Asterix (11,96 X 3,9 lm). På kusten far den ga 20 nautiska mil utanför 

den inre kustlinjen (http://www.slu.se/sv/fakulteter/nl-fakulteteniom 

fakulteten/institutioner/akvatiska 

resurser/kontakt/sotvattenslaboratorietlfartyget-uf-asterix/) 

Hålabben (7,85 X 3,OOm). Arbetsomradet för Hålabben är inomskärs med 

ett maximalt avstånd från yttersta öarna på 1 nm eller 4 nm fran narmaste 

säker hamn. Båten är transportbar på lastbil och kan därmed relativt lätt 

flyttas mellan olika vatten (www.slu.selsv/fakulteter/nl fakulteten/om 

fakuiteten/institutioner/akvatiska 

resurser/kontakt/havsfiskelaboratoriet/halabben/)

6. 

SLIJ Institutionen ansvarar för underhall och drift för dessa två mindre 

fartyg. Finansiering sker med projektmedel fullt ut. För Hålabben uppskatas 

driftskostand inklusive avskrivningar till 120 kkr utan bemanning da all 

personalkostnad belastar projekt direkt. För Asterix finns ingen aktuell 

uppskattning av driftskostnad da fo•~rhandling med besättningsman pågår och 

ny kalkyl haller på att tas fram. 

7. 

Kostnaderna belastar fullt ut de projekt som nyttjar fartygen. Projekten är 

huvudsakligen finansierade av nationella externa medel fran Havs- och 

Vattenmyndigheten och EU (DCF). 

POLARFORSKNINGSSEKRETARIATET 

1. 

Polarforskningssekretariatet är en statlig myndighet som främjar och 

samordnar svensk polarforskning. Det innebär bland annat att följa och 

planera forsknings- och utvecklingsarbete samt att organisera och leda 

forskningsexpeditioner till Arktis och Antarktis. 

Polarforskningssekretariatet har sedan 1990 genomfört en serie expeditioner 

till Arktis företrädesvis på isbrytaren Oden men även utländska fartyg har 

använts. Från 2005 och 5 år framåt genomfördes även expeditioner till 

Antarktis i samarbete med National Science Foundation, NSF Forskningen 

genomförs ofta i internationellt samarbete. Expeditionerna med Oden har 

rönt stor uppmärksamhet och gett stora mängder data och kunskap, samt 

skapat internationella kontakter som breddat svenska forskares möjligheter 

vida bortom själva expeditionerna. Polarforskningssekretariatets behov är 

fartygsresurser med oinskränkt operabilitet i polartrakter, med en kapacitet 

på 40-50 forskarplatser samt anpassad forskningsinfrastruktur. Aven mindre 

enheter för subpolära uppdrag kan vara av intresse. 

2a) 

Polarområdena 

2b) 

Stationär far ygsutrustning som behövs vid provtagning är laboratorier, 

vinschar, havsvattensystem, meteorologisystem, IT infrastruktur, 

kommunikationslösningar, mm. Denna säkerställs idag genom 

anslagsfinansiering samt internationellt samarbete.

2c) 

Kravställningarna Ur helt beroende av respektive projekt och expedition. 

Varje expedition har olika sammansättning och fokus. Basbehovet av 

funktioner ombord är som i punkten ovan; laboratorier, vinschar, 

havsvattensystem, meteorologisystem, IT infrastruktur, 

kommunikationslösningar osv. 

2d) 

Kapacitet för verksamhet i Polarområdena. 

2e) 

Huvudsäsongen för arbete i Arktis är juni-oktober, för Antarktis oktoberapril. 

20 

Behovet är en regelbunden verksamhet med minst två expeditioner per tre år 

till Arktis och en expedition per år till Antarktis. 

3. 

Planering sker i första hand i samråd med forskare samt 

forskningsplanerande och forskningsfinansierande myndigheter. Vi kan 

påverka tidspianer i de flesta fall. Planer är nu under utarbetande för 

somrarna 2013 och 2014. 

4. 

Ej tillämpligt 

5. 


6. 


7. 

Ej tillämpligt

Sch.,nfl bild by. fartyg.n, nyttj.nd. idag 

cr1 redo nj från resp bas are ta 

an a februar mars a 1 maj un ju august se ember oktober novembe december 

~ 1 8 678 95011 1415161718192021222324252627282930313 33143536373839404 4243444 46474849505152 

v~1 

SMH calOO 

DANA 

st» ca6O-7Odygn 0 

et 

Mimer —I 

St. calsdygn ~ 

Skagerak 

6 calSO 

Evibyajaren 

Oden 

Po r/ ca2sodygn ~ 

Da 

Ocean Surveyor It —. 

SG calsodygn C.. 

KSVOOS 

jbövervaknlng Kon forsknlng/mljöövervakn g 

Provfiske/FIsIcöve alt g Dagi ga esp åter*ommande 

Forsk ng 

Karta g 

cas5dygn 

ca 50 dygn 

~1 

570

‘3 qq 

BILAGA 3 

Regeringsbeslut III 2 

CERINGEN 2 12 906 N Ci 44 

Näringsdepartenientet 

601 78 Norrköpin~ 

Uppdrag att utreda hur statens behov av forsknings- och 

undersökningsfartyg bäst ska kunna tillgodoses samt hur statens 

tartygsresurser för forsknings- och undersökningsverksamhet ska kunna 

nyttjas mest effektivt 

Regeringens beslut 

Regi. t en uppdrar åt Sjöfart e tt en ighet m c1 id som anges 

under rubr ken Uppdragen n~mnre innehåll utreda hur statens behov al 

forsknin6s och undersökningsfarty g bäst ska kunna tillgodoses sann 

hur statens (artygsresurser för forskmngs och undersökningsverk 

samhet ska kunna nyttjas mest effektivt. 

Uppdraget ska genomföras i samråd med de myndighete som är i behov 

av fanygsresurser för forsknings- och undersökningsverksamhet: Havsoch 

vattenm>ndsgheten, Sveriges meteorologska och hydrologisLa 

institut (SMHI ,Sveriges lanibruksuniversitet, Sveriges geologiska 

undersökning SCU). Stockhakns umversilel, (ibteborgs umversicel 

Umeå universitet. Samråd ska också ske med myndigheter som kan 

omma au bidra med fartygsresurse för änd mMec 

Sjöfans~erket ska redovisa uppdraget c Il Kegeringskansliet N~rrn 

depanementet med kopia till Miljödepancmcnce;, Landsbygdsdepane 

nu,ntct och Utbildningsdepanementei) senast den 15december20 2 

Kostnaderna för uppdraget får uppgå (Il högst 500 00 kronor. Si~farts 

~aku ska fakturera Regeringskansliet (Mil~ödi-partememt fö kost 

naderna senast den 1 december 203’ 

Skälen för regeringens beslut 

Havsnilljöuiredningtn konstaterade i sitt betånk mdc En utvecklad 

havsmiljöfönakning (SOV 2008:48) att ett behn~ as undersöknings 

o~h forskning fartyg finns vid fiskeriverket, SMHI, Natt rv3rdsverkcm, 

un ve strt och högskolor, Söfarcwcrkct och SGU samt att behovet 

jtfl3j4~.4~%~ nbåy> to 

t.jifa 

Urnrsn.wlweafl O~4ii~ 

tDal-,ww,oC.,$IIPtc 1Wn~TVe 

Li

kommer att kvarsta undir lång tid framover, Vidare konstaterade utred 

ningen an den nuvannde fLottan av forsknmgs och undersökningsfartyg 

väsentliga delar är forMd ni och behöver förnyas. 1 propositionen En 

nmanldllcn svensk ha~spolhik (prop. 2008/09:170) bedömde 

regent gen att des a fartyg bör samlas i Sjöfartsverkets rederiverksamhet 

och an S n arisverket bör ges i uppdrag att i samr3d med berörda aktöre 

presentera en idtnt förslag. 

