Värt att veta - Mars 2011. - KFS

Mars 2011
Samtliga artiklar i detta nyhetsbrev finns att ladda ned på KFS hemsida på
http://www.kfs.net/projekt/vartattveta_mar11.asp . Där kan också PDF:erna laddas ned.
Inget krångel med tillbuds-och skadehanteringssystemet ENIA
- Det har inte alls varit krångligt att komma igång. För oss fungerar ENIA*,
Energibranschens Informationssystem om Arbetsmiljö, alldeles utmärkt, säger Lars
Mikaelsson som är arbetsmiljöingenjör hos Umeå energi AB. Alla företag behöver ha
ett fungerande tillbuds- och skadehanteringssystem och varför då inte välja ENIA som är
enkelt att hantera, anpassat för energibranschen och dessutom kostnadsfritt?
Några kanske ser ENIA som ytterligare en sak att hantera i en redan pressad arbetssituation. Är
det inte tidsödande att komma igång och lära alla hur systemet fungerar?
- Det behöver inte vara så svårt, menar Lars Mikaelsson. Medarbetarna behöver inte veta
mer än hur de rapporterar i systemet. För cheferna räcker det att de också vet hur de ska
ta emot händelserapporteringen.
Lars Mikaelsson valde bort att lära cheferna ”allt” om systemet.
- Det är bättre att de hör av sig när de får ärenden, säger han. Lärandet blir mer effektivt
när det finns konkreta frågor att lösa. Enkel information till medarbetare om hur de
rapporterar i systemet, kan skickas ut per mejl eller ges i samband med något möte. I
Umeå energi fick cheferna en halvtimmes information om ENIA på en chefsträff innan
de körde igång.
Som grundläggande förberedelse ska systemet sättas upp internt, så att det stämmer med
företagets organisation. Man behöver också reglera vilka rättigheter som olika personer ska ha.
Det tar maximalt en dag, enligt Lars erfarenhet. AFA Försäkrings konsulter kommer gärna ut och
hjälper till; den enda kostnaden är deras resa.
- Enda nackdelen med ENIA är att systemet inte gör jobbet, konstaterar Lars Mikaelsson
krasst. Inrapportering och hantering av tillbud och skador måste vi fortfarande sköta
själva! Däremot blir det en helt annan ordning och reda, än om man sköter frågorna med
hjälp av papper i pärmar.
Lars anser det vara en fördel om någon får ansvar för att bevaka systemet, så att ärenden inte
fastnar i systemet. Det finns en risk att tillbudsrapporteringen minskar, om medarbetarna
upplever att det inte händer något.
---------------------------------------------------------------------------------------------
*ENIA, Energibranschens Informationssystem om Arbetsmiljö, är en webbaserad plattform som kostnadsfritt
tillhandahålls av AFA Försäkring för hantering av bland annat arbetsskador (arbetsolyckor, färdolyckor och
arbetssjukdomar), tillbud och riskobservationer. Alla myndighetskrav i form av anmälningar genereras
automatiskt i systemet.
En informativ 6 minuters introduktion av systemet finns på YouTube om man söker på AFA Försäkring och
IA. ENIA ger också möjlighet för alla användare i energibranschen att dela information om händelser,
utredningar och åtgärder i syfte att se till att det inte händer igen! Givetvis blir informationen i systemet
avidentifiera
= = = = = = = = = = = = = = = = = = = = = = = = = = = = = = = = = = = = = = = = =

Med kollektiva belöningar hoppas Skellefteå kraft få in fler
förbättringsförslag via ENIA
I slutet av mars lanserar Skellefteå kraft ett nytt system för att främja företagets
förbättringsarbete.
- Det gamla systemet i förslagsverksamheten med enbart individuella belöningar
uppmuntrade inte till samarbete. Ibland förekom diskussioner om vem som egentligen
hade kommit på en idé och vad en förbättring skulle vara värd, berättar
arbetsmiljöingenjör Christer Andersson. Med det nya systemet gynnas samarbete och allas
engagemang.
