Programboken - Kirurgveckan
Programboken - Kirurgveckan
Programboken - Kirurgveckan
You also want an ePaper? Increase the reach of your titles
YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.
17:e<br />
<strong>Kirurgveckan</strong><br />
20-24 augusti i Linköping<br />
Programbok<br />
www.kirurgveckan.se
Välkommen till den 17:e <strong>Kirurgveckan</strong><br />
20-24 augusti 2012 i Linköping<br />
Svensk Kirurgisk Förening och Kirurgiska kliniken i<br />
Linköping hälsar dig varmt välkommen till en ”sannolikt<br />
osannolik” vecka. Vår förhoppning är att du skall finna<br />
årets program och upplägg alldeles osannolikt bra och<br />
intressant.<br />
Vi har en del nymodigheter att presentera: en temadag<br />
om akut kirurgi och trauma är förlagd till onsdagen,<br />
gemensamma symposier med sekreterar- och<br />
sjuksköterskeprogrammet är planerade, banketten<br />
är flyttad till onsdag kvällen och idrottsaktiviteterna är flyttade till söndagen<br />
före kirurgveckan. Vi tror att detta är bra förändringar som möjliggör ett ännu<br />
större utbyte av kirurgveckan, både ur professionell och ur social synvinkel. Vi i<br />
organisationskommittén vill passa på att tacka Svensk Kirurgisk Förening som hela<br />
tiden trott på våra idéer om att göra vissa förändringar av kirurgveckans struktur och<br />
innehåll. Samarbetet med föreningens programkommitté har varit utmärkt. Vi vill rikta<br />
ett stort tack till de sjuksköterskor och sekreterare på kirurgiska kliniken i Linköping<br />
som arbetat fram ett högintressant program där flera sessioner kan rekommenderas<br />
till samtliga deltagare. A special ”thank you” to all invited speakers from abroad,<br />
who have taken their time to come and share their knowledge with us. Passa också<br />
på att utforska vårt fina landskap Östergötland ”-landet som flödar av mjölk och<br />
honung” som Tage Danielsson så fint beskriver. Det finns många sociala events att<br />
välja på, bland annat kan ett besök på vårt Flygvapenmuseum vara spännande.<br />
Vi vill tacka delföreningarna i Svensk Kirurgisk Förening, Svensk Barnkirurgisk<br />
Förening och Svensk Plastikkirurgisk Förening som tillsammans med sekreterar- och<br />
sköterskeprogrammen står för det vetenskapliga innehållet under kirurgveckan. Vi vill<br />
också rikta ett tack till våra huvudsponsorer Johnson & Johnson och Covidien för deras<br />
generösa engagemang och till övriga medverkande sponsorer. Vi vill avslutningsvis<br />
tacka Linköpings stad och inte minst Landstinget i Östergötland som under senaste<br />
året har lånat ut sin personal till att arbeta med denna, den 17:e kirurgveckan i<br />
Linköping.<br />
Agneta Montgomery Conny Wallon<br />
Ordförande Ordförande<br />
Svensk Kirurgisk Förening Organisationskommittén<br />
3
4<br />
Innehåll<br />
Välkommen till 17:e <strong>Kirurgveckan</strong> 20-24 augusti 2012 i Linköping 3<br />
Allmän information 7<br />
Kartor 12<br />
Socialt program 15<br />
Tack till våra utställare/Bästa monter 18<br />
”Best in show”-posters 19<br />
Organisationskommittén/Kontaktpersoner för <strong>Kirurgveckan</strong> i Linköping 2012 20<br />
Svensk Kirurgisk Förening 21<br />
Delföreningar i Svensk Kirurgisk Förening 23<br />
Kommittéer inom Svensk Kirurgisk Förening 26<br />
Övriga medverkande föreningar 28<br />
SOTA, BJS, Övergripande föreläsningar 31<br />
Bröstkirurgi 39<br />
Endokrinkirurgi 53<br />
Kolorektalkirurgi 71<br />
Kärlkirurgi 117<br />
SFÖAK 137<br />
SIKT 189<br />
Traumakirurgi 207
KIRUB 219<br />
SVESEK 225<br />
Perioperativ vård 229<br />
Barnkirurgi 235<br />
Plastikkirurgi 259<br />
Sjuksköterskeprogram 277<br />
Sekreterarprogram 295<br />
Offentliga föreläsningar 299<br />
Gästföreläsarpresentationer 303<br />
Författarförteckning 327<br />
Programöversikt 343<br />
5
7<br />
17:e <strong>Kirurgveckan</strong> i Linköping , 20-24 augusti 2012<br />
VÄLKOMMEN TILL LINKÖPING<br />
På den vackra Östgötaslätten i Östergötland ligger Sveriges<br />
femte största kommun, Linköping med sina drygt 150 000<br />
invånare. Här finns mycket att se och göra året runt! Flygvapenmuseum,<br />
friluftsmuseet i Gamla Linköping och Bergs<br />
slussar är bara några exempel på stadens alla sevärdheter.<br />
Vill du njuta av naturen eller är du sugen på ett<br />
pulserande stadsliv? I Linköping behöver du<br />
inte välja. Här finns både en fantastisk landsbygd<br />
med slättmark, sjöar och kanaler samt<br />
en levande stad med ett rikt kultur- och<br />
nöjesliv. Åk på en båtutflykt, vandra utmed<br />
Östgötaleden, gå på teater eller njut av<br />
en bit mat på någon av stadens alla restauranger.<br />
Här finns något att göra för<br />
alla, gammal som ung.<br />
Själva charmen sitter i storleken. Stor<br />
nog att ha det mesta, liten nog att ha<br />
allt nära. Linköping är helt enkelt en liten<br />
storstad. Det gör livet befriande enkelt<br />
och skönt. Välkommen hit!<br />
När det regnar kallt<br />
på hösten kan det<br />
på humöret nöta.<br />
Ändå har du då<br />
den trösten att<br />
lapplisorna blir blöta.<br />
– Tage Danielsson<br />
7
8<br />
17:e <strong>Kirurgveckan</strong> 20-24 augusti 2012 i Linköping<br />
Allmän information<br />
Observera<br />
..att ”<strong>Kirurgveckan</strong>” nu även finns på<br />
Facebook, Twitter och som app<br />
ALLMÄN INFORMATION<br />
Datum<br />
Måndagen den 20 augusti 2012 - fredagen den 24 augusti 2012<br />
Idrottsaktiviteterna är i år förlagda till söndagen den 19 augusti<br />
innan <strong>Kirurgveckan</strong> startar (se ”Socialt program”)<br />
Plats<br />
Konsert & Kongress<br />
Konsistoriegatan 7<br />
582 20 Linköping<br />
http://arenabolaget.se/konsert-kongress<br />
Anmälan och hotellbokning<br />
Ansvarig arrangör för anmälan till konferens och hotellbokning:<br />
GrandEvent AB<br />
Klostergatan 20<br />
582 23 Linköping<br />
Telefon: 013-12 66 90<br />
Fax: 013-10 16 99<br />
Mail: info@grandevent.se
Viktiga telefonnummer<br />
ALLMÄN INFORMATION<br />
Taxi<br />
013-14 60 00<br />
013-10 10 00<br />
013- 23 95 60 (VIP)<br />
Ange kod “<strong>Kirurgveckan</strong>” så erhåller du 20% rabatt på<br />
taxiresan.<br />
Konsert & kongress<br />
013- 190 00 00<br />
GrandEvent (Se ovan)<br />
013-12 66 90<br />
Utställaransvarig<br />
Arnold Persson 0705-77 35 79<br />
Registrering<br />
Registrering sker på Konsert & Kongress med start måndagen den 20 augusti kl 08.00.<br />
Receptionen kommer vidare att vara bemannad 30 minuter innan programstart (45<br />
minuter innan programstart onsdagen den 22 augusti) och 30 minuter efter programslut.<br />
Bagageinlämning finns.<br />
Föreläsare/Speaker:<br />
Till dig som föreläser under <strong>Kirurgveckan</strong> vänligen kontakta vår personal<br />
i lokal Noten för uppladdning av din presentation.<br />
As a speaker during ”<strong>Kirurgveckan</strong>” please contact our staff in<br />
room “Noten” for uploading of your presentation.<br />
Offentliga föreläsningar<br />
Måndag-torsdag 17.30-19.30 kommer utvalda föreläsningar att vara öppna för allmänheten<br />
9<br />
ALLMÄN<br />
INFORMATION
10<br />
ALLMÄN INFORMATION<br />
och dessa kommer att vara förlagda i Wallenbergsalen på Östergötlands Länsmuseum som ligger<br />
i omedelbar anslutning till Konsert & Kongress.<br />
How to write a clinical paper - Workshop - British Journal of Surgery Society<br />
Vill du lära dig att skriva vetenskapliga artiklar av en BJS Editor? Denna kurs är utformad för att<br />
hjälpa dig som läkare att få ditt arbete publicerat. Det är inte ett försök att täcka alla aspekter av<br />
vetenskapligt skrivande, fördjupa sig i detaljer avseende för- och nackdelar med olika typer av<br />
studiedesign eller tolkning av data. Däremot är fokus på de grundläggande färdigheter som är<br />
gemensamma för alla publicerade arbeten och som kan utgöra skillnaden mellan accepterat och<br />
refuserat manuskript. Kursen är uppdelad i korta interaktiva sessioner baserat på publikationer<br />
från BJS senaste åren. Dessa sessioner består av en introduktion, en serie uppgifter, små<br />
gruppdiskussioner och en genomgång. Som handledare och kursledare fungerar BJS Editorer.<br />
Kursspråk engelska. Kursmaterial tillhandahålls av BJS. Lämplig för alla läkare med ett intresse<br />
för vetenskapligt skrivande! Deltagaravgift 500 Kr.<br />
OBS! Högst 50 deltagare.<br />
ST-luncher<br />
Under <strong>Kirurgveckan</strong> i Linköping 2012 fortsätter vi med konceptet med olika parallella ST luncher<br />
(måndag-torsdag) för ökad möjlighet att delta vid flera olika ämnesfokus. Information om ämnen<br />
för lunchpresentationerna finns på veckoöversikten. Nytt för i år är möjligheten att göra ett<br />
studiebesök på Brännskadeenheten (se nedan) på Universitetssjukhuset under plastikkirurgens<br />
ST-luncher (måndag-onsdag). Tiderna för lunchmötena finns i veckoöversikten och varierar lite<br />
mellan dagarna. Lokalerna rymmer 30 personer och genom att visa biljett släpps man in. Det<br />
finns plats för 12 stycken per dag till studiebesöken på Brännskadeenheten. Biljetterna släpps<br />
samma morgon och finns att hämta i kongressreceptionen. Ingen förbokning är möjlig. Maten<br />
kommer att finnas i anslutning till lokalen. Välkomna till intressanta diskussioner!<br />
ST-luncher med studiebesök på Brännskadeenheten på Universitetssjukhuset i Linköping<br />
I Linköping finns som en del av Hand- och Plastikkirurgiska kliniken en av Sveriges två<br />
riksenheter för brännskadevård. Enheten består av BRIVA (Brännskade-IVA), vårdavdelning<br />
samt sårmottagning. Här vårdas allt från stora, intensivvårdkrävande brännskador till<br />
poliklinisk vård av mindre skador. Förutom brännskador (mindre samt uppföljningsbesök)<br />
behandlas på sårmottagningen även mer avancerade sår av annan genes. Arbetet vid enheten
ALLMÄN INFORMATION<br />
är multidisciplinärt, förutom plastikkirurger och anestesiologer finns specialutbildade<br />
sjuksköterskor, undersköterskor, kuratorer, sjukgymnaster och arbetsterapeuter. Målet med<br />
denna ST-lunch är att allmänt informera om brännskadevård, med tillhörande diskussion,<br />
samt en förevisning av själva brännskadeenheten. Lunchbiljetterna finns att hämta på<br />
morgonen i receptionen måndag till onsdag. Antal platser per dag, måndag till och med<br />
onsdag är begränsat till 12.<br />
Invigning/Get Together<br />
Observera att invigning/get together infinner sig direkt efter sista programpunkt på måndagen.<br />
Alltså ingen ”hemgång” däremellan. Läs mer om kvällen under ”Socialt program”.<br />
Namnskylt<br />
Namnskyltar erhålles vid registreringen och fungerar som biljett till seminarier och vid luncher<br />
och skall därmed betraktas som en värdehandling.<br />
Måltider<br />
Konferenskaffe och lunch serveras dagligen (måndag-fredag) i utställarområdet.<br />
Vänligen ange i samband med anmälan om du önskar någon form av specialkost.<br />
Internet<br />
Trådlöst internet finns på Konsert & Kongress – ingen kostnad.<br />
Nätverk: LKVisitor, Username: wlvqi009, Password: RYT734wpk<br />
Vattenhål<br />
<strong>Kirurgveckan</strong> 2012 har utsett två lokala officiella vattenhål vilka fungerar som mötesplatser för<br />
nätverkande under veckan.<br />
- Mörners (Överste Mörners Restaurant Pub & Bar)<br />
- Storan (i Elite Stora Hotellets fastighet)<br />
Friskrivningsklausul<br />
Organisationskommittén, GrandEvent och Arenabolaget ansvarar inte för några skador eller<br />
förlorade ägodelar tillhörande deltagare eller medföljande, ej heller förlorat eller skadat<br />
bagage och/eller personliga tillhörigheter.<br />
11<br />
ALLMÄN<br />
INFORMATION
SÖDRA E4<br />
Malmslättsvägen<br />
36<br />
34<br />
12<br />
Västra vägen<br />
Kaserngatan<br />
Konsistorie-gatan<br />
Östgötagatan<br />
Länsstyrelsen<br />
Storgatan<br />
Gustav Adolfsgatan<br />
Katedralskolan<br />
Vasavägen<br />
Länsmuseet<br />
Konsert &<br />
24<br />
Kongress<br />
Barfoteg<br />
Stadsbiblioteket<br />
Gråbrödragatan<br />
Hunnebergsgatan<br />
S:t Persgatan<br />
Slottet<br />
Hotell<br />
1. Park Hotel<br />
2. Scandic Frimurarehotellet<br />
3. Hotell du Nord<br />
4. Stångå Hotell<br />
5. Hotell Östergyllen<br />
6. Best Western Hotel Linköping<br />
7. Elite Stora Hotellet<br />
8. Scandic City<br />
9. First Hotel<br />
10. Quality Hotel Ekoxen<br />
ADRESS: KONSISTORIEGATAN 7<br />
POSTADRESS: BOX 1397, 581 06 LINKÖPING<br />
TEL: +46-(0)13-190 00 00 Ō FAX: +46-(0)13-190 00 91<br />
BOKNINGSAVDELNINGEN: +46-(0)13-190 00 50, FAX: +46-(0)13-190 00 90<br />
16<br />
27<br />
11<br />
Linköping<br />
13<br />
25<br />
9<br />
12<br />
Domkyrkan<br />
Djurgårdsgatan<br />
Platensgatan<br />
Stadshuset<br />
26<br />
Kungsgatan<br />
14<br />
28<br />
17<br />
Platensgatan<br />
Klostergatan<br />
Ågatan<br />
6<br />
15<br />
2<br />
7<br />
Järnvägsgatan<br />
Järnvägsavenyn<br />
S:t Larsgatan<br />
21<br />
Storgatan<br />
Drottninggatan<br />
Klostergatan<br />
10<br />
Busstation<br />
1<br />
S:t Larskyrkan<br />
S:t Larsgatan<br />
Parkering<br />
11. Konsert & Kongress<br />
12. Katedral norra<br />
13. Katedral södra<br />
14. Absalon<br />
15. Baggen<br />
16. Akilles<br />
17. Eddan<br />
18. Detektiven<br />
19. Druvan<br />
20. Tinnerbäcken<br />
Tågstation<br />
22<br />
3<br />
18<br />
4 5<br />
Torkelbergsgatan<br />
20<br />
Hamngatan<br />
19<br />
Tullbron<br />
23<br />
Stångebro<br />
35<br />
8<br />
Cloetta<br />
Center<br />
E4 NORRA<br />
Nya Tanneforsv.<br />
Resa<br />
21. Busstation<br />
22. Tågstation<br />
23. Kanalbåten Kind<br />
Övrigt<br />
24. Länsmuseet<br />
25. Domkyrkan<br />
26. Stadshuset<br />
27. Rudholms<br />
28. Östgöta Hemslöjd
Våning 1<br />
32<br />
33<br />
34<br />
35<br />
18<br />
19<br />
20<br />
28<br />
29<br />
30<br />
31<br />
36<br />
21<br />
38<br />
37<br />
22<br />
23<br />
24<br />
27<br />
25<br />
2<br />
16<br />
17<br />
26<br />
14<br />
10<br />
15<br />
9<br />
8<br />
7<br />
13<br />
11<br />
12<br />
6<br />
5<br />
- Hiss<br />
- Toalett<br />
- Handikapptoalett<br />
4<br />
Plan E<br />
Entréplan<br />
3<br />
1<br />
33. Loge 2<br />
34. Loge 3<br />
35. Loge 4<br />
36. Loge 5<br />
37. Loge 6<br />
38. Loge 7<br />
25. Sonaten<br />
26. Solot<br />
27. Bryggan<br />
28. Balkongen<br />
29. Kulturen<br />
30. Pressläktaren<br />
31. Tolkhytter<br />
32. Loge 1<br />
17. Studion<br />
18. Duetten<br />
19. Operetten<br />
20. Reprisen<br />
21. Accenten<br />
22. Operan<br />
23. Takten<br />
24. Noten<br />
9. Verdefoajén<br />
10. Garden<br />
11. Gatan<br />
12. Galleri K<br />
13. Musikalen<br />
14. Bistron<br />
15. Nedre Bistron<br />
16. Backstage<br />
1. Huvudentré<br />
2. Entré Vasavägen<br />
3. Reception & Biljettkassa<br />
4. Evenemangsservice<br />
5. Marmorfoajén<br />
6. Kongressreception<br />
7. Crusellhallen<br />
8. Spegelsalen<br />
13
KIRURUGVECKAN 2012 LINKÖPING<br />
14<br />
=Månd-fred<br />
=Månd-tisd<br />
Kungshusen<br />
Boston<br />
Carpo<br />
Abbott<br />
Solann<br />
Novus<br />
=Onsd-fred<br />
Mikron<br />
Medela<br />
Bayer<br />
Olympus<br />
Dedicare<br />
Mat<br />
Kaffe<br />
Dryck<br />
Covidien<br />
Höjmed<br />
Medicross<br />
Gore<br />
Mat<br />
Kaffe<br />
Dryck<br />
Smith&<br />
Nephew<br />
Karl<br />
Storz<br />
Sectra<br />
Vingmed<br />
Mat<br />
Kaffe<br />
Dryck<br />
Surgical<br />
Science<br />
Kvalitetsregister<br />
i INCA<br />
Roche<br />
Instrumenta<br />
VI<br />
TACKAR<br />
VÅRA<br />
Bendent<br />
LeMaitre<br />
Vascular<br />
ConvaTec<br />
Mat<br />
Kaffe<br />
Dryck<br />
Becton<br />
Maquet<br />
Dignus<br />
SMP<br />
Nordic<br />
Drugs<br />
Bard<br />
Föreläsningar<br />
UTSTÄLLARE<br />
Föreläsningar<br />
Hartmann-<br />
Scandicare<br />
Treston V-Tech<br />
Berner<br />
Läkarjouren<br />
Toul<br />
Promeduc<br />
Se-<br />
Bra<br />
Nycomed<br />
ett Takedaföretag<br />
Mediel<br />
Intuitive<br />
Johnson<br />
&<br />
Johnson<br />
Cook<br />
Medical<br />
HUVUD-<br />
SPONSORER<br />
3M<br />
Codan<br />
Mölnlycke MedaTechno B. Braun B. Braun<br />
ÓTraveko · www.amtryck.se<br />
Maquet Nordic<br />
Meda<br />
MedCore<br />
Medela Medical<br />
Medicross<br />
Mediel<br />
MikronMed<br />
Mölnlycke Health Care<br />
Nordic Drugs<br />
Novartis Sverige<br />
Novus Scienticfic<br />
Nycomed ett Takedaföretag<br />
Oceana Therapeutics<br />
Olympus Sverige<br />
Pfizer<br />
Promeduc Surgical<br />
Roche<br />
Scandinavian Airambulance<br />
Se-Bra Scandinavia<br />
Sectra<br />
Smith&Nephew<br />
SMP+Cardio<br />
Solann<br />
Stille<br />
Surgical Science<br />
Swedish Operating Theatres<br />
Swemac Vision<br />
Svensk Kirurgisk Förening<br />
Techno Medica<br />
Toul Meditech<br />
Treston<br />
Vingmed<br />
V-Tech<br />
Dagens Medicin<br />
Tages vänner<br />
Sv. Kirurgisk Förening Uppsala 2013<br />
Apgar<br />
Föreläsningar<br />
Pfizer<br />
Scandinavian<br />
Airambulance<br />
LifeCell<br />
Föreläsning<br />
Johnson &<br />
Johnson<br />
B-K Medical<br />
Baxter<br />
Abigo<br />
Stille<br />
Swedish Operating<br />
Theatres<br />
Boston<br />
Mat<br />
Kaffe<br />
Dryck<br />
Mat<br />
Kaffe<br />
Dryck<br />
Kebo Med<br />
Cook Medical<br />
Covidien Sverige<br />
Dedicare<br />
Dignus Medical<br />
Gore & Associates Scandinavia, W.L<br />
Hartmann-Scandicare<br />
Höjmed<br />
Instrumenta<br />
Intuitve Surgical<br />
Johnson & Johnson<br />
Johnson & Johnson<br />
Karl Storz Endoskop Sverige<br />
Kebo Med<br />
<strong>Kirurgveckan</strong> Uppsala 2013<br />
Kungshusen Medicinska<br />
Kvalitetsregister i INCA<br />
LeMaitre Vascular<br />
Leo Pharma<br />
LifeCell<br />
Läkarjouren<br />
Leo MedCore<br />
Novartis<br />
3M<br />
Abbott Scandinavia<br />
Abigo Medical<br />
Apgar Sverige<br />
B. Braun Medical<br />
Bard Norden<br />
Baxter Medical<br />
Bayer<br />
Becton Dickinson<br />
Bendent<br />
Berner Medical<br />
B-K Medical<br />
Boston Scientific Sverige<br />
CarpoNovum<br />
Codan Triplus<br />
ConvaTec Sweden<br />
=Månd-fred<br />
STÖDFÖRETAG<br />
=Månd-tisd<br />
=Onsd-fred
17:e <strong>Kirurgveckan</strong> 20-24 augusti 2012 i Linköping<br />
Socialt program<br />
ALLMÄN INFORMATION<br />
”En sannolikt osannolik vecka” – hela veckan<br />
<strong>Kirurgveckan</strong> 2012 har utsett två lokala officiella vattenhål vilka fungerar<br />
som mötesplatser för nätverkande under veckan.<br />
- Mörners (Överste Mörners Restaurant Pub & Bar)<br />
- Storan (i Elite Stora Hotellets fastighet)<br />
Reducerat pris vid uppvisande av namnskylt.<br />
Söndagen den 19 augusti<br />
För att du ska hinna acklimatisera och socialisera dig ordentligt i vår fantastiska stad börjar<br />
<strong>Kirurgveckan</strong> redan på söndagen med Svenska Kirurgmästerskapet i Golf 2012 på Landeryds<br />
Golfklubb. Landeryds Norra bana är belägen ca 5 km söder om Linköping. Tävlingen spelas<br />
över 18 håls poängbogey enligt registrerat handicap. Start kl 13.00 med shot-gun-start, så var<br />
ute i god tid då du kan ha en bit att promenera till din start. Efter genomförd golftävling samlas<br />
vi för middag och prisutdelning i anslutning till avslutad tävling. Beräknad middagsstart kl<br />
19.00.<br />
Kostnad 780 kr inkl moms per person inkl tvårätters middag. Önskad dryck betalas direkt på<br />
plats.<br />
Fun Run är motionsloppet för alla joggare och löpare som vill få en flygande start på<br />
kirurgveckan som i år går av stapeln på söndagen. Samling vid lilla stranden intill Hotell<br />
Scandic Linköping city, Gamla Tanneforsvägen 51. Samling kl 14.30.<br />
Fun Run Start kl 15.00. Kostnad för motionslopppet Fun Run: 100 kr, Middag kl 19.00 med<br />
prisutdelning. Kostnad för middag: 400 kr.<br />
För dig som längtar till att hockeysäsongen drar igång finns det möjlighet att se europeisk<br />
hockey på söndag eftermiddag. LHC (Linköpings Hockey Club) spelar mot Vienna Capitals<br />
söndagen den 19 augusti med matchstart kl 16.00. Vi har reserverat plats i VIP-baren på<br />
Cloetta Center där möjlighet finns att köpa snacks och dryck till självkostnadspris.<br />
Sittplatsbiljetter är reserverade. Pris: 195 kr.<br />
Måndagen den 20 augusti<br />
Invigningen av årets Kirurgvecka sker i direkt anslutning till Kvalitetssymposiet i Crusellhallen<br />
(Konsert & Kongress). Samtliga deltagare i <strong>Kirurgveckan</strong> är välkomna! Ceremonin börjar c:a<br />
kl.17.20 och pågår c:a 1 timme. Prisutdelning och överraskningsmoment!<br />
När <strong>Kirurgveckan</strong> är invigd lär vi känna varandra lite bättre på Get together-partyt som sker<br />
i Backstage (Konsert & Kongress). Get together-partyt startar 18.30 med mat, dryck och<br />
underhållning. Tage Danielssons vänner proudly presents: Louise Hoffsten. Biljett till Get<br />
together-partyt erhåller du vid registreringen. Möjlighet till efteranmälan finns i mån av plats<br />
under måndagen.<br />
Pris: 250 kr inkl moms/person, bokas i samband med anmälan.<br />
15<br />
ALLMÄN<br />
INFORMATION
16<br />
ALLMÄN INFORMATION<br />
Tisdagen den 21 augusti<br />
SFKRK:s traditionella Get-2-gether kl 18.30 på Flygvapenmuseum. Föranmälan.<br />
SSVS-afton med mat och dryck kl 18.00. Föranmälan.<br />
ST-middag kl 19.00 i Backstage. Föranmälan.<br />
Onsdagen den 22 augusti<br />
Välkomna till årets HÖJDARFEST!<br />
Klockan 18:30 checkar vi in i Cloetta Center för avresa till årets (trerätters-)mål. Vi minglar i<br />
avgångshallen, smuttar på bubbel och passerar gaten in till en bankett som i sig är en resa i<br />
gourmetmat, drycker och sofistikerade toner från Ronnie´s Jazz Five med Therese Nordholm.<br />
Festkommittén guidar er igenom denna upptäcktsfärd. Efter middagen öppnar baren<br />
och ett fantastiskt Partyband garanterar att de intagna kalorierna förbrukas i snabb takt.<br />
Möjlighet finns att ansluta till destinationen efter avslutad resa (eftersläppbiljett som gäller<br />
från kl. 22.00, kan erhållas vid registreringen). Klockan 02:00 checkar vi ut från arenan -<br />
förhoppningsvis nöjda med val av resmål, höjdarupplevelse och den glada gemenskapen.<br />
Möjlighet till efteranmälan till middag och/eller efterfest finns vid registreringen i mån av plats.<br />
Klädsel: Kavaj<br />
Pris: 750 kr inkl moms/person<br />
Torsdagen den 23 augusti<br />
Sjuksköterskemingel kl 17.00 på Hagdahls terrass<br />
(som ligger i anslutning till Konsert & Kongress). Föranmälan.<br />
SFÖAK:s festmiddag kl 19.00 på Stångs Magasin. Föranmälan.<br />
SIKT:s medlemsmiddag kl 19.00 på restaurang Storan. Föranmälan.<br />
Bröstföreningens middag kl 19.00 på Frimurarhotellet. Föranmälan.<br />
Hela veckan – På egen hand!<br />
Här följer lite förslag på sevärdheter i Linköping som vi tycker är väl värda ett besök:<br />
Gamla Linköping<br />
Gör en resa i tiden och upplev svenskt småstadsliv för hundra år sedan! I stadskvarteren hittar<br />
du trähus, kullerstensgränder, trädgårdar och många museer. Här finns också butiker och<br />
hantverk, restaurang och café. En kort promenad genom Vallaskogen tar dig till Valla gård.<br />
Här finns museer som visar landsbygdens historia, djur, lekplats och minigolfbana. I Gamla<br />
Linköping har också Cloetta en chokladbod med både utställning, tillverkning och försäljning.
ALLMÄN INFORMATION<br />
Flygvapenmuseum<br />
Flygvapenmuseum är ett teknik- och kulturhistoriskt museum med utställningar<br />
om militärflygets utveckling från tidigt 1900-tal fram till i dag. DC-3:an - en av<br />
huvudattraktionerna: I “Hemliga handlingar - DC-3:an som försvann” kan du ta del av den<br />
tragiska historien bakom den svenska DC-3:an som sköts ned av sovjetiskt jaktflyg 1952. År<br />
2003 hittades vraket på Östersjöns botten och lades till sin sista vila i museet i maj 2009. “Om<br />
kriget kommer - Sverige under det kalla kriget” berättar om kalla kriget och hur det påverkade<br />
Sverige, politiken och medborgarna. I utställningarna visas en unik samling militärflygplan<br />
och andra föremål med koppling till flygets hundraåriga historia. Flygvapenmuseum ligger i<br />
Malmslätt, ca 5 km utanför Linköping City.<br />
Bergs slussar<br />
Bergs slussar är Göta kanals största sevärdhet som lockar tusentals åskådare. I området finns<br />
restauranger, caféer, minigolf, vandrarhem, cykeluthyrning, badplats i Roxen, m.m.<br />
Härifrån gör passagerarfartyget M/S WASA LEJON dagliga turer på Göta kanal. I Bergs berömda<br />
slusstrappa, Carl Johans slussar, med 7 sammankopplade slussar lyfts eller sänks båtarna inte<br />
mindre än 18,8 meter för att överbrygga nivåskillnaden till sjön Roxen. Det är ett skådespel<br />
som fascinerar stora skaror besökande åskådare. I Berg finns ytterligare två dubbelslussar,<br />
Oscars sluss och Bergs sluss. På en vågbrytare i Roxen står det nio meter höga konstverket<br />
“Dubbelgångaren” av Kent Karlsson, framtaget i konstprojektet Visioner vid Vatten. Bergs<br />
slussar har blivit en etablerad konsertplats för kända artister. Ulf Lundell, Tomas Ledin, Mikael<br />
Wiehe, Cajsa-Stina Åkerström, Magnus Uggla och Håkan Hellström är några av de artister som<br />
givit bejublade utomhuskonserter vid Bergs slussar.<br />
Vägbeskrivning:<br />
Bergs slussar ligger vid sjön Roxens västra strand,<br />
ca 10 km norr om Linköping. Skyltat från E4, avfart 112<br />
För mer tips om vad som finns att göra, vänligen se:<br />
http://www.visitlinkoping.se/?page=&pid=125<br />
17<br />
ALLMÄN<br />
INFORMATION
18<br />
17:e <strong>Kirurgveckan</strong> 20-24 augusti 2012 i Linköping<br />
Tack till våra utställare!<br />
3M<br />
Abigo Medical<br />
Apgar Sverige<br />
B. Braun Medical<br />
Bard Norden<br />
Baxter Medical<br />
Bayer<br />
Becton Dickinson<br />
Bendent<br />
Berner Medical<br />
Boston Scientific Sverige<br />
CarpoNovum<br />
Codan Triplus<br />
ConvaTec Sweden<br />
Cook Medical<br />
Covidien Sverige<br />
Dedicare<br />
Dignus Medical<br />
Gore & Associates Scandinavia, W.L<br />
Hartmann-Scandicare<br />
Höjmed<br />
Bästa monter!<br />
ALLMÄN INFORMATION<br />
Instrumenta<br />
Intuitve Surgical<br />
Johnson & Johnson flex<br />
Karl Storz Endoskop Sverige<br />
Kebo Med<br />
<strong>Kirurgveckan</strong> Uppsala 2013<br />
Kungshusen Medicinska<br />
LeMaitre Vascular<br />
Leo Pharma<br />
LifeCell<br />
Läkarjouren<br />
Maquet Nordic<br />
Meda<br />
MedCore<br />
Medicross<br />
Mediel<br />
Mölnlycke Health Care<br />
Nordic Drugs<br />
Novartis Sverige<br />
Novus Scienticfic<br />
Nycomed - ett Takedaföretag<br />
Oceana Therapeutics<br />
Olympus Sverige<br />
Kvalitetsregister i INCA<br />
Roche<br />
Promeduc Surgical<br />
Scandinavian Airambulance<br />
Se-Bra Scandinavia<br />
Sectra<br />
Smith&Nephew<br />
SMP+Cardio<br />
Solann<br />
Stille<br />
Surgical Science<br />
Svensk Kirurgisk Förening<br />
Techno Medica<br />
Toul Meditech<br />
Treston<br />
Vingmed<br />
V-Tech<br />
Dagens Medicin<br />
En hemlig jury kommer att utse ”Bästa monter” i tre kategorier<br />
• Större monter (16 kvm och större)<br />
• Övriga montrar<br />
• Årets nykomling<br />
I kriterierna ingår bland annat; exteriör, presentation av produkter och bemötande vid besök.<br />
I varje kategori nomineras tre företag.<br />
De mycket åtråvärda priserna utdelas invid Svensk Kirurgisk Förenings monter under<br />
torsdagen.<br />
Vi önskar alla utställare lycka till i tävlingen!
17:e <strong>Kirurgveckan</strong> 20-24 augusti 2012 i Linköping<br />
”Best in show”-posters<br />
ALLMÄN INFORMATION<br />
Delföreningarna inom Svensk Kirurgisk Förening har getts möjlighet att utse varsin ”Best in show”-poster.<br />
Dessa presenteras kontinuerligt under den 17:e <strong>Kirurgveckan</strong> 20-24 augusti i Linköping - på storbildsskärmarna i<br />
utställningshallen på Konsert & Kongress.<br />
”Best in show”-posters under den 17:e<br />
<strong>Kirurgveckan</strong> 20-24 augusti 2012 i Linköping<br />
Svensk Förening för Bröstkirurgi - SFBK<br />
BRÖST 91: Mikrometastas i sentinel node och risk för non sentinel node metastas - identifiering<br />
av patienter där axillutrymning kan avvaras<br />
Lisa Rydén, Kir Klin, SUS, Lund, Ingvar Christian, Kir Klin, SUS, Lund, Looket Dighe, Kir Klin, Hallands<br />
Sjukhus, Halmstad, Dorthe Grabau, Patolog Klin, Lab Medicin Skåne, Lund<br />
Svensk förening för kolorektal kirurgi - SFKRK<br />
KOLOREKTAL 119: Svenska Peritoneal Studien – ökad överlevnad i den lokoregionala armen<br />
Haile Mahteme, Kir klin, Akademiska Sjukhuset, Uppsala, Nathalie Spång, Kir klin, Akademiska<br />
Sjukhuset, Uppsala, Peter Cashin, Kir Klin, Akademiska Sjukhuset, Uppsala, Glimelius Bengt, Onk<br />
klin/Radiumhospitalet, Akademiska Sjukhuset/Karolinska Universitetssjukhuset, Uppsala/Stockholm,<br />
Ingvar Syk, Kir klin, Malmö Universitetssjukhus, Malmö, Wilhelm Graf, Kir klin, Akademiska<br />
Sjukhuset, Uppsala<br />
Svensk förening för kärlkirurgi - SSVS<br />
KÄRL 259: Individuell bedömning av risken för ruptur av abdominella aortaaneurysm<br />
Joy Roy, Kärlkirurgiska Kliniken, Karolinska Universitetssjukhuset, Stockholm, Jesper Swedenborg,<br />
Kärlkirurgiska Kliniken, Karolinska Universitetssjukhuset, Stockholm, Christian Gasser, Hållfasthetslära,<br />
Kungliga Tekniska Högskolan, Stockholm<br />
Svensk förening för övre abdominell kirurgi – SFÖAK<br />
SFÖAK 165: D-vitamin lång tid efter gastric bypass<br />
Christos Karefylakis, Medicinkliniken, USÖ, Örebro, Imgmar Näslund, Kirurgkliniken, USÖ,<br />
Örebro,David Edholm, Kirurgkliniken, UAS, Uppsala, Felicity Svensson, Inst. För Operativa Vetenskaper,<br />
UAS, Uppsala, Anders Karlsson, Sektionen För Endokrinologi Och Diabetes, UAS, Uppsala,<br />
Magnus Sundbom, Kirurgkliniken, UAS, Uppsala, Eva Rask, Medicinkliniken, USÖ, Örebro<br />
Svensk förening för innovativ kirurgisk teknologi - SIKT<br />
SIKT 21: Incidens av troakarhernering efter bariatriska ingrepp med laparoskopisk teknik<br />
Bengt Hanßke, Kirurgklinik, Sjukhuset I Torsby, Leif Hoffmann, Kirurgklinik, Sjukhuset I Torsby, Ilias<br />
Tsiolis, Kirurgklinik, Sjukhuset I Torsby, Stephan Axer, Kirurgklinik, Sjukhuset I Torsby<br />
19<br />
ALLMÄN<br />
INFORMATION
20<br />
17:e <strong>Kirurgveckan</strong> 20-24 augusti 2012 i Linköping<br />
Ordförande<br />
Conny Wallon<br />
conny.wallon@lio.se<br />
Vice ordförande<br />
Bärbel Jung<br />
barbel.jung@lio.se<br />
Samordnare<br />
Britt-Marie Johansson<br />
britt-marie.l.johansson@lio.se<br />
Vetenskapligt program<br />
Oliver Gimm<br />
oliver.gimm@lio.se<br />
Socialt program<br />
Maria Sandgren<br />
maria.sandgren@lio.se<br />
ST-program<br />
Pernilla Benjaminsson<br />
pernilla.benjaminsson@lio.se<br />
PR/Press/<br />
Offentliga föreläsningar<br />
/Sponsorer<br />
Roger Gerjy<br />
roger.gerjy@lio.se<br />
ALLMÄN INFORMATION<br />
Organisationskommittén/Kontaktpersoner<br />
Posters<br />
Ivan Shabo<br />
ivan.shabo@lio.se<br />
Plenarsessioner<br />
Per Sandström<br />
per.sandstrom@lio.se<br />
Plenarsessioner<br />
Olof Hallböök<br />
olof.hallbook@lio.se<br />
Plenarsessioner<br />
Fawzi al-Ayoubi<br />
fawzi.al-ayoubi@lio.se<br />
Sjuksköterskeprogram<br />
Åsa Wallström<br />
asa.wallstrom@lio.se<br />
Sekreterarprogram<br />
Rebecka Nylén<br />
rebecka.nylen@lio.se<br />
Utställning<br />
Arnold Persson<br />
arnold.persson@traveko.se<br />
Golf<br />
Thomas Hansson<br />
thomas.hansson@lio.se<br />
Fun run<br />
Camilla Sjöstedt Zsigmond<br />
camilla.sjostedt.zsigmond@lio.se<br />
Grafisk produktion<br />
Helen Eriksson<br />
helen.l.eriksson@lio.se<br />
Ekonomi<br />
Ann-Christin Bengtsson<br />
ann-christin.bengtsson@lio.se<br />
Resa och logi<br />
Grand Event<br />
info@grandevent.se<br />
Personal, bemanning<br />
Ewa Öhrling<br />
eva.ohrling@lio.se
17:e <strong>Kirurgveckan</strong> 20-24 augusti 2012 i Linköping<br />
ALLMÄN INFORMATION<br />
Svensk Kirurgisk Förenings Styrelse 2012<br />
Ordförande<br />
Agneta Montgomery<br />
Kirurgiska kliniken<br />
Skånes Universitetssjukhus Malmö<br />
205 02 Malmö<br />
Tel 040-33 10 00<br />
agneta.montgomery@skane.se<br />
Vetenskaplig sekreterare<br />
Per Hellman<br />
Kirurgiska kliniken<br />
Uppsala Akademiska Sjukhus<br />
751 85 Uppsala<br />
Tel. 018-611 46 17<br />
per.hellman@surgsci.uu.se<br />
Facklig sekreterare<br />
Marianne Hall-Angerås<br />
Verksamhet kirurgi<br />
SU/Östra<br />
416 85 Göteborg<br />
Tel. 031-343 54 73<br />
marianne.hall-angeras@vgregion.se<br />
Skattmästare<br />
Staffan Gröndal<br />
Kirurgiska kliniken<br />
Ersta sjukhus<br />
116 91 Stockholm<br />
Tel 08-714 60 90<br />
staffan.grondal@erstadiakoni.se<br />
21<br />
ALLMÄN<br />
INFORMATION
22<br />
Redaktör<br />
Lars Johansen<br />
Kirurgiska kliniken<br />
Kärnsjukhuset Skövde<br />
541 85 Skövde<br />
Tel 0500-43 17 81<br />
lars.johansen@vgregion.se<br />
Ledamot<br />
Jessica Frisk<br />
Kirurgiska kliniken<br />
Vrinnevisjukhuset<br />
601 82 Norrköping<br />
Tel 010-1040000<br />
jessica.frisk@liu.se<br />
Ledamot<br />
Peter Elbe<br />
Gastrocentrum, K 53<br />
Karolinska Universitetssjukhuset,<br />
Huddinge<br />
141 86 Stockholm<br />
Tel. 016-10 30 00<br />
peter.elbe@karolinska.se<br />
ALLMÄN INFORMATION<br />
Ledamot<br />
Marie-Lois Ivarsson<br />
Kir - Ort - Uro<br />
Kungsbacka närsjukhus<br />
432 81 Kungsbacka<br />
Tel. 0300-56 55 17<br />
marie-lois.ivarsson@lthalland.se<br />
Ledamot<br />
Ann Kjellin<br />
Sektionen för övre abdominell kirurgi<br />
Karolinska Universitetssjukhuset, Huddinge<br />
141 86 Stockholm<br />
Tel. 08-585 586 909<br />
ann.kjellin@ki.se<br />
Kansli<br />
Föreningens sekreterare<br />
Barbara Dürr<br />
SKF´s kansli<br />
Postadress: Box 503, 114 11 Stockholm<br />
Besöksadress: Grev Turegatan 10 E, 2 tr<br />
114 46 Stockholm<br />
Tel. 08-440 02 30<br />
Fax. 08-20 03 35<br />
barbara.durr@svenskkirurgi.se
17:e <strong>Kirurgveckan</strong> 20-24 augusti 2012 i Linköping<br />
ALLMÄN INFORMATION<br />
Delföreningar i Svensk Kirurgisk Förening - SKF<br />
Svensk förening för bröstkirurgi - SFFB<br />
Ordförande Leif Bergkvist Västerås leif.bergkvist@ltv.se<br />
Vetenskaplig sekreterare Irma Fredriksson Stockholm irma.fredriksson@ki.se<br />
Kassör Gunilla Christenson Falun gunilla.christenson@ltdalarna.se<br />
Ledamot Göran Liljegren Örebro goran.liljegren@orebroll.se<br />
Ledamot Malin Sund Umeå malin.sund@surgery.umu.se<br />
Ledamot Susann Plate Arvika susann.plate@liv.se<br />
Svensk förening för endokrin kirurgi - SFEK<br />
Ordförande Johan Westerdahl Lund johan.westerdahl@skane.se<br />
Vetenskaplig sekreterare Christina Swärd Göteborg christina.svard@vgregion.se<br />
Kassör Jonas Karlberg Halmstad jonas.karlberg@lthalland.se<br />
Ledamot Joakim Hennings Östersund joakim.hennings@jll.se<br />
Ledamot Erik Nordenström Lund erik.nordenstrom@skane.se<br />
Ledamot Oliver Gimm Linköping oliver.gimm@lio.se<br />
Svensk förening för innovativ kirurgisk teknologi - SIKT<br />
Ordförande Magnus Kjellman Stochholm magnus.kjellman@ki.se<br />
Vice Ordförande Arthur Jänes Sundsvall arthur.janes@lvn.se<br />
Vetenskaplig Sekreterare Ann-Cathrin Moberg Hägvall Malmö ann-cathrin.moberghagvall@skane.se<br />
Kassör Gabriel Sandblom Stockholm gabriel.sandblom@ki.se<br />
Ledamot Ingemar Bolin Örebro ingemar.bolin@orebroll.se<br />
Ledamot Dan Sevonius Lund dan.sevonius@telia.com<br />
Ledamot Peder Rogmark Malmö peder.rogmark@skane.se<br />
Ledamot Johan Pollack Danderyd johan.pollack@ki.se<br />
Ledamot Ursula Dahlstrand Stockholm ursula.dahlstrand@karolinska.se<br />
23<br />
ALLMÄN<br />
INFORMATION
24<br />
Svensk förening för kolorektal kirurgi – SFKRK<br />
ALLMÄN INFORMATION<br />
Ordförande Peter Matthiessen Örebro peter.matthiessen@orebroll.se<br />
Vice Ordförande Per Nilsson Stockholm per.nilsson@karolinska.se<br />
Vetenskaplig Sekreterare Lars Börjesson Göteborg lars.g.borjesson@vgregion.se<br />
Kassör Pia Jestin Uppsala pia.jestin@surgsci.uu.se<br />
Ledamot Marcel Sadeghi Falun marcel.sadeghi@ltdalarna.se<br />
Ledamot Pamela Buchwald Helsingborg pamela.buchwald@skane.se<br />
Ledamot Maria Walldén Sundsvall maria.wallden@lnv.se<br />
Svensk förening för kärlkirurgi – SSVS<br />
Ordförande Anders Wanhainen Uppsala anders.wanhainen@surgsci.uu.se<br />
Sekreterare Sverker Svensjö Falun sverker.svensjo@ltdalarna.se<br />
Vetenskaplig sekreterare Carl Magnus Wahlgren Stockholm carl.wahlgren@karolinska.se<br />
Kassör Klas Österberg Göteborg klas.osterberg@vgregion.se<br />
Studierektor Jan Holst Malmö jan.holst@med.lu.se<br />
Ledamot Martin Björck Uppsala martin@bjorck.pp.se<br />
Ledamot Peter Qvarfordt Helsingborg peter.qvarfordt@skane.se<br />
Adjungerad webmaster Lars Karlström Göteborg lutetia@telia.com<br />
Svensk förening för traumatologi - SFT<br />
Ordförande Per Örtenwall Göteborg per.ortenwall@vgregion.se<br />
Vice ordförande Birger Pålsson Malmö birger.palsson@skane.se<br />
Sekreterare Mikael Öman Umeå mikael.oman@surgery.umu.se<br />
Vetenskaplig sekreterare Lars Lundberg Göteborg lars.lundberg@mil.se<br />
Skattmästare Fawzi al-Ayoubi Linköping fawzi.al-ayoubi@lio.se<br />
Web-redaktör Fredrik Linder Uppsala fredrik.linder@estavia.se<br />
Ledamot Carl Montan Stockholm carl.montan@karolinska.se<br />
Ledamot Louis Riddez Stockholm louis.riddez@karolinska.se<br />
Ledamot Andreas Rönnersten Linköping andreas.ronnersten@lio.se<br />
Adjungerad Thomas Troeng Karlskrona thomas.troeng@ltblekinge.se<br />
Adjungerad Tore Vikström Linköping tore.vikstrom@lio.se
ALLMÄN INFORMATION<br />
Svensk förening för övre abdominell kirurgi - SFÖAK<br />
Ordförande Ingmar Näslund Örebro ingmar.naslund@orebroll.se<br />
Vetenskaplig sekreterare Ralf Segersvärd Stockholm ralf.segersvard@ki.se<br />
Kassör Thomas Gasslander Linköping thomas.gasslander@lio.se<br />
Ledamot Cecilia Strömberg Stockholm cecilia.stromberg@karolinska.se<br />
Ledamot Claes Jönson Göteborg claes.jonson@vgregion.se<br />
Ledamot Stefan Modin Skövde stefan.modin@vgregion.se<br />
Ledamot Bobby Tingstedt Lund bobby.tingstedt@med.lu.se<br />
Kirurger under utbildning – KIRUB<br />
Ordförande Fredrik Jonsson Huddinge ordforande@kirub.se<br />
Vetenskaplig sekreterare Pernilla Benjaminsson Linköping sekreterare@kirub.se<br />
Kassör Mats Ahlberg, Falun kassor@kirub.se<br />
Ledamot Rojda Gumuscu Umeå r_gumuscu@hotmail.com<br />
Ledamot Johan Rubensson Alingsås johan.rubenson@gmail.com<br />
Ledamot Jenny Granström Karlstad granstromjenny@gmail.com<br />
Ledamot Elin Ericsson Eskilstuna elin.ericsson@dll.se<br />
Ledamot Ursula Aho Ystad aho@skane.se<br />
Ledamot Jessica Frisk Norrköping jessica.frisk@liolse<br />
Sveriges seniora kirurger – SVESEK<br />
Ordförande Bengt Frisk Ljungskile bengt.frisk@telia.com<br />
Sekreterare Göran Ekelund Malmö goran.ekelund@med.lu.se<br />
Kassör Lo Hafström Göteborg lo.hafstrom@surgery.gu.se<br />
Ledamot Lars-Ove Farnebo Solna larsfa@ki.se<br />
Ledamot Kalle Ängquist Umeå kalle@angquist.com<br />
25<br />
ALLMÄN<br />
INFORMATION
26<br />
17:e <strong>Kirurgveckan</strong> 20-24 augusti 2012 i Linköping<br />
ALLMÄN INFORMATION<br />
Kommittéer inom Svensk Kirurgisk Förening<br />
Programkommittéen<br />
Ordförande<br />
Per Hellman<br />
per.hellman@surgsci.uu.se<br />
Ledamot<br />
Axel Ros<br />
axel.ros@lj.se<br />
Ledamot<br />
Bo Westman<br />
bo.westman@ltdalarna.se<br />
Ledamot<br />
Malin Sund<br />
malin.sund@surgery.umu.se<br />
Arbetsgrupp inom programkommittén<br />
Perioperativ vård<br />
Ordförande<br />
Olle Ljungqvist<br />
olle.ljungqvist@ki.se<br />
Ledamot<br />
Folke Hammarqvist<br />
folke.hammarqvist@karo.ki.se<br />
Utbildningskommittén<br />
Ordförande<br />
Marianne Hall Angerås<br />
marianne.hall-angeras@vgregion.se<br />
Professorsrepresentant<br />
Jörgen Nordenström<br />
Yngreledamot<br />
Peter Elbe<br />
peter.elbe@karolinska.se<br />
Ledamot<br />
Anders Thörne<br />
anders.thorne@sodertaljesjukhus.se<br />
Ledamot<br />
Monika Svanfeldt<br />
Monika.Svanfeldt@ki.se<br />
Studierektorsrepresentant<br />
Marcus Sundén<br />
marcus.sunden@nll.se<br />
Ledamot<br />
Helena Taflin<br />
helena.taflin@vgregion.se<br />
Ledamot<br />
Jessica Frisk<br />
jessica.frisk@liu.se<br />
Ledamot<br />
Mikael Bergenheim<br />
mikael.bergenheim@liv.se<br />
Ledamot<br />
Christina Stene<br />
christina.i.stene@skane.se<br />
Studierektor, bakjoursskolan, adjungerad<br />
Karsten Offenbartl<br />
karsten.offenbartl@lj.se
ALLMÄN INFORMATION<br />
Kommitté för klinisk forskning<br />
Ordförande<br />
Ulf Gunnarsson<br />
ulf.gunnarsson@karolinska.se<br />
Arbetsutskott<br />
Lisa Rydén<br />
lisa.ryden@med.lu.se<br />
Arbetsutskott<br />
Ewa Lundgren<br />
ewa.lundgren@jll.se<br />
Arbetsutskott<br />
Chatarina Ihre-Lundgren<br />
cia.ihre-lundgren@ki.se<br />
Representant för kolorektal<br />
Henrik Thorlacius<br />
henrik.thorlacius@med.lu.se<br />
Arbetsutskott<br />
Peter Stålberg<br />
peter.stalberg@surgsci.uu.se<br />
Adj. SKF styrelse<br />
Marie-Lois Ivarsson<br />
marie-lois.ivarsson@regionhalland.se<br />
Representant SIKT<br />
Gabriel Sandblom<br />
gabriel.sandblom@ki.se<br />
Representant bröstkirurgi<br />
Göran Liljegren<br />
goran.liljegren@orebroll.se<br />
Representant endokrinkirurgi<br />
Bo Wangberg<br />
bo.wangberg@surgery.gu.se<br />
Representant Kärlkirurgi<br />
Martin Björck<br />
martin@bjorck.pp.se<br />
Representant KIRUB<br />
Ursula Aho<br />
ursula.aho@skane.se<br />
Representant SFÖAK<br />
Anders Thorell<br />
anders.thorell@erstadiakoni.se<br />
Representant Trauma<br />
Lars Lundberg<br />
lars.lundberg@mil.se<br />
Arbetsutskott<br />
Per Sandström<br />
per.sandstrom@lio.se<br />
27<br />
ALLMÄN<br />
INFORMATION
28<br />
17:e <strong>Kirurgveckan</strong> 20-24 augusti 2012 i Linköping<br />
ALLMÄN INFORMATION<br />
Övriga medverkande föreningar<br />
Svensk barnkirurgisk förening<br />
Ordförande<br />
Johan Wallander<br />
Stockholm<br />
johan.wallander@karolinska.se<br />
Vice ordförande, skattmästare<br />
Tomas Wester<br />
Stockholm<br />
tomas.wester@karolinska.se<br />
Vetenskaplig sekreterare<br />
Kate Abrahamson<br />
Göteborg<br />
kate.abrahamsson@vgregion.se<br />
Facklig sekreterare<br />
Christina Clementson Kockum<br />
Lund<br />
Christina.ClementsonKockum@skane.se<br />
Ledamot<br />
Erik Sköldenberg<br />
Uppsala<br />
erik.skoldenberg@akademiska.se<br />
Ledamot<br />
Linus Jönsson<br />
Göteborg<br />
linus.jonsson@vgregion.se<br />
Svensk plastikkirurgisk förening<br />
Ordförande<br />
Pelle Sahlin<br />
Göteborg<br />
Tel. 031-13 11 20<br />
pelle.sahlin@artclinic.com<br />
Vice ordförande<br />
Johan Rinder<br />
Solna<br />
Tel. 08-517 200 00<br />
johan.rinder@karolinska.se<br />
Facklig sekreterare<br />
Carolin Freccero<br />
Malmö<br />
Tel. 040-33 10 00<br />
carolin.freccero@med.lu.se<br />
Vetenskaplig sekreterare<br />
Avni Abdiu<br />
Linköping<br />
Tel. 010-103 00 00<br />
avni.abdiu@lio.se<br />
Kassör<br />
Ann-Charlott Docherty-Skogh<br />
Solna<br />
Tel. 08-517 200 00<br />
anna.docherty-skogh@karolinska.se<br />
Ledamot<br />
Åsa Edsander Nord<br />
Stockholm<br />
asa.edsander-nord@karolinska.se<br />
Ledamot<br />
Arne Stenberg<br />
Uppsala<br />
arne.stenberg@kbh.uu.se<br />
Ledamot<br />
Magnus Anderberg<br />
Lund<br />
magnus.anderberg@skane.se<br />
Ledamot<br />
Johan Thorfinn<br />
Linköping<br />
Tel. 010-103 00 00<br />
johanthorfinn@me.com<br />
Adjungerad ledamot<br />
Ulf Samuelson<br />
Tel. 08-614 54 00<br />
ulf.samuelson@akademikliniken.se
Endo GIA Radial Reload<br />
with Tri-Staple Technology<br />
Endo GIA Radial<br />
Reload with Tri-Staple<br />
Technology -<br />
COMING SOON!<br />
Vi är stolta huvudsponsorer av <strong>Kirurgveckan</strong><br />
Välkommen till vår monter för att se våra senaste nyheter!<br />
V-Loc PBT<br />
non absorbable<br />
Wound Closure Device<br />
COVIDIEN, COVIDIEN with logo, Covidien logo and “positive results for life” are internationally registered trademarks of<br />
Covidien AG. Other brands are trademarks of a Covidien company. © 2011 Covidien.<br />
- S-A- <strong>Kirurgveckan</strong> 2012 - SE<br />
Permacol biological<br />
implant<br />
Sonicision Cordless<br />
Ultrasonic Devise
17:e <strong>Kirurgveckan</strong> i Linköping , 20-24 augusti 2012<br />
UNIVERSITETSSJUKHUSET<br />
Universitetssjukhuset i Linköping har nära 600 vårdplatser och<br />
cirka 5 500 medarbetare som alla arbetar för att ge patienterna<br />
en trygg och säker vård. Här finns allt ifrån en bred<br />
bassjukvård till avancerad högspecialiserad vård samlad<br />
på ett trettiotal specialistkliniker.<br />
För den trötta samhällskroppen<br />
vore kanske<br />
bästa boten i fall<br />
tankarna från<br />
toppen kom från<br />
roten.<br />
– Tage Danielsson<br />
Universitetssjukhuset är ett nav för den högspecialiserade<br />
vården i hela den sydöstra sjukvårdsregionen. Regionen<br />
innefattar förutom Landstinget i Östergötland även landstingen<br />
i Jönköping och Kalmar län. Vi har spetskompetens<br />
inom flera områden och behandlar patienter från hela Sverige.<br />
Det gäller exempelvis neuromuskulära sjukdomar,<br />
ballongdilatation av klafförträngningar i hjärtat<br />
och könsbytesoperationer. Socialstyrelsen har utsett<br />
behandlingen av avancerade brännskador<br />
som utförs av hand- och plastikkirurgiska kliniken<br />
till rikssjukvårdsenhet.<br />
Förutom avancerad sjukvård bedriver universitetssjukhuset<br />
forskning och utbildning i nära<br />
samarbete med Linköpings universitet. Kunskap<br />
som föds här sprids både inom vår region och<br />
utanför.<br />
31
32<br />
17:e <strong>Kirurgveckan</strong> 20-24 augusti 2012 i Linköping<br />
SOTA, BJS,<br />
ÖVERGRIPANDE FÖRELÄSNINGAR<br />
Program – State of the art (SOTA), BJS,<br />
övergripande föreläsningar<br />
Måndagen den 20 augusti<br />
10.15-11.15<br />
Lokal: Crusell<br />
11.30-12.15<br />
Lokal: Crusell<br />
12.15-13.00<br />
Lokal: Crusell<br />
13.00-17.00<br />
Lokal: Kulturen<br />
15.45-17.15<br />
Lokal: Crusell<br />
SOTA: Akuta sjukdomar i mannens yttre genitalia<br />
Föreläsare: Ralph Peeker, Sahlgrenska<br />
SURgical Patient Safety System (SURPASS) - Embrace or Recist<br />
Moderator: Jon Ahlberg<br />
Föreläsare: Kim Ram, Amsterdam<br />
Säker bukkirurgi - en lägesrapport<br />
Deltagare: Jon Ahlberg, Axel Ros, Mikael A Lindqvist, Rune Sjödahl<br />
How to write a clinical paper – Workshop<br />
British Journal of Surgery Society<br />
Kvalitetssymposium: Återrapportering och öppen redovisning i våra<br />
kirurgiska kvalitetsregister<br />
Exempel på återrapportering från Nationella kolorektalcancerregistren<br />
Lars Påhlman<br />
Redovisning av frågeenkät till verksamhetschefer angående<br />
återrapportering<br />
Pär Nordin<br />
Exempel på öppen återrapportering från GallRiks hemsida<br />
Lars Enocksson<br />
Redovisning av frågeenkät till registerhållare angående öppen redovisning<br />
Pär Nordin<br />
GallRiks – täckningsgrad och datas korrekthet<br />
Gunnar Persson
08.15-09.30<br />
Lokal: Crusell<br />
10.00-11.30<br />
Lokal: Crusell<br />
14.15-15.15<br />
Lokal: Crusell<br />
08.15-09.30<br />
Lokal: Crusell<br />
10.00-11.00<br />
Lokal: Crusell<br />
11.00-11.15<br />
Lokal: Crusell<br />
SOTA, BJS,<br />
ÖVERGRIPANDE FÖRELÄSNINGAR<br />
Strukturerad operationsberättelse med direktöverföring till kvalitetsregister<br />
Viktor Wanjura<br />
Diskussion<br />
Moderator: Rebecka Nylén, Pär Nordin<br />
Tisdagen den 21 augusti<br />
Colorectal cancer with synchronous liver metastases<br />
Moderator: Olof Hallböök, Per Sandström<br />
Föreläsare: Timothy John, Basingstoke, England, PO Nyström<br />
SOTA: Akut övre abdominell kirurgi för icke-ÖAK kirurger<br />
Tema: Komplikationer inom övre GI efter ERCP, perforation och<br />
obesitaskirurgi<br />
Deltagare: Michael Hermansson, Erik Haraldsson, Johan Ottosson<br />
Utbildningskommittén: Underkänt på SPUR - hur ta sig ur?<br />
Deltagare: Helena Taflin, Jessica Frisk samt representanter från SoS och<br />
arbetsgivare. Intro: Marianne Hall-Angerås<br />
Moderator: Fredrik Jonsson<br />
Onsdagen den 22 augusti<br />
Keynote Lecture: Acute Care Surgery<br />
Moderator: Stefan Redéen, Conny Wallon<br />
Föreläsare: Charles William Schwab, Philadelphia<br />
Årsmöte SKF<br />
Stora Forskarpristagaren presenterar sin forskning<br />
33<br />
SOTA, BJS, ÖVERGR.<br />
FÖRELÄSNINGAR
34<br />
11.15-12.00<br />
Lokal: Crusell<br />
15.15-16.45<br />
Lokal: Crusell<br />
15.15-16.45<br />
Lokal: Musikalen<br />
15.15-16.45<br />
Lokal: Spegelsalen<br />
SOTA, BJS,<br />
ÖVERGRIPANDE FÖRELÄSNINGAR<br />
BJS-föreläsning: Who should take the responsibility for the surgical<br />
management of the severely traumatized patient in the future, and how?<br />
Moderator: Sten Lennquist<br />
Föreläsare: Donald Trunkey, USA<br />
Symposium: Övre GI-blödning - Nya utmaningar och möjligheter.<br />
Samarrangemang SFÖAK, SIKT, SSVS<br />
Nya antikoagulantia och trombocythämmare<br />
Jan Holst<br />
Endoskopisk och medicinsk behandling<br />
Christer Staël von Holstein<br />
Diagnostisk radiologi<br />
Bertil Leidner<br />
Endovaskulär intervention<br />
David Lindström<br />
Blödande esofagusvaricer<br />
Per Stål<br />
Moderator: Claes Jönson (SFÖAK), Ingemar Bolin (SIKT),<br />
Carl Wahlgren (SSVS)<br />
Interactive mentometer-session: Training of decision making in<br />
triage, primary management and surgical treatment of severely<br />
injured patients<br />
Deltagare: Charles William Schwab (USA)<br />
Donald Trunkey (USA)<br />
Moderator: Sten Lennquist (Sweden)<br />
Akutkirurgiskt symposium: Optimering av den svårt sjuka patienten<br />
inför kirurgi<br />
Riskbedömning. Hur värderas och optimeras svikter i olika organsystem?<br />
Hur förbereds den svårt sjuka kirurgiska patienten inför anestesi och<br />
operation?<br />
Moderator: Monika Svanfeltd, Folke Hammarqvist<br />
Föreläsare: Lars I Eriksson, PO Nyström
Torsdagen den 23 augusti<br />
10.30-11.45<br />
Lokal: Crusell<br />
12.00-13.15<br />
Lokal: Musikalen<br />
12.00-13.15<br />
Lokal: Sonaten<br />
16.00-17.00<br />
Lokal: Crusell<br />
08.15-09.15<br />
Lokal: Crusell<br />
09.45-10.45<br />
Lokal: Crusell<br />
SOTA, BJS,<br />
ÖVERGRIPANDE FÖRELÄSNINGAR<br />
Bladerunner 2021 - en framtidsskildring<br />
SKFs Plenarsesion - Framtidssympsium<br />
Deltagare: Ellen Andersson, Eva Angenete, Fredrik Jonsson, Jonas Leo,<br />
Gert Nestler, Malin Sund<br />
SOTA: Modern brännskadevård - en update<br />
Föreläsare: Folke Sjöberg, Johan Thorfinn<br />
Nobelpris eller budget i balans?<br />
Forskningskommittén - Symposium<br />
Deltagare: Marie-Lois Ivarsson, Staffan Gröndal, Britt Skogseid -<br />
Vicerektor, Uppsala Universitet, Torbjörn Myrnäs, Fariba Kamran, Mats<br />
Eriksson - ordf SKL:s Sjukvårdsdelegation<br />
Ihreföreläsning: Individualized treatment of esophageal cancer<br />
Moderator: Ingmar Näslund<br />
Föreläsare: Jan van Lanschot, Rotterdam<br />
Fredagen den 24 augusti<br />
Traumesenterets erfaringer etter terrorangrepene 22. juli 2011<br />
Moderator: Per Örtenwall, Louis Riddez<br />
Föreläsare: Pål Aksel Naess, Oslo<br />
SOTA: Akut Buk - expektans och konservativ behandling<br />
Deltagare: Roland Andersson, Peter Andersson, Abbas Chabok<br />
35<br />
SOTA, BJS, ÖVERGR.<br />
FÖRELÄSNINGAR
36<br />
ÖVRIG - SE KOMMENTAR 82<br />
GallRiks – täckningsgrad och datas korrekthet<br />
SOTA, BJS,<br />
ÖVERGRIPANDE FÖRELÄSNINGAR<br />
Rystedt Jenny, Kir Skånes Universitetssjukhus Lund, Montgomery Agneta, Kir Skånes Universitetssjukhus Malmö, Persson Gunnar, Kir Ryhov<br />
Jönköping<br />
Introduktion<br />
GallRiks är ett nationellt kvalitetsregister för gallstenskirurgi och ERCP<br />
som startade 2005. Registrering är frivillig och utförs i ett webbaserat<br />
formulär. För närvarande deltar 71 av 72 möjliga sjukhus. För att utvärdera<br />
GallRiks validitet med avseende på kolecystektomi har registrets<br />
täckningsgrad och datas korrekthet analyserats.<br />
Patienter och Metod<br />
Genom att samköra GallRiks och Patientregistret på nationell, regional<br />
och sjukhusnivå för operationskoderna för kolecystektomi (JKA 20,<br />
JKA21) har registrets täckningsgrad utvärderats. För att bedöma inmatad<br />
datas korrekthet och registreringarnas fullständighet har slumpvisa<br />
klinikbesök med journalgenomgång utförts under 2007-2009. För att<br />
värdera om ovanliga händelser såsom gallgångsskador har rapporteras<br />
korrekt har anmälningar till LÖF-Landstingens Ömsesidiga Försäkringsbolag<br />
granskats för åren 2005-2010.<br />
Resultat<br />
Samkörningen av GallRiks och Patientregistret för 2009 visade att<br />
11934 (90%) av kolecystektomierna var registrerade i GallRiks medan<br />
11874 (89%) av operationerna var registrerade i Patientregistret.<br />
10505 (79%) patienter fanns med i båda registren. Klinikbesök utfördes<br />
på 67 av 72 (93%) möjliga sjukhus under studieperioden och för<br />
1057 (88%) av patienterna fanns en fullständig överensstämmelse<br />
med inmatad data i GallRiks. Totalt granskades 45752 obligatoriska<br />
variabler varav 44423 (97,1%) var helt korrekt registrerade. LÖF erhöll<br />
under studieperioden 272 anmälningar relaterade till kolecystektomier<br />
varav operationen i 244 (90%) fall var registrerad i GallRiks. I samtliga<br />
fall när operationen fanns registrerad i GallRiks så var också gallgångsskadan<br />
(n=40) noterad.<br />
Diskussion<br />
Kvalitetsutvärdering och monitorering blir alltmer viktigt och framträdande<br />
i sjukvården. För att ett register skall vara trovärdigt och en tillförlitlig<br />
källa till forskning och utveckling behövs validering. GallRiks<br />
har en hög täckningsgrad nationellt och regionalt, data i registret håller<br />
hög kvalitet och det finns inget som tyder på systematisk underrapportering<br />
av ovanliga och allvarliga händelser.
Vi har inte ensamrätt<br />
på livskvalitet. Men<br />
för miljoner människor<br />
över hela världen är<br />
vi en viktig del av den.<br />
Att vara frisk och kunna röra sig obehindrat utan<br />
smärta är livskvalitet. Tyvärr är den självklarheten en<br />
ouppnåelig lyx för många. Med hjälp av bland annat<br />
ortopediska implantat och stentar bidrar vi till att<br />
förbättra livskvaliteten för hundratusentals människor<br />
världen över.<br />
Vårt mål är att alltid erbjuda innovativa, högkvalitativa<br />
produkter och tjänster som ger våra patienter ett<br />
bättre liv och samtidigt bidrar till att förbättra den<br />
samhällsekonomiska effektiviteten. Det gör vi genom<br />
att utveckla och marknadsföra produkter som medför<br />
förkortade operationstider, snabbare rehabilitering<br />
och fler minimalinvasiva ingrepp. Produkter som leder<br />
till mindre smärta för patienten och minskad infektionsrisk.<br />
Som ett naturligt resultat av våra långsiktiga<br />
satsningar för förbättrad livskvalitet är vi idag världsledande<br />
inom hälso- och sjukvård.<br />
Johnson & Johnson AB. Staffans väg 2. 191 84 Sollentuna. 08-626 22 00, www.jjnordic.com, jjnordic@jnjse.jnj.com
17:e <strong>Kirurgveckan</strong> i Linköping , 20-24 augusti 2012<br />
Om man vägrar att<br />
se bakåt och inte<br />
vågar se framåt<br />
så måste man<br />
se upp.<br />
– Tage Danielsson<br />
SVERIGES FLYGHUVUDSTAD<br />
Där idéer blir verklighet stannar man sällan på marken.<br />
I Linköping – en stad som inte nöjer sig med mindre än två<br />
egna flygfält – spelar flyget en alldeles särskild roll. För här<br />
grundades Sveriges första flygskola. Och här sker i dag Sveriges<br />
enda flygplanstillverkning. Men inte bara det.<br />
Här arbetar 18 000 människor – en tredjedel av stadens<br />
näringsliv – med någon form av flygrelaterad<br />
verksamhet. Här sker forskning i teknikens absoluta<br />
framkant och här utvecklas världsledande tekno-<br />
logi inom en rad flygrelaterade områden.<br />
Kanske beror det på att Linköping är en stad där<br />
goda idéer gärna får luft under vingarna. En stad<br />
där idéer blir verklighet.<br />
Det är Linköping – Sveriges flyghuvudstad.<br />
39
40<br />
17:e <strong>Kirurgveckan</strong> 20-24 augusti 2012 i Linköping<br />
BRÖSTKIRURGI<br />
Program – Svensk Förening för Bröstkirurgi - SFBK<br />
Tisdagen den 21 augusti<br />
13.15-14.15 ST-lunch: Bröstkirurgi för jourhavande<br />
Lokal: Sonaten Föreläsare: Ann-Christine Källström<br />
Torsdagen den 23 augusti<br />
08.30-10.00 Symposium: Graviditetsrelaterad BC och fertilitetsaspekter<br />
Lokal: Operan Föreläsare: Elisabet Lidbrink, Kenny Rodriguez-Wallberg, Fredrik<br />
Wärnberg<br />
Moderator: Irma Fredriksson<br />
10.00-10.30 Utställning och kaffe<br />
10.30-11.45 Gemensamt symposium (se programöversikt)<br />
Lokal: Crusell<br />
11.45-12.15 Postervandring<br />
Lokal: Studion Moderator: Göran Liljegren<br />
BRÖST 255 Skillnader i ledtider – beror de på punktionsmetod?<br />
Öhlund Daniel, Kirurgcentrum, Norrlands Universitetssjukhus, Umeå,<br />
Eriksson Anna, Jansson Christina, Bordas Pal, Bengtsson Nils-Olof, Emdin<br />
Stefan, Sund Malin<br />
BRÖST 44 Varför mastektomi vid små tumörer – en titt i bröstcancerregistret<br />
Björkman Johanna, Kirurgiska Kliniken, Höglandssjukhuset, Eksjö, Järhult<br />
Johannes, Sandelin Kerstin
BRÖSTKIRURGI<br />
BRÖST 33 Antibiotikaprofylax vid bröstkirurgi - ja, men inte till alla<br />
Adwall Linda, Kirurgiska Kliniken, Akademiska Sjukhuset, Uppsala,<br />
Liljegren Göran, Olsson Lars, Wärnberg Fredrik<br />
BRÖST 84 Sårinfektioner efter mastektomi – värde av antibiotikaprofylax?<br />
Andreasson Kalle, Kirurgiska Kliniken, Västmanlands Sjukhus Västerås,<br />
Bergkvist Leif, Eriksson Staffan<br />
BRÖST 169 Komplikationer efter neoadjuvant behandling av bröstcancer med<br />
bevacizumab (Avastin®)<br />
Åhsberg Kristina, Kirurgiska Kliniken, Skånes Universitetssjukhus,<br />
Lund, Loman Niklas, Rydén Lisa,<br />
BRÖST 285 Prognostisk bröstcancer-markör: HMG-CoAR – ter den sig olika vid invasiv<br />
och in situ cancer?<br />
Butt Salma, Kirurgiska Kliniken, Skånes Universitetssjukhus, Malmö, Butt<br />
Talha, Zhou Wenjing, Jirström Karin, Amini Rose-Marie, Wärnberg Fredrik,<br />
Borgquist Signe<br />
BRÖST 17 Uttrycket för p16/INK4A i duktal cancer in situ (DCIS) relaterar till prognos<br />
Wärnberg Fredrik, Institutionen för Kirurgiska Vetenskaper, Uppsala<br />
Universitet och Kirurgiska Kliniken, Akademiska Sjukhuset, Uppsala,<br />
Linke Steven, Bremer Troy, Zhou Wenjing, Jirström Karin, Amini Rose-<br />
Marie, Goldstein Lynn<br />
12.15-14.15 Utställning och lunch<br />
13.15-14.15 ST-lunch: Bröstkirurgi för jourhavande<br />
Lokal: Solot Föreläsare: Ann-Christine Källström<br />
41<br />
BRÖSTKIRURGI
42<br />
BRÖSTKIRURGI<br />
14.15-15.45 Fria föredrag:<br />
Lokal: Operan Moderator: Lars-Gunnar Arnesson, Malin Sund<br />
BRÖST 128 Tumör-relaterade faktorer och prognos efter screeningupptäckt<br />
bröstcancer<br />
Olsson Åsa, Institutionen för Kliniska Vetenskaper och Kirurgiska<br />
Kliniken, Skånes Universitetssjukhus, Malmö, Borgquist Signe, Butt<br />
Salma, Zackrisson Sophia, Landberg Göran, Manjer Jonas<br />
BRÖST 7 Molekylär klassificering i subgrupp Luminal A av primär bröstcancertumör<br />
skiftar till en subgrupp med sämre prognos vid analys av<br />
korresponderande lymfkörtelmetastas<br />
Falck Anna-Karin, Kirurgiska Kliniken, Helsingborgs Lasarett, Fernö<br />
Mårten, Bendahl Per-Ola, Rydén Lisa<br />
BRÖST 109 Seriesnittning av sentinel node vid bröstcancer medför ingen signifikant<br />
förbättring av incidensen av falsk negativitet<br />
Andersson Yvette, Kirurgiska Kliniken, Västmanlands Sjukhus<br />
Västerås, Frisell Jan, Sylvan Maria, de Boniface Jana, Bergkvist Leif<br />
BRÖST 91 Mikrometastas i sentinel node och risk för non sentinel node metastas -<br />
identifiering av patienter där axillutrymning kan avvaras<br />
Rydén Lisa, Kirurgiska Kliniken, Skånes Universitetssjukhus, Lund, Ingvar<br />
Christian, Dighe Looket, Grabau Dorthe<br />
BRÖST 6 Bröstcancer med neoduktgenes: en ny subtyp av bröstcancer<br />
Wärnberg Fredrik, Institutionen för Kirurgiska Vetenskaper, Uppsala<br />
Universitet och Kirurgiska Kliniken, Akademiska Sjukhuset, Uppsala,<br />
Zhou Wenjing, Tot Tibor, Abdsaleh Shahin, Pinder Sarah, Amini Rose-<br />
Marie, Blomqvist Carl, Fjällskog Marie-Louise, Christenson Gunilla,<br />
Sollie Thomas
BRÖSTKIRURGI<br />
BRÖST 5 Tumörmarkörer som signalerar om ett återfall efter duktal cancer in situ<br />
blir invasiv cancer eller ny in situ<br />
Wärnberg Fredrik, Institutionen för Kirurgiska Vetenskaper, Uppsala<br />
Universitet och Kirurgiska Kliniken, Akademiska Sjukhuset, Uppsala,<br />
Zhou Wenjing, Johansson Christina, Jirström Karin, Ringberg Anita,<br />
Blomqvist Carl, Amini Rose-Marie, Fjällskog Marie-Louise<br />
BRÖST 162 Ökat uttryck av arginase-1 talar för immunomodulation hos patienter med<br />
tidig bröstcancer<br />
de Boniface Jana, Bröst- och Endokrinkirurgiska Kliniken och<br />
Institutionen för Molekylär Medicin och Kirurgi, Karolinska<br />
Universitetssjukhuset Solna, Stockholm, Mao Yumeng, Schmidt-Mende<br />
Jan, Kiessling Rolf, Poschke Isabel<br />
15.45-16.00 Utställning och kaffe<br />
16.00-18.00 Årsmöte<br />
Lokal: Operan<br />
19.00 Bröstföreningens middag<br />
Lokal: Föranmälan<br />
Frimurarehotellet<br />
Fredagen den 24 augusti<br />
08.15-09.15 Gemensamt symposium (se programöversikt)<br />
Lokal: Crusell<br />
09.15-09.45 Utställning och kaffe<br />
43<br />
BRÖSTKIRURGI
44<br />
BRÖSTKIRURGI<br />
09.45-11.00 Hedersföreläsning: Breast conserving surgery, surgical margin and<br />
Lokal: Operan risk of local recurrence<br />
Föreläsare: Monica Morrow<br />
11.00-11.30 Utställning och kaffe<br />
11.30-13.00 Symposium: Surgery in the axilla - where are we heading?<br />
Lokal: Operan Moderator: Leif Bergkvist<br />
Deltagare: Jan Frisell, Stig Holmberg, Johan Ahlgren,<br />
Monica Morrow<br />
13.00 Take away lunch
BRÖSTKIRURGI<br />
BRÖST 5<br />
Tumörmarkörer som signalerar om ett återfall efter duktal cancer in situ blir invasiv cancer eller ny in situ<br />
Zhou Wenjing, Kirurg Akademiska Uppsala, Wärnberg Fredrik, Kirurg Akademiska Uppsala, Johansson Christina, Patolog Akademiska Uppsala, Jir-<br />
ström Karin, Patolog MAS Malmö, Ringberg Anita, Plastikkirurgi MAS Malmö, Blomqvist Carl, Onkologi Helsingfors Universitetssjukhus Helsingfors,<br />
Amini Rose-Marie, Patolog Karolinska Solna, Fjällskog Marie-Louise, Onkologi Akademiska Uppsala<br />
Introduktion<br />
Hälften av alla återfall efter en primär duktal cancer in situ (DCIS) är<br />
invasiv bröstcancer. Vad som avgör om ett återfall blir invasiv cancer<br />
eller ny in situ är okänt. Vi har studerat primärtumörens biologi och<br />
dess relation till typ av återfall.<br />
Patienter och Metod<br />
Vi inkluderade 266 primära DCIS med ett känt återfall. Ett hundra DCIS<br />
var från en populationsbaserad kohort från Uppland/Västmanland.<br />
Dessutom inkluderades alla 166 kvinnor med ett återfall från den randomiserade<br />
studien SweDCIS (1987-1999). De 358 kvinnor utan återfall<br />
i kohorten från Uppsala/Västerås användes som referensgrupp. ER,<br />
PR, HER2, EGFR, cytokeratin 5/6, Ki67, FOXA1, FOXC1, GATA-3 och<br />
CD10 testades immunhistokemiskt på primärtumörerna i TMA-block.<br />
Logistisk regression användes för att kalkylera odds ratios och 95%<br />
konfidensintervall i uni- och multivariata analyser.<br />
Resultat<br />
Av återfallen var 130 in situ och 136 invasiv cancer. Ett återfall var of-<br />
BRÖST 6<br />
Bröstcancer med neoduktgenes: En ny subtyp av bröstcancer<br />
tare av invasive typ om primärtumören var ER-positiv (OR 2.5, CI 95<br />
1.2 – 5.1). Primärtumörer som var HER2-positiva (OR 0.5, 0.3-0.9),<br />
EGFR-positiva (OR 0.4, 0.2-0.9) och ER-negativa/HER2-positiva (OR<br />
0.2, 0.1-0.6) hade en lägre risk för att återfallet skulle vara invasiv cancer.<br />
Primärtumörer som var ER-positiva/HER2-positiva hade en högre<br />
risk för återfall överhuvud taget (invasiv cancer eller in situ) (OR 1.9,<br />
1.1-3.4) liksom tumörer som överuttryckte FOXA1 (OR 3.1, 1.5-6.2) och<br />
FOXC1 (OR 2.9, 1.7-5.0).<br />
Diskussion<br />
Vi har studerat ett stort antal DCIS för att leta efter markörer i primärtumören<br />
som relaterar till vilken typ av återfall som utvecklas, invasiv<br />
cancer eller ny in situ. Ett överraskande fynd var att återfall efter en<br />
primär DCIS som var ER-negativ/HER2-positiv, ER-negativ eller EGFRpositiv<br />
oftare var av in situ typ. Molekylär subgrupp ER-positiv/HER2positiv,<br />
FOXA1-positivitet och FOXC1-positivitet var riskfaktorer för alla<br />
typer av återfall.<br />
Zhou Wenjing, Kirurg Akademiska Uppsala, Wärnberg Fredrik, Kirurg Akademiska Uppsala, Tot Tibor, Patolog Falu Lasarett Falun, Abdsaleh Sha-<br />
hin, Röntgen Akademiska Uppsala, Pinder Sarah, Patolog King´s College London, Amini Rose-Marie, Patolog Karolinska Solna, Blomqvist Carl, On-<br />
kolog Helsingfors Universitetssjukhus Helsingfors, Fjällskog Marie-Louise, Onkolog Akademiska Uppsala, Christensson Gunilla, Kirurg Falu Lasarett<br />
Falun, Sollie Thomas, Patolog Örebro Universitetssjukhus Örebro<br />
Introduktion<br />
En ny subtyp av bröstcancer har föreslagits av László Tabár och Tibor<br />
Tot i Falun: Bröstcancer med neoduktgenes. Den beskrivs som fall med<br />
mikrokalk av ”casting-typ” på mammografibilderna, histologiskt höggradig<br />
DCIS med ett onormalt antal gångar, periduktal desmoplastisk<br />
reaktion och lymfocytinfiltration. Enligt Tabár och Tot är detta en aggressiv<br />
form av bröstcancer som idag feltolkas som DCIS. Vi har utvärderat<br />
en föreslagen histopatologisk klassifikation och vi har studerat<br />
skillnader i tumörbiologi i fall med och utan neoduktgenes.<br />
Patienter och Metod<br />
Sjuttiofyra fall med DCIS grad 2-3, med eller utan en invasiv komponent,<br />
selekterades utifrån PAD-svaret. Ett klassifikationssystem baserat<br />
på i första hand en histopatologisk bedömning av originalsnitt<br />
(H&E) och därefter en immunhistokemisk (IH) färgning av Tenascin-C<br />
(Tn-C) användes för att kategorisera tumörerna som med eller utan neoduktgenes.<br />
Mammografibilden och kända tumörmarkörer studerades<br />
sedan för relationen till neoduktgenes.<br />
Resultat<br />
Fyra patologer kunde klassa tumörerna som “trolig neoduktgenes”<br />
med en total samstämmighet på 72% och ett kappa-värde på 0.44. Ef-<br />
ter komplettering med Tn-C färgning delades fallen in i en grupp med<br />
neoduktgenes (n=37) och en utan (n=31). Neoduktgenes korrelerade<br />
signifikant med mammografiskt malign mikrokalk (casting och crushed<br />
stone) (p=0.04) och ER-negativitet (p=0.03). Hög grad, HER2-positivitet,<br />
PgR-negativitet och hög proliferation sågs också oftare i gruppen<br />
med neoduktgenes. Detta var dock inte statistiskt signifikant (p=0.10,<br />
0.07, 0.20 och 0.29).<br />
Diskussion<br />
Vi har utvecklat histopatologiska kriterier för en ny subgrupp av bröstcancer:<br />
Bröstcancer med neoduktgenes, vilka verkar vara reproducerbara.<br />
Neoduktgenes korrelerade med en mer aggressiv tumörbiologi<br />
och med malign mammografisk mikrokalk. Våra fynd måste upprepas<br />
och neoduktgenes måste studeras avseende prognos. Vi förutspår dock<br />
redan nu att det finns en möjlig nytta för kvinnor som tidigare skulle<br />
ha fått diagnosen DCIS men som nu klassas som bröstcancer med neoduktgenes<br />
och därigenom kanske bör erhålla en aggressivare adjuvant<br />
behandling.<br />
45<br />
BRÖSTKIRURGI
46<br />
BRÖSTKIRURGI<br />
BRÖST 7<br />
Molekylär klassificering i subgrupp luminal A av primär bröstcancertumör skiftar till en subgrupp med sämre prognos vid analys av<br />
korresponderande lymfkörtelmetastas<br />
Falck A-K, Kirurgi Helsingborgs Lasarett Helsingborg, Fernö M, Inst För Kliniska Vetenskaper Lunds Universitet Lund, Bendahl P-O, Instituionen För<br />
Kliniska Vetenskaper Lunds Universiet Lund, Rydén L, Kirurgi Skånes Universitetssjukhus Lund<br />
Introduktion<br />
Bröstcancer är en heterogen sjukdom med stor spridning i prognos. Den<br />
kliniska handläggningen av primär bröstcancer baseras på individuell<br />
analys av biomarkörer i primärtumören medan vidare karakterisering<br />
av biomarkörer vid lymfkörtelmetastasering inte utförs rutinmässigt.<br />
Micro-array baserad genuttrycksanalys och efterföljande immunohistokemiska<br />
studier av bröstcancertumörer har nyligen identifierat<br />
biologiskt distinkta subgrupper med olika uttryck av en kombination<br />
av biomarkörer med skiftande prognos mellan subgrupperna. Vårt<br />
arbete syftade till att klassificera primära bröstcancertumörer och korresponderande<br />
lymfkörtelmetastas hos samma patient baserat på en<br />
kombination av biomarkörer till luminal A, luminal B, HER2 typ och<br />
Trippelnegativ phenotyp och jämföra metastasfri överlevnad i 5 år mellan<br />
grupperna .<br />
Patienter och Metod<br />
Studien baseras på en kohort av patienter där biomarköruttryck; hormonreceptorstatus<br />
(östrogenreceptor (ER), progesteronreceptor (PR)),<br />
human epidermal growth factor receptor 2 (HER2) och proliferationsmarkör<br />
(Ki67) vid primär bröstcancer och ipsilateral lymfkörtelmetastas<br />
nyligen reanalyserades och var för sig relaterades till prognos.<br />
I nuvarande studie var 85 patienter från kohorten möjliga att klassificera<br />
till fyra subgrupper enligt St Gallen Breast Cancer Conference<br />
2011: luminal A (ER+ och/eller PR+, Ki6720% och/eller HER2+), HER2 typ (ER-, PR-,<br />
HER2+) och Trippel negativ (ER-, PR-, HER2-). Klassificeringen av pri-<br />
BRÖST 17<br />
Uttrycket för p16/INK4A i duktal cancer in situ (DCIS) relaterar till prognos<br />
märtumören och korresponderande lymfkörtelmetastas jämfördes med<br />
McNemar-Bowker symmetriskt test och de molekylära subgrupperna<br />
relaterades till 5 års metastasfri överlevnad (DDFS) genom Cox analys<br />
med luminal A som referens grupp.<br />
Resultat<br />
I 9 fall (20 %) skilde sig klassificeringen av biomarköruttryck åt mellan<br />
primär bröstcancer och korresponderande lymfkörtelmetastas. I 7 av<br />
dessa (16 %) skiftade fallen från primärtumör till lymfkörtelmetastas,<br />
till en grupp med sämre prognos (p= 0.06, Mc Nemar-Bowker). När vi<br />
jämförde luminal A och icke-luminal A i primärtumör och lymfkörtelmetastas<br />
var avvikelsen från symmetrisk fördelning signifikant,<br />
p=0.02. DDFS var signifikant sämre för alla subgrupper jämfört med<br />
prognosen för luminal A vid Cox analys av både primärtumör och lymfkörtelmetastas.<br />
Diskussion<br />
Våra data påvisar en skillnad vid klassificering med en kombination<br />
av biomarköruttryck, mellan primärtumör och lymfkörtelmetastas hos<br />
primära bröstcancerpatienter. De fall där klassificeringen skiljer sig åt<br />
har skiftat från luminal A i primärtumören till en grupp i lymfkörtelmetastasen<br />
där överlevnadsanalys visar sämre prognos jämfört med<br />
denna subgrupp. Det påvisade skiftet från en prognostisk gynnsam<br />
profil vid analys av primärtumör till en prognostiskt ogynnsam profil i<br />
lymfkörtelmetastasen kan ha klinisk relevans för val av adjuvant terapi<br />
vid primär bröstcancer med lymfkörtelmetastasering.<br />
Linke Steven, Prelude Corporation Prelude Laguna Hills, Bremer Troy, Prelude Corporation Prelude Laguna Hills, Wärnberg Fredrik, Kirurg Aka-<br />
demiska Uppsala, Zhou Wenjing, Kirurg Akademiska Uppsala, Jirström Karin, Patolog Universitetssjukhuset Lund, Amini Rose-Marie, Patolog KS<br />
Stockholm, Goldstein Lynn, PhenoPath Laboratories PhenoPath Seattle<br />
Introduktion<br />
DCIS är en pre-invasiv bröstcancerform som diagnostiseras hos<br />
cirka 50,000 kvinnor per år i U.S.A. Standardbehandling är antingen<br />
mastektomi eller bröstbevarande kirurgi med efterföljande strålbehandling<br />
(BCS + RT). Det är dock bara cirka 10% av dem som opereras<br />
med BCS som undviker ett återfall tack vara RT. RT har inte heller påvisats<br />
ha någon överlevnadseffekt. Det skulle vara värdefullt att kunna<br />
stratifiera kvinnor med avseende på återfallsrisk för att kunna skräddarsy<br />
behandling så att man maximerar nyttan och minimerar sidoeffekter<br />
och kostnader.<br />
Patienter och Metod<br />
Snitt från tma med tumörbiopsier från alla kvinnor med en primär DCIS<br />
i Uppsala/Västerås 1986-2004 (n=458) färgades för p16/INK4A (klon<br />
E6H4) med immunhistokemi (IH). Semikvantitativ manuell bedömning<br />
av färgningen gjordes i tumörens epiteliala celler och i cancerassocierade<br />
fibroblaster i det peritumorala stromat (CAFs). Cut off för p16<br />
sattes till 25%. IH för traditionella tumörmarkörer var gjort tidigare. En<br />
prognostisk panel inkluderande p16 i tumören, p16 i stromat, margi-<br />
nal och HER2 testades avseende prognos med lokala återfall (invasiv<br />
och in situ) och fjärrmetastasering som händelser.<br />
Resultat<br />
Medeluppföljningen var 120 månader och bland de 172 kvinnor med<br />
kompletta IH data fick 33 ett återfall. Bland 117 kvinnor som genomgått<br />
BCS +/- RT var risken för återfall mer än 9 gånger större i högriskgruppen<br />
enligt den prognostiska panelen (högt p16 i tumör/lågt p16 i<br />
stromat/tveksam radikalitet/ HER2+) (HR 9,7, CI 95% 1.3-74,6). I den<br />
univariata analysen var endast p16 i tumörcellerna en statistiskt signifikant<br />
riskfaktor för återfall.<br />
Diskussion<br />
Tidigare studier har visat varierande resultat för p16 som enskild prognosmarkör.<br />
Våra resultat antyder att det finns en prognostisk interaktion<br />
mellan p16 i tumörvävnaden och i stromat men också mellan p16<br />
och HER2-uttrycket. Dessa markörer kommer att ingå i den IH baserade<br />
prognostiska panel som är under utveckling för att värdera återfallsrisken<br />
hos kvinnor med DCIS.
BRÖST 33<br />
Antibiotikaprofylax vid bröstkirurgi - ja, men inte till alla<br />
BRÖSTKIRURGI<br />
Adwall Linda, Kirurg Akademiska Sjukhuset Uppsala, Liljegren Göran, Kirurg Universitetssjukhuset Örebro, Olsson Lars, Kirurg Centralsjukhuset<br />
Karlstad, Wärnberg Fredrik, Kirurg Akademiska Sjukhuset Uppsala<br />
Introduktion<br />
Statens beredning för medicinsk utvärdering (SBU) rekommenderar<br />
sedan 2010 antibiotikaprofylax givet som singeldos vid bröstcancerkirurgi.<br />
I Uppsala/Örebro regionen har arbetsgruppen för bröstcancer<br />
valt att kontrollera infektionsfrekvensen efter bröstkirurgi för att kunna<br />
ta ställning till i vilka fall det är indicerat att ge profylax.<br />
Patienter och Metod<br />
Journalgenomgång av alla patienter som genomgått bröstkirurgi i Uppsala<br />
läns landsting under 2009 och 2010 har genomförts. Vi definierade<br />
en postoperativ infektion som: behandling (antibiotika och/eller<br />
dränering) på grund av en i journalen beskriven infektion med rodnad,<br />
sekretion eller feber.<br />
Resultat<br />
Under de två åren genomfördes 734 bröstoperationer. Totalt fick 73<br />
patienter (9,9%) en postoperativ infektion. Av de utvalda riskpatienter<br />
som fått antibiotikaprofylax fick 19 stycken (15,6%) en infektion,<br />
medan 54 patienter (8,8%) fick det i gruppen som ej fått profylax. Utan<br />
antibiotikaprofylax fick en patient (3,6%) en infektion postoperativt av<br />
dem som enbart genomgick sektorresektion, 15 patienter (6,8%) vid<br />
samtidig sentinel node (SN) och sex patienter (13%) om axillarutrym-<br />
BRÖST 44<br />
Varför mastektomi vid små tumörer – en titt i bröstcancerregistret<br />
ning utfördes. Efter mastektomi med eller utan SN fick nio patienter<br />
(8,7%) en infektion och i kombination med axillarutrymning var det 21<br />
patienter (22,8%). Efter benign bröstkirurgi fick fem patienter (3,3%)<br />
en postoperativ infektion.<br />
Diskussion<br />
Totalt fick cirka tio procent en postoperativ infektion efter bröstkirurgi.<br />
Ingreppets omfattning relaterade klart till risken för en infektion. Infektionsfrekvensen<br />
var högre hos de patienter som vi gav antibiotikaprofylax<br />
vilket kan tala för att vi selekterat rätt patienter eller att val<br />
av preparat inte var optimalt.Vi föreslår att antibiotikaprofylax ges vid<br />
sektorresektion och mastektomi i kombination med axillarutrymning<br />
och liksom tidigare till högriskpatienter (reoperation, neoadjuvant cytostatika,<br />
rekonstruktion). Däremot tycker vi inte att man behöver ge<br />
antibiotikaprofylax vid benign bröstkirurgi eller vid enbart sektorresektion.<br />
Sektorresektion med SN och mastektomi men eller utan SN har en<br />
risk mellan 5 och 10% och där rekommenderat vi att lokala riktlinjer<br />
utarbetas i samarbete mellan kirurger och infektionsläkare. Två olika<br />
antibiotikaregimer har föreslagits; kloxacillin 2g intravenöst 30-60 minuter<br />
före ingreppets start eller sulfametoxazol+trimetoprim peroralt. .<br />
Björkman Johanna, Kir Höglandssjukhuset Eksjö, Järhult Johannes, Kir Höglandssjukhuset Eksjö, Sandelin Kerstin, Bröst-endokrinkir Karolinska<br />
Universitetssjukhuset Stockholm<br />
Introduktion<br />
Enligt nationella riktlinjer rekommenderas bröstbevarande kirurgi vid<br />
unifokal cancer < 4 cm om tumören har en position som gör att ett gott<br />
kosmetiskt resultat kan uppnås. Enligt registerdata är medianstorleken<br />
på den största invasiva tumören 17 mm, en storlek som varit konstant<br />
sedan registret startades 2008. Däremot förefaller det som om andelen<br />
bröstbevarande ingrepp minskar. Varför?<br />
Patienter och Metod<br />
Vi har analyserat data från INCA-registret avseende 2429 kvinnor i<br />
Sydöstra sjukvårdsregionen, som mellan 2008 och 2010 opererades<br />
för bröstcancer. Speciellt intresse ägnades åt de 1351 kvinnorna med<br />
små, lokaliserade tumörer (T0-T1,N0,M0), varav 876 (65 %) var screeningupptäckta.<br />
Resultat<br />
I hela materialet var frekvensen mastektomi och sektorresektion 56<br />
respektive 44 %. I gruppen T0-T1,N0,M0 genomgick 41 % mastektomi<br />
och 58 % sektorresektion. Att diskutera patienten på multidisciplinär<br />
konferens påverkade inte frekvensen mastektomerade. Frekvensen<br />
mastektomi var signifikant lägre bland de screeningupptäckta T0-<br />
T1,N0,M0-patienterna än bland de icke screeningupptäckta (37 vs 50<br />
%; p
48<br />
BRÖST 84<br />
Sårinfektioner efter mastektomi – värde av antibiotikaprofylax?<br />
BRÖSTKIRURGI<br />
Andreasson Kalle, Kirurgiska kliniken Västmanlands Sjukhus Västerås, Bergkvist Leif, Kirurgiska kliniken Västmanlands Sjukhus Västerås, Eriksson<br />
Staffan, Kirurgiska kliniken Västmanlands Sjukhus Västerås<br />
Introduktion<br />
SBU-rapporten Antibiotikaprofylax vid kirurgiska ingrepp från 2010<br />
konkluderade att det finns starkt vetenskapligt stöd för att en dos antibiotika<br />
profylaktiskt minskar infektionsrisken vid bröstcancerkirurgi.<br />
Slutsatsen har blivit ifrågasatt eftersom den baseras på studier från<br />
länder med avsevärt högre förekomst av postoperativa infektioner än<br />
Sverige. Syftet med denna studie var att kartlägga frekvensen sårinfektioner<br />
efter mastektomi vid vår klinik under de två senaste åren samt<br />
om operationstekniken påverkar infektionsrisken.<br />
Patienter och Metod<br />
Journalerna för samtliga patienter opererade med mastektomi med/<br />
utan axillingrepp under åren 2010-11 granskades retrospektivt och<br />
förekomst av antibiotikaprofylax samt postoperativa sårinfektioner<br />
registrerades. Patienter opererade med direktrekonstruktion med protesinläggning<br />
analyserades separat. I Västerås ges antibiotikaprofylax<br />
om neoadjuvant cytostatika givits, vid samtidig inläggning av subkutan<br />
venport eller protes samt vid reoperation inom en månad. Sårinfektion<br />
definierade vi som kliniska tecken på infektion med debut inom en<br />
månad efter operationen där peroral eller intravenös antibiotikabehandling<br />
krävdes. Under 2011 användes två olika operationstekniker<br />
vid mastektomi för lösgörande av bröstet, dels med diatermi och dels<br />
med sax och operationsteknikerna jämfördes med avseende på risken<br />
för sårinfektion.<br />
Resultat<br />
Totalt 190 patienter opererades med mastektomi vid vår klinik varav 44<br />
(23%) erhöll antibiotikaprofylax. Sårinfektioner drabbade 13 patienter<br />
(6,8%) där 4 var opererade med enkel mastektomi, 6 med mastektomi<br />
och sentinel node och 3 med modifierad radikal mastektomi. Av de 13<br />
patienterna hade 4 erhållit antibiotikaprofylax.Av 13 patienter opererade<br />
med protesinläggning drabbades 4 av sårinfektion och i 3 av dessa<br />
fall tvingades vi till avlägsnande av protesen för att uppnå utläkning<br />
av infektionen.Det förelåg ingen skillnad vad gäller frekvensen sårinfektioner<br />
mellan lösgörande av bröstet med diatermi respektive sax.<br />
Däremot noterade vi att diatermi medförde nästan tre gånger så många<br />
seromtappningar.<br />
Diskussion<br />
Vi anser inte att en frekvens av sårinfektioner på 6,8% motiverar användande<br />
av rutinmässig antibiotikaprofylax vid mastektomi. Lösgörande<br />
av bröstet med diatermi förkortar operationstiden men uppväger<br />
enligt vår uppfattning inte den nästan tre gånger så höga förekomsten<br />
av seromtappningar.<br />
BRÖST 91<br />
Mikrometastas i sentinel node och risk för non sentinel node metastas - identifiering av patienter där axillutrymning kan avvaras<br />
Rydén Lisa, Kir Klin SUS Lund, Christian Ingvar, Kir Klin SUS Lund, Dighe Looket, Kir Klin Hallands Sjukhus Halmstad, Grabau Dorthe, Patolog Klin<br />
Lab Medicin Skåne Lund<br />
Introduktion<br />
Sentinel node teknik är idag standard för att bestämma lymfkörtelstatus<br />
vid primär bröstcancer. De flesta patienter med metastas i sentinel<br />
node har endast en metastatisk körtel och därför är kompletterande axillutrymning<br />
ifrågasatt. Metastasstorleken i sentinel node är relaterad<br />
till risken för non-sentinel node metastaser och vi ville undersöka om<br />
det bland patienter med mikrometastaser i sentinel node går att identifiera<br />
en grupp patienter där axillutrymning kan avvaras.<br />
Patienter och Metod<br />
Under år 2001-2011 opererades 1458 patienter med sentinel node<br />
teknik vid Kirurgiska kliniken i Lund i samband med primär bröstcancerkirurgi.<br />
Alla patienter med makro- (> 2mm) eller mikrometastaser<br />
(≤ 2.0 mm) erbjöds kompletterande axillutrymning, medan<br />
patienter med isolerade tumörceller inte fick någon ytterligare kirurgi i<br />
armhålan. Sentinel node diagnostik utfördes med fryssnitt peroperativt<br />
och på paraffinbäddad vävnad för definitivt PAD.<br />
Resultat<br />
Totalt hade 143 patienter mikrometastaser i sentinel node. Bland pa-<br />
tienter med screeningupptäckta tumörer (n=603) återfanns 50 patienter<br />
(8%) med mikrometastaser och bland de med kliniskt upptäckta tumörer<br />
(n=855) registrerades 93 patienter (11%) med mikrometastaser.<br />
Hos patienter med tumörstorlek 10 mm eller mindre var förekomst av<br />
non-sentinel node metastaser låg och bland screeningupptäckta tumörer<br />
≤ 10mm fanns ingen patient med ytterligare spridning i armhålan.<br />
Totalt återfanns 2 patienter (4%) med spridning till non sentinel<br />
node körtlar hos patienter med screeningdetekterad sjukdom, jämfört<br />
med 17 (21%) av de med kliniskt upptäckta tumörer.<br />
Diskussion<br />
Patienter med mikrometastaser i sentinel node, begränsad tumörstorlek<br />
och screeningupptäckt sjukdom utgör en grupp där kompletterande<br />
axillutrymning är av ringa värde. Behov av fryssnittsteknik i denna patientgrupp<br />
kan diskuteras och i vilket fall bör man kunna avstå från<br />
ytterligare kirurgi vid falskt negativ sentinel node.
BRÖSTKIRURGI<br />
BRÖST 109<br />
Seriesnittning av sentinel node vid bröstcancer medför ingen signifikant förbättring av incidensen av falsk negativitet<br />
Andersson Yvette, Kirurgkliniken Västmanlands Sjukhus Västerås, Frisell Jan, Bröst Och Endokrinkirurgiska Kliniken Karolinska Universitetssjukhu-<br />
set Solna Solna, Sylvan Maria, Patologkliniken Karolinska Universitetssjukhuset Danderyd Danderyd, De Boniface Jana, Bröst Och Endokrinkirur-<br />
giska Kliniken Karolinska Universitetssjukhuset Solna Solna, Bergkvist Leif, Kirurgkliniken Västmanlands Sjukhus Västerås<br />
Introduktion<br />
Frekvensen av falsk negativitet vid sentinel node-biopsi hos bröstcancerpatienter<br />
varierar mellan 0 och 30 % i olika valideringsstudier. En<br />
falskt negativ sentinel node-biopsi innebär dels att patienten felklassificeras<br />
och kanske inte får den tilläggsbehandling hon borde få, dels<br />
att man riskerar att lämna metastaser i axillen. Syftet med denna studie<br />
var att undersöka om en mer detaljerad patologisk undersökning avslöjar<br />
metastaser oftare om sentinel node är falskt negativ än om den är<br />
sant negativ, samt att utvärdera om det finns några särskilda riskfaktorer<br />
för falsk negativitet.<br />
Patienter och Metod<br />
Kvarvarande sentinel node-material tillhörande 50 patienter med<br />
falskt negativ sentinel node och 107 kontrollpatienter med sant negativ<br />
sentinel node undersöktes med seriesnittning (0,2 mm täta snitt) och<br />
immunhistokemi. Med hjälp av en regressionsanalys gjordes också en<br />
BRÖST 128<br />
Tumör-relaterade faktorer och prognos efter screeningupptäckt bröstcancer<br />
jämförelse av egenskaper hos primärtumör och sentinel node mellan<br />
de falskt negativa patienterna och 1204 patienter med positiv sentinel<br />
node.<br />
Resultat<br />
Tidigare oupptäckta metastaser fanns hos 9 (18,0%) av patienterna<br />
med falskt negativ sentinel node och hos 12 (11,3%) av kontrollpatienterna<br />
(p=0,245). Risken för falsk negativitet var högre om tumören var<br />
multifokal eller hormonkänslig, eller om man bara hittade en sentinel<br />
node under operationen.<br />
Diskussion<br />
Att inte utföra seriesnittning på sentinel node verkar inte vara någon<br />
betydande orsak till falsk negativitet. Man bör dock vara noggrann med<br />
att inte lämna någon sentinel node kvar i axillen. Det verkar också finnas<br />
en tendens till högre risk för falsk negativitet vid multifokal cancer.<br />
Olsson Åsa, Kirurgiska Kliniken Skånes Universitetssjukhus Malmö, Borgquist Signe, Onkologiska Kliniken Skånes Universitetssjukhus Lund, Butt<br />
Salma, Kirurgiska Kliniken Skånes Universitetssjukhus Malmö, Zackrisson Sophia, Röntgen Kliniken Skånes Universitetssjukhus Malmö, Landberg<br />
Göran, Breakthrough Breast Cancer Research Unit, School Of Cancer, Enabling Science And Technology University Of Manchester Manchester, UK,<br />
Manjer Jonas, Plastikkirurgiska Kliniken Skånes Universitetssjukhus Malmö<br />
Introduktion<br />
Kvinnor med screeningupptäckt bröstcancer har en prognostisk fördel<br />
jämfört med kliniskt upptäckta, som inte kan förklaras av ”stage shift”.<br />
I denna studie undersöktes biologiska tumör-faktorer hos patienter<br />
med invasiv bröstcancer utifrån diagnossätt och bröstcancerspecifik<br />
död.<br />
Patienter och Metod<br />
Histologi, estrogen receptor alfa och -beta, human epidermal growth<br />
factor receptor 2 (HER2), cyklin D1, p27, Ki67 och perinodal växt analyserades<br />
från 466 tumörer hämtade ur en prospektiv cohort, Malmö<br />
Kost Cancer Studien. För att undersöka förhållandet mellan biologiska<br />
tumör-faktorer och upptäcktssätt analyserades odds kvoter med logistisk<br />
regression. Samma tumör-karakteristika analyserades också i förhållande<br />
till tumörstorlek, lymfkörtelstatus och grade. Bröstcancerspecifik<br />
död analyserades med cox regression, med och utan justering för<br />
olika tumörkarakteristika och skillnader utifrån justering analyserades<br />
med Freedmans statistics.<br />
Resultat<br />
Det fanns inga skillnader i biologiska tumör-faktorer utifrån upptäcktssätt.<br />
Efter justering för ålder, tumörstorlek, lymfkörtelstatus och grade,<br />
hade kvinnor med kliniskt upptäckt bröstcancer en ökad risk för bröstcancerdöd,<br />
hazard ratio 2.48 med 95 % konfidens intervall 1.34-4.59.<br />
Detta förklarade 37.2 % av skillnaden i överlevnad mellan screeningupptäckta<br />
och kliniskt upptäckta. Ytterligare justering för biologiska<br />
tumör-faktorer tillförde bara marginell skillnad.<br />
Diskussion<br />
Ingen av de undersökta biologiska tumör-faktorerna kunde förklara<br />
den prognostiska fördelen av screeningupptäckt. Ingen av de undersökta<br />
faktorerna var associerade med lymfkörtelstatus, vilket skulle<br />
kunna identifiera att andra mekanismer kan ligga bakom tumörspridning.<br />
49<br />
BRÖSTKIRURGI
50<br />
BRÖSTKIRURGI<br />
BRÖST 162<br />
Ökat uttryck av Arginase-1 talar för immunomodulation hos patienter med tidig bröstcancer<br />
De Boniface Jana, Bröst- Och Endokrinkirurgiska Kliniken Karolinska Universitetssjukhuset Solna Stockholm, Mao Yumeng, Cancer Center Karo-<br />
linska Karolinska Universitetssjukhuset Solna Stockholm, Schmidt-Mende Jan, Klinisk Patologi/cytologi Karolinska Universitetssjukhuset Solna<br />
Stockholm, Kiessling Rolf, Cancer Center Karolinska Karolinska Universitetssjukhuset Solna Stockholm, Poschke Isabel, Cancer Center Karolinska<br />
Karolinska universitetssjukhuset Solna Stockholm<br />
Introduktion<br />
Arginase-1 (ARG1) är enzymet som katalyserar omvandlingen av aminosyran<br />
L-arginin till ornithin och urea. T-celler är helt beroende av att<br />
L-arginin tillhandahålls i deras närmiljö då de inte kan producerar denna<br />
aminosyra själva. Utan L-arginin arresteras cellcykeln, och T-cellen<br />
förblir oförmögen att proliferera. Myeloida celler och tumör-associerade<br />
makrofager med suppressiva egenskaper har påvisats i ett flertal<br />
cancrar. Dessa celler kan, bland annat, producera ARG1 vilket leder till<br />
dysfunktion av T-celler, framförallt beskrivet i avancerad cancer. Den<br />
aktuella studiens syfte var att kartlägga tecken på immunosuppression<br />
i patienter med tidig bröstcancer.<br />
Patienter och Metod<br />
Patienter med unilateral, primär bröstcancer som planerats för operation<br />
inklusive sentinel node biopsi inkluderades i denna studie. Som<br />
kontrollgrupp tillfrågades patienter med benigna bröståkommor som<br />
planerades för operation (t ex fibroadenom). Blodprover togs pre- och<br />
postoperativt och undersöktes färskt med multiparameter flödescytometri<br />
(FACS). Vävnad från tumör, sentinel node och icke-sentinel node<br />
studerades på motsvarande sätt och sedan även i paraffinfixerat tillstånd<br />
med immunohistokemiska dubbelfärgningar.<br />
BRÖST 169<br />
Komplikationer efter neoadjuvant behandling av bröstcancer med bevacizumab (Avastin®)<br />
Resultat<br />
Data från 44 bröstcancerpatienter och 10 friska kontroller analyserades<br />
avseende uttrycket av ARG1. Medan de flesta cellerna med högt<br />
ARG1 uttryck i perifert blod visade sig vara av granulocytärt ursprung<br />
hos friska kontroller, fanns det en distinkt population av CD14+ celler<br />
med myeloida egenskaper bara hos bröstcancerpatienter. Cellpopulationen<br />
decimerades signifikant genom det kirurgiska ingreppet<br />
hos cancerpatienter, medan den förblev konstant hos friska individer.<br />
Intressant nog korrelerade uttrycket av ARG1 även till histopatologisk<br />
grad enligt Elston. ARG1 uttrycket befanns vara högre i tumör och<br />
lymfkörtelvävnad än i perifert blod, och den här lokaliserade populationen<br />
var oftare positiva för andra myeloida markörer såsom CD11b<br />
och CD33 än för CD14.<br />
Diskussion<br />
Studien visar för första gången att ARG1 uttrycket är signifikant ökat<br />
redan hos patienter med tidig bröstcancer. Denna systemiska effekt är<br />
överraskande med tanke på den ringa tumörbörda som de inkluderade<br />
patienterna har, men bör med största sannolikhet spegla en tidig fas av<br />
immunomodulation, som potentiellt underlättar för tumören att överkomma<br />
den lokala och systemiska immunreaktiviteten.<br />
Åhsberg Kristina, Kirurgiska Kliniken Skånes Universitetssjukhus Lund, Loman Niklas, Onkologiska Kliniken Skånes Universitetssjukhus Lund, Ry-<br />
dén Lisa, Kirurgiska Kliniken Skånes Universitetssjukhus Lund<br />
Introduktion<br />
Bevacizumab har som känd biverkan att kunna ge sårläkningsproblem.<br />
Inom PROMIX-studien har patienter med stor operabel eller lokalt<br />
avancerad bröstcancer erhållit bevacizumab neoadjuvant som tillägg<br />
till kemoterapi under cykel 3-6. Syftet med denna genomgång var att<br />
kartlägga postoperativa komplikationer hos patienter inkluderade i<br />
PROMIX-studien i Lund då vi kliniskt noterat betydande sårläkningsproblem.<br />
Vetenskaplig dokumentation av bevacizumabrelaterade komplikationer<br />
vid bröstkirurgi är bristfällig.<br />
Patienter och Metod<br />
Journalgenomgång av de 19 patienter som inkluderats i PROMIX-studien<br />
i Lund. Potentiella faktorer av betydelse för sårläkning och infektion<br />
inhämtades; ålder, BMI, rökvanor, diabetes, antal dagar mellan<br />
sista bevacizumabbehandling och operation. Endpoints definierades<br />
som antibiotikakrävande sårinfektioner och tappningskrävande serom.<br />
Behov av inneliggande vård och fördröjd strålbehandling noterades.<br />
Resultat<br />
Patienterna opererades median 31 (21-54) dagar efter sista behandling<br />
med bevacizumab. En patient har hittills för kort uppföljningstid för<br />
evaluering. Av de övriga 18 har 12 patienter haft sårinfektion, sex av<br />
dem har behövt vårdas inneliggande pga sepsis och behov av iv antibiotika.<br />
I fyra fall uppstod sårinfektionen först efter avslutad strålbehandling.<br />
Fem patienter har haft långdragen sårläkning efter infektion<br />
i median 5 (2-8) månader. Tio patienter har haft serom i median 5,5<br />
(1-20) månader efter operationen. Åtta av patienterna fick uppskjuten<br />
strålbehandlingsstart i median 17,5 (10-240) dagar och i ett fall behövde<br />
strålbehandlingen dessutom avbrytas under 14 dagar. Endast<br />
två patienter var helt komplikationsfria.<br />
Diskussion<br />
Neoadjuvant behandling med bevacizumab inom PROMIX-studien hos<br />
18 bröstcancerpatienter i Lund var relaterad till en mycket hög andel<br />
komplikationer i form av sårinfektioner och långdragen seromproblematik.<br />
Journalgenomgång av PROMIX-patienterna inkluderade i<br />
Malmö och ev även i Stockholm planeras utföras innan <strong>Kirurgveckan</strong>,<br />
och därmed kan även kompletterande statistisk bearbetning avseende<br />
riskfaktorer för komplikationer göras.
BRÖST 255<br />
Skillnader i ledtider – beror de på punktionsmetod?<br />
BRÖSTKIRURGI<br />
Öhlund Daniel, Kirurgcentrum Norrlands Universitetssjukhus Umeå, Eriksson Anna, Kirurgkliniken Sunderby Sjukhus Luleå, Jansson Christina,<br />
Kirurgiska Kliniken Östersunds Sjukhus Östersund, Bordas Pal, Bild- Och Funktionsmedicin Sunderby Sjukhus Luleå, Bengtsson Nils-Olof, Can-<br />
cercentrum Norrlands Universitetssjukhus Umeå, Emdin Stefan, Kirurgcentrum Norrlands Universitetssjukhus Umeå, Sund Malin, Kirurgcentrum<br />
Norrlands Universitetssjukhus Umeå<br />
Introduktion<br />
Det har noterats variationer i ledtider för bröstcancerpatienter mellan<br />
Landstingen i Norra regionen. I Jämtland, Norrbotten och Västerbotten<br />
är utredningsgången olika, och bl.A. Skiljer sig valet av punktionsmetod;<br />
finnålspunktion alternativt mellannålsbiopsi. Mot bakgrund av<br />
detta har orsaker till skillnaderna i ledtider samt punktionsmetodens<br />
inverkan på ledtidernas längd studerats.<br />
Patienter och Metod<br />
Samtliga patienter från Västerbotten (n=208), Norrbotten (n=146)<br />
samt Jämtland (n=129) som under 2009 fick diagnosen bröstcancer<br />
eller cancer in situ inkluderades i studien. Genom journalgenomgång<br />
noterades varje patients kliniska data, punktionsmetod samt ledtider<br />
i utredningen.<br />
Resultat<br />
I Västerbotten utreds största delen av patienterna med ultraljudsledd<br />
finnålspunktion, i Norrbotten genomgår alla patienter ultraljudsledd<br />
mellannålsbiopsi, och i Jämtland genomförs alltid både finnålspunktion<br />
och mellannålsbiopsi, men för de som har en klinisk palpabel<br />
förändring tas biopsin på frihand, annars ultraljudsledd.Vår analys<br />
visar att valet av punktionsmetoden endast marginellt påverkar den<br />
totala ledtiden från utredningens start fram till att patienten bedöms<br />
BRÖST 285<br />
Prognostisk bröstcancer-markör: HMG-CoAR – ter den sig olika vid invasiv och in situ cancer?<br />
kirurgiskt färdigbehandlad, men tillgången på operationsutrymme och<br />
väntetider till mammografiundersökning har långt större inverkan.<br />
Däremot är det tydligt att ultraljudsledd punktion (både för mellannål<br />
och finnål) ger betydligt lägre repunktionsbehov och är att föredra<br />
framför punktion gjord på fri hand.Ultraljudsledd mellannålsbiopsi är<br />
förknippad med bättre diagnostisk precision jämfört med ultaljudsledd<br />
finnålspunktion och leder till något färre reoperationer. Detta beror på<br />
att diagnosen bättre överensstämmer med det slutgiltiga PAD-svaret<br />
från operationspreparatet. Nackdelen med mellannålsbiopsin är att<br />
den tar längre tid att analysera jämfört med finnålspunktionen och kan<br />
ge en fördröjning av operationsbeslutet.<br />
Diskussion<br />
Utifrån dessa resultat vill vi väcka tanken att ultraljudsledd finnålspunktion<br />
samt mellannålsbiopsi vid samma tillfälle kan vara att föredra.<br />
Resultatet av finnålspunktionen kan då erhållas samma dag, och<br />
ligga till grund för en snabb vårdplan så att fortsatt planeringen kan<br />
initieras tidigt, medan det efterföljande mellannålsbiopsisvaret med<br />
immunohistokemisk analys kan styra det slutgiltiga valet av primär<br />
operationsmetod och tidigare initiera förberedelserna för adjuvant<br />
behandling.<br />
Butt Salma, Kirurgiska Kliniken SUS Malmö, Butt Talha, Onkologiska Kliniken SUS Lund, Wenjing Zhou, Enheten För Kirurgi Universitet Uppsala,<br />
Jirström Karin, Enheten För Patologi SUS Malmö, Amini Rose-Marie, Enheten För Patologi Universitet Uppsala, Wärnberg Fredrik, Enheten För<br />
Kirurgi Universitet Uppsala, Borgquist Signe, Onkologiska Kliniken SUS Lund<br />
Introduktion<br />
En ny bröstcancermarkör HMG-CoAR (3-hydroxy-3-methylglutharylcoenzyme<br />
A reductase) har vid invasiv bröstcancer visat sig vara av<br />
prognostisk och prediktiv valör framförallt hos kvinnor som behandlas<br />
med Tamoxifen. Forskning på statiner och bröstcancer sker genom att<br />
hämma uttrycket av HMG-CoAR. Syftet med denna studie är att se om<br />
HMG-CoAR har prognostisk eller prediktivt värde hos kvinnor med ductal<br />
cancer in situ.<br />
Patienter och Metod<br />
Cohorten vi använde oss av består av 458 kvinnor som diagnostiseras<br />
med ductal cancer in situ i Uppland och Västmanland mellan åren<br />
1986 och 2004. Dessa kvinnor har sedan följts fram till Nov 2011 med<br />
journalgenomgång. Vi använde oss av Cox proportional hazards analysis<br />
för att räkna ut relativa risker för recidiv eller död med hänsyn till<br />
uttryck av HMG-CoAR.<br />
Resultat<br />
Vid uppföljningen nov 2011 hade 137st kvinnor fått ett recidiv (88st invasiv<br />
och 49st in situ), 110st kvinnor hade avlidit (95st av annan orsak<br />
och 15st bröstcancer som underliggande orsak) och den genomsnittliga<br />
uppföljningstiden var 13.3 år. I de univariata analyserna kan man<br />
inte se något statistiskt signifikant samband mellan HMG-CoAR-uttryck<br />
och risk för recidiv eller överlevnad. Multivariata analyser med andra<br />
prognostiska och prediktiva faktorer är ännu inte klara.<br />
Diskussion<br />
Till skillnad från invasiv bröstcancer kunde vi i denna studie inte se<br />
något samband mellan HMG-CoAR-uttryck och risk för recidiv eller<br />
överlevnad vid de ojusterade analyserna. Detta är intressant inte minst<br />
då man studerar statiners verkan på bröstcancer och kanske bör kvinnor<br />
med DCIS behandlas på annat sätt jämfört med invasiv bröstcancer.<br />
51<br />
BRÖSTKIRURGI
Hitta din leverantör!<br />
Vår kunskap och erfarenhet - Er bästa garanti!<br />
Välkomna!<br />
Nyhet!<br />
Ny LED-Pannlampa<br />
för operationsrummet<br />
från Luxtec Integra!<br />
Nyhet!<br />
Ny bipolär universalkabel<br />
från välkända Bissinger!<br />
Nyhet!<br />
Nytt miljövänligt diatermihandtag<br />
med integrerat rökutsug<br />
100% fritt från PVC och ftalater!<br />
Instrumenta 52 AB | Box 308 | 433 25 PARTILLE | Tel 031-336 51 00 | Fax 031-336 05 5205<br />
www.instrumenta.se | info@instrumenta.se
17:e <strong>Kirurgveckan</strong> i Linköping , 20-24 augusti 2012<br />
Tage som skolfux under Majkarnevalen i Linköping<br />
1947. Förlaga till Tage-statyn utanför ”Konsert<br />
och Kongress”. Statyn är gjord av konstnären<br />
K.G. Bejemark och restes av föreningen ”Östgöta<br />
Bockar” 1986.<br />
TAGE DANIELSSON<br />
Tage spexade på Östgöta<br />
Nation i Uppsala där han<br />
träffade Hatte Furuhagen.<br />
Tage och Hatte skrev och<br />
medverkade i det klassiska<br />
spexet ”Gustav Hasa” eller<br />
”I fara i Mora” eller ”Glid i<br />
natt”. Dom skrev senare revyn<br />
Loppan tillsammans.<br />
När sanning liksom<br />
inte duger blir allting<br />
bättre om man<br />
ljuger. I livets<br />
stora centri fug är<br />
mjölken sanning och<br />
grädden ljug.<br />
– Tage Danielsson<br />
Tage Ivar Roland Danielsson föddes 1928 i Linköping.<br />
Familjen bodde i närheten av Folkets Park<br />
där Tage tidigt lärde sig hur man ska agera inför<br />
publik. Hans sista offentliga framträdande var på<br />
Humanistdagarna i Linköping strax före sin död 13<br />
oktober 1985.<br />
53
54<br />
17:e <strong>Kirurgveckan</strong> 20-24 augusti 2012 i Linköping<br />
ENDOKRINKIRURGI<br />
Program – Svensk förening för endokrin kirurgi -<br />
SFEK<br />
Måndagen den 20 augusti<br />
10.00-10.45 Ivar Sandström-föreläsning: Från bioterapi och kirurgi vid<br />
Lokal: Operan midgut carcinoid till multimodal behandling vid tunntarms-NET<br />
Föreläsare: Per Hellman<br />
Moderator: Joakim Hennings<br />
10.45-11.15 Fria föredrag:<br />
Lokal: Operan Moderator: Joakim Hennings<br />
ENDOKRIN 39 Samverkan mellan universitets- och länssjukhus ger god vård vid<br />
metastaserad tunntarmscarcinoid<br />
Järhult Johannes, Kirurgiska kliniken, Höglandssjukhuset Eksjö<br />
Landerholm Kalle, Wängberg Bo<br />
ENDOKRIN 211 Patienter med diagnos carcinoid som kontrolleras i Örebro<br />
Klimacec Branislav, Kirurgiska Kliniken, Universitetssjukhuset<br />
Örebro, Kubalski Leszek, Wickberg Åsa, Wallin Göran<br />
11.15-11.30 Utställning och kaffe<br />
11.30-13.00 Gemensamt symposium (se programöversikten)<br />
Lokal: Crusell<br />
13.00-14.00 Utställning och lunch
ENDOKRINKIRURGI<br />
13.00-14.00 ST-lunch: Ileus pga carcinoid – hur hantera akut/operera,<br />
Lokal: Sonaten komplikationer?<br />
Föreläsare: Oliver Gimm, Christina Swärd<br />
14.00-15.15 Fria föredrag:<br />
Lokal: Operan Moderator: Christina Swärd<br />
ENDOKRIN 170 Globala metyleringsmönster genom en mikroarray baserad teknik i<br />
midgut carcinoider; Nya insikter i metastasering<br />
Delgado Verdugo Alberto, Endokrinkirurgi Akademiska Sjukhuset<br />
Uppsala, Crona Joakim, Stålberg Peter, Westin Gunnar, Hellman<br />
Per, Björklund Peyman, Åkerström Göran<br />
ENDOKRIN 76 GIST i ventrikel går att behandla laparoskopiskt<br />
Engstrand J, Kirurg- och Urologkliniken, Danderyds Sjukhus AB<br />
Stockholm, Freedman J, Granström L<br />
ENDOKRIN 45 Intrathorakal struma<br />
Järhult Johannes, Kirurgiska kliniken, Höglandssjukhuset Eksjö<br />
Landerholm Kalle<br />
ENDOKRIN 81 Liten minimalinvasiv follikulär tyreoideacancer debuterande med<br />
skelettmetastas<br />
Jansson Malin, Kirurgkliniken NUS Umeå, Perris Frans, Korman<br />
David, Hennings Joakim<br />
ENDOKRIN 262 Kostnader vid 2 års behandling av nydebuterad Graves’sjukdom<br />
Gadan Soran, Kirurgiska Kliniken Universitetssjukhuset Örebr,<br />
Byström Kristina, Rask Eva, Kubalski Leszek, Geijer Håkan,<br />
Klimacek Branislav, Wallin Göran<br />
ENDOKRIN 265 Risk för nervskador vid användning av värmealstrande instrument vid<br />
thyroideakirurgi<br />
Carlander Johan, Kirurgkliniken, Centrallassarettet Västerås, Gimm<br />
Oliver, Nordenström Erik, Jansson Svante, Johansson Kenth<br />
55<br />
ENDOKRIN-<br />
KIRURGI
56<br />
15.15-15.45 Utställning och kaffe<br />
ENDOKRINKIRURGI<br />
15.45-17.15 Gemensamt symposium (se programöversikt)<br />
Lokal: Crusell<br />
17.20 Invigningsceremoni<br />
Lokal: Crusell<br />
18.30 Get together – i Tages anda<br />
Lokal: Backstage<br />
Tisdagen den 21 augusti<br />
08.15-09.30 Gemensamt symposium (se programöversikt)<br />
09.30-10.00 Utställning och kaffe<br />
10.00-11.30 Fria föredrag:<br />
Lokal: Operan Moderator: Jonas Karlberg<br />
ENDOKRIN 16 Somatiska NF1-mutationer i sporadiska feokromocytom<br />
Welander Jenny, Institutionen För Klinisk och Experimentell Medicin<br />
Universitetssjukhuset Linköping, Larsson Catharina, Bäckdahl<br />
Martin, Hareni Niyaz, Sivlér Tobias, Söderkvist Peter, Gimm Oliver<br />
ENDOKRIN 38 Next generation sequencing är kostnadseffektivt och tidsbesparande<br />
vid klinisk genetisk screening av patienter med feokromocytom.<br />
Crona Joakim, Inst Kir Vetenskaper, Akademiska Sjukhuset Uppsala,<br />
Delgado Verdugo Alberto, Granberg Dan, Welin Staffan, Stålberg<br />
Peter, Hellman Per, Björklund Peyman
ENDOKRINKIRURGI<br />
ENDOKRIN 78 Falskt FDG-PET/CT-positiv binjuretumör hos patient med malignt<br />
melanom<br />
Perris Frans, Kirurgkliniken, NUS Umeå, Korman David, Jansson<br />
Malin, Hennings Joakim<br />
ENDOKRIN 99 Feokromocytom under graviditet: en tickande bomb<br />
Mohseni Shahin, Kirurgkliniken, Örebro Universitetssjukhus, Byström<br />
Kristina, Kubalski Leszek, Rask Eva, Schwarcs Erik, Wickberg Åsa,<br />
Södergren Torbjörn, Wallin Göran<br />
ENDOKRIN 254 Incidentalom Örebro 2008 – 2011<br />
Malmqvist Olle, Kirurgiska kliniken, Universitetssjukhuset Örebro,<br />
Rask Eva, Schwarcz Erik, Byström Kristina, Geijer Håkan, Kubalski<br />
Leszek, Wallin Göran,<br />
ENDOKRIN 313 11C-hydroxyefedrin PET vid feokromocytom är en känslig<br />
diagnostisk metod<br />
Yamamoto Shinji, Kirurgkliniken, Akademiska Sjukhuset Uppsala,<br />
Hellman Per, Wassberg Cecilia, Sundin Anders<br />
11.30-12.00 Utställning och kaffe<br />
12.00-13.15 Fria föredrag:<br />
Lokal: Operan Moderator: Erik Nordenström<br />
ENDOKRIN 22 Multipla adenom/hyperplasi hos patient med primär<br />
hyperparathyreoidism – en fallbeskrivning<br />
Wickberg Åsa, Kirurgkliniken, Universitetssjukhuset Örebro, Kubalski<br />
Leszek, Wallin Göran, Byström Kristina, Rask Eva, Schwarcz Erik<br />
ENDOKRIN 32 Digitaliserat fryssnitt - förenklat morfologiskt stöd vid<br />
parathyroideaexploration<br />
Johansson Kenth, Kirurgkliniken Linköping och Västervik,<br />
Thorstenson Sten, Wiberg Gerd, Hallberg Lis-beth<br />
57<br />
ENDOKRIN-<br />
KIRURGI
58<br />
ENDOKRINKIRURGI<br />
ENDOKRIN 139 Primär hyperparatyreoidism, D-vitaminbrist och livskvalitet<br />
Åberg Wiveka, Bröst och Endokrin, Karolinska Universitetssjukhuset<br />
Stockholm, Norenstedt Sophie, Sääf Maria, Nordenström Jörgen,<br />
Zedenius Jan, Pernow Ylva, Nilsson Inga-Lena<br />
ENDOKRIN 140 Primär hyperparatyreoidism, D-vitamin och ambulatoriskt blodtryck<br />
Ekip Ayla, Karolinska Institutet Karolinska Universitetssjukhuset<br />
Stockholm, Norenstedt Sophe, Farahnak Parastou, Åberg Wiveca,<br />
Nordenström Jörgen, Zedenius Jan, Pernow Ylva, Nilsson Inga-Lena,<br />
ENDOKRIN 199 D-vitaminbehandling efter operation av primär hyperparatyreoidism<br />
- effekt på bentäthet<br />
Norenstedt Sophie, Zedenius Jan, Sääf Maria, Pernow Ylva,<br />
Nilsson Inga-Lena,<br />
13.15-14.15 Utställning och lunch<br />
13.15-14.15 ST-lunch: Ileus pga carcinoid – hur hantera akut/operera,<br />
Lokal: Sonaten komplikationer?<br />
Oliver Gimm, Johan Westerdahl<br />
14.15-15.15 Gemensamt symposium (se programöversikt)<br />
15.15-15.45 Utställning och kaffe<br />
15.45-17.45 Årsmöte<br />
Lokal: Operan<br />
Torsdagen den 23 augusti<br />
13.15-14.15 ST-lunch: Ileus pga carcinoid – hur hantera akut/operera,<br />
komplikationer?<br />
Lokal: Sonaten Oliver Gimm, Johan Westerdahl
ENDOKRINKIRURGI<br />
ENDOKRIN 81<br />
Liten minimalinvasiv follikulär tyreoideacancer debuterande med skelettmetastas<br />
Jansson Malin, Kirurgkliniken NUS Umeå, Perris Frans, Kirurgkliniken NUS Umeå, Korman David, Kirurgkliniken Östersunds Sjukhus Östersund,<br />
Hennings Joakim, Kirurgkliniken Östersunds Sjukhus Östersund<br />
Introduktion<br />
Små minimalinvasiva follikulära tyreoideacancrar (FTC) anses såsom<br />
varande extrema lågrisktumörer och fjärrmetastaser har endast anekdotiskt<br />
rapporterats.<br />
Patienter och Metod<br />
Vi beskriver här en 61-årig kvinna som remitterats till oss efter en ortopedisk<br />
utredning för långvariga höftsmärtor. Röntgen och skelettscintigrafi<br />
visade tecken på metastas i sacrum och en benbiopsi visade<br />
metastas av FTC.<br />
Resultat<br />
Klinisk- och ultraljudsundersökning visade en 1,5 cm tumör i vänster<br />
tyreoidealob utan synliga patologiska lymfkörtlar. Finspetscytologi<br />
ENDOKRIN 99<br />
Feokromocytom under graviditet: en tickande bomb<br />
var förenlig med follikulär tyreoideaneoplasi.Patienten genomgick en<br />
okomplicerad total tyreoidektomi varvid inga patologiska lymfkörtlar<br />
noterades.Histopatologi visade en 16 mm stor minimalinvasiv FTC. Ki<br />
67 var låg (3-5%).Patienten erhöll postoperativ radiojodbehandling<br />
och är tämligen välmående, men eventuellt aktuell för lokal strålbehandling<br />
mot skelettmetastasen på smärtbasis.<br />
Diskussion<br />
Små minimalinvasiva FTC är lågrisktumörer, men kan i extremt sällsynta<br />
fall ge upphov till fjärrmetastaser.<br />
Mohseni Shahin, Kirurg Kliniken Universitetssjukhuset Örebro, Byström Kristina, Medicin Kliniken Universitetssjukhuset Örebro, Kubalski Leszek,<br />
Kirurg Kliniken Universitetssjukhus Örebro, Rask Eva, Medicin Kliniken Universitet Örebro, Schwarcs Erik, Medicin Kliniken Universitetssjukhuset<br />
Örebro, Wickberg Åsa, Kirurg Kliniken Universitetssjukhuset Örebro, Södergren Torbjörn, Kvinnokliniken Universitetssjukhuset Örebro, Wallin Gö-<br />
ran, Kirurg Kliniken Universitetssjukhuset Örebro<br />
Introduktion<br />
Feokromocytom är mycket ovanlig tumör. Förekomst under graviditet<br />
är ytterst ovanligt (incidence
60<br />
ENDOKRINKIRURGI<br />
ENDOKRIN 16<br />
Somatiska NF1-mutationer i sporadiska feokromocytom<br />
Welander Jenny, Institutionen För Klinisk Och Experimentell Medicin Universitetssjukhuset Linköping, Larsson Catharina, Institutionen För Molekylär<br />
Medicin Och Kirurgi Karolinska Universitetssjukhuset Stockholm, Bäckdahl Martin, Institutionen För Molekylär Medicin Och Kirurgi Karolinska<br />
Universitetssjukhuset Stockholm, Hareni Niyaz, Institutionen För Klinisk Och Experimentell Medicin Universitetssjukhuset Linköping, Sivlér Tobias,<br />
Institutionen För Klinisk Och Experimentell Medicin Universitetssjukhuset Linköping, Söderkvist Peter, Institutionen För Klinisk Och Experimentell<br />
Medicin Universitetssjukhuset Linköping, Gimm Oliver, Kirurgiska Kliniken Universitetssjukhuset Linköping<br />
Introduktion<br />
Feokromocytom är neuroendokrina, katekolamin-producerande tumörer<br />
som uppstår i binjuremärgen och som vanligtvis ger upphov till högt<br />
blodtryck och därtill relaterade symtom. Ungefär en tredjedel av alla<br />
feokromocytom är ärftliga och orsakade av mutationer i någon tio gener:<br />
RET, VHL, NF1, SDHA, SDHB, SDHC och SDHD som är associerade<br />
med ärftliga tumörsyndrom, samt de nyligen upptäckta susceptibilitetsgenerna<br />
KIF1Bβ, TMEM127 och MAX. Trots de stora framsteg<br />
som nyligen gjorts inom genetiken bakom ärftliga feokromocytom, så<br />
vet man fortfarande mycket lite om den molekylära bakgrunden till de<br />
sporadiska tumörerna, som utgör cirka 70% av alla feokromocytom.<br />
I denna studie har vi gjort en genomisk karaktärisering av de ärftliga<br />
sjukdomsgenerna i sporadiska feokromocytom genom att undersöka<br />
genetiska kopietalsförändringar (deletioner och amplifieringar), genuttryck,<br />
DNA-metylering samt somatiska mutationer.<br />
Patienter och Metod<br />
Studien är baserad på 27 feokromocytom opererade vid Karolinska<br />
Universitetssjukhuset samt vid Linköpings Universitetssjukhus. Tumörerna<br />
diagnostiserades som sporadiska i avsaknad av familjehistoria<br />
och tecken på ärftliga tumörsyndrom, och mutationer i generna RET,<br />
ENDOKRIN 22<br />
Multipla adenom/hyperplasi hos patient med primär hyperparathyreoidism – en fallbeskrivning<br />
VHL, SDHB, SDHD och MAX kunde uteslutas genom Sanger-sekvensering.Kopietalsförändringar<br />
undersöktes med hjälp av SNP microarrays<br />
innehållande prober för 250 000 positioner i genomet. MRNA-uttryck<br />
av de familära sjukdomsgenerna studerades med kvantitativ realtids-<br />
PCR, promotor-metylering studerades med metylerings-specifik PCR<br />
och mutationsanalys gjordes med Sanger-sekvensering.<br />
Resultat<br />
En stor del av de sporadiska tumörerna (80%) hade kopietalsförändringar<br />
i åtminstone en av de kända familjära sjukdomsgenerna, och<br />
för flera av dessa förändringar sågs ett signifikant samband mellan<br />
kopietal och motsvarande förändring av genuttryck. Speciellt tydligt<br />
var detta för tumörsupressor-genen NF1 (p
ENDOKRINKIRURGI<br />
ENDOKRIN 32<br />
Digitaliserat fryssnitt - förenklat morfologiskt stöd vid parathyroideaexploration<br />
Johansson Kenth, Kirurgklin Universitetssjukhuset/Sjukhuset Linköping/Västervik, Thorstenson Sten, Patologen Universitetssjukhuset Linköping, Wi-<br />
berg Gerd, Klin Kem Lab Sjukhuset Västervik, Hallberg Lis-beth, KLin Kem Lab Sjukhuset Västervik<br />
Introduktion<br />
Användningen av fryssnitt för morfologisk verifiering vid parathyroideaexploration<br />
är resurs- och logistikkrävande och behovet har minskat<br />
efter introduktion av peroperativ analys av parathormon. Fortfarande<br />
kan morfologiskt stöd vara viktigt vid oklara explorationsfynd och reoperation.I<br />
denna serie beskrivs användning av scannade digitaliserade<br />
fryssnittpreparat som bedömdes av operatören.<br />
Patienter och Metod<br />
23 patienter med primär hyperparathyroidism (HPT) och en sekundär<br />
HPT inkluderades konsekutivt. Bilateral exploration utfördes i narkos<br />
på samtliga. Preoperativ lokalisering med ultraljud av kirurg var<br />
rutin och scintigrafi i vissa fall.Vid exploration användes även snabb<br />
PTH-analys. Preparaten snittades av operatören på salen som stöd för<br />
BMA-personalens fryspreparering. Efter fryspreparering och snittning<br />
färgades glasen med Hematoxylin-eosin och Oil red och scannndes för<br />
digital granskning (ScanScope/Aperio). 4 glas kan scannas samtidigt<br />
och preparaten kan sedan skickas till op salens pc-station alternativt<br />
bedömas på lab alternativt distansbedömas. Preparaten gick post-operativt<br />
till sedvanlig patologbedömning och eftergranskades av erfaren<br />
patolog (ST).<br />
Resultat<br />
37 preparat skickades. Svarstiden var mellan 20 till 40 minuter, medel<br />
under 30 min. 29 av 31 parathyroideapreparat bedömdes rätt som<br />
parathyroideavävnad av kirurgen. Ett makroskopiskt oklart preparat<br />
bedömdes fel som lymfkörtel men var thyroideavävnad och en lymfkörtelmetastas<br />
av preoperativt okänd 8 mm papillär thyroideacancer<br />
kunde inte bedömas av operatör.Frys och snittningsartefakter utgjorde<br />
ett problem för kirurgens granskning. Oil-red färgningen och snittningen<br />
av preparaten före fryspreparering underlättar bedömningen.I<br />
3 av fallen med flera förstorade körtlar bidrog den morfologiska verifieringen<br />
till ändrad kirurgisk strategi och var i ett fall avgörande då<br />
vi fick ett falskt drop i PTH efter extirpation av en förstorad cystisk parathyroideakörtel<br />
men kontralateralt fann ett typiskt adenom.Samtliga<br />
patienter blev post-operativt normocalcemiska.<br />
Diskussion<br />
Möjligheten till morfologisk verifikation utgör ett värdefullt stöd till<br />
kirurgen vid oklara explorationsfynd, re-operationer och i fall med tertiär<br />
HPT eller Litiumbehandlng där alla körtlarna skall identifieras, och<br />
ökar möjligheten att bota patientens hypercalcemi.Den beskrivna tekniken<br />
ger kirurgen en lärande återkoppling och underlättar logistik mot<br />
patologen bland annat genom möjlighet till distansbedömning. Med<br />
träning kan troligen kirurgens egen bedömning räcka för att identifiera<br />
parathyroideavävnad och frigör värdefull patologresurs.Utrustningen<br />
visas i presentationen.<br />
ENDOKRIN 38<br />
Next generation sequencing är kostnadseffektivt och tidsbesparande vid klinisk genetisk screening av patienter med feokromocytom<br />
Crona Joakim, Inst Kir Vetenskaper Akademiska Sjukhuset Uppsala, Delgado Verdugo Alberto, Inst Kir Vetenskaper Akademiska Sjukhuset Uppsala,<br />
Granberg Dan, Onkologisk Endokrinologi Akademiska Sjukhuset Uppsala, Welin Staffan, Onkologisk Endokrinologi Akademiska Sjukhuset Uppsala,<br />
Stålberg Peter, Inst Kir Vetenskaper Akademiska Sjukhuset Uppsala, Hellman Per, Inst Kir Vetenskaper Akademiska Sjukhuset Uppsala, Björklund<br />
Peyman, Inst Kir Vetenskaper Akademiska Sjukhuset Uppsala<br />
Introduktion<br />
Feokromocytom är sällsynta tumörer, där nyliga studier visat att upp<br />
till 30-40% kan innehålla mutationer i en av idag 10 kända tänkbart<br />
nedärvda gener: SDHA, SDHB, SDHC, SDHD, SDHAF2, RET, VHL, NF1,<br />
TMEM127 and MAX. Listan ökar på sig i takt med att nya fynd görs. De<br />
10 generna består av 128 exoner, och genetisk screening av dessa är<br />
både mycket tidsödande och dyrt. Vi har använt Next generation sequencing<br />
som en snabb och kostnadseffektiv metod.<br />
Patienter och Metod<br />
DNA extraherades från feokromocytom och genomgick helgenomssekvensning<br />
med en “Illumina® Hi seq” plattform tillgänglig på Uppsala<br />
Universitet. Sekvenser från pair-end fragment mappades (referensgenom<br />
GRCh37) och variationsanalys utfördes med en kommersiellt tillgänglig<br />
software. Identifierade mutationer verifierades med automatiserad<br />
Sanger sekvensning.<br />
Resultat<br />
Vi identiferade två punktmutationer i RET och SDHC, i två olika feokromocytom,<br />
efter att använt mindre än två timmar av hands-on förberedande<br />
tid. Mutationerna verifierades med den automatiserade<br />
Sangersekvensningen för varje gen.<br />
Diskussion<br />
Next generation sekvensning är en snabb och kostnadseffektiv metod<br />
för klinisk genetisk screening av feokromocytom. Genom att använda<br />
detta system kan analysen utföras utan att behöva anlita externa bioinformatiker.<br />
61<br />
ENDOKRIN-<br />
KIRURGI
62<br />
ENDOKRINKIRURGI<br />
ENDOKRIN 39<br />
Samverkan mellan universitets- och länssjukhus ger god vård vid metastaserad tunntarmscarcinoid<br />
Järhult Johannes, Kir Höglandssjukhuset Eksjö, Landerholm Kalle, Kir Länssjukhuset Ryhov Jönköping, Wängberg Bo, Kir Sahlgrenska Universitets-<br />
sjukhuset Göteborg<br />
Introduktion<br />
Tunntarmscarcinoid är en ovanlig sjukdom och enligt dagens strukturtänkande<br />
inom sjukvården skall vården av patienter med ovanliga<br />
sjukdomar centraliseras. Det finns emellertid fördelar med att sköta<br />
dessa kroniskt sjuka patienter i en växelverkan mellan länssjukvård<br />
och högspecialiserad vård.<br />
Patienter och Metod<br />
Tretton kvinnor och tolv män, medianålder 66 (36-80) år, med metastaserad<br />
tunntarmscarcinoid i Jönköpings län har mellan 1993 och 2012<br />
handlagts i ett informellt nätverk mellan Eksjö/Jönköping och Göteborg.<br />
Vid diagnos hade åtta patienter metastaser enbart till regionala<br />
lymfkörtlar, 17 hade spridd sjukdom, tolv av dem uppvisade carcinoidsyndrom.<br />
Primär, tumörreducerande kirurgi utfördes i 21/23 fall inom<br />
länssjukvården. Åtta patienter erhöll leverembolisering i Göteborg. 22<br />
behandlades med somatostatinanaloger, åtta med interferon.<br />
Resultat<br />
Fem av åtta patienter med regional sjukdom lever efter 52-222 mån,<br />
tre har avlidit efter 54-425 mån. Fyra av åtta utvecklade disseminerad<br />
carcinoidsjukdom under uppföljningen.Av 17 patienter med spridd<br />
ENDOKRIN 45<br />
Intrathorakal struma<br />
Järhult Johannes, Kir Höglandssjukhuset Eksjö, Landerholm Kalle, Kir Länssjukhuset Ryhov Jönköping<br />
Introduktion<br />
Patienter med intrathorakal struma brukar rekommenderas kirurgi,<br />
trots att det är svårt att finna vetenskapliga argument för denna policy.<br />
Den här materialgenomgången av en prospektivt registrerad kohort<br />
av fall med intrathorakal struma har för avsikt att beskriva komplikationsfrekvensen<br />
och jämföra den med operation av icke intrathorakal<br />
struma.<br />
Patienter och Metod<br />
107 kvinnor och 41 män med intrathorakal struma opererades mellan<br />
1984 och 2011 vid Höglandssjukhuset, Eksjö. Medianåldern var 63<br />
(17-84) år. Endast 40 av dem (27%) klagade över kompressionssymtom<br />
preoperativt. Sternotomi krävdes för att avlägsna den intrathorakala<br />
struman hos tre patienter. Under samma tidsperiod opererades<br />
549 patienter (438 kvinnor, 111 män; medianålder 56 år) för enbart<br />
sjukdom vid diagnos lever fortfarande 5 efter 40-108 mån. 12 avled<br />
efter 10-288 mån, elva av sin tumörsjukdom.Med undantag för leverembolisering<br />
och enstaka sekundära kirurgiska ingrepp har patienternas<br />
diagnostik, behandling och vård kunnat skötas på hemsjukhuset.<br />
Uppkomna problem har diskuterats med specialistkliniken per telefon/<br />
mail.<br />
Diskussion<br />
Patienter med metastaserad tunntarmscarcinoid har många gånger en<br />
lång överlevnad med hög livskvalitet under stora delar av sjukdomstiden.<br />
En god skötsel kräver i första hand kunskap och erfarenhet hos<br />
ansvarig läkare, och såväl diagnostik som behandling kan i de flesta<br />
situationer erbjudas av ett normalutrustat länssjukhus. Specialistklinikens<br />
kirurger är ovärderliga som samtalspartners och rådgivare, ibland<br />
även som operatörer, och vissa diagnostiska och terapeutiska resurser<br />
finns endast vid det högspecialiserade sjukhuset. Det prestigelösa<br />
växelspel som utvecklats mellan våra kliniker har gett patienterna en<br />
god vård och sparat ekonomiska resurser i jämförelse med en komplett<br />
centralisering.<br />
halsstruma.<br />
Resultat<br />
Reoperation på grund av blödning inträffade hos 3 patienter (2,0%).<br />
Tretton fick recurrenspares, varav 7 förblev permanenta (4,7%). Permanent<br />
hypoparathyreoidism förekom hos 2 patienter (1,4%). Tre<br />
gamla multisjuka patienter avled postoperativt.Jämförande komplikationssiffror<br />
vid strumakirurgi enbart på halsen var 2,0%, 1,8% och<br />
1,6% för reoperationer, permanent recurrenspares respektive permanent<br />
hypoparathyreoidism.<br />
Diskussion<br />
Operation av intrathorakal struma via halssnitt har lett till en hög frekvens<br />
av permanent recurrenspares. Om intrathorakal struma verkligen<br />
är en stark operationsindikation, inte minst hos gamla utan overta<br />
kompressionsproblem, borde utvärderas i en randomiserad studie.
