Nr 1-2 1993 - Johan Nordlander sällskapet
Nr 1-2 1993 - Johan Nordlander sällskapet
Nr 1-2 1993 - Johan Nordlander sällskapet
You also want an ePaper? Increase the reach of your titles
YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.
O knyt t 1-2/<strong>1993</strong> 85<br />
till en enda fiskeplats om den var belägen ett stycke från<br />
hemmahamnen. Detta innebär att fisket har blivit mycket<br />
mer effektivt.<br />
Man har även försökt förbättra arbetsförhållandena på<br />
båtarna. I början av 1800-talet drog man in sina skotar<br />
direkt över subandet. Senare kom man på att införskaffa<br />
en sidorulle, som gjorde det mycket lättare att dra in skötarna.<br />
Stamrullen innebar en teknisk finess. Med denna behövde<br />
man inte längre vara rädd att båten skulle kantra<br />
om det var mycket fisk i näten. I dag använder man sig<br />
av hydrauliska stamrullar och arbetet har blivit betydligt<br />
lättare.<br />
Gemenskapen<br />
I ett fiskesamhälle ställs stora krav på gemenskap. Man<br />
måste alltid vara beredd att ge sin granne en hjälpande<br />
hand. Denna gemenskap är synnerligen viktig när vädret<br />
blir dåligt och det gäller att rädda redskapen. Det hände<br />
ofta att man samlades i den största båten och begav sig<br />
ut i stormen för att hämta hem skötarna eller laxlinorna.<br />
Om någon hade fått för mycket fisk, fanns det alltid en<br />
granne som kunde ta hand om de nät som var kvar i sjön.<br />
I det dagliga livet var dock varje båtlag en enhet och<br />
man tävlade om att vara "kung". Ena dagen lyckades det<br />
för ett båtlag och nästa dag var det ett annat lag som hade<br />
den största fiskelyckan.<br />
Alla fiskare hade dock inte tillgång till laxvatten och<br />
det uppstod ibland avundsjuka mellan dem som hade<br />
laxvatten och dem som var utan. Dessa senare försökte<br />
kompensera bortfallet av inkomsterna på lax med att vara<br />
mer idoga när det gällde strömmingsfisket.
Change language