För att förbättringsförslagen ska kunna hanteras på ett effektivt sätt används ENIA, samma
system som företaget använder för avvikelsehantering inom arbetsmiljö, miljö och kvalitet. Varje
lämnad avvikelserapport genererar en krona i en gemensam pott till samtliga anställda i företaget.
När avvikelsen skrivs in i ENIA, kryssar medarbetaren även i en ruta om han/hon har förslag till
förbättring och i så fall vad. Förbättringsförslaget går sedan vidare till medarbetarens chef för
bedömning, enligt fastställda kriterier. Om förslaget är bra och genomförs, föreslår chefen en
belöning enligt en särskild poängmodell.
Alla belöningar i den gemensamma potten betalas ut till medarbetarna, som en slags
förslagsbonus i december månad.
- Genom det här kommer också riskobservationer och tillbudsrapportering att stimuleras,
säger Christer Andersson. Kanske får vi då också in fler förbättringsförslag till
arbetsmiljöarbetet.
Om det är mycket värdefulla förslag som lämnas, som innebär stor vinst eller möjlighet för
företaget att söka patent, kan extra belöning betalas ut. I sådana sammanhang tas beslut av
ledningsgruppen och då finns fortfarande en möjlighet till individuella belöningar.
= = = = = = = = = = = = = = = = = = = = = = = = = = = = = = = = = = = = = = = = =
KFS inbjuder: Information om ENIA den 10 maj
Har ditt företag ännu inte varit på information om ENIA? Välkommen till KFS den 10 maj
klockan. 10-16.
Ur programmet:
- Funktionerna i ENIA presenteras
- Så här kan du enkelt implementera systemet - erfarenheter från andra energibolag
- Företagsanpassad kom-igång-hjälp
Lars-Gunnar Lindberg från AFA Försäkring och Christer Andersson från Skellefteå kraft håller i
presentationen.
Anmäl ditt deltagande på www.kfs.net kurs och konferens
------------------------------------------------------------------------------------------
Följande kommunägda energibolag använder redan ENIA;
Alingsås Energi, Borlänge Energi, Eskilstuna Energi & Miljö, Linde Energi, Mälarenergi, Skellefteå kraft,
Umeå Energi, Varbergs Energi, Växjö Energi, Övik Energi. Den 1 april börjar även Göteborg Energi att
använda systemet.
= = = = = = = = = = = = = = = = = = = = = = = = = = = = = = = = = = = = = = = = =
Ny projektmedelsansökan för säkerhetskultur i energibolagen
Hur byggs en säkerhetskultur upp och hur kan den förändras? På initiativ från företag i
branschen lämnade Luleå tekniska universitet tillsammans med KFS den 15 februari in en

ansökning hos Myndigheten för Samhällsskydd och Beredskap om medel för ett treårigt
forsknings- och utvecklingsprojekt om säkerhetskultur i energibolagen. Skellefteå kraft, Jämtkraft,
Sundsvall Elnät och Tekniska verken i Linköping planeras ingå i projektgruppen.
Efter att vi i november fick avslag på en liknande projektmedelsansökan hos AFA Försäkring,
gjorde vi den 22 februari tillsammans med Luleå tekniska universitet ett nytt försök att ansöka
om pengar där.
Om projektet får finansiering drar det igång i januari 2012, alltså ett år senare än vad som först
var planerat.
= = = = = = = = = = = = = = = = = = = = = = = = = = = = = = = = = = = = = = = = =
17 maj seminarium hos KFS om säkerhetskultur
Funderar du ibland på om det lönar sig att skriva fler instruktioner och sätta ur fler skyltar, när så
få är intresserade av att följa påbuden? Vill du få idéer om hur säkerhetstänkande och
säkerhetsbeteende kan förändras? Den 17 maj erbjuder KFS ett seminarium om säkerhetskultur.
Deltagare från KFS-anslutna företag är kostnadsfritt välkomna till seminariet för att lära mer om
vad säkerhetskultur är och hur den skapas.
Professor Lena Abrahamsson från Luleå tekniska universitet är en av de medverkande. Hon har
bland annat studerat säkerhetskulturen inom gruvindustrin i Sverige och i Australien. Lena
Abrahamsson kommer också, om vi får forskningsanslag, att leda projektet om säkerhetskultur i
energibolagens elmiljöer.
