Olle Lyngstam - Mediahuset i Göteborg AB

More documents

Recommendations

Info

Risken var fördubblad för kvinnor och tredubblad för män! Vilka symtom har man och hur besvärligt är det? ÖAB innebär symtom med täta trängningar, ofta förenat med täta miktioner, nykturi och ibland inkontinens. Att behöva tömma blåsan mer än åtta gånger per dygn tyder på överaktivitet under förutsättning att vätskeintaget är normalt och att personen ifråga inte medicinerar med diuretika. Urinblåsan signalerar att den behöver tömmas trots att volymen ibland vida understiger den mängd som den normalt kan hålla. Detta ger på längre sikt allt mindre urinportioner och blåsfyllnad/volym. ÖAB förekommer ofta tillsammans med andra symtom från nedre urinvägarna, så kallade low urinary tract syndrom (LUTS) som innefattar alla irritativa symtom från nedre urinvägarna. Drygt en tredjedel av dem som har ÖAB drabbas dessutom av trängningsinkontinens. Denna typ av inkontinens är generellt mer socialt handikappande än ansträngningsinkontinens av flera skäl. När trängningen blir så stark att den inte går att hålla emot då tömmer blåsan hela sitt innehåll. Trängningen kommer oförutsägbart och läckagets storlek kan bli betydande, beroende på hur mycket urin som hunnit samlats i blåsan. Detta utgör ofta ett stort socialt bekymmer och påverkar livskvaliteten avsevärt. Detta kan jämföras med ansträngningsinkontinens, där läckaget vanligtvis innebär en begränsad mängd urin. Dessutom är detta läckage kopplat till någon form av ansträngning vilket framgår av namnet. Läckaget kan utlösas av skratt, hosta, hopp eller lyft av olika slag och kan vara mer eller mindre lättutlöst. I svårare fall kan läckage uppstå vid minsta ansträngning vilket naturligtvis är mycket besvärande. I de något lindrigare fallen så föregås alltså läckaget av en ansträngning och blir därmed tämligen förutsägbart. Dessutom stoppar läckaget när ansträngningen är avslutad. Läckaget uppstår under hoststö- ten och upphör efteråt. Man kan alltså lära sig att i viss mån parera läckaget genom att till exempel knipa med bäckenbotten eller korsa knäna. Vilka drabbas och varför? Ansträngningsinkontinens drabbar i huvudsak kvinnor och anses bero på ett lågt tonus i urinröret och/eller försämrad upphängning av urinrörets inre del. Det senare ofta orsakat av uttänjning av de puborektala ligamenten och omgivande stödjande strukturer. Denna typ av inkontinens kan även drabba män som en komplikation efter transuretral resektion av prostatakörteln. Den största andelen personer med ÖAB har ingen känd sjukdomsprocess som orsak till sina besvär. Teoretiskt anser man att orsakerna är flera och står att finna i störningar både hos de nervreflexer som styr signaler om blåstömning och på muskulär nivå i blåsan. Dessutom spelar psykologiska faktorer och beteenden en viss roll. Den andra och betydligt mindre andelen personer med ÖAB har en specifik orsak till sina besvär, se nedan. Utredningen av ÖAB syftar alltså inte enbart till att kartlägga besvären och ställa en diagnos men också till att utesluta bakomliggande specifik orsak som kanske kan åtgärdas. Annars skiljer sig inte behandlingen av den överaktiva blåsan åt speciellt mycket mellan de båda grupperna. Den vanligaste orsaken till ÖAB är nedre urinvägsinfektion, cystit. Övriga orsaker är: • benign prostatahyperplasi (BPH) • status post vaskulär händelse • demenssjukdom • multipel skleros, Parkinsons sjukdom och Parkinson plus • blåssten, tumör i urinblåsan och • tumör i äggstock. Grundutredning Utredning av urininkontinens och överaktiv blåsa (ÖAB) är inte komplicerad och kan delas upp på flera besök. Gärna i sam- arbete med en sjuksköterska på mottagningen som kan instruera patienten hur formulären ska fyllas i. Förutom anamnesen är miktionslistan det absolut viktigaste hjälpmedlet. Utredningen bör anpassas till individens förmåga, önskemål och behov. Att utföra komplicerade utredningar där man inte har nytta av resultatet är varken bra för