Regeringen gav därefter S;öfarcsverket i uppdrag i t 1 irbereda ett sådant 

ö~crtagande samt att föres hur en sadan rederiorganis n kan utfor 

mas Uppdragct genomfordes r~d mcd de berörda ~ ndigheterna 

Iiskenv rket, Natun4rdsvcrkct SM Il SCU, berörda universitet och 

hogskolor samt ett ntal mindre statliga aktörer. 

Sjöfarisverket redo~ isade uppdraget i notember 2009 (N2009 9 94 T 

Sjöfartsverket hari mars? 12 uppdaterat rapporten frän 2009i relc~arna 

deLar. Sjöfartsverkets bedömning är fortsatt att det finns behov av ett 

statligt rederi. Vidare konstaterar verket ttL behovet av ett flytt 

gemensamt undersöknings- och forsknirigs .trtyg för utsjöverksanihe 

akut, Skälet är att Havs- och vattenmyndigheteri ni geri tagit det 

oceangkndc firtyget \rgos ur r it och skrotat d i Ø grund 

omfattande brister. Det mnebir tt Sverige för årvarande saknar 

oceangknde fartygsresurser for forskning och undersöknin amtidigt 

som man kan förutse en ökat behov av övervakning, bl.a. tnt.d anledning 

av genomforand t a~ EU.s hatsmiijödirektiv 

Rcgcnngen gav den 19 nnj 2011 en särskild utred re i uppdrag att fores å 

ett effektivt och flexibek utn ttjande av samhällets sim ade maritima 

resurser genom starkt operativ samordning av och samverkan mellan 

svenska stadt a myndigheter mcd mant mi uppgifter formågor oci 

resurser (dir. 2011:43). Uppdraget redovisacies den 4juli2012. 1 

betänkandet ~1ariii n samverkan (SOU 2012:48) föreslår utredaren att 

sjöverkande nlyndigheLcrs infrastruktur samordnas i större utsträckning. 

ULr daren anser att ett sLatI eden för vå eller flera sjövcrkandc 

myi iglieter at rationellt och s det som en önskvärd utveckling om 

Hav och vant nmyndigbeten kan nytta Sjöfartsverkets rederi i stället 

för att hälla egen r cl ‘nfunktion. 

Uppdragets närmare innehåll 

Mcd t~ångspunkt t o;an nanrnda utredningar och analyser ska 

Sjöfartsverkec: 

Redovisa det aktuella och kommande behovet v ndersök 

ningsverks;tmahei. 1 den m3n verksamheten ~.tyrs av EU:s 

lagstiftning eller in: rna tonella över nskomrnel er ska detta 

anges.

Undersöka om behovet av fartygskapacicet för forskning och 

undersökning i~ngsikugt kan losas genom att till exempel utnyttja 

befintliga fartyg eller hyra in farrygskapacitct inom eller utom landet. 

?v öjligheten till samverkan med andra länder ska belysas. 

Redovisa hur behovet av fanygsrcsurser för forsknings- och 

undersökningsverksamhet bäst ska kunna tillgodoses genom fartyg 

och andra resurser (t.cx. containerisering) och hur dessa ska 

finansieras. [denna del är det viktigt att se på skäl offentliga som 

privata resurser. Sjöfarisverket ska i detta sammanhang även redovisa 

vilka möjligheter som finns att använda Traflkverkets, SGU:s, 

Kustbevakningens och Försvarsrnaktens fartyg. Trafikverket, SCU, 

Kustbevakningen och Försvarsmaktea ska bistå Sjöfartsverket i 

denna del av uppdraget. Sjöfarisverket ska utreda hur ägaransvaret för 

de fartyg som disponeras av Göteborgs universitet kan Las över av 

Sjöfartsverket. 

• Redovisa en roccss och avtaisformer för utnyttjande av tredje 

parisresurser f~r forsknings- och undersökningsändamM till sjöss 

• Utreda hur statens kostnader för den här avsedda forsknings- och 

undersökningsk-apaciteten ska finansieras. Avsikten är att de olika 

användama helt ska bära alla kostnader för fartygskapacitet man 

nyttjar, såväl kapitalkostnader som ddftskostnader. 1 [ur detta ska 

kunna säkerställas, de legala förutsättningarna saint eventuella behov 

av avtal och garantier mellan Sjöfansverket, eventuella andra parter 

och användarna ska belysas och redovisas. Sjöfartsverket ska även i 

detta sammanhang redovisa den sannolika fördelningen av använd 

ning mellan myndighctcr och användningsområden. 

Avsikten med uppdraget är att ge regeringen underlag för att kunna fatta 

beslut dels om hur behovet av forsknings- och undersökningsfartyg ska 

lösas och finansieras, dels hur fanygsresurser för forsknings- och 

undersökningsverksanihet ska kunna nyttjas och organiseras mest 

effektivL. 

AID~L 

Mag s Oldenburg 

3

Kopia oU 

SlaLsrådsberedningen SAM 

Forsvarsdcpartcmcrnt~ Mli och SSK 

Finansdcparzcmcmct B~ 

Utbitdrnngsdcparterncnict VM o~h liE 

Landsbygdsdepartcrncntcc JIS 

Miljödepaneme tet NM, MA och N 

Näringsdepan enc t FIN 

Försvarsmakten 

Kustbcvakn agen 

Goteborgs :n~vers tu 

Stockho iris LIflIVCCSIICL 

UmeS ui i~e silet 

Linköping univer~te, 

L,nnéurnvcrsztete 

Sveng~s hrnbruksunhcrsitec 

1 la och vaucnmyndtghctcn 

Sserigts teorologLska och hydrologiska 

Tnfik~ erket 

Sveriges geologi ka u idersökning

8 

BILAGA 4 

OTU Agua TU 

Director Mr Peter Fyrby 

Shipmanagement 

Swedish Mantlme Administrallo 

SE-601 78 Norrkoping 

Sweden 

Lotter of intent 

Ref 09100745 

en,ber 2012 

ho National Institute of Aquatic Rescurces beirig ship owner a d operator of the research vessel 

HMS Dana presently conducting the Swedb surveys under the EU Data Collection Framework 

(DCF), deciares herewiui the intent to conbnue conductk,g the Swedish OCF s eys nder contract 

with the appropriate Swedish authority and coord nation With SLU Aqua, elsa efter die replacenient 

of the present Dana with a new Som fisheiles research vesse planned to be put inta opetation bi 

201512016 The dauy operating oosts for Sweden with the new shesles research vessel DXX 

100 000,- (cunent level) wtuch ncludes provls4on of the necessary scien fic equipment 

Yours sinoerely 

Ft Köster 

Head of Department 

Professor Dr ter not. 

Ttchri~ Ur.hiersIty at Dqnnws~ ChaibUel*jnd Td *5 3588 .quadlu dk 

Nadoeal InstlWte of 3s9e3bor9 é Fn +453588333 

Aisuasc Rcscorces OK-WO CPstaenRs 

Orn.nmi~

MARINE DESIGN 

Hand qgare / Attending to this matter Datum / Date Beteckning / Reference 

Magnus Wikander 2012-12-06 13207 

Behovsanalys av Sveriges 

fartygsresurser för forsknings- och 

undersökn ngsverksamhet 

Magnus Wikander 

20 12-12-06 

Projekt nr. 13207 

Dokument nr. 13207-1 -1 04-RevD 

Fartygskonstruktioner AB 

PosIadress 1 Postil ,dd’ess Stvr,Isens sålt / Reg. Otike TeIet,n 1 Telept.cne Bankq’ro 

rheres Svenssons Gata to Uddevalla. Sweden +46 (0) 31 744 56 50 366-6767 .4 company within 

SE-417 55 Göteborg Org.nr 1 Reg. No. 