Anmäl ditt deltagande på www.kfs.net kurs och konferens
= = = = = = = = = = = = = = = = = = = = = = = = = = = = = = = = = = = = = = = = =
Hantera riskerna med kolmonoxid vid gassvetsning
Nu har Svensk Fjärrvärmes rapport om ”Kolmonoxidexponering vid gassvetsning” kommit.
Efter dödsolyckan i Tranås, där en svetsare avled av kolmonixförgiftning i samband med
fjärrvärmeinstallation i en villa, har en utredning gjorts av IVL Svenska Miljöinstitutet. En
branschanknuten arbetsgrupp har tagit fram rekommendationer. Det går att förebygga och
undanröja riskerna med kolmonoxid vid gassvetsning med ganska enkla medel. Se bilagd pdf-fil
Svensk Fjärrvärmes Rapport 2011
IVL Svenska Miljöinstitutet har också tagit fram en publikation för VVS-företagen ” Gör så här
vid svetsning och lödning på tillfälliga arbetsplatser” som delvis berör samma frågor. Se bilagd
pdf-fil Rapport V2482 med bilagor
Om du läser en utskrift av nyhetsbrevet gå in
på:http://www.kfs.net/projekt/vartattveta_mar11.asp för att ta del av pdf-filerna om svetsning
och kolmonoxid.
= = = = = = = = = = = = = = = = = = = = = = = = = = = = = = = = = = = = = = = = =
Allvarligt tillbud hos Växjö energi leder till förbättringar
- I samband med en vattenläcka skulle vi flytta elkablar som var i vägen för kommunens
reparation, berättar Ulf Roshäll, chef för anläggningssektionen hos Växjö energi. Vi
hittade fler kablar på platsen än de som fanns i vår dokumentation. När vi skulle plocka
bort gamla kablar, som inte längre var i drift, råkade vi skjuta av en kabel som var
spänningssatt. Dessutom gjorde vi i den stressade situationen fel när vi skulle
spänningssätta igen, varpå det ’small’ i gropen.
Som tur var blev ingen person skadad. Gräventreprenören stod en bit bort från gropen och
Växjö Energis egen personal befann sig i nätstationen. Men det hade kunnat gå illa.

- Felet var att vi under stress inte följde uppsatta rutiner, konstaterar Ulf Roshäll. När det var
dags att spänningssätta, var man så säker på hur kablarna gick i marken. Då blev det lockande att
ta genvägar istället för att följa regelverkets mer rigorösa procedurer. Uppfattningen om hur
kablarna låg visade sig sedan inte stämma, för de korsade varandra på ett ställe. Om vi hade
utfört arbetet helt enligt reglerna vid spänningssättningen hade det inte blivit något tillbud, men
då hade arbetet istället tagit längre tid och kommunens grävmaskin fått stå still.
Tydligare arbetsfördelning med gräventreprenörerna
Växjö Energi kom överens med Arbetsmiljöverket om två typer av åtgärder för att undvika nya
tillbud. Man ska ha informationsträffar för gräventreprenörerna för att undvika eventuella
missförstånd om vem som ska göra vad vid grävning intill ledningar som tillhör Växjö Energi.
Dessutom ska man förbättra sitt eget sätt att göra riskanalyser.
En broschyr Anvisningar vid grävning är nu framtagen. Växjö Energi har också genomfört en
utbildning för gräventreprenörerna. Företag som är anslutna till ME, Maskinentreprenörerna,
bjöds in tillsammans med några större bolag som Skanska och Peab. Ungefär en tredjedel av de
inbjudna företagen kom till utbildningen, övriga fick broschyren per post. En utbildning för
Växjö kommun ska också genomföras.
Förbättrade riskanalyser
En partsammansatt arbetsgrupp tillsattes för att ta itu med en förbättring av riskanalyserna. Ulf
Roshäll lät alla sina medarbetare delta i en halvdags utbildning om principerna för
beteendebaserad säkerhet. Där diskuterades hur man kan göra det mindre belönande att ta
genvägar och hur det skulle kunna bli attraktivt att göra riskanalyser.