ENDOKRIN 76<br />
GIST i ventrikel går att behandla laparoskopiskt<br />
ENDOKRINKIRURGI<br />
Engstrand J, Kirurg- och Urologkliniken Danderyds Sjukhus AB Stockholm, Freedman J, Kirurg- och Urologklinken Danderyds Sjukhus AB Stockholm,<br />
Granström L, Kirurg- och Urologkliniken Danderyds Sjukhus AB Stockholm<br />
Introduktion<br />
Incidensen av gastrointestinal stromatrumör (GIST) i ventrikeln är<br />
1,4/100000 och är en potentiellt malign tumör. Behandlingen är kirurgisk.<br />
Studiens hypotes är att ventrikel-GIST på ett säkert sätt kan<br />
behandlas med laparoskopisk teknik.<br />
Patienter och Metod<br />
Studien är en retrospektiv analys av de patienter som genomgått laparoskopisk<br />
ventrikelresektion för misstänkt GIST i ventrikeln mellan<br />
1998 och januari 2012 vid Kirurg- och Urologkliniken, Danderyds<br />
Sjukhus AB. 41 patienter identifierades, 56 % kvinnor, medelålder<br />
65,8 år. Vid pylorusnära tumör utfördes en BII, vid tumör på tillänglig<br />
ventrikelyta gjordes en sleeve-resektion och vid tumör belägen dorsalt<br />
medialt utförskaffades tumören via tomi på ventrikelns framsida.<br />
Resultat<br />
Histologi visade 33 GIST och i övriga 8 fall återfanns andra ventrikeltumörer.<br />
Av de med GIST-diagnos planerades 32/33 för laparoskopisk<br />
ventrikelresektion och i två fall skedde konvertering till öppen kirurgi.<br />
ENDOKRIN 78<br />
Falskt FDG-Pet/CT-positiv binjuretumör hos patient med malignt melanom<br />
Medianvårdtiden för de laparoskopiskt opererade var två dygn och fem<br />
dygn för öppet opererade. Den genomsnittliga tumörstorleken var 51,6<br />
mm. 85 % uppvisade en låg mitosfrekvens och 9 % hade hög mitosfrekvens.<br />
I tre fall uppnåddes osäker radikalitet varav en reopererades med<br />
öppen teknik, för de andra två valdes expektans, samtliga tre är kliniskt<br />
recidivfria. Tre avlidna opererades primärt laparoskopiskt med radikalitet.<br />
En patient följs för ett misstänkt recidiv med möjlig mjältmetastas,<br />
radikalt opererad primärt. Övriga 29 med GIST är kliniskt recidivfria.<br />
I gruppen med annan typ av ventrikeltumör utfördes samtliga operationer<br />
laparoskopiskt, primärt radikalt med en medianvårdtid på två<br />
dygn, alla åtta är kliniskt recidivfria.<br />
Diskussion<br />
Laparoskopisk resektion av GIST i ventrikeln har i flertalet retrospektiva<br />
studier visat sig vara effektivt, även vid operation av större tumörer, och<br />
associerat med låg morbiditet, mortalitet och pålitligt onkologiskt resultat.<br />
Dessa slutsatser verifieras i denna studie.<br />
Perris Frans, Kirurgkliniken NUS Umeå, Korman David, Kirurgkliniken Östersunds Sjukhus Östersund, Jansson Malin, Kirurgkliniken NUS Umeå,<br />
Hennings Joakim, Kirurgkliniken Östersunds Sjukhus Östersund<br />
Introduktion<br />
FDG-PET/CT är en sensitiv och tämligen tillgänglig PET-metod som är<br />
rekommenderad i guide-lines att användas innan beslut om kirurgi för<br />
binjuretumörer hos patienter med tidigare känd malignitet i sjukhistorien<br />
för att bekräfta binjuremalignitet och framför allt för att utesluta<br />
generell metastasering.<br />
Patienter och Metod<br />
Vi presenterar ett fall med en 60-årig kvinna som opererats för ett ytligt<br />
malignt melanom på vänster ben (Breslow 0,4). En CT-undersökning 6<br />
veckor efter melanomkirurgin visade en 4 cm stor vänstersidig binjuretumör<br />
som inte uppfyllde kriterierna för ett benignt fettinnehållande<br />
adenom utan ingav metastasmisstanke. Inga andra metastaser var<br />
synliga på CT.<br />
Resultat<br />
FDG-PET/CT utfördes innan planerad kirurgi och visade ett positivt<br />
upptag i binjuretumören men inga tecken till andra metastaser. En<br />
okomplicerad laparoskopisk adrenalektomi utfördes och patienten utskrevs<br />
i gott skick dagen efter operationen. Histopatologisk undersökning<br />
visade ett 35mm stort benignt binjurebarkadenom.<br />
Diskussion<br />
FDG-PET/CT kan, även om det rekommenderas i utredningen av binjuretumörer<br />
hos patienter med malignitet i anamnesen, vara falskt positiv<br />
och detta bör tas i beaktande i samband med planering av kirurgisk<br />
och onkologisk behandling.<br />
63<br />
ENDOKRIN-<br />
KIRURGI
64<br />
ENDOKRIN 139<br />
Primår hyperparatyreoidism, D-vitaminbrist och livskvalitet<br />
ENDOKRINKIRURGI<br />
Åberg Wiveka, Bröst- och Endokrin Karolinska Universitetssjukhuset Stockholm, Norenstedt Sophie, Bröst- och Endokrin Karolinska Universitets-<br />
sjukhuset Stockholm, Sääf Maria, Endokrinologi Metabolism Diabetes Karolinska Universitetssjukhuset Stockholm, Nordenström Jörgen, Bröst- och<br />
Endokrin Karolinska Universitetssjukhuset Stockholm, Zedenius Jan, Bröst- och Endokrin Karolinska Universitetssjukhuset Stockholm, Pernow Ylva,<br />
Endokrinologi Metabolism Diabetes Karolinska Universitetssjukhuset Stockholm, Nilsson Inga-Lena, Bröst- och Endokrin Karolinska Universitets-<br />
sjukhuset Stockholm<br />
Introduktion<br />
D-vitaminbrist är vanligare vid primär hyperparatyreoidism än i normalbefolkningen<br />
och har sammankopplats med fysisk och psykisk<br />
ohälsa. Vi har studerat effekter av D-vitaminbehandling på livskvalitet.<br />
Patienter och Metod<br />
150 konsekutiva patienter (119 kvinnor) med PHPT ingick i studien.<br />
Värden vid inklusion; median (spridning): ålder 61 (37-80) år, joniserat<br />
kalcium: 1.43 (1,31- 1,72) mmol/l, PTH: 112 (63-513) ng/l, BMI:<br />
26 (18-40) kg/m2. Preoperativt var förekomsten av D-vitaminbrist 59%<br />
(definierat som 25-hydroxyvitamin D < 50 nmol/l). Patienterna randomiserades<br />
efter framgångsrik PTX till ett års behandling i en av två armar:<br />
a) kolekalciferol (vitamin D) 800 IE x 2 och kalciumkarbonat (500<br />
mg x 2) eller b) kalciumkarbonat (500 mg x 2). Studien var dubbelblind<br />
och ingen hänsyn togs till D-vitaminstatus. Livskvalitet skattades<br />
med hälsoenkät, SF 36, vid sammanlagt fyra tillfällen, 6v före och efter<br />
PTX samt 6 och 12 månader efter randomisering. En referenspopulation<br />
matchad för ålder och kön (n=459) hämtades från den svenska<br />
SF-36 normdatabasen för jämförelse. Blodprover insamlades fastande.<br />
ENDOKRIN 140<br />
Primär hyperparatyreoidism, D-vitamin och ambulatoriskt blodtryck<br />
Resultat<br />
135 patienter fullföljde hela studieperioden. Patienterna hade signifikant<br />
sämre score än referenspopulationen inom samtliga domäner. De<br />
förbättrades signifikant efter operation i sex av åtta domäner och låg<br />
kvar på samma nivå vid ettårsuppföljningen. Den D-vitaminbehandlade<br />
gruppen uppnådde referensgruppens nivåer inom fyra domäner: PF<br />
(fysisk funktion), BP (värk), GH (generell hälsa) och i ett sammanlagt<br />
fysiskt mått (PCS), medan gruppen som inte behandlats med D-vitamin<br />
endast uppnådde motsvarande nivå inom en domän, GH. Den D-vitaminbehandlade<br />
gruppen hade signifikant högre D-vitaminnivå: 85 (38-<br />
139) jämfört med 51 (18-119) nmol/l för kontrollgruppen och en lägre<br />
PTH-nivå : 40 (15-100) jämfört med 49 (15-95) ng/l. Det förelåg ingen<br />
korrelation mellan SF-36-utfall och D-vitaminnivå.<br />
Diskussion<br />
Patienter med PHPT skattar sin livskvalitet sämre än normalbefolkningen.<br />
Trots förbättring efter operation uppnår de inte normalbefolkningens<br />
nivå. D-vitaminbehandling verkar kunna bidra till förbättrad<br />
livskvalitet<br />
Ekip Ayla, Karolinska Institutet Karolinska Universitetssjukhuset Stockholm, Norenstedt Sophe, Bröst- och Endokrinkirurgiska Kliniken Karolinska Uni-<br />
versitetssjukhuset Stockholm, Farahnak Parastou, Kirurgkliniken Södersjukhuset Stockholm, Åberg Wiveca, Bröst- och Endokrinkirurgiska Kliniken<br />
Karolinska Universitetssjukhuset Stockholm, Nordenström Jörgen, Bröst- och Endokrinkirurgiska Kliniken Karolinska Universitetssjukhuset Stockholm,<br />
Zedenius Jan, Bröst- och Endokrinkirurgiska Kliniken Karolinska Universitetssjukhuset Stockholm, Pernow Ylva, Endokrinologi, Metabolism Och Diabe-<br />
tes Karolinska Universitetssjukhuset Stockholm, Nilsson Inga-Lena, Bröst- och Endokrinkirurgiska Kliniken Karolinska Universitetssjukhuset Stockholm<br />
Introduktion<br />
Hypertoni är överrepresenterat vid primär hyperparatyreoidism<br />
(PHPT). D-vitaminbrist är vanligt vid PHPT och skulle kunna bidra<br />
till hypertoni och därmed en ökad risk för död i hjärt- och kärlsjukdomar.<br />
Vår frågeställning är om behandling med D-vitamin kan påverka<br />
blodtrycket och/eller minska behovet av blodtrycksmedicinering efter<br />
lyckad paratyreoidektomi (PTX).<br />
Patienter och Metod<br />
150 konsekutiva patienter med PHPT (119♀) randomiserades<br />
efter framgångsrik PTX till två grupper: a) kolekalciferol(vitamin D)800<br />
IE x 2 och kalciumkarbonat (500 mg x 2) eller b) kalciumkarbonat (500<br />
mg x 2). Medicinerna gavs under 12 månader. Studien var dubbel-blind<br />
och ingen hänsyn togs till preoperativt D-vitaminstatus. D-vitaminbrist<br />
definierades som 25-OH-D < 50 nmol/l. Ambulatoriskt blodtrycksregistrering<br />
med automatisk blodtrycksmätare (ABPM -05 ®, Meditech<br />
Cardiovisions 1.10.2) genomfördes 6 veckor före PTX samt 1 år efter<br />
påbörjad studiemedicinering. Blodtrycken registrerades under 24 timmar,<br />
2 gånger varje timme dagtid och 1 gång per timme nattetid.<br />
Resultat<br />
Ambulatoriska blodtrycksmätningar har hittills analyserats för 119 patienter<br />
(97♀), varav 56 randomiserats till D-vitaminbehandling.<br />
D-vitaminbrist förelåg hos 44% vid studiestart. 47 (39%) hade blodtrycksmedicinering;<br />
24 (43%) i D-vitamingruppen och 23 (36%) i<br />
kontrollgruppen. Vid ettårsuppföljningen hade 10 patienter slutat med<br />
eller minskat sin blodtrycksmedicinering, varav 6 i D-vitamingruppen<br />
(25%) jämfört med 4 (17%) i kontrollgruppen. Blodtrycket dagtid var,<br />
i båda grupperna, signifikant lägre än före PTX, 132 (103-170)/78(55-<br />
97) mmHg jämfört med 133(107-199)/79(62-106), P
ENDOKRINKIRURGI<br />
ENDOKRIN 170<br />
Globala metyleringsmönster genom en Mikroarray baserad teknik i midgut carcinoider; Nya insikter i metastasering<br />
Delgado Verdugo Alberto, Endokrinkirurgi Akademiska Sjukhuset Uppsala, Crona Joakim, Endokrinkirurgi Akademiska Sjukhuset Uppsala, Stålberg<br />
Peter, Endokrinkirurgi Akademiska Sjukhuset Uppsala, Westin Gunnar, Endokrinkirurgi Akademiska Sjukhuset Uppsala, Hellman Per, Endokrin-<br />
kirurgi Akademiska Sjukhuset Uppsala, Björklund Peyman, Endokrinkirurgi Akademiska Sjukhuset Uppsala, Åkerström Göran, Endokrinkirurgi<br />
Akademiska Sjukhuset Uppsala<br />
Introduktion<br />
Midgut carcinoider är ovanliga hormonproducerande tumörer som ofta<br />
upptäcks i ett sent skede med metastaser.I nuläget finns begränsad<br />
kunskap om de bakomliggande genetiska och epigenetiska förändringarna<br />
som ligger till grund för sjukdomens uppkomst. Förlust av kromosom<br />
18 och 18.21 qter samt 11.22-23 är vanligt i carcinoider.Vi har i<br />
vår studie karaktäriserat metyleringen i carcinoidtumörer och jämfört<br />
primära tumörer med parade metastaser.<br />
Patienter och Metod<br />
10 patienter med matchade primärtumörer och metastaser inkluderades<br />
i studien. Tumörerna analyserade på HumanMethylation27 Beadchip<br />
array (Illumina), där 27578 unika CpG metyleringspunkter i vardera<br />
tumör kvantifierades. Fynden verifierades på genexpressionsnivå<br />
i 47 tumörer samt i primära cellkulturer från carcinoider.<br />
ENDOKRIN 199<br />
D-vitaminbehandling efter operation av primär hyperparatyreoidism - effekt på bentäthet<br />
Resultat<br />
2697 gener visade statistiskt säkerställda metyleringsskillnader mellan<br />
primära tumörer och metastaser.Metastaser var mindre metylerade än<br />
primärtumörer.Ett flertal gener i intressanta regioner som 18q21-qter<br />
och 11.22-23 var hypermetylerade i tumörerna. De gener med känd<br />
tumörbiologisk funktion och stora skillnader i metyleringsgrad valdes<br />
ut för validering.Tumörerna klustrades utifrån metyleringsmönster och<br />
blev grupperade utifrån malignitetsgrad.<br />
Diskussion<br />
Våra resultat stöder att epigenetiska förändringar är viktiga i metastasutveckling<br />
i carcinoidtumörer. Mer aggressiva tumörer har ett särskilt<br />
metyleringsmönster.<br />
Norenstedt Sophie, Bröst- och Endokrinkirurgiska Kliniken Karolinska Universitetssjukhuset Solna Stockholm, Zedenius Jan, Bröst- och Endokrinki-<br />
rurgiska Kliniken Karolinska Universitetssjukhuset Solna Stockholm, Sääf Maria, Kliniken För Endokrinologi, Metabolism Och Diabetes Karolinska<br />
Universitetssjukhuset Solna Stockholm, Pernow Ylva, Kliniken För Endokrinologi, Metabolism Och Diabetes Karolinska Universitetssjukhuset Solna<br />
Stockholm, Nilsson Inga-Lena, Bröst- och Endokrinkirurgiska Kliniken Karolinska Universitetssjukhuset Solna Stockholm<br />
Introduktion<br />
D-vitaminbrist är vanligare vid PHPT än i normalbefolkningen. Osteoporos<br />
är en känd komplikation till PHPT. D-vitaminbrist skulle kunna<br />
bidra till försämrad förmåga till återuppbyggnad av skelettet efter paratyreoidektomi<br />
(PTX). I en randomiserad dubbelblindad studie ville vi<br />
undersöka om D-vitamintillägg efter botande operation av PHPT, kan<br />
förbättra återhämtningen i skelettet.<br />
Patienter och Metod<br />
Mellan 2008 och 2011 har 150 patienter (119 kvinnor), med kirurgiskt<br />
behandlad PHPT, randomiserats till ett års tillägg med antingen kalcium<br />
(500mg x 2) och kolekalciferol (800IE x 2), eller enbart kalcium<br />
(500mg x 2). Ingen hänsyn togs till D-vitaminstatus. 135 patienter (90<br />
%) fullföljde studieperioden. Fasteblodprover togs ca 6 veckor före och<br />
efter PTX samt efter ett års behandling med studieläkemedlet. Bentätheten<br />
mättes med dual x-ray absorptiometry (DXA) före operation och<br />
efter ett års behandling. Mätvärden registrerades från ländrygg, höft<br />
och radius.<br />
Resultat<br />
Männen hade större adenom och högre kalcium och PTH. Kvinnorna<br />
hade genomgående lägre bentäthet. D-vitaminbrist, definierat som<br />
25-OH-D
66<br />
ENDOKRIN 211<br />
Patienter med diagnos carcinoid som kontrolleras i Örebro<br />
ENDOKRINKIRURGI<br />
Klimacec Branislav, Kirurgiska Kliniken Universitetssjukhuset Örebro, Kubalski Leszek, Kirurgiska Kliniken Universitetssjukhuset Örebro, Wickberg<br />
Åsa, Kirurgiska Kliniken Universitetssjukhuset Örebro, Wallin Göran, Kirurgiska Kliniken Universitetssjukhuset Örebro<br />
Introduktion<br />
Neuroendokrina tumörer (NET), utgårfrån hormonproducerande celler<br />
(EC-celler). Oftast har dessa i vardagsspråk kallats för carcinoider. Hela<br />
gruppen delas i foregutcarcinoid (thymus, lunga, ventrikel, duodenum),<br />
midgutcarcinoid (tunntarm, proximala colon) och hindgutcarcinoid<br />
(distala colon, sigmoideum, rektum). Karakteriskt för tumören är<br />
att den växer långsamt och ofta metastaserar till lymfkörtlar och/eller<br />
lever. I nuläget kontrolleras den största delen<br />
av carcinoidpatienter från Örebro på kirurgiska kliniken USÖ. Utredning<br />
sker i Örebro i samarbete med Akademiska sjukhuset Uppsala<br />
och/eller Karolinska sjukhuset Stockholm. Samtliga patienter påbörjar<br />
sin utredning vi en multidisciplinär konferens i Örebro och kan sedan<br />
diskuteras via videokonferens med andra multidisciplinära team.<br />
Patienter och Metod<br />
45 patienter med carcinoid har kontrollerats i Örebro i 2009-2011.<br />
Kontroller sker via Kirurgiska kliniken, bröst/endokrin sektion, USÖ eller<br />
via endokrinologi-onkologi, Akademiska sjukhuset, Uppsala.<br />
ENDOKRIN 254<br />
Incidentalom Örebro 2008 – 2011<br />
Resultat<br />
41/45 patienter lever. 3 patienter avled pga leversvikt (levermetastas).<br />
1 patient avled pga tarmischemi. 2/41 patienter har ingen aktiv<br />
behandling. 18/41 patienter behandlas med Sandostatin/Somatuline.<br />
16/41 patienter har levermetastaser. 14/41 patienter lever utan recidiv.<br />
25/41 patienter är tunntarmsopererade. 4/41 patienter är leveropererade.<br />
4/41 patienter är pankreasopererade. Medel tid från diagnos till<br />
dödsfall 1.5 år (räknas på 3 patienter som >70 år och hade levermetastaser<br />
vid diagnos)<br />
Diskussion<br />
Patienter med diagnos carcinoid - som oftast kräver mer avancerad utrednings<br />
och behandlingsresurs, kan med bra samarbete mellan olika<br />
kliniker och sjukhus kontrolleras/följas upp och även behandlas på klinik<br />
med storlek och resurser som kirurgiska kliniken i Örebro.<br />
Malmqvist Olle, Kirurgiska Kliniken Universitetssjukhuset Örebro, Rask Eva, Medicinska Kliniken Universitetssjukhuset Örebro, Schwarcz Erik,<br />
Medicinska Kliniken Universitetssjukhuset Örebro, Byström Kristina, Medicinska Kliniken Universitetssjukhuset Örebro, Geijer Håkan, Radiologiska<br />
Kliniken Universitetskliniken Örebro, Kubalski Leszek, Kirurgiska Kliniken Universitetssjukhuset Örebro, Wallin Göran, Kirurgiska Kliniken Univer-<br />
sitetsjukhuset Örebro<br />
Introduktion<br />
Accidentellt upptäckta förändringar i binjurarna är ett vanligt fynd, Incidentalom,<br />
ses 0,4-5% av spiral-CT-undersökningar. I en avhandling<br />
från Göteborgsregionen fann man 4,5% Incidentalom vid abdominal<br />
CT. Studier har visat att få Incidentalom har en behandlingskrävande<br />
bakomliggande orsak.<br />
Patienter och Metod<br />
Konsekutiv genomgång av samtliga 90 patienter med binjureincidentalom<br />
som utretts i Örebro 2008-2011. Gör ej anspråk på att den sanna<br />
frekvensen av incidentalom i regionen/länet har kunnat identifieras.<br />
Röntgenundersökningar har ej eftergranskats.<br />
Resultat<br />
2008: 14 kvinnor, 8 män. Storlek 0,8-6,5cm, medel 2,1cm. Inga patienter<br />
hade förhöjt adrenalin(A) och/eller noradrenalin(NA), förhöjt<br />
kortisol eller förhöjd kvot aldosteron/renin(Ald/Renin). På CT: 1 malignt<br />
utseende, 1 oklar och 20 benign bild. Ingen patient opererad.<br />
21 patienter avslutatade.2009: 20 kvinnor, 11 män. Storlek 0,7-4,0,<br />
medel 1,7 cm. Inga patienter hade förhöjt A/eller NA, 2 patienter hade<br />
förhöjt kortisol, båda subkliniska. 2 patienter med förhöjd kvot Ald/Renin<br />
innefattande 1 subklinisk och 1 primär hyperaldosteronism. På CT:<br />
Ingen malign bild, 2 oklart utseende och 29 benign bild. Ingen patient<br />
opererad, 1 avböjt operation. 21 patienter avslutatade.2010: 12 kvinnor,<br />
11 män. Storlek 0,8-5,0 cm, medel 2,4 cm. 2 patienter med förhöjt<br />
A och/eller NA, båda feokromocytom. 1 patient med förhöjd kortisolproduktion<br />
pga binjuretumör. Inga patienter hade förhöjd kvot Ald/Renin.<br />
På CT: 3 malignt utseende, 3 oklart och 17 benign bild. 3 patienter<br />
opererade, 1 avböjt operation. 14 patienter avslutade.2011: 9 kvinnor,<br />
5 män. Storlek 1-3 cm, medel 1,8 cm. 1 patient förhöjt NA, 2 patienter<br />
förhöjt kortisol, båda subkliniska. 1 fall med förhöjd kvot Ald/Renin.<br />
På CT: 1 malignt utseende, 2 oklart och 11 benign bild. Ingen patient<br />
opererad, 1 utreds för operation. 1 patient avslutad.<br />
Diskussion<br />
Få Incidentalom (5,5%) har behandlingskrävande bakomliggande<br />
orsak. Få opereras (3,3% Örebro, 6,6% Göteborg). Ingen patient primär<br />
binjurebarkscancer. 10% hade förhöjda binjurehormoner, varav<br />
hälften ”subklinisk hyperkortisolism”. Möjligen kan allvarlig bakomliggande<br />
orsak identifieras tidigt i utredningsprocessen. De flesta incidentalom<br />
kan avskrivas efter 2år. 21/22 incidentalompatienter från<br />
2008 har avslutats.
ENDOKRINKIRURGI<br />
ENDOKRIN 262<br />
Kostnader vid 2 års behandling av nydebuterad Graves’sjukdom<br />
Gadan Soran, Kirurgiska Kliniken Universitetssjukhuset Örebro, Byström Kristina, Medicinska Kliniken Universitetssjukhuset Örebro, Rask Eva,<br />
Medicinska Kliniken Universitetssjukhuset Örebro, Kubalski Leszek, Kirurgiska Kliniken Universitetssjukhuset Örebro, Geijer Håkan, Radiologiska<br />
Kliniken Universitetssjukhuset Örebro, Klimacek Branislav, Kirurgiska Kliniken Universitetssjukhuset Örebro, Wallin Göran, Kirurgiska Kliniken Uni-<br />
versitetsjukhuset Örebro<br />
Introduktion<br />
Graves’sjukdom kan behandlas kirurgiskt/medicinskt/ med radiojod.<br />
Vilken behandlingsmetod som är första val, varierar mellan olika centra<br />
beroende på lokala traditioner, erfarenheter, resurser och patients<br />
önskemål. Målet med detta projekt är att jämföra kostnad per behandlingsmetod<br />
för behandling av ny upptäckt Graves’sjukdom under två<br />
års period vid Örebro län.<br />
Patienter och Metod<br />
Vi har gått genom flödesschema, PM och de tillhörande utredning/förberedning<br />
och behandlingskostnader på alla tre kliniker (kirurgisk,<br />
medicinsk och radiologisk) samt den förutsägbare uppföljningen via<br />
primärvården inom två år.<br />
Resultat<br />
Kirurgi Läkarbesök 2817 x 4 = 10868 + Läkarbesök Primärvård<br />
2352x3=7056 + Sköterska 582x2 = 1164 Summa: 19 076 Medicin Läkarbesök<br />
2817 x 6 = 16902 + Läkarbesök Primärvård 2352X2=4704 +<br />
Sköterska 582 x 6 = 3492 Summa 25 098 Radiojod Läkarbesök 2817<br />
ENDOKRIN 265<br />
Risk för nervskador vid användning av värmealstrande instrument vid thyroideakirurgi<br />
x 4 = 11668 + Läkarbesök Primärvård 2352x4=9408 + sköterska<br />
582x4=2328 Summa 22592 Lab Kirurgi 3234 Medicin 5328 Radiojod<br />
5328 Läkemedel Kirurgi 763 Medicin 4576 Radiojod 763 Spec behandl<br />
Kir op 450 00 Medicin 0 Radiojod 5660 Spec U-sökn Kirurgi 150 Medicin<br />
0 Radiojod 2600 Summa Kirurgi 68 223 Medicin 35002 Radiojod<br />
36943 Kirurgi kostar 1.9 x mer än medicinsk behandling Radiojod kostar<br />
1.1 x mer än medicinsk behandling<br />
Diskussion<br />
I denna jämförelse är den kirurgiska behandlingen klart dyrare. Priset<br />
för operation är DRG och innefattar alla utgifter i samband med vårdtillfället.<br />
I denna beräkning har kostnaden för sjukskrivning ej inkluderats.<br />
Möjligheten till varierande lång sjukskrivning pga behandlingsmetod<br />
kan diskuteras. Skillnaden i pris måste sättas i relation till behov<br />
och önskemål. Hos vissa patienter är operation första handsval men<br />
hos många kan alla tre metoder användas och då blir frågan om ekonomin<br />
skall tillåtas styra val av behandlingsmetod.<br />
Carlander Johan, Kirurgkliniken Centrallassarettet Västerås, Gimm Oliver, Kirurgkliniken Universitetssjukhuset Linköping, Nordenström Erik, Kirurg-<br />
kliniken Universitetsklinken Lund, Jansson Svante, Kirurgkliniken Sahlgrenska Univeersitetssjukhuset Göteborg, Johansson Kenth, Kirurgkliniken<br />
Västerviks sjukhus Västervik<br />
Introduktion<br />
Iatrogen nervskada utgör en ovanlig, men välkänd komplikation till<br />
thyreoideakirurgi, där termisk skada från instrument kan vara en orsak.<br />
Idag finns det tillgång till ett ökande antal olika instrument för<br />
koagulation och vävnadsdelning. Vissa av dessa är relativt dyra och<br />
för engångsbruk. Vår studie vill undersöka användning av olika instrument<br />
och om det föreligger en koppling mellan användning och postoperativa<br />
nervskador.<br />
Patienter och Metod<br />
Under ett års tid, 2008-09, registrerades separat användning av värmealstrande<br />
instrument för kärl- och vävnadsdelning som en del av<br />
registreringen till Skandinaviska kvalitetsregistret för thyroidea- och<br />
parathyroideakirurgi. 1417 thyroideaingrepp blev registrerade och<br />
instrumentanvändning vid 1299 av dessa. Registerdata analyserades i<br />
SAS statistical program (version 9.3 for Window 7) med Chi-Square test<br />
eller Fisher’s Exact Test och Logistics regressionsanalys för beräkning<br />
av oddsratio (OR) med 95 % konfidenceinterval.<br />
Resultat<br />
Antal registrerade stämbandpareser vid 6 månader var totalt 15 st och<br />
utan signifikant skillnad mellan olika instrumentgrupper. Bipolär dia-<br />
termi (BD) enbart var det vanligast använda instrumentet vid 600 operationer,<br />
BD användes i kombination med andra instrument vid 1042<br />
operationer. Av kombinerade koagulations och vävnadsdelningsinstrument<br />
för engångsbruk användes, enbart eller i kombination, Ligasure<br />
vid 106 operationer och Ultracision, vid 195 operationer.Användning<br />
av någon form av värmealstrande instrument (n=1084) för kärl och<br />
vävnadsdelning visade en, icke statistisk signifikant, trend till ökad<br />
risk för stämbandspares pares vid 6 månader jämfört med gruppen där<br />
ingen form av kirurgiskt instrument hade använts (n=215)(OR 2,488)<br />
Diskussion<br />
Studien visar att bipolär diatermi dominerar av värmealstrande instrument.<br />
Det är dock vanligt med olika kombinationer av instrument<br />
under samma ingrepp. Nya kombinerade koagulations och vävnadsdelningsinstrument<br />
för engångsbruk är tidsbesparande, men kostnadsdrivande,<br />
och hade under perioden en relativt utbredd användning.<br />
Trenden till ökad nervskaderisk i gruppen där någon form av<br />
kombinerad koagulations och vävnadsdelningsinstrument använts är<br />
icke statistiskt signifikant, men ett observandum. Detta bör påminna<br />
om vikten av noggrann nervidentifiering, instrumentkunskap och försiktig<br />
användning nära nervstrukturer.<br />
67<br />
ENDOKRIN-<br />
KIRURGI
68<br />
ENDOKRINKIRURGI<br />
ENDOKRIN 313<br />
11C-hydroxyefedrin PET vid feokromocytom är en känslig diagnostisk metod<br />
Yamamoto Shinji, Kirurgkliniken Akademiska Sjukhuset Uppsala, Hellman Per, Kirurgkliniken Akademiska Sjukhuset Uppsala, Wassberg Cecilia,<br />
Bild-och Funktionscentrum Akademiska Sjukhuset Uppsala, Sundin Anders, Röntgenkliniken Karolinska Sjukhuset Stockholm<br />
Introduktion<br />
Lokalisering av primärtumör och metastaser är nödvändigt I den preoperative<br />
utredningen vid feokromocytom och paragangliom. Om CT<br />
eller MRT inte ger konklusiva resultat är funktionell imaging en möjlighet,<br />
där vi utvärderat våra resultat av 11C-märkt hydroxyefedrin (HED).<br />
Patienter och Metod<br />
170 konsekutiva HED-PET (n=69) och PET/CT (n=101) undersökningar<br />
I 134 patienter analyserades, där 103 innebar preoperative utredning<br />
och 67 postoperativ uppföljning.PET-bilder analyserades och standard<br />
uptake value (SUV) beräknades och jämfördes med PAD.<br />
Resultat<br />
60 HED-PET och PET/CT undersökningar var positiva, utan att vara<br />
falskt positiva. Sex falskt negative undersökningar påträffades (sensi-<br />
tivitet 91% och specificitet 100%), där HED-PET vid feokromocytom<br />
uppvisade lägre resultat. SUV korrelerade till sympatikomimetiska<br />
symptom och plasma- och urinmetanefrinvärdena, samt var högre i<br />
metastaser jämfört med primärtumör, och högre i maligna jämfört med<br />
benigna tumörer.<br />
Diskussion<br />
HED-PET och PET/CT hade 91% sensitivitet och maximal specificitet<br />
med lägre sensitivitet vid MEN2. SUV korrelerade till malignitet och<br />
biokemiska data.
– Ett sätt att äta<br />
MIC-Key ® gastrostomiport är en enkel, liten och smidig<br />
produkt för att få näring, vätska och läkemedel.<br />
MIC-Key ® har en tydlig storleksangivelse och märkt ballonginfart, BAL.<br />
MIC-Key ® kopplingsslangar med säkerhetsspärr och klämma<br />
som gör det lätt att tillföra näring.<br />
MIC* Introducer Kit<br />
Ett alternativ för dig och patienten vid anläggande<br />
av gastrostomi.<br />
MIC Introducer Kit är en enkel och säker metod för<br />
att skapa en gastrostomi.<br />
Med MIC Introducer Kit anlägger du en ballongfi xerad<br />
gastrostomi, en MIC-KEY* direkt, därmed kan alla<br />
följande byten skötas i hemsjukvården.<br />
Du når oss för mer information<br />
på telefon: 08 630 19 00 eller<br />
info@mic-key.se<br />
GASTROSTOMIPORT<br />
MED LÅG PROFIL FÖR<br />
BARN OCH VUXNA<br />
Meda AB Box 906 170 09 Solna. Tel: 08 630 19 00 Fax: 08 630 19 38<br />
E-post: md@meda.se • www.medasverige.se • www.mic-key.se<br />
* Registered Trademark of Kimberly-Clark
17:e <strong>Kirurgveckan</strong> i Linköping , 20-24 augusti 2012<br />
FLYGVAPENMUSEUM<br />
Årets museum 2011 ligger i Linköping. Flygvapenmuseum<br />
speglar det svenska militärflygets utveckling från pionjärtid<br />
fram till i dag. Museet är intressant, roligt och givande för<br />
alla oberoende av förkunskaper, ålder och intressen. Alla är<br />
välkomna – barnfamiljer, flygexperter, gammal som ung.<br />
När helvetet gör<br />
st järten stekhet<br />
kommer ef tertankens<br />
kranka<br />
blekhet.<br />
– Tage Danielsson<br />
I Flyglabbet, museets science center, kan du<br />
testa experiment om hur och varför det flyger;<br />
prova på att vara flygledare, para ihop<br />
flygplansljud med rätt flygplan och spaka<br />
flygplan i simulator. I museets omfattande<br />
föremålssamling finns flygplan, motorer, instrument,<br />
uniformer med mera som en gång<br />
användes i militärflyget.<br />
Museet ligger på garnisonsområdet Malmen<br />
som redan vid slutet av 1500-talet användes<br />
som exercisfält. Det var här som Sveriges<br />
förste aviatör Carl Cederström öppnade<br />
landets första flygskola 1912.<br />
71
72<br />
17:e <strong>Kirurgveckan</strong> 20-24 augusti 2012 i Linköping<br />
KOLOREKTALKIRURGI<br />
Program – Svensk förening för kolorektal kirurgi -<br />
SFKRK<br />
Måndagen den 20 augusti<br />
10:00-11:15 Fria föredrag:<br />
Lokal: Musikalen Moderator: Maria Walldén, Staffan Haapaniemi.<br />
KOLOREKTAL 219 Näringsdrycker vs. Laxabon för rengöring av tarm inför koloskopi<br />
(enkelblindad prospektiv randomiserad studie)<br />
Gustafsson Ulf, Kirurgkliniken Ersta Sjukhus Stockholm, Thorell<br />
Anders, Nygren Jonas<br />
KOLOREKTAL 238 Biologisk behandling vid abdominell kirurgi för Crohns sjukdom<br />
Tholin Mira, Kirurgiska Kliniken, Västervik, Ashraf Shazad,<br />
George Bruce, Marti Gallostra Marc, Robles Virginia, Myrelid Pär<br />
KOLOREKTAL 214 Svenska Crohnstudien: En randomiserad, kontrollerad, prospektiv<br />
multicenterstudie av primär behandling av ileocekal Crohns<br />
sjukdom<br />
Gerdin L, Kirurgiska Kliniken, Höglandssjukhuset Eksjö, Olaison<br />
G, Sjödahl R, Ström M, Söderholm, JD, Myrelid P<br />
KOLOREKTAL 210 Anorektal funktion efter rektumresektion med eller utan avlastande<br />
stomi - en 5-årsuppföljning<br />
Floodeen Hannah, Kirurgiska Kliniken, Universitetssjukhuset<br />
Örebro, Lindgren Rickard, Hallböök Olof, Sjödahl Rune, Matthiesen Peter
KOLOREKTALKIRURGI<br />
KOLOREKTAL 30 Jämförelse mellan preoperativ radiologisk utredning och<br />
stadiebedömning med PAD hos äldre och yngre patienter som<br />
opereras för koloncancer<br />
Svanfeldt Monika, Gastrocentrum Kirurgi, Karolinska<br />
Universitetssjukhuset, Stockholm, Scubert-Samuelsson K, Klarin I,<br />
Lökk J, Gunnarsson U<br />
KOLOREKTAL 15 Cancer och divertikulit i kolon sigmoideum. Differentiering med<br />
DT versus T2-och diffusions-viktad MRT<br />
Öistämö, Emma, Kirurg-/Urologkliniken, Danderyds Sjukhus<br />
Stockholm, Hjern Fredrik, Blomqvist Lennart, Nordling Mirna<br />
KOLOREKTAL 69 Tumörregression och patologi efter olika strålbehandlingsstrategier<br />
vid primärt operabel rektalcancer inom Stockholm III-studien<br />
Pettersson David, Kirurgkliniken, Norrtälje Sjukhus, Lörinc Ester,<br />
Holm Torbjörn, Iversen Henrik, Cedermark Björn, Glimelius Bengt,<br />
Martling Anna<br />
KOLOREKTAL 70 Leukocytnivåer och postoperativa komplikationer efter<br />
strålbehandling av rektalcancer inom Stockholm III-studien<br />
Pettersson, David, Kirurgkliniken Norrtälje Sjukhus, Glimelius Bengt,<br />
Iversen Henrik, Johansson Hemming, Holm Torbjörn, Martling Anna<br />
11.15-11.30 Utställning och kaffe<br />
11.30-13.00 Gemensamt symposium (se programöversikt)<br />
Lokal: Crusell<br />
13.00-14.00 Utställning och lunch<br />
13:00-14:00 ST-Lunch: Volvulus – diagnostik, handläggning och operation<br />
Lokal: Duetten Föreläsare: Maria Cornelius<br />
73<br />
KOLOREKTAL-<br />
KIRURGI
74<br />
KOLOREKTALKIRURGI<br />
14:00-15:15 Högersidig hemicolektomi - mer än bara ”högersväng”?<br />
Lokal: Musikalen Moderator: Annika Sjövall, Olof Hallböök<br />
Deltagare: George Dafnis, Stefan Skullman, Richard Bernhoff,<br />
Fredrik Olofsson<br />
KOLOREKTAL 108 Utvidgad högersidig hemikolektomi är associerad till ökad 30<br />
dagars mortalitet<br />
Olofsson Fredrik, Kirurgiska Kliniken, SUS Malmö, Buchwald Pamela,<br />
Elmståhl Sölve, Syk Ingvar<br />
15.15-15.45 Utställning och kaffe<br />
15.45-17.15 Gemensamt symposium (se programöversikt)<br />
Lokal: Crusell<br />
15.45-16.45 Studiemöte: QoLIRECT<br />
Lokal: Musikalen Ansvarig: Dan Asplund, Göteborg<br />
17.20 Invigningsceremoni<br />
Lokal: Crusell<br />
18.30 Get together – i Tages anda<br />
Lokal: Backstage<br />
Tisdagen den 21 augusti<br />
08.15-09.30 Gemensamt symposium (se programöversikt)<br />
Lokal: Crusell<br />
09.30-10.00 Utställning och kaffe
KOLOREKTALKIRURGI<br />
10:00-11:30 Fria föredrag:<br />
Lokal: Musikalen Moderator: Eva Angenete, Niklas Zar<br />
KOLOREKTAL 57 Tymidinfosforylas, en prognostisk faktor vid kolorektal cancer?<br />
Bexe Lindskog Elinor, Kir klin SU/Östra Göteborg, Wettergren Yvonne,<br />
Odin Elisabeth, Gustavsson Bengt, Derwinger Kristoffer<br />
KOLOREKTAL 215 Påverkar tarmrengöring inför koloncanceroperation femårsmortaliteten<br />
och frekvensen cancerrecidiv?<br />
Collin Åsa, Inst. För Kirurgiska Vetenskaper, Akademiska Sjukhuset,<br />
Uppsala, Jung Bärbel, Nilsson Erik, Påhlman Lars, Folkesson Joakim<br />
KOLOREKTAL 120 Större blödning vid indexoperation för koloncancer ökar risken att<br />
opereras för adherensileus i framtiden<br />
Mörner Malin, Akutkliniken, Karolinska Universitetssjukhuset,<br />
Stockholm, Gunnarsson Ulf, Jestin Pia, Svanfeldt Monika<br />
KOLOREKTAL 159 Endoskopisk mukosal resektion (EMR) vs transanal endoskopisk<br />
mikrokirurgi (TEM) vid stora bredbasiga rektalpolyper<br />
Smedh, Kennet, Kirurgkliniken Västmanlands Sjukhus,Hosseinali<br />
KhaniM, Chabok A, Tiselius C, Carlander J<br />
KOLOREKTAL 268 Risk för sena anastomosläckage och permanent stomi hos patienter<br />
opererade med låg främre resektion för rektalcancer inom ramen<br />
för ett ERAS-program<br />
Gustavsson Kajsa, Gastrocentrum Kirurgi, Karolinska<br />
Universitetssjukhuset, Huddinge & CLINTEC, Karolinska Institutet,<br />
Gustafsson Ulf, Machado Mikael, Thorell Anders, Nygren Jonas<br />
KOLOREKTAL 131 Låg Hartmann: färre komplikationer jämfört med rektumamputation<br />
trots sjukare patienter<br />
Hosseinali Khani Maziar, Kirurgklinik, Västmanlands Sjukhus Västerås,<br />
Chabok Abbas, Smedh Kennet<br />
75<br />
KOLOREKTAL-<br />
KIRURGI
76<br />
KOLOREKTALKIRURGI<br />
KOLOREKTAL 134 CRM är ej relaterad till lokalrecidiv eller överlevnad efter multidisciplinär<br />
behandling av rektalcancer<br />
Hosseinali Khani Maziar, Kirurgklinik, Västmanlands Sjukhus Västerås,<br />
Kindler Csaba, Smedh Kennet<br />
KOLOREKTAL 88 HRQL-COLOR II: Laparoskopisk jämfört öppen rektalcancerkirurgi –<br />
Livskvaliteten postoperativt oavhängig operationsmetod?<br />
Andersson John, Kirurg-/Ortopedkliniken, Alingsås Lasarett,<br />
Angnète Eva, Angerås Ulf, Gellerstedt Martin, Haglind Eva<br />
KOLOREKTAL 119 Svenska Peritoneal Studien – ökad överlevnad i den lokoregionala armen<br />
Mahteme Haile, Kir klin, Akademiska Sjukhuset Uppsala, Spång<br />
Nathalie, Cashin Peter, Glimelius Bengt, Syk Ingvar, Graf Wilhelm<br />
11.30-12.00 Utställning och kaffe<br />
12:00-13:15 Kolorektalcancerregistret - i går, i dag & i morgon<br />
Lokal: Musikalen Moderator: Gudrun Lindmark, Jörgen Rutegård<br />
Deltagare: Lars Påhlman, Ingvar Syk, Anna Martling, Mikael<br />
Machado, Roland Andersson<br />
13.15-14.15 Utställning och lunch<br />
14.15-15.15 Gemensamt symposium (se programöversikt)<br />
14.00-15.00 Studiemöte: DILALA<br />
Lokal: Loge nr 4 Ansvarig: Anders Thornell, Göteborg<br />
14.15-15.15 Studiemöte: TEM-registret<br />
Lokal: Musikalen Ansvarig: Göran Kurlberg, Göteborg<br />
15.15-15.45 Utställning och kaffe
KOLOREKTALKIRURGI<br />
15:45-16:45 Posterföredrag:<br />
Lokal: Musikalen Moderator: Louise Olsson, Johan Söderholm<br />
KOLOREKTAL 230 Ghrelin intravenöst ger snabbare magsäckstömning och påskyndar första<br />
tarmtömning postoperativt<br />
Falkén Ylva, Enheten För Kirurgi, Institutionen För Kliniska Vetenskaper,<br />
Danderyds Sjukhus Stockholm, Hellström PM, Webb D, Kressner U,<br />
Nordling M, Näslund E<br />
KOLOREKTAL 248 Främre anala fistlar läker sämre vid pluggbehandling<br />
Blom Johannes, Gastrocentrum Kirurgi, Karolinska Universitetssjukhuset,<br />
Stockholm, Husberg-Sellberg Britt, Lindelius Anna, Gustafsson Ulla-Maria,<br />
Carlens Stefan, Oppelstrup Henrik, Bragmark Mats, Nyström Per-Olof<br />
KOLOREKTAL 100 Behandling av rektovaginal fistel efter rektalcancerkirurgi<br />
Hanser Nina, Kirurgkliniken, Universitetssjukhuset, Örebro,<br />
Hansson Lena, Matthiessen Peter<br />
KOLOREKTAL 286 Komplikationer efter kolektomi för ulcerös kolit<br />
Levin Anna, Kirurgiska kliniken, Universitetssjukhuset i Linköping,<br />
Andersson Peter, Wallon Conny, Koh Cherry, Singh Joy, George Bruce,<br />
Myrelid Pär<br />
KOLOREKTAL 77 Mortalitet efter kolektomi hos patienter med Mb Crohn och ulcerös kolit<br />
Nordenvall Caroline, Gastrocentrum Kirurgi, Karolinska<br />
Universitetssjukhuset, Stockholm, Neovius Martin, Ekbom Anders,<br />
Nyström PO, Nilsson Per<br />
KOLOREKTAL 52 Undersökningsteknik av rektumanastomos inför nedläggning av<br />
loopileostomi<br />
Larsson Anna, Kirurgkliniken, Helsingborgs Lasarett, Lindmark<br />
Gudrun, Syk Ingvar, Buchwald Pamela<br />
77<br />
KOLOREKTAL-<br />
KIRURGI
78<br />
KOLOREKTALKIRURGI<br />
KOLOREKTAL 231 Stadieindelning och storleksmätning av rektalcancer med MR/ERUS<br />
Swartling Torbjörn, Kirurgkliniken, Sahlgrenska/Östra, Göteborg,<br />
Kurlberg Göran<br />
KOLOREKTAL 110 Mortalitet efter kirurgi för abdominell rektalcancer i Sverige: en<br />
jämförelse 2000-2004 och 2005-2009<br />
Rutegård Martin, Kirurgiska kliniken, Örnsköldsvik, Näsström<br />
Jesper, Haapamäki Markku, Matthiessen Peter, Rutegård Jörgen<br />
KOLOREKTAL 79 Överlevnaden har förbättrats efter införandet av ”Vårdkedja för<br />
patienter med kolorektal cancer i Danmark”<br />
Højsgaard Jensen Kenneth, Kirurgisk Klinken, Slagelse Sygehus,<br />
Danmark, Ostenfelt-Møller Lene, Jensen Højsgaard Kennet<br />
KOLOREKTAL 97 Defekt MLH1 och MSH2:s betydelse för prognos och hereditet vid<br />
colorectalcancer<br />
Ghanipour Lana, Kirurgiska Kliniken, Akademiska Sjukhuset Uppsala,<br />
Jirström Karin, Smedh Kenneth, Glimelius Bengt, Påhlman Lars,<br />
Birgisson Helgi<br />
16.45-17.45 Årsmöte<br />
Lokal: Musikalen<br />
18.30 SFKRK´s Get-2-gether<br />
Lokal: Föranmälan<br />
Flygvapenmuseum<br />
Onsdagen den 22 augusti<br />
08.15-09.30 Gemensamt symposium (se programöversikt)<br />
Lokal: Crusell<br />
09.30-10.00 Utställning och kaffe
KOLOREKTALKIRURGI<br />
10.00-12.00 Gemensamt symposium (se programöversikt)<br />
Lokal: Crusell<br />
12.00-13.00 Utställning och lunch<br />
12:00-13:00 ST-Lunch: Volvulus – diagnostik, handläggning och operation<br />
Lokal: Solot Föreläsare: Maria Cornelius<br />
12.15-13.15 Studiemöte: EASY<br />
Lokal: Loge nr 4 Ansvarig: Adiela Correa-Marinez, Göteborg<br />
13:00-14:30 Akut proktologi<br />
Lokal: Spegelsalen Moderatorer: Per-Anders Larsson & Fredrik Hjern<br />
Deltagare: Antoni Zawadzki, Helgi Örn Jóhannsson,<br />
Claes Johansson & Fredrik Hjern<br />
14.30-15.15 Utställning och kaffe<br />
15.15-16.45 Gemensamt symposium (se programöversikt)<br />
Lokal: Crusell,<br />
Musikalen,<br />
Spegelsalen<br />
18.30 Höjdarfesten!<br />
Lokal: Bankett<br />
Cloetta Center<br />
79<br />
KOLOREKTAL-<br />
KIRURGI
80<br />
KOLOREKTAL 13<br />
10 års uppföljning av anorektal abscess i en definierad population.<br />
KOLOREKTALKIRURGI<br />
Rönnerfalk Mattias, Kirurgiska Kliniken Universitetssjukhuset Linköping, Kalman Disa, Kirurgiska Kliniken Universitetssjukhuset Linköping, Myrelid<br />
Pär, Kirurgiska Kliniken Universitetssjukhuset Linköping, Hallböök Olof, Kirurgiska Kliniken Universitetssjukhuset Linköping, Wallon Conny, Kirur-<br />
giska Kliniken Universitetssjukhuset Linköping<br />
Introduktion<br />
2002–2003 sökte 37 patienter sjukvård för anorektal abscess i centrala<br />
sjukvårdsdistriktet i Östergötland (126 523 invånare). Incidensen<br />
var 29 individer/100 000/år. Vi har följt dessa patienter under<br />
en tio års period.<br />
Patienter och Metod<br />
Patienterna följdes upp genom retrospektivt journalgenomgång från<br />
1997 till 2012 där både primärvårds- och slutenvårds journaler granskades<br />
efter perianala komplikationer samt IBS/IBD. Komplikationer<br />
var abscessrecidiv, fistelsjukdom, perianala operationer samt analfissur.<br />
Resultat<br />
Av 37 patienter hade 27 % diagnostiserats med anorektal abscess sedan<br />
tidigare. 49 % diagnostiserades under uppföljningsperioden med<br />
recidiv sammanlagt 29 gånger (1,6 recidiv/individ, range: 1–3). 62<br />
% hade antingen innan eller efter inkludering till underlaget 2002–<br />
2003 diagnostiserats med anorektal abscess totalt 55 gånger (2.4 recidiv/individ,<br />
range: 1– 9). 65 % av patienterna diagnostiserades med<br />
analfistel under uppföljning. 75 % av dessa opererades för analfistel<br />
totalt 46 gånger (2.6 operationer/individ, range: 1–8). 11 % av patienterna<br />
diagnostiserades med anorektal abscess för första gången,<br />
behandlades och läkte utan vidare komplikationer.18 patienter hade<br />
sedan tidigare diagnostiserade med någon av de eftersökta komplikationerna<br />
och hela 81 % av patienterna diagnostiserades med en eller<br />
flera komplikationer under uppföljningsperioden.<br />
Diskussion<br />
Vår studie visar att nästan inga patienter läker komplikationsfritt efter<br />
en vårdkontakt för anorektal abscess. Hälften av patienterna drabbas<br />
av recidiv. Adderas patienter som inkluderas i underlaget med ett recidiv<br />
är det två tredjedelar av patienterna som recidiverar. När den<br />
totala komplikationsbördan studeras så var det endast 4 av 37 patienter<br />
som behandlades för anorektal abscess för första gången och läkte<br />
sedan utan ytterligare komplikationer. Akutkirurgisk behandling av<br />
anorektal abscess är inscission, en tekniskt okomplicerad åtgärd,<br />
men sjukdomen ter sig svårbotad sett över en längre tid. Slutsatsen<br />
från denna studie är att det behövs ett nytt sätt att angripa behandling<br />
och uppföljning av denna patientgrupp.<br />
KOLOREKTAL 15<br />
Cancer och divertikulit i kolon sigmoideum. Differentiering med DT versus T2-och diffusions-viktad MRT<br />
Öistämö Emma, Kirurg- och Urologkliniken Danderyds Sjukhus Stockholm, Hjern Fredrik, Kirurg- och Urologkliniken Danderyds Sjukhus Stockholm,<br />
Blomqvist Lennart, Röntgenkliniken Karolinska Sjukhuset Stockholm, Nordling Mirna, Kirurg- och Urologkliniken Danderyds Sjukhus Stockholm<br />
Introduktion<br />
Koloncancer och divertikelsjukdom är två vanliga sjukdomar i västvärden.<br />
De kan bägge debutera med liknande symtom med buksmärta,<br />
ändrade avföringsvanor och blod i avföringen, vilket kan försvåra<br />
den initiala diagnostiken. Syftet med denna pilotstudie var att undersöka<br />
om T2-och diffusionsviktad magnetresonanstomografi (MRT)<br />
kan användas för att bättre skilja divertikulit och cancer i kolon sigmoideum<br />
jämfört med undersökning med datortomografi (DT).<br />
Patienter och Metod<br />
Prospektiv studie och 30 patienter inkluderades vid Danderyds sjukhus<br />
mellan september 2009 och juni 2011. Patienterna bestod av två<br />
grupper: Patientgrupp 1 var 15 konsekutiva patienter som inkommit<br />
med kliniska fynd och DT med iv kontrast talande för förstagångs divertikulit<br />
i kolon sigmoideum. Patienter som behövde genomgå akut<br />
operation exkluderades.. Två veckor senare utfördes MRT av buken<br />
utan intravenöst kontrastmedel. Undersökning av kolon med koloskopi<br />
skedde efter fyra-sex veckor enligt vanlig praxis. Patientgrupp<br />
2 varr 15 konsekutiva patienter med nydiagnosticerad cancer i kolon<br />
sigmoideum utan metastaser.. Dessa patienter genomgick DT och<br />
MRT av buken med samma undersökningsteknik som patientgrupp<br />
1 samt koloskopi. DT och MR-undersökningar eftergranskades oberoende<br />
utan tillgång till klinisk information av erfaren röntgen läkare.<br />
Resultat<br />
Med kontrastförstärkt DT är sensitiviteten och specificiteten för diagnos<br />
av cancer 66,7% (10/15) och divertikulit 93,3% (14/15).Vid<br />
användning T2-viktade och diffusionsviktade MR-bilder, var sensitiviteten<br />
och specificiteten för diagnos av cancer 100% (14/14) och<br />
divertikulit 100% (14/14) . Ingen skillnad sågs mellan T2-viktade eller<br />
diffusionsviktade bilder.<br />
Diskussion<br />
MRT med T2-viktade bilder ger information som kan bidra till en förbättrad<br />
differentiering mellan cancer i sigmoideum och divertikulit<br />
jämfört med DT. Diffusionsviktade MR bilder bidrog inte i den här studien<br />
till ökad träffsäkerhet men detta behöver undersökas ytterligare.
KOLOREKTALKIRURGI<br />
KOLOREKTAL 18<br />
Selektionsbias i en prospektiv studie om sexuell funktion och androgennnivåer hos kvinnor med rektalcancer<br />
Segelman Josefin, Kirurgkliniken Ersta Sjukhus Stockholm, Martling Anna, Gastrocentrum Kirurgi Karolinska Universitetssjukhuset Stockholm,<br />
Machado Mikael, Kirurgkliniken Ersta Sjukhus Stockholm, Holm Torbjörn, Gastrocentrum Kirurgi Karolinska Universitetssjukhuset Stockholm, Berg-<br />
mark Karin, Klinken För Onkologi Sahlgrenska Universitetssjukhuset Stockholm, Flöter Rådestad Angelique, Kvinnoklinken Karolinska Universitets-<br />
sjukhuset Stockholm<br />
Introduktion<br />
Syftet var att utvärdera genomförbarhet, extern och intern validitet i<br />
en pågående, prospektiv, observationell studie om sexuell funktion<br />
och androgennivåer hos kvinnor med rektalcancer. Det primära utfallet,<br />
sexuell funktion, mäts med ett validerat frågeformulär. Sekundära<br />
utfall är psykologiskt välbefinnande och hormonnivåer, samt<br />
eventuella samband mellan sexuell funktion och androgennivåer.<br />
Enligt den ursprungliga poweranalysen, baserad på referensdata från<br />
yngre kvinnor, skulle en studiekohort på 60-80 kvinnor vara tillräcklig<br />
för att påvisa den hypotetiska försämringen i sexuell funktion efter<br />
behandling.<br />
Patienter och Metod<br />
Från nationella rektalcancerregistret hämtades information om kliniska<br />
data och behandling för alla kvinnor med rektalcancer behandlade<br />
vid de fyra studiecentra under den aktuella tidsperioden. Dessa<br />
data jämfördes för studiekohorten och patienter som var möjliga för<br />
inklusion men inte hade inkluderats. Kliniska data, enkätdata och<br />
hormonnivåer jämfördes för kvinnor som besvarade resp inte besva-<br />
rade alla frågor i frågeformuläret. En ny poweranalys baserad på enkätdata<br />
före behandling utfördes.<br />
Resultat<br />
De 82 inkluderade patienterna var signifikant yngre och hade lägre<br />
ASA-klass jämfört de 75 som var möjliga för inklusion men inte inkluderades.<br />
Alla kvinnor i studiekohorten lämnade blodprov, och 76<br />
(93%) hade mätbara testosteronnivåer. 57 kvinnor (70%) besvarade<br />
alla frågor i enkäten om sexuell funktion. I denna grupp var andelen<br />
kvinnor som hade partner och var sexuellt aktiva signifikant högre<br />
jämfört de som inte besvarade alla frågor. Den nya poweranalysen<br />
visade att patientgruppen skulle behöva vara större än tidigare beräknat.<br />
Diskussion<br />
Studiens genomförbarhet var god. Interna och externa validiteten<br />
försämrades av selektionsbias. Inklusion av patienter i studien fortsätter.<br />
KOLOREKTAL 25<br />
Tveksamt samband mellan divertikulit och kolorektal cancer: Resultat av en systematisk litteraturgenomgång<br />
Liljegren G, CAMTÖ USÖ Örebro, Nylin N, Med USÖ Örerbo<br />
Introduktion<br />
Kolondivetrtikulos är vanlig och finns i hög ålder hos 65% av alla<br />
vuxna. Mellan 10-25% av dessa kommer att drabbas av divertikulit.<br />
Efter genomgången divertikulit rekommenderas att en kolonutredning<br />
görs för att utesluta kolorektal cancer (CRC). Syftet med denna<br />
litteraturgenomgång var att granska det vetenskapliga underlaget för<br />
denna rekommendation<br />
Patienter och Metod<br />
Vi sökte i PubMed, Cochrane och TRIP-databasen efter artiklar publicerade<br />
1990-2012 som studerar sambandet mella CRC och divertikoulos/divertikulit.<br />
Abstract och artiklar granskades av två oberoende<br />
granskare med hjälp av SBU:s granskningmall för kohortstudier.<br />
Resultat<br />
761 potentiellt relevanta abstarct påträffades. Efter en första granskning<br />
återstod 31 artiklar som lästes i fulltext. Sexton artiklar med<br />
tillräckligt relevans och kvalitet kvarstod för den slutliga analysen.<br />
Sex artiklar studerade uppföljande koloskopi efter genomgången<br />
divertikulit. En av dessa redovisar ökad risk för CRC och avancerade<br />
adenom jämfört med kontroller. Fyra redovisar ingen ökad risk och en<br />
ett negativt samband. Sex artiklar var tvärsnittsstudier där samtidigt<br />
fynd av divertikulos respektive adenom och CRC hos patienter som<br />
genomgått koloskopi eller DT-koloskopi redovisas. Inget samband<br />
mellan divertikelfynd och adenom/CRC påvisades utom i en studie<br />
hos individer
82<br />
KOLOREKTALKIRURGI<br />
KOLOREKTAL 30<br />
Jämförelse mellan preoperativ radiologisk utredning och stadiebedömning med PAD hos äldre och yngre patienter som opereras för<br />
koloncancer<br />
Svanfeldt M, Gastrocentrum Kirurgi Karolinska Universitetssjukhuset Stockholm, Scubert-Samuelsson K, Geriatriska Kliniken Karolinska Universi-<br />
tetssjukhuset Stockholm, Klarin I, Geriatriska Kliniken Karolinska Universitetssjukhuset Stockholm, Lökk J, Geriatriska Kliniken Karolinska Univer-<br />
sitetssjukhuset Stockholm, Gunnarsson U, Gastrocentrum Kirurgi Karolinska Universitetssjukhuset Stockholm<br />
Introduktion<br />
Tidigare studier har visat att stadiefördelningen, baserat på PAD, skiljer<br />
sig mellan äldre och yngre patienter som opererats för kolorektal<br />
cancer. Framförallt har äldre oftare stadium II. Studien jämför hur väl<br />
preoperativ radiologisk stadiebedömning överensstämmer med postoperativ<br />
bedömning med PAD hos patienter, äldre respektive yngre än<br />
75 år, som opererats för koloncancer.<br />
Patienter och Metod<br />
Data om preoperativ radiologisk utredning och PAD erhölls från koloncancerregistret<br />
på 13.195 patienter som opererats med resektion<br />
för koloncancer mellan 2007 och 2010. Fullständigt definierat stadium<br />
med PAD fanns hos 12.043 av patienterna medan fullständigt<br />
definierat stadium med både PAD och röntgen fanns hos 4.949 av<br />
patienterna. 2.126 av dessa var 75 år eller äldre, medan 2.823 var<br />
yngre. Mann-Whitney U, Chi2-test och Wilcoxon signed rank test användes<br />
för jämförelser mellan och inom grupperna.<br />
Resultat<br />
Cancerstadium var signifikant lägre i den äldre gruppen, både enligt<br />
KOLOREKTAL 40<br />
Riskindex för lymfkörtel-metastaser vid tidig rektalcancer<br />
den radiologiska bedömningen före operation (p
KOLOREKTAL 43<br />
Nationellt vårdprogram för ärftlig kolorektal cancer<br />
KOLOREKTALKIRURGI<br />
Birgisson Helgi, Kirurg Kliniken Akademiska Sjukhuset Uppsala, Mangell Peter, Kirurg Kliniken Skånes Universitetssjukhus Malmö<br />
Introduktion<br />
Det har funnits ett behov av en standardiserad bedömning av individer<br />
med misstänkt ärftlig kolorektal cancer. Ett nationellt vårdprogram<br />
för ärftlig kolorektal cancer har nu utarbetas av Arbetsgruppen<br />
för cancergenetiska mottagningar tillsammans med kolorektalkirurger.Syftet<br />
med vårdprogrammet är att: ge en översikt av kunskapsläget<br />
vid ärftlig kolorektal cancer; ge riktlinjer för remiss till genetisk<br />
utredning; skapa underlag för enhetliga genetiska bedömningar;<br />
förbättra utredning, uppföljning och behandling samt skapa enhetliga<br />
rekommendationer för kontrollprogram för individer med ärftlig<br />
kolorektal cancer.<br />
Patienter och Metod<br />
Vårdprogrammet går att läsa i sin helhet på hemsidan för Svensk<br />
Förening för Medicinsk Genetik, under fliken arbetsgrupper: www.<br />
Sfmg.Se<br />
Resultat<br />
I vårdprogrammet diskuteras kolorektal cancer syndrom med och<br />
utan känd genetisk orsak där man bland annat ger förslag till en kirurgisk<br />
behandling.Ett exempel på vårdprogrammets funktion är att<br />
ange vilka individer som skall remitteras för onkogenetisk bedömning:●<br />
Individ/familj där någon insjuknat i kolorektal- eller<br />
endometriecancer före 50 års ålder ● Individ/familj med två<br />
eller flera personer med kolorektal cancer ● Individ/familj<br />
KOLOREKTAL 50<br />
Stapled transanal rectal resection – a falling or rising star?<br />
med två eller flera personer med maligna tumörer* associerade till<br />
ärftlig kolorektal cancer ● Individ med metakron/synkron tumör*<br />
associerad till ärftlig kolorektal cancer ● Individ med tio<br />
eller fler kolorektala polyper * fram för allt kolon, rektum, endometrium,<br />
ovarier, tunntarm, ventrikel, urinvägarI vårdprogrammet finns<br />
också koloskopirekommendationer när Lynch syndrom inte bedöms<br />
föreligga i familjen: 1 Förstagradsläktning (FGS) < 50 år (vid diagnos):<br />
koloskopi var 5:e år 1 FGS 50-60 år: engångskoloskopi senast<br />
vid insjuknandeåldern för släktingen 1 FGS > 60 år: ingen koloskopi<br />
Förälder/syskon/barn till kluster av 2 FGS, varav minst en 60 år: engångskoloskopi senast vid insjuknandeålder<br />
för släktingenFörälder/syskon/barn till kluster av 3 FGS: koloskopi<br />
var 3:e år<br />
Diskussion<br />
Förhoppningen är att vårdprogrammet ska underlätta handläggandet<br />
av familjer med misstänkt eller konstaterad ärftlig kolorektal cancer.<br />
Gemensamma rekommendationer ger större möjlighet till forskning<br />
och evidensbaserad utvärdering av vårdprogrammet i framtiden.<br />
Det är viktigt att kolorektalkirurger som handlägger dessa patienter<br />
är väl förtrogna med vårdprogrammet för en enhetlig handläggning<br />
i Sverige.<br />
Graf W, Kirurgi Akademiska Sjukhuset Uppsala, Birgisson H, Kirurgi Akademiska Sjukhuset Uppsala, Karlbom U, Kirurgi Akademiska Sjukhuset<br />
Uppsala<br />
Introduktion<br />
Stapled transanal rectal resection (STARR) är en operationsmetod för<br />
behandling av obstructed defecation syndrome (ODS) förenad med<br />
rektal invagination och eller rektocele. Å ena sidan har metoden inneburit<br />
tydlig symtomlindring i stora patientserier men också allvarliga<br />
bieffekter i form av fistlar och abscesser. Målet med denna studie var<br />
att beskriva initiala erfarenheter med STARR i Uppsala.<br />
Patienter och Metod<br />
Under perioden December 2009 och Februari 2012 opererades 14 patienter<br />
(2 män, medelålder 57, 29-79). Alla hade radiologiskt (n=9)<br />
eller kliniskt (n=5) verifierad rektal invagination och uttalade tömningsproblem,<br />
inkontinens var ett exklusionskriterium. Alla ingrepp<br />
utfördes i full narkos och benstöd med den lilla Contour staplern med<br />
hjälp av 4-6 applikationer. Uppföljning gjordes med klinisk kontroll<br />
och symtomutvärdering efter 3 och 12 månader.<br />
Resultat<br />
Det initiala postoperativa förloppet var glatt i samtliga fall. Hos två<br />
patienter noterades blödning och anemisering vilket i båda fallen be-<br />
handlades konservativt. Medelresektatvikt var 24 g (5-44). En patient<br />
reopererades under observationstiden pga inflammatoriska polyper<br />
i stapler raden och en hade diarre 2 månader postoperativt. Medel<br />
ODS score var 18.7 preoperativt och 12.1 postoperativt. 3 var mycket<br />
nöjda, 8 var nöjda och 3 var missnöjda med operationsresultatet.<br />
Det fanns ingen säker korrelation mellan resultat vs. ålder, grad av<br />
invagination radiologiskt eller resektatets vikt. Samtliga missnöjda<br />
patienter hade förlängd kolon transittid vilket inte förelåg hos någon<br />
av de nöjda patienterna.<br />
Diskussion<br />
STARR medförde lindring av obstruktiva symptom i cirka 80% och en<br />
reducerad ODS score. Komplikationsfrekvensen var låg i denna serie.<br />
STARR är en effektiv kirurgisk behandling av symtomatisk rektal invagination<br />
med den selektion som tillämpats. Möjligen bör patienter<br />
med förlängd transittid erbjudas annan behandling.<br />
83<br />
KOLOREKTAL-<br />
KIRURGI
84<br />
KOLOREKTALKIRURGI<br />
KOLOREKTAL 52<br />
Undersökningsteknik av rektumanastomos inför nedläggning av loopileostomi<br />
Larsson Anna, Kirurgkliniken Helsingborgs Lasarett Helsingborg, Lindmark Gudrun, Kirurgkliniken Helsingborgs Lasarett Helsingborg, Syk Ingvar,<br />
Kirurgkliniken SUS Malmö, Buchwald Pamela, Kirurgkliniken Helsingborgs Lasarett Helsingborg<br />
Introduktion<br />
Vid rektala anastomoser är läckage frekvensen ca 10%. Avlastande<br />
loopileostomi har blivit rutin för att förhindra konsekvenserna av ett<br />
anastomosläckage. Syftet med denna studie var att analysera vilken<br />
undersökningsmodalitet som bäst kan förutse läckage i den rektala<br />
anastomosen inför loopileostomi nedläggning.<br />
Patienter och Metod<br />
En retrospektiv analys utfördes av 95 patienter som opererats med låg<br />
främre resektion vid Helsingborgs lasarett och Malmö Universitetssjukhus<br />
januari 2007- juni 2009. Undersökningsteknik av den rektala<br />
anastomosen inför loopileostomi nedläggning samt resultatutfall<br />
studerades.<br />
Resultat<br />
Ingjutning med vattenlösning kontrast användes hos 53% (50/95),<br />
per rektum (PR)undersökning utfördes på 98% (93/95) och skopi undersökning<br />
på 69% (66/95). Hos två patienter utfördes ingen anastomoskontroll<br />
inför nedläggning. 52% (49/95) undersöktes med samtliga<br />
tre modaliteter. Sex patienter uppvisade läckage inför nedlägg-<br />
KOLOREKTAL 53<br />
3D intrastomalt ultraljud, en möjlighet att diagnostisera stomarelaterade fistlar<br />
ning. Två av dessa läckage var endast radiologiska läckage och loopileostomin<br />
kunde läggas ner med fördröjning och utan komplikation.<br />
Dessa patienter var de enda där de tre undersökningsmodaliteterna<br />
inte visade samstämighet (eftersom både skopi och PR palpation<br />
utföll negativ). Fyra patienter hade symptomatiska läckage, dessa<br />
upptäcktes vid PR us och skopi och verifierades med röntgen. Tre<br />
patienter utvecklade anastomosläckage efter loopnedläggning trots<br />
normala undersökningar. Två av dessa hade rektovaginala fistlar.<br />
Diskussion<br />
Denna retrospektiva studie indikerar att kontrastingjutning sannolikt<br />
inte tillför ytterligare information om PR och rektoskopi utförts<br />
med normalfynd. Trots negativa undersökningar konstaterades 3 av<br />
9 läckage efter loopileostomi nedläggning, och särskilt rektovaginala<br />
fistlar tycks svårdiagnostiserade. Ytterligare studier avseende<br />
undersökningsmodalitet och optimal timing för undersökningarna<br />
är nödvändiga.<br />
Strigård K, Kirurgcentrum Norrlands Universitetssjukhus Umeå, Gunnarsson U, Gastrocentrum Kirurgi Karolinska Universitetssjukhuset Stockholm<br />
Introduktion<br />
3D intrastomalt ultraljud har introducerats för att särskilja mellan<br />
buktning/pares av bukväggen, protrusion och bråck. Stomarelaterade<br />
fistlar kan uppkomma i samband med nätinläggningar vid stomier,<br />
profylaktiskt eller som behandling, hos patienter med inflammatoriska<br />
tarmsjukdomar samt vid maligna sjukdomar. Här undersöks om<br />
3D intrastomalt ultraljud kan diagnostisera stomarelaterade fistlar<br />
och abscesser.<br />
Patienter och Metod<br />
Två patienter med stomiproblem efter operation av parastomalt<br />
bråck med IPOM (intraperitonealt onlay mesh) undersöktes med 3 D<br />
intrastomalt ultraljud. En patient hade ulcerös kolit och en Crohns<br />
sjukdom. Båda patienterna var sedan tidigare undersökta med datortomografi<br />
utan att diagnos hade kunnat ställas, i ett av fallen med<br />
upprepade undersökningar. Undersökningarna utfördes pga oklar<br />
smärta och i ett fall även misstänkt subcutan abscess.<br />
Resultat<br />
Med intrastomala ultraljudet identifierades i båda fallen fistlar som<br />
hade förbindelse med stomitarmen. Fistlarna uppvisade tecken på att<br />
descenderade ned till bukhålan. I fallet med misstänkt subcutan abscess<br />
kunde denna verifieras med ultraljudet. I det andra fallet upptäcktes<br />
en abscess i anslutning till faciakanten.<br />
Diskussion<br />
Patienter med stomiproblem efter operation för parastomalt bråck<br />
kan diagnostiseras med 3D intrastomalt ultraljud. Metoden får ses<br />
som ett komplement till traditionella metoder, som CT och abdominellt<br />
ultraljud, när stoma associerade abscesser och fistlar misstänks<br />
hos patienter med eller utan inopererade nät. Näten i sig kan vara<br />
svåra att visualisera med CT och i vissa fall kan de lättare identifieras<br />
med det intrastomala ultraljudet.
KOLOREKTAL 57<br />
Tymidinfosforylas, en prognostisk faktor vid kolorektal cancer?<br />
KOLOREKTALKIRURGI<br />
Bexe Lindskog Elinor, Kir onk lab SU/Östra Göteborg, Wettergren Yvonne, Kir onk lab SU/Östra Göteborg, Odin Elisabeth, Kir onk lab SU/Östra<br />
Göteborg, Gustavsson Bengt, Kir klin SU/Östra Göteborg, Derwinger Kristoffer, Kir klin SU/Östra Göteborg<br />
Introduktion<br />
Kolorektal cancer är en av våra vanligaste cancerformer. Tumörerna<br />
skiljer sig dock åt och det är viktigt att i större utsträckning kunna<br />
individualisera behandlingen. Botande behandling är kirurgi, men<br />
tilläggsbehandling med cytostatika och strålning kan bli aktuellt.<br />
Tymidinfosforylas (TP) är ett enzym som katalyserar den reversibla<br />
fosforyleringen mellan tymidin och tymin i cellen. TP är också en angiogenesfaktor<br />
och förmedlar en resistens mot apoptos. Man har visat<br />
att TP är förhöjt i flera olika solida tumörer, däribland kolorektala. TP<br />
uttrycks i tumörens epitelceller, men också i stromat av fibroblaster<br />
och makrofager. Tidigare undersökningar av TP som prognostisk och<br />
prediktiv markör uppvisar divergerande resultat. Syftet med denna<br />
studie var att undersöka TP som en prognostisk och prediktiv faktor<br />
hos patienter med stadium II/III sjukdom.<br />
Patienter och Metod<br />
Genexpressionen av TP analyserades i tumör och mukosa från 268 patienter<br />
med realtids PCR. Samtliga patienter hade en kolorektal cancer<br />
och fick adjuvant 5-FU-baserad cytostatika vid SU/Östra. Genexpressionen<br />
av TP korrelerades till kliniska och patologiska parametrar.<br />
Resultat<br />
Medelvärdet av tumör TP korrelerade med körtelstatus, högre genexpression<br />
med fler positiva körtlar (p=0.0480) och ett sämre N-stadium<br />
(p=0.0020). Högt TP var också förenat med sämre histologisk grad<br />
(p=0.0115). Patienter med rektalcancer hade högre genexpression av<br />
TP både i mukosa och i tumör (p=0.0017 och 0.0002, respektive). De<br />
som preoperativt behandlats med strålning, hade i sin tur högre TP<br />
värde i mukosa jämfört med de som inte fått strålning. Inget tydligt<br />
prediktivt samband mellan cytostatikabiverkningar och genexpressionen<br />
kunde ses.<br />
Diskussion<br />
Idag grundar sig beslutet om patienten är aktuell för adjuvant cytostatika<br />
i första hand på körtelstatus vid postoperativ analys. Då ett högt<br />
TP-värde korrelerar med sämre körtelstatus och sämre histologisk<br />
grad skulle det vara av värde att från en preoperativ biopsi kunna<br />
analysera TP genexpression. TP- värdet skulle då, tillsammans med<br />
radiologiska data, kunna användas som stöd vid övervägande kring<br />
eventuell neoadjuvanta behandlingsmodell, som nu prövas i exempelvis<br />
FOxTROT studien.<br />
KOLOREKTAL 60<br />
Ingen association mellan CYP2W1 variantallelerna G541A (Ala181Thr) eller C1463T(Pr0448Leu) och risk att utveckla colorektal cancer<br />
Stenstedt Kristina, Gastrocentrum Kirurgi Karolinska Universitetssjukhuset Stockholm, Lindblom Annika, Inst För Molekylär Medicin Och Kirurgi<br />
Karolinska Institutet Stockholm, Edler David, Gastrocentrum Kirurgi Karolinska Universitetssjukhuset Stockholm, Johansson Inger, Inst För Fysiologi<br />
Och Farmakologi Karolinska Institutet Stockholm, Ingelman Sundberg Magnus, Inst för Fysiologi och Farmakologi Karolinska Institutet Stockholm<br />
Introduktion<br />
Colorektal cancer (CRC) är den tredje vanligaste cancerformen i<br />
västvärlden. Patogenesen anses vara en komplex interaktion mellan<br />
genetiska faktorer och miljöfaktorer. Andelen fall med i huvudsak<br />
miljöfaktorer som orsak skattas till cirka två tredjedelar medan andelen<br />
fall med huvudsakligen genetisk orsak utgörs av en tredjedel.<br />
Fem procent av antalet CRC-fall orsakas av endera FAP (familjär adenomatös<br />
polypos) eller HNPCC (hereditär non polyposis colon cancer),<br />
de två vanligaste mutationerna associerade med CRC-risk. De<br />
återstående fallen har troligen mer komplicerade genetiska orsaker.<br />
Många gener har undersökts där genetisk polymorfism (SNPs) skulle<br />
kunna representera lågriskalleler för CRC.CYP2W1, en relativt nyupptäckt<br />
medlem i Cytokrom P450-familjen, har visats vara associerat till<br />
försämrad överlevnad vid CRC om det uttrycks i hög grad i tumören.<br />
Gervasini och medarbetare har nyligen visat i ett material med 150<br />
fall och 263 etniskt matchade kontroller att en variantallel i CYP2W1genen,<br />
nämligen G541A (Ala181Thr), är associerat med lägre risk att<br />
drabbas av CRC (OR 0.43, p=0.011). Vi ville undersöka om resulta-<br />
ten var reproducerbara i ett större material med flera patienter och<br />
kontroller.<br />
Patienter och Metod<br />
DNA från 1785 patienter med icke hereditär CRC och 1761 friska<br />
kontroller (blodgivare) analyserades med PCR för två SNPs,<br />
C1463T(Pro448Leu) och G541A(Ala181Thr).<br />
Resultat<br />
Varken G541A eller C1463T var associerad med vare sig ökad eller<br />
minskad CRC-risk. För den förstnämnda var OR 1,1 (95% CI 0.92-1.4)<br />
p=0.29, och för den senare var OR också 1,1 (CI 0.96-1.27) p=0.23.<br />
Resultatet var icke signifikant oavsett recessiv eller dominant modell.<br />
Diskussion<br />
Variant-allelerna G541A(Ala181Thr) och C1463T(Pro448Leu) av<br />
CYP2W1-genen är inte associerade med risk att drabbas av CRC. Huruvida<br />
polymorfism i CYP2W1-genen har betydelse för tumörfenotyp<br />
får analyseras vidare genom koppling av genotyp till överlevnadsdata<br />
och data avseende tumörpatologiska parametrar.<br />
85<br />
KOLOREKTAL-<br />
KIRURGI
86<br />
KOLOREKTALKIRURGI<br />
KOLOREKTAL 69<br />
Tumörregression och patologi efter olika strålbehandlingsstrategier vid primärt operabel rektalcancer inom Stockholm III-studien<br />
Pettersson David, Kirurgkliniken Norrtälje Sjukhus Norrtälje, Lörinc Ester, Klinisk Patologi Och Cytologi Karolinska Universitetssjukhuset Stockholm,<br />
Holm Torbjörn, Gastrocentrum Kirurgi Karolinska Universitetssjukhuset Stockholm, Iversen Henrik, Gastrocentrum Kirurgi Karolinska Universitets-<br />
sjukhuset Stockholm, Cedermark Björn, Gastrocentrum Kirurgi Karolinska Universitetssjukhuset Stockholm, Glimelius Bengt, Onkologiska Kliniken<br />
Akademiska Sjukhuset Uppsala, Martling Anna, Gastrocentrum Kirurgi Karolinska Universitetssjukhuset Stockholm<br />
Introduktion<br />
Preoperativ strålbehandling (RT) ingår i rutinbehandlingen för många<br />
patienter med rektalcancer. Kort RT (5 x 5Gy), som är vanligast i Sverige,<br />
har inte ansetts inducera reduktion av tumörstorlek eller downstaging.<br />
I detta RT-schema opereras patienten normalt inom en vecka efter<br />
avslutad RT varför någon tumörregression inte hinner ske. På senare tid<br />
har dock mindre, retrospektiva studier visat på downstaging även efter<br />
kort RT men då med kirurgin fördröjd efter avslutad RT. Den pågående<br />
multicenterstudien Stockholm III randomiserar patienter med primärt<br />
operabla rektalcancrar till en av tre behandlingsarmar: kort RT (5 x<br />
5Gy) med kirurgi inom en vecka (SRT), kort RT med kirurgin fördröjd<br />
4-8 veckor (SRT-delay) och lång RT (25 x 2Gy) med kirurgin fördröjd<br />
4-8 veckor. Denna andra planerade interimsanalys av Stockholm IIIstudien<br />
jämför patologiutfallet mellan behandlingsarmarna SRT och<br />
SRT-delay med särskilt fokus på tumörregression.<br />
Patienter och Metod<br />
Patienter randomiserade inom Stockholm III-studien till SRT och SRTdelayarmarna<br />
mellan oktober 1998 och november 2010 inkluderades.<br />
Registerdata från Rektalcancerregistret kompletterades med data från<br />
eftergranskningar av operationspreparat. Tumörregression bedömdes<br />
enligt Dworaks regressionsgradering.<br />
Resultat<br />
Av 545 randomiserade patienter fanns 398 preparat tillgängliga för eftergranskning<br />
under den aktuella studieperioden. Patienter i SRT-delay<br />
hade en stadiefördelning med lägre ypTNM-stadier (P=0,008) och ypTstadier<br />
(P
KOLOREKTAL 74<br />
Kolorektal cancerepidemiologi i Kathmandu<br />
KOLOREKTALKIRURGI<br />
Jönsson Sara, Kirurgkliniken SU/Östra Göteborg, Kurlberg Göran, Kirurgkliniken SU/Östra Göteborg<br />
Introduktion<br />
Tidigare studier har visat en stadigt ökande incidens av kolorektal<br />
cancer (CRC) i Asien. Incidensen av CRC skiljer sig dessutom markant<br />
mellan olika länder. I Kina föreligger en 3,6 gånger högre incidens<br />
än i Indien.. Målet med denna retrospektiva studie vid kirurgkliniken,<br />
Tribhuvan University Teaching Hospital (TUTH) i Kathmandu, Nepal<br />
var att genom analys av demografiska data lokalt på TUTH kunna<br />
konstatera en eventuell ökning av CRC över tid. Dessutom ville vi påvisa<br />
om motsvarande skillnad i incidens som mellan Kina och Indien,<br />
också återfanns i jämförelse mellan Tibet-Mongoliska och Indo-Ariska<br />
folkgrupper i Nepal.<br />
Patienter och Metod<br />
Via operationsregister spårades patienter som genomgått kolorektala<br />
resektioner för cancer. I patientjournaler återfanns demografisk data,<br />
som ålder, kön, tumörlokalisation och kirurgisk invervention gällande<br />
perioden 2007-2010. Genom patientens efternamn framgick<br />
vilken etnisk grupp han eller hon tillhörde.<br />
Resultat<br />
Totalt identifierades 97 CRC patienter, varav 83 medicinska journaler<br />
samt 71 operationsberättelser återfanns. Antalet patienter per år<br />
KOLOREKTAL 77<br />
Mortalitet efter kolektomi hos patienter med Mb Crohn och ulcerös kolit<br />
(32,2) motsvarade en ökning jämfört med antalet för år 2002 (18,2).<br />
Medelåldern var 53,6 ± 16 år, intervall 18-87 år. 17 % av patienterna<br />
var yngre än 40 år vid insjuknandet (n = 14). Ratio män till kvinnor<br />
1.8. Fördelningen av de 83 patienterna var 58 % (n=48) kolon cancer<br />
och 40 % (n=33) rektal cancer (2 % icke specificerad grupp). För 71,8<br />
% (n=51) av patienterna utfördes operationen med kurativ intention.<br />
De kirurgiska metoderna var högersidig hemikolektomi (n=18),<br />
vänstersidig hemikolektomi (n=8), sigmoideum resektion(n=3), total<br />
kolektomi (n=2), LAR (n=10) och APR (n=13). 40% av patienterna var<br />
av Tibet-Mongoliskt ursprung medan 60% härrörde ur en Indo-Arisk<br />
folkgrupp, vilket motsvara den generella fördelningen i befolkningen<br />
av dessa etniska grupper.<br />
Diskussion<br />
Denna studie påvisade ett årligen ökande antal CRC patienter vid<br />
TUTH, i enlighet med senaste decenniers trend i Asien. Andelen unga<br />
patienter är fortsatt hög och båda könen är drabbade. Miljö- och<br />
socioekonomiska omständigheter har sannolikt större inverkan än<br />
genetiska faktorer för patogenesen av CRC, återspeglat i en likartad<br />
fördelning av etnisk härkomst bland patienterna jämfört med Nepals<br />
befolkning i stort<br />
Nordenvall Caroline, Gastrocentrum Kirurgi Karolinska Universitetssjukhuset Stockholm, Neovius Martin, Inst För Medicin Karolinska Institutet<br />
Stockholm, Ekbom Anders, Inst För Medicin Karolinska Institutet Stockholm, Nyström PO, Gastrocentrum Kirurgi Karolinska Universitetssjukhuset<br />
Stockholm, Nilsson Per, Gastrocentrum Kirurgi Karolinska Universitetssjukhuset Stockholm<br />
Introduktion<br />
Mb Crohn och ulcerös kolit drabbar ca 1-2% av Sveriges befolkning<br />
och en stor del behandlas med kolektomi under sin livstid. Brittiska<br />
studier har visat en hög mortalitet efter kolektomi, framför allt efter<br />
akut kolektomi hos äldre patienter. Hur det ser ut i Sverige är oklart.<br />
Patienter och Metod<br />
Med hjälp av nationella register har vi identifierat alla patienter med<br />
inflammatorisk tarmsjukdom (IBD) som kolektomerats i Sverige under<br />
åren 2000-2006 och följt dem till och med död, migration eller<br />
31 december 2006. Med hjälp av Kaplan-Meier kurvor och Cox regression<br />
har vi beräknat 3 års mortalitet justerat för ålder, kön och<br />
komorbiditet.<br />
Resultat<br />
Mellan åren 2000-2006 kolektomerades 2081 patienter med IBD<br />
i Sverige. Medianåldern var 42 år vid operation, och 60% var män.<br />
Operationsfrekvensen var oförändrad över tid med ca 300 operationer/år.<br />
Under perioden var 30 dagars, 1 års och 3 års mortaliteten<br />
0.3%, 2% respektive 4.5%. En högre dödlighet sågs hos män, äldre<br />
patienter och hos patienter med komorbiditet.<br />
Diskussion<br />
Under 2000-talet har operationsfrekvensen varit stabil. Kolektomi<br />
hos IBD-patienter är förenat med en viss dödsrisk i såväl det korta<br />
som längre perspektivet. Ytterligare datainsamling pågår inför en fördjupad<br />
analys av mortalitetsrisk.<br />
87<br />
KOLOREKTAL-<br />
KIRURGI
88<br />
KOLOREKTALKIRURGI<br />
KOLOREKTAL 79<br />
Överlevnaden har förbättrats efter införandet av ”Vårdkedja för patienter med kolorektal cancer i Danmark”<br />
Jensen Kristian Kiim, Kirurgisk Klinken Slagelse Sygehus Slagelse, Ostenfelt-Møller Lene, Kirurgisk Klinken Slagelse Sygehus Slagelse, Jensen Kenneth<br />
Højsgaard, Kirurgisk Klinken Slagelse Sygehus Slagelse<br />
Introduktion<br />
Dansk Colorektal Cancer Group (DCCG) ansvarade för arbetet med<br />
och utvecklingen av nationella riktlinjer med en tidsaxel. Dokumentet<br />
kallas Kolorektalcancerpatientens Vårdkedja (KV). Införandet av<br />
vårdkedjor för cancerpatienter har genomförts i Danmark sedan 1.<br />
april 2008. DCCG har sedan februari 2001 haft nationell registrering<br />
av patienter med kolorektal cancer. Inom en kirurgisk klinik undersökte<br />
vi om införandet av vårdkedjan för kolorektal cancer har förändrat<br />
patientens överlevnad på lång sikt.<br />
Patienter och Metod<br />
1877 patienter med histologisk positiv kolorektal cancer, som registrerats<br />
i den nationella databasen från Institutionen för kirurgi,<br />
Slagelse sjukhus ingick i studien. 1632 av de 1877 patienterna som<br />
behandlades med kirurgi delades in i två grupper. Den första gruppen<br />
(n = 1133) som behandlades från februari 2001 till den 1 april 2008<br />
utgjorde kontrollgruppen, och patienter (n = 499) som behandlats<br />
efter den 1 april 2008 till februari 2012 följde KV, och utgjorde därför<br />
studiegruppen. De två grupperna skilde sig inte signifikant från<br />
KOLOREKTAL 80<br />
QoLiRECT – en explorativ långtidsstudie av patientupplevd livskvalitet vid ändtarmscancer<br />
varandra vid en jämförelse (kontrollgrupp / studiegrupp): Kvinna /<br />
man 539/594 (48% / 52%), 232/267 (46% / 54%), ålder 70,1 (24<br />
- 97), 70,1 (30-95), ASA median 2,2 / 2,1 och UICC-tumörstadium<br />
median 2,6 / 2,5.<br />
Resultat<br />
Resultaten visade en minskning av antalet dagar från inkommen remiss<br />
till första vårdkontakten (12 vs 7) och från inkommen remiss till<br />
operation (42 vs 36) efter införandet av KV. Den långsiktiga överlevnaden<br />
förbättrades från 59,4% till 71,1% (p
KOLOREKTALKIRURGI<br />
KOLOREKTAL 110<br />
Mortalitet efter kirurgi för abdominell rektalcancer i Sverige: en jämförelse 2000-2004 och 2005-2009<br />
Rutegård Martin, Kirurgiska Kliniken Örnsköldsvik Örnsköldsvik, Näsström Jesper, Kirurgiska Kliniken Norra Universitetssjukhuset Umeå, Haapa-<br />
mäki Markku, Kirurgiska Kliniken Universitetssjukhuset Umeå, Matthiessen Peter, Kirurgiska Kliniken Universitetssjukhuset Örebro, Rutegård Jör-<br />
gen, Kirurgiska kliniken Universitetssjukhuset Umeå<br />
Introduktion<br />
Tidigare forskning inom abdominell cancerkirurgi antyder att postoperativ<br />
mortalitet inom 30 dagar reducerats de senaste åren, medan<br />
mortalitet inom de första månaderna efter kirurgi förefaller vara<br />
konstant. Med denna studie avsågs att jämföra den postoperativa<br />
mortaliten inom abdominell rektalcancerkirurgi för tidsperioderna<br />
2000-2004 och 2005-2009. Vår hypotes var att 30-dagarsmortaliteten<br />
skulle vara lägre i den senare perioden, medan den skulle vara<br />
likvärdig mellan 31 till 90 dagar och därmed antyda en förskjutning<br />
av postoperativ mortalitet i den modernare tidsperioden.<br />
Patienter och Metod<br />
Kolorektalcancerregistret användes för att identifiera patienter som<br />
under studieperioden genomgått operation för abdominell rektalcancer.<br />
Patienterna följdes till död eller 1 år efter kirurgi. Med χ2test<br />
utvärderades det univariata sambandet mellan tidsperiod och<br />
postoperativ mortalitet. Multivariat logistisk regression utfördes för<br />
att relatera tidsperiod till postoperativ mortalitet, justerat för störfaktorerna<br />
ålder, kön, tumörstadium, tumörhöjd, preoperativ strålning,<br />
operationstyp, blödningsmängd, postoperativa komplikationer, operationstyp<br />
samt sjukhusvolym.<br />
KOLOREKTAL 119<br />
Svenska Peritoneal Studien – ökad överlevnad i den lokoregionala armen<br />
Resultat<br />
Under perioderna 2000-2004 och 2005-2009 opererades 6159 respektive<br />
6616 patienter inom studiekohorten. För 2000-2004 och<br />
2005-2009 var mortaliteten inom 30 dagar 2,0 och 2,2 %, respektive<br />
(p = 0,34). För intervallen 31-90 dagar och 91-365 dagar, var motsvarande<br />
mortalitet 2,0 och 1,6 % (p = 0,08) samt 8,2 och 5,9 % (p<br />
< 0,01). Fullt justerade oddskvoter (OR) med 95 % konfidensintervall<br />
(KI) räknades ut för varje mortalitetsintervall, med 2000-2004 som<br />
referensperiod: 0-30 dagar, OR 1,22 (95 % KI: 0,91-1,63); 31-90 dagar,<br />
OR 0,91 (95 % KI: 0,67-1,24); 91-365 dagar, OR 0,79 (95 % KI:<br />
0,67-0,94).<br />
Diskussion<br />
Hypotesen att den postoperativa mortaliten förskjutits bortom 30 dagar<br />
förkastades. Skillnader i mortalitet inom intervallen 0-30 dagar<br />
och 31-90 dagar mellan tidsperioderna 2000-2004 och 2005-2009<br />
var ringa och ej statistiskt signifikanta. Snarare kan data försiktigt<br />
tolkas som ett visst stöd för att den senare jämfört med den tidigare<br />
perioden uppvisar en reduktion av mortaliteten inom det första året<br />
efter kirurgi.<br />
Mahteme Haile, Kir klin Akademiska Sjukhuset Uppsala, Spång Nathalie, Kir klin Akademiska Sjukhuset Uppsala, Cashin Peter, Kirklin Akademiska<br />
Sjukhuset Uppsala, Bengt Glimelius, Onk klin/Radiumhospital Akademiska Sjukhus/Karolinska Universitet Sjukhuset Uppsala/Stockholm, Syk Ing-<br />
var, Kir klin Malmö Universitet Sjukhuset Malmö, Graf Wilhelm, Kir klin Akademiska Sjukhuset Uppsala<br />
Introduktion<br />
Ökad överlevnad vid peritoneala metastaser från kolorektalcancer<br />
har rapporterats med cytoreduktiv kirurgi (CRS) i kombination med<br />
intraperitoneal cytostatika (ip). Emellertid är värdet av denna behandling<br />
inte jämförd med modern systemisk cytostatikabehandling.<br />
I Svenska Peritonealstudien jämförs CRS och efterföljande ip (A) med<br />
bästa tillgängliga kombinationen av systemisk cytostatika terapi (B).<br />
Syftet med denna studie var att analysera överlevnaden hos patienterna<br />
som inkluderats i studien.<br />
Patienter och Metod<br />
Inkluderbara i studien är patienter med synkron eller metakron<br />
peritonealcarcinos utgången från kolorektal- eller appendixcancer<br />
där fjärrmetastasering kan uteslutas radiologiskt. Patienterna ska<br />
bedömas som operabla och metastaserna resektabla, och ej vara i<br />
behov av akut intervention och ska ej ha erhållit tidigare cytostatika<br />
behandling.<br />
Resultat<br />
50 patienter inkluderades 2004-2009 (25 kvinnor), medelålder 60<br />
(33-79 år) med bekräftad primärtumör i kolon (42) och i appendix (4).<br />
Fyra patienter exkluderades (fel primärtumörtyp 3, fjärrmetastas 1).<br />
Medianöverlevnaden för 24 patienter som randomiserades till grupp<br />
A var 25,2 månader (7,6-71,3) och för 22 patienter till grupp B var<br />
18,4 (2,6-50,4), p=0,03. Femårstotalöverlevnaden i grupp A var 32%<br />
och 0% i grupp B.<br />
Diskussion<br />
Lokoregional behandling ger förlängd överlevnad i jämförelse med<br />
standard systemisk cytostatikabehandling hos patienter med peritoneala<br />
metastaser från kolorektal cancer<br />
89<br />
KOLOREKTAL-<br />
KIRURGI
90<br />
KOLOREKTAL 83<br />
Fem års erfarenhet av fissurektomi och Botoxinjektion vid kronisk analfissur<br />
Lehmann Jan-P, Kirurgen Sjukhuset Östersund<br />
Introduktion<br />
Akuta fissurer kan ofta behandlas med laxantia och salvor som minskar<br />
sfintertonus . När fissuren har funnits under en lång tid blir den<br />
fibrös och kroppens läkningsförmåga är inte tillräcklig även om sfintertonus<br />
normaliseras. Injektioner med botulinumtoxin, dilatationforce,<br />
eller lateral sfinterotomi är behandlingsalternativ vid kroniska<br />
fissurer. Dilationsbehandling och sfinterotomi medför dock risk för<br />
sfinkterskador och avföringsläckage. Sedan några år tillbaka finns<br />
en teknik beskriven med fissurektomi i kombination med botulinuminjektion.<br />
Syftet med föreliggande studie är att analysera resultat av<br />
denna teknik under fem års användning.<br />
Patienter och Metod<br />
Mellan mars 2007 och december 2011 opererades 51 patienter (25<br />
män, medelålder 44, 17-79) för kronisk analfissur med fissurektomi<br />
och Botoxinjektion. Tiden mellan första symptom och operation var<br />
31 månader (2 – 90), 48 av 51 patienter fick någon form av preoperativ<br />
behandling, oftast salvor (lokalanestetikum/cortison) och laxantia<br />
via hälsocentralen. I 5 fall (10 %) hade även gjorts en Dilatation-Force<br />
och i två (4 %) en lateral sfinkterotomi före det aktuella ingreppet. 40<br />
patienter (79 %) hade genomgått ett behandlingsförsök med Diltiazem-<br />
och/eller Nitroglycerinsalva. Alla ingrepp utfördes i gynläge och<br />
KOLOREKTALKIRURGI<br />
KOLOREKTAL 87<br />
Konservativt behandlad appendicit respektive appendicit abscess. Hur blev det sedan?<br />
narkos. 39 fissurer var lokaliserade kl 6 och 10 kl 12. Efter excision<br />
av fissurvävnaden debriderades fissurbädden. 10 E botulinumtoxin<br />
injicerades sedan invid interna sfinktern till höger och vänster om<br />
fissuren och i den motsvarande cirkumferensen (sammanlagt 40 E).<br />
För att följa resultaten granskades primär- och specialistvårds journaler<br />
fram till mars 2012 för att finna eventuella kvarvarande eller<br />
nya anala symptom.<br />
Resultat<br />
Ingen intra- eller postoperativ morbiditet, mortalitet eller postoperativ<br />
inkontinens beskrevs. Efter en median observationstid av 19,5<br />
månader visade sig att 43/47, 92 % (4 kunde inte följas upp) av patienterna<br />
inte sökt vård för anala besvär. Fyra patienter hade kvarvarande<br />
symtomatiska fissurer, varav 2 reopererades framgångsrikt<br />
med samma teknik. En patient hade en partiellt läkt fissur och fick<br />
tilläggsbehandling med Diltiazemsalva. En patient planerades för reoperation,<br />
men lämnade återbud.<br />
Diskussion<br />
Fissurektomi och Botoxinjektion vid kronisk analfissur är en enkelt<br />
och säker operationsmetod för kroniska analfissurer utan risk för sfinkerpåverkan<br />
och inkontinens.<br />
Alaraj Aiham, Kirurgkliniken Kungälvs Sjukhus Kungälv, Sadr-Azodi Omid, Gastrocentrum Kirurgi Karolinksa Universitetssjukhuset Huddinge<br />
Stockholm, Andrén-Sandberg Åke, Gastrocentrum Kirurgi Karolinksa Universitetssjukhuset Huddinge Stockholm, Sandblom Gabriel, Gastrocen-<br />
trum Kirurgi Karolinksa Universitetssjukhuset Huddinge Stockholm, Hammarqvist Folke, Gastrocentrum Kirurgi Karolinksa Universitetssjukhuset<br />
Huddinge Stockholm<br />
Introduktion<br />
Tilltagande evidens ger stöd för att en konservativ behandling kan<br />
vara framgångsrik vid selekterade fall av appendicit. Naturalförloppet<br />
efter konservativt behandlad appendicit respektive appendicitabscess<br />
studerades.<br />
Patienter och Metod<br />
En prospektivt insamlad databas med patienter (Karolinska Universitetssjukhuset<br />
Huddinge 2005 -2010) som hade radiologiskt verifierad<br />
appendicit eller appendicit-abscess som ej vid det akuta vårdtillfället<br />
genomgick operation analyserades. Variabler som återspeglar<br />
inflammation och klinisk bild enligt ett validerat scoringsystem som<br />
prognostiserar förloppet användes (STRAPP-score). En genomgång<br />
av journaler år 2011 innebar att uppföljningen var mellan 1-6 år. De<br />
enskilda faktorernas betydelse för risken att återinsjukna i appendicit<br />
analyserades med Log-rank test.<br />
Resultat<br />
Det totala patientantalet med konservativt behandlad appendicit<br />
uppgick till 122 st (63 med appendicit och 59 med appendicit-ab-<br />
scess). Totalt återinsjuknade 27 av 122 (=22 %) patienter varav 15<br />
av dessa opererades. Andelen för återinsjuknande var lägre i abscessgruppen<br />
(10 av 59=17%) än i appendicit-gruppen (17 av 63= 27%).<br />
Återfallsfrekvensen efter 30 dygn var 3,3 % och efter 90 dygn 6,6%<br />
samt efter 1 år 16,4 %. Visserligen sågs en viss skillnad i risken för<br />
återinsjuknande mellan patienter med avseende på STRAPP-score<br />
och behandling, skillnaderna var dock inte tillräckligt stora för att nå<br />
statistisk signifikant nivå. Ingen enskild faktor hade någon signifikant<br />
inverkan på risken att återinsjukna i appendicit.<br />
Diskussion<br />
Risken för återinsjuknande var inte försumbar men och handläggningen<br />
bör ske med hänsyn till aktuella patientfaktorer och klinisk<br />
bild. Studien ger ett underlag för handläggning, uppföljning och hur<br />
patienter med konservativt behandlad appendicit respektive appendicit-abscess<br />
bör informeras.
KOLOREKTALKIRURGI<br />
KOLOREKTAL 88<br />
HRQL-COLOR II: Laparoskopisk jämfört öppen rektalcancerkirurgi – Livskvaliteten postoperativt oavhängig operationsmetod?<br />
Andersson John, Kirurg-/Ortopedkliniken Alingsås Lasarett Alingsås, Angnète Eva, Kirurgi Sahlgrenska Universitetssjukhuset/Östra Göteborg, Ang-<br />
erås Ulf, Kirurgi Sahlgrenska Universitetssjukhuset/Östra Göteborg, Gellerstedt Martin, SSORG SU/Östra Göteborg, Haglind Eva, Kirurgi Sahlgrenska<br />
universitetssjukhuset/Östra Göteborg<br />
Introduktion<br />
COLOR II är den största internationella randomiserade multicenterstudie<br />
där laparoskopisk rektalcancerkirurgi jämförs med konventionell<br />
öppen metod. Parallellt med huvudstudien genomfördes<br />
kartläggning av patienternas livskvalitet innan och efter operation,<br />
Health Related Quality of Life – COLORII (HRQL-COLORII). Sverige<br />
stod för flest antal inkluderade patienter och Sahlgrenska universitetssjukhuset<br />
/Östra var största deltagande sjukhus. Syftet med denna<br />
analys är att jämföra livskvalitet mellan grupperna 12 månader efter<br />
operationen.<br />
Patienter och Metod<br />
1103 pat inkluderades i huvudstudien COLOR II. 617 av dessa inkluderades<br />
på sjukhus som valt att delta i HRQL-COLORII.Av dessa<br />
inkluderades 384 i HRQL. De fick fylla i ett flertal livskvalitetsinstrument<br />
(EORTC-QLQ-C30, -CR38 och EQ5D) preoperativt samt efter 4<br />
veckor, 6 mån, 12 mån och 24 månader.Analys gjordes i enlighet med<br />
respektive instruments instruktioner.<br />
KOLOREKTAL 90<br />
Acceptabel frekvens av anastomosläckage vid högersidig hemikolektomi<br />
Swartling Torbjörn, Kirurg Sahlgrenska/Östra Göteborg, Kurlberg Göran, Kirurg Sahlgrenska/Östra Göteborg<br />
Introduktion<br />
Anastomosläckage vid kolektomier är en fruktad komplikation, som<br />
kräver ett omedelbart omhändertagande, oftast med konstruktion av<br />
ileostomi.Målet med denna retrospektiva genomgång av anastomosinsufficiens<br />
vid högersidig hemikolektomi var att spåra kirurgiska<br />
riskfaktorer med hypotesen att staplad anastomos ger högre grad av<br />
läckage.<br />
Patienter och Metod<br />
Under perioden 2006 till juni 2011 utfördes 426 elektiva högersidiga<br />
hemikolektomier vid kirurgkliniken, SU/Östra. Av dessa utfördes 59<br />
med laparaskopisk teknik. Ytterligare 113 akuta högersidiga hemikolektomier<br />
utfördes under denna period. I operationsplaneringsprogrammet<br />
Operett samkördes dessa ingrepp med anläggande av<br />
ileostomi inom en månad efter hemikolektomin. Data angående<br />
anastomosläckage kontrollerades i patientjournalen. Vi noterade<br />
också frekvensen staplade och handsydda anastomoser.<br />
Resultat<br />
Elektiv högersidig hemicolectomi resulterade i 9 fall av anastomosinsufficiens<br />
(2,11%). Av 367 öppet opererade läckte 8 (2,18%) och av<br />
Resultat<br />
Den laparoskopiska och öppna gruppen skiljde sig inte signifikant<br />
åt i preoperativa data. Varken för QLQ-C30, -CR38 eller EQ5D skiljde<br />
sig grupperna åt 4v, 6mån eller 12mån efter operation. Skillnaderna<br />
mellan grupperna var ej signifikanta, vidare var konfidensintervallen<br />
snäva och uteslöt kliniska skillnader av moderat/stor betydelse.<br />
Diskussion<br />
Tidigare studier, COLOR och COST , har rapporterat bättre livskvalitet<br />
inom två - fyra veckor efter laparoskopisk operation jämfört med konventionell<br />
öppen kirurgi för koloncancer. Vid operation av rektalcancer<br />
fann vi inga skillnader vad avser livskvalitet mellan laparoskopisk<br />
och öppen operation efter 4v, 6 mån och 12mån. Förändringarna<br />
jämfört med det preoperativa värdet var i princip lika för de båda operationsmetoderna<br />
och även om man tar hänsyn till statistisk osäkerhet<br />
finns i princip inget utrymme för kliniskt relevanta skillnader. Studien<br />
talar för att livskvaliteten efter rektalcancerkirurgi inte påverkas<br />
av valet av operationsmetod under tiden 4v till 12mån postoperativt.<br />
59 laparoskopiskt opererade läckte 1 (1,7%).Av 113 akuta operationer<br />
läckte 3 (2,65%). Av samtliga 13 patienter med insufficiens hade<br />
5 en anastomos konstruerad med sutur, medan 8 var de staplade.<br />
Detta ger då en frekvens på 38,5% resp 61,5%, vilket inte skiljer från<br />
hur dessa anastomostekniker användes i hela materialet.<br />
Diskussion<br />
I denna retrospektiva analys av anastomosinsufficiens vid högersidig<br />
hemikolektomi var läckage frekvens högst vid de akuta ingreppen,<br />
2,65%, följt av öppet elektivt opererade, 2.18% medan de laparaskopiskt<br />
opererade läckte i 1.7% av fallen. Vi fann ingen skillnad i läckagefrekvens<br />
mellan de handsydda och staplade anastomoserna, vilket<br />
är i överenstämmelse med motsvarande Cochrane-analyser.Vad gäller<br />
övriga riskfaktorer fann man i en fransk studie från 2007 en frekvens<br />
av anastomosinsufficienser i 1,35% av de högersidiga kolektomier.<br />
Riskfaktorer för läckage i denna studie var preoperativ viktförlust. I<br />
en schweizisk studie var riskfaktorer hög ASA-score och lång operationstid.Även<br />
om läckagefrekvensen vid högersidig hemikolektomi<br />
vida understiger den vid rektalkirurgi finns det anledning att arbeta<br />
mot en nollvision för anastomosinsufficiens vid kolektomier.<br />
91<br />
KOLOREKTAL-<br />
KIRURGI
92<br />
KOLOREKTALKIRURGI<br />
KOLOREKTAL 97<br />
Defekt MLH1 och MSH2:s betydelse för prognos och hereditet vid colorectalcancer<br />
Ghanipour Lana, Kirurgiska Kliniken Akademiska Sjukhuset Uppsala, Jirström Karin, Klinisk Patologi Lunds Universitet Lund, Smedh Kenneth,<br />
Kirurgiska Kliniken Västerås Centrallasarett Västerås, Glimelius Bengt, Onkologiska Kliniken Akademiska Sjukhuset Uppsala, Påhlman Lars, Kirur-<br />
giska Kliniken Akademiska Sjukhuset Uppsala, Birgisson Helgi, Kirurgiska Kliniken Akademiska Sjukhuset Uppsala<br />
Introduktion<br />
Vid sporadisk colorectalcancer (CRC) förekommer microsatellite<br />
instabilitet (MSI) i ca 15 % av fallen. MSI uppstår till följd av inaktivering<br />
av DNA mismatch repair (MMR) gener framför allt i MLH1<br />
och MSH2. I en tidigare studie på denna kohort har förstagradens<br />
släktingar påvisat bättre prognos. Syfte: Identifiera patienter med<br />
defekt MLH1 och MSH2 och analysera dess korrelation till hereditet<br />
och prognos.<br />
Patienter och Metod<br />
Tumörvävnad från 320 patienter opererade för CRC analyserades<br />
avseende MLH1 och MSH2 proteinuttryck med hjälp av immunohistokemisk<br />
färgning på tissue microarray. Negativ proteinuttryck klassificerades<br />
som defekt MMR protein och positiv proteinuttryck till<br />
microsatellite stabil (MSS) tumörvävnad.<br />
Resultat<br />
KOLOREKTAL 100<br />
Behandling av rektovaginal fistel efter rektalcancerkirurgi<br />
Negativt uttryck av MLH1 eller MSH2 i tumörvävnad upptäcktes hos<br />
19%. Ett samband sågs mellan dessa defekta MMR proteiner och höger<br />
colon (p=0,001), mucinös typ (p=0,008), högre differentieringsgrad<br />
(p=0,041) samt lägre TNM-stadium (p=0,006), men inte för hereditet<br />
hos förstagradens släktingar (p=0,788). Förbättrad total överlevnad<br />
kunde inte ses vid defekt MLH1 och MSH2 (p=0,532). Förlängt<br />
tid till recidiv (p= 0,044) och förbättrad cancerspecifik överlevnad<br />
(p=0,035) återfanns bland patienter med defekt MLH1 och MSH2.<br />
Diskussion<br />
Patienter med defekt MLH1 och MSH2 vid sporadisk CRC har en förbättrad<br />
cancerspecifik överlevnad och förlängt tid till recidiv. Detta<br />
kan relateras till dess klinisk-patologiska egenskaper. Inget samband<br />
kunde ses mellan defekt MMR protein och förstagradens släktingar.<br />
Hanser Nina, Kirurgkliniken Universitetssjukhuset Örebro, Hansson Lena, Kirurgkliniken Universitetssjukhuset Örebro, Matthiessen Peter, Kirurg-<br />
kliniken Universitetssjukhuset Örebro<br />
Introduktion<br />
En fistel mellan neorektum och vagina (rektovaginal fistel; RVF) efter<br />
främre resektion av rektum för cancer är en välkänd komplikation hos<br />
kvinnor. Riskfaktorer anses vara preoperativ strålning och låg anastomos.<br />
Syftet med denna studie var att undersöka hur patienter med<br />
RVF handläggs i en populationsbaserad kohort.<br />
Patienter och Metod<br />
Samtliga kvinnor som opererades med främre resektion av rektum<br />
för cancer vid en kolorektal enhet under en 17-årsperiod ingick i<br />
undersökningen och de med symptomgivande RVF identifierades.<br />
Patientdemografi, behandlingsstrategi och behandlingsresultat analyserades.<br />
Resultat<br />
Under perioden 1995-2011 opererades 146 kvinnor med främre<br />
resektion av rektum för cancer varav 14,8% (23/146) utvecklade<br />
symptomatiskt anastomosläckage. Av dem hade 5,5% (8/146) en<br />
RVF. Median ålder för de med RVF var 65, samtliga hade strålats och<br />
hälften hade initialt en avlastande stomi. Median tumörhöjd var 8<br />
cm och median anastomosnivå var 5 cm ovan anus. Efter att diagnos<br />
ställts var den initiala behandlingsstrategin avlastande loopileostomi<br />
(n=5), avlastande looptransversostomi (n=1) samt permanent ändkolostomi<br />
(n=2). Ingen patient med RVF hade läkt med avlastande loop-<br />
stomi och konservativ behandling efter median 8 månader. Härefter<br />
fattades beslut om eventuell kirurgisk rekonstruktion av RVF. Detta<br />
resulterade i att två av de fem loopileostomierna liksom looptransversostomin<br />
beslutades bli permanenta, samt att tre patienter genomgick<br />
rekonstruktiv kirurgi. Rekonstruktion inleddes i samtliga tre fall<br />
med puborektalis interposition varav en läkte och två recidiverade.<br />
En av dessa utvecklade levermetastaser och fick därför behålla loopileostomin<br />
men avled trots kurativt syftande levermetastaskirurgi. En<br />
patient genomgick en andra rekonstruktion med en vaginal slemhinnelambå<br />
vilken även den recidiverade. Samma patient genomgick en<br />
tredje rekonstruktion med en musculus gracilis interposition vilken<br />
läkte permanent. Patienterna med utläkta RVF fick sina loopileostomier<br />
nedlagda efter median 10 månader och har ej recidiverat med en<br />
uppföljningstid på 5 respektive 6 år. Varaktig bot uppnåddes således<br />
hos den patient där icke strålad vävnad använts och hos en av fyra där<br />
strålad vävnad använts vid rekonstruktionen.<br />
Diskussion<br />
Av åtta patienter med RVF läkte ingen med enbart konservativ behandling<br />
och avlastande stomi. Två av tre blev varaktigt botade med<br />
kirurgisk rekonstruktion. Rekonstruktion med ostrålad vävnad förefaller<br />
ge ett bättre utfall.
KOLOREKTALKIRURGI<br />
KOLOREKTAL 105<br />
Abdominell rektumamputation (APR) på grund av rektal cancer i Sverige 2007- 2009, ett material från rektalcancerregistret<br />
Prytz Mattias, Kirurgi NÄL Trollhättan, Angenete Eva, Kirurgi SU/Östra Göteborg, Wedin Anette, Kirurgi SU/Östra Göteborg, Haglind Eva, Kirurgi<br />
SU/Östra Göteborg<br />
Introduktion<br />
Alla patienter opererade med abdominoperineal amputation (APR)<br />
för rektalcancer och registrerade i Svenska rektalcancer registret under<br />
tiden 2007-09 har inkluderats i en studie, APER. Kliniska data har<br />
hämtats från registret, Syftet med studien är att jämföra onkologiskt<br />
resultat mellan traditionell APR och extralevator APR. Här beskrivs<br />
studiepopulationen.<br />
Patienter och Metod<br />
Samtliga patienter opererade 2007-09 som är registrerade i rektalcancerregistret<br />
där APR utförts för en rektalcancer ingår, n= 1397.<br />
Studien innefattar analys av registerdata, alla operationsberättelser<br />
samt av patienternas upplevelse av funktion, livskvalitet och hälsa<br />
med hjälp av detaljerade, specialkonstruerade frågeformulär 36-48<br />
månader efter operation; svarsfrekvens för 2007 års cohort: 87%.<br />
Demografi , pre-operativt tumörstadium, typ av neoadjuvant behandling,<br />
PAD resultat och post-operativa komplikationer redovisas här.<br />
KOLOREKTAL 108<br />
Utvidgad högersidig hemikolektomi är associerad till ökad 30 dagars mortalitet<br />
Resultat<br />
1397 patienter inkluderades, 60% män och 40% kvinnor , ålder 70<br />
år (median). Preoperativ strålning 5x5 Gy: 71%, långtidsstrålning:<br />
28% , preoperativ cytostatika: 23%. Pre-operativt tumör stadium<br />
I: 25%, stadium II: 24%, stadium III: 33%, stadium IV: 13%, ingen<br />
kvarvarande tumör: 5 %. Laparoskopisk operation: 5%. Per-operativ<br />
tarmperforationer: 9%, tumörnära 5% . Mikroskopiskt radikalalitet:<br />
ja 91%, inte 4% , tveksamma 4% och ej bedömbara 1%. Postoperativa<br />
komplikationer: 43%. Re-operation: 11%. Mortalitet inom 30<br />
dagar: 2<br />
Diskussion<br />
Vi känner nu till demografin för APR populationen i Sverige 2007-<br />
2009. Arbetet fokuseras nu på att definiera operationstyp via analys<br />
av operationsberättelser. Därefter kommer lokalt återfall 3 år efter<br />
operation att analyseras, liksom funktionella resultat och patientupplevelser.<br />
Olofsson Fredrik, Kirurgiska Kliniken SUS Malmö, Buchwald Pamela, Kirurgiska Kliniken Helsingborgs Sjukhus Helsingborg, Elmståhl Sölve, Geria-<br />
triska Kliniken SUS Malmö, Syk Ingvar, Kirurgiska Kliniken SUS Malmö<br />
Introduktion<br />
Det är oklart huruvida en mer omfattande excision av det lokala lymfdränaget<br />
vid operation av koloncancer medför förbättrad prognos.<br />
Syftet med studien var att jämföra perioperativ morbiditet, mortalitet<br />
samt kortsiktigt onkologiskt resultat vid högersidig hemikolektomi<br />
beroende av operationstyp.<br />
Patienter och Metod<br />
Totalt 2893 fall med tumör i caekum eller colon ascendens opererade<br />
med elektiv högersidig hemikolektomi eller ileocecalresektion 2007-<br />
2009 identifierades i Kolorektalcancer-registret. Materialet delades in<br />
i 3 grupper; A ingen ligatur av colica media (n=193); B höger-grenen<br />
av colica media ligerad (n=1360); C central ligatur av colica media<br />
(n=334). Totalt 1887 fall inkluderades.<br />
Resultat<br />
Trettiodagars-mortalitet i grupperna var: A 0,5%; B 2,0% och C<br />
3,6%, p=0,049, med ett linjärt samband, p=0,014 (linear-by-linear).<br />
Andel behandlingskrävande postoperativa komplikationer skiljde<br />
inte signifikant mellan grupperna, 22,3 %, 22,1%, resp 23,4%,<br />
p=0,894, och inte heller andel kirurgiska komplikationer, p=0,666.<br />
Andel med perioperativ blödning >500ml var 9,3%, 7,1%, resp<br />
11,1%, p= 0,051. Operationstiden i minuter var ej signifikant skiljd<br />
mellan grupperna, 148,3, 151,6 resp 158,2, p=0,492. Varken stadium,<br />
kön eller ASA skiljde sig signifikant. Signifikant fler yngre opererades<br />
med utvidgad resektion (grupp C), p=0,001. Ingen skillnad<br />
sågs i antal undersökta körtlar, median 17st i samtliga grupper. Ingen<br />
signifikant skillnad sågs heller avseende andel med positiva körtlar<br />
eller avseende mikroskopisk radikalitet. Ingen skillnad i dödsorsak<br />
kunde påvisas.<br />
Diskussion<br />
Studien påvisar en ökad postoperativ mortalitet vid utvidgad högersidig<br />
hemikolektomi. Orsaken är oklar men en stark tendens till ökad<br />
perioperativ blödning kan bidra. Någon onkologisk vinst i det korta<br />
perspektivet sågs ej. Fyndet ifrågasätter rutinmässig användning av<br />
mer extensiv resektion vid elektiv högersidig hemikolektomi men<br />
måste vägas mot eventuella långsiktiga onkologiska vinster.<br />
93<br />
KOLOREKTAL-<br />
KIRURGI
94<br />
KOLOREKTALKIRURGI<br />
KOLOREKTAL 120<br />
Större blödning vid indexoperation för koloncancer ökar risken att opereras för adherensileus i framtiden<br />
Mörner Malin, Akutkliniken Karolinska Universitetssjukhuset Stockholm, Gunnarsson Ulf, Gastrocentrum Kirurgi Universitetssjukhuset Stockholm,<br />
Jestin Pia, Kirurgiska Kliniken Akademiska Sjukhuset Uppsala, Svanfeldt Monika, Gastrocentrum Kirurgi Universitetssjukhuset Stockholm<br />
Introduktion<br />
Adherensbildning efter bukkirurgi är ett välkänt problem. Genesen<br />
till adherensbildning är inte fullt känd. Hypotesen är att ökad blödning<br />
vid index-operationen ger upphov till inflammation och därpå<br />
följande sammanväxningar i buken, framtida insjuknande och ny<br />
kirurgi för adherensileus.<br />
Patienter och Metod<br />
Registerutdrag från ROC på samtliga patienter opererade för koloncancer<br />
1997-2003 i Uppsala-Örebro regionen (n=4492). Data har<br />
samkörts mot slutenvårdsregistret för att detektera patienter som vårdats<br />
inneliggande efter index-operationen med diagnos buksmärta/<br />
ileus och genomgått kirurgi för ileus. Ileusorsak validerades genom<br />
granskning av operationsbeättelser (n=113). Endast de som genomgått<br />
kirurgi för adherensileus inkluderades. Studien inkluderade<br />
patienter med kurativt syftande öppen resektionskirurgi (n=3971).<br />
Patienter där tumörstadium var oklart eller sakandes (n=21), upp-<br />
gift om blödning saknas (n=63), blödningsmängd angiven till 0 ml<br />
(n=145) samt patienter med stadium IV tumör (n=438) exkluderades.<br />
Patient’ years at risk 18473.7 år. Analyser utfördes med uni- och multivariat<br />
Cox-analys.<br />
Resultat<br />
Journalgranskningen visade att 51 patienter genomgått kirurgi för<br />
adherensileus. Den univariata analysen visade att stadium III (HR=<br />
2.05; 1.38-3.03), kirurgisk komplikation (HR=1.73; 1.02-2.93) och<br />
blödning >800 ml (HR=2.1; 1.3-3.39) ökade risken för att senare operaras<br />
för adherensileus. I den multivariata analysen föll stadium III<br />
(HR=2.05; 1.37-3.08) och blödning >800 ml (HR= 1.83; 1.11-3.04)<br />
ut som riskfaktorer.<br />
Diskussion<br />
Studien visar att större blödningsmängd vid operation för koloncancer<br />
ökar risken att senare behöva opereras för adherensileus.<br />
KOLOREKTAL 125<br />
Loopileostomi vid kolorektal cancer, går det att identifiera riskfaktorer för att stomin inte blir nedlagd? En retrospektiv analys av 262<br />
patienter<br />
Gessler Bodil, Kirurgi/Östra Sjukhuset Sahlgrenska Universitetssjukhuset/Östra Göteborg, Haglind Eva, Kirurgi/Östra Sjukhuset Sahlgrenska Univer-<br />
sitetssjukhuset/Östra Göteborg, Angenete Eva, Kirurgi/Östra Sjukhuset Sahlgrenska Universitetssjukhuset/Östra Göteborg<br />
Introduktion<br />
Vid kolorektal cancer används avlastande loopileostomier både för<br />
att skydda anastomoser samt i vissa fall i palliativt syfte. Det är en<br />
hög morbiditet vid loopileostomier och många studier talar för att så<br />
många som var femte patient inte får sin stomi nedlagd som planerat.<br />
Syftet med vår studie var att kartlägga loopileostomier hos patienter<br />
med kolorektal cancer samt identifiera faktorer som predisponerar för<br />
att stomin inte blir nedlagd.<br />
Patienter och Metod<br />
Retrospektiv journalgranskning samtliga patienter med kolorektalcancer<br />
som fått en loopileostomi, januari 2007 - februari 2010, vid<br />
Sahlgrenska Universitetssjukhuset/Östra, Norra Älvsborgs sjukhus-<br />
NÄL, Södra Älvsborgs sjukhus och Kärnsjukhuset i Skövde. Demografi,<br />
komorbiditet, operationsteknik, komplikationer både under<br />
och efter primära operationen noterades från journalen. Uppföjningstiden<br />
var i median 33 månader (0-58)<br />
Resultat<br />
262 patienter fick en loopileostomi, varav 15% opererades akut.<br />
Medianålder 67 år. Av de akut opererade hade 53% UICC-stadium IV<br />
jmf 6% av elektiva. 97% av elektiva op.Var främre resektion; 68% av<br />
akuta var endast loopileostomi. 30-dagars mortalitet vid index-op.<br />
4%. 43% hade en stomirelaterade komplikation, vanligast flödesproblematik<br />
och läckage. Nedläggning i 86% av fallen efter 178 (3-700)<br />
dagar. Multivariat statistik visade att stadium IV cancer och komplikationer<br />
efter index-op. Var riskfaktorer för att stomin inte blev nedlagd.<br />
11% av de som fick sin loopileostomi nedlagd fick permanent<br />
stomi, oftast en sigmoideostomi.<br />
Diskussion<br />
Det är hög morbiditet hos patienter med loopileostomi och många har<br />
sin stomi längre än planerade 8-12 veckor. Vid avancerad cancer bör<br />
om möjligt annan typ stomi väljas, då dessa patienter ofta får en permanent<br />
stomi. I vårt material identifierades inte andra preoperativt<br />
kända faktorer som kan påverka valet av stomi vid primärkirurgin.
KOLOREKTALKIRURGI<br />
KOLOREKTAL 129<br />
Påverkas vårdtiden av anastomostyp vid elektiv högersidig hemikolektomi på grund av koloncancer?<br />
Westholm Joel, Kirurgkliniken Falu Lasarett Falun, Rönnegård Lars, Enheten För Statistik Högskolan Dalarna Borlänge, Sadeghi Marcel, Kirurgkli-<br />
niken Falu Lasarett Falun<br />
Introduktion<br />
Patienter som genomgår högersidig hemikolektomi på grund av koloncancer<br />
får en ileokolisk anastomos. De två vanligaste anastomostyperna<br />
i Sverige är handsydd end-to-end anastomos samt staplad<br />
side-to-side anastomos. Risken för anastomosläckage har tidigare<br />
studerats i icke randomiserade studier. Resultaten har varit något divergerande.<br />
Den senaste retrospektiva studien från Sverige har visat<br />
högre frekvens av anastomosläckage vid staplade anastomoser. Syftet<br />
med denna studie är att studera skillnad i vårdtid mellan de två grupperna<br />
då detta är mindre grundligt studerat tidigare.<br />
Patienter och Metod<br />
Data begärdes från det regionala koloncancerregistret för Uppsala/<br />
Örebroregionen avseende alla högersidiga hemikolektomier med<br />
elektiv operation mellan åren 2000-2009.Med hjälp av multivariat<br />
analys och t-test analyserades data med avseende på kön, typ av anastomos<br />
(handsydd end-to-end, staplad side-to-side) och vårdtid.<br />
Resultat<br />
Sammanlagt 2479 patienter identifierades med elektiv högersidig hemikolektomi<br />
pga koloncancer. 1499 patienter hade handsydd anastomos<br />
och 980 patienter hade staplad anastomos. Medelvårdtiden för<br />
den handsydda gruppen var 7,6 dygn och för den staplade gruppen<br />
8,3 dygn (p=0,0003). I multivariat analys hade patienter med staplad<br />
anastomos 8% längre vårdtid (p=0,0004; CI:3,6-12,4). I den multivariata<br />
analysen var dessutom manligt kön förenat med 6% längre<br />
vårdtid (p=0,007; CI: 1,9-10,8).<br />
Diskussion<br />
I denna retrospektiva genomgång av högersidiga hemikolektomier<br />
med olika anastomosteknik har vi funnit något längre vårdtid för den<br />
staplade gruppen. Studien har på grund av sin natur inte haft möjlighet<br />
att undersöka om val av anastomosteknik berodde på kirurgen<br />
eller omständigheterna, så som val av stapler vid komplicerade operationer<br />
för att minska operationstiden.<br />
KOLOREKTAL 130<br />
Ökar perioperativ användning av steroider hos patienter med Crohns sjukdom och ulcerös kolit hastigheten för post-operativa<br />
komplikationer?<br />
Larsen Anne Kristine, Kirurgisk Klinken Slagelse Sygehus Slagelse, Friis Jørn, Kirurgisk Klinken Slagelse Sygehus Slagelse, Jensen Kenneth Højsgaard,<br />
Kirurgisk Klinken Slagelse Sygehus Slagelse<br />
Introduktion<br />
Effekterna av steroider för postoperativa komplikationer hos kirurgiska<br />
patienter med Crohns sjukdom (CD) och ulcerös kolit (UC) är ett<br />
intressant ämne och en pågående diskussion i litteraturen.Vi undersökte<br />
en patient kohort till klarhet frågan.<br />
Patienter och Metod<br />
79 patienter med CD eller UC ingick. Kriterier för införande var att<br />
de hade drivits på kolorektal centrum, Slagelse sjukhus, från januari<br />
2001 till januari 2011 och fick histopatologiska diagnos av CD eller<br />
UC.Patientdata och graden av komplikationer samlades efterhand via<br />
filer.Patienten grupp delades i de följande 2 grupper för jämförelse.<br />
Fallet gruppen, som består av de 40 patienter som fick perioperativ<br />
steroid, jämfördes med kontrollgruppen, bestående av 39 patienter,<br />
som inte har steroidbehandling.UC patienter behandlades med kolektomi<br />
och ileostomi. CD patienter behandlades med tunntarmen resektion<br />
och anastomos.Perioperativ steroid behandling var Solutions<br />
Medrol 25 mg intravenöst var 4: e timme.<br />
Resultat<br />
De 2 grupperna var jämförbara med avseende på ålder, kön och<br />
ASA klassificering. Diagnos och kirurgi typen inte helt jämnt fördelat<br />
mellan grupperna och steroid gruppen hade 14/40 med CD, där<br />
25/39 i den icke-steroid grupp.60% av ärendet grupp hade komplikationer<br />
inklusive dödsfall, jämfört med 28% i kontrollgruppen (p<br />
96<br />
KOLOREKTALKIRURGI<br />
KOLOREKTAL 131<br />
Låg Hartmann: färre komplikationer jämfört med rektumamputation trots sjukare patienter<br />
Hosseinali Khani Maziar, Kirurgkliniken Västmanlands Sjukhus Västerås, Chabok Abbas, Kirurgkliniken Västmanlands Sjukhus Västerås, Smedh<br />
Kenneth, Kirurgkliniken Västmanlands Sjukhus Västerås<br />
Introduktion<br />
För patienter med rektalcancer som inte lämpar sig för låg främre resektion,<br />
pågår en diskussion om vilken operation som är lämpligast<br />
av låg Hartmann(LHR) eller abdominoperineal resektion(APR). Studier<br />
har visat att LHR är associerat med hög frekvens bäckensepsis<br />
och reoperationer. Syftet var att jämföra postoperativt förlopp efter<br />
LHR och APR.<br />
Patienter och Metod<br />
Retrospektiv analys av insamlade data i en prospektiv databas av 570<br />
patienter med rektalcancer som tarmresecerats 1996- 2011. Samtliga<br />
patienter opererade (kurativt/palliativt) med APR eller Hartmann<br />
studerades.<br />
Resultat<br />
Totalt 194 patienter opererades, 63 med Hartmann(92% låga) och<br />
131 med APR. Patienterna med LHR var signifikant äldre(77 vs 68<br />
år,p=0001), hade sämre WHO perf scale, högre ASA, lägre preop<br />
albumin och högre CRP, fler hade metastaser samt fler var dementa.<br />
Tumörerna låg för LHR och APR, 9 respektive 3 cm från anus. Fler<br />
APR fick preop. Strålbehandling, fler tumörer var fixerade och fler en<br />
bloc-resektioner utfördes. Sex med APR opererades med intersfinkterisk<br />
dissektion. För APR var op-tiden signifikant längre med större<br />
peroperativ blödning. Totalt sågs postop komplikationer hos 32 %<br />
LHR vs 53% APR(p=0,005) och kirurgiska komplikationer hos 14%<br />
vs 46%(p=0,001). Majoriteten av de senare utgjordes av perineala<br />
sårinfektioner (21%). Bäckenabscess sågs hos två (3%) av Hartmann<br />
patienterna, ingen behövde reopereras. Totalt 3% resp. 6% behövde<br />
reopereras (n.S.). En pat dog i kardiell komplikation efter LHR, ingen<br />
dog efter APR. Vårdtiden var median 12 dagar i båda grupperna. Av<br />
de sex med intersfinkterisk dissektion hade två KAD vid utskrivning<br />
och två sårinfektioner, ingen perineal sårinfektion registrerades.<br />
Diskussion<br />
Patienter opererade med Hartmann var betydligt äldre, sjukare, med<br />
sämre nutritionstillstånd och fler med metastaserad cancersjukdom.<br />
Den postoperativa komplikationsfrekvensen var trots detta signifikant<br />
lägre efter LHR jämfört med APR. Frågan är om APR med intersfinkterisk<br />
dissektion kan ändra detta utfall.<br />
KOLOREKTAL 134<br />
CRM är ej relaterad till lokalrecidiv eller överlevnad efter multidisciplinär behandling av rektalcancer<br />
Hosseinali Khani Maziar, Kirurgklinik Västmanlands Sjukhus Västerås, Kindler Csaba, Patologklinik Västmanlands Sjukus Västerås, Smedh Ken-<br />
neth, Kirurgklinik Västmanlands Sjukhus Västerås<br />
Introduktion<br />
Den circumferenta resektionsmarginalen (CRM) har i tidigare studier<br />
visats vara korrelerad till en hög lokalrecidivrisk samt ökad dödlighet<br />
efter rektalcancerkirugi. Syftet var att studera denna patologiska markörs<br />
betydelse för patienter med rektalcancer omhändertagna med ett<br />
multidisciplinärt förhållningssätt.<br />
Patienter och Metod<br />
Av 705 rektalcancerpatienter i Västmanland diagnosticerade under<br />
perioden 1996-2009, opererades 446 patienter i kurativt syfte med<br />
tarmresektion och inkluderades. Skador i den mesorektala fascian<br />
(MRF) graderades postoperativt och registrerades hos samtliga patienter<br />
från 2007 (117 patienter), som ett mått på kirurgisk kvalité.<br />
Resultat<br />
Tumörens avstånd från anus var i median 8 (0-15)cm. 332 patienter<br />
(74%) erhöll preoperativ strålbehandling, och i 34 fall (8%) kombinerat<br />
med preoperativ cytostatika. Intraoperativ tarmperforation<br />
identifierades i 7 fall (1,5%). En bloc resektion utfördes i 70 fall<br />
(16%). MRF var komplett i 116 fall (99%). CRM var i median 10 mm<br />
och 30 patienter (6,7%) hade CRM ≤ 1 mm. Adjuvant cytostatikabehandling<br />
erhöll 140 patienter (31%), Efter en median uppföljningstid<br />
på 53 månader identifierades sex lokalrecidiv (1,3%) och<br />
i ett fall var CRM ≤ 1 mm. Femårsöverlevnad enligt Kaplan-<br />
Meier var 73%. I den multivariata analysen var CRM ej relaterad till<br />
lokalrecidiv eller överlevnad.<br />
Diskussion<br />
I denna populationsbaserade studie var andelen patienter med CRM<br />
≤ 1 mm låg, sannolikt på grund av optimal onkologisk behandling<br />
och TME kirurgi vilket resulterade i komplett excision av<br />
oskadad MRF. Hos rektalcancerpatienter omhändertagna multidisciplinärt<br />
med optimal kirurgi är CRM ej en prognostisk markör för lokalrecidiv<br />
eller överlevnad och i den situationen kan preparat med ett<br />
CRM > 0 mm betraktas som mikroskopiskt radikalt förutsatt att MRF<br />
är intakt. Tidigare data avseende CRM och lokalrecidiv/överlevnad<br />
speglar sannolikt en icke optimal handläggning.