Sweden 566088-1889 +46 (0) 3t 65 45 99 591282-9 MATTSSON 

tesoksadress / V.sitmqaddress Website E-matl Nordbanbets. Acc No 

Theres Svenssons Gata lo www.fkab.comcse) inlo@tkab.se 30647800098 GRUPPEN

H dägqare Datum Oeteckning 


Inne 9 

Introduktion 2 

Begränsningar 2 

Begrepp och förkortningar 3 

Metod och genomförande 3 

Samverkan mellan brukare 4 

Containerbaserad forskningsutrustning 4 

Analys fartygsbehov för Svensk forskning och undersökningsverksamhet 5 

Sammanställning over brukarnas krav (Bilaga A) 5 

SMHI: krav och lista över lämpliga fartyg (Bilaga B & C) 6 

HaV/SLU krav och lista over lämpliga fartyg (Bilaga D & E) 6 

Stockholms Universitet (SU) krav och lista över lämpliga fartyg (Bilaga F, G, H, 1) 6 

Umeå Universitet (UmU) krav och lista över lämpliga fartyg (Bilaga J& K) 6 

Sveriges Geologisk Undersökning (SGU)krav och lista över lämpliga fartyg (Bilaga L). 7 

Slutsatser och fortsatt diskussion 7 

Större fartyg än 60 meter 7 

Mindre fartyg på drygt 40 meter 8 

Bilaga A Sammanställning Brukar krav 9 

Bilaga 8 SMHI Lämpliga fartyg internationellt Il 

Bilaga C — SMF{1 Lämpliga fartyg nationellt 13 

Bilaga D — HaV och SLU: Lämpliga fartyg internationellt IS 

Bilaga E - HaV och SLU: Lämpliga fartyg nationellt 17 

Bilaga F - SV Lämpliga fartyg för Polar forskning 19 

Bilaga 0- SV Lämpliga fartyg för icke regelbunden undersökningsverksamhet 21 

Bilaga H - SU Lämpliga fartyg internationellt för regelbunden undersökningsverksamhet.... 23 

Bilaga 1 - SU. Lämpliga fartyg nationellt för regelbunden undersökningsverksamhet 25 

Bilaga J - UmU: Lämpliga fartyg internationellt för regelbunden undersökningsverksamhet 27 

Bilaga K - UmU: Lämpliga fartyg nationellt för regelbunden undersökningsverksamhet 29 

Bilaga L - SGU: Lämpliga fartyg nationellt ... 31 

Bilaga M Sammanställning av lämpliga fartyg för samutnyttjande 33 

,ncaa 

MASINE DESIGN

Handläggare Datum Beteckning 


ntroduktio 

FKAB Marine Design (Fartygskonstruktioner AB) har fått i uppdrag av Sjöfartsverkets Rederi 

att i enlighet med Regeringsbeslut III 2 den 6september2012, delta i att utreda hur statens 

behov av forsknings- och undersökningsfartyg bäst ska kunna tillgodoses samt hur statens 

fartygsresurser för forsknings- och undersökningsverksamhet ska kunna nyttjas mest effektivt. 

1 denna resursbehovs studie har FKAB inventerat tillgängligt tonnage hos; Trafikverket, SGU, 

Kustbevakningen samt Försvarsmakten. Utöver dessa enheter har även FKAB gjort en 

sammanställning över andra tänkbara fartyg i Sveriges närhet, bade inom och utom landet. 

Det tillgängliga tonnaget har sedan analyserats för att avgöra om det kan fylla behovet som 

finns för miljöövervakning och forskning. Sjöfartsverkets rederi har bistått med uppgifter om 

och behovet hos brukarna, forsknings- och undersökningsinstanser. Detta har lett fram till en 

lista över lämpliga fartyg som finns tillgängliga 

Med informationen från brukarna, redovisas och analyseras sedan hur behovet av forsknings 

och undersökningsverksamhet till havs bäst tillgodoses utifrån det faktiska och tekniska 

behovet och om det går att tillgodose med tillgängligt tonnage. En analys har även gjorts om 

och huruvida samutnyttjandet mellan brukarna kan ökas samt om containerbaserade 

forskningsenheter skulle kunna utnyttjas i större grad för att bättre utnyttja det tillgängliga 

tonnaget. 

Begra ningar 

Uppdraget är begränsat till att se till det faktiska behovet ur en rent teknisk och tidsmässig 

aspekt. Den ekonomiska aspekten har lämnats åt sidan, dock har en viss reflektion om den 

ekonomiska aspekten gjorts i urvalet av lämpliga fartyg som borde kunna vara intressanta för 

svensk forskning och undersökningsverksamhet. 

Fartygen i urvalet har begränsats till storlek och ålder. Fartyg byggda före 1980 är inte 

medtagna om inte synnerliga skäl funnits som gjort att de trots ålder ändå kan vara 

intressanta, som exempel kan nämnas Fyrbyggare som är byggd 1976. men som tack var gott 

underhåll kan vara lämplig att utnyttjas många år framöver. Ett annat exempel är MMT:s 

IceBeam som ursprungligen byggdes 1978, men som konverterades till forskningsfartyg 2009 

och som då får anses som lämplig många år framöver. 

Vad gäller storleken så har den begränsats till fartyg större än eller strax under 40 meter i 

längd. Anledning till detta är brukarnas behov av större tonnage samt att de behov som finns 

för mindre fartyg väl borde kunna tillgodoses med de fartyg som de svenska forsknings- och 

undersökningsverksamhet redan idag rörfogar över. Ytterligare en gräns har lagts vid fartyg 

större än eller kring 60 meter i längd. Detta för att kunna kategorisera de brukare som är i 

behov av oceanfart och kunna bedriva verksamhet i mycket dåligt väder. 

MAalME Dfl1G

d äggare alurn Beteckning 


Begrepp och förkortni 

ICES International Council for the Exploration of the Sea 

ROV Remote Operated Vessel (Undervattensrobot) 

MoonPool Vattentätt schakt inuti fartyget som medger nedsänkning av 

utrustning under fartyget under drift. 

SMHI Sveriges Metrologiska och Hydrologiska Institut 

GU Göteborgs Universitet 

SU Stockholms Universitet 

SU Polar Polarforskningsbehovet hos Stockholms Universitet 

SU ej regelbunden Ej regelbunden undersöknings verksamhet som bedrivs från 


SU regelbunden Regelbunden undersöknings verksamhet som bedrivs från 


UmU Umeå Universitet 

SGU Sveriges Geologiska Undersökning 

SLU Sveriges Lantbruksuniversitet (innefattar även krav från 

Havsflskelaboratoriet) 

aV Havs och Vattenmyndigheten 

jöV Sjöfartsverkets Rederi 

Metod och g mförande 

Tänkbara fartyg har listats genom att inventera tonnaget hos Svenska statliga och privata 

aktörer, forsknings- och undersöknings organisationer samt privata aktörer hos våra 

grannländer; Norge, Danmark, Finland, Tyskland, Polen, Estland, Lettland. Totalt hittades c:a 

200 fartyg som passade in i den första grova gallringen. Dessa inledande kriterier var: 

• Fartyg sysselsatta med forskning eller undersökningsverksamhet 

• Fartyg sysselsatta med fiskerikontroll eller undersökning av något slag 

• Fartyg som är byggda 1970 och senare 

• Fartyg som är flaggade eller ägs inom något av ovanstående länder 

När en lista över dessa c:a 200 fartyg hade sammanställts gjordes en undersökning om varje 

fartyg och dess ägare rederi och dess egentliga huvudsyssla. Många av dessa fartyg är 

sysselsatta inom olja och gasindustrin t& forskning och undersökning dock med ett annat 

syfte än vad som avses i detta uppdrag. Det finns ytterligare några fartyg som också är 

t#scsaa 

NARIPIl bISIGN

ndläggare tum koing 

Magnus Wikancier 2012-12-06 13207 

sysselsatta med forskning och undersökning men för militära syften och det är inte troligt att 

dessa är tillgängliga rör samutnyttjande. 