- Några saker har vi enats om i arbetsgruppen, säger Ulf Roshäll. Visserligen gör alla
riskanalysen för sin egen skull, men om den inte följs upp på något sätt så blir den ofta
inte gjord. Därför ska vi ha ett system där riskanalyserna lämnas in och följs upp. Hittills
tänker vi oss tre varianter. För projekt ska riskanalysen ligga som flik 1 i pärmen, så att
den säkert hinns med vid genomgången av projektet. För mindre arbeten ska
riskanalysen ligga på baksidan av arbetsordern. Och vid felavhjälpning ska den finnas på
baksidan av felrapporten.
Arbetsgruppen ser nu på utformningen av riskanalyserna.
- Det får nog bara vara 2-3 punkter där man kryssar ja eller nej-svar, funderar Ulf Roshäll.
Resten ska vara frågor som kräver fri text. Men det får inte bli för många frågor och för
stora formulär om det ska fungera.
Ta del av Växjö Energis folder Anvisningar vid grävning som pdf-fil. Om du läser en utskrift
av nyhetsbrevet, gå in på http://www.kfs.net/projekt/vartattveta_mar11.asp för att ladda ned filen
= = = = = = = = = = = = = = = = = = = = = = = = = = = = = = = = = = = = = = = = =
Använd beteendevetenskap för att få riskanalyser gjorda
Väldigt få riskanalyser blir utförda om det stannar vid att bli en affär mellan mig själv och
riskanalysblocket i min byxficka! Då är det bara de allra mest säkerhetshängivna som alltid utför
sin riskanalys.
Självklart ska alla göra riskanalys för sin egen skull, men belöningen att inte komma till skada och
överleva arbetsdagen är inte tillräckligt påtaglig för att styra beteendet. Oftast överlever man ju
arbetsdagen ändå även om ingen riskanalys görs. Därför upplever den enskilda människan ofta
riskanalysen som en massa onödig pappersexercis. Den styrande konsekvensen blir att
riskanalysen tar tid och är besvärlig. Om man därtill i arbetskamraters, chefers och kunders ögon
framstår som en omständlig människa som ”måste skriva innan man kan skruva”, blir
riskanalysen sällan utförd.

Alternativet är att konstruera en snabb och säker belöning alternativt omedelbar bestraffning/
sanktion om riskanalysen inte kommer in. En belöning kan exempelvis vara att få hög status i sin
arbetsgrupp om man alltid gör riskanalys, eller om chefen bryr sig om att samla in utförda
riskanalyser och reagera på dem. Ett annat alternativ kan vara att samla poäng till en bonus eller
annan gruppbelöning när målet uppnås, till exempel att riskanalyser är inlämnade för 85 procent
av utförda jobb under tredje kvartalet år 2011.
Tanken är att det nya beteendet är något man vänjer sig vid, och så småningom blir ett
automatiskt beteende - i det här fallet att alltid göra riskanalyser innan arbetet påbörjas. Det finns
olika åsikter om hur lång tid det tar att ändra en vana. Somliga påstår att det tar 21 dagar, medan
hjärnforskaren Martin Ingvar menar att det tar mellan 2 och 4 månader. Eller som en av
elmontörerna sade vid genomgången hos Växjö energi: ”tänk bara på bilbältet - numera går det
alltid på direkt. Och skulle jag någon gång låta bli att sätta på bältet så känner jag mig oklädd”. Då
har beteendet verkligen uppnått nivån att vara automatiskt!
Vill du veta mer om principerna för beteendebaserad säkerhet? Kontakta KFS Friskare Företag
karin.lindgren@kfs.net
= = = = = = = = = = = = = = = = = = = = = = = = = = = = = = = = = = = = = = = = =
Stockholm Vatten ser över rutiner för att förebygga halkolyckor
- Att medarbetare halkar på grund av snö och is kanske kan upplevas som ett trivialt
arbetsmiljöproblem, skriver Stockholm Vattens arbetsmiljöingenjör Björn Backlund, i
sin sammanställning av företagets halkolyckor. Faktum är att den här typen av händelser
står för en stor del av de olyckor och tillbud som sker varje år. Förutom personligt
lidande får olyckorna ekonomiska konsekvenser både för den drabbade medarbetaren
och för företaget. Åtgärderna för att förebygga är varken särskilt dyra eller krångliga.