KOLOREKTALKIRURGI<br />
KOLOREKTAL 142<br />
Laparoskopisk kirurgi ger goda resultat vid endometrios med tarmengagemang<br />
Kurlberg Göran, Kirurgkliniken SU/Östra Göteborg, Stjerndahl Jan-Henrik, Kvinnokliniken SU/Sahlgrenska Göteborg<br />
Introduktion<br />
Endometrios är den tredje vanligaste gynekologiska sjukdomen,<br />
vilken drabbar 10-15% av kvinnor i fertil ålder. 5-12 % av dessa<br />
kvinnor lider dessutom av djupt infiltrerande endometrios i septum<br />
rekto-vaginale och tarmvägg. Vi presenterar här data från den första<br />
svenska studien, som bygger på ett unikt samarbete mellan kirurg och<br />
gynekolog med spetskompetens inom laparaskopisk kirurgi, i vilken<br />
vi utvärderar resultatet av sådan kirurgi hos kvinnor med djupt infiltrerande<br />
endometrios.<br />
Patienter och Metod<br />
Under perioden 2001 – 2011 utfördes 40 laparaskopiska operationer<br />
för endometrios med tarmengagemang vid Sahlgrenska Universitetssjukhuset.<br />
Patienterna har utvärderats med avseende på sjukdomsduration,<br />
medicinsk behandling, tidigare kirurgi, antal graviditeter,<br />
samt dominerande symtom innan aktuell kirurgi. Aktuell laparaskopisk<br />
kirurgi har studerats rörande typ av ingrepp, vårdtid, 30 d komplikationer,<br />
reoperationsfrekvens, samt påverkan på symtombild och<br />
fertilitet.<br />
Resultat<br />
Patienternas medelålder vid kirurgi var 35 år. 60 % av dessa hade<br />
en sjukdomsduration >10 år, ingen under 3 år. 60% stod regelbundet<br />
KOLOREKTAL 143<br />
Hämning av matrix metalloproteinaser försämrar anastomosläkning vid experimentellt kolonileus<br />
på hormonterapi, medan alla använde värktabletter. 50 % av kvinnorna<br />
hade genomgått graviditet, 1/3 via IVF. 76 % hade tidigare blivit<br />
opererade. De aktuella kirurgiska ingreppen för tarmendometrios<br />
fördelade sig enligt följande: Lokal excision av tarmserosa och/eller<br />
septum rektovaginale 42%. Kilexcision av rektum/sigmoideum 24%.<br />
Rektumresektion 24%. Vårdtiden var i medeltal 5 d, medianvårdtiden<br />
2d. Komplikationerna utgjordes av en sårinfektion, två patienter med<br />
tarmläckage, som stomiavlastades, liksom två patienter med rektovaginal<br />
fistel.Angående symtom upplevde hälften av patienterna smärtfrihet,<br />
25% förbättrades medan lika många hade fortsatta smärtproblem.Reoperationsfrekvensen<br />
för recidiv av endometrios var 36 %. 24<br />
% av patienterna blev gravida, spontant eller med hjälp av IVF.<br />
Diskussion<br />
Denna presentation av djupt infiltrerande endometrios med tarmengagemang<br />
bygger på 10 års erfarenhet av kirurgisk behandling med<br />
laparaskopisk teknik. Dessa är ibland omfattande ingrepp, med risk<br />
för läckage och fistelbildning. Behandlingsresultatet är tillfredställande<br />
men recidiv av endometrios förekommer, möjligtvis som resultat<br />
av icke radikal kirurgi. För att uppnå fullgott resultat av denna<br />
behandling behöver kirurgin knytas till ett fåtal centra med potential<br />
att optimera behandlingsutfallet.<br />
Rehn Martin, Kirurgkliniken Skånes Universitetssjukhus Malmö, Krarup Peter-Martin, Kirurgkliniken Bispebjerg Universitets Hospital Köpenhamn,<br />
Christensen Lise, Patologiavdelningen Bispebjergs Universitets Hospital Köpenhamn, Ågren Magnus, Copenhagen Wound Healing Center Bispeb-<br />
jerg Universitets Hospital Köpenhamn, Syk Ingvar, Kirurgkliniken Skånes Universitetssjukhus Malmö<br />
Introduktion<br />
Akut operation av kolonileus medför ökad risk för anastomosläckage.<br />
Aktiviteten av kollagen nedbrytande matrix metalloproteinaser i<br />
tarmväggen är ökad vid kolonileus. Dessa enzymer bidrar till förlust<br />
av de suturbärande kollagenfibrerna i tarmväggens submucosa. Vårt<br />
mål var att studera effekten av behandling med en bred hämmare av<br />
matrix metalloproteinaser vid anastomosläkning efter experimentellt<br />
kolonileus.<br />
Patienter och Metod<br />
Kolonileus etablerades med en ring runt distala kolon hos Sprague-<br />
Dawley råttor. Efter 4 dagar resecerades ringen samt stenosområdet<br />
och tarmändarna anastomoserades med varandra. En vecka senare<br />
utvärderades läkningen av anastomosen. Behandling med enzymhämmaren<br />
GM6001 eller placebo gavs från start fram till 2 dagar från<br />
avslut.<br />
Resultat<br />
Sju av 10 råttor behandlade med GM6001 utvecklade anastomosläckage<br />
jämfört med en av 8 kontrolldjur (p=0,006). Histologisk<br />
undersökning visade att bredden på anastomosen var större i gruppen<br />
behandlad med GM6001. Dessutom sågs bristande epitelialisering<br />
och en uttalad infiltration av granulocyter i anastomosområdet<br />
i samma grupp.<br />
Diskussion<br />
I motsats till förväntat medförde behandling med GM6001 ökad frekvens<br />
av anastomosläckage. Orsaken kan vara att viktiga funktioner<br />
för matrix metalloproteinaser vid sårläkning hämmades och inte bara<br />
oönskade effekter som kollagennedbrytning.<br />
97<br />
KOLOREKTAL-<br />
KIRURGI
98<br />
KOLOREKTAL 153<br />
Perineala sårläkningsproblem efter abdominoperineal rektumamputation<br />
KOLOREKTALKIRURGI<br />
Heath Jane, Kirurgkliniken SU/Östra Sjukhuset Göteborg, González Elisabeth, Kirurgkliniken SU/Östra Sjukhuset Göteborg, Angenete Eva, Kirurg-<br />
kliniken SU/Östra Sjukhuset Göteborg, Wedin Anette, Kirurgkliniken SU/Östra Sjukhuset Göteborg, Asplund Dan, Kirurgkliniken SU/Östra Sjukhuset<br />
Göteborg, Prytz Mattias, Kirurgkliniken NÄL Trollhättan, Haglind Eva, Kirurgkliniken SU/Östra Sjukhuset Göteborg<br />
Introduktion<br />
Det är väl känt att det förekommer sårläkningsproblem hos patienter<br />
med rektalcancer efter abdominoperineal rektumamputation (APR).<br />
Syftet med denna studie var att undersöka patientens upplevelse av<br />
den perineala sårläkningen.<br />
Patienter och Metod<br />
158 konsekutiva patienter som opererats med APR vid Sahlgrenska<br />
Universitetssjukhuset 2004-2009 ingick. Journaler granskades samt<br />
ett frågeformulär som utvecklats i en expertgrupp efter djupintervjuer<br />
användes efter ansiktsvalidering. 74 patienter kunde inte delta pga:<br />
död (50), emigration (1), ville ej delta (12), för sjuk för att svara (11).<br />
Av 84 deltagande svarade 74 patienter (88 %) på frågeformuläret, 45<br />
M/29 K. Uppföljning: median 46 månader (13-84). Medianålder 66<br />
(35-89). 82 % (61/74) fick preoperativ strålbehandling. Stadiefördelning:<br />
0 (1), I (24), II (24), III (24), IV (1).<br />
KOLOREKTAL 154<br />
Hälsorelaterad livskvalitet och fysisk funktion efter abdominoperineal resektion<br />
Resultat<br />
Sekundärläkning fanns registrerat i journalen hos 27 % (20/74) av<br />
patienterna, infektion hos 27 % och 35 % (26/74) hade en sårläkningstid<br />
på > 2 månader. 50 % av patienterna (37/74) behövde professionell<br />
hjälp med såromläggning efter utskrivning, dock mindes<br />
bara 20 % att sårläkningstiden varade > 2 månader (14/71). 22 %<br />
(16/73) uppgav att de upplevde sårläkningen okomplicerad. 18 %<br />
(13/74) hade läckage, fistel eller infektion efter att såret hade primärläkt.<br />
Diskussion<br />
Läkningen av det perineala såret efter APR är besvärligt för en majoritet<br />
av patienterna. Många behöver fortsatt professionell hjälp efter utskrivning<br />
från sjukhuset. Uppenbarligen finns möjlighet att förbättra<br />
vården för denna patientgrupp.<br />
González Elisabeth, Kirurgkliniken SU/Östra Sjukhuset Göteborg, Angenete Eva, Kirurgkliniken SU/Östra Sjukhuset Göteborg, Heath Jane, Kirurg-<br />
kliniken SU/Östra Sjukhuset Göteborg, Wedin Anette, Kirurgkliniken SU/Östra Sjukhuset Göteborg, Asplund Dan, Kirurgkliniken SU/Östra Sjukhuset<br />
Göteborg, Prytz Mattias, Kirurgkliniken NÄL Trollhättan, Haglind Eva, Kirurgkliniken SU/Östra Sjukhuset Göteborg<br />
Introduktion<br />
Hälsorelaterad livskvalitet(QoL) och fysisk funktion påverkas på kort<br />
sikt efter abdominoperineal rectumamputation (APR). Syftet med<br />
denna pilotstudie var att undersöka dessa aspekter mer än ett år efter<br />
operationen.<br />
Patienter och Metod<br />
Under 2004-2009 utfördes abdominoperineal rectumamputation(<br />
APR) hos 158 patienter vid Sahlgrenska Universitetssjukhuset pga.<br />
Rektalcancer, 84 av dem ingår i denna studie av livskvalitet(QoL).<br />
74 patienter kunde inte delta pga: död 50, emigration 1, ville ej<br />
delta 12, för sjuk för att svara 11. Ett omfattande frågeformulär<br />
om livskvalitet(QoL)och funktion, inklusive EQ-5D användes och<br />
skickades ut 2011. Svarsfrekvens: 88% , 45 män /29 kvinnor, 46<br />
mån(median) efter operation. Medianålder 66 år (35-89). Stadiefördelning:<br />
0 (1), I (24), II (24), III (24), IV (1).<br />
Resultat<br />
26% kände påverkan på sina huvudsakliga aktiviteter av sin cancer<br />
behandling. Rörelse, personlig hygien och dagliga aktiviteter var ett<br />
problem för 15% .40% hade måttlig smärta eller obehag och 17%<br />
rapporterade ångest. Patienterna uppskattade sin totala livskvalitet<br />
till 80/100 (EQ VAS). 25% rapporterade att sittande var svårt och<br />
påverkade deras liv. 19% rapporterade nedsatt gångförmåga och det<br />
bekymrade dem.<br />
Diskussion<br />
De flesta patienter har återfått sin livskvalitet efter operationen.<br />
Många upplever dock smärta, ångest, gångproblem och problem att<br />
sitta. Ytterligare forskning behövs för att identifiera möjliga åtgärder<br />
mot dessa symtom.
KOLOREKTALKIRURGI<br />
KOLOREKTAL 159<br />
Endoskopisk mukosal resektion(EMR) vs transanal endoskopisk mikrokirurgi (TEM) vid stora bredbasiga rektalpolyper<br />
Smedh K, Kirurgkliniken Västmanlands Sjukhus Västerås, Hosseinali Khani M, Kirurgkliniken Västmanlands Sjukhus Västerås, Chabok A, Kirurgkli-<br />
niken Västmanlands Sjukhus Västerås, Tiselius C, Kirurgkliniken Västmanlands Sjukhus Västerås, Carlander J, kirurgkliniken Västmanlands sjukhus<br />
Västerås<br />
Introduktion<br />
TEM kräver sjukhusvård, narkos och är inte utan komplikationer.<br />
TEM med transmural excision kan också medföra kirurg-onkologiska<br />
problem om patienten sedan skall tarmreseceras pga cancerfynd.<br />
Patienter och Metod<br />
Retrospektiv analys av prospektivt insamlade data. Bredbasiga polyper<br />
≥20 mm inkluderades. Från 1996 har TEM utförts, och<br />
sedan 2002 EMR i ökande utsträckning. TEM utfördes som transmural<br />
resektion hos 54 (83%). EMR utfördes polikliniskt med injektion<br />
av adrenalin-hyperton koksalt och mukosal resektion bit för bit ner i<br />
submukosan med diatermislynga.<br />
Resultat<br />
Totalt145 patienter med stora bredbasiga polyper opererades, 65<br />
med TEM, median 40(20-80)mm och 80 med EMR median 37,5(20-<br />
80)mm. Grupperna var jämförbara avseende ålder, kön, ASA-grad och<br />
polypstorlek, Polypens nedersta del låg 7(2,5-13)cm från anus i TEMgruppen<br />
vs 8(2,0-15)cm i EMR-gruppen. Samtliga i TEM-gruppen vårdades<br />
på sjukhus, median 3(1-34) dagar, jämfört med totalt 8 patienter<br />
i EMR-gruppen(p< 0,001). Av dessa inlades 4 direkt efter EMR för<br />
observation över natten och 4 återkom pga blödning som upphörde<br />
KOLOREKTAL 161<br />
Multidisciplinär cancerutredningsenhet<br />
spontant. Fem patienter reopererades efter TEM pga blödning, ingen<br />
efter EMR.(p=0,012). Postoperativa komplikationer sågs totalt hos<br />
15 efter TEM vs 5 efter EMR (p=0,003). Adenomrecidiv sågs hos 4<br />
efter TEM och 6 efter EMR. I TEM-gruppen operades 7 pga känd cancer,<br />
hos tre påträffades cancer i adenomet. En reopererades 3 dagar<br />
postop pga perforation. Tre utvecklade lokalrecidiv. I EMR-gruppen<br />
påträffades små adenocarcinom i adenomen i 12 fall(15%). Samliga<br />
följdes efter samråd med patienten med skopi och MR rektum varje<br />
halvår. En patient opererades efter ett halvår pga lokalrecidiv. För en<br />
patient med adenomcancer på 15mm som inte ingick i studien, kunde<br />
en lymfkörtelmetastas diagnosticeras på MR efter tre år. Bägge kunde<br />
reseceras radikalt med låg främre resektion. Övriga fortfarande recidivfria<br />
med uppföljningstid på 22(6-49)mån.<br />
Diskussion<br />
EMR av stora bredbasiga polyper kan utföras polikliniskt, utan narkos<br />
eller sedering, med lägre komplikationsfrekvens och uppenbarligen<br />
till betydligt lägre kostnad än TEM. Att väpnat följa adenomcancer<br />
efter EMR förefaller säkert. EMR bör vara förstahandsval vid resektion<br />
av större rektalpolyper.<br />
Winbladh Anders, Kirurgiska Kliniken US Linköping, Jung Bärbel, Kirurgiska Kliniken US Linköping, Heedman Per-Anders, LAH US Linköping, Al-<br />
Ayoubi Nina, Onkologiska Kliniken US Linköping, Blomquist Karin, Kirurgiska Kliniken US Linköping, Åstradsson Eva, LAH US Linköping<br />
Introduktion<br />
Patienter som kommer till specialistvårdsmottagningar med nyupptäckt<br />
gastrointestinal cancer vittnar ofta om en lång utredning med<br />
knapphändig information och begränsad delaktighet.Tillgängligheten<br />
till sjukvården under utredningstiden har ofta varit dålig trots att<br />
många patienter besväras av stark oro och ångest. I allt för många fall<br />
är cancern obotbar när diagnos slutligen ges.<br />
Patienter och Metod<br />
Ett projekt har startats i Linköping 1:a oktober 2011 som syftar till<br />
att utreda patienter med gastrointetinala symtom där misstanke om<br />
cancer uppstått. Två vårdcentraler (n = 28.000) remitterar alla dessa<br />
patienter till en cancerutredningsenhet bestående av två kirurger, en<br />
onkolog och en palliativvårdsmedicinare. Enheten koordineras av två<br />
utredningssjuksköterskor (2 x 20 h/v) som har all primär kontakt med<br />
patienterna med öppen telefontid till inkluderade patienter.<br />
Resultat<br />
Fram till 15:e mars har 76 remisser bedömts, varav 70 accepterats för<br />
utredning. 49 utredningar har avslutats och 10 av dessa (20 %) har<br />
diagnostiserats med cancer. Från remissen skickades hölls i median<br />
första telefonkontakt och läkarbesök efter 3 respektive 8 dagar. Utredningarna<br />
avslutades (n=49) efter median 30 dagar, men cancerpatienternas<br />
utredningar varade i 38 dagar. Utredningarna avslutades<br />
med patientinformation och delgivande av behandlingsplan. Utredningen<br />
genererade 97 läkarbesök, 36 datortomografier, 23 rektoskopier<br />
och 28 videoendoskopiska undersökningar.<br />
Diskussion<br />
Projektet avslutas 1:a juni varefter kostnadsanalys, livskvalitetsundersökning<br />
och kvalitativa intervjuer sammanställs. En multidisciplinär<br />
enhet kan slutföra poliklinska cancerutredningar i de flesta fall<br />
inom en månad utan remittering mellan olika kliniker. Patienterna<br />
har uttryckt en stark känsla av trygghet under utredningen vilket tolkas<br />
bero på deras delaktighet i utredningen och den höga tillgängligheten<br />
till mottagningen.Inom teamet har arbetsmetodiken genererat<br />
tvärproffessionelt lärande och motivation i forma av positiv återkoppling<br />
från patienterna. Ett multidisciplinärt team i samverkan skapar<br />
hög utredningskompetens.<br />
99<br />
KOLOREKTAL-<br />
KIRURGI
100<br />
KOLOREKTALKIRURGI<br />
KOLOREKTAL 180<br />
Reparation av perinealt bråck med vertikal rectus abdominislambå och syntetiskt nät efter abdominoperineal rektumamputation<br />
Zoucas E, Kir klin SUS Malmö, Peterson U, Kir klin SUS Malmö, Montgomery A, Kir klin SUS Malmö<br />
Introduktion<br />
Perineala bråck är en ovanlig sen komplikation efter kirurgiska ingrepp<br />
omfattande bred resektion av bäckenbotten, vanligen rektumamputation<br />
eller omfattande bäckenutrymning. Att reparera dessa<br />
bråck är en utmaning och många metoder, både med och utan nät,<br />
finns beskrivna med varierande resultat vad gäller recidivfrekvenser.<br />
Vi beskriver en metod med vertikal rectus abdominislambå kombinerat<br />
med syntetiskt nät.<br />
Patienter och Metod<br />
Patienten, en 57-årig kvinna, opererades 2009 efter kort strålning<br />
med rektumamputation utan bäckenrekonstruktion varvid levatorplattan,<br />
bakre vaginalväggen samt coccyx resecerades pga distal<br />
cancer recti.Postop fick patienten en perineal sårinfektion som fick<br />
sekundärläka. Kvarvarande sinus upp mot sacrum läkte först efter ett<br />
år.Patienten utvecklade ett stort perinealt bråck som gav trycksymtom<br />
och obehag såväl i sittande som liggande på rygg. Inför rekonstruktionen<br />
gjordes MR som verifierade bråcket och uteslöt kvarvarande<br />
fistulering respektive recidiv.<br />
Resultat<br />
Rekonstruktionen genomfördes som ett kombinerat abdominellt och<br />
KOLOREKTAL 181<br />
Pilonidalsinus – minimal excision som första behandlingsmetod<br />
perinealt ingrepp. Via laparotomin kunde cekum lösas från sacrum<br />
och tunntarmspaketet reponeras ur lilla bäckenet som var helt peritonealiserat.En<br />
hö sidig rectus abdominislambå restes medtagande<br />
främre fascian men ej hud. Efter vändning till bukläge exciderades<br />
det sekundärläkta hudområdet varefter bråcksäcken fridissekerades<br />
till glutealmuskulaturen. Bråcksäcken öppnades och lambån syddes<br />
in mot spetsen av sacrum baktill, lämningar av levatormuskulatur på<br />
sidorna och bakre vaginalfornix nedtill så att bäckenutgången stängdes.<br />
Bråcksäcken syddes sedan omlott ytligt om lambån och vagina.<br />
Ett lättvikts polypropylennät syddes därefter in under glutealmuskelkanterna,<br />
som i sin tur syddes ned till nätet varefter subcutis och hud<br />
slöts. I ryggläge rekonstruerades bukväggen med nät interstitiellt på<br />
hö sidan och retromuskulärt runt den permanenta stomin på vä sida.<br />
Diskussion<br />
Reparation av perineala bråck med rectus abdominislambå för utfyllnad<br />
av bäckendefekten och förstärkning med nät på detta sätt gör att<br />
inga syntetiska eller icke-vaskulariserade material behöver användas<br />
intraabdominellt.<br />
Khodakaram Kaveh/KK, Kirurgkliniken Länssjukhuset Ryhov Jönköping, Andersson Roland, Kirurgkliniken Länssjukhuset Ryhov Jönköping<br />
Introduktion<br />
Traditionellt behandlas pilonidalsinus med stor excision under narkos,<br />
ofta i slutenvård. Såret lämnas för sekundärläkning eller försluts<br />
med eller utan lambåteknik. Sjukskrivingstiden uppgår ofta till >2<br />
veckor. Sårkomplikationer med långa sjukskrivningar och frekventa<br />
såromläggningar är vanliga. Mindre extensiva metoder finns beskrivna<br />
i litteraturen men är dåligt kända. Vi har sedan februari 2008 använt<br />
en modifiering av Millar-Lord’s metod som innebär en minimal<br />
excision av 90% har inga eller lindriga kvarvarande<br />
besvär. Metoden är resurssnål, kräver ingen sjukskrivning och<br />
har låg frekvens sårkomplikationer. Den lämpar sig som första linjens<br />
kirurgiska behandling liksom för mindre recidiv. Traditionella metoder<br />
med stor excision innebär sannolikt en överbehandling i de flesta<br />
fall med onödig kostnad och morbiditet. En randomiserad studie är<br />
angelägen.
KOLOREKTAL 183<br />
Är Her3 en prognostisk markör vid kolorektal cancer?<br />
KOLOREKTALKIRURGI<br />
Lédel F, Kirurgi Karolinska Stockholm, Edler D, Kirurgi Karolinska Stockholm, Öhrling K, Karolinska Institutet Karolinska Stockholm, Hallström M,<br />
CCK Karolinska Stockholm<br />
Introduktion<br />
Tidig upptäckt av kolorektal cancer(CRC) botas med kirurgi. Identifiering<br />
av de som har nytta av kemoterapi och/eller, via antikroppar,<br />
cancerinhiberande behandling är en utmaning. Nya biomarkörer behövs<br />
för att individualisera effektiv behandling. Her3, medlem<br />
i familjen av transmembrana tyrosinkinaser(humana epidermala<br />
tillväxtfaktorer), där EGFR, Her2 och Her4 är medlemmar. EGFR och<br />
Her2 är mål i antikroppsmedierad cancerterapi . Her3 aktiverar signalvägar<br />
i cellen och hetero eller homodimerisering gör Her3 receptorn<br />
aktiv och påverkar tex apoptos, cellproliferation, differentiering,<br />
angiogenes, cellmigration och metastasering.Her3´s roll vid CRC och<br />
vid kemoterapi är oklar. Her3 uttryck och heterogenicitet i primär tumör<br />
och lymfkörtelmetastas analyseras med immunohistokemi (IHC)<br />
i denna studie.<br />
Patienter och Metod<br />
236 patienter med primär CRC, stadium II och III, opererade mellan<br />
1991-1997 (adjuvant Nordisk Studie), randomiserade mellan kirurgi<br />
eller kirurgi+5-FU baserad adjuvant kemoterapi.IHC på paraffininbäddad<br />
tumör utfördes med en Her3 specifik monoklonal antikropp<br />
(Abcam). I mikroskop graderades cellmembranets färgintensitet<br />
KOLOREKTAL 187<br />
Ileokolisk resektion för Crohn; förstagångsopererade på Karolinska<br />
från 0-3 och färgade tumörceller grupperades i
102<br />
KOLOREKTALKIRURGI<br />
KOLOREKTAL 190<br />
Patienter med anemi, lågt hemoglobin har ökad risk för komplikationer vid nedläggning av loop-ileostomi<br />
Sjöström Susanna, Kiurrgkliniken Danderyds Sjukhus Stockholm, Pollack Johan, Kirurgkliniken Danderyds Sjukhus Stockholm, Pekkari Klas, Kirurg-<br />
kliniken Danderyds Sjukhus Stockholm<br />
Introduktion<br />
En tillfällig skyddande loop-ileostomi rekommenderas för att skydda<br />
låga kolo-rektala anastomoser. Nedläggning av loopileostomier är<br />
associerat med morbiditet och mortalitet. Vi har studerat vilka komplikationer<br />
som är associerade till nedläggning av loop-ileostomi<br />
samt kirurgiska och fysiologiska aspekter som korrelerar till dessa<br />
komplikationer.<br />
Patienter och Metod<br />
Detta är en retrospektiv genomgång av alla patienter som genomgick<br />
nedläggning av loop-ileostomi vid Danderyds Sjukhus mellan 1997<br />
och 2009.<br />
Resultat<br />
Av totalt 141 nedläggningar var det 37 patienter som utvecklade någon<br />
komplikation inom 30 dagar postoperativt (26%). Av de 141 nedläggningarna<br />
var det 23 patienter som utvecklade en tarmkomplika-<br />
KOLOREKTAL 191<br />
Pilotstudie: Komplikationer/skador och ledtider vid koloncancer<br />
Canslätt Elin, Kirurgi Länssjukhuset Kalmar, Sjödahl Rune, Kirurgi Universitetssjukhuset Linköping<br />
Introduktion<br />
I sydöstra regionen pågår just nu ett stort regionalt projekt om koloncancer.<br />
Som övergripande mål är att försöka förbättra patientsäkerheten<br />
och kvaliteten i vården. Avsikten med denna pilotstudie var<br />
dels att undersöka hur vanligt det är med komplikationer/skador i<br />
denna patientgrupp samt deras konsekvenser. Vi har även granskat<br />
ledtider i olika delar av vårdkedjan samt hur många läkare en patient<br />
med koloncancer kom i kontakt med före och efter diagnostillfället.<br />
Patienter och Metod<br />
Från de sju kirurgiska klinikerna i Sydöstra regionen valdes fem<br />
journaler slumpmässigt ut på patienter (16 män, 19 kvinnor, medianålder<br />
71 år) som under 2010 opererats för koloncancer och som<br />
behandlats eller bedömts av onkolog. Nio patienter (26 %) var inlagda<br />
akut. Komplikationer/skador och dess konsekvenser undersöktes<br />
med Global Trigger Tool (GTT) och vi använde ett PatientPerspektiv-<br />
Protokoll för att registrera andra parametrar. GTT-granskning gjordes<br />
på sammanlagt 35 journaler och vid samma tillfälle ifylldes ett PPP<br />
på dessa patienter. Vid journalgranskningen hade 3 patienter avlidit.<br />
Resultat<br />
GTT-granskningen visade att inga komplikationer/skador (K/S) noterades<br />
hos 19 patienter medan 3 patienter hade K/S som krävde<br />
någon form av åtgärd och 13 patienter hade K/S som medförde förlängd<br />
sjukhusvård. PPP visade att 69 % var bedömda på multidisci-<br />
tion (16%). Hos 11 patienter krävde komplikationen en re-operation<br />
(8%). Det var ett fall av 30 dagars mortalitet (0.7%). Det var ingen<br />
skillnad i komplikationsfrekvens mellan patienter där man gjort en<br />
staplad jämfört med handsydd anastomos vid stominedläggning. Patienter<br />
med ett preoperativt hemoglobin under 120 g/L hade en högre<br />
risk för komplikationer jämfört med patienter med hemoglobin värde<br />
över 120 g/L (50% vs 21%) (P=0.026). Laparotomi i samband med<br />
nedläggning av loop-ileostomi var korrelerat till fler komplikationer<br />
(55% vs 23%) (P=0.008).<br />
Diskussion<br />
Nedläggning av loop-ileostomi är associerat med en hög risk för<br />
komplikationer och re-operationer. Patienter med lågt hemoglobin<br />
och där laparotomi är utförd vid nedläggning är risk patienter för att<br />
utveckla en komplikation.<br />
plinär konferens med stor variation mellan olika sjukhus. Följande<br />
ledtider (dagar, medianvärde och range) framkom för icke-akut<br />
inlagda:Misstanke på tumör till diagnos (n=26): 21 (3-62)Diagnos<br />
till besked om diagnos (n=26): 4 (1-58)Besked om diagnos till beslut<br />
om behandling (n=26): 8 (1-25)Beslut om behandling till initial<br />
behandling (n=25): 14 (1-49)Tid mellan operation och onkologisk<br />
behandling (n=32): 47 (19-87)Av de 26 patienter som utretts och<br />
inlagts elektivt hade 17 en sammanlagd ledtid som var längre än 30<br />
dagar (medianvärde 70 dagar, range 33-145).Antal läkarkontakter<br />
(medianvärde och range):Från misstanke om tumör till besked om<br />
diagnos: 2 (1-4)Från besked om diagnos till senaste journalanteckning:<br />
7 (3-27)<br />
Diskussion<br />
I denna pilotstudie på 35 patienter med koloncancer som både opererats<br />
och haft kontakt med onkolog förekom en komplikation eller<br />
skada som krävde åtgärd eller förlängde vårdtiden hos 46% av patienterna.<br />
Ledtiden från att patienten sökte för tumörsymtom tills<br />
behandling påbörjades var cirka 46 dagar (mediantid) för patienter<br />
som inte inlades akut. Den var längre än 30 dagar hos 65%. Således<br />
är komplikationer/skador vanliga hos patienter med koloncancer.<br />
Väntetider är oacceptabelt långa för många patienter och patienterna<br />
möter ett stort antal läkare vilket ställer speciella krav på vården för<br />
att även kunna erbjuda trygghet, kontinuitet och samordning.
KOLOREKTALKIRURGI<br />
KOLOREKTAL 198<br />
Resultat efter rekonstruktion av bukväggsdefekt hos patienter med peritoneal carcinos<br />
Graf Wilhelm, Kirurgi Akademiska Sjukhuset Uppsala, Mahteme Haile, Kirurgi Akademiska Sjukhuset Uppsala, Cashin Peter, Kirurgi Akademiska<br />
Sjukhuset Uppsala<br />
Introduktion<br />
Inväxt i bukväggen eller i ärr efter tidigare kirurgi ses ofta vid abdominella<br />
tumörrecidiv och peritoneal carcinos (PC). En mindre andel<br />
har också bråck efter tidigare operationer. Båda dessa situationer<br />
kräver tekniker för att försluta buken efter abdominell tumörexcision.<br />
Samtidigt kan sårläkningen vara försämrad på grund av cytostatikabehandling<br />
och malnutrition. Syftet med denna studie var att analysera<br />
resultat efter olika tekniker att försluta buken efter abdominell<br />
tumörkirurgi.<br />
Patienter och Metod<br />
Under tidsperioden 2000-2011 opererades 25 patienter (13 män, 12<br />
kvinnor, medelålder 54.5, 25-82) med betydande bukväggsexcision<br />
(n=17) eller samtidigt bråck (n=8). Bakomliggande histopatologisk<br />
diagnos var pseudomyxoma peritonei hos 5, appendixcancer hos 4,<br />
koloncancer hos 13, gynekologisk cancer hos 2 och urachuscancer<br />
hos 1. I totalt 9 fall kunde buken primärförslutas med 00 PDS och i 16<br />
fall användes patch (syntetiskt graft 6 och biologiskt 10). 15/25 hade<br />
genomgått preoperativ cytostatikabehandling. Hyperterm intraperi-<br />
toneal cytostatikaperfusion (HIPEC) gavs till 15 patienter.<br />
Resultat<br />
En patient reopererades pga ruptur i kanten av en patch. Tre patienter<br />
utvecklade enterokutan fistel, två i tidigt postoperativt förlopp, i ett<br />
fall efter 4 år. Samtliga hade erhållit både preoperativ cytostatika och<br />
HIPEC. Övriga postoperativa komplikationer var ruptur av vaginal förslutning<br />
(n=1), urinläckage (n=1), och stominekros (n=1). Bråck sågs<br />
hos 2/25 (8%), i bägge fallen hos patienter med bråck vid indexoperationen.<br />
3 och 5 årsöverlevnad var 28 respektive 12%.<br />
Diskussion<br />
Primärförslutning är ofta möjlig efter excision av medellinjeärr medan<br />
rekonstruktion med patch är indicerad vid mer assymetrisk resektion<br />
av bukväggen. Kombinerad neoadjuvant cytostatikabehandling<br />
och HIPEC förefaller vara en riskfaktor för fistel. Överlevnaden i<br />
denna grupp var något sämre än hos hela gruppen patienter med PC<br />
där en 5 årsöverlevnad på cirka 30% kan förväntas. Detta kan bero på<br />
att bukväggsengegement i vissa fall indikerar hematogen spridning.<br />
KOLOREKTAL 203<br />
Laktat och laktatdehydrogenas som perioperativa biomarkörer vid kolorektal kirurgi: en experimentell studie<br />
Persson Kamilla, Kirurgkliniken Centralsjukhuset Karlstad, Hallgren Thomas, Kirurgkliniken Centralsjukhuset Karlstad, Bergenheim Mikael, Kirurg-<br />
kliniken Centralsjukhuset Karlstad, Törnqvist Anders, Kirurgkliniken Centralsjukhuset Karlstad, Carlstedt Anders, Kirurgkliniken Centralsjukhuset<br />
Karlstad, Karlsson Mathias, Institutionen För Klinisk Forskning Och Utbildning, Södersjukhuset Södersjukhuset Stockholm<br />
Introduktion<br />
Anastomosläckage är en mycket allvarlig komplikation vid kolorektalkirurgi.<br />
En bakomliggande orsak kan vara ischemi i tarmändarna.<br />
Det är känt att kolon- och rektalvävnad innehåller höga nivåer av<br />
det intracellulära enzymet laktatdehydrogenas (LD), som är en välstuderad<br />
biomarkör för syrebristutlöst cellskada. LD skulle därmed<br />
potentiellt kunna användas som indikator på otillräcklig perfusion<br />
av anastomosen. Syftet med vår studie är att undersöka om plasma<br />
LD ensamt eller i kombination med laktat (en validerad biomarkör<br />
för anaerob metabolism), taget perioperativt från tarmen stiger efter<br />
devaskularisering av samma tarmsegment.<br />
Patienter och Metod<br />
Tjugotre patienter som planerades för elektiv kolorektal kirurgi med<br />
tarmresektion och anläggande av anastomos inkluderades. Perioperativt<br />
togs utgångsvärden för laktat och LD analys från det venösa avflödet<br />
från det tarmsegment som skulle reseceras. Vid fem respektive<br />
15 min efter att preparatet lyfts ut upprepades provtagningen i den<br />
mest distala delen av preparatet där cirkulationen bibehållits längst.<br />
Värdena jämfördes med Wilcoxons test för parade värden.<br />
Resultat<br />
En signifikant ökning av såväl laktat (1.6 (1.2-2.6) vs. 3.9 (2.6-5.1)<br />
mmol/L, p
104<br />
KOLOREKTALKIRURGI<br />
KOLOREKTAL 210<br />
Anorektal funktion efter rektumresektion med eller utan avlastande stomi - en 5-årsuppföljning<br />
Floodeen Hannah, Kirurgiska Kliniken Universitetssjukhuset Örebro, Lindgren Rickard, Kirurgiska Kliniken Universitetssjukhuset Örebro, Hallböök<br />
Olof, Kirurgiska Kliniken Universitetssjukhusetet Linköping, Sjödahl Rune, Kirurgiska Kliniken Universitetssjukhusetet Linköping, Matthiesen Peter,<br />
Kirurgiska Kliniken Universitetssjukhuset Örebro<br />
Introduktion<br />
Anorektal funktion (AF) försämras ofta efter låg främre resektion av<br />
rektum för cancer (LAR), men förbättras möjligen med tiden. Denna<br />
studie utvärderade AF hos patienter som uppnått 5 års stomifrihet<br />
efter LAR.<br />
Patienter och Metod<br />
Denna studie är en sekundäranalys av en svensk randomiserad multicenter<br />
studie med 234 patienter som opererades med LAR och randomiserades<br />
till avlastande stomi (S) eller ej stomi (ES). AF utvärderades<br />
med en skriflig enkät hos patienter som varit stomifria i 5 år efter LAR.<br />
Enkäten berörde frågor om patienternas avföringsvanor, såsom antal<br />
avföringar dagtid och nattetid, ”urgency” (förmåga att hålla avföringen<br />
minst 15 minuter), svårigheter att tömma tarmen, samt symptom<br />
på inkontinens, bedömd på en fyrgradig skala. Patienterna fick även<br />
skatta livstilsförändring pga förändrad AF på en fyrgradig skala, samt<br />
ange om de skulle föredra en permanent stomi framför aktuell AF. Stigande<br />
poäng på de fyrgradiga skalorna innebar sämre resultat. Statistisk<br />
jämförelse gjordes med icke parametriskt rangsummetest. Dessa<br />
resultat jämfördes med AF hos samma studiepopulation utvärderat<br />
efter 1 års stomifrihet efter LAR.<br />
Resultat<br />
Av 138 stomifria patienter i livet besvarade 121 (88%) enkäten, 56<br />
S och 65 ES. Median antal avföringar dagtid var 3,5 (1-10) i S och<br />
3 (0,5-9) i ES (P=0,16), samt nattetid 0,5 (0-3) i S och 0 (0-3,5) i<br />
ES (P=0,26). Det fanns inga skillnader mellan grupperna avseende<br />
tömningssvårigheter (P=0,55), inkontinens (P=0,25) eller behov av<br />
läkemedel (P=0,29). Oförmåga att hålla avföringen i 15 minuter förekom<br />
hos 32% i S och 34% i ES (P=0,80). Livsstilsförändringar pga<br />
förändrad AF rankades som median 2 i S och 1 i ES (P=0,04). En patient<br />
i S och 2 patienter i ES skulle ha föredragit en permanent stomi<br />
framför aktuell AF. En jämförelse med AF utvärderat efter 1 år visade<br />
inga signifikanta skillnader.<br />
Diskussion<br />
En avlastande stomi påverkar inte AF efter 5 års stomifrihet efter LAR,<br />
men patienter som hade avlastande stomi upplevde en mer uttalad<br />
livstilsförändring pga förändrad AF. Ingen skillnad kunde påvisas i<br />
AF utvärderat efter 5 års jämfört med 1 års stomifrihet.<br />
KOLOREKTAL 214<br />
Svenska Crohnstudien: En randomiserad, kontrollerad, prospektiv multicenterstudie av primär behandling av ileocekal Crohns<br />
sjukdom<br />
Gerdin L, Kirugiska Kliniken Höglandssjukhuset Eksjö, Eriksson AS, Medicinkliniken Östra Sjukhuset Göteborg, Olaison G, Kirugiska Kliniken<br />
Northern Hospital Zeeland Köpenhamn, Sjödahl R, Kirugiska Kliniken Universitetssjukhuset Linköping, Ström M, Medicinkliniken Universitetssjuk-<br />
huset Linköping, Söderholm JD, Kirugiska Kliniken Universitetssjukhuset Linköping, Myrelid P, Kirugiska Kliniken Universitetssjukhuset Linköping<br />
Introduktion<br />
Det saknas direkt jämförande studier mellan medicinsk (MB) och kirurgisk<br />
(KB)behandling av Crohns sjukdom (CD) med ilealt eller ileocaekalt<br />
engagemang och begränsad tunntarmsinflammation.<br />
Patienter och Metod<br />
Prospektiv randomisering till MB eller KB med stratifiering för rökning.<br />
Sju deltagande sjukhus. Huvudvariabel var sjukdomsaktivitet<br />
mätt som CDAI över tid, area under kurvan (AUC) mätt efter ett,<br />
tre och fem år. Subjektiva symtom mättes i både SF36 och VAS för<br />
tarmsjukdom och allmän hälsa. Statistisk analys med Mann-Whitney.<br />
Inklusionskriterier: Patienter (pat) med tidgare obehandlad CD,<br />
med utbredning begränsad till distala 60 cm ileum och caecum enl<br />
tunntarmsröntgen och koloskopi . CDAI över 200 inom tre veckor<br />
före inklusion eller episod av mekanisk obstruktion. Exklusionskriterier:<br />
Antibiotikabehandling två månader före studiens start. Tidigare<br />
tarmresektion/ strikturoplastik. Behandlingssvikt.<br />
Resultat<br />
43 pat tillfrågades och 36 pat, M14 F21, 19-70 år inkluderades och<br />
fördelades 18/18 till MB respektive KB. Kön, ålder, CDAI vid inklusion<br />
och rökning var jämnt fördelade mellan behandlingsgrupperna.<br />
BMI var signifikant högre för MB (Median [range]), MB 25,8 [19-41]<br />
KB 22,5 [18-29], p=0,03. 18 pat exkluderades, 11 med och 7 kir. Exklusionsskälen<br />
var behandlingssvikt (MB 7, KB 3). Studietekniska<br />
skäl (MB 4 och KB 4 (3 av 4 i KB hade fel diagnos på PAD)). Bland<br />
de som avböjt randomisering fanns 1 tunntarmstumör på PAD. Bland<br />
de kvarvarande pat sågs ingen skillnad mellan MB och KB avseende<br />
AUC. AUC var för MB 1584 [767-3840], 4016 [1698-7150], 6423<br />
[4403-9723] och för KB 1545 [394-2717], 3168 [1252-9051], 4449<br />
[1782-17543] efter ett, tre respektive fem år (NS). Subjektiv allmän<br />
hälsa var bättre vid ett år i KB 15[10-22] än MB 10[10-13] p=0,02<br />
mätt i SF36 men inte i VAS. Inga andra skillnader fanns i subjektiv<br />
hälsa.<br />
Diskussion<br />
Ingen skillnad kunde påvisas mellan MB och KB avseende sjukdomsaktivitet.<br />
Den skillnad som visats i SF36 var inte signifikant i VAS och<br />
bör inte övertolkas. Fynden stödjer ECCOs bedömning att kirurgi bör<br />
finnas med som ett behandlingsalternativ vid ileocekal CD. Notera<br />
att hälften av pat exkluderades och att 4 av 43 PAD visade en annan<br />
diagnos.
KOLOREKTALKIRURGI<br />
KOLOREKTAL 215<br />
Påverkar tarmrengöring inför koloncanceroperation femårsmortaliteten och frekvensen cancerrecidiv?<br />
Collin Åsa, Inst. För Kirurgiska Vetenskaper Akademiska Sjukhuset Uppsala, Jung Bärbel, Mag-tarmkliniken Universitetssjukhuset Linköping, Nils-<br />
son Erik, Inst. För Kirurgi Och Perioperativa Vetenskaper Universitetssjukhuset Umeå, Påhlman Lars, Inst. För Kirurgiska Vetenskaper Akademiska<br />
Sjukhuset Uppsala, Folkesson Joakim, Inst. För Kirurgiska Vetenskaper Akademiska Sjukhuset Uppsala<br />
Introduktion<br />
I Sverige genomfördes 1999-2005 en stor randomiserad studie avseende<br />
mekanisk tarmregöring eller ej vid elektiv kolonkirurgi. Tarmrengöring<br />
inför kolonresektion minskar inte antalet postoperativa<br />
infektiösa komplikationer.Denna studie granskar huruvida tarmrengöring<br />
påverkar femårsmortalitet samt antalet cancerrecidiv vid<br />
kolonresektion på grund av koloncancer.<br />
Patienter och Metod<br />
Patienter med coloncancer (n=1009) som randomiserats inom<br />
”Tarmrengöringsstudien” har följts upp 5 år efter operationen. Uppföljning<br />
har skett genom matchning mot Socialstyrelsens sluten- och<br />
öppenvårdsregister samt dödsorsaksregistret. Statistisk beräkning<br />
har skett med Chi-två test.<br />
Resultat<br />
56 patienter med spridd cancer vid operationstillfället, samt 3 i<br />
patienter i vardera grupp, som avled inom 30 dagar postoperativt,<br />
exkluderades. 947 patienter följdes upp. 499 var randomiserade<br />
till tarmrengöring (MBP+) och 448 till ingen tarmrengöring (MBP-).<br />
5-årsmortaliteten i MBP+ var 29 % (144/499) resp. 36 % (163/448)<br />
i MBP- (p=0,014). 52 % (76/144)av MBP+ hade koloncancer som<br />
bidragande dödsorsak och 68 % (111/163)av de i MBP- (p= 0,006).<br />
15 % (75/499) i MBP+ utvecklade cancerrecidiv mot 22 % (97/448)<br />
i MBP- (p=0,009).<br />
Diskussion<br />
Tarmrengjorda patienter hade lägre total femårsmortalitet och hade<br />
även i lägre utsträckning koloncancer som bidragande dödsorsak.<br />
Tarmrengjorda patienter utvecklade även färre cancerrecidiv. Någon<br />
säker förklaring till detta ses ej och fördjupad analys kommer att behövas.<br />
KOLOREKTAL 219<br />
Näringsdrycker vs. Laxabon för rengöring av tarm inför koloskopi (enkelblindad prospektiv randomiserad studie)<br />
Gustafsson Ulf, Kirurgkliniken Ersta Sjukhus Stockholm, Thorell Anders, Kirurgkliniken Ersta Sjukhus Stockholm, Nygren Jonas, Kirurgkliniken Ersta<br />
Sjukhus Stockholm<br />
Introduktion<br />
Användandet av laxeringsmedel inför koloskopi medför risk för såväl<br />
allvarliga rubbningar i elektrolytbalansen (Phosforal) som låg patienttolerabilitet<br />
(Laxabon) och dehydrering. Hos många äldre, multisjuka<br />
patienter kan därför inte tjocktarmen undersökas.<br />
Patienter och Metod<br />
Under tidsperioden 2008-2009 randomiserades patienter planerade<br />
för koloskopi till: 1) Förutom klara drycker, 9 st näringsdrycker (N)<br />
per dag i fem dagar (Fresubin, 300 kcal/dryck). Dessutom gavs 240<br />
ml klyx, dagen före, samt 120 ml klyx på undersökningsdagens morgon.2)<br />
Laxabon (L), 4 liter enligt gängse rutin. Undersökande koloskopist<br />
var blindad för randomiseringen. Renheten i tarmen bedömdes<br />
enligt OBPS (Ottawa bowel preparation scale, 0-14, där >5 innebär<br />
otillfredsställande tarmförberedelse). Bakgrundsdata, elektrolytlab,<br />
upplevelseformulär, avföringsform (Bristolskalan) och tarmfunktion<br />
(Rome ΙΙΙ kriterier) registrerades och dokumenterades<br />
före och efter koloskopi. Med 95% konfidensintervall och 80%<br />
power beräknades minsta antalet patienter per behandlingsgrupp till<br />
65 patienter för att detektera 25% skillnad i andel patienter med tillfredsställande<br />
rengjord tarm mellan grupperna.<br />
Resultat<br />
Interimsanalys gjordes januari 2010. Här framgick att andelen pa-<br />
tienter med tillfredsställande rengjorda tarmar vid koloskopi understeg<br />
minsta acceptabla gräns (50%) och studien avbröts därför i förtid.<br />
Totalt randomiserades och analyserades 51 patienter (28 N, 23 L).<br />
Avseende demografiska data (ålder, kön, ASA, BMI, defekationer per<br />
vecka och avföringsform) sågs ingen signifikant skillnad mellan grupperna.<br />
Totalscore (OBPS) var 8.2 ± 3.0 i N och 5.3 ± 2.8 i L (p
KOLOREKTAL 223<br />
Elektiv kolonkirugi med eras-protokoll<br />
106<br />
KOLOREKTALKIRURGI<br />
Hjern Fredrik, Kirurgiska Kliniken Danderyds Sjukhus Stockholm, Gustafsson Ulf, Kirurgiska Kliniken Ersta Sjukhus Stockholm, Kressner Ulf, Kirur-<br />
giska Kliniken Danderyds Sjukhus Stockholm, Marit Tiefenthal, Kirurgiska Kliniken Ersta Sjukhus Stockholm, Ljungqvist Olle, Kirurgiska Kliniken<br />
Universitetssjukhuset Örebro, Matthiessen Peter, Kirurgiska Kliniken Universitetssjukhuset Örebro<br />
Introduktion<br />
Enhanced Recovery After Surgery (ERAS) databas omfattar ett stort<br />
antal prospektivt registrerade perioperativa variabler. Syftet med<br />
detta arbete var att undersöka vilken grad av compliance som förelåg<br />
för ett antal utvalda varibler.<br />
Patienter och Metod<br />
Tre sjukhus som registrerar kolorektal kirurgi prospektivt i ERASdatabasen,<br />
Danderyd, Ersta och Örebro, ingick i undersökningen som<br />
omfattade konsekutivt registrerade patienter opererade med elektiv<br />
kolon resektion, maligna och benigna, under 2011 (Ersta from juni<br />
2011). Utvalda undersökta variabler var total compliance för samtliga<br />
pre- och intraoperativa variabler, andel som fått mekanisk tarmrengöring,<br />
preoperativ kolhydratdryck, epiduralanalgesi (EDA), samt<br />
postoperativ ”nausea and vomiting” profylax (PONV). Dessutom undersöktes<br />
andel laparoskopisk operation, vårdtid, andel med symptomatiskt<br />
anastomosläckage, andel akut reopererade, samt mortalitet<br />
inom 30 dagar. Data från de tre sjukhusen analyserades tillsammans.<br />
Resultat<br />
Sammanlagt utfördes under 2011 269 elektiva kolonresektioner,<br />
Danderyd (n=124), Ersta (n=87) och Örebro (n=58). Total compliance<br />
för samtliga pre- och intraoperativa variabler var 85%. För de<br />
KOLOREKTAL 229<br />
Utvecklingen av laparoskopisk kolonresektion för cancer i Sverige<br />
studerade enskilda variablerna hade mekanisk tarmrengöring hade ej<br />
givits till 86%, preoperativ kolhydratdryck givits till 86%, EDA hade<br />
anlagts på 82%, samt PONV profylax givits till 58%. Andel laparoskopiskt<br />
opererade var 35%. Median vårdtid för samtliga var 5 (2-37)<br />
dagar, för de laparoskopiskt opererade 4 (2-24), och för de öppet<br />
opererade 6 (3-37) dagar. Det vanligast förekommande postoperativa<br />
problemet var postoperativt illamående. Symptomatiskt anastomosläckage<br />
förekom hos 4,5%, akut reoperation oavsett orsak hos 9,7%,<br />
samt mortalitet inom 30 dagar hos 0,7%.<br />
Diskussion<br />
Denna undersökning visade låg compliance för PONV profylax, vilket<br />
kan ha bidragit till det vanligt förekommande postoperativa illamåendet,<br />
samt att compliance för preop kolhydratdryck kan förbättras.<br />
Planerade avsteg från ERAS-protokollet sågs hos en stor andel av de<br />
laparoskopiskt opererade som ej erhöll en EDA, samt hos patienter<br />
som erhöll mekanisk tarmrengöring på grund av planerad intraoperativ<br />
koloskopi. ERAS-databasen möjliggör analys av i vilken utsträckning<br />
ERAS-protokollet efterlevs. Detta i sin tur möjliggör riktade insatser<br />
i förbättringssyfte, men också en förståelse för varför compliance i<br />
vissa fall kan var reducerad.<br />
Matthiessen Peter, Kirurgiska Kliniken Universitetssjukhuset Örebro, Angenete Eva, Kirurgiska Kliniken Östra Sjukhuset Göteborg, Folkesson Joakim,<br />
Kirurgiska Kliniken Akademiska Sjukhuset Uppsala, Gustafsson Ulf, Kirurgiska Kliniken Ersta Sjukhus Stockholm, Prytz Mattias, Kirurgiska Kliniken<br />
NÄL Trollhättan, Thiefenthal Marit, Kirurgiska Kliniken Ersta Sjukhus Stockholm, Skullman Stefan, Kirurgiska Kliniken Kärnsjukhuset Skövde, Kress-<br />
ner Ulf, Kirurgiska Kliniken Danderyds Sjukhus Stockholm<br />
Introduktion<br />
Utvecklingen av laparoskopisk kolorektal kirurgi har gått trögt i Sverige<br />
till skillnad från många andra länder inklusive våra nordiska<br />
grannländer. Syftet med denna undersökning var att belysa utvecklingen<br />
av laparoskopisk kolonkirurgi för cancer i Sverige med data<br />
från det nationella kolorektalcancerregistret.<br />
Patienter och Metod<br />
Data från det svenska koloncancerregistret från 2009-2011 analyserades<br />
med avseende på antalet utförda laparoskopiska kolonresektioner<br />
i förhållande till det totala antalet elektiva kolonresektioner för<br />
cancer i Sverige, samt även för varje sjukvårdsregion. Även andelen<br />
konverterade laparoskopiska operationer studerades.<br />
Resultat<br />
Andelen laparoskopiska kolonresektioner av samtliga elektiva kolonresektioner<br />
för cancer som utfördes i Sverige enligt det nationella<br />
koloncancerregistet var för åren 2009 4,8% (n=125), för 2010 5,6%<br />
(n=136), och för 2011 8,4% (n=182). Konverteringsfrekvensen var<br />
22% för 2009, 16% för 2010 och 21% för 2011. För de sex sjukvårdsregionerna<br />
noterades följande andelar laparoskopiska kolonresektioner<br />
för 2011; Södra 1,8% (6/337), Sydöstra 8,2% (20/243), Västra<br />
12,1% (61/506), Stockholm/Gotland 10,0% (41/412), Uppsala/Örebro<br />
12,3% (53/432), och Norra 0,4% (1/227). Bland de 4 regioner<br />
som utförde flest laparoskopiska kolonresektioner låg konverteringsfrekvensen<br />
på mellan 12% och 33%. Täckningsgraden för 2011 var<br />
80% då detta abstract författades.<br />
Diskussion<br />
Andelen laparoskopiska kolonresektioner för cancer ökar för varje<br />
år men ligger fortfarande på en internationellt låg nivå, och inom<br />
Sverige finns betydande regionala skillnader. Arbetsgruppens delmålsättning<br />
att 10% av alla kolonresektioner för cancer skulle utföras<br />
laparoskopiskt 2011 har uppfyllts av hälften av landets regioner.<br />
Arbetsgruppens nästa delmål är att 30% av alla elektiva kolonresektioner<br />
i Sverige utförs laparoskopiskt 2014.
KOLOREKTALKIRURGI<br />
KOLOREKTAL 230<br />
Ghrelin intravenöst ger snabbare magsäckstömning och påskyndar första tarmtömning postoperativt<br />
Falkén Y, Enheten För Kirurgi, Institutionen För Kliniska Vetenskaper Danderyds Sjukhus Stockholm, Hellström PM, Institutionen För Medicin Upp-<br />
sala Universitet Uppsala, Webb D, Institutionen För Medicin Uppsala Universitet Uppsala, Kressner Ulf, Enheten För Kirurgi, Institutionen För<br />
Kliniska Vetenskaper Danderyds Sjukhus Stockholm, Nordling M, Enheten För Kirurgi, Institutionen För Kliniska Vetenskaper Danderyds Sjukhus<br />
Stockholm, Näslund E, Enheten För Kirurgi, Institutionen För Kliniska Vetenskaper Danderyds Sjukhus Stockholm<br />
Introduktion<br />
Ghrelin stimulerar tömningen av magsäcken hos friska försökspersoner<br />
och hos patienter med fördröjd magsäckstömning. Syftet med<br />
denna studie var att utvärdera effekten av ghrelin på magsäckstömningen<br />
dag 2 efter öppen kolorektal kirurgi.<br />
Patienter och Metod<br />
22 patienter (medelålder 69,2 ± 1,4, BMI 25,8 ± 0,8 kg/m2) randomiserades<br />
till en 3 timmar lång infusion av natriumkloridlösning eller<br />
ghrelin infusion (15 pmol/kg/min), preoperativt och på dag 2 efter<br />
öppen kolorektal kirurgi. Vid starten av infusionen administrerades<br />
en näringsdryck (480 kcal, 200 ml) tillsammans med 1,5 g paracetamol.<br />
S-paracetamol analyserades som markör för magsäckstömning.<br />
Plasmakoncentrationer av glukos, insulin, ghrelin, glukagon-lik peptid-1<br />
(GLP-1), glucose-dependent insulinotropic peptide (GIP) och<br />
peptid YY analyserades. VAS för hunger, mättnad och illamående<br />
uppmättes. Patientdagbok med avföringsvanor fördes under vårdtiden.<br />
Resultat<br />
Plasma koncentrationer av ghrelin ökade från 20 till 800 pg/ml för<br />
KOLOREKTAL 231<br />
Stadieindelning och storleksmätning av rektalcancer med MR/ERUS<br />
Swartling Torbjörn, Kirurg Sahlgrenska/Östra Göteborg, Kurlberg Göran, Kirurg Sahlgrenska/Östra Göteborg<br />
Introduktion<br />
Vid preoperativ utredning av rektalcancer skiljer man stadium I från<br />
stadium II eller mer, för att avgöra behovet av preoperativ strålbehandling.<br />
Storleksmätning används för att följa neoadjuvant radiokemoterapi.<br />
Syftet med denna studie var att jämföra användbarheten<br />
och precisionen av MR och ERUS för att skilja stadium I från stadium<br />
II eller mer och för storleksmätning av rektalcancer. Hypotesen var att<br />
det inte är någon skillnad i användbarhet, stadieindelning och storleksmätning<br />
mellan MR och ERUS.<br />
Patienter och Metod<br />
37 patienter primärt bedömda som T2-T3 rektalcancer inkluderades<br />
som en del av en fas II studie av effekter av preoperativ kemoterapi.<br />
MR och ERUS gjordes före och efter kemoterapi. För storlek jämfördes<br />
38 av 74 undersökningar gjorda såväl före som efter kemoterapi. För<br />
stadium jämfördes 22 av 37 undersökningar gjorda efter kemoterapi<br />
med slutligt PAD. Bortfallet berodde på tekniska svårigheter med<br />
ERUS vid stenoserande tumörer som främsta orsak. Accuracy och<br />
understaging för stadium II eller mer jämfördes för MR, ERUS och<br />
kombinationen MR N-stadium och ERUS T-stadium. Accuracy definierades<br />
som antal korrekt bedömda positiva och negativa fynd delat<br />
koksaltlösning respektive ghrelin infusionen. AUC (0-180 minuter)<br />
för paracetamol var signifikant lägre efter operation vid infusion med<br />
koksaltlösning (10 704 ± 1032 vs 7926 ± 1346, p = 0,02). Det fanns<br />
ingen signifikant skillnad i AUC paracetamol under pre-och postoperativ<br />
ghrelin infusionen (15 399 ± 1459 vs 14 980 ± 10 533, p=0,82).<br />
Vi fann ingen signifikant skillnad i plasma glukos, insulin, GLP-1,<br />
PYY och GIP vid infusion med koksaltlösning före och efter operationen.<br />
Under ghrelin infusionen var insulin nivåer betydligt lägre<br />
postoperativt. Försökspersonerna i ghrelingruppen hade en signifikant<br />
kortare tid till första tarmtömning efter operation jämfört med<br />
gruppen som erhöll koksalt (2,2 ± 0,3 vs 3,5 ± 0,4 dagar, p = 0,03).<br />
Diskussion<br />
Tarmkirurgi ledde till fördröjd magsäckstömning under koksaltinfusion.<br />
Intravenöst given ghrelin infusion under tre timmar återställde<br />
magsäckstömningen till pre-operativa förhållanden och gav en signifikant<br />
effekt på glukosmetabolismen. Tiden till första tarmtömning<br />
sänktes signifikant under ghrelin infusionen. Ghrelin/ghrelin receptoragonister<br />
kan vara av värde vid behandling av postoperativ ileus.<br />
med totalantalet. Understaging definierades som inkorrekt underdiagnosticerade<br />
delat med totalantal.<br />
Resultat<br />
MR var användbart i samtliga undersökningar för stadium medan två<br />
av 74 undersökningar inte kunde användas för storleksmätning pga<br />
rörelseartefakter. ERUS var ej användbart för stadium i 18 av 74 och<br />
för storleksmätning i 24 av 74 undersökningar pga stenos. Accuracy<br />
för stadium II eller mer var 0,68 för MR och 0,82 för ERUS, och understaging<br />
var 0,18 respektive 0,14. Kombinationen gav accuracy 0,86<br />
och understaging 0,045. Det fanns ingen skillnad i metodernas precision<br />
i storleksmätning för tumörer mindre än 60 mm, medan ERUS<br />
tenderade att vara mindre tillförlitligt för större tumörer.<br />
Diskussion<br />
MR var mer användbart än ERUS vid stenoserande tumörer, medan<br />
accuracy vid ERUS var större än vid MR. Kombinationen av MR N-stadium<br />
med ERUS T-stadium gav accuracy jämförbar med ERUS enbart,<br />
men minskade understaging både jämfört med MR och ERUS. Metoderna<br />
var utbytbara för storleksmätning av mindre tumörer, medan<br />
MR var mer tillförlitlig för större tumörer.<br />
107<br />
KOLOREKTAL-<br />
KIRURGI
KOLOREKTAL 232<br />
Utvecklingen av laparoskopisk rektumresektion för cancer i Sverige<br />
108<br />
KOLOREKTALKIRURGI<br />
Skullman Stefan, Kirurgiska Kliniken Kärnsjukhuset Skövde, Eva Angenete, Kirurgiska Kliniken Östra Sjukhuset Göteborg, Joakim Folkesson, Kirur-<br />
giska Kliniken Akademiska Sjukhuset Uppsala, Tiefenthal Marit, Kirurgiska Kliniken Ersta Sjukhus Stockholm, Prytz Mattias, Kirurgiska Kliniken<br />
NÄL Trollhättan, Gustafsson Ulf, Kirurgiska Kliniken Ersta Sjukhus Stockholm, Kressner Ulf, Kirurgiska Kliniken Danderyd Stockholm, Matthiessen<br />
Peter, Kirurgiska Kliniken Universitetssjukhuset Örebro<br />
Introduktion<br />
Några randomiserade singelcenter studier har visat på fördelar i det<br />
korta perspektivet och likvärdiga onkologiska långtidsresultat samt<br />
överlevnad för laparoskopisk jämfört med öppen rektalcancerkirurgi.<br />
Nyligen redovisade korttidsdata från COLOR II, en randomiserad multicenterstudie,<br />
är samstämmiga. Observationsstudier har också visat<br />
lägre risk för utveckling av ärrbråck vid laparoskopisk kirurgi. Utvecklingen<br />
av laparoskopisk rektalcancerkirurgi har dock gått trögt i Sverige<br />
till skillnad från många andra europeiska länder. Syftet med denna<br />
undersökning var att belysa utvecklingen i Sverige med data från det<br />
nationella kolonrektalcancerregistret.<br />
Patienter och Metod<br />
Data från det svenska kolorektalcancerregistret från 2010-2011 analyserades<br />
med avseende på antalet utförda laparoskopiska rektumresektioner<br />
i förhållande till det totala antalet elektiva rektumresektioner<br />
för cancer i Sverige, samt även för varje sjukvårdsregion. Även andelen<br />
konverterade laparoskopiska operationer studerades.<br />
Resultat<br />
Andelen laparoskopiska av samtliga elektiva rektumresektioner för<br />
KOLOREKTAL 238<br />
Biologisk behandling vid abdominell kirurgi för Crohns sjukdom<br />
cancer som utfördes i Sverige enligt det nationella kolorektalcancerregistet<br />
var för åren 2010 5,5% (n=73) och för 2011 8,2% (n=99).<br />
Konverteringsfrekvensen var totalt 16% för 2010 och 20% för 2011.<br />
För de sex sjukvårdsregionerna noterades följande andelar laparoskopiska<br />
rektumresektioner för 2011; Södra 1,9% (4/214), Sydöstra 6,8%<br />
(8/118), Västra 21,3% (55/258), Stockholm/Gotland 6,5% (14/214),<br />
Uppsala/Örebro 6,5% (18/279), och Norra 0% (0/127). Konverteringsfrekvensen<br />
var följande: Södra 50% (2/4), Sydöstra 63% (5/8), Västra<br />
13% (7/55), Stockholm/Gotland 36% (5/14) och Uppsala/Örebro 6%<br />
(1/18). Kolorektalcancerregistrets täckningsgrad för 2011 var 80% då<br />
detta abstract författades.<br />
Diskussion<br />
Andelen laparoskopiska rektumresektioner för cancer uppvisade en<br />
relativ ökning på 49% mellan 2010 och 2011, men Sverige ligger trots<br />
detta på en jämförelsevis låg nivå totalt sett. Regionalt sågs stora skillnader<br />
i andel laparoskopisk rektumresektion från ingen till mer än var<br />
femte patient i Västra regionen. Arbetsgruppen för laparoskopisk kolorektal<br />
kirurgi strävar efter att ytterligare öka andelen av laparoskopiskt<br />
opererad rektalcancer.<br />
Tholin Mira, Kirurgiska Kliniken Västervik Västervik, Ashraf Shazad, Dept Of Colorectal Surgery Oxford Univ Hospitals Oxford, England, George<br />
Bruce, Dept Of Colorectal Surgery Oxford Univ Hospitals Oxford, England, Marti Gallostra Marc, Servicio De Gastroenterologia Hospital Universitari<br />
Valle De Hebron Barcelona, Spanien, Robles Virginia, Cirurgia General I Digistiva Hospital Universitari Valle De Hebron Barcelona, Spanien, Myrelid<br />
Pär, Kirurgiska Kliniken Universitetssjukhuset Linköping<br />
Introduktion<br />
Kirurgi vid Crohns sjukdom har en dubbelt så hög risk för anastomoskomplikationer<br />
jämfört med kolorektalkirurgi i allmänhet. Denna risk<br />
beror dels på malnutrition, obstruktion, preoperativ intraabdominell<br />
infektion, ev steroidbehandling och andra oklara faktorer. När det gäller<br />
de nyare biologiska behandlingarna råder fortfarande oklarhet om<br />
dessa höjer komplikationsrisken eller ej, och då framför allt när det gäller<br />
läkning av anastomoser.<br />
Patienter och Metod<br />
Alla patienter med Crohns sjukdom som någonsin erhållit biologisk<br />
behandling och som genomgått abdominell kirurgi med anastomos<br />
(inkl stominedläggning) och/eller strikturoplastik vid sjukhusen i Oxford,<br />
Linköping och Barcelona under 2005-2011 inkluderades. Typ<br />
av operation, vårdtid och komplikationer söktes fram från prospektiva<br />
databaser och kompletterades med Montrealklassifikation och medicinsk<br />
behandling. Patienter som behandlats med biologiska läkemedel<br />
under de senaste 2 månaderna före kirurgi jämfördes med en kontrollgrupp<br />
som behandlats tidigare och/eller senare.<br />
Resultat<br />
130 operationer inkluderades och av dessa utgjordes 45 (35 %) av behandlingsgruppen<br />
och 85 (65 %) kontrollgruppen. Någon typ av posto-<br />
perativ komplikation förekom hos 14 (31,1%) i behandlingsgruppen<br />
jämfört med 27 (31,8%) i kontrollgruppen (NS). Infektionskomplikationer<br />
och anastomoskomplikationer förekom hos 5 (11,1%) respektive<br />
3 (6,7%) hos behandlingsgruppen medan motsvarande siffror för kontrollgruppen<br />
var 19 (22,4%, p=0,18) och 10 (11,8%, p=0,55).<br />
Diskussion<br />
Crohns sjukdom kan vara relativt stillsam eller mycket aktiv och komplex<br />
och har därför troligen olika stor komplikationsrisk. För att jämföra<br />
likvärdigt sjuka patienter valde vi en kontrollgrupp bestående av<br />
individer som någonsin krävt biologisk behandling på grund av sin<br />
sjukdomsaktivitet. När dessa individer jämfördes med dem som fick<br />
behandlingen inom en 2-månadersperiod inför kirurgin sågs ingen<br />
skillnad när det gäller postoperativa komplikationer. Även om patienternas<br />
inflammatoriska aktivitet vid operationstillfället inte säkert<br />
är densamma verkar det inte som om de biologiska läkemedlen ökar<br />
risken för läkningsrelaterade komplikationer. Däremot drabbades var<br />
tredje patient av en eller flera komplikationer vilket talar för att det är<br />
en svårt sjuk patientgrupp. Med tanke på detta bör man ha en försiktig<br />
inställning och överväga kirurgi i flera seanser hos denna patientgrupp<br />
om andra preoperativa riskfaktorer föreligger.
KOLOREKTALKIRURGI<br />
KOLOREKTAL 244<br />
Serum Thrombospondin-2 – en ny prognostisk markör vid kolorektal cancer<br />
Hede Per, Kirurgkliniken Centralsjukhuset Karlstad, Larsson Anders, Klinisk Kemi Och Farmakologi Akademiska Sjukhuset Uppsala, Hallgren Tho-<br />
mas, Kirurgkliniken Centralsjukhuset Karlstad, Åkerud Peter, Vo Kirurgi Akademiska Sjukhuset Uppsala<br />
Introduktion<br />
Thrombospondin-2 (THBS2) hör till thrombospondinfamiljen av matricellulära<br />
proteiner och har associerats med en variant av desmoplastisk<br />
reaktion som är involverad i cancer invasion. Målet med denna<br />
studie var att värdera den prognostiska betydelsen av preoperativa<br />
serum nivåer av THBS2 ensamt eller i kombination med karcinoembryonalt<br />
antigen (CEA) hos patienter med kolorektal cancer (CRC).<br />
Patienter och Metod<br />
Enzyme-linked immunosorbent assay (ELISA) användes för att mäta<br />
THBS2 nivåer i preoperativt serum hos 148 CRC patienter och 86 kontroller.<br />
CEA nivåer analyserades rutinmässigt hos nydiagnostiserade<br />
CRC patienter och erhölls från patientjournalen.<br />
Resultat<br />
Patienter med CRC hade högre serumnivåer av THBS2 jämfört med<br />
KOLOREKTAL 248<br />
Främre anala fistlar läker sämre vid pluggbehandling<br />
kontroller (medel 36,4±20,5 respektive 28,9±7,5 ng/ml; p=0,001)<br />
och nivåerna ökade kraftigt i stadium IV CRC (61,9±39,9 respektive<br />
28,9±7,5 ng/ml; p 36,1 ng/ml; p=0,001) och minskad cancer specifik<br />
överlevnad (p= 0,001) vid stadium III CRC. ROC kurvorna för THBS2,<br />
CEA separat och THBS2 och CEA i kombination uppvisade en yta under<br />
kurvan på 0,73, 0,57 respektive 0,80 för recidiv och 0,80, 0,58<br />
respektive 0,91 för överlevnad.<br />
Diskussion<br />
Förhöjda preoperativa serum nivåer av THBS2 är en negativ prognostisk<br />
faktor som föranleder en ökad risk för både recidiv och död vid<br />
kolorektal cancer. Detta samband blir ännu tydligare om man kombinerar<br />
THBS2 och CEA.<br />
Blom Johannes, Gastrocentrum Kirurgi Karolinska Universitetssjukhuset Stockholm, Husberg-Sellberg Britt, Gastrocentrum Kirurgi Karolinska Uni-<br />
versitetssjukhuset Stockholm, Lindelius Anna, Vo Kirurgi Södersjukhuset Stockholm, Gustafsson Ulla-Maria, Vo Kirurgi Södersjukhuset Stockholm,<br />
Carlens Stefan, Mag-tarmcentrum Ersta Sjukhus Stockholm, Oppelstrup Henrik, Mag-tarmcentrum Ersta Sjukhus (Södertälje) Stockholm, Bragmark<br />
Mats, Kirurgkliniken Danderyds Sjukhus Stockholm, Nyström Per-Olof, Gastrocentrum Kirurgi Karolinska Universitetssjukhuset Stockholm<br />
Introduktion<br />
Behandlingen med kollagen plugg ger mycket olika läkning men<br />
omständigheterna för bättre eller sämre läkning av fisteln är ofullständigt<br />
kända. Vi undersökte resultatet av pluggoperationer vid fyra<br />
sjukhus i Stockholm.<br />
Patienter och Metod<br />
Relevanta data hämtades ur journalen för alla 125 patienter som fått<br />
fistel plugg (Biodesign®, Surgisis®) före juni 2010. Resultatet lästes<br />
våren 2011 (= minst 6 månaders uppföljning). En tyst fistel efter första<br />
pluggoperationen klassades som lyckad operation. Främre fistlar<br />
med inre öppning kl. 11-01 jämfördes med fistlar med bakre eller<br />
lateral inre öppning. Med Cox-regression studerades hur läkningen<br />
påverkades av kön, antal år med fistel, tidigare kirurgi av aktuell fistel<br />
och interna öppningens placering.<br />
Resultat<br />
Män utgjorde 64 % (80/125) och fisteln bedömdes i 86 % (107/125)<br />
vara kryptogen. Den inre öppningen var framtill i 34 % (43/125). Endast<br />
25 % (31/125) av fistlarna hade ett lyckat resultat vid minst 6<br />
månaders uppföljning. Kvinnligt kön (Hazard Ratio 1.36; 95% Confidence<br />
Interval 0.65-2.85), duration 0-1 jämfört med ≥2 år (HR<br />
1.39; 95% CI 0.64-2.98) eller 0-1 operationer jämfört med ≥2<br />
(HR 1.02; 95% CI 0.47-2.22) hade ingen signifikant betydelse för<br />
lyckad operation. Fistlar med en bakre eller lateral intern öppning<br />
hade dock en bättre chans till läkning jämfört en främre öppning (HR<br />
3.19; 95% CI 1.20-8.47).<br />
Diskussion<br />
Den första pluggen gav blygsam läkning där chansen var bättre för<br />
fistlar med en bakre eller lateral inre öppning jämfört med främre<br />
fistlar.<br />
109<br />
KOLOREKTAL-<br />
KIRURGI
KOLOREKTAL 249<br />
Urin GDF15 nivåer som biomarkör vid kolorektal cancer<br />
110<br />
KOLOREKTALKIRURGI<br />
Hede Per, Kirurgkliniken Centralsjukhuset Karlstad, Larsson Anders, Klinisk Kemi Och Farmakologi Akademiska Sjukhuset Uppsala, Hallgren Tho-<br />
mas, Kirurgkliniken Centralsjukhuset Karlstad, Åkerud Peter, Vo Kirurgi Akademiska Sjukhuset Uppsala<br />
Introduktion<br />
Growth differentiation factor 15 (GDF15) hör till transforming growth<br />
factor beta superfamiljen och är associerad med cancerprogression.<br />
Biologiskt aktivt GDF15 föreligger som en homodimer på 28 kDa i<br />
serum och utsöndras i urin. Serumnivåer av GDF15 är förhöjda hos<br />
patienter med kolorektal cancer jämfört med kontroller och stiger<br />
med mer avancerade tumörstadier. Målet med den här studien var att<br />
värdera korrelationen mellan nivåerna av GDF15 i serum och urin och<br />
den prognostiska betydelsen av urin GDF15 nivåer hos patienter med<br />
kolorektal cancer (CRC).<br />
Patienter och Metod<br />
Enzyme-linked immunosorbent assay (ELISA) användes för att mäta<br />
GDF15 nivåer i preoperativt serum och urin hos 148 CRC patienter<br />
och 69 åldersmatchade kontroller utan känd malign sjukdom. Urinprov<br />
normaliserades med urinkreatinin nivåer.<br />
KOLOREKTAL 252<br />
StromalA uttryck förutsäger risken för levermetastasering vid kolorektal cancer<br />
Resultat<br />
Patienter med CRC hade högre serumnivåer (medel 1788±1111<br />
jämfört med 1046±586 pg/ml; p
KOLOREKTALKIRURGI<br />
KOLOREKTAL 257<br />
Uttryck av makrofagfenotyp och makrofaginfiltration vid kolorektal cancer är associerad med sämre överlevnad<br />
Shabo Ivan, Kirurgiska Kliniken Universitetssjukhuset Linköping, Olsson Hans, Avdelningen För Patologi Universitetssjukhuset Linköping, Sun Xiao-<br />
Feng, IKE, Avdelningen För Onkologi Hälsouniversitetet Linköping, Arbman Gunnar, Kirurgiska Kliniken Vrinnevisjukhuset Norrköping, Svanvik Joar,<br />
Centrum För Transplantationskirurgi US Sahlgrenska Sjukhuset Göteborg<br />
Introduktion<br />
Cellfusion är en vanlig biologisk process och förekommer normalt i<br />
bla placenta (trofoblaster) och benvävnad (osteoklaster). Det spekuleras<br />
att processen kan förekomma vid cancerutvecklingen och bidrar<br />
till metastatering genom tex fusion mellan cancerceller samt leukocyter<br />
i tumörmassan och leder till bildning av hybrider med genetiska<br />
och fenotypiska egenskaper från både modercellerna. Experimentella<br />
studier visar att dessa hybrider har ökad metastateringsförmåga och<br />
främjar tumörprogression. Tumör associerade makofager (TAM) utgör<br />
en stor del av tumörmassan och bidrar till tumörspridning. CD163 är<br />
en makrofagspecifik receptor som uttycks av TAM.Vi har i tidigare studier<br />
visat att uttrycket av makrofagfenotyp (i form av CD16) av cancerceller<br />
vid bröst-och rektala tumörer är associerad med dålig prognos.<br />
TAM främjar tumörprogression och hög infiltration av TAM i många<br />
tumörtyper är förknippad med tumörprogression. Den kliniska betydelsen<br />
av makrofagerinfiltration i tumörmassan, speciellt vid kolorektal<br />
cancer, är dock fortfarande oklart. Hög infiltration av TAM är<br />
korrelerad till dålig prognos vid framför allt hormonkänsliga tumörer<br />
såsom bröst- och prostatacancer. Syftet med denna studie är att undersöka<br />
sambandet mellan makrofag egenskap vid cancerceller och<br />
makrofaginfilterationoi tumörstroma samt deras kliniska-patologiska<br />
signifikans i kolorektal cancer.<br />
Patienter och Metod<br />
Immunofärgning av CD163 och makrofaginfiltration utvärderades i<br />
vävnadsnitt från paraffininbäddade prover (primärtumörer) från 75<br />
kolorektalcancer patienter under åren 1982-1986 vid universitetssjukhuset<br />
i Linköping samt Vrinnevisjukhuset i Norrköping. Ingen<br />
av patienterna hade fått neoadjuvant onkologisk behandling i an-<br />
KOLOREKTAL 258<br />
Kvalitetsregister för koloskopi – erfarenheter från Uppsala-Örebroregionen<br />
slutningen till kirurgi. Makrofaginfiltration och expression av CD163<br />
analyserades i relation till expression av CD31 och D2-40 (angiogenes<br />
markörer), S-fas-fraktion samt klinikopatologiska data.<br />
Resultat<br />
CD163 är positivt i cancerceller i kolon- (16%) och rektalcancer<br />
(18%) fallen och är korrellerad till avvancerat tumörstadium samt<br />
makrofaginfiltration i tumörstroma. Både makrofaginfiltration och<br />
expression av CD163 är förknippad med sämre prognos med kortare<br />
överlevnad. Den prognostiska betydelsen av CD163 uttryck är oberoende<br />
av tumörstadium (p = 0,015) och makrofag densitet (p = 0007).<br />
Diskussion<br />
Förekomst av makrofagfenotyp vid kolorektalcancer är associerat<br />
med dålig prognos oberoende av tumörstadium och makrofag densitet<br />
i tumörstroma. Makrofager kan främja tumörprogression via<br />
parakrint interaktion med cancerceller. Den prognostiska signifikansen<br />
av makrofaginfiltration i solida tumörer, speciellt kolorektal cancer,<br />
är kontroversiell. De motstridiga resultaten i kliniska studier både<br />
inom och mellan tumörtyper kan bero på användning av olika typer<br />
av makrofagmarkörer, såsom CD14 och CD68, för att utvärdera makrofagerinfiltration.<br />
TAM har en M2 makrofagpolasering och uttrycker<br />
inte alla leukocytmarkörer varför resultaten med skilda makrofagmarkörer<br />
kan vara missvisande. Kliniska studier med större antal<br />
patienter och M2 specifika makrofagmarkörerör är nödvändiga för att<br />
klargöra den kliniska betydelsen av makrofagdensitet i tumörstroma<br />
vid kolorektalcancer. Cellfusion mellan makrofager och cancerceller<br />
kan förklara förekomsten av makrofagfenotyp i tumörceller. Andra<br />
förklaringar kan vara abnormal genetisk expression eller parakrin<br />
aktivering från makrofagerna i tumörmassan.<br />
Olsson L, Kirurgkliniken Sjukhuset Eskilstuna, Andersson M, Kirurgkliniken Universitetssjukhuset Örebro, Chabok A, Kirurgkliniken Sjukhuset Väs-<br />
terås, Påhlman P, Kirurgkliniken Akademiska sjukhuset Uppsala, Strandberg L, Medicinkliniken Sjukhuset Falun, Vandell O, Kirurgkliniken Sjukhu-<br />
set Gävle, Wilmarsson S, Kirurgkliniken Sjukhuset Karlstad<br />
Introduktion<br />
Varje år utförs upp emot 60 000 koloskopier i Sverige, av både gastroenterologer<br />
och kirurger. Koloskopi utgör en integrerad del av den<br />
kolorektala vården men möjligheter att utvärdera kvaliteten i denna<br />
verksamhet har hittills varit begränsad.<br />
Patienter och Metod<br />
Under 2011 har sju Endoskopienheter vid läns- och universitetssjukhusen<br />
i Uppsala-Örebroregionen anslutit sig till det norska kvalitetsregistret<br />
Gastronet (www.Kreftregisteret.No/en/research/projects/<br />
Gastronet/). I anslutning till varje koloskopi fylls ett formulär ut av<br />
skopist / assistent. Patienten får med sig ett eget formulär hem med<br />
sex enkla frågor att fylla i dagen efter undersökning. Formulären har<br />
scannats in vid Telemarks sykehus. Resultaten presenteras per sjukhus,<br />
individuella resultat kan beställas.<br />
Resultat<br />
Den samlade informationen för 2011 finns ännu ej tillgänglig men variabler<br />
som andel komplett undersökning, indikation, fynd, omedelbara<br />
komplikationer, läkemedel, insufflationsgas, tidsåtgång vid undersökning<br />
(till resp från caecum) samt tidsperiod från remissdatum<br />
till undersökning kommer att presenteras. Patienternas upplevelse i<br />
form av nöjdhet med behandling och information, smärtupplevelse<br />
vid undersökningen liksom obehag och ofrivilligt läckage efteråt samt<br />
arbetsfrånvaro kommer också att redovisas.<br />
Diskussion<br />
Ett kvalitetsregister belyser skillnader och likheter, identifierar förbättringsområden<br />
och skapar en infrastruktur för fortsatt forskning.<br />
Vår bedömning är att fördelarna med ett kvalitetsregister för koloskopier<br />
väl motiverar arbetsinsatsen.<br />
111<br />
KOLOREKTAL-<br />
KIRURGI
112<br />
KOLOREKTALKIRURGI<br />
KOLOREKTAL 268<br />
Risk för sena anastomosläckage och permanent stomi hos patienter opererade med låg främre resektion för rektalcancer inom<br />
ramen för ett ERAS-program<br />
Gustavsson Kajsa, Gastrocentrum Kirurgi, Karolinska Universitetssjukhuset, Huddinge & CLINTEC, Karolinska Institutet, Karolinska Universitetssjukhuset<br />
Stockholm, Gustafsson Ulf, Kirurgkliniken, Ersta Sjukhus & Institutionen För Kliniska Vetenskaper, Danderyds Sjukhus, Karolinsk Ersta Sjukhus Stockholm,<br />
Mikael Machado, Kirurgkliniken, Ersta Sjukhus & Institutionen För Kliniska Vetenskaper, Danderyds Sjukhus, Karolinsk Ersta Sjukhus Stockholm, Anders<br />
Thorell, Kirurgkliniken, Ersta Sjukhus & Institutionen För Kliniska Vetenskaper, Danderyds Sjukhus, Karolinsk Ersta Sjukhus Stockholm, Jonas Nygren,<br />
Kirurgkliniken, Ersta Sjukhus & Institutionen För Kliniska Vetenskaper, Danderyds Sjukhus, Karolinsk Ersta Sjukhus Stockholm<br />
Introduktion<br />
Den tidigare publicerade RECTODES studien påvisade färre patienter<br />
med kliniskt anastomosläckage (AL) om en avlastande stomi anlades<br />
vid låg främre resektion (LFR) för rektalcancer.Denna stomi är oftast<br />
tänkt att vara temporär.Utfallet av att anlägga en avlastande stomi<br />
med avseende på såväl kort- som långtidseffekter inom ramen för ett<br />
ERAS protokoll är dock inte känt<br />
Patienter och Metod<br />
Samtliga patienter vid Ersta sjukhus som genomgick LFR för lågt sittande<br />
rektalcancer mellan år 2002-2010 (n=260) inkluderades i denna<br />
retrospektiva kohort. Avlastande stomi användes sällan före 2007<br />
(hos 15 % av patienterna), men har därefter anlagts rutinmässigt.<br />
Alla patienter har sedan 2002 behandlats enligt ERAS-protokollet.<br />
Kliniska data inhämtades från ERAS-databasen. Komplettering med<br />
uppgifter rörande kliniskt förlopp efter primäroperationen gjordes via<br />
journalgranskning.<br />
Resultat<br />
Av de 260 patienter som ingick i kohorten erhöll 114 st avlastande<br />
stomi (S+) vid primäroperationen och 146 st opererades utan initial<br />
stomi (S-).Samtliga patienter genomgick en komplett TME, med en genomsnittlig<br />
anastomoshöjd på 4±1 cm från anal verge. Ingen skillnad<br />
KOLOREKTAL 271<br />
Preliminära resultat av laparoskopisk ventral rektopexi med Permacol graf vid rektalprolaps<br />
kunde påvisas mellan grupperna avseende demografiska data (ålder,<br />
kön, BMI, preoperativ strålning och oral tarmrengöring).Andelen tidiga<br />
AL (< 30 dgr postop) var 18 % i S+gruppen jämfört med 23 %<br />
i S-gruppen. Fördelningen av sena AL (>30 dgr postop) var 7 % i S+<br />
vs 8 % i S-.16 % fick en permanent stomi bland S+ jämfört med 18 %<br />
hos S-.Tid till nedläggning av stomin i förekommande fall var i median<br />
189 (16-992) dagar för S+ vs 270 (123-482) dagar för S-. De permanenta<br />
stomierna (44 st) utgjordes av 29 st loopileostomier, 8 st looptransversostomier<br />
och 7 st ändstomier.De två vanligaste orsakerna till<br />
permanent stomi var sviter efter AL (21 st) och recidiverande sjukdom<br />
(10 st).Den totala vårdtiden, inklusive återinläggningar inom 30 dagar<br />
postoperativt samt vårdtid vid stominedläggning, var i median 14<br />
(1-42) dagar för S+ och 10 (0-68) dagar för S-.Inga statistiskt signifikanta<br />
skillnader i ovanstående variabler kunde påvisas vid uni- eller<br />
multivariat testning. Av de 68 patienter som hade ett kliniskt anastomosläckage<br />
fick 49 % en permanent stomi jämfört med 6 % av de som<br />
ej hade ett anastomosläckage (p
KOLOREKTALKIRURGI<br />
KOLOREKTAL 274<br />
Compression Anastomotic Ring-locking Procedure (CARP) ett nytt och säkert instrument för suturfri kolonanastomos<br />
Vilhjalmsson Dadi, Kir Klin SUS Malmö, Grönberg Anders, CarpoNovum AB CarpoNovum AB Lund, Appelros Stefan, Kir Klin SUS Malmö, Syk Ingvar,<br />
Kir Klin SUS Malmö, Thorlacius Henrik, Kir Klin SUS Malmö<br />
Introduktion<br />
Kolorektala resektioner tillhör de vanligaste abdominella ingreppen.<br />
Anastomosinsufficiens utvecklas i 4-10% och är förenat med hög morbititet<br />
och mortalitet. Nya metoder som förbättrar läkningsprocessen<br />
behövs. Alternativ till konventionella stejplade och handsydda anastomoser<br />
har lanserats men hittills har ingen etablerats som standardmetod.<br />
Syftet med den här studien var att utvärdera ett nytt instrument för<br />
suturfri tarmanastomos, Compression Anastomotic Ring-locking Procedure<br />
(CARP). CARP är baserad på kompressions-inducerad läkning och<br />
instrumentet tillåter monitoring av anastomosen röntgenologiskt samt<br />
mätning av peroperativt läcktryck genom ett system av inbyggda katetrar.<br />
I en tidigare grisexperimentell studie sågs inget anastomosläckage<br />
och ingen stenosutveckling på 31 konsekutiva operationer.<br />
Patienter och Metod<br />
Prospektiv studie på elektiv vänstersidig colonresektion. Arton patienter<br />
inkluderades, 11 män och 7 kvinnor, med polyper (2) eller cancer<br />
(16) efter skrifligt, informerat samtycke. Tidpunkt för evakuering av<br />
CARP instrumentet, peroperativt läcktryck, förekomst av anastomosinsufficiens<br />
eller CARP-relaterad komplikation registrerades. Dessutom<br />
utfördes koloskopi 8-12 veckor postoperativt.<br />
KOLOREKTAL 286<br />
Komplikationer efter kolektomi för ulcerös kolit<br />
Resultat<br />
Av 18 patienter kunde 13 anastomoseras med CARP. Medelålder var<br />
74 år (54-89), ASA klass 2-3, BMI 26 (22-37). Anledning till att CARP<br />
ej kunde användas i 5 fall var pga tekniska skäl (3) och avancerad tumörsjukdom<br />
(2). Medeloperationstid var 191 minuter (128-246). Tid<br />
till första defekation var 3,5 dagar (2-6). Instrumentet evakuerades<br />
spontant hos alla patienter den naturliga vägen inom en period av 7-14<br />
dagar (medelvärde 10). Peroperativt läcktryck var 85-280 mBar (medeltryck<br />
159 mBar). Inga anastomosläckage observerades. En patient reopererades<br />
pga sårruptur. Koloskopi 8-12 veckor postoperativt visade<br />
välläkt anastomos utan stenos i samtliga fall.<br />
Diskussion<br />
CARP är ett nytt instrument för kolonanastomos. Resultaten pekar på<br />
att metoden är säker och möjliggör effektiv anastomosläkning. Instrumentet<br />
tolererades väl och inga fall av instrumentrelaterade komplikationer,<br />
anastomosinsufficiens eller stenos noterades. Vidareutveckling<br />
av instrumentet har gjorts för att öka användbarheten i fall med litet<br />
tarmlumen och en multicenterstudie med CARP planeras i Sverige,<br />
Danmark, Tyskland och Kina.<br />
Levin Anna, Kirurgiska Kliniken Universitetssjukhuset Linköping, Andersson Peter, Kirurgiska Kliniken Universitetssjukhuset Linköping, Wallon Con-<br />
ny, Kirurgiska Kliniken Universitetssjukhuset Linköping, Koh Cherry, Dept Of Colorectal Surgery Oxford University Hospitals Oxford, England, Singh<br />
Joy, Dept Of Colorectal Surgery Oxford University Hospitals Oxford, England, George Bruce, Dept Of Colorectal Surgery Oxford University Hospitals<br />
Oxford, England, Myrelid Pär, Kirurgiska Kliniken Universitetssjukhuset Linköping<br />
Introduktion<br />
Patienter med akut skov av ulcerös kolit är ofta mycket sjukare än vad<br />
som upplevs av sjukvården. Mortaliteten var för drygt 50 år sedan över<br />
40 % men har förbättrats avsevärt med steroider och de mer nyligen<br />
introducerade biologiska läkemedlen. Det finns bland många kirurger<br />
en känsla av att antalet akuta kolektomier minskat men då möjligen<br />
med en ökning av antalet patienter med kronisk aktiv sjukdom, vilket<br />
skulle kunna innebära en ökad postoperativ risk hos dessa individer<br />
med långvarig aktiv sjukdom.<br />
Patienter och Metod<br />
Alla patienter som genomgått kolektomi för ulcerös kolit vid sjukhusen<br />
i Oxford och Linköping under 2007-2011 inkluderades. Patienter med<br />
samtidig rekonstruktion exkluderades. Indikation (akut skov, kroniskt<br />
aktiv, dysplasi/cancer), prioritet (akut, brådskande, elektiv), typ av<br />
operation (laparoskopisk, öppen), vårdtid och komplikationer söktes<br />
fram från prospektiva databaser. Komplikationer grupperades enligt<br />
Clavien-Dindo (C-D) men delades även upp efter typ av komplikation<br />
såsom infektion, paralys och tromboembolism.<br />
Resultat<br />
151 patienter inkluderades med 59 (39%) laparoskopiska och 92<br />
(61%) öppna kolektomier. Indikation var akut skov 45 (30%), kroniskt<br />
aktiv sjukdom 96 (64%) och dysplasi/cancer 10 (7%). Prioritet<br />
för ingreppet var akut 67 (44%), brådskande 30 (20%) och elektivt<br />
54 (36%). Två (1%) patienter avled postoperativt. Den postoperativa<br />
medelvårdtiden skiljde sig mellan grupperna med 9, 13 och 12 dagar<br />
för elektiva, brådskande resp akuta ingrepp (p=0,028). Totala antalet<br />
postoperativa komplikationer var 70 (46%), men skiljde sig ej signifikant<br />
med 32 (48%), 18 (60%) och 20 (37%) enligt ovan operations-prioritering<br />
(p=0,12). Inom gruppen med kroniskt aktiv sjukdom kunde<br />
man se en signifikant ökad risk för allvarliga postoperativa komplikationer<br />
(C-D ≥3) vid akut eller brådskande ingrepp jämfört med<br />
elektiva ingrepp, 11 (21%) respektive 2(5%), p=0,018, vilket också påverkade<br />
medelvårdtiden hos dessa, 11 jämfört med 8 dagar (p=0,006).<br />
En trend kunde ses gällande specifikt intraabdominella infektioner, 6<br />
(12%) jämfört med 1 (2%), p=0,08.<br />
Diskussion<br />
Subtotal kolektomi vid ulcerös kolit innebär en signifikant morbiditet<br />
och även viss mortalitet. Hos patienter med akut skov är vetskapen om<br />
detta väl känd och ofta görs förebyggande åtgärder och vaksamheten<br />
för komplikationer och tidig intervention är hög. Inom gruppen med<br />
kroniskt aktiv sjukdom är risken lika hög vid akut eller brådskande<br />
ingrepp. Ett möjligen mindre akut inflammatoriskt påslag uppvägs<br />
av en långvarig sjukdomsbelastning. Även hos denna grupp bör man<br />
övervaka det postoperativa förloppet mycket noggrant och troligen är<br />
ett än tätare samarbete mellan gastroenterologer och kirurger önskvärt<br />
för att kunna erbjuda ingrepp i elektivt skede och minskad morbiditet.<br />
113<br />
KOLOREKTAL-<br />
KIRURGI
KOLOREKTAL 290<br />
Matrilysinnivåer vid olika stadier av kolorektala tumörer<br />
114<br />
KOLOREKTALKIRURGI<br />
Stene Christina, Kir Klin Sjukhuset Ängelholm, Polistena Andrea, Kir Klin Pietro Valdoni Rom, Ottochian Bianca, Kir Klin SUS Malmö, Johnsson Louis<br />
B, Kir Klin SUS Malmö<br />
Introduktion<br />
Matrix metalloproteinaser (MMP) har visats ha betydelse vid tumörprogression.<br />
Signifikant uttryckande av MMP-7 (matrilysin) vid kolorektal<br />
cancer är huvudsakligen förenat med metastaserad sjukdom<br />
även om det uttrycks vid de flesta tumörstadier. Vår avsikt är att analysera<br />
MMP-7 i tarm och lymfkörtlar vid olika tumörstadier och utvärdera<br />
dess förekomst som en potentiell biomarkör för tumörsjukdom.<br />
Patienter och Metod<br />
28 patienter som behandlades kirurgiskt för benigna och maligna<br />
kolorektala tumörer (8 benigna och 20 maligna) inkluderades och<br />
analys av matrilysin i tumörvävnad, lymfkörtlar och serum genomfördes<br />
histologiskt, immunohistokemiskt samt med ELISA och Western<br />
blotting.<br />
Resultat<br />
Immunohistokemiskt påvisades signifikant förhöjda nivåer av MMP-<br />
7 vid lokalt avancerad cancer. En signifikant ökning (p
115
Vision RFD<br />
Mobilt till hybridapplikationer<br />
Smart EYE, Smart Vasculare och Smart Archive ger en enkel<br />
hantering och ett snabbare arbetsflöde.<br />
Ziehm Imaging med 40 års erfarenhet av C-bågar, ger enkelhet<br />
en ny innebörd och nya användningsområden.<br />
träffa oss i montern, så berättar vi mer. www.mediel.se 031-706 83 00
17:e <strong>Kirurgveckan</strong> i Linköping , 20-24 augusti 2012<br />
Människan skapade<br />
Gud till sin avbild,<br />
längre räckte inte<br />
hennes fantasi.<br />
– Tage Danielsson<br />
LARS WINNERBÄCK<br />
Lars Winnerbäck är Sveriges kanske största och mest älskade<br />
artist. Allt han tagit i de senaste åren har förvandlats till succéer<br />
av stora mått.<br />
Lars Winnerbäck föddes i Linköping. Det var här han lärde sig<br />
spela gitarr och bildade punkrockbandet Snoddas tillsammans<br />
med några vänner. Bandet vann så småningom lokalbandstävlingen<br />
Rockkarusellen och fick chansen att spela<br />
in en CD. Men trots den punkrebelliska inriktningen var det<br />
med en samling egenskrivna visor som Lars Winnerbäck till<br />
slut gjorde sin solodebut, 1992 i Österbergaskolans aula<br />
inför tvåhundra personer.<br />
Flera år och en handfull album senare är Lars<br />
Winnerbäck en av Sveriges mest hyllade artister,<br />
med ständigt utsålda spelningar på såväl konserthus<br />
som arenor. Denna sommar har han<br />
bjudit på en show inför storpublik. Den stora<br />
finalen håller han i sina hemtrakter i Vidingsjö i<br />
Linköping den 1 september. Linköpingspubliken<br />
hälsar honom förstås varmt välkommen hem.<br />
117
118<br />
17:e <strong>Kirurgveckan</strong> 20-24 augusti 2012 i Linköping<br />
KÄRLKIRURGI<br />
Program – Svensk förening för kärlkirurgi -SSVS<br />
Måndagen den 20 augusti<br />
10.00-11.15 Aortagraftinfektion<br />
Lokal: Spegelsalen Nuklearmedicinska metoder<br />
Katrine Åhlström Riklund<br />
Bakteriologi och antitiotikabehandling på kort och lång sikt<br />
Mia Furbring<br />
Selektion och teknik vid radikal operation<br />
Conny Arnerlöv<br />
Konservativ behandling – ”bridge” eller bot?<br />
Anders Wanhainen<br />
Moderator: Conny Arnelöv, Anders Wanhainen<br />
11.15-11.30 Utställning och kaffe<br />
11.30-13.00 Gemensamt symposium (se programöversikt)<br />
Lokal: Crusell<br />
13.00-14.00 Utställning och lunch<br />
13.00-14.00 ST-Lunch: Kärlskada på halsen<br />
Lokal: Operetten Föreläsare: Jakob Hager<br />
14.00-15.15 Fria föredrag:<br />
Lokal: Spegelsalen Moderator: Jan Holst, Peter Qvarfordt<br />
KÄRL 62 Prospektivt randomiserad studie avseende VAC versus alginat behandling<br />
av djupa postoperativa sårinfektioner i ljumsken efter kärkirurgi<br />
Acosta Stefan, Kärlkirurgiska kliniken, SUS Malmö, Victorsson<br />
Catarina, Wann-Hansson Christine, Monsen Christina
KÄRL 279 S100A12 är associerat med kortare amputationsfri överlevnad efter<br />
infrainguinal bypass<br />
Malmstedt Jonas, Kärlkirurgiska Kliniken, Karolinska<br />
Universitetssjukhuset Stockholm, Frebeliu Siw, Lengquist Mariette,<br />
Görneskog Gun, Wang Jing, Swedenborg Jesper<br />
KÄRL 9 Relativ telomerlängd hos patienter med isolerade<br />
popliteaaneurysm och med multipel aneurysmsjukdom<br />
Björck Martin, Kirurgklin, Akademiska Uppsala, Ravn Hans,<br />
Nilsson Torbjörn, Wanhainen Anders, Nilsson Peter<br />
KÄRL 12 Enkel livskvalitetsmätning vid benartärsjukdom i den kliniska<br />
vardagen – utvecklingen av VascuQoL-6<br />
Nordanstig J, VO Kärl-Thorax, Kärlkirurgi SU/S Sahlgrenska<br />
Universitetssjukhuset Göteborg, Karlsson, J, Lundström M,<br />
Pettersson M, Wann-Hansson C<br />
KÄRL 152 Återinsjuknande i stroke efter neurologisk varningshändelse-<br />
retrospektiv populationsstudie<br />
Strömberg S, Kärlkirurgen Sahlgrenska Universitetssjukhuset Göteborg,<br />
Nordanstig A, Söderberg T, Österberg K, Bergström G,<br />
KÄRL 11 Karotiskirurgi i tio länder 2003-2007, lärdomar och jämförelse med<br />
de randomiserade studierna<br />
Björck Martin, Institutionen För Kirugiska Vetenskaper Uppsala<br />
Universitet,Troëng Thomas<br />
KÄRL 54 Bedöms varicer korrekt och rättvist?<br />
Sinabulya Helen, Kirurgen, Capio St Görans Sjukhus Stockholm,<br />
Blomgren Lena, Holmberg Anders<br />
KÄRL 149 Kvalitetssäkring av åderbråckskirurgin vid en kärlkirurgisk enhet -<br />
vilken nytta gör vi?<br />
Nelzén Olle, Kärlkirurgiska Enheten/ Kirurgkliniken Skaraborgs<br />
Sjukhus/KSS Skövde<br />
119<br />
KÄRLKIRURGI
120<br />
KÄRLKIRURGI<br />
KÄRL 36 Hur korrelerar några olika gångtest vid claudicatio intermittens till<br />
varandra respektive till allmänt accepterade livskvalitetsmått?<br />
Nordanstig Joakim, VO Kärl-Thorax, Kärlkirurgi SU/S Sahlgrenska<br />
Universitetssjukhuset Göteborg, Hensäter Marlene,<br />
Broeren Monica, Jivegård Lennart<br />
15.15-15.45 Utställning och kaffe<br />
15.45-17.15 Gemensamt symposium (se programöversikt)<br />
Lokal: Crusell<br />
17.20 Invigningsceremoni<br />
Lokal: Crusell<br />
18.30 Get together – i Tages anda<br />
Lokal: Backstage<br />
Tisdagen den 21 augusti<br />
08.15-09.30 Gemensamt symposium (se programöversikt)<br />
Lokal: Crusell<br />
09.30-10.00 Utställning och kaffe<br />
10.00-11.30 Fria föredrag:<br />
Lokal: Spegelsalen Moderator: Rebecka Hultgren, Elisabet Skagius<br />
KÄRL 64 Behandling av aortaaneurysm 1994-2010 -<br />
Tidstrender i patientdemografi och terapi<br />
Mani Kevin, Sektionen För Kärlkirurgi, VO Kirurgi Akademiska<br />
Sjukhuset Uppsala, Björck Martin, Wanhainen Anders
KÄRL 259 Individuell bedömning av risken för ruptur av abdominella aortaaneurysm<br />
Roy Joy, Kärlkirurgiska Kliniken Karolinska Universitetssjukhuset<br />
Stockholm, Swedenborg Jesper, Gasser Christian<br />
KÄRL 260 Utvärdering av tre metoder för ultraljudsmätning av bukaortans diameter<br />
Gürtelschmid Mikael, Kliniken för Kirurgi och Urolgi Mälarsjukhuset<br />
Eskilstuna, Björck Martin, Wanhainen Anders<br />
KÄRL 144 Perioperativ blödningsvolym vid EVAR påverkar mortalitet<br />
Montan Carl, Kärlkirurgen Karolinska Universitetssjukhuset Stockholm,<br />
Wannberg Marcus, Holst Jan, Wahlgren Carl Magnus<br />
KÄRL 65 Reduceras perioperativ mortalitet om endovaskulär teknik används<br />
som förstahandsstrategi vid ruptur?<br />
Mani Kevin, Sektionen För Kärlkirurgi, VO Kirurgi Akademiska Sjukhuset<br />
Uppsala, Björck Martin, Liungman Krister, Troëng Thomas,<br />
Wanhainen Anders<br />
KÄRL 309 Intraperitoneal Mikrodialys som markör för acs efter evar vid raaa<br />
Skoog Per, Kärl-Thoraxkliniken US Örebro, Hörer Tal, Pirouzram<br />
Artai, Larzon Thomas, Norgren Lars<br />
KÄRL 296 Måste infekterade aortaaneurysm opereras radikalt?<br />
Helczynska Karolina, Kärlklinik SUS Malmö, Sonesson Björn,<br />
Zdanowski Zbigniew, Kuhme Tobias, Malina Martin<br />
KÄRL 141 4D-PET/CT med 11C-PK11195 och 11C-D-deprenyl detekterar inte den<br />
kroniska inflammationen in vivo i asymtomatiska AAA<br />
Tegler Gustaf, Kirurgkliniken, Akademiska Sjukhuset Uppsala,<br />
Ericsson Katharina, Sörensen Jens, Björck Martin, Wanhainen Anders<br />
121<br />
KÄRLKIRURGI
122<br />
KÄRLKIRURGI<br />
KÄRL 204 Förekomst av mikropartikelbunden proteolytisk aktivitet i den<br />
intraluminala tromben hos patienter med bukaortaaneurysm<br />
Folkesson Maggie, Kärlkirurgi Karolinska Universitetssjukhuset<br />
Stockholm, Frebelius Siw, Eriksson Per, Roy Joy, Swedenborg Jesper<br />
KÄRL 311 t-PA assisterad hematomevakuering efter EVAR vid rAAA<br />
Skoog Per, Kärl-Thoraxkliniken USÖ Örebro, Hörer Tal,<br />
Pirouzram Artai, Larzon Thomas<br />
KÄRL 29 Trombolys vid akut ocklusion av arteria mesenterica superior<br />
Björnsson Steinarr, Kärlkliniken SUS Malmö, Björck Martin, Block Tomas,<br />
Resch Tim, Acosta Stefan<br />
11.30-12.00 Utställning och kaffe<br />
12.00-13.15 Post-EVAR uppföljning<br />
Lokal: Spegelsalen Betydelse av intraoperativ avslutningskontroll<br />
Per Törnqvist<br />
Bildgivande metoder för EVAR uppföljning – etablerade metoder<br />
och nya perspektiv<br />
Fausto Labruto<br />
EVAR utanför Instructions for use (IFU) – hur fungerar det på sikt?<br />
Claes Forsell<br />
EVAR uppföljning – hur gör vi runt i Sverige?<br />
Johan Tjärnström, Nuno Dias<br />
Moderator: Nuno Dias, Johan Tjärnström<br />
13.15-14.15 Utställning och lunch<br />
14.15-15.15 Gemensamt symposium (se programöversikt)<br />
Lokal: Crusell<br />
15.15-15.45 Utställning och kaffe
15.45-16.45 Utmanande kärlfall<br />
Lokal: Spegelsalen Moderator: Thomas Troëng<br />
16.45-17.45 Årsmöte<br />
Lokal: Spegelsalen<br />
18.00 SSVS-afton<br />
Föranmälan<br />
Onsdagen den 22 augusti<br />
08.15-09.30 Gemensamt symposium (se programöversikt)<br />
Lokal: Crusell<br />
09.30-10.00 Utställning och kaffe<br />
10.00-12.00 Gemensamt symposium (se programöversikt)<br />
Lokal: Crusell<br />
12.00-13.00 Utställning och lunch<br />
13.00-14.30 Akut extremitetsischemi<br />
Lokal: Musikalen Strategier för reperfusion vid akut extremitetsischemi<br />
Klas Österberg<br />
Diagnostik och handläggning<br />
Linus Blohmé<br />
Hybridingrepp vid akut extremitetsischemi<br />
Björn Jönsson<br />
Endovaskulära lösningar vid akut trombotisering<br />
Göran Lundberg<br />
Lokal katerledd trombolys<br />
Stefan Acosta<br />
Hur görs fasciotomi underben på bästa sätt?<br />
Bo Westman<br />
Moderator: Carl Magnus Wahlgren, Klas Österberg<br />
123<br />
KÄRLKIRURGI
124<br />
14.30-15.15 Utställning och kaffe<br />
KÄRLKIRURGI<br />
15.15-16.45 Symposium: Övre GI-blödning - Nya utmaningar och<br />
Lokal: Crusell möjligheter. Samarrangemang SFÖAK, SIKT, SSVS<br />
Nya antikoagulantia och trombocythämmare<br />
Jan Holst<br />
Endoskopisk och medicinsk behandling<br />
Christer Staël von Holstein<br />
Diagnostisk radiologi<br />
Bertil Leidner<br />
Endovaskulär intervention<br />
David Lindström<br />
Blödande esofagusvaricer<br />
Per Stål<br />
Moderator: Claes Jönson (SFÖAK), Ingemar Bolin (SIKT),<br />
Carl Wahlgren (SSVS)<br />
18.30 Höjdarfesten!<br />
Lokal: Bankett<br />
Cloetta Center<br />
Torsdagen den 23 augusti<br />
13.15-14.15 ST-lunch: Kärlskada på halsen<br />
Lokal: Operetten Föreläsare: Jakob Hager
KÄRL 9<br />
Relativ telomerlängd hos patienter med isolerade popliteaaneurysm och med multipel aneurysmsjukdom<br />
Björck Martin, Kirurgklin Akademiska sjukhuset Uppsala, Ravn Hans, Kirurgklin Höglandssjukhuset Eksjö, Nilsson Torbjörn, Klin Kem Universitets-<br />
sjukhuset Örebro, Wanhainen Anders, Kirurgklin Akademiska sjukhuset Uppsala, Nilsson Peter, Medicinkliniken Allmänna sjukhuset Malmö<br />
Introduktion<br />
Kort relativ telomerlängd (RTL) har rapporterats vara associerat med<br />
vaskulärt åldrande, inflammation och kardiovaskulära riskfaktorer.<br />
Efter att Nobelpriset 2009 tilldelades Elizabeth Blackburn,Carol<br />
Greider och Jack Szostak har intresset varit stort för att undersöka associationer<br />
mellan RTL och olika sjukdomstillstånd.Två tidigare små<br />
studier har rapporterat kort RTL hos patienter med abdominellt aortaaneurysm<br />
(AAA). Eftersom dessa ofta har samtidig ateroskleros, kan<br />
detta vara en störfaktor (confounder). Vi ville därför pröva hypotesen<br />
att om kort RTL har betydelse för uppkomsten av aneurysm, så kan<br />
patienter med multipel aneurysmsjukdom ha kortare RTL än de med<br />
isolerade aneurysm.<br />
Patienter och Metod<br />
I en tidigare studie av patienter med popliteaaneurysm (PA) konstaterades<br />
att 183 patienter som efterundersöktes, och på vilka perifert<br />
blod insamlades, hade totalt 423 aneurysm (spridning 1-7, medel 2.3<br />
aneurysm/patient). Vi mätte RTL på dessa patienter med PCR teknik.<br />
KÄRL 11<br />
Karotiskirurgi i tio länder 2003-2007, lärdomar och jämförelse med de randomiserade studierna<br />
I metoden ingår att kalibrera RTL mot tre referenspopulationer. Medelvärden<br />
anges för RTL.<br />
Resultat<br />
Patienter med bilateral PA hade RTL 0.985 vs. 1.038 med unilaterala<br />
PA (P=0.326). Patienter med samtidiga AAA hade RTL 1.035, vs.<br />
0.999 utan samtidiga AAA (P = 0.513). Vi såg ingen skillnad mellan<br />
de med eller utan samtidiga femoralis eller iliakaaneurysm. Femtisex<br />
patienter med isolerat PA hade RTL 0.974, vs. 1.033 hos övriga med<br />
>1 aneurysm (P = 0.308). RTL var inte associerat med antalet aneurysm<br />
påvisade vid efterundersökning (P=0.727, ANOVA). Det fanns<br />
en trend att aktiva rökare hade kortare RTL (0.93 vs. 1.04, P = 0.066).<br />
Diskussion<br />
Vi fann ingen association mellan kort RTL och multipel aneurysmsjukdom.<br />
Den tidigare rapporterade associationen mellan AAA och<br />
kort RTL kan förklaras av samtidig aterosklerossjukdom, snarare än<br />
av aneurysmssjukdomen i sig. Studien är publicerad i tidskriften<br />
Atherosclerosis 2011; 219: 946-950.<br />
Björck Martin, Institutionen För Kirugiska Vetenskaper Uppsala Universitet Uppsala, Thomas Troëng, Institutionen För Kirugiska Vetenskaper Upp-<br />
sala Universitet Uppsala, Thomas Troëng, Kirurgkliniken Blekingesjukhuset Karlskrona<br />
Introduktion<br />
Målsättningen var att studera eventuella skillnader mellan tio länder<br />
avseende patientrelaterade riskfaktorer, operationstekniska faktorer<br />
och operationsresultat efter karotisendartärektomi (CEA).<br />
Patienter och Metod<br />
Vi samlade data från populationsbaserade (nationella eller regionala)<br />
kärlregister i Australien, Danmark, Finland, Italien, Norge, Nya Zealand,<br />
Schweiz, Storbritannien, Sverige och Ungern till en gemensam<br />
databas. Totalt samlades data från 48.035 ingrepp vid 383 sjukhus<br />
under femårsperioden 2003 tom 2007. Några länder samlade bara<br />
data fram till utskrivningen, men totalt följdes 79% av patienterna<br />
under 30 dagar postoperativt.<br />
Resultat<br />
CEA utfördes som konventionell TEA utan patch (34%), med patch<br />
(40%) eller som eversions TEA (26%), för symptomatisk (74%) eller<br />
asymptomatisk (26%) sjukdom. Mortalitet inom 30 dagar/till utskrivning<br />
var 0,45%. Den påverkades varken av operationstyp eller anestesiform<br />
(jämför GALA). Bara fyra länder registrerade anestesiform,<br />
i dessa användes lokalanestesi i 32%. Mortaliteten var signifikant<br />
högre hos de >75 år, både män och kvinnor. Den perioperativa stro-<br />
kefrekvensen var 1,9% och påverkades inte av anestesiform (jämför<br />
GALA), men var högre vid kontralateral ocklusion (4,6 vs 2,5%,<br />
p=0.002). Nio procent hade kontralateral ocklusion. Konventionell<br />
TEA utan patch hade högre strokefrekvensen än om patch användes<br />
(2,3 vs 1,7%, p=0.015). Det var ingen skillnad i resultat mellan eversionsTEA<br />
och konventionell TEA. Det var ingen säker skillnad i strokefekvens<br />
bland de som opererades för symptomatisk stenos (2,08%)<br />
respektive asymptomatisk stenos (1,67%), p=0.085. Kvinnor (men<br />
inte män) hade en trend till högre strokefrekvens om de var >75 år<br />
(2,0 vs 1,6%, p=0.078).Kranialnervsskada noterades i 3,6% och var<br />
vanligare efter konventionell TEA utan patch.<br />
Diskussion<br />
Trots de begränsningar som finns med registerdata, och i synnerhet<br />
då länder ska jämföras som delvis har olika definitioner och traditioner,<br />
så kompletterar denna analys de randomiserade studierna. Flera<br />
viktiga resultat som tidigare rapporterats från randomiserade studier<br />
kunde verifieras med moderna data i en populationsbaserad, ej selekterad,<br />
studiedesign.<br />
125<br />
KÄRLKIRURGI
126<br />
KÄRLKIRURGI<br />
KÄRL 12<br />
Enkel livskvalitetsmätning vid benartärsjukdom i den kliniska vardagen – utvecklingen av VascuQoL-6<br />
Nordanstig J, VO Kärl-Thorax, Kärlkirurgi SU/S Sahlgrenska Universitetssjukhuset Göteborg, Karlsson J, Vårdvetenskapligt Forskningscentrum Uni-<br />
versitetssjukhuset Örebro, Lundström M, Avdelningen För Oftalmologi Institutionen För Klinisk Vetenskap Lund, Pettersson M, VO Kärl-Thorax,<br />
Kärlkirurgi SU/S Sahlgrenska Universitetssjukhuset Göteborg, Wann-Hansson C, Hälsa Och Samhälle, Malmö Högskola Samt Kärlkliniken Skånes<br />
Universitetssjukhus Malmö<br />
Introduktion<br />
Traditionella resultatmått vid invasiva åtgärder för benartärsjukdom<br />
(BAS) ger ofullständig information om uppnådd patientnytta, varför<br />
de bör kompletteras med patientrapporterade mått. VascuQoL utvecklades<br />
för att mäta hälsorelaterad livskvalitet vid BAS, och har<br />
nyligen visats ge valida resultat bland svenska kärlpatienter. Nackdelen<br />
med VascuQoL är att instrumentet består av relativt många<br />
frågor (items), vilket gör det opraktiskt för användning i den kliniska<br />
vardagen. Syftet med denna studie var att utveckla en kortversion av<br />
VascuQoL.<br />
Patienter och Metod<br />
Tvåhundra patienter rekryterades från två centra, varav 129 hade<br />
claudicatio och 71 kritisk ischemi. Medelåldern var 70 ± 9 år och 57<br />
% var män. Alla patienter fyllde i VascuQoL i samband med besök<br />
på kärlmottagningen. 127 av patienterna fyllde även i formuläret sex<br />
månader efter genomgången intervention. Först validerades originalversionen<br />
(VascuQoL-25) i studiekohorten. Därefter reducerades instrumentet<br />
baserat på kognitiva intervjuer och psykometrisk testning.<br />
Det reviderade instrumentet (6 items, VascuQoL-6) undersöktes med<br />
Raschanalys, som testar svarsalternativens struktur, frågeformulärets<br />
precision och passning (s k item fit) samt huruvida frågeformuläret<br />
KÄRL 29<br />
Trombolys vid akut ocklusion av arteria mesenterica superior<br />
passar för målgruppen (s k targeting).<br />
Resultat<br />
Baserat på strukturerad psykometrisk testning valdes de sex ”bästa”<br />
frågorna ut och testades mot originalversionen. Korrelationen Vascu-<br />
QoL-25 mot VascuQoL-6 var r=0.88, (före intervention), r=0.96 (efter<br />
intervention) och r=0.91 (differens), p
KÄRL 36<br />
Hur korrelerar några olika gångtest vid claudicatio intermittens till varandra respektive till allmänt accepterade livskvalitetsmått?<br />
Nordanstig Joakim, VO Kärl-Thorax, Kärlkirurgi SU/S Sahlgrenska Universitetssjukhuset Göteborg, Hensäter Marlene, VO Kärl-Thorax, Kärlkirurgi<br />
SU/S Sahlgrenska Universitetssjukhuset Göteborg, Broeren Monica, VO Kärl-Thorax, Kärlkirurgi SU/S Sahlgrenska Universitetssjukhuset Göteborg,<br />
Jivegård Lennart, VO Kärl-Thorax, Kärlkirurgi SU/S Sahlgrenska Universitetssjukhuset Göteborg<br />
Introduktion<br />
Claudicatio intermittens (CI) försämrar gångförmågan vilket påverkar<br />
patientens livskvalitet. Invasiv behandling tillgrips ibland, ofta baserat<br />
på patientens uppgivna gångsträcka, endast ibland efter gångmatteprov.<br />
Vid vardaglig gång reglerar patienten dock själv gånghastighet,<br />
steglängd och pauser. Nya tekniker som GPS kan mäta mer vardaglig<br />
gångförmåga. Syftet med denna pilotstudie var att undersöka<br />
korrelationen mellan olika gångtest, samt testernas korrelation till<br />
hälsorelaterad livskvalitet, mätt med ett generiskt (SF-36) instrument<br />
samt med VascuQoL, som i systematiska översikter bedömts som<br />
bästa sjukdomsspecifika livskvalitetsinstrument.<br />
Patienter och Metod<br />
Tjugoen patienter med CI genomgick graderat gångmatteprov samt<br />
six minutes walking test (6MWT). Vardaglig gångförmåga på väsentligen<br />
plan mark utomhus testades med en GPS-applikation för Iphone<br />
(Walkmeter®) under 40 minuter, där gångtid, distans, stopptid, och<br />
hastighet registrerades. Patienterna fyllde i VascuQoL och SF-36 i<br />
nära anslutning till testerna och korrelationsanalyserna utfördes enligt<br />
Spearman.<br />
KÄRL 54<br />
Bedöms varicer korrekt och rättvist?<br />
Resultat<br />
Medelåldern var 69 år, 67 % var män och medel-ABI var 0.7. Vardaglig<br />
gångförmåga bedömd med variabeln gångdistans via GPS (gdGPS)<br />
korrelerade med 6MWT (r=0.90, p
128<br />
KÄRLKIRURGI<br />
KÄRL 62<br />
Prospektivt randomiserad studie avseende VAC versus alginat behandling av djupa postoperativa sårinfektioner i ljumsken efter<br />
kärlkirurgi<br />
Acosta Stefan, Kärl SUS Malmö, Victorsson Catarina, Kärl SUS Malmö, Wann-Hansson Christine, Kärl SUS Malmö, Monsen Christina, Kärl SUS Malmö<br />
Introduktion<br />
Vakuum assisterad behandling (VAC®) vid djupa postoperativa sårinfektioner<br />
i ljumsken efter kärlkirurgi anses vara effektiv. I denna studie<br />
ville vi jämföra sårläkningen av VAC® behandling mot traditionell<br />
sårbehandling med alginat.<br />
Patienter och Metod<br />
Patienter inkluderades från 2007 – 2011. Vår hypotes var att VAC®<br />
genererar komplett sårförslutning efter 60 dagar, 30 dagar tidigare än<br />
Sorbalgon® (alginat), och med 90% power, 5% signifikansnivå, behövdes<br />
42 patienter, 21 i varje grupp, för att påvisa detta. Vi bestämde<br />
oss för att utföra en intermediär analys. Patienterna randomiserades<br />
till VAC® (n=10) eller alginat (n=10) efter kirurgisk debridering.<br />
Fyrtiosex patienter exkluderades pga operatörernas omedvetenhet<br />
om studien (n=16), samtidig VAC® behandling mot andra sår (n=8),<br />
patienten ansågs inte kunna fullfölja studien (n=6), operatören valde<br />
metod (n=6), oförmåga hos studiepatienterna att kunna ta till sig<br />
studieinformationen (n=5), patienterna önskade VAC® behandling<br />
(n=4), iatrogen komplikation (n=1). Fyrtiofem av dessa patienter fick<br />
VAC® och en patient behandlades först med hydrofiber, sen VAC®.<br />
Misslyckande av sårbehandling förelåg vid oläkt sår efter 4 mån, graft<br />
i dagen efter en månad, arteriell blödning under behandling, lambåplastik<br />
eller amputation/död till följd av infektion.<br />
Resultat<br />
KÄRL 64<br />
Behandling av aortaaneurysm 1994-2010 - Tidstrender i patientdemografi och terapi<br />
De två grupperna var jämförbara avseende ålder, kön, body mass index,<br />
komorbiditet, laboratorievärden vid inkomsten, antal syntetgraft<br />
infektioner, initial sår area och djup och mikrobiologi karakteristika.<br />
Sårbehandling pågick under en mediantid av 57 dagar (spridning<br />
25 – 115; n=9) i VAC® versus 103 dagar (57 – 157; n=7) i alginat<br />
gruppen tills såren var fullt epitelialiserade (p=0,026). Behandlingen<br />
misslyckades i ett respektive fem fall (p=0,14): En patient i VAC®<br />
gruppen drabbades av två blödningsepisoder som resulterade i graftextirpation<br />
och transfemoral amputation. I alginat gruppen läkte<br />
inte såren inom 4 månader (n=3), en interpositionsgraft var fortfarande<br />
i dagen efter en månad och en drabbades av fyra blödningsepisoder,<br />
som resulterade i extirpation av artärpatch och stentgraft<br />
(Viabahn®), transfemoral amputation och död. I en bortfallsanalys<br />
var det ingen skillnad i frekvensen av misslyckad sårbehandling mellan<br />
de randomiserade (6/20; 30%) och icke-randomiserade (17/46;<br />
37%) patienterna (p=0.59). Median sårläkningstid för de icke-randomiserade<br />
patienterna var 64 dagar ([n=31], p=0.30 versus VAC®<br />
i randomiserad grupp).<br />
Diskussion<br />
VAC® är en effektivare sårbehandling än alginat vid djupa postoperativa<br />
sårinfektioner i ljumsken efter kärlkirurgi. Fortsatt inklusion av<br />
patienter i studien kommer ej att ske.<br />
Mani Kevin, Sektionen För Kärlkirurgi, VO Kirurgi Akademiska Sjukhuset Uppsala, Björck Martin, Sektionen För Kärlkirurgi, VO Kirurgi Akademiska<br />
Sjukhuset Uppsala, Wanhainen Anders, Sektionen För Kärlkirurgi, VO Kirurgi Akademiska Sjukhuset Uppsala<br />
Introduktion<br />
Betydande förändringar av handläggning av bukaortaaneurysm<br />
(AAA) har skett de senaste decennierna; t ex bättre selektion samt<br />
införandet av minimalinvasiva operationstekniker och screening. Vi<br />
analyserade hur de senaste två decenniernas utveckling inom AAA<br />
behandling påverkat patientdemografi, operationsincidens och utfall.<br />
Patienter och Metod<br />
Samtliga primära AAA ingrepp på patienter över 50 års ålder med<br />
svenskt personnummer registrerade i Swedvasc 1994-2010 analyserades.<br />
Resultaten jämfördes för årsperioderna 1994-1999, 2000-<br />
2005 och 2006-2010. Incidens beräknades per 100 000 svenska<br />
invånare i respektive åldersgrupp.<br />
Resultat<br />
11 336 operationer för intakta (iAAA) och 4972 för rupturede AAA<br />
(rAAA) registrerades i Swedvasc. Operationsincidensen för iAAA<br />
ökade, speciellt efter 2005 (1994-1999 18,4; 2000-2005 19,4; 2006-<br />
2010 24,0). Under samma period mer än fördubblades incidens av<br />
endovaskulär aortaoperation (EVAR) (0,6, 4,4; 11,8), medan incidensen<br />
av öppen operation minskade (17,8; 15,0; 12,2). En kraftig<br />
ökning av operationer bland 80-åringar sågs (12,7; 19,8; 29,0).<br />
Trettiodagars mortaliteten minskade (4,7%; 3,2%; 2,2%) medan<br />
ettårsöverlevnaden var stabil (90,2%; 92,0%; 92,6%), trots ökande<br />
medelålder och högre andel patienter med multipla komorbiditeter.<br />
Operationsincidensen för rAAA minskade något efter 2005 (9,3;<br />
9,3; 8,4). Incidensen EVAR för rAAA ökade något (0; 0,5; 1.6), men<br />
minskningen av incidensen öppen operation var mer accentuerad<br />
(9,3; 8,8; 6,8). Trettiodagars mortalitet minskade (38,3%; 32,8%;<br />
28,4%), tack vare en minskning av mortaliteten efter öppen operation<br />
(38,3%; 33,8%; 30,1%) samt en lägre perioperativ mortalitet efter<br />
EVAR (19,7%). Ettårsöverlevnaden ökade (53,9%; 59,8%; 64,0%)<br />
trots en ökande medelålder.<br />
Diskussion<br />
EVARs spridning har resulterat i en kraftig ökning av iAAA operationer<br />
i Sverige efter 2005. Detta beror till stor del på ökande incidens av<br />
operationer på 80-åringar och patienter med komorbiditet, patienter<br />
som ej erbjöds ingrepp lika ofta tidigare. Trots detta har 30-dagars<br />
mortaliteten sjunkit. Incidensen rupturoperationer minskar, men fler<br />
patienter med ruptur erbjuds EVAR.