Efter att ha exkluderat de fartyg som inte är sysselsatta med verksamhet som avses här, 

innehöll listan c:a 70 fartyg. Med begrflnsningarna enligt ovan samt att en något djupare 

undersökning gjorts på de fartyg som varit tveksamma i förhållande till brukarnas krav, i fråga 

om utrymmen ombord, användningsområde etc. kapades listan till att omfatta 37 stycken 

lämpliga fartyg för samutnyttjande. Listan ses i Bilaga M. 

Brukarnas krav är sammanställda och kategoriserade efter 23 olika frågeställningar. se bilaga 

A. Fartygslistan och brukarnas krav har sedan samkörts och resulterat i fartygslistor som är 

anpassade till att möta respektive brukares krav, se bilagorna Still och med L. Dessa 

fartygslistor är uppdelade mellan nationella fartyg och internationella fart3g, förutom för SGU 

(Bilaga L) där endast nationella fartyg visat sig lämpliga. 

Samverkan mellan brukare 

Många av de önskemål och krav som de enskilda brukarna har på deras forsknings- och 

undersökningsenheter är genomgående för alla brukare. Detta möjliggör att flera brukare kan 

utnyttja samma resurs (fartyg) och på så sätt fa skalfördelar och troligtvis en mer 

samhällsekonomisk drift. 

1 behovsbilden från brukarna framgår det att vissa brukare ser ett samutnyttjande med en 

annan brukare som fördelaktigt; SMHI ser gärna ett samutnyttjande med HaV SLU. 1 den 

sammanställda kravbilden i Bilaga A ser man att även detta stämmer och SMHI:s krav 

stämmer någorlunda överens eller överlappar de krav som HaV SLU har. Det går även att 

utläsa att de krav som SU har för deras ej regelbundna undersökningsverksamhet stämmer 

även de väl överens med de från SMI-II, varflsr ett samutnyttjande mellan SMHI, SU samt 

HaV/SLU borde vara rimligt. 

Likaså går det att läsa ut att GU och den regelbundna undersökningsverksamheten på SU 

,stämmer väl överrens. Även kraven från UmU gar att passa in denna samlade kravbild från 

de tre brukarna. 

SGU:s krav särskiljer sig lite och är anpassade till deras eget fartyg Ocean Surveyor, vilken 

inte lämpar sig så bra för övriga brukares krav, speciellt med tanke på väderkänsligheten. Det 

är dock värt att notera att SGU:s krav mycket väl passar in på GU:s krav. Här finns det alltså 

en möjlighet att ett och samma fartyg skulle kunna förse GU SU, UmU och SGU med 

kapacitet. 

Containerbaserad forskningsutrustning 

Containerbaserade forskningsenheter används idag på svenska fartyg, till exempel ombord 

KBV 005 och Fyrbyggaren men även ocksa ombord Polarforskningsfartyget/lsbrytaren 

ODEN. 1 och med att an~ ända sig av containeriserade forskningslösningar finns det en 

möjlighet att i större grad specialisera sin utrustning och enheter kan förberedas på land rör ett 

specifikt uppdrag och då på så sätt minska tiden för rustning av fartyget i hamn, vilket i sin tur 

leder till ökat möjligt utnyttjande av fartyget och i förlängningen minskade kostnader för 

t6scna 

H*a’.. bitiCil

Handläggare alum Beteckning 


brukarna. Även den direkta investeringskostnaden för ett nytt fartyg kan minskas i och med 

att fartygets special iseringsgrad minskas. Kostnaden för de anpassade forskningsenheterna 

bärs då direkt av brukaren och inte av rederiet. 

Hög specialisering och ackreditering är också faktorer som kan vara skäl att se till 

modullösningar som containerbaserade laboratorier. 1 och med detta har till exempel SMHI 

krav på att endast SMHI:s personal far utnyttja deras ackrediterade laboratorium och 

mätutrustning. Med en utnyttjandegrad på c:a 70 - 100 dygn ar för SMHI blir en 

containerlösning än mer intressant, känslig och specifik utrustning kan då lyftas iland. 

Det är inte alla typer av verksamhet som lämpar sig för en containerisering, som till exempel 

kravet på fast monterad undervattensutrustning alternativt möjlighet till exempelvis 

nedsänkbar sond via MoonPool. Det skall dock nämnas att de flesta verksamheter går att 

anpassa till container, vilket också är bevisat, exempelvis ombord i ODEN. 

Att i större utsträckning använda sig av containerbaserade enheter för sin 

undersökningsverksamhet möjliggör även ett större utnyttjande och tillgång till fartygstid då 

den specifike brukaren inte är direkt knuten till ett specifikt fartyg. Som exempel kan nämnas 

vattenprovtagning med rosettvattenhämtare, CTD, atmosfärskemi. Aven olika typer av 

specialiserade laboratorier som fiskerilaboratorier lämpar sig väl till att containeriseras. 1 stort 

sett alla fartyg som är medtagna i listan, Bilaga M, kan ta ombord 2 eller fler containrar. 

Analy tygsbehov för Svensk forskning o ndersökningsverksamhet 

1 bilagorna B till och med L ses de fartyg som passar in på respektive brukare. Göteborgs 

Universitet är inte medtaget i dessa bilagor eftersom de nu har en pågående upphandling ute 

gällande “nya Skagerak” och det kan anses att de har sitt fartygsbehov täckt i och med detta 

GU utnyttjar dock inte “nya Skagerak” III fullo, i dagsläget är planen endast 150 dygn år 

varför fartyget väl borde kunna merutnyttjas av exempelvis SU och UmU. Av denna 

anledning finns “nya Skagerak” med i listorna över lämpliga fartyg för de övriga brukarna. 

Det skall dock noteras att GU räknar med att kunna attrahera andra brukare som inte är 

sysselsatta primärt med undersökningsverksamhet till exempel Chalmers, för att på så sätt M 

upp nyttjandegraden på det nya fartyget till totalt c:a 240 dygn/år. 

En anmärkande notering är den att HaV SLU i stort saknar fartygskapacitet nationellt då de är 

i behov av provfiske, de fartyg som är nämnda är: KBV 00 1-003. Dessa tre fartyg är inte 

anpassade till undersökningsverksamhet utan Sjöövervakning, Räddningstjänst och 

Nödbogsering. Dock har de ett stort akterdäck och fisksorteringsrum och SMHI anser att de 

fyller deras behov för tillfället. Provfiske skulle mycket väl vara tänkbart för dessa tre fartyg, 

om de utrustades för detta, dock är det mycket tveksamt om Kustbevaknings uppgifter och 

seglingsschema passar de 70 dygn år som HaV/SLU skall provfiska. 

Antalet forskarplatset ombord i vissa fartyg har inte redovisats, främst Kustbevakningens 

fartyg. KBV fartygen är byggda för att i huvudsak härbärgera sin egen besättning. På ett 

fartyg som skall fungera som plattform för mann forsknings- och undersökningsverksamhet 

ställs helt andra utrymmeskrav, varför utnyttjandet av vissa KBV:s fartyg kan diskuteras. 

Sammanställning over brukarnas krav (Bilaga A) 

96scaa 

MfliI~t DISiGN

Handläggare atom Bet ckning 


1 denna bilaga är brukarnas krav kategoriserade eller styrande fartygsspecifika kra sasom 

storlek, vädertålighet, uthållighet, utrymmen, MoonPool, ljudbild och så vidare. Vissa 

specifika brukarkrav är inte medtagna då de är av sådan art att de oavsett fartyg bör anpassas i 

efterhand. Dessa krav är sedan ställda mot det tillgängliga tonnaget. 