Enligt Arbetsmiljöverket anmälde svenska arbetsplatser under januari och februari 134 allvarliga
olyckor eller tillbud orsakade av halka. Det handlar om armbrott och benbrott vid halkolyckor, på
jobbet eller på väg till och från. Om detta skriver webbtidningen ”Du och jobbet” i början av
mars.
Stockholm Vatten hade perioden 101101 - 110228 åtta incidenter där medarbetare halkat och
fallit omkull på grund av snö eller ishalka.
- En incident resulterade i benbrott och 10 veckors sjukskrivning, den allvarligaste
arbetsskadan under 2010 på Stockholm Vatten, konstaterar Björn Backlund.
En ny åtgärdsplan
Till följd av halkolyckorna kommer rutinerna för snöröjning och halkbekämpning att ses över på
Stockholm Vattens anläggningar och mobila arbetsplatser. En annan åtgärd är att utse en
medarbetare som under vintersäsongen dagligen går en vända för att kontrollera snöröjningen,
och vid behov tilläggssandar. Vidare bör man välja arbetsskor som minskar halkrisken. De flesta
halkolyckor har dock inträffat på stadens gator och därför har Stockholm Vatten bestämt att
medarbetare som visats utomhus i tjänsten bör utrustas med broddar. Dessa kan hämtas ut
kostnadsfritt. Gäller även för tjänstemän som del i reguljär skyddsutrustning.
- Åtgärdsplanen för att förebygga halkolyckor på grund av snö och is togs upp i
avdelningarnas arbetsmiljögrupper. Reaktionerna har varit väldigt positiva, rapporterar
Björn Backlund. Många, även på tjänstemannasidan, har hört av sig till förrådet och
hämtat ut utrustning till medarbetarna.

Inte alla tjänstemän får tillgång till broddar. De som rör sig utomhus i tjänsten, exempelvis mellan
olika anläggningar eller till och från externa möten, omfattas. Stockholm Vatten har också lagt ut
information om att förebygga halkolyckor på sitt intranät.
Tuffa och bra broddar
Är det inte pensionärsvarning för broddar?
- Nja, säger Björn Backlund, vi har valt broddar av märket Spikey Plus, samma typ som
finns i sportaffärerna och säljs till löpare. De är väl lite häftigare än de som säljs på
Apoteket till ängsliga seniorer. Vi ville ha broddar med ordentliga metalldubbar under
både häl och trampdyna och vår leverantör saluförde just det här märket som är enkla att
trä på och passar arbetsskorna.
Sievi har nyligen kommit med en intressant arbetssko med utfällbara broddar i sulan. Broddarna
manövreras via en infälld nyckel i bakkappan på skon. Stockholm Vatten kommer att låta några
medarbetare utvärdera modellen, för att se om den ska finnas med i utbudet till nästa vinter.
= = = = = = = = = = = = = = = = = = = = = = = = = = = = = = = = = = = = = = = = =
Nu är vi nog inte arbetsmiljöbrottslingar längre
- … och frågan är om vi någonsin har varit arbetsmiljöbovar, säger Tommy Jönsson, chef
för fjärrvärmeavdelningen på Sala Heby Energi.
Företaget fick Arbetsmiljöverkets inspektionsrapport om hur väl de levde upp till
bestämmelserna i AFS 2003:3 ”Arbete i explosionsfarlig miljö” samtidigt som de polisanmäldes –
utan en chans att först reagera på rapporten och komplettera. Åklagaren beslutade om
förundersökning, och det blev polisförhör och artiklar i pressen. Flera andra energibolag har råkat
ut för samma omilda behandling efter Arbetsmiljöverkets inspektionsbesök.