KÄRL 65<br />
Reduceras perioperativ mortalitet om endovaskulär teknik används som förstahandsstrategi vid ruptur?<br />
Mani Kevin, Sektionen För Kärlkirurgi, VO Kirurgi Akademiska Sjukhuset Uppsala, Björck Martin, Sektionen För Kärlkirurgi, VO Kirurgi Akademiska<br />
Sjukhuset Uppsala, Liungman Krister, Sektionen För Kärlkirurgi, VO Kirurgi Akademiska Sjukhuset Uppsala, Troëng Thomas, Kirurgkliniken Bleking-<br />
esjukhuset Karlskrona, Wanhainen Anders, Sektionen För Kärlkirurgi, VO Kirurgi Akademiska Sjukhuset Uppsala<br />
Introduktion<br />
Endovaskulär teknik (EVAR) som förstahandsstrategi vid behandling<br />
av aortaruptur (rAAA) har teoretiska fördelar men används än så<br />
länge endast på några få centra. Vi analyserade resultaten av rAAA<br />
behandling i Sverige för att utvärdera om enheter med hög andel<br />
EVAR uppnådde bättre perioperativ överlevnad.<br />
Patienter och Metod<br />
Alla rAAA registrerade i Swedvasc maj 2008-2011 analyserades<br />
(n=837). Centra med 50% EVAR<br />
versus de med
KÄRL 144<br />
Perioperativ blödningsvolym vid EVAR påverkar mortalitet<br />
130<br />
KÄRLKIRURGI<br />
Montan Carl, Kärlkirurgen Karolinska Universitetssjukhuset Stockholm, Wannberg Marcus, Kiurgen Karolinska Universitetsjukhuset Stockholm,<br />
Holst Jan, Kärlkirurgen Skånes Universitetssjukhus SUS Malmö, Wahlgren Carl Magnus, Kärlkirurgen Karolinska Universitetssjukhuset Stockholm<br />
Introduktion<br />
Att undersöka om perioperativ blödningsvolym, hos patienter med<br />
bukaortaaneurysm (BAA) som opereras med endovascular aneurysm<br />
repair (EVAR), påverkar mortalitet och att eftersöka riskfaktorer för<br />
blödning vid EVAR.<br />
Patienter och Metod<br />
Vi genomförde en retrospektiv studie av 531 konsekutiva patienter<br />
som behandlades med EVAR vid Karolinska Universitetssjukhuset<br />
och Skånes Universitetssjukhus, mellan april 2008 och augusti 2011.<br />
Data från Swedvasc och patientdatajournaler användes. Perioperativ<br />
blodförlust relaterades till preoperativa och operativa uppgifter och<br />
30-dagars mortalitet.<br />
Resultat<br />
Medelåldern var 73 år (46-92 år); 84 % var män. En större perioperativ<br />
blodförlust än 1000 ml observerades i totalt 13.8 % (n=74/531)<br />
av patienterna (elektiva 9,6 % [n=37/386]; akuta 25,5 % [n=37/145]<br />
KÄRL 149<br />
Kvalitetssäkring av åderbråckskirurgin vid en kärlkirurgisk enhet - vilken nytta gör vi?<br />
Nelzén Olle, Kärlkirurgiska Enheten/ Kirurgkliniken Skaraborgs Sjukhus/KSS Skövde<br />
Introduktion<br />
Åderbråckskirurgin inom offentlig sjukvård ifrågasätts tämligen ofta<br />
och indikationerna för att få invasiv behandling varierar inom Sverige.<br />
Vilken nytta åderbråcksintervention leder till är mindre väl känd<br />
när det gäller oselekterade patienter utanför kliniska studier. För att<br />
kvalitetssäkra venkirurgin vid Skaraborgs sjukhus/KSS monitorerades<br />
alla patienter som opererades under perioden september 2009<br />
till september 2010.<br />
Patienter och Metod<br />
Ingen patient opererades utan föregående venös som sedan upprepades<br />
4-6 veckor post-operativt samt efter 1 år. Basala patientdata, klinisk<br />
svårighetsgrad (CEAP) och data rörande den kirurgiska behandlingen<br />
registrerades i ett operationsprotokoll. Förändringar av klinisk<br />
svårighetsgrad samt livskvalitet mättes via Venous Clinical Severity<br />
Score (VCSS) och Aberdeen Varicose Vein Questionnaire (AVVQ) före<br />
och 1 år efter interventionen.<br />
Resultat<br />
Under perioden opererades 245 patienter/255 ben. Medianåldern<br />
var 55 år (spridning 18-87). Patienter CEAP C3 dominerade (42%),<br />
C2 27%, C4 21% och C5-C6 10%.Merparten (91%) opererades dagkirurgiskt.<br />
Endast 5 patienter åtgärdades endovenöst. Kärlkirurger<br />
P
KÄRL 152<br />
Återinsjuknande i stroke efter neurologisk varningshändelse - retrospektiv populationsstudie<br />
Strömberg S, Kärlkirurgen Sahlgrenska Universitetssjukhuset Göteborg, Nordanstig A, Neurologen Sahlgrenska Universitetssjukhuet Göteborg, Sö-<br />
derberg T, Medicine Kandidat Sahlgrenka Universitetssjukhuset Göteborg, Österberg K, Kärlkirurgen Sahlgrenska Universitetssjukhuset Götborg,<br />
Bergström G, Klinisk Fysiologi Sahlgrenska Universitetssjukhuset Göteborg<br />
Introduktion<br />
Återinsjuknande i stroke efter en cerebrovaskulär varningshändelse<br />
är hög enligt tidigare studier. Cirka 15 % av alla stroke föregås av en<br />
varningshändelse. Utan behandling kommer mer än 10 % av patienterna<br />
att drabbas av stroke första veckan. Vid TIA orsakad av karotisstenos<br />
(ca 15 % av alla TIA) är risken för tidigt återinsjuknande<br />
särskilt hög, 16 % inom 7 dagar varav halva risken ligger de första<br />
48 timmarna. Målet med denna populationsstudie är att se hur naturalförloppet<br />
av karotisstenos-orsakad cerebrovaskulär varningshändelse<br />
ser ut i modern tid i en svensk population.<br />
Patienter och Metod<br />
I Göteborg med vissa kranskommuner beräknas populationen till<br />
cirka 650 000. Ultraljud av halskärl utförs på tre sjukhus för denna<br />
population. Samtliga patienter som genomgått ultraljud av karotider<br />
och funnits ha en signifikant (>70%) symtomgivande stenos under<br />
åren 2004-2005 inkluderades i studien. Journalgenomgång utfördes<br />
för att studera återinsjuknande i stroke efter varningshändelse såsom<br />
TIA, minor stroke eller amarousis fugax.<br />
Resultat<br />
138 patienter återfanns ha haft en symtomgivande karotisstenos och<br />
genomgått ultraljud av karotider under åren 2004-2005 i Göteborg.<br />
13 patienter exkluderades på grund av otillräckliga journalanteckningar.<br />
125 patienter återstod i studien.Återinsjuknande i stroke efter<br />
Afx, retinal infarkt, TIA eller minor stroke var 4,8% (6/125) inom 2<br />
dagar, och 12,8% (16/125) inom en vecka. Första sex månaderna efter<br />
en varningshändelse hade 24,0% (30/125) återinsjuknat i stroke.<br />
Diskussion<br />
Den tidiga risken för återinsjuknande i stroke efter Afx, retinal infarkt,<br />
TIA eller minor stroke i denna population stämmer väl överens med<br />
tidigare studier, dock något lägre. Fortsatta studier för populationen<br />
2004-2009 pågår och då även analys om bästa medicinska terapi påverkar<br />
naturalförloppet.<br />
KÄRL 204<br />
Förekomst av mikropartikelbunden proteolytisk aktivitet i den intraluminala tromben hos patienter med bukaortaaneurysm<br />
Folkesson Maggie, Kärlkirurgi Karolinska Universitetssjukhuset Stockholm, Frebelius Siw, Kärlkirurgi Karolinska Universitetssjukhuset Stockholm,<br />
Eriksson Per, Medicin Karolinska Universitetssjukhuset Stockholm, Roy Joy, Kärlkirurgi Karolinska Universitetssjukhuset Stockholm, Swedenborg<br />
Jesper, Kärlkirurgi Karolinska universitetssjukhuset Stockholm<br />
Introduktion<br />
De flesta abdominella aortaaneurysm (AAA) innehåller en väggfast<br />
trombos (intraluminal trombos, ILT). Tidigare studier har visat en<br />
association mellan storleken av ILT och risk för ruptur samt att väggen<br />
under tromben är tunnare än trombfri vägg. Väggsegment täckta<br />
av trombos innehåller mindre elastin och de fibrer som detekteras<br />
är fragmenterade. En hypotes har varit att den matrixdegraderande<br />
aktiviteten kan häröra från leukocyter som ansamlas i ILT. Nyligen<br />
har vi dock visat att den enzymatiska aktiviteten av lösliga metalloproteinaser<br />
(MMPs) i ILT var begränsade till den luminala delen. En<br />
hypotes som nu har undersökts är om membranbundna proteaser i<br />
form av mikropartiklar med ursprung från celler i tromben kan återfinnas<br />
i den cellfria regionen av ILT och bidra till nedbrytning av den<br />
underliggande kärlväggen. Att undersöka förekomst av mikrovesikelbunden<br />
proteolytisk aktivitet i den abluminala och cellfria regionen<br />
av ILT, dvs den del av tromben som ligger närmast kärlväggen. Den<br />
proteolytiska aktiviteten av två membranbundna proteaser, ADAM17<br />
och ADAM10, studeras.<br />
Patienter och Metod<br />
Prov från aneurysmvägg och trombos erhölls från patienter som ope-<br />
rerades elektivt för AAA (9 män och 3 kvinnor, alla nuvarande eller<br />
tidigare rökare).<br />
Resultat<br />
Immunohistokemi visade att ADAM10 och neutrofiler kolokaliserade<br />
inom abluminala ILT i strukturer
132<br />
KÄRLKIRURGI<br />
KÄRL 259<br />
Individuell bedömning av risken för ruptur av abdominella aortaaneurysm<br />
Roy Joy, Kärlkirurgiska Kliniken Karolinska Universitetssjukhuset Stockholm, Swedenborg Jesper, Kärlkirurgiska Kliniken Karolinska Universitets-<br />
sjukhuset Stockholm, Gasser Christian, Hållfasthetslära Kungliga Tekniska Högskolan Stockholm<br />
Introduktion<br />
Ruptur av abdominellt aortaaneursym (AAA) är en vanlig dödsorsak<br />
för personer över 60 år. För att undvika ruptur behandlas AAA med<br />
öppen eller endovaskulär operation. Mortalitets- risken efter ett år är<br />
3-5% för båda metoderna. Den mest använda prediktorn för ruptur<br />
är maximal diameter, en storlek över 55 mm anses som operationsindikation,<br />
eftersom rupturrisken vid denna diameter överstiger risken<br />
associerade med åtgärd. Risk för ruptur finns även för AAA med<br />
diameter mindre än 55 mm, i synnherhet hos kvinnor och en del AAA<br />
med större diameter rupturerar ej. Under de senaste 10 åren har finitelement<br />
metod (FEM) baserad på tre -dimensionell avbildning med<br />
CT med kontrast använts för att beräkna rupturrisk. Metoden har<br />
dock varit svårt att applicera för enskilda patienter. Målet med denna<br />
studie var att ta fram en kliniskt applicerbar metod för att beräkna<br />
rupturrisk av AAA baserat på FEM.<br />
Patienter och Metod<br />
Kliniska data (ålder, kön, rökning, KOL, blodtryck, hereditet) samt CT<br />
bilder samlades retrospektivt från ca 200 patienter från 4 sjukhus i<br />
Sverige, Tyskland och Belgien. FEM modeller skapades med hjälp av<br />
A4 Clinics (VASCOPS, Österrike). Maximal diameter, maximal vägg-<br />
KÄRL 260<br />
Utvärdering av tre metoder för ultraljudsmätning av bukaortans diameter<br />
stress (PWS=peak wall stress) och sk rupturrisk kvot (PWRR= peak<br />
wall rupture risk index) beräknades med hjälp av modellen. Statistisk<br />
analys gjordes med Mathematica (Wolfram Research)<br />
Resultat<br />
Den maximala diametern var normalt distribuerad hos kvinnor och<br />
män. Ingen signifikant skillnad mellan män och kvinnor avseende<br />
PWS (p=0,091) sågs, däremot var PWRR högre för kvinnor (p=0,005).<br />
PWS ökade linjärt och PWRR exponentiellt med diameter. Vi korrelerade<br />
sedan värden för PWRR med maximal diameter och beräknade<br />
”Rupture Risk Equivalent Diameter” (RRED). Ett PWRR värde på 0.48<br />
motsvarade RRED 55 mm. Data tyder på att AAA hos en man med<br />
58 mm har samma rupturrisk som en en kvinna med AAA diameter<br />
46 mm.<br />
Diskussion<br />
Rupturrisken beräknad mha FEM tar hänsyn till kliniska parametrar<br />
samt information från CT bilder. RRED uttrycker denna information<br />
som en diameter vilket kan sedan användas för att jämföra operationsrisk<br />
med rupturrisk.<br />
Gürtelschmid Mikael, Kliniken För Kirurgi Och Urolgi Mälarsjukhuset Eskilstuna, Björck Martin, Kärlkirurgiska Sektionen, Kirurgkliniken Akade-<br />
miska Sjukhuset Uppsala, Wanhainen Anders, Kärlkirurgiska Sektionen, Kirurgkliniken Akademiska Sjukhuset Uppsala<br />
Introduktion<br />
Det finns idag tre beskrivna mätmetoder att med ultraljud definiera<br />
diametern av bukaorta; 1) ”outer-to-outer” (OTO) där mätpunkterna<br />
sätts vid kärlväggens främre och bakre yttersta begränsning, 2) ”inner-to-inner”<br />
(ITI) där mätpunkterna istället sätts vid kärlväggens<br />
innersta begränsning och 3) ”leading edge-to-leading edge” (LELE)<br />
där mätpunkterna sätts vid framväggens yttre begränsning och bakväggens<br />
inre begränsning.LELE är den idag vanligaste metoden i Sverige<br />
medan ITI används i t ex England och OTO i vissa Amerikanska<br />
studier. I en nyligen publicerad Engelsk studie uppvisade ITI en bättre<br />
reproducerbarhet och mindre variabilitet än OTO. LELE har aldrig utvärderats.Syftet<br />
med studien var att analysera de tre metoderna LELE,<br />
ITI och OTO avseende reproducerbarhet och variabilitet.<br />
Patienter och Metod<br />
127 konsekutiva patienter med bukaortaaneurysm som genomgick<br />
rutinundersökning med ultraljud av bukaorta vid kärllaboratoriet vid<br />
Akademiska Sjukhuset i Uppsala inkluderades i studien. På samtliga<br />
patienter mättes den maximala anterio-posteriora (AP) diametern<br />
enligt metoderna ITI, LELE och OTO av två av varandra oberoende<br />
undersökare.<br />
Resultat<br />
Medelvärdet för diametern mätt med ITI, LELE och OTO var 37.8mm<br />
(95% CI, 36.1-39.5), 39.3mm (95% CI, 38.2-41.6) resp. 41.9mm<br />
(95% CI, 40.2-43.7). Skillnaden mellan ITI och LELE var 1.5mm<br />
(p
KÄRL 279<br />
S100A12 är associerat med kortare amputationsfri överlevnad efter infrainguinal bypass<br />
Malmstedt Jonas, Kärlkirurgiska Kliniken Karolinska Universitetssjukhuset Stockholm, Frebelius Siw, Instutitionen För Molekylär Medicin Och Kirur-<br />
gi Karolinska Institutet Stockholm, Lengquist Mariette, Instutitionen För Molekylär Medicin Och Kirurgi Karolinska Institutet Stockholm, Görneskog<br />
Gun, Medicinkliniken Danderyds Sjukhus Stockholm, Wang Jing, Instutitionen För Molekylär Medicin Och Kirurgi Karolinska Institutet Stockholm,<br />
Swedenborg Jesper, Instutitionen För Molekylär Medicin Och Kirurgi Karolinska Institutet Stockholm<br />
Introduktion<br />
Aktivering av receptorn för advancerade glykosylerade proteiner<br />
(RAGE) har föreslagits vara av betydelse för kardiovaskulär sjukdom<br />
särskilt vid diabetes (DM). Intimal hyperplasi (IH) i bypassgraft är en<br />
orsak till stenos och ocklusion. Vi har visat att patienter med DM har<br />
kortare amputationsfri överlevnad jämfört med patienter utan DM efter<br />
infrainguinal bypass (IB). Aktivering av RAGE har visats öka IH i<br />
djurexperiment. Aktivering av RAGE i vengraft hos patienter med DM<br />
skulle kunna vara en förklaring till sämre resultat efter IB. Vid DM<br />
drivs RAGE-aktivering av ökad bildning av exogena ligander pga hyperglykemi.<br />
Carboxymetyllysin (CML) är en exogen ligand är, medan<br />
S100A12 är en viktig endogen ligand.<br />
Patienter och Metod<br />
Plasma och venmaterial samlades från patienter vid IB pga kronisk<br />
benischemi. Diabetesstatus kontrollerades med HbA1c och oraltglucostoleranstest<br />
(OGTT). Förekomst av RAGE, S100A12 och CML<br />
i ven bestämdes med immunohistokemi . P-S100A12 och P-CML<br />
bestämdes med ELISA-teknik. P-nivåerna jämfördes med en ålders-<br />
och könsmatchad kontrollgrupp utan kardiovaskulär sjukdom. Patienterna<br />
följdes prospektivt (medeluppföljningstid 3,8 år) avseende<br />
KÄRL 296<br />
Måste infekterade aortaaneurysm opereras radikalt?<br />
amputation/död. 68 patienter (medelålder 69±8.2) inkluderades. 31<br />
hade känd DM och 7 uppfyllde kriterier för DM enligt OGTT/HbA1c.<br />
Andelen rökare var högre hos patienter utan DM. Sår och gangrän var<br />
vanligare i DM-gruppen.<br />
Resultat<br />
P-S100A12 var signifikant högre hos patienter med DM (11.75ng/ml)<br />
jämfört med patienter utan diabetes (5.01ng/mL), p=.002. Patienter<br />
med höga P-S100A12 hade tre gånger högre risk för amputation och<br />
död, (hazardratio 2.58, 95%CI 1.05–6.35), jämfört med patienter<br />
med lägre P-S100A12 i Cox-regression efter justering för ålder, kön<br />
och diabetes. Däremot fann vi ingen skillnad i P-CML. Andelen vävnadsarea<br />
med förekomst av CML (10%), RAGE (5%) och S100A12<br />
(3%) i venvävnad skiljde sig inte åt mellan patienter med och utan<br />
DM. Kontrollgruppen hade signifikant lägre P-S100A12 och P-CML.<br />
Diskussion<br />
Högt P-S100A12 är associerat med kortare amputationsfri överlevnad,<br />
oberoende av diabetes, ålder och kön. Både S100A12 och RAGE<br />
återfinns i ven hos såväl patienter med som utan DM. Resultatet innebär<br />
att RAGE-aktivering via S100A12 kan vara en riskfaktor för död<br />
och amputation både hos patienter med och utan DM.<br />
Helczynska Karolina, Kärlklinik SUS Malmö, Sonesson Björn, Kärlklinik SUS Malmö, Zdanowski Zbigniew, Kärlklinik SUS Malmö, Kuhme Tobias,<br />
Kärlklinik SUS Malmö, Malina Martin, Kärlklinik SUS Malmö<br />
Introduktion<br />
Mykotiska aneurysm och graftinfektioner i aorta behandlas traditionellt<br />
med radikal öppen kirurgi. Semikonservativbehandling innebär<br />
att man avstår från explantation och lämnar den infekterade kärlväggen<br />
eller protesen in situ. Denna mindre traumatiska behandling<br />
innefattar translumbalt dränage respektive resektion av en endovaskulärt<br />
exkluderad men infekterad aneurysmsäck, överstentning av<br />
mykotiskt aneurysm med stentgraft eller enbart antibiotika.<br />
Patienter och Metod<br />
44 konsekutiva patienter behandlade semikonservativt mellan januari<br />
2004 och februari 2012 för mykotiskt aneurysm (13), infekterad<br />
aortal graft (13) eller stentgraft (18) inkluderades i studien. Median<br />
ålder var 70 år (42-87). I materialet ingick aortoenteriska (13), aortoesofagiala<br />
(2) och aortobronkiella fistlar (1). Staphylococcus Aureus<br />
och Propionibacterium Acnes var vanligaste patogener. Exklusion<br />
med stentgraft utfördes vid 10 infekterade graftanastomoser, 4 infekterade<br />
stentgrafter och 13 mykotiska aneurysm. Infektion av endovaskulärt<br />
exkluderad aneurysmsäck behandlades med translumbalt<br />
dränage(4), resektion av aneurysmsäcken kvarlämnande stentgraften<br />
(5) eller enbart antibiotika (4). Medianuppföljningstiden var 364 dagar<br />
(0-1912).<br />
Resultat<br />
29 semikonservativt behandlade patienter (66%) överlevde sin infektion<br />
med en median överlevnad om 32 mnd (0,5-87).15 patienter<br />
(34%) avled av infektionsrelaterade orsaker såsom blödning eller<br />
SIRS: 7/18 med infekterad stentgraft, 6/13 med infekterad konventionell<br />
graft och 2/13 med mykotiska aneurysm. 7/16 patienter med<br />
fistulering avled. 12 patienter behandlades mer än en gång. Två initialt<br />
semikonservativt behandlade patienter (5%) opererades slutligen<br />
radikalt med extirpation av infekterat graftmaterial. En av dessa<br />
överlevde.<br />
Diskussion<br />
Patienter med aortainfektion tolererar dåligt radikal kirurgi och mortaliteten<br />
är hög bland dem som erbjuds behandling.En mindre traumatisk,<br />
semikonservativ behandlingsstrategi där graftmaterial och<br />
infektionshärd kvarlämnas tolereras av fler patienter och tycks uppvisa<br />
acceptabla resultat. Endovaskulär exklusion blir i flertalet fall en<br />
permanent och inte enbart överbryggande behandling. Fler patienter<br />
och längre uppföljning krävs dock innan säkra slutsatser kan dras.<br />
133<br />
KÄRLKIRURGI
KÄRL 309<br />
Intraperitoneal mikrodialys som markör för acs efter evar vid raaa<br />
134<br />
KÄRLKIRURGI<br />
Skoog Per, Kärl-Thoraxkliniken Universitetssjujkhuset Örebro, Hörer Tal, Kärl-Thoraxkliniken Universitetssjujkhuset Örebro, Pirouzram Artai, Kärl-<br />
Thoraxkliniken Universitetssjujkhuset Örebro, Larzon Thomas, Kärl-Thoraxkliniken Universitetssjujkhuset Örebro, Norgren Lars, Kirurgiska kliniken<br />
Universitetssjujkhuset Örebro<br />
Introduktion<br />
Andelen endovaskulära ingrepp (EVAR) vid rupturerada aorta anevrysm<br />
(rAAA) ökar. Då buken ej regelmässigt öppnas blir hematomet<br />
efter blödningen kvar och de patienter som utvecklar ACS efter rAAA<br />
opererade med EVAR står för en ansenlig del av den postoperativa<br />
mortaliteten. Målet med studien var att utvärdera intraperitoneal (IP)<br />
laktat/pyruvat-kvot (l/p-kvot) och glycerolnivåer mätt med mikrodialys<br />
efter EVAR vid rAAA hos patienter som utvecklar bukkompartmentsyndrom<br />
(ACS), jämfört med de som inte får ACS. Kan bukmetaboliter<br />
fångade med mikrodialys vara tidiga markörer på tryckorsakad<br />
organsvikt?<br />
Patienter och Metod<br />
Hos 16 patienter med rAAA som behandlats med EVAR sattes en<br />
intraperitoneal mikrodialyskateter in i slutet av operationen. Patienterna<br />
följdes timvis postoperativt med avseende på bla. Intraabdominellt<br />
tryck (IAP), urinproduktion och intraperitoneala laktat, pyruvat,<br />
glycerol och glukosnivåer. Femton patienter överlevde operationen<br />
och 6 av dem utvecklade ACS och genomgick dekompression. Återstående<br />
9 patienter tjänade som kontroller.<br />
KÄRL 311<br />
t-PA assisterad hematomevakuering efter EVAR vid rAAA<br />
Resultat<br />
I perioden fem timmar före dekompression var IAP i dekompressionsgruppen<br />
högre än i kontrollerna (i genomsnitt 18.2mmHg vs<br />
12.5mmHg, p
135
Läkaren tänker på alla människor.<br />
När ska läkaren börja tänka på sig själv?<br />
Söker du nytt jobb,<br />
nya möjligheter, nya utmaningar?<br />
Om du är en av de bästa är det dig vi söker!<br />
Har du lust att prova på något nytt under kortare<br />
eller längre period? Vill du ha erfarenhet från<br />
olika arbetsplatser?<br />
Bestäm själv. Men slå gärna en signal först.<br />
Vad du än tänker på – ring gärna och prata med<br />
oss. Ställ frågor och lufta dina funderingar. Det<br />
har du allt att vinna på!<br />
Ring 0771-60 60 60 eller<br />
mejla lakarbemanning@profficecare.se<br />
Proffice Care är ett av de största nordiska bemannings- och rekryterings-<br />
företagen för läkare, sjuksköterskor, undersköterskor samt läkarsekreterare.<br />
Vi har lokal förankring i de nordiska länderna, och en lång erfarenhet av<br />
bemanning- och rekrytering av personal. Våra kunder finns i den offentliga<br />
sektorn och bland privata vårdgivare av alla storlekar. www.profficecare.se
137<br />
17:e <strong>Kirurgveckan</strong> i Linköping , 20-24 augusti 2012<br />
Förresten begriper jag<br />
inte vad man ska<br />
ha flygvapnet till.<br />
Det blir ju bara<br />
ett slag i luf ten.<br />
– Tage Danielsson<br />
MALMEN<br />
Malmen är en historisk plats med flyget under sina vingar.<br />
Den militära verksamheten här har månghundraåriga anor.<br />
Malmen är därmed en av landets äldsta militära övningsplatser.<br />
Förbanden på platsen har genom åren varit många;<br />
från Östgöta fotfolk till Helikopterflottiljen som finns där i dag.<br />
Helikopterflottiljen är dock långt ifrån ensamma på området.<br />
Innanför staketet finns både fler militära verksamheter<br />
såsom LSS Flygskolan, F7 och FMLOG,<br />
och en hel del civila såsom Saab, FMV och Flyg-<br />
tekniskt gymnasium för att bara nämna några.<br />
Totalt arbetar cirka 1 600 personer på Malmen.<br />
Vad gäller flygverksamheten har det flugits på<br />
Malmen sedan 1911. Det var när den svenska<br />
flygpionjären Carl Cederström uppvisningsflög<br />
över Linköping som han upptäckte att Malmen<br />
var en utmärkt plats för just flygverksamhet.<br />
Året därpå grundade han<br />
Sveriges första flygskola. Det innebär<br />
att Flygskolan på Malmen i år<br />
firar 100 år.<br />
137
138<br />
SFÖAK<br />
17:e <strong>Kirurgveckan</strong> 20-24 augusti 2012 i Linköping<br />
Program – Svensk förening för övre abdominell<br />
kirurgi – SFÖAK<br />
Måndagen den 20 augusti<br />
13.00-14.00<br />
Lokal: Solot<br />
08.15-09.30<br />
Lokal: Crusell<br />
09.30-10.00<br />
10:00-11:30<br />
Lokal: Crusell<br />
11.30-12.00<br />
13.15-14.15<br />
14.15-15.15<br />
ST-lunch: Akuta besvär efter GBP, vad ska jag göra?<br />
Föreläsare: Lars-Göran Larsson<br />
Tisdagen den 21 augusti<br />
Gemensamt symposium (se programöversikt)<br />
Utställning och kaffe<br />
SOTA: Akut övre abdominell kirurgi för icke-ÖAK kirurger<br />
Tema: Komplikationer inom övre GI efter ERCP, perforation och<br />
obesitaskirurgi<br />
Deltagare: Michael Hermansson, Erik Haraldsson, Johan Ottosson<br />
Utställning och kaffe<br />
Utställning och lunch<br />
Gemensamt symposium (se programöversikt)
SFÖAK<br />
Onsdagen den 22 augusti<br />
08.15-09.30<br />
Lokal: Crusell<br />
09.30-10.00<br />
10.00-12.00<br />
Lokal: Crusell<br />
12.00-13.00<br />
12.00-13.00<br />
Lokal: Operetten<br />
13.00-14.30<br />
Lokal: Crusell<br />
14.30-15.15<br />
15.15-16.45<br />
Lokal: Crusell<br />
Gemensamt symposium (se programöversikt)<br />
Utställning och kaffe<br />
Gemensamt symposium (se programöversikt)<br />
Utställning och lunch<br />
ST-lunch: Akuta besvär efter GBP, vad ska jag göra?<br />
Föreläsare: Lars-Göran Larsson<br />
Symposium: Akut pankreatit<br />
Deltagare: Roland Andersson, Bodil Andersson, Ellen Andersson, Pernilla<br />
Benjaminsson, Sara Regnér, Ralf Segersvärd, Fredrik Swahn, Mikael Öman<br />
Moderator: Bobby Tingstedt<br />
Utställning och kaffe<br />
Symposium: Övre GI-blödning - Nya utmaningar och möjligheter.<br />
Samarrangemang SFÖAK, SIKT, SSVS<br />
Nya antikoagulantia och trombocythämmare<br />
Jan Holst<br />
Endoskopisk och medicinsk behandling<br />
Christer Staël von Holstein<br />
Diagnostisk radiologi<br />
Bertil Leidner<br />
Endovaskulär intervention<br />
David Lindström<br />
Blödande esofagusvaricer<br />
Per Stål<br />
Moderator: Claes Jönson (SFÖAK), Ingemar Bolin (SIKT),<br />
Carl Wahlgren (SSVS)<br />
139<br />
SFÖAK
18.30<br />
Lokal:<br />
Cloetta Center<br />
08.30-10.00<br />
Lokal: Musikalen<br />
140<br />
Höjdarfesten!<br />
Bankett<br />
SFÖAK<br />
Torsdagen den 23 augusti<br />
SFÖAK 270<br />
SFÖAK 300<br />
SFÖAK 263<br />
SFÖAK 208<br />
Fria föredrag: Galla, lever, pankreas<br />
Moderator: Cecilia Strömberg, Thomas Gasslander<br />
Risk för ogynnsamt utfall efter olika behandlingsstrategier vid sten i djupa<br />
gallgången – en registerstudie<br />
Möller Mats, Ersta Sjukhus Stockholm, Gustafsson Ulf, Persson Gunnar,<br />
Thorell Anders<br />
Riskprediktion med POSSUM-score inför pankreatikoduodenektomi tar inte<br />
hänsyn till pankreasspecifika riskfaktorer<br />
Ansorge Christoph, Enheten För Kirurgi, CLINTEC, Karolinska Institutet Vid<br />
Gastrocentrum Kirurgi Karolinska Universitetssjukhuset Stockholm, Lindström<br />
Per, Blomberg John, Del Chiaro Marco, Segersvärd Ralf<br />
Påverkar socioekonomisk bakgrund handläggningen av patienter med<br />
gallsten?<br />
Pålsson Simon, Helsingborgs Lasarett Helsingborg Sandblom Gabriel<br />
Kort- och långtidsmortalitet efter pankreaskirurgi är lägre vid<br />
högvolymscentra<br />
Sadr Azodi Omid, Enheten för Kirurgi, CLINTEC, Karolinska Institutet Vid<br />
Gastrocentrum Kirurgi Karolinska Universitetssjukhuset Stockholm Rangelova<br />
Elena, Segersvärd Ralf, Nilsson Magnus
SFÖAK 47<br />
SFÖAK 197<br />
SFÖAK 282<br />
SFÖAK 202<br />
SFÖAK<br />
Transektion av leverparenkym med CUSA eller vaskulär stapler. Analys<br />
av resultaten ur ekonomiskt perspektiv<br />
Horna Strand Angelica, Transplantationskirurgiska Kliniken Karolinska<br />
Universitetssjukhuset Stockholm Savlid Mats, Jansson Anders, Agustsson<br />
Torhallur, Strömberg Cecilia, Lundell Lars, Isaksson Bengt<br />
Asymptomatisk pankreastumör – en potentiellt botbar sjukdom som<br />
alltid bör utredas vidare<br />
Skarin Anna, Enheten För Kirurgi, CLINTEC, Karolinska Institutet Vid<br />
Gastrocentrum Kirurgi, Karolinska Universitetssjukhuset Stockholm,<br />
Sandblom Gabriel, Andrén-Sandberg Åke, Ansorge Christoph, Arnelo<br />
Urban, Segersvärd Ralf<br />
Gallgångsskador i Nationellt Kvalitetsregister: Peroperativ<br />
Kolangiografi förbättrar överlevnaden<br />
Törnqvist Björn, Enheten För Kirurgi, CLINTEC, Karolinska Institutet<br />
Vid Gastrocentrum Kirurgi Karolinska Universitetssjukhuset Stockholm,<br />
Strömberg Cecilia, Persson Gunnar, Nilsson Magnus<br />
Överbehandling med gemcitabin vid pankreascancer – en<br />
hälsoekonomisk studie<br />
Ansari Daniel, Kirurgiska Kliniken Skånes Universitetssjukhus Lund,<br />
Tingstedt Bobby, Andersson Roland<br />
141<br />
SFÖAK
142<br />
10.00-10.30<br />
10.30-11.45<br />
Lokal: Crusell<br />
11.45-12.00<br />
12.00-13.15<br />
Lokal: Crusell<br />
SFÖAK 294<br />
13.15-14.15<br />
14.15-15.30<br />
Lokal: Musikalen<br />
SFÖAK 93<br />
SFÖAK<br />
Utställning och kaffe<br />
Gemensamt symposium (se programöversikt)<br />
Utställning och kaffe<br />
Symposium - Slits/gallstensproblematik efter gastric bypass.<br />
Samarrangemang SFÖAK, SIKT<br />
Moderator: Anders Thorell, Arthur Jänes<br />
Deltagare: Mikael Ekelund, Lars Enochsson, Erik Stenberg<br />
Tidiga komplikationer vid slutning av mesenteriella defekter vid<br />
laparoskopisk gastric bypass<br />
Stenberg Erik, Kirurgiska Kliniken Lindesbergs Lasarett, Ågren Göran,<br />
Ottosson Johan, Szabo Eva, Näslund Erik, Lönroth Hans, Boman Lars,<br />
Thorell Anders, Näslund Ingmar<br />
Utställning och lunch<br />
Fria föredrag: Esofagus, ventrikel, obesitas<br />
Moderator: Stefan Modin, Ingvar Halldestam<br />
Hur vanligt är inre herniering efter laparoskopisk gastric bypass och skall<br />
mesoslitsarna förslutas? En prospektiv studie med och utan förslutning av<br />
slitsarna<br />
Leijonmarck Carl Eric, Kirurgkliniken Capio S:t Görans Sjukhus Stockholm<br />
Anderberg Bo, Holmberg Marcus, Leifler Anna, Leinsköld Ted, Modin<br />
Billkvist Cecilia, Zacharias Rebecka
SFÖAK 173<br />
SFÖAK 176<br />
SFÖAK 34<br />
SFÖAK 96<br />
SFÖAK 288<br />
SFÖAK<br />
Multidisciplinär konferens leder till mer aggressiv behandling av<br />
gastroesofageal cancer<br />
Winbladh Anders, Kirurgiska Kliniken US Linköping Brännström Fredrik,<br />
Mörner Malin Kroll, Bjerregard Jon<br />
Färre sårkomplikationer efter byte från cirkulär- till linjärstapler för<br />
gastrojejunostomin vid laparoskopisk gastric bypass<br />
Sima Eduardo, Kirurgkliniken Akademiska Sjukhuset Uppsala Ehrenborg<br />
Anna, Hedberg Jakob, Edholm David, Sundbom Magnus<br />
Transmural pulsoxymetri av ventrikeltuben under preparationen i<br />
samband med esofagektomi<br />
Tsai Jon A, Enheten För Kirurgi, CLINTEC, Karolinska Institutet Vid<br />
Gastrocentrum Kirurgi Karolinska Universitetssjukhuset Stockholm, Nilsson<br />
Magnus, Lundell Lars, Lindblad Mats<br />
Gastric bypass ger högre insulinvärden för samma sockernivå: En studie<br />
på patienter med gastrostomi<br />
Wierup Nils, LUDC SUS Malmö Ekelund Mikael, Groop Leif, Hedenbro Jan<br />
Utsättning av acetylsalicylsyra efter blödande magsår och risken för död<br />
och akuta hjärt- och kärlhändelser<br />
Derogar Maryam, Enh För Övre Gastrointestinal Forskning, Inst För<br />
Molekylär Medicin Och Kirurgi Karolinska Institutet Stockholm, Sandblom<br />
Gabriel, Lundell Lars, Orsini Nicola, Matteo Bottai, Yunxia Lu,<br />
Omid Sadr-Azodi<br />
143<br />
SFÖAK
144<br />
SFÖAK 135<br />
15.30-16.00<br />
16.00-17.00<br />
Lokal: Crusell<br />
17.00-18.00<br />
Lokal: Crusell<br />
19.00<br />
Lokal: Restaurang<br />
Stångs Magasin<br />
08.15-09.15<br />
Lokal: Crusell<br />
09.15-09.45<br />
SFÖAK<br />
Tidiga effekter på typ 2 diabetes av gastric bypass: Bakomliggande<br />
mekanismer<br />
Efendic Enes, Kirurgkliniken Ersta Sjukhus Stockholm, Nygren Jonas, Thorell<br />
Anders<br />
Utställning och kaffe<br />
Ihreföreläsning: Individualized treatment of esophageal cancer<br />
Moderator: Ingmar Näslund<br />
Föreläsare: Jan van Lanschot, Rotterdam<br />
SFÖAKs årsmöte med projektpresentation av SFÖAKs<br />
forskningspristagare<br />
SFÖAK:s festkväll<br />
Föranmälan<br />
Fredagen den 24 augusti<br />
Gemensamt symposium (se programöversikt)<br />
Utställning och kaffe
09.45-11.15<br />
Lokal: Studion<br />
SKÄRM 1:<br />
Esofagusventrikel<br />
SFÖAK 28<br />
SFÖAK 35<br />
SFÖAK 56<br />
SFÖAK 295<br />
SFÖAK 66<br />
SFÖAK<br />
Postersession:<br />
4 parallella postersessioner<br />
Moderator: C Jönson och I Halldestam<br />
Surgical repair of a giant paraesophageal hernia resolves anemia in the<br />
majority of cases<br />
Hermansson Michael, Kirurgkliniken Sahlgrenska Universitetssjukhuset<br />
Göteborg Zehetner Jörg, Grant Kimberly S, Oh Daniel S, Hagen Jeffrey A<br />
Pneumatisk dilatation av pylorus hos patienter med postoperativa<br />
symptom som vid funktionell pylorusobstruktion<br />
Tsai Jon A, Enheten För Kirurgi, CLINTEC, Karolinska Institutet Vid<br />
Gastrocentrum Kirurgi Karolinska Universitetssjukhuset Stockholm, Ericson<br />
Jessica, Sunde Berit, Lindblad Mats, Lundell Lars, Nilsson Magnus<br />
Videopresentation av pylorus- och vagusbevarande gastrektomi med<br />
radikal körtelutrymning vid tidig ventrikelcancer<br />
Lindblad Mats, Enheten För Kirurgi, CLINTEC, Karolinska Institutet Vid<br />
Gastrocentrum Kirurgi Karolinska Universitetssjukhuset Stockholm, Tsai Jon<br />
A, D´Souza Melroy, Lundell Lars, Nilsson Magnus<br />
Randomiserad jämförande dubbel blind studie mellan laparoskopisk total<br />
och partiell fundoplikation vid GERD - refluxsymtom efter 5 år<br />
Bengt Håkanson, Kirurgkliniken Ersta Sjukhus Stockholm, Anders Thorell<br />
Sentinel node-diagnostik vid esofagus-cardiacancer med hybrid SPECT/<br />
CT-kamera<br />
Tsai Jon A, Enheten För Kirurgi, CLINTEC, Karolinska Institutet Vid<br />
Gastrocentrum Kirurgi Karolinska Universitetssjukhuset Stockholm Lindblad<br />
Mats, Celebioglu Fuat, Nilsson Magnus, Lundell Lars, Axelsson Rimma<br />
145<br />
SFÖAK
146<br />
SFÖAK 75<br />
SFÖAK 102<br />
SFÖAK 184<br />
SFÖAK 236<br />
SFÖAK 273<br />
SFÖAK 302<br />
SFÖAK 67<br />
SFÖAK<br />
Riskbedömning, handläggning och utfall hos patienter med övre<br />
gastrointestinal blödning på Kamuzu Central Hospital, Malawi<br />
Klackenberg H, CLINTEC Danderyds Sjukhus, Stockholm, Tamimi S, Qureshi<br />
J, Mulima Gift, Andrén-Sandberg Å<br />
Livsstilsfaktorers påverkan på utvecklandet av Barretts esofagus<br />
Horna Strand Angelica, Transplantationskirurgiska Kliniken Karolinska<br />
Universitetssjukhuset Stockholm, Franzén Thomas<br />
Öppen gastromottagning<br />
Krebs Johanna, Kliniken För Kirurgi Och Urologi Mälarsjukhuset Eskilstuna<br />
Olsson Louise, Crkvenjas Nebojsa<br />
Transhiatal distal esofagusresektion med interposition med tunntarm ad<br />
modum Merendino<br />
Elbe Peter, Enheten För Kirurgi, CLINTEC, Karolinska Institutet Vid<br />
Gastrocentrum Kirurgi Karolinska Universitetssjukhuset Stockholm, Nilsson<br />
Magnus, Lundell Lars, Lindblad Mats, Tsai Jon A<br />
Täckt duodenalstent - ett nytt behandlingsalternativ vid perforerat ulcus<br />
duodeni?<br />
Arroyo Vásquez Jorge Alberto, Kirurgkliniken SÄS Borås, Park Per-Ola,<br />
Bergström Maria<br />
En genomgång av patienter med förlängd vårdtid på sektionen för övre<br />
abdominell kirurgi, Karolinska Universitetssjukhuset 2006-2012<br />
Sälléber Andreas, Enheten För Kirurgi, CLINTEC, Karolinska Institutet Vid<br />
Gastrocentrum Kirurgi Karolinska Universitetssjukhuset Stockholm Huq<br />
Ishita, Elbe Peter<br />
Pankreasläckage efter gastrektomi med D2-lymfadenektomi<br />
Kung Chih-Han, Enheten För Kirurgi, CLINTEC, Karolinska Institutet Vid<br />
Gastrocentrum Kirurgi Karolinska Universitetssjukhuset Stockholm,Lindblad<br />
Mats, Lundell Lars, Nilsson Magnus, Tsai Jon A<br />
Moderator: S Modin och P Möller
SKÄRM 2:<br />
Obesitas<br />
SFÖAK 165<br />
SFÖAK 113<br />
SFÖAK 115<br />
SFÖAK 116<br />
SFÖAK 122<br />
SFÖAK 150<br />
SFÖAK 178<br />
SFÖAK 206<br />
SFÖAK<br />
Moderator: S Modin och P Möller<br />
D-vitamin lång tid efter gastric bypass<br />
Karefylakis Christos, Medicinkliniken USÖ Örebro, Näslund Imgmar, Edholm<br />
David, Svensson Felicity, Karlsson Anders, Sundbom Magnus, Rask Eva<br />
Dietråd efter Gastric Bypass: Samsyn? Evidens?<br />
Evertsson Ida, Aleris Obesitas Skåne Lund Hedenbro Jan<br />
Reoperativ laparoskopisk Gastric Bypass efter tidigare genomgången<br />
bariatrisk kirurgi<br />
Efendic Enes, Kirurgkliniken Ersta Sjukhus Stockholm, Thorell Anders<br />
Kliniska erfarenheter av sen dumping<br />
Uddén Hemmingsson Joanna, Obesitascentrum / Kirurgkliniken Capio St<br />
Görans Sjukhus Stockholm Leijonmarck Carl-Eric<br />
Samtidig gastric by pass operation och cholecystektomi – att föredra?<br />
Stillström David, Kirurg- och Urologkliniken Danderyds Sjukhus, Granström<br />
Lars, Näslund Erik, Freedman Jacob<br />
Kostbehandling vid sen dumping efter gastric bypass<br />
Franson Karin, Kirurgkliniken Capio St Görans Sjukhus Stockholm,<br />
Leijonmarck Carl-Eric<br />
Påverkas perioperativa parametrar och postoperativ viktnedgång av hur<br />
stor den preoperativa viktnedgången är vid laparoskopisk gastric bypass?<br />
Leinsköld Ted, Kirurgkliniken Capio St Görans Sjukhus Stockholm, Anderberg<br />
B, Zacharias R, Holmberg M, Leifler A, Modin-Billkvist C, Leijonmarck CE<br />
Långtidsuppföljning av Gastric bypass som revisionsoperation<br />
Edholm David, Kirurgkliniken Akademiska Sjukhuset Uppsala, Näslund<br />
Ingmar,Karlsson F. Anders, Rask Eva, Sundbom Magnus<br />
147<br />
SFÖAK
148<br />
SFÖAK 168<br />
SFÖAK 179<br />
SFÖAK 41<br />
SFÖAK 227<br />
SFÖAK 253<br />
SFÖAK 277<br />
SFÖAK 164<br />
SFÖAK<br />
Teknik för gastroenteroanastomosen har betydelse för viktresultat 5 år<br />
efter gastric bypass<br />
Sima Eduardo, Kirurgkliniken Akademiska Sjukhuset Uppsala, Hedberg<br />
Jakob, Sundbom Magnus<br />
Kan patienter som har genomgått laparoskopisk gastric bypass skrivas<br />
hem dagen efter operation utan ökad risk för komplikationer?<br />
Leinsköld Ted, Kirurgkliniken Capio St Görans Sjukhus Stockholm, Anderberg<br />
B, Zacharias R, Holmberg M, Leifler A, Modin-Billkvist C, Leijonmarck CE<br />
Laparoskopiska duodenal switch operationer med fullständigt handsydd<br />
ileoduodenostomi<br />
Axer Stephan, Kirurgkliniken, Sjukhuset i Torsby, Hoffmann Leif<br />
Graviditet efter Gastric bypass<br />
Zacharias Rebecka, Kirurgkliniken Capio St Görans Sjukhus Stockholm<br />
Läckage i gastroentero-anastomosen efter gastric bypassoperation<br />
Mahmood WM, Kirurg- Urologkliniken Danderyd Sjukhus AB Stockholm<br />
Freedman Jacob<br />
Stentbehandling av läckage i gastroenteroanastomosen efter<br />
laparoskopisk gastric by-pass<br />
Arroyo Vásquez Jorge Alberto, Kirurgkliniken SÄS Borås Sari Karhu,<br />
Bergström Maria, Park Per-Ola<br />
”Fast-track” i offentlig sjukvård<br />
Berggren Johan, Kirurgkliniken Länssjukhuset i Kalmar, Möller Peter
SKÄRM 3:<br />
Galla-lever<br />
SFÖAK 23<br />
SFÖAK 303<br />
SFÖAK 205<br />
SFÖAK 233<br />
SFÖAK 37<br />
SFÖAK 95<br />
SFÖAK<br />
Moderator: C Strömberg och B Björnsson<br />
Erfarenheter av spyglass (peroral cholangio-pankreaticoscopi) vid<br />
rutinmässig diagnostisk utredning<br />
Enochsson Lars, Enheten För Kirurgi, CLINTEC, Karolinska Institutet Vid<br />
Gastrocentrum Kirurgi Karolinska Universitetssjukhuset Stockholm Lundell<br />
Lars, Swahn Fredrik, Löhr Matthias, Arnelo Urban<br />
Laser speckle imaging för mätning av blodperfusion i levern<br />
Sturesson Christian, Translational Physiology and Surgery Amsterdam<br />
Medical Center Milstein Dan, Post Ivo, Maas Adrie, Van Gulik Thomas<br />
Är akut kirurgi för akut cholecystit säkert? Resultat från en<br />
populationsbaserad undersökning<br />
Pieniowski Emil, Kirurgkliniken Södersjukhuset Stockholm, Popowicz<br />
Agnieszka, Tsekrekos Andrianos, Sinabulya Helen, Gerber Peter, Sjödahl<br />
Krister, Gustafsson Ulf, Lundell Lars, Sandblom Gabriel<br />
En genomgång av kostnader för radiofrekvensbehandling på Karolinska<br />
Universitetssjukhuset, DRG och KPP är bristfälliga metoder för att<br />
uppskatta kostnaderna<br />
Elbe Peter, Enheten För Kirurgi, CLINTEC, Karolinska Institutet Vid<br />
Gastrocentrum Kirurgi Karolinska Universitetssjukhuset Stockholm, Thorell<br />
Anders, Lindblad Mats<br />
Datorassisterad leverkirurgi, en fallbeskrivning<br />
Jacob Freedman, Kirurg- Och Urologkliniken Danderyds Sjukhus, Henrik<br />
Nilsson, Eduard Jonas, Anders Jansson<br />
Morfologi vid ischemi-reperfusionsskada i levern inducerad av<br />
kärlavstängning med Pringles manöver: En elektronmikroskopisk studie<br />
D´souza Melroy A, Enheten För Kirurgi, CLINTEC, Karolinska Institutet Vid<br />
Gastrocentrum Kirurgi Karolinska Universitetssjukhuset Stockholm, Hultenby<br />
Kjell, Fernandes Aristi, Nowak Greg, Björnstedt Mikael, Isaksson Bengt<br />
149<br />
SFÖAK
150<br />
SFÖAK 145<br />
SFÖAK 138<br />
SFÖAK 275<br />
SFÖAK 292<br />
SFÖAK 304<br />
SFÖAK 216<br />
SKÄRM 4:<br />
Pankreas<br />
SFÖAK 193<br />
SFÖAK<br />
Flödesmätning av vena porta med MR kan predicera sinusoidal skada hos<br />
oxaliplatinbehandlade patienter med kolorektala levermetastaser<br />
Urdzik J, Kirurgiska Kliniken Akademiska Sjukhuset Uppsala, Bjerner T,<br />
Wanders A, Duraj F, Haglund U, Norén A<br />
Gallgångsskador i södra sjukvårdsregionen registrerade i GallRiks<br />
Rystedt Jenny, Kir SUS Lund och Malmö, Callmer Anna, Lindell Gert, Roubert<br />
Nils, Montgomery Agneta<br />
Mikrovågsablation av levertumörer<br />
Karlgren Silja, Kirurg-och Urologkliniken och Röntgenkliniken Danderyds<br />
Sjukhus Stockholm, Nilsson Henrik, Larsson Jonas, Freedman Jacob<br />
Akut eller senarelagd kolecystektomi vid akut kolecystit – en nationell<br />
populationsbaserad studie<br />
Sadr-Azodi Omid, Enh För Övre Gastrointestinal Forskning, Inst För<br />
Molekylär Medicin Och Kirurgi Karolinska Institutet, Stockholm, Wanjura<br />
Viktor, Sandblom Gabriel<br />
Trombocyters betydelse för leverhypertofi efter portavensembolisering<br />
Sturesson Christian, Kirurgi SUS Lund, Hoekstra Lisette, Andersson Roland,<br />
Van Gulik Thomas<br />
Strukturerad operationsberättelse ”on-line” kan direkt överföras till<br />
kvalitetsregister<br />
Wanjura Viktor, Kirurgiska Kliniken Universitetssjukhuset Örebro, Larsson<br />
Lars-Göran, Wallin Göran<br />
Moderator: B Tingstedt och T Gasslander<br />
Övervikt/fetma påverkar inte överlevnaden negativt efter<br />
pankreatikoduodenektomi för pankreas- respektive periampullär cancer<br />
Del Chiaro Marco, Enheten för kirurgi, CLINTEC, Karolinska Institutet<br />
vid Gastrocentrum Kirurgi Karolinska Universitetssjukhuset Stockholm,<br />
Rangelova Elena, Ansorge Christoph, Blomberg John, Segersvärd Ralf
SFÖAK 112<br />
SFÖAK 195<br />
SFÖAK 201<br />
SFÖAK 192<br />
SFÖAK 24<br />
SFÖAK 212<br />
SFÖAK 194<br />
SFÖAK<br />
Irreversibel elektroporation i pankreas<br />
Månsson C, Kirurgklinken Uppsala Akademiska Sjukhus, Bergenfeldt M,<br />
Brahmstaedt R, Nilsson A, Nygren P, Karlson BM<br />
Nutrition efter totala pankreatoduodenektomier 2000-2011<br />
Nureiev Shakhabidin, Enheten för kirurgi, CLINTEC, Karolinska Institutet<br />
vid Gastrocentrum Kirurgi Karolinska Universitetssjukhuset Stockholm,<br />
Andrén-Sandberg Åke, Del Chiaro Marco, Ansorge Christoph, Blomberg John,<br />
Segersvärd Ralf<br />
Pankreas-metastasektomi – en ovanlig indikation för kirurgi<br />
Ansari Daniel, Kirurgiska Kliniken Skånes Universitetssjukhus Lund<br />
Tingstedt Bobby, Andersson Roland<br />
Snabbväxande pancreascancer hos patient med familjär cancerrisk: En<br />
fallbeskrivning<br />
Del Chiaro Marco, Enheten För Kirurgi, CLINTEC, Karolinska Institutet<br />
Vid Gastrocentrum Kirurgi Karolinska Universitetssjukhuset Stockholm,<br />
Rangelova Elena, Ansorge Christoph, Blomberg John, Andrén-Sandberg Åke,<br />
Segersvärd Ralf<br />
Prediktion av överlevnad vid icke operabel pankreascancer<br />
Forssell H, Kirurgkliniken Blekinge Kompetenscentrum Blekingesjukhuset<br />
Karlskrona, Wester M, Pröh K, Johansson S<br />
Whipple-resektioner vid malignitetsmisstanke i Sverige 2010-2011 - data<br />
från Nationella Registret för tumörer i Pankreas och Periampullärt<br />
Gasslander Thomas, Kir Klin Universitetssjukhuset Linköping, Jönson Claes<br />
Tumörstorlek och preoperativ diabetes påverkar överlevnaden negativt<br />
efter pankreatikoduodenektomi för duktalt adenokarcinom i pankreas<br />
Del Chiaro Marco, Enheten för kirurgi, CLINTEC, Karolinska Institutet<br />
vid Gastrocentrum Kirurgi Karolinska Universitetssjukhuset Stockholm<br />
Blomberg John, Ansorge Christoph, Rangelova Elena, Segersvärd Ralf<br />
151<br />
SFÖAK
152<br />
SFÖAK 200<br />
SFÖAK 207<br />
SFÖAK 189<br />
SFÖAK 243<br />
SFÖAK 280<br />
11.15-11.45<br />
11.45- 13.15<br />
Lokal: Crusell<br />
13.15<br />
SFÖAK<br />
Diabetes efter total pankreatektomi 2000-2011<br />
Nuriev Shakhabidin, Enheten För Kirurgi, CLINTEC, Karolinska Institutet<br />
Vid Gastrocentrum Kirurgi, Karolinska Universitetssjukhuset Stockholm,<br />
Andrén-Sandberg Åke, Ansorge Christoph, Blomberg John, Del Chiaro Marco,<br />
Segersvärd Ralf<br />
Centralisering av pankreaskirurgi förbättrar perioperativt förlopp<br />
Ansari Daniel, Kirurgiska Kliniken Skånes Universitetssjukhus Lund,<br />
Williamsson Caroline, Andersson Bodil, Tingstedt Bobby, Andersson Roland<br />
Kan lokal resektion av sidogångs-IPMN vara ett diagnostiskt/terapeutiskt<br />
alternativ för immunsupprimerade patienter - En fallbeskrivning<br />
Del Chiaro Marco, Enheten För Kirurgi, CLINTEC, Karolinska Institutet<br />
Vid Gastrocentrum Kirurgi Karolinska Universitetssjukhuset Stockholm,<br />
Blomberg John, Rangelova Elena, Ansorge Christoph, Segersvärd Ralf<br />
Postoperativ pankreasfistel med blödning är en dominerande orsak till<br />
tidig mortalitet efter efter pankreasresektion<br />
Blomberg John, Enheten För Kirurgi, CLINTEC, Karolinska Institutet Vid<br />
Gastrocentrum Kirurgi Karolinska Universitetssjukhuset Stockholm, Ansorge<br />
Christoph, Del Chiaro Marco, Segersvärd Ralf<br />
Förändringar inom övre abdominalkirurgi i Sverige 1998-2010<br />
Sundbom Magnus, VO Kirurgi Akademiska Sjukhuset Uppsala Karlson Britt-<br />
Mari<br />
Utställning och kaffe<br />
Symposium: Prickar i levern och cystor i pankreas<br />
Deltagare: Urban Arnelo, Wolf Bartholomä, Joakim Davidsson, Riadh<br />
Sadik<br />
Moderator: Per Sandström, Ralf Segersvärd<br />
Take away lunch
SFÖAK<br />
SFÖAK 23<br />
Erfarenheter av spyglass (peroral cholangio-pankreaticoscopi) vid rutinmässig diagnostisk utredning<br />
Enochsson Lars, Gastrocentrum Kirurgi Karolinska Universitetssjukhuset Stockholm, Lundell Lars, Gastrocentrum Kirurgi Karolinska Universitets-<br />
sjukhuset Stockholm, Swahn Fredrik, Gastrocentrum Kirurgi Karolinska Universitetssjukhuset Stockholm, Löhr Matthias, Gastrocentrum Kirurgi<br />
Karolinska Universitetssjukhuset Stockholm, Arnelo Urban, Gastrocentrum Kirurgi Karolinska Universitetssjukhuset Stockholm<br />
Introduktion<br />
Trots att det finns ett flertal metoder att diagnosticera patologi inom<br />
det periampullära området så har introduktionen av peroral intraduktal<br />
kolangioskopi med hjälp av SpyGlass Direct Visualization System<br />
(Boston Scientific Corp, Mass, USA) inneburit ett ytterligare möjligt<br />
kraftfullt verktyg i den diagnostiska arsenalen. Vid Karolinska Universitetssjukhuset<br />
har vi sedan 2007 använt detta system som en<br />
integrerad del i den diagnostiska utredningsprocessen av misstänkt<br />
malignitet i detta område.<br />
Patienter och Metod<br />
Mellan 2007 och 2010 har 167 SpyGlass undersökningar blivit utförda<br />
vilket är det största materialet i Sverige. Det har årligen skett en<br />
gradvis ökning av antalet undersökningar 19st(2007); 45st(2008);<br />
50st(2009); 53st(2010). Totalt 28% av patienterna ingående i projektet<br />
var inremitterade från andra centra. I 92% av undersökningarna<br />
användes det kompletta undersökningskittet medan vi i 8% introducerade<br />
SpyGlass proben i gallvägarna genom en standardsfinkterotom.<br />
Resultat<br />
167 undersökningar utfördes. 56.3% män och 43.7% kvinnor. Un-<br />
SFÖAK 24<br />
Prediktion av överlevnad vid icke operabel pankreascancer<br />
dersökning av gallgångarna gjordes i 62.3%, pancreasgång i 26.9%<br />
och periampullärt i 10.8%. Den optiska kvaliteten på undersökningen<br />
bedömdes som god i 90.8%, godkänd i 6.1% och inadekvat i resterande<br />
3.1%. Den postoperativa komplikationsfrekvensen efter ERCP<br />
med SpyGlass var 13.3%. Däremot är det viktigt att notera att beroende<br />
på vilken gång som undersöktes så påverkades den postoperativa<br />
komplikationsfrekvensen högst signifikant. Vid undersökningar<br />
av gallgången låg komplikationsfrekvensen på 12.6% medan den vid<br />
undersökningar av pancreasgången låg på hela 20.0%. Undersökning<br />
med SpyGlass bedömdes i 82.7% vara till hjälp i diagnostiken<br />
och vid undersökning av pancreasgången eller ampullära regionen<br />
vara till diagnostisk hjälp i 68.9% respektive 100%.<br />
Diskussion<br />
Dessa resultat indikerar att SpyGlass Direct Visualization System är<br />
ett värdefullt diagnostiskt hjälpmedel vid utredning av sjukdomar i<br />
den periampullära regionen. Däremot antyder den stora variationen<br />
vad gäller postoperativa komplikationer sekundärt till vilket område<br />
som undersöktes att ytterligare studier kan vara av värde för att analysera<br />
riskfaktorer och därigenom minska komplikationsfrekvensen.<br />
Forssell H, Kir klin, Blekinge Kompetenscentrum Blekingesjukhuset Karlskrona, Wester M, Kir klin. Blekingesjukhuset Karlskrona, Pröh K, Rönt-<br />
genavd Blekingesjukhuset Karlskrona, Johansson S, Blekinge Tekniska Högskola Sektionen För Hälsa Karlskrona<br />
Introduktion<br />
Patienter med pankreascancer har ytterst dålig prognos och överlevnaden<br />
vid icke operabel pankreascancer är mycket kort. Syftet med<br />
denna undersökning var att undersöka om initial tumörstorlek, förekomst<br />
av levermetastas och ev start av gemcitabinbehandling kan<br />
prediktera överlevnadslängd hos patienter med icke operabel cancer.<br />
Patienter och Metod<br />
Sammanlagt 185 konsekutiva patienter med icke resekabel tumör,<br />
ICD10 kod C250-2 eller C258-9 diagnostiserades 1/1 2003 - 31/5<br />
2010 i Blekinge. Medelålder var 73,7 år, åldersintervall 43-92 år<br />
varav 80 män och 105 kvinnor. Alla patienters initiala röntgenbilder<br />
eftergranskades av samma röntgenolog och tumörutbredning (största<br />
diameter) samt förekomst av levermetastas bestämdes. Sextiotvå patienter<br />
hade efter klinisk bedömning fått minst en cykel gemcitabin.<br />
Coxregression beräknades på variablerna tumörstorlek (gräns 4,3<br />
cm, två grupper), levermetastas (ja/nej) och gemcitabinterapi (ja/<br />
nej). Relativ hazard beräknades för varje patient.<br />
Resultat<br />
Individuell relativ hazard, h, beräknades från log h = 0.374 tumör-<br />
storlek +1.182 levermetastas -1.118 gemcitabinterapi. Tre prognostiska<br />
grupper kunde definieras enligt frekvensfördelning av relativ<br />
hazard. Median överlevnad för lågriskgrupp utan levermetastas, tumör<br />
≤ 4.3 cm utan gemcitabin eller tumör > 4.3 cm utan levermetastas<br />
med given gemcitabinterapi var 6.7 (95 % KI 3.8, 13.4) månader.<br />
En mellanriskgrupp med tumör > 4.3 cm, utan levermetastas,<br />
utan gemcitabinterapi eller patienter med levermetastas, oberoende<br />
av tumörstorlek och som fått gemcitabinterapi hade en median överlevnad<br />
på 4.6 (2.8, 7.2) månader. Högriskgrupp alla med levermetastas<br />
utan erhållen gemcitabinterapi oberoende av tumörstorlek hade<br />
median överlevnad på 1.3 (1.0, 2.7) månader.<br />
Diskussion<br />
Tumörstorlek, förekomst av levermetastas vid initial röntgenundersökning<br />
av patienter med pankreascancer tillsammans med om gemcitabinterapi<br />
startades eller inte kan prediktera överlevnadslängd<br />
för de patienter som inte kan opereras med resektionskirurgi. Denna<br />
information har betydelse för vilken terapi som ska väljas för dessa<br />
svårt sjuka patienter.<br />
153<br />
SFÖAK
154<br />
SFÖAK<br />
SFÖAK 28<br />
Surgical repair of a giant paraesophageal hernia resolves anemia in the majority of cases<br />
Hermansson Michael, Kirurg Kliniken Sahlgrenska Universitetssjukhuset Göteborg, DeMeester Steven R, Dept Of Surgery Keck Medical Center Of<br />
USC Los Angeles, Zehetner Jörg, Dept Of Surgery Keck Medical Center Of USC Los Angeles, Grant Kimberly S, Dept Of Surgery Keck Medical Center<br />
Of USC Los Angeles, Oh Daniel S, Dept Of Surgery Keck Medical Center Of USC Los Angeles, Hagen Jeffrey A, Dept Of Surgery Keck Medical Center<br />
Of USC Los Angeles<br />
Introduktion<br />
The association between anemia and paraesophageal hernia (PEH)<br />
is well known and was first reported in 1931 by Segal. Nonetheless,<br />
extensive evaluation for an alternative source of bleeding in patients<br />
with PEH is common. The aim of this study was to evaluate the impact<br />
of surgical repair on anemia in patients with PEH.<br />
Patienter och Metod<br />
A retrospective chart review was performed of all patients who underwent<br />
primary repair of a large PEH at Keck Medical center of USC, Los<br />
Angeles, between 1998-2010. Patients with incomplete records were<br />
excluded. Patients with a history of anemia were contacted and the<br />
status of their anemia was determined.<br />
Resultat<br />
A history of anemia was present in 47/161 patients (29%). Detailed<br />
postoperative follow-up was available in 34 patients with anemia and<br />
they formed the study group. Median age was 64 years. There were<br />
12 males and 22 females. The median duration of anemia prior to<br />
PEH repair was 4 years. Treatment for anemia consisted of oral iron<br />
SFÖAK 34<br />
Transmural pulsoxymetri av ventrikeltuben under preparationen i samband med esofagektomi<br />
supplements (n=19), intravenous iron infusions (n=4) and blood<br />
transfusions (n=10). An average of 2.3 tests/patient were performed<br />
for evaluation of the anemia, and included EGD (n=49), colonoscopy<br />
(n=20), capsule enteroscopy (n=6), push enteroscopy (n=1), tagged<br />
red blood scan (n=2) and small bowel follow through (1). Cameron<br />
ulcers were identified on preoperative upper endoscopy in 5 patients.<br />
None of the other studies identified a potential source of bleeding.<br />
The operative procedures were Nissen fundoplication (n=23), Toupe<br />
fundoplication (n=8) and Belsey fundoplication (n=3). 14 patients<br />
also had a Collis gastroplasty to gain abdominal length. At a median<br />
follow-up of 59 months resolution of anemia had occurred in 29 patients<br />
(85%). No patient has required a blood transfusion for anemia<br />
after PEH repair.<br />
Diskussion<br />
Anemia is common in patients with a giant PEH, and surgical PEH repair<br />
resolved the anemia in 85% of patients. Extensive evaluation for<br />
an alternative explanation of the anemia in patients with a giant PEH<br />
should not be performed unless the anemia persists after PEH repair.<br />
Tsai Jon A, Gastrocentrum Kirurgi Karolinska Universitetssjukhuset Stockholm, Nilsson Magnus, Gastrocentrum Kirurgi Karolinska Universitets-<br />
sjukhuset Stockholm, Lundell Lars, Gastrocentrum Kirurgi Karolinska Universitetssjukhuset Stockholm, Lindblad Mats, Gastrocentrum Kirurgi Ka-<br />
rolinska Universitetssjukhuset Stockholm<br />
Introduktion<br />
Anastomosinsufficiens vid esofagektomi är fortfarande en relativt<br />
vanlig komplikation trots förbättrat kirurgiskt och anestesiologiskt<br />
omhändertagande under de senaste decennierna. En möjlig förklaring<br />
är det relativt långa avståndet mellan anastomosen i fundustoppen<br />
till början av a . Gastroepiploica dextra, vilket skulle kunna bidra<br />
till ischemiska förhållanden i anastomosområdet. Vi har studerat det<br />
relativa bidraget från respektive artär som försörjer ventrikeln under<br />
det att man mobiliserar ventrikeln under esofagektomi.<br />
Patienter och Metod<br />
9 patienter som genomgått thorakoabdominell esofagektomi har undersökts<br />
med en pulsoxymeter i form av en inplastad öronprobe som<br />
lagts över ventrikelväggen i fundus, corpus, respektive antrum för att<br />
mäta syrgasmättnad (SaO2). Som referens har vi samtidigt registrerat<br />
SaO2 med fingerprobe samt medelartärtryck (MAP).<br />
Resultat<br />
SaO2 i fundus uppmättes, i medelvärde, till följande nivåer efter respektive<br />
kärldelning: 1) 92% (operationsstart), 2) 92 % (aa. Gastrica<br />
breve), 3) 90% (a . Gastroepiploica sin.), 4) 80 % (a. Gastrica sin.),<br />
5) 74% (distalt om första grenen av a. Gastrica dex.), 6) 79% (efter<br />
tubulisering och thoraxdissektion). SaO2 minskade signifikant mellan<br />
mätning 3 och 4 (RM ANOVA och Student Newman Keul). SaO2 i<br />
corpus och antrum samt MAP förändrades inte mellan de olika mätningarna,<br />
däremot sjönk SaO2 i finger signifikant efter thorakotomi<br />
(tidpunkt 6).<br />
Diskussion<br />
Mätning av SaO2 i ventrikeln är en enkel metod för att kvantifiera<br />
oxygering i ventrikeltuben under esofagektomi. Metoden kan komma<br />
att utvecklas till ett värdefullt objektivt mått för utvärdering av syremättnad<br />
i gastrointestinalkanalen, t ex inför skapande av anastomos.
SFÖAK<br />
SFÖAK 35<br />
Pneumatisk dilatation av pylorus hos patienter med postoperativa symptom som vid funktionell pylorusobstruktion<br />
Tsai Jon A, Gastrocentrum Kirurgi Karolinska Universitetssjukhuset Stockholm, Ericson Jessica, Gastrocentrum Kirurgi Karolinska Universitetssjuk-<br />
huset Stockholm, Sunde Berit, Gastrocentrum Kirurgi Karolinska Universitetssjukhuset Stockholm, Lindblad Mats, Gastrocentrum Kirurgi Karolinska<br />
Universitetssjukhuset Stockholm, Lundell Lars, Gastrocentrum Kirurgi Karolinska Universitetssjukhuset Stockholm, Nilsson Magnus, Gastrocentrum<br />
Kirurgi Karolinska Universitetssjukhuset Stockholm<br />
Introduktion<br />
Funktionell obstruktion av pylorus är inte ovanligt efter esofagektomi<br />
med ventrikel som substitut eller efter antirefluxkirurgi, sannolikt till<br />
följd av en skada på nervus vagus. Endoskopisk dilatation av pylorus<br />
med ballonger upp till 20 mm är den vanligaste metoden för att behandla<br />
detta problem, men det är tveksamt om denna dilatation är<br />
tillräckligt kraftfull. Vi har utvärderat dilatation av pylorussfinktern<br />
med en bredare pneumatisk ballong enligt samma princip som under<br />
dilatation av distala esofagus vid behandling av akalasi.<br />
Patienter och Metod<br />
Samtliga patienter som genomgick pneumatisk dilatation av pylorus<br />
pga funktionell pylorusobstruktion mellan 2006-2011 identifierades<br />
genom retrospektiv journalgenomgång. Indikationen för intervention<br />
baserades på typiska symptom, dvs postprandiellt illamående,<br />
regurgitation eller uppblåsthet och i vissa fall gjordes också passageröntgen<br />
eller scintigrafi. Dilatationen gjordes i generell anestesi och i<br />
vissa fall som en tvåstegsprocedur med en slutlig ballongdiameter på<br />
30-40 mm. Utfallsvariabeln var förbättring av symptomen.<br />
SFÖAK 37<br />
Datorassisterad Leverkirurgi, en fallbeskrivning<br />
Resultat<br />
13 patienter genomgick pneumatisk dilatation efter esofagektomi<br />
och 4 efter antirefluxkirurgi. Mediantiden mellan esofagektomi och<br />
den första dilatationen var 100 dagar och motsvarande tid efter antirefluxkirurgi<br />
var 534 dagar (median). Patienterna genomgick totalt<br />
30 dilatationer (1-3 per patient) till en slutgiltig mediandiameter på<br />
30 mm efter esofagektomi och 35 mm efter antirefluxkirurgi. Ingen<br />
patient fick någon procedurrelaterad komplikation. Medianuppföljningstiden<br />
var 205 dagar för esofagektomi- och 57 dagar för antirefluxkirurgigruppen.<br />
Illamående och regurgitation förbättrades signifikant<br />
hos patienter som genomgått esofagektomi (p
156<br />
SFÖAK<br />
SFÖAK 41<br />
Laparoskopiska duodenal switch operationer med fullständigt handsydd ileoduodenostomi<br />
Axer Stephan, Kirurgkliniken Torsby sjukhus Torsby, Hoffmann Leif, Kirurgkliniken Torsby sjukhus Torsby<br />
Introduktion<br />
Duodenal switch operationer genomförs i Sverige vid kraftig obesiatas<br />
med BMI över 50. Få centra utför detta ingrepp laparoskopiskt. Vi<br />
berätter om vår erfarenhet med de första 13 laparoskopiska duodenal<br />
switch operationerna med en fullständigt handsydd ileoduodenostomi<br />
genomförda på Sjukhuset i Torsby 2011.<br />
Patienter och Metod<br />
Alla patienter som blev opererade på Sjukhuset i Torsby 2011 med en<br />
laparoskopisk duodenal switch blev inkluderade.<br />
Resultat<br />
13 patienter blev opererade med median BMI preoperativt på 54 kg/<br />
m2 (spridning 46- 62 kg/m2). 10 patienter (77%) var kvinnor, 3 patienter<br />
var män (23%). Alla operationer blev laparoskopiskt genomförda<br />
i en seans utan behov av konvertering. Median operationstid var<br />
186 min (spridning 160 - 279 min). Ileoduodenostomin blev fullständigt<br />
handsydd med en bakre ankarsutur och en cirkulär fortlöpande<br />
seromuskulär suturrad. Det fanns inga postoperativa komplikationer<br />
i samband med anastomosen under uppföljningstiden. En patient utvecklade<br />
en insufficiens av den nedre anastomosen där det blev nödvändigt<br />
med en öppen reoperation efter fem dagar. Median vårdtid<br />
postoperativt var 3 dagar (spridning 2-15 dagar). Två patienter blev<br />
inlagda inom 30 dagar postoperativt pga bukbesvär utan att datotomografi,<br />
gastroskopi eller mag-tarm-passage kunde påvisa läckage,<br />
anastomosstenos eller inflammation. På en av de två patienterna<br />
genomfördes en laparoskopisk kolecystekomi 8 vecker efter operationen.<br />
Median BMI efter 6 veckor var 47 kg/m2 (spridning 39 - 52<br />
kg/m2), motsvarande en median viktreduktion på 12% (spridning 9<br />
- 18%), och 22% (spridning 15 - 34) förlust av det preoperativa BMI<br />
över 25 kg/m2.<br />
Diskussion<br />
En fullständigt handsydd ileoduodenostomi vid laparoskopisk duodenal<br />
switch operation är ett ingrepp som kan utföras på laparoskopicentra,<br />
med goda korttidsresultat och låg komplikationsfrekvens.<br />
SFÖAK 47<br />
Transektion av leverparenkym med CUSA eller vaskulär stapler. Analys av resultaten ur ekonomiskt perspektiv<br />
Horna Strand Angelica, Transplantationskirurgiska Kliniken Karolinska Universitetssjukhuset Stockholm, Savlid Mats, Gastrocentrum Kirurgi Ka-<br />
rolinska Universitetssjukhuset Stockholm, Jansson Anders, Gastrocentrum Kirurgi Karolinska Universitetssjukhuset Stockholm, Agustsson Torhal-<br />
lur, Gastrocentrum Kirurgi Karolinska Universitetssjukhuset Stockholm, Strömberg Cecilia, Gastrocentrum Kirurgi Karolinska Universitetssjukhuset<br />
Stockholm, Lundell Lars, Gastrocentrum Kirurgi Karolinska Universitetssjukhuset Stockholm, Isaksson Bengt, Gastrocentrum Kirurgi Karolinska<br />
Universitetssjukhuset Stockholm<br />
Introduktion<br />
Olika tekniker har prövats och finns under utprovning för delning av<br />
parenkymet i samband med leverkirurgi. CUSA är standardtekniken<br />
men vi har i en randomiserad studie jämfört denna teknik med delning<br />
av parenkymet med vaskulär stapler avseende per- och postoperativt<br />
förlopp och medicinsk kostnad.<br />
Patienter och Metod<br />
100 patienter randomiserades till leverparenkymdelning med CUSA<br />
(Electa) eller med vaskulär stapler (GIA, Covedien). Inkluderbara i<br />
studien var patienter som planerades att genomgå minst bisegmentektomi.<br />
Per- och postoperativa förlopp registrerades enligt specifikt<br />
protokoll och de direkta medicinska kostnaderna beräknades<br />
enligt etablerade och validerade metoder.Skillnader mellan grupperna<br />
värderades statistiskt med ANOVA variance-analys, X2-test och<br />
Wilcoxon’s icke-parametriska test.<br />
Resultat<br />
Av de 100 patienterna var 41 kvinnor och grupperna var väl balanse-<br />
rade med avseende på relevanta demografiska och sjukdomsspecifika<br />
variabler. De peroperativa förloppen var tämligen likartade i båda<br />
grupperna, med en icke signifikant trend mot kortare operationstid<br />
och mindre blodförlust i staplergruppen. Det postoperativa förloppet<br />
var närmast identiskt i de två grupperna med en medelvårdtid<br />
på 14,9 dagar respektive 14,8 dagar. Medianantalet staplermagasin<br />
som krävdes var 15 men även i CUSA-gruppen användes i median<br />
4 magasin (p< 0,001). Operationstiden och därmed kostnaden var<br />
något högre i CUSA-gruppen (43 630 SEK vs. 38 269 SEK), emedan<br />
materialkostnaderna i stort var identisk (20 488 SEK vs. 19 822 SEK).<br />
Ingen signifikant skillnad kunde registreras i de direkta medicinska<br />
kostnaderna mellan de två transektionsteknikerna (CUSA 64 180 SEK<br />
vs. Staplers 58 091 SEK).<br />
Diskussion<br />
Transektion av leverparenkym i samband med rutinmässig leverresektion<br />
kan göras även med vaskulär staplerteknik utan att addera<br />
extra kostnader.
SFÖAK<br />
SFÖAK 56<br />
Videopresentation av pylorus- och vagusbevarande gastrektomi med radikal körtelutrymning vid tidig ventrikelcancer<br />
Lindblad M, Gastrocentrum Kirurgi Karolinska Universitetssjukhuset Stockholm, Tsai J, Gastrocentrum Kirurgi Karolinska Universitetssjukhuset<br />
Stockholm, D´Souza M, Gastrocentrum Kirurgi Karolinska Universitetssjukhuset Stockholm, Lundell L, Gastrocentrum Kirurgi Karolinska Universi-<br />
tetssjukhuset Stockholm, Nilsson M, Gastrocentrum Kirurgi Karolinska universitetssjukhuset Stockholm<br />
Introduktion<br />
Vid ventrikelcancer med stadium T2 och däröver är D2-gastrektomi<br />
med perioperativ cytostatika etablerad förstahandsbehandling, medan<br />
tidig cancer T1a vanligen bör behandlas med endoskopisk resektion.<br />
För T1a-tumörer med riskfaktorer för körtelmetastasering samt<br />
för T1b-tumörer, belägna i corpus och orala 2/3 av antrum, finns från<br />
Japan goda belägg för att pylorus- och vagusbevarande gastrektomi,<br />
med radikal körtelutrymning, ger lika gott onkologiskt och bättre<br />
funktionellt resultat än traditionell D2-gastrektomi. Trots detta är pylorus-<br />
och vagusbevarande gastrektomi inte etablerat utanför Asien.<br />
Patienter och Metod<br />
Sedan 2009 har 7 pylorus- och vagusbevarande gastrektomier utförts<br />
för tidig ventrikelcancer vid Karolinska universitetssjukhuset. Ingreppet<br />
genomförs liksom D2-gastrektomi via ett övre medellinjesnitt.<br />
Vid incision av omentum minus sparas de hepatiska och pylorala<br />
vagusgrenarna. Vidare sparas grenar från a/v gastroepiploica dextra<br />
och a. Gastroduodenalis, till pylorus, vilket tillåter bevarandet av en<br />
SFÖAK 66<br />
Sentinel node-diagnostik vid esofagus-/cardiacancer med hybrid SPECT/CT-kamera<br />
ca 3 cm lång antrum-cuff för anastomosering till proximala ventrikelresten.<br />
Vidare sparas den bakre, splanchniska vagusstammen genom<br />
att den både identifieras och följs från hiatus och caudalt samt också<br />
identifieras nedifrån genom att dissektion sker utanpå nervskiktet<br />
från tr. Coeliacus längs a. Gastrica sinistra tills nerven identifieras<br />
där den ansluter ca 2-3 cm ovan sinistra-avgången. Den vagala innnervationen<br />
till proximala ventrikelresten bevaras. Rekonstruktion<br />
sker med handsydd anastomos mellan antrum-cuffen och proximala<br />
ventrikeln.<br />
Resultat<br />
Se video. Det postoperativa förloppet har varit okomplicerat. En patient<br />
fick dock dilateras för postoperativ anastomosstriktur.<br />
Diskussion<br />
Pylorus- och vagusbevarande gastrektomi är en onkologiskt säker,<br />
funktionsbevarande metod för resektion av lämpligt belägen, tidig<br />
ventrikelcancer. Metoden bör ingå i den terapeutiska arsenalen vid<br />
ett högspecialiserat centrum.<br />
Tsai Jon, Gastrocentrum Kirurgi Karolinka Universitetssjukhuset Stockholm, Lindblad Mats, Gastrocentrum Kirurgi Karolinka Universitetssjukhuset<br />
Stockholm, Celebioglu Fuat, Kirurgiska Kliniken Södersjukhuset Stockholm, Nilsson Magnus, Gastrocentrum Kirurgi Karolinka Universitetssjukhuset<br />
Stockholm, Lundell Lars, Gastrocentrum Kirurgi Karolinka Universitetssjukhuset Stockholm, Axelsson Rimma, Avdelningen För Nuklerarmedicin<br />
Karolinka Universitetssjukhuset Stockholm<br />
Introduktion<br />
Standardbehandling av esofagus/cardiacancer idag utgörs av neoadjuvant<br />
onkologisk terapi följt av thorakoabdominell resektion med<br />
två-fälts lymfadenektomi. Patienter med T1/2N0-tumör har dock<br />
sannolikt ingen nytta av sådan omfattande terapi och skulle istället<br />
kunna genomgå transhiatal resektion utan neoadjuvant behandling,<br />
vilket innebär mindre biverkningar. Det finns inga metoder som på ett<br />
säkert sätt kan förutsäga om det preoperativt finns lymfkörtelmetastaser<br />
vid dessa tumörformer. Sentinel node-diagnostik har i tidigare<br />
serier, utfört endast peroperativt under pågående thorakoabdominell<br />
resektion, visat sig ha en hög precision för att korrekt klassificera<br />
lymfkörtelstatus.<br />
Patienter och Metod<br />
Fem patienter som planerades för thorakoabdominell esofagektomi<br />
genomgick dagen före operationen en endoskopisk injektion av radiokolloid<br />
(99Tc) intill tumören. Sentinel node har ca 1 timme efter detta<br />
framställts med hybrid SPECT (Single-Photon Emission Computed Tomography)/CT-kamera<br />
vilket möjliggör exakt anatomisk lokalisation.<br />
Under operationen har sedan den förmodade platsen för sentinel<br />
node suturmarkerats innan den exakta positionen identifierats med<br />
intraoperativ gammadetektor.<br />
Resultat<br />
Preoperativ SPECT/CT kunde framställa sentinel node i 4 av 5 patienter<br />
i följande lymfkörtelstationer enligt den japanska klassifikationen:<br />
Patient 1 (skivepitelcancer i mellersta esofagus): 106 recL<br />
och 106 recR, 2 (cardiacancer): 109 R och 104L, 3 (cardiacancer):<br />
1, 7 och 104L, 4 (cardiacancer) 108. Intraoperativ gammadetektor<br />
kunde bekräfta läget i samtliga fall. Avståndet mellan den förmodade<br />
platsen för sentinel node och den exakta positionen enligt gammadetektor<br />
var
158<br />
SFÖAK<br />
SFÖAK 67<br />
Pankreasläckage efter gastrektomi med D2-lymfadenektomi<br />
Kung Chih-Han, Gastrocentrum Kirurgi Karolinska Universitetssjukhuset Stockholm, Lindblad Mats, Gastrocentrum Kirurgi Karolinska Universitets-<br />
sjukhuset Stockholm, Lundell Lars, Gastrocentrum Kirurgi Karolinska Universitetssjukhuset Stockholm, Nilsson Magnus, Gastrocentrum Kirurgi<br />
Karolinska Universitetssjukhuset Stockholm, Tsai Jon, Gastrocentrum Kirurgi Karolinska Universitetssjukhuset Stockholm<br />
Introduktion<br />
D2-lymfadenektomi framstår alltmer som den kirurgiska standardbehandlingen<br />
vid ventrikelcancer. En adekvat D2-dissektion innefattar<br />
också bursektomi, vilket möjligen ökar risken att pankreas skadas<br />
med efterföljande läckage. Motsvarande läckage definieras som<br />
postoperativ pankreasfistel (POPF) och graderas från A till C enligt<br />
International Study Group of Pancreatic Fistula (ISGPF)-definition.<br />
Förekomsten av POPF efter D2-lymfadenektomi vid ventrikelcancerresektion<br />
har inte rapporterats från västvärlden och motsvarande<br />
information finns endast från ett fåtal japanska studier.<br />
Patienter och Metod<br />
Alla patienter som genomgått resektion för ventrikelcancer vid Karolinska<br />
Universitetssjukhuset mellan 2006 och 2011 har retrospektivt<br />
undersökts avseende förekomst av POPF grad A till C.<br />
Resultat<br />
Totalt 106 patienter med ventrikelcancer genomgick total eller distal<br />
gastrektomi under studieperioden, varav 91 med D2-lymfadenektomi<br />
(82 med bursektomi) och av dessa genomgick 9 samtidig pankreasresektion.<br />
Fyra patienter med förhöjda nivåer av pankreasamylas i<br />
dränagevätska exkluderades därför att de hade läckage från duode-<br />
nalstump eller anastomos. En patient som fick perkutant dränage av<br />
pankreasnära abscess, men där det saknade mätning av pankreasamylas<br />
från dränagevätska, klassificerades också som POPF grad B. Grad<br />
A-läckage noterades hos 4 patienter (9,1 %) av de 44 patienter där<br />
pankreasamylas i dränagevätska hade mätts. Grad B eller C, dvs fistel<br />
med definitiv klinisk signifikans, förelåg hos 10 patienter (11%) av<br />
samtliga 91 fall. Av dem med grad B/C-fistel hade 6 genomgått samtidig<br />
pankreasresektion (60%), vilket var signifikant högre jämfört med<br />
de utan grad B/C fistel, där endast 3 av 81 (4%) genomgått pankreasresektion<br />
(p0.05), mortaliteten var högre hos män, en skillnad som dock inte<br />
var statistiskt signifikant. Femtionio procent av patienterna fick blodtransfusion<br />
och 45 % genomgick endoskopi. Justerad logistisk regression<br />
visade höjd odds ratio (1.95: 1.39-2.74 95% CI) vid jämförelse<br />
mellan klinisk Rockall-poäng och död, vidare erhölls signifikant lägre<br />
odds ratio för mortalitet vid genomgången endoskopi jämfört med<br />
icke genomgången endoskopi (0.071: 0.019, 0.271 95% CI).<br />
Diskussion<br />
Övre gastrointestinal blödning är förknippat med hög mortalitet i<br />
Malawi. Resultaten tyder på att pre-endoskopisk Rockall-poäng kan<br />
användas som riskbedömningsverktyg vid övre gastrointestinala<br />
blödningar även i låginkomstländer. Handläggning och behandling<br />
är beroende av de för stunden tillgängliga resurserna. Fokus bör ligga<br />
på att göra endoskopi tillgängligt för alla patienter med övre gastrointestinal<br />
blödning, vilket möjliggör differentialdiagnostik och den<br />
medicinska terapin kan göras mer specifik.
SFÖAK<br />
SFÖAK 93<br />
Hur vanligt är inre herniering efter laparoskopisk gastric bypass och skall mesoslitsarna förslutas? En prospektiv studie med och<br />
utan förslutning av slitsarna<br />
Leijonmarck CE, Kirurgkliniken Capio S:t Görans Sjukhus Stockholm, Anderberg Bo, Kirurgkliniken Capio S:t Görans Sjukhus Stockholm, Holmberg<br />
Marcus, Kirurgkliniken Capio S:t Görans Sjukhus Stockholm, Leifler Anna, Kirurgkliniken Capio S:t Görans Sjukhus Stockholm, Leinsköld Ted, Ki-<br />
rurgkliniken Capio S:t Görans Sjukhus Stockholm, Modin Billkvist Cecilia, Kirurgkliniken Capio S:t Görans Sjukhus Stockholm, Zacharias Rebecka,<br />
Kirurgkliniken Capio S:t Görans Sjukhus Stockholm<br />
Introduktion<br />
En känd komplikation vid LGBP är inre herniering (IH) i slitsen vid<br />
enteroanastomosen eller i Petersens ficka. Frekvensen av IH är okänd<br />
och ingen evidens för hur man skall förhindra denna komplikation.<br />
Syftet med studien är att undersöka förekomsten av IH i ett prospektivt<br />
material med hög grad av uppföljning, där slitsarna inte förslutits<br />
i en grupp (Gr I) och förslutits i en annan grupp (Gr II). Korttidskomplikationer<br />
till förslutning redovisas. Vidare redovisas teknikutvecklingen<br />
under förslutningsperioden och en anatomisk modell av slitsarna.<br />
Patienter och Metod<br />
Under april 2006 till 31 december 2010 utfördes LGBP på 727 patienter<br />
(Gr I) på Capio S:t Görans Sjukhus och rutinen var då att inte<br />
försluta slitsarna. Från 1 januari 2011 har rutinen varit att försluta<br />
slitsarna. Totalt ingår i Gr II 346 patienter varav 342 patienter opererats<br />
2011 och fyra patienter tidigare. Patienterna har följts upp fram<br />
till 1 mars 2011 enligt SOReg. Patienter som opererats för IH har inkluderats<br />
i studien. Journalgenomgång har utförts och journalkopior<br />
har vid behov rekvirerats från andra sjukhus.<br />
Resultat<br />
I Gr I har 32 fall (4,4 %) av IH konstaterats och i Gr II 3 fall (0,9 %).<br />
Inga tarmresektioner har utförts. I Gr I var medeluppföljningtiden 32<br />
månader (5-72) jämfört med 9 månader(2 -24) för Gr II. I grupp II<br />
utfördes en reoperation orsakat av förslutningen. I de fallen med IH<br />
i grupp II hade slitsen inte förslutits helt i två fall och i ett fall hade<br />
suturraden gått upp. Genomsnittliga tiden från primäroperation till<br />
reoperation vid IH var i Gr I 22 månader (3 -64) och i Gr II 8 månader<br />
(6 -10).<br />
Diskussion<br />
Studien visar att frekvensen av IH efter LGBP utan förslutning av<br />
slitsar förekommer i en hög frekvens (4,4 %) trots relativt kort uppföljningstid<br />
och kan uppträda sent efter primäroperationen. Uppföljningstiden<br />
för patienterna med förslutna slitsar är betydligt kortare<br />
men resultaten talar ändå för att man bör försluta slitsarna. Våra erfarenheter<br />
talar för att det är mycket viktigt hur man försluter slitsarna.<br />
För att få en enhetligare bedömning av IH föreslår vi också en ny klassificering.<br />
Den anatomiska modellen är framtagen för att illustrera<br />
slitsarna och öka förståelsen för denna komplikation.<br />
SFÖAK 95<br />
Morfologi vid ischemi-reperfusionsskada i levern inducerad av kärlavstängning med Pringles manöver:<br />
En elektronmikroskopisk studie<br />
D´souza Melroy A, Gastrocentrum Kirurgi Karolinska Universitetssjukhuset Stockholm, Hultenby Kjell, Klinisk Patologi/Cytologi Karolinska Uni-<br />
versitetssjukhuset Stockholm, Fernandes Aristi, Klinisk Patologi/Cytologi Karolinska Universitetssjukhuset Stockholm, Nowak Greg, Transplanta-<br />
tionskirurgi Karolinska Universitetssjukhuset Stockholm, Björnstedt Mikael, Klinisk Patologi/Cytologi Karolinska Universitetssjukhuset Stockholm,<br />
Isaksson Bengt, Gastrocentrum Kirurgi Karolinska Universitetssjukhuset Stockholm<br />
Introduktion<br />
Ischemi-reperfusionsskada (IR skada) i levern som orsakas av Pringles<br />
manöver (PM) inducerar en kaskad av metabola och inflammatoriska<br />
förändringar. Syftet med denna studie var att ytterligare karakterisera<br />
förändringar i den humana levern på ultrastrukturell nivå<br />
under och omedelbart efter PM inducerad varm ischemi med hjälp<br />
av elektronmikroskopi.<br />
Patienter och Metod<br />
PM under 20 minuter utfördes på elva patienter som genomgick leverresektion<br />
för olika indikationer. Leverbiopsier togs vid 3 tidpunkter:<br />
strax före och 20 minuter efter applicering av PM samt efter 20 minutersreperfusion.<br />
Alla biopsier studerades med ektronmikroskopi.<br />
Resultat<br />
Normal hepatocyt- och sinusoid-endotelcellsmorfologi (SEC) observerades<br />
hos alla patienter vid baseline. Efter 20 minuters PM var SEC<br />
nekrotiska med fragmentering av sinusoid endotelet. Hepatocellulär<br />
morfologi var anmärkningsvärt välbevarad bortsett från vissa inklusionskroppar<br />
i mitokondrierna, vars natur är under utredning. Efter 20<br />
minuters reperfusion visade SEC tecken på reaktivering med bildning<br />
av pseudopod-liknande projektioner från cellytan. Hepatocyterna<br />
visade ett fortsatt normalt utseende. Detta mönster av förändringar<br />
observerades i de flesta studerade biopsier.<br />
Diskussion<br />
Vid elektronmikroskopisk undersökning ses den största effekten av<br />
IR-skada efter PM hos SEC med nekros och fragmentering av endotelet.<br />
Hepatocyt-morfologi är anmärkningsvärt välbevarad efter PM<br />
och reperfusion. SEC reaktivering inträffar tidigt under loppet av reperfusion.<br />
Ytterligare korrelation med metabola och inflammatoriska<br />
markörer kommer att hjälpa oss att förstå dessa observationer.<br />
159<br />
SFÖAK
160<br />
SFÖAK<br />
SFÖAK 96<br />
Gastric bypass ger högre insulinvärden för samma sockernivå: En studie på patienter med gastrostomi<br />
Wierup Nils, LUDC SUS Malmö, Ekelund Mikael, Kir Klin SUS Lund, Groop Leif, LUDC SUS Malmö, Hedenbro Jan, Aleris Obesitas Skåne Lund<br />
Introduktion<br />
Gastric bypass (GBP) leder oftast till en normalisering av diabetikers<br />
blodsockervärden. Detta sker redan innan kroppsvikten sjunkit. Diabetesremission<br />
torde inte heller vara direkt beroende av portionsstorlek<br />
då GBP är överlägset rent restriktiva ingrepp, även vid samma viktnedgång.<br />
Vi ville undersöka hur blodsocker- resp. Insulinsvaret var<br />
på en standardmåltid. Att hos samma patienter kunna tillföra denna<br />
måltid antingen via ventrikel-duodenum eller via Roux-slyngan var<br />
önskvärt.<br />
Patienter och Metod<br />
Under studieperioden gjordes i Skåne fem operationer där patienten<br />
behövde en gastrostomikateter. Alla fem var villiga att delta i studien<br />
men i bara fyra fall kunde vi sätta perifer nål; dessa fyra utgör studiematerialet<br />
till dags dato. En av dessa patienter hade preoperativt<br />
varit diabetiker. Patienterna var tillsagda att ej förtära annat än vatten<br />
på försöksdagens morgon. Försöket inleddes med intag av ett ”mixed<br />
meal” (LCD-dryck (Modifast®)) spätt enl. Tillverkarens rekommendationer.<br />
Patienten drack så mycket som möjligt på 30 minuter. 2½<br />
timmar senare gavs samma volym under 30 min i gastrostomikatetern.<br />
Prover för bl.A. Insulin, blodsocker, glukagon mm. Togs före<br />
varje intag samt med regelbundna intervaller ut till 100 minuter efter<br />
avslutat intag.<br />
SFÖAK 102<br />
Livsstilsfaktorers påverkan på utvecklandet av Barretts esofagus<br />
Resultat<br />
Blodglukos ökade marginellt kraftigare per os än via fistel. Insulinsekretionen<br />
var däremot 6-8 ggr högre per os vs per fistel. Denna skillnad<br />
blev ännu tydligare då ration insulin/glukos räknades ut; i en av<br />
patienterna var insulinsvaret 12 ggr högre per os vs fistel. Glukagonnivåerna<br />
skiljde sig inte nämnvärt i 3 av patienterna, medan den 4<br />
(f.D. Diabetiker) visade en robust ökning per os vs fistel.<br />
Diskussion<br />
Intag av ett mixed meal via Roux-slyngan leder till ett mycket kraftigt<br />
insulinsvar jämfört med om samma näringsmängd ges till den<br />
urkopplade ventrikeln. Detta skulle kunna förklaras av ökad frisättning<br />
av insulinstimulerande inkretinhormoner (GIP och GLP-1) när<br />
näringen kommer direkt i tarmen. Den kraftiga höjning vi fann av insulin<br />
gav dock inte som resultat att sockervärdena var lägre. Om istället<br />
blodsockernivån styr insulin borde inte vi ha fått så höga värden.<br />
Dessutom kom insulintoppen tidigt, innan den givna måltiden torde<br />
ha nått distala ileum och de GLP-1 producerande cellerna. En av föda<br />
till övre tunntarmen frisatt substans som i sin tur ger insulinsvaret,<br />
och/eller en substans som hindrar insulin att dramatiskt sänka blodsockret<br />
efterlyses.<br />
Horna Strand Angelica, Transplantationskirurgiska Kliniken Karolinska Universitetssjukhuset Huddinge Stockholm, Franzén Thomas, Kirurgiska<br />
Kliniken Vrinnevisjukhuset Norrköping<br />
Introduktion<br />
Då incidensen adenocarcinom i matstrupen ökar och dess prognos<br />
är dålig, behöver kunskapen ökas om riskfaktorer för utvecklandet<br />
av Barretts esofagus (BE). I denna studie undersöker vi korrelationen<br />
mellan BE-utvecklingen och livsstilsfaktorer så som alkoholkonsumtion,<br />
rökning och mental stress.<br />
Patienter och Metod<br />
55 konsekutivt valda patienter med BE som genomgått 24-timmars<br />
manometri vid Linköpings universitetssjukhus esofaguslaboratorium<br />
matchades avseende kön och ålder med 55 patienter som genomgått<br />
24-timmars manometri utan BE men som haft gastroesofageal refluxsymtom<br />
(GER) lika många år. Genom journalgranskning jämfördes<br />
patienterna avseende livsstilsfaktorer, mental stress, läkemedel, duration<br />
av GER vid 24-timmars pH-undersökning, incidens av refluxoperation<br />
och incidens av adenocarcinom i esofagus. Könsskillnader<br />
och adenocarcinomdiagnos undersöktes också.<br />
Resultat<br />
Medelrefluxtiden i procent vid 24-timmars pH-mätning var högre för<br />
BE-patienter, 18 % för kvinnor och 17 % för män jämfört med 4 %<br />
för kvinnor och 4 % för män i kontrollgruppen (p
SFÖAK 112<br />
Irreversibel elektroporation i pankreas<br />
SFÖAK<br />
Månsson C, Kirurg Akademiska Uppsala, Bergenfeldt M, Kirurg Akademiska Uppsala, Brahmstaedt R, Anestesi Akademiska Uppsala, Nilsson A,<br />
Röntgen Akademiska Uppsala, Nygren P, Onkolog Akademiska Uppsala, Karlson BM, Kirurg Akademiska Uppsala<br />
Introduktion<br />
Irreversibel elektroporation (IRE) är en ny typ av lokalbehandling för<br />
tumörer och har studerats som tumörbehandling vid lever-, njur-,<br />
prostata- och lungcancer. Viss erfarenhet finns också vid lokalt avancerad<br />
pankreascancer (LAPC). Vid behandlingen placeras flera tunna<br />
nålar (2 – 6 st, 1,2 mm tjocka) runt tumören perkutant under ultraljudskontroll.<br />
Korta pulser av likström sänds igenom den vävnad som<br />
definieras av nålarna vilket irreversibelt ökar cellmembranens permeabilitet<br />
med celldöd som följd. Ingen värmeutveckling sker varför extracellulär<br />
vävnad t ex gångstrukturer i kärl inte skadas. IRE fungerar<br />
trots kylande effekt runt blodkärl som hindrar användning av andra<br />
ablationstekniker. Vi har startat en klinisk studie för att undersöka<br />
säkerhet och effekt av IRE vid lokaliserad pankreascancer (LPC).<br />
Patienter och Metod<br />
Fem patienter, (2 kvinnor), 46-89 år gamla med PAD-verifierad LPC<br />
bedömda olämpliga för kirurgi och cytostatika eller icke resektabla<br />
efter gängse onkologisk behandling har hittills behandlats med<br />
kommersiellt tillgänglig utrustning från Angiodynamics (Nanoknife,<br />
Queensbury, NY, USA). En generator levererar 10-100 likströmspulser<br />
med en varaktighet av 20-100 us och en spänning på 100-3000 V.<br />
Apparaturen är synkroniserad med patientens EKG, för att undvika<br />
SFÖAK 113<br />
Dietråd efter gastric bypass: Samsyn? Evidens?<br />
Evertsson Ida, Aleris Obesitas Skåne Lund, Hedenbro Jan, Aleris Obesitas Skåne Lund<br />
Introduktion<br />
Moderna patienter letar på Internet information om gastric bypass.<br />
Många opereras också på annan klinik än sin kirurgiska hemmaklinik.<br />
De frågar varför det finns olika regimer för postoperativ nutrition,<br />
bl.A. Om man ska dricka till maten eller inte. Vi önskade studera om<br />
våra råd var heterogena och om olika rådgivare gav olika råd. Samt<br />
mäta skillnader i matintag med resp. Utan måltidsdryck.<br />
Patienter och Metod<br />
1/ Vi skickade en enkät till de 40 kliniker som är upptagna i SOReg.<br />
För att få god täckning och för att undersöka ev. Skillnader i rådgivning<br />
skrev vi till såväl ansvarig kirurg, dietist som till rådgivningssjuksköterska.<br />
2/ Nio patienter som genomgått lap-GBP 4-5 veckor tidigare<br />
studerades två dagar med 5 dagars mellanrum i randomiserad<br />
ordningsföljd. Vid båda tillfällena erhöll de en skål med 500 g standardiserad<br />
måltid (pyttipanna). Volymen sattes medvetet högt för att<br />
de inte enkelt skulle kunna se hur mycket de ätit. Vid det ena tillfället<br />
erhöll de dessutom tillgång till svalt kranvatten. Instruktionen var att<br />
äta sig mätt. Hunger/mättnad mättes med 100 mm VAS-skalor. Mat<br />
och dryck vägdes före och efter försöket.<br />
hjärtarytmier. Behandlingen utförs i generell anestesi med muskelrelaxation.<br />
Vid varje behandling användes 3 nålar på ett max avstånd<br />
på 20 mm. Nålarna placerades om 2-4 gånger för att täcka hela tumörområdet<br />
som varierade från 20 mm till 63mm. Patienterna övervakades<br />
inneliggande efter genomförd IRE för bevakning av biverkningar<br />
och kontroll av ablationshålan med ultraljud.<br />
Resultat<br />
Medelvårdtid för de fyra första patienterna var 6-16 dagar; medel 9.5<br />
dagar, den femte patienten är fortfarande inlagd på grund av ventrikelretention.<br />
Inga allvarliga biverkningar kunde ses av behandlingen.<br />
Tre av patienterna hade initialt smärtor vid behandlingsområdet men<br />
endast förväntad retning i omgivningen kunde ses på datortomografi.<br />
En patient fick en subklinisk pankreatit med amylasstegring. En patient<br />
avled i pneumoni en månad efter behandling och en i snabbt<br />
progredierande sjukdom. Postoperativ kontroll av ablationshålan<br />
med ultraljud har ej påvisat komplikationer eller synlig tumör.<br />
Diskussion<br />
IRE vid LPC kan utföras utan allvarlig akut toxicitet med lovande<br />
initiala resultat avseende tumöreffekt. Fortsatta studier av effekt och<br />
säkerhet för IRE vid LPC är motiverade. IRE kan bli en framtida behandling<br />
vid LPC.<br />
Resultat<br />
1/ Svar på enkäten erhölls från 33/40 kliniker (82 %). Läkare svarade<br />
i 32 %, dietister i 75 %. Samsyn förelåg mellan dietister avs. De<br />
flesta variabler; olika yrkeskategorier hade betydande skillnader i sin<br />
rådgivning, även inom samma klinik. I frågan om dryck till maten svarade<br />
dietister ”Undvik” eller ”Begränsa” i 97 % men läkarna endast<br />
i 69 %.2/ Hunger före och mättnad efter måltid skiljde sig ej mellan<br />
grupperna. Medianintaget av fast föda utan tillgång till vatten var 110<br />
g (range 74-269). Dag med tillgång till vatten var intaget av fast föda<br />
högre, 176 g (100-271; (2-tail p=0.045;)). Totala mängden intag inklusive<br />
vatten var median 335 g (range 150-517).<br />
Diskussion<br />
I Sverige har vi behov av striktare samsyn på postoperativa dietråd<br />
för att inte förvilla patienterna. Det går att utarbeta protokoll för studier<br />
av korttidseffekterna av olika råd. Långtidseffekterna är dock helt<br />
outredda, och torde efter första halvåret mest bero på patient compliance.<br />
161<br />
SFÖAK
162<br />
SFÖAK<br />
SFÖAK 115<br />
Reoperativ laparoskopisk gastric bypass efter tidigare genomgången bariatrisk kirurgi<br />
Efendic Enes, Kirurgkliniken Ersta Sjukhus Stockholm, Thorell Anders, Kirurgkliniken Ersta Sjukhus Stockholm<br />
Introduktion<br />
En betydande andel av patienter som genomgått bariatrisk kirurgi<br />
med bandtekniker såsom vertikal bandad gastroplastik (VBG) samt<br />
variabel gastric banding (GB) utvecklar problem som kräver reoperation,<br />
sk revisionsoperation (i litteraturen anges 3,5–60%). Reoperativ<br />
bariatrisk kirurgi anses vara behäftad med ökad risk för komplikationer,<br />
men endast begränsad information beträffande detta finns publicerat<br />
i litteraturen.<br />
Patienter och Metod<br />
Samtliga revisionsoperationer med konvertering från VBG eller GB<br />
till gastric bypass som genomförts på Ersta Sjukhus under perioden<br />
mars 2008 - december 2011 analyserades retrospektivt med data från<br />
SOReg.<br />
Resultat<br />
Etthundratolv patienter (95 kvinnor, 17 män) identifierades. Preoperativt<br />
BMI var 42,1±7,7 kg/m2 och tiden från primäringrepp till<br />
revisionsoperation var 10,0 ± 5,7 år. Primäringreppet var i 80 fall GB<br />
och i 32 fall VBG. Huvuddelen (82%) av primäroperationerna hade<br />
utförts öppet. Huvudindikationen för reoperation var viktrecidiv i<br />
97 fall och i resterande 15 fall mekaniska komplikationer. Av de 97<br />
patienter med viktrecidiv hade 34 även mekaniska komplikationer.<br />
Sju operationer påbörjades öppet (samtliga under år 2008) och 105<br />
SFÖAK 116<br />
Kliniska erfarenheter av sen dumping<br />
ingrepp påbörjades laparoskopiskt varav 8 fall konverterades till öppen<br />
operation på grund av adherenser. Av de 50 första operationerna<br />
påbörjades 7 öppet och 4 konverterades, medan 3 av de 50 senaste<br />
ingreppen konverterades (p
SFÖAK<br />
SFÖAK 122<br />
Samtidig gastric by pass operation och cholecystektomi – att föredra?<br />
Stillström David, Kirurg- och Urologkliniken Danderyds Sjukhus Danderyd, Granström Lars, Kirurg- och Urologkliniken Danderyds Sjukhus Danderyd,<br />
Näslund Erik, Kirurg- och Urologkliniken Danderyds Sjukhus Danderyd, Freedman Jacob, Kirurg- och Urologkliniken Danderyds Sjukhus Danderyd<br />
Introduktion<br />
Efter genomgången gastric by pass (GBP) operation är det svårt att<br />
genomföra ERCP. Av den anledningen är det att föredra att genomföra<br />
operation av symtomgivande gallstenar före GBP operation. Diskussion<br />
förs om man ska genomföra detta i två seanser, först cholecystektomi<br />
och sedan GBP operation, eller i en seans för att spara operationstrauma<br />
för patienten och sjukvårdsresurser för skattebetalarna<br />
Patienter och Metod<br />
En genomgång av Danderyds sjukhus eget obesitasregister från 2001<br />
fram till 2011 genomfördes. 2415 patienter opererade 2001-02-02 -<br />
2011-12-19 hittades. Av dessa har 45 patienter opererats med samtidig<br />
GBP och cholecystektomi. Tjugosex var kvinnor och 9 män med<br />
genomsnittligt BMI 41,6 kg/m2.Journalerna för de 45 patienterna<br />
granskades avseende komplikationer till gallkirurgi respektive GBP<br />
kirurgi, orsak till konvertering till öppen kirurgi samt reoperationer.<br />
Av de 45 patienterna planerades 6st som öppen operation, 39 som<br />
laparoskopisk. Av de laparoskopiska konverterades 4st till öppen<br />
kirurgi. Orsaken till konverteringen var i 1 fall relaterat till galloperationen,<br />
i övriga 3 fall var orsaken relaterad till GBP operationen.<br />
Patienterna jämfördes med hela registret avseende operationstid och<br />
SFÖAK 135<br />
Tidiga effekter på typ 2 diabetes av gastric bypass: Bakomliggande mekanismer<br />
vårdtid.<br />
Resultat<br />
Operationstiden för de planerat laparoskopiska kombinerade gall-<br />
och GBP operationerna var i genomsnitt 117 ± 39 (STD, p
164<br />
SFÖAK<br />
SFÖAK 138<br />
Gallgångsskador i södra sjukvårdsregionen registrerade i GallRiks<br />
Rystedt Jenny, Kir klin SUS Lund, Callmer Anna, Kir klin SUS Lund, Lindell Gert, Kir klin SUS Lund, Roubert Nils, Kir klin SUS Lund, Montgomery<br />
Agneta, Kir klin SUS Malmö<br />
Introduktion<br />
GallRiks är ett nationellt kvalitetsregister som startade 2005. Kolecystektomi<br />
är en av de vanligaste operationerna i Sverige och gallgångsskada<br />
är en ovanlig och fruktad komplikation. Iatrogen gallgångskada<br />
kan vara förknippad med stort lidande för patienten och stora<br />
kostnader för samhället. Detaljerade populationsdata saknas vad gäller<br />
typ, åtgärd och förlopp avseende gallgångsskador.<br />
Patienter och Metod<br />
Retrospektiv registerbaserad studie där samtliga gallgångsskador<br />
registrerade i GallRiks från 2007 tom första halvåret 2011 inkluderades.<br />
Exklusionskriterier var cystikusläckage samt HPB-malignitet.<br />
Data från registret kompletterades via journalgenomgång och gallgångsskadorna<br />
graderades enligt Hannoverklassifikationen. Reoperationer,<br />
antalet diagnostiska och terapeutiska undersökningar<br />
noterades liksom vårdtid, återinläggning, vårdnivå och kontroller i<br />
öppenvården. Sequele eller pågående behandling efter sex månader<br />
noterades.<br />
Resultat<br />
Totalt identifierades 31 patienter i studien varav 15 var kvinnor.<br />
Medianåldern var 59 år och medianuppföljningstiden 32 månader<br />
(7-51). Sjuttioen procent hade komplicerad gallstenssjukdom och<br />
42% av operationerna utfördes akut. Fem operationer utfördes primärt<br />
öppet, 7 slutfördes laparoskopiskt medan övriga konverterades.<br />
Orsaken till konvertering var i drygt ¼ av fallen misstänkt gallgångsskada.<br />
I samtliga fall utfördes peroperativ kolangiografi och hos 29<br />
(94%) upptäcktes skadan intraoperativt. C1-skador (inklipp) dominerade<br />
(77%) och 4 patienter hade samtidig kärlskada. Totalt rekonstruerades<br />
3 patienter med biliodigestiv shunt och 4 patienter (13%)<br />
utvecklade strikturer. Medelvårdtiden var 17 dagar (1-105) och 27/31<br />
patienter handlades vid enbart ett sjukhus. Sex patienter (19%) hade<br />
sequele eller pågående behandling sex månader efter primäroperationen.<br />
Diskussion<br />
Patienter med gallgångsskada är en heterogen grupp. Tydliga riktlinjer<br />
och konsensus för handläggning saknas. Tillgängliga rekommendationer<br />
baseras på erfarenheter ifrån enskilda remisscentra och<br />
populationsbaserade data saknas. Denna kartläggning av gallgångsskador<br />
i Södra Sjukvårdsregionen är startpunkten på ett planerat nationellt<br />
projekt som också kommer att inkludera kostnadsanalys och<br />
bedömning av livskvalitet.<br />
SFÖAK 145<br />
Flödesmätning av vena porta med MR kan predicera sinusoidal skada hos oxaliplatinbehandlade patienter med kolorektala<br />
levermetastaser<br />
Urdzik J., Kirurgiska Kliniken Akademiska Sjukhuset Uppsala, Bjerner T., Bild- Och Funktionsmedicinskt Centrum Akademiska Sjukhuset Uppsala,<br />
Wanders A., Klinisk Patologi Och Cytologi Akademiska Sjukhuset Uppsala, Duraj F., Kirurgiska Kliniken Akademiska Sjukhuset Uppsala, Haglund U.,<br />
Kirurgiska Kliniken Akademiska Sjukhuset Uppsala, Norén A., Kirurgiska Kliniken Akademiska Sjukhuset Uppsala<br />
Introduktion<br />
Sinusoidal skada (SS) uppkommer efter oxaliplatinbaserad kemoterapi<br />
för kolorektala levermetastaser (KRLM) och kan orsaka ökad<br />
morbiditet efter leverkirurgi. Metoder att detektera SS preoperativt<br />
saknas. Portaflödets hemodynamik har undersökts med magnetisk<br />
resonansflödesmätning (MRF) hos patienter med KRLM för att identifiera<br />
patienter med SS.<br />
Patienter och Metod<br />
MRF utfördes dagen innan leverkirurgi hos 29 patienter med KRLM,<br />
där en del fått oxaliplatinbaserad behandling preoperativt. Portaflöde;<br />
area i tvärsnitt, medel- och toppflödeshastigheter mättes strax<br />
innan portabifurkationen med MRF. Resecerat leverparenkym undersöktes<br />
histopatologiskt för evaluering av SS enligt ett scoringsystem<br />
för kombinerad kärlskada (CVI) 0–13. Kliniskt relevant SS förelåg vid<br />
CVI ≥3.<br />
Resultat<br />
SS observerades hos 6 patienter, som alla behandlats med oxalip-<br />
latin. Oxaliplatinbehandlade patienter (n = 21) uppvisade en ökad<br />
porta tvärsnitt area (p = 0,005). Patienter med klar SS visade dessutom<br />
en tendens till minskad medelflödeshastighet (p = 0,060).<br />
Inget signifikant samband mellan SS och oxaliplatin kunde påvisas<br />
i denna studie. Portaflöde och toppflödeshastighet var oförändrat<br />
mellan grupper. Portamedelflödeshastighet på ≤14.35 cm/s,<br />
tvärsnittsarea ≥1,55 cm2 och ASAT-trombocytindex (APRI)<br />
≥0,36 kunde tillsammans förutse SS med 100% sensitivitet,<br />
87% specificitet, 50% positivt prediktivt värde och 100% negativt<br />
prediktivt värde.<br />
Diskussion<br />
MRF kunde påvisa portadilatation hos oxaliplatinbehandlade patienter<br />
och tendens till minskad medelflödeshastighet i porta hos patienter<br />
med SS. Dessa data skulle kunna indikera att SS är associerat med<br />
ett ökat blodflödesmotstånd i leverparenkymet och därmed dilatation<br />
av portavenen. Mätning av portavenshemodynamik, samt APRI index<br />
kan identifiera patienter utan SS.
SFÖAK<br />
SFÖAK 150<br />
Kostbehandling vid sen dumping efter gastric bypass<br />
Franson Karin, Kir Klin Capio St Görans Sjukhus Stockholm, Leijonmarck Carl-Eric, Kir Klin Capio St Görans Sjukhus Stockholm<br />
Introduktion<br />
Sen dumping (post-bypass hypoglykemi) är en komplikation som kan<br />
drabba gastric bypassopererade patienter. Typiska tecken är blodsockerfall<br />
som uppträder 1-3 tim efter måltid. Vanliga symtom är yrsel,<br />
förvirring, synstörningar, humörsvängningar och talsvårigheter. I<br />
allvarligare fall kan även skakningar, krampanfall och medvetslöshet<br />
förekomma. Hypoglykemierna uppkommer ofta efter intag av snabba<br />
kolhydrater men också i samband med fysisk ansträngning, särskilt<br />
efter alltför kalorifattiga måltider. Symtomen försvinner snabbt vid<br />
tillförsel av kolhydrater.<br />
Patienter och Metod<br />
Capio S:t Görans Sjukhus har opererat 1000 patienter med LGBP sedan<br />
januari 2006, av dessa har 27 st (2,7 %) utvecklat sen dumping.<br />
Sen dumping har huvudsakligen diagnostiserats genom klinisk intervju.<br />
Samtliga patienter har haft flera extra dietistkontakter och fått<br />
råd att äta kolhydratreducerad kost med knappt 100 g kolhydrater<br />
per dag. Protein- och fettinnehållet i kosten har ökats. Kolhydraterna<br />
i maten bör vara långsamma t ex knäckebröd, hela korn som matvete,<br />
råris, råa grönsaker och frukter. Socker och sötade livsmedel bör und-<br />
SFÖAK 164<br />
”Fast-track” i offentlig sjukvård<br />
Berggren Johan, Kirurgkliniken Länssjukhuset Kalmar, Möller Peter, Kirurgkliniken Länssjukhuset Kalmar<br />
Introduktion<br />
Utvecklingen inom framför allt obesitaskirurgin har de sista åren varit<br />
explosionsartad. Bara mellan 2009-2010 är ökningen 3000 operationer/år.<br />
Detta har bara varit möjligt genom kraftiga effektiviseringar<br />
och till stor del står den privata sektorn för dessa.Inom offentlig sjukvård<br />
har detta närmast setts som omöjligt då man inte kunnat erbjuda<br />
några premier för att öka produktionstakten. Vi har sedan starten<br />
av införandet av vår modell av ”fast-track kirurgi” kunnat gå från 2<br />
operationer(LGBP)/dag/sal till 6 op sal/dag. Detta samtidigt som vårdtiderna<br />
minskar och komplikationsfrekvensen är låg. Arbetssättet är<br />
inte unikt i sig, men vi har visat att det är möjligt även inom ramen för<br />
offentlig verksamhet. Fast-track i vår regi har inneburit stora förändringar<br />
inte bara kirurgtekniskt, utan framför allt i arbetet på avdelning<br />
samt i operationsalen utanför det rent operationstekniska.<br />
Patienter och Metod<br />
Retrospektiv studie av 440(2007-2011) laparoskopiska gastric<br />
bypass-operationer. Selektion ur detta material har skett för att få<br />
samma operatörer för att få så små avvikelser som möjligt, då detta<br />
är en av de viktiga faktorerna som förändrats. Vi har undersökt operationstider,<br />
omhändertagandetid på sal och bytestider(Kniv-kniv)<br />
liksom vårdtider före resp efter införandet av ”fast-track”. Patienterna<br />
vikas, liksom vitt bröd. Minst 6 måltider per dag rekommenderas, patienterna<br />
bör äta med 2-3 timmars mellanrum. De uppmanas också<br />
att alltid ha med sig druvsocker eller andra snabba kolhydrater i alla<br />
sammanhang.<br />
Resultat<br />
Kolhydratbegränsad kost har fungerat som enda behandling i 13 (48<br />
%) av fallen. I vissa fall har kolhydratlåg näringsdryck fått förskrivas<br />
för att undvika oönskad viktnedgång. Om symtomen inte har förbättrats<br />
inom 3-4 veckor har akarbos (Glucobay) satts in. I två fall har<br />
varken kost- eller akarbosbehandling fungerat.<br />
Diskussion<br />
Symtomens svårighetsgrad tycks inte avgöra om kostbehandlingen<br />
fungerar. En patient med upprepade synkopeattacker blev helt symtomfri<br />
av enbart kostförändringar. En annan patient med ett mycket<br />
hårt träningsprogram äter en proteinrik och strängt kolhydratbegränsad<br />
kost och klarar sig också utan tilläggsbehandling. Det avgörande<br />
tycks vara hur strikt diet patienterna är villiga att hålla. Dietiststöd är<br />
nödvändigt för att säkerställa näringskvalitén i kosten.<br />
är utvalda enligt NIOK:s riktlinjer för obesitaskirurgi.<br />
Resultat<br />
Jämförande siffror före metodbyte (2007-2010Apr) resp sista 50<br />
(Fram till Mars 2012) LGBP: Operationstid – 102 min(n 116) Vs 36<br />
min(n 50). Pat tid på sal minus operationstid – 87 min(n 116) Vs 32<br />
min(n 50). Bytestid (sista stygn-kniv) 34 minuter(n 50). 82 %(n 50)<br />
har en postoperativ vårdtid på 1 dygn.<br />
Diskussion<br />
Kirurgsverige står idag inför betydande problem med att hantera de<br />
ökande kraven, från befolkningen, på kirurgi av benigna tillstånd.<br />
Vi har kunnat visa att man med ett standardiserat och strukturerat<br />
arbetssätt kan göra stora förbättringar i hela vårdkedjan även i offentlig<br />
sjukvård. Klassiskt sätt har bytestiderna i stort sätt ansetts vara<br />
statiska, men i det här materialet ser vi samma typ av förbättringskurva<br />
både avseende op-tid och omhändertagandetid. Gastric bypass<br />
kirurgin lämpar sig särdeles väl för detta pga att alla moment (även de<br />
operationstekniska) går att standardisera i detalj. Nackdelarna med<br />
metoden är att den bygger på att arbetet med patienterna fördelas på<br />
ett begränsat antal personer och att operationsmetoden kräver två erfarna<br />
och samspelta kirurger, vilket gör det sårbart.<br />
165<br />
SFÖAK
SFÖAK 165<br />
D-vitamin lång tid efter gastric bypass<br />
166<br />
SFÖAK<br />
Karefylakis Christos, Medicinkliniken USÖ Örebro, Näslund Imgmar, Kirurgkliniken USÖ Örebro, Edholm David, Kirurgkliniken UAS Uppsala, Svens-<br />
son Felicity, Inst. För Operativa Vetenskaper UAS Uppsala, Karlsson Anders, Sektionen För Endokrinologi Och Diabetes UAS Uppsala, Sundbom<br />
Magnus, Kirurgkliniken UAS Uppsala, Rask Eva, Medicinkliniken USÖ Örebro<br />
Introduktion<br />
Bakgrund: Feta har lägre D-vitaminnivåer än normalviktiga, men Dvitaminbrist<br />
och sekundär hyperparathyroidism har också noterats<br />
hos patienter som gått ned i vikt efter gastric bypass-kirurgi. Ett<br />
begränsat näringsintag och malabsorption efter gastric bypass har<br />
ansetts kunna förklara sjunkande D-vitamin- och kalciumnivåer som<br />
i sin tur leder till en kompensatorisk ökning av PTH. Detta kan leda<br />
till osteopeni och osteoporos men även samband mellan D-vitamin<br />
brist, typ 2-diabetes och hjärtkärlsjukdom har rapporterats. De långsiktiga<br />
effekterna av gastric bypass-kirurgi på D-vitaminmetabolism<br />
är ej kända.Syfte: Att kartlägga D-vitamin-, kalcium- och PTH- status<br />
efter lång tid hos patienter som opererats med gastric bypass samt<br />
söka efter prediktorer för D-vitaminbrist.<br />
Patienter och Metod<br />
537 patienter som opererats vid Akademiska sjukhuset i Uppsala<br />
och Universitetssjukhuset, Örebro med primär gastric bypass mellan<br />
1993-2003 inkluderades i studien. Studiedeltagarna lämnade blodprover<br />
och fyllde i en enkät avseende läkemedel, andra sjukdomar,<br />
postoperativa besvär mm. Kirurgjournaler granskades avseende preoperativa<br />
data. 25-OH-vitamin D mättes med HPLC-metod, labora-<br />
SFÖAK 168<br />
Teknik för gastroenteroanastomosen har betydelse för viktresultat 5 år efter gastric bypass<br />
toriets referensvärde: >75 nmol/L. Referensvärde för intakt PTH var<br />
10-73 ng/L.<br />
Resultat<br />
293 patienter lämnade blodprover. Vid uppföljningen<br />
10,9±2,8(medelvärde±SD) år efter operationen var medelåldern<br />
50,3 år (range 30-75). BMI var preoperativt 44,3±5,8 och sjönk<br />
till 32,2±5,8. Percent excess BMI loss (%EBMIL) var 63,8±37,4. Dvitamin,<br />
PTH och korrigerat kalk var 45,4± 20,4 nmol/L, 100± 52,7<br />
ng/L respektive 2,3± 0,1mmol/L. 190 individer (69%) hade ett PTHvärde<br />
>73 ng/L. 180 individer (65%) hade D-vitamin
SFÖAK<br />
SFÖAK 173<br />
Multidisciplinär konferens leder till mer aggressiv behandling av gastroesofageal cancer<br />
Winbladh Anders, Kirurgiska Kliniken US Linköping, Brännström Fredrik, Kirurgiska Kliniken Karolinska Huddinge Stockholm, Mörner Malin, Kirur-<br />
giska KlinikenKirurgiska Kliniken Karolinska Huddinge Stockholm, Kroll Bjerregard Jon, Onkologiska Kliniken Odense Danmark<br />
Introduktion<br />
Multidisciplinära behandlingskonferenser (MDBK) har införts som<br />
del i handläggningen av många cancerformer. Indirekta data talar för<br />
att patienter som får sitt fall presenterat på en MDBK har en bättre<br />
överlevnad än andra. Dessa studier är longitudinella eller lider av<br />
brister i patientselektionen. Det svenska registret för esofagus- och<br />
ventrikelcancer (NREV) möjliggör en populationsbaserad analys av<br />
MDBKs betydelse för patientöverlevnaden.<br />
Patienter och Metod<br />
Materialet omfattar alla ej akutopererade patienter som inkluderats<br />
i NREV under 2008 och 2009 (n = 2.267) med skivepitelcancer eller<br />
adenocarcinom. Betydelsen av MDBK analyserades med uni- ochmultivariat<br />
logistisk regression avseende demografiska data, tumörstadium<br />
och behandlingsintention.<br />
Resultat<br />
Inklusionsraten i NREV för 2008-2009 var 90,3 % jämfört cancerregistret.<br />
Medelådern är 71 år och 65 % är män. Esofaguscancer fanns<br />
hos 35 %, cardiacancer hos 14 % och ventrikelcancer hos 51 %.<br />
Nästan en tredjedel hade spridd cancer (M1). En individuell behandlingsplan<br />
hade lagts av MDBK hos 54 % av patienterna. Patienter med<br />
T1 (OR 0,38, CI 0,26-0,57) och Tx tumörer (OR 0,48, CI 0,34-0,67),<br />
ventrikelcancer (OR 0,38, CI 0,31-0,47), lågt Karnofsky index och hög<br />
ålder (OR 0,975, CI 0,965-0,984 per år) hade alla lägre sannolikhet<br />
att föredras på MDBK. Patienter som föredras på MDBK har dubbelt<br />
(OR 2,16, CI 1,70-2,75, p < 0,001) så stor möjlighet att erbjudas behandling<br />
med kurativ intention jämfört med patienter som inte blir<br />
föremål för bedömning av MDBK (56 % vs. 39 %). Möjligheten att erbjudas<br />
kurativ behandling minskades också av lågt Karnofsky index,<br />
hög ålder och T4 eller M1 tumör stadium. Preoperativ onkologisk behandling<br />
gavs i mycket högre utsträckning hos patienter som varit på<br />
MDBK (46 % vs.10 %, p < 0,001). Även patienter med spridd cancer<br />
fick kemoradioterapi i högre utsträckning (15 % vs. 4,9 %, p < 0,001).<br />
Diskussion<br />
Patienter som får sitt fall bedömt på MDBK har större möjligheter att<br />
erbjudas kurativ syftande behandling av sin esofagus- och ventrikelcancer.<br />
De får oftare kombinationsbehandling med kemoterapi. Även<br />
om vi får inväntan 5-års data innan vi kan uttala oss om MDBKs betydelse<br />
för överlevnaden, är fynden djupt oroande. Registerfynden<br />
påvisar en ojämlikhet i svensk cancersjukvård.<br />
SFÖAK 176<br />
Färre sårkomplikationer efter byte från cirkulär- till linjärstapler för gastrojejunostomin vid laparoskopisk gastric bypass<br />
Sima Eduardo, Kirurgkliniken Akademiska Sjukhuset Uppsala, Ehrenborg Anna, Kirurgkliniken Akademiska Sjukhuset Uppsala, Hedberg Jakob,<br />
Kirurgkliniken Akademiska Sjukhuset Uppsala, Edholm David, Kirurgkliniken Akademiska Sjukhuset Uppsala, Sundbom Magnus, Kirurgkliniken<br />
Akademiska Sjukhuset Uppsala<br />
Introduktion<br />
Laparoskopisk gastric bypass är vår vanligaste operation för morbid<br />
obesitas. Vi har tidigare använt 25-mm cirkulärstapler för att konstruera<br />
gastrojejunostomi vid lap-GBP. Vid kontroll av korttidsdata fann vi<br />
att denna teknik gav en hög andel sårkomplikationer. 2011 började vi<br />
utföra gastrojejunostomin med linjärstapler och vi har studerat skillnaden<br />
i komplikationer mellan dessa två tekniker.<br />
Patienter och Metod<br />
Vår obesitassköterskor har prospektivt studerat 410 patienter efter<br />
lap-GBP (285 cirkulär- och 125 linjärstaplade) i samband med sexveckorskontrollen.<br />
Skillnader har analyserats med Fischer’s exact test<br />
och t-test. Ingen skillnad förelåg mellan grupperna i preoperativt BMI<br />
(41,9 respektive 42,5).<br />
Resultat<br />
Sårkomplikationerna minskade från 8,1 % vid cirkulärteknik till 1,6<br />
% vid linjärteknik (p
168<br />
SFÖAK<br />
SFÖAK 178<br />
Påverkas perioperativa parametrar och postoperativ viktnedgång av hur stor den preoperativa viktnedgången är vid laparoskopisk<br />
gastric bypass?<br />
Leinsköld T, Kirurgiska Kliniken Capio S:t Görans Sjukhus Stockholm, Anderberg B, Kirurgiska Kliniken Capio S:t Görans Sjukhus Stockholm, Zacha-<br />
rias R, Kirurgiska Kliniken Capio S:t Görans Sjukhus Stockholm, Holmberg M, Kirurgiska Kliniken Capio S:t Görans Sjukhus Stockholm, Leifler A,<br />
Kirurgiska Kliniken Capio S:t Görans Sjukhus Stockholm, Modin-Billkvist C, Kirurgiska Kliniken Capio S:t Görans Sjukhus Stockholm, Leijonmarck<br />
CE, Kirurgiska Kliniken Capio S:t Görans Sjukhus Stockholm<br />
Introduktion<br />
Vid Obesitascentrum, kirurgiska kliniken S:t Görans sjukhus bedrivs<br />
obesitaskirurgi inom ramen för ett multidisciplinärt team och primär<br />
operationsmetod är laparoskopisk gastric bypass (LGBP). Syftet med<br />
denna studie var att sammanställa peri- och postoperativa parametrar<br />
samt total viktnedgång efter ett år som kan påverkas av preoperativ<br />
viktnedgång.<br />
Patienter och Metod<br />
En retrospektiv studie utfördes på 1050 patienter som i samband med<br />
LGBP genomgått preoperativ viktreduktion genom en lågkaloridiet,<br />
VLCD (Very Low Calorie Diet). Patienter med ett BMI ≥ 45 genomgår<br />
4 veckor VLCD och patienter med ett BMI < 45 genomgår 2<br />
veckor VLCD. Målet var att samtliga patienter skulle gå ned minst 6<br />
% i vikt. Data samlades in angående preoperativ viktnedgång, preoperativt<br />
BMI, operationstid, peri- och postoperativa komplikationer<br />
samt total- och postoperativ viktnedgång. Data samlades från SOreg<br />
och uppföljningen vid 6 veckor skedde hos 99 % av patienterna.<br />
Under perioden hade 674 patienter genomgått ettårsuppföljning.<br />
Patienterna delades in i kvartiler angående preoperativ viktnedgång<br />
där första och fjärde kvartilen jämfördes (grupp I, max viktnedgång;<br />
4.38 % resp. Grupp II, min viktnedgång; 7.89 %). Patienterna i grupperna<br />
var jämförbara beträffande operationsteknik, preoperativt BMI<br />
(41 resp. 40, p=0.9), ålder och kön (grupp I: n=208/57 jmf. Grupp II:<br />
n=207/56 (kvinnor/män)).<br />
Resultat<br />
Preoperativ medelviktnedgång i kvartil 2 och 3 var 6.07 %. Medelviktnedgången<br />
i grupp I var 2.30 % och i grupp II 9.86 %. Medeloperationstiden<br />
skiljde sig signifikant (grupp I, 83 min jmf. Grupp II,<br />
70 min; p
SFÖAK 184<br />
Öppen gastromottagning<br />
SFÖAK<br />
Krebs Johanna, Kliniken För Kirurgi och Urologi Mälarsjukhuset Eskilstuna, Olsson Louise, Kliniken För Kirurgi och Urologi Mälarsjukhuset Eskil-<br />
stuna, Crkvenjas Nebojsa, Kliniken För Kirurgi och Urologi Mälarsjukhuset Eskilstuna<br />
Introduktion<br />
Efterfrågan på gastroskopiundersökningar är hög. Bedömning av<br />
remisser och påföljande diskussion tar ofta längre tid än själva undersökningen.<br />
I syfte att underlätta hanteringen av denna patientkategori<br />
beslutade vi att prova en obokad mottagning, utan föregående<br />
remissbedömning.<br />
Patienter och Metod<br />
Läkare i primärvården gavs möjlighet att använda den öppna mottagningen<br />
som startade september 2010. Tid avsattes för denna verksamhet<br />
to em och fredag fm. En särskild elektronisk remiss upprättades,<br />
giltig under tre veckor eller totalt sex tillfällen. Om patienten inte<br />
utnyttjat remissen under denna tid sänds den åter till inremitterande<br />
med information om att patienten inte blivit undersökt. Patienter som<br />
behandlas med Waran eller har behov av tolk kan inte tas emot.<br />
Resultat<br />
Totalt 733 patienter undersöktes från september 2010-febr 2012;<br />
276 (38%) män och 457 (62%) kvinnor. Medianålder var 56 år, IQ<br />
40-67 år. Antal undersökningar varierande 32-96 per månad, inget<br />
tydligt mönster eller trend kan urskiljas ännu. Torsdag em gastroskoperades<br />
337 (46%), fredag fm 396 (54%). Vid undersökningarna diagnostiserades:<br />
60 (8%) helt ua, 451 (62%) hiatusbråck, 26 (4%) hiatusbråck<br />
med esofagit, 173 (24%) GERD utan esofagit, och 53 (7%)<br />
GERD med esofagit. Totalt 53 (7%) patienter hade ulcus V&D, varav<br />
18/53 (34%) män, ålder median 64 år (range 19-87); 13/53 (25%)<br />
var under 40 år. Två patienter diagnostiserades med malignitet, en<br />
GIST och en ventrikelcancer.Antalet remisser som återsändes utan<br />
att patienten utnyttjat möjligheten till undersökning var 130/863.<br />
Antalet gastroskopiundersökningar totalt på enheten totalt var 2410<br />
under 2010 och 2335 under 2011.<br />
Diskussion<br />
Öppen gastroskopimottagning innebär en snabbare handläggning av<br />
patienten, det spar läkartid för remissbedömning och hitintills ses<br />
inga tecken på att antalet undersökningar ökar. Arbetet med att tydliggöra<br />
indikationer för gastroskopi kvarstår.<br />
SFÖAK 189<br />
Kan lokal resektion av sidogångs-IPMN vara ett diagnostiskt/terapeutiskt alternativ för immunsupprimerade patienter: En<br />
fallbeskrivning<br />
Del Chiaro M, Enheten För Kirurgi, CLINTEC, Karolinska Institutet Vid Gastrocentrum Kirurgi Karolinska Universitetssjukhuset Stockholm, Blomberg<br />
J, Enheten För Kirurgi, CLINTEC, Karolinska Institutet Vid Gastrocentrum Kirurgi Karolinska Universitetssjukhuset Stockholm, Rangelova E, Enheten<br />
För Kirurgi, CLINTEC, Karolinska Institutet Vid Gastrocentrum Kirurgi Karolinska Universitetssjukhuset Stockholm, Ansorge C, Enheten För Kirurgi,<br />
CLINTEC, Karolinska Institutet Vid Gastrocentrum Kirurgi Karolinska Universitetssjukhuset Stockholm, Segersvärd R, Enheten För Kirurgi, CLINTEC,<br />
Karolinska Institutet Vid Gastrocentrum Kirurgi Karolinska Universitetssjukhuset Stockholm<br />
Introduktion<br />
Frekvensen av incidentellt funna cystiska pankreastumörer såsom<br />
intraduktal papillär mucinös neoplasi (IPMN), har ökat kraftigt de<br />
senaste åren. Diagnostik och hur dessa tumörer ska behandlas är i<br />
många fall kontroversiellt. Kunskapen kring naturalförlopp är knapphändig<br />
men saknas helt hos patienter som står på immunsuppressiv<br />
behandling exempelvis efter transplantation.<br />
Patienter och Metod<br />
En 65 årig kvinna som genomgått levertransplantations pga familjär<br />
amyloidos. På datortomografin före transplantationen observerades<br />
en misstänkt multifokal sidogångs-IPMN där den största lesionen<br />
var 15 mm in diameter och lokaliserad till pankreassvansen. Under<br />
uppföljning och behandling av en gallgångsstriktur noterades en successiv<br />
storleksökning av denna cysta. Hösten 2011 var diametern 35<br />
mm. Inga murala noduli, huvudgångsdilatation eller symptom obser-<br />
verades. Baserat på internationella riktlinjer för IPMN (IAP guidelines;<br />
Tanaka et al. 2006) rekommenderades resektion.<br />
Resultat<br />
Pga patientens immunosuppressiva behandling och därmed ökade<br />
risk för komplikationer efter pankreasresektion, gjordes lokal resektion<br />
(bilder) för diagnostik och som behandling. Postoperativt förlopp<br />
var glatt med en vårdtid på 7 dagar. Histologi visade sidogångs-IPMN<br />
med låggradig dysplasi.<br />
Diskussion<br />
Immunsupprimerade patienter tex efter transplantation, har en ökad<br />
benägenhet att utveckla postoperativa komplikationer efter stor kirurgi<br />
men har också en högre risk att utveckla malignitet. Lokal resektion<br />
av misstänkta premaligna förändringar i pankreas kan därför vara en<br />
värdefull metod att konfirmera diagnosen men också att behandla<br />
denna typ av förändringar.<br />
169<br />
SFÖAK
170<br />
SFÖAK<br />
SFÖAK 192<br />
Snabbväxande pancreascancer hos patient med familjär cancerrisk: En fallbeskrivning<br />
Del Chiaro M, Enheten För Kirurgi, CLINTEC, Karolinska Institutet Vid Gastrocentrum Kirurgi Karolinska Universitetssjukhuset Stockholm, Range-<br />
lova E, Enheten För Kirurgi, CLINTEC, Karolinska Institutet Vid Gastrocentrum Kirurgi Karolinska Universitetssjukhuset Stockholm, Ansorge C, En-<br />
heten För Kirurgi, CLINTEC, Karolinska Institutet Vid Gastrocentrum Kirurgi Karolinska Universitetssjukhuset Stockholm, Blomberg J, Enheten För<br />
Kirurgi, CLINTEC, Karolinska Institutet Vid Gastrocentrum Kirurgi Karolinska Universitetssjukhuset Stockholm, Andren-Sandberg Å, Enheten För<br />
Kirurgi, CLINTEC, Karolinska Institutet Vid Gastrocentrum Kirurgi Karolinska Universitetssjukhuset Stockholm, Segersvärd R, Enheten För Kirurgi,<br />
CLINTEC, Karolinska Institutet Vid Gastrocentrum Kirurgi Karolinska Universitetssjukhuset Stockholm<br />
Introduktion<br />
En positiv familjehistoria är en väldefinierad riskfaktor för utveckling<br />
av pankreascancer. Dock saknas data avseende tid för tumörprogression<br />
i dessa familjer och inga tydliga riktlinjer finns heller om med<br />
vilket tidsintervall och hur dessa individer ska följas.<br />
Patienter och Metod<br />
En 47-årig man med två första gradens släktingar döda i pankreascancer<br />
(mor 53 år, syster 40 år). Vid en ålder av 43 år (2007) inkluderades<br />
patienten vid ett länssjukhus i ett screeningprogram med årliga<br />
datortomografier (DT). Efter två år av negativ screening, föreslogs att<br />
öka intervallet till vartannat år. I början av 2011 lades patienten in på<br />
grund av buksmärtor och ikterus. Imaging visade en 3 cm stor tumör<br />
i caput pankreatis med engagemang av höger leverartär som avgick<br />
från a mesenterica superior.<br />
Resultat<br />
Patienten genomgick total pankreatektomi med resektion av höger<br />
leverartär, rekonstruerad genom en ända-till-ända-anastomos med<br />
mjältartären. Histologi visade duktalt adenokarcinom (pT3, pN1,<br />
pM0). Vid 12 månaders uppföljning har inget återfall upptäckts.<br />
Diskussion<br />
Två förstagradssläktingar med en kumulativ ålder vid diagnos på<br />
mindre än 110 år är, som föreslagits av EUROPAC, en stark riskfaktor<br />
för utveckling av pankreascancer. Det aktuella fallet visar att en årlig<br />
screening förefaller rimlig och säkrare än längre tidsintervall.<br />
SFÖAK 193<br />
Övervikt/fetma påverkar inte överlevnaden negativt efter pankreatikoduodenektomi för pankreas- respektive periampullär cancer<br />
Del Chiaro M, Enheten För Kirurgi, CLINTEC, Karolinska Institutet Vid Gastrocentrum Kirurgi Karolinska Universitetssjukhuset Stockholm, Range-<br />
lova E, Enheten För Kirurgi, CLINTEC, Karolinska Institutet Vid Gastrocentrum Kirurgi Karolinska Universitetssjukhuset Stockholm, Ansorge C, En-<br />
heten För Kirurgi, CLINTEC, Karolinska Institutet Vid Gastrocentrum Kirurgi Karolinska Universitetssjukhuset Stockholm, Blomberg J, Enheten För<br />
Kirurgi, CLINTEC, Karolinska Institutet Vid Gastrocentrum Kirurgi Karolinska Universitetssjukhuset Stockholm, Segersvärd R, Enheten för kirurgi,<br />
CLINTEC, Karolinska Institutet vid Gastrocentrum Kirurgi Karolinska Universitetssjukhuset Stockholm<br />
Introduktion<br />
Övervikt/fetma anses allmänt vara en riskfaktor för postoperativa<br />
komplikationer efter pankreatikoduodenektomi (PD). Däremot är<br />
övervikt/fetma som en långsiktig prognostisk faktor mer sällan studerat.<br />
Syftet nu var att utvärdera effekten av högt BMI på både kort<br />
och lång sikt efter PD.<br />
Patienter och Metod<br />
Patienter vilka genomgått PD åren 2004-2010 hämtades från vår prospektiva<br />
operationsdatabas. Demografi, peri-operativa data, morbiditet<br />
och mortalitet, pankreasfistel (PF), vårdtid och överlevnad analyserades.<br />
Kohorten delades upp avseende BMI i övervikt / fetma (Ö;<br />
BMI ≥ 25 kg/m2) och kontroller (K; BMI
SFÖAK<br />
SFÖAK 194<br />
Tumörstorlek och preoperativ diabetes påverkar överlevnaden negativt efter pankreatikoduodenektomi för duktalt<br />
adenokarcinomi pankreas<br />
Del Chiaro M, Enheten För Kirurgi, CLINTEC, Karolinska Institutet Vid Gastrocentrum Kirurgi Karolinska Universitetssjukhuset Stockholm, Blomberg<br />
J, Enheten För Kirurgi, CLINTEC, Karolinska Institutet Vid Gastrocentrum Kirurgi Karolinska Universitetssjukhuset Stockholm, Ansorge C, Enheten<br />
För Kirurgi, CLINTEC, Karolinska Institutet Vid Gastrocentrum Kirurgi Karolinska Universitetssjukhuset Stockholm, Rangelova E, Enheten För Ki-<br />
rurgi, CLINTEC, Karolinska Institutet Vid Gastrocentrum Kirurgi Karolinska Universitetssjukhuset Stockholm, Segersvärd R, Enheten för kirurgi,<br />
CLINTEC, Karolinska Institutet vid Gastrocentrum Kirurgi Karolinska Universitetssjukhuset Stockholm<br />
Introduktion<br />
Medianöverlevnaden efter resektion av duktalt adenokarcinom (DA) i<br />
pankreas är knappt två år. Emellertid så avlider en avsevärd andel av<br />
patienterna inom ett år efter resektion, men idag saknas möjlighet att<br />
preoperativt förutsäga vilka dessa patienter är. Syftet med denna studie<br />
var att utvärdera preoperativa tillgängliga faktorer som skulle kunna<br />
förutsäga kort överlevnad efter pankreatikoduodenektomi (PD).<br />
Patienter och Metod<br />
Etthundra konsekutiva patienter (okt 2006 -juli 2010) som genomgått<br />
PD för DA utan mortaliteten under sjukhusvistelsen, identifierades från<br />
vår prospektiva operationsdatabas. Kohorten delades upp avseende<br />
överlevnad i kort- (≤ 12 månader: grupp A) och långtids (> 12<br />
månader: grupp B) överlevande. Grupperna utvärderades avseende<br />
pre-operativa faktorer såsom ålder, viktförlust, BMI, diabetes, tumörstorlek<br />
och närhet (ingen kontakt/ kontakt) till v porta-mesenterica<br />
SFÖAK 195<br />
Nutrition efter totala pankreatoduodenektomier 2000-2011<br />
superior (PMS).<br />
Resultat<br />
Inga signifikanta skillnader hittades mellan grupp A (n = 27) och grupp<br />
B (n = 73) avseende medelålder (68 ± 2 vs. 66 ± 1 år; p = 0.3), viktminskning<br />
(87 vs. 85 %; p = 1), BMI (24 ± 0.6 vs. 24 ± 0.5 kg/m2; p<br />
= 0.7). Grupp A hade större tumörer (35 ± 2 mm vs. 29 ± 1 mm,; p =<br />
0.01) men ingen signifikant skillnad avseende närheten till PMS (ingen<br />
kontakt/kontakt: A 33/67 %; B 51/49%; p = 0.2) eller andel venresektioner.<br />
Grupp A hade oftare preoperativ diabetes (33 vs. 9.6 %; p =<br />
0.01) jämfört med grupp B.<br />
Diskussion<br />
Tumörstorlek och preoperativ diabetes tycks vara negativa prognostiska<br />
faktorer för överlevnad efter PD för duktalt adenokarcinom i<br />
pankreas.<br />
Nureiev Shakhabidin, Gastrocentrum Karolinska Stockholm, Andrén-Sandberg Åke, Gastrocentrum Karolinska Stockholm, Del Chiaro Marco, Gast-<br />
rocentrum Karolinska Stockholm, Ansorge Christoph, Gastrocentrum Karolinska Stockholm, Blomberg John, Gastrocentrum Karolinska Stockholm,<br />
Segersvärd Ralf, Gastrocentrum Karolinska Stockholm<br />
Introduktion<br />
Vid introduktionen av resektiv pankreaskirurgi i Sverige 1960-1970<br />
gjordes oftast total pankreatektomi för att undvika pankreatoenterostomi,<br />
vilken genom läckage fortfarande utgör grunden för allvarliga<br />
postoperativa komplikationer. Senare ansågs den uppkomna diabetesen<br />
och nutritionssvårigheterna vara så svårstyrda att operationstypen<br />
skulle undvikas. Under senare år har dock total pankretoduodenektomi<br />
återigen används i ökad utsträckning. Vi har nu undersökt vilken art<br />
och grad av komplikationer som uppkommit efter total pankreatektomi<br />
under 2000-talet och redovisar hur nutritionen fungerat separat.<br />
Patienter och Metod<br />
Från vår preospektiva opertionsdatabar identifierades alla patienter<br />
som opererades med total pankreatektomi Karolinska 2000-2011.<br />
Sammanlagt 51 patienter med en medelålder på 64 år opererades<br />
varav 63 procent under åren 2007-2011. Tjugonio patienter hade<br />
pankreascancer, 2 njurcancermetastaser och 2 hade cancer i extrahepatiska<br />
gallgångarna 14 hade cystiska förändringar i pankreas och 4<br />
kronisk pankreatit Fyra patienter avled under sjukhusvård (2 sepsis,<br />
1 blödning1,1 akut hjärtsjukdom).En retrospektiv journalanalys gjordes<br />
av maligna fall avseende vikt, viktförändring, nutritionstatsu och<br />
enzymsubstitution.<br />
Resultat<br />
De 33 patienterna med malignitet uppgav att de förlorat i median 7<br />
kilo preoperativt jämfört med sin ”normalvikt” innan de blev påverkade<br />
av sin cancersjukdom. Den lägst postoperativa vikten var median<br />
14 procent jämfört med vikten dagen innan operationen. Patienterna<br />
återvann i ca hälften av fallen den postoperativa viktsförlusten innan<br />
de fick symptomatiskt recidiv, och 4 patienter överträffade såväl den<br />
preoperativa som sin ”normalvikt”. Sju av de 51 patienterna kan betraktas<br />
som malnutrierade (14 %) och hade svårigheter att ta upp näring<br />
i så hög grad att det ledde till aktiva åtgärder från ansvarig kirurg.<br />
Spridningen för daglig dos av pankreas-enzymer var stor, från 75000<br />
till 360000 enheter. Utomlänspatienter gavs signifikant lägre dos än de<br />
från Stockholms läns landsting. Korrelationen mellan viktsutveckling<br />
och diarré (steattoré) och ena sidan och given Creon®-dos å andra sidan<br />
var låg.<br />
Diskussion<br />
Till skillnad från patienter som opererats med total pankreatektomi<br />
före 1990 har de som opererats under 2000-talet haft minskade nutritionsproblem.<br />
Flertalet patienter har med kontrollerad diabetes,<br />
dietrådgivning och väl avvägd enzymbehandling levt ett väsentligen<br />
normalt liv. Total pankreatektomi bör fortfarande om möjligt undvikas,<br />
men behöver inte undvikas på grund av befarade nutritionssvårigheter.<br />
171<br />
SFÖAK
172<br />
SFÖAK<br />
SFÖAK 197<br />
Asymptomatisk pankreastumör – en potentiellt botbar sjukdom som alltid bör utredas vidare<br />
Skarin A, Enheten För Kirurgi, CLINTEC, Karolinska Institutet Vid Gastrocentrum Kirurgi Karolinska Universitetssjukhuset Stockholm, Sandblom<br />
G, Enheten För Kirurgi, CLINTEC, Karolinska Institutet Vid Gastrocentrum Kirurgi Karolinska Universitetssjukhuset Stockholm, Andrén-Sandberg<br />
Å, Enheten För Kirurgi, CLINTEC, Karolinska Institutet Vid Gastrocentrum Kirurgi Karolinska Universitetssjukhuset Stockholm, Ansorge C, Enheten<br />
För Kirurgi, CLINTEC, Karolinska Institutet Vid Gastrocentrum Kirurgi Karolinska Universitetssjukhuset Stockholm, Arnelo U, Enheten För Kirurgi,<br />
CLINTEC, Karolinska Institutet Vid Gastrocentrum Kirurgi Karolinska Universitetssjukhuset Stockholm, Segersvärd R, Enheten För Kirurgi, CLINTEC,<br />
Karolinska Institutet Vid Gastrocentrum Kirurgi Karolinska Universitetssjukhuset Stockholm<br />
Introduktion<br />
Asymtomatiska pankreasförändringar funna ”en passant”, pankreasincidentalom<br />
(PI) upptäcks idag allt oftare genom ökad tillgänglighet<br />
av modern imagingteknologi. De behandlas vanligtvis enligt riktlinjer<br />
för symptomatiska pankreaslesioner (SPL), trots att bevisen är knappa.<br />
Denna studie har utförts i syfte att stärka underlaget rörande dessa<br />
tumörer genom att jämföra PI med SPL avseende diagnosspektrum,<br />
tumörstadium samt överlevnad efter resektion.<br />
Patienter och Metod<br />
Samtliga patienter som genomgått primär pankreasresektioner för<br />
misstänkt pankreastumör under perioden 2004-09 inkluderades.<br />
Baserat på journaluppgifter delades tumörerna in i PI eller SPL av en<br />
oberoende granskare. Jämförande analyser avseende tumörhistologi,<br />
demografi, morbiditet, mortalitet och överlevnad utfördes.<br />
Resultat<br />
360 patienter identifierades varav 35 var asymtomatiska vid upptäckt<br />
(PI = 35; 9.7 %). Övervikt var vanligare bland de asymtomatiska patien-<br />
SFÖAK 200<br />
Diabetes efter total pankreatektomi 2000-2011<br />
terna (63 jämfört 36 %, p
SFÖAK<br />
SFÖAK 201<br />
Pankreas-metastasektomi – en ovanlig indikation för kirurgi<br />
Ansari Daniel, Kirurgiska Kliniken Skånes Universitetssjukhus Lund, Tingstedt Bobby, Kirurgiska Kliniken Skånes Universitetssjukhus Lund, Anders-<br />
son Roland, Kirurgiska Kliniken Skånes Universitetssjukhus Lund<br />
Introduktion<br />
Sekundära tumörer i pankreas är sällsynta. Utfallet efter kirurgi är<br />
fortfarande bristfälligt kartlagt. Denna studie avser att rapportera<br />
incidens och resultat av pankreas-metastasektomi över en 15-års<br />
period. Typ av kirurgisk behandling, histopatologi och postoperativ<br />
överlevnad presenteras.<br />
Patienter och Metod<br />
442 pankreasresektioner utfördes under perioden 1997-2011 vid<br />
Kirurgiska kliniken, Skånes universitetssjukhus, Lund-Malmö. Den<br />
vanligaste indikationen för kirurgi var periampullär cancer (n = 232;<br />
52%). Pankreas-metastasektomi utfördes på 5 patienter (1%).<br />
Resultat<br />
Medianåldern var 60 år; 4 var kvinnor. 1 pankreatikoduodenektomi<br />
och 4 distala pankreatektomier, med splenektomi i 3 fall genomfördes.<br />
Dessutom utfördes 1 partiell hepatektomi. Den primära cancern<br />
SFÖAK 202<br />
Överbehandling med gemcitabin vid pankreascancer – en hälsoekonomisk studie<br />
var klarcellig njurcancer (RCC; n = 3), leiomyosarkom (n = 1) samt kolorektal<br />
cancer (n = 1). 2 patienter dog under uppföljningsperioden;<br />
2 månader och 42 månader efter operationen. 3 patienter lever 13,<br />
18 respektive 73 månader efter operation. En litteraturgenomgång<br />
visade att patienter som genomgår pankreas-metastasektomi har<br />
en medianöverlevnad på ~ 60 månader. Patienter med RCC hade en<br />
längre överlevnad jämfört med andra primärtumörer. Kortast överlevnad<br />
har rapporterats hos patienter med metastaserande lungcancer<br />
och melanom.<br />
Diskussion<br />
RCC patienter har en lång postoperativ överlevnad och kan ha nytta<br />
av resektion av metastas i pankreas. Jämförelser med naturalförloppet<br />
är dock inte tillgängligt. Betydelsen av resektion för andra primärtumörer<br />
med metastas i pankreas behöver studeras vidare.<br />
Ansari Daniel, Kirurgiska Kliniken Skånes Universitetssjukhus Lund, Tingstedt Bobby, Kirurgiska Kliniken Skånes Universitetssjukhus Lund, Anders-<br />
son Roland, Kirurgiska Kliniken Skånes Universitetssjukhus Lund<br />
Introduktion<br />
Gemcitabin har länge varit första linjens kemoterapi vid pankreascancer,<br />
men endast 1/3 av tumörerna har visat sig ha högt uttryck av den<br />
nukleosidtransportör (human nucleoside transporter 1; hENT1) som<br />
medierar cellulärt inträde av läkemedlet. Syftet var att uppskatta de<br />
totala kostnaderna associerade med gemcitabinöverbehandling vid<br />
pankreascancer.<br />
Patienter och Metod<br />
87 patienter med nyligen diagnostiserad duktal pankreascancer inkluderades<br />
i denna analys, varav 60 patienter behandlade med gemcitabin<br />
och 27 med enbart symtomlindrande behandling. Vi bedömde<br />
att 1/3 var ”responders” (högt hENT1 uttryck), baserat på egna data,<br />
samt data från de kliniska studierna RTOG 97-04 och AIO-PK0104.<br />
Toxicitet bedömdes enligt NCI-Common Toxicity Criteria v4.0. Direkta<br />
och indirekta kostnader relaterade till ”överbehandling” beräknades.<br />
Resultat<br />
Totalt administrerades 632 gemcitabininfusioner. 1 013 öppenvårdsbesök<br />
(373 läkarbesök och 640 sjuksköterskebesök), 268 vårddagar<br />
och 282 radiologiska undersökningar registrerades. Grad 3- 4 toxicitet<br />
noterades hos 25 patienter (42%); vanligast var neutropeni (18%).<br />
Kostnader för ”överbehandling” uppgick till 48 376 SEK per pankreascancerpatient,<br />
vilket motsvarar 1/3 av den totala behandlingskostnaden.<br />
Tillägg med indirekta utgifter medförde en total kostnad på 85<br />
312 SEK per patient. En extrapolering nationellt (sjukdomsincidens:<br />
9,7 per 100 000 invånare) visade att ”överbehandling” med gemcitabin<br />
kostar svenska samhället 79 miljoner SEK årligen.<br />
Diskussion<br />
Denna studie visar hur kunskaper om tumörbiologi/receptorer kan utnyttjas<br />
för att effektivisera behandling, undvika onödiga biverkningar<br />
och minska kostnaderna. Studien kan ses som ett inlägg i debatten<br />
om Personalized Medicine.<br />
173<br />
SFÖAK
174<br />
SFÖAK<br />
SFÖAK 205<br />
Är akut kirurgi för akut cholecystit säkert? Resultat från en populationsbaserad undersökning<br />
Pieniowski Emil, Kirurgkliniken Södersjukhuset Stockholm, Popowicz Agnieszka, Gastrocentrum Karolinska Universitetssjukhuset Huddinge Stock-<br />
holm, Tsekrekos Andrianos, Kirurgkliniken Norrtälje Sjukhus Norrtälje, Sinabulya Helen, Kirurgkliniken St Görans Sjukhus Stockholm, Gerber Peter,<br />
Kirurgkliniken St Görans Sjukhus Stockholm, Sjödahl Krister, Kirurgkliniken Södertälje Sjukhus Södertälje, Gustafsson Ulf, Kirurgkliniken Danderyds<br />
Sjukhus Stockholm, Lundell Lars, Gastrocentrum Karolinska Universitetssjukhuset Huddinge Stockholm, Sandblom Gabriel, Gastrocentrum Karolin-<br />
ska Universitetssjukhuset Huddinge Stockholm<br />
Introduktion<br />
Trots att cholecystit är ett av de vanligaste akuta kirurgiska tillstånden<br />
återstår fortfarande många frågeställningar kring handläggningen.<br />
Flera studier har visat att akut operation under pågående cholecystitskov<br />
leder till ett snabbare tillfrisknande och återställd livskvalitet.<br />
Dessa undersökningar har dock utförts på centra där god kompetens<br />
för att utföra laparoskopisk kirurgi vid akut cholecystit alltid finns tillgänglig.<br />
Utfallet i hela populationen vid samma strategi är mer osäkert.<br />
Mycket talar dessutom för det tar lång tid att anpassa rutinerna<br />
inom kirurgin efter ny evidens.<br />
Patienter och Metod<br />
Genom Patientadministrativa Registret (PAR) identifierades alla patienter<br />
folkbokförda I Stockholms Län som vårdats akut på grund av<br />
cholecystit 2003 respektive 2008. I en retrospektiv journalgenomgång<br />
registrerades bland annat anamnesens längd vid ankomst,<br />
cholecystitens svårighetsgrad enligt en tregradig skala, tidpunkt och<br />
metod vid eventuell operation, operationstid, blödning och per- och<br />
postoperativa komplikationer.<br />
Resultat<br />
Totalt registrerades 1815 vårdtillfällen för akut cholecystit i PAR i<br />
SFÖAK 206<br />
Långtidsuppföljning av gastric bypass som revisionsoperation<br />
Stockholms Län under 2003 respektive 2008. Av dessa kunde 1774<br />
(98%) vårdtillfällen (852 under 2003 registrerades vårdtillfällen<br />
och 922 under 2008) för 1633 patienter, 933 kvinnor och 700 män<br />
identifieras i den retrospektiva journalgenomgången. Genomsnittlig<br />
ålder var 58 år, standarddeviation 19 år. Andelen patienter som opererades<br />
akut under samma vårdtillfälle ökade från 292 (34%) 2003<br />
till 400 (43%) 2008 (p
SFÖAK<br />
SFÖAK 207<br />
Centralisering av pankreaskirurgi förbättrar perioperativt förlopp<br />
Ansari Daniel, Kirurgiska Kliniken Skånes Universitetssjukhus Lund, Williamsson Caroline, Kirurgiska Kliniken Skånes Universitetssjukhus Lund,<br />
Andersson Bodil, Kirurgiska Kliniken Skånes Universitetssjukhus Lund, Tingstedt Bobby, Kirurgiska Kliniken Skånes Universitetssjukhus Lund, An-<br />
dersson Roland, Kirurgiska Kliniken Skånes Universitetssjukhus Lund<br />
Introduktion<br />
I Sverige har högrisk-onkologisk kirurgi som pankreatikoduodenektomi<br />
(PD) centraliserats till ett fåtal centra. Ett högvolym centrum<br />
brukar definieras som ≥ 20 PD/år. Syftet med denna studie var<br />
att utvärdera de operativa resultaten vid PD samt analysera om dessa<br />
förändrats i takt med ökad sjukhusvolym.<br />
Patienter och Metod<br />
En retrospektiv genomgång har utförts av samtliga patienter som<br />
genomgått PD under perioden 2000-2011 vid Kirurgiska kliniken,<br />
Skånes Universitetssjukhus, Lund. Materialet delades i två grupper<br />
baserat på antalet genomförda PD/år (< 20 versus ≥ 20 PD/<br />
år). Komplikationer graderades enligt Clavien-Dindo klassificeringen.<br />
Resultat<br />
175 PD utfördes under den aktuella perioden. Större postoperativa<br />
SFÖAK 208<br />
Kort- och långtidsmortalitet efter pankreaskirurgi är lägre vid högvolymscentra<br />
komplikationer (Clavien-Dindo III eller högre) noterades hos 25% av<br />
fallen (44 patienter). Vårdtid var i median 17 dagar. Operationstiden<br />
minskade från 555 minuter till 450 minuter (p
176<br />
SFÖAK<br />
SFÖAK 212<br />
Whipple-resektioner vid malignitetsmisstanke i Sverige 2010-2011 - data från Nationella Registret för tumörer i Pankreas och<br />
Periampullärt<br />
Gasslander Thomas, Kir Klin Universitetssjukhuset Linköping, Jönson Claes, Kir Klin Sahlgrenska Universitetssjukhuset Göteborg<br />
Introduktion<br />
Registret för tumörer i Pankreas och Periampullärt har varit i drift i två<br />
år . Registret skall inkludera alla patienter med dessa tumörer. Täckningsgraden<br />
är ännu låg (52%) då en av landets regioner, och vissa<br />
opererande enheter, inte deltar.<br />
Patienter och Metod<br />
Registerdata avseende pankreaskirurgi på misstanke om malign tumör<br />
2010-2011 redovisas.<br />
Resultat<br />
1282 patienter registrerades och av dessa laparotomerades 494 (39%)<br />
i kurativt syfte. 410 kunde reseceras (83%) och resten (17%) var inoperabla.<br />
Siffran varierar mellan regionerna från 9% - 36%. Resektionerna<br />
fördelades på Whipple 310 (76%), distala resektioner 58 (14%), total<br />
pankreatektomi 29 (7%) och övriga 13 (3%). Av Whipple-resektionerna<br />
var 21 (7%) pylorussparande. Registrerat antal resektioner under<br />
2års-perioden varierade mellan regionerna från 30 till 144. Tid från<br />
remissankomst till terapibeslut var 12 dagar (median) med variation<br />
från 9 till 15 dagar mellan regionerna. Tiden från patientbesked till<br />
operation var 20 dagar (variation 13 till 24 d). Operationstiden var 6,68<br />
timmar (median) med variation från 6,05 till 7,13 mellan regionerna.<br />
Registrerad peroperativ blödning 700 ml med variation från 450 till<br />
1100 ml. Resektion av SMV/v porta utfördes i 20% med variation från<br />
SFÖAK 216<br />
Strukturerad operationsberättelse ”on-line” kan direkt överföras till kvalitetsregister<br />
0% till 31% mellan regionerna. 30-dagarsmortaliteten var 2,1% i riket<br />
(=5 patienter). Vårdtiden efter Whipple var 13 dagar (median; från 8<br />
till 17 dagar i regionerna). 10% krävde reoperation (variation 0% till<br />
17%). Komplikationer enligt Clavien: 79% av de Whipple-opererade<br />
fick score ≤2 och 12% fick score ≥3b. Clavien-scoren<br />
upp till 4b korrelerade till ökad vårdtid.<br />
Diskussion<br />
Den ännu låga täckningsgraden gör data osäkra. Data representerar<br />
dock ca 70% av de opererade i landet. Täckningsgraden samt att vissa<br />
opererade enheter inte registrerar gör det ännu omöjligt att jämföra<br />
resultaten över landet samt trender över tid. Data visar störst skillnad<br />
mellan regionerna i väntetid till operation och peroperativ blödning.<br />
Om detta är sanna skillnader är osäkert. Skillnader i ledtider bör<br />
medföra översyn av vårdkedjan. Registret har också antytt skillnader<br />
avseende peroperativ blödning inom landet. En enhetlig definition är<br />
nödvändig. Venresektion vid Whipple är internationellt väletablerat<br />
med samma morbiditet och överlevnad som resektion utan venresektion.<br />
Data antyder att en regional skillnad kan finnas i detta avseende.<br />
Styrgruppen kommer nu att åtgärda den dåliga täckningsgraden, validera<br />
data och kontinuerligt återrapportera resultaten samt använda<br />
dem för förbättringsarbete.<br />
Wanjura Viktor, Kirurgiska Kliniken Universitetssjukhuset Örebro, Lars-Göran Larsson, Kirurgiska Kliniken Universitetssjukhuset Örebro, Wallin<br />
Göran, Kirurgiska Kliniken Universitetssjukhuset Örebro<br />
Introduktion<br />
Datajournalsystem används numera på bred front i Sverige, men såvitt<br />
författarna känner till har implementationen mestadels handlat om att<br />
överföra den traditionella journalstrukturen till ett mer databasvänligt<br />
format. Detta innebär i regel viss standardisering av rubriker och sökord,<br />
men själva journaltexten dikteras oftast av läkare i löptextformat<br />
eller som sedan skrivs ner manuellt av sekreterare eller finns som färdigskriven<br />
text vari endast namn och personnummer ändras. I Sverige<br />
finns eller har funnits 86 fungerande dator-journalsystem och Örebro<br />
har infört det 87:e. Som jämförelse finns i USA, med > 300 miljoner invånare,<br />
endast fem fungerande datajournalsystem.Kvalitetregister har<br />
likaså anammats och kommer att få allt större betydelse för uppföljning,<br />
kvalitetssäkring och styrning av sjukvården. Men använder vi verkligen<br />
vår arbetstid på ett optimalt sätt, och drar vi full nytta av de existerande<br />
kvalitetsregistren? För att exempelvis årligen registrera 11 500 patienter<br />
á 15 minuter i Gallriks åtgår det sammanlagt ca 2875 arbetstimmar<br />
Patienter och Metod<br />
Kirurgkliniken i Örebro försöker införa ett flertal ”strukturerade operationsberättelser”,<br />
i vår datajournal. För rutinoperationer av standardiserad<br />
karaktär kan operationsberättelsen klickas fram med kryssrutor och<br />
dropplister vid journalföringstillfället. Negerade data döljs vid lästillfället<br />
för bättre läsbarhet på dataskärmen. Denna journal kommer att ha<br />
möjlighet att överföra information till respektive register, exempelvis<br />
Gallriks, Halsregistret, eller INCA. Det införs också för vissa så kallade<br />
”delade dokument” för vissa journalanteckningar, där informationen<br />
kan skrivas in av flera olika aktörer. Exempelvis kan en sjuksköterska<br />
påbörja en operationsberättelse som sedan avslutas av kirurgen. Det<br />
huvudsakliga syftet med detta är att minska dubbeldokumentationen.<br />
Resultat<br />
Resultatet av utvecklingsarbetet är strukturerade journalmallar för flera<br />
av våra vanliga och standardiserade ingrepp, exempelvis:Gallopera<br />
tionerÖverviktsoperationerLiksom många andra ingrepp såsomTyreoideaoperationer,<br />
Bröstoperationer, Åderbråcksoperationer, Proktologiska<br />
ingreppVidare utvecklar vi standardiserade mallar för vissa patientkategorier<br />
på akutmottagningen, exempelvis:BuksmärtaSkalltrauma/<br />
commotioMallarna är uppbyggda med kryssfrågor som fylles i på skärmen<br />
i samband med operationen/besöket. Kirurgen dikterar ej, sekreterare<br />
skriver ej journal. På sikt är målet att data skall kunna överföras<br />
automatiskt till epikris och kvalitetsregister, samt att det ska bli lättare<br />
att erhålla detaljerad statistik för verksamhetsberättelsen. Detta kan<br />
vara vår vardag inom kort!<br />
Diskussion<br />
Datajournalsystem erbjuder potentiella effektiviseringsmöjligheter<br />
men samtidigt nya svårigheter. Att övergå från traditionell, dikterad<br />
operationsberättelse till mallar bestående av kryssrutor och dropplister<br />
medför exempelvis brantare inlärningskurva för användaren och större<br />
behov av hög användarvänlighet i datajournalsystemen.Skall sekreterarna<br />
sluta skriva journaler? JA!Blir de arbetslösa på grund av detta?<br />
NEJ!De blir istället klinikens controllers för exempelvis ekonomi, betalning<br />
och DRG-registrering. De får tid att ta mer ansvar för uppgiften att<br />
ha “örnkoll på verksamheten”, exempelvis vad gäller jämförelser med<br />
andra sjukhus. Vidare kan de i större utsträckning ansvara för kvalitetsregister<br />
och forskningsregister. Förhoppningsvis kan de därmed också<br />
få ett viktigare och roligare arbete!