SMH ray och lista över lämpliga farty Bilaga 8 & C) 

SMHI:s krav på en mann undersökningsplattform stämmer väl överens med typen “Research 

Survey Vessel’ och det syns i listan över lämpliga fartyg från våra grannländer. Här finns åtta 

stycken fartyg som passar SMHI:s krav. Nationellt är bilden en annan, enbart: Scandica, 

Baltica. KBV 001-003 och Belos, finns med i listan. Belos är stort och kräver 

containerbaserade forskningsenheter då detta fartyg är anpassat för helt andra sysslor, dock är 

det inte otänkbart att det kan användas. KBV 001—003 används idag av SMHI, se kommentar 

ovan angående utnyttiande av dessa fartyg. Scandica och Baltica är båda på gränsen till för 

små enligt kraven fran SMHI och det är endast Baltica som har möjlighet till fast monterad 

undervattens mätutrustning, som sonar, multibeamekolod etc. Baltica skulle däremot kunna 

utgöra ett komplement till något annat fartyg, inhyrt eller nytt. Ombord Baltica krävs 

containerbaserade undersökningsenheter och det är enbart för om däckshuset, midskepps som 

utrymme rör undersökningsverksamhet finns. 

HaV/SLU krav och lista over lämpliga fartyg (Bilaga 0 & 

HaV/SLU:s krav stämmer även de väl med andra internationella undersökningsfartyg, inte 

mindre än tio fartyg skulle kunna vara lämpliga för ett samutnyttjande. Dessa fartyg är i och 

för sig spridda över hela Ostersiön och Nordsjön, upp till Tromsö. Nationellt finns endast 

KBV 001-003 som skulle kunna användas och då krävs att fiskeriutrustning installeras 

ombord. Ett utnyttjande av dessa fartyg är tveksamt, se kommentarer i ovanstående stycke. 

Stockholms Universitet Stf) krav och lista över lämpliga fartyg (Bilaga F, 

G, H, 1) 

SU har krav för tre olika sorters marina forskningsplattformar; Polarforskning, Större fartyg 

för utsjöforskning samt mindre fartyg för mer kustnära undersökningar. För Polarforskning 

har tidigare Isbrytaren ODEN använts, men det finns även fyra andra som borde kunna 

utnyttjas nu när ODEN skall koncentrera sig på isbrytning i Ostersjön. För viss ej regelbunden 

forskning behövs ett större fartyg för ändamål liknande SMHI:s krav, dock är kravet inte 

särskilt specificerat, varfi5r några mindre fartyg även är noterade. Denna ej regelbundna 

verksamhet omfattar endast c:a 20 dygn/år, varför ett samutnyttjande av SMHI:s enhet borde 

vara lämplig. För SU:s regelbundna forskningsverksamhet om c:a 50 dygn/år finns det flera 

fartyg som passar in både internationellt och nationellt. Nationellt finns både statliga och 

privata fartyg. Vissa av dessa fartyg kräver containerbaserade forskningsenheter, vilket SU är 

vana vid. 

Umeå Universitet (UmUJ krav sta över lämpliga fa, tyg (Bilaga J& 

Umi :s krav stämmer mycket väl överens med de krav som 5 har för deras regelbundna 

forskning. varför även listan är likvärdig sånär på fartyget Ocean Surt or som inte klara 

väderkraven. Utnyttjandet är också det lika som SU. 50 dygn ar. Uml.I använder idag KBV 

005 som är utrustat med en kombinerad fast och containerbaserad forskningsenhet. Då kraven 

är likvärdiga med St borde ett samutnyttjande inte vara otänkbart, dock skall fartygets isklass 

beaktas samt även kostnader i och med Rirflyttning mellan omraden beaktas. 

96saa 

NARINE DESIGN

Hand äggare Datum Beteckning 


Sveriges Geologi k Undersökning (SGKJ)krav oc sta över lämpliga farty 

(Sila a L) 

SGU använder idag fartyget Ocean Surveyor, en plastkomposit katamaran på 38 meter. Detta 

fartyg passar väl rör verksamheten och det syns också i kraven. Det finns dock andra fartyg 

som även de passar in i kravbilden om så skulle vara fallet. Fartyget Ocean Surveyor skulle 

kunna merutnyttjas av till exempel SU men da dess vädertålighet är relativt begränsad borde 

merutnyttjandet också bli begränsat. 

Slutsatser och fortsatt diskussio 

Att se ett samband mellan brukarna för en möjlighet till samutnyttjande är inte svårt, dock 

måste geografiska områden och kalendertid tas med i ekvationen för att kunna se hur ett 

samutnyttjande skulle kunna vara möjligt. 

Om man bortser från SU:s polarforsknings önskemål och kanske även i viss mån SGU:s 

verksamhet, då den innefattar ett eget relativt speciellt fartyg, kan man se två tydliga behov; 

Ett större fartyg än 60 meter med möjlighet till fiskeriprovtagning samt mindre fartyg på drygt 

40 meter för mer kustnära undersökningar. För det sistnämnda behovet håller OU i skrivande 

stund att upphandla ett fartyg, lämplig för de nya behoven, som skall ersätta fartyget 

Skagerak. 

rre fartyg än 60 meter 

1 föregående avsnitt nämndes att SMHI och HaV/SLU har likvärdiga krav till stor del och att 

ett samutnyttjande önskas av brukarna. Ser man till deras behov av fartygskapacitet har SMHI 

c:a 100 dygn år och HaV SLU c:a 120 dygn/år, då är det inte medräknat den tid som dessa 

brukare utnyttjar mindre fartyg än 40 meter. Tillsammans skulle då SMHI och HaV/SLU 

kunna belägga ett fartyg med c:a 220 dygn/år. Det nämns även att SU har visst behov av att 

utnyttja liknande fartyg som SMHI och HaV/SLU. Detta behov uppgår till c:a 20 dygn/år. 

Sammantaget skulle alltså dessa tre aktörer kunna samutnyttja ett fartyg med en aktiv 

beläggning på c:a 240 dygn/år. Vilket kan anses som normalt för ett forskningsfartyg då en 

del tid tillbringas i hamn för diverse förberedelser etc. Det finns forskningsfartyg som har en 

beläggning på upp emot 300 dagar per år, vilket får anses vara mycket i jämförelsen. 

1 och med att behovet i stort belägger ett fartyg på årsbasis och att denna resurs i stort sätt 

saknas i Sverige, borde det vara samhällsekonomiskt att investera i ett för behovet lämpligt 

fartyg. För att täcka detta skulle det minst behövas ett fartyg på drygt 60 meters längd och 

med en bredd på c:a 14 meter, utseende och utrustningsnivå skulle kunna liknas med det 

fartyg som nu upphandlas av GU, här kaI at “nya Skagerak’, dock med tillägget rör 

provfiskningsutrusning. 

Ett nytt fartyg som möter dessa krav skulle på Europeiskt varv kosta c:a 200 300 miljoner 

SEK. Skulle fartyget kunna anpassas mer åt containerbaserade forsknings- och 

undersökningsenheter skulle priset troligtvis ligga i den nedre delen. Grovt kan man säga att 

priset till 80% utgörs av utrustningen ombord, resterande är själva skrovet och 

överbyggnaden. Detta är värt att tänka på då man vinner mycket vad gäller vädertålighet och 

arbetsmiljö ombord med ett större fartyg utan att man rör den delen behöver ha in mer 

utrustning. Ytterligare en aspekt skall tas i beaktande vid val av fartygstyp och det är behovet 

av gång iis. Normalt för ett fartyg enligt ovan skulle vara en isklass som medger gang i 

bruten isränna, alltså isklass 1 B eller lA. Vid gång iis behövs då assistans från fartygs som 

san 

NAtINI bIlISM

ndläggare t te kning 


kan bryta is. Skulle det finnas krav på att kunna ga i igenfrusen isränna för 1-arig is krävs 

iskiass lA super. Exempelvis det finska fartyget RIV Aranda innehar iskiass lA super. 