Åklagaren beslutar om åtal ska väckas eller inte, efter avslutad förundersökning. När
Arbetsmiljöverket kom på ett uppföljande besök i höstas, fick företaget plötsligt möjlighet att
komplettera sin dokumentation kring explosionsskyddet, vilket Tommy Jönsson tolkar som att
ärendet nu är nedlagt hos åklagaren.
- Vi hade redan tidigare ett explosionsskyddsdokument och hade gjort en bedömning, men
den var väl kanske inte helt enligt AFS:ens regler, konstaterar Tommy Jönsson vidare.
Anläggningen hade Arbetsmiljöverkets inspektör inga anmärkningar på. Därför blev vi
minst sagt förvånade över händelseutvecklingen. Det goda som Arbetsmiljöinspektionen
ändå förde med sig, är att Sala Heby Energi nu har tagit fram ett nytt
explosionsskyddsdokument och gjort riskbedömningar enligt konstens alla regler,
fortsätter Tommy. Vi tog in en konsult från Fjärrvärmebyrån som hjälpte oss.
Arbetsmiljöverket ville inte svara på våra frågor om hur vi skulle göra, de hänvisade till att
de inte är konsulter.
Det blev många ord i dokumentet, men det Tommy Jönsson tycker är bra, är att
riskbedömningarna är tydligare än tidigare.
Intresserad av att ta del av Sala Heby Energis nya explosionsskyddsdokument? Skicka ett mail till
tommy.jonsson@sheab.se
= = = = = = = = = = = = = = = = = = = = = = = = = = = = = = = = = = = = = = = = =
Arbetsmiljönätverket växer - nu är vi 17 medlemmar
Södertörns fjärrvärme och Uddevalla kraft är nya medlemmar i de KFS-anslutna
energibolagens nätverk för arbetsmiljöingenjörer och -samordnare. Även Stockholm Vatten har
blivit medlemmar, eftersom det (ännu) inte finns ett separat arbetsmiljönätverk för VA-bolagen.
En förutsättning för medlemskap är vilja och förmåga att dela med sig av kunskap och
erfarenheter och aktiv medverkan i utbytet mellan företagen. Nu är vi 17 medlemsföretag.

Nätverket hade möte hos KFS den 2-3 februari. Då diskuterades bland annat igensättning i
slaggutmatning för rosterpannor, hälsosamma skiftscheman och hur åstadkommer ett bättre
säkerhetsbeteende genom att belöna rätt beteende. En olycka med kolmonoxidförgiftning i
kulvertkammare redovisades. En medarbetare som använt en bensindriven pump förlorade
medvetandet i avgaserna. Det konstaterades att det krävs övning med Räddningstjänsten för
liknande situationer, då det visat sig vara svårt att få upp avsvimmade personer ur kamrarna. En
åtgärd är att alltid bära sele och att vara försedd med mätare.
Nästa möte blir 31 augusti – 1 september hos Jämtkraft i Östersund. Då ägnas första
mötesdagen åt gemensam kompetensutveckling. En specialist på marknadskommunikation ska
hjälpa nätverket att reda ut hur man på bästa sätt ”säljer in” arbetsmiljöfrågor i företaget. Det
planeras också ett fristående seminarium för att reda ut gråzonerna kring BAS- P och –U när flera
företag är inblandade i ett projekt.
Frågor om nätverket besvaras av KFS Friskare företag karin.lindgren@kfs.net och nätverkets
nytillträdde ordförande arne.torsgarden@borlangeenergi.se
= = = = = = = = = = = = = = = = = = = = = = = = = = = = = = = = = = = = = = = = =
Nästa ”Värt att veta”
Nästa nyhetsbrev om arbetsmiljö i energibolagen kommer i september 2011. Har du information
som du vill förmedla till andra energiföretag? Det kan handla om era arbetsmiljösatsningar, goda
exempel eller helt enkelt sådant som kan vara värt att veta.
Kontakta KFS Friskare företag karin.lindgren@kfs.net
= = = = = = = = = = = = = = = = = = = = = = = = = = = = = = = = = = = = = = = = =
Samtliga PDF:er går att ladda ned på kfs hemsida på
http://www.kfs.net/projekt/vartattveta_mar11.asp