SFÖAK 227<br />
Graviditet efter gastric bypass<br />
SFÖAK<br />
Zacharias Rebecka, Kirurgkliniken Capio S:t Görans Sjukhus Stockholm<br />
Introduktion<br />
Antalet obesitasoperationer i Sverige har stigit kraftigt de senaste<br />
åren. Ca ¾ av de som opereras är kvinnor och ungefär hälften av<br />
dessa är i barnafödande ålder. Det är inte mycket känt om hur gastric<br />
bypassoperation (GBP) påverkar en efterföljande graviditet, vilka och<br />
hur stora riskerna är för komplikationer under graviditeten, vid förlossningen<br />
och hur viktutvecklingen påverkas. Inför en större studie<br />
har vi gjort en genomgång av de som fött barn efter att ha genomgått<br />
en laparoskopisk gastric bypass (LGBP) på Capio S:t Görans Sjukhus.<br />
Patienter och Metod<br />
Totalt har drygt 1000 patienter genomgått LGBP på Capio S:t Görans<br />
sjukhus åren 2006-2011, varav 846 kvinnor. Av dessa har 30 hittills<br />
genomgått graviditet och förlösts. En retrospektiv studie av dem har<br />
utförts.<br />
Resultat<br />
BMI var i denna grupp i snitt 44,9 innan LGBP, 31 innan graviditet<br />
(exkl de som blivit gravida första halvåret efter LGBP) och 32,1 ett<br />
halvår eller längre efter graviditeten. Drygt hälften av patienterna<br />
vägde minst en BMI-enhet mer (medel 3,7) efter graviditet än innan.<br />
Ingen patient har opererats för inre herniering eller gallbesvär under<br />
graviditet, men en har genomgått galloperation och slitsförslutning<br />
6 mån efter graviditet och en har opererats för inre herniering utan<br />
korrelation till graviditet. Förlossning har ägt rum i snitt 23 månader<br />
efter LGBP. 6 patienter har blivit gravida under de första 3 månaderna<br />
efter LGBP och totalt 11 under det första året. Alla barn har fötts friska.<br />
Andelen kejsarsnitt är inte högre än i normalbefolkningen.<br />
Diskussion<br />
I detta material har inga risker med graviditet efter LGBP framkommit.<br />
Men viktutvecklingen efter graviditet kan möjligen väcka viss<br />
oro. Flera av patienterna har blivit gravida oplanerat tidigt efter LGBP<br />
vilket kan tyda på att fertiliteten ökar redan vid liten BMI-sänkning.<br />
SFÖAK 233<br />
En genomgång av kostnader för radiofrekvensbehandling på Karolinska Universitetssjukhuset, DRG och KPP är bristfälliga metoder<br />
för att uppskatta kostnaderna<br />
Elbe Peter, Gastrocentrum Kirurgi Karolinska Universitetssjukhuset Stockholm, Thorell Anders, Kirurg Kliniken Ersta Sjukhus Stockholm, Lindblad<br />
Mats, Gastrocentrum Kirurgi Karolinska Universitetssjukhuset Stockholm<br />
Introduktion<br />
Radiofrekvensbehandling (RFA) är en effektiv och säker metod för att<br />
abladera metaplastisk och dysplastisk slemhinna i esofagus. RFA kan<br />
användas till att både bota och förebygga höggradig dysplasi och tidig<br />
cancer. På så sätt kan patienter som tidigare i många fall tvingades<br />
genomgå esogausresektion behandlas endoskopiskt. I de allra flesta<br />
fall kan behandlingen utföras dagkirurgiskt i sedering. Ur ett samhällsekonomiskt<br />
perspektiv är behandlingen därför mycket kostnadseffektiv.<br />
Vi ville dock undersöka om sjukhusets beräkningssystem för<br />
ersättning; DRG (Diagnos Relaterade Grupper) och KPP (Kostnad Per<br />
Patient) stämde överens med de faktiska kostnaderna.<br />
Patienter och Metod<br />
Vi gjorde egna beräkningar av kostnaderna för tio patienter som genomgått<br />
RFA med Halo 90 radiofrekvens ablderingskatetrar och tio<br />
patienter som genomgått RFA med Halo 360 radiofrekvens ablderingskatetrar<br />
under en ettårsperiod (dec 2010-dec 2011). Därefter validerades<br />
kostnaderna med ekonomiavdelningen och jämförde dem<br />
med ersättningarna beräknade enligt KPP och DRG.<br />
Resultat<br />
Samtliga patienter var öppenvårdspatienter och hade placerats i DRG<br />
grupp 706O. DRG ersättningen blev den samma för alla patienter<br />
(8466 kr). Medel KPP för en Halo 90 behandling var 4459,80 kr och<br />
4170,30 kr för behandling med Halo 360. Våra egna beräkningar<br />
visade att genomsnittskostnaden för en Halo 90 behandling var 10<br />
230 kr och 18 787,50 för en Halo 360 behandling. Kliniken förlorade<br />
alltså igenomsnitt 5770,20 på en Halo 90 behandling och 14617,20<br />
på en Halo 360 behandling.<br />
Diskussion<br />
Både DRG och KPP visar sig vara bristfälliga metoder för att uppskatta<br />
kostnader vid RFA utförd i dagkirurgi. DRG ersättningen hade varit 44<br />
551,60 om vi hade valt att vårda dessa patienter inneliggande. Även<br />
om detta skulle innebära vinst för kliniken är det naturligtvis inte<br />
motiverat att vårda patienten inneliggande utan medicinska skäl. Vi<br />
måste alltså arbeta för att justera DRG och KPP ersättningarna.<br />
177<br />
SFÖAK
178<br />
SFÖAK<br />
SFÖAK 236<br />
Transhiatal distal esofagusresektion med interposition med tunntarm ad modum Merendino<br />
Elbe Peter, Gastrocentrum Kirurgi Karolinska Universitetssjukhuset Stockholm, Nilsson Magnus, Gastrocentrum Kirurgi Karolinska Universitetssjuk-<br />
huset Stockholm, Lundell Lars, Gastrocentrum Kirurgi Karolinska Universitetssjukhuset Stockholm, Lindblad Mats, Gastrocentrum Kirurgi Karolin-<br />
ska Universitetssjukhuset Stockholm, Tsai Jon, Gastrocentrum Kirurgi Karolinska Universitetssjukhuset Stockholm<br />
Introduktion<br />
Transhiatal resektion av distala esofagus och cardia med interposition<br />
av tunntarm till ventrikeln kallas också Merendinos operation.<br />
Metoden har mest används vid resektion av intramukosal Barrettcancer<br />
eller stromacellstumörer, men också för benigna strikturer.<br />
Patienter med dysfagi och smärtor efter flera tidigare antirefluxoperationer<br />
utgör en terapeutisk utmaning och det finns ingen konsensus<br />
om hur dessa patienter skall behandlas kirurgiskt. Vi har använt<br />
Merendinos operation huvudsakligen för denna grupp av patienter.<br />
Fördelen med denna rekonstruktionsmetod är att man i stor utsträckning<br />
behåller magtarmkanalens normala förlopp och möjligen minskar<br />
problem med t ex dumping.<br />
Patienter och Metod<br />
Mellan 2005-2012 har 16 patienter genomgått Merendinos operation<br />
vid Karolinska Universitetssjukhuset. Operationsindikationen har i<br />
12 fall varit varit dysfagi och/eller smärtor efter kirurgi för reflux , stromacellstumör<br />
i 2 fall och Barretts esofagus med höggradig dysplasi<br />
i 2 fall. Operationen görs transhiatalt med resektion av distala esofagus<br />
och cardia. Ett stjälkat isoperistaltiskt jejenumsegment mätandes<br />
15-20 cm sys sedan till distala esofagus och baksidan av fundus ventrikuli.<br />
I vissa fall har man kombinerat detta med en fundoplikation<br />
över den distala delen av jejunumsegmentet.<br />
Resultat<br />
Tio patienter hade ett väsentligen okomplicerat vårdförlopp. Sex<br />
patienter fick allvarliga komplikationer (Clavien grad III och högre),<br />
fem av dessa fick reopereras under vårdtiden och en patient utvecklad<br />
andningssvikt som krävde IVA-vård. Alla utom en av dessa hade<br />
tidigare genomgått flera bukingrepp. Ingen patient har avlidit vare sig<br />
under vårdtiden eller i efterförloppet. Två patienter utvecklade efter 6<br />
månaders besvärsfrihet återigen dysfagi i så hög grad sannolikt orsakat<br />
av avsaknad av framdrivande peristaltik i graftet<br />
Diskussion<br />
Merendinos operation är förenat med en betydande risk för komplikationer<br />
om patienten har genomgått tidigare kirurgi i cardiaområdet.<br />
Det är dock denna grupp av patienter som kan ha störst nytta av<br />
ingreppet. Långtidsresultaten av ingreppet måste noggrant värderas<br />
SFÖAK 243<br />
Postoperativ pankreasfistel med blödning är en dominerande orsak till tidig mortalitet efter efter pankreasresektion<br />
Blomberg J, Enheten För Kirurgi, CLINTEC, Karolinska Institutet Vid Gastrocentrum Kirurgi Karolinska Universitetssjukhuset Stockholm, Ansorge C,<br />
Enheten För Kirurgi, CLINTEC, Karolinska Institutet Vid Gastrocentrum Kirurgi Karolinska Universitetssjukhuset Stockholm, Del Chiaro M, Enheten<br />
För Kirurgi, CLINTEC, Karolinska Institutet Vid Gastrocentrum Kirurgi Karolinska Universitetssjukhuset Stockholm, Segersvärd R, Enheten För Ki-<br />
rurgi, CLINTEC, Karolinska Institutet Vid Gastrocentrum Kirurgi Karolinska Universitetssjukhuset Stockholm<br />
Introduktion<br />
Pankreaskirurgi är behäftad med mycket hög morbiditet där utveckling<br />
av postoperativ pankreasfistel (POPF) kan orsakad livshotande<br />
buksepsis o/el blödning. Eftersom prognosen för tumörer i pankreas<br />
är dålig är det väsentligt att mortaliteten minimeras. De flesta högvolymcentra<br />
rapporterar en postoperativ mortalitet på < 5 % vilket kan<br />
vara svårtolkat då vissa använder 30 dagars och andra ”in hospital”<br />
mortalitet som gräns. Problemen som kan påverka tolkningen av mortaliteten<br />
är att komplikationer kan leda till utdragna förlopp (< 30 d)<br />
samt att patienter överförs till andra vårdinrättningar för eftervård.<br />
Syftet nu var att istället beskriva 30-, 60- resp. 90 dagars mortalitet<br />
efter pankreaskirurgi samt att studera bakomliggande orsaker.<br />
Patienter och Metod<br />
Samtliga patienter som opererats pga. Pankreastumör 2004-2011<br />
identifierares i vårt prospektiva operationsregister. Totalt 695 inkluderades:<br />
433 Whipple, 113 distala- och 55 totala pankreatektomier<br />
samt 94 fall med icke-resekabel tumörsjukdom (resektionsfrekvens<br />
86 %). Korttidsöverlevnad och orsak till postoperativ mortalitet analyserades.<br />
Resultat<br />
Totalt dog 25 (3.6 %) patienter inom 30 dagar, 35 (5.1 %) inom 60,<br />
och 50 (7.2 %) inom 90-dagar. För genomförda resektioner var motsvarande<br />
siffror 3.0 %, 3.6 % respektive 4.5 % och för icke-resekabel<br />
tumör 7.4 %, 15 % och 24 %. Uppdelat på operationstyp var 30- 60-<br />
och 90-dagarsmortaliteten 3.0 %, 3.2% resp. 4.3 % efter Whipple,<br />
och 0.9 %, 2.7 % resp. 3.5% efter distal- resp. 7.2 % efter total pankreatektomi.<br />
Av 27 resekerade patienter som avled inom 90 dagar,<br />
hade 14 (52 %) registrerad intraabdominell o/el GI-blödning varav 12<br />
(86 %) med POPF. Av 23 avlidna efter partiell pankreasresektion hade<br />
16 (70 %) POPF varav 12 (75 %) med associerad blödning.<br />
Diskussion<br />
Mortaliteten efter pankreaskirurgi på Karolinska är jämförbar med<br />
andra högvolymcentra. Studien bekräftar också POPF som en dominerande<br />
riskfaktor för postoperativ mortalitet, framför allt genom<br />
sekundär livshotande blödning. Intervention i syfte att minska frekvensen<br />
POPF, liksom prompt handläggning vid tecken på blödning<br />
hos patient med POPF, är essentiellt för att minska tidig mortalitet<br />
efter pankreaskirurgi.
SFÖAK<br />
SFÖAK 253<br />
Läckage i gastroentero-anastomosen efter gastric bypassoperation<br />
Mahmood WM, Kirurg- Urologkliniken Danderyd Sjukhus AB Stockholm, Freedman Jacob, Kirurg- Urologkliniken Danderyd Sjukhus AB Stockholm<br />
Introduktion<br />
År 2010 utfördes ca 7000 operationer mot obesitas i Sverige. Av dessa<br />
var ca 95% gastric bypass (GBP). Läckage i GE-anastomosen är den<br />
mest fruktade tidiga komplikationen. I Sverige är 30-dagars-mortaliteten<br />
efter GBP ca 0.2%.<br />
Patienter och Metod<br />
På Danderyd sjukhus har det sedan 2002 fram till 2012 utförts 2415<br />
GBP-operationer för vilka en prospektiv datainsamling skett med avseende<br />
på bland annat olika komplikationer. Med denna som grund<br />
har en journalgenomgång utförts av samtliga läckage i gastroenteroanastomosen<br />
(GE).<br />
Resultat<br />
Av samtliga opererade hade 74 läckage vid GE:n. En av dessa reopererades<br />
på annat sjukhus och data saknas varför patienten exkluderades<br />
ur behandlingsanalysen. 53 av läckagen tillkom efter primär GBP<br />
och 21 av läckagen inträffade efter revisionskirurgi från tidigare bandade<br />
plastiker (VBG/SAGB). Läckagefrekvensen var signifikant högre<br />
efter revisionskirurgi 7.0% mot 2.5%, p=0.004 (z-test). Det var ingen<br />
SFÖAK 263<br />
Påverkar socioekonomisk bakgrund handläggningen av patienter med gallsten?<br />
ökad risk för män, BMI>50 eller ålder>60. Däremot förelåg en signifikant<br />
ökad läckagerisk för öppen jämfört med laparoskopisk access<br />
vid primär obesitaskirurgi, p=0.04.Läckagen diagnosticerades med<br />
passageröntgen (n=34), DT (n=33), explorativ laparotomi (n=3) eller<br />
vid direkt laparoskopi (n=1).36 patienter i början av serien behandlades<br />
utan stent, och 38 med stent i tillägg till laparoskopi och dränage.<br />
Samtliga läckage läkte med en mediantid till färdigbehandling på 19<br />
dagar. Ingen signifikant skillnad till fördel för stentning som dock gav<br />
andra fördelar som tidig oral belastning och poliklinisering.<br />
Diskussion<br />
GE läckage är en allvarlig komplikation där dock tidig diagnos och<br />
behandling ger goda möjligheter till läkning. Utredning med passageröntgen<br />
och DT buk kompletterar ofta varandra. Revisionskirurgi<br />
och öppen kirurgi ökar risken för GE-läckage. Stentbehandling underlättar<br />
vården genom snabb återgång till oral nutrition och medicinering<br />
samt poliklinisering, men en femtedel av stentarna behövdes<br />
lägesjusteras pga migration.<br />
Pålsson Simon, AT-läkare Helsingborgs Lasarett Helsingborg, Sandblom Gabriel, CLINTEC, Karolinska Institutet Karolinska Universitetssjukhuset<br />
Huddinge<br />
Introduktion<br />
Beslutet att genomföra cholecystektomi avgörs för det mesta både av<br />
faktorer som objektivt kan verifieras vid en klinisk och röntgenologisk<br />
undersökning samt en värdering av patientens egna symptom som<br />
subjektivt förmedlas till kirurgen. Ofta hävdas att socioekonomisk<br />
bakgrund och kön kan ha en inverkan på hur symptomen återges och<br />
därigenom påverkar handläggningen. För att undersöka detta har vi<br />
samkört GallRiks med bakgrundsdata från Statistiska Centralbyrån.<br />
Patienter och Metod<br />
Undersökningen baseras på operationer registrerade i GallRiks 2005-<br />
2009. Ur Statistiska Centralbyrån inhämtades uppgift om inkomst,<br />
utbildningsnivå, födelseland och civilstånd.<br />
Resultat<br />
Totalt registrerades 38307 cholecystektomier utförda på personer i ål-<br />
dern 20-89 år i GallRiks, 25636 kvinnor och 12671 män. Medelålder<br />
var 51 år, standarddeviation 16 år. Ålder påverkade inte operationsincidensen<br />
i hela populationen, men män som genomgick kirurgi<br />
på grund av sekundära komplikationer (cholecystit, pancreatit eller<br />
choledochussten) var äldre än kvinnor som opererades på motsvarande<br />
indikationer. Varken etnisk bakgrund, civilstånd, inkomst eller<br />
utbildningsnivå hade någon signifikant inverkan på operationsincidensen,<br />
oavsett operationsindikation.<br />
Diskussion<br />
Socioekonomisk bakgrund verkar inte ha någon signifikant inverkan<br />
på hur gallstenssjukdomen handläggs i Sverige. Skillnaden mellan<br />
könen beror sannolikt på biologiska skillnader i hur gallstenssjukdomen<br />
manifesteras.<br />
179<br />
SFÖAK
180<br />
SFÖAK<br />
SFÖAK 270<br />
Risk för ogynnsamt utfall efter olika behandlingsstrategier vid sten i djupa gallgången – en registerstudie<br />
Möller Mats, Kirurgkliniken Ersta Sjukhus Stockholm, Gustafsson Ulf, Kirurgkliniken Ersta Sjukhus Stockholm, Persson Gunnar, Kirurgkliniken Läns-<br />
sjukhuset Ryhov Jönköping, Thorell Anders, Kirurgkliniken Ersta Sjukhus Stockholm<br />
Introduktion<br />
Vid fynd av asymptomatiska stenar i gallgången (CBDS) under kolecystektomi<br />
är valet av strategi omdiskuterat. Naturalförloppet för sådana<br />
stenar är inte känt även om flera arbeten på senare år indikerar<br />
att stenarna i stor utsträckning avgår spontant. Att intervenera med<br />
invasiva tekniker är behäftat med risk för komplikationer och morbiditet<br />
varför riskförhållandet mellan att lämna stenar utan åtgärd<br />
jämfört med att regelmässigt intervenera är oklart.<br />
Patienter och Metod<br />
Samtliga CBDS som påvisats peroperativt och registrerats i GallRiks<br />
mellan 1/5 2005 och 31/12 2009 identifierades. Data från indexoperationen,<br />
uppföljning efter 30 dagar, frekvensen komplikationer (K),<br />
ofullständig clearance (O) samt summan av dessa (ogynnsamt utfall,<br />
OU) analyserades.<br />
Resultat<br />
3 969 CBDS identifierades vid 38 864 registrerade operationer. Med<br />
ökande stenstorlek förelåg ökad sannolikhet att stenarna gett symptom.<br />
I gruppen med stenstorlek 4-8mm förelåg ökad (p
SFÖAK 275<br />
Mikrovågsablation av levertumörer<br />
SFÖAK<br />
Karlgren Silja, Kirurg- och Urologkliniken Danderyds Sjukhus Stockholm, Nilsson Henrik, Kirurg- och Urologkliniken Danderyds Sjukhus Stockholm,<br />
Larsson Jonas, Röntgenkliniken Danderyds Sjukhus Stockholm, Freedman Jacob, Divisionen För Övre Abdominell Kirurgi Karolinska Universitets-<br />
sjukhuset Huddinge Stockholm<br />
Introduktion<br />
Alla patienter med levertumörer är inte lämpade för stor leverkirurgi<br />
och flera tekniker för ablation har utvecklats för att ersätta resektion.<br />
Mikrovågsablation (MWA) är en relativt ny metod som genererar värme<br />
för att inducera tumörcellsnekros. MWA har flera fördelar jämfört<br />
med traditionell radiofrekvensablation genom att den ger större ablationsvolym,<br />
snabbare ablationstid, samt är mindre känslig för nedkylande<br />
effekt från kärl. Fram till mars 2012 har det på Danderyds och<br />
Huddinge Sjukhus utförts MWA på 40 patienter (152 tumörer), varav<br />
17 har en uppföljningstid på mer än 6 månader. Vi redovisar här våra<br />
första erfarenheter av MWA med 6 månaders uppföljningstid.<br />
Patienter och Metod<br />
Alla patienter som genomgick MWA på Danderyds sjukhus mellan<br />
juni 2010 och augusti 2011 följdes upp under 6 månader. Per- och<br />
postoperativa komplikationer registrerades och uppföljande bilddiagnostik<br />
utfördes i anslutning till operation, samt 3 och 6 månader<br />
postoperativt för att bedöma recidivfrekvens per ablation.<br />
Resultat<br />
17 patienter genomgick totalt 92 ablationer (median 5, r1-14), fem<br />
med HCC och 12 med kolorektala metastaser. 47 % (n=8) genomgick<br />
enbart MWA, 53 % (n=9) opererades med samtidig kolonresektion<br />
och av dessa genomgick 3 dessutom samtidig leverresektion.Total<br />
SFÖAK 277<br />
Stentbehandling av läckage i gastroenteroanastomosen efter laparoskopisk gastric by-pass<br />
mortalitet peroperativt var 0 % och vid 6 månaders uppföljning 6<br />
% (n=1). Som peroperativa komplikationer noterades stickblödning<br />
från levern vid 3 % (n=3). Postoperativa komplikationer inträffade<br />
hos 41 % (n=7), varav ett fall av ileus och fem fall av antibiotikakrävande<br />
infektion (pneumoni och oklar feber) hos dem som genomgått<br />
samtidig kolonresektion. Hos de tio som endast genomgått MWA<br />
påträffades ett fall av gallvägsstenos med ikterus, men i övrigt inga<br />
komplikationer. Inga fall av leverabscesser, galläckage, empyem, kolonperforationer<br />
eller postoperativ blödning noterades. Behandlingskontroll<br />
av 90 ablationer gjordes 4-61 dagar postop (median 20d). I<br />
ett fall noterades en suspekt kvarvarande förändring efter solitär ablation,<br />
och hos en upptäcktes generell utsådd av nya metastaser efter<br />
primär ablation av 14 förändringar, de övriga 75 ablationerna bedömdes<br />
vara radikala. Tre månaders uppföljning (42-148 dagar) gjordes<br />
på 58 ablationshålor där 31 var recidivfria, 10 metastaser upptäcktes<br />
varav 6 var nya och fyra var recidiv. 6 månaders uppföljning (174-<br />
242 dagar) gjordes på 54 ablationer där 51 var recidivfria, och 3 nya<br />
metastaser upptäcktes.<br />
Diskussion<br />
Våra initiala erfarenheter av MWA visar att metoden är säker och har<br />
en god behandlingseffekt mot levertumörer.<br />
Arroyo Vásquez Jorge Alberto, Kirurgkliniken SÄS Borås, Sari Karhu, Kirurgkliniken SÄS Borås, Bergström Maria, Kirurgkliniken SÄS Borås, Park<br />
Per-Ola, Kirurgkliniken SÄS Borås<br />
Introduktion<br />
Laparoskopisk Gastric ByPass (LGBP) är den dominerande kirurgiska<br />
behandlingen för obesitas i Sverige. En av de mest fruktade komplikationerna<br />
är läckage i GE’n vilket ofta leder till reoperation med hög<br />
morbiditet. Endoskopisk behandling med täckt metallstent (SEMS)<br />
har föreslagits som behandling för anastomosläckage efter LGBP.<br />
Patienter och Metod<br />
Mellan januari 2011 och mars 2012 behandlades 5 patienter (37-<br />
58 år) med anastomosläckage i GE’n efter LGBP på vår klinik. Fyra<br />
läckage diagnostiserades 2-3 d postoperativt. En pat kom åter 9 d<br />
postop med läckage. Samtliga stentbehandlades inom 12 h efter<br />
diagnos. (Wallflex, partially covered esofagusstent, 23 x 125 mm).<br />
Diagnostisk laparoskopi med dräninläggning och gastroskopi med<br />
stentning utfördes i samma seans på fyra pat. En av pat hade primärt<br />
konverterats till öppen kirurgi pga läckageproblem och hade redan<br />
drän varför enbart gastroskopi med stentning utfördes. Läckagetest<br />
med metylenblått utfördes dag 0-1 efter stentningen. Pat fick dricka<br />
direkt efter läckagetestet, förutom den första i serien som fick dricka<br />
först fyra dagar efter stentning<br />
Resultat<br />
Ingen pat uppvisade läckage efter stentbehandling. I samband med<br />
stentningen drabbades en pat (nr 3) av esofagusperforation med<br />
pneumothorax och behandlades med pleuradrän och ytterligare ett<br />
stent. 3/5 pat IVA-vårdades (2, 3, 30 d). Stentet byttes hos två pat efter<br />
22 o 26 dagar, slutgiltig stentdragning efter ytterligare 14 resp. 16<br />
dagar. Stentdragning hos de tre övriga skedde efter 15, 19 och 76 d.<br />
Medianvårdtid: 13 d. Pat utan ytterligare komplikationer hade vårdtid<br />
9, 11 och 13 dagar. Två pat med ytterligare komplikationer, lungemboli<br />
resp. Pneumothorax, vårdades 30 och 42 d. Stentrelaterade<br />
komplikationer: en stent migrerade neråt, avlägsnades endoskopiskt,<br />
en stent orsakade en ej trasfusionskrävande blödning.<br />
Diskussion<br />
Denna serie visar att stentbehandling av anastomosläckage efter laparoskopisk<br />
gastric bypass leder till god tätning av läckaget. Patienterna<br />
kunde tidigt försörja sig per os. Stentningen bör ske tidigt i förloppet<br />
och alltid kombineras med dränage av bukhålan. Vid svåråtkomligt<br />
läckage i GE’n under primäroperationen kan man överväga stentning.<br />
181<br />
SFÖAK
182<br />
SFÖAK<br />
SFÖAK 280<br />
Förändringar inom Övre abdominalkirurgi i Sverige 1998-2010<br />
Sundbom Magnus, VO Kirurgi Akademiska Sjukhuset Uppsala, Karlson Britt-Marie, VO Kirurgi Akademiska Sjukhuset Uppsala<br />
Introduktion<br />
Kirurger har ofta en bestämd uppfattning kring operationsvolymer.<br />
För att objektivt belysa förändringar inom ÖAK-verksamheten mellan<br />
1998 - 2010 har vi inhämtat alla registrerade operationer i slutenvård<br />
från Socialstyrelsen. Mot slutet av perioden finns övergång till dagkirurgi,<br />
men dessa ingrepp ingår inte i denna sammanställning<br />
Patienter och Metod<br />
Resultat<br />
Antalet ingrepp på diafragma och vid gastroesofageal reflux (åtgärdskod<br />
JB) har halverats, varvid refluxkirurgin (JBC) har minskat<br />
med 75 %. Under 2010 utfördes 4,2 ingrepp/100 000 invånare.<br />
Esofagusingrepp (JC) liksom antalet resektioner (JCC, 2,3/100 000)<br />
är väsentligen konstant, till skillnad från ventrikel/duodenum (JD)<br />
som mer än dubblerats. För volyminskränkande ingrepp (JDF), obesitaskirurgi,<br />
är ökningen nästan 6-faldig, och lap-GBP (JDF11) står<br />
nu för största andelen (60 av 67/100 000). 2010 genomgick 6,1/100<br />
000 ventrikelresektion. I slutet av perioden hade antalet gastrostomier<br />
(JDB) dubblerats till 29/100 000, merparten var endoskopiska.<br />
Leveringreppen (JJ) ökade med 62 %. 2010 genomgick 9/100 000<br />
leverresektion (JJB), en drygt 3-faldig ökning. Operationer på gallvägar<br />
(JK) har ökat med 22 % tack vare ökad endoskopisk verksamhet.<br />
SFÖAK 282<br />
Gallgångsskador i Nationellt Kvalitetsregister: Peroperativ Kolangiografi förbättrar överlevnaden<br />
Kolecystektomi utfördes 2010 på 145/100 000 (en minskning med<br />
10 %), varav merparten (8350 av 11053) utfördes laparoskopiskt.<br />
Andelen peroperativa kolangiografier var fortsatt hög, 77 % resp 79<br />
%. Pancreasingreppen (JL) har ökat med 93 %, där framför allt endoskopin<br />
ökat. 2010 genomgick 5,6/100 000 pancreasresektion (JLC),<br />
en ökning med 54 %.Det absoluta antalet reoperationer efter ingrepp<br />
på gastrointestinalkanalen (JW) ökade under perioden till 21/100<br />
000 år 2010. Tack vare en ökning av totala antalet ingrepp (J), förblev<br />
den relativa frekvensen konstant (ca 1,5 % av samtliga ingrepp under<br />
de studerade åren). Reoperation för sårruptur och anastomos- eller<br />
suturinsufficiens ökade med 58 resp 147 %.Under perioden utfördes<br />
i snitt större resektionskirurgi (esofagus/ventrikel/lever/pancreas) på<br />
20 och obesitasingrepp på 22 personer per 100 000 invånare. 2010<br />
var förhållandet 24 till 67, med stora variationer mellan länen (17-37<br />
respektive 20-141).<br />
Diskussion<br />
Under perioden har ÖAK-ingreppen ökat, speciellt obesitaskirurgi och<br />
endoskopiska åtgärder men även större resektioner. Kolecystektomi<br />
och laparoskopisk gastric bypass är nu de mest frekventa operationerna.<br />
Patientutfall får redovisas i de nationella kvalitetsregistren.<br />
Törnqvist Björn, Gastrocentrum Kirurgi Karolinska Universitetssjukhuset Stockholm, Strömberg Cecilia, Gastrocentrum Kirurgi Karolinska Universi-<br />
tetssjukhuset Stockholm, Persson Gunnar, Kirurgkliniken Ryhov Jönköping, Nilsson Magnus, Gastrocentrum Kirurgi Karolinska Universitetssjukhuset<br />
Stockholm<br />
Introduktion<br />
Iatrogen gallgångsskada vid kolecystektomi är en fruktad komplikation<br />
med stora hälsokonsekvenser för drabbade patienter. En av de<br />
mest omdebatterade frågorna kring prevention av gallgångsskador är<br />
användandet av peroperativ kolangiografi eller inte. Tidigare publicerade<br />
studier har alla haft svårt att entydigt besvara denna frågeställning<br />
pga metodologiska begränsningar med otillräcklig information<br />
i använda register.<br />
Patienter och Metod<br />
Alla kolecystektomier registrerade i Gallriks sedan starten 1 maj 2005<br />
till 31 dec 2010 har analyserats avseende incidens av gallgångsskada.<br />
Överlevnad samt faktorer som påverkar överlevnad efter kolecystektomi<br />
har analyserats med multivariat Cox-regression.<br />
Resultat<br />
Under perioden har 51.041 kolecystektomier registrerats och 738<br />
(1.44%) gallgångsskador identifierats. Tjugotvå procent av skadorna<br />
upptäcktes under den primära operationen. Det föreligger en signifikant<br />
försämrad överlevnad efter gallgångsskada jämfört med kolecystektomier<br />
utan gallgångsskada. Patienter med peroperativt upptäckt<br />
skada har signifikant bättre överlevnad jämfört med patienter där<br />
skadan upptäcktes efter primäroperationen. Användande, eller intention<br />
att använda, peroperativ kolangiografi minskar risken att dö efter<br />
kolecystectomi med 63 % (Hazard ratio 0.37 (0.31-0.45)). I subanalys<br />
av gruppen gallgångskadade har de som genomgått peroperativ kolangiografi<br />
en signifikant förbättrad överlevnad jämfört med skadade<br />
utan kolangiografi.<br />
Diskussion<br />
Den höga skadeincidensen på 1.4% beror i huvudsak på Gallriks förmåga<br />
att upptäcka hela spannet av skador, från mindre galläckage<br />
till kompletta transektioner av de djupa gallvägarna, något tidigare<br />
registerstudier haft stora metodologiska svårigheter med. Resultaten<br />
bekräftar bilden att gallgångsskador är behäftade med ökad mortalitet<br />
och att tidigt upptäckt skada har bättre överlevnad. Fyndet att<br />
intentionen att göra peroperativ kolangiografi minskar risken att dö<br />
efter kolecystektomi är unikt, då tidigare studier enbart kunnat analysera<br />
effekten av framgångsrikt genomförd kolangiografi, med den<br />
uppenbara risk för bias i form av selektion av mindre komplicerade<br />
lågriskfall som detta innebär.
SFÖAK<br />
SFÖAK 288<br />
Utsättning av acetylsalicylsyra efter blödande magsår och risken för död och akuta hjärt- och kärlhändelser<br />
Derogar Maryam, Enh För Övre Gastrointestinal Forskning, Inst För Molekylär Medicin Och Kirurgi Karolinska Institutet Stockholm, Sandblom<br />
Gabriel, GastroCentrum Kirurgi Karolinska Universitetssjukhuset I Huddinge Stockholm, Lundell Lars, GastroCentrum Kirurgi Karolinska Universi-<br />
tetssjukhuset I Huddinge Stockholm, Orsini Nicola, Enh För Nutritionsepidemiologi, Inst För Miljömedicin Karolinska Institutet Stockholm, Matteo<br />
Bottai, Enh För Biostatistik, Inst För Miljömedicin Karolinska Institutet Stockholm, Yunxia Lu, Enh För Övre Gastrointestinal Forskning, Inst För Mo-<br />
lekylär Medicin Och Kirurgi Karolinska Institutet Stockholm, Omid Sadr-Azodi, Enh För Övre Gastrointestinal Forskning, Inst För Molekylär Medicin<br />
Och Kirurgi Karolinska Institutet Stockholm<br />
Introduktion<br />
Det är osäkert hur utsättning av lågdos acetylsalicylsyra (ASA) efter<br />
blödande magsår påverkar risken för död och akuta hjärt- och kärlhändelser.<br />
Patienter och Metod<br />
I en retrospektiv journalgenomgång identifierades alla patienter som<br />
vårdades på Karolinska Universitetssjukhuset mellan åren 2007 och<br />
2010 p.G.A. Blödande magsår. Samtliga patienter med pågående behandling<br />
med lågdos ASA (2 (OR=0.49; 95%<br />
CI: 0.27 – 0.88).<br />
Diskussion<br />
Den synbart ökade risken för postoperativa komplikationer vid akut<br />
cholecystektomi var med all sannolikhet orsakad av selektion, med<br />
en större andel patienter opererade på grund av komplicerande omständigheter<br />
i akutskedet, medan patienter med lindrig cholecystit<br />
oftare behandlats konservativt. Den ökade risken för postoperativa<br />
komplikationer för äldre, män och patienter med hög ASA inger dock<br />
misstanke om att cholecystit hos dessa grupper har ett svårare förlopp.<br />
183<br />
SFÖAK
184<br />
SFÖAK<br />
SFÖAK 294<br />
Tidiga komplikationer vid slutning av mesenteriella defekter vid laparoskopisk gastric bypass<br />
Stenberg Erik, Kirurgiska Kliniken Lindesbergs Lasarett Lindesberg, Ågren Göran, Kirurgiska Kliniken Universitetssjukhuset Örebro, Ottosson Johan,<br />
Kirurgiska Kliniken Lindesbergs Lasarett Lindesberg, Szabo Eva, Kirurgiska Kliniken Universitetssjukhuset Örebro, Näslund Erik, Institutionen För<br />
Kliniska Vetenskaper Danderyds Sjukhus Stockholm, Lönroth Hans, Verksamhetsområde Kirurgi Sahlgrenska Universitetssjukhuset Göteborg, Bo-<br />
man Lars, Kirurgkliniken Lycksele Lasarett Lycksele, Thorell Anders, Kirurgkliniken Ersta Sjukhus Stockholm, Näslund Ingmar, Kirurgiska Kliniken<br />
Universitetssjukhuset Örebro<br />
Introduktion<br />
Idag sker 97 % av all obesitaskirurgi i Sverige som laparoskopisk<br />
gastric bypass. Incidensen av symtomgivande inre herniering och<br />
slitsileus kan vara så hög som 9-16%. Många anser att förslutning av<br />
de potentiella lokalerna för inre herniering, dvs Petersen space och<br />
slitsen nedom entero-entero anastomosen, reducerar denna risk. Det<br />
saknas kontrollerade jämförande studier om så är fallet. Inte heller<br />
har någon studie av risken för tidiga postoperativa komplikationer av<br />
själva slitsförslutningen gjorts.<br />
Patienter och Metod<br />
Vid 12 center för obesitaskirurgi randomiserades 2493 patienter som<br />
genomgick laparoskopisk gastric bypass till att antingen få sina slitsar<br />
förslutna genom suturering(n=1253) eller lämnade öppna(n=1240).<br />
Data registrerades i SOReg vid operationen samt vid en 6 veckors uppföljning<br />
som skedde antingen genom besök, per telefon eller via brev.<br />
Resultat<br />
Grupperna skilde sig inte signifikant åt avseende preoperativ vikt,<br />
ålder, kön eller andra riskfaktorer. Operationstiden var längre vid<br />
slitsförslutning (83 min mot 69 min, p
SFÖAK<br />
SFÖAK 300<br />
Riskprediktion med POSSUM-score inför pankreatikoduodenektomi tar inte hänsyn till pankreasspecifika riskfaktorer<br />
Ansorge C, Enheten För Kirurgi, CLINTEC, Karolinska Institutet Vid Gastrocentrum Kirurgi Karolinska Universitetssjukhuset Stockholm, Lindström<br />
P, Enheten För Kirurgi, CLINTEC, Karolinska Institutet Vid Gastrocentrum Kirurgi Karolinska Universitetssjukhuset Stockholm, Blomberg J, Enhe-<br />
ten För Kirurgi, CLINTEC, Karolinska Institutet Vid Gastrocentrum Kirurgi Karolinska Universitetssjukhuset Stockholm, Del Chiaro M, Enheten För<br />
Kirurgi, CLINTEC, Karolinska Institutet Vid Gastrocentrum Kirurgi Karolinska Universitetssjukhuset Stockholm, Segersvärd R, Enheten För Kirurgi,<br />
CLINTEC, Karolinska Institutet Vid Gastrocentrum Kirurgi Karolinska Universitetssjukhuset Stockholm<br />
Introduktion<br />
POSSUM och P-POSSUM (Physiologic and Operative Severity Score for<br />
the enUmeration of Mortality and Morbidity) är ett prediktionssystem<br />
för postoperativ morbiditet och mortalitet. Medan det finns många<br />
studier som studerat tillämpning av POSSUM inom större bukkirurgi,<br />
är litteraturen begränsad när det gäller tillämpning på pankreaskirurgi<br />
med dess delvis unika komplikationspanorama. Denna studie<br />
syftade till att undersöka det prediktiva värdet av POSSUM avseende<br />
morbiditetsfrekvens och svårighet samt mortalitet i en kohort av patienter<br />
som genomgår elektiv pankreatikoduodenektomi (PD).<br />
Patienter och Metod<br />
Prospektiv kohort studie på en konsekutiv serie av patienter som genomgår<br />
PD Karolinska 2008-10. Possumparametrar registrerardes<br />
prospektivt och POSSUM score beräknades för varje patient enligt<br />
stipulerad formel. Estimerad (E) morbiditet och mortalitet för hela kohorten<br />
beräknades. Frekvens och svårighet av observerad (O) morbiditet<br />
och mortalietet registrerades prospektivt enl aktuella etablerade<br />
klassificeringssystem (ISGPF, Clavien).<br />
Resultat<br />
Totalt 204 PD inkluderades. Observerad (O) morbiditet var 56 %, svår<br />
morbiditet (Clavien ≥ 3b) 15 % och mortalitet 3.4 %. För hela<br />
kohorten estimerade POSSUM en morbiditet på 63 % och P-POSSUM<br />
en mortalitet 5.5 % vilket ger en O/E –ratio på 0.88 för morbidtet och<br />
0.62 för mortalitet. POSSUM korrelerade med ASA score (p < 0.001).<br />
Den individuella riskbedömningen enligt POSSUM korrelerade dock<br />
inte med morbiditetsincidens (p= 0.35) eller svårighetgrad enligt Clavien<br />
(p= 0.4), detta tillskillnad från en riskbedömning baserad på<br />
pankreastextur och gångdiameter (p
186<br />
SFÖAK<br />
SFÖAK 303<br />
Laser speckle imaging för mätning av blodperfusion i levern<br />
Sturesson Christian, Surgery Amsterdam Medical Center Amsterdam, Milstein Dan, Translational Physiology Amsterdam Medical Center Amster-<br />
dam, Post Ivo, Surgery Amsterdam Medical Center Amsterdam, Maas Adrie, Surgery Amsterdam Medical Center Amsterdam, Van Gulik Thomas,<br />
Surgery Amsterdam Medical Center Amsterdam<br />
Introduktion<br />
Laser speckle imaging (LSI) är en ny icke-invasiv teknik för mätning<br />
av mikrocirkulation som tidigare inte använts för blodflödesmätning<br />
i levern. Målet med aktuell studie var att utvärdera LSI för mätning av<br />
leverns blodperfusion hos råtta vid normalt inflöde samt vid sekventiell<br />
temporär ocklusion av portaven och leverartär. Resultaten från LSI<br />
jämförs med resultat från side-stream darkfield (SDF) imaging. SDF är<br />
en videomikroskopisk teknik som utan tillförd kontrast visualiserar<br />
de röda blodkropparna i undersökt vävnad.<br />
Patienter och Metod<br />
Resultat<br />
Ocklusion av leverartär, portaven och total inflödesocklusion resul-<br />
SFÖAK 304<br />
Trombocyters betydelse för leverhypertofi efter portavensembolisering<br />
terade i signifikant minskad LSI signal (p=0.0048) till 71.2±16.4%,<br />
15.0±5.6% och 9.7±2.1%, respektive, jämfört med utgångsvärde. LSI<br />
signalen korrelerade med blodflödeshastigheten i sinusoiderna uppmätt<br />
med SDF (r2=0.66, p
188
189<br />
17:e <strong>Kirurgveckan</strong> i Linköping , 20-24 augusti 2012<br />
LFC, LINKÖPINGS FOTBOLL CLUB<br />
När ska vi någonsin<br />
kunna försona<br />
skapelsens klave<br />
med skapelsens<br />
krona?<br />
– Tage Danielsson<br />
LFC är en fotbollsklubb i Linköping, helt inriktad på damverksamhet.<br />
Den bildades för knappt tio år sedan som en elitfotbollssatsning mellan<br />
den dåvarande damfotbollsklubben BK Kenty DFF och ishockeyklubben<br />
Linköpings Hockey Club. Laget var nykomlingar i Damallsvenskan 2004<br />
och den tidiga målsättningen för föreningen var att snabbt komma<br />
upp bland de fyra topplagen. Målet infriades redan 2005 då LFC kom<br />
på fjärde plats.<br />
Först 2009, under föreningens sjätte verksamhetsår, klev LFC upp på<br />
tronen på allvar. Förutom SM-guld vann laget även Svenska Cupen<br />
och Supercupen – en nästan osannolik trippel. Utöver detta gjorde LFC<br />
debut i UEFA Women’s Champions League och uppnådde därmed en<br />
vision som funnits med ända från starten, att ta Linköping ut i Europa.<br />
189
190<br />
SIKT<br />
17:e <strong>Kirurgveckan</strong> 20-24 augusti 2012 i Linköping<br />
Program – Svensk förening för innovativ kirurgisk<br />
teknologi - SIKT<br />
Tisdagen den 21 augusti<br />
13.15-14.15 ST-Lunch: Laparoskopisk appendektomi<br />
Lokal: Duetten Moderator: Ann-Cathrin Moberg<br />
Onsdagen den 22 augusti<br />
08.15-09.30 Gemensamt symposium (se programöversikt)<br />
Lokal: Crusell<br />
09.30-10.00 Utställning och kaffe<br />
10.00-12.00 Gemensamt symposium (se programöversikt)<br />
Lokal: Crusell<br />
12.00-13.00 Utställning och lunch<br />
12.00-13.00 ST-Lunch: Laparoskopisk appendektomi<br />
Lokal: Duetten Moderator: Ann-Cathrin Moberg
SIKT<br />
15.15-16.45 Symposium: Övre GI-blödning - Nya utmaningar och möjligheter.<br />
Lokal: Crusell Samarrangemang SFÖAK, SIKT, SSVS<br />
Nya antikoagulantia och trombocythämmare<br />
Jan Holst<br />
Endoskopisk och medicinsk behandling<br />
Christer Staël von Holstein<br />
Diagnostisk radiologi<br />
Bertil Leidner<br />
Endovaskulär intervention<br />
David Lindström<br />
Blödande esofagusvaricer<br />
Per Stål<br />
Moderator: Claes Jönson (SFÖAK), Ingemar Bolin (SIKT),<br />
Carl Wahlgren (SSVS)<br />
16.45-17.30 Årsmöte<br />
Lokal: Crusell<br />
18.30 Höjdarfesten!<br />
Lokal: Bankett<br />
Cloetta Center<br />
Torsdagen den 23 augusti<br />
08.30-10.00 Ärrbråck<br />
Lokal: Crusell Moderator: Ursula Dahlstrand, Peder Rogmark<br />
Föreläsare: Yücel Cengiz, Jan Dalenbäck, Agneta Montgomery,<br />
Karin Strigård<br />
191<br />
SIKT
192<br />
SIKT<br />
SIKT 55 Ökad livskvalitet och mindre smärta efter operation för<br />
medellinjeärrbråck; 1-års resultat från PROLOVE – en svensk<br />
randomiserad multicenterstudie jämförande Laparoskopisk<br />
intraabdominell och öppen retromuskulär ärrbråcksplastik<br />
Rogmark Peder, Skånes Universitetssjukhus Malmö, Petersson Ulf,<br />
Bringman Sven, Eklund Arne, Ezra Emmanuel, Sevonius Dan,<br />
Smedberg Sam, Österberg Johanna, Montgomery Agneta<br />
10.00-10.30 Utställning och kaffe<br />
10.30-11.45 Gemensamt symposium (se programöversikt)<br />
Lokal: Crusell<br />
11.45-12.00 Utställning och kaffe<br />
12.00-13.15 Symposium: Slits/gallstensproblematik efter gastric bypass.<br />
Lokal: Crusell Samarrangemang SFÖAK, SIKT<br />
Moderator: Anders Thorell, Arthur Jänes<br />
Deltagare: Mikael Ekelund, Lars Enochsson, Erik Stenberg<br />
SFÖAK 294 Tidiga komplikationer vid slutning av mesenteriella defekter vid<br />
laparoskopisk gastric bypass<br />
Stenberg Erik, Kirurgiska kliniken, Lindesbergs lasarett, Ågren Göran,<br />
Ottosson Johan, Szabo Eva, Näslund Erik, Lönroth Hans, Boman Lars,<br />
Thorell Anders, Näslund Ingmar<br />
13.15-14.15 Utställning och lunch<br />
14.15-15.30 Den postbariatriske patienten – vad händer sen? Samarrangemang<br />
Lokal: Crusell Plastikkirurgi, SIKT<br />
Moderator: Anna Elander, Arthur Jänes<br />
Föreläsare: Ingmar Näslund<br />
15.30-16.00 Utställning och kaffe
SIKT<br />
16.00-17.15 Innovativa hälso- och sjukvårdsprojekt - Ett EU-perspektiv<br />
Lokal: Musikalen Moderator: Magnus Kjellman, Dan Sevonius<br />
Föreläsare: Bertil Guve, Majed Katati<br />
17.15-17.45 Posterpresentation:<br />
Lokal: Studion<br />
SIKT 55 Randomiserad nätstudie vid primära ljumskbråck i Uganda<br />
Löfgren Jenny, Kirurgkliniken Östersund, Ibingira Charles, Matovu<br />
Alphons, Kingsnorth Andrew, Nordin Pär, Wladis Andreas<br />
SIKT 104 Utveckling av laparoskopisk kirurgi på ett länsdelssjukhus<br />
Al-tai, Saif, Kirurgkliniken, Sjukhuset i Torsby, Hanßke Bengt<br />
SIKT 234 Laparoskopisk operation av bukväggsbråck<br />
Darkahi, Bahman, Kirurgiskt Centrum Lasarettet i Enköping,<br />
Zetterlund Tina, Graf Wilhelm<br />
SIKT 224 Erfarenheter från införandet av endoskopisk submukosal<br />
dissektion vid Danderyds Sjukhus<br />
Pekkari Klas, Kirurg- och Urologkliniken, Danderyds Sjukhus<br />
Stockholm, Marsk Richard<br />
SIKT 42 Laparoskopisk choledochotomi. Resultatet från ett länsdelssjukhus<br />
Darkahi, Bahman, Kirurgiskt Centrum, Lasarettet i Enköping, Liljeholm<br />
Håkan, Sandblom Gabriel<br />
SIKT 272 Endoskopiska minimalinvasiva metoder för dränage av pankreascystor<br />
och abscesser: 3-års resultat från Södra Älvsborgs Sjukhus, Borås.<br />
Al Mukhtar Omar, Kir Södra Älvsborgs Sjukhus, Borås, Erlandsson Bo,<br />
Bergström Maria, Park Per-Ola<br />
SIKT 61 Kunskapsöverföring mellan laparoskopisk- och koloskopi simulator<br />
träning<br />
Elbe, Peter, Gastrocentrum Kirurgi Karolinska Universitetssjukhuset<br />
Stockholm, Ahlborg Liv, Sadr-Azodi Omid, Enochsson Lars<br />
193<br />
SIKT
194<br />
SIKT<br />
SIKT 241 Erfarenheter av endoskopiska resektioner i esofagus och ventrikel vid<br />
Karolinska Universitetssjukhuset 2006-2012, från polypektomi till ESD.<br />
Elbe Peter, Gastrocentrum Kirurgi Karolinska Universitetssjukhuset<br />
Stockholm, Törnqvist Björn, Dlugosz Aldona, Jonas Edurard, Lindblad Mats<br />
SIKT 298 Nya diagnoskoder för bukväggsbråck och ny struktur för operationskoder f<br />
ör bukväggskirurgi<br />
Rogmark Peder, Kirurgkliniken, Skånes Universitetssjukhus Malmö,<br />
Smedberg Sam<br />
SIKT 21 Incidens av troakarhernering efter bariatriska ingrepp med laparoskopisk<br />
teknik<br />
Hanßke Bengt, Kirurgkliniken Sjukhuset i Torsby, Hoffmann Leif, Tsiolis<br />
Ilias, Axer Stephan<br />
19.00 SIKT:s medlemsmiddag<br />
Lokal: Storan Föranmälan<br />
Fredagen den 24 augusti<br />
08.15-09.15 Gemensamt symposium (se programöversikt)<br />
Lokal: Crusell<br />
09.15-09.45 Utställning och kaffe<br />
09.45-11.15 Fria föredrag:<br />
Lokal: Musikalen Moderator: Peder Rogmark, Gabriel Sandblom<br />
SIKT 289 Aortaskador vid laparoskopisk gastric bypass i Sverige 2009-2010<br />
Sundbom Magnus, VO Kirurgi Akademiska Sjukhuset Uppsala, Wanhainen<br />
Anders, Hedberg Jakob, Ottoson Johan
SIKT<br />
SIKT 72 Styrka efter förslutning av mesenteriella slitsar: Tre tekniker testade i en<br />
grismodell<br />
Jacobsen Hedin, Aleris Obesitas Skåne, Lund, Dalenbäck Jan, Ekelund<br />
Mikael, Gislason Hjörtur, Hedenbro Jan<br />
SIKT 133 Val av metod vid primär ljumskbråckskirurgi; en nationell registerstudie<br />
Gumuscu Rojda, ST, Kirurgcentrum Norrlands Universitetssjukhus, Umeå,<br />
Nordin Pär, Haapamäki Markku<br />
SIKT 284 Lätt eller tungt nät vid Lichtensteinoperation för ljumskbråck; en<br />
expertbaserad randomiserad studie (LJUNO)<br />
Gumuscu Rojda, Kirurgcentrum Norrlands Universitetssjukhus, Umeå,<br />
Stylianidis Georgios, Nordin Pär, Haapamäki Markku<br />
SIKT 31 Nätfixation i Bråckregistret 2001-2011: TEP OCH TAPP<br />
Novik Bengt, Kir klin, Skaraborgs Sjukhus, Lidköping, Häggqvist Benjamin<br />
SIKT 209 Är operation av glidbråck i ljumsken förenad med ökad risk för<br />
komplikationer eller senare omoperation? – en registerbaserad studie<br />
Sevonius Dan, Kir Klin, Skånes Universitetssjukhus Lund, Hallén Magnus,<br />
Sandblom Gabriel, Montgomery Agneta, Nordin Pär<br />
SIKT 281 Riskfaktorer för reoperation på grund av kronisk smärta efter<br />
ljumskbråckskirurgi<br />
Hallén Magnus, Kir Klin Skånes Universitetssjukhus Lund, Sevonius Dan,<br />
Westerdahl Johan, Nordin Pär, Gunnarsson Ulf, Sandblom Gabriel<br />
SIKT 251 Effekt av gördel på lungfunktion vid medellinjelaparotomi. – En<br />
randomiserad kontrollerad studie<br />
Strigård Karin, Kirurgcentrum, Norrlands Universitetssjukhus, Umeå, Clay<br />
Leonard, Franklin Karl, Gunnarsson Ulf<br />
SIKT 287 Postoperativ gördel ger förbättrad smärtlindring i RCT<br />
Clay Leonard, Gastrocentrum Kirurgi, Karolinska Universitetssjukhuset<br />
Stockholm, Gunnarsson Ulf, Strigård Karin<br />
195<br />
SIKT
196<br />
SIKT<br />
11.15-11.45 Utställning och kaffe<br />
11.45-13.15 Lichtenstein – teknikdiskussion och video<br />
Lokal: Musikalen Moderator: Dan Sevonius<br />
13.15 Take away lunch
SIKT<br />
SIKT 21<br />
Incidens av troakarhernering efter bariatriska ingrepp med laparoskopisk teknik<br />
Hanßke Bengt, Kirurgklinik Sjukhuset Torsby, Hoffmann Leif, Kirurgklinik Sjukhuset Torsby, Tsiolis Ilias, Kirurgklinik Sjukhuset Torsby, Axer Stephan,<br />
Kirurgklinik Sjukhuset Torsby<br />
Introduktion<br />
I Sverige är bariatriska ingrepp den operationen som har ökat mest i<br />
antal de senaste åren. Den största andelen av bariatriska operationer i<br />
Sverige görs enligt Roux-en-Y gastric bypass (GBP) med laparoskopisk<br />
teknik. Hittills finns det få publikationer om incidens av troakarhernering<br />
hos bariatriskt opererade patienter och rekommendationer för<br />
fascieförslutningen ser olika ut.<br />
Patienter och Metod<br />
Vi undersökte retrospektivt alla patienter som opererades med bariatrisk<br />
kirurgi på ”Sjukhuset i Torsby” mellan 1 mars 2009 och 31<br />
december 2010. Samtliga värmländska patienter med indikation till<br />
ett sådant ingrepp opereras på ”Sjukhuset i Torsby”. Patientens journaler<br />
undersöktes angående re-operation för troakarhernering. Hos<br />
våra patienter använder vi 4 stycken 12 mm troakarer och en 5 mm<br />
troakar för att introducera leverretraktorn i epigastriet. I enstaka fall<br />
använder vi ytterligare en 12 mm troakar mellan epigastriet och naveln<br />
som extra optiktroakar. Första troakaren sätter vi under optisk<br />
kontroll till vänster om naveln, troakaren är icke skärande.<br />
Resultat<br />
Av 438 patienter som behandlades med bariatrisk kirurgi opererades<br />
2 med öppen duodenal switch teknik. Bland de 436 GBP patienterna<br />
opererades 14 primärt med öppen teknik (3.2%) och av de 422 pla-<br />
SIKT 31<br />
Nätfixation i Bråckregistret 2001-2011: TEP OCH TAPP<br />
nerade laparoskopiska GBP patienter konverterades 4 intraoperativt<br />
till öppen teknik (0.9%). Alla 418 patienter som opererades rent laparoskopiskt<br />
undersöktes retrospektivt angående re-operationer med<br />
laparotomi, varav 10 patienter identifierades. 17 av resterande 408<br />
patienter blev en eller flera gånger re-laparoskoperade, dock aldrig<br />
laparotomerade. Utgångspopulationen för undersökning av troakarherneringsincidens<br />
efter tidigare laparoskopisk bariatrisk kirurgi<br />
utgör därmed 408 patienter. Av 408 patienter med åtminstone 4 (delvis<br />
5) 12 mm troakarer kunde vi sammanlagt bara hitta 3 patienter<br />
(0.7%) som re-opererades på grund av en symtomatisk troakarhernering.<br />
Journalgranskningen gjordes med en uppföljningstid på 14-30<br />
månader.<br />
Diskussion<br />
Det finns kirurger som rekommenderar att sy ihop fascian efter laparoskopisk<br />
kirurgi med troakarer av storlek 10 mm och större, för<br />
att undvika troakarherneringar. Inom bariatrisk kirurgi finns få publikationer<br />
om troakarherneringsincidens. I dagsläget anger publikationerna<br />
en incidens mellan 0 och 1.2% för troakarherneringar. Använder<br />
man icke skärande troakarer och sätter man första troakaren<br />
under optisk kontroll är troakarherneringsincidensen så pass låg att<br />
förslutning av fasciadefekten inte är nödvändig - i alla fall inte efter<br />
bariatrisk kirurgi med laparoskopisk teknik.<br />
Novik Bengt, Kir Skaraborgs Sjukhus Lidköping, Häggqvist Benjamin, Svenskt Bråckregister Onkologiskt Centrum Umeå<br />
Introduktion<br />
På senare år har det alltmer framförts att laparoskopisk ljumskbråckkirurgi<br />
(TEP/TAPP) utan nätfixation inte medför ökad recidivrisk.<br />
Förespråkarna för detta har ett visst stöd från några randomiserade<br />
studier (RCT). Det finns dock kvar en hel del frågetecken kring hur<br />
andra variabler kan inverka på nätets funktion, som kan var svåra<br />
att besvara med en vanlig RCT. I Svenskt Bråckregister (SBR) finns<br />
mycket stora patientvolymer, vilket kan tillåta avancerad multiregressionsanalys,<br />
för att kunna detaljstudera komplexa samvariationer av<br />
flera riskfaktorer.<br />
Patienter och Metod<br />
Vi har analyserat data fr SBR sedan 2001, då variabeln ”Nätfixation”<br />
infördes. Studiens primära utfallsmått är reoperation för recidiv, för<br />
att kunna beräkna relativa risker för kumulativa incidensen av reoperation<br />
för olika potentiella riskfaktorer, dels som separata variabler<br />
och dels i kombination med andra variabler (Cox regression).<br />
Resultat<br />
Tidigt identifierades ett numerärt stort systematiskt fel i variabeln<br />
”Nätfixation”, varför vi tvingades att inleda studien med att mycket<br />
tidskrävande (drygt 1 år) detektera och korrigera detta. Med hjälp av<br />
berörda kliniker har de flesta felregistreringarna nu (mars-12) rättats.<br />
Under observationstiden 2001-2011 har SBR registrerat 17.163 TEP/<br />
TAPP, samt att 488 (2,8%) av dessa senare har reopererats för recidiv<br />
. Nätet fixerades i 2/3 av plastikerna, och fixerades inte i 1/3. Av nätfixationerna<br />
utfördes flertalet med klamrar eller nitar, medan knappt<br />
1/4 limmades.Studien har preliminärt funnit stöd för att TEP/TAPP<br />
utan nätfixation ofta inte medför ökad risk för recidiv, men att risken<br />
kan modifieras av flera andra variabler.<br />
Diskussion<br />
Pga tidsåtgången för att först rätta de många felen i databasen, har<br />
alla analyser inte hunnit genomföras vid deadline 16 mars 2012.<br />
Slutliga resultat och konklusioner kommer att kunna redovisas under<br />
<strong>Kirurgveckan</strong>.<br />
197<br />
SIKT
198<br />
SIKT<br />
SIKT 42<br />
Laparaskopisk choledochotomi - Resultatet från ett länsdelssjukhus<br />
Darkahi Bahman, Kirurgiskt Centrum Lasarettet Enköping, Liljeholm Håkan, Kirurgiskt Centrum Lasarettet Enköping, Sundom Gabriel, Kirurgklini-<br />
ken Karolinska Universitetssjukhuset Stockholm<br />
Introduktion<br />
Det finns få jämförande studier avseende behandlingen av choledochussten.<br />
Laparaskopisk choledochotomi är ett tillvägagångssätt som<br />
är ofullständigt utvärderat.<br />
Patienter och Metod<br />
Alla cholecystectomier utförda på Kirurgiskt Centrum, Lasarettet i<br />
Enköping, identifierades i journalregistret. I en retrospektiv journalgenomgång<br />
registrerades information om förfarandet, antalet funna<br />
stenar och postoperativ utgång enligt ett standardiserat protokoll. Tre<br />
månader efter operationen kallades patienterna till en klinisk uppföljning<br />
med kontroll av leverstatus<br />
Resultat<br />
Under 2000-2008 utfördes 92 laparoskopiska choledochotomier av<br />
två kirurger. Genomsnittlig operationstid var 190 minuter, standard-<br />
SIKT 55<br />
Randomiserad nätstudie vid primära ljumskbråck i Uganda<br />
avvikelse 56 minuter. Den operationstiden minskade signifikant med<br />
tiden (p = 0,036). Fyra operationer konverterades till öppen metod.<br />
Kvarstenar hittades vid postoperativ cholangiografikontroll hos två<br />
patienter. En patient avled ett år efter operationen från en gallgångscancer.<br />
Bortsett från detta registrerades inga allvarliga komplikationer.<br />
Fyra patienter befanns ha patologiska ALP eller leverenzymer<br />
vid uppföljningen, men utan symtom på kvarvarande stenar eller<br />
gallstas.<br />
Diskussion<br />
Laparoskopisk choledochotomy är en säker och effektiv metod för att<br />
extrahera stenar ur gallgången, om än med en lång inlärningskurva.<br />
Resultaten behöver dock prövas i randomiserade kontrollerade studier<br />
för att säkra slutsatser ska kunna dras<br />
Löfgren Jenny, Kirurgkliniken Sjukhuset Östersund, Ibingira Charles, Makerereuniversitetet Makerereuniversitetet Kampala, Uganda, Matovu Alp-<br />
hons, Kamuli Mission Hospital Kamuli Mission Hospital Kamuli, Uganda, Kingsnorth Andrew, Plymoth Hospital Plymoth Hospital Plymoth, Eng-<br />
land, Nordin Pär, Institutionen För Kirurgi Ochperioperativ Vetenskap Umeå Universitet Umeå, Wladis Andreas, Kirurgkliniken S:t Görans Sjukhus<br />
Stockholm<br />
Introduktion<br />
Vi har i tidigare studier visat att behovet av kirurgi i Uganda är stort.<br />
Vana kirurger är få, avstånden mellan sjukhusen är stora och den totala<br />
sjukvårdsbudgeten är liten. Prevalensen för ljumskbråck bland<br />
vuxna män ligger mellan 9 och 15 % vilket är dubbla officiella HIVprevalensen.<br />
Elektiv kirurgi är mycket sparsamt förekommande varför<br />
uttalad morbiditet och dödsfall förekommer vid ljumskbråck och påverkar<br />
i hög grad individens förmåga att försörja sig. I låginkomstregioner<br />
finns ett stort behov av att utveckla billig teknik och material<br />
utan att minska säkerheten och utan försämrade resultat. Omfattande<br />
dokumentation har visat att nättekniker vid bråckkirurgi ger bättre resultat<br />
med framförallt lägre risk för återfall, varför dessa tekniker helt<br />
dominerar i höginkomstländer idag. De syntetiska nät som används<br />
är även med svenska mått dyra och därför inte tillgängliga i flertalet<br />
låg- och medelinkomstländer. Dessa nät har stora likheter (identiskt<br />
material) med de myggnät som finns lättillgängliga och endast kostar<br />
en bråkdel. Tidigare, små studier har visat mycket lovande resultat av<br />
ljumskbråckskirurgi med myggnät, men en större jämförande studie<br />
är nödvändig om metoden ska kunna introduceras på bred front i låg-<br />
och medelinkomstländer.En randomiserad studie pågår nu i Uganda.<br />
Hypotesen är att resultaten med kommersiella nät och myggnät är<br />
jämförbara vad gäller postoperativa komplikationer, smärta och re-<br />
cidiv men med en betydligt ringare kostnad för myggnät. Operationerna<br />
utförs som dagkirurgi och i lokalbedövning, vilket tidigare inte<br />
förekommer i landet.<br />
Patienter och Metod<br />
Kontrollerad randomiserad dubbel blind studie där ett kommersiellt<br />
standard nät (Parietene light) jämförs med ett myggnät (Co-polymer,<br />
50% polypropylen och 50% polyethylen, utan insekticid-impregnering).<br />
Standardiserad Lichtenstein teknik används. Målsättningen är<br />
att randomisera 360 patienter. Klinisk kontroll 14 dagar samt ett år<br />
efter operation.Studien är godkänd av etikkommittén vid Makerereuniversitetet<br />
i Kampala.<br />
Resultat<br />
Två kirurger från Uganda och två från Sverige utför operationerna.<br />
Hittills har 65 patienter operarats varav 60 (92,3%) har genomgått<br />
14-dagars kontroll. Inga allvarliga komplikationer. En ytlig infektion<br />
(myggnät) och 11 hematom (3 kommersiella, 8 myggnät)<br />
Diskussion<br />
Om myggnät visar sig vara lika effektiva som kommersiella nät tillsammans<br />
med införande av dagkirurgi i lokalbedövning kan det<br />
komma att innebära en dramatisk kvalitetsförbättring i låg- och medelinkomstländer<br />
med potentiellt mycket stor patientnytta.
SIKT<br />
SIKT 61<br />
Kunskapsöverföring mellan laparoskopisk- och koloskopi simulator träning<br />
Elbe Peter, Gastrocentrum Kirurgi Karolinska Univesitetssjukhuset Stockholm, Ahlborg Liv, Kliniken För Obstretik Och Gynekologi Södertälje Sjukhus<br />
Södertälje, Sadr-Azodi Omid, Gastrocentrum Kirurgi Karolinska Univesitetssjukhuset Stockholm, Enochsson Lars, Gastrocentrum Kirurgi Karolinska<br />
Univesitetssjukhuset Stockholm<br />
Introduktion<br />
Träning i avancerade medicinska simulatorer har visat sig förbättra<br />
resultaten i laparoskopisk kirurgi. Det finns en utbredd uppfattning<br />
att simulatorträningen i så stor utsträckning som möjligt bör efterlikna<br />
det ingrepp som vi vill lära ut. Medicinska simulatorer är emellertid<br />
dyra och i allmänhet för få för att möta efterfrågan på simulatorträning.<br />
Vi gjorde därför en studie för att undersöka om färdigheterna<br />
som förvärvats vid laparoskopisk träning skulle kunna överföras till<br />
koloskopi simulator träning och vice versa.<br />
Patienter och Metod<br />
25 läkarstudenter (12 kvinnor och 13 män) tränade växelvis basala<br />
laparoskopiska ingrepp i en laparoskopisk simulator (LapMentor,<br />
Simbionix) och en koloskopisimulator (Olympus). I LapMentor tränade<br />
studenterna mål 4 i grundläggande färdigheter. I koloskopisimulatorn<br />
gjorde studenterna en intubation av sigmoideum och kolon<br />
transversum. Dataanalys gjordes med JMP 9.0.0 för Mac.<br />
Resultat<br />
Det fanns en korrelation mellan ökat smärtmaximum vid sigmoideum<br />
SIKT 72<br />
Styrka efter förslutning av mesenteriella slitsar: Tre tekniker testade i en grismodell<br />
intubation och tid för att utföra den laparoskopiska proceduren (Rsquare<br />
0,29, p = 0,0057). Tiden för att intubera kolon transversum var<br />
signifikant kortare hos män jämfört med kvinnor (139 ± 20s jämfört<br />
mot 351 ± 83s; medelvärde ± SEM p
200<br />
SIKT<br />
SIKT 104<br />
Utveckling av laparoskopisk kirurgi på ett länsdelssjukhus<br />
Al-tai Saif, Kirurgi Sjukhuset Torsby, Hanßke Bengt, Kirurgi Sjukhuset Torsby<br />
Introduktion<br />
Sedan början av 1990-talet har den laparoskopiska tekniken revolutionerat<br />
omhändertagandet av många kirurgiska diagnoser. Den laparoskopiska<br />
metoden har blivit standard för allt fler ingrepp såsom<br />
sigmaresektion för divertikulossjukdomen eller kolecystektomi. Vi<br />
vill undersöka hur utvecklingen av laparoskopi har skett på ett länsdelssjukhus<br />
och jämföra vår kirurgiska verksamhet med övriga riket<br />
och resten av världen.<br />
Patienter och Metod<br />
Ingrepp som genomfördes under 2009-2011 på ”Sjukhuset i Torsby”<br />
granskades retrospektivt. Vi har undersökt hur många ingrepp som<br />
genomfördes med laparoskopisk, respektive öppen teknik.<br />
Resultat<br />
I Värmland genomfördes bariatrisk kirurgi enbart på ”Sjukhuset i<br />
Torsby”, 670 gånger de senaste 3 åren. Andelen av gastric bypass<br />
med laparoskopisk teknik har ökat från 95 % under 2009 till 98 %<br />
under 2011. Duodenalswitch infördes under 2010, 2 patienter opererades<br />
med öppen teknik. 2011 kunde redan 13 av 17 patienter,<br />
motsvarande 76 %, opereras med laparoskopisk teknik. Kolycystektomi<br />
utfördes laparoskopiskt mellan 89 och 90 % de senaste 3 åren.<br />
SIKT 133<br />
Val av metod vid primär ljumskbråckskirurgi; en nationell registerstudie<br />
Fundoplikatio genomfördes under alla år till 100 % med laparoskopisk<br />
teknik. Laparoskopi användes till appendektomi i ökande grad<br />
från 65 till 82 %. Ljumskbråckoperationer ökade från 0 till 12 % med<br />
laparoskopisk teknik (huvudsakligen TEP) under 2011. Ärrbråck<br />
började vi åtgärda laparoskopiskt under 2010 med en andel av 4 %<br />
som ökade till 48 % under 2011. Tittar vi på kolonresektioner så har<br />
andelen av laparoskopiskt genomförda ingrepp ökat från nästan obefintliga<br />
under 2009 till 39 % under 2011.<br />
Diskussion<br />
Användande av den laparoskopiska tekniken håller på att utvecklas<br />
med hög hastighet på ”Sjukhuset i Torsby”. Om man jämför kolecystektomier<br />
och bariatriska ingrepp så ligger andelen av laparoskopiska<br />
ingrepp hos oss på liknande nivå som de internationella siffrorna. Vi<br />
lyckades att överföra vår goda laparoskopiska erfarenhet från t.ex. bariatriska<br />
operationer till andra ingrepp såsom ljumskbråck-, kolon-,<br />
och ärrbråcksoperationer. Detta framgår tydligt av siffrorna från 2011<br />
som visar en trend mot den laparoskopiska tekniken. Jämfört med de<br />
öppna operationerna är laparoskopiska åtgärder mindre traumatiska<br />
och många studier visar att den postoperativa morbiditeten är lägre.<br />
Gumsucu Rojda, ST, Kirurgcentrum NUS Umeå, Nordin Pär, Docent, Institutionen För Kirurgi Och Perioperativ Vetenskap NUS Umeå, Haapamäki<br />
Markku,Docent, Institutionen För Kirurgi Och Perioperativ Vetenskap NUS Umeå<br />
Introduktion<br />
Det har publicerats ett stort antal studier, varav flera recidivstudier,<br />
som visat vilka tekniker som lämpar sig bäst vid operation av ljumskbråck<br />
hos män respektive kvinnor. Däremot saknas studier där primära<br />
ljumskbråck selektivt analyseras. Dessa utgör drygt 90 % av all<br />
ljumskbråckskirurgi i Sverige.<br />
Patienter och Metod<br />
Analys av data på primära ljumskbråckoperationer prospektivt registrerade<br />
i Svenskt Bråckregister mellan åren 2003 och 2011.<br />
Resultat<br />
Sammanlagt kunde 129 664 registreringar varav 119 582 män och<br />
10082 kvinnor analyseras.Störst risk för komplikationer hade de<br />
som opererades med preperitoneala tekniker, såväl öppna (9.5%)<br />
som laparoskopiska (8,9%). Störst risk för recidiv hade patienter<br />
opererade med de öppna suturerade och de öppna preperitoneala<br />
metoderna (3,7% vardera) och minst risk med Lichtenstein (1,8%).<br />
Den relativa risken för recidiv var signifikant lägre för Lichtenstein än<br />
samtliga andra metoder med undantag för pluggmetoden.Vad gäller<br />
komplikationer uppdelat på kön hade männen opererade med preperitoneala<br />
tekniker, såväl öppet som laparoskopiskt, högst kompli-<br />
kationsfrekvens (9,6 respektive 9,1 %) medan kvinnorna hade lägst<br />
komplikationsfrekvens med laparoskopisk teknik (6,9 %). Recidivrisken<br />
var för männen lägst med Lichtensteinteknik (1,7 %) och för<br />
kvinnorna med laparoskopisk teknik (0.7 %)Femorala bråck hade<br />
högst komplikationsfrekvens (11.6%) medan den relativa risken för<br />
recidiv var signifikant lägre för laterala bråck jämfört med samtliga<br />
andra bråckanatomier.Vad gäller anestesiformer hade de bråck som<br />
opererades i lokalanestesi lägsta komplikationsfrekvens, men ingen<br />
skillnad i recidivfrekvens. De operationer som utfördes akut hade högre<br />
komplikations- samt recidivfrekvens än de som utfördes elektivt.<br />
Diskussion<br />
Det är signifikant mindre risk för komplikationer samt omoperationer<br />
hos män med primära bråck som opererats med Lichtensteinplastik i<br />
lokalbedövning. Vad gäller kvinnor är det signifikant mindre risk för<br />
recidiv samt komplikationer hos de som opererats med laparaskopisk<br />
teknik.
SIKT<br />
SIKT 209<br />
Är operation av glidbråck i ljumsken förenad med ökad risk för komplikationer eller senare omoperation? – en registerbaserad studie<br />
Sevonius Dan, Kir Klin Skånes Universitetssjukhus Lund, Hallén Magnus, Kir Klin Skånes Universitetssjukhus Lund, Sandblom Gabriel, Gastro-<br />
centrum Kirurgi Karolinska Universitetssjukhuset Huddinge, Montgomery Agneta, Kir Klin Skånes Universitetssjukhus Malmö, Nordin Pär, Kir Klin<br />
Östersunds Sjukhus Östersund<br />
Introduktion<br />
Glidbråck är en specifik typ av ljumskbråck som definieras som ett<br />
bråck innehållande organ som normalt befinner sig helt eller delvis<br />
extraperitonealt. Bråcken kan vara skotalt belägna och är ofta irreponibla.<br />
Många kirurger anser att dessa bråck utgör en utmaning att<br />
operera. De vetenskapliga artiklar som står att finna är fallbeskrivningar<br />
och äldre review artiklar. Med data från Svenska Bråckregistret<br />
(SBR) studeras utfallet efter operation av glidbråck.<br />
Patienter och Metod<br />
Alla patienter registrerade i SBR som genomgått en operation för ett<br />
primärt lateralt bråck mellan 1998-2011 inkluderades. Incidensdata,<br />
risk för omoperation samt per & postoperativa komplikationer har<br />
analyserats, uppdelat på glidbråck (GB) och icke-glidbråck (IGB).<br />
Resultat<br />
Studiematerialet utgörs av 96 206 operationer för primära laterala<br />
ljumskbråck. Av dess var 12 122 GB (12,6 %). 13,2 % av männen och<br />
4,8 % av kvinnorna hade GB och frekvensen ökar med ökat BMI. Ökad<br />
förekomst GB noteras för vä-sidiga bråck (17 %), om bråcket var irreponibelt<br />
(29 %) samt vid akut operation (18 %). Tarmresektion är<br />
mer vanligt förekommande vid GB. Drygt 80 % av GB opereras med<br />
en främre nätplastik. Andelen laparoskopiskt opererade var 1,6 % för<br />
SIKT 224<br />
Erfarenheter från införandet av endoskopisk submukosal dissektion vid Danderyds Sjukhus<br />
GB och 7,9 % för IGB. För GB noterades ingen ökad risk för omoperation.<br />
Efter 5 år var omperationsincidensen 2 % för båda grupperna.<br />
Irreponibla GB hade en signifikant ökad risk för omoperation jämfört<br />
med reponibla GB (p
SIKT 234<br />
Laparoskpisk operation av bukväggsbråck<br />
202<br />
SIKT<br />
Darkahi Bahman, Kirurgiskt Centrum Lasarettet Enköping, Zetterlund Tina, Kirurgiskt Centrum Lasarettet Enköping, Graf Wilhelm, Kirurgkliniken<br />
Akademiska Sjukhuset Uppsala<br />
Introduktion<br />
n klinisk observation är att bråck som inte åtgärdas tenderar att öka i<br />
storlek sannolikt pga. ökat buktryck och progredierande försvagning<br />
av kollagen. Tillsammans med övriga symtom och inklämningsrisk<br />
gör att bråckoperationer är vanliga i Sverige liksom i övriga världen.<br />
Bråck kan åtgärdas med öppen teknik med nät som innebär stora<br />
dissektioner och sutureringar samt med laparaskopisk teknik med<br />
nät placerat intraperitonealt (IPOM).Målet med denna studie är att<br />
analysera resultat av IPOM tekniken utförd vid Lasarettet i Enköping.<br />
Patienter och Metod<br />
Fr.o.m. nov 2009 till december 2011 opererades total 29 patienter (19<br />
män, medelålder 34-63). Ingen behövde konverteras. Defektens storlek<br />
varierade från 3,5 till 9 cm (median 5). BMI varierade mellan 24<br />
och 34 (median 29) och ASA klass var 1-3. Defekten suturerades med<br />
minst 1 cm avstånd och lim applicerades i bråcksäcken. Minst 5 cm<br />
avstånd till bråck kanterna eftersträvades och ett dubbelsidigt icke<br />
adhesivt nät av ett och samma fabrikat användes som förankrades<br />
med dubble Crown teknik. Alla patienter är uppföljda efter 6 veckor<br />
och planeras för ett årsuppföljning<br />
Resultat<br />
Alla patienter kunde utskrivas dag 1 förutom 2 (en blev utskriven dag<br />
2 pga. Smärta och oro och en patient blev utskriven dag 4 pga. Oklar<br />
feber).Tre patienter blev återinlagda(serom i 2 och lungemboli 10 dagar<br />
efter operation hos en som hade oupptäckt paroxsysmal FF). En<br />
patient med serom fick UL lett dränage och den andra patienten blev<br />
spontant bra. Ingen reoperation har inträffat. Ett recidiv konstaterades<br />
5 månader efter op.<br />
Diskussion<br />
Laparaskopisk IPOM teknik vid bukväggsbråck medförde korta vårdtider<br />
och låg komplikations- och recidivfrekvens vid korttidsuppföljning.<br />
Längre uppföljning och jämförande studier krävs för att slutgiltigt<br />
utvärdera metoden.<br />
SIKT 241<br />
Erfarenheter av endoskopiska resektioner i esofagus och ventrikel vid Karolinska Universitetssjukhuset 2006-2012, från polypektomi<br />
till ESD<br />
Elbe Peter, Gastrocentrum Kirurgi Karolinska Universitetssjukhuset Stockholm, Törnqvist Björn, Gastrocentrum Kirurgi Karolinska Universitets-<br />
sjukhuset Stockholm, Dlugosz Aldona, Gastrocentrum Medicin Karolinska Universitetssjukhuset Stockholm, Jonas Eduard, Gastrocentrum Kirurgi<br />
Karolinska Universitetssjukhuset Stockholm, Lindblad Mats, Gastrocentrum Kirurgi Karolinska Universitetssjukhuset Stockholm<br />
Introduktion<br />
Utveckling av ny endoskopiska tekniker och instrument har öppnat<br />
en helt ny terapeutisk arsenal. Endoskopiska resektioner har revolutionerat<br />
behandlingen av tidig cancer och höggradig dysplasi (HGD) i<br />
esofagus och ventrikel. Dessa patienter var tidigare hänvisade till omfattande<br />
resektionskirurgi med betydande morbiditet och viss mortalitet.<br />
Olika endoskopiska tekniker har utvecklats för att avlägsna HGD<br />
och tidig cancer, alla med sina för- och nackdelar.<br />
Patienter och Metod<br />
Vi gick igenom alla patienter som genomgått endoskopiska resektioner<br />
i esofagus, eller ventrikel på Karolinska Universitetssjukhuset<br />
2006-01-01 till 2012-03-16.<br />
Resultat<br />
Sammanlagt har hos 21 atienter utförts 31 endoskopiska resektioner<br />
(i genomsnitt 1,7 per patient). 16 patienter hade förändringar i esofagus,<br />
varav 14 hade HGD eller tidig cancer i Barrettomvandlad slemhinna<br />
och 2 hade tidig skivepitelcancer. 5 patienter hade HGD eller tidig<br />
cancer i ventrikeln. En förändring avlägsnades med enbart slynga<br />
(polypektomi). 26 patienter genomgick endoskopisk resektion (benämnt<br />
ER eller ibland EMR) med antingen multiband teknik (MBM)<br />
(16 stycken) eller Cap-teknik (10 stycken). På 6 patienter utfördes<br />
endoskopisk submukosa dissektion (ESD). En patient som genomgick<br />
MBM fick en perforation som utan problem clipsades. Två patienter<br />
fick strikturer, en efter MBM och en efter ESD. Den sistnämnda patienten<br />
behövde dilateras. 5 patienter genomgick radiofrekvens ablation<br />
(RFA) efter genomförda endoskopiska resektioner. 5 patienter hade<br />
tveksam radikalitet, varav en patient omhändertogs av annat landsting,<br />
en avböjde operation och avled senare i sin sjukdom, två patienter<br />
genomgick esofagus resektioner och en patient följdes utan tecken<br />
till recidiv. Den sistnämnda patienten avled senare i annan sjukdom.<br />
Diskussion<br />
Endoskopiska resektioner har numera blivit standardbehandling för<br />
HGD och tidig cancer i esofagus och ventrikel. Det har visat sig vara<br />
en säker metod, komplikationerna är få och sällan allvarliga. Den<br />
är också effektiv, även om några patienter alltjämt är hänvisade till<br />
resektionskirurgi i slutändan. Ablation av kvarvarande Barretts esofagus<br />
krävs också för att minska risken för recidiv efter resektion av<br />
HGD eller tidig cancer i esofagus. RFA har ännu så länge visat sig vara<br />
det bästa alternativet i det avseendet. En förutsättning för fortsatt utveckling<br />
är utbildningsinsatser mot att identifiera fler förändringa i<br />
ett tidigt stadium då ett bra slutresultat kräver inte bara en god endoskopisk<br />
teknik utan även en stor vana att lokalisera och avgränsa tidig<br />
cancer och dysplasi. Endoskopiska resektioner bör därför handläggas<br />
på specialistcentra med stor erfarenhet av dessa tillstånd.
SIKT<br />
SIKT 251<br />
Effekt av gördel på lungfunktion vid medellinjelaparotomi. – En randomiserad kontrollerad studie<br />
Strigård Karin, Kirurgcentrum Norrlands Universitetssjukhus Umeå, Clay Leonard, Gastrocentrum Kirurgi Karolinska Universitetssjukhuset Stock-<br />
holm, Franklin Karl, Kirurgcentrum Norrlands Universitetssjukhus Umeå, Gunnarsson Ulf, Gastrocentrum Kirurgi Karolinska Universitetssjukhuset<br />
Stockholm<br />
Introduktion<br />
Bukgördel används både före och efter kirurgi för ventrala bråck för<br />
att förbereda patienten på det ökade buktrycket, förhindra serombildning,<br />
ge ett postoperativt stöd samt facilitera inläkning av nät. Även<br />
vid laparotomier har gördel använts postoperativt. Det vetenskapliga<br />
stödet för minskad smärta, förbättrad hostfunktion, minskad<br />
serombildning och snabbare återhämtning saknas emellertid helt<br />
liksom det vetenskapliga stödet för potentiella negativa effekter som<br />
försämrad lungfunktion, ökat intraabdominellt tryck och försämrad<br />
sårläkning.<br />
Patienter och Metod<br />
Av 50 patienter som genomgick en medellinjelaparotomi randomiserades<br />
hälften till att använda och hälften till att inte använda bukgördel<br />
de första 5 postoperativa dagarna. Studien var designad med 80<br />
% power för host PEF som effektvariabel. Lungfunktionen utvärderades<br />
preoperativt och de första 5 postoperativa dagarna eller fram<br />
till utskrivningen. Host PEF och spirometri utfördes vid samtliga testtillfällen.<br />
Värden för host PEF, vitalkapacitet (VC) och forcerad expira-<br />
torisk volym under en sekund (FEV1) lagrades och relativa skillnader<br />
utvärderades med ANOVA.<br />
Resultat<br />
48 patienter inkluderades i studien. Det fanns inga skillnader i host<br />
PEF, VC eller FEV1 mellan grupperna (ANOVA repeated meassure design).<br />
Host PEF, VC och FEV minskade alla med ca 30 % under den<br />
postoperativa perioden jämfört med preoperativea värden. Två patienter<br />
i gördelgruppen avslutade studien i förtid. En uppgav obehag<br />
av gördeln den andra saknade motivationen för att fortsätta.<br />
Diskussion<br />
En bukgördel postoperativt vid medellinjes lapartomier har inga negativa<br />
effekter på hoststöt och lungfunktion, eftersom vi inte fann<br />
några skillnader i host PEF, FEV1 och VC mellan de som behandlades<br />
med gördel och de som inte behandlades. Det ökade buktryck och den<br />
sänkta lungfunktionen som iakttas efter operation av stora bukväggsbråck<br />
är därför sannolikt ett resultat av kirurgin i sig och inte av en<br />
gördel som används för att minska seromutveckling samt facilitera<br />
inläkning av nät.<br />
SIKT 272<br />
Endoskopiska minimalinvasiva metoder för dränage av pankreascystor och abscesser: 3-års resultat från Södra Älvsborgs Sjukhus,<br />
Borås<br />
Al Mukhtar Omar, Kir SÄS Borås, Erlandsson Bo, Kir SÄS Borås, Bergström Maria, Kir SÄS Borås, Park Per-Ola, Kir SÄS Borås<br />
Introduktion<br />
På senare år har flera alternativ till stor öppen kirurgi utvecklats. Minimalinvasiva<br />
metoder för behandling av pankreatitkomplikationer<br />
medför mindre morbiditet och mortalitet. Abscesser och cystor kan<br />
dräneras både laparoskopiskt, endoskopiskt och med interventionell<br />
radiologi.<br />
Patienter och Metod<br />
Vid Kirurgkliniken, SÄS, Borås vårdades 478 pat med diagnosen akut<br />
pankreatit under 2009-2011. Av dessa utvecklade 22 pat abscesser<br />
eller symptomgivande cystor. NOTES-teknik för transgastriskt dränage:<br />
Cystan/abscessen lokaliserades och punkterades med EUS.<br />
Korrekt läge bekräftades med aspiration och genomlysning varefter<br />
punktionsstället dilaterades till 20mm och ett gastroskop fördes ut<br />
i cystan/abscessen för spolning och nekrosektomi i samma seans.<br />
För att säkerställa dränage och möjliggöra reintervention lämnades<br />
3-4 10F pig-tail stentar i öppningen, i två fall användes metallstent<br />
(SEMS). Perkutan teknik: Abscessen punkterades perkutant på röntgen<br />
med ultraljud varefter gången dilaterades till 20 mm över ledare<br />
och ett gastroskop fördes in i abscessen för spolning och nekrosektomi.<br />
Ett 24 Fr drän lades in för dränage och för att upprätthålla ka-<br />
nalen.<br />
Resultat<br />
10 pat med abscess och 7 pat med cysta dränerades transgastriskt<br />
med EUS-ledd punktion. 2 pat med abscess dränerades perkutant<br />
med endoskop. 2 pat laparotomerades pga nekros/perforation av kolon<br />
transversum. En pat exkluderades pga pancreas cancer av cystiskt<br />
karaktär. Samtliga abscesser och cystor läkte ut utan kirurgisk internention.<br />
Abscesserna krävde median 1,5 (1-7) interventioner, cystor<br />
median 1 (1-3) och perkutant dränerade median 3 (2-4). Patienterna<br />
kontrollerades med upprepade CT-undersökningar tills cystorna/abscesserna<br />
försvunnit. Dränen drogs därefter på endoskopienheten.<br />
Komplikationer: Inga procedurrelaterade komplikationer. En pat (83<br />
år) avled senare i hjärtsvikt efter transgastriskt dränage, ett plaststent<br />
migrerade in i cystan postoperativt och kunde ej utförskaffas, ett metallstent<br />
lyckades inte extraheras endoskopiskt utan fick dras via en<br />
gastrostomi (PEG).<br />
Diskussion<br />
Pankreascystor och abscesser kan med fördel dräneras med endoskopisk<br />
minimalinvasiv teknik, både transgastriskt och perkutant, med<br />
få komplikationer och goda resultat.<br />
203<br />
SIKT
204<br />
SIKT<br />
SIKT 281<br />
Riskfaktorer för reoperation på grund av kronisk smärta efter ljumskbråckskirurgi<br />
Hallén Magnus, Kir Klin SUS Lund, Sevonius Dan, Kir Klin SUS Lund, Westerdahl Johan, Kir Klin SUS Lund, Nordin Pär, Kir Klin Östersunds Sjukhus<br />
Östersund, Gunnarsson Ulf, Gastrocentrum Kirurgi Karolinska/Huddinge Stockholm, Sandblom Gabriel, Gastrocentrum Kirurgi Karolinska/Hud-<br />
dinge Stockholm<br />
Introduktion<br />
Kronisk smärta efter ljumskbråckskirurgi är vanligare än vi tidigare<br />
trott. 10-12 % av alla opererade anses ha medelsvår eller svår smärta.<br />
Vi vet att smärtan i en del fall minskar med tiden. De flesta kirurger<br />
reopererar inte sina patienter på grund av kronisk smärta. Mycket<br />
stora material krävs för att analysera om det finns patienter som har<br />
en ökad risk att reopereras för smärta.<br />
Patienter och Metod<br />
Via bråckregistret identifierades alla personer som opererats för<br />
ljumskbråck 2000-2011. Bland dessa identifierades de som reopererats<br />
för kronisk smärta och jämfördes med hela materialet avseende<br />
ålder, kön, operationsmetod (Shouldice referens) och bråcktyp (lateralt<br />
referens). Multivariat Coxanalys användes för statistisk analys.<br />
Resultat<br />
195 707 ljumskbråcksoperationer fanns registrerade. Av dessa<br />
utgjorde främre nätplastik 70 %. Laparoskopi, pluggteknik och<br />
Shouldice operation utgjorde vardera knappt 10 %. Medianåldern var<br />
60 år och 8 % av operationerna var utförda på kvinnor. 270 personer<br />
(ca 1,4 promille) var reopererade för smärta. Riskfaktorer för reoperation<br />
på denna indikation var ålder > 60 år, kvinna, medialt (HR 1,6)<br />
(95 % KI 2,7-4,7) eller kombinerat bråck (HR 2) (95 % KI 1,3-3) samt<br />
främre nätplastik (HR 2,4) (95 % KI 1,3-4,4) och framför allt plugg<br />
(HR 4,2) (95 % KI 2,2-8).<br />
Diskussion<br />
Kronisk smärta efter ljumskbråckskirurgi är visserligen vanligt, men<br />
endast ett fåtal patienter blir reopererade för detta och de har då i högre<br />
relativ frekvens främre nät eller plugg. Nätborttagning eller nervlösning/delning<br />
är ofta en del av en reoperation. Den lägre relativa<br />
reoperationsfrekvensen efter Shouldice operation kan kanske bero på<br />
att dessa patienter saknar nät som kan tas bort. Det är i första hand en<br />
minskning av riskfaktorerna för själva smärtan som bör eftersträvas,<br />
då reoperationer ändå utförs så sällan. Indikationerna för reoperation<br />
på grund av smärta har sannolikt varierat och den enskilde kirurgens<br />
inställning till värdet av reoperation kan ha påverkat utfallet i denna<br />
riskanalys. I denna undersökning har det inte utvärderats huruvida<br />
reoperation är en bra metod för att behandla kronisk smärta efter<br />
ljumskbråcksoperation.<br />
SIKT 284<br />
Lätt eller tungt nät vid Lichtensteinoperation för ljumskbråck, en expertbaserad randomiserad studie (LJUNO)<br />
Gumuscu R, Kirurgcentrum Norrlands Universitetssjukhus Umeå, Stylianidis G, Kirurgcentrum Norrlands Universitetssjukhus Umeå, Nordin P, Ki-<br />
rurgkliniken Östersunds Sjukhus Östersund, Haapamäki M, Kirurgcentrum Norrlands Universitetssjukhus Umeå<br />
Introduktion<br />
Postoperativa komplikationer återfallsfrekvens och kronisk smärta är<br />
viktiga utfallsmått då resultat av operationer för ljumskbråck jämförs.<br />
Tidigare studier antyder att användning av lättviktsnät möjligen ger<br />
mindre postoperativ smärta medan det är oklart om det sker på bekostnad<br />
av en högre andel recidiv.<br />
Patienter och Metod<br />
Manliga patienter med primära ljumskbråck randomiserades till en<br />
av två grupper av kirurger. Den ena kirurggruppen använde enbart<br />
tungt standard polyprolylennät (90 g/m2, Flatmesh Bard Davol) och<br />
den andra gruppen kirurger använde enbart lättviktsnät (28 g/m2,<br />
Ultrapro, Eticon). Lichtensteins operationsteknik standardiserades i<br />
detalj före studien med alla deltagande kirurger. Norrlands universitetssjukhus<br />
och Östersunds sjukhus deltog i studien. Data samlades<br />
med enkäter och en klinisk kontroll i intervallet 1-3 år efter operationen.ClinicalTrials.Gov<br />
Identifier: NCT00451893<br />
Resultat<br />
368 patienter analyserades enligt ”intent to treat”. Studiegrupperna<br />
var jämförbara beträffande antal, medelålder (58 år), BMI (25,1 kg/<br />
m2) och andelen med kroniska smärttillstånd före operation (ca.<br />
28%). Postoperativa komplikationer skilde sig inte signifikant. Posto-<br />
perativ smärta mätt med VAS skala skilde sig inte mellan grupperna 4<br />
månader och 1 år efter operation medan känslan av främmande material<br />
i ljumsken (14% vs 24%, p=0,028) och annat obehag och smärta<br />
i ljumsken (18% vs 28%, p=0,036) var signifikant lägre för gruppen<br />
med lättviktsnät ett år efter operationen. Två procent av patienterna<br />
i båda grupperna uppgav att de hade mera besvär i den opererade<br />
ljumsken ett år efter operation jämfört med situationen före operationen.<br />
Andelen fullt återställda vid den kliniska kontrollen var 88% i<br />
gruppen med lättviktsnät mot 80% i gruppen standardnät (p=0,033).<br />
Åtta recidiv (2,4 %) noterades av 334 undersökta vid klinisk kontroll<br />
varav 5 i gruppen lättviktsnät och 3 i gruppen standardnät (p = 0.724,<br />
ej signifikant). Tre testisatrofier (1,8 %) konstaterades varav alla i<br />
gruppen med standardnät.<br />
Diskussion<br />
Lättviktsnätet ger mindre känsla av främmande kropp och obehag i<br />
ljumsken ett år efter operationen jämfört med ett tungt standardnät<br />
medan inga skillnader kunde observeras vad gäller recidiv. Signifikant<br />
fler patienter opererade med lättviktsnät kände sig fullt återställda<br />
minst ett år efter operation
SIKT<br />
SIKT 287<br />
Postoperativ gördel ger förbättrad smärtlindring i RCT<br />
Clay Leonard, Gastrocentrum Kirurgi Karolinska Universitetssjukhuset Stockholm, Gunnarsson Ulf, Gastrocentrum Kirurgi Karolinska Universitets-<br />
sjukhuset Stockholm, Strigård Karin, Kirurgcentrum Norrlandsuniversitetssjukhus Umeå<br />
Introduktion<br />
Gördel ordineras ibland till patienter med stora ventrala bråck pre<br />
och/eller post- operativt. Det vetenskapliga värdet är inte visat. Teoretiska<br />
fördelar innefattar förutom minskad risk för serom bättre<br />
postoperativ smärtlindring. Nackdelar som har diskuterats är ökat<br />
intraabdominellt tryck och försämrad sårläkning. Det är dock visat<br />
att gördel postoperativt ger patienten en ökad känsla av säkerhet vid<br />
mobilisering.<br />
Patienter och Metod<br />
50 patienter som genomgick laparotomi med en incision på minskt<br />
12 cm randomiserades till användning eller icke användning av en<br />
gördel de fem första dagarna. Smärtlindring genomfördes med EDA<br />
och per orala läkemedel (paracetamol och opioder). Preoperativt fick<br />
patienten gradera sin basalnivå av buksmärta med VAS-skala. Postoperativt<br />
skattades smärtan dagligen. Jämförelse skedde mellan grupperna<br />
för preoperativa värden och därefter för dagliga värden. Dag 5<br />
eller utskrivningsdagen fotograferades såren. En oberoende observatör<br />
bedömde bilderna utan kännedom om eventuell behandling. För<br />
de statistiska analyserna användes Wilcoxon rank summa test samt<br />
ANOVA repeated measure design.<br />
SIKT 289<br />
Aortaskador vid laparoskopisk gastric bypass i Sverige 2009-2010<br />
Resultat<br />
Preoperativt var smärtskattning med VAS mellan behandlingsarmarna<br />
lika. Behandlingen med EDA var lika i båda grupperna. Smärtan<br />
ökade signifikant till och successivt till dag 3 efter operationen i båda<br />
grupperna. VAS ökade i gördelgruppen från medel 0.8 till 2.5 dag 2<br />
(P=0.01) och i kontrollgruppen från 1.0 till 2.5 (P>0.001). Det fanns<br />
ingen skillnad i förändring av smärta peroperativt till dag 2 (P=0.81)<br />
eller till dag 4 (P=0.21) mellan grupperna. Över tid fanns dock en<br />
signifikant och ökande skillnad med mindre smärta i gördelgruppen<br />
(P=0.003, F=10.52).Det fanns inga skillnader i basala demografiska<br />
data utöver att fyra rökare fanns i icke-gördel gruppen. Ingen skillnad<br />
förelåg mellan grupperna avseende sårläkning.<br />
Diskussion<br />
Gördel gav i denna randomiserade studie en signifikant smärtlindring<br />
som var mest uppenbar efter det att EDA-behandlingen avvecklats<br />
utan att samtidigt störa sårläkningen. Detta förväntas bidra till snabbare<br />
mobilisering och ökad patienttrygghet efter buk och bukväggskirurgi<br />
Sundbom Magnus, VO Kirurgi Akademiska Sjukhuset Uppsala, Anders Wannhainen, VO Kirurgi Akademiska Sjukhuset Uppsala, Jakob Hedberg, VO<br />
Kirurgi Akademiska Sjukhuset Uppsala, Johan Ottoson, Kirurgiska Kliniken Universitetssjukhuset Örebro<br />
Introduktion<br />
Antalet gastric bypass har ökat kraftigt under de senaste åren och<br />
andelen som utförs med laparoskopisk teknik är mycket hög. Skador<br />
på bukaorta, en ovanlig men farlig komplikation, kan uppstå när den<br />
första porten vid lap-GBP skall föras in i bukhålan. Syftet med denna<br />
studie var att kartlägga antalet aortaskador och undersöka vilken teknik<br />
som används för att föra in den första porten genom bukväggen.<br />
Patienter och Metod<br />
Samtliga 41 klinker som registrerar sina lap-GBP i SOReg tillfrågades<br />
om att delta i denna enkätstudie avseende 2009-2010. Numer registreras<br />
aortaskador direkt i SOReg<br />
Resultat<br />
38 kliniker (93 %) besvarade enkäten och rapporterade 6 aortaskador,<br />
en incidens på ca 0,075 %. 5 av 6 aortaskador hade skett på klinker<br />
där första porten sattes utan föregående pneumoperitoneum, och<br />
vid 4 av dessa hade en optisk port införts genom en orörd bukvägg<br />
(endast hudsnitt). Alla ingreppen konverterades och aortaskadan åtgärdades,<br />
i flera fall komplikationsfritt. Ett fall krävde benamputaion<br />
och en patient avled.66 % av landets klinker för rutinmässigt in första<br />
porten utan föregående pneumoperitoneum; 17 med hjälp av en<br />
optisk port och 8 via en skapad kanal till bukhålan. Resterande 13<br />
kliniker uppger att de anlägger pneumoperitoneum före införandet<br />
av första porten.<br />
Diskussion<br />
Aortaskador vid lap-GBP var mycket sällsynt. Den låga incidensen<br />
gör att orsaken är svårvärderad, men majoriteten av skadorna skedde<br />
vid ingrepp där första porten sattes utan föregående pneumoperitioneum.<br />
Optisk port eliminerar inte risken för aortaskada. Mental beredskap<br />
och tillgång till kärlkirurgisk kompetens kan vara avgörande.<br />
205<br />
SIKT
206<br />
SIKT<br />
SIKT 298<br />
Nya diagnoskoder för bukväggsbråck och ny struktur för operationskoder för bukväggskirurgi<br />
Rogmark Peder, Kir Skånes Universitetssjukhus Malmö, Smedberg Sam, Kir Helsingboorgs Lasarett Helsingborg<br />
Introduktion<br />
Nuvarande klassifikation av sjukdomar och operationskoder (ICD10<br />
och KSÅ97) har varit i bruk sedan 1997 och reviderats fortlöpande.<br />
Modern bråckkirurgi har utvecklats enormt de senaste 20 åren och<br />
kodningen har inte hunnit med för att på ett adekvat sätt beskriva<br />
verksamheten. Denna brist medför att officiell registerstatistik är ytterst<br />
svårtolkad vilket också påverkar ersättningsnivåer.<br />
Patienter och Metod<br />
Sedan 2007 har arbete med revidering av koderna för både diagnoser<br />
och operationskoder pågått. Förändring av ICD10 är en lång process<br />
där internationell konsensus om kodning och tillämpning måste<br />
beaktas och erhållas. Diagnoskoderna i K4xx kodas efter anatomisk<br />
region, och komplicerande faktor (inklämning och gangrän) men<br />
saknar recidivkodning.Operationskoderna är huvudsakligen nordiska<br />
med nationella anpassningar. Operation av bukväggsbråck kan<br />
innefatta användning av nät och bör då också ange anatomisk lokalisation.<br />
Tekniken ska också ange och bukhålan engageras.<br />
Resultat<br />
WHO:s arbetsgrupp fastlade föreslagna ändringar avseende grupp<br />
K43 som nu enbart hanterar ärrbråck, inklusive subgruppen paras-<br />
tomala bråck. Dessa gäller fr o m 2012 i Sverige och 2013 i ICD10.<br />
Arbetsgruppen konstaterade att en större översyn är nödvändig inför<br />
ICD11. Den svenska anpassningen inkluderar nu kodning av primära<br />
bråck (A) och recidiv (B) i alla grupper i position 5. Operationskoderna<br />
för kodgrupperna JAB – JAG har nu gemensam logik: 0 extirpation,<br />
1 sutur och 2-7 specificerar var nätet implanteras anatomiskt. Nya<br />
kodgrupper för parastomala (JAR) och intraabdominala (JAS) bråck<br />
har tillkommit liksom för exploration i ljumske (JAA) med eller utan<br />
extirpation av material. Operationskoderna gäller fr o m 2012.<br />
Diskussion<br />
Med en för modern bukväggskirurgi anpassad kodning både avseende<br />
diagnos och operation kommer sjukvårdens register bättre att spegla<br />
den egentliga verksamheten. Renodlingen av postoperativs komplikationer<br />
i form av ärrbråck tydliggörs.Tidigare blandning av enkla korta<br />
operationer med stora komplicerade rekonstruktioner försvinner och<br />
möjliggör att kostnader (ersättningar) bättre kan beräknas. Den gemensamma<br />
kodstrukturen innebär att många nya koder tillkommit<br />
och kanske är inte alla kombinationer kliniskt aktuella.Svenska koder<br />
skiljer sig nu från övriga nordiska länder som avböjt förändring. Fortsatt<br />
diskussion är viktig inför ICD11 som planeras till 2015.<br />
SIKT 305<br />
Ökad livskvalitet och mindre smärta efter operation för medellinjeärrbråck; 1-års resultat från PROLOVE – en svensk randomiserad<br />
multicenterstudie jämförande laparoskopisk intraabdominell och öppen retromuskulär ärrbråcksplastik<br />
Rogmark Peder, Kirurgkliniken Skånes Universitetssjukhus Malmö, Petersson Ulf, Kirurgkliniken Skånes Universitetssjukhus Malmö, Bringman Sven,<br />
Kirurgkliniken Södertälje Sjukhus Södertälje, Eklund Arne, Kirurgkliniken Västerås Centralsjukhus Västerås, Ezra Emmanuel, Kirurgkliniken Arvika<br />
Sjukhus Arvika, Sevonius Dan, Kirurgkliniken Skånes Universitetssjukhus Lund, Smedberg Sam, Kirurgkliniken Helsingborgs Lasarett Helsingborg,<br />
Österberg Johanna, Kirurgkliniken Mora Lasarett Mora, Montgomery Agneta, Kirurgkliniken Skånes Universitetssjukhus Malmö<br />
Introduktion<br />
Öppen retromuskulär nätplastik (Rives-Stoppa) anses vara referensmetoden<br />
för behandling av ärrbråck. Laparoskopiskt placerat nät<br />
i bukhålan är ett alternativ med mindre operativt trauma och med<br />
färre sårkomplikationer. Ett-års resultaten från en prospektiv randomiserad<br />
multicenterstudie jämförande laparoskopisk och öppen ärrbråcksplastik<br />
presenteras avseende livskvalitet och recidiv.<br />
Patienter och Metod<br />
Sju enheter, där bråckspecialister som behärskar båda metoderna<br />
deltog. Patienter med medellinjeärrbråck
207<br />
17:e <strong>Kirurgveckan</strong> i Linköping , 20-24 augusti 2012<br />
”Sverige är vackert<br />
på vintern”, hör<br />
man of ta. Hur vet<br />
man det? På<br />
vintern är ju<br />
Sverige täckt av snö.<br />
– Tage Danielsson<br />
4:e STORSTADSREGIONEN<br />
Fjärde storstadsregionen, med nära en halv miljon invånare,<br />
utgörs av tvillingstäderna Linköping och Norrköping samt ett<br />
stort antal omkringliggande orter av olika storlek och karaktär.<br />
Fjärde storstadsregionen har många av storstadens fördelar,<br />
men inte många av dess nackdelar. Regionen<br />
sjuder av aktivitet och Linköping och Norrköping<br />
knyts allt närmare varandra. Här finns förstklassiga<br />
kommunikationer till lands, till sjöss och<br />
i luften. Det ger oss närhet till en stor omvärld.<br />
Nya företag startas inom framförallt life science,<br />
miljöteknik och IT och de spännande jobben blir<br />
allt fler. Forskning i världsklass bedrivs vid Linköpings<br />
universitet och attraktiva boendemiljöer<br />
växer fram både i citykärnorna och på landet.<br />
Kultur- och idrottsutbudet tillhör landets bästa<br />
samtidigt som nya butiker och restauranger<br />
etableras i snabb takt.<br />
207
208<br />
17:e <strong>Kirurgveckan</strong> 20-24 augusti 2012 i Linköping<br />
TRAUMAKIRURGI<br />
Program – Svensk förening för traumatologi - SFT<br />
Tisdagen den 21 augusti<br />
13.15-14.15 ST-Lunch: Case discussions - abdominal trauma<br />
Lokal: Solot What general surgery residents must know and master<br />
Föreläsare: Charles William Schwab, Philadelphia<br />
Onsdagen den 22 augusti<br />
08.15-09.30 Gemensamt symposium (se programöversikt)<br />
Lokal: Crusell<br />
09.30-10.00 Utställning och kaffe<br />
10.00-12.00 Gemensamt symposium (se programöversikt)<br />
Lokal: Crusell<br />
12.00-13.00 Utställning och lunch<br />
12.00-13.00 ST-Lunch: Case discussions - abdominal trauma<br />
Lokal: Sonaten What general surgery residents must know and master<br />
Föreläsare: Charles William Schwab, Philadelphia<br />
13.00–14.30 Symposium: I säkra händer, när det händer.<br />
Lokal: Operan Hur kan vi stå för det? - Öva, registrera, granska…
TRAUMAKIRURGI<br />
Traumaövningar på Östra sjukhuset<br />
Mattias Block<br />
SweTrau - Hur arbetar vi framåt?<br />
Thomas Troëng<br />
Traumagranskningar enligt sydsvenskt koncept:<br />
Konceptets utseende - Else Ribbe<br />
Förarbetet - Fredrik Linder<br />
Genomförandet - Per Loftås<br />
Resultat av granskningar - Kenth Johansson<br />
Vidareutveckling av granskningskonceptet - Pär Lindgren<br />
Diskussion<br />
Moderator: Else Ribbe<br />
TRAUMA 174 Traumaövningar - förbättrar omhändertagandet av svårt skadade<br />
traumapatienter<br />
Block Mattias, Kirurgiska Kliniken SU/Östra Göteborg, Asplund Dan,<br />
Wängberg Harald, Hyltander Anders<br />
14.30-15.15 Utställning och kaffe<br />
15.15-16.45 Gemensamt symposium (se programöversikt)<br />
Lokal: Musikalen<br />
16.45–17.30 Årsmöte<br />
Lokal: Musikalen<br />
18.30 Höjdarfesten!<br />
Lokal: Bankett<br />
Cloetta Center<br />
209<br />
TRAUMAKIRURGI
210<br />
Torsdagen den 23 augusti<br />
TRAUMAKIRURGI<br />
10.30-11.45 Gemensamt symposium (se programöversikt)<br />
Lokal: Crusell<br />
11.45-12.00 Utställning och kaffe<br />
13.15-14.15 Utställning och lunch<br />
14.15–15.45 Fria föredrag:<br />
Lokal: Spegelsalen Moderator: Lars Lundberg, Mikael Öman<br />
TRAUMA 86 Dränage efter explorativ laparotomi hos traumapatienter med isolerad<br />
parenkymatös organskada är associerad med ökad risk för djupa infektioner<br />
Mohseni Shahin, Kirurg Kliniken Örebro Universitetssjukhus/ LAC+USC<br />
Medical Center Örebro/Los Angeles, Talving Peep, Kobayashi Leslie, Kim<br />
Dennis, Inaba Kenji, Lam Lydia, Chan Linda, Coimbra Raum,<br />
Demetriades Demetrios<br />
TRAUMA 182 Polyphosfat är hemostatiskt in vivo<br />
Larsson Magnus, ECMO Karolinska, Renne Thomas<br />
TRAUMA 235 Hyperbar oxygenbehandling vid nekrotiserande mjukdelsinfektioner<br />
Ghorbani Poya, Enheten För Kirurgi, CLINTEC Karolinska Universitetssjukhuset,<br />
Stockholm, Mejaddam Ali Y, Velmahos George C, Strömmer Lovisa, Riddez Louis<br />
TRAUMA 242 Är det dags att operera den instabila bröstkorgen??<br />
Granhed Hans, TVE Kirurgi SU/Sahlgrenska, Pazooki David, Tagliati<br />
Michel, Fagevik-Olsén Monika<br />
TRAUMA 264 Djupa venösa tromboser hos patienter med isolerade svåra traumatiska<br />
hjärnskador<br />
Mohseni Shahin, Kirurg Kliniken Örebro Universitetssjukhus/ LAC+USC<br />
Medical Center Örebro/Los Angeles, Talving Peep, Lam Lydia, Chan Linda,<br />
Ives Crystal, Demetriades Demetrios
TRAUMAKIRURGI<br />
TRAUMA 291 Behövs ny kirurgisk subspecialitet för akut- och traumakirurgin?<br />
Andersson Peter, Kir Klin Universitetssjukhuset i Linköping, Eriksson Helen,<br />
Filipovic Goran, Norblad Rickard, Myrelid Pär, Redéen Stefan, Wallon Conny,<br />
al-Ayoubi Fawzi<br />
TRAUMA 297 Nedströms effekter av väntetider på akutmottagningen<br />
Hallbeck Johan, Akutcentrum Helsingborg, Blom Mathias, Ivarsson Kjell<br />
TRAUMA 301 Utvärdering av läkarnärvaro vid prehospitalt traumaomhändertagande i<br />
Region Skåne<br />
Blom Mathias, Akutcentrum Helsingborg, Aspelin Ludwig, Ivarsson Kjell<br />
15.45 Utställning och kaffe<br />
Fredagen den 24 augusti<br />
08.15–09.15 Traumasenterets erfaringer etter terrorangrepene 22. juli, 2011<br />
Lokal: Crusell Föreläsare: Pål Aksel Naess, Oslo<br />
Moderator: Per Örtenwall, Louis Riddez<br />
09.15-09.45 Utställning och kaffe<br />
211<br />
TRAUMAKIRURGI
212<br />
TRAUMAKIRURGI<br />
TRAUMA 86<br />
Dränage efter explorativ laparotomi hos traumapatienter med isolerad parenkymatös organskada är associerad med ökad risk för<br />
djupa infektioner<br />
Mohseni Shahin, Kirurg Klinken Örebro Universitetssjukhus/LAC+USC Medical Center Örebro/Los Angeles, Talving Peep, Kirurg Kliniken LAC+USC Med-<br />
ical Center Los Angeles, Kobayashi Leslie, Kirurg Kliniken UCSD San Diego, Kim Dennis, Kirurg Kliniken UCSD San Diego, Inaba Kenji, Kirurg Kliniken<br />
LAC+USC Medical Center Los Angeles, Lam Lydia, Kirurg Kliniken LAC+USC Medical Center Los Angeles, Chan Linda, Kirurg Kliniken LAC+USC Medical<br />
Center Los Angeles, Coimbra Raum, Kirurg Klinken UCSD Los Angeles, Demetriades Demetrios, Kirurg Kliniken LAC+USC Medical Center Los Angeles<br />
Introduktion<br />
Syftet med denna studie var att utreda sambandet mellan intraabdominell<br />
dränering efter explorativ laparotomi hos traumapatienter med isolerade<br />
intra-abdominella parenkymatösa organskador (iIAO) och djupa<br />
infektioner (DI).<br />
Patienter och Metod<br />
Alla patienter som hade genomgått explorativ laparotomi efter trauma<br />
mellan 1/2006 till och med 12/2008 för iIAO på två stora trauma centra,<br />
Los Angeles County + University of Southern California (LAC+USC)<br />
Medical Center och University of California San Diego, identifierades.<br />
IIAO definierades som skada på endast lever, mjälte eller njure. Följande<br />
variabler analyserades: åder, kön, skademekanism, blodtryck, puls, andningsfrekvens,<br />
Glascow Coma Scale score, abdominella skador, Injury<br />
Severity Score (ISS), abdominal Abbreviated Injury Scale (AIS), erytrocyt<br />
transfusion, intraabdominellt dränage, DI, septiska episoder, IVA-och<br />
vårddagar, samt mortalitet. Diagnosen DI baserades på DT buk som visade<br />
en intra-abdominell vätskeansamling tillsammans med feber (temp<br />
>38C) och förhöjda vita blodceller (>10.0). Patienterna stratifierades vidare<br />
i två grupper baserad på skadans allvarlighetsgrad (svår skada krävde<br />
splenectomi, hepatoraphi med eller utan resektion, eller nefrektomi;<br />
och mild skada krävde inte kirurgisk åtgärd av organskadan). Logistisk<br />
TRAUMA 132<br />
Utvärdering av 273 konsekutiva traumalarm vid akademiska sjukhuset 2008<br />
regression analys användes för att identifiera oberoende faktorer associerade<br />
mellan intraabdominellt dränage och djupa infektioner.<br />
Resultat<br />
Sammanlagt uppfyllde 142 patienter inklusionskriterierna varav 80%<br />
(n=114) hade en svår organskada. Av dessa erhöll 47% (n=53) intraabdominellt<br />
dränage. Det förelåg ingen statistisk skillnad mellan patienter<br />
som dränerats och icke dränerade patienter gällande ålder och kön. Dränage<br />
användes oftare hos patienter som hade utsatts för trubbigt trauma,<br />
de med högre ISS och abdominell AIS, samt splenektomerade patienter<br />
(P15) förekom i alla åldrar. Vid singelolycka<br />
med bil återfanns ingen svårt skadad patient och 77% oskadda<br />
(n=74) och vid bil-bil kollision endast en patient svårt skadad (3%)<br />
och 73% oskadda (n=30). MC-singelolycka utgjorde en större risk<br />
med 3 svårt skadade (9%) och endast 30% oskadda patienter (n=33).<br />
Vid fallolyckor återfanns 6 svårt skadade (11%) patienter och 37%<br />
oskadda (n=54) Vid jämförelse mellan nyktra (n=202) och etanolpåverkade<br />
(n=23) patienter framkom att andelen skadade ökade i den<br />
etanolpåverkade gruppen från 48% till 65%. Andelen svårt skadade<br />
ökade från 6% till 21%<br />
Diskussion<br />
Det har i vår studie framkommit att de allra flesta patienter som inkommer<br />
som litet traumalarm inte uppvisar allvarliga traumatiska<br />
skador, men trots detta ofta genomgår extensiv radiologisk utredning<br />
med Trauma-CT och därtill förknippad strålningsexposition. För att<br />
minska risker med detta och samtidigt bibehålla patientsäkerheten<br />
vid traumaomhändertagandet förordas en grundligare klinisk undersökning<br />
av patienten och man bör även överväga mer riktade radiologiska<br />
undersökningar mot statusfynd. Implementering av NEXUSkriterier<br />
och Canadian C-spine Rules skulle vidare kunna minska<br />
användandet av CT-halsrygg. En större medvetenhet kring skademekanismen<br />
och risken för svåra skador vid vissa typer av trauma skulle<br />
kunna begränsa den utbredda användningen av trauma CT vid skademekanismer<br />
med mycket låg risk för allvarlig skada där man med<br />
fördel kan använda riktade radiologiska undersökningar mot kliniska<br />
fynd. Den låga förekomsten av stort traumalarm i vårt material reser<br />
frågan kring följsamhet till kriterierna för litet traumalarm (högenergetiskt<br />
våld)
TRAUMAKIRURGI<br />
TRAUMA 174<br />
Traumaövningar - förbättrar omhändertagandet av svårt skadade traumapatienter<br />
Block Mattias, Kirurgiska Kliniken SU/Östra Göteborg, Asplund Dan, Kirurgiska Kliniken SU/Östra Göteborg, Wängberg Harald, Kirurgiska Kliniken<br />
SU/Östra Göteborg, Hyltander Anders, Kirurgiska Kliniken SU/Östra Göteborg<br />
Introduktion<br />
Trauma i Sverige är fortfarande den vanligaste orsaken till död hos<br />
patienter under 45 år. Att handlägga svårt skadade traumapatienter<br />
är utmanande och ställer stora krav på mottagande sjukhus gällande<br />
kompetens, kommunikation och teamarbete. Det gäller framförallt<br />
sjukhus som rutinmässigt inte är trauma-ansvariga i sin region, tex<br />
Östra sjukhuset i Göteborg där Sahlgrenska sjukhuset är det formella<br />
trauma-sjukhuset. Det hindrar dock inte att Östra sjukhuset med<br />
jämna mellanrum får ta emot svårt skadade trauma-patienter, företrädesvis<br />
patienter som är alltför instabila för vidare transport samt<br />
patienter som själva eller via anhöriga kommer direkt till akuten.<br />
Patienter och Metod<br />
För att upprätthålla vår kompetens på Östra Sjukhuset gällande<br />
omhändertagandet av trauma-patienter har vi sen en tid tillbaka<br />
regelbundna trauma-övningar där personal från akuten, kirurgen<br />
och narkosen deltar. Konceptet innebär att vi övar en heldag med<br />
förmiddagen på simulatorcentrum där vi tränar på dockor och eftermiddagen<br />
på akuten med övning på skademarkörer i autentisk miljö.<br />
TRAUMA 182<br />
Polyphosfat är hemostatiskt in vivo<br />
Larsson Magnus, ECMO Karolinska Stockholm, Renne Thomas, MMK Karolinska Stockholm<br />
Introduktion<br />
Ett flertal hemostatiska medel finns på marknaden. De flesta fungerar<br />
genom att trombin får kontakt med fibrinogen, dessa är relativt kostsamma.<br />
Kaolin används också i vissa preparat fra prehospitalt. Kaolin<br />
är inte biologiskt nedbrytbart och skapar en stark värmeutveckling<br />
med risk för termiska skador. Det har nyligen visats att trombocyter<br />
frisläpper en oorganisk linjär polymer, polyphosfat(PolyP)som<br />
initierar fibrinproduktion genom att aktivera FXII i intrinsic delen av<br />
koagulationskaskaden. PolyP är hemostatiskt i human plasma, biologiskt<br />
nedbrytbart och finns i stor mängd i naturen. I en randomiserad<br />
studie med grisar som tillfogades standariserade leverskador har vi<br />
visat att PolyP fungerar som hemostatiskt agens in vivo.<br />
Patienter och Metod<br />
10 grisar sövdes och tillfogades standardiserade leverskador. Total<br />
Dagen inleds med föreläsning om ATLS-konceptet samt information<br />
om simulator-konceptet med CRM (Crisis Resource Management) i<br />
centrum. Tonvikten läggs vid kommunikation, team-arbete och positiv<br />
feed-back.<br />
Resultat<br />
Trauma-omhändertagandet på Östra Sjukhuset har stärkts av återkommande<br />
trauma-övningar. Kommunikationen och team-arbetet<br />
har förbättrats. Personalen har känt sig säkrare i omhändertagandet<br />
av trauma-patienter och kvaliteten har höjts. Utvärderingar från personalen<br />
gällande trauma-övningarna har varit mycket positiva och vi<br />
kommer att fortsätta samt utveckla dessa övningar vidare.<br />
Diskussion<br />
Trauma-övningar med personal som tillsammans handlägger traumafall<br />
i simulator-miljö och med skademarkörer varvat med strukturerad<br />
feed-back och föreläsningar ger en ökad säkerhet samt en bättre kvalitet<br />
i handläggandet av svårt skadade trauma-patienter.<br />
vaskulär exklusion av levern skapades och 3 olika preparat jämfördes.<br />
Kaolin, Aktivt Polyfosfat och Inaktivt polyphosfat. Efter 3 min<br />
återställdes leverflödena och efter 10 min släpptes kompression av<br />
leverskadorna.<br />
Resultat<br />
Polyphosfats hemostatiska effekt är jämförbar med Kaolin. Placebo<br />
gruppen blödde lika mycket som före applikationen. Detta var statistiskt<br />
signifikant vid uppmätta blödningsmängder.<br />
Diskussion<br />
Polyphosfat är ett kroppseget ämne som naturligt startar intrinsic<br />
delen av koagulationskaskaden, det är hemostatiskt in vivo, och<br />
biologiskt nedbrytbart. Dessutom mycket billigt att framställa. PolyP<br />
skulle kunna bli ett nytt preparat för hemostas vid kirurgi.<br />
213<br />
TRAUMAKIRURGI
TRAUMA 220<br />
Traumaverksamheten vid Sahlgrenska Universitetssjukhuset i Göteborg<br />
214<br />
TRAUMAKIRURGI<br />
Parsi Mandana, Kirurgkliniken SÄS Borås, Sadeghi Mitra, Kirurgkliniken Mälarsjukhuset Eskilstuna, Örtenwall Per, PKMC SU Göteborg<br />
Introduktion<br />
Trauma är en av de vanligaste orsakerna till död och invaliditet för individer<br />
i yrkesverksam ålder i Sverige. Omhändertagande av traumapatienter<br />
vid SU/Sahlgrenska har sedan 2000 registrerats i KVITTRA.<br />
I föreliggande studie redovisas verksamheten för åren 2008-2010 avseende<br />
skadepanorama och mortalitet. Sahlgrenska Universitetssjukhuset<br />
(SU) består av 4 är olika sjukhuskroppar (Sahlgrenska, Östra,<br />
Mölndal samt Drottning Silvias barn- och ungdomssjukhussjukhus).<br />
Det primära upptagningsområdet motsvarar c:a 700 000 invånare<br />
och regionansvaret omfattar c:a 1,7 milj. SU/Sahlgrenska är sjukhusets<br />
och regionens utpekade traumacentrum.<br />
Patienter och Metod<br />
Alla traumafall som kommit in på larm till SU/S har sedan år 2000<br />
TRAUMA 225<br />
Traumapatienter på Karolinska Universitetssjukhuset - skadegrad, skadetyp och mortalitet<br />
fortlöpande registrerats i databasen KVITTRA (“Kvalitet i Traumavården”).<br />
Data för åren 2008-2010 har analyserats efter exklusion av patienter<br />
under 18 år och/eller med skador där ISS 9. Exklusionskriterier är isolerad<br />
fraktur i extremitet, drunkning, brännskador och hypotermi<br />
utan trauma. Data presenteras som median och interkvartilavstånd<br />
(25-75).<br />
Resultat<br />
4473 vuxna patienter (ålder ≥ 15 år) inkluderades under perioden<br />
(2008 n=1554, 2009 n=1476, 2010 n=1443). ISS var i median<br />
5 (2-14). 1584 patienter (35,4%) hade ett ISS>9. 1002 patienter<br />
(22,4%) hade ett ISS>15 vilket motsvarar allvarlig skada. Medianåldern<br />
i hela populationen var 39 år (26-56) och majoriteten var män<br />
(70%). Trubbigt våld utgjorde 92,4% och penetrerande våld 7,6%.<br />
Vid uppföljning efter 30 dagar var 201 patienter döda (4,5%) och<br />
3652 patienter (81,6%) utskrivna till hemmet. I patientgruppen med<br />
ISS15 var 29 respektive 172 patienter döda (0,84% och<br />
17,2%). Antalet, demografi, ISS, skadetyp och mortalitet visade inga<br />
skillnader mellan de tre åren som studerats.<br />
Diskussion<br />
Antalet svårt skadade patienter och mortalitet är jämförbar med andra<br />
europeiska trauma ”level 1” centrum. Vi kommer att jämföra vårt<br />
patientmaterial med data från Sahlgrenska Sjukhuset i Göteborg och<br />
presentera dessa data på kirurgveckan.
TRAUMAKIRURGI<br />
TRAUMA 235<br />
Hyperbar oxygenbehandling vid nekrotiserande mjukdelsinfektioner<br />
Ghorbani Poya, Enheten För Kirurgi, CLINTEC Karolinska Universitetssjukhuset Stockholm, Mejaddam Ali Y, Department Of Surgery, Division Of<br />
Trauma Massachusetts General Hospital Boston, Velmahos George C, Department Of Surgery, Division Of Trauma Massachusetts General Hospital<br />
Boston, Strömmer Lovisa, Enheten För Kirurgi, CLINTEC Karolinska Universitetssjukhuset Stockholm, Riddez Louis, Centrum För Molekylär Medicin<br />
Och Kirurgi Karolinska Universitetssjukhuset Stockholm<br />
Introduktion<br />
Nekrotiserande mjukdelsinfektioner (NMI) är sällsynta men har en<br />
hög morbiditet och mortalitet. Den akuta medicinska handläggningen<br />
kräver tidig radikal kirurgisk revision och antibiotika. Effekten av<br />
tillägg med hyperbar oxygenbehandling (HBO) är inte klarlagd. Vi har<br />
jämfört två patientpopulationer med NMI som behandlats med och<br />
utan HBO på två olika centra med regionalt ansvar för NMI behandling.<br />
Patienter och Metod<br />
Vi utförde en retrospektiv kohortstudie för patienter med NMI under<br />
en 3 årsperiod vid två universitetssjukhus. På Karolinska Universitetssjukhuset<br />
(Stockholm, Sverige) administreras HBO rutinmässigt<br />
medan Massachusetts General Hospital (Boston, USA) använder sig<br />
inte av HBO vid NMI. Båda grupper jämfördes gällande demografiska<br />
variabler, potentiella riskfaktorer och patientutfall.<br />
Resultat<br />
98 patienter identifierades med NMI; 39 med HBO och 59 utan HBO.<br />
TRAUMA 242<br />
Är det dags att operera den instabila bröstkorgen??<br />
Det fanns inga skillnader mellan grupperna gällande demografiska<br />
variabler eller BMI. Förekomst av diabetes var lägre i HBO-gruppen<br />
(21% vs. 44%; p=0.02). HBO var associerat med icke-signifikant<br />
lägre mortalitet (3% vs. 12%; p=0.14), extremitetsamputation (3%<br />
vs. 14%; p=0.15) samt färre dygn på intensivvårdsavdelning (4.9 vs.<br />
7.2; p=0.15) och totalt antal vårddygn (21.3 vs. 25.1; p=0.30). Logistisk<br />
regressionsanalys för att korrigera för diabetes ändrade inte<br />
dessa resultat.<br />
Diskussion<br />
Tilläggsbehandling med HBO vid NMI resulterade inte i minskad mortalitet<br />
eller extremitetsamputation. Behandlingslängd och typ av HBO<br />
har dock inte undersökts i denna studie vilket kan ha betydelse för<br />
resultatet. Likaså kan etiologi och lokalitet av NMI vara av betydelse<br />
för förloppet. Studier som undersöker effekten av HBO för NMI är få<br />
och denna studie har (jämfört med litteraturen) ett stort antal patienter<br />
och kan vara ett underlag för en prospektiv randomiserad studie i<br />
syfte att klarlägga nyttan av HBO vid NMI.<br />
Granhed Hans, TVE Kirurgi SU/Sahlgrenska Göteborg, Pazooki David, TVE Kirurgi SU/Sahlgrenska Göteborg, Tagliati Michel, Kirurgi NÄL Trollhät-<br />
tan, Fagevik-Olsén Monika, Sjukgymnastikverksamheten SU/Sahlgrenska Göteborg<br />
Introduktion<br />
Multipla revbensfrakturer är vanligt förekommande vid lågenergiskador<br />
och kräver oftast inte några större sjukvårdsinsatser. Multipla<br />
revbensfrakturer och ”flail-chest” i samband med multitrauma och<br />
högenergiskador kan däremot vara ett livshotande tillstånd som kräver<br />
stora resurser i form av respiratorvård. En allt bättre frakturkirurgisk<br />
teknik ger i dag möjlighet till stabil fixation vilket ger smärtfrihet<br />
och möjlighet till tidig andningsförmåga och syresättning utan yttre<br />
mekanisk hjälp.<br />
Patienter och Metod<br />
Mellan sept 2010 och dec 2011 har vi opererat 37 patienter med en<br />
medelålder av 60 år (39-86). Orsaken var i 30 % fall, 15% bil och 18%<br />
tvåhjuling. Op skedde i snitt efter 3,5 dagar (0 - 19).<br />
Resultat<br />
13 av patienterna var intuberade före op. 21 av dem extuberades<br />
samma dag som operationen och ytterligare sju dagen efter. Fyra pa-<br />
tienter var kvar i respirator efter fem dagar beroende på övriga skador.<br />
1 patient avled i bilden av MOF (69år) och en pga KOL på dag 30 (71<br />
år). Tre reoperationer: plattexttraktion, luftläckage från lungan, samt<br />
en revison av osteomyelit har genomförts. Några övriga kirurgiska infektioner<br />
eller komplikationer har ej förekommit. Vid spirometri efter<br />
sex månader hade patienterna 80-90 % av förväntad funktion utifrån<br />
ålder, längd och kön. Tio av 16 var smärtfria.<br />
Diskussion<br />
Modern frakturkirurgisk teknik vid operation av instabil bröstkorg<br />
tycks ge goda resultat med få komplikationer och ringa behov av mekanisk<br />
ventilation. Detta är en patientgrupp som faller mellan de etablerade<br />
specialiteterna. Skall dessa patienter skötas operativt i större<br />
omfattning och i så fall inom vilken specialitet?<br />
215<br />
TRAUMAKIRURGI
216<br />
TRAUMAKIRURGI<br />
TRAUMA 264<br />
Djupa venösa tromboser hos patienter med isolerade svåra traumatiska hjärnskador<br />
Mohseni Shahin, Kirurgkliniken Örebro Universitetssjukhus/LAC+USC Medical Center Örebro/Los Angeles, Talving Peep, Kirurgkliniken LAC+USC<br />
Medical Center Los Angeles, Lydia Lam, Kirurgkliniken LAC+USC Medical Center Los Angeles, Chan Linda, Kirurkliniken LAC+USC Medical Center<br />
Los Angeles, Ives Crystal, Kirurgkliniken LAC+USC Medical Center Los Angeles, Demetriades Demtrios, Kirurgkliniken LAC+USC Medical Center<br />
Los Angeles<br />
Introduktion<br />
Djupa venösa tromboser (DVT) förkommer ofta hos traumapatienter<br />
och utan lämplig behandling kan dessa leda till lungembolier med<br />
hög mortalitet som följd. Tidigare studier har visat samband mellan<br />
hjärnskada och DVT hos traumapatienter med multipla skador. Dock<br />
har sambandet mellan isolerade traumatiska hjärnskador och DVT<br />
frekvensen inte studerats. Syftet med denna studie var att utreda incidensen<br />
av DVT hos patienter med isolerade svåra traumatiska hjärnskador<br />
samt utforska effekten av profylaktisk antikoagulationsterapi<br />
hos dessa patienter.<br />
Patienter och Metod<br />
Retrospektiv matchad case-kontrollstudie som inkluderade alla vuxna<br />
patienter (>18år) som hade behandlats för en isolerad svår traumatisk<br />
hjärnskada (huvud AIS ≥3, med extrakraniella AIS≤2)<br />
på Los Angeles County + University of Southern California (LAC+USC)<br />
Medical Center’s trauma IVA från 1/2007 tom 12/2009. Patienter<br />
som hade profylaktisk behandlats med antikoagulantia startad under<br />
deras IVA vistelse matchades 1:1 med patienter utan profylaktisk<br />
behandling efter följande variabler: ålder, kön, Glascow Coma Scale<br />
score, hypotension, injury severity score, huvud Abbreviated Injury<br />
TRAUMA 291<br />
Behövs ny kirurgisk subspecialitet för akut- och traumakirurgin?<br />
Scale (AIS) score, operativa åtgärder(craniotomier/craniektomier).<br />
Diagnosen DVT baserades på positivt fynd vid ultraljuds- eller datortomografi<br />
undersökning som beställts på klinisk misstanke. Det primära<br />
utfallet av intresse var DVT. Andra utfall som dokumenterades<br />
var IVA och vårddagar, biverkning av antikoagulantia behandlingen,<br />
och mortalitet.<br />
Resultat<br />
37 par kunde matchas för statistisk analys genom propensity score<br />
matching. Dessa matchade patienter var lika när det gällde demografiska<br />
variabler, graden av hjärnskadan, operativa åtgärder, IVA och<br />
vårddagar. Median tiden för initiering av antikoagulations behandling<br />
var 10 dagar. Risken för DVT var 3.5 gånger större i kontroll gruppen<br />
(OR 3.5, 95% CI 1.0-12, P=0.002). Mortaliteten var högre hos<br />
patienter som inte hade profylaktisk antikoagulation (19% vs.5%,<br />
P=0.001). Ingen biverkning hade noterats hos patienter som hade<br />
erhållit antikoagulations behandling.<br />
Diskussion<br />
Profylaktisk antikoagulationsterapi är associerad med minskad risk<br />
för kliniskt signifikanta DVT hos patienter med isolerade svåra traumatiska<br />
hjärnskador.<br />
Al-Ayoubi Fawzi, Kir Klin Universitetssjukhuset Linköping, Eriksson Helen, Kir Klin Universitetssjukhuset Linköping, Filipovic Goran, Kir Klin Univer-<br />
sitetssjukhuset Linköping, Norblad Rickard, Kir Klin Universitetssjukhuset Linköping, Myrelid Pär, Kir Klin Universitetssjukhuset Linköping, Redeen<br />
Stefan, Kir Klin Universitetssjukhuset Linköping, Wallon Conny, Kir Klin Universitetssjukhuset Linköping, Andersson Peter, Kir Klin Universitets-<br />
sjukhuset Linköping<br />
Introduktion<br />
Subspecialisering inom kirurgin har drivits allt längre och i kombination<br />
med en noggrannare reglerad arbetstid resulterat i att allt mindre<br />
tid återstår för allmänkirurgisk träning. Utanför kontorstid kvarstår<br />
emellertid behovet av en bred och varierad kompetens i möte med<br />
akut kirurgisk sjukdom och trauma.<br />
Patienter och Metod<br />
Universitetssjukhuset i Linköping har ett primärt upptagningsområde<br />
för akutkirurgi och trauma omfattande 258 000 invånare. Uppgifter<br />
för 2010 gällande alla diagnoser, operationer, typ av trauma och involverade<br />
kirurger vad rör akutkirurgiska insatser vid sektionen för<br />
Akutkirurgi och Trauma (AKT) sammanställdes och redovisas i form<br />
av deskriptiva data.<br />
Resultat<br />
Under året gjordes 1559 akuta interventioner varav 724 endoskopier<br />
inklusive ERCP. Sexhundrafyrtioen (41,1%) åtgärder utfördes på jourtid.<br />
I gruppen vanliga små och medelstora ingrepp bestående av kolecystektomi,<br />
appendektomi och proktologiska ingrepp gjordes 276<br />
av 453 (60,9%) kvälls- och nattetid (17-08). Trauma föranledde 254<br />
inläggningar varav 29 (11,4%) krävde kirurgi. Av samtliga traumafall<br />
opererades åtta (3,1%) av allmänkirurg. Tretton överläkare/bakjour<br />
respektive elva specialistläkare/mellanjour i full tjänst under året involverades<br />
i, som indexingrepp för akutkirurgi, 138 akuta tarmresektioner<br />
inklusive stomi-ingrepp samt 164 kolecystektomier. Medianantalet<br />
(range) för denna typ av operationer var för överläkare/bakjour 6<br />
(3-17) och 6 (1-22) respektive för specialistläkare/mellanjour 7 (0-11)<br />
och 8 (1-39).<br />
Diskussion<br />
Stor spridning mellan enskilda kirurger rådde beträffande exponeringen<br />
för några akuta kirurgiska standardproblem inkluderande<br />
trauma vilka ofta handlades på jourtid. Vissa kirurger exponerades<br />
under ett år för enbart några få akuta standardoperationer och majoriteten<br />
av kirurger opererade inte något enda traumafall. Centralisering<br />
av traumaomhändertagande, långtidstjänstgöring på särskilt<br />
inrättade enheter för akutkirurgi och trauma liksom subspecialisering<br />
i akutkirurgi och trauma för vissa kirurger på större sjukhus skulle<br />
kunna vara ett sätt att säkra minimivolymer.