Prisski Ilnaden mellai ett fartyg med isklass lA och ett med lA super är enbart några procent 

( 100 o) och det kommer fran att det finns högre krav på skrov, roder, propeller och 

maskinstyrka. Skulle det finnas ytterligare krav på gång i frusen is och kanske till och med 

flerårig is krävs mycket mer av fartyget och fartyget maste i större grad optimeras för detta 

vilket skulle inverka negativt på gång i öppet vatten och påverka priset avsevärt. 

När det gäller gång iis finns det fler aspekter att ta hänsyn till än bara skrovstyrka och 

maskineffekt. Formen pa skrovet inverkar till stor grad hur väl lämpat et fartyg är för gång i 

is. Speciellt förskeppet är av stor vikt för god isförmåga. Förskeppet är också något som är 

viktigt att utforma på rätt sätt när det gäller undersökningsfartyg, då det exempelvis påverkar 

virvelbildning under skrovet, vilket i sin tur kan påverka mätutrustningen. Vid planering av ett 

nytt forskningsfartyg bör man väga in hur ofta och hur mycket fartyget skall operera i 

isförhållanden. Ett fartyg som är optimerat för operation iis, ODEN är ett bra exempel, skiljer 

sig markant från ett som endast skall segla i bruten isränna. 

indre fartyg på dryg meter 

De brukare som har behov av denna typ av plattform är GU, SU samt UmU. Det samlade 

behovet hos dessa brukare är c:a 250 dygn/år. GU räknar med att utnyttja sitt nya fartyg c:a 

150 dygn/år, vilket öppnar rör ett merutnyttjande med minst 100 dygn år, dock nämner GU att 

det finns intresse från andra brukare, till exempel Chalmers. Detta skulle kunna innebära ett 

utnyttjande av GU:s “nya Skagerak” på c:a 240 dygn/år, vilket då inte skulle kunna erbjuda 

någon tid för merutnyttjande från övriga forsknings- och undersökningsverksamheter. 

För SV är det till stor del deras regelbundna verksamhet som är i behov av denna 

fartygsstorlek. SU nämner att fartyg typ Fyrbyggaren, KBV 005 och Baltica borde kunna 

täcka deras krav. Detta gäller även för UmU Både SV och UmU har ett behov av 50 dygn/år 

vardera för denna fartygstyp. Hur man bäst utnyttjar detta befintliga och tillkommande 

tonnage på bästa sätt kräver att både det geografiska området för undersökningen och 

kalendertiden tas i beaktning liksom ytterligare brukare som inte nämns här. 

Till skillnad mot det större fartygsbehovet, finns det för denna mindre kategori valmöjligheter 

att tillgodose brukamas önskemål och hav inom befintligt och kommande tonnage. 

Magnus Wikander FKAB Marine Design 

tiscaa 

MASIN~ flflIGN

Handläggare: Magnus Wikander Bilaga A - Sammanställning brukarkrav för 

Datum: 2012•12-06 

Beteckning: 13207 Forsknings- Undersokningsfartyg 

U 

SMHI SU Polar regelbunden regelbunden UMF Hav & SLU 

gsstorlek, behov> m X (>SOm 

X X - beroende 

a 

Fartygsstorlek, behov >40m X (>SOm 

Fartygsbehov för Polar 

forskning, typ ODEN 

Vädertålighet; Vind upp till 25 

m/s 


m/s 

Dynamisk Positionering (DP1) 

Aktionstid; >10 dagar ± 

Aktionstid;

Handläggare: Magnus Wikander Bilaga A - Sammanställning brukarkrav för 

Behov av Hangarför utsättning 

av ex. ROy samt provtagning 

fran utfällbar plattform 

Behov av Mindre 

undersökningsbat / ai~tsbat 

Behov för yat-, Kemi-, isotop-, 

bilog laboratorie 

Behov av Fiskiaboratorie & 

Fisksorterings-och 

rensanläggning 

Behov av Torrlaboratorie/ 

Forskarkontor 

Behov för fast monterad 

undervattens mätutrustning, — 

alternativt monterad på - X 

nedsänkbarsond via MoonPool 

Forsknngs- Undersökningsfartyg 

ej 

SMHI SU Polar regelbunden regelbunden UMF 

Antal forskare ombord i enkel - 8(16 i 8, vanligt 

hytter (dagtid nom paraEntes) - i±belhytt 12 (någon) enbart 12 

Behov av fartyg i tid (dygn/ar) _J~. 70 

ovfiske 

7 - 100 1 dag, Stort behov +50 + 

240 pa si 

Mimer 36

Handläggare: Magnus Wikander Bilga B — SMHI, Lämpliga fartyg internationellt 

Fartygsstorlek, behov >SOm 

Fartygsstorlek, behov >40m 


forsknin t ODEN 

Vädertalighet; Vind upp till 25 

m 5 


ms 


Aktionstid; >10 dagar 

Aktionstid;

Handläggare: Magnus Wikander 

Datum: 2012-12-06 

Beteckning: 13207 

Behov av Torriaboratorie / 

Forskarkontor 


undervattens mätutrustning, 

alternativt monterad pa 

nedsänkbar sand via 

Antal forskare ombord i enkel 

hytter (dagtid inom parantes) 

Behov av fartyg i tid (dygn/ar) 

B Iga B - SMHI, Lämpliga fartyg internatione 

enligt behovsanalys 

ARANDA DANA DR. FRIDTJOF NANSEN JOHAN HJORT G. 0. SARS 

x x x x 

lx enkel hytt + 

12x dubbelhytt 

20 

HELMER HANSSEN 

(Tromsö) 

x x 

WALTHER 

METEOR HERWIG III 

x x


Datum: 2012-12-06 


Fartygsstorlek, behov >GOm 

Fartygsstorlek, behov >4Cm 




ms 


m 5 



Aktionstid;

Handläggare: Magnus Wikander aga C - SMHI, Lämpliga fartyg nationellt 

Datum: 2012-12-06 enligt behovsanalys 


SMI-Il ~‘- Scandica Baltlca KBV 001-003 (3st Belos 

Behov av Fisklaboratorje & 

Fisksorterings- och x x (i container) 

rensa nläggning 


Forskarkontor 




nedsänkbar sond via 


hytter (dagtid inom parant~s) 


1 

X Ci container) X (i container) 

3 x dubbelh~ter 

IS x dubbelhytter + 

2 enkelhytter 

X X (1 container)


Datum: 2012-12-06 


gsstorlek, behov >60m 

gsstorlek, behov >40m 


forskning, typ ODEN 


ms 


ms 



Aktionstid; SOm 

beroend på 

X (>SQm 

beroende på 

r 

x 

x 

x 

x 

x x x 


(Tromsö) 

X, Barents hav & 

around Svalbard 

x


Datum 2012-12-06 


Behov för Vat-, Kemi-, isetop 


Behov av Fisklabo~Jor~ & 

Fisksorterings- och 

rensa nläggn ing 

Behov av Torrlaboratorie / 

Forskarkontox 



alternativt monte.j~I pt~ 

nedsänkbar sond via 

Mnnnpnnl -. 


hytter (dagtidinom parantes) 