TRAUMA 297<br />
Nedströms effekter av väntetider på akutmottagningen<br />
TRAUMAKIRURGI<br />
Hallbeck Johan, Akutcentrum Sjukhuset Helsingborg, Blom Mathias, Akutcentrum Sjukhuset Helsingborg, Ivarsson Kjell, Akutcentrum Sjukhuset<br />
Helsingborg<br />
Introduktion<br />
Väntetider på akutmottagningen är ett stort internationellt problem<br />
som har befunnits vara associerat till ökad mortalitet och förlängda<br />
inneliggande vårdtider. Till författarnas kännedom har dessa hypoteser<br />
aldrig testats under svenska förhållanden. Tidsbaserade mål för<br />
väntetider på akutmottagningen (AKM) har införts i många länder i<br />
ett försök att komma tillrätta med problemet. I Region Skåne infördes<br />
2010 målsättningen att minst 80% av sökande på AKM skulle ha<br />
högst fyra timmars vistelsetid ( fyratimmarsmålet).Syftet med denna<br />
studie är att kartlägga huruvida ett uppfyllt fyratimmarsmål påverkar<br />
patientens fortsatta vårdförlopp<br />
Patienter och Metod<br />
Informationssystemet Patientliggaren® användes för att identifiera<br />
samtliga besök till AKM vid Helsingborgs lasarett under perioden<br />
mars-juni 2010 resp mars-juni 2011, samt för att beräkna deras vistelsetider<br />
på AKM. Inneliggande vårdtider insamlades manuellt ur<br />
applikationen Webb-PASIS®. Materialet delades in efter huruvida besöket<br />
på AKM uppfyllt fyratimmarsmålet. Grupperna jämfördes sedan<br />
avseende effektmåtten inläggningsfrekvens, inneliggande vårdtid,<br />
samt återbesök till AKM inom 7 dagar.<br />
Resultat<br />
Totalt inkluderades 48698 besök i studien. Av dessa uppfyllde 37815<br />
TRAUMA 301<br />
Utvärdering av läkarnärvaro vid prehospitalt traumaomhändertagande i Region Skåne<br />
besök (77,6%) fyratimmarsmålet. Totalt 12413 besök ledde till<br />
inläggning. För gruppen som ej uppfyllde fyratimmarsmålet observerades<br />
signifikant förlängda inneliggande vårdtider, med en medelvårdtid<br />
på 4,48 dygn (4,36-4,60 95% CI) jämfört med 4,07 dygn<br />
(4,00-4,15 95% CI) för de som uppfyllde fyratimmarsmålet. Även en<br />
signifikant högre inläggningsfrekvens observerades för gruppen som<br />
inte uppfyllde fyratimmarsmålet (34,2% mot 23,0% p24.<br />
Resultat<br />
Totalt 207 patienter inkluderades (läkarnärvaro, n=88, ej läkarnärvaro,<br />
n=119). Inga skillnader kunde identifieras avseende mortalitet,<br />
inneliggande vårddygn eller tid spenderad på skadeplatsen. En trend<br />
till ökad mortalitet vid läkarnärvaro i gruppen med de svårast skadade<br />
patienterna kunde dock skönjas (p=0.055/p=0.064). Gruppen<br />
med läkarnärvaro och ISS 16-24 spenderade signifikant längre tid på<br />
akutmottagningen (48min, 25.75, 64.75) jämfört med gruppen utan<br />
läkarnärvaro (24min, 0, 42.75) (p=0.001). Vidare befanns läkare ha<br />
larmats ut till patienter med högre ISS i intervallen ISS 16-24 samt ISS<br />
>24 (p=0.024, p=0.019).<br />
Diskussion<br />
Författarna är försiktiga med att argumentera för direkt kausalitet<br />
emellan prehospital läkarnärvaro och ökad mortalitet, då starka<br />
statistiska belägg finns för att läkare larmats ut till svårare skadade<br />
patienter. Det får anses vara rimligt att tolka även den förlängda tiden<br />
spenderad på akutmottagningen i ljuset av en selektionsbias. Värt att<br />
notera är att det medicinska utfallet ej blev signifikant sämre för gruppen<br />
där läkare närvarat prehospitalt, trots att en kraftig selektionsbias<br />
föreligger. Belägg saknas helt för att prehospital läkarnärvaro<br />
skulle leda till förlängd tid spenderad på skadeplatsen.<br />
217<br />
TRAUMAKIRURGI
219<br />
17:e <strong>Kirurgveckan</strong> i Linköping , 20-24 augusti 2012<br />
LHC, LINKÖPINGS HOCKEY CLUB<br />
Linköpings Hockey Club bildades 1976 ur den lokala bollklubben<br />
BK Kentys ishockeysektion. Nu, 36 år senare har<br />
klubben vuxit på alla möjliga plan och utvecklats till ett lag i<br />
toppen av svensk hockey. De senaste åtta säsongerna har<br />
laget slutat bland de fem bästa i Elitserien och har ett slutspelsfacit<br />
som de senaste fem säsongerna lyder två kvartsfinaler,<br />
en semifinal och två finaler. Men än jagar klubben<br />
det ack så eftertraktade guldet.<br />
LHC:s framgångsresa har betytt mycket, inte bara för den<br />
mest inbitna hockeyälskaren utan även för staden Linköping.<br />
Klubben engagerar över 100 nybörjarspelare varje<br />
år och hemmaarenan Cloetta Center har blivit en naturlig<br />
samlingsplats för linköpingsborna och en motor för<br />
tillväxt i regionens näringsliv.<br />
Grundvalen för det<br />
svenska samhället<br />
är iblandekonomi;<br />
ibland går det,<br />
ibland går det<br />
inte alls.<br />
– Tage Danielsson<br />
219<br />
KIRUB
220<br />
KIRUB<br />
17:e <strong>Kirurgveckan</strong> 20-24 augusti 2012 i Linköping<br />
Program – Kirurger under utbildning - KIRUB<br />
Måndagen den 20 augusti<br />
10.15-11.15<br />
11.15-11.30<br />
11.30-13.00<br />
13.00-14.00<br />
Lokal: Loge nr 5<br />
13.00-14.30<br />
Lokal: US i<br />
Linköping<br />
13.00-14.00<br />
Lokal: Duetten<br />
13.00-14.00<br />
Lokal: Operetten<br />
13.00-14.00<br />
Lokal: Sonaten<br />
13.00-14.00<br />
Lokal: Solot<br />
SOTA: Akuta sjukdomar i mannens yttre genitalia<br />
Föreläsare: Ralph Peeker, Sahlgrenska<br />
Utställning och kaffe<br />
Gemensamt symposium (se programöversikt)<br />
ST-Lunch: Från papper till kirurg – en vägledning inför ansökan av<br />
specialistkompetens (KIRUB)<br />
Moderator: Elin Ericsson, Fredrik Jonsson<br />
ST-Lunch: Studiebesök på Brännskadeenheten, US i Linköping<br />
(Plastikkirurgi)<br />
ST-Lunch: Volvulus – diagnostik, handläggning och operation<br />
(Kolorektalkirurgi)<br />
Föreläsare: Maria Cornelius<br />
ST-Lunch: Kärlskada på halsen (Kärlkirurgi)<br />
Föreläsare: Jakob Hager<br />
ST-lunch: Ileus pga carcinoid – hur hantera<br />
akut/operera, komplikationer? (Endokrinkirurgi)<br />
Föreläsare: Oliver Gimm, Christina Swärd<br />
ST-lunch: Akuta besvär efter GBP, vad ska jag göra? (SFÖAK)<br />
Föreläsare: Lars-Göran Larsson
13.00-17.00<br />
Lokal: Kulturen<br />
14.00-15.15<br />
Lokal: Crusell<br />
15.15-15.45<br />
15.45-17.15<br />
Lokal: Crusell<br />
17.20<br />
Lokal: Crusell<br />
18.30<br />
Lokal: Backstage<br />
08.15-09.30<br />
Lokal: Crusell<br />
09.30-10.00<br />
10.00-11.30<br />
Lokal: Crusell<br />
11.30-12.00<br />
12.00-13.15<br />
Lokal: Crusell<br />
KIRUB<br />
How to write a clinical paper – Workshop<br />
British Journal of Surgery Society<br />
Akut buk ur ett strålande perspektiv<br />
Föreläsare: Karin Strigård, Sofia Olai<br />
Utställning och kaffe<br />
Gemensamt symposium (se programöversikt)<br />
Invigningsceremoni<br />
Get together – i Tages anda<br />
Tisdagen den 21 augusti<br />
Gemensamt symposium (fria föredrag)<br />
Utställning och kaffe<br />
SOTA: Akut övre abdominell kirurgi för icke-ÖAK kirurger<br />
Tema: Komplikationer inom övre GI efter ERCP, perforation och<br />
obesitaskirurgi<br />
Deltagare: Michael Hermansson, Erik Haraldsson, Johan Ottosson<br />
Utställning och kaffe<br />
Urologiskt trauma - från njure till glans<br />
Föreläsare: Einar Brekkan, Anders Magnusson<br />
221<br />
KIRUB
13.15-14.45<br />
Lokal: US i<br />
Linköping<br />
13.15-14.15<br />
Lokal: Duetten<br />
13.15-14.15<br />
Lokal: Operetten<br />
13.15-14.15<br />
Lokal: Sonaten<br />
13.15-14.15<br />
Lokal: Solot<br />
222<br />
14.15-15.15<br />
15.15-15.45<br />
15.45-17.00<br />
Lokal: Crusell<br />
17.00-17.45<br />
Lokal: Crusell<br />
19.00<br />
Lokal: Backstage<br />
KIRUB<br />
ST-Lunch: Studiebesök på Brännskadeenheten, US i Linköping<br />
(Plastikkirurgi)<br />
ST-Lunch: Laparoskopisk appendektomi (SIKT)<br />
Moderator: Ann-Cathrin Moberg<br />
ST-lunch: Barn som far illa (Barnkirurgi)<br />
Föreläsare: PJ Svensson, Gabriel Otterman<br />
ST-lunch: Bröstkirurgi för jourhavande (Bröstkirurgi)<br />
Föreläsare: Ann-Christine Källström<br />
ST-Lunch: Case Discussions Abdominal Trauma (Trauma)<br />
What general surgery residents must know and master<br />
Föreläsare: Charles William Schwab<br />
Gemensamt symposium (se programöversikt)<br />
Utställning och kaffe<br />
Privatisering & centralisering - men de glömde ST-läkaren!<br />
Deltagare: Staffan Gröndal (chef, kirurgkliniken, Ersta), Marianne Hall-<br />
Angerås (SKFs utbildningsutskott), Britt-Inger Kajnäs (SKL)<br />
Moderator: Olov Norlén, Jessica Frisk<br />
Årsmöte<br />
ST-middag<br />
Föranmälan
KIRUB<br />
Onsdagen den 22 augusti<br />
12.00-13.30<br />
Lokal: US i<br />
Linköping<br />
12.00-13.00<br />
Lokal: Duetten<br />
12.00-13.00<br />
Lokal: Operetten<br />
12.00-13.00<br />
Lokal: Sonaten<br />
12.00-13.00<br />
Lokal: Solot<br />
ST-Lunch: Studiebesök på Brännskadeenheten, US i Linköping<br />
(Plastikkirurgi)<br />
ST-Lunch: Laparoskopisk appendektomi (SIKT)<br />
Moderator: Ann-Cathrin Moberg<br />
ST-lunch: Akuta besvär efter GBP, vad ska jag göra? (SFÖAK)<br />
Föreläsare: Lars-Göran Larsson<br />
ST-Lunch: Case Discussions Abdominal Trauma (Trauma)<br />
What general surgery residents must know and master<br />
Föreläsare: Charles William Schwab<br />
ST-Lunch: Volvulus – diagnostik, handläggning och operation<br />
(Kolorektalkirurgi)<br />
Föreläsare: Maria Cornelius<br />
223<br />
KIRUB
13.15-14.15<br />
Lokal: Kulturen<br />
13.15-14.15<br />
Lokal: Duetten<br />
13.15-14.15<br />
Lokal: Operetten<br />
13.15-14.15<br />
Lokal: Loge nr 5<br />
13.15-14.15<br />
Lokal: Solot<br />
224<br />
KIRUB<br />
Torsdagen den 23 augusti<br />
ST-Lunch: Från papper till kirurg – en vägledning inför ansökan av<br />
specialistkompetens<br />
Moderator: Elin Ericsson, Fredrik Jonsson<br />
ST-lunch: Barn som far illa (Barnkirurgi)<br />
Föreläsare: PJ Svensson, Gabriel Otterman<br />
ST-Lunch: Kärlskada på halsen (Kärlkirurgi)<br />
Föreläsare: Jakob Hager<br />
ST-lunch: Ileus pga carcinoid – hur hantera<br />
akut/operera, komplikationer? (Endokrinkirurgi)<br />
Föreläsare: Oliver Gimm, Christina Swärd<br />
ST-lunch: Bröstkirurgi för jourhavande (Bröstkirurgi)<br />
Föreläsare: Ann-Christine Källström
225<br />
17:e <strong>Kirurgveckan</strong> i Linköping , 20-24 augusti 2012<br />
TAGE DANIELSSONS VÄNNER<br />
Sällskapet Tage Danielssons vänner är en ideell förening<br />
med säte i Linköping. Idéen till TDV föddes på Universitetssjukhuset<br />
i Linköping där kirurgkollega Thomas Franzén och<br />
sjukhusapotekare Sune Lindgren träffades och enades om<br />
att ”Vi får inte tappa Tage”. Februari 2006 var det obildade<br />
sällskapet bildat. Sex år senare har föreningen nära 900<br />
medlemmar, majoriteten från Linköping med omnejd, men<br />
även från övriga landet.<br />
Genom att anordna offentliga arrangemang baserade på<br />
Tages (och Hasses) produktioner vill Tage Danielssons vänner<br />
hålla minnet av linköpingssonen levande, som till exempel<br />
sommarrevyer i Gamla Linköping. Ofta engageras personer<br />
som haft en personlig relation till Tage.<br />
Vartannat år delar Tage Danielssons vänner ut ett stipendium<br />
till någon som verkat i Tage Danielssons anda.<br />
Något som man måste uppskatta<br />
hos små barn är att de inte går<br />
omkring och visar upp fotografier<br />
av sina föräldrar.<br />
– Tage Danielsson<br />
225
226<br />
SVESEK<br />
17:e <strong>Kirurgveckan</strong> 20-24 augusti 2012 i Linköping<br />
Program – Sveriges seniora kirurger - SVESEK<br />
Sveriges Seniora Kirurger - SVESEK - har existerat som intresseförening inom Svensk Kirurgisk Förening<br />
(SKF) sedan 2006. Föreningen tillkom efter initiativ av SKFs dåvarande ordförande, Jörgen<br />
Larsson, för att dels möjliggöra för pensionerade kirurger att ha en plattform för fortsatta kontakter<br />
och för att kunna följa utvecklingen. Men också för att ta tillvara den kompetens och erfarenhet<br />
som finns att förmedla till SKFs medlemmar – inte minst de yngre.<br />
Efter att kirurgveckorna tidigare endast lockat en handfull pensionerade kirurger har under de<br />
senaste kirurgveckorna denna siffra mer än femdubblats. SVESEK har nu över 120 medlemmar.<br />
Under de sex kirurgveckorna som SVESEK nu deltagit i har programmet haft samma struktur. Dels<br />
ett vetenskapligt symposium på temat ”I går, i dag och i morgon” där seniora experter inom respektive<br />
områden beskrivit den oftast mödosamma men mycket intressanta utvecklingen. Dessa<br />
föreläsare har sedan med sin stora erfarenhet fått tillfälle att ge sin visionära syn på den framtida<br />
utvecklingen. Nog påminns man om talesättet ”den som inte kan sin historia har ingen framtid”.<br />
I år har turen kommit till utvecklingen inom endokrinkirurgi respektive thoraxkirurgi.<br />
Årets SVESEK-föreläsning berör svenska kirurgers verksamhet i Afrika. Föreläsare är Prof. Kent<br />
Jönsson, Malmökirurg som i många år verkat i Zimbabwe och Botswana. Som kommentator har<br />
inbjudits Prof. Orvar Johnson som sedan 1974 verkat i Addis Ababa i Etiopien.<br />
SVESEK hälsar alla kirurger välkomna till sitt program.<br />
Torsdagen den 23 augusti<br />
08.30-10.00 I går, i dag och i morgon<br />
Lokal: Spegelsalen Deltagare: Henry Johansson (endokrinkirurgi), Christian Olin<br />
(thoraxkirurgi)<br />
Moderatorer: L-O Hafström & Göran Ekelund<br />
10.00-10.30 Utställning och kaffe
SVESEK<br />
10.30-11.45 Gemensamt symposium (se programöversikt)<br />
Lokal: Crusell<br />
11.45-12.45 SVESEK-föreläsning: Erfarenheter och intryck från<br />
Lokal: Spegelsalen mångårig tjänstgöring i Afrika<br />
Kent Jönsson, Botswana - Erfarenheter och intryck från mångårig<br />
tjänstgöring i Afrika<br />
Orvar Johnson, Addis Ababa – Kommentarer<br />
12.45-13.15 SVESEK:s årsmöte<br />
13.30-14.30 Gemensam lunch<br />
Lokal: Bryggan<br />
227<br />
SVESEK
229<br />
17:e <strong>Kirurgveckan</strong> i Linköping , 20-24 augusti 2012<br />
CLOETTA CENTER<br />
Om Gud hade<br />
funnits hade han<br />
väl inte varit<br />
så dum att han<br />
skapat hedningar.<br />
– Tage Danielsson<br />
Cloetta Center är ett upplevelsecenter för hundratusentals<br />
östgötar. Arenan invigdes i september 2004 och drivs<br />
av Linköpings Hockey Club, LHC, via dess bolag. LHC<br />
spelar också alla sina hemmamatcher i Cloetta Center.<br />
Förutom hockey erbjuder Cloetta Center stora kultur-,<br />
nöjes- och idrottsevenemang samt mässor, konferenser,<br />
företagsevent och privata fester för ett stort antal människor<br />
i Östergötland med omnejd. Här har storheter som<br />
Judas Priest och Kent spelat för fullsatta läktare.<br />
Arenan vars huvudsponsor Cloetta AB har bidragit med<br />
namnet Cloetta Center, har en kapacitet för upp till 11<br />
500 personer och är i dag Sveriges tredje största arena<br />
efter Globen och Scandinavium. Arenan ligger centralt<br />
i Linköping med gångavstånd till tåg, bussar, hotell och<br />
shopping. Till flygplatsen är det endast 1 kilometer.<br />
229
230<br />
17:e <strong>Kirurgveckan</strong> 20-24 augusti 2012 i Linköping<br />
Program – Perioperativ vård<br />
Tisdagen den 21 augusti<br />
14.15-15.15<br />
Lokal: Studion<br />
PERIOPERATIV<br />
VÅRD 94<br />
PERIOPERATIV<br />
VÅRD 218<br />
PERIOPERATIV<br />
VÅRD 167<br />
PERIOPERATIV<br />
VÅRD 101<br />
PERIOPERATIV<br />
VÅRD 240<br />
PERIOPERATIV VÅRD<br />
Postervandring:<br />
Deltagare: Anders Thörne, Christina Stene, Monika Svanfeldt, Folke<br />
Hammarqvist<br />
Patientstyrd oral nutrition vid mildare fall av pankreatit och divertikulit -<br />
en preliminär rapport<br />
Mehrabi Mabobe, Gastrocentrum Kirurgi Karolinska Universitetssjukhuset<br />
Huddinge Stockholm, Olsson Evelina, Furumula-Larsson, Eugenia, Carlsson<br />
Carola, Segersvärd Ralf, Hammarqvist Folke<br />
Beslutsprocessen vid appendicitmisstanke<br />
Sandell Eva, Södersjukhuset Stockholm, Berg Maria, Sundman Joar,<br />
Sandblom Gabriel, Fränneby Ulf, Boström Lennart, Andrén-Sandberg Åke<br />
Utvärdering av nya inflammatoriska markörer vid diagnostik av akut<br />
appendicit<br />
Andersson Manne, Kirurgkliniken, Ryhov Jönköping, Rubér Marie, Björnsson<br />
Hanna, Ekerfelt Christina, Olaison Gunnar, Andersson Roland<br />
Pre- samt postoperativa antibiotika vid appendicit<br />
Daskalakis Kosmas, Kirurgkliniken, Akademiska Sjukhuset Uppsala,<br />
Juhlin Claes, Påhlman Lars<br />
Variationer i användnings av profylaktisk antibiotika på regional, sjukhus<br />
och operatör nivå<br />
Jaafar Gona, Gatsrocentrum Kirurgi, Karolinska Universitets Sjukhuset<br />
Huddinge Stockholm, Sandblom Gabriel
PERIOPERATIV<br />
VÅRD 196<br />
15.15-16.45<br />
Lokal:<br />
Spegelsalen<br />
PERIOPERATIV VÅRD<br />
Fast-track kirurgi – vad är den samlade evidensen?<br />
Ansari Daniel, Kirurgiska Kliniken, Skånes Universitetssjukhus Lund<br />
Gianotti Luca, Schröder Jörg, Andersson Roland<br />
Onsdagen den 22 augusti<br />
Akutkirurgiskt symposium: Optimering av den svårt sjuka patienten<br />
inför kirurgi<br />
Riskbedömning. Hur värderas och optimeras svikter i olika organsystem?<br />
Hur förbereds den svårt sjuka kirurgiska patienten inför anestesi och<br />
operation? Under symposiet kommer riskbedömning och optimering av<br />
den akut sjuka kirurgiska patienten att diskuteras. Symposiet baseras på<br />
ett patientfall med föreläsnings- och diskussionsinlägg där stor tonvikt<br />
kommer att läggas på interaktion. Optimering av olika organsystem inför<br />
och efter kirurgi liksom samarbetet med anestesin kommer att belysas.<br />
Utöver de klassiska vitalparametrarna samt hjärt-, lung-, njur-, muskel-<br />
och immunologisk funktion kommer även aspekter kring kognition och<br />
metabolism att diskuteras.<br />
Moderator: Monika Svanfeldt, Folke Hammarqvist, Anders Thörne,<br />
Christina Stene<br />
Föreläsare: Lars I Eriksson, PO Nyström<br />
231<br />
PERIOPERATIV<br />
VÅRD
232<br />
PERIOPERATIV VÅRD<br />
PERIOPERATIV VÅRD 94<br />
Patientstyrd oral nutrition vid mildare fall av pankreatit och divertikulit - en preliminär rapport<br />
Mehrabi Mabobe, Gastrocentrum Kirurgi Karolinska Universitetssjukhuset Huddinge Stockholm, Olsson Evelina, Akutkliniken Karolinska Universi-<br />
tetssjukhuset Huddinge Stockholm, Furumula-Larsson Eugenia, Akutkliniken Karolinska Universitetssjukhuset Huddinge Stockholm, Carlsson Ca-<br />
rola, Akutkliniken Karolinska Universitetssjukhuset Huddinge Stockholm, Segersvärd Ralf, Gastrocentrum Kirurgi Karolinska Universitetssjukhuset<br />
Huddinge Stockholm, Hammarqvist Folke, Gastrocentrum Kirurgi Karolinska Universitetssjukhuset Huddinge Stockholm<br />
Introduktion<br />
Patienter med pankreatit och divertikulit ordineras oftast fasta tidigt<br />
under det akuta vårdtillfället. Denna fasteordination följer många<br />
gånger med i onödan vilket kan addera till den katabola situationen.<br />
Nyttan av att fasta vid mildare former av dessa tillstånd har tidigare<br />
ifrågasatts och tidig enteral näring har visat sig fördelaktig. I denna<br />
studie undersöker vi möjligheter och eventuell nyttan av att patienterna<br />
istället för doktorn bestämmer över det orala intaget.<br />
Patienter och Metod<br />
Patienter med pankreatit (n=45) och divertikulit (n=15) utan generell<br />
peritonit och som bedömdes ej ha risk att utveckla en svårare inflammatorisk<br />
reaktion inkluderades i studien. De randomiserades antingen<br />
till konventionell behandling där rondande läkare avgjorde när det<br />
var dags att bryta fastan (n=30; FAS) eller till fri tillförsel direkt där<br />
patienterna själva bestämde över det orala intaget (n=30; OR). Intravenös<br />
vätska gavs i form av 5%-ig glukoslösning. Energibehov, intag,<br />
kumulerad energibalans, volym av infusioner, vårdtid i timmar efter<br />
beslut om inklusion samt förändringar i funktionsparametrar såsom<br />
armstyrka och PEF (Peak Expiratory Flow) bedömdes.<br />
PERIOPERATIV VÅRD 101<br />
Pre- samt postoperativa antibiotika vid appendicit<br />
Resultat<br />
Fritt oralt intag innebar ingen försämring av patienternas tillstånd.<br />
Grupperna var jämförbara avseende patientkarakteristika och energibehov.<br />
Energibalansen var förbättrad dag 1 i OR- jämfört med FAS-<br />
gruppen (-990 ± 430 respektive -1570 ± 390 kcal) samt kumulerat<br />
under 2:a (-2100 ± 830 respektive -2820 ± 820 kcal). Den intravenösa<br />
vätsketillförseln var större i FAS- jämfört med OR-gruppen under det<br />
första dygnet (2950 ± 1230 respektive 1870 ± 1430 ml). Vårdtiden efter<br />
inklusion för OR var numeriskt men ej statistiskt skilt från FAS (55<br />
± 37 respektive 66 ± 45 timmar). I PEF-parametrar sågs förbättrade<br />
värden dygn 2 (+ 72 ± 199 jämfört med - 160 ± 200 l/min) vid jämförelse<br />
mellan OR och FAS. Ingen påverkan på armstyrka noterades.<br />
Diskussion<br />
I denna preliminära rapport noterades marginella skillnader i energibalans,<br />
intravenös vätsketillförsel och i några funktionsparametrar<br />
vid jämförelse mellan OR och FAS. Att låta patienter med lättare former<br />
av pankreatit och divertikulit helt själva bestämma över sitt orala<br />
intag verkar vara säkert och utan någon nackdel.<br />
Daskalakis Kosmas, Kirurgkliniken Akademiska Sjukhuset Uppsala, Juhlin Claes, Kirurgkliniken Akademiska Sjukhuset Uppsala, Påhlman Lars,<br />
Kirurgkliniken Akademiska Sjukhuset Uppsala<br />
Introduktion<br />
Med hänsyn till antibiotiterapi, finns det omfattande litterature och<br />
betydande olikheter angående valet, längden och formen av administrering<br />
av antibiotika vid akut appendicit, behandlad operativt. Syftet<br />
med denna studie var en systematisk genomgång av litteraturen , angående<br />
användingen av pre- och postoperativa antibiotika vid handläggning<br />
av akut appendicit.<br />
Patienter och Metod<br />
En sökning gjördes i PubMed och Cochrane Library. ”Appendicitis and<br />
antibiotics” valdes som sökningstermer. Alla studier, som publicerades<br />
på engelska, med ett publiceringsdatum från 1994 till october<br />
2011 var inkluderade. Utvalet baserades på relevansen för följande<br />
frågor:1 a)Bör preoperativa antibiotika användas för patienter med<br />
suspekt akut appendicit innan kirurgi? b)Vilka preoperativa antibioka<br />
borde användas då? 2 a)Finns dett någon fördel att behandla<br />
patienter postoperativt med antibiotika vid flegmonös, gangränös<br />
respektive perforerad appendicit? b) Vilka postoperativa antibiotika<br />
borde användas då, vilken form och hur länge? Totalt 451<br />
studietitler identifierades med ovan beskrivna sökningsstrategi. Alla<br />
potentiellt lämpliga studier var prospektiva randomiserade kontrolle-<br />
rade trials. Bland dem fanns 17 RCTs och de valdes tillsammans med<br />
en Cochrane meta-analysis att ingå i analysen.<br />
Resultat<br />
En Cochrane databas review stöder att preoperativa bredspektrum<br />
intravenös (iv) antibiotika , effektiv mot gramnegativa och anaeroba<br />
bakterier, minskar risken för sårinfektion och abscess.Inkluderade<br />
RCTs stödjer endast användningen av postoperativa antibiotika vid<br />
perforation. Behandlingen bör ges intravenöst, för en period tre till<br />
fem dagar för vuxna .<br />
Diskussion<br />
Denna reviewn är föremål för viktiga begränsningar.Antalet RCTs är<br />
begränsade och de flesta studier små och under-powered. En annan<br />
viktig begränsning är att klassificeringen av akut appendicit i flegmonös,<br />
gangränös och perforerad inte följs av alla granskade RCTs.<br />
Avseende orala antibiotika, deras användning stöds inte av befintlig<br />
evidensen, efter den inledande iv behandling, vid akut perforerad<br />
appendicit. RCTs på peroral antibiotika behandling, enbart eller efter<br />
tre till fem dagar av iv antibiotika vid akut perforerad appendicit, är<br />
nödvändiga.
PERIOPERATIV VÅRD<br />
PERIOPERATIV VÅRD 167<br />
Utvärdering av nya inflammatoriska markörer vid diagnostik av akut appendicit<br />
Andersson Manne, Kirurgkliniken Ryhov Jönköping, Rubér Marie, Avdelningen För Autoimmunitet Och Immunologisk Reglering Universitetssjuk-<br />
huset Linköping, Björnsson Hanna, Kirurgkliniken Universitetssjuhkuset Linköping, Ekerfelt Christina, Institutionen För Klinisk Och Exprerimentell<br />
Medicin Universitetssjukhuset Linköping, Olaison Gunnar, Institutionen För Kirurgi Köpenhamns Universitet Holabaek, Andersson Roland, Kirurg-<br />
kliniken Ryhov Jönköping<br />
Introduktion<br />
Klinisk diagnostik vid misstänkt appendicit anses otillräcklig. Bilddiagnostik<br />
fungerar dåligt i patientgrupper med hög- eller låg prevalens<br />
av appendicit. Den kliniska diagnostiken kan förbättras med hjälp av<br />
en klinisk score som bygger på traditionellt använda variabler (AIRscore).<br />
Målsättningen med den aktuella studien är att undersöka om<br />
nya inflammatoriska variabler adderar diagnostisk information utöver<br />
traditionella kliniska variabler vid misstänkt appendicit.<br />
Patienter och Metod<br />
Det diagnostiska värdet av AIR-score variablerna och sex andra biokemiska<br />
markörer (IL6, IL8, CCL2, MMP9, SAA och MPO) analyserades i<br />
uni- och multivariabla modeller hos 432 patienter med misstänkt appendicit.<br />
Slutligen utvärderades den diskriminerande och prediktiva<br />
förmågan för nya scorer baserade på AIR-scoren och de nya variablerna<br />
med den bästa diskriminerande förmågan.<br />
PERIOPERATIV VÅRD 196<br />
Fast-track kirurgi – vad är den samlade evidensen?<br />
Resultat<br />
CCL2 hade i kombination med AIR-scoren den starkaste oberoende<br />
diskriminerande förmågan av de nya variablerna. Den utvidgade<br />
scorens ROC-area var 0.92 och kunde korrekt klassificera 59.3% av<br />
patienterna med en accuracy på 93.9% , jämfört med 0.91, 58.3%<br />
och 92.9% för AIR-scoren.<br />
Diskussion<br />
AIR-scoren är en fungerande screeningmetod för att selektera patienter<br />
med misstänkt appendicit till poliklinisk handläggning, inläggning<br />
för utvidgad diagnostik eller för kirurgisk exploration. Kombinationen<br />
med nya inflammatoriska variabler förbättrade inte dess<br />
prestanda ytterligare.<br />
Ansari Daniel, Kirurgiska Kliniken Skånes Universitetssjukhus Lund, Gianotti Luca, Kirurgiska Kliniken San Gerardo Hospital Monza, Schröder Jörg,<br />
Kirurgiska Kliniken Marien-Krankenhaus Bergisch Gladbach, Andersson Roland, Kirurgiska Kliniken Skånes Universitetssjukhus Lund<br />
Introduktion<br />
Fast-track (FT) kirurgi kan definieras som en multidisciplinär perioperativ<br />
strategi ämnad att minska kirurgisk stress och underlätta snabb<br />
postoperativ återhämtning. Cirka 20 evidensbaserade FT interventioner<br />
har hittills rapporterats. FT konceptet har implementerats huvudsakligen<br />
inom kolorektal kirurgi, men värdet av FT kirurgi inom andra<br />
kirurgiska subspecialiteter är mindre känd. Den aktuella studien avser<br />
att redovisa den samlade evidensen för FT kirurgi.<br />
Patienter och Metod<br />
En systematisk litteratursökning av randomiserade kontrollerade<br />
studier och observationsstudier genomfördes i Medline, Embase och<br />
Cochrane Library. Följande söktermer användes: ”fast-track”, ”enhanced<br />
recovery”, ”accelerated rehabilitation” och ”multimodal optimization”.<br />
Fyra FT interventioner användes som cut-off för inklusion.<br />
Resultat<br />
269 studier inkluderades. Vanliga FT interventioner var tidig mobili-<br />
sering (96%), tidigt borttagande av drän och katetrar (81%), postoperativ<br />
nutrition (81%) och preoperativ information (76%). Totalt 22<br />
randomiserade studier jämförande FT och traditionell perioperativ<br />
vård identifieras med ett totalt patientmaterial på 2007 patienter. 10<br />
randomiserade studier gällde kolorektal kirurgi och övriga gällde ortopedisk<br />
kirurgi (n = 4), kolecystektomi (n = 2), urologisk kirurgi (n =<br />
2), övre gastrointestinal kirurgi (n = 2), thoraxkirurgi (n = 1) och vaskulär<br />
kirurgi (n = 1). En kvantitativ analys indikerade att FT minskade<br />
vårdtiden utan ökad morbiditet eller mortalitet. Andra fördelar med<br />
FT kirurgi var minskad incidens av postoperativa komplikationer,<br />
ileus, trötthet, smärta och kostnader.<br />
Diskussion<br />
Principerna för FT kirurgi kan implementeras oberoende av typ av<br />
kirurgi. Evidensen är dock starkast för kolorektal och ortopedisk<br />
kirurgi. Standardiserade FT protokoll bör definieras inom varje subspecialitet.<br />
233<br />
PERIOPERATIV<br />
VÅRD
PERIOPERATIV VÅRD 218<br />
Beslutsprocessen vid appendicitmisstanke<br />
234<br />
PERIOPERATIV VÅRD<br />
Sandell Eva, AT Södersjukhuset Stockholm, Berg Maria, AT Karolinska Universitetssjukhuset Huddinge Stockholm, Sundman Joar, AT Karolinska<br />
Universitetssjukhuset Huddinge Stockholm, Sandblom Gabriel, GastroCentrum Kirurgi Karolinska Universitetssjukhuset Huddinge Stockholm,<br />
Fränneby Ulf, VO Kirurgi Södersjukhuset Stockholm, Boström Lennart, VO Kirurgi Södersjukhuset Stockholm, Andrén-Sandberg Åke, GastroCentrum<br />
Kirurgi Karolinska Universitetssjukhuset Huddinge Stockholm<br />
Introduktion<br />
Akut appendicit är en av våra vanligaste akuta bukåkommor. Beslutet<br />
om exploration under misstanke om appendicit kan vara en komplicerad<br />
process som involverar både diagnostisk säkerhet, patientens<br />
egna önskemål, kirurgens värderingar och det förväntade naturalförloppet<br />
vid konservativ behandling. Beslutet om att operera en patient<br />
med misstänkt appendicit kan därför tjäna som modell för att studera<br />
hur olika faktorer värderas i ställningstaganden till kirurgiska åtgärder.<br />
Patienter och Metod<br />
Studien består av en retrospektiv och en semiprospektiv del. Anamnestiska<br />
uppgifter och kliniska statusfynd samlades in genom en<br />
retrospektiv journalgenomgång av alla de patienter som opererats<br />
för appendicit på kirurgiska kliniken, Karolinska Universitetssjukhuset<br />
Huddinge (KUH) under 2009. En kontrollgrupp identifierades<br />
genom att varje patient som opererats för appendicit matchades mot<br />
de två nästföljande patienter som sökte till samma akutmottagning<br />
för buksmärta. I den semiprospektiva delen, som genomfördes på<br />
KUH och på Södersjukhuset i Stockholm under 3 månader 2011, fick<br />
läkare som fattar beslut om akut appendektomi fylla i ett formulär<br />
med frågor om anamnes och statusfynd som de bedömde stämde med<br />
PERIOPERATIV VÅRD 240<br />
Variationer i användning av profylaktisk antibiotika på regional, sjukhus och operatör nivå<br />
patienten. Kirurgen fick även ange vilka tre faktorer som hade störst<br />
betydelse för beslutet att genomföra exploration.<br />
Resultat<br />
I den retrospektiva delen föll framförallt ömhet i höger fossa ut som<br />
den högsta prediktorn (OR 76.0), följt av förhöjt CRP (OR 46,7), smärta<br />
i höger fossa (OR 29,1), stigande CRP (OR 22,8), indirekt ömhet<br />
(OR 18,6), smärtvandring (OR 18,3), utförd röntgenologisk undersökning,<br />
oavsett resultat (OR 3,6). I den semiprospektiva delen var de<br />
vanligaste symtomen inför appendektomi smärta i höger fossa (94%),<br />
smärtvandring (56%) och illamående (56%). De vanligaste undersökningsfynden<br />
var ömhet i höger fossa (91%), förhöjt CRP (76%)<br />
och utförd röntgenologisk undersökning (67%). De tre faktorer som<br />
kirurgen värderade högst var ömhet i höger fossa (69%), utförd röntgenologisk<br />
undersökning (60%) och smärtvandring (28%).<br />
Diskussion<br />
Beslutsfattande vid appendicitmisstanke bygger både på ett systematiskt<br />
tänkande med hårda data såsom laboratorievärden, status och<br />
röntgen, men även på kirurgens egen känsla, intuition och erfarenhet.<br />
Trots röntgenfynd beskriver kirurgen ändå i nio fall av sjuttionio att<br />
klinik, laboratorieresultat och status är de viktigaste fynden i beslutet.<br />
Jaafar Gona, Gatsrocentrum Kirurgi Karolinska Universitets Sjukhuset Huddinge Stockholm, Sandblom Gabriel, Gastrocentrum Kirurgi Karolinska<br />
Universitets Sjukhuset Huddinge Stockholm<br />
Introduktion<br />
Brist på enhetlighet och stringens är troligen en av de viktigaste orsakerna<br />
till spridningen av resistenta bakteriestammar. Diskrepans i<br />
rutiner på internationell nivå lyfts ofta fram, skillnader i rutiner på<br />
nationell nivå nämns dock inte lika ofta. Inom kirurgi hör profylaktisk<br />
antibiotika inför bukkirurgi till de vanligaste indikationerna för<br />
antibiotika, trots att entydig evidens till stöd profylax annat än vid<br />
tarmkirurgi presenterats. För att kartlägga rutinerna kring antibiotikaanvändning<br />
och identifiera var avvikelser från enhetliga normer<br />
sker har vi har vi undersökt mönstret kring antibiotikaprofylax vid<br />
gallstenskirurgi baserat på data från GallRiks.<br />
Patienter och Metod<br />
Undersökningen baserades på cholecystektomier utförda 2006-<br />
2010, med indelning i tre grupperingsfaktorer (operatör, sjukhus<br />
och län). Justering för ASA, indikation för kirurgi, operationstid och<br />
gallblåseperforation gjordes i en multivariat analys. Som nollhypotes<br />
antogs att samtliga covariater värderades lika på alla tre nivåer och att<br />
andelen operatörer, sjukhus respektive län som signifikant avvek från<br />
genomsnittet inte borde vara större än vad som förklaras av slumpmässiga<br />
avvikelser.<br />
Resultat<br />
Utan justering för övriga covariater befanns 11/21 (52%) av länen,<br />
47/73 (64%) av sjukhusen och 223/587 (38%) av operatörerna hamna<br />
utanför 99,9% konfidensintervallet för en förväntad slumpmässig<br />
avvikelse från riksgenomsnittet. Med justering för samtliga covariater<br />
blev motsvarande siffror 0/21 (0%) för län, 31/69 (45%) för sjukhus<br />
85/584 (15%) för operatörer.<br />
Diskussion<br />
Rutinerna kring antibiotikaprofylax i Sverige varierar påtagligt, åtminstone<br />
på operatörs- och sjukhusnivå. Nationella riktlinjer skulle<br />
kunna reducera dessa skillnader.
235<br />
17:e <strong>Kirurgveckan</strong> i Linköping , 20-24 augusti 2012<br />
Här rivs för att få luf t<br />
och ljus så det blir<br />
inga nya hus.<br />
Dom blir i alla fall<br />
så dyra att ingen<br />
kan betala hyra.<br />
– Tage Danielsson<br />
GAMLA LINKÖPING<br />
Att besöka friluftsmuseet Gamla Linköping är<br />
som att göra en resa i tiden och uppleva svenskt<br />
småstadsliv för hundra år sedan. I stadskvarteren<br />
finns trähus, kullerstensgränder, trädgårdar och<br />
flera museer, som till exempel polismuseum, skolmuseum<br />
och grafiskt museum. Här finns också<br />
många butiker som erbjuder allt ifrån östgötskt<br />
träsnideri till leksaker på gammalt vis.<br />
En kort promenad genom den intilliggande Vallaskogen<br />
tar dig till Valla gård. Här finns museer<br />
som visar landsbygdens historia. Det finns också<br />
djur, lekplats och minigolfbana.<br />
Gamla Linköping är en plats för skratt, lek och<br />
nyfikenhet, och en avkoppling för själen.<br />
235
236<br />
17:e <strong>Kirurgveckan</strong> 20-24 augusti 2012 i Linköping<br />
BARNKIRURGI<br />
Program – Svensk barnkirurgisk förening<br />
Tisdagen den 21 augusti<br />
13.15-14.15<br />
Lokal: Operetten<br />
08.15-09.45<br />
Lokal: Operan<br />
BARNKIRURGI 148<br />
BARNKIRURGI 293<br />
BARNKIRURGI 239<br />
BARNKIRURGI 92<br />
ST-Lunch: Barn som far illa<br />
Föreläsare: PJ Svensson, Gabriel Otterman<br />
Onsdagen den 22 augusti<br />
Fria föredrag:<br />
Gastrokirurgi - Del 1 - Moderator: Gunnar Göthberg<br />
Utvärdering av en ”modifierad U-stygn laparoskopisk pushgastrostomiteknik”<br />
med en klassisk laparoskopi-assisterad gastrostomi<br />
Naji H, Barnkirurgi Astris Lindgrens Barnsjukhus Stockholm,<br />
Svensson JF, Almström M, Rutqvist J, Wester T<br />
Meta-analys av resultat efter datorassisterad och konventionell<br />
laparoskopisk Nissen fundoplikation för gastroesofageal reflux hos barn<br />
Hambraeus Mette, Barnkirurgiska Kliniken Skånes Universitetssjukhus<br />
Lund, Arnbjörnsson Einar, Stenström Pernilla, Anderberg Magnus<br />
Gallvägscystor opererade i Stockholm 1978-2012<br />
Peristeris Alexander, Verksamheten För Barnkirurgi Astrid Lindgrens<br />
Barnsjukhus/Karolinska Universitetssjukhuset Stockholm, Svensson Jan F,<br />
Rutqvist Jan O<br />
Tillväxt hos barn födda med Long-Gap Esophagus atresi<br />
Jönsson Linus, Barnkirurgiska Kliniken Drottning Silvias Barn Och<br />
Ungdomssjukhus Göteborg, Gatzinsky Vladimir, Friberg Lars-Göran,<br />
Abrahamsson Kate
BARNKIRURGI 221<br />
BARNKIRURGI 157<br />
BARNKIRURGI 261<br />
BARNKIRURGI 118<br />
BARNKIRURGI 98<br />
BARNKIRURGI 185<br />
BARNKIRURGI 247<br />
BARNKIRURGI 177<br />
BARNKIRURGI<br />
Gastrokirurgi – Del 2 - Moderator: PJ Svensson<br />
Långtidsuppföljning av ulcusrelaterad sjukdom hos pylorusstenos<br />
patienter<br />
Svenningsson A, Verksamheten För Barnkirurgi Astrid Lindgrens<br />
Barnsjukhus Stockholm, Svensson T, Akre O, Nordenskjöld A<br />
Duodenalatresier – neonatalt vårdförlopp och resultat<br />
Franzén Lena, Barnkirurgi Drottning Silvias Barn Och Ungdomssjukhus<br />
Göteborg, Friberg Lars-Göran<br />
Duodenalatresi: Navelsnitt med U till u-plastik<br />
Ghaffarpour Nader, Barnkirurgi Astrid Lindgrens Barnsjukhus Stockholm,<br />
Larsson Magnus, Svensson Per-Johan, Wester Tomas<br />
Kongenitalt diafragmabråck – tidig och sen intubation<br />
Park Jennifer, Barnkirurgiska Kliniken Drottning Silvias Barn- Och Ungdomssjukhus<br />
Göteborg, Friberg Lars-Göran, Gatzinsky Vladimir, Jönsson Linus<br />
Operation av kongenitalt diafragmabråck under ecmobehandling<br />
Frenckner B, Barnkirurgiska Verksamheten Astrid Lindgrens Barnsjukhus<br />
Stockholm, Larsson M, Broomé M, Holzgraefe B, Kalzén H, Palmér K<br />
Gastrokirurgi – Del 3 - Moderator: Pernilla Stenström<br />
Seriell transversell enteroplastik (STEP) vid short bowel syndrome - fyra<br />
fallbeskrivningar<br />
Westbacke Gunnar, Barnkirurgiska Kliniken, Skånes Universitetssjukhus, Lund<br />
Presenterar sig malrotation olika hos det lilla och stora barnet?<br />
Persson Sara, Barnkirurgiska Kliniken, Drottning Silvias Barn Och<br />
Ungdomssjukhus Göteborg, Sillen Ulla, Björnsson Sigge<br />
Tarmkontinens vid anorektala missbildningar<br />
Borg Helena, Barnkir Klin, Drottning Silvias BUS Göteborg<br />
Holmdahl G, Gustavsson K, Doroszkievicz M, Sillén U<br />
237<br />
BARNKIRURGI
238<br />
BARNKIRURGI 151<br />
09.45-10.30<br />
10.30-12.00<br />
Lokal: Operan<br />
BARNKIRURGI 269<br />
BARNKIRURGI 73<br />
BARNKIRURGI 256<br />
BARNKIRURGI 123<br />
BARNKIRURGI 226<br />
BARNKIRURGI<br />
Posterior sagittal anorektoplastik i jämförelse med Stephens operation och<br />
abdominoperineal pullthrough för åtgärdandet av höga och intermediära<br />
anorektala missbildningar: Resultat i vuxen ålder<br />
Danielson Johan, Barnkirurgiska Kliniken Akademiska Sjukhuset Uppsala,<br />
Olsen Leif, Wester Tomas<br />
Utställning och kaffe<br />
Fria föredrag:<br />
Gastrokirurgi - Del 4 -Moderator: Elisabeth Gustafsson<br />
Sacrococcygeala teratom<br />
Svensson Elin, Barnkirurgiska Kliniken Drottning Silvias Barn- Och<br />
Ungdomssjukhus Göteborg, Borg Helena, Edenholm Mats<br />
Swenson eller TEPT för operation av MB Hirschsprung?<br />
Bräutigam Matilda, Barnkirurgiska Kliniken, DSBUS Göteborg<br />
Edenholm Mats, Sillén Ulla, Borg Helena<br />
Röntgenologisk framställning av rekto-anala inhibitionsreflexen hos barn<br />
för att undanröja misstanke om Hirschsprungs sjukdom<br />
Vult Von Steyern Kristina, Barnröntgen, BFC Skånes Universitetssjukhus i<br />
Lund, Wingren Pär, Wiklund Marie, Stenström Pernilla, Arnbjörnsson Einar<br />
Reoperationer efter transanal endorectal pull-through (TERPT) för<br />
Hirschsprungs sjukdom hos barn - en littertursTUDIE<br />
Lopera Carlos, University Of Barcelona, Barnkirurgiska Kliniken, Lund<br />
Skånes Universitetssjukhus Barcelona, Stenström Pernilla, Anderberg<br />
Magnus, Arnbjörnsson Einar<br />
Barnurologi – Del 1 - Moderator: Nils Wåhlin<br />
Kollagenkompositer för tissue engineering av urinvägarna i ett<br />
en-seans förfarande<br />
Zeiai Said, Barnkirurgen, Astrid Lindgrens Barnsjukhus Stockholm<br />
Fatemeh Ajalloueian, Rojas Ramiro, Hilborn Jöns, Fossum Magdalena
BARNKIRURGI 146<br />
BARNKIRURGI 163<br />
BARNKIRURGI 299<br />
BARNKIRURGI 310<br />
BARNKIRURGI 283<br />
BARNKIRURGI 172<br />
BARNKIRURGI 106<br />
BARNKIRURGI<br />
Histopatologisk utvärdering av förhuden hos pojkar efter omskärelse på<br />
medicinsk indikation: är det ett slöseri med resurser?<br />
Naji H, Barnkirurgi Astrid Lindgrens Barnsjukhus Stockholm<br />
Kvalitetskontroll efter förändrad handläggning och operation av retentio testis<br />
Löfgren Pia, Barnkirurgiska Kliniken Drottning Silvias Barn Och<br />
Ungdomssjukhus Göteborg, Holmdahl Gundela, Sjöström Sofia,<br />
Abrahamsson Kate<br />
En prospektiv randomiserad morfologisk, volymetrisk och endokrinologisk<br />
studie av kongenital retentio testis<br />
Kollin Claude, Barnkirurgiska Klinikenliniken Astrid Lindgrens Barnsjukhus<br />
Stockholm, Stukenborg Jan-Bernd, Nordenskjöld Agneta, Ritzén Martin<br />
Testikeltillväxt hos spontant descenderade testiklar efter födelsen<br />
Kollin Claude, Barnkirurgiska Kliniken, Astrid Lindgrens Barnsjukhus<br />
Stockholm, Agneta Nordenskjöld, Tina Granholm, Martin Ritzén<br />
Barnurologi – Del 2 -Moderator: Gunnar Westbacke<br />
Genetisk diagnostik vid oklar könstillhörighet<br />
Nordenskjöld Agneta, Barnkirurgi, Astrid Lindgrens Barnsjukhus, Karolinska<br />
Universitetssjukhuset Stockholm<br />
Genital kirurgi på flickor, DSBUS 2000-2011<br />
Svensson Elin, Barnkirurgiska Kliniken, Drottning Silvias Barn- Och<br />
Ungdomssjukhus Göteborg, Holmdahl Gundela<br />
Komplikationer efter rekonstruktiv kirurgi i nedre urinvägar hos barn.<br />
Karlsson Sara, Barnkir Klin Drottning Silvias Barn- Och Ungdomssjukhus<br />
Göteborg, Moussavi –Samani Maryam, Holmdahl Gundela, Sillén Ulla,<br />
Abrahamsson Kate<br />
239<br />
BARNKIRURGI
240<br />
BARNKIRURGI 89<br />
12.00-13.00<br />
13.00-13.45<br />
Lokal: Kulturen<br />
BARNKIRURGI 114<br />
BARNKIRURGI 278<br />
BARNKIRURGI 59<br />
BARNKIRURGI 266<br />
BARNKIRURGI 147<br />
BARNKIRURGI 121<br />
BARNKIRURGI<br />
Pyeloplastiker utförda vid DSBUS 2005-2009<br />
Nordenström Josefin, Barnkirurgiska Kliniken Drottning Silvias Barn och<br />
Ungdomssjukhus vid Sahlgrenska Universitetssjukhuset Göteborg, Hallström<br />
Johan, Holmdahl Gundela, Abrahamsson Kate, Sjöström Sofia<br />
Utställning och lunch<br />
Fria föredrag:<br />
Allmän Barnkirurgi - Del 1 -Moderator: Zsuzsa Bartik<br />
Varför meckelscint?<br />
Adrian P, Barnkirurgen DSBUS Göteborg, Sixt R<br />
Recidiv efter ljumskbråcksoperation hos barn<br />
Haghighi Maryam, Barnkirurgiska Kliniken Astrid Lindgrens Barnsjukhus<br />
Stockholm, Granholm Tina<br />
Behandling av appendicitabscess hos barn<br />
Svensson Jan F, Barnkirurgiska Kliniken Astrid Lindgrens Barnsjukhus<br />
Stockholm, Johansson Rasmus, Kaiser Sylvie, Wester Tomas<br />
Allmän barnkirurgi – Del 2 - Moderator: Johan Danielsson<br />
Kirurgisk intervention av muskelinfiltrativ venös missbildning<br />
Ghaffarpour Nader, Barnkirurgi, Astrid Lindgrens Barnsjukhus Stockholm,<br />
Papatziamos Giorgios, Krakowski Radek, Wester Tomas<br />
Tarmskador som orsakas av intag av flera magneter: ett ökande problem<br />
hos barn?<br />
Naji H, Barnkirurgi Astrid Lindgrens Barnsjukhus Stockholm<br />
Isacson D, Svensson JF, Wester T<br />
Komplikationer till subcutana venportar hos barn behandlade på Barn och<br />
Ungdomssjukhuset i Lund 2005-2008<br />
Thegerström John, Barnkirurgiska Klin SUS Lund, Heldrup Jesper, Granéli<br />
Christina, Börjesson Anna
13.45-14.30<br />
Lokal: Kulturen<br />
14.30-15.15<br />
15.15-16.45<br />
Lokal: Operan<br />
16.45-17.30<br />
Lokal: Operan<br />
18.30<br />
Lokal: Cloetta<br />
Center<br />
13.15-14.15<br />
Lokal: Duetten<br />
BARNKIRURGI<br />
Gästföreläsning – Perineal surgery<br />
Föreläsare: Maria Marcela Bailez, Buenos Aires<br />
Utställning och kaffe<br />
Hypospadiplastik - bättre och sämre metoder?<br />
Samarrangemang Barnkirurgi, Plastikkirurgi<br />
Deltagare: Henry Svensson, Erkki Tarpila, Johan Heinius (Urologi),<br />
Gundela Holmdahl (Barnurologi), Gunnar Westbacke (Barnurologi)<br />
Moderator: Agneta Nordenskjöld<br />
Årsmöte<br />
Höjdarfesten!<br />
Bankett<br />
Torsdagen den 23 augusti<br />
ST-Lunch: Barn som far illa<br />
Föreläsare: PJ Svensson, Gabriel Otterman<br />
241<br />
BARNKIRURGI
BARNKIRURGI 59<br />
Behandling av appendicitabscess hos barn<br />
242<br />
BARNKIRURGI<br />
Svensson Jan F, Barnkirurgiska Kliniken Astrid Lindgrens Barnsjukhus Stockholm, Johansson Rasmus, Barnkirurgiska Kliniken Astrid Lindgrens<br />
Barnsjukhus Stockholm, Kaiser Sylvie, Radiologiska Kliniken Astrid Lindgrens Barnsjukhus Stockholm, Wester Tomas, Barnkirurgiska Kliniken Ast-<br />
rid Lindgrens Barnsjukhus Stockholm<br />
Introduktion<br />
Syftet med denna studie är att utvärdera incidencen av recidiv efter<br />
initialt framgångsrik behandling av appendicitabscess hos barn.<br />
Patienter och Metod<br />
90 patienter gick hem efter framgångsrik icke-operativ behandling<br />
av appendicitabscess under perioden 2006-2010. Detta är en retrospektiv<br />
uppföljning av alla dessa patienter som behandlats vid Astrid<br />
Lindgrens Barnsjukhus.<br />
Resultat<br />
Medianuppföljningstiden var 3.4 (0.9-5.7) år och under denna tid<br />
återkom 6 patienter med en ny abscess efter en mediantid på 10 (2-<br />
32) dagar och 3 patienter återkom med en ny akut appendicit utan<br />
abscess efter en mediantid på 122 (14-133) dagar. 8 patienter opererades<br />
under uppföljningstiden, 6 patienter genomgick en intervallap-<br />
BARNKIRURGI 73<br />
Swenson eller TEPT för operation av Mb Hirschsprung?<br />
pendektomi (II) och två patienter opererade med en akut appendektomi<br />
(AA). Indikationen för IA var antingen utveckling av ny abscess<br />
(2 pat), konservativt behandlad icke-perforerad akut appendicit (1<br />
pat) eller intervallappendektomi baserat på kirurgens och/eller föräldrarnas<br />
önskemål. Akut appendicit var indikationen för kirurgi i<br />
båda fallen av AA.<br />
Diskussion<br />
Alla recidiverande abscesser uppträdde inom en månad från det<br />
första insjuknandet. Vi anser att dessa skall betraktas som en fortsättning<br />
av den initiala sjukdomen. 3/82 (3,7%) patienter återinsjuknade<br />
med en ny akut appendicit under uppföljningstiden. Dessa<br />
data stöder strategin att inte utföra intervallappendektomi efter en<br />
framgångsrik konservativ behandling av appendicitabscess hos barn.<br />
Bräutigam Matilda, Barnkirurgiska Kliniken DSBUS Göteborg, Edenholm Mats, Barnkirurgiska Kliniken DSBUS Göteborg, Sillén Ulla, Barnkirurgiska<br />
Kliniken DSBUS Göteborg, Borg Helena, Barnkirurgiska Kliniken DSBUS Göteborg<br />
Introduktion<br />
Mb Hirschsprung (HD) , aganglionos engagerande delar av eller hela<br />
gastrointestinalkanalen vilket leder till tarmtömningsproblem och<br />
enterocolit. I Göteborg opererades tidigare patienterna enligt Swenson,<br />
en transabdominell approach med användande av suturmaskin.<br />
Denna metod kräver en patientvikt på 7,5 kg pga suturmaskinens<br />
storlek. 2003 introducerades en transanal teknik, TEPT.<br />
Patienter och Metod<br />
En retrospektiv studie av 57 patienter(44 pojkar, 14 flickor) med Mb<br />
Hirschsprung, vårdade och opererade vid DSBUS under perioden<br />
1999-2010 har genomförts. Operationsmetod enligt Swenson, vanligtvis<br />
utan stomiskydd, dominerade fram till 2003. Fjorton patienter<br />
opererades enligt Swenson, 37 enligt TEPT. Total colonaganglionos<br />
förelåg hos 3 pojkar och 4 flickor. Pga svår ileus som debutsymtom<br />
blev 21 av 57 patienter neonatalt avlastade med stomi. Diagnos ställdes<br />
huvudsakligen på bas av klinik, colonröntgen och anorektal manometri.<br />
Rektalbiopsi (fullvägg) utfördes hos ett fåtal patienter. Syftet<br />
med studien var att jämföra TEPT och Swenson avseende operationsålder,<br />
vårdtid, postoperativ enterocolit och lavemangsbehov.<br />
Resultat<br />
Medianålder för operation enligt Swenson var 12 månader respektive<br />
1 månad för TEPT. Vårdtid (median) i anslutning till operation var 14<br />
respektive 8 dagar. Enterocolit postoperativt förekom hos 21 % (3/14,<br />
Swenson) och 27 % (10/37) i TEPT gruppen. Vid uppföljning tre år<br />
postoperativt har cirka 80 % av samtliga patienter behov av microklysma.<br />
Behovet skiljer ej mellan grupperna<br />
Diskussion<br />
Patienter opererade enligt Swenson har en betydligt högre operationsålder.<br />
Detta ställer höga krav på vårdnadshavare att utföra assisterad<br />
tarmtömning under en lång period preoperativt vilket kan<br />
leda till ökad morbiditet. Den kortare vårdtiden för TEPT återspeglar<br />
ett betydligt mer okomplicerat postoperativt förlopp. Förekomst av<br />
postoperativ enterocolit och lavemangsbehov skiljer ej mellan grupperna.<br />
Swenson som operationsmetod fyller en funktion hos sent diagnostiserade<br />
patienter med HD där TEPT ej är att rekommendera vid<br />
operation av barn äldre än 2-3 år.
BARNKIRURGI 89<br />
Pyeloplastiker utförda vid DSBUS 2005-2009<br />
BARNKIRURGI<br />
Nordenström Josefin, Barnkirurgiska Kliniken Drottning Silvias Barn Och Ungdomssjukhus Vid Sahlgrenska Universitetssjukhuset Göteborg, Hall-<br />
ström Johan, Barnkirurgiska Kliniken Drottning Silvias Barn Och Ungdomssjukhus Vid Sahlgrenska Universitetssjukhuset Göteborg, Holmdahl Gun-<br />
dela, Barnkirurgiska Kliniken Drottning Silvias Barn Och Ungdomssjukhus Vid Sahlgrenska Universitetssjukhuset Göteborg, Abrahamsson Kate,<br />
Barnkirurgiska Kliniken Drottning Silvias Barn Och Ungdomssjukhus Vid Sahlgrenska Universitetssjukhuset Göteborg, Sjöström Sofia, Barnkirur-<br />
giska Kliniken Drottning Silvias Barn Och Ungdomssjukhus Vid Sahlgrenska Universitetssjukhuset Göteborg<br />
Introduktion<br />
Prenatalt upptäckt hydronefros orsakas till 2/3 av pelvoureteral obstruktion<br />
(PUJ-stenos). Vanligaste orsaken till PUJ-stenos är en förträngning<br />
av den proximala uretären. Hos äldre barn kan korsande<br />
kärl till njurens nedre pol vara obstruerande (sk Östlingmekanism).<br />
Operationsindikationer vid PUJ-stenos är påverkad njurfunktion,<br />
ökad hydronefros, upprepade infektioner eller smärtproblematik.<br />
Syftet med studien var att beskriva ett 5-årsmaterial och utvärdera<br />
resultaten efter operation med öppen pyeloplastik hos barn med pelvouretral<br />
obstruktion.<br />
Patienter och Metod<br />
85 barn (63 pojkar, 22 flickor) opererade för PUJ-stenos under åren<br />
2005-2009 har följts med ultraljud och MAG-3 scint 3 respektive 18<br />
månader postoperativt. I en retrospektiv journalstudie har vi granskat<br />
resultatet efter 87 pyeloplastiker (40 högersidiga, 43 vänstersidiga,<br />
2 bilaterala).<br />
Resultat<br />
26 patienter hade prenatal hydronefros. Senare debutsymtom var<br />
smärta (n=31) och infektion (n=21). Resterande 9 fick diagnos en<br />
passent eller av andra skäl. Medianålder vid diagnos var 29 mån<br />
(0-16 år).Medianålder vid operation var 6 år (0,1-16 år). Preoperativ<br />
avlastande stent eller p-kateter fanns hos 8 (9%). AP-måttet på ultra-<br />
ljud var median 35 mm (8-60) och signifikant högre hos de prenatalt<br />
diagosticerade (p=0,043). I 68 (78%) fall orsakades obstruktionen av<br />
förträngning av uretären och hos 18 (21%) fanns ett korsande kärl.<br />
Majoriteten (79) (91%) avlastades postop med dubbel-J stent under 3<br />
veckor och resterande fick en pyelostomi. Postoperativa komplikationer<br />
(feber, infektion, hematuri, och stentproblematik) registrerades<br />
hos 10 (11%) patienter. Endast en har behövt reoperation. Medianvårdtid<br />
efter operation var 3 dagar (1-14).Vid uppföljning 3 månader<br />
postoperativt (n=83) fann man förbättrad split function på MAG-3<br />
(> 5% på op sida) hos 18 patienter (22 %), bevarad funktion hos 61<br />
(73%) och försämrad funktion hos 4 (5%). Vid 18 månader (n=60)<br />
var funktionen förbättrad hos 16 (27%) och bevarad hos 44 (73%).<br />
Ingen var försämrad.<br />
Diskussion<br />
Pelvouretral plastik ger hos majoriteten bevarad eller förbättrad njurfunktion<br />
under uppföljningstiden. Antalet komplikationer är få och<br />
då vanligast infektioner och stentproblem. Antenatalt detekterade hydronefroser<br />
hade i vårt material större AP-mått men ingen signifikant<br />
skillnad i funktionsfördelning preoperativt jämfört de äldre barnen.<br />
De visade lika stor förmåga till stabilisering och förbättring av njurfunktion<br />
som de äldre barnen trots intrauterin obstruktion.<br />
BARNKIRURGI 92<br />
Tillväxt hos barn födda med Long-Gap Esophagus Atresi<br />
Jönsson Linus, Barnkirurgiska Kliniken Drottning Silvias Barn Och Ungdomssjukhus Göteborg, Gatzinsky Vladimir, Barnkirurgiska Kliniken<br />
Drottning Silvias Barn Och Ungdomssjukhus Göteborg, Friberg Lars-Göran, Barnkirurgiska Kliniken Drottning Silvias Barn Och Ungdomssjukhus<br />
Göteborg, Abrahamsson Kate, Barnkirurgiska Kliniken Drottning Silvias Barn Och Ungdomssjukhus Göteborg<br />
Introduktion<br />
Long-gap Esophagus atresi(LGEA) är en missbildning som drabbar<br />
1/40.000 levande födda barn. Dessa barn föds ofta något tidigt och är<br />
dessutom både korta och lätta för åldern. Behandlingen av missbildningen<br />
medför ofta tillmatningsbesvär och barnens längd och vikt<br />
utveckling kan i perioder påverkas av infektioner, svårigheter att ge<br />
tillräckliga matmängder via mag-tarmsystemet och upprepade operationer.<br />
För övrigt friska barn som föds korta för ålder,s.K SGAL, har en<br />
ökad risk att förbli korta i vuxen ålder.<br />
Patienter och Metod<br />
Längd och vikt utveckling hos 16 barn med LGEA, födda mellan 1995<br />
och 2010, har hämtats retrospektivt ur patienternas journaler. Deras<br />
vikt- och längdtillväxt har jämförts med tillväxten hos ”normal”-populationen<br />
resp barn födda korta för åldern,SGAL.<br />
Resultat<br />
Gestations åldern för LGEA patienterna var 35+2 (Range 29+6-42+1).<br />
Födelsevikt var 1950 g (Range 970-3225g). Detta ger en födelse vikt<br />
på – 2,5 SD i genomsnitt. Födelselängden var -1 SD i genomsnitt,<br />
5/16 patienter var SGAL dvs < -2SD i längd vid födseln.Under uppväxten<br />
sker en viss catch-up ffa i vikt, medan längdtillväxten är oförändrad<br />
med en genomsnittlig längd på - 1,7 SD vid både 1 och 7 års ålder.<br />
Diskussion<br />
Barn födda med LGEA är små för åldern vid födseln, och trots ansträngningar<br />
för att försäkra optimal näringstillförsel, så förblir de<br />
mindre än normalt som grupp vid 1 resp 7 års ålder. Längdtillväxten<br />
liknar den som man kan se hos barn som föds korta för åldern, s.K<br />
SGAL-barn.Ytterligare studier behövs för att kartlägga faktorer som<br />
påverkar tillväxten hos LGEA barn.<br />
243<br />
BARNKIRURGI
BARNKIRURGI 98<br />
Operation av kongenitalt diafragmabråck under ecmobehandling<br />
244<br />
BARNKIRURGI<br />
Frenckner B, Barnkirurgiska Verksamheten Astrid Lindgrens Barnsjukhus Stockholm, Larsson M, Barnkirurgiska Verksamheten Astrid Lindgrens<br />
Barnsjukhus Stockholm, Broomé M, Ecmo Enheten Astrid Lindgrens Barnsjukhus Stockholm, Holzgraefe B, Ecmo Enheten Astrid Lindgrens Barn-<br />
sjukhus Stockholm, Kalzén H, Ecmo Enheten Astrid Lindgrens Barnsjukhus Stockholm, Palmér K, Ecmo Enheten Astrid Lindgrens Barnsjukhus<br />
Stockholm<br />
Introduktion<br />
I centra där extrakorporeal membranoxygenering (ECMO) är tillgängligt<br />
behandlas ungefär en tredjedel av patienter med kongenitalt<br />
diafragmabråck (CDH) med detta för preoperativ stabilisering. Under<br />
ECMO behandling får patienterna heparin kontinuerligt och blödningskomplikationer<br />
vid kirurgi är vanliga. Under 90-talet reopererades<br />
nästan hälften av våra patienter efter operation av CDH under<br />
pågående ECMO pga blödning. Från 2002 har vi använt en ny kirurgisk<br />
strategi för att minska blödningskomplikationerna. Syftet med<br />
denna presentation är att redovisa våra resultat med denna strategi.<br />
Patienter och Metod<br />
Mellan 2002 och 2011 opererades 43 patienter för CDH under pågående<br />
ECMO behandling. Om det förelåg synliga koagler eller fibrindeposition<br />
i ECMO systemet, byttes detta inför kirurgin. Trombocyter<br />
gavs preoperativt vid behov. ACT hölls mellan 160 och 180. En noggran<br />
kirurgisk teknik användes. All dissektion gjordes med diatermi.<br />
BARNKIRURGI 106<br />
Komplikationer efter rekonstruktiv kirurgi i nedre urinvägar hos barn<br />
Patchen syddes till hälften med fortlöpande sutur. Resterande med<br />
enstaka suturer, så att suturlinjen i thorax kunde inspekteras och<br />
sprayas med Tisseel innan de enstaka suturerna knöts. Thoraxdrän<br />
lades och thoraxhalvan fylldes med varm koksalt. Ingen antifribrinolytisk<br />
behandling gavs.<br />
Resultat<br />
En patient avled under operationen pga kanylproblem. Två patienter<br />
hade postoperativ blödning i buken, som krävde relaparatomi.De<br />
återstående 39 patienterna hade inga blödningskomplikationer. 30<br />
(70%) av patienterna överlevde till utskrivning.<br />
Diskussion<br />
Detta material visar att blödningskomplikationer vid operation av<br />
CDH under ECMO behandling till stor del kan undvikas om den beskrivna<br />
strategin används. Det visar också att intra- och postoperativ<br />
fibrinolytisk behandling ej är nödvändig.<br />
Karlsson Sara, Barnkir Klin Drottning Silvias Barn- Och Ungdomssjukhus Göteborg, Moussavi –Samani Maryam, Barnkir Klin Drottning Silvias<br />
Barn- Och Ungdomssjukhus Göteborg, Holmdahl Gundela, Barnkir. Klin Drottning Silivas Barn- Och Ungdomssjukhus Göteborg, Sillén Ulla, Barnkir<br />
Klin Drottning Sivlias Barn-Och Ungdomssjukhus Göteborg, Abrahamsson Kate, Barnkir Klin Drottning Silvias Barn- Och Ungdomssjukhus Göteborg<br />
Introduktion<br />
Rekonstruktiv kirurgi av nedre urinvägar är behäftad med hög komplikationsrisk.<br />
Syftet var att värdera våra resultat åren 2000 till 2010<br />
jämfört med internationella studier.<br />
Patienter och Metod<br />
40 pojkar och 17 flickor primäropererades vid median 11 år (range<br />
4-21) och följdes under median 7 år (range 1-10). Diagnoser var<br />
neurogen blåsrubbning NBD, (42 st), blåsexstrofi BEX (10 ), isolerad<br />
epispadi, IE (2), uretravalvel UV (3). Individerna med NBD erhöll<br />
augmentation (33), Mitrofanoff (31), Monty (9), blåshalsplastik enligt<br />
Young Dees, YD (4), YD+slynga (4), Young Dees Ledbetter, YDL (3)<br />
Kropp (9), primär blåshalsslutning (1) och slynga (3). 7 av individerna<br />
med BEX/IE fick primärt augmentation och 3 sekundärt. 12 personer<br />
fick Mitrofanoff och 10 st YDL. Två slöts primärt. Patienterna<br />
med UV fick Mitrofanoff (3). Uppföljning har skett enligt strukturerat<br />
protokoll. Studien är konsekutiv retrospektiv.<br />
Resultat<br />
Komplikationer sågs hos 19 pat med NBD, 7 med BEX/IE och 1 med<br />
UV. Sammanlagt behövde 13 individer (23%) någon form av reope-<br />
ration. 17 reoperationer skedde på 399 postoperativa patientår, 1<br />
reoperation vart 23;e år. Sju av 43 fall med blåsaugmentation fick<br />
komplikation varav 5 krävde reoperation; (2 rupturer, 3 blåssten).<br />
Två hade överaktivitet som hävdes med antikolinergikum. Problem<br />
vid RIK i den alternativa kanalen uppstod i 19 av 55 fall men endast<br />
4 behövde reoperation; (2 stomarevision, 2 nya kanaler). Resterande<br />
hade angulering eller obstruktion i stomat. Alla dessa normaliserades<br />
efter en tids kvarkateter.Komplikation efter blåshalsplastik noterades<br />
hos 5 av 24 patienter med NBD, varav 4 reoperades. Läckage uppstod<br />
hos 2 individer med isolerad slyngplastik, dessa reopererades med<br />
YD respektive Kropp. Två individer slöts eftersom de inte accepterade<br />
det ringa läckage som var förväntat efter YD. En flicka fick abcess runt<br />
sin SIS-sling i lilla bäckenet men behövde ej revideras. Två pat med<br />
BEX/IE krävde reop av YDL. Två patienter fick ileus, båda NBD.<br />
Diskussion<br />
Våra resultat är jämförbara eller bättre än internationella rapporter.<br />
Komplikationsfrekvensen avseende sten, ruptur och kateteriserbarhet<br />
i RIK-kanalen tycks vara påverkbar av regelbundet uroterapistöd.
BARNKIRURGI 114<br />
Varför meckelscint?<br />
BARNKIRURGI<br />
Adrian P, Barnkirurgen DSBUS Göteborg, Sixt R, Barnfysiologen DSBUS Göteborg<br />
Introduktion<br />
Meckelscint är en noninvasiv metod för att finna en Meckels divertikel<br />
med innehåll av syraproducerande ventrikelslemhinna, som framför<br />
allt används vid utredning av gastrointestinal blödning. Vi har analyserat<br />
indikationer för och resultaten av samtliga Meckelscintar som<br />
gjorts på Drottning Silvias barn- och ungdomssjukhus de senaste fem<br />
åren.<br />
Patienter och Metod<br />
Från Barnfysiologens register har vi identifierat samtliga Meckelscintigrafier<br />
som utförts under åren 2007 - 2011. Därefter har vi gått<br />
igenom de aktuella patientjournalerna och noterat vilka symtom och<br />
fynd som föranlett undersökningen, vilka övriga undersökningar som<br />
utförts i samma utredning, undersökningens resultat, och fynd vid en<br />
eventuell operation.<br />
BARNKIRURGI 118<br />
Kongenitalt diafragmabråck – tidig och sen intubation<br />
Resultat<br />
Under fem år utfördes 71 Meckelscintigrafier på DSBUS: 2007 5 st,<br />
2008 8 st, 2009 21 st, 2010 18 st, 2011 21 st. 63 av dessa utfördes på<br />
indikationen gastrointestinal blödning, 7 på indikationen buksmärta,<br />
1 på indikationen invagination. 60 var negativa, 6 positiva och 5<br />
hade ett oklart resultat. Vid efterföljande 7 operationer (6 efter positiv<br />
scint, 1 efter oklar scint) visade det sig att 5 patienter verkligen hade<br />
en Meckels divertikel, 2 st 2007 och en vardera under åren 2009,<br />
2010 & 2011.<br />
Diskussion<br />
Antalet Meckelscintar har mer än fördubblats de senaste tre åren utan<br />
motsvarande ökning i positiva fynd. Använder vi undersökningen på<br />
ett optimalt sätt? Vi diskuterar lämpliga indikationer för undersökningen<br />
och tänkbara förklaringar till den kraftiga ökningen.<br />
Park Jennifer, Barnkirurgiska Kliniken Drottning Silvias Barn- Och Ungdomssjukhus Göteborg, Friberg Lars-Göran, Barnkirurgiska Kliniken Drott-<br />
ning Silvias Barn- Och Ungdomssjukhus Göteborg, Gatzinsky Vladimir, Barnkirurgiska Kliniken Drottning Silvias Barn- Och Ungdomssjukhus Göte-<br />
borg, Jönsson Linus, Barnkirurgiska Kliniken Drottning Silvias Barn- Och Ungdomssjukhus Göteborg<br />
Introduktion<br />
Kongenitalt diafragmabråck drabbar 1 på 2500-4000 levande födda<br />
barn med en mortalitet på 30-40%. Behandlingsstrategin på Drottning<br />
Silvias barn- och ungdomssjukhus (DSBUS) har varit att intubera<br />
och respiratorvårda patienterna när det behövts samt operera då<br />
trycket i lungkretsloppet understigit det i systemkretsloppet.<br />
Patienter och Metod<br />
Denna retrospektiva journalstudie omfattar samtliga patienter som<br />
handlagts på DSBUS under perioden 1990-2009. Data har inhämtats<br />
avseende gestationsålder, födelsevikt och mortalitet. Patienterna har<br />
delats in i olika grupper med hänsyn till tid till intubation efter födseln<br />
(1h6h, gr C). Postoperativ uppföljning<br />
av lungfunktionen innefattar lungscintigrafi och på senare år<br />
inertgasutsköljning.<br />
Resultat<br />
84 patienter inkluderades i studien. Den totala mortaliteten uppgick<br />
till 38,1% (32st). Medianvärdet för gestationsåldern bland de patienter<br />
som överlevt var 39+4,5 och för de som avlidit 38+1,5. Av de som<br />
avlidit var 30st intuberade < 1h. Mortaliteten i grupp A uppgick till<br />
57,7%. För grupp B och C var mortaliteten 10% respektive 4,5%. Av<br />
de 52 patienter som överlevt (22st i gr A, 9st i gr B och 21st i gr C)<br />
har data avseende uppföljning insamlats på 41st. Medianvärdet för<br />
födelsevikt var jämförbara mellan grupperna. Antal dagar i respirator<br />
varierade med medianvärden 14 dygn i gr A, 7 dygn i gr B och 1 dygn<br />
i gr C. Medianvärden för lungscintigrafi var 34:66, 36:64 samt 45:55<br />
% för den afficierade sidan vs kontralaterala sidan inom respektive<br />
grupp och resultaten för inertgasutsköljning visade +4,6SD, +1,7SD<br />
samt +1,1SD.<br />
Diskussion<br />
Den huvudsakliga mortaliteten finns inom gruppen intuberade inom<br />
1 timme efter födseln. Vi har funnit att patienterna intuberade >6h<br />
har en nästintill normal lungscintigrafi. Inertgasutsköljning har visat<br />
att patienter intuberade >1h och >6h endast har lätt förhöjda värden,<br />
medan patienter intuberade
246<br />
BARNKIRURGI<br />
BARNKIRURGI 121<br />
Komplikationer till subcutana venportar hos barn behandlade på Barn och Ungdomssjukhuset i Lund 2005-2008<br />
Thegerström John, Barnkirurgiska Klin SUS Lund, Heldrup Jesper, Barnonkologen SUS Lund, Granéli Christina, Barnkirurgiska Kliniken SUS Lund,<br />
Börjesson Anna, Barnkirurgiska Kliniken SUS Lund<br />
Introduktion<br />
Subcutana venportar (SVP) är ett viktigt hjälpmedel i behandlingen<br />
av barn med bland annat maligna sjukdomar samt kort-tarm problematik.<br />
Dessvärre drabbas patienterna av komplikationer associerade<br />
med venportarna vilka i sin tur leder till ökad morbiditet samt ökade<br />
kostnader. Studien syftade till att kartlägga SVP-associerade komplikationer<br />
hos barn med målet att förbättra våra rutiner och på så sätt<br />
minska antalet komplikationer.<br />
Patienter och Metod<br />
Via en retrospektiv journalgenomgång av samtliga patienter som erhållit<br />
en SVP via Barnkirurgiska kliniken i Lund mellan januari 2005<br />
och december 2008 registrerades komplikationerna. Uppföljningen<br />
sträckte sig till januari 2011. Komplikationerna delades in i perioperativa-,<br />
infektiösa samt kateter/dos relaterade.<br />
Resultat<br />
141 patienter (0-18 år) erhöll totalt 184 SVP under tidsperioden. 48<br />
patienter (34%) drabbades av någon komplikation under uppföljningstiden.<br />
Infektiösa komplikationer var vanligast och ledde till<br />
extirpation av SVP i 41 fall (22%). Kateter-relaterade komplikationer<br />
drabbade 18 patienter (12%). Perioperativa komplikationer noterades<br />
hos 16 patienter (9%), där felplacerade kateterspetsar var den<br />
vanligaste.<br />
Diskussion<br />
Under uppföljningstiden drabbades drygt var tredje patient av någon<br />
SVP-associerad komplikation, i många fall ledande till reoperation.<br />
Komplikationernas art belyser vikten av att utarbeta bättre strategier<br />
dels vid insättningen av SVP samt vid det dagligan handhavandet av<br />
dem med målet att sänka komplikationsfrekvensen och därmed ffa<br />
lidandet för patienterna.<br />
BARNKIRURGI 123<br />
Reoperationer efter transanal endorectal pull-through (TERPT) för Hirschsprungs sjukdom hos barn - en litterturstudie<br />
Lopera Carlos, University Of Barcelona, Barnkirurgiska Kliniken Lund Skånes Universitetssjukhus Barcelona, Stenström Pernilla, Barnkirurgiska<br />
Kliniken Lund Skånes Universitetessjukhus Lund, Anderberg Magnus, Barnkirurgiska Kliniken Lund Skånes Universitetssjukhus Lund, Arnbjörnsson<br />
Einar, Barnkirurgiska Kliniken Lund Skånes Universitetssjukhus Lund<br />
Introduktion<br />
Transanal endorectal pull-through (TERPT) är en operationsmetod<br />
på barn med Hirschsprungs sjukdom. Metoden används frekvent<br />
världen över och resultaten rapporteras som mycket goda. Komplikationer<br />
till nya operationsmetoder tenderar dock att underrapporteras<br />
i enskilda studier. För att samla flera korttidsresultat och förekomst<br />
av komplikationer gjordes en litteratursammanställning. Informationen<br />
är viktig till föräldrar till barn med Hirschsprungs sjukdom samt<br />
för planeringen av den postoperativa vården. Mål: Målet med denna<br />
litteraturstudie var att kartlägga hur ofta reoperationer förekommer<br />
efter TERPT<br />
Patienter och Metod<br />
Litteraturgranskning gjordes i Pubmed och Embase med sökkriterierna<br />
reoperationer efter TERPT på barn med Hirschsprungs sjukdom<br />
1998 till 2011. Endast rapporter om planerade TERPT beaktades med<br />
inklusionskriterierna att TERPT var den enda operativa åtgärden som<br />
var utförd primärt.<br />
Resultat<br />
Tjugosex artiklar hittades i litteraturen och av dessa kunde 23 in-<br />
kluderas i undersökningen. Sammanlagt rapporterades då 836 barn<br />
med flickor:pojkar 1:3,3. Gruppen delades upp i ålderskategorierna;<br />
3 år<br />
(12 %). Genomsnittlig uppföljning var 18,5 månader (3-38). Totala<br />
antalet reoperationer som rapporterades var 41(4.9%) varav 24 laparotomier,<br />
8 laparoskopier, 6 colo- och ileostomier. Två reoperationer<br />
med ny TERPT rapporterades. Sju patienter klassades som misslyckad<br />
TERPT-operation (0.8%) varav fem behövde avledande colostomi och<br />
ny transabdominal pull-through operation. I ett fall genomfördes en<br />
Duhamel pull-through. Myectomier utfördes på två barn.Hos två barn<br />
förekom skador på urinvägarna och hos ett barn skada på vas deferens.<br />
I två fall krävdes reoperation pga adherensileus och i åtta fall<br />
uppstod läckage från anastomosen som krävde reoperation. Prolaps<br />
rapporterades hos ett barn.<br />
Diskussion<br />
Resultaten visar en förekomst av reoperationer efter TERPT på nästan<br />
5 %. Denna förekomst bör beaktas vid den preoperativa informationen<br />
och planeringen inför TERPT.
BARNKIRURGI<br />
BARNKIRURGI 146<br />
Histopatologisk utvärdering av förhuden hos pojkar efter omskärelse på medicinsk indikation: är det ett slöseri med resurser?<br />
Naji H, Barnkirurgi Astrid Lindgrens Barnsjukhus Stockholm<br />
Introduktion<br />
Syftet med denna artikel är att utvärdera de histopatologiska resultaten<br />
av förhuden efter omskärelse på medicinska indikationer och ta<br />
reda om analys av biopsi är ett slöseri med resurser.<br />
Patienter och Metod<br />
En retrospektiv analys har genomförts av medicinska journaler och<br />
histopatologiska rapporter för 26 pojkar som genomgått omskärelse<br />
på mediciniska indikationer (studiegruppen) från juni 2002 till juni<br />
2005. Kontrollgruppen bestod av 30 pojkar som genomgått omskärelse<br />
på grund av religiös tro.<br />
Resultat<br />
Medianåldern för barn i studiegruppen var 5 (2-12) år. 18 pojkar hade<br />
fimosis, 7 hade återkommande balanopostit och en hade parafimosis<br />
som indikation för omskärelse. Balanitis xerotica obliterans (BXO)<br />
diagnostiserades i 5 av 26 biopsier (19,2%). I tre av de fem fallen<br />
BARNKIRURGI 147<br />
Tarmskador som orsakas av intag av flera magneter: ett ökande problem hos barn?<br />
med BXO visade histopatologisk undersökning fokala likenoida infiltrat<br />
vilket ansågs vara tidig form av BXO. Det fanns ingen misstanke<br />
om BXO i den kliniska undersökningen av dessa 3 patienter. Mindre<br />
förändringar har rapporterades hos 8 patienter i form av minimal<br />
inflammation och ödem medan 2 patienter hade kronisk inflammation.<br />
Resten av biopsierna (11 patienter) visade normal preputial<br />
histologi. Den histopatologiska undersökningen av kontrollgruppen<br />
visade fokala likenoid infiltrat hos en patient (3,3%), kronisk inflammation<br />
hos 2 patienter och akut inflammation med cellulär ödem i<br />
2 patienter.<br />
Diskussion<br />
Det finns en plats för rutinmässig histopatologisk undersökning efter<br />
omskärelse på medicinska indikationer. Den kliniska undersökningen<br />
misslyckades att identifiera 3 av de 5 fall av BXO som diagnostiserades<br />
med histopatologi.<br />
Naji H, Barnkirurgi Astrid Lindgrens Barnsjukhus Stockholm, Isacson D, Barnkirurgi AstrAstrid Lindgrens Barnsjukhus Stockholm, Svensson JF,<br />
Barnkirurgi Astrid Lindgrens Barnsjukhus Stockholm, Wester T, Barnkirurgi Astrid Lindgrens Barnsjukhus Stockholm<br />
Introduktion<br />
Det finns inga definitiva riktlinjer för hantering av intagna magnetiska<br />
objekt hos barn. Syftet med denna studie var att presentera vår<br />
erfarenhet och för att visa på vikten av strikt uppföljning.<br />
Patienter och Metod<br />
Inom en 6-månadersperiod under 2011 inkom fyra barn till akutmottagningen<br />
efter att ha svalt flera magneter. Vi har gått igenom journaler,<br />
röntgenrapporter, operationsanteckningar och utfall. Vi har även<br />
gjort en litteratursökning på MEDLINE och EMBASE.<br />
Resultat<br />
Dagliga röntgenundersökningar för att övervaka migrationen av mag-<br />
netiska föremål tillsammans med klinisk undersökning visade tidig<br />
upptäckt av tarmperforation i två patienter. Explorativa laparoskopier<br />
och suturering av perforationer resulterade i en snabb återhämtning<br />
och gott kosmetiskt resultat. Litteratursökningen gav 44 publicerade<br />
artiklar med sammanlagt 52 fall av intag multipla magneter hos barn.<br />
Diskussion<br />
Denna rapport visar på behovet av att tät uppföljning och tidig upptäckt<br />
av komplikationer för att operera dessa patienter utan dröjsmål.<br />
Explorativ laparoskopi bör vara förstahandsmetod när perforering<br />
misstänks.<br />
247<br />
BARNKIRURGI
248<br />
BARNKIRURGI<br />
BARNKIRURGI 148<br />
Utvärdering av en ”modifierad U-stygn laparoskopisk pushgastrostomi-teknik” med en klassisk laparoskopi-assisterad gastrostomi<br />
Naji H, Barnkirurgi Astris Lindgrens Barnsjukhus Stockholm, Svensson JF, Barnkirurgi Astris Lindgrens Barnsjukhus Stockholm, Almström M, Barn-<br />
kirurgi Astris Lindgrens Barnsjukhus Stockholm, Rutqvist J, Barnkirurgi Astris Lindgrens Barnsjukhus Stockholm, Wester T, Barnkirurgi Astris Lind-<br />
grens Barnsjukhus Stockholm<br />
Introduktion<br />
En ny teknik av laparoskopisk gastrostomi har introducerats genom<br />
placering av två U-stygn för fixering av ventrikeln mot främre bukväggen<br />
samt introducering av knappen via Seldingerteknik.Syftet<br />
med denna studie var att jämföra den nya tekniken med vår tidigare<br />
laparoskopi-assisterade metod.<br />
Patienter och Metod<br />
Från januari till december 2011 opererades 33 patienter med en ny<br />
modifierat U-stygn laparoskopisk gastrostomi samt introducering av<br />
knappen via Seldingerteknik (grupp I). Medianåldern var 1,5 år (1<br />
månad-14 år). En kontrollgrupp bestod av 26 patienter som opererades<br />
från januari till december 2010 med en tidigare laparoskopiassisterade<br />
metod (Jones et al Pediat Surg Int 2007) (grupp II). Komplikationer<br />
som krävt re-operation, inläggning eller behandling i<br />
öppenvården har registrerats prospektivt.<br />
Resultat<br />
Demografiska data och indikationer för gastrostomi var jämförbara i<br />
båda grupperna. Re- operation pga urglidning av knappen inträffade<br />
hos en patient i grupp I och 2 patienter i grupp II. Vid en medianuppföljningstid<br />
på 7 månader (1 månad-12 månader) hade inga större<br />
postoperativa komplikationer inträffat. Mindre komplikationer uppstod<br />
i båda grupperna. Granulationsvävnad hos 20 patienter i grupp<br />
I och 12 i grupp II, läckage kring gastrostomi knappen inträffade hos<br />
2 patienter i grupp I och 6 i grupp II medan rodnad och/eller lokal irritation<br />
inträffades hos 12 patienter i grupp I och 8 i grupp II . Två fall<br />
i var grupp krävde inläggning för intravenös antibiotika behandling.<br />
Diskussion<br />
Placering av gastrostomiknappen med den nya tekniken är säker och<br />
ger några fördelar hos spädbarn och barn. Tack vare den laparoskopiska<br />
visualiseringen undviks oavsiktlig gastro-enterisk fistelbildning<br />
och tillåts en optimal placering av gastrostomiknappen utan behov av<br />
ytterligare ingrepp. De modifierade U-stygnen ger korrekt fixering av<br />
magsäcken till bukväggen, och tack vare att de placeras subkutant<br />
finns det inget behov av borttagning av suturerna.<br />
BARNKIRURGI 151<br />
Posterior sagittal anorektoplastik i jämförelse med Stephens operation och abdominoperineal pullthrough för åtgärdandet av höga<br />
och intermediära anorektala missbildningar: Resultat i vuxen ålder<br />
Danielson Johan, Barnkirurgiska Kliniken Akademiska Sjukhuset Uppsala, Olsen Leif, Barnkirurgiska Kliniken Akademiska Sjukhuset Uppsala, Wes-<br />
ter Tomas, Barnkirurgiska Kliniken Astrid Lindgrens Barnsjukhus Stockholm<br />
Introduktion<br />
Att korttidsresultateten efter posterior sagittal anorektoplastik<br />
(PSARP) är bättre än efter äldre former av kirurgi för höga och intermediära<br />
anorektala missbildningar (ARM) är väl känt. Skillnaden<br />
i resultat upp i vuxen ålder är däremot inte helt klarlagda. Den här<br />
studien syftade till att belysa detta område.<br />
Patienter och Metod<br />
De 44 konsekutiva patienter som opererats för höga eller intermediära<br />
ARM I Uppsala mellan 1974 to 1993 identifierades. PSARP började<br />
utföras i Uppsala 1984. 24 patienter opererades med PSARP och 20<br />
patienter med Stephens operation eller abdominoperineal pullthrough.<br />
Samtliga patienter tillsändes en validerad tarmenkät samt<br />
SF-36 livskvalitetsenkät. Från tarmenkäten kunde Millers incontinence<br />
score räknas ut (0=full kontinens, 18= maximal inkontinens).<br />
16 PSARP patienter (5 kvinnor, medelålder 21, spridning 18-26) och<br />
14 patienter opererade med äldre metod (7 kvinnor, medelålder 32,<br />
spridning 27-37.) svarade och inkluderades i studien. Gruppen som<br />
opererats med äldre metoder innefattade 7 Stephens och 7 abdominoperineal<br />
pullthrough-operationer och definierades som kontroll-<br />
grupp. Chi-2-test användes för att jämföra proportioner och ManWhitney<br />
U-test användes för att jämförelse mellan grupperna. Ett P-värde<br />
på
BARNKIRURGI 157<br />
Duodenalatresier – neonatalt vårdförlopp och resultat<br />
BARNKIRURGI<br />
Franzén Lena, Barnkirurgi Drottning Silvias Barn Och Ungdomssjukhus Göteborg, Friberg Lars-Göran, Barnkirurgi Drottning Silvias Barn Och Ung-<br />
domssjukhus Göteborg<br />
Introduktion<br />
Duodenum uppges vara den vanligaste platsen för neonatal intestinal<br />
obstruktion, med en incidensen på 1/6000-10000. Tillståndet är associerat<br />
med annan kongenital anomali i 38-55%, och trisomi 21 i<br />
ca 30%, vilket kan betyda en komplicerad foster- och neonatalperiod<br />
med sämre överlevnad. Det prenatala förloppet finns rapporterat i en<br />
tidigare studie. Denna studies syfte är att jämföra vårdförlopp och<br />
överlevnad hos barn med duodenal obstruktion utan associerad anomali<br />
(simplex), med annan anomali (komplex), samt med trisomi 21.<br />
Patienter och Metod<br />
Neonatala data för alla barn som vårdats på DSBUS under diagnosen<br />
duodenalt hinder har registrerats konsekutivt sedan 1985. Variabler<br />
som registrerats är gestationslängd, kön, födelsevikt, typ av duodenal<br />
obstruktion, associerade anomalier, kromosomavvikelser, kirurgi,<br />
tid till full nutrition per os och tid med ventrikelsond, förekomst av<br />
sepsis under vårdtiden, vikt och längd vid utskrivning från DSBUS,<br />
samt överlevnad.<br />
Resultat<br />
På DSBUS i Göteborg omhändertogs 121 barn med duodenal obstruk-<br />
BARNKIRURGI 163<br />
Kvalitetskontroll efter förändrad handläggning och operation av retentio testis<br />
tion under perioden 1980-2011. För 9 av dessa födda 1980-1985 har<br />
endast prenatala data analyserats, 11 barn var ej opererade i neonatalperioden<br />
och har därför exkluderats i denna studie. För de övriga<br />
101 har neonatalt vårdfölopp analyserats jämförande de tre grupperna<br />
simplex (34 barn, 34%), komplex (36 barn, 36%) och trisomi 21<br />
(31 barn, 31%).Bland annat sågs att barn med trisomi 21 hade något<br />
lägre födelsevikt (medel 2570 g) jämfört simplex (medel 2730 g) och<br />
komplex (medel 2651 g), och de behövde längre tid till fullnutrition<br />
enteralt (medel 27 dagar). Dock hade komplex gruppen längst vårdtid<br />
(medel 40 dagar). Fem barn avled, alla inom 5 månader. Tre av dessa<br />
hade associerade missbildningar. Ett dödsfall återfanns i simplex<br />
gruppen.<br />
Diskussion<br />
En stor andel av barn som föds med duodenalt hinder har associerade<br />
missbildningar eller kromosomrubbningar som innebär en komplicerad<br />
neonatalperiod och större risk för död. Av betydelse är prenatal<br />
diagnostik i samråd med barnkirurgisk konsultation som ger möjlighet<br />
till förberedelse av föräldrar, sjukvård och omhändertagandet<br />
postnatalt.<br />
Löfgren Pia, Barnkirurgiska Kliniken Drottning Sivias Barn Och Ungdomssjukhus Göteborg, Holmdahl Gundela, Barnkirugiska Kliniken DSBUS Göte-<br />
borg, Sjöström Sofia, Barnkirurgiska Kliniken DSBUS Göteborg, Abrahamsson Kate, Barnkirurgiska Kliniken DSBUS Göteborg<br />
Introduktion<br />
Handläggningsplanen för retentio testis ändrades 2010. Syftet med<br />
studien var att jämföra operationsresultat mellan 2007 och 2011<br />
framför allt rörande handläggning av icke palpabla testiklar.<br />
Patienter och Metod<br />
I en retrospektiv journalstudie granskades samtliga pojkar opererade<br />
för kryptorkism 2007, 152 pojkar (183 testiklar), och 2011, 155 pojkar<br />
(169 testiklar) avseende operationsmetod och operationsresultat<br />
med uppföljning efter 3-6 månader.2007 opererades de icke palpabla<br />
testiklarna primärt med exploration via ljumske eller högt skrotalt<br />
snitt. I de fall man inte fann övertygande testikelvävnad laparoskoperades<br />
patienten.2011 laparoskoperade man primärt patienter med<br />
icke palpabel testikel enligt de nya riktlinjerna.<br />
Resultat<br />
23 testiklar på 20 pojkar, 2007, var icke palpabla. 14 av dessa explorerades<br />
enbart i skrotum/ljumske. 5 genomgick exploration efterföljd<br />
av lapasoskopi och 1 laparoskoperades enbart. Av 23 testiklar ligger<br />
5 (22%) i skrotum vid 3 månaders kontroll. Av samtliga opererade tes-<br />
tiklar 2007 fanns 79% i skrotum vid 3 månaders kontroll.29 testiklar<br />
på 26 patienter, 2011, var icke palpabla. 2 av dessa explorerades enbart<br />
i ljumsken. 15 (3 bilaterala) laparoskoperades med efterföljande<br />
exploration i ljumske/skrotum. En patient genomgick Fowler Stevens<br />
steg 1 och fyra steg 2. Fyra patienter laparoskoperades enbart och<br />
uppfattades ha testisaplasi. Av 20 testiklar ligger 15 (75 %) i skrotum<br />
vid 6 månaders uppföljning.De fyra patienter som genomgått FS steg<br />
2 har alla testis i skrotum. Av de opererade testiklarna 2011 har vi till<br />
dagens datum följt upp 105/169, 6 månader postoperativt. 90% av<br />
dessa ligger i skrotum.<br />
Diskussion<br />
Kvalitetsmässigt ser det ut som vi har förbättrat våra resultat, 90% i<br />
skrotum 2011 jmf med 76 % 2007.Avseende primär laparoskopi vid<br />
icke palpabel testikel kan man utifrån våra resultat eventuellt moderera<br />
utredningsprogrammet till ultraljud ljumske i första hand och<br />
därefter diagnostisk laparoskopi endast i de fall där man inte heller<br />
på ultraljud kan lokalisera testikeln inguinalt.<br />
249<br />
BARNKIRURGI
BARNKIRURGI 172<br />
Genital kirurgi på flickor, DSBUS 2000-2011<br />
250<br />
BARNKIRURGI<br />
Svensson Elin, Barnkirurgiska Kliniken Drottning Silvias Barn- Och Ungdomssjukhus Göteborg, Holmdahl Gundela, Barnkirurgiska Kliniken Drott-<br />
ning Silvias Barn- Och Ungdomssjukhus Göteborg<br />
Introduktion<br />
Kirurgi vid genitala missbildningar/avvikande könsutveckling (Disorders<br />
of sex development, DSD) hos flickor, görs idag vid 4 centra i<br />
Sverige. Samtliga centra har etablerade DSD team. Det finns riktlinjer<br />
för operationsindikationer och timing, men de är inte absoluta. I en<br />
journalgenomgång har vi kartlagt opererade flickor i Göteborg (Drottning<br />
Silvias barn- och ungdomssjukhus) för att ha som underlag till<br />
en fortsatt diskussion om handläggning och eventuell centralisering.<br />
Patienter och Metod<br />
Patientjournaler till flickor som genomgått genital kirurgi eller vaginal<br />
dilatation på DSBUS 2000-2011 har granskats. Diagnos, debutsymtom,<br />
aktiva åtgärder/operationer genitalt, operations ålder, komplikationer<br />
och ev uppföljning vid 16 års ålder presenteras.<br />
BARNKIRURGI 177<br />
Tarmkontinens vid anorektala missbildningar<br />
Resultat<br />
60 operationer har genomförts på 47 flickor. 4 flickor med vaginalatresi<br />
har färdigbehandlats med enbart självdilatation. Diagnosfördelning:<br />
vaginala missbildningar 21/51, (41%) , CAH 18/51 (35%), XY-<br />
DSD (androgenokänslighet och gonaddysgenesi) 6/51 (12%), könskromosom-DSD<br />
5/51 (10 %) och posttraumatisk skada 1/51 (2 %).<br />
Operationsålder: 3 mån – 19 år (Md 13 år). Operationstyper: klitorisresektion<br />
7, vulva/vaginalplastik 40, laparoskopisk gonadkirurgi 11.<br />
Diskussion<br />
Genital kirurgi är fortsatt indicerat på flickor och kompetensen behöver<br />
säkerställas inom barnurologi, i ett nära samarbete med gynekologer<br />
i DSD team. Då patientfallen är få inom de olika diagnosgrupperna<br />
är centraliseringsfrågan viktig.<br />
Borg Helena, Barnkir Klin Drottning Silvias BUS Göteborg, Holmdahl G, Barnkir Klin Drottning Silvias BUS Göteborg, Gustavsson K, Barnkir Klin<br />
Drottning Silvias BUS Göteborg, Doroszkievicz M, Barnkir Klin Drottning Silvias BUS Göteborg, Sillén U, Barnkir Klin Drottning Silvias BUS Göteborg<br />
Introduktion<br />
Syftet med studien var att kartlägga vid vilken ålder barn med anorektala<br />
missbildningar (ARM) och i avsaknad av eller med samtidig<br />
ryggmärgsmissbildning och neurogen blåsdysfunktion uppnår tarmkontinens.<br />
Studien avsåg att identifiera riskfaktorer som påverkar<br />
denna mognadsprocess.<br />
Patienter och Metod<br />
Studien, prospektivt upplagd, inkluderade 41 patienter med anorektala<br />
missbildningar, excluderande perineala fistlar och analmembran/stenos<br />
(21 pojkar och 20 flickor). Tarmfunktionen evaluerades<br />
vid 5, 10 och 15 års ålder med en tre veckor lång registrering av tarmtömningsvanor,<br />
bruk av lavemang, mjukgörande läkemedel och soiling<br />
samt ifyllande av ett strukturerat formulär med scoring. 52 friska<br />
pojkar och flickor utgjorde kontroller.<br />
Resultat<br />
Långtidsresultat avseende tarmfunktion hos barn med ARM utan<br />
ryggmärgsmissbildning var goda avseende kontinens, soiling och<br />
förstoppning. För att yngre barn med ARM skall bli socialt kontinenta<br />
i en jämförbar ålder med friska barn krävs en individualiserad tarmtömningsregim<br />
(bowel management). I närvaro av riskfaktorer såsom<br />
psykosocial problematik, neuropsykiatrisk diagnos, utvecklingsförsening<br />
och megarektum påverkas processen till förbättrad tarmfunktion<br />
under uppväxten.Pojkar med ARM och ryggmärgsmissbildning<br />
samt neurogen blåsdysfunktion har sämst tarmfunktion med föga<br />
möjlighet till förbättring över tid. Ålder för blöjfrihet är avsevärt högre<br />
för barn med ARM.<br />
Diskussion<br />
Tarmfunktionen förbättras spontant hos barn med ARM utan ryggmärgsmissbildning.<br />
För optimal funktion och kontinens krävs dock<br />
en individualiserad tarmregim under uppväxten. Barn med ARM och<br />
riskfaktorer och/eller ryggmärgsmissbildning har ett större och mer<br />
omfattande behov av stödjande insatser och tarmregim ( bowel management)<br />
för att uppnå social kontinens.
BARNKIRURGI<br />
BARNKIRURGI 185<br />
Seriell transversell enteroplastik (STEP) vid short bowel syndrome - fyra fallbeskrivningar<br />
Westbacke Gunnar, Barnkirurgiska Kliniken Skånes Universitetssjukhus Lund<br />
Introduktion<br />
Denna presentation skildrar vårdförloppet hos fyra patienter med<br />
diagnosen Short Bowel Syndrome, samtliga opererade enligt STEPmetoden.<br />
De tre första patienterna hade bevarad ileocekalvalv. De två<br />
senaste patienterna opererades med hjälp av en kirurgisk fixationsram<br />
för att optimera ingreppets precision.<br />
Patienter och Metod<br />
Presentationen baseras på journalgenomgång med fokus på tillväxt,<br />
nutritionsprinciper, operationer samt komplikationer som sepsis och<br />
tromboser<br />
Resultat<br />
Genomgången visar att alla fyra patienterna opererades vid ca ett<br />
halvt års ålder enligt STEP-metoden. Patient nr 1 hade den kortaste<br />
tunntarmen (10 cm) Hon genomgick återkommande sepsisattacker<br />
fram tills att växelvis byte av fyra olika antibiotika insattes. Vid sex<br />
års ålder var patienten beroende av parenteral nutrition till drygt<br />
BARNKIRURGI 221<br />
Långtidsuppföljning av ulcusrelaterad sjukdom hos pylorusstenos patienter<br />
hälften av den totala nutritionen. Patient nr 2 hade vid primäroperationen<br />
25 cm tunntarm, och har vid drygt 2,5 års ålder parenteral<br />
nutrition till ca 25% av total nutrition. Patient nr 3 hade från början<br />
35 cm tunntarm, och vid 9 månaders ålder kunde parenteral nutrition<br />
avvecklas helt. Patient nr 4 hade primärt 35 cm tunntarm och<br />
ingen ileocekalvalv. Kompletterande STEP-operation utfördes efter ca<br />
tre månader pga tillkommande dilatation av dessförinnan normalvid<br />
tunntarm. Patienten är vid drygt ett års ålder beroende av parenteral<br />
nutrition till ca 65%.<br />
Diskussion<br />
Sammanställningen illustrerar vårdförloppet hos fyra patienter med<br />
kort tunntarm varav en saknar ileocekalvalv. Samtliga patienter uppvisar<br />
tillfredsställande tillväxt. Hos en patient med 35 cm tunntarm<br />
och bevarad ileocekalvalv kunde parenteral nutrition avvecklas vid<br />
nio månaders ålder.<br />
Svenningsson A, Verksamheten För Barnkirurgi Astrid Lindgrens Barnsjukhus Stockholm, Svensson T, Institutionen För Medicin Karolinska Insti-<br />
tutet Stockholm, Akre O, Urologiska Kliniken Karolinska Universitetssjukhuset Stockholm, Nordenskjöld A, Verksamheten För Barnkirurgi Astrid<br />
Lindgrens Barnsjukhus Stockholm<br />
Introduktion<br />
Kunskapen om sena effekter efter pylorusstenos och pyloromyotomi<br />
är begränsad. Ett fåtal tidigare uppföljningsstudier är rapporterade,<br />
vilka indikerat en ökad risk för ulcus och gastrit. Syftet med studien<br />
var att i ett rikstäckande material undersöka om pylorusstenos patienter<br />
opererade med pyloromyotomi löper en ökad risk för ulcus<br />
eller gastrit senare i livet.<br />
Patienter och Metod<br />
Populationsbaserad kohortstudie baserad på data från patient- och<br />
läkemedelsregistret under perioden 1973-2008. En exponerad kohort<br />
med 3608 pylorusstenos patienter (födda 1973-2008) behandlade<br />
med pyloromyotomi jämfördes med en referens kohort bestående<br />
av 17588 individer. I separata analyser beräknades hazard ratio (HR)<br />
och 95% konfidensintervall (95% CI) för förekomst av ulcus/gastrit<br />
diagnos i patientregistret eller förskrivning av läkemedel för behandling<br />
av dessa diagnoser (protonpumpshämmare, H2-blockare och<br />
antacida). Analyserna utfördes för hela kohorterna, och stratifierades<br />
därefter för uppföljningstid (0-0.5 år, 0.5-5 år, 5-15 år, 15- år).<br />
Resultat<br />
Ulcus/gastrit var något mer förekommande i den exponerade kohorten<br />
(HR 1.49 95% CI:1.08-2.06). När analysen stratifierades för uppföljningstid<br />
kvarstod dock ingen signifikant skillnad. Förskrivning av<br />
specificerade läkemedel var vanligare i den exponerade kohorten (HR<br />
1.30 95% CI: 1.10-1.54). Denna skillnad orsakades huvudsakligen<br />
av en högre förskrivning till patienterna i nära anslutning till pyloromyotomin<br />
(0-0.5 års uppföljningstid) (HR 6.66 95%CI: 2.53-17.56)<br />
men även till äldre barn (5-15 år) (HR1.60 95%CI: 1.00-2.56).<br />
Diskussion<br />
Studien ger ingen evidens för att pylorusstenos patienter har en ökad<br />
risk för ulcusrelaterad sjukdom i vuxen ålder. Orsaken till den mer<br />
frekvent förekommande användningen av protonpumpshämmare,<br />
H2- blockare och antacida hos barn tidigare behandlade för pylorusstenos<br />
bör studeras vidare.<br />
251<br />
BARNKIRURGI
252<br />
BARNKIRURGI<br />
BARNKIRURGI 226<br />
Kollagenkompositer för tissue engineering av urinvägarna i ett en-seans förfarande<br />
Zeiai Said, Barnkirurgen Astrid Lindgrens Barnsjukhus Stockholm, Fatemeh Ajalloueian, Ångströmslaboratoriet Institutionen För Materialkemi<br />
Uppsala, Rojas Ramiro, Ångströmslaboratoriet Institutionen För Materialkemi Uppsala, Hilborn Jöns, Ångströmslaboratoriet Institutionen För Ma-<br />
terialkemi Uppsala, Fossum Magdalena, Barnkirurgen Astrid Lindgrens Barnsjukhus Stockholm<br />
Introduktion<br />
Vävnadsrekonstruktion för tissue engineering av urinvägarna har<br />
varit ett högintensivt forskningsområde under det senaste decenniet.<br />
Idag har man kliniskt använt autologa,odlade celler för transplantation<br />
till urinrör eller del av urinblåsa. Nackdelen med metoderna är<br />
att de är tidskrävande, kostsammma och kräver cellodlingsanläggingar<br />
. Detta begränsar den kliniska tillämpningen. Vi vill därför<br />
utveckla metoder som använder den egna kroppen som inkubator<br />
och som kan användas i en vanlig kirurgisk operationssal. I tidigare<br />
djurexperimentella studier har vi kunnat expandera finfördelat urotel<br />
kring en rörformad struktur. Vi vill nu kombinera metoden med ett bärarmaterial<br />
som kan hanteras kirurgiskt och som uppvisar samma fysikaliska<br />
egenskaper som väggen i urinblåsan. Vi har därför utvecklat<br />
autologa transplantat genom att kombinerat komprimerad kollagen<br />
som stärkts av vävd PCL (polycaprolactone) med finfördelat urotel för<br />
att utreda möjligheterna till uroepitelets expansion och reorganisation<br />
in vitro.<br />
Patienter och Metod<br />
PCL placerades mellan 2 lager typ I collagen och finfördelat urinblåsemukosa<br />
lades där ovan. Via kompression, pressades alla delar<br />
ihop och tjockleken minskades till cirka 1 mm. Konstruktionen skars<br />
BARNKIRURGI 239<br />
Gallvägscystor opererade i Stockholm 1978-2012<br />
upp i mindre bitar och inkuberades med sedvanlig näringslösning för<br />
urotelcellsodling. Efter 2, 4 och 6 veckor fixerades och analyserades<br />
vävnadsbitarna med avseende på proliferation, histologi och SEM<br />
(scanning electron microscope).<br />
Resultat<br />
Våra preliminära resultat har visat god proliferation av urotel och<br />
stödjeceller. Cellerna reorganiserar i kollagenmaterialet och efterliknar<br />
därmed urinvägarnas uppbyggnad med urotel på ytan och fibroblaster<br />
submuköst.Rutinhistologi visade kontinuerlig epitel vid 2<br />
veckor och flerskiktade epitellagar redan efter 4 v. Immuncytokemin<br />
bekräftar den morfologiska bilden. SEM bilder visade konfluenta celler<br />
på ytan av konstruktionen efter 4 veckor och ett flerskiktade epitel<br />
efter 6 veckor. Vi kunde även se ombildning av kollagenet.<br />
Diskussion<br />
Våra resultat visar att vi med denna nya metod kan odla en struktur<br />
som efterliknar urinvägsvävnad. Vävnaden är lätt att hantera kirurgiskt.<br />
Nästa steg som planeras är djurexperimentella in vivo studier.<br />
Vår förhoppning är att utveckla ett transplantat som initialt är hållfast<br />
för att stimulera vävnadsnybildning men sedan utvecklar egenskaper<br />
såsom eftergivlighet och hög kapacitet.<br />
Peristeris Alexander, Verksamheten För Barnkirurgi Astrid Lindgrens Barnsjukhus/Karolinska Universitetssjukhuset Stockholm, Svensson Jan F,<br />
Verksamheten För Barnkirurgi Astrid Lindgrens Barnsjukhus/Karolinska Universitetssjukhuset Stockholm, Rutqvist Jan O, Verksamheten För Barn-<br />
kirurgi Astrid Lindgrens Barnsjukhus/Karolinska Universitetssjukhuset Stockholm<br />
Introduktion<br />
Cystiska missbildningar i gallvägarna är sällsynta. Även om kirurgin<br />
botar symtomen finns en livslång ökad risk för kolangit och malignitet.<br />
Syftet med denna studie är en kvalitetskontroll.<br />
Patienter och Metod<br />
30 patienter (23 flickor och 7 pojkar) har opererats i Stockholm 1978mars<br />
2012. Operatörerna har samlat patientidentitet efter hand och<br />
uppföljningen gjordes retrospektivt med genomgång av journaler.<br />
16 av missbildningarna var cystiska (1C) och 13 var fusiforma (1F)<br />
enl King’s Colleges klassifikation. Två patienter hade ”pancreatico<br />
biliary maljunction” (PBM). Medianåldern vid operation var 3,4 år<br />
(0,3-17,2).<br />
Resultat<br />
Betydligt fler operationer har gjorts de senaste 15 åren (19 st) jämfört<br />
med de första 25 åren (11 st). Totalt utfördes 29 resektioner med hepatikojejunostomi<br />
(30-40 cm Roux-en-Y) och en endoskopisk papillotomi.<br />
Inga intraoperativa komplikationer uppstod. En patient fick<br />
sårinfektion postoperativt. 6 reoperationer utfördes; 4 pga anastomosläckage<br />
och två pga mekanisk ileus. 5 patienter har haft kolangit<br />
varav två patienter mer än en gång. Medianvårdtiden under hela perioden<br />
var 7,6 dygn (2,0-33,6) men har den senaste femårsperioden<br />
minskat till 6,1 dygn.<br />
Diskussion<br />
De flesta patienterna mår bra efter operation för cystiska missbildningar<br />
i gallvägarna. Relativt få drabbas av kolangit eller andra komplikationer.<br />
Resultaten är jämförbara med andra rapporter. De få fallen<br />
väcker frågan om omhändertagandet av denna patientgrupp ska<br />
centraliseras.
BARNKIRURGI<br />
BARNKIRURGI 247<br />
Presenterar sig malrotation olika hos det lilla och stora barnet?<br />
Persson Sara, Barnkirurgiska Kliniken Drottning Silvias Barn Och Ungdomssjukhus Göteborg, Sillen Ulla, Barnkirurgiska Kliniken Drottning Silvias<br />
Barn Och Ungdomssjukhus Göteborg, Björnsson SIgge, Barnkirurgiska Kliniken Drottning Silvias Barn Och Ungdomssjukhus Göteborg<br />
Introduktion<br />
Malroterad tarm innebär att dess normala embryonala rotation och<br />
fixation helt eller delvis har uteblivit. Studiens syfte var att ta reda<br />
på om frekvensen av associerade missbildningar, prenatal diagnos,<br />
symptomatologi och diagnostik skiljer sig mellan patienter med malrotation<br />
beroende på ålder vid diagnos.<br />
Patienter och Metod<br />
Retrospektiv journalgenomgång av patienter som har diagnostiserats<br />
med malrotation 2000-2010 på Drottning Silvias Barn och Ungdomssjukhus<br />
i Göteborg. 68 patienter identifierades varav 36 pojkar. Patienterna<br />
delades in i 3 grupper beroende på ålder vid operation, 1 år ( n = 9) och en grupp ej<br />
opererade (n = 4).<br />
Resultat<br />
I gruppen 1 år sågs associerad<br />
missbildning hos en patient. Denna grupp tenderade att ha mer<br />
diffusa, periodvisa och långvariga symptom av kräkningar buksmärta<br />
och dålig tillväxt. Här fanns tre med volvolus.Gemensamt för grupperna<br />
var att de flesta uppvisat diffus patologi på buköversikt, men<br />
malrotationen diagnosticerades via passageröntgen eller laparotomi.<br />
Ultraljud med malrotationsfrågeställning har bara använts i enstaka<br />
fall utan att kunna ge säker diagnos.De ej opererade fick diagnosen<br />
som enpassentfynd vid passageröntgen eller gastroskopi.<br />
Diskussion<br />
I studien har vi funnit att associerade missbildningar är betydligt vanligare<br />
hos barn som opereras innan 1 månads ålder och bland dessa<br />
även en högre andel patologiska prenatala ultraljud. Äldre barn har<br />
mer diffusa och kroniska symptom. De flesta diagnosticerades med<br />
passageröntgen eller laparotomi.<br />
BARNKIRURGI 256<br />
Röntgenologisk framställning av rekto-anala inhibitionsreflexen hos barn för att undanröja misstanke om Hirschsprungs sjukdom<br />
Vult Von Steyern Kristina, Barnröntgen, BFC Skånes Universitetssjukhus Lund, Wingren Pär, Barnröntgen, BFC Skånes Universitetssjukhus Lund,<br />
Wiklund Marie, Barnröntgen, BFC Skånes Universitetssjukhus Lund, Stenström Pernilla, Barnkirurgiska Kliniken Skånes Universitetssjukhus Lund,<br />
Arnbjörnsson Einar, Barnkirurgiska Kliniken Skånes Universitetssjukhus Lund<br />
Introduktion<br />
För att diagnosticera eller utesluta Hirschsprung´s sjukdom används<br />
traditionellt anografi, anometri och rektalbiopsi. Genom en modifiering<br />
av anografimetoden, i syfte att framställa rekto-anala inhibitionsreflexen,<br />
kan aganglionos säkrare uteslutas och behovet av<br />
anometri försvinner. Syftet med denna studie var att utvärdera hur<br />
den rekto-anala inhibitionsreflexen kan framställas vid anografi och<br />
korrelera röntgenfynden med resultaten av rektalbiopsi eller klinisk<br />
uppföljning.<br />
Patienter och Metod<br />
Konventionell anografi kompletteras med injektioner av kall (ca 16°<br />
C), vattenlöslig kontrast i rektum och därmed framkallas den rektoanala<br />
inhibitionsreflexen hos patienter utan Hirschsprung´s sjukdom.<br />
Undersökningen lagras som filmade genomlysningssekvenser.<br />
Etiskt tillstånd för undersökningen finns.Etthundratvå barn med<br />
förstoppningsproblem, median ålder 2 år, undersöktes med den modifierade<br />
anografimetoden.<br />
Resultat<br />
Hos de barn där den rekto-anala inhibitionsreflexen kunde demonstreras<br />
och anografin i övrigt hade ett normalt utseende gjordes som<br />
regel inga andra undersökningar, förutom klinisk uppföljning hos<br />
barnläkare. Där reflexen saknades eller anografin i övrigt ingav misstanke<br />
på Hirschsprung´s sjukdom gjordes i de flesta fall en biopsi.<br />
Inget barn med aganglionos uppvisade en normal reflex vid anografi.<br />
Fem barn hade en anografiundersökning som ingav misstanke på<br />
Hirschsprung´s sjukdom men normal reflex, samtliga dessa patienter<br />
hade inte aganglionos vid uppföljning.<br />
Diskussion<br />
Den modifierade anografimetoden som här beskrives har skärpt<br />
röntgendiagnostiken vid Hirschsprung´s sjukdom och har förenklat<br />
handläggningen av barn med misstänkt aganglionos. Andelen barn<br />
utan aganglionos som behöver genomgå anometri och rektalbiopsi<br />
i onödan kan därmed minska. I Lund har antalet rektalbiopsier på<br />
aganglionosmisstanke mer än halverats, från ca 30 – 40 till 10 – 12<br />
per år, under en period där ca 6 barn opererats för Hirschsprung´s<br />
sjukdom årligen.<br />
253<br />
BARNKIRURGI
BARNKIRURGI 261<br />
Duodenalatresi: Navelsnitt med U till u-plastik.<br />
254<br />
BARNKIRURGI<br />
Ghaffarpour Nader, Barnkirurgi Astrid Lindgrens Barnsjukhus Stockholm, Larsson Magnus, Barnkirurgi Astrid Lindgrens Barnsjukhus Stockholm,<br />
Svensson Per-Johan, Barnkirurgi Astrid Lindgrens Barnsjukhus Stockholm, Wester Tomas, Barnkirurgi Astrid Lindgrens Barnsjukhus Stockholm<br />
Introduktion<br />
Duodenalatresi innebär ett kongenitalt hinder i duodenum. Operationen<br />
sker traditionellt via tvärsnitt ovan naveln. Alternativa tekniker<br />
är laparoskopi eller laparotomi via navelsnitt enligt Tan och Bianchi.<br />
Varken laparoskopi eller operation via navelsnitt har fått stort genomslag<br />
pga tekniska svårigheter. Syftet med denna studie var att utvärdera<br />
navelsnitt med U till u-plastik.<br />
Patienter och Metod<br />
En retrospektiv journalgenomgång gjordes av en 4 års kohort opererad<br />
för duodenalatresi på en barnkirurgisk klinik. Patienter med annan<br />
samtidig operation exkluderades. Patienterna opererades antingen<br />
med navelsnitt med U till u-plastik, vilket innebär snitt supraumbilikalt<br />
samt extirpation av en halvmåneformad hudbit ovan naveln,<br />
eller sedvanligt övre tvärsnitt. Total vårdtid har jämförts i grupperna<br />
som ett indirekt mått på tid till full enteral nutrition. Operationstid<br />
antas vara ett jämförande mått på teknisk tillgänglighet.<br />
BARNKIRURGI 266<br />
Kirurgisk intervention av muskelinfiltrativ venös missbildning<br />
Resultat<br />
Totalt inkluderades 27 patienter. 18 patienter opererades med tvärsnitt<br />
ovan naveln (Grupp 1) och 9 patienter opererades med navelsnitt<br />
med U till u-plastik (Grupp 2). Operatörskompetensen bedömdes jämförbar<br />
i grupperna. Konvertering skedde i ett fall från laparoskopi till<br />
navelsnitt. I Grupp 1 och Grupp 2 var medeloperationstiden 119 min<br />
respektive 109 min, medelvårdtiden 16 dagar respektive 18 dagar,<br />
sårinfektion förekom hos 1 patient i vardera grupp, medelfödelsevikten<br />
3002g respektive 3115g, förekomsten av Down syndrom 22%<br />
respektive 33% och könsfördelningen 1:1 respektive 2:1<br />
Diskussion<br />
Vi kunde inte påvisa skillnader avseende medelvårdtid, medeloperationstid<br />
eller incidens av sårinfektion, vilket kan förklaras av materialets<br />
storlek. Navelsnitt med tillhörande U till u-plastik kan rekommenderas<br />
som alternativ metod till tvärsnitt ovan naveln. En nationell<br />
randomiserad kontrollerad studie vore av stort värde.<br />
Ghaffarpour Nader, Barnkirurgi Astrid Lindgrens Barnsjukhus Stockholm, Papatziamos Giorgios, ÖNH Karolinska Universitetssjukhuset Stockholm,<br />
Krakowski Radek, Barnkirurgi Astrid Lindgrens Barnsjukhus Stockholm, Wester Tomas, Barnkirurgi Astrid Lindgrens Barnsjukhus Stockholm<br />
Introduktion<br />
Patienter med omfattande venös missbildning får besvär med vävnadshypertension<br />
med associerade symtom som smärta och LIC<br />
(Localized Intravasal Coagulation). Behandlingsalgoritmen vid icke<br />
trunkal venös missbildning är kompressionsbehandling och därefter<br />
perkutan skleroterapi samt eventuellt antikoagulatia.Resektion ifrågasätts<br />
pga att det inte är möjligt att radikalt extirpera missbildningarna<br />
utan att kirurgin blir stympande. Syftet med denna presentation<br />
är att visa på möjligheten till kirurgisk intervention för patienter med<br />
omfattande venösmissbildning där skleroterapi inte bedömts vara<br />
möjligt.<br />
Patienter och Metod<br />
12-årig pojke med ökande tillväxt och smärtor från venös missbildning<br />
cervikalt. Pojken hade krävt blodtransfusioner var tredje dag de<br />
senaste 6 månaderna.Utredning med MR visade utbrett cervikothorakal<br />
muskelinfiltrerande venös missbildning. Missbildningen engagerade<br />
halsens muskler men omgav också carotisskidan på vänster<br />
sida. Patienten opererades ad modum Belov vilket innebär en mus-<br />
kelsparande kirurgisk intervention där anomala blodkärl försörjs<br />
med over and over-sutur.<br />
Resultat<br />
Operationen skedde med multidisciplinär uppställning. Vårdtiden<br />
på Astrid Lindgrens barnsjukhus var 8 dagar och därefter ytterligare<br />
2 dagar på hemorten. 2 veckor postoperativt var han fullt mobiliserad<br />
med sjukgymnastik för sin cervikala rörelseförmåga. Pat hade 5<br />
veckor postoperativt inget behov av transfusion.<br />
Diskussion<br />
Vid omfattande infiltrativ venös missbildning kan kirurgisk intervention<br />
ad modum Belov vara ett nödvändigt och säkert alternativ. Det<br />
verkar som om stora venösa missbildningar konsumerar blod, vilket<br />
leder till anemi. Anemitendensen kan man påverka positivt med kirurgi.<br />
Kirurgi på stora venösa missbildningar innebär stora risker med<br />
blödning samt peroperativ hyperkalemi.Denna typ av kirurgi bör göras<br />
inom multidisciplinära team.
BARNKIRURGI 261<br />
Duodenalatresi: Navelsnitt med U till u-plastik.<br />
BARNKIRURGI<br />
Ghaffarpour Nader, Barnkirurgi Astrid Lindgrens Barnsjukhus Stockholm, Larsson Magnus, Barnkirurgi Astrid Lindgrens Barnsjukhus Stockholm,<br />
Svensson Per-Johan, Barnkirurgi Astrid Lindgrens Barnsjukhus Stockholm, Wester Tomas, Barnkirurgi Astrid Lindgrens Barnsjukhus Stockholm<br />
Introduktion<br />
Duodenalatresi innebär ett kongenitalt hinder i duodenum. Operationen<br />
sker traditionellt via tvärsnitt ovan naveln. Alternativa tekniker<br />
är laparoskopi eller laparotomi via navelsnitt enligt Tan och Bianchi.<br />
Varken laparoskopi eller operation via navelsnitt har fått stort genomslag<br />
pga tekniska svårigheter. Syftet med denna studie var att utvärdera<br />
navelsnitt med U till u-plastik.<br />
Patienter och Metod<br />
En retrospektiv journalgenomgång gjordes av en 4 års kohort opererad<br />
för duodenalatresi på en barnkirurgisk klinik. Patienter med annan<br />
samtidig operation exkluderades. Patienterna opererades antingen<br />
med navelsnitt med U till u-plastik, vilket innebär snitt supraumbilikalt<br />
samt extirpation av en halvmåneformad hudbit ovan naveln,<br />
eller sedvanligt övre tvärsnitt. Total vårdtid har jämförts i grupperna<br />
som ett indirekt mått på tid till full enteral nutrition. Operationstid<br />
antas vara ett jämförande mått på teknisk tillgänglighet.<br />
BARNKIRURGI 266<br />
Kirurgisk intervention av muskelinfiltrativ venös missbildning<br />
Resultat<br />
Totalt inkluderades 27 patienter. 18 patienter opererades med tvärsnitt<br />
ovan naveln (Grupp 1) och 9 patienter opererades med navelsnitt<br />
med U till u-plastik (Grupp 2). Operatörskompetensen bedömdes jämförbar<br />
i grupperna. Konvertering skedde i ett fall från laparoskopi till<br />
navelsnitt. I Grupp 1 och Grupp 2 var medeloperationstiden 119 min<br />
respektive 109 min, medelvårdtiden 16 dagar respektive 18 dagar,<br />
sårinfektion förekom hos 1 patient i vardera grupp, medelfödelsevikten<br />
3002g respektive 3115g, förekomsten av Down syndrom 22%<br />
respektive 33% och könsfördelningen 1:1 respektive 2:1<br />
Diskussion<br />
Vi kunde inte påvisa skillnader avseende medelvårdtid, medeloperationstid<br />
eller incidens av sårinfektion, vilket kan förklaras av materialets<br />
storlek. Navelsnitt med tillhörande U till u-plastik kan rekommenderas<br />
som alternativ metod till tvärsnitt ovan naveln. En nationell<br />
randomiserad kontrollerad studie vore av stort värde.<br />
Ghaffarpour Nader, Barnkirurgi Astrid Lindgrens Barnsjukhus Stockholm, Papatziamos Giorgios, ÖNH Karolinska Universitetssjukhuset Stockholm,<br />
Krakowski Radek, Barnkirurgi Astrid Lindgrens Barnsjukhus Stockholm, Wester Tomas, Barnkirurgi Astrid Lindgrens Barnsjukhus Stockholm<br />
Introduktion<br />
Patienter med omfattande venös missbildning får besvär med vävnadshypertension<br />
med associerade symtom som smärta och LIC<br />
(Localized Intravasal Coagulation). Behandlingsalgoritmen vid icke<br />
trunkal venös missbildning är kompressionsbehandling och därefter<br />
perkutan skleroterapi samt eventuellt antikoagulatia.Resektion ifrågasätts<br />
pga att det inte är möjligt att radikalt extirpera missbildningarna<br />
utan att kirurgin blir stympande. Syftet med denna presentation<br />
är att visa på möjligheten till kirurgisk intervention för patienter med<br />
omfattande venösmissbildning där skleroterapi inte bedömts vara<br />
möjligt.<br />
Patienter och Metod<br />
12-årig pojke med ökande tillväxt och smärtor från venös missbildning<br />
cervikalt. Pojken hade krävt blodtransfusioner var tredje dag de<br />
senaste 6 månaderna.Utredning med MR visade utbrett cervikothorakal<br />
muskelinfiltrerande venös missbildning. Missbildningen engagerade<br />
halsens muskler men omgav också carotisskidan på vänster<br />
sida. Patienten opererades ad modum Belov vilket innebär en muskelsparande<br />
kirurgisk intervention där anomala blodkärl försörjs<br />
med over and over-sutur.<br />
Resultat<br />
Operationen skedde med multidisciplinär uppställning. Vårdtiden<br />
på Astrid Lindgrens barnsjukhus var 8 dagar och därefter ytterligare<br />
2 dagar på hemorten. 2 veckor postoperativt var han fullt mobiliserad<br />
med sjukgymnastik för sin cervikala rörelseförmåga. Pat hade 5<br />
veckor postoperativt inget behov av transfusion.<br />
Diskussion<br />
Vid omfattande infiltrativ venös missbildning kan kirurgisk intervention<br />
ad modum Belov vara ett nödvändigt och säkert alternativ. Det<br />
verkar som om stora venösa missbildningar konsumerar blod, vilket<br />
leder till anemi. Anemitendensen kan man påverka positivt med kirurgi.<br />
Kirurgi på stora venösa missbildningar innebär stora risker med<br />
blödning samt peroperativ hyperkalemi.Denna typ av kirurgi bör göras<br />
inom multidisciplinära team.<br />
255<br />
BARNKIRURGI
BARNKIRURGI 269<br />
Sacrococcygeala teratom<br />
256<br />
BARNKIRURGI<br />
Svensson Elin, Barnkirurgiska Kliniken Drottning Silvias Barn- Och Ungdomssjukhus Göteborg, Borg Helena, Barnkirurgiska Kliniken Drottning<br />
Silvias Barn- Och Ungdomssjukhus Göteborg, Edenholm Mats, Barnkirurgiska Kliniken Drottning Silvias Barn- Och Ungdomssjukhus Göteborg<br />
Introduktion<br />
Sacrococcygeala teratom (SCT) drabbar 1/40 000 födda. Långtidsresultaten<br />
varierar internationellt. Den aktuella studien syftar till<br />
genomgång av patienter med SCT opererade och följda vid Barnkirurgiska<br />
kliniken i Göteborg under perioden 1991-2011. Vi vill se hur det<br />
går för barnen avseende överlevnad och postoperativa funktionella<br />
besvär i form av blås- och tarmdysfunktion.<br />
Patienter och Metod<br />
Vid retrospektiv journalgranskning identifierades perinatala data,<br />
tidpunkt för diagnos, histologi och överlevnad. Information rörande<br />
operationer, recidiv och onkologisk behandling har dokumenterats<br />
liksom förekomst av sena komplikationer såsom urologiska sequele,<br />
tarmrelaterade problem och behov av ärrplastiker.<br />
Resultat<br />
28 patienter (19 flickor, 9 pojkar) behandlades. 27 barn opererades<br />
primärt, 1 erhöll preoperativ cytostatika. Mortalitet 3/28 (11%),<br />
varav en pga metastaserande sjukdom och 2 peroperativt. 9/28 diagnostiserades<br />
antenatalt (32%) och dessa kunde då förlösas med<br />
sectio. De senaste 5 åren (2007-11) diagnostiserades 5/7 antenatalt<br />
(71%) och 1991-2000 hittades 4/21 (19%). Hos 14 barn ställdes<br />
BARNKIRURGI 278<br />
Recidiv efter ljumskbråcksoperation hos barn<br />
diagnos första levnadsdygnet. 5/28 barn diagnostiserades sent och<br />
då i samband med utredning av växande tumor, urinretention eller<br />
ileusliknande symtom. Medianålder för sen diagnos var 12 mån (2-<br />
48 mån). Operationsålder vid antenatal diagnos var i median 1 dygn<br />
(0–48 dagar) och för resterande patienter 18 dagar (1 dag – 4 år).<br />
PAD visade mogen histologi hos 21/28 (75 %) och omogen hos 7/28<br />
(25%). Fyra barn, varav en med metastaserande sjukdom, har opererats<br />
för lokala recidiv och 2 har erhållit adjuvant cytostatikabehandling.<br />
Nio patienter har tarmtömningsproblem, varav 7 har samtidig<br />
blåsdysfunktion. 4 kräver RIK. Ärrkorrektion har aktualiserats hos 5.<br />
Sequele i någon form konstateras hos 11/28 patienter (39%).<br />
Diskussion<br />
Andelen antenatalt diagnostiserade SCT ökar och med förfinad diagnostik<br />
(foster-MR) kan tidpunkt för förlossning optimeras. Mortaliteten<br />
är jämförbar med internationella rapporter, så också sena funktionella<br />
besvär vilka är vanligt förekommande.Barn med SCT kräver<br />
ett multidisciplinärt omhändertagande, inte bara avseende tumörsjukdom<br />
utan även avseende blås- och tarmfunktion samt eventuella<br />
behov av plastikkirurgisk korrektion.<br />
Haghighi Maryam, Barnkirurgiska Kliniken Astrid Lindgrens Barnsjukhus Stockholm, Granholm Tina, Barnkirurgiska Kliniken Astrid Lindgrens<br />
Barnsjukhus Stockholm<br />
Introduktion<br />
Ljumskbråck hör till de vanligaste operationsindikationerna hos<br />
barn. Det är ofullständigt utrett vilka faktorer som leder till recidiv efter<br />
ljumskbråcksoperation. Målsättningen med den aktuella studien<br />
är att jämföra resultaten efter ljumskbråckskirurgi vid vårt sjukhus<br />
med andra studier som del i en kvalitetskontroll inför introduktionen<br />
av laparoskopisk ljumskbråckskirurgi.<br />
Patienter och Metod<br />
En kohort av barn från 0 – 15 år som opererades för ljumskbråck vid<br />
Astrid Lindgrens Barnsjukhus under 2007 undersöktes demografiskt,<br />
varvid särskild vikt lades vid uppkomsten av recidiv, kontralateralt<br />
ljumskbråck och andra komplikationer. Samtliga ingående patienter<br />
opererades med öppen kirurgi.<br />
Resultat<br />
Totalt 382 patienter i åldern 0 – 15 år opererades vid Astrid Lindgrens<br />
Barnsjukhus under 2007. 22 av dessa patienter var metakrona<br />
bråck hos patienter som tidigare hade opererats kontralateralt. 17%<br />
av samtliga bråck var flickor. 60% var högersidiga, 33% vänstersidiga<br />
och 7% bilaterala. Det var totalt 9 recidiv (2,4%), och 6% utvecklade<br />
ett kontralateralt bråck som krävde kirurgi vid ett senare tillfälle. 34%<br />
var yngre än 12 månader vid operationen. 14% var prematurer. 15%<br />
hade varit inklämda vid minst ett tillfälle före operationen.Alla recidiv<br />
uppstod hos pojkar. Prematuritet (50%), komorbiditet (50%), tidigare<br />
inklämning (25%) och tidigare opererat kontralateralt ljumskbråck<br />
(25%) var signifikant mer förekommande bland recidiven.<br />
Diskussion<br />
Prematuritet och annan komorbiditet, liksom tidigare opererat kontralateralt<br />
bråck, utgjorde riskfaktorer för utveckling av recidiv i detta<br />
material. Det fanns inga recidiv bland flickorna. Resultaten är väl i<br />
linje med tidigare studier på barn som opererats för ljumskbråck. Resultaten<br />
kommer i en senare studie att jämföras med resultaten efter<br />
laparoskopisk kirurgi av ljumskbråck på barn.