Behov av fa~ ‘tid (dygn/ar~ 

x 

~O imer36 

dagar 

an 

Bilaga D - HaV och SLU, Lämpliga fartyg internationellt 

enligt behovsanalys 

DR. FRIDTJOF HAKON 

Ha & StU ALKOR DANA NANSEN G. 0. SARS MOSBY HEINCKE 

x x x 

x x x 


(Tromsö) 

JOHAN WALTHER 

HiORT SOLEA HERWIG III 

x x x 

x

1-landläggare: Magnus Wikander Bilaga E - Hav och SLU, lämpliga fartyg nationellt 



av & siu KBV 001-003 (3st) 

Fartygsstorlek, behov >60m YC (>SOm 

gsstorlek, behov> m X (>SOm 


forskning, typ ODEN -- 


rnJs 


m/s 

Dynamisk Positionering (OP1) 


Aktionstid;

Handläggare: Magnus Wikander Bilaga E - HaV och SLU, Lämpliga fartyg nationellt 

Datum 2012 12-06 enligt behovsanalys 

Beteckning- 13207 

Behov för Vat Kemi-, isotop-, 


Behov av Fiskiaboratorje & 



Behov av Torrlaboratorje / 

Forskarkontor 

Behov för fast monteraci - 


alternativt monterad på 

nedsänkbar sand via 

MonnPnnl 



Behov av fartyg i tid (dygn/år) — - ke 

a & SLU KBV 001-003 (3st) 

3 -- ‘mer36

Handläggare: Magnus Wikander i aga F - SU, Lämpliga fartyg för Polar forskning 



HELMER HANSSEN ~ 

SU Po ar ~ARANDA 

.~ (Tromsö) 

Fart sstorlek behov >60m 




x 

X, Barents hav & around 

____________ Svalbard 


ms 

Vädertalighet; Vind upp till 14 L 

m 5 

Dynamisk Positionering (DP1) - 

Aktionstid; >10 da ar 

Aktionstid

Handläggare: Magnus Wikander Bilaga F - SU, Lämpliga fartyg för Polar forskning 




SU Polar ARANDA (Tromsö) MARIAS. MERIAN POLARSTERN 

Behov för Våt, Kemi , isotop-, 

bilog laboratorie~ x x x x x 

Behov av Fisklaboratorie & 


rensanläggn ing 


Forskarkontor 

Behov för fastmonterad - 

undervatténs mätutrustniii~7 


nedsänkbar sond via MoonPool 


hytter (dagtid inom parantes) 2 age 

Behov av fartyg i tid (dygn/ar) $ b h~v 

lx enkel hytt+ 12x 

dubbelhytt

Handläggare: Magnus Wikander Bilaga G - SU Lämpliga fartyg för icke regelbunden 

Datum: 2012-12-06 

Beteckning. 13207 

undersoknings verksamhet 

ELISABETH 

-SU ej DR. FRIDTJOF MANN 

re elbunden “Nya Skagerak’ ARANDA DANA NANSEN BORGESE FRANKLIN 6. 0. SARS METEOR 

Fart sstorlek, behov >60m . X X . - X X 

Fart sstorlek behov >40m X - X X X 

Fartygsbehov för Polar . - . . - 


Vädertalighet; Vind upp till 25 x 

ni s 

Vädertalighet; Vind upp till 14 . 


Aktionstid->loda ar X X X X X X X X 

Aktionstid;

HandI~ggare: Magnus Wikander 

Datum: 2012-12-06 



undersökningsbat / arbetsb~t 

Behov för Vat Kemi-, isotop-, 




rensanläggn ing 


Forskarkontor 





Antal forskare omb6rd i enkel 



StJ e 

re elbunden ‘Nya Skagerak” 

12 (dubbel ytt 

ok) 

Bilaga G - Sti Lämpliga fartyg för icke regelbunden 

8(16i 

1 lx enkel 

dubbelhytter) 1 

hytt + 12x 

dubbelhvtt 

undersöknings verksamhet 

DR. FRIDTJOF 

ARANDA DANA NANSEN 

ELISABETH 

MANN 

BORGESE 

x x x x x 

20 

FRANKLIN 6. 0. SARS METEOR 

12(33) 

x

Handläggare: Magnus Wikander Bilaga H - SU Lämpliga fartyg internationellt för regelbunden 

Datum: 2012•12-06 

Beteckning. 13207 

undersoknings verksamhet 

DR. FRIDTJOF HAKON JOHAN 

re elbunden ALKOR ELISABETH MANN BORGESE HEINCKE NANSEN MOSBY HiORT SOLEA 

Fart sstorlek behov >60m - - - - X 

Fart sstorlek behov >40m X X X X X X X 

Fartygsbehov för Polar - - - - 

forsknin ODEN 


ms 


ffi s 

Dynamisk Positionering (DP1) - - - 

Aktionstid >10 da ar X X X X X X X 

Aktionsti&


Datum: 2012-12-06 


Behov för;Våt , Kemi-, isot6p-, 




rensan läggning 


Forskarkontor 


undervattens mätutr(istning, 




hytter (dagtid inom parantes) 2 (2S 


Bilaga H - SU Lämpliga fartyg internationellt för regelbunden 

undersöknings verksamhet 

re e u en ALKOR ELISABETH MANN BORGESE HEINCKE 

x x 

50 

DR. FRIDTJOF HAKON HAN 

NANSEN MOSBY HiORT 

x x x x 

x 

SOLEA 

x

Handläggare: Magnus Wikander Bilaga 1 - SU: Lämp iga fartyg nationellt för regelbunden 

Datum: 2012-12-06 undersöknings verksamhet 


Fart sstorlek, behov >GOm 

Fa sstorlek behov >40m 


forsknin ODEN 

Vadertålighet; Vind upp till 25 

ms 


ms 


Aktionstid >10 da ar 

Aktionstid;

Handlaggare: Magnus Wikander Bilaga 1 - SU: Lämpliga fartyg nationellt för regelbunden 

Datum: 2012-12-06 

Beteckn ng: 13207 undersöknings verksamhet 


unde rsökni ngsb5t;/~rbetsbat 

Behov för Vå~f4kemi-, isotop’; 

bilog Iabora~,rie x 

Behov?v FiskIaboratar~-& 


rensa n läggning 


Forskarkontor 

Behov för6st monterad—,. 

underflktens mätutrustntng’ 

aItern~ativt monterad~f 

nedsänkbar son&vl~-MoonpooI 

“Nya Scandica / KW KBV 031 -034 KBV 050 & OCEAN 

elbunden Skagerak” Fyrbyggaren Baltica IceBeam FRANKLIN 005 KBV 010 (4st) 051 SURVEYOR 

x x - - x - - 

Antal forskarj~y~$ord i enkel 

hytter (dagtid fnom parantes)’ 

8 (16 1 

--7 12(25) dubbelhytter 

dubbelhytter 

dubbelhytt 

er 


X(i 

container) 

X(i X(i 

container) container) 

_______ X(i x (i 

X(i 

container 

X (1 Baltica) X 

dubbel 

hytter 

12(33) 

4x 

dubb 

el 

(20) hytter 

X contai X (i container) X (i contai 

container) 

ner) 

X(i 

X X (i container) X (i container) 

container)


Datum: 2012-12-06 





forsknin ODEN 

Vädertälighet; Vind upp till 25 

ms 


ms 


Aktionstid; >10 da ar 

Aktionstid;

Handläggare: Magnus wikander 

Datum: 2012-12-06 


Behov för Vat-, Kemi-, isotop-, 






Forska rkontor 


undervatteris mätutrustning, 



Antal forskare ombord ‘enkel 



Bilaga J - UMF: Lämpliga fartyg internationellt för 

regelbunden undersöknings verksamhet 

UMF ALKOR DANA DR. FRIDTJOF NANSEN ELISABETH MANN BORGESE HEINCKE SOLEA 

x x 

8, vanligt 

enbart 2 

12 

x 

x 

x x


Datum: 2012-12-OG 



Fart sstorlek, behov >40m 




ms 


m 5 


Aktionstid >10 da ar 

Aktionstid;