BARNKIRURGI 283<br />
Genetisk diagnostik vid oklar könstillhörighet<br />
BARNKIRURGI<br />
Nordenskjöld Agneta, Barnkirurgi Astrid Lindgrens Barnsjukhus, Karolinska Universitetssjukhuset Stockholm<br />
Introduktion<br />
När ett barn föds med oklar könstillhörighet är det ett stort trauma för<br />
familjen. DSD-teamet bestående av barnendokrinolog, barnkirurg,<br />
och barnpsykiatriker samlas omgående för att starta en omfattande<br />
genetisk, hormonell och anatomisk utredning inom första levnadsdygnet.<br />
Det är viktigt för familjen att snabbt få ett beslut om barnets<br />
kön och helst även en molekylär diagnos. En molekylär diagnos ger<br />
stöd för val av kön och kan påverka val av behandling. Det medför<br />
även bättre information till familjen avseende både kort och långtidsprognos<br />
samt eventuella associerade sjukdomar som behöver<br />
uppföljning. Hittills uppges i internationella material att man får en<br />
molekylär diagnos för alla flickor med 46,XX CAH och hos ungefär<br />
hälften av alla barn med 46,XY karyotyp.<br />
Patienter och Metod<br />
Sedan 2007 har DSD-teamet i Stockholm handlagt 36 barn. Muta-<br />
tionsanalys samt hormonell och anatomisk utredning görs enligt<br />
vårdprogram. Nya gener adderas successivt efter att de identifierats.<br />
Resultat<br />
Utredning visade kongenital binjurehyperplasi för åtta flickor och<br />
olika kromosomaberrationer hos tre barn. Av de 25 barn som hade<br />
en 46,XY karyotyp hade 15 barn en monogen sjukdom, tre var uttalat<br />
SFD, fyra barn hade svåra associerade missbildningar och 6 är ännu<br />
utan molekylär diagnos.<br />
Diskussion<br />
Systematisk molekylär diagnostik medför i högre grad en specifik diagnos<br />
vilket ger en förbättrad handläggning avseende beslut om kön<br />
och ger bättre information till familjen om prognos på både lång och<br />
kort sikt.<br />
BARNKIRURGI 293<br />
Meta-analys av resultat efter datorassisterad och konventionell laparoskopisk Nissen fundoplikation för gastroesofageal reflux hos<br />
barn<br />
Hambraeus Mette, Barnkirurgiska Kliniken Skånes Universitetssjukhus Lund, Arnbjörnsson Einar, Barnkirurgiska Kliniken Skånes Universitets-<br />
sjukhus Lund, Stenström Pernilla, Barnkirurgiska Kliniken Skånes Universitetssjukhus Lund, Anderberg Magnus, Barnkirurgiska Kliniken Skånes<br />
Universitetssjukhus Lund<br />
Introduktion<br />
Vid Barnkirurgiska kliniken i Lund har datorassisterad (robot-) kirurgi<br />
använts för att genomföra fundoplikationer för gastroesofageal reflux<br />
hos barn sedan 2006. Vi har tidigare rapporterat jämförbara resultat<br />
efter datorassisterad kirurgi och sedvanlig laparoskopisk kirurgi vid<br />
genomförande av fundoplikation för gastroesofageal reflux. Målet<br />
med denna undersökning var att ta reda på om litteraturen kunde ge<br />
oss vägledning och avslöja skillnader i resultat efter datorassisterad<br />
kirurgi och laparoskopisk kirurgi för att genomföra Nissen fundoplikationer<br />
hos barn. Vi ville också veta om det fanns något stöd för selektion<br />
av patienter till den ena eller andra metoden.<br />
Patienter och Metod<br />
Vi sökte i elektroniska databaser, Medline och Embase, efter randomiserade,<br />
kontrollerade studier, kontrollerade studier, prospektiva eller<br />
retrospektiva observationsstudier och även fallbeskrivningar, enstaka<br />
och i serier. Vi inkluderade endast rapporter som jämförde datorassisterad<br />
kirurgi med laparoskopisk kirurgi. Vi valde att studera ope-<br />
rationstid, vårdtid, 30 dagars morbiditet och mortalitet samt frekvens<br />
av konvertering, recidiv och komplikationer. Vi använde Review Manager<br />
5.1.6 från Cochrane Library för statistiska beräkningar.<br />
Resultat<br />
Vi hittade inga randomiserade, kontrollerade studier. Tre serier med<br />
fallbeskrivningar uppfyllde våra kriterier för att inkluderas i vår översikt<br />
och dessa analyserades. Data om 174 barn identifierades. 89 opererades<br />
med datorassisterad teknik och 85 kontrollpatienter opererades<br />
med sedvanlig laparoskopisk teknik. Samtliga data avslöjade inga<br />
signifikanta skillnader mellan datorassisterad kirurgi och den vanliga<br />
laparoskopiska kirurgin beträffande de parametrar som studerades.<br />
Diskussion<br />
Resultaten ger oss stöd för att betrakta datorassisterad kirurgi för att<br />
genomföra Nissen fundoplikation på barn jämförbar med sedvanlig<br />
laparoskopisk teknik. Vi hittade inga data som gav oss stöd för att<br />
välja den ena metoden framför den andra i enskilda fall.<br />
257<br />
BARNKIRURGI
258<br />
BARNKIRURGI<br />
BARNKIRURGI 299<br />
En prospektiv randomiserad morfologisk, volymetrisk och endokrinologisk studie av kongenital retentio testis<br />
Kollin Claude, Barnkirurgiska Klinikenliniken Astrid Lindgrens Barnsjukhus Stockholm, Stukenborg Jan-Bernd, Barnendokrin Lab Astrid Lindgrens<br />
Barnsjukhus Barnsjukhus Stockholm, Nordenskjöld Agneta, Barnkirurgiska Kliniken Astrid Lindgrens Barnsjukhus Barnsjukhus Stockholm, Ritzén<br />
Martin, Barnendokrin Lab. Astrid Lindgrens Barnsjukhus Stockholm<br />
Introduktion<br />
Målsättningen är att i en volymetrisk och morfologisk prospektiv randomiserad<br />
studie utvärdera om kirurgisk behandling vid 9 månaders<br />
ålder är mer fördelaktig än om behandling ges vid 3 års ålder samt att<br />
identifiera endokrinologiska markörer av betydelse för testikeltillväxten<br />
och framtida spermatogenes.<br />
Patienter och Metod<br />
Totalt ingick 426 pojkar i studien. Biopsier från pojkar med uni- och<br />
bilateral kongenital retentio testis analyserades avseende antal spermatogonier<br />
och Sertoli celler, procentuell fördelning tubuli respektive<br />
interstitell vävnad. Testikelvolymen bestämdes med longitudinella<br />
ultraljudsundersökningar från 0-3 veckors ålder upp till 5 års ålder<br />
och peroperativa linjalmätningar utfördes i samband med orchidopexi.<br />
Inhibin B och FSH analyserades från 0-3 veckors ålder, 2, 6<br />
månader och därefter årligen till och med 4 års ålder medan LH och<br />
testosteron undersöktes upp till 6 månaders ålder.<br />
Resultat<br />
Histologiska data visar att antalet spermatogonier, Sertoli celler och<br />
testikelvolymer vid 9 månaders ålder var signifikant högre än vid 3<br />
BARNKIRURGI 310<br />
Testikeltillväxt hos spontant descenderade testiklar efter födelsen<br />
års ålder (p
259<br />
17:e <strong>Kirurgveckan</strong> i Linköping , 20-24 augusti 2012<br />
Bilarna borde ha<br />
avgasrören inte i<br />
aktern, utan i<br />
fören. Då blir det<br />
ju den som kör<br />
som dör.<br />
– Tage Danielsson<br />
SAAB<br />
Säger vi ”Linköping” tänker du säkert på flyg. Och säger vi<br />
”flyg” tänker du förmodligen på Saab. Saab, som i många<br />
fall är världsledande inom flyg och försvar, har varit en motor<br />
i svensk teknikutveckling ända sedan starten 1939, och sysselsätter<br />
i dag över 13 000 personer bara i Sverige – varav cirka<br />
4 700 i Linköping. Från att under många år haft en dominerande<br />
köpare, det svenska försvaret, har Saab i dag kunder<br />
över hela världen och levererar produkter, lösningar och<br />
tjänster inom områden som sträcker sig från militärt försvar till<br />
civil säkerhet.<br />
Saab deltar dessutom i stora europeiska forskningssatsningar.<br />
Ett exempel är Neuron, där en obemannad farkost<br />
tas fram. Ett annat är Clean Sky, ett internationellt<br />
samarbetsprojekt med syfte att utveckla ett<br />
grönare civilflyg.<br />
Det råder med andra ord ingen tvekan om att<br />
Saab är ett verkligt internationellt företag. Men<br />
kanske framförallt är Saab, och kommer så att<br />
fortsätta vara, en motor i svensk teknikutveckling.<br />
259
260<br />
17:e <strong>Kirurgveckan</strong> 20-24 augusti 2012 i Linköping<br />
PLASTIKKIRURGI<br />
Program – Svensk plastikkirurgisk förening<br />
Måndagen den 20 augusti<br />
13.00-14.30<br />
Lokal: US i<br />
Linköping<br />
13.15-14.45<br />
Lokal: US i<br />
Linköping<br />
08.15-09.30<br />
09.30-10.00<br />
10.00-12.00<br />
12.00-13.00<br />
12.00-13.30<br />
Lokal:<br />
US i Linköping<br />
15.15-16.45<br />
Lokal: Operan<br />
ST-lunch: Studiebesök på Brännskadeenheten<br />
Tisdagen den 21 augusti<br />
ST-lunch: Studiebesök på Brännskadeenheten<br />
Onsdagen den 22 augusti<br />
Gemensamt symposium (se programöversikt)<br />
Utställning och kaffe<br />
Gemensamt symposium (se programöversikt)<br />
Utställning och lunch<br />
ST-lunch: Studiebesök på Brännskadeenheten<br />
Hypospadiplastik - bättre och sämre metoder? Samarrangemang<br />
Barnkirurgi, Plastikkirurgi<br />
Deltagare: Henry Svensson, Erkki Tarpila, Johan Heinius (Urologi),<br />
Gundela Holmdahl, Gunnar Westbacke (Barnurologi)<br />
Moderator: Agneta Nordenskjöld
18.30<br />
Lokal: Cloetta<br />
Center<br />
08.30-10.00<br />
Lokal: Sonaten<br />
PLASTIKKIRURGI<br />
19<br />
PLASTIKKIRURGI<br />
63<br />
PLASTIKKIRURGI<br />
68<br />
PLASTIKKIRURGI<br />
175<br />
PLASTIKKIRURGI<br />
314<br />
PLASTIKKIRURGI<br />
315<br />
Höjdarfesten!<br />
Bankett<br />
PLASTIKKIRURGI<br />
Torsdagen den 23 augusti<br />
Fria föredrag: Blandat inklusive avhandlingspresentation<br />
Formaliserat samarbete mellan plastikkirurger och ortopeder förbättrar<br />
handläggningen vid svåra extremitetsskador<br />
Sommar Pehr, Kliniken För Rekonstruktiv Plastikkirurgi Karolinska<br />
Universitets Sjukhuset, Solna Stockholm<br />
Halle Martin, Jansson Karl-Åke, Docherty Skogh Ann-Charlott<br />
Kraniofacial benrekonstruktion med Bone Morphogenetic Protein-2<br />
Docherty Skogh Ann-Charlott, Kliniken För Rekonstruktiv Plastikkirurgi<br />
Karolinska Universitetssjukhuset Stockholm<br />
Komplikationer vid bukplastik efter bariatrisk kirurgi versus bantning<br />
Staalesen Trude, Plastikkirurgi, Sahlgrenska Universitetssjukhuset,<br />
Göteborg, Fagevik Olsén Monika, Elander Anna<br />
Natriuretisk peptid AV B-TYP i brännskadeintensivvård<br />
Lindahl Andreas, Brännskadecentrum Akademiska Sjukhuset Uppsala,<br />
Sjöberg Folke, Ekselius Lisa, Gerdin Bengt<br />
Transsexkirurgi – ett område i utveckling<br />
Selvaggi Gennaro, Department of Plastic Surgery Sahlgrenska University<br />
Hospital Gothenburg<br />
Fettsugning ger komplett reduktion av armlymfödem orsakat av<br />
bröstcancerbehandling – 17 års erfarenhet<br />
Brorson Håkan, Institutionen för kliniska vetenskaper Plastikkirurgiska<br />
kliniken Malmö, Freccero Carolin, Ohlin Karin, Svensson Barbro, Åberg<br />
Magnus, Svensson Henry<br />
261<br />
PLASTIKKIRURGI
PLASTIKKIRURGI<br />
316<br />
PLASTIKKIRURGI<br />
317<br />
262<br />
10.00-10.30<br />
10.30-11.45<br />
Lokal: Sonaten<br />
PLASTIKKIRURGI<br />
49<br />
PLASTIKKIRURGI<br />
171<br />
PLASTIKKIRURGI<br />
228<br />
PLASTIKKIRURGI<br />
237<br />
PLASTIKKIRURGI<br />
245<br />
PLASTIKKIRURGI<br />
Elefantiasis kan behandlas effektivt med fettsugning – en prospektiv<br />
studie med åtta års uppföljning<br />
Brorson Håkan, Institutionen för kliniska vetenskaper Plastikkirurgiska<br />
kliniken Malmö, Freccero Carolin, Ohlin Karin, Svensson Barbro, Åberg<br />
Magnus, Svensson Henry<br />
Vaginalstriktur efter strålfibros löst med propellerlambå<br />
Söderström Torbjörn, Plastikkirurgisektionen Kirurgkliniken Gävle<br />
Utställning och kaffe<br />
Fria föredrag: Bröst<br />
Autolog mastopexi och augmentation baserad på perforantlambå på<br />
postbariatrisk patient. Fallpresentation.<br />
Ehrström Marcus, Kliniken För Rekonstruktiv Plastikkirurgi Karolinska<br />
Universitetssjukhuset Solna, Printzlau Andreas<br />
Tubulära bröst-rekonstruktion i en seans<br />
Wieslander Jan B, Plastikkirurgiska Institutet, Malmö<br />
Mammografi och ultraljud av bröst efter autolog fettransplantation påvisar<br />
inga svårbedömda förändringar<br />
Lindegren Anna, Vo Kirurgi Södersjukhuset Stockholm, Iliescu Gabriela,<br />
Wickman Marie, Schultz Inkeri<br />
Tidiga erfarenheter av cellfri grisdermis vid bröstrekonstruktioner<br />
Svensjö Tor, Bröstcentrum Centralsjukhuset Kristianstad<br />
Glimåker Håkan<br />
Periareolär Hud Mastopexi - Resultat av minimal invasiv behandling i<br />
lokalbedövning<br />
Andersson L C, ANECA Clinic, London, Probst F,<br />
Nettelblad H
PLASTIKKIRURGI<br />
246<br />
PLASTIKKIRURGI<br />
312<br />
11.45-12.00<br />
12.00-13.15<br />
Lokal: Operan<br />
13.15-14.15<br />
14.15-15.30<br />
Lokal: Crusell<br />
15.30-16.00<br />
16.00-17.30<br />
Lokal: Sonaten<br />
PLASTIKKIRURGI<br />
20<br />
PLASTIKKIRURGI<br />
26<br />
PLASTIKKIRURGI<br />
Implementering av TRAM rekonstruktioner på länssjukhus<br />
Svensjö Tor, Bröstcentrum Centralsjukhuset Kristianstad<br />
Sveinsdottir Helena, Glimåker Håkan, Teder Heitti<br />
PIP implantat, är de farliga?<br />
Sahlin Pelle, Art Clinic Göteborg, Zachrisson Peter<br />
Utställning och kaffe<br />
Vad nytt inom bröstrekonstruktioner - timing, tekniker och vem gör<br />
vad?<br />
Moderator: Marie Wickman Chanterau<br />
Utställning och lunch<br />
Den postbariatriske patienten - vad händer sen? Samarrangemang<br />
SIKT, Plastikkirurgi<br />
Moderator: Anna Elander, Arthur Jänes<br />
Föreläsare: Ingmar Näslund<br />
Utställning och kaffe<br />
Fria föredrag: Missbildningar<br />
Patienttillfredsställelse efter öronrekonstruktion med autologt<br />
revbensbrosk<br />
Kristiansen Martina, AT-läkare Kristiansunds Sykehus Kristiansund, Norge,<br />
Öberg Martin, Wikström Sven Olof<br />
Remodellering av pannan för korrektion av unicoronal synostos<br />
utvärderad med ny datorbaserad mätning av skallens symmetri<br />
Maltese Giovanni, Plastikkirurgen Sahlgrenska Universitetssjukhuset<br />
Göteborg, Kölby Lars, Plastikkirurgen Sahlgrenska Universitetssjukhuset,<br />
Göteborg, Bernhardt Peter, Lindström Annelie, Heydorn Lagerlöf Jakob,<br />
Tarnow Peter<br />
263<br />
PLASTIKKIRURGI
PLASTIKKIRURGI<br />
27<br />
PLASTIKKIRURGI<br />
222<br />
PLASTIKKIRURGI<br />
127<br />
PLASTIKKIRURGI<br />
156<br />
PLASTIKKIRURGI<br />
124<br />
PLASTIKKIRURGI<br />
213<br />
264<br />
PLASTIKKIRURGI<br />
Kvantifiering av frontal och total intrakraniell volym hos patienter som<br />
opererats med kranioplastik för metopikasynostos<br />
Kölby Lars, Plastikkirurgen Sahlgrenska Universitetssjukhuset Göteborg,<br />
Maltese Giovanni, Wikberg Emma, Radiofysik Sahlgrenska Bernhardt Peter,<br />
Heydorn Lagerlöf Jakob, Tarnow Peter<br />
Standardiserad behandling av kraniosynostos<br />
Tarnow Peter, Pl Kir Klin SU/Sahlgrenska Göteborg, Maltese Giovanni,<br />
Olsson Robert, Kölby Lars, Tovetjärn Robert<br />
Långtidsuppföljning av resultatet efter hypospadirekonstruktion<br />
Nozohoor Ekmark Ann, Barnkirurgiska Kliniken Skånes Universitetssjukhus<br />
Lund, Hansson Emma, Arnbjörnsson Einar, Svensson Henry’<br />
Behandling av läpp-käk-gomspalt hos adopterade barn<br />
Hansson Emma, Plastikkirurgiska Kliniken Skånes Universitetssjukhus<br />
Malmö, Östman Jenny, Becker Magnus<br />
5 års videoradiografier Vad ser man?<br />
Al-Qahtani Ahmed, Plastikkirurgiska SUS Malmö, Hillarp Birgitta, Svensson<br />
Henry, Becker Magnus<br />
Gomplastik vid isolerad gomspalt-kirurgi och tal vid 10 års ålder<br />
Elander A, Plastikkirurgiska Kliniken Sahlgrenska Universitetssjukhuset<br />
Göteborg, Mark H, Persson C, Lilja J
PLASTIKKIRURGI<br />
PLASTIKKIRURGI 19<br />
Formaliserat samarbete mellan plastikkirurger och ortopeder förbättrar handläggningen vid svåra extremitetsskador<br />
Sommar Pehr, Kliniken För Rekonstruktiv Plastikkirurgi Karolinska Universitets Sjukhuset, Solna Stockholm, Halle Martin, Kliniken För Rekonstruk-<br />
tiv Plastikkirurgi Karolinska Universitets Sjukhuset, Solna Stockholm, Jansson Karl-Åke, Ortopedkliniken Karolinska Universitets Sjukhuset, Solna<br />
Stockholm, Docherty Skogh Ann-Charlott, Kliniken För Rekonstruktiv Plastikkirurgi Karolinska Universitets Sjukhuset, Solna Stockholm<br />
Introduktion<br />
Svåra extremitetesskador innebär ofta en kombination av fraktur<br />
och mjukdelsskada. Det är väl känt att slutresultatet blir bättre när<br />
frakturstabilisering följs av tidig mjukdelstäckning. För att förbättra<br />
vården av patienter med svåra extremitetsskador startade vi 2008 ett<br />
formaliserat samarbete mellan klinikerna för rekonstruktiv plastikkirurgi<br />
och ortopedi på Karolinska universitetssjukhuset, Solna.<br />
Patienter och Metod<br />
En retrospektiv studie genomfördes på patienter som hade drabbats<br />
av svåra extremitetsskador eller osteomyelit till följd av ortopediskt<br />
trauma och som fått antingen en fri eller stjälkad lambå för täckning<br />
av fraktur med samtidig mjukdelsdefekt. Vi jämförde handläggningen<br />
av dessa patienter 30 månader före och 30 månader efter starten<br />
av samarbetet.<br />
PLASTIKKIRURGI 20<br />
Patienttillfredsställelse efter öronrekonstruktion med autologt revbensbrosk<br />
Resultat<br />
Totalt utfördes 5 fria och 3 stjälkade lambåer innan samarbetet inleddes,<br />
och 14 fria och 12 stjälkade lambåer efter starten av samarbetet.<br />
Vi kunde notera en reducerad tid till mjukdelstäckning, färre revisioner<br />
och kortare sjukhusvistelse.<br />
Diskussion<br />
Den aktuella studien visar vikten av ett formaliserat samarbete mellan<br />
ortopeder och plastikkirurger. Sedan starten av samarbetet har<br />
antalet patienter som har remitterats för plastikkirurgisk bedömning<br />
ökat, liksom antalet fria och stjälkade lambåer för mjukdelstäckning.<br />
Detta har minskat den totala behandlingstiden och givit ett bättre omhändertagande<br />
av denna patientgrupp.<br />
Kristiansen Martina, AT-läkare Kristiansunds Sykehus Kristiansund, Norge, Öberg Martin, Plastikkirurgiska Kliniken SUS Malmö, Wikström Sven<br />
Olof, Plastikkirurgiska Kliniken SUS Malmö<br />
Introduktion<br />
I den plastikkirurgiska verksamheten är det viktigt att mäta patienternas<br />
egen uppfattning av resultatet och kvalitetssäkring av vården är<br />
idag ett centralt begrepp. Denna studies syfte var att undersöka nöjdhetsgraden<br />
av vårdförloppet och resultatet av operationerna hos patienter<br />
som fått sina öron rekonstruerade på grund av ensidig mikroti.<br />
Patienter och Metod<br />
Ett frågeformulär utarbetades och skickades till 78 patienter med unilateral<br />
mikroti som före 12 års ålder genomgått öronrekonstruktion<br />
med autologt revbensbrosk mellan åren 2000-2010. Enkäten innehöll<br />
42 frågor angående estetiska, funktionella, psykosociala och<br />
verksamhetsrelaterade synvinklar.<br />
Resultat<br />
Svarsfrekvensen var 76 % (59 av 78 patienter). Patienterna var generellt<br />
sett nöjda med det estetiska resultatet på sina nya öron(73%).<br />
För de patienter opererade under perioden 2006-2010 var nöjdhetsgraden<br />
något högre(83%). Majoriteten angav att de fick en funktionsvinst<br />
i att kunna använda glasögon(76%). Dock fick några patienter<br />
nya besvär efter operationerna. Nästan alla patienter tyckte ändå att<br />
örat kändes som en del av dem(91%) och skulle valt att genomgå<br />
operationen igen om de kunde göra om allt(86%) . Patienterna var<br />
mycket nöjda med vården i hela vårdkedjan(99%).<br />
Diskussion<br />
Vårt frågeformulär som är specifikt för denna typ av kirurgi är ett<br />
viktigt verktyg för kvalitetssäkring i denna verksamhet och visar att<br />
patienterna generellt sett är nöjda med sina rekonstruerade öron. Studien<br />
kan bidra till att förbättra informationen innan operation för att<br />
möta patienternas föreställningar, förväntningar och farhågor.<br />
265<br />
PLASTIKKIRURGI
266<br />
PLASTIKKIRURGI<br />
PLASTIKKIRURGI 26<br />
Remodellering av pannan för korrektion av unicoronal synostos utvärderad med ny datorbaserad mätning av skallens symmetri<br />
Maltese Giovanni, Plastikkirurgen Sahlgrenska Universitetssjukhuset Göteborg, Kölby Lars, Plastikkirurgen Sahlgrenska Universitetssjukhuset Gö-<br />
teborg, Bernhardt Peter, Radiofysik Sahlgrenska Universitetssjukhuset Göteborg, Lindström Annelie, Radiofysik Sahlgrenska Universitetssjukhuset<br />
Göteborg, Heydorn Lagerlöf Jakob, Radiofysik Sahlgrenska Universitetssjukhuset Göteborg, Tarnow Peter, Plastikkirurgen Sahlgrenska Universitets-<br />
sjukhuset Göteborg<br />
Introduktion<br />
Unicoronal synostos (UCS) karaktäriseras av ipsilateralt platt panna,<br />
kontralateralt buktande panna och skolios i ansiktet. Uni- eller bilateral<br />
fronto-orbital framflyttning (FOF) är den vanligaste metoden att<br />
korrigera UCS. De uttalade sidoskillnaderna har gjort att mätningar<br />
av resultaten av kirurgi har varit svårt och huvudsakligen baserats<br />
på subjektiv bedömning. Målsättningen med detta arbete var att utveckla<br />
ett datorbaserat verktyg för att mäta sidoskillnader i kraniet på<br />
ett reproducerbart sätt och använda det på den operationsmetod för<br />
UCS som utvecklats i Göteborg sedan 17 år tillbaka.<br />
Patienter och Metod<br />
I MATLAB utvecklades ett program som segmenterade CT-bilder och<br />
kefalometribilder. Man bestämde manuellt positionen för pannans<br />
mittpunkt och den öppna cororarsuturen. Programmet bestämde sedan<br />
en punkt vid den stängda coronarsuturen på samma avstånd från<br />
pannans mittpunkt som den tidigare definierade öppna suturen. De<br />
kurvor som beskrevs av respektive pannhalva överlagrades och den i<br />
den position där de överensstämde som bäst beräknades differensen<br />
mellan sidorna. Fyrtiosex patienter med UCS hade sedan 1995 ope-<br />
rerats med remodellering av pannan. Metoden innebär att man byter<br />
ut den deformerade pannan mot ett bentransplantat av lämpligt rundad<br />
form som tas på kalvariet. Ispilaterala sidan förskjuts framåt och<br />
kontralaterala sidans övre orbitakant förskjuts kraniellt. Resultatet av<br />
dessa operationer jämfördes med tidigare FOF.<br />
Resultat<br />
Mätningarna kunde utföras med god precision (S.D. 0.26 – 5.39%)<br />
i det intervall av förändringar kirurgin åstadkom. CT-bilder medgav<br />
bättre precision än kefalometribilder. Pannans symmetri förbättrades<br />
significant med både remodellering och FOF (p < 0.0005 för båda)<br />
men remodellering var signifikant bättre än FOF (p = 0.025). Re-operationsfrekvensen<br />
var signifikant lägre för patienter som genomgått<br />
remodellering (37.7% vs 6.5%, p < 0.0005).<br />
Diskussion<br />
Vi har utvecklat ett datorbaserat verktyg som kan kvantifiera symmetri<br />
i pannan på ett reproducerbart sätt med god precision. Remodellering<br />
av pannan ger bättre symmetri än FOF och är därför en bättre<br />
metod vid unicoronal synostos.<br />
PLASTIKKIRURGI 27<br />
Kvantifiering av frontal och total intrakraniell volym hos patienter som opererats med kranioplastik för metopikasynostos<br />
Kölby Lars, Plastikkirurgen Sahlgrenska Universitetssjukhuset Göteborg, Maltese Giovanni, Plastikkirurgen Sahlgrenska Universitetssjukhuset<br />
Göteborg, Wikberg Emma, Radiofysik Sahlgrenska Universitetssjukhuset Göteborg, Bernhardt Peter, Radiofysik Sahlgrenska Universitetssjukhuset<br />
Göteborg, Heydorn Lagerlöf Jakob, Radiofysik Sahlgrenska Universitetssjukhuset Göteborg, Tarnow Peter, Plastikkirurgen Sahlgrenska Universitets-<br />
sjukhuset Göteborg<br />
Introduktion<br />
Systematisk och reproducerbar utvärdering av operationsresultat<br />
inom kraniofacial kirurgi är ovanligt. Målsättningen med detta projekt<br />
var att utveckla ett datorbaserat verktyg för att mäta intrakraniell<br />
volym före och efter kirurgi och att använda det på vårt material av<br />
patienter opererade för metopikasynostos.<br />
Patienter och Metod<br />
I MATLAB utvecklades ett program som använder sig av funktioner<br />
som region-growing, watershed och delar av voxlar. Total och frontal<br />
intrakraniell volym beräknades genom att multiplicera ytan på<br />
samtliga CT-snitt från foramen magnum till vertex med snitttjocklek.<br />
CT-undersökningar med snittjocklek 0,625 och 5 mm användes för<br />
systematisk utvärdering av programmet. Ett kliniskt material omfattande<br />
12 patienter som opererats för metopikasynostos med två olika<br />
metoder mättes med det nya verktyget.<br />
Resultat<br />
Mätningar på 5 mm snitt resulterade i 3.8 ±1.5 % (mv ± S.D.) lägre<br />
total volym och 5.8 ± 5.3 % lägre frontal volym än mätningar i 0,625<br />
mm snitt. Upprepade mätningar i 0,625 mm snitt hade lägre variabilitet<br />
(range -0.1 - 0.1 % från mv) än mätningar i 5 mm snitt (range -0.2<br />
- 0.2% från mv). Upprepade mätningar av frontal volym hade lägre<br />
variabilitet i pre-operativa undersökningar än i post-operativa undersökningar<br />
och lägre variabilitet i 0,625 mm snitt än i 5 mm snitt. För<br />
utvärdering av patientmaterialet valdes 0,625 mm snitt (ca 300 snitt<br />
per undersökning) för vilka den frontala volymen varierade från -2.2<br />
till 2.0 % från mv. Kvoten mellan frontal volym och total intrakraniell<br />
volym ökade 25 ± 16 % (mv ± S.D.) för patienter som opererats med<br />
kranioplastik plus fjäder och 20 ± 13 % för patienter som opererats<br />
med kranioplastik plus bentransplantat.<br />
Diskussion<br />
Vi har utvecklat ett verktyg som kan kvantifiera frontal och total<br />
intrakraniell volym med liten variation. Det kan användas för systematisk<br />
utvärdering av resultatet av operation för metopikasynostos. I<br />
detta kliniska material ökade förhållandet mellan frontal volym och<br />
total intrakraniell volym hos alla patienter men det förelåg ingen signifikant<br />
skillnad mellan de båda metoder som använts.
PLASTIKKIRURGI<br />
PLASTIKKIRURGI 49<br />
Autolog mastopexi och augmentation baserad på perforantlambå på postbariatrisk patient: Fallpresentation<br />
Ehrström Marcus, Kliniken För Rekonstruktiv Plastikkirurgi Karolinska Universitetssjukhuset Solna, Printzlau Andreas, Bodylift Center Bodylift Cen-<br />
ter Köpenhamn<br />
Introduktion<br />
Det har skett en stor och snabb ökning av antalet gastric bypassoperationer<br />
i Sverige sista åren. En stor andel av dessa patienter kräver<br />
ytterligare plastikkirurgiska operationer för korrektion av hudöverskott.<br />
Nya plastikkirurgiska tekniker utvecklas inom den postbariatriska<br />
patientgruppen och denna fallpresentation vill illustrera en<br />
sådan.<br />
Patienter och Metod<br />
18 årig kvinna opererad med gastric bypass som 16-åring. Viktnedgång<br />
70 kilo och därmed utvecklat ett överskott av hud och förlust av<br />
all bröstkörtelvävnad. Patienten opererades med mastopexi och augmentation<br />
baserad på autolog vävnad från kutan lambå från hudöverskott<br />
ryggen och försörjd av perforanter från intercostalartärer. Fallet<br />
PLASTIKKIRURGI 63<br />
Kraniofacial benrekonstruktion med Bone Morphogenetic Protein-2<br />
och operationsteknik presenteras och illustreras med bilder och film.<br />
Resultat<br />
Resultat presenteras med bilder före och efter operation. Operationsteknik<br />
illustreras med bilder och film.<br />
Diskussion<br />
Det finns en diskrepans mellan samhällets växande behov och rådande<br />
kapacitet och resurser inom den offentliga plastikkirurgin. Nya<br />
tekniker utvecklas som kan erbjuda dom postbariatriska patienterna<br />
en förbättrad livskvalitet. Detta patientfall illustrerar en sådan teknik<br />
och väcker samtidigt frågan om utnyttjande av framtidens resurser.<br />
Vilka patienter skall opereras, av vem och med vilka tekniker i framtidens<br />
offentliga plastikkirurgiska vård av postbariatriska patienter?<br />
Docherty Skogh Ann-Charlott, Kliniken För Rekonstruktiv Plastikkirurgi Karolinska Universitetssjukhuset Stockholm<br />
Introduktion<br />
Bendefekter i det kraniofaciala området är ofta komplicerade att rekonstruera.<br />
Tissue engineering erbjuder ett alternativ till bentransplantat<br />
där biomaterial, benbildande celler och tillväxtfaktorer kan<br />
kombineras för att ersätta det saknade benet. Bone morphogenetic<br />
proteins (BMPs) tillsammans med olika bärare har använts ända sedan<br />
Marshall Urist upptäckte BMP 1965. I denna avhandling använder<br />
vi BMP-2 tillsammans med olika bärare för att rekonstruera kraniella<br />
defekter i smådjursmodell, stordjursmodell och på människa.<br />
Patienter och Metod<br />
I arbete Ia studerar vi ektopisk benbildning med BMP-2 och heparin/chitosan<br />
i råttmodell. Inducerat ben jämförs med BMP-2 och typ<br />
I kollagen i samma modell. I arbete Ib utvärderas BMP-2, heparin/<br />
chitosan och titannät för att rekonstruera stora kraniella defekter hos<br />
människa. I arbete II studeras läkning av kraniella bendefekter hos<br />
minigris behandlade med BMP-2 och hyaluronan-baserad hydrogel.<br />
I arbete III studeras benläkning i kraniella defekter på råtta, där vi<br />
jämför BMP-2 och hydrogel med BMP-2 och typ I kollagen. I arbete IV<br />
studeras benläkning i borrhål i kraniet efter neurokirurgi. Borrhålen<br />
randomiseras till behandling med BMP-2 och hydrogel, enbart hydrogel,<br />
autologt benspån och Tisseel eller Spongostan (negativ kontroll).<br />
Resultat<br />
I arbete Ia finner vi att BMP-2 och heparin/chitosan inducerar en större<br />
benvolym än BMP-2 och typ I kollagen (p= 0.0019). I arbete Ib finner<br />
vi att BMP-2 och heparin/chitosan leder till postoperativ inflammation<br />
och dålig benläkning hos neurokirurgiska patienter. I arbete<br />
II ses en kraftig benläkning hos minigrisar behandlade med BMP-2<br />
och hydrogel, medan defekter behandlade med enbart hydrogel och<br />
tomma defekter visar en signifikant mindre mängd ben (p=0.003). I<br />
arbete III ses mer aktiv benbildning i kraniella defekter på råtta vid<br />
behandling med BMP-2 och hydrogel jämfört med BMP-2 och typ I<br />
kollagen eller enbart hydrogel. I arbete IV ses signifikant ökad benläkning<br />
i hål behandlade med BMP-2 och hydrogel eller autologt benspån<br />
och Tisseel jämfört med negativ kontroll.<br />
Diskussion<br />
Tissue engineering av ben med heparin/chitosan och hyaluronanbaserad<br />
hydrogel med BMP-2 visar god beninduktion, överlägsen typ<br />
I kollagen och BMP-2. Hyaluronan-baserad hydrogel orsakar mindre<br />
inflammation än kollagen och BMP-2 och hydrogel inducerar ben<br />
jämförbart med bentransplantat.<br />
267<br />
PLASTIKKIRURGI
PLASTIKKIRURGI 63<br />
Kraniofacial benrekonstruktion med Bone Morphogenetic Protein-2<br />
268<br />
PLASTIKKIRURGI<br />
Docherty Skogh Ann-Charlott, Kliniken För Rekonstruktiv Plastikkirurgi Karolinska Universitetssjukhuset Stockholm<br />
Introduktion<br />
Bendefekter i det kraniofaciala området är ofta komplicerade att rekonstruera.<br />
Tissue engineering erbjuder ett alternativ till bentransplantat<br />
där biomaterial, benbildande celler och tillväxtfaktorer kan<br />
kombineras för att ersätta det saknade benet. Bone morphogenetic<br />
proteins (BMPs) tillsammans med olika bärare har använts ända sedan<br />
Marshall Urist upptäckte BMP 1965. I denna avhandling använder<br />
vi BMP-2 tillsammans med olika bärare för att rekonstruera kraniella<br />
defekter i smådjursmodell, stordjursmodell och på människa.<br />
Patienter och Metod<br />
I arbete Ia studerar vi ektopisk benbildning med BMP-2 och heparin/chitosan<br />
i råttmodell. Inducerat ben jämförs med BMP-2 och typ<br />
I kollagen i samma modell. I arbete Ib utvärderas BMP-2, heparin/<br />
chitosan och titannät för att rekonstruera stora kraniella defekter hos<br />
människa. I arbete II studeras läkning av kraniella bendefekter hos<br />
minigris behandlade med BMP-2 och hyaluronan-baserad hydrogel.<br />
I arbete III studeras benläkning i kraniella defekter på råtta, där vi<br />
jämför BMP-2 och hydrogel med BMP-2 och typ I kollagen. I arbete IV<br />
studeras benläkning i borrhål i kraniet efter neurokirurgi. Borrhålen<br />
randomiseras till behandling med BMP-2 och hydrogel, enbart hydrogel,<br />
autologt benspån och Tisseel eller Spongostan (negativ kontroll).<br />
PLASTIKKIRURGI 68<br />
Komplikationer vid bukplastik efter bariatrisk kirurgi versus bantning<br />
Resultat<br />
I arbete Ia finner vi att BMP-2 och heparin/chitosan inducerar en större<br />
benvolym än BMP-2 och typ I kollagen (p= 0.0019). I arbete Ib finner<br />
vi att BMP-2 och heparin/chitosan leder till postoperativ inflammation<br />
och dålig benläkning hos neurokirurgiska patienter. I arbete<br />
II ses en kraftig benläkning hos minigrisar behandlade med BMP-2<br />
och hydrogel, medan defekter behandlade med enbart hydrogel och<br />
tomma defekter visar en signifikant mindre mängd ben (p=0.003). I<br />
arbete III ses mer aktiv benbildning i kraniella defekter på råtta vid<br />
behandling med BMP-2 och hydrogel jämfört med BMP-2 och typ I<br />
kollagen eller enbart hydrogel. I arbete IV ses signifikant ökad benläkning<br />
i hål behandlade med BMP-2 och hydrogel eller autologt benspån<br />
och Tisseel jämfört med negativ kontroll.<br />
Diskussion<br />
Tissue engineering av ben med heparin/chitosan och hyaluronanbaserad<br />
hydrogel med BMP-2 visar god beninduktion, överlägsen typ<br />
I kollagen och BMP-2. Hyaluronan-baserad hydrogel orsakar mindre<br />
inflammation än kollagen och BMP-2 och hydrogel inducerar ben<br />
jämförbart med bentransplantat.<br />
Staalesen Trude, Plastikkirurgi Su-ss Göteborg, Fagevik Olse´n Monika, Kirurgi Su-ss Göteborg, Elander Anna, Plastikkirurgi Su-ss Göteborg<br />
Introduktion<br />
Det är välkänd att risken för komplikationer efter bukplastik är hög.<br />
Syftet med denna studie var att analysera förekomsten av komplikationer<br />
efter bukplastik hos postbariatriska patienter jämfört med hos<br />
patienter som inte har genomgått överviktskirurgi. Syftet var även<br />
att identifiera prediktiva faktorer förknippade med utvecklingen av<br />
postoperativa komplikationer.<br />
Patienter och Metod<br />
190 konsekutiva patienter som opererats med bukplastik på grund av<br />
vävnadsöverskott från januari 2006 till december 2008 vid Sahlgrenska<br />
Universitetssjukhuset analyserades retrospektivt. De variabler<br />
som analyserades var kön, ålder, max BMI, Δ BMI (max BMI<br />
minus preoperativ BMI), preoperativ BMI, metod för viktminskning,<br />
operationsteknik, resektion vikt och komplikationer.<br />
Resultat<br />
Tidiga komplikationer var signifikant högre hos postbariatriska pa-<br />
tienter (48%) än hos patienter som inte hade genomgått överviktskirurgi(29%).<br />
Resektion vikt var signifikant högre för patienter med<br />
tidiga lokala komplikationer jämfört med för patienter utan tidig<br />
lokala komplikationer. Multipel regressionsanalys visade att antalet<br />
patienter med en eller flera tidiga lokala komplikation(er) fortfarande<br />
var signifikant högre i de postbariatriska patienterna jämfört med de<br />
patienter som inte hade genomgått överviktskirurgi även efter justering<br />
för resektion vikt.Max BMI, ΔBMI eller preoperativ BMI<br />
hade ingen inverkan på förekomsten av komplikationer.<br />
Diskussion<br />
Sammanfattningsvis bekräftar denna studie att komplikationer efter<br />
bukplastik är högre hos postbariatriska patienter jämfört med hos<br />
patienter som inte har genomgått överviktskirurgi. Inga prediktiva<br />
faktorer kunde identifieras som kunde förklara dessa skillnader. Ytterligare<br />
studier behöver utföras för att fastställa prediktiva faktorer<br />
för uppkomsten av komplikationer efter bukplastik.
PLASTIKKIRURGI 124<br />
5 års videoradiografier: Vad ser man?<br />
PLASTIKKIRURGI<br />
Al-Qahtani Ahmed, Plastikkirurgiska SUS Malmö, Hillarp Birgitta, Röntgen SUS Malmö, Svensson Henry, Plastikkirurgiska SUS Malmö, Becker Mag-<br />
nus, Plastikkirurgiska SUS Malmö<br />
Introduktion<br />
I diagnostiken av talavvikelser ffa. Hypernasalitet har sedan många år<br />
videoradiografisk undersökning av velopharynx förekommit. Den undersökning<br />
har inte varit möjlig på alla platser i Sverige. Under senare<br />
år har också diskussion förts om man överhuvudtaget skall använda<br />
videoradiografi vid undersökning av t.ex. Hypernasalitet. Vi har därför<br />
valt att titta närmare på de undersökningar som gjorts mellan<br />
2005-2010 i södra Sverige. Vi ville i en första del titta på volym, vilka<br />
patientgrupper som undersökts, vilken information undersökningen<br />
ger och hur många undersökningar som leder till operation.<br />
Patienter och Metod<br />
I södra Sverige gör den undersökning med ovanstående frågeställning<br />
bara av en röntgenläkare vid SUS, Malmö. En retrospektiv genomgång<br />
av bilder och utlåtande på alla patienter undersökta mellan<br />
2005-2010 genomfördes. Totalt hade 141 patienter genomgått undersökningen.<br />
Ett protkoll uppfördes som täckte såväl diagnos, ålder,<br />
kö, remittent och 14 olika funktionella variabler.<br />
PLASTIKKIRURGI 127<br />
Långtidsuppföljning av resultatet efter hypospadirekonstruktion<br />
Resultat<br />
Av de 141 undersökta kunde 2 inte genomföra en komplett undersökning.<br />
Patienterna var i genomsnitt 10 år med ett spann från 3 till 67<br />
år. Majoriteten var män (64%) den vanligast diagnos vid undersökning<br />
var t.Ex. Isolerad gomspalt N=33 (26%) följt av kongenital rhinolalia<br />
N= 32 (23%). Vanligaste remittenterna var foniater och plastikkirug<br />
tillsammans stog de för 70% av remisserna. Majoriteten av<br />
patienterna var inte opererade med velopharyngeal operation N=122<br />
(87%). Av de 14 deskriptiva variablerna rapporteras resultaten i tabell<br />
vid presentationen.<br />
Diskussion<br />
Det är intessant att titta på en hel population med mycket litet bortfall<br />
för att se hur patientgruppen ser ut och vilka variabler som bedöms<br />
vi går nu vidare med att utvärdera nytta genom att titta på de olika<br />
undergrupperna och följa den behandling som ägtrum efter undersökningen.<br />
Vi ser bland annat att från tidiga år med fokus på spaltpatienter<br />
så är nu halva patientgruppen icke spaltpatienter.<br />
Nozohoor Ekmark Ann, Barnkirurgiska Kliniken Skånes Universitetssjukhus Lund, Hansson Emma, Plastikkirurgiska Kliniken Skånes Universitets-<br />
sjukhus Malmö, Arnbjörnsson Einar, Barnkirurgiska Kliniken Skånes Universitetssjukhus Lund, Svensson Henry, Plastikkirurgiska Kliniken Skånes<br />
Universitetssjukhus Malmö<br />
Introduktion<br />
Målet med studien var att göra en utvärdering av pojkar som rekonstruerats<br />
pga hypospadi, och som nu har slutkontrollerats efter<br />
genomgången pubertet, för att analysera riskfaktorer för komplikationer<br />
samt hur lång uppföljningstid som behövs efter hypospadirekonstruktion.<br />
Patienter och Metod<br />
Alla pojkar som opererats pga hypospadi och genomgått slutkontroll<br />
efter pubertet identifierades via ett register. Journaluppgifter registrerades<br />
och resultat vid slutkontroll efter genomgången pubertet undersöktes.<br />
Hypospadias objective scoring evaluation (HOSE) användes<br />
för att få en objektiv bedömning av slutresultatet<br />
Resultat<br />
Det gällde 107 patienter som slutkontrollerades under perioden<br />
1995-2011. Av gossarna hade 66 grad I, 25 grad II, 7 grad III och 1<br />
grad IV. Åtta personer hade kryptohypospadi. Sextioen pojkar hade<br />
opererats i tvåseansförfarande enligt Byars och 38 i enseansförfarande<br />
enligt antingen Mathieu eller Scuderi. Åtta patienter hade kryptohypospadi<br />
och behövde därför bara upprätningsplastik och omfördelning<br />
av förhuden. Nio pojkar behövde fistelslutning och striktur fick<br />
åtgärdas i fyra fall. Efter genomgången pubertet noterades kurvering<br />
i 7 fall där kurvering inte funnits vid den prepubertala kontrollen; en<br />
av kurveringarna har hittills krävt åtgärd. En acceptabel HOSE score<br />
noterades vid slutkontrollen hos 92 personer.<br />
Diskussion<br />
Resultaten visar ett gott utfall med låg fistel- och strikturfrekvens och i<br />
fall då komplikation har uppstått har de lösts. Det finns en signifikant<br />
korrelation mellan graden av hypospadi och antalet komplikationer.<br />
Eftersom resultatet kan ändras och komplikationer uppstå under puberteten<br />
bör pojkarna följas till efter genomgången pubertet.<br />
269<br />
PLASTIKKIRURGI
PLASTIKKIRURGI 156<br />
Behandling av läpp-käk-gomspalt hos adopterade barn<br />
270<br />
PLASTIKKIRURGI<br />
Hansson Emma, Plastikkirurgiska Kliniken Skånes Universitetssjukhus Malmö, Östman Jenny, Medicinska Faulteten Skånes Universitetssjukhus<br />
Malmö, Becker Magnus, Plastikkirurgiska Kliniken Skånes Universitetssjukhus Malmö<br />
Introduktion<br />
På senare år har antal barn med läpp-käk-gomspalt (LKG) som adopteras<br />
från Kina till Sverige ökat. Från år 2007 tom år 2011 har 34 barn.<br />
Med LKG remitteras till plastikkirurgiska kliniken vid Skånes universitetssjukhus<br />
i Malmö. Målet med denna studie var att kartlägga<br />
gruppens karakteristika, behandlingen av adopterade LKG-barn samt<br />
undersöka vilken information adoptivföräldrarna fick innan adoptionen,<br />
vilken påverkan eventuellt bärarskap av resistenta bakterier har<br />
och hur de upplevde omgivningens reaktioner på spalten.<br />
Patienter och Metod<br />
Alla de adopterade barnens journaler gicks ingen noggrant och relevanta<br />
uppgifter noterades. En enkät utarbetades och skickades ut till<br />
33 familjer. Trettio familjer svarade på enkäten.<br />
Resultat<br />
Bland barnen hade de flesta läpp-käk-gomspalt och några enstaka<br />
läpp-käkspalt och läppspalt och isolerad gomspalt. Ingen av barnen<br />
hade behandlats med nasoalveolar molding och majoriteten hade genomgått<br />
någon operation i Kina, de flesta en läpp-plastik. Hos knappt<br />
hälften av barnen upptäcktes någon annan sjukdom/missbildning<br />
vid ankomst till Sverige som föräldrarna inte hade fått information<br />
om innan adoptionen. Ungefär hälften av barnen var bärare av antibiotikaresistenta<br />
bakterier, såsom MRSA och ESBL. Föräldrarenkäten<br />
PLASTIKKIRURGI 171<br />
Tubulära bröst - rekonstruktion i en seans<br />
Wieslander Jan B, Plastikkirurgiska Institutet Plastikkirurgiska Institutet Malmö<br />
Introduktion<br />
Tubulära bröst utgör ett stort socialt och psykiskt problem för många<br />
unga kvinnor. Variationen i bröstens utseende är mycket stor. Det ena<br />
bröstet kan vara litet och tubulärt medan det andra kan vara stort och<br />
hängigt. Vårtgårdarna är nästan alltid vidgade och den typiska ringen<br />
som drar ihop vävnaden i vårtgårdsbasen finns ofta.Vårtgårdarna är<br />
ofta mycket vida och den undre bröstpolen saknas.<br />
Patienter och Metod<br />
Undertecknad har efterhand utvecklat en rekonstruktionsmetod i en<br />
seans. Detta innebär tre delmoment: bröstförstoring, (expansion av<br />
implantatfickan), mastopexi (fallskärmsteknik eller nyckelhålsteknik<br />
beroende på tillståndet), vårtgårdsplastik och delning av den stramande<br />
ringen. Kombination med axillär hudincision förklaras.Materialet<br />
består av fall med mycket olika utformning på deformiteten.<br />
Teknikerna ovan användes för att åstadkomma symmetri med olika<br />
visade att inte alla föräldrar hade fått information om att barnen kunde<br />
vara bärare av antibiotikaresistenta bakterier. Den stora majoriteten<br />
av föräldrarna hade kontaktat plastikkirurgiska kliniken innan de<br />
adopterade ett barn med LKG och de tyckte alla informationen de fått<br />
var adekvat. Enligt föräldrarna blev det utseendemässiga och funktionella<br />
resultatet av operationerna i Sverige bättre än förväntat eller<br />
som förväntat. Talet är det område kring spalten som flest föräldrar<br />
tycker att det är mest besvär med i dagsläget. Omgivningen ger både<br />
negativa och positiva kommentarer om deras barn spalt<br />
Diskussion<br />
Bland de adopterade barnen har en högre andel bilaterala spalter än i<br />
den inhemska spaltpopulationen. Dessutom är många bärare av antibiotikaresistenta<br />
bakterier och många har opererats tidigare i Kina.<br />
Den nya LKG-populationen skapar nya utmaningar för LKG-teamen<br />
då vi inte längre kan styra exakt hur och när spalterna ska behandlas<br />
samt får anpassa oss till resultatet av eventuella tidigare operationer<br />
som redan genomförts utomlands. Bärarskap av antibiotikaresistenta<br />
bakterier skapar dessutom omvårdnadsmässiga utmaningar. Föräldrarenkäten<br />
visar att inte alla föräldrar fått information om antibiotikaresistenta<br />
bakterier och risken att barnen har fler medicinska problem<br />
än de som anges av adoptionsmyndigheterna i Kina.<br />
storlek och form på implantat samt ibland reduktion av det större<br />
bröstet. I denna metodik ligger att bröstet först förstoras med skapande<br />
av implantatfickor, den viktiga undre bröstpolen samt placeringen<br />
av submammarfåran. Med ledning av detta utformas mastopexin och<br />
areolaplastiken. I många fall kan genom detta en seansförfarande<br />
både fin form och storlek åstadkommas enligt patientens önskemål.<br />
Ibland kan en uppföljning ske med korrektion av någon ojämnhet i<br />
nedre kanten av vårtgården.<br />
Resultat<br />
Resultaten efter enseansförfarandet är lika tillfredsställande som med<br />
långtids expanderförfarande. Bakgrunden är att den intraoperativa<br />
expansion varmed vi skapar bröststorlek och form omedelbart säkras<br />
med ett implantat.
PLASTIKKIRURGI 175<br />
Natriuretisk peptid AV B-TYP i brännskadeintensivvård<br />
PLASTIKKIRURGI<br />
Lindahl Andreas, Brännskadecentrum Akademiska Sjukhuset Uppsala, Sjöberg Folke, Brännskadecentrum Universitetssjukhuset Linköping, Ekse-<br />
lius Lisa, Psykiatridivisionen Akademiska Sjukhuset Uppsala, Gerdin Bengt, Brännskadecentrum Akademiska Sjukhuset Uppsala<br />
Introduktion<br />
Plasmakoncentrationen av BNP (P-BNP) kan ses som en efferent del<br />
i ett system som deltar i autoreglering av plasmavolym, och som utmanas<br />
vid förhållanden där denna varierar kraftigt och okontrollerat.<br />
P-BNP har föreslagits vara en markör för volymstatus hos patienter<br />
med svåra brännskador och även en prediktor för utfall av patienter<br />
i allmän intensivvård, men tidigare studier ger motsägelsefulla resultat.<br />
Vi mätte därför den inaktiva peptiden NT-proBNP i plasma och<br />
relaterade detta till ödemmängd och posttraumatiskt svar, samt till<br />
organdysfunktion.<br />
Patienter och Metod<br />
Femtio konsekutiva patienter vid Uppsala Brännskadecentrum, med<br />
en brännskadeyta (TBSA%) > 10%, men utan tecken på tidigare hjärtsvikt<br />
ingick. P-NT-proBNP och P-CRP mättes under de två första veckorna.<br />
Daglig vikt noterades och viktökningen tolkades utgöra ödem.<br />
SOFA score beräknades från data som registrerats som en del av den<br />
kliniska rutinen. Oberoende prediktiv förmåga undersöktes i relation<br />
till TBSA% och ålder med hjälp av linjära regressioner.<br />
PLASTIKKIRURGI 213<br />
Gomplastik vid isolerade gomspalt-kirurgi och tal vid 10 års ålder<br />
Resultat<br />
P-NT-proBNP uppvisade stora variationer över tid och mellan patienter.<br />
Alla patienter hade en koncentrationskurva med toppvärde och<br />
med tydligt förhöjda maxkoncentrationer. Viktförändring korrelerade<br />
med P-NT-proBNP endast på dag två, d.V.S. Vid tidpunkten för maximal<br />
mobilisering av ödem. Under de följande dagarna korrelerade<br />
P-NT-proBNP med P-CRP. TBSA% korrelerade med maximal ödemmängd,<br />
vilken i sin tur korrelerade med både tidpunkt och koncentration<br />
vid maximal P-NT-proBNP. I linjära regressioner var P-NT-proBNP<br />
en oberoende, och starkare prediktor för organdysfunktion mätt som<br />
SOFA score än TBSA% och ålder.<br />
Diskussion<br />
P-NT-proBNP uppvisade ett komplext mönster individuellt relaterat<br />
till brännskadeyta, ödemmängd och posttraumatiskt svar. Höga värden<br />
var oberoende prediktorer för organdysfunktion. Det är för tidigt<br />
att avgöra om analys av P-NT-proBNP kan ha något kliniskt värde vid<br />
vård av svåra brännskador.<br />
Elander A, Plastikkirurgiska Kliniken Sahlgrenska Universitetssjukhuset Göteborg, Mark H, Plastikkirurgiska Kliniken Sahlgrenska Universitets-<br />
sjukhuset Göteborg, Persson C, Kliniken För Logopedi Och Foniatri Sahlgrenska Universitetssjukhuset Göteborg, Lilja J, Plastikkirurgiska Kliniken<br />
Sahlgrenska Universitetssjukhuset Göteborg<br />
Introduktion<br />
I Göteborg introducerades 1987 en ny metod för slutning av isolerad<br />
gomspalt, vilken var likvärdig med den metod som använts för<br />
totala spalter sedan 1975. Metoden innebär att mjuka gommen sluts<br />
i en operation utan samtidig slutning av hårda gommen, vilken sluts<br />
senare. Syftet med denna studie var att utvärdera denna operationsmetod<br />
med avseende på den kirurgi som genomförts samt talet vid<br />
10 års ålder.<br />
Patienter och Metod<br />
Mellan1987-1993 opererades 95 konsekutiva patienter , 41 med<br />
spalt i mjuka gommen och 54 med spalt i hårda och mjuka gommen.<br />
Hos 54% av barnen var gomspalten del i ett syndrom eller i kombination<br />
med andra missbildningar. Talet utvärderades i en subgrupp på<br />
62 patienter födda 1988 – 1993 där spalten i mjuka gommen slöts<br />
vida 7.4 mån, 29 med spalt i mjuka gommen och 33 med spalt i hårda<br />
och mjuka gommen. Velofarynxfunktionen utvärderades med en<br />
5-gradig skala.<br />
Resultat<br />
Mjuka gommen operardes vid 7.7 mån. Fyra barn behövde reopereras<br />
pga postoperativ blödning och 3 vårdades på IVA postoperativt pga<br />
respiratoriska problem. Två patienter fick en postoperativ separation<br />
av mjuka gommen som krävde reoperation med rekonstruktion.<br />
Femtio patienter genomgick restspaltsslutning vid i medeltal 49 mån.<br />
Tio procent av dessa komplicerades med en fistel som krävde slut-<br />
ning. Vid 10 års ålder hade 17% genomgått kompletterande kirurgi<br />
för att förbättra velofarynxinsufficiens; 21% med spalt i hårda och<br />
mjuka gommen och 10% med spalt i enbart mjuka gommen. I den<br />
grupp talet utvärderats hade 10 barn (16%) genomgått kirurgi för att<br />
förbättra velofarynxfunktionen. Artikulationen var normal hos 87 %.<br />
För övriga var resultatet att 2 barn hade mindre och 6 barn betydande<br />
artikulationsproblem. Velofarynxfunktionen var normal hos 32 % eller<br />
lätt avvikande hos 37 % (skalsteg 1). Betydande problem förlåg<br />
hos in 31% (skalsteg 2-4) hos barnen vid 10 års ålder. Barn med spalt<br />
i både hårda och mjuka gommen i kombination med annan missbildning<br />
eller syndrom har störst talavvikelser, medans barn med spalt i<br />
enbart mjuka gommen och utan missbildningar har ett i det närmaste<br />
normalt tal.<br />
Diskussion<br />
Denna tvåstegs-metod som här använts för att sluta isolerade<br />
gomspalter är en relativt okomplicerad metod som är lätt att lära ut<br />
och som ger får postoperativa komplikationer. Talresultaten varierar<br />
beroende på om spalten engagerar hårda gommen eller inte, och om<br />
barnet har andra missbildningar. Denna studie visar värdet av att indela<br />
isolerade gomspalter i subgrupper då talresultat ska utvärderas,<br />
då resultaten varierar mycket mellan dessa grupper. Detta är viktigt<br />
för att rätt bedömma prognoser och för att rätt rikta behov av behandlingsutveckling.<br />
271<br />
PLASTIKKIRURGI
PLASTIKKIRURGI 222<br />
Standardiserad behandling av kraniosynostos<br />
272<br />
PLASTIKKIRURGI<br />
Tarnow Peter, Pl Kir Klin SU/Sahlgrenska Göteborg, Maltese Giovanni, Pl Kir Klin SU/Sahlgrenska Göteborg, Olsson Robert, Neuro Kir Klin SU/Sahl-<br />
grenska Göteborg, Kölby Lars, Pl Kir Klin SU/Sahlgrenska Göteborg, Tovetjärn Robert, Pl Kir Klin SU/Sahlgrenska Göteborg<br />
Introduktion<br />
Behandling av kraniosynostos är idag kirurgisk. Ett flertal kirurgiska<br />
tekniker används runt om i världen. På grund av att många centra har<br />
ett litet antal patienter samt att utvädringsprinciper inte är fastställda<br />
saknas vetenskapligt underlag för hur kraniosynostospatienter bäst<br />
skall behandlas. Vid Sahlgrenska Sjukhuset har våra tekniker kontinuerligt<br />
utvärderats och modifierats.<br />
Patienter och Metod<br />
Mellan 4-6 månaders ålder opereras patienter med fjäderteknik.<br />
Fjäderteknik används med enkel suturlösning vid sagittal- och lambdoideasynostos.<br />
Vid metopica- och bicoronal synostos används en<br />
kombination av statiska tekniker och fjäderbehandling för bästa resultat.<br />
Vid unicoronal synostos används enbart statisk teknik. Efter 6<br />
månaders ålder används statiska tekniker för alla synostoser.<br />
Resultat<br />
Möjligheterna att utvärdera den kirurgiska behandlingen genom att<br />
operera på ett standardiserat sätt har ökat. Behandlingsprinciperna<br />
har införts med beaktande av fördelar från både statiska och dynamiska<br />
principer. Denna standardiserade behandling har reducerat<br />
operationstid och peroperativ blödning. Behovet av reoperationer har<br />
minskat.<br />
Diskussion<br />
Standardiseringen av den kirurgiska behandlingen liksom det perioperativa<br />
omhändertagandet har införts med iakttagande av tidigare<br />
långtidserfarenheter. Utvärderingsmöjligheterna ökar och patientsäkerheten<br />
förbättras tack vare ett rutinmässigt omhändertagande<br />
genom hela vårdkedjan.<br />
PLASTIKKIRURGI 228<br />
Mammografi och ultraljud av bröst efter autolog fettransplantation påvisar inga svårbedömda förändringar<br />
Lindegren Anna, Vo Kirurgi Södersjukhuset Stockholm, Iliescu Gabriela, Röntgenkliniken Solna, Centrala Röntgen Karolinska Universitetssjukhuset<br />
Stockholm, Wickman Marie, Kliniken För Rekonstruktiv Plastikkirurgi Karolinska Universitetssjukhuset Stockholm, Schultz Inkeri, Kliniken För Re-<br />
konstruktiv Plastikkirurgi Karolinska Universitetssjukhuset Stockholm<br />
Introduktion<br />
Autolog fettransplantation (lipofilling) till bröst som komplement<br />
till bröstrekonstruktion och bröstbevarande kirurgi vid bröstcancer<br />
används på allt fler centra runtom i världen. Det har diskuterats huruvida<br />
lipofilling skulle kunna försvåra radiologisk diagnostik. Vi har<br />
studerat ultraljud och mammografi före och efter lipofilling.<br />
Patienter och Metod<br />
Resultat hos 14 kvinnor har utvärderats. Nio kvinnor hade tidigare<br />
opererats med bröstbevarande kirurgi och fått ogynnsamma indragningar<br />
efter operation och strålbehandling. Fem hade genomgått<br />
mastektomi och därefter bröstrekonstruktion. Kvinnorna var mellan<br />
40 och 60 år (median 55,5 år) och lipofilling utfördes minst ett år efter<br />
föregående canceroperation eller avslutad strålbehandling. Högst 3<br />
månader före lipofilling samt minst 6 månader efter den sista operationen<br />
genomgick patienterna mammografi och ultraljud av brösten.<br />
Bilderna före och efter lipofilling jämfördes av radiolog med avseende<br />
på förändringar till följd av lipofilling.<br />
Resultat<br />
Inom ramen för en prospektiv studie har 14 patienter än så länge<br />
genomgått bilddiagnostik 8 till 24 månader postoperativt. Av dessa<br />
var sju helt oförändrade. En hade tillkomst av en högekogen benign<br />
förändring och en hade benigna förkalkningar samt tillkomst av ”ö<br />
av fett”. Dessa förändringar analyserades inte. Sex patienter hade < 1<br />
cm stora lågekogena förändringar motsvarande fettnekroser. Cytologi<br />
gjordes och i 5 av fallen bekräftades fettnekroser. Den sjätte visade<br />
benign cysta.<br />
Diskussion<br />
De preliminära resultaten pekar mot att det är vanligt förekommande<br />
med små fettnekroser. Inte i något fall har genomgången fettransplantation<br />
föranlett utredning med cancerfrågeställning. Dessa resultat<br />
överensstämmer med tidigare rapporter i internationell litteratur.
PLASTIKKIRURGI<br />
PLASTIKKIRURGI 237<br />
Tidiga erfarenheter av cellfri grisdermis vid bröstrekonstruktioner<br />
Svensjö Tor, Bröstcentrum Centralsjukhuset Kristianstad, Glimåker Håkan, Kirurgkliniken Falu Lasarett Falun<br />
Introduktion<br />
Det finns svårigheter med att skapa en lämplig proteshåla vid omedelbara<br />
bröstrekonstruktioner . I den här studien evaluerades tidiga<br />
resultat av bröstrekonstruktioner där cellfri grisdermis använts för att<br />
åstadkomma protestäckning.<br />
Patienter och Metod<br />
Journaldata från samtliga patienter som rekonstruerats med grisdermis<br />
i Falun och Kristianstad inhämtades och foton studerades. Vid<br />
operationerna användes Strattice (KCI) i kombination med mentors<br />
proteser (Promeduc). Materialet omfattar 16 bröstrekonstruktioner<br />
hos 13 patienter (Falun n=11, Kristianstad n=2). 14 av ingreppen<br />
utfördes som omedelbar rekonstruktion, 1 ingrepp som senrekonstruktion,<br />
samt 1 ingrepp i syfte att korrigera en kapselbildning. Av<br />
de omedelbara rekonstruktionerna utfördes 11 med areola-mamill<br />
sparande teknik (samtliga mamillbiopsier benigna) och övriga 3 genomgick<br />
sedvanlig mastektomi. Indikationen för mastektomin vid<br />
PLASTIKKIRURGI 245<br />
Periareolär Hud Mastopexi - Resultat av minimal invasiv behandling i lokalbedövning<br />
omedelbar rekonstruktion var profylaktisk (6 bröst), invasiv cancer<br />
och/eller utbredd cancer in situ (6 bröst) eller enbart utbredd cancer<br />
in situ (2 bröst). 2 pat hade tidigare genomgått RT mot bröstet. Protesvolymerna<br />
varierade från 270 upptill 495 ml. Genomsnittlig BMI var<br />
25,7 (19,8-33,3), andelen rökare 0, antalet diabetiker 1.<br />
Resultat<br />
Genomsnittlig dräntid för patienten var 11,3 dagar (2-26). Komplikationer<br />
sågs i form av ytlig epitelnekros (1), dermal nekros (1),<br />
serom (2), blödning som krävde reoperation (1), ytligt hematom (1).<br />
Vid uppföljning har man planerat för fettransplantation (2), och<br />
eventuell korrektion med större protes (1). Maximal uppföljningstid<br />
9 månader.<br />
Diskussion<br />
Det subjektiva intrycket hitintills är att cellfri grisdermis underlättar<br />
den omedelbara rekonstruktionen samt möjliggör inläggning av<br />
lämplig protesvolym från början utan behov av expanderbehandling.<br />
Andersson L C, ANELCA Clinic ANELCA Clinic London, Probst F, ANELCA Clinic ANELCA Clinic London, Nettelblad H, Hand- Och Plastikkirurgiska<br />
Kliniken Universitetssjukhuset Linköping<br />
Introduktion<br />
Traditionell mastopexi inkluderande fascia suturer i generell anestesi<br />
har inte alltid visat tillfredställande resultat. Periareolär hud mastopexi<br />
i lokalbedövning är ett enkelt polikliniskt alternativ med tillfredställande<br />
resultat.<br />
Patienter och Metod<br />
Vi har sedan 2005 behandlat 20 patienter med endast hud bröstlift<br />
baserat på periareolär de-epitelialsering i lokalbedövning.<br />
Resultat<br />
Andelen av nöjda patienter var mycket hög och komplikationer i samband<br />
med narkos undveks helt och hållet.<br />
Diskussion<br />
Är det nödvändigt att genomföra bröstlyft i narkos då likvärdiga resultat<br />
uppnås polikliniskt i lokalbedövning?<br />
273<br />
PLASTIKKIRURGI
PLASTIKKIRURGI 246<br />
Implementering av TRAM rekonstruktioner på länssjukhus<br />
274<br />
PLASTIKKIRURGI<br />
Svensjö Tor, Bröstcentrum Centralsjukhuset Kristianstad, Sveinsdottir Helena, Bröstcentrum Centralsjukhuset Kristianstad, Glimåker Håkan, Kirurg-<br />
kliniken Falu Lasarett Falun, Teder Heitti, Bröstcentrum Centralsjukhuset Kristianstad<br />
Introduktion<br />
Bröstcancerkirurgin drivs i en riktning där onkologisk säkerhet, gott<br />
kosmetiskt resultat och effektivitet är av stor betydelse. Det kräver implementering<br />
av lämpliga rekonstruktiva ingrepp där cancerkirurgin<br />
bedrivs.<br />
Patienter och Metod<br />
De första 10 konsekutiva stjälkade TRAM rekonstruktionerna som<br />
genomfördes i Kristianstad (9) och Falun (1) utvärderades. Samtliga<br />
rekonstruktioner var ensidiga och utfördes som senrekonstruktion (8)<br />
eller omedelbar (2) rekonstruktion. 2 av ingreppen ersatte misslyckade<br />
protesrekonstruktioner och 1 operation var av ”salvage” karaktär.<br />
6 av patienterna var fd rökare, 3 klassificerade som ASA 2 och 1<br />
patient hade tidigare genomgått medellinjesnitt 2ggr. Genomsnittsåldern<br />
var 60,1 år (41-76) och BMI 24,0 (21-28,7). Inga patienter hade<br />
genomgått strålbehandling.<br />
PLASTIKKIRURGI 312<br />
PIP implantat, är de farliga?<br />
Sahlin Pelle, Atr Clinic Art Clinic Göteborg, Zachrisson Peter, Art Clinic Art Clinic Göteborg<br />
Introduktion<br />
Den franske entrepenören Jean Claude Mas startade företaget Poly<br />
Implants Prothéses (PIP) 1991. Produktionen av proteser var förlagd<br />
till Toulon i södra Frankrike. CE-certifikat för tillverkning utfärdades<br />
1997 och därefter har det varit årliga kontroller. AFSSAPS (Franska<br />
läkemedelsverket) gjorde under mars 2010 en oanmäld inspektion<br />
på företaget då det fanns misstanke om felaktigheter i produktionen.<br />
Misstankarna var riktade mot tillverkningen och farhågor fanns om<br />
att det inte användes godkänd silikon. I Sverige stoppades användningen<br />
av PIP produkter 31 mars 2010.<br />
Patienter och Metod<br />
I Sverige har drygt 4000 kvinnor fått PIP implantat nästa uteslutande<br />
i kosmetiskt syfte. Vi har behandlat 1134 patienter som sammanlagt<br />
har fått 2268 implantat. Fyra implantat av koksaltmodell, 10 anatomiska<br />
och resten texturerade silikon implantat med både mikro och<br />
normal textur. Efter stoppet har patienterna undersökts med palpation<br />
av bröst och axiller, Ultraljud och registrering av alla symtom<br />
Resultat<br />
Samtliga lambåer överlevde. Hos hälften av patienterna förslöts muskelns<br />
tagställe primärt och hos övriga syddes nät in. Genomsnittlig<br />
dräntid var 5,3 dagar (3-7), vårdtiden 5,7 dagar (3-8) och behovet<br />
av heltidssjukskrivning var 52 dagar (24-78). Intraoperativ blödning<br />
uppgick till 161 ml (50-300) och operationstiden var 243 min (177-<br />
300). Komplikationer uppstod i form av: 1 partiel nekros som krävde<br />
revision, 1 bråck som åtgärdades med nät, 2 serom som fick tappas<br />
och en mindre fettvävsnekros som lämnades utan åtgärd.<br />
Diskussion<br />
Rekonstruktion med stjälkad TRAM har en relativt förutsägbar operationstid,<br />
säker blodförsörjning och kräver ingen intensivövervakning.<br />
Metoden har i samtliga fall uppnått gott subjektivt resultat.<br />
Resultat<br />
Vi har tagit ut 404 implantat, 26 av dessa har varit rupturerade. Vid<br />
ruptur har vi observerat att 10 – 20 ml gul/vitt exudat inne i kapselhålan.<br />
PAD/Cytologi har visat riklig förekomst av makrofager, inget<br />
malignt.Vi har inte sett några specifika symtom vare sig om implantaten<br />
är hela eller trasiga. De symtom som har observerats ses också<br />
med andra typer av implantat.När vi delar upp rupturerna över tid ses<br />
en rupturfrekvens om 2-3 % före 2006. Under 2007 ökar denna till<br />
nästan 25 % för att därefter dala något.<br />
Diskussion<br />
Vi har inte kunnat se några för PIP specifika symtom, vare sig de är<br />
rupturerade eller inte. Vi ser en markant ökad rupturfrekvens under<br />
2007 och man kan spekulera över om det skett något i tillverknings<br />
processen. En spekulation är att en förändring av skalets produktion<br />
är gjord med tex färre antal lager.
PLASTIKKIRURGI 314<br />
Transsexkirurgi – ett område i utveckling<br />
PLASTIKKIRURGI<br />
Selvaggi Gennaro, Department of Plastic Surgery Sahlgrenska University Hospital Gothenburg<br />
Introduktion<br />
Könsbytesoperation (Gender Reassignment Surgery, GRS) är ett komplex<br />
av kirurgiska ingrepp (genitala och icke-genitala) och förekommer<br />
i två principiellt skilda varianter: man till kvinna (male to female,<br />
MTF) och kvinna till man (female to male, FTM). För MTF ingår vaginalplastik,<br />
bröstaugumentation, operation av thyreoideabrosk och<br />
feminiserande ansiktskirurgi. För FTM ingår falloplastik, mastektomi,<br />
vaginektomi, hysterectomi och scrotalplastik.<br />
Patienter och Metod<br />
Den senaste litteraturen om GRS har granskats, inklusive de normer<br />
för vård (Standards of Care, SOC) av transsexuella som publicerats av<br />
World Professional Association for Transgender Health (WPATH). Kirurgisk<br />
teknik och flera tips och tricks för att förbättra resultaten presenteras<br />
liksom resultaten av de långsiktiga uppföljningar som finns.<br />
Resultat<br />
Den senaste versionen av WPATH SOC gynnar flexibla behandlingar,<br />
beroende av enskilda transsexuella förhållanden, lokala resurser och<br />
kultur. Det mest efterfrågade ingreppet för FTM är mastektomi. För<br />
FTM är falloplastik ett komplicerat ingrepp med begränsade kosmetiska<br />
resultat och hög risk för postoperativa komplikationer. Den kirurgiska<br />
tekniken för falloplastik behöver ändras från ljumsklambå<br />
till fri radialislambå för ett förbättrat resultat. Vaginalplastik för MTF<br />
är ett standardiserat kirurgiskt ingrepp med relativt goda resultat.<br />
Flera mindre förbättringar för att uppnå bättre kosmetiskt och funktionellt<br />
resultat kan göras.<br />
Diskussion<br />
Enheter som specialiserar sig på GRS är av stor betydelse för att uppnå<br />
goda resultat för dessa patienter. Ett brett utbud av kirurgiska tekniker<br />
är en förutsättning för att kunna individualisera behandlingen<br />
och få goda resultat för var och en av patienterna. Uppdaterade riktlinjer<br />
finns och dessa bör omsättas i praktiken.<br />
PLASTIKKIRURGI 315<br />
Fettsugning ger komplett reduktion av armlymfödem orsakat av bröstcancerbehandling – 17 års erfarenhet<br />
Brorson Håkan, Institutionen för kliniska vetenskaper Plastikkirurgiska kliniken Malmö, Freccero Carolin, Institutionen för kliniska vetenskaper<br />
Plastikkirurgiska kliniken Malmö, Ohlin Karin, Institutionen för kliniska vetenskaper Plastikkirurgiska kliniken Malmö, Svensson Barbro, Institu-<br />
tionen för kliniska vetenskaper Plastikkirurgiska kliniken Malmö, Åberg Magnus, Institutionen för kliniska vetenskaper Plastikkirurgiska kliniken<br />
Malmö, Svensson Henry, Institutionen för kliniska vetenskaper Plastikkirurgiska kliniken Malmö<br />
Introduktion<br />
Patienter med kroniska lymfödem utan pitting svarar inte på konservativ<br />
behandling på grund av nybildad subkutan fettväv. Tidigare<br />
kirurgiska behandlig med total excision och hudtransplantation eller<br />
reduktionsplastik ledde sällan till acceptabla kosmetiska eller funktionella<br />
resultat. Mikrokirurgiska rekonstruktioner är attraktiva ur en<br />
rent fysiologisk synvinkel men har ingen effekt på fettomvandlade<br />
lymfödem.<br />
Patienter och Metod<br />
120 kvinnor med en medelålder på 64 år (range, 41-89) med 9 års<br />
(range, 1-37) anamnes på armlymfödem utan pitting fettsögs. Medelåldern<br />
vid bröstcanceroperation och intervallet mellan bröstcanceroperation<br />
och lymfödemdebut var 52 år (range, 34-79) respektive<br />
3 år (range, 0-6). Aspirat- och armvolymer registrerades kontinuerligt.<br />
Resultat<br />
Aspiratvolymen var 1865 ml (range, 650-3850) med en fettkoncen-<br />
tration på 94% (range, 58-100). Preoperativ ödemvolym var 1632 ml<br />
(range, 570 till 3915). Postoperativ reduktion var 102% (range, 50-<br />
189) efter 3 månader och mer än 100% under 17 års uppföljning, dvs<br />
den opererade armen var något mindre än den friska armen. Preoperativ<br />
kvot (lymfödemarm/normal arm) var 1,5 (range, 1,2-2,4) och<br />
minskade snabbt till 1,0 vid 3 månader och mindre än 1 efter ett år.<br />
Diskussion<br />
Denna långsiktiga uppföljning visar att fettsugning är en effektiv<br />
metod för behandling av kroniska fettomvandlade armlymfödem där<br />
konservativ behandling inte har lett till komplett reduktion. Fettvävshypertrofin,<br />
som induceras av kronisk inflammation och ett långsamt<br />
eller obefintligt lymfflöde, kan heller inte avlägsnas med mikrokirurgi.<br />
Postoperativt används kompressionsstrumpa för att undvika recidiv.<br />
275<br />
PLASTIKKIRURGI
276<br />
PLASTIKKIRURGI<br />
PLASTIKKIRURGI 316<br />
Elefantiasis kan behandlas effektivt med fettsugning – en prospektiv studie med åtta år uppföljning<br />
Brorson Håkan, Institutionen för kliniska vetenskaper Plastikkirurgiska kliniken Malmö, Freccero Carolin, Institutionen för kliniska vetenskaper<br />
Plastikkirurgiska kliniken Malmö, Ohlin Karin, Institutionen för kliniska vetenskaper Plastikkirurgiska kliniken Malmö, Svensson Barbro, Institu-<br />
tionen för kliniska vetenskaper Plastikkirurgiska kliniken Malmö, Åberg Magnus, Institutionen för kliniska vetenskaper Plastikkirurgiska kliniken<br />
Malmö, Svensson Henry, Institutionen för kliniska vetenskaper Plastikkirurgiska kliniken Malmö<br />
Introduktion<br />
Ett långsamt eller upphävt lymfflöde samt kronisk inflammation leder<br />
till nybildning av fettväv. Detta förklarar varför konservativ behandling<br />
eller mikrokirurgisk rekonstruktion av lymfsystemet inte har någon<br />
effekt på kroniska lymfödem utan pitting eftersom fettväven inte<br />
kan avlägsnas med dessa metoder.Fettomvandlade armlymfödem efter<br />
bröstcancerbehandling kan effektivt behandlas med fettsugning.<br />
Under 17 års uppföljning har inga recidiv inträffat. Mot bakgrund av<br />
dessa goda resultat började vi använda metoden på primära och sekundära<br />
benlymfödem.<br />
Patienter och Metod<br />
41 patienter med en medelålder på 52 år (range, 17-76) med 15 års<br />
(range, 2-50) anamnes på benlymfödem fettsögs. 19 patienter hade<br />
primära och 22 patienter sekundära lymfödem efter cancerbehandling.<br />
Medelåldern vid cancerbehandling och intervallet mellan cancerbehandling<br />
och lymfödemdebut var 42 år (range, 20-64) respektive<br />
3 år (range, 0-26). Medelåldern vid debut av primärt lymfödem var<br />
29 år (range, 4-55). Alla patienter hade fått konservativ behandling<br />
före operationen utan ytterligare minskning. Aspirat- och benvolymer<br />
PLASTIKKIRURGI 317<br />
Vaginalstriktur efter strålfibros löst med propellerlambå<br />
Söderström Torbjörn, Plastikkirurgisektionen Kirurgkliniken Gävle<br />
registrerades kontinuerligt.<br />
Resultat<br />
Aspiratvolymen var 4116 ml (range, 1200-7330) med en fettkoncentration<br />
på 94% (range, 61-100). Preoperativ ödemvolym var 4195 ml<br />
(range, 1210-8475). Postoperativ reduktion var 84% (range, 43-135)<br />
efter 3 månader och 105% (range, 75-163) vid 1 år och mer än 100%<br />
under 8 års uppföljnin, dvs det opererade benet var något mindre<br />
än det friska. Preoperativ kvot (lymfödemarm/normal arm) var 1,4<br />
(range, 1,1-1,9) och minskade snabbt till 1,0 vid 6 månader och mindre<br />
än 1 efter ett år.<br />
Diskussion<br />
Fettsugning är en effektiv metod för behandling även av kroniska fettomvandlade<br />
primära och seundära benlymfödem där konservativ<br />
behandling inte har lett till komplett reduktion. Fettvävshypertrofin,<br />
som induceras av kronisk inflammation och ett långsamt eller obefintligt<br />
lymfflöde, kan heller inte avlägsnas med mikrokirurgi. Postoperativt<br />
används kompressionsstrumpa för att undvika recidiv.<br />
Introduktion<br />
Rekonstruktion med lokal perforantlambå är en metod med till stor del ännu outnyttjad potential att ersätta komplicerade och tidsödande<br />
operations¬metoder, däribland fri lambå och vävnadsexpansion, med lika bra eller t.o.m. bättre resultat. En ny tillämpning presenteras.<br />
Patienter och Metod<br />
En 33-årig kvinna opererades för rektalcancer med rektumamputation<br />
och resektion av vaginas bakvägg. Sex år senare, som resultat<br />
av vaginalresektion och postoperativ strålbehandling hade en tät<br />
fibros utvecklats och en stram och oeftergivlig striktur uppstått vid<br />
introitus vaginæ. Strikturen var 1½ cm i diameter och omöjliggjorde<br />
vaginalt samlag. Upprepade dilatationsförsök var utan framgång. En<br />
propellerlambå från ljumske/lår planerades baserad på en minimal<br />
men optimalt lokaliserad perforantstjälk. Med longitudinell incision<br />
och vidgning av strikturen och utfyllnad av uppkommen defekt med<br />
en propellerlambå normaliserades vaginas diameter och uttöjbarhet.<br />
Resultat<br />
En stabil vaginalrekonstruktion erhölls, och efter försiktig dilatation<br />
upp till 35 mm kunde vaginalt samlag med god behållning återtas 3<br />
månader postoperativt, efter 7 års uppehåll. Vid kontroll 18 månader<br />
postoperativt var vaginaldiameter, töjbarhet och sexuell funktion<br />
oförändrad.<br />
Diskussion<br />
Metoden erbjöd en snabb och säker operation, god vävnadsanpassning,<br />
försumbar tagställesmorbiditet och restitution av fullgod och<br />
stabil sexuell funktion vid ett fall av vaginalrekonstruktion efter strålskada.<br />
Operationen kräver dock noggrann preoperativ radiologisk<br />
kartläggning.
277<br />
17:e <strong>Kirurgveckan</strong> i Linköping , 20-24 augusti 2012<br />
En far är som en uppslagsbok:<br />
t jock, kunskapsrik,<br />
exakt och klok. Visst<br />
kan han verka ef terbliven-<br />
han är ju<br />
inte nyutgiven. O<br />
barn det hjälper ej att<br />
klaga snart blir du<br />
själv en restupplaga.<br />
– Tage Danielsson<br />
LOUISE HOFFSTEN<br />
”En stor och nyskapande östgötsk kulturpersonlighet<br />
som i sin musikaliska gärning gjort unika<br />
avtryck i svenskt kulturliv.” Så löd motiveringen<br />
när sångerskan, kompositören och författaren<br />
Louise Hoffsten 2004 utnämndes till hedersdoktor<br />
vid Linköpings universitet.<br />
Louise Hoffsten växte upp i en musikalisk och<br />
konstnärlig familj i Linköping. Hon har beskrivit<br />
sig själv som autodidakt, med sin far Gunnar Hoffsten som sin musikaliska skola.<br />
Louise Hoffsten kom tidigt att inrikta sig mot blues och rock och kallas i dag ofta<br />
”Sveriges okrönta bluesdrottning”. Hon är dessutom oerhört skicklig på munspel.<br />
Det stora genombrottet kom 1993 med albumet Rhythm & Blonde, innehållande<br />
låtar som Let the best man win och Hit me with Your Lovething. Hon har<br />
sedan dess gett ut ett tiotal album. Utöver alla skivframgångar har hon fått<br />
en rad utmärkelser och bland annat tilldelats Povel Ramels Karamellodiktstipendium<br />
och Cornelisstipendiet.<br />
277
278<br />
17:e <strong>Kirurgveckan</strong> 20-24 augusti 2012 i Linköping<br />
SJUKSKÖTERSKEPROGRAM<br />
Program – Sjuksköterskeprogram<br />
Onsdagen den 22 augusti<br />
08.15-09.30<br />
Lokal: Crusell<br />
09.30-10.00<br />
Lokal: Konsert &<br />
Kongress<br />
10.00-12.00<br />
Lokal:<br />
Wallenbergsalen,<br />
Länsmuséet<br />
10.00-10.45<br />
10.45-11.30<br />
11.30-12.00<br />
12.00-13.00<br />
Lokal: Konsert &<br />
Kongress<br />
Keynote Lecture: Acute Care Surgery<br />
(gemensamt med läkarprogrammet)<br />
Föreläsare: Charles William Schwab, Philadelphia<br />
Utställning och kaffe<br />
Tema: Pre- och intraoperativt omhändertagande vid akut kirurgi<br />
Moderator: Maria Wärnelius<br />
Initialt omhändertagande vid trauma<br />
Teamarbete i pressade situationer<br />
Föreläsare: Maria Berglund, Susanna Eriksson<br />
Pre- och intraoperativ vätsketerapi<br />
Adekvat vätsketerapi för att minska risken för komplikationer<br />
Föreläsare: Hans Bahlmann<br />
Intraoperativ hypotermi<br />
Vikten av att behålla kroppens normotemperatur intraoperativt<br />
Föreläsare: Alenka Glavas<br />
Utställning och lunch
13.00-14.30<br />
Lokal:<br />
Wallenbergsalen,<br />
Länsmuséet<br />
13.00-13.30<br />
13.30-14.15<br />
14.15-14.30<br />
14.30-15.00<br />
Lokal: Konsert &<br />
Kongress<br />
15.00-16.30<br />
Lokal:<br />
Wallenbergsalen,<br />
Länsmuséet<br />
18.30<br />
Lokal: Cloetta<br />
Center<br />
08.15-09.30<br />
Lokal:<br />
Wallenbergsalen,<br />
Länsmuséet<br />
SJUKSKÖTERSKEPROGRAM<br />
Tema: Att identifiera och observera den akuta patienten<br />
Moderator: Karolina Johansson<br />
Identifiera riskpatienter<br />
Preoperativ identifiering och optimering av riskpatienter<br />
Föreläsare: Christina Eintrei<br />
Kompensationsmekanismer – en dold fara<br />
Kroppens svar vid trauma eller akut kirurgi<br />
Föreläsare: Pia Engborg<br />
Temadiskussion<br />
Utställning och kaffe<br />
Psykosocialt omhändertagande & svåra besked<br />
Att möta en människa i kris<br />
Föreläsare: Valborg Jansson<br />
Moderator: Karolina Johansson<br />
Höjdarfesten!<br />
Bankett<br />
Torsdagen den 23 augusti<br />
Tema: Specialiserad kirurgisk öppenvård<br />
Moderator: Anette Jönsson, Pia Landberg<br />
279<br />
SJUKSKÖTERSKE-<br />
PROGRAM
280<br />
08.15-08.45<br />
08.45-09.30<br />
09.30-10.00<br />
Lokal: Konsert &<br />
Kongress<br />
10.00-12.00<br />
Lokal:<br />
Wallenbergsalen,<br />
Länsmuséet<br />
10.00-10.30<br />
10.30-11.00<br />
11.00-12.00<br />
12.00-13.00<br />
Lokal: Konsert &<br />
Kongress<br />
13.00-14.30<br />
Lokal:<br />
Wallenbergsalen,<br />
Länsmuséet<br />
SJUKSKÖTERSKEPROGRAM<br />
Cancerutredning på ett nytt sätt<br />
Multidisciplinär cancerutredning med patienten i fokus<br />
Föreläsare: Karin Blomqvist, Eva Åstradsson<br />
Att arbeta som kontaktsjuksköterska<br />
Fördelar och möjligheter med personcentrerad kommunikation<br />
Föreläsare: Frida Smith<br />
Utställning och kaffe<br />
Tema: Optimering inför kirurgi<br />
Moderator: Tina Svensson<br />
Säkerhet räddar liv<br />
Implementering av WHO:s checklista<br />
Föreläsare: Lena Nilsson<br />
Måste alla duscha?<br />
Evidens kring preoperativ duschrutin<br />
Föreläsare: Anette W Dahl<br />
Ska rökare opereras?<br />
Preoperativt rökstopp inför kirurgi<br />
Föreläsare: Olle Svensson<br />
Utställning och lunch<br />
Keynote lecture: Living with short bowel - a challenge for nursing<br />
Moderator: Åsa Gustafsson<br />
Föreläsare: Mia Small, London
14.30-15.00<br />
Lokal: Konsert &<br />
Kongress<br />
15.00-16.00<br />
Lokal:<br />
Wallenbergsalen,<br />
Länsmuséet<br />
SJUKSKÖTERSKE-<br />
PROGRAM 186<br />
SJUKSKÖTERSKE-<br />
PROGRAM 276<br />
SJUKSKÖTERSKE-<br />
PROGRAM 85<br />
16.15-17.00<br />
Lokal: Studion<br />
SJUKSKÖTERSKE-<br />
PROGRAM 107<br />
SJUKSKÖTERSKE-<br />
PROGRAM 158<br />
SJUKSKÖTERSKEPROGRAM<br />
Utställning och kaffe<br />
Fria föredrag:<br />
Moderator: Maria Sandgren, Sussanne Börjeson<br />
Bandagering av enterokutan fistel med öppen buk - en fallpresentation<br />
Åsa Gustafsson, Kirurgiska kliniken, US i Linköping<br />
Överskottshud efter superobesitaskirurgi – resultat från en randomiserad<br />
och kontrollerad studie<br />
Christina Biörserud, Torsten Olbers, Monika Fagevik Olsén, SU/Sahlgrenska<br />
Effekt av lokalbedövning vid dränageborttagning efter<br />
bröstcanceroperation - ett vårdutvecklingsprojekt<br />
Margaretha Karlsson, Kerstin Sandelin, Lena-Marie Petersson, Karolinska<br />
sjukhuset/Solna<br />
Posterpresentation:<br />
Samtliga posters finns tillgängliga på skärmar i Studion under hela<br />
<strong>Kirurgveckan</strong> – sök på posternummer<br />
Kunskap om komplementär, alternativ och integrativ medicin hos<br />
legitimerade professioner inom svensk kirurgisk vård – en nationell<br />
enkätstudie bland universitetssjukhusen<br />
Kristofer Bjerså, SU/Sahlgrenska, Elisabet Stener Victorin, Monika Fagevik<br />
Olsén, SU/Sahlgrenska<br />
Intensifierad övervakning av ”riskpatienter” på kirurgisk vårdavdelning<br />
Karolina Johansson, US i Linköping<br />
281<br />
SJUKSKÖTERSKE-<br />
PROGRAM
SJUKSKÖTERSKE-<br />
PROGRAM 71<br />
SJUKSKÖTERSKE-<br />
PROGRAM 3<br />
SJUKSKÖTERSKE-<br />
PROGRAM 2<br />
SJUKSKÖTERSKE-<br />
PROGRAM 14<br />
SJUKSKÖTERSKE-<br />
PROGRAM 111<br />
SJUKSKÖTERSKE-<br />
PROGRAM 117<br />
SJUKSKÖTERSKE-<br />
PROGRAM 136<br />
SJUKSKÖTERSKE-<br />
PROGRAM 155<br />
SJUKSKÖTERSKE-<br />
PROGRAM 160<br />
SJUKSKÖTERSKE-<br />
PROGRAM 166<br />
282<br />
SJUKSKÖTERSKEPROGRAM<br />
Livet är tillbaka till det normala, men ändå inte - patienter och partners<br />
upplevelse av det första året efter kolorektalcanceroperationen<br />
Emma Ohlsson-Nevo, Birgitta Andershed, Ulrica Nilsson, Agneta Anderzen-<br />
Carlsson, US Örebro<br />
Det preoperativa informationssamtalets betydelse för patientens<br />
delaktighet i sin vård inom kolorektalkirurgi<br />
Malin Hovbäck, Agneta Aasa, Länssjukhuset Ryhov Jönköping<br />
Sjuksköterskors upplevelser av att vårda döende patienter på en<br />
akutvårdsavdelning<br />
Anni Gustafsson, Camilla Wennerberg, Länssjukhuset i Kalmar<br />
Patientens upplevelse av delaktighet i postoperativ vård<br />
Åsa Petersson, Pontus Lubrán, Länssjukhuset i Kalmar<br />
Unik palliativ enhet i NU-sjukvården, Trollhättan/Uddevalla<br />
Ewa Lidman, NU-sjukvården, Uddevalla<br />
Kvällsmellanmålet: en observationsstudie på K72<br />
Ulrika Meijer, Catrin Tollehed, Karolinska sjukhuset/Huddinge<br />
Sjuksköterskeledd mastrupsenhet på Vrinnevisjukhuset i Norrköping<br />
Eva-Lotta Boberg, Linda Loftås, Carina Malmström, Vrinnevisjukhuset i<br />
Norrköping<br />
Patienters upplevelser av att ha en pvk<br />
Sirje Jansson, Sevinc Sener, Karolinska sjukhuset/Huddinge<br />
Forskningssjuksköterskans roll vid uppbyggnad av biobank och klinisk<br />
databas<br />
Hillevi Björkkvist, Ann-Louise Helminen, Lena Munro, SU Östra<br />
Cancerutredningsmottagning, behov av nytt arbetssätt?<br />
Eva Åstradsson, Karin Blomquist, Marie Lagerfelt, US i Linköping
SJUKSKÖTERSKE-<br />
PROGRAM 188<br />
SJUKSKÖTERSKE-<br />
PROGRAM 250<br />
SJUKSKÖTERSKE-<br />
PROGRAM 308<br />
SJUKSKÖTERSKE-<br />
PROGRAM 318<br />
17.00<br />
Lokal:<br />
Hagdahls terass<br />
SJUKSKÖTERSKEPROGRAM<br />
Behandling av tromboflebit<br />
Marie Lind, Karolinska sjukhuset/Huddinge<br />
Gör vi som vi säger att vi gör och varför gör vi som vi gör? Följsamhet av<br />
MEWS-rutin på kirurgisk vårdavdelning<br />
Maria Sandgren, Karolina Johansson, US Linköping,<br />
Neurotoxiska symtom vid adjuvant cytostatikabehandling hos patienter<br />
med kolorektalcancer<br />
Jenny Drott, Carina Berterö, Hans Starkhammar, Sussanne Börjeson, US,<br />
Linköping<br />
Vårdtyngdsmätning inom Anestesi<br />
Sara Gregeborg, Ing-Marie Johansson Hultberg, Anna Oscarsson Tibblin, US<br />
i Linköping<br />
Mingel<br />
Föranmälan<br />
Fredagen den 24 augusti<br />
08.15-09.15<br />
Lokal: Crusell<br />
09.15-09.45<br />
Lokal: Konsert &<br />
Kongress<br />
09.45-12.00<br />
Lokal:<br />
Wallenbergsalen,<br />
Länsmuséet<br />
Traumesenterets erfaringer etter terrorangrepene 22. juli 2011<br />
(gemensamt med läkarprogrammet)<br />
Föreläsare: Pål Aksel Naess, Oslo<br />
Moderator: Per Örtenwall, Louis Riddéz<br />
Utställning och kaffe<br />
Tema: Framtidens specialistsjuksköterska<br />
Moderator: Mats Uddin, HR-direktör, Landstinget i Östergötland<br />
283<br />
SJUKSKÖTERSKE-<br />
PROGRAM
284<br />
09.45-10.30<br />
10.30-11.15<br />
11.15-12.00<br />
12.00<br />
SJUKSKÖTERSKEPROGRAM<br />
Varför behövs specialistsjuksköterskor i kirurgi?<br />
Föreläsare: Sussanne Börjeson<br />
Nurse Practitioner - En ny yrkesroll<br />
Föreläsare: Karolina Johansson, Marie Stenlund<br />
Paneldebatt: Nurse Practitioner – möjlighet eller hot?<br />
Deltagare: Karolina Johansson, specialistsjuksköterska i kirurgisk vård,<br />
Marie Stenlund, specialistsjuksköterska i kirurgisk vård, Britt-Inger<br />
Kajnäs, SKL, Sussanne Börjeson, universitetslektor, docent, Claes Juhlin,<br />
verksamhetschef, Kirurgiska kliniken, Akademiska sjukhuset i Uppsala,<br />
Marie Wedin, ordförande i Läkarförbundet<br />
Take away lunch
SJUKSKÖTERSKEPROGRAM<br />
SJUKSKÖTERSKEPROGRAMMET 2<br />
Sjuksköterskors upplevelser av att vårda döende patienter på en akutvårdsavdelning<br />
Gustafsson Anni, Kirurgklniken, Avd 6 Länssjukhuset Kalmar, Wennerberg Camilla, Kirurgkliniken, Avd 6 Länssjukhuset Kalmar<br />
Introduktion<br />
Det är svårt att bedöma hur lång tid en människa har kvar i livet och<br />
brytpunkten för när en patients döende fas inleds kan vara otydlig.<br />
Det är viktigt att den sista tiden blir så bra som möjligt och här spelar<br />
sjuksköterskan en viktig roll. Syftet med studien var att belysa sjuksköterskors<br />
upplevelser av att vårda döende patienter på en akutvårdsavdelning.<br />
Patienter och Metod<br />
Metoden som användes var kvalitativa fokusgruppintervjuer. Fyra<br />
fokusgruppintervjuer genomfördes i den aktuella klinikens lokaler,<br />
med fyra eller fem deltagare i varje intervju. Deltagarna var samtliga<br />
kvinnor med en ålder mellan 24 och 56 år. Data analyserades med<br />
induktiv innehållsanalys.<br />
Resultat<br />
Ett övergripande tema för studien kan benämnas vårdens vågskålar,<br />
dilemman och tillfredställelse, vilket speglar den dubbelbottnade natur<br />
vården har. Intervjuerna resulterade i tio koder, vilka delades in i<br />
tre kategorier. Under kategorin känsla av att räcka till fanns koderna<br />
behov av tid, etiska ställningstaganden, anhörigkontakt samt det<br />
goda döendet. Den andra kategorin var strukturer i vården och innehöll<br />
koderna organisationen, vårdplanens betydelse samt förbättringsmöjligheter.<br />
Den sista kategorin personliga dilemman innehöll<br />
koderna påverkan på sjuksköterskans person, våga tala om döden<br />
samt uppföljning. Det sjuksköterskorna framhöll som mest centralt<br />
var behov av tid för att kunna ge en optimal vård.<br />
Diskussion<br />
Sjuksköterskorna beskrev ett glapp mellan vad de upplevde som<br />
god vård vid livets slut och de resurser de hade för att förverkliga<br />
detta. Resultatet styrks av tidigare forskning. Sjuksköterskor har en<br />
central roll i vården och arbetar nära patienten vilket ger en insikt i<br />
hur vården fungerar. Sjukvården är uppdelad i olika specialiteter och<br />
specialiteterna har olika förutsättningar att vårda döende patienter.<br />
Patienter som vårdas utanför palliativa enheter har inte samma förutsättningar<br />
att få specialiserad palliativ vård. Diskussion kring vård<br />
av döende patienter är därför relevant att belysa utifrån människors<br />
rätt till lika villkor.<br />
SJUKSKÖTERSKEPROGRAMMET 3<br />
Det preoperativa informationssamtalets betydelse för patientens delaktighet i sin vård inom kolorektalkirurgi<br />
Hovbäck M, Kirurgkliniken Länssjukhuset, Ryhov Jönköping, Aasa A, Kirurgkliniken Länssjukhuset, Ryhov Jönköping<br />
Introduktion<br />
Bakgrund: ERAS (Enhanced Recovery After Surgery) är ett standardiserat<br />
multimodalt vårdprogram vid kolorektalkirurgi, som genom<br />
ett tvärprofessionellt samarbete resulterar i snabbare återhämtning<br />
och kortare vårdtider. En av hörnstenarna inom ERAS är detaljerad<br />
information till patienten. Sjuksköterskan träffar patienten en vecka<br />
innan den elektiva kolorektala operationen för ett ERAS- samtal, där<br />
patienten får detaljerad information om vårdförloppet. För att kunna<br />
påverka individens beteendemönster efter operationen är det betydelsefullt<br />
med preoperativ patientundervisning om innehållet i den<br />
postoperativa vårdplanen. Vi som sjuksköterskor som vårdar dessa<br />
patienter som genomgår kolorektalkirurgi, upplever samtalet betydelsefullt<br />
för patientens vård men saknar en utvärdering av patienternas<br />
upplevelse. Syfte: Att identifiera och beskriva patientens upplevelse<br />
av sjuksköterskans ERAS- samtal och dess betydelse för patientens<br />
delaktighet i sin vård.<br />
Patienter och Metod<br />
Metod: Datainsamlingen skedde genom kvalitativa intervjuer. Urvalet<br />
var patienter som genomgått kolorektal kirurgi på den aktuella kliniken<br />
från december 2010 till mars 2011. Inklusionskriterierna var<br />
att patienterna ingick i ERAS- konceptet. Nio män och tre kvinnor<br />
mellan 46-73 år intervjuades. Intervjuerna spelades in och transkriberades<br />
ordagrant och de ljudinspelade samtalen användes till analysen.<br />
Materialet analyserades steg för steg enligt Smiths analysmetod<br />
IPA(Interpretative Phenomenological Analysis).<br />
Resultat<br />
Resultat: Analysarbetet resulterade i fem olika teman; bli sedd, trygghet,<br />
tillit, ansvar och delaktighet. Alla teman är relaterade till varandra<br />
och illustrerar en positiv och en negativ sida av den upplevda erfarenheten.<br />
Patienterna känner sig sedda under informationssamtalet.<br />
Vårdpersonalen behöver dock knyta an mer till informationssamtalet<br />
under vårdtiden. Det är viktigt att bekräfta patienten för att de ska<br />
vara delaktiga och ta eget ansvar. Informationssamtalet ger en trygghet<br />
genom att förbereda patienten på vad som ska hända samt ger<br />
möjlighet att bekanta sig med miljön. Tilliten till vårdpersonalen har<br />
betydelse för att patienterna ska känna trygghet och för att patienterna<br />
ska bli delaktiga i sin vård. Att få information om varför handlingar<br />
ska utföras, är avgörande för patientens delaktighet.<br />
Diskussion<br />
Konklusion ERAS- samtalet upplevs strukturerat och individuellt men<br />
informationen måste följa patienterna under hela vårdtillfället.<br />
285<br />
SJUKSKÖTERSKE-<br />
PROGRAM
SJUKSKÖTERSKEPROGRAMMET 14<br />
Patientens upplevelse av delaktighet i postoperativ vård<br />
286<br />
Lubran Pontus, Kirurgen Sjukhuset Västervik, Petersson Åsa, Kirurgen Länsjukhuset Kalmar<br />
Introduktion<br />
Diskrepansen mellan vad patienten upplever som behov och sjuksköterskans<br />
tolkning av behoven finns beskrivna i studier. Skillnaden<br />
tolkas som brist på patientens delaktighet i omvårdnaden. Ökar patientens<br />
delaktighet inom omvårdnaden ökar även vårdens kvalité.<br />
Upplevelsen av delaktighet postoperativt har studerats i begränsad<br />
omfattning, varför denna studie förväntas bidra till ökad kunskap av<br />
delaktighet inom den postoperativa vården.<br />
Patienter och Metod<br />
Syftet med studien var att beskriva patienters upplevelse av delaktighet<br />
i postoperativ vård efter elektiv tarmkirurgi. Metod: en kvalitativ<br />
metod med fenomenologisk ansats har använts i studien. Materialet<br />
bygger på tolv intervjuer med patienter och analyserades utifrån Giorgis<br />
analysmetod.<br />
Resultat<br />
Resultat. Interaktion och samverkan mellan patienten och vårdpersonal<br />
är den generella strukturen av patienters upplevelse av delaktighet<br />
i postoperativ vård. Den generella strukturen blev resultatet av<br />
de två teman, förhållningssätt och förutsättningar, dataanalysen gav.<br />
Dessa teman framkom av åtta subteman; kommunikation, information,<br />
förmåga, förväntningar, medbestämmande, bemötande, lyhördhet<br />
samt stöd. Patienterna var så delaktiga de önskade och uppvisade<br />
SJUKSKÖTERSKEPROGRAM<br />
ett stort självförtroende till att vara självbestämmande i sin egenvård.<br />
Humorns betydelse var ett oväntat fynd i materialet samt att patienterna<br />
hade svårt att skilja vårdpersonalens olika professioner åt.<br />
Diskussion<br />
Humorns betydelse i studien var ett oväntat resultat i patientens<br />
upplevelse av delaktighet, men är ett mycket relevant resultat då det<br />
hade stor betydelse för flertalet medverkande patienter. Patienterna<br />
uppskattade att personalen kunde skoja och att de mötte patienten<br />
som en medmänniska, en relation uppstod genom humorn.Studiens<br />
resultat visar att alla patienter var så delaktiga de önskade att vara<br />
och uppvisade ett stort självförtroende i att vara självbestämmande i<br />
sin egenvård. Däremot visade resultatet på bristande information preoperativt<br />
från sjuksköterskan till patienterna, angående delaktighet.<br />
Sjuksköterskan är till största delen osynlig för patienten gällande preoperativ<br />
information kring delaktighet. Liknande resultat har visat sig<br />
i andra studier (Moene et al., 2006; Jonsson et al., 2011) där kolorektala<br />
patienter endast har vaga uppfattningar kring sjuksköterskans<br />
roll. Sjuksköterskan bör tydliggöra sin roll inom den perioperativa<br />
vården för patienterna. Ett sätt att göra detta, samt utveckla patienternas<br />
delaktighet i den perioperativa vården, kan vara att en specialist-/kontaktsjuksköterska<br />
följer patienten genom hela vårdförloppet<br />
SJUKSKÖTERSKEPROGRAMMET 71<br />
Livet är tillbaka till det normala, men ändå inte - patienter och partners upplevelse av det första året efter<br />
kolorektalcanceroperationen<br />
Ohlsson-Nevo Emma, Kirurgkliniken USÖ Örebro, Andershed Birgitta, Palliativa Sektionen Ersta Stockholm, Nilsson Ulrica, Vårdvetenskapligt Forsk-<br />
ningscentrum USÖ Örebro, Anderzen-Carlsson Agneta, Vårdvetenskapligt Forskningscentrum USÖ Örebro<br />
Introduktion<br />
Kolorektalcancer är en vanlig cancerform i Sverige och i övriga världen.<br />
Partner till den kolorektalcancer opererade personen strävar<br />
efter att få familjelivet att fungera normalt och med att ge stöd åt den<br />
sjuke medan den opererade kämpar med fysiska komplikationer efter<br />
operationen. Båda plågas över oron över att få en cancersjukdom i<br />
familjen. Lite är känt om hur paret upplever det första året efter kolorektaloperationen.<br />
Patienter och Metod<br />
Individuella semi-strukturerade intervjuer med 13 patienter som<br />
behandlats för kolorektalcancer och med deras parters ett år efter<br />
operationen. De 26 intervjutexterna är analyserade med kvalitativ<br />
innehållsanalys.<br />
Resultat<br />
Både patienter och partners upplevde att de lever ett normalt liv ett år<br />
efter operationen. De kunde beskriva samma normala liv som innan<br />
operationen eller att livet hade en annan normalitet än tidigare.Livet<br />
skuggades av tankarna på cancerns dödlighet för både patienter och<br />
partners. Patientens kroppsliga tillstånd styrde både patienter och<br />
partners liv och kunde påverka både deras professionella, sociala,<br />
sexuella och psykologiska liv. Viljan att hantera sjukdomen och behandlingen<br />
som en gemensam angelägenhet, varierade både inom<br />
paret och mellan paren. Både bland patienter och bland partners<br />
fanns en besvikelse över att inte få ta del av den andres känslor, men<br />
också de som upplevde att de var ett team som kämpade tillsammans<br />
mot sjukdomen. Paret kunde ha olika uppfattning om hur mycket<br />
information partner behövde vilket beskrevs som frustrerande utav<br />
flera partners som inte fått tillgång till den information de ansåg sig<br />
behöva. Individerna i paret kunde uppfatta situationen olika och ge<br />
motstridiga beskrivningar av året som varit.<br />
Diskussion<br />
Patienter och partners liv påverkas av vård och behandlingen av kolorektalcancer<br />
och upplever sig leva i skuggan av döden. Sjuksköterskor<br />
behöver arbeta familjecentrerat och undersöka både patienter<br />
och partners behov av information och stöd och med hjälp av andra<br />
yrkesgrupper utveckla sina metoder för information, stöd och rådgivning.<br />
Hälso- och sjukvården har även en pedagogisk uppgift att förmedla<br />
hopp och kunskap om att kolorektalcancer är möjligt att bota.
SJUKSKÖTERSKEPROGRAM<br />
SJUKSKÖTERSKEPROGRAMMET 85<br />
Effekt av lokalbedövning vid dränageborttagning efter bröstcanceroperation, ett vårdutvecklingsprojekt<br />
Karlsson Margaretha/M, Bröst-och Endokrinkirurgi Karolinska Universitetssjukhuset, Solna Stockholm, Sandelin Kerstin/K, Bröst-och Endokrinki-<br />
rurgi Karolinska Universitetssjukhuset, Solna Stockholm, Petersson Lena-Marie/L-M, Institutionen För Klinisk Neurovetenskap, Sektionen För För-<br />
säkringsmedicin Karolinska Institutet Stockholm<br />
Introduktion<br />
Patienter kan uppleva smärta och obehag i samband med dränageborttagning<br />
efter bröstcanceroperation. En pilotstudie redovisad<br />
under <strong>Kirurgveckan</strong> 2004 visade goda resultat av att inför dränageborttagning<br />
spruta lokalbedövning i dränageslangen. Detta har varit<br />
rutin på vår avdelning och såväl patienter som personal upplever att<br />
metoden är effektiv och utan biverkningar. Emellertid saknas evidens<br />
i litteraturen om att lokalbedövning i samband med dränageborttagning<br />
har dokumenterad effekt.<br />
Patienter och Metod<br />
I en randomiserad studie har undersökts om tillägg av lokalbedövning<br />
i dränageslang vid dränageborttagning medför smärtlindring<br />
hos patienter som opereras för bröstcancer. Studien pågick från april<br />
2007 till maj 2010. I studien inkluderades 305 patienter i åldern 27–<br />
92 år. Patienterna randomiserades i tre grupper: smärtlindring enligt<br />
kirurgklinikens sedvanliga rutiner, paracetamol 1gx4 (PM) (n=103),<br />
PM + prilokain (n=101) alternativt PM + placebo i dränageslangen<br />
(n=101). VAS-sticka användes som smärtskattningsinstrument. Pa-<br />
tienterna skattade smärta före, under och efter dränageborttagandet.<br />
Resultat<br />
Mediandränagetiden var 24 timmar (5-192). Det fanns inga signifikanta<br />
skillnader mellan grupperna avseende smärtskattning före eller<br />
efter dränageborttagning. Däremot skattade färre patienter (7%) som<br />
fått PM + prilokain >4 på VAS vid dränageborttagning jämfört med<br />
de andra grupperna (PM + placebo 16% resp. PM 22%) (p=0.009).<br />
Majoriteten (78-93%) av patienterna i de tre grupperna skattade 4 enligt VAS). Resultaten visar<br />
därför att det inte är motiverat med tillägg av lokalbedövning vid dränageborttagning.<br />
Analyser där hänsyn tagits till bl.a. typ av operation<br />
och eventuell postoperativ infektion kommer att redovisas framöver.<br />
En slutsats från projektet är att implementation av nya metoder i vården<br />
bör bygga på evidens och faktakunskap, främst för patienten men<br />
även ur en hälsoekonomisk aspekt.<br />
SJUKSKÖTERSKEPROGRAMMET 107<br />
Kunskap om komplementär, alternativ och integrativ medicin hos legitimerade professioner inom svensk kirurgisk vård - en<br />
nationell enkätstudie bland universitetssjukhusen<br />
Bjerså Kristofer, Verksamheten För Kirurgi Sahlgrenska Universitetssjukhuset Göteborg, Stener Victorin Elisabet, Institutionen För Neurovetenskap<br />
Och Fysiologi, Sahlgrenska Akademin Göteborgs Universitet Göteborg, Fagevik Olsén Monika, Versamheten För Kirurgi Sahlgrenska Universitets-<br />
sjukhuset Göteborg<br />
Introduktion<br />
Tidigare forskning visar på ett ökat intresse och en ökad användning<br />
av komplementär och alternativmedicin (KAM) både internationellt<br />
och nationellt. Internationella studier har funnit att kirurgiska patienter<br />
i stor utsträkning använder någon eller några former av KAM<br />
i samband med sin vård. Bristande kunskaper om KAM hos kirurgisk<br />
sjukvårdspersonal har observerats i tidigare studier. Kunskapsläget<br />
bland svensk, kirurgisk sjukvårdspersonal är okänt. Därför var syftet<br />
med denna studie att undersöka den självskattade kunskapen om<br />
KAM hos legitimerad sjukvårdspersonal inom svensk kirurgisk vård<br />
vid Sveriges universitetssjukhus.<br />
Patienter och Metod<br />
En fem sidor lång enkät skickades ut till 1757 legitimerade läkare,<br />
sjuksköterskor och sjukgymnaster mellan våren 2010 till våren 2011.<br />
Enkäten innefattade klassificering av 21 terapier till konventionell,<br />
komplementär, alternativ och integrativ, samt om terapin skulle rekommenderas<br />
till patient. Också frågor om kunskap, forskning och<br />
patientkommunikation om KAM inkluderades i enkäten.<br />
Resultat<br />
Totala bsevarades 737 (42%) enkäter. Terapier som klassificerades<br />
som komplementära var massage, manuella behandlingsformer,<br />
yoga och akupunktur. Alternativa terapier var örtmedicin/hälsokost,<br />
homeopati och healing. Klassificering till integrative skedde sällan.<br />
Okända terapier var Bowenterapi, irisdiagnostik och Rosen metoden.<br />
Terapier som rekommenderades till patienter av mer än 40% av de<br />
svarande var massage och akupunktur.Kunskap om KAM och kunskapen<br />
om forskning om KAM skattades som ingen eller mycket liten hos<br />
majoriteten av deltagarna. (96% respektive 99%) . Vikten av att ha<br />
kunskap om KAM skattades som viktig av 81%. Totalt ansåg 61%<br />
av deltagarna att mer forskningsanslag borde ges till forskning inom<br />
KAM, 73% av deltagarna var intresserade av att ta del av resultatet<br />
från sådan forskning, och 28% var intresserade av att genomföra<br />
sådan forskning. Hälften av deltagarna (56%) var intresserade av att<br />
själva lära sig en KAM terapi.Dialogen om KAM mellan vårdpersonal<br />
och patient skedde sällan.<br />
Diskussion<br />
Studien visar att det finns en bristande kunskap om KAM och KAM<br />
forskning bland legitimerad vårdpersonal inom kirurgi, men, till<br />
skillnad från tidigare forskning, upplevde majoriteten av deltagarna<br />
i denna studie att det var av vikt att inneha kunskap om detta fält.<br />
287<br />
SJUKSKÖTERSKE-<br />
PROGRAM
SJUKSKÖTERSKEPROGRAMMET 111<br />
Unik palliativ enhet i NU-sjukvården, Trollhättan/Uddevalla<br />
288<br />
Lidman Ewa, Kirurgkliniken/palliativa Enheten NU-sjukvården Uddevalla<br />
Introduktion<br />
Palliativa teamet i NU-sjukvården startade 1996 som ett projekt, med<br />
uppdrag att via ett öppenvårdsteam utveckla den palliativa vården<br />
i samverkan mellan olika vårdgivare i ett upptagningsområde som<br />
består av 15 kommuner och cirka 270 000 invånare. Verksamheten<br />
permanentades 1999-01-01. Efterhand växte behovet av egna slutenvårdsplatser<br />
fram och 2006 startades ett nytt projekt som redovisas<br />
här.<br />
Patienter och Metod<br />
Syfte/Mål-att skapa en palliativ slutenvårdsenhet i NU- sjukvården<br />
med snabba effektiva vårdflöden för en förbättrad vårdkvalité och<br />
ökad livskvalitet för patienter och närstående-utgöra kunskapsresurs<br />
gällande palliativ vård för hela NU-sjukvården, kommunal hemsjukvård<br />
samt primärvård-utveckla verksamhetsorganisationen för palliativ<br />
vård inom NU-sjukvården-minska antalet palliativa patienter<br />
på övriga kliniker-minska antalet inläggningar av palliativa patienter<br />
med 12%-minska medelvårdtiden med 15%-kostnadsreduktion med<br />
2 mSEK årligenMetod:En projektgrupp startade med en nulägesbeskrivning<br />
av inneliggande palliativa patienter på kirurg, medicin, KK<br />
SJUKSKÖTERSKEPROGRAMMET 117<br />
Kvällsmellanmålet: en observationsstudie på K72<br />
SJUKSKÖTERSKEPROGRAM<br />
och ÖNH i Nu-sjukvården under v.46-49 2006. Härtill gjordes en journalstudie<br />
på dessa patienter. I studierna beräknades antalet vårdtillfällen<br />
till 1053 vårdtillfällen med en medelvårdtid av 9.0 vårddygn,<br />
vilket motsvarade 26 vårdplatser. En processkartläggning beskrev<br />
utgångsläget och utifrån denna planerades åtgärderna.<br />
Resultat<br />
Projektet resulterade i en slutenvårdsavdelning med 17 vårdplatser +<br />
2 dagvårdsplatser. Enheten drivs nu i linjeorganisation med verksamhetschef<br />
och avdelningschef. Personalen i teamet arbetar i nära samarbete<br />
med avdelningen och ingår som en naturlig del i avdelningsarbetet.<br />
En utvecklingssköterska ansvarar för utbildning och utveckling<br />
såväl inom enheten som ut till kommuner och primärvård. Antalet<br />
vårdtillfällen på den palliativa vårdavdelningen var 659 vårdtillfällen<br />
2011. Medelvårdtiden ligger något över målet, däremot klarar medianvårdtiden<br />
det uppsatta målet.<br />
Diskussion<br />
Konklusion:De palliativa slutenvårdsplatserna ses idag som ett nödvändigt<br />
komplement till det palliativa teamet och medför ett tryggare<br />
omhändertagande i livets slut.<br />
Meijer Ulrika, Gastrocentrum Omvårdnad Karolinska Universitetssjukhuset Huddinge, Tollehed Catrin, Gastrocentrum Omvårdnad Karolinska Uni-<br />
versitetssjukhuset Huddinge<br />
Introduktion<br />
K72 är en avdelning för övre abdominell kirurgi. Flertalet av patienterna<br />
som vårdas på avdelningen har en cancerdiagnos och majoriteten<br />
av patienterna har genomgått omfattande bukkirurgi. Dessa faktorer<br />
medför en risk för nedsatt näringsintag samtidigt med ett ökat<br />
näringsbehov, således undernäring. Ett optimalt nutritionsstatus är<br />
därför av stor betydelse för tillfrisknande.<br />
Patienter och Metod<br />
Syftet med studien är att undersöka vad patienterna själva väljer till<br />
kvällsmellanmål ur det sortiment som finns på avdelningen, samt att<br />
jämföra energiinnehåll i den valda kosten. Denna studie är en observationsstudie<br />
som genomfördes under perioden augusti-september<br />
2011. Tillvägagångssättet var observation av patienternas val av<br />
kvällsmellanmål med stöd av en observationsmall i vilken det fanns<br />
förhandsvalda produkter. Observationerna genomfördes under tiden<br />
19.30–21.30, beroende på arbetsbelastningen på avdelningen under<br />
denna tidsperiod. Vid varje tillfälle observerade upptill fyra patienter.<br />
Antal observationer var 52 stycken varav 16 patienter var fastande<br />
eller av andra skäl avstod kvällsmål. Sammanställningen skedde genom<br />
att räkna antal val till respektive produkt.<br />
Resultat<br />
Det framkom att majoriteten av inneliggande patienterna på avdelningen<br />
under augusti-september 2011, intog kvällsmellanmål med<br />
stor spridning av valda produkter. Det totala antalet valda produkter<br />
var 63 stycken. 52% (33 stycken) av det totala antalet valda produkter<br />
var flytande. Med stor spridning av energiinnehåll från kaffe/te med<br />
0 kcal till näringsdrycker med 400 kcal för samma volym. Flertalet<br />
valde näringsdrycker av olika slag. 22 % (14 stycken) av valda produkter<br />
var fast föda exempelvis smörgås. 14% (9 stycken) av valda<br />
produkter var pudding/glass. Pudding/glass produkternas energiinnehåll<br />
ökades med hjälp av tillbehör såsom grädde och mjölk. 11% (7<br />
stycken) av valda produkter var tillbehör att komplettera med såsom<br />
sylt och socker.<br />
Diskussion<br />
Studien genomfördes under en kort tidsperiod och ett begränsat antal<br />
observationer utfördes, därav ger resultatet endast en vägledning<br />
om vad patienterna generellt väljer till kvällsmellanmål. I resultatet<br />
framkom det att de mest valda produkterna är drycker, vilket till viss<br />
del beror på att flertalet patienter på avdelningen endast kan inta<br />
flytande kost. Dryckerna har ofta ett högt energiinnehåll, dock valde<br />
flertalet patienter kaffe/te vilket är drycker med 0 kcal. Patienterna<br />
bör då uppmanas att komplettera med socker, grädde, mjölk. I observationerna<br />
framkom det stor spridning på valda produkter med ett<br />
stort utbud, jämfört med erfarenheter av andra avdelningar där det<br />
huvudsakligen serveras kaffe/te och smörgås till kvällsmellanmål.<br />
Slutsatsen är att vikten av kvällsmellanmålet bör patienten uppmanas<br />
och upplysas om samt informeras angående vilka produkter som<br />
ger optimalt energiintag.
SJUKSKÖTERSKEPROGRAMMET 136<br />
Sjuksköterskeledd matstrupsenhet på Vrinnevisjukhuset i Norrköping<br />
SJUKSKÖTERSKEPROGRAM<br />
Boberg Eva-Lotta, Kirurgen Vrinnevisjukhuset Norrköping, Loftås Linda, Kirurgen Vrinnevisjukhuset Norrköping, Malmström Carina, Kirurgen Vrin-<br />
nevisjukhuset Norrköping<br />
Introduktion<br />
Vrinnevisjukhuset i Norrköping fick 2007 uppdraget att starta ett Matstrupslaboratorium<br />
för utredning med tryck- och pH mätningar i esofagus<br />
på patienter i Östergötland med matstrupsproblem. För detta syfte köptes<br />
ny tryckmätningsutrustning in i form av Manoscan högupplösningssystem<br />
och utrustning för 48 timmars pH mätning med endoskopikapsel<br />
(BRAVO). Vi blev i och med detta bland de första i Sverige att göra tryckmätningar<br />
med den nya tekniken. Detta har sedan utökats till att tryckmätningar<br />
även görs på barnpatienter och patienter från övriga delar av<br />
landet. Verksamheten har ytterligare utvecklats med gastroskopier samt<br />
behandling av Barrett´s esofagus med radiofrekvens ablation (HALO).<br />
Patienter och Metod<br />
Matstrupslaboratoriet bemannas av tre sjuksköterskor och en läkare.<br />
Sjuksköterskorna delar på en heltidstjänst. Samtliga arbetar även på<br />
kirurgisk vårdavdelning och enheten finns på Kirurgkliniken. Sjuksköterskan<br />
utför tryck och pH mätningar. Högupplösningskatetern som<br />
används har 12 mätpunkter per centimeter på 36 nivåer. Detta innebär<br />
att när katetern lagts på plats i esofagus behöver den inte flyttas under<br />
hela undersökningen. Sjuksköterskan tolkar och sammanställer resultaten<br />
innan de slutligen besvaras av ansvarig läkare. Dessutom assisterar<br />
vi vid gastroskopier och radiofrekvens ablation. Arbetet innefattar<br />
även telefonrådgivning och läkarmottagning med nybesök/återbesök<br />
som planeras, samordnas och bokas av sjuksköterska. Patienter med<br />
diagnoserna hiatusbråck eller akalasi får numera tidig telefonuppföljning<br />
genom att en sjuksköterska från Matstrupslaboratoriet ringer upp<br />
patienten en vecka efter operationen. Postoperativ kontroll 4-6 veckor<br />
efter operation görs numera av en sjuksköterska istället för läkare. Sex<br />
månader efter operationen gör sjuksköterskan en ny kontroll med tryck<br />
SJUKSKÖTERSKEPROGRAMMET 155<br />
Patienters upplevelser av att ha en pvk<br />
och pH mätning.<br />
Resultat<br />
Den nya metoden att mäta med högupplösningsmanometri möjliggör en<br />
ordentligt förkortad undersökningstid för patienten. En tryckmätning i<br />
esofagus tog med den gamla tekniken 90 minuter. Med Manoscan minskades<br />
successivt tiden ner till 15 minuter. Detta medför mindre obehag<br />
för patienten, noggrannare diagnostik och en väsentlig tidsförkortning.<br />
Idag görs mer än 300 tryckmätningar per år vilket är drygt 100 mer än<br />
med den gamla utrustningen. En patient med funktionsstörningar i esofagus<br />
genomgår oftast tryckmätning, pH mätning och gastroskopi för att<br />
komma fram till en diagnos. Efter att vi började med att göra gastroskopier<br />
på Matstrupslaboratoriet blev hela utredningsgången förkortad då<br />
patienten kan göra samtliga undersökningar vid ett besök. Eftersom<br />
Matstrupslaboratoriet har en kirurg som ansvarig läkare kan även beslut<br />
tas om operation eller konservativ behandling av tex. hiatushernia och<br />
akalasi i direkt samband med utredningen.<br />
Diskussion<br />
För patienter med problem i esofagus finns idag en väl fungerande utredningsenhet<br />
med högteknologisk utrustning och självständigt arbetande<br />
sjuksköterskor på Vrinnevisjukhuset i Norrköping. Det har resulterat i en<br />
förkortad, kostnadseffektiv utredningsgång med förbättrad logistik. Enheten<br />
drivs av specialiserade sjuksköterskor med stöd av ansvarig kirurg.<br />
Då mer utredningsarbete och kontroller görs av sjuksköterskor så frigörs<br />
nu läkartid för operativ verksamhet. Även andra län har blivit medvetna<br />
om vår verksamhet och vi ser att inflödet av specialistvårdsremisser ökar<br />
konstant. Matstrupslaboratoriet är en sjuksköterskeledd enhet i Norrköping<br />
som ansvarar för en specifik patientkategori och kan därmed stå för<br />
kontinuitet och effektivitet i vården.<br />
Jansson Sirje, Gastrocentrum Karolinska Universitetssjukhuset Huddinge Stockholm, Sener Sevinc, Gastrocentrum Karolinska Universitetssjukhuset<br />
Huddinge Stockholm<br />
Introduktion<br />
Efter att ha genomfört en litteratursökning i databaserna PubMed och<br />
Cinahl kom vi fram till att det inte fanns något dokumenterat eller publicerat<br />
om patientupplevelser av att ha perifer venkateter (PVK) under<br />
vårdtiden. För att tydliggöra behovet av ytterligare omvårdnadshandlingar<br />
och för eventuell införande av nya rutiner för våra patienter som<br />
har PVK under vårdtiden tyckte vi att det behövdes nya kunskaper om<br />
faktorer som har betydelse för patientupplevelsen. Syftet med arbetet<br />
var att beskriva patienters upplevelser av att ha PVK under vårdtiden.<br />
Patienter och Metod<br />
Datainsamlingen genomfördes under en veckas tid våren 2009 på avdelningarna<br />
K72 och K74, Karolinska Universitetssjukhuset Huddinge.<br />
Information om studien gavs till personalen och patienterna muntligt<br />
samt skriftligt. Studien genomfördes som enkätundersökning med<br />
tillstånd av Gastrocentrum Omvårdnad Karolinska Universitetssjukhuset<br />
Huddinge. Denna studie var ett projektarbete som ingick som<br />
delmoment i introduktionskursen för sjuksköterskor på Gastrocentrum<br />
Omvårdnad 2009. Frågorna besvarades anonymt av patienter som var<br />
i behov av PVK under sin vårdtid på avdelningarna K72 och K74. Det<br />
totala antalet deltagare var 15 patienter.<br />
Resultat<br />
Av 15 patienter som deltog i vårt projektarbete uppgav endast 2 av<br />
patienterna att det gjorde ont vid insticket. 12 av patienterna kunde<br />
äta utan besvär trots PVK:n. 9 av patienterna svarade att det gick bra<br />
att tvätta sig med PVK:n på armen. För 6 patienter utgjorde PVK:n<br />
inte någon begränsning men var delvis begränsande för 6 patienter.<br />
Resultatet från studien visade också att det inte fanns någon oro hos<br />
patienterna för att få en PVK och att patientupplevelsen av att ha PVK<br />
under vårdtiden var övervägande positiv. PVK:n utgjorde inte någon<br />
betydande begränsning i rörlighet i samband med måltider eller för att<br />
ta hand om sin personliga hygien. Svaren från patienterna gav också<br />
indikationer på att omvårdnadsinsatserna hade varit adekvata för att<br />
minimera smärta, oro och obehag gällande PVK.<br />
Diskussion<br />
Studien visar att det finns behov av att lyfta fram faktorer kring dessa<br />
upplevelser för att på så sätt sträva efter att ge patienten bästa möjliga<br />
omvårdnad även på detta område. Sammanfattningsvis vore ytterligare<br />
forskning av värde för att tydliggöra sambandet mellan faktorerna som<br />
är betydelsefulla för patientupplevelsen av att ha PVK.<br />
289<br />
SJUKSKÖTERSKE-<br />
PROGRAM
SJUKSKÖTERSKEPROGRAMMET 158<br />
Intensifierad övervakning av ”riskpatienter” på kirurgisk vårdavdelning<br />
290<br />
Johansson Karolina, Kir kliniken US Linköping<br />
Introduktion<br />
Patienter på sjukhus ska kunna förvänta sig en optimal behandling, en<br />
säker vård och vid försämring upptäckas i tid så att rätt åtgärder vidtas.<br />
Många patienter som läggs in på IVA har vårdats suboptimalt dagarna<br />
före inläggning då vårdpersonalen missat signaler som kännetecknar<br />
en svårt sjuk patient. Vid svikt i vitala funktioner krävs ofta livräddande<br />
insatser för att förhindra irreversibel oragnsvikt. Det kan upplevas som<br />
stressande för vårdpersonal när en patient sviktar i vitala funktioner<br />
och dessa parametrar bedöms olika. Vitala funktioner kontrolleras<br />
inte alltid eller inte tillräckligt ofta och uppmätta avvikelser tillerkänns<br />
inte heller tillräckligt stor betydelse. Ett standardiserat sätt att bedöma<br />
vitala funktioner förbättrar vården av patienterna. Ett förekommande<br />
skattningsverktyg är Modified Early Warning Score (MEWS) som kan<br />
användas för att se tendenser och utveckling av given vård och sjukdomsförloppet.<br />
Patienter och Metod<br />
Syftet är att kvalitetssäkra övervakningen av riskpatienter på en kirurgisk<br />
vårdavdelning, avdelning 103 och KAVA, US i Linköping. En rutin<br />
utarbetades och implementerades för intensifierad kontroll av vitala<br />
funktioner hos dessa. 1.Identifiering av riskpatienter görs av ansvarig<br />
läkare med hjälp av sjuksköterska 2.Intensifierad övervakninga. MEWS<br />
var 4:e timma med tillägg av diures och saturation. b. Rond och påtitt<br />
av legitimerad läkare 3 gånger/dygnc. Beslut som fattas på rond noteras<br />
i daglig journalanteckningd. För kontinuitet ska dessa patienter vårdas<br />
av en och samma läkaree. Rapportering inför natt/helg till operationsjour<br />
och eventuellt också till MIG (Mobil intensivvårdsgrupp). f. Påtittas<br />
av vårdlaget minst 1 gång/timmen dygnet runtg. Daglig blodprovstagning3.Kirurg<br />
kontaktas för ny bedömning/planering vida. MEWS-<br />
SJUKSKÖTERSKEPROGRAMMET 160<br />
Forskningssjuksköterskans roll vid uppbyggnaden av biobank och klinisk databas<br />
SJUKSKÖTERSKEPROGRAM<br />
poäng ≥4 b. Allvarlig oro över patientens tillståndc. Saturation<br />
eller diures avviker från uppsatta mål, d. Feber och frossae. Nytillkommen<br />
medvetandesänkning4. Utrustninga. KAD, två grova perifera infarter<br />
alt. CVK och en perifer infart. b. På sal finns bestämd utrustning<br />
Resultat<br />
En journalgranskning har gjorts vid 4 tillfällen under 2011 där samtliga<br />
registrerade vårdtillfällen under dessa datum granskats. Granskningen<br />
visar att rutinen används på 12% av de inneliggande patienterna,<br />
akut och elektivt. Följsamheten är svår att mäta då varje tillsyn<br />
hos patienten inte registreras. Likadant journalförs inte varje påtitt av<br />
läkare. Granskningen visar dock att följsamheten är god när det gäller<br />
KAD, 92%, och kontroller av vitala parametrar, 77%. I en enkät som<br />
besvarades av 2/3 av sjuksköterskorna på vårdavdelningen svarar 95<br />
% att de har kännedom om rutinen och 91,5 % instämmer till stor del/<br />
helt på frågan om rutinen skapar trygghet på avdelningen. Lika många<br />
anser att rutiner hjälper till att identifiera riskpatienter på avdelningen<br />
och 94% tycker att rutinen hjälper till att se tendenser i patientens sjukdomsförlopp.<br />
Diskussion<br />
Detta är den högsta nivån i övervakning av vitala funktioner som kan<br />
hållas på avdelningen över tid (utöver kontroller under en kort begränsad<br />
tid vid ex. akut blödning, commotio etc. Denna rutin skapar en<br />
trygghet för sjuksköterskorna och en säkerhet för patienterna då kontroll<br />
av vitala parametrar tas rutinmässigt och inte efter varje medarbetares<br />
subjektiva bedömning. Förhoppningen är också att svikt i vitala<br />
parametrar identifieras tidigare och på så sätt kan behandlingsinsatser<br />
sättas i tidigare, detta är dock i nuläget inte studerat.<br />
Björkqvist Hillevi, Kirurgkliniken Sahlgrenska Universitetssjukhuset/ Område Östra Göteborg, Helminen Ann-Louise, Kirurgkliniken Sahlgrenska<br />
Universitetssjukhuset/ Område Östra Göteborg, Munro Lena, Kirurgkliniken Sahlgrenska Universitetssjukhuset/ Område Östra Göteborg<br />
Introduktion<br />
Translationell forskning är ett medicinskt begrepp som handlar om<br />
forskningens väg mellan laboratoriet och patienten. Det innebär att<br />
översätta patientens kliniska status till molekylära mekanismer och<br />
därigenom utveckla förbättrade diagnostiska metoder och behandlingsmöjligheter.<br />
På Sahlgrenska Universitetssjukhuset, område Östra<br />
pågår sedan 1999 en systematisk insamling av prover från patienter<br />
med kolorektal cancer (CRC). Biobanken innehåller prover som<br />
utgörs av vävnad, blod, urin och saliv. Kopplad till biobanken finns<br />
en databas, där patienternas kliniska status registreras.<br />
Patienter och Metod<br />
Forskningssjuksköterskor anställdes för systematisk insamling av<br />
prover och kliniska data från patienter med CRC. Patienter som ska<br />
opereras screenas och informeras på den preoperativa mottagningen.<br />
Vid samtycke tas blodprover och biopsier från tarmen under operation.<br />
De patienter som påbörjar cytostatikabehandling informeras vid<br />
behandlingens start och om samtycke ges tas prover från urin, blod<br />
och saliv. Databasen innehåller information som beskriver sjukdoms-<br />
förlopp, behandling och toxicitet och uppdateras regelbundet.<br />
Resultat<br />
Under åren då insamling av blod och vävnad pågått har biobanken<br />
växt. Efter att forskningssjuksköterskor anställts har rutiner byggts<br />
upp och år 2010 resulterade det i att prover togs från 78 % av alla<br />
som opererades. Det har medfört en ökning av antalet doktorander<br />
och vetenskapliga artiklar där biobanksmaterial och uppgifter från<br />
databasen varit en förutsättning. Den samlade informationen erbjuder<br />
goda villkor för nyskapande grundforskning inom såväl omvårdnads-<br />
som medicinsk forskning. All samlad data ger underlag för<br />
framtida frågeställningar och en möjlighet att välja ut en på förhand<br />
definierad grupp.<br />
Diskussion<br />
Det betonas alltmer inom medicinsk forskning att ett translationellt<br />
arbetssätt är en förutsättning för framgångsrik forskning. Forskningssjuksköterskan<br />
fyller en viktig funktion för att genomföra forskningsprojekt<br />
med hög kvalitet. Återkopplingen till patienten sker genom<br />
förbättrade metoder för diagnostik och behandling.
SJUKSKÖTERSKEPROGRAMMET 186<br />
Bandagering av enterokutan fistel med öppen buk: En fallpresentation<br />
Gustafsson Åsa, Kirurgiska Kliniken Universitetssjukhuset Linköping<br />
Introduktion<br />
Stomiterapeuten ställs ofta inför uppgiften att lösa bandageproblem<br />
med stora öppna bukar. Denna fallpresentation visar hur bandageringen<br />
kan göras på en stor öppen buk, där ett fistelförband ensamt<br />
inte räcker till för att täcka den öppna buken.<br />
Patienter och Metod<br />
Patienten är en 57 årig man, BMI 47 (145 kg). Han insjuknade med<br />
tarmblödning, opererades akut med en högersidig hemikolektomi<br />
och ileokolisk anastomos. Postoperativ dag (POD) 14 reoperation<br />
pga. ileus varvid man fann en total ruptur av anastomosen. En förbikoppling<br />
gjordes med en ileotransversotomi. POD 17 reoperation<br />
pga. läckage av tarminnehåll, buken lämnades då öppen. En enterokutan<br />
fistel presenterade sig djupt ned på höger sida, den öppna buken<br />
mätte 32x28 cm. Den öppna buken bandagerades initialt med<br />
kompresser och sedan med ett modifierat vakuumförband. Bandageringsproblem<br />
uppstod med läckage ut på huden. Ett annat förband<br />
behövdes för att kunna samla upp fistelinnehållet. Eftersom det inte<br />
fanns fistelförband i denna storlek gjordes en konstruktion med tre<br />
SJUKSKÖTERSKEPROGRAMMET 188<br />
Behandling av tromboflebit<br />
SJUKSKÖTERSKEPROGRAM<br />
Lind Marie, Gastro Centrum Omvårdnad Karolinska Universitets Sjukhuset Stockholm/Huddinge<br />
Introduktion<br />
Under den tid jag har arbetat som sjuksköterska på avdelningen har<br />
jag uppfattat att den allmänna åtgärden av tromboflebit som uppkommer<br />
av pvk, är att avlägsna pvk, smörja in det inflammerade området<br />
med hirudoidsalva, lägga på fetvadd och linda med gasväv, samt<br />
dokumentera förekomst och åtgärd/behandling av tromboflebiten.<br />
Tid och uppföljning av behandlingen känns vag och verkar styras av<br />
daglig uppföljning av symtom från tromboflebiten. Dessa åtgärder<br />
görs trots att inget PM finns som styrker detta handlande. Dessutom<br />
förefaller det sällan som om ansvarig läkare blir kontaktad.<br />
Patienter och Metod<br />
BakgrundÄr den åtgärd och behandling för tromboflebit som sjuksköterskor<br />
på avdelningen tillämpar evidensbaserad?Mitt syfte med<br />
denna litteraturstudie var att identifiera metoder för att behandla<br />
tromboflebiterMetod: Litteratur och artikelgranskning.<br />
Resultat<br />
Graden av tromboflebiten, samt var den uppkommer, avgör vilken<br />
behandling som är lämpligast. Typ av behandling styrs även av<br />
hur tromboflebiten uppkommit, om den är spontan eller infusionsrelaterad.<br />
Den största skillnaden i behandlingen tycks vara att den<br />
är antingen lokal eller systemisk, samt att tiden för behandlingen<br />
varierar.Behandling av tromboflebit består av:• analgetika, antiinflammatoriska<br />
läkemedel • lokal eller systemisk antikoagulantia •<br />
elastisk kompression • varma omslag • kalla omslag • träning och<br />
fistelförbandspåsar.<br />
Resultat<br />
Genom att använda tre stycken Eakin sår & fistelpåsar, vilka fästes<br />
ihop till en enda stor påse, möjliggjordes planerade bandageringar<br />
till två gånger i veckan. Det var inga problem för patienten att mobiliseras.<br />
Riskerna för läckage minimerades och läkning möjliggjordes<br />
av omkringliggande hud. Efter 3 månader drog den öppna buken<br />
ihop sig och bandageringen kunde göras med endast en Eakin sår &<br />
fistelpåse. I april 2012 gjordes rekonstruktion och den öppna buken<br />
kunde kirurgiskt slutas.Bandageringens tillvägagångssätt presenteras<br />
steg för steg med hjälp av bilder samt en film om hur påsarna<br />
kopplas ihop.<br />
Diskussion<br />
Denna bandageringsmetod gjorde det möjligt för patienten att mobiliseras<br />
och att innehållet från fisteln kunde samlas upp. Läkning av<br />
hud sågs tydligt utan tecken till infektion i den öppna buken. Efter<br />
tre månader kunde bandagering ske med endast en påse. Patienten<br />
kände sig trygg.<br />
mobilisering tas upp som profylax mot djup ventrombos I ett antal<br />
studier samt av många experter, rekommenderas hirudoidkräm som<br />
behandling mot ytlig tromboflebit.Vid mycket svåra tromboflebiter,<br />
med mycket aggressiva symtom som kraftig smärta, rodnad samt förhårdnad<br />
omkring den drabbade tromboflebitområdet, kan sängläge,<br />
med högläge av den drabbade extremiteten ibland vara denförsta<br />
behandlingen, kombinerat med applicering av varma omslag. I takt<br />
med att smärtan avtar ökar möjligheten för träning och mobilisering<br />
succesivt.<br />
Diskussion<br />
Det verkar inte vara alldeles tydligt hur uppkomna tromboflebiter ska<br />
behandlas inom sjukvården. Detta problem är viktigt att belysa, då<br />
åtgärder och behandling av patienter alltid ska vara säker, tillförlitlig<br />
och framförallt evidensbaserad, för att säkerställa god och säker<br />
vård. Resultatet kan vara början till att skapa ett PM för tromboflebitprofylax<br />
och åtgärder när en sådan uppkommit.De flesta studier och<br />
experter verkar tala för att hirudoidsalva är den bästa behandlingen,<br />
men det är svårt att avgöra om det endast gäller vid tromboflebit som<br />
uppkommit till följd av infusion eller om det även gäller vid spontan<br />
tromboflebit. Likaså kan man fråga sig om den systemiska behandlingen<br />
sam antitrombosstrumpor och motion gäller som behandling<br />
för båda typer av tromboflebit eller bara den ena?Frågorna om bästa<br />
behandling kvarstår och mer forskning behövs.<br />
291<br />
SJUKSKÖTERSKE-<br />
PROGRAM
292<br />
SJUKSKÖTERSKEPROGRAM<br />
SJUKSKÖTERSKEPROGRAMMET 250<br />
Gör vi som vi säger att vi gör och varför gör vi som vi gör? Följsamhet av MEWS-rutin på kirurgisk vårdavdelning<br />
Sandgren Maria, Kirurgiska Kliniken US Linköping, Johansson Karolina, Kirurgiska Kliniken US Linköping<br />
Introduktion<br />
Sjuksköterskor bedömer patienters sjukdomstillstånd olika. MEWS är ett<br />
mätinstrument som bedömer fem vitala parametrar (andningsfrekvens,<br />
puls, systoliskt blodtryck, kroppstemperatur och vakenhetsgrad) som<br />
summeras i poäng (0-14). MEWS >5 ökar den relativa risken för död mer<br />
än 5 gånger. Vid kirurgiska kliniken i Linköping ska MEWS kontrolleras<br />
när patienten anländer till avdelningen (akut, efter behandling/operation)<br />
och därefter 2 gånger/dygn, kl. 8 och 20. Vid MEWS-poäng 3-4 ska<br />
ny kontroll tas om 6 timmar samt kontakt med kirurg för åtgärdsplan.<br />
MEWS >4 föranleder kontakt med kirurg och ev. mobil intensivvårdsgrupp<br />
(MIG) för åtgärdsplan. Patienten ska övervakas som riskpatient.<br />
MEWS-rutinen behöver ej utföras om det finns ett dokumenterat teambeslut.<br />
Syftet med denna journalgranskning är att se om vårdavdelningen<br />
följer den MEWS-rutin som finns samt att reflektera över rutinen,<br />
MIG-bedömningar, akuta inläggningar på IVA samt akut avlidna på<br />
vårdavdelning.<br />
Patienter och Metod<br />
Journalgranskning i datajournal genomfördes på patienter inneliggande<br />
på kirurgisk vårdavdelning (planerad eller akut) under 2011. Följsamhet<br />
till MEWS-rutin kontrollerades den sista vardagen varje kvartal. Antalet<br />
patienter som haft MEWS-poäng >4 registrerades. Patienter som bedömts<br />
av MIG-team, vårdats akut på IVA eller som akut avlidit på vårdavdelning<br />
granskades.<br />
Resultat<br />
Totalt vårdades 867 patienter på vårdavdelningen med planerad kirurgisk<br />
vård och 2158 patienter på kirurgisk akutvårdsavdelning 2011. Följsamheten<br />
till MEWS-rutin var 57% både för den planerade och akuta<br />
SJUKSKÖTERSKEPROGRAMMET 276<br />
Överskottshud efter superobesitaskirurgi - Resultat från en randomiserad och kontrollerad studie<br />
vårdavdelningen. Vid akut ankomst till vårdavdelning bedömdes 97% av<br />
patienterna. Vid hämtning efter kirurgisk åtgärd/behandling bedömdes<br />
82% (planerad) och 74 % (akut) av patienterna. Klockan 8.00 bedömdes<br />
80% (planerad) och 88 % (akut) och kl. 20.00 76% (planerad) och<br />
91% (akut) av de inneliggande patienterna. Följsamheten till rutinen<br />
”ny bedömning efter 6 timmar om MEWS >3” var 20% (planerad) och<br />
25% (akut). Det fanns ett dokumenterat team-beslut att MEWS-rutin ej<br />
behövde utföras hos 2% (planerad) respektive 6% (akut) av patienterna.<br />
Antalet patienter med uppmätt MEWS >4 någon gång under vårdtillfället<br />
var 19 % (planerad) och 24 % (akut). MIG-team kontaktades vid<br />
52 tillfällen under året (25 gånger från planerad vårdavdelning och 27<br />
gånger från kirurgisk akutvårdsavdelning). MIG-team bedömde 2% av<br />
patienterna (planerad) och 1% av patienterna (akut). Akut inläggning<br />
från kirurgisk vårdavdelning till intensivvårdsavdelning skedde vid 30<br />
tillfällen. 1% (planerad) och 0,9% (akut) av patienterna förflyttades akut<br />
vid en eller flera gånger under sitt vårdtillfälle till IVA. 2 patienter avled<br />
på avdelningen utan tidigare beslut om 0-HLR och 3 stycken efter ankomst<br />
till IVA.<br />
Diskussion<br />
Patienter med MEWS >4 bör bedömas av MIG-teamet. Detta sker idag för<br />
sällan.Få patienter dör på vårdavdelningen akut. MEWS-rutinen hjälper<br />
oss att se tendenser och följa utvecklingen i patientens vårdförlopp. Åtgärder<br />
kan sättas in tidigare och beslut om palliation underlättas. Felkällor<br />
kan finnas i följsamhet till rutin då vitala parametrar dokumenteras<br />
på flera ställen. Dubbeldokumentationen är ett problem i vården idag,<br />
men för att kunna ta bort vissa övervakningsblad måste avdelningen bli<br />
bättre på följsamheten med tätare kontroller av riskpatienter.<br />
B Iörserud Christina, Kirurgen Sahlgrenska Göteborg, Olbers Torsten, Kirurgen Imperial College London, Fagevik Olsén Monika, Sjukgymnastiken<br />
Sahlgrenska Göteborg<br />
Introduktion<br />
Enligt WHO definieras ett BMI som är lika med eller högre än 25 kg/<br />
m² som övervikt och ett BMI ≥ 30 kg/m² som fetma. Superobesitas<br />
nämns i litteraturen som BMI > 50 kg/m². Överviktskirurgi för<br />
behandling av fetma leder till långsiktig viktminskning, förbättrad<br />
livskvalitet och minskning av följdsjukdomar. Icke randomiserade<br />
studier föreslår att Duodenal switch kan leda till en större viktminskning<br />
än Gastric bypass för de superobesa patienterna, och dessa<br />
resultat bekräftas av en randomiserad studie.Det är allmänt känt att<br />
besvär med överskottshud kan vara en bieffekt av massiv viktminskning.<br />
Överskottshuden är vanligen placerad på buken, på överarmarna,<br />
på insidan av låren och på baksidan av låren. Överskottshuden<br />
kan orsaka problem med svampinfektioner och klåda, den kan ge<br />
fysiskt obehag och komplicera fysisk aktivitet.Det är rimligt att tro att<br />
superobesa patienter som genomgått överviktskirurgi med stor viktminskning<br />
lider av en stor mängd överflödig hud.<br />
Patienter och Metod<br />
Denna studie är en del av en två-center studie, som genomfördes på<br />
två skandinaviska sjukhus, Sahlgrenska Universitetssjukhuset i Göteborg,<br />
Sverige och Oslo Universitetssjukhus Aker i Oslo, Norge. Syftet<br />
med den huvudsakliga studien var att jämföra olika effekter av gastric<br />
bypass (GBP) och Duodenal switch (DS) hos sjukligt överviktiga<br />
patienter.Sextio patienter inkluderades och randomiserades inom<br />
strata av kön, ålder (> eller eller
SJUKSKÖTERSKEPROGRAM<br />
SJUKSKÖTERSKEPROGRAMMET 308<br />
Neurotoxiska symtom vid adjuvant cytostatikabehandling hos patienter med kolorektalcancer<br />
Drott Jenny, Kirurgiska Kliniken US Linköping, Berterö Carina, Hälsouniversitetet, Avd Omvårdnad US Linköping, Starkhammar Hans, Onkologiska<br />
Kliniken, Regionalt Cancer Centrum US Linköping, Börjeson Sussanne, Onkologiska Kliniken, Hälsouniversitetet US Linköping<br />
Introduktion<br />
Subgrupper av patienter med radikalt opererad kolorektalcancer kan<br />
få en bättre prognos genom att under sex månader behandlas med<br />
cytostatika. Denna gynnsamma effekt kan förstärkas något genom<br />
att ge en kombination av olika cytostatika, bland annat oxaliplatin<br />
(Land 2007). Det är känt att detta behandlingstillägg ger ökad risk för<br />
neurotoxiska biverkningar såsom känslighet för kyla, domningar och<br />
stickningar i händer och fötter, muskelkramper, smärta, smakförändringar<br />
och sväljningssvårigheter (Grothey 2006, Wickham 2007, Wilkes<br />
2007, Wilson 2002). Neurotoxiska biverkningar förekommer ofta<br />
vid behandlingar med oxaliplatin. Oxaliplatin kan ge akuta och fördröjda<br />
neuropatier, och vissa patienter kan få bestående och kroniska<br />
besvär (Pietrangeli et al 2006). Studier visar att neurotoxiska biverkningar<br />
påverkas i hög grad hur länge behandlingen pågått (Baek et al<br />
2010, de Gramont et al 2000, Kemeny et al 2004). Om patienten har<br />
dessa biverkningar bör oxaliplatindelen dosreduceras eller uteslutas<br />
för att inte riskera funktionsnedsättande och långvarig neuropati<br />
(Wolfe 2008). Dessa biverkningar som kan bli bestående ska värderas<br />
gentemot den ökade chans till överlevnad som oxaliplatintillägget ger<br />
(Grothey 2006, Wickham 2007, Wilkes 2007).<br />
Patienter och Metod<br />
Kartlägga och identifiera omfattningen av patienter med lokalt avancerad<br />
men radikalt opererad kolorektal cancer med adjuvant oxalip-<br />
SJUKSKÖTERSKEPROGRAMMET 318<br />
Vårdtyngdsmätning inom Anestesi<br />
latinbehandling. Urval Samtliga patienter med kolorektal cancer som<br />
fått adjuvant oxaliplatinbehandling under 2009-2010. MetodGenom<br />
strukturerad bearbetning av journaler och dokumentationen undersöka<br />
vilken grad av neurotoxiska biverkningar patienterna uppvisat<br />
samt vilka åtgärder som har vidtagits. Journalgranskning med hjälp<br />
av förutbestämt protokoll för att ta reda på patienternas grad av neurotoxiska<br />
biverkningar och hur och var biverkningarna dokumenteras.<br />
Analys av dataSummativ innehållsanalys.<br />
Resultat<br />
Samtliga patienter utom en har dosreducerats pga av besvärande<br />
neuropati eller andra besvärande biverkningar av oxaliplatin.Tabell<br />
1. Frekvens av patienternas biverkningar samt dosreduceringTabell<br />
2. Frekvens av antal ord utifrån protokollTabell 3. Kvalitativ del/ Kategorier<br />
av analys<br />
Diskussion<br />
En betydande andel patienter med kolorektal cancer med cytostatikabehandling<br />
besväras av neurotoxiska biverkningar vilket också<br />
framgår i denna journalgranskning. Det saknas studier om hur denna<br />
patientgrupp upplever de neurotoxiska symtomen och hur det påverkar<br />
deras livskvalitet under och efter avslutad behandling samt hur<br />
symtomen ändrar sig över tid. Därför är det av betydelse att studera<br />
hur dessa biverkningar upplevs av denna patientgrupp.<br />
Gregeborg Sara, Anestesi Och Operation Universitetssjukhuset Linköping, Johansson Hultberg Ing-Marie, Anestesi Och Operation Universitetssjuk-<br />
huset Linköping, Oscarsson Tibblin Anna, Anestesi Och Operation Universitetssjukhuset Linköping<br />
Introduktion<br />
Inom anestesiologin finns inget etablerat instrument för att mäta<br />
vårdtyngd och belastning på vårdpersonal. Ett fåtal studier i anestesiologisk<br />
vårdtyngdsmätning har tidigare genomförts på centralsjukhus<br />
i Sverige. Syftet med denna studie, var att studera huruvida<br />
ett befintligt vårdtyngdsmätningsinstrument kan vara ett hjälpmedel<br />
för resursfördelning inom anestesi och operation på ett universitetssjukhus.<br />
Patienter och Metod<br />
Vårdtyngdsmätningen utfördes som en prospektiv observationsstudie<br />
under perioden oktober tom december 2011, inom sektionen för kirurgi<br />
(K), gynekologi/urologi (GYU) och neurokirurgi (NK) på Anestesi<br />
& Operationkliniken, US. Vårdtyngd (förväntad och uppmätt) registrerades<br />
digitalt av ansvarig anestesisjuksköterska. Data infördes därefter<br />
i befintligt registreringssystem.<br />
Resultat<br />
Vårdtyngd registrerades på 958 patienter. Registrerade patienter<br />
hade en medelålder på 55 år med en ASA-klassificering enligt föl-<br />
jande: ASA 1= 38%, ASA 2=44%, ASA 3=17% och ASA 4 = 1%.<br />
Medeloperationstid (knivtid) på 144 minuter för hela enheten, varav<br />
Kirurgoperation 112 minuter, Neurooperation 232 minuter och för<br />
GYU 110 minuter. Vårdtyngden fördelades i fyra grupper; 0-16 poäng<br />
(ringa), 17-24 (måttlig), 25-30 (ansenlig) och >31 (tung) med medelvårdtyngdspoäng<br />
på K 21,2 poäng, NK 23,8 p och GYU 19,9 p samt<br />
för hela sektionen 21,5 poäng.En linjär korrelation förelåg mellan<br />
ökad vårdtyngdspoäng(VTP) och bytestid i minuter, så att bytestiden<br />
kunde beräknas till 2,7* VTP+28 minuter med R2 = 0,22.<br />
Diskussion<br />
Vårdtyngdsmätning förefaller vara ett användbart hjälpmedel för<br />
resursfördelning och operationsplanering. Ytterligare studier krävs<br />
avseende validering samt för att operationsplanera bör diagnosgrupperade<br />
korrelationer göras och för att minska den icke patientrelaterade<br />
bytestiden (28 minuter) bör vidare kartläggning ske.<br />
293<br />
SJUKSKÖTERSKE-<br />
PROGRAM
295<br />
17:e <strong>Kirurgveckan</strong> i Linköping , 20-24 augusti 2012<br />
GÖTA KANAL<br />
OCH BERGS SLUSSAR<br />
En droppe, droppad i<br />
livets älv, har ingen<br />
kraf t att flyta själv.<br />
Det ställs ett krav<br />
på varenda droppe:<br />
Hjälp till att hålla de<br />
andra oppe!<br />
– Tage Danielsson<br />
Göta kanal är ett av Sveriges mest besökta och mest långsträckta(!)<br />
turistmål. Den 190 kilometer långa kanalen sträcker sig från Sjötorp<br />
vid Vänern till Mem vid Slätbaken. På vägen passerar man 58 slussar,<br />
varav de mest berömda ligger i det lilla samhället Berg, strax utanför<br />
Linköping.<br />
Bergs slussar lockar tusentals åskådare varje år. I området finns<br />
restauranger, caféer, turistinformation, äventyrsgolf, vandrarhem,<br />
ställplatser för husbilar, cykeluthyrning och badplats. Härifrån gör<br />
också passagerarfartygen M/S Wasa Lejon och M/S Ceres dagliga<br />
turer på Göta kanal.<br />
I den berömda slusstrappan, Carl Johans slussar, med sju sammankopplade<br />
slussar lyfts eller sänks båtarna inte mindre än 18,8 meter<br />
för att överbrygga nivåskillnaden till sjön Roxen. Det är ett skådespel<br />
som fascinerar stora skaror besökande åskådare.<br />
295
296<br />
17:e <strong>Kirurgveckan</strong> 20-24 augusti 2012 i Linköping<br />
Sekreterarprogram<br />
Måndagen den 20 augusti<br />
09.30-09.45<br />
Lokal: Wallenbergsalen,<br />
Länsmuséet<br />
09.45-11.00<br />
Lokal: Wallenbergsalen.<br />
Länsmuséet<br />
11.00-12.00<br />
Lokal: Wallenbergsalen.<br />
Länsmuséet<br />
12.00-13.00<br />
Lokal: Konsert & Kongress<br />
13.00-15.15<br />
Lokal: Wallenbergsalen.<br />
Länsmuséet<br />
15.15-15.45<br />
Lokal: Konsert & Kongress<br />
Introduktion<br />
SEKRETERARPROGRAM<br />
Kommunikation<br />
Inspiration, motivation och bemötande<br />
Föreläsare: Angelica Frithiof<br />
Diagnosklassifikation - 1<br />
Föreläsare: Olafr Steinum, Gunnar Henriksson<br />
Utställning och lunch<br />
Diagnosklassifikation - 2<br />
Föreläsare: Olafr Steinum, Gunnar Henriksson<br />
Utställning och kaffe
15.45-17.15<br />
Lokal: Crusell<br />
17.20<br />
Lokal: Crusell<br />
18.30<br />
Lokal: Backstage<br />
SEKRETERARPROGRAM<br />
Kvalitetssymposium: Återrapportering och öppen<br />
redovisning i våra kirurgiska kvalitetsregister<br />
(gemensamt med läkarprogrammet)<br />
Exempel på återrapportering från Nationella<br />
kolorektalcancerregistren<br />
Lars Påhlman<br />
Redovisning av frågeenkät till verksamhetschefer angående<br />
återrapportering,<br />
Pär Nordin<br />
Exempel på öppen återrapportering från GallRiks hemsida,<br />
Lars Enocksson<br />
Redovisning av frågeenkät till registerhållare angående öppen<br />
redovisning,<br />
Pär Nordin<br />
GallRiks – täckningsgrad och datas korrekthet,<br />
Gunnar Persson<br />
Strukturerad operationsberättelse med direktöverföring till<br />
kvalitetsregister,<br />
Viktor Wanjura<br />
Diskussion - Moderator: Rebecka Nylén, Pär Nordin<br />
Invigningsceremoni<br />
Get together – i Tages anda<br />
297<br />
SEKRETERAR-<br />
PROGRAM
298<br />
Tisdagen den 21 augusti<br />
08.30-10.15<br />
Lokal:<br />
Wallenbergsalen,<br />
Länsmuséet<br />
10.15-10.45<br />
Lokal: Konsert &<br />
Kongress<br />
10.45-12.00<br />
Lokal:<br />
Wallenbergsalen,<br />
Länsmuséet<br />
12.00-13.00<br />
Lokal: Konsert &<br />
Kongress<br />
13.00-14.30<br />
Lokal:<br />
Wallenbergsalen.<br />
Länsmuséet<br />
14.30-14.45<br />
Lokal:<br />
Wallenbergsalen.<br />
Länsmuséet<br />
SEKRETERARPROGRAM<br />
Kvalitetsregister i INCA och Gallriks<br />
Föreläsare: Jakob Sandell, Victoria Fomichov (INCA), Therese Barje<br />
(Gallriks)<br />
Utställning och kaffe<br />
Kirurgi i praktiken<br />
– Vad innebär koderna i verkligheten.<br />
Föreläsare Anders Winbladh<br />
Utställning och lunch<br />
Nationell patientöversikt (NPÖ)<br />
Föreläsare: Andreas Mårtensson<br />
Överlämnande till Uppsala
299<br />
17:e <strong>Kirurgveckan</strong> i Linköping , 20-24 augusti 2012<br />
Jag tänker alltså<br />
gör jag mig till.<br />
– Tage Danielsson<br />
LINKÖPINGS UNIVERSITET<br />
Linköpings universitet är ett av Sveriges större<br />
lärosäten. Sedan starten i slutet av 60-talet har<br />
universitetet varit en viktig motor för regionens<br />
utveckling och en förnyare som vågat tänka annorlunda,<br />
skapat nya utbildningar och nya sätt<br />
att angripa forskningsproblem. Världsledande<br />
forskning finns till exempel inom områden som<br />
bioelektronik, IT och handikappvetenskap.<br />
Linköpings universitet har tre campus: förutom<br />
det stora Campus Valla, som ligger nära teknikparken<br />
Mjärdevi, och Campus Norrköping, mitt<br />
i centrala Norrköping, finns Campus US.<br />
Campus US är en del av Universitetssjukhuset i<br />
Linköping. Här får omkring 3 700 studenter sin<br />
grundutbildning inom hälso- och sjukvård. Blivande<br />
läkare, sjuksköterskor och logopeder är<br />
några av de yrkeskategorier som utbildas här.<br />
299
300<br />
17:e <strong>Kirurgveckan</strong> 20-24 augusti 2012 i Linköping<br />
OFFENTLIGA FÖRELÄSNINGAR<br />
Program – Offentliga föreläsningar<br />
Måndagen den 20 augusti<br />
17.30-18.15<br />
Lokal:<br />
Wallenbergsalen<br />
Länsmuséet<br />
18.30-19.15<br />
Lokal:<br />
Wallenbergsalen<br />
Länsmuséet<br />
Tarmfickor<br />
Offentlig föreläsning<br />
Föreläsare: Fredrik Hjern<br />
Plastikkirurgin på väg in i framtiden<br />
Offentlig föreläsning<br />
Föreläsare: Gunnar Kratz<br />
Tisdagen den 21 augusti<br />
17.30-18.15<br />
Lokal:<br />
Wallenbergsalen<br />
Länsmuséet<br />
18.30-19.15<br />
Lokal:<br />
Wallenbergsalen<br />
Länsmuséet<br />
Knuta på halsen<br />
Offentlig föreläsning<br />
Föreläsare: Johan Westerdahl<br />
Kirurgisk simulering för att öka patientsäkerhet och minska<br />
vårdskador<br />
Offentlig föreläsning<br />
Föreläsare: Magnus Kjellman, Italo Masiello
Onsdagen den 22 augusti<br />
17.30-18.15<br />
Lokal:<br />
Wallenbergsalen<br />
Länsmuséet<br />
18.30-19.15<br />
Lokal:<br />
Wallenbergsalen<br />
Länsmuséet<br />
OFFENTLIGA FÖRELÄSNINGAR<br />
Den glömda cancern - Bukspottkörtelcancer<br />
Offentlig föreläsning<br />
Föreläsare: Roland Andersson<br />
En liten operation förebygger stroke, men den måste göras i tid<br />
Offentlig föreläsning<br />
Föreläsare: Klas Österberg<br />
Torsdagen den 23 augusti<br />
17.30-18.15<br />
Lokal:<br />
Wallenbergsalen<br />
Länsmuséet<br />
18.30-19.15<br />
Lokal:<br />
Wallenbergsalen<br />
Länsmuséet<br />
Varför erbjuds bara 65-åriga män en undersökning för bråck på stora<br />
kroppspulsådern?<br />
Offentlig föreläsning<br />
Föreläsare: Anders Wanhainen<br />
Kirurgisk verksamhet i Afrika under en 20-årsperiod<br />
Offentlig föreläsning<br />
Föreläsare: Kent Jönsson, Botswana<br />
301<br />
OFFENTLIGA<br />
FÖRELÄSNINGAR
302
17:e <strong>Kirurgveckan</strong> i Linköping , 20-24 augusti 2012<br />
Tron kan försätta<br />
berg men tvivlet<br />
kan sätta tillbaks<br />
dom igen.<br />
– Tage Danielsson<br />
DOMKYRKAN<br />
De höga ljusa valven och en känsla av rymd möter besökaren<br />
i en av Nordens största katedraler, Linköpings domkyrka.<br />
Men här finns också en egen vrå för en stunds stillhet, bön<br />
och ljuständning.<br />
Linköpings domkyrka är Sveriges bäst bevarade medeltida<br />
katedral. Här finns mycket att upptäcka, de gotiska<br />
blindarkaderna med sina märkliga stenfigurer,<br />
glasskulpturen Golgata och Maria som breder<br />
ut sin underbara mantel av blommor över oss<br />
från ett av fönstren.<br />
Granne med katedralen ligger Linköpings slott,<br />
som bland annat hyser ett spännande medeltidsmuseum.<br />
Museet berättar historien om Linköpings<br />
domkyrka och visar bland annat kyrkans<br />
unika skatter.<br />
303
304<br />
GÄSTFÖRELÄSARPRESENTATIONER<br />
SOTA, BJS och övergripande föreläsningar<br />
Måndag 10.15-11.15<br />
SOTA - Akuta sjukdomar och skador i mannens yttre genitalia<br />
Ralph Peeker, fick sin medicinska grundutbildning vid Göteborgs Universitet<br />
och gjorde sedan AT i Örnsköldsvik. Sin utbildning till allmänkirurg<br />
fick han i Göteborg och i Varberg och i början på 1990-talet kompletterades<br />
den med urologspecialitet vid Norrlands Universitetssjukhus. Några<br />
år senare disputerade Ralph på en avhandling om inflammatorisk blåssjukdom<br />
och detta ämne är fortfarande, tillsammans med neurourologi,<br />
rekonstruktionskirurgi samt urologisk traumatologi, hans huvudsakliga<br />
kliniska och vetenskapliga intresse. Ralph har suttit i styrelsen för Svensk Urologisk Förening<br />
under sex år, åren 2008-2011 i egenskap av ordförande. Han är ofta anlitad som föreläsare och<br />
har haft en mängd uppdrag som fakultetsopponent vid disputationer. Han är också ansvarig<br />
för grundutbildningen i urologi på Kirurgkursen vid Sahlgrenska Akademin. Ralph tjänstgör<br />
som professor vid Sahlgrenska Akademin, en anställning som är kombinerad med en tjänst som<br />
överläkare vid Verksamhet Urologi på Sahlgrenska Universitetssjukhuset. Fritiden spenderar<br />
Ralph gärna i sin båt bland Bohusläns öar tillsammans med familjen. Eller så tränar han inför<br />
triathlontävlingar, ofta tillsammans med fjortonårige sonen.<br />
Måndag 11.30-12.15:<br />
SURgical PAtient Safety System (SURPASS) - Embrace or Resist<br />
Kim Ram, MD PhD fellow at the Academic Medical Center Amsterdam<br />
on patient safety and implementation in surgery. Project coordinator of<br />
SURPASS-2, analysing the success factors of the SURgical PAtient Safety<br />
System (SURPASS), coordinator of SUREPILL, on improving medication<br />
safety in surgical patients and project coordinator of ERIS, on the implementation<br />
of the relaparotomy on demand in secondary peritonitis. Working<br />
under the guidance of Marja A Boermeester, Professor of Surgery,<br />
clinical epidemiologist and project leader of several multicentre trials on diagnostics and treatment<br />
of abdominal infection and surgical patient safety (SURPASS-2, OPTIMAP, AAP, DIABOLO,<br />
CARE, ESCAPE, ERIS, SUREPILL). Founder of the SURPASS.
Måndag 12.15-13.00:<br />
Säker bukkirurgi - en lägesrapport<br />
GÄSTFÖRELÄSARPRESENTATIONER<br />
Jag heter Mikael.A.Lindkvist. Är specialist inom anestesi- och intensivvård<br />
på Södersjukhuset sedan 1998. I åtta års tid har jag varit medicinskt<br />
ledningsansvarig på sektionen för allmän-/kärlkirurgisk anestesi.<br />
Under denna tid har vi lagt ner stor möda på implementering av individuell<br />
vätskebehandling och hemodynamisk monitorering i samband<br />
med kirurgi. Vi driver även en SK-kurs i ämnet som vänder sig till blivande<br />
anestesiologer och kirurger. I nära samarbete med våra kirurger<br />
driver vi också ett arbete på ett förbättrat omhändertagande av högriskpatienter. Har haft revisorsuppdrag<br />
för LÖF i ”säker bukkirurgi”.<br />
Tisdag 08.15-09.30<br />
Colorectal cancer with synchronous liver metastases<br />
Timothy Glyn John MD FRCSEd(Gen), Mr Timothy John is Consultant<br />
Hepatobiliary & General Surgeon at the Dept of Surgery in Basingstoke,<br />
UK. In 1997 he presented his thesis at the University of Edinburgh regarding<br />
laparoscopy in staging of hepatic and pancreatic malignancy. He is<br />
a fellow of the Royal College of Surgeons of Edinburgh, member of the<br />
(IHPBA), Fellow of (ASBGI) and AUGIS and the UK Liver Surgeons group.<br />
He is a member of a three surgeon multidisciplinary team providing one<br />
of the highest-volume liver resection practices in the UK, with national and international reputation<br />
in clinical excellence, research and teaching. His research is clinically orientated and addresses<br />
hepatobiliary and pancreatic surgery as well as advanced laparoscopic general surgery.<br />
With his clinical and research work Mr John is an international authority on colorectal cancer<br />
and liver metastasis and is invited at this meeting to address the issues regarding synchronous<br />
colorectal cancer and the timing and order of treatment; Liver first, primary first or synchronous<br />
operations.<br />
305<br />
GÄSTFÖRELÄSAR-<br />
PRESENTATIONER
Onsdag 08.15-09.30<br />
Keynote lecture: Acute Care Surgery<br />
306<br />
GÄSTFÖRELÄSARPRESENTATIONER<br />
Onsdag 15.15-16.45<br />
Interactive mentometer-session: Training of decision making in triage, primary<br />
management and surgical treatment of severely injured patients<br />
Tisdag 13.15-14.15<br />
ST-lunch: What general surgery residents must know and master<br />
Onsdag 12.00-13.00<br />
ST-lunch: What general surgery residents must know and master<br />
Charles William Schwab received his surgical training at the State University<br />
of New York , served as Director of Trauma Services in Norfolk<br />
and Head of Trauma & Emergency Services in Camden and was finally<br />
appointed as Chief, Division of Traumatology and Surgical Critical Care<br />
and Professor of Surgery at the University Hospital of Pennsylvania 1987.<br />
Under the leadership of Professor Schwab, Pennsylvania Trauma Center<br />
has developed to an internationally well recognized center providing<br />
high quality trauma care combined with a leading role in trauma education and research. In the<br />
early 1990´s, Dr Schwab and his team pioneered many aspects of the Damage Control approach<br />
to life-threatening injuries, now integrated as part of trauma care worldwide. He also established<br />
an international trauma- and critical care fellowship which now has graduated more than<br />
100 surgeons from around the globe. The Penn Trauma Center was selected as partner in the<br />
Swedish Trauma Team Training Program 1996-2002 and hosted during that time many Swedish<br />
teams, providing knowledge and skills that significantly has contributed to the promotion of<br />
trauma care in our country.
GÄSTFÖRELÄSARPRESENTATIONER<br />
Onsdag 11.15-12.00<br />
BJS-föreläsning: Who should take the responsibility for the surgical management of the<br />
severely traumatized patient in the future, and how?<br />
Onsdag 15.15-16.45<br />
Interactive mentometer-session: Training of decision making in<br />
triage, primary management and surgical treatment of severely<br />
injured patients<br />
Donald Trunkey received his surgical training at the University of Washington<br />
and was after postgraduate training in California appointed as<br />
Chief of Surgery in the San Francisco General Hospital 1978 and Professor<br />
of Surgery 1979. 1986 he moved to Oregon Health Sciences University<br />
as Professor and Chairman of Surgery. He is Professor Emeritus of Surgery since 2007<br />
but still clinically active in his former department and also a Senior Surgeon in the US Armed<br />
Forces. He has served as President of many societies as the American Association for the Surgery<br />
of trauma (AAST), International Association for the Surgery of Trauma (IATSIC), International<br />
Surgical Society (ISS) and the American Society of University Surgeons. He has devoted a major<br />
part of his professional career to trauma and is internationally recognized as one of the world<br />
leaders within this field. He has significantly contributed to the global promotion of modern<br />
trauma surgery and is well known worldwide as an excellent surgeon and a good teacher. He has<br />
since more than 20 years been actively involved in training of Swedish surgeons in trauma both<br />
in national and international courses.<br />
307<br />
GÄSTFÖRELÄSAR-<br />
PRESENTATIONER
Onsdag 15.15-16.45<br />
Övre GI-blödning - Nya utmaningar och möjligheter<br />
308<br />
GÄSTFÖRELÄSARPRESENTATIONER<br />
Bertil Leidner, specialistläkare i medicinsk radiologi (1988) samt neuroradiologi<br />
(1998).<br />
Sedan 1998 anställd som överläkare vid röntgenkliniken, Huddinge Universitetssjukhus,<br />
numera Karolinska Universitetssjukhuset, Huddinge.<br />
Fokusintresse och administrativt ansvar genom åren för trauma- och<br />
akutradiologi. Sedan flertalet år ansvarig för DT-verksamheten organisatoriskt<br />
och utvecklingsmässigt. Medförfattare: Traumatologi (red. S Lennquist); Radiologi (red.<br />
P Aspelin). Fellow, American Society of Emergency Radiology. Medgrundare och tidigare ordförande<br />
i NORDTER, Nordic Forum for Trauma and Emergency Radiology. Organisatör/medorganisatör<br />
av 10-talet kurser i trauma- och akutradiologi. Konst- och bildintresserad. Kombinerar<br />
radiologiska bilder och digitalfotografi i konstnärlig form. Verk inköpt bl a av KI. Se www.bertil.<br />
leidner.se<br />
Onsdag 15.15-16.45<br />
Interactive mentometer-session: Training of decision making in<br />
triage, primary management and surgical treatment of severely<br />
injured patients<br />
Sten Lennquist fick sin kirurgutbildning vid Danderyds Sjukhus och Karolinska<br />
Sjukhuset där han efter disputation blev docent i kirurgi 1974.<br />
1977 flyttade han till det nyetablerade Universitetssjukhet i Linköping<br />
där hand först tjänstgjorde som klinisk lärare, sedan som överläkare och<br />
slutligen som professor och klinikchef. Sten Lennquist specialiserade sig inom endokrinkirurgi<br />
men använde också sin breda kirurgiska basutbildning till att utveckla svensk traumatologi<br />
och ledde ett stort antal nationella och internationella kurser inom detta område från mitten av<br />
70-talet, bland annat den svenska traumateam-utbildningen. Dessa insatser låg bland annat till<br />
grund för etablerandet av DSTC-kurserna som idag är ett led i bakjoursutbildning av kirurger.<br />
Som ett sidospår har Sten Lennquist på humanitär grund utvecklat katastrofmedicinen och haft<br />
utbildningsuppdrag både åt svenska socialstyrelsen, EU och WHO, vilket så småningom ledde<br />
till grundandet av Katastrofmedicinskt Centrum i Linköping, en nationell och internationell resurs<br />
för undervisning och forskning. Aktiviteten har fortsatt efter pensionen med bland annat<br />
uppdraget som ”Founding President” i ESTES (European Society for Trauma & Emergency Surgery)<br />
2007 – 2008, en förening som idag har över 10 000 medlemmar.
GÄSTFÖRELÄSARPRESENTATIONER<br />
Onsdag 15.15-16.45<br />
Övre GI-blödning - Nya utmaningar och möjligheter<br />
Per Stål är född 1957 i Stockholm. Blev legitimerad läkare 1986 och specialist<br />
i Medicinsk Gastroenterologi och Hepatologi 1991. Disputerade<br />
1995 på en avhandling med titeln “Role of Iron Overload in Liver Cell<br />
Damage and Hepatocarcinogenesis”. Docent på Karolinska Institutet år<br />
2000. Sektionschef för Gastro- och Endokrinsektionen på Danderyds<br />
sjukhus 2000-2005 och hepatologiansvarig på Karolinska Universitetssjukhuset<br />
sedan 2006. Tjänstgör för närvarande som överläkare och<br />
sektionschef på den gemensamma hepatologisektionen Solna-Huddinge sedan 2010. Primärt<br />
forskningsintresse är metabola leversjukdomar (främst hemokromatos och NAFLD) samt primär<br />
levercancer (HCC). Är huvudhandledare för tre doktorander och har författat 45 originalartiklar.<br />
Fredag 08.15-09.15<br />
Traumesenterets erfaringer etter terrorangrepene 22. juli 2011<br />
Pål Aksel Næss is a consultant in the Department of Traumatology and<br />
the Department of Pediatric Surgery at Oslo University Hospital in Oslo,<br />
Norway. He graduated from the University of Oslo, School of Medicine in<br />
1983 and received his Ph.D in 1993. He is a trauma and surgical educator<br />
and board member of the Norwegian Surgical Society Committee on<br />
Trauma. He is actively involved in DSTC both nationally and internationally<br />
and is also the Norwegian national ATLS Director. He is a Board<br />
member of the Educational Subcommittee of IATSIC and the Visceral Trauma Subcommittee of<br />
ESTES and also holds various positions in boards and subcommittees of the national surgical<br />
societies.<br />
309<br />
GÄSTFÖRELÄSAR-<br />
PRESENTATIONER
310<br />
Bröstkirurgi<br />
Torsdag 08.30-10.00<br />
Graviditetsrelaterad bröstcancer och fertilitetsaspekter<br />
GÄSTFÖRELÄSARPRESENTATIONER<br />
Elisabet Lidbrink, överläkare i Onkologi vid Bröst- och Sarkomsektionen,<br />
Radiumhemmet, Karolinska Universitetsjukhuset. Disputerade vid Karolinska<br />
Institutet 1995 med en avhandling om mammografiscreening, och<br />
är nu vetenskapligt verksam i kliniska studier rörande adjuvant systemisk<br />
behandling. Styrelsemedlem i Svensk Onkologisk Förening, SOF, år 2000-<br />
2010, som vetenskaplig sekreteterare, vice ordförande respektive ordförande.<br />
Torsdag 08.30-10.00<br />
Graviditetsrelaterad bröstcancer och fertilitetsaspekter<br />
Kenny Rodriguez-Wallberg, överläkare vid Kvinnokliniken på Karolinska<br />
Universitetssjukhuset Huddinge. Är där ansvarig för fertilitetsbevarande<br />
åtgärder sedan 2007. Hon fick sin specialistutbildning i obstetrik och<br />
gynekologi i Bogotá, Colombia, och sin subspecialistutbildning i reproduktionsmedicin<br />
i Université René Descartes, Hôpital Cochin, Paris. Disputerade<br />
vid Uppsala Universitet 2005 och var SSMF stipendiat postdoc<br />
forskare vid Institute of Fertility Preservation i New York Medical College 2009, KI Stockholm<br />
2010 och Paris Université Pierre et Marie Curie 2011. Hon har nyligen fått ett treårigt forskningsanslag<br />
från Vetenskapsrådet för ett projekt för att förbättra effektivitet och säkerhet vid fertilitetsbevarande<br />
åtgärder samt att minska ovarialskador vid cytostatikabehandling.
Fredag 09.45-11.00<br />
Breast conserving surgery,<br />
surgical margin and risk of local recurrence<br />
GÄSTFÖRELÄSARPRESENTATIONER<br />
Fredag 11.30-13.00<br />
Symposium Surgery in the axilla - where are we heading?<br />
Monica Morrow, MD, Chief, Breast Service, Anne Burnett Windfohr Chair<br />
of Clinical Oncology. Memorial Sloan-Kettering Cancer Center, New York,<br />
NY, USA. Professor of Surgery. Weill Medical College of Cornell University<br />
Monica Morrow, MD, är chef för bröstenheten vid Anne Burnett Windfohr Chair of Clinical Oncology<br />
och biträdande chef för bröstprogrammet vid Memorial-Sloan-Kettering Cancer Center,<br />
och professor vid Weill Medical College of Cornell University. Dr Morrow är också medlem vid<br />
Pennsylvania State University och Jefferson Medical College. Hon utsågs till hedersmedlem vid<br />
Royal College of Physicians and Surgeons i Glasgow 2005, och är mottagare av Gianni Bonnadonnas<br />
Breast Cancer Award 2012 från American Society of Clinical Oncology. Hon är editor för<br />
3 bröstcancertextböcker och har publicerat mer än 300 bokkapitel, manuskript och editorials.<br />
Hon har tjänstgjort vid Board of Directors i American Society of Clinical Oncology och är för<br />
närvarande president i Society of Surgical Oncology. Hennes intressen omfattar införandet av<br />
kliniska studier i praktiken, utvärdering av ny teknologi speciellt relaterad till lokal terapi av<br />
bröstcancer och kirurgiskt beslutsfattande.<br />
Fredag 11.30-13.00<br />
Symposium - Surgery in the axilla - where are we heading?<br />
Johan Ahlgren, verksamhetschef och överläkare vid Onkologiska kliniken,<br />
Gävle Sjukhus. Docent i onkologi vid Uppsala Universitet. Ansvarig<br />
för Uppsala-Örebro regionens vårdprogram och kvalitetsregister för<br />
bröstcancer. Vetenskaplig aktivitet inom olika forskningsprojekt baserade<br />
på det regionala bröstcancerregistret. Ledamot i Svenska Bröstcancergruppen<br />
(SweBCG).<br />
311<br />
GÄSTFÖRELÄSAR-<br />
PRESENTATIONER
Endokrinkirurgi<br />
312<br />
GÄSTFÖRELÄSARPRESENTATIONER<br />
Måndag 10.00-10.45<br />
Ivar Sandström-föreläsning - Från bioterapi och kirurgi vid midgut<br />
carcinoid till multimodal behandling vid tunntarms-NET<br />
Årets Ivar Sandströmföreläsare vid SFEK är Per Hellman, professor och<br />
överläkare i Kirurgi i Uppsala. Han är född 1958 och utbildad vid Uppsala<br />
Universitet där han erhöll läkarexamen 1986 och doktorsexamen<br />
1993. Per är förutom i Uppsala även utbildad vid Harvard University i<br />
Boston samt Heinriche-Heine Universität i Düsseldorf. Kliniskt arbetar<br />
han med endokrinkirurgi och han är sedan 2006 ackrediterad endokrinkirurg i Europa. 2008<br />
blev han Professor i kirurgi vid Uppsala Universitet. Hans huvudsakliga forskningsintresse berör<br />
endokrina tumörer i såväl bisköldkörtlar, binjurar som i tarm. Per Hellman är också vetenskaplig<br />
sekreterare i Svensk Kirurgisk Förening. I årets Ivar Sandström-föreläsning, med titeln ”Från<br />
bioterapi och kirurgi vid midgut carcinoid till multimodal behandling vid tunntarms-NET” kommer<br />
Per som titeln anger att beröra behandlingsutvecklingen för neuroendokrina tarmtumörer.
SFÖAK<br />
GÄSTFÖRELÄSARPRESENTATIONER<br />
Torsdag 16.00-17.00<br />
Ihreföreläsning - Individualized Treatment of Esophageal Cancer<br />
Jan van Lanschot (f. 1953) är professor och chef för kirurgiska kliniken<br />
vid Erasmus Medical Centre and Erasmus University, Rotterdam.<br />
Doktorsavhandlingen (1988) gällde ”Metabolic gas exchange in critically<br />
ill surgical patients”. Under 90-talet tillbringade han ett år vid Harvard i<br />
Boston, klinisk specialisering i övre GI-kirurgi och kolorektalkirurgi och<br />
forskning i dessa områden, fr.a med inriktning mot onkologisk kirurgi i<br />
Holland. 1999 blev han professor i onkologisk kirurgi vid Universitetet<br />
i Amsterdam. 2007 flyttade han tillbaka till Rotterdam till sin nuvarande tjänst. Han har<br />
varit visiting professor vid universiteten i Adelaide, Barcelona, Hong Kong, Los Angeles och<br />
Stockholm. Han har haft och har en rad nationella och internationella uppdrag i utbildnings-<br />
och forsknings¬sammanhang. Hans nuvarande forskning är fr.a inriktad mot esophagogastrisk<br />
cancer. Han har publicerat mer än 300 peer reviewed artiklar och 50 bokkapitel. Som<br />
inbjuden högtidsföreläsare för den s.k Ihre-föreläsningen kommer han att tala under rubriken<br />
”Individualized Treatment of Esophageal Cancer”.<br />
313<br />
GÄSTFÖRELÄSAR-<br />
PRESENTATIONER
SIKT<br />
Torsdag 16.00-17.15<br />
Innovativa hälso- och sjukvårdsprojekt. Ett EU perspektiv<br />
314<br />
GÄSTFÖRELÄSARPRESENTATIONER<br />
Bertil Guve, PhD and Associate Professor at the Royal Institute of Technology<br />
(KTH), is director for the Centre for Technology in Medicine and<br />
Health; CTMH, belonging to the Karolinska Institute (KI), KTH and the<br />
Stockholm County Council (SLL). CTMH develops structures and methods<br />
for accelerating processes of innovation for improving health care.<br />
CTMH created and owns the Clinical Innovation Fellowship program, a<br />
joint fellowship with KI and KTH, developed in close collaboration with<br />
Stanford Biodesign. Bertil has several years of experience of venture capital investments in<br />
medical technology development projects at the Swedish Industrial Development Fund and the<br />
Stockholm County Council Fund (LFTP). Bertils research revolvs around innovation processes<br />
and decision-making in complex situations. Bertil is scientific advisor to the Swedish Association<br />
for medical technology companies and member of the financial board at the Swedish Child<br />
Cancer Foundation.<br />
Torsdag 16.00-17.15<br />
Innovativa hälso- och sjukvårdsprojekt. Ett EU perspektiv<br />
Majed Katati, MD, PhD is a consultant of Neurosurgery at Virgen de Las<br />
Nieves Hospital, Granada, Spain. He is Associate Professor in Neurosurgery<br />
at Granada University and the Iavante Foundation. Iavante’s mission<br />
is to facilitate and promote the development and comprehensive<br />
training of medical professionals using the most innovative learning<br />
methods and the latest technologies in simulation and robotics and to<br />
play a leading role in the development and innovation of new technologies<br />
to be applied in the healthcare system.
KIRUB<br />
GÄSTFÖRELÄSARPRESENTATIONER<br />
Tisdag 15.45-17.00<br />
Privatisering & centralisering - men de glömde ST-läkaren!<br />
Britt-Inger Kajnäs. Jag är arbetslivschef på SKL med ansvar för personal-<br />
och kompetensförsörjningsfrågorna, ledarskap, medarbetarskap och organisation<br />
och arbetsliv samt hälsofrågor.<br />
315<br />
GÄSTFÖRELÄSAR-<br />
PRESENTATIONER
SVESEK<br />
316<br />
GÄSTFÖRELÄSARPRESENTATIONER<br />
Torsdag 11.45-12.45<br />
Erfarenheter och intryck från mångårig tjänstgöring i Afrika<br />
Kent Jönsson, MD, PhD, FCS (ECSA), Chief of Surgery, Bokamoso Hospital,<br />
Gaborone, Botswana. Professor i kirurgi, University of Zimbabwe,<br />
Harare 1992-2009. Kirurgutbildning i Kalmar och vid Lunds Universitet<br />
(Malmö). Disputation 1985. Forskningsintressen: sårläkning, vävnadsoxygenering,<br />
HIV och immunosuppresion. Presentationen belyser några<br />
sjukdomstillstånd, som är vanliga i Afrika men ovanliga i Europa. Pyomyosit,<br />
nekrotiserande fasciit, lepra, tuberkulos, HIV- infektion och Kaposis<br />
sarkom. HIV-infektionens och det nedsatta immunförsvarets betydelse för infektion av operationssår<br />
samt risken för HIV smitta hos den opererande kirurgen i Afrika kommer att beröras.<br />
Globalisering av kirurgin och svenska kirurgers möjligheter att arbeta i Afrika och deltaga i aktiviteter<br />
anordnade av olika College of Surgeons och liknande organisationer, kommer att belysas.<br />
Torsdag 11.45-12.45<br />
Erfarenheter och intryck från mångårig tjänstgöring i Afrika<br />
Orvar Johnson, professor emeritus (nu 87 år) vid Etiopiens största sjukhus<br />
– Black Lion Hospital i Addis Ababa, har tidigare utlandserfarenhet<br />
från Korea och Biafra (Röda Korset). År 1974 fick han ett SIDA-uppdrag<br />
i Etiopen och han har sedan dess blivit kvar där. Orvar Johnson har haft<br />
som uppdrag att utbilda kirurger. Han har en bred erfarenhet av hela det<br />
kirurgiska panoramat. Han poängterar att tjänstgöring här kan berika<br />
svenskars och andras erfarenhet inom kirurgin men han tonar nog ner<br />
uppfattningen att utländska kirurger framförallt gör en stor humanitär insats. Med denna sin<br />
erfarenhet har Orvar Johnson lovat att kommentera årets SVESEK föreläsare.
Perioperativ vård<br />
GÄSTFÖRELÄSARPRESENTATIONER<br />
Onsdag 15.15-16.45<br />
Akutkirurgiskt symposium: Optimering av den svårt sjuka<br />
patienten inför kirurgi<br />
Lars I Eriksson är professor och överläkare vid ANOPIVA-kliniken, Karolinska<br />
Universitetssjukhuset, Solna och Institutionen för Fysiologi och<br />
Farmakologi vid Karolinska Institutet i Stockholm. Han startade Akut-<br />
och Traumasektionen 1998 vid ANOPIVA-kliniken och var sektionschef<br />
under åren 1998-2007 då han tillträdde tjänst som FoU-chef vid samma<br />
klinik. Sedan 2003 är han professor och sektionschef för anestesiologi<br />
och intensivvård vid Karolinska Institutet. Lars I Erikssons forskning bearbetar frågeställningar<br />
kring komplikationer inom centrala och perifer nervsystemen efter anestesi och trauma, främst<br />
rörande regleringen av andning och kognition. Åren 1991-92 samt 2010-11 innehade han gästprofessur<br />
i anestesiologi vid University of California San Francisco Medical Centre, CA, USA.<br />
317<br />
GÄSTFÖRELÄSAR-<br />
PRESENTATIONER
Barnkirurgi<br />
Onsdag 13.45-14.30<br />
Gästföreläsning – Perineal surgery<br />
318<br />
GÄSTFÖRELÄSARPRESENTATIONER<br />
Dr Maria Marcela Bailez, head of the Surgical Department, Garrahan´s<br />
Childrens´s Hospital, Buenos Aires, Argentina. Assistant Professor in the<br />
division of Pediatric Surgery, since 1988. Director of the Laparoscopic<br />
Pediatric Surgery Training Courses organized by the School of Medicine<br />
of the Northeast National University in Argentina. Received medical<br />
degree at the University of Buenos Aires. Completed her fellowship in<br />
Pediatric Surgery at The Gutierrez Children’s Hospital of Buenos Aires. Spent a year as a Visiting<br />
Assistant Professor at the Department of Pediatrics of The Johns Hopkins School of Medicine.<br />
Current vice president of IPEG International Pediatric Endosurgery Group. Program chair of 2010<br />
IPEG meeting in Hawai. Vicepresident of the International Society of Intersex (ISHID). Serves on<br />
the editorial board of 3 major surgical journals. Author of 190 abstracts/publications and 9 book<br />
chapters. Has made more than 160 presentations, conferences and living surgery demonstrations<br />
around the world on pediatric surgical topics. Winner of the IRCAD Award in 2007.
Sjuksköterskeprogram<br />
Onsdag 10.00-10.45<br />
Initialt omhändertagande vid trauma<br />
GÄSTFÖRELÄSARPRESENTATIONER<br />
Susanna Eriksson, operationssjuksköterska på Akut & Traumasektionen<br />
på Centraloperation, Karolinska Universitetssjukhuset i Solna. Jag har<br />
arbetat här sedan 1995, och sedan 2009 är jag placerad på Akut &<br />
Traumasektionen som expertoperationssjuksköterska.<br />
Maria Berglund, undersköterska på Akut & Trauma sektionen på<br />
Centraloperation, Karolinska Universitetssjukhuset i Solna. Jag har<br />
arbetat här sedan 1986 och sedan 2003 är jag placerad på Akut & Trauma<br />
sektionen som expertoperationsundersköterska. Vi kommer att föreläsa<br />
om traumaomhändertagandet och teamarbetet vid traumaenheten på<br />
Centraloperation, Karolinska Universitetssjukhuset i Solna.<br />
Onsdag 10.45-11.30<br />
Pre- och intraoperativ vätsketerapi<br />
Hans Bahlmann är överläkare på Anestesi- och Operationskliniken på US<br />
i Linköping. Han har ett särskilt intresse för hemodynamisk optimering<br />
vid större bukkirurgi, ansvarar för klinikens PM för vätsketerapi vid kir/<br />
gyn/uro-ingrepp samt för fördjupning inom cirkulation för VUB-arna<br />
anestesi och IVA. Han är inblandad i två kliniska studier på området.<br />
Perioperativ vätskebehandling har visat sig vara av stor betydelse för<br />
risken för postoperativa komplikationer hos högriskkirurgi-patienter.<br />
Föreläsningen kommer med hjälp av fiktiva patientfall försöka ge en bild av hur en modern<br />
vätskebehandling före, under och efter operationen kan se ut, även om en del frågor kvarstår.<br />
319<br />
GÄSTFÖRELÄSAR-<br />
PRESENTATIONER
Onsdag 11.30-12.00:<br />
Intraoperativ hypotermi<br />
320<br />
GÄSTFÖRELÄSARPRESENTATIONER<br />
Alenka Glavas, grundutbildad i Kroatien, specialist i anestesiologi sedan<br />
2000. Jobbar som överläkare på Anestesi- och Operationskliniken på US<br />
Linköping. Under sista året sektionsansvarig för verksamheten som omfattar<br />
bl. a. urologkirurgi, endokrinkirurgi och bukkirurgi. Oavsiktlig hypotermi<br />
under anestesi är vanligt förekommande och uppträder hos 90<br />
% av alla kirurgiska patienter. Hypotermi påverkar kroppens alla system.<br />
Att behålla kroppens temperatur inom normala värden är av stor vikt för<br />
att minska per/postoperativa komplikationer.<br />
Onsdag 13.00-13.30<br />
Identifiera riskpatienter<br />
Christina Eintrei är professor i anestesi- och intensivvård vid Universitetssjukhuset<br />
i Linköping. Hon har tillsammans med medarbetare gjort<br />
studier om förekomsten av såväl hjärtsvikt som ischemi, på patienter<br />
som ska genomgå kirurgiska operationer. Christina kommer att tala om<br />
vad vi kan göra för att försöka identifiera riskpatienter inför operation<br />
och optimering inför operation.<br />
Onsdag 13.30-14.15<br />
Kompensationsmekanismer – en dold fara<br />
Pia Engborg. Jag tog min sjuksköterskeexamen 1983 och har sedan dess<br />
vidareutbildat mig till specialistsjuksköterska inom intensivvård och<br />
anestesi. Jag har också arbetat som adjunkt och kursansvarig för specialistutbildningen<br />
intensivvård och anestesi i Jönköping och som vårdenhetschef<br />
på operationsenheten i Linköping. Under 2 år arbetade jag som<br />
Clinical Teacher/Nurse Manager i Saudiarabien och senare som produktchef<br />
för Clinical Research. Idag jobbar jag på IVA och anestesi i Linköping.<br />
Jag kommer att tala om vilka kompensationsmekanismer kroppen använder vid trauma/<br />
sepsis. Hur kompensationsmekanismen skiljer sig från den friska till den sjuka patienten och<br />
från unga till äldre patienter? Hur kan vi upptäcka och förebygga dessa förändringar och vilka<br />
parametrar kan vara användbara kliniskt?
Onsdag 15.00-16.30<br />
Psykosocialt omhändertagande & svåra besked<br />
GÄSTFÖRELÄSARPRESENTATIONER<br />
Valborg Jansson, socionom, Universitetssjukhuset i Linköping, Landstinget<br />
i Östergötland.<br />
Arbetar som kurator inom akut- och intensivvård med inriktning mot<br />
psykosociala insatser vid svår sjukdom och trauma. Arbetet riktar sig såväl<br />
till patienter, närstående och personal. Arbetar även som lärare vid<br />
Katastrofmedicinskt centrum i Linköping (KMC) med fokus på utbildning<br />
i krisstöd samt stabs- och ledningsmetodik. Föreläsningarna bygger<br />
på aktuell forskning och erfarenheter kring människors upplevelser av traumatiska händelser.<br />
Jag kommer även tala om mötet mellan patient och vårdgivare när svåra besked lämnas.<br />
Torsdag 08.45 09.30<br />
Att arbeta som kontaktsjuksköterska<br />
Mitt namn är Frida Smith och jag är specialistsjuksköterska i onkologisk<br />
omvårdnad. Jag har arbetat som kontaktsjuksköterska för patienter med<br />
kolorektal cancer i många år och är nu delvis doktorand på Göteborgs<br />
Universitet och delvis projektanställd på RCC väst. Där arbetar jag med<br />
frågor som rör kontaktsjuksköterskefunktionen och med att ta fram en<br />
utbildning för detta. Min forskning handlar om personcentrerad information<br />
och kommunikation vid kolorektal cancer. Föreläsningen kommer<br />
främst att vara inriktad på kontaktsjuksköterskefunktionen med riktlinjer, fördelar och möjligheter<br />
samt egna erfarenheter, men även beröra mitt forskningsområde.<br />
Torsdag 10.00-10.30<br />
Säkerhet räddar liv<br />
Lena Nilsson, Med Dr, Överläkare, Anestesi- och Operationskliniken, US.<br />
WHO:s checklista för säker kirurgi används i ökande omfattning. Föreläsningen<br />
fokuserar på hinder i implementering av checklistan utifrån<br />
de attityder till checklistan som finns i olika personalgrupper.<br />
321<br />
GÄSTFÖRELÄSAR-<br />
PRESENTATIONER
Torsdag 10.30-11.00<br />
Måste alla duscha?<br />
322<br />
GÄSTFÖRELÄSARPRESENTATIONER<br />
Annette W-Dahl. Jag tog sjuksköterskeexamen 1985 i Helsingborg och<br />
har varit mer eller mindre verksam på ortopediska kliniken i Lund sedan<br />
dess. 2005 disputerade jag i ortopedi vid kliniska vetenskaper Lund,<br />
Lunds universitet. Mitt stora intresse har varit artros och infektionsprofylax.<br />
Sedan 2007 är jag driftsansvarig på Svenska Knäprotesregistret som<br />
är lokaliserat i Lund. Jag är adjungerad lektor på Halmstad högskola där<br />
jag undervisar och examinerar i vetenskaplig metodik på specialistsjuksköterskeutbildningarna.<br />
Torsdag 11.00-12.00<br />
Ska rökare opereras?<br />
Olle Svensson. Jag är professor i ortopedi i Umeå och har tidigare varit<br />
ordförande i svensk ortopedisk förening. Jag kommer att föreläsa om<br />
rökning i samband med kirurgi. Ska rökare opereras? Helst inte. Vem vill<br />
bli opererad? Men om det är nödvändigt, så har rökare rätt till att få en<br />
så säker vård som alla andra. Diabetiker, hjärtsjuka, KOL-patienter. Rökstopp<br />
vid operation halverar risken för komplikationer som sjukhusjuka,<br />
blodpropp mm till hälften. Det är inte moralism, det är patientsäkerhet.<br />
Torsdag 13.00-14.30<br />
Keynote lecture: Living with short bowel - a challenge for nursing<br />
Mia Small qualified as a Registered Nurse at St Thomas’ Hospital in the<br />
mid 80’s and has a background in gastrointestinal and colorectal nursing.<br />
She first joined St Mark’s in 1997, and has worked in clinical nutrition<br />
since 1999. She has held lead Nutrition Nurse Specialist posts<br />
at Barts and the London and Guy’s and St Thomas’. She returned to St<br />
Mark’s as Nurse Consultant in Nutrition and Intestinal Failure in 2008,<br />
and is also an Honorary Lecturer at the Burdett Institute of Gastrointestinal<br />
Nursing.
Fredag 09.45-10.30<br />
Varför behövs specialistsjuksköterskor i kirurgi?<br />
GÄSTFÖRELÄSARPRESENTATIONER<br />
Sussanne Börjeson är leg sjuksköterska, docent och klinisk lektor i onkologisk<br />
omvårdnad vid Linköpings universitet och Centrum för kirurgi,<br />
ortopedi och cancervård vid Landstinget i Östergötland. Hon har erfarenhet<br />
av vidareutbildning på flera olika nivåer och var under flera år examinator<br />
för specialistutbildningen till sjuksköterska inom kirurgisk vård<br />
vid Linköpings universitet. Sussanne är också en av initiativtagarna till<br />
det nya masterprogrammet till avancerad specialistsjuksköterska inom<br />
kirurgisk vård som startade vid universitet vårterminen 2012. Sussanne kommer att prata om<br />
hälso- och sjukvårdens behov av specialistutbildade sjuksköterskor och Linköpings universitets<br />
nya integrerade program för att bli specialistsjuksköterska inom kirurgisk vård.<br />
323<br />
GÄSTFÖRELÄSAR-<br />
PRESENTATIONER
Sekreterarprogram<br />
Måndag 09.45-11.00<br />
Kommunikation<br />
324<br />
GÄSTFÖRELÄSARPRESENTATIONER<br />
Angelica Frithiof har sedan 1994 arbetat med att inspirera till sannare<br />
möten mellan människor och ett bättre bemötande, framförallt inom<br />
den offentliga sektorn. Efter att ha kommit i kontakt med vården i samband<br />
med en operation bestämde sig Angelica för att sadla om och börja<br />
utbilda personal i etik och bemötande. Angelica byggde på sin konstvetenskapliga<br />
grundutbildning med utbildningar inom medicinsk etik,<br />
psykologi, samtalsmetodik etc. Med humor, provokationer och mycket värme påverkar Angelica<br />
Frithiof människor till att leva mer kärleksfullt nyfiket och närvarande. Hon har lång erfarenhet<br />
från handikapp- och patientrörelsen i Sverige och hon har även varit med och skrivit flera böcker<br />
i ämnet.<br />
Måndag 11.00-12.00 - 13.00-15.15<br />
Diagnosklassificering<br />
Gunnar Henriksson, specialist i allmänkirurgi, överläkare vid kirurgkliniken,<br />
Kärnsjukhuset, Skövde. Föredragande läkare i klassifikationsfrågor<br />
vid Socialstyrelsen samt med många års erfarenhet av klassificerings-<br />
och DRG-arbete. Även svensk representant i Nordiska klassifikationscentrets<br />
referensgrupp för primärklassifikationer och expertgrupp<br />
för NordDRG. Engagerad som expert i WHO-nätverkets Morbidity Reference<br />
Group (MbRG) sedan 2006. Gunnar har sedan 1998 samarbetat med Emendor Consulting<br />
i klassifikationsutbildning, diagnosrevision och andra klassifikationsrelaterade projekt. Gunnar<br />
deltar som föreläsare på Grundkursen liksom i andra utbildningar i Emendors regi. Han har<br />
deltagit i merparten av de hittills genomförda klassificeringsrevisionerna.
Måndag 11.00-12.00 - 13.00-15.15<br />
GÄSTFÖRELÄSARPRESENTATIONER<br />
Olafr Steinum, specialist i infektionssjukdomar och allmän internmedicin.<br />
Många års erfarenhet av klassificerings- och DRG-arbete. Föredragande<br />
läkare samt rådgivare i klassifikationsfrågor vid Socialstyrelsen.<br />
Även svensk representant i Nordiska klassifikationscentrets referensgrupp<br />
för primärklassifikationer och expertgrupp för NordDRG. Nordisk<br />
representant i WHO:s arbetskommittéer för revision av ICD-10 (Update<br />
and Revision Committee, URC) samt klassifikationsutbildning (Education<br />
Comittee, EC). Grundare av, och ordförande i, WHO-nätverkets Morbidity Reference Group<br />
(MbRG) 2006-2010. Olafr har sedan 1998 samarbetat med Emendor Consulting i klassifikationsutbildning,<br />
diagnosrevision och andra klassifikationsrelaterade projekt. Olafr är huvudansvarig<br />
lärare för grundkursen och genomför även andra utbildningar i Emendors regi. Han har<br />
deltagit i merparten av de hittills genomförda klassificeringsrevisionerna.<br />
Tisdag 08.30-10.15<br />
Kvalitetsregister i INCA och Gallriks<br />
INCA är en nationell IT-plattform för hantering av kvalitetsregister. I<br />
nuläget finns 26 kvalitetsregister för tumörsjukdomar, bråckkirurgi och<br />
rättspsykiatri. Kvalitetsregister har som målsättning att följa upp och<br />
utveckla sjukvården genom att samla in data kopplat till vårdprogram<br />
och kvalitetsindikatorer. Förutom dessa finns även ett register för nya<br />
läkemedel inom onkologin samt ett kirurgiskt register för TEM-teknik för<br />
rektalcanceroperationer. INCA drivs och utvecklas gemensamt av landets<br />
sex Regionala Cancercentrum/Onkologiska Centra.<br />
Föreläsningen hålls av Jakob Sandell (registeradministratör och monitor)<br />
samt Victoria Fomichov (statistiker) vid Regionalt cancercentrum sydöst.<br />
Båda ingår i det nationella stödteamet för kvalitetsregistret för cancer i<br />
pankreas och det periampullära området.<br />
325<br />
GÄSTFÖRELÄSAR-<br />
PRESENTATIONER
Tisdag 08.30-10.15:<br />
Kvalitetsregister i INCA och Gallriks<br />
326<br />
GÄSTFÖRELÄSARPRESENTATIONER<br />
Therese Barje, leg. sjuksköterska. Arbetar 50% som teamsjuksköterska<br />
inom övre gastrokirurgin på kirurgmottagningen i Jönköping samt<br />
50% som nationell koordinator för GallRiks. GallRiks är ett kvalitetsregister<br />
för gallstenskirurgi samt endoskopisk behandling av gallvägarna<br />
(ERCP). Registret startade 2005 och har ca 70 deltagande sjukhus. Täckningsgraden<br />
är 86% för galloperation samt 84% för ERCP. Registrets<br />
uppgift är att bidra till en mer likformig och evidensbaserad handläggning av gallstenssjukdomen<br />
med avseende på operationsindikation och val av kirurgisk teknik, klarlägga patientnyttan<br />
av behandling, tidigt upptäcka oförutsedda negativa effekter av nya metoder för behandling av<br />
gallsten, stödja det lokala arbetet med kvalitetssäkring av gallstenskirurgin samt bidra till att<br />
öka kunskapen om gallstensjukdomen och dess behandling.<br />
Tisdag 13.00-14.30<br />
Nationell patientöversikt (NPÖ)<br />
Andreas Mårtensson, projektledare för ”Införande av Nationell<br />
Patientöversikt”, Inera.<br />
Vad är Nationell Patientöversikt och vad är dess användningsområden?<br />
Få en genomgång av status nationellt, en demonstration och en<br />
beskrivning av användningsfall.
17:e <strong>Kirurgveckan</strong> i Linköping , 20-24 augusti 2012<br />
FRAMTIDENS US<br />
Säll är den som har<br />
till rättesnöre att<br />
man bör nog tänka<br />
ef ter före.<br />
– Tage Danielsson<br />
Den medicinska utvecklingen i världen sker snabbt och<br />
ställer krav på att vården är anpassad därefter. På Universitetssjukhuset<br />
i Linköping tar vi ett samlat grepp om<br />
sjukhusets utveckling och bygger om, bygger nytt och<br />
tänker till. Framtidens US ska ha en sjukvård av fortsatt<br />
hög kvalitet, ökade förutsättningar för forskning och utbildning<br />
och en förbättrad arbetsmiljö som bäddar för<br />
goda resultat – allt samlat i kostnadseffektiva lokaler med<br />
en hög grad av flexibilitet.<br />
All vård ska utgå från patientens bästa och det perspektivet<br />
råder även vid utformningen av Framtidens US. Inför<br />
varje vägskäl frågar vi oss hur patienten hade velat ha<br />
det. Den fysiska miljön bestämmer till stor del förutsättningarna<br />
för hur vården kan organiseras. Vi vill skapa lokaler<br />
som stödjer ett tryggt omhändertagande med effektiva<br />
vårdflöden som sätter patientens bästa i främsta rummet.
328<br />
Aasa A SJUKSKÖTERSKEPROGRAMMET 3<br />
Abdsaleh Shahin BRÖST 6<br />
Abrahamsson Kate BARNKIRURGI 106, 163, 89, 92<br />
Acosta Stefan KÄRL 29, 62<br />
Adrian P BARNKIRURGI 114<br />
Adwall Linda BRÖST 33<br />
Agneta Nordenskjöld BARNKIRURGI 310<br />
Agustsson Torhallur SFÖAK 47<br />
Ahlborg Liv SIKT 61<br />
Akre O BARNKIRURGI 221<br />
Al Mukhtar Omar SIKT 272<br />
Alaraj Aiham KOLOREKTAL 87<br />
Al-Ayoubi Fawzi TRAUMA 291<br />
Al-Ayoubi Nina KOLOREKTAL 161<br />
Almström M BARNKIRURGI 148<br />
Al-Qahtani Ahmed PLASTIKKIRURGI 124<br />
Al-tai Saif SIKT 104<br />
Amini Rose-Marie BRÖST 17, 285, 5, 6<br />
Anderberg B SFÖAK 178, 179<br />
Anderberg Bo SFÖAK 93<br />
Anderberg Magnus BARNKIRURGI 123, 293<br />
Anders Jansson SFÖAK 37<br />
Anders Thorell KOLOREKTAL 268,<br />
SFÖAK 295<br />
Anders Wanhainen SIKT 289<br />
Andershed Birgitta SJUKSKÖTERSKEPROGRAMMET 71<br />
Andersson Bodil SFÖAK 207<br />
Andersson John KOLOREKTAL 88<br />
Andersson L C PLASTIKKIRURGI 245<br />
Andersson M KOLOREKTAL 258<br />
Andersson Manne PERIOPERATIV VÅRD 167<br />
Andersson Peter KOLOREKTAL 286,<br />
TRAUMA 291<br />
Andersson Roland KOLOREKTAL 181,<br />
PERIOPERATIV VÅRD 167, 196,<br />
SFÖAK 201, 202, 207, 304<br />
Andersson Yvette BRÖST 109<br />
Anderzen-Carlsson Agneta SJUKSKÖTERSKEPROGRAMMET 71<br />
Andreasson Kalle BRÖST 84<br />
Andrén-Sandberg Åke KOLOREKTAL 87,<br />
PERIOPERATIV VÅRD 218,<br />
SFÖAK 75, 192, 195, 197, 200<br />
Angenete Eva KOLOREKTAL 105, 125, 153,<br />
154, 229, 80<br />
Angerås Ulf KOLOREKTAL 88<br />
Angnète Eva KOLOREKTAL 88<br />
Ansari Daniel PERIOPERATIV VÅRD 196,<br />
SFÖAK 201, 202, 207<br />
Ansorge C SFÖAK 189, 192, 193,<br />
194, 197, 200,<br />
243, 300<br />
Ansorge Christoph SFÖAK 195<br />
Appelros Stefan KOLOREKTAL 274<br />
Arbman Gunnar KOLOREKTAL 257<br />
Arnbjörnsson Einar BARNKIRURGI 123, 256, 293,<br />
PLASTIKKIRURGI 127<br />
Arnelo U SFÖAK 197<br />
Arnelo Urban SFÖAK 23<br />
Arroyo Vásquez Jorge Alberto SFÖAK 273, 277<br />
Ashraf Shazad KOLOREKTAL 238
Aspelin Ludwig TRAUMA 301<br />
Asplund Dan KOLOREKTAL 153, 154, 80,<br />
TRAUMA 174<br />
Axelsson Rimma SFÖAK 66<br />
Axer Stephan SFÖAK 41,<br />
SIKT 21<br />
B Iörserud Christina SJUKSKÖTERSKEPROGRAMMET 276<br />
Becker Magnus PLASTIKKIRURGI 124, 156<br />
Bendahl P-O BRÖST 7<br />
Bengt Glimelius KOLOREKTAL 119<br />
Bengt Håkanson SFÖAK 295<br />
Bengtsson Nils-Olof BRÖST 255<br />
Berg Maria PERIOPERATIV VÅRD 218<br />
Bergenfeldt M SFÖAK 112<br />
Bergenheim Mikael KOLOREKTAL 203<br />
Berggren Johan SFÖAK 164<br />
Bergkvist Leif BRÖST 109, 84<br />
Bergmark Karin KOLOREKTAL 18<br />
Bergström G KÄRL 152<br />
Bergström Maria SFÖAK 273, 277,<br />
SIKT 272<br />
Bernhardt Peter PLASTIKKIRURGI 26, 27<br />
Berterö Carina SJUKSKÖTERSKEPROGRAMMET 308<br />
Bexe Lindskog Elinor KOLOREKTAL 57<br />
Birgisson H KOLOREKTAL 50<br />
Birgisson Helgi KOLOREKTAL 43, 97<br />
Bjerner T. SFÖAK 145<br />
Bjerså Kristofer SJUKSKÖTERSKEPROGRAMMET 107<br />
Björck Martin KÄRL 11, 141, 260, 29, 64, 65, 9<br />
Björklund Peyman ENDOKRIN 170, 38<br />
Björkman Johanna BRÖST 44<br />
Björkqvist Hillevi SJUKSKÖTERSKEPROGRAMMET 160<br />
Björnsson Hanna PERIOPERATIV VÅRD 167<br />
Björnsson SIgge BARNKIRURGI 247<br />
Björnsson Steinarr KÄRL 29<br />
Björnstedt Mikael SFÖAK 95<br />
Block Mattias TRAUMA 174<br />
Block Tomas KÄRL 29<br />
Blom Johannes KOLOREKTAL 248<br />
Blom Mathias TRAUMA 297, 301<br />
Blomberg J SFÖAK 189, 192, 193, 194, 200, 243, 300<br />
Blomberg John SFÖAK 195<br />
Blomgren Lena KÄRL 54<br />
Blomquist Karin KOLOREKTAL 161,<br />
SJUKSKÖTERSKEPROGRAMMET 166<br />
Blomqvist Carl BRÖST 5, 6<br />
Blomqvist Lennart KOLOREKTAL 15<br />
Boberg Eva-Lotta SJUKSKÖTERSKEPROGRAMMET 136<br />
Boman Lars SFÖAK 294<br />
Bordas Pal BRÖST 255<br />
Borg Helena BARNKIRURGI 177, 269, 73<br />
Borgquist Signe BRÖST 128, 285<br />
Boström Lennart PERIOPERATIV VÅRD 218<br />
Bragmark Mats KOLOREKTAL 248<br />
Brahmstaedt R SFÖAK 112<br />
Brattström Olof TRAUMA 225<br />
Bremer Troy BRÖST 17<br />
Bringman Sven SIKT 305<br />
Broeren Monica KÄRL 36<br />
Broomé M BARNKIRURGI 98<br />
329<br />
FÖRFATTAR-<br />
FÖRTECKNING
Brorson Håkan PLASTIKKIRURGI 315, 316<br />
Brännström Fredrik SFÖAK 173<br />
Bräutigam Matilda BARNKIRURGI 73<br />
Buchwald Pamela KOLOREKTAL 108, 52<br />
Butt Salma BRÖST 128, 285<br />
Butt Talha BRÖST 285<br />
Byström Kristina ENDOKRIN 22, 254, 262, 99<br />
Bäckdahl Martin ENDOKRIN 16<br />
Börjeson Sussanne SJUKSKÖTERSKEPROGRAMMET 308<br />
Börjesson Anna BARNKIRURGI 121<br />
Callmer Anna SFÖAK 138<br />
Canslätt Elin KOLOREKTAL 191<br />
Carlander J KOLOREKTAL 159<br />
Carlander Johan ENDOKRIN 265<br />
Carlens Stefan KOLOREKTAL 248<br />
Carlsson Carola PERIOPERATIV VÅRD 94<br />
Carlstedt Anders KOLOREKTAL 203<br />
Cashin Peter KOLOREKTAL 119, 198<br />
Cedermark Björn KOLOREKTAL 69<br />
Celebioglu Fuat SFÖAK 66<br />
Chabok A KOLOREKTAL 159, 258<br />
Chabok Abbas KOLOREKTAL 131<br />
Chan Linda TRAUMA 264, 86<br />
Christensen Lise KOLOREKTAL 143<br />
Christensson Gunilla BRÖST 6<br />
Christian Ingvar BRÖST 91<br />
Clay Leonard SIKT 251, 287<br />
Coimbra Raum TRAUMA 86<br />
Collin Åsa KOLOREKTAL 215<br />
Crkvenjas Nebojsa SFÖAK 184<br />
Crona Joakim ENDOKRIN 170, 38<br />
D´Souza M SFÖAK 56<br />
D´souza Melroy A SFÖAK 95<br />
Dalenbäck Jan SIKT 72<br />
Danielson Johan BARNKIRURGI 151<br />
Darkahi Bahman SIKT 234, 42<br />
Daskalakis Kosmas PERIOPERATIV VÅRD 101<br />
De Boniface Jana BRÖST 109, 162<br />
Del Chiaro M SFÖAK 189, 192, 193, 194, 200, 243, 300<br />
Del Chiaro Marco SFÖAK 195<br />
Delgado Verdugo Alberto ENDOKRIN 170, 38<br />
DeMeester Steven R SFÖAK 28<br />
Demetriades Demetrios TRAUMA 86<br />
Demetriades Demtrios TRAUMA 264<br />
Derogar Maryam SFÖAK 288<br />
Derwinger Kristoffer KOLOREKTAL 57<br />
Dighe Looket BRÖST 91<br />
Dlugosz Aldona SIKT 241<br />
Docherty Skogh Ann-Charlott PLASTIKKIRURGI 19, 63<br />
Doroszkievicz M BARNKIRURGI 177<br />
Drott Jenny SJUKSKÖTERSKEPROGRAMMET 308<br />
Duraj F. SFÖAK 145<br />
Edenholm Mats BARNKIRURGI 269, 73<br />
Edholm David SFÖAK 165, 176, 206<br />
Edler D KOLOREKTAL 183<br />
Edler David KOLOREKTAL 60<br />
Eduard Jonas SFÖAK 37<br />
Efendic Enes SFÖAK 115, 135<br />
Ehrenborg Anna SFÖAK 176<br />
Ehrström Marcus PLASTIKKIRURGI 49<br />
Ekbom Anders KOLOREKTAL 77<br />
Ekelund Mikael SFÖAK 96,<br />
330<br />
SIKT 72
Ekerfelt Christina PERIOPERATIV VÅRD 167<br />
Ekip Ayla ENDOKRIN 140<br />
Eklund Arne SIKT 305<br />
Eklöf Hampus TRAUMA 132<br />
Ekselius Lisa PLASTIKKIRURGI 175<br />
Elander A PLASTIKKIRURGI 213<br />
Elander Anna PLASTIKKIRURGI 68<br />
Elbe Peter SFÖAK 233, 236, 302,<br />
SIKT 241, 61<br />
Elmståhl Sölve KOLOREKTAL 108<br />
Emdin Stefan BRÖST 255<br />
Engstrand J ENDOKRIN 76<br />
Enochsson Lars SFÖAK 23,<br />
SIKT 61<br />
Ericson Jessica SFÖAK 35<br />
Ericsson Katharina KÄRL 141<br />
Eriksson Anna BRÖST 255<br />
Eriksson AS KOLOREKTAL 214<br />
Eriksson Helen TRAUMA 291<br />
Eriksson Per KÄRL 204<br />
Eriksson Staffan BRÖST 84<br />
Erlandsson Bo SIKT 272<br />
Eva Angenete KOLOREKTAL 232<br />
Evertsson Ida SFÖAK 113<br />
Ezra Emmanuel SIKT 305<br />
Fagevik Olse´n Monika PLASTIKKIRURGI 68<br />
Fagevik Olsén Monika SJUKSKÖTERSKEPROGRAMMET 107, 276<br />
Fagevik-Olsén Monika TRAUMA 242<br />
Falck A-K BRÖST 7<br />
Falkén Y KOLOREKTAL 230<br />
Farahnak Parastou ENDOKRIN 140<br />
Fatemeh Ajalloueian BARNKIRURGI 226<br />
Fernandes Aristi SFÖAK 95<br />
Fernö M BRÖST 7<br />
Filipovic Goran TRAUMA 291<br />
Fjällskog Marie-Louise BRÖST 5, 6<br />
Floodeen Hannah KOLOREKTAL 210<br />
Flöter Rådestad Angelique KOLOREKTAL 18<br />
Folkesson Joakim KOLOREKTAL 215, 229<br />
Folkesson Maggie KÄRL 204<br />
Forssell H SFÖAK 24<br />
Fossum Magdalena BARNKIRURGI 226<br />
Franklin Karl SIKT 251<br />
Franson Karin SFÖAK 150<br />
Franzén Lena BARNKIRURGI 157<br />
Franzén Thomas SFÖAK 102<br />
Frebelius Siw KÄRL 204, 279<br />
Freccero Carolin PLASTIKKIRURGI 315, 316<br />
Freedman J ENDOKRIN 76<br />
Freedman Jacob SFÖAK 122, 253, 275<br />
Frenckner B BARNKIRURGI 98<br />
Friberg Lars-Göran BARNKIRURGI 118, 157, 92<br />
Friis Jørn KOLOREKTAL 130<br />
Frisell Jan BRÖST 109<br />
Fränneby Ulf PERIOPERATIV VÅRD 218<br />
Furumula-Larsson Eugenia PERIOPERATIV VÅRD 94<br />
Gadan Soran ENDOKRIN 262<br />
Gasser Christian KÄRL 259<br />
Gasslander Thomas SFÖAK 212<br />
Gatzinsky Vladimir BARNKIRURGI 118, 92<br />
Geijer Håkan ENDOKRIN 254, 262<br />
Gellerstedt Martin KOLOREKTAL 88<br />
George Bruce KOLOREKTAL 238, 286<br />
331<br />
FÖRFATTAR-<br />
FÖRTECKNING
Gerber Peter SFÖAK 205<br />
Gerdin Bengt PLASTIKKIRURGI 175<br />
Gerdin L KOLOREKTAL 214<br />
Gessler Bodil KOLOREKTAL 125<br />
Ghaffarpour Nader BARNKIRURGI 261, 266<br />
Ghanipour Lana KOLOREKTAL 97<br />
Ghorbani Poya TRAUMA 225, 235<br />
Gianotti Luca PERIOPERATIV VÅRD 196<br />
Gimm Oliver ENDOKRIN 16, 265<br />
Gislason Hjörtur SIKT 72<br />
Glimelius Bengt KOLOREKTAL 69, 70, 97<br />
Glimåker Håkan PLASTIKKIRURGI 237, 246<br />
Goldstein Lynn BRÖST 17<br />
González Elisabeth KOLOREKTAL 153, 154, 80<br />
Grabau Dorthe BRÖST 91<br />
Graf W KOLOREKTAL 50<br />
Graf Wilhelm KOLOREKTAL 119, 198,<br />
SIKT 234<br />
Granberg Dan ENDOKRIN 38<br />
Granéli Christina BARNKIRURGI 121<br />
Granhed Hans TRAUMA 242<br />
Granholm Tina BARNKIRURGI 278<br />
Granström L ENDOKRIN 76<br />
Granström Lars SFÖAK 122<br />
Grant Kimberly S SFÖAK 28<br />
Gregeborg Sara SJUKSKÖTERSKEPROGRAMMET 318<br />
Groop Leif SFÖAK 96<br />
Grönberg Anders KOLOREKTAL 274<br />
Gumsucu Rojda, ST SIKT 133<br />
Gumuscu R SIKT 284<br />
Gunnarsson U KOLOREKTAL 30, 53<br />
Gunnarsson Ulf KOLOREKTAL 120, 40, SIKT 251, 281, 287<br />
Gustafsson Anni SJUKSKÖTERSKEPROGRAMMET 2<br />
Gustafsson Ulf KOLOREKTAL 219, 223, 229, 232, 268,<br />
SFÖAK 205, 270<br />
Gustafsson Ulla-Maria KOLOREKTAL 248<br />
Gustafsson Åsa SJUKSKÖTERSKEPROGRAMMET 186<br />
Gustavsson Bengt KOLOREKTAL 57<br />
Gustavsson K BARNKIRURGI 177<br />
Gustavsson Kajsa KOLOREKTAL 268<br />
Gürtelschmid Mikael KÄRL 260<br />
Görneskog Gun KÄRL 279<br />
Haapamäki M SIKT 284<br />
Haapamäki Markku KOLOREKTAL 110<br />
Haapamäki Markku,Docent SIKT 133<br />
Hagen Jeffrey A SFÖAK 28<br />
Haghighi Maryam BARNKIRURGI 278<br />
Haglind Eva KOLOREKTAL 105, 125, 153, 154, 80, 88<br />
Haglund U. SFÖAK 145<br />
Hallbeck Johan TRAUMA 297<br />
Hallberg Lis-beth ENDOKRIN 32<br />
Hallböök Olof KOLOREKTAL 13, 210<br />
Halle Martin PLASTIKKIRURGI 19<br />
Hallén Magnus SIKT 209, 281<br />
Hallgren Thomas KOLOREKTAL 203, 244, 249<br />
Hallström Johan BARNKIRURGI 89<br />
Hallström M KOLOREKTAL 183<br />
Hambraeus Mette BARNKIRURGI 293<br />
Hammarqvist Folke KOLOREKTAL 87,<br />
PERIOPERATIV VÅRD 94<br />
Hanser Nina KOLOREKTAL 100<br />
Hanßke Bengt SIKT 104, 21<br />
332
Hansson Emma PLASTIKKIRURGI 127, 156<br />
Hansson Lena KOLOREKTAL 100<br />
Hareni Niyaz ENDOKRIN 16<br />
Heath Jane KOLOREKTAL 153, 154, 80<br />
Hedberg Jakob SFÖAK 168, 176<br />
Hede Per KOLOREKTAL 244, 249<br />
Hedenbro Jan SFÖAK 113, 96,<br />
SIKT 72<br />
Heedman Per-Anders KOLOREKTAL 161<br />
Helczynska Karolina KÄRL 296<br />
Heldrup Jesper BARNKIRURGI 121<br />
Hellman Per ENDOKRIN 170, 313, 38<br />
Hellström PM KOLOREKTAL 230<br />
Helminen Ann-Louise SJUKSKÖTERSKEPROGRAMMET 160<br />
Hennings Joakim ENDOKRIN 78, 81<br />
Henrik Nilsson SFÖAK 37<br />
Hensäter Marlene KÄRL 36<br />
Hermansson Michael SFÖAK 28<br />
Heydorn Lagerlöf Jakob PLASTIKKIRURGI 26, 27<br />
Hilborn Jöns BARNKIRURGI 226<br />
Hillarp Birgitta PLASTIKKIRURGI 124<br />
Hjern Fredrik KOLOREKTAL 15, 223<br />
Hoekstra Lisette SFÖAK 304<br />
Hoffmann Leif SFÖAK 41,<br />
SIKT 21<br />
Holm Torbjörn KOLOREKTAL 18, 69, 70<br />
Holmberg Anders KÄRL 54<br />
Holmberg M SFÖAK 178, 179<br />
Holmberg Marcus SFÖAK 93<br />
Holmdahl G BARNKIRURGI 177<br />
Holmdahl Gundela BARNKIRURGI 106, 163, 172, 89<br />
Holst Jan KÄRL 144<br />
Holzgraefe B BARNKIRURGI 98<br />
Horna Strand Angelica SFÖAK 102, 47<br />
Hosseinali Khani M KOLOREKTAL 159<br />
Hosseinali Khani Maziar KOLOREKTAL 131, 134<br />
Hovbäck M SJUKSKÖTERSKEPROGRAMMET 3<br />
Hultenby Kjell SFÖAK 95<br />
Huq Ishita SFÖAK 302<br />
Husberg-Sellberg Britt KOLOREKTAL 248<br />
Hyltander Anders TRAUMA 174<br />
Häggqvist Benjamin SIKT 31<br />
Hörer Tal KÄRL 309, 311<br />
Ibingira Charles SIKT 55<br />
Iliescu Gabriela PLASTIKKIRURGI 228<br />
Inaba Kenji TRAUMA 86<br />
Ingelman Sundberg Magnus KOLOREKTAL 60<br />
Isacson D BARNKIRURGI 147<br />
Isaksson Bengt SFÖAK 47, 95<br />
Ivarsson Kjell TRAUMA 297, 301<br />
Iversen Henrik KOLOREKTAL 69, 70<br />
Ives Crystal TRAUMA 264<br />
Jaafar Gona PERIOPERATIV VÅRD 240<br />
Jacob Freedman SFÖAK 37<br />
Jacobsen Hedin SIKT 72<br />
Jakob Hedberg SIKT 289<br />
Janson Martin KOLOREKTAL 40<br />
Jansson Anders SFÖAK 47<br />
Jansson Christina BRÖST 255<br />
Jansson Karl-Åke PLASTIKKIRURGI 19<br />
Jansson Malin ENDOKRIN 78, 81<br />
Jansson Sirje SJUKSKÖTERSKEPROGRAMMET 155<br />
333<br />
FÖRFATTAR-<br />
FÖRTECKNING
Jansson Svante ENDOKRIN 265<br />
Jensen Kenneth Højsgaard KOLOREKTAL 130, 79<br />
Jensen Kristian Kiim KOLOREKTAL 79<br />
Jestin Pia KOLOREKTAL 120<br />
Jirström Karin BRÖST 17, 285, 5,<br />
KOLOREKTAL 97<br />
Jivegård Lennart KÄRL 36<br />
Joakim Folkesson KOLOREKTAL 232<br />
Johan Ottoson SIKT 289<br />
Johansson Christina BRÖST 5<br />
Johansson Hemming KOLOREKTAL 70<br />
Johansson Inger KOLOREKTAL 60<br />
Johansson Karolina SJUKSKÖTERSKEPROGRAMMET 158, 250<br />
Johansson Kenth ENDOKRIN 265, 32<br />
Johansson Rasmus BARNKIRURGI 59<br />
Johansson S SFÖAK 24<br />
Johansson Hultberg Ing-Marie SJUKSKÖTERSKEPROGRAMMET 318<br />
Johnson Louis KOLOREKTAL 271<br />
Johnsson Louis B KOLOREKTAL 290<br />
Jonas Eduard SIKT 241<br />
Jonas Nygren KOLOREKTAL 268,<br />
SFÖAK 135<br />
Juhlin Claes PERIOPERATIV VÅRD 101<br />
Jung Bärbel KOLOREKTAL 161, 215<br />
Järhult Johannes BRÖST 44,<br />
ENDOKRIN 39, 45<br />
Jönson Claes SFÖAK 212<br />
Jönsson Linus BARNKIRURGI 118, 92<br />
Jönsson Sara KOLOREKTAL 74<br />
Kaiser Sylvie BARNKIRURGI 59<br />
Kalman Disa KOLOREKTAL 13<br />
Kalzén H BARNKIRURGI 98<br />
Karefylakis Christos SFÖAK 165<br />
Karlbom U KOLOREKTAL 50<br />
Karlgren Silja SFÖAK 275<br />
Karlson BM SFÖAK 112<br />
Karlson Britt-Marie SFÖAK 280<br />
Karlsson Anders SFÖAK 165<br />
Karlsson F. Anders SFÖAK 206<br />
Karlsson J KÄRL 12<br />
Karlsson Margaretha/M SJUKSKÖTERSKEPROGRAMMET 85<br />
Karlsson Mathias KOLOREKTAL 203<br />
Karlsson Sara BARNKIRURGI 106<br />
Khodakaram Kaveh/KK KOLOREKTAL 181<br />
Kiessling Rolf BRÖST 162<br />
Kim Dennis TRAUMA 86<br />
Kindler Csaba KOLOREKTAL 134<br />
Kingsnorth Andrew SIKT 55<br />
Klackenberg H SFÖAK 75<br />
Klarin I KOLOREKTAL 30<br />
Klimacec Branislav ENDOKRIN 211<br />
Klimacek Branislav ENDOKRIN 262<br />
Kobayashi Leslie TRAUMA 86<br />
Koh Cherry KOLOREKTAL 286<br />
Kollin Claude BARNKIRURGI 299, 310<br />
Korman David ENDOKRIN 78, 81<br />
Krakowski Radek BARNKIRURGI 266<br />
Krarup Peter-Martin KOLOREKTAL 143<br />
Krebs Johanna SFÖAK 184<br />
Kressner Ulf KOLOREKTAL 223, 229, 230, 232<br />
Kristiansen Martina PLASTIKKIRURGI 20<br />
Kroll Bjerregard Jon SFÖAK 173<br />
334
Kubalski Leszek ENDOKRIN 211, 22, 254, 262, 99<br />
Kuhme Tobias KÄRL 296<br />
Kung Chih-Han SFÖAK 67<br />
Kurlberg Göran KOLOREKTAL 142, 231, 74, 90<br />
Kölby Lars PLASTIKKIRURGI 222, 26, 27<br />
Lagerfelt Marie SJUKSKÖTERSKEPROGRAMMET 166<br />
Lam Lydia TRAUMA 86<br />
Landberg Göran BRÖST 128<br />
Landerholm Kalle ENDOKRIN 39, 45<br />
Larsen Anne Kristine KOLOREKTAL 130<br />
Lars-Göran Larsson SFÖAK 216<br />
Larsson Anders KOLOREKTAL 244, 249<br />
Larsson Anna KOLOREKTAL 52<br />
Larsson Catharina ENDOKRIN 16<br />
Larsson Jonas SFÖAK 275<br />
Larsson M BARNKIRURGI 98<br />
Larsson Magnus BARNKIRURGI 261,<br />
TRAUMA 182<br />
Larzon Thomas KÄRL 309, 311<br />
Lédel F KOLOREKTAL 183<br />
Lehmann Jan-P KOLOREKTAL 83<br />
Leifler A SFÖAK 178, 179<br />
Leifler Anna SFÖAK 93<br />
Leijonmarck Carl-eric SFÖAK 116, 150<br />
Leijonmarck Carl-Eric SFÖAK 116, 150<br />
Leijonmarck CE SFÖAK 178, 179, 93<br />
Leinsköld T SFÖAK 178, 179<br />
Leinsköld Ted SFÖAK 93<br />
Lengquist Mariette KÄRL 279<br />
Levin Anna KOLOREKTAL 286<br />
Lidman Ewa SJUKSKÖTERSKEPROGRAMMET 111<br />
Lilja J PLASTIKKIRURGI 213<br />
Liljegren G KOLOREKTAL 25<br />
Liljegren Göran BRÖST 33<br />
Liljeholm Håkan SIKT 42<br />
Lind Marie SJUKSKÖTERSKEPROGRAMMET 188<br />
Lindahl Andreas PLASTIKKIRURGI 175<br />
Lindblad M SFÖAK 56<br />
Lindblad Mats SFÖAK 233, 236, 34, 35, 66, 67,<br />
SIKT 241<br />
Lindblom Annika KOLOREKTAL 60<br />
Lindegren Anna PLASTIKKIRURGI 228<br />
Lindelius Anna KOLOREKTAL 248<br />
Lindell Gert SFÖAK 138<br />
Linder Fredrik TRAUMA 132<br />
Lindgren Rickard KOLOREKTAL 210<br />
Lindmark Gudrun KOLOREKTAL 52<br />
Lindström Annelie PLASTIKKIRURGI 26<br />
Lindström P SFÖAK 300<br />
Linke Steven BRÖST 17<br />
Liungman Krister KÄRL 65<br />
Ljungqvist Olle KOLOREKTAL 223<br />
Loftås Linda SJUKSKÖTERSKEPROGRAMMET 136<br />
Loman Niklas BRÖST 169<br />
Lopera Carlos BARNKIRURGI 123<br />
Lubran Pontus SJUKSKÖTERSKEPROGRAMMET 14<br />
Lundell L SFÖAK 56<br />
Lundell Lars SFÖAK 205, 23, 236, 288,<br />
34, 35, 47, 66, 67<br />
Lundström M KÄRL 12<br />
Lydia Lam TRAUMA 264<br />
Löfgren Jenny SIKT 55<br />
335<br />
FÖRFATTAR-<br />
FÖRTECKNING
Löfgren Pia BARNKIRURGI 163<br />
Löhr Matthias SFÖAK 23<br />
Lökk J KOLOREKTAL 30<br />
Lönroth Hans SFÖAK 294<br />
Lörinc Ester KOLOREKTAL 69<br />
Maas Adrie SFÖAK 303<br />
Machado Mikael KOLOREKTAL 18<br />
Mahmood WM SFÖAK 253<br />
Mahteme Haile KOLOREKTAL 119, 198<br />
Malina Martin KÄRL 296<br />
Malmqvist Olle ENDOKRIN 254<br />
Malmstedt Jonas KÄRL 279<br />
Malmström Carina SJUKSKÖTERSKEPROGRAMMET 136<br />
Maltese Giovanni PLASTIKKIRURGI 222, 26, 27<br />
Mangell Peter KOLOREKTAL 43<br />
Mani Kevin KÄRL 64, 65<br />
Manjer Jonas BRÖST 128<br />
Mao Yumeng BRÖST 162<br />
Marit Tiefenthal KOLOREKTAL 223<br />
Mark H PLASTIKKIRURGI 213<br />
Marsk Richard SIKT 224<br />
Marti Gallostra Marc KOLOREKTAL 238<br />
Martin Ritzén BARNKIRURGI 310<br />
Martling Anna KOLOREKTAL 18, 69, 70<br />
Matovu Alphons SIKT 55<br />
Matteo Bottai SFÖAK 288<br />
Matthiesen Peter KOLOREKTAL 210<br />
Matthiessen Peter KOLOREKTAL 100, 110, 223, 229, 232<br />
Mehrabi Mabobe PERIOPERATIV VÅRD 94<br />
Meijer Ulrika SJUKSKÖTERSKEPROGRAMMET 117<br />
Mejaddam Ali Y TRAUMA 235<br />
Mikael Machado KOLOREKTAL 268<br />
Milstein Dan SFÖAK 303<br />
Modin Billkvist Cecilia SFÖAK 93<br />
Modin-Billkvist C SFÖAK 178, 179<br />
Mohseni Shahin ENDOKRIN 99,<br />
TRAUMA 264, 86<br />
Monsen Christina KÄRL 62<br />
Montan Carl KÄRL 144<br />
Montgomery A KOLOREKTAL 180<br />
Montgomery Agneta SFÖAK 138,<br />
SIKT 209, 305,<br />
ÖVRIG - SE KOMMENTAR 82<br />
Moussavi –Samani Maryam BARNKIRURGI 106<br />
Mulima Gift SFÖAK 75<br />
Munro Lena SJUKSKÖTERSKEPROGRAMMET 160<br />
Myrelid P KOLOREKTAL 214<br />
Myrelid Pär KOLOREKTAL 13, 238, 286,<br />
TRAUMA 291<br />
Månsson C SFÖAK 112<br />
Möller Mats SFÖAK 270<br />
Möller Peter SFÖAK 164<br />
Mörner Malin KOLOREKTAL 120,<br />
SFÖAK 173<br />
Naji H BARNKIRURGI 146, 147, 148<br />
Naredi Peter KOLOREKTAL 252<br />
Nelzén Olle KÄRL 149<br />
Neovius Martin KOLOREKTAL 77<br />
Nettelblad H PLASTIKKIRURGI 245<br />
Nilsson A SFÖAK 112<br />
Nilsson Erik KOLOREKTAL 215<br />
336
Nilsson Henrik SFÖAK 275<br />
Nilsson Inga-Lena ENDOKRIN 139, 140, 199<br />
Nilsson M SFÖAK 208, 56<br />
Nilsson Magnus SFÖAK 236, 282, 34, 35, 66, 67<br />
Nilsson Per KOLOREKTAL 77<br />
Nilsson Peter KÄRL 9<br />
Nilsson Torbjörn KÄRL 9<br />
Nilsson Ulrica SJUKSKÖTERSKEPROGRAMMET 71<br />
Norblad Rickard TRAUMA 291<br />
Nordanstig A KÄRL 152<br />
Nordanstig J KÄRL 12<br />
Nordanstig Joakim KÄRL 36<br />
Nordenskjöld A BARNKIRURGI 221<br />
Nordenskjöld Agneta BARNKIRURGI 283, 299<br />
Nordenström Erik ENDOKRIN 265<br />
Nordenström Josefin BARNKIRURGI 89<br />
Nordenström Jörgen ENDOKRIN 139, 140<br />
Nordenvall Caroline KOLOREKTAL 77<br />
Nordin P SIKT 284<br />
Nordin Pär SIKT 209, 281, 55<br />
Nordin Pär, Docent SIKT 133<br />
Nordling M KOLOREKTAL 230<br />
Nordling Mirna KOLOREKTAL 15<br />
Norén A. SFÖAK 145<br />
Norenstedt Sophe ENDOKRIN 140<br />
Norenstedt Sophie ENDOKRIN 139, 199<br />
Norgren Lars KÄRL 309<br />
Nowak Greg SFÖAK 95<br />
Novik Bengt SIKT 31<br />
Nozohoor Ekmark Ann PLASTIKKIRURGI 127<br />
Nureiev Shakhabidin SFÖAK 195<br />
Nuriev S SFÖAK 200<br />
Nygren Jonas KOLOREKTAL 219<br />
Nygren P SFÖAK 112<br />
Nylin N KOLOREKTAL 25<br />
Nyström Hanna KOLOREKTAL 252<br />
Nyström Per-Olof KOLOREKTAL 248<br />
Nyström PO KOLOREKTAL 187, 77<br />
Näslund E KOLOREKTAL 230<br />
Näslund Erik SFÖAK 122, 294<br />
Näslund Imgmar SFÖAK 165<br />
Näslund Ingmar SFÖAK 206, 294<br />
Näsström Jesper KOLOREKTAL 110<br />
Odin Elisabeth KOLOREKTAL 57<br />
Oh Daniel S SFÖAK 28<br />
Ohlin Karin PLASTIKKIRURGI 315, 316<br />
Ohlsson-Nevo Emma SJUKSKÖTERSKEPROGRAMMET 71<br />
Olaison G KOLOREKTAL 214<br />
Olaison Gunnar PERIOPERATIV VÅRD 167<br />
Olbers Torsten SJUKSKÖTERSKEPROGRAMMET 276<br />
Olofsson Fredrik KOLOREKTAL 108<br />
Olsen Leif BARNKIRURGI 151<br />
Olsson Evelina PERIOPERATIV VÅRD 94<br />
Olsson Hans KOLOREKTAL 257<br />
Olsson L KOLOREKTAL 258<br />
Olsson Lars BRÖST 33<br />
Olsson Louise SFÖAK 184<br />
Olsson Robert PLASTIKKIRURGI 222<br />
Olsson Åsa BRÖST 128<br />
Omid Sadr-Azodi SFÖAK 288<br />
Oppelstrup Henrik KOLOREKTAL 248<br />
337<br />
FÖRFATTAR-<br />
FÖRTECKNING
Orsini Nicola SFÖAK 288<br />
Oscarsson Tibblin Anna SJUKSKÖTERSKEPROGRAMMET 318<br />
Ostenfelt-Møller Lene KOLOREKTAL 79<br />
Ottochian Bianca KOLOREKTAL 290<br />
Ottosson Johan SFÖAK 294<br />
Palmér K BARNKIRURGI 98<br />
Papatziamos Giorgios BARNKIRURGI 266<br />
Park Jennifer BARNKIRURGI 118<br />
Park Per-Ola SFÖAK 273, 277,<br />
SIKT 272<br />
Parsi Mandana TRAUMA 220<br />
Pazooki David TRAUMA 242<br />
Pekkari Klas KOLOREKTAL 190,<br />
SIKT 224<br />
Peristeris Alexander BARNKIRURGI 239<br />
Pernow Ylva ENDOKRIN 139, 140, 199<br />
Perris Frans ENDOKRIN 78, 81<br />
Persson C PLASTIKKIRURGI 213<br />
Persson Gunnar SFÖAK 270, 282,<br />
ÖVRIG - SE KOMMENTAR 82<br />
Persson Kamilla KOLOREKTAL 203<br />
Persson Sara BARNKIRURGI 247<br />
Peterson U KOLOREKTAL 180<br />
Petersson Lena-Marie/L-M SJUKSKÖTERSKEPROGRAMMET 85<br />
Petersson Ulf SIKT 305<br />
Petersson Åsa SJUKSKÖTERSKEPROGRAMMET 14<br />
Pettersson David KOLOREKTAL 69, 70<br />
Pettersson M KÄRL 12<br />
Pieniowski Emil SFÖAK 205<br />
Pinder Sarah BRÖST 6<br />
Pirouzram Artai KÄRL 309, 311<br />
Polistena Andrea KOLOREKTAL 290<br />
Pollack Johan KOLOREKTAL 190<br />
Popowicz Agnieszka SFÖAK 205<br />
Poschke Isabel BRÖST 162<br />
Post Ivo SFÖAK 303<br />
Printzlau Andreas PLASTIKKIRURGI 49<br />
Probst F PLASTIKKIRURGI 245<br />
Prytz Mattias KOLOREKTAL 105, 153, 154, 229, 232<br />
Pröh K SFÖAK 24<br />
Påhlman Lars KOLOREKTAL 215, 97,<br />
PERIOPERATIV VÅRD 101<br />
Påhlman P KOLOREKTAL 258<br />
Pålsson Simon SFÖAK 263<br />
Qureshi J SFÖAK 75<br />
Rangelova E SFÖAK 189, 192, 193, 194, 208<br />
Rask Eva ENDOKRIN 22, 254, 262, 99,<br />
SFÖAK 165, 206<br />
Ravn Hans KÄRL 9<br />
Redeen Stefan TRAUMA 291<br />
Rehn Martin KOLOREKTAL 143<br />
Renne Thomas TRAUMA 182<br />
Resch Tim KÄRL 29<br />
Ribbing Wilén Hanna KOLOREKTAL 187<br />
Riddez Louis TRAUMA 225, 235<br />
Ringberg Anita BRÖST 5<br />
Ritzén Martin BARNKIRURGI 299<br />
Robles Virginia KOLOREKTAL 238<br />
Rogmark Peder SIKT 298, 305<br />
Rojas Ramiro BARNKIRURGI 226<br />
Rosander Carina KOLOREKTAL 80<br />
338
Roubert Nils SFÖAK 138<br />
Roy Joy KÄRL 204, 259<br />
Rubér Marie PERIOPERATIV VÅRD 167<br />
Rutegård Jörgen KOLOREKTAL 110<br />
Rutegård Martin KOLOREKTAL 110<br />
Rutqvist J BARNKIRURGI 148<br />
Rutqvist Jan O BARNKIRURGI 239<br />
Rydén L BRÖST 7<br />
Rydén Lisa BRÖST 169, 91<br />
Rystedt Jenny SFÖAK 138,<br />
ÖVRIG - SE KOMMENTAR 82<br />
Rönnegård Lars KOLOREKTAL 129<br />
Rönnerfalk Mattias KOLOREKTAL 13<br />
Sadeghi Marcel KOLOREKTAL 129<br />
Sadeghi Mitra TRAUMA 220<br />
Sadr Azodi O SFÖAK 208<br />
Sadr-Azodi Omid KOLOREKTAL 87,<br />
SFÖAK 292,<br />
SIKT 61<br />
Sahlin Pelle PLASTIKKIRURGI 312<br />
Sandblom G SFÖAK 197<br />
Sandblom Gabriel KOLOREKTAL 87, P<br />
ERIOPERATIV VÅRD 218, 240,<br />
SFÖAK 205, 263, 288, 292,<br />
SIKT 209, 281<br />
Sandelin Kerstin BRÖST 44<br />
Sandelin Kerstin/K SJUKSKÖTERSKEPROGRAMMET 85<br />
Sandell Eva PERIOPERATIV VÅRD 218<br />
Sandgren Maria SJUKSKÖTERSKEPROGRAMMET 250<br />
Saraste Deborah KOLOREKTAL 40<br />
Sari Karhu SFÖAK 277<br />
Savlid Mats SFÖAK 47<br />
Schmidt-Mende Jan BRÖST 162<br />
Schröder Jörg PERIOPERATIV VÅRD 196<br />
Schultz Inkeri PLASTIKKIRURGI 228<br />
Schwarcs Erik ENDOKRIN 99<br />
Schwarcz Erik ENDOKRIN 22, 254<br />
Scubert-Samuelsson K KOLOREKTAL 30<br />
Segelman Josefin KOLOREKTAL 18<br />
Segersvärd R SFÖAK 189, 192, 193, 194, 197,<br />
200, 208, 243, 300<br />
Segersvärd Ralf PERIOPERATIV VÅRD 94,<br />
SFÖAK 195<br />
Selvaggi Gennaro PLASTIKKIRURGI 314<br />
Sener Sevinc SJUKSKÖTERSKEPROGRAMMET 155<br />
Sevonius Dan SIKT 209, 281, 305<br />
Shabo Ivan KOLOREKTAL 257<br />
Sillen Ulla BARNKIRURGI 247<br />
Sillén U BARNKIRURGI 177<br />
Sillén Ulla BARNKIRURGI 106, 73<br />
Sima Eduardo SFÖAK 168, 176<br />
Sinabulya Helen KÄRL 54,<br />
SFÖAK 205<br />
Singh Joy KOLOREKTAL 286<br />
Sivlér Tobias ENDOKRIN 16<br />
Sixt R BARNKIRURGI 114<br />
Sjöberg Folke PLASTIKKIRURGI 175<br />
Sjödahl Krister SFÖAK 205<br />
Sjödahl R KOLOREKTAL 214<br />
Sjödahl Rune KOLOREKTAL 191, 210<br />
Sjöström Sofia BARNKIRURGI 163, 89<br />
339<br />
FÖRFATTAR-<br />
FÖRTECKNING
Sjöström Susanna KOLOREKTAL 190<br />
Skarin A SFÖAK 197<br />
Skoog Per KÄRL 309, 311<br />
Skullman Stefan KOLOREKTAL 229, 232<br />
Smedberg Sam SIKT 298, 305<br />
Smedh K KOLOREKTAL 159<br />
Smedh Kenneth KOLOREKTAL 131, 134, 97<br />
Sollie Thomas BRÖST 6<br />
Sommar Pehr PLASTIKKIRURGI 19<br />
Sonesson Björn KÄRL 296<br />
Spång Nathalie KOLOREKTAL 119<br />
Staalesen Trude PLASTIKKIRURGI 68<br />
Starck Marianne KOLOREKTAL 271<br />
Starkhammar Hans SJUKSKÖTERSKEPROGRAMMET 308<br />
Stenberg Erik SFÖAK 294<br />
Stene Christina KOLOREKTAL 290<br />
Stener Victorin Elisabet SJUKSKÖTERSKEPROGRAMMET 107<br />
Stenstedt Kristina KOLOREKTAL 60<br />
Stenström Pernilla BARNKIRURGI 123, 256, 293<br />
Stillström David SFÖAK 122<br />
Stjerndahl Jan-Henrik KOLOREKTAL 142<br />
Strandberg L KOLOREKTAL 258<br />
Strigård K KOLOREKTAL 53<br />
Strigård Karin SIKT 251, 287<br />
Ström M KOLOREKTAL 214<br />
Strömberg Cecilia SFÖAK 282, 47<br />
Strömberg S KÄRL 152<br />
Strömmer Lovisa TRAUMA 225, 235<br />
Stukenborg Jan-Bernd BARNKIRURGI 299<br />
Sturesson Christian SFÖAK 303, 304<br />
Stylianidis G SIKT 284<br />
Stålberg Peter ENDOKRIN 170, 38<br />
Sun Xiao-Feng KOLOREKTAL 257<br />
Sund Malin BRÖST 255,<br />
KOLOREKTAL 252<br />
Sundbom Magnus SFÖAK 165, 168, 176, 206, 280,<br />
SIKT 289<br />
Sunde Berit SFÖAK 35<br />
Sundin Anders ENDOKRIN 313<br />
Sundman Joar PERIOPERATIV VÅRD 218<br />
Sundom Gabriel SIKT 42<br />
Swahn Fredrik SFÖAK 23<br />
Svanfeldt M KOLOREKTAL 30<br />
Svanfeldt Monika KOLOREKTAL 120<br />
Svanvik Joar KOLOREKTAL 257<br />
Swartling Torbjörn KOLOREKTAL 231, 90<br />
Swedenborg Jesper KÄRL 204, 259, 279<br />
Sveinsdottir Helena PLASTIKKIRURGI 246<br />
Svenningsson A BARNKIRURGI 221<br />
Svensjö Tor PLASTIKKIRURGI 237, 246<br />
Svensson Barbro PLASTIKKIRURGI 315, 316<br />
Svensson Elin BARNKIRURGI 172, 269<br />
Svensson Felicity SFÖAK 165<br />
Svensson Henry PLASTIKKIRURGI 124, 127, 315, 316<br />
Svensson Jan F BARNKIRURGI 239, 59<br />
Svensson JF BARNKIRURGI 147, 148<br />
Svensson Per-Johan BARNKIRURGI 261<br />
Svensson T BARNKIRURGI 221<br />
Syk Ingvar KOLOREKTAL 108, 119, 143, 274, 52<br />
Sylvan Maria BRÖST 109<br />
Szabo Eva SFÖAK 294<br />
Sälléber Andreas SFÖAK 302<br />
340
Sääf Maria ENDOKRIN 139, 199<br />
Söderberg T KÄRL 152<br />
Södergren Torbjörn ENDOKRIN 99<br />
Söderholm JD KOLOREKTAL 214<br />
Söderkvist Peter ENDOKRIN 16<br />
Söderström Torbjörn PLASTIKKIRURGI 317<br />
Sörensen Jens KÄRL 141<br />
Tagliati Michel TRAUMA 242<br />
Talving Peep TRAUMA 264, 86<br />
Tamimi S SFÖAK 75<br />
Tarnow Peter PLASTIKKIRURGI 222, 26, 27<br />
Teder Heitti PLASTIKKIRURGI 246<br />
Tegler Gustaf KÄRL 141<br />
Thegerström John BARNKIRURGI 121<br />
Thiefenthal Marit KOLOREKTAL 229<br />
Tholin Mira KOLOREKTAL 238<br />
Thomas Troëng KÄRL 11, 11<br />
Thorell Anders KOLOREKTAL 219,<br />
SFÖAK 115, 135, 233, 270, 294<br />
Thorlacius Henrik KOLOREKTAL 274<br />
Thorstenson Sten ENDOKRIN 32<br />
Tiefenthal Marit KOLOREKTAL 232<br />
Tina Granholm BARNKIRURGI 310<br />
Tingstedt Bobby SFÖAK 201, 202, 207<br />
Tiselius C KOLOREKTAL 159<br />
Tollehed Catrin SJUKSKÖTERSKEPROGRAMMET 117<br />
Tot Tibor BRÖST 6<br />
Tovetjärn Robert PLASTIKKIRURGI 222<br />
Troëng Thomas KÄRL 65<br />
Tsai J SFÖAK 56<br />
Tsai Jon SFÖAK 236, 66, 67<br />
Tsai Jon A SFÖAK 34, 35<br />
Tsekrekos Andrianos SFÖAK 205<br />
Tsiolis Ilias SIKT 21<br />
Törkvist L KOLOREKTAL 187<br />
Törnqvist Anders KOLOREKTAL 203<br />
Törnqvist Björn SFÖAK 282,<br />
SIKT 241<br />
Uddén Hemmingsson Joanna SFÖAK 116<br />
Urdzik J. SFÖAK 145<br />
Wahlgren Carl Magnus KÄRL 144<br />
Wallin Göran ENDOKRIN 211, 22, 254, 262, 99,<br />
SFÖAK 216<br />
Wallon Conny KOLOREKTAL 13, 286,<br />
TRAUMA 291<br />
Van Gulik Thomas SFÖAK 303, 304<br />
Vandell O KOLOREKTAL 258<br />
Wanders A. SFÖAK 145<br />
Wang Jing KÄRL 279<br />
Wanhainen Anders KÄRL 141, 260, 64, 65, 9<br />
Wanjura Viktor SFÖAK 216<br />
Wannberg Marcus KÄRL 144<br />
Wann-Hansson C KÄRL 12<br />
Wann-Hansson Christine KÄRL 62<br />
Wassberg Cecilia ENDOKRIN 313<br />
Webb D KOLOREKTAL 230<br />
Wedin Anette KOLOREKTAL 105, 153, 154, 80<br />
Welander Jenny ENDOKRIN 16<br />
Welin Staffan ENDOKRIN 38<br />
Velmahos George C TRAUMA 235<br />
Wenjing Zhou BRÖST 285<br />
Wennerberg Camilla SJUKSKÖTERSKEPROGRAMMET 2<br />
341<br />
FÖRFATTAR-<br />
FÖRTECKNING
Westbacke Gunnar BARNKIRURGI 185<br />
Wester M SFÖAK 24<br />
Wester T BARNKIRURGI 147, 148<br />
Wester Tomas BARNKIRURGI 151, 261, 266, 59<br />
Westerdahl Johan SIKT 281<br />
Westholm Joel KOLOREKTAL 129<br />
Westin Gunnar ENDOKRIN 170<br />
Wettergren Yvonne KOLOREKTAL 57<br />
Wiberg Gerd ENDOKRIN 32<br />
Wickberg Åsa ENDOKRIN 211, 22, 99<br />
Wickman Marie PLASTIKKIRURGI 228<br />
Victorsson Catarina KÄRL 62<br />
Wierup Nils SFÖAK 96<br />
Wieslander Jan B PLASTIKKIRURGI 171<br />
Wikberg Emma PLASTIKKIRURGI 27<br />
Wiklund Marie BARNKIRURGI 256<br />
Wikström Sven Olof PLASTIKKIRURGI 20<br />
Viktor Wanjura SFÖAK 292<br />
Vilhjalmsson Dadi KOLOREKTAL 274<br />
Williamsson Caroline SFÖAK 207<br />
Wilmarsson S KOLOREKTAL 258<br />
Winbladh Anders KOLOREKTAL 161,<br />
SFÖAK 173<br />
Wingren Pär BARNKIRURGI 256<br />
Wladis Andreas SIKT 55<br />
Vult Von Steyern Kristina BARNKIRURGI 256<br />
Wängberg Bo ENDOKRIN 39<br />
Wängberg Harald TRAUMA 174<br />
Wärnberg Fredrik BRÖST 17, 285, 33, 5, 6<br />
Yamamoto Shinji ENDOKRIN 313<br />
Yunxia Lu SFÖAK 288<br />
Zacharias R SFÖAK 178, 179<br />
Zacharias Rebecka SFÖAK 227, 93<br />
Zachrisson Peter PLASTIKKIRURGI 312<br />
Zackrisson Sophia BRÖST 128<br />
Zawadzki Antoni KOLOREKTAL 271<br />
Zdanowski Zbigniew KÄRL 296<br />
Zedenius Jan ENDOKRIN 139, 140, 199<br />
Zehetner Jörg SFÖAK 28<br />
Zeiai Said BARNKIRURGI 226<br />
Zetterlund Tina SIKT 234<br />
Zhou Wenjing BRÖST 17, 5, 6<br />
Zoucas E KOLOREKTAL 180<br />
Åberg Magnus PLASTIKKIRURGI 315, 316<br />
Åberg Wiveca ENDOKRIN 140<br />
Åberg Wiveka ENDOKRIN 139<br />
Ågren Göran SFÖAK 294<br />
Ågren Magnus KOLOREKTAL 143<br />
Åhsberg Kristina BRÖST 169<br />
Åkerström Göran ENDOKRIN 170<br />
Åkerud Peter KOLOREKTAL 244, 249<br />
Åstradsson Eva KOLOREKTAL 161,<br />
SJUKSKÖTERSKEPROGRAMMET 166<br />
Öberg Martin PLASTIKKIRURGI 20<br />
Öhlund Daniel BRÖST 255<br />
Öhrling K KOLOREKTAL 183<br />
Öistämö Emma KOLOREKTAL 15<br />
Örtenwall Per TRAUMA 220<br />
Österberg Johanna SIKT 305<br />
Österberg K KÄRL 152<br />
Östman Jenny PLASTIKKIRURGI 156<br />
Östman Jenny PLASTIKKIRURGI 156<br />
342
17:e <strong>Kirurgveckan</strong> i Linköping , 20-24 augusti 2012<br />
LANDSTINGET<br />
I ÖSTERGÖTLAND<br />
Östergötland är det fjärde största landstinget i Sverige, sett<br />
till antal invånare. Det bor sammanlagt över 431 000 personer<br />
i länets tretton kommuner, varav Linköpings kommun<br />
är störst följt av Norrköpings kommun. Landstinget ansvarar<br />
främst för hälso- och sjukvård och tandvård, men även för<br />
länets kollektivtrafik.<br />
Den östgötska hälso- och sjukvården består av närsjukvård<br />
med ett 40-tal vårdcentraler och specialistsjukvård på sjukhus<br />
i Motala, Norrköping och Linköping. Målet för verksamheten<br />
är en god hälsa för alla länsinvånare.<br />
Inom den högspecialiserade vården har landstinget även<br />
ett region- och riksansvar. Samarbetet med landstingen i<br />
Kalmar respektive Jönköpings län har en mångårig tradition<br />
för utvecklingen av regionens vårdbehov.<br />
Landstinget i Östergötland är vårt läns största arbetsgivare<br />
med cirka 11 700 medarbetare.
Tid<br />
08:00<br />
08:15<br />
08:30<br />
08:45<br />
09:00<br />
09:15<br />
09:30<br />
09:45<br />
10:00<br />
10:15<br />
10:30<br />
10:45<br />
11:00<br />
11:15<br />
11:30<br />
11:45<br />
12:00<br />
12:15<br />
12:30<br />
12:45<br />
13:00<br />
13:15<br />
13:30<br />
13:45<br />
14:00<br />
14:15<br />
14:30<br />
14:45<br />
15:00<br />
15:15<br />
15:30<br />
15:45<br />
16:00<br />
16:15<br />
16:30<br />
16:45<br />
17:00<br />
17:15<br />
17:30<br />
17:45<br />
18:00<br />
18:15<br />
18:30<br />
18:45<br />
19:00<br />
19:15<br />
19:30<br />
Crusell Musikalen Spegelsalen Operan<br />
SOTA<br />
10:15-11:15<br />
Akuta sjukdomar i mannens<br />
yttre genitalia<br />
Föreläsare: Ralph Peeker,<br />
Sahlgrenska<br />
Lokal: Crusell<br />
11:30-12:15: SURgical Patient Safety System (SURPASS) - Embrace or Resist<br />
Moderator: Jon Ahlberg<br />
Föreläsare: Kim Ram, Amsterdam<br />
12:15-13:00: Säker bukkirurgi - en lägesrapport<br />
Deltagare: Jon Ahlberg, Axel Ros,<br />
Mikael A Lindqvist, Rune Sjödahl<br />
KOLOREKTALKIRURG<br />
Lokal: Duetten<br />
13:00-14:00 ST-lunch<br />
Volvulus – diagnostik,<br />
handläggning och operation<br />
Föreläsare: Maria Cornelius<br />
KIRUB<br />
14:00-15:15 Akut buk ur ett<br />
strålande perspektiv<br />
Föreläsare: Karin Strigård,<br />
Sofia Olai<br />
Lokal: Crusell<br />
15:45-17:45 Kvalitetssymposium<br />
Återrapportering och öppen redovisning i våra kirurgiska kvalitetsregister<br />
Moderator: Rebecka Nylén, Pär Nordin<br />
Föreläsare: Lars Påhlman, Pär Nordin, Lars Enocksson, Gunnar Persson, Viktor Wanjura<br />
17:20 Invigningsceremoni<br />
Lokal: Backstage<br />
18:30<br />
Get toghether - i Tages anda<br />
Måndag 20 Augusti<br />
08:00-10:00<br />
Registrering<br />
Lokal: Konsert & Kongress<br />
KOLOREKTALKIRURGI<br />
10:00-11:15<br />
Fria föredrag<br />
Moderator: Maria Walldén,<br />
Staffan Haappaniemi<br />
KÄRLKIRURGI<br />
Lokal: Operetten<br />
13:00-14:00 ST-lunch<br />
Kärlskada på halsen<br />
Föreläsare: Jakob Hager<br />
KOLOREKTALKIRURGI<br />
14:00-15:15 Högersidig<br />
hemicolektomi<br />
-mer än bara “högersväng”?<br />
Deltagare: George Dafnis, Stefan<br />
Skullman, Richard Bernhoff,<br />
Fredrik Olofsson<br />
Moderator: Annika Sjövall, Olof<br />
Hallböök<br />
KÄRLKIRURGI<br />
10:00-11:15<br />
Aortagraftinfektion:<br />
Deltagare: Katrine Åhlström<br />
Riklund, Mia Furbring<br />
Moderator: Conny Arnerlöv,<br />
Anders Wanhainen<br />
ENDOKRINKIRURGI<br />
Lokal: Sonaten<br />
13:00-14:00 ST-lunch<br />
Ileus pga carcinoid – hur hantera<br />
akut/operera, komplikationer?<br />
Föreläsare: Oliver Gimm,<br />
Christina Swärd<br />
KÄRLKIRURGI<br />
14:00-15:15 Fria föredrag<br />
Moderator: Jan Holst, Peter<br />
Qvarfordt<br />
ENDOKRINKIRURGI<br />
10:00-10:45 Ivar Sandströmföreläsning:<br />
Från bioterapi och kirurgi vid<br />
midgut carcinoid till multimodal<br />
behandling vid tunntarms-NET<br />
Moderator: Joakim Hennings<br />
Föreläsare: Per Hellman<br />
10:45 - 11:15 Fria föredrag<br />
SFÖAK<br />
Lokal: Solot<br />
13:00-14:00 ST-lunch<br />
Akuta besvär efter GBP,<br />
vad ska jag göra?<br />
Föreläsare: Lars-Göran Larsson<br />
ENDOKRINKIRURGI<br />
14:00-15:15 Fria föredrag<br />
Moderator: Christina Swärd
Wallenbergsalen Kulturen Loge nr 5 US i Linköping<br />
SEKRETERARPROGRAM<br />
09:30-09:45:<br />
Introduktion<br />
Sekreterarprogram<br />
09:45-11:00:<br />
Kommunikation<br />
Inspiration, motivation och<br />
bemötande<br />
Föreläsare: Angelica Frithiof<br />
11:00-12:00:<br />
Diagnosklassifikation -1<br />
Föreläsare: Olafr Steinum,<br />
Gunnar Henriksson<br />
SEKRETERARPROGRAM<br />
13:00-15:15<br />
Diagnosklassifikation -2<br />
Föreläsare: Olafr Steinum,<br />
Gunnar Henriksson<br />
SEKRETERARPROGRAM<br />
Lokal: Crusell<br />
15:45-17:15<br />
Kvalitetetssymposium<br />
(gemensamt med läkarprogrammet)<br />
OFFENTLIG FÖRELÄSNING<br />
17:30-18:15 Tarmfickor<br />
Lokal: Wallenbergsalen, Länsmuséet<br />
Föreläsare: Fredrik Hjern<br />
OFFENTLIG FÖRELÄSNING<br />
18:30-19:15 Plastikkirurgin<br />
på väg in i framtiden<br />
Lokal: Wallenbergsalen, Länsmuséet<br />
Föreläsare: Gunnar Kratz<br />
Måndag 20 Augusti<br />
08:00-10:00<br />
Registrering<br />
Lokal: Konsert & Kongress<br />
Lokal: Kulturen<br />
13:00-17:00<br />
Kurs: How to write a clinical<br />
paper<br />
KIRUB<br />
Lokal: Loge nr 5<br />
13:00-14:00 ST-Lunch:<br />
Från papper till kirurg ...<br />
Moderator: Elin Ericsson,<br />
Fredrik Jonsson<br />
Lokal: Loge nr 5<br />
14:00-15:15<br />
Studiorektornätverk<br />
PLASTIKKIRURGI<br />
Lokal: US i Linköping<br />
13:00-14:30 ST-Lunch<br />
Studiebesök på<br />
Brännskadeenheten<br />
UTSTÄLLNINGSHALLEN ÄR ÖPPEN<br />
FRÅN KL. 08:00<br />
KAFFE SERVERAS I<br />
UTSTÄLLNINGSHALLEN.<br />
LUNCH SERVERAS MELLAN<br />
KL. 12:00-14:00
Tid<br />
08:00<br />
08:15<br />
08:30<br />
08:45<br />
09:00<br />
09:15<br />
09:30<br />
09:45<br />
10:00<br />
10:15<br />
10:30<br />
10:45<br />
11:00<br />
11:15<br />
11:30<br />
11:45<br />
12:00<br />
12:15<br />
12:30<br />
12:45<br />
13:00<br />
13:15<br />
13:30<br />
13:45<br />
14:00<br />
14:15<br />
14:30<br />
14:45<br />
15:00<br />
15:15<br />
15:30<br />
15:45<br />
16:00<br />
16:15<br />
16:30<br />
16:45<br />
17:00<br />
17:15<br />
17:30<br />
17:45<br />
18:00<br />
18:15<br />
18:30<br />
18:45<br />
19:00<br />
19:15<br />
19:30<br />
Crusell Musikalen Spegelsalen Operan<br />
SOTA<br />
10:00-11:30 Akut övre<br />
abdominell kirurgi för icke-<br />
ÖAK kirurger<br />
Tema: Komplikationer inom övre<br />
GI efter ERCP, perforation och<br />
obesitaskirurgi<br />
Deltagare: Michael Hermansson,<br />
Erik Haraldsson, Johan Ottosson<br />
KIRUB<br />
12:00-13:15 Urologiskt<br />
trauma - från njure till glans<br />
Föreläsare: Einar Brekkan,<br />
Anders Magnusson<br />
Lokal: Crusell<br />
14:15-15:15 Utbildningskommittén: Underkänt på SPUR - hur ta sig ur?<br />
Deltagare: Helena Taflin, Jessica Frisk samt representanter från SoS och<br />
arbetsgivare. Intro: Marianne Hall-Angerås<br />
Moderator: Fredrik Jonsson<br />
Tisdag 21 Augusti<br />
Lokal: Crusell<br />
08:15-09:30 Colorectal cancer with synchronous liver metastases<br />
Moderator: Olof Hallböök, Per Sandström<br />
Föreläsare: Timothy John, Basingstoke, England, PO Nyström<br />
SIKT<br />
Lokal: Duetten<br />
13:15-14:15 ST-lunch:<br />
Laparoskopisk appendektomi<br />
Moderator:<br />
Ann-Cathrin Moberg<br />
KIRUB<br />
15:45-17:00 Privatisering<br />
& centralisering - men de<br />
glömde ST-läkaren!<br />
Deltagare: Staffan Gröndal (chef, Kir<br />
klin, Ersta), Marianne Hall- Angerås<br />
(SKFs utbildningsutskott), Britt-<br />
Inger Kajnäs (SKL)<br />
Moderator: Olov Norlén, Jessica<br />
Frisk<br />
KIRUB<br />
17:00-17:45<br />
Årsmöte<br />
KIRUB<br />
ST-middag<br />
Lokal: Backstage<br />
Föranmälan<br />
KOLOREKTALKIRURGI<br />
10:00-11:30 Fria föredrag<br />
Moderator: Eva Angenete,<br />
Niklas Zar<br />
KOLOREKTALKIRURGI<br />
12:00-13:15<br />
Kolorektalcancerregistret<br />
- i går, i dag & i morgon<br />
Deltagare: Lars Påhlman, Ingvar<br />
Syk, Anna Martling, Mikael<br />
Machado, Roland Andersson<br />
Moderator: Gudrun Lindmark,<br />
Jörgen Rutegård<br />
BARNKIRURGI<br />
Lokal: Operetten<br />
13:15-14:15 ST-lunch:<br />
Barn som far illa<br />
Föreläsare:<br />
PJ Svensson, Gabriel Otterman<br />
KÄRLKIRURGI<br />
10:00-11:30 Fria föredrag<br />
Moderator: Rebecka Hultgren,<br />
Elisabet Skagius<br />
KÄRLKIRURGI<br />
12:00-13:15 Post-EVAR<br />
uppföljning<br />
Deltagare: Claes Forsell, Fausto<br />
Labruto, Per Törnqvist<br />
Moderator: Nuno Dias, Johan<br />
Tjärnström<br />
BRÖSTKIRURGI<br />
Lokal: Sonaten<br />
13:15-14:15 ST-Lunch:<br />
Bröstkirurgi för jourhavande<br />
Föreläsare:<br />
Ann-Christine Källström<br />
KAFFE OCH UTSTÄLLNINGSBESÖK<br />
KOLOREKTALKIRURGI<br />
15:45-16:45<br />
Posterföredrag<br />
Moderator: Louise Olsson,<br />
Johan Söderholm<br />
KOLOREKTALKIRURGI<br />
16:45-17:45<br />
Årsmöte SFKRK<br />
KOLOREKTALKIRURGI<br />
18:30 SFKRK´s Get-2-gether<br />
Lokal: Flygvapenmuseum<br />
Föranmälan<br />
KÄRLKIRURGI<br />
15:45-16:45<br />
Utmanande kärlfall:<br />
Moderator: Thomas Troëng<br />
KÄRLKIRURGI<br />
16:45-17:45<br />
Årsmöte<br />
KÄRLKIRURGI<br />
18:00 SSVS-afton<br />
Föranmälan<br />
ENDOKRINKIRURGI<br />
10:00-11:30 Fria föredrag<br />
Moderator: Jonas Karlberg<br />
ENDOKRINKIRURGI<br />
12:00-13:15 Fria föredrag:<br />
Moderator: Erik Nordenström<br />
TRAUMAKIRURGI<br />
Lokal: Solot<br />
13:15-14:15 ST-lunch:<br />
Case discussions - abdominal trauma<br />
Föreläsare:<br />
Charles William Schwab, Philadelphia<br />
PERIOP<br />
Lokal: Studion<br />
14:15-15:15 Postervandring<br />
Deltagare:<br />
Anders Thörne, Christina Stene,<br />
Monika Svanfeldt, Folke Hammarqvist<br />
ENDOKRINKIRURGI<br />
15:45-17:45 Årsmöte<br />
Ordförande Johan Westerdahl
Wallenbergsalen US i Linköping<br />
SEKRETERARPROGRAM<br />
08:30-10:15<br />
Kvalitetsregister i INCA<br />
och Gallriks<br />
Föreläsare: Jakob Sandell,<br />
Victoria Fomichov (INCA),<br />
Therese Barje (Gallriks)<br />
SEKRETERARPROGRAM<br />
10:45-12:00<br />
Kirurgi i praktiken<br />
Vad innebär koderna i<br />
verkligheten?<br />
Föreläsare: Anders Winbladh<br />
SEKRETERARPROGRAM<br />
13:00-14:30 Nationell<br />
patientöversikt (NPÖ)<br />
Föreläsare: Andreas Mårtensson<br />
14:30-14:45<br />
Överlämnande till Uppsala<br />
OFFENTLIG FÖRELÄSNING<br />
17:30-18:15<br />
Knuta på halsen<br />
Lokal: Wallenbergsalen, Länsmuséet<br />
Föreläsare: Johan Westerdahl<br />
OFFENTLIG FÖRELÄSNING<br />
18:30-19:15 Kirurgisk simulering<br />
för att öka patientsäkerhet ...<br />
Lokal: Wallenbergsalen, Länsmuséet<br />
Föreläsare: Magnus Kjellman, Italo Masiello<br />
Tisdag 21 Augusti<br />
PLASTIKKIRURGI<br />
Lokal: US i Linköping<br />
13:15-14:45 ST-Lunch<br />
Studiebesök på<br />
Brännskadeenheten<br />
UTSTÄLLNINGSHALLEN ÄR ÖPPEN<br />
FRÅN KL. 08:15<br />
KAFFE SERVERAS I<br />
UTSTÄLLNINGSHALLEN.<br />
LUNCH SERVERAS MELLAN<br />
KL. 12:00-14:15
Tid<br />
07:30<br />
07:45<br />
08:00<br />
08:15<br />
08:30<br />
08:45<br />
09:00<br />
09:15<br />
09:30<br />
09:45<br />
10:00<br />
10:15<br />
10:30<br />
10:45<br />
11:00<br />
11:15<br />
11:30<br />
11:45<br />
12:00<br />
12:15<br />
12:30<br />
12:45<br />
13:00<br />
13:15<br />
13:30<br />
13:45<br />
14:00<br />
14:15<br />
14:30<br />
14:45<br />
15:00<br />
15:15<br />
15:30<br />
15:45<br />
16:00<br />
16:15<br />
16:30<br />
16:45<br />
17:00<br />
17:15<br />
17:30<br />
17:45<br />
18:00<br />
18:15<br />
18:30<br />
18:45<br />
19:00<br />
19:15<br />
Onsdag 22 Augusti<br />
Crusell Musikalen Spegelsalen Operan<br />
Lokal: Crusell<br />
08:15-09:30 Keynote lecture: Acute care surgery<br />
Moderator: Stefan Redéen, Conny Wallon<br />
Föreläsare: Charles William Schwab, Philadelphia<br />
Lokal: Crusell<br />
10:00-11:00 Årsmöte SKF<br />
11:00-11:15: Stora Forskarpristagaren presenterar sin forskning<br />
11:15-12:00: BJS-föreläsning:<br />
Who should take the responsibility for the surgical management<br />
of the severely traumatized patient in the future, and how?<br />
Moderator: Sten Lennquist<br />
Föreläsare: Donald Trunkey, USA<br />
SIKT<br />
Lokal: Duetten<br />
12:00-13:00 ST-lunch:<br />
Laparoskopisk appendektomi<br />
Moderator: Ann-Cathrin Moberg<br />
SFÖAK<br />
13:00-14:30 Symposium:<br />
Akut pankreatit<br />
Deltagare: Roland Andersson,<br />
Bodil Andersson, Ellen Andersson,<br />
Pernilla Benjaminsson, Sara<br />
Regnér, Ralf Segersvärd, Fredrik<br />
Swahn, Mikael Öman.<br />
Moderator: Bobby Tingstedt<br />
15:15-16:45 Övre GIblödning<br />
- Nya utmaningar<br />
och möjligheter<br />
Samarrangemang SFÖAK,<br />
SIKT, SSVS<br />
Deltagare: Jan Holst, David<br />
Lindström, Bertil Leidner, Christer<br />
Staël von Holstein, Per Stål<br />
Moderator: Claes Jönson (SFÖAK)<br />
Ingemar Bolin (SIKT) Carl<br />
Wahlgren (SSVS)<br />
SIKT<br />
16:45-17:30 Årsmöte<br />
SFÖAK<br />
Lokal: Operetten<br />
12:00-13:00 ST-lunch:<br />
Akuta besvär efter GBP, vad ska<br />
jag göra?<br />
Föreläsare: Lars-Göran Larsson<br />
KÄRLKIRURGI<br />
13:00-14:30 Akut<br />
extremitetsischemi<br />
Deltagare: Stefan Acosta, Linus<br />
Blohmé, Björn Jönsson, Göran<br />
Lundberg, Bo Westman<br />
Moderator: Carl Magnus<br />
Wahlgren, Klas Österberg<br />
15:15-16:45 Interactive<br />
mentometer-session:<br />
Training of decision making<br />
i triage,<br />
primary management<br />
and surgical treatment of<br />
severely injured patients<br />
Deltagare: Charles William Schwab<br />
(USA), Donald Trunkey (USA),<br />
Moderator:<br />
Sten Lennquist (Sweden)<br />
TRAUMAKIRURGI<br />
16:45-17:30 Årsmöte<br />
18:30 Höjdarfesten !<br />
Bankett<br />
TRAUMAKIRURGI<br />
Lokal: Sonaten<br />
12:00-13:00 ST-lunch:<br />
Case discussions -abdominal trauma<br />
Föreläsare:<br />
Charles William Schwab, Philadelphia<br />
KOLOREKTALKIRURGI<br />
13:00-14:30 Akut<br />
proktologi<br />
Deltagare: Antoni Zawadzki, Helgi<br />
Örn Jóhannsson, Claes Johansson,<br />
Fredrik Hjern<br />
Moderator: Per-Anders Larsson,<br />
Fredrik Hjern<br />
15:15-16:45 Akutkirurgiskt<br />
symposium: Optimering av<br />
den svårt sjuka patienten<br />
inför kirurgi<br />
Riskbedömning. Hur värderas och<br />
optimeras svikter i olika<br />
organsystem? Hur förbereds den<br />
svårt sjuka kirurgiska patienten<br />
inför anestesi och operation?<br />
Moderator: Monika Svanfeltd, Folke<br />
Hammarqvist Föreläsare: Lars I<br />
Eriksson, PO Nyström<br />
BARNKIRURGI<br />
08:15-09:45 Fria föredrag:<br />
Gastrokirurgi<br />
- Del 1, Del 2, Del 3<br />
Moderator: Gunnar Göthberg,<br />
PJ Svensson, Pernilla Stenström<br />
BARNKIRURGI<br />
10:30-12:00 Fria föredrag:<br />
Gastrokirurgi - Del 4,<br />
Urologi - Del 1, Del 2<br />
Moderator: Elisabeth Gustafsson,<br />
Nils Wåhlin, Gunnar Westbacke<br />
KOLOREKTALKIRURGI<br />
Lokal: Solot<br />
12:00-13:00 ST-lunch:<br />
Volvulus – diagnostik, handläggning<br />
och operation<br />
Föreläsare: Maria Cornelius<br />
TRAUMAKIRURGI<br />
13:00-14:30 Symposium:<br />
I säkra händer - när det<br />
händer. Hur kan vi stå för<br />
det? - Öva, registrera,<br />
granska...<br />
Mattias Block, Thomas Troëng<br />
Else Ribbe, Fredrik Linder<br />
Per Loftås, Kenth Johansson<br />
Pär Lindgren<br />
Moderator: Else Ribbe<br />
BARN- / PLASTIKKIRURGI<br />
15:15-16:45<br />
Hypospadiplastik -bättre och<br />
sämre metoder?<br />
Sammarrangemang<br />
Barnkirurgi, Plastikkirurgi<br />
Deltagare: Henry Svensson,<br />
Erkki Tarpila (Plastikkirurgi),<br />
Johan Heinius (Urologi), Gundela<br />
Holmdahl, Gunnar Westbacke<br />
(Barnurologi)<br />
Moderator: Agneta Nordenskjöld<br />
BARNKIRURGI<br />
16:45-17:30 Årsmöte
Wallenbergsalen Kulturen<br />
Lokal: Konsert & Kongress<br />
07.30-08.15<br />
Registrering<br />
SJUKSKÖTERSKOR<br />
08:15-09:30<br />
Keynote lecture: Acute care<br />
surgery<br />
Lokal: Crusell<br />
(gemensamt med läkarprogrammet)<br />
Föreläsare: Charles William Schwab,<br />
Philadelphia<br />
SJUKSKÖTERSKOR<br />
Pre- och intraoperativt omhändertagande<br />
vid akut kirurgi<br />
10:00-10:45:<br />
Initialt omhändertagande<br />
vid trauma...<br />
Föreläsare: Maria Berglund, Susanna Eriksson<br />
10:45-11:30:<br />
Pre- och intra-operativ<br />
vätsketerapi...<br />
Föreläsare: Hans Bahlmann<br />
11:30-12:00:<br />
Intraoperativ hypotermi...<br />
Moderator: Maria Wärnelius<br />
Föreläsare: Alenka Glavas<br />
SJUKSKÖTERSKOR<br />
Att identifiera och observera den<br />
akuta patienten<br />
13:00-13:30:<br />
Identifiera riskpatienter...<br />
Föreläsare: Christina Eintrei<br />
13:30-13:45:<br />
Kompensationsmekanismer...<br />
Föreläsare: Pia Engborg<br />
13:00-13:30:<br />
Temadiskussion...<br />
Moderator: Karolina Johansson<br />
SJUKSKÖTERSKOR<br />
15:00-16:30 Psykosocialt<br />
omhändertagande & svåra<br />
besked<br />
Att möta en människa i kris<br />
Föreläsare: Valborg Larsson<br />
OFFENTLIG FÖRELÄSNING<br />
17:30-18:15 Den glömda<br />
cancern - Bukspottkörtelcancer<br />
Lokal: Wallenbergsalen, Länsmuséet<br />
Föreläsare: Roland Andersson<br />
OFFENTLIG FÖRELÄSNING<br />
18:30-19:15 En liten<br />
operation förebygger stroke,<br />
men den måste göras i tid<br />
Lokal: Wallenbergsalen, Länsmuséet<br />
Föreläsare: Klas Österberg<br />
Onsdag 22 Augusti<br />
UTSTÄLLNINGSHALLEN ÄR ÖPPEN<br />
FRÅN KL. 08:00<br />
BARNKIRURGI<br />
13:00-13:45: Fria föredrag:<br />
Allmän Barnkirurgi<br />
- Del 1, Del 2<br />
Moderator: Zsuzsa Bartik, Johan Dani<br />
13:45-14:30:<br />
Gästföreläsning<br />
- Perineal surgery<br />
Föreläsare: Maria Marcela Bailez,<br />
Buenos Aires elsson<br />
US i Linköping<br />
KAFFE SERVERAS I<br />
UTSTÄLLNINGSHALLEN.<br />
LUNCH SERVERAS MELLAN<br />
KL. 12:00-13:00<br />
PLASTIKKIRURGI<br />
Lokal: US i Linköping<br />
12:00-13:30 ST-Lunch<br />
Studiebesök på<br />
Brännskadeenheten
Tid<br />
08:00<br />
08:15<br />
08:30<br />
08:45<br />
09:00<br />
09:15<br />
09:30<br />
09:45<br />
10:00<br />
10:15<br />
10:30<br />
10:45<br />
11:00<br />
11:15<br />
11:30<br />
11:45<br />
12:00<br />
12:15<br />
12:30<br />
12:45<br />
13:00<br />
13:15<br />
13:30<br />
13:45<br />
14:00<br />
14:15<br />
14:30<br />
14:45<br />
15:00<br />
15:15<br />
15:30<br />
15:45<br />
16:00<br />
16:15<br />
16:30<br />
16:45<br />
17:00<br />
17:15<br />
17:30<br />
17:45<br />
18:00<br />
18:15<br />
18:30<br />
18:45<br />
19:00<br />
19:15<br />
19:30<br />
Crusell Musikalen Spegelsalen Operan<br />
SIKT<br />
08:30-10:00 Ärrbråck<br />
Moderator: Ursula Dahlstrand,<br />
Peder Rogmark<br />
Föreläsare: Yucel Cengiz, Jan<br />
Dalenbäck, Agneta Montgomery,<br />
Karin Strigård<br />
Lokal: Crusell<br />
10:30-11:45 Bladerunner 2021 - en framtidsskildring<br />
SKFs Plenarsesion - Framtidssympsium<br />
Deltagare: Ellen Andersson, Eva Angenete, Fredrik Jonsson, Jonas Leo, Gert Nestler, Malin Sund<br />
SFÖAK / SIKT<br />
12:00-13:15 Symposium:<br />
Slits/gallstensproblematik<br />
efter gastric bypass<br />
Samarrangemang SFÖAK, SIKT<br />
Deltagare:<br />
Arthur Jänes, Anders Thorell,<br />
Erik Stenberg, Mikael Ekelund,<br />
Lars Enochsson<br />
BARNKIRURGI<br />
Lokal: Duetten<br />
13:15-14:15 ST-lunch:<br />
Barn som far illa<br />
Föreläsare: PJ Svensson,<br />
Gabriel Otterman<br />
PLASTIKKIRURGI / SIKT<br />
14:15-15:30 Den<br />
postbariatriske patienten -<br />
vad händer sen?<br />
Sammarrangemang Plastikkirurgi,<br />
SIKT<br />
Moderator: Anna Elander,<br />
Arthur Jänes<br />
Föreläsare: Ingmar Näslund<br />
SFÖAK<br />
16:00-17:00 Ihreföreläsning:<br />
Individualized treatment of<br />
esophageal cancer<br />
Moderator: Ingmar Näslund<br />
Föreläsare: Jan van Lanschot,<br />
Rotterdam<br />
SFÖAK<br />
17:00-18:00<br />
SFÖAKs årsmöte med<br />
projektpresentation av<br />
SFÖAKs forskningspristagare<br />
SFÖAK<br />
19:00 SFÖAK:s festkväll<br />
Lokal: Stångs Magasin<br />
Föranmälan<br />
Torsdag 23 Augusti<br />
SFÖAK<br />
08:30-10:00 Fria föredrag<br />
Galla, lever, pankreas<br />
Moderator: Cecilia Strömberg,<br />
Thomas Gasslander<br />
SOTA<br />
12:00-13-:15 Modern<br />
brännskadevård -<br />
en update<br />
Föreläsare: Folke Sjöberg,<br />
Johan Thorfinn<br />
KÄRLKIRURGI<br />
LOKAL: Operetten<br />
13:15-14:15 ST-lunch:<br />
Kärlskada på halsen<br />
Föreläsare: Jakob Hager<br />
SFÖAK<br />
14:15-15:30 Fria föredrag:<br />
Esofagus, ventrikel, obesitas<br />
Moderator: Stefan Modin<br />
Ingvar Halldestam<br />
SIKT<br />
16:00-17:15<br />
Innovativa hälso- och<br />
sjukvårdsprojekt - Ett EU<br />
perspektiv<br />
Moderator: Magnus Kjellman,<br />
Dan Sevonius<br />
Föreläsare: Bertil Guve, Majed<br />
Katati<br />
SIKT<br />
19:00 SIKT:s festkväll<br />
Lokal: Storan<br />
Föranmälan<br />
SVESEK<br />
08:30-10:00 Igår, idag och i<br />
morgon<br />
Deltagare:<br />
Henry Johansson - endokrinkirurgi,<br />
Christian Olin - thoraxkirurgi<br />
Moderator: L-O Hafström,<br />
Göran Ekelund<br />
SVESEK<br />
11:45-12:45:<br />
SVESEK-föreläsning<br />
Kent Jönsson, Botswana -<br />
Erfarenheter och intryck från<br />
mångårig tjänstgöring i Afrika<br />
Orvar Johnson, Addis Ababa -<br />
Kommentarer<br />
Moderator: L-O Farnebo<br />
12:45-13:15: Årsmöte<br />
13.30-14.30 Gemensam lunch<br />
för SVESEKmedlemmar<br />
ENDOKRINKIRURGI<br />
Lokal: Loge nr 5<br />
13:15-14:15 ST-lunch:<br />
Ileus pga carcinoid – hur hantera<br />
akut/operera, komplikationer?<br />
Föreläsare: Oliver Gimm,<br />
Christina Swärd<br />
TRAUMAKIRURGI<br />
14:15-15:45 Fria föredrag:<br />
Moderator: Lars Lundberg,<br />
Mikael Öman<br />
BRÖSTKIRURGI<br />
08:30-10:00<br />
Graviditetsrelaterad<br />
bröstcancer och<br />
fertilitetsaspekter<br />
Deltagare:<br />
Kenny Rodriguez-Wallberg,<br />
Elisabet Lidbrink, Fredrik Wärnberg<br />
Moderator: Irma Fredriksson<br />
PLASTIKKIRURGI<br />
12:00-13:15<br />
Vad nytt inom bröstrekonstruktioner<br />
– timing,<br />
tekniker och vem gör vad?<br />
Moderator: Marie Wickman<br />
Chanterau<br />
BRÖSTKIRURGI<br />
Lokal: Solot<br />
13:15-14:15 ST-lunch:<br />
Bröstkirurgi för jourhavande<br />
Föreläsare:<br />
Ann-Christine Källström<br />
BRÖSTKIRURGI<br />
14:15-15:45 Fria föredrag:<br />
Moderator: Malin Sund,<br />
Lars-Gunnar Arnesson<br />
BRÖSTKIRURGI<br />
16:00-18:00 Årsmöte<br />
BRÖSTKIRURGI<br />
19:00 Bröstföreningens<br />
middag<br />
Lokal: Frimurarehotellet<br />
Föranmälan
Torsdag 23 Augusti<br />
Sonaten Wallenbergsalen Studion<br />
PLASTIKKIRURGI<br />
08:30-10:00 Fria föredrag:<br />
Blandat inklusive<br />
avhandlingspresentation<br />
PLASTIKKIRURGI<br />
10:30-11:45 Fria föredrag:<br />
Bröst<br />
12:00-13:15 Nobelpris eller<br />
budget i balans?<br />
Forskningskommitténs<br />
symposium<br />
Deltagare: Marie-Lois Ivarsson,<br />
Staffan Gröndal, Britt Skogseid -<br />
Vicerektor, Uppsala Universitet,<br />
Torbjörn Myrnäs, Fariba Kamran,<br />
Mats Eriksson - ordf SKL:s<br />
sjukvårdsdelegation<br />
Moderator: Ulf Gunnarsson<br />
PLASTIKKIRURGI<br />
16:00-17:30 Fria föredrag:<br />
Missbildningar<br />
SJUKSKÖTERSKOR<br />
Specialiserad kirurgisk öppenvård<br />
08:15-08:45: Cancerutredning på<br />
ett nytt sätt<br />
Moderator: Anette Jönsson,<br />
Pia Landberg Föreläsare: Karin<br />
Blomqvist, Eva Åstradsson<br />
08:45-09:30: Att arbeta som<br />
kontaktsjuksköterska<br />
Föreläsare: Frida Smith<br />
SJUKSKÖTERSKOR<br />
Optimering inför kirurgi<br />
10:00-10:30:<br />
Säkerhet räddar liv<br />
Föreläsare: Lena Nilsson<br />
10:30-11:00:<br />
Måste alla duscha?<br />
Föreläsare: Anette W Dahl<br />
11:00-12:00:<br />
Ska rökare opereras?<br />
Moderator: Tina Svensson<br />
Föreläsare: Olle Svensson<br />
SJUKSKÖTERSKOR<br />
13:00-14:30 Keynote<br />
lecture: Living with<br />
short bowel - a challenge for<br />
nursing<br />
Moderator: Åsa Gustafsson<br />
Föreläsare: Mia Small, London<br />
SJUKSKÖTERSKOR<br />
15:00-16:00 Fria föredrag<br />
SJUKSKÖTERSKOR<br />
17:00 Mingel på Hagdahls terrass<br />
Föranmälan<br />
OFFENTLIG FÖRELÄSNING<br />
17:30-18:15 Varför erbjuds bara<br />
65-åriga män en undersökning för<br />
bråck på stora kroppspulsådern?<br />
Lokal: Wallenbergsalen,Länsmuséet<br />
Föreläsare: Anders Wanhainen<br />
OFFENTLIG FÖRELÄSNING<br />
18:30-19:15 Kirurgisk verksamhet i<br />
Afrika under en 20-årsperiod<br />
Lokal: Wallenbergsalen,Länsmuséet<br />
Föreläsare: Kent Jönsson,Botswana<br />
UTSTÄLLNINGSHALLEN ÄR ÖPPEN<br />
FRÅN KL. 08:00<br />
KAFFE SERVERAS I<br />
UTSTÄLLNINGSHALLEN.<br />
BRÖSTKIRURGI<br />
11:45-12:15 Postervandring<br />
Moderator: Göran Liljegren<br />
KIRUB<br />
Lokal: Kulturen<br />
13:15-14:15 ST-lunch:<br />
Från papper till kirurg ...<br />
Moderator: Elin Ericsson,<br />
Fredrik Jonsson<br />
SJUKSKÖTERSKOR<br />
16:15-17:00<br />
Posterpresentation<br />
SIKT<br />
17:15-17:45<br />
Posterpresentation<br />
LUNCH SERVERAS MELLAN<br />
KL. 12:00-14:15
Tid<br />
08:00<br />
08:15<br />
08:30<br />
08:45<br />
09:00<br />
09:15<br />
09:30<br />
09:45<br />
10:00<br />
10:15<br />
10:30<br />
10:45<br />
11:00<br />
11:15<br />
11:30<br />
11:45<br />
12:00<br />
12:15<br />
12:30<br />
12:45<br />
13:00<br />
13:15<br />
13:30<br />
13:45<br />
14:00<br />
14:15<br />
14:30<br />
14:45<br />
15:00<br />
15:15<br />
15:30<br />
352<br />
FREDAG 23 AUGUSTI<br />
Crusell Musikalen Operan Wallenbergsalen Studion<br />
Lokal: Crusell<br />
08:15-09:15: Traumesenterets erfaringer etter<br />
terrorangrepene 22. juli 2011<br />
Moderator: Per Örtenwall, Louis Riddez<br />
Föreläsare: Pål Aksel Naess, Oslo<br />
SOTA<br />
09:45-10:45 Akut Buk<br />
- expektans och konservativ<br />
behandling<br />
Deltagare:<br />
Roland Andersson<br />
Peter Andersson<br />
Abbas Chabok<br />
SFÖAK<br />
11:45-13:15<br />
Symposium:<br />
Prickar i levern och<br />
cystor i pankreas<br />
Deltagare: Urban Arnelo,<br />
Wolf Bartholomä, Joakim<br />
Davidsson, Riadh Sadik<br />
Moderator: Per Sandström,<br />
Ralf Segersvärd<br />
SIKT<br />
09:45-11:15<br />
Fria föredrag<br />
Moderator:<br />
Peder Rogmark,<br />
Gabriel Sandblom<br />
SIKT<br />
11:45-13:15<br />
Lichtenstein –<br />
teknikdiskussion och<br />
video<br />
Moderator: Dan Sevonius<br />
BRÖSTKIRURGI<br />
09:45-11:00<br />
Hedersföreläsning:<br />
Breast conserving<br />
surgery, surgical<br />
margin and risk of<br />
local recurrence<br />
Föreläsare:<br />
Monica Morrow<br />
BRÖSTKIRURGI<br />
11:30-13:00<br />
Symposium: Surgery<br />
in the axilla - where<br />
are we heading?<br />
Deltagare: Monica Morrow,<br />
Jan Frisell, Stig<br />
Holmberg, Johan Ahlgren<br />
Moderator: Leif Bergqvist<br />
UTSTÄLLNINGSHALLEN ÄR ÖPPEN<br />
FRÅN KL. 08:00<br />
KAFFE SERVERAS I<br />
UTSTÄLLNINGSHALLEN.<br />
TAKE AWAY LUNCH<br />
FRÅN KL. 12:00<br />
SJUKSKÖTERSKOR<br />
Framtidens specialistsjuksköterska<br />
09:45-10:30: Varför<br />
behövs specialistsjuksköterskor<br />
i kirurgi?<br />
Moderator: Mats Uddin<br />
Föreläsare: Sussanne Börjeson<br />
10:30-11:15: Nurse<br />
Practitioner-En ny yrkesroll<br />
Moderator: Mats Uddin,<br />
Föreläsare: Karolina Johansson,<br />
Marie Stenlund,<br />
11:15-12:00: Paneldebatt:<br />
Nurse Practitioner - möjlighet<br />
eller hot?<br />
Deltagare: Karolina Johansson,<br />
Marie Stenlund, Britt-Inger<br />
Kajnäs, SKL, Sussanne Börjeson,<br />
Claes Juhlin, Marie Wedin<br />
SFÖAK<br />
09:45-11:15<br />
Postersession:<br />
4 parallella postersessioner<br />
Skärm<br />
1) Esofagus-ventrikel.<br />
2) Obesitas<br />
3) Galla-lever<br />
4) Pankreas<br />
Moderator:<br />
1) Jönson & Halldestam<br />
2) Modin & Möller<br />
3) Strömberg & Björnsson,<br />
4) Tingstedt & Gasslander
353
354
www.kirurgveckan.se
Change language