Datum: 2012-12-06 


Behov för Våt-; Kemi-, isotop 






Forskarkontor 

Behov för fast monterad - 




UMF Nya Skagerak’ 

Bilaga K - UMF: Lämpliga fartyg nationellt för 

regelbunden undersökningsverksamhet 

Scandica / 

Fyrbyggaren Baltica 

container) 

Xci 

X (1 container) containe 

r) 

Antal forskar~on,bord i enkel 

hytter (dagtid inom parantes) B, vanligt 8(16i Sx 3x 

enbart 2 dubbelhytter) dubbelhytter dubbelhytter 

Behov av fartyg i tid (dygn/ar) 50 

x 

xci 

container) 

X Ci container) 

X (i Baltica) X 

KBV 031- 

IceBeam FRANKLIN KBV 005 KBV 010 034 (4st) 

X(i 

X container X (1 container) 

12(33) 

KBV 050 & 

051 

X(i X(i 

container) container) 

X(i 1 X(i 

X (i containj container) container)

Handläggare: Magnus Wikander aga L - SGU: Lämpliga fartyg nationellt 

Datum: 2012-12-06 


Scandica / OCEAN 

“Nya Skagera IceBeam FRANKLIN Fyrbyggaren Baltica SURVEVOR 5 a o Styrsö 

Fart sstorlek, behov >60m - - X 57m 

Fart sstorlel< behov >40m X X X X - X 38m X X 

Fartygsbehov för Polar - - 

forsknin ODEN 


ms 



Aktionstid; >10 da ar X X X 

Aktionstid;


Datum: 2012-12-06 


Behov för Våt-? Kemi-, isotop-, 


Behov av Fisklaboratorje & 




Forskarkontdr 





Bilaga L - SGU: Lämpliga fartyg natione 

“Nya Skagerak’ ceBeam FRANKLIN 

X(i 

container) 

X(i 

container) 


hytter (dagtid inom parantes) 1 1+5 dubbel 

8 (16 i dubbelhytter) 1 hytter (20) 

Behov av fartyg tid (dygn/ar) 

scu 

Scandica / OCEAN 

Fyrbyggaren Baltica SURVEYOR Skaftö Styrsö 

x x x 

12(33) 

X (1 container) X (i 

container) 

X (i container) 

x (i 

container) 

X (i Baltica 

3x 

5 x dubbelhytter dubbelhytt 

______ er


Datum: 2012-11-14 


Fartygsnamn Typ av fartyg 

ALKOR Research SurveyVessel 

ARANDA Research SurveyVessel 

Survey vessel / 

Sjömätning 

Dykeri- och 

Ubåtsräddriing 

DANA Fishery Research Vessel 

DR. FRIDTJOF 

NANSEN Fishery Research Vessel 

ELISABETH 

MANN 

BORGESE Research Survey Vessel 

FRANKLIN research survey vessel 

Buoy/Lighthouse 

Maintenance Vessels & 

Fy bygga’en Lightships 

• G. 0, SARS Fishery Research Vessel 

HAK0N 

MOSBY Fishery Research Vessel 

Operatör 

Germany Govt 

Wirtschaft 

Bilaga M - Fartyg i Sveriges närhet som lämpar sig till Forskningoch 

Undersökning 

Arctia Shipping 0y Finland 

Sjöfartsverkets rederi Sverige 

Försvarsmakten Sverige 

DTU Aqua Denmark 

Havforskningsinstitutt 

et Norway 

Germany Govt Min 

Bildung 

MMT FO SpIf 

Flagg stat 

Germany 

Germany 

Faeroes 

(Fas) 

Sjöfartsverkets rederi Sverige 


et Norway 


et Norway 

Verksamhetsomra ,översikt 

Miljöövervakning, ROV, dubbla A-ramar, CTD etc. 

Utsjö undersöknng. CTD, Hydrografi 

miljöövervakning: Hydrografi, Geologi, Geofysik. 

Kräver containerbaserade forskningsstationer. 

lsbrytande. Har nedsänkbart multibeamekolod 

Stort akterdäck för undersökningscontainrar, A 

ram och kranar för tunga lyft, ROy möjligheter. 

Dynamisk positionering 

Utsjö undersökning, även fiskeriundersökning inkl 

trål. ao, Hydrografi 


träl. CTD, Hydrografi 

A-ram, cTD möjligheter etc. Containerplatser pa 

akterdäck - 

aD, ROy, Utsjö undersökning, Multibeam ekolod 


Kräver containerbaserade forskningsstationer 


trål. CTD, Hydrografi 


trål. CTD, Hydrografi 

yggnadsar Längd Bredd Djupgaen e 

maj-90 55,2 

jun 89 59,2~ 

1985 104,9! 

12,5 

13,8 

sep-87 56,6 11,04 

mar-SS 55 12 

sep-80 47,25 

HEINCKE Research SurveyVessel Germany Govt Germany dubbla A-ramar, övriga kranar jun-90~ 54,56 12,5 

10,01

Handl~ggare: Magnus Wikander 

Datum: 2012-11-14 


Fartygsnamn 

HELMER 

HANSSEN 

ICEBEAM 

JOHAN HJORT 

KBV 001 

KBV 002 

18 KBV 003 

19 KBV 005 

KBV 010 

21 KBV 031 

22 KBV 032 

KBV 033 

24


Datum: 2012 11 14 

Beteckn ng: 13207 

Fartygsnamn 

METEOR 

Typ av fartyg Operator 

Research Survey Vessel 

Nya Research/Fishery Survey 

~ Skagerak Vessel 

OCEAN 

SUR VEYOR research survey vessel 

Ice breaking research 

Polarstern and supply vessel 

Buoy/Lighthouse 

Maintenance Vesse 5 & 

Lightships 

Bärgning/ut aggning, F.d. 

minsvepare. Mii tiBeam 

Skaftö Ekolod 

SOLEA 

Styrso 

WALTHER 

HERWIG III 

Fishery Research Vesse 

Bärgning/utläggning, F.d. 

minsvepare. MultiBeam 

Ekolod 

Bilaga M - Fartyg i Sver ges närhet som lämpar sig till Forskningoch 

Undersökning 

Flagg stat 

Germany Govt Germany 

Göteborgs Universitet Sverige 

SGU - Sveriges 

Geologiska 

Undersökning 

Alfred Wegener 

Institute 

Sjöfartsverkets rederi 


Germany Govt 

Landwirtschaft 


er sam e somrade, översi 

A-ram, CTD möjligheter etc. 

Utsjö undersökning, även fiskeriundersökning inki 

trål. CTD, Kydrografi, Stort akterdäck för 

undersökningscontainrar, A-ram, ROV 

möjligheter. Dynamisk positionering, moon p001. pre ev. 

Ej påbörjad byggnation, prel leverans 2014 2014 

Sverige Multi Beam Ekolod / Bottenundersökning 

Germany 

Sverige 

Sverige 

Germany 

Polar forskning 


Kräver containerbaserade forskningsstationer. 

lsbrytande 

Multi Beam Ekolod / Bottenundersökning. 

Försvarsmakten har endast behov av 700h/år. 

Multi Beam Ekolod / Bottenundersökning. 

Sverige Försvarsmakten har endast behov av 700h/ar. 

Fiskeriundersökning, trål slip etc., 

Germany Miljöövervakning 

yggnadsår Bredd Djupgaende 

mar-86 

sep-84 38 

1983 

118 

1996~ 36 

jun-04 42,7 

1996 36 

Fishery Research Vessel Germany Govt dec-93, 63,18

utredningen - Sjöfartsverket

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?