patienten eller samhället. I grundutredningen ingår: • anamnes • miktionslista, eventuellt kompletterad med vätskelista • blöjvägning vid läckage • urinprov/eventuellt urinodling • IPSS och tidsmiktion för män • status • provokationstest vid ansträngningsläckage • eventuell ultraljudsundersökning, vaginalt och transrektalt. Anamnesen viktig Syftar till att kartlägga relevant sjukhistoria för att hitta eventuell bakomliggande orsak. Det är viktigt att fråga om tidigare operationer, cerebrovaskulära händelser och aktuell medicinering förutom de aktuella symtomen. Ibland kan ett anamnesformulär underlätta. Det är mycket viktigt att penetrera tarmfunktionen då förstoppning ofta har samband med inkontinens. Inkontinens hos äldre har oftare koppling till andra sjukdomar och nedsatt hälsotillstånd. Därför är en allmänmedicinsk bedömning nödvändig. Listor som hjälp i utredningen Miktionslistan är förutom anamnesen troligen det mest värdefulla instrumentet i all utredning av inkontinens och ÖAB. Miktionslistan är enkel och billig och resultatet används för att ställa rätt diagnos. Formuläret avslöjar miktionsfrekvens, volymer och hur dessa fördelas över dygnet. Den bör fyllas i under två dygn som gärna ska skilja sig åt i aktivitet typ arbetsdygn kontra helgdygn. Blöjvägningstest kvantifierar läckaget per dygn och kan utgöra ett mått på svår- distriktsläkaren 4 • 2012 17
Inkontinens hetsgraden. Om testet visar dygnsvolymer som överstiger 2 liter kan man komplettera med en vätskelista. IPSS är ett formulär för att skatta urinvägsbesvär hos män. Ett poängsystem kan ge vägledning om svårhetsgraden på hans symtom. Högre poäng än 20 indikerar svåra besvär. Tidsmiktion avslöjar om det går trögt att kasta första decilitern. Undersökningen görs hemma upprepade gånger och blir ett indirekt mått på obstruktion eller svaghet i detrusokontraktionen om genomsnittstiden är längre än 20 sekunder. Samtliga listor och formulär kan laddas ner från olika hemsidor. Urinprov och resultat Urinprov är obligat vid utredning av ÖAB. Infektion och hematuri måste uteslutas. Vissa landsting anser att en urinodling är nödvändig men detta kan också bedömas från fall till fall. Vid mikroskopisk hematuri och samtidiga trängningar men utan infektion måste patienten remitteras för cystoskopi. Samma gäller förstås om patienten skulle ha haft makroskopisk hematuri. Mikroskopisk hematuri utan några som helst besvär från urinvägarna behöver inte utredas ytterligare. Status Hos män görs manuell rektal undersökning för att bedöma: • prostatans storlek och konsistens samt • reflexer, analsfinktertonus och perianal sensibilitet Prostatans storlek är inte alltid kopplat till mannens besvär. En stor prostatakörtel behöver inte alltid innebära obstruktion och ge svårigheter att kasta vatten. Likaså kan en palpatoriskt liten körtel ge betydande besvär med obstruktion då förstoringen kan ha ogynnsam placering och ge tryck på urinröret, så kallad bladder outlet obstruktion (BBO). Manuell palpation är en viktig undersökning men säger inte hela sanningen. För att få en korrekt uppskattning av prostatas storlek behöver man 18 distriktsläkaren 4 • 2012 Miktionslistan är enkel och billig och resultatet används för att ställa rätt diagnos. Formuläret avslöjar miktionsfrekvens, volymer och hur dessa fördelas över dygnet. Den bör fyllas i under två dygn som gärna ska skilja sig åt i aktivitet typ arbetsdygn kontra helgdygn. utföra ett transrektalt ultraljud (TRUL) Detta bör också göras före medicinering sätts in för att förhindra tillväxt med så kallade 5-alfa-reduktashämmare. Hårda partier kan inge misstanke på malignitet men endast finnålspunktion kan avslöja en malignitet. Bedömning av puborektal reflex och perianal sensibilitet görs för att utesluta patologiska neurologiska tillstånd. Hos kvinnor ingår alltid en gynekologisk undersökning för att bedöma: • uterus storlek och läge • slemhinnornas utseende, atrofi • eventuella flytningar • knipförmågan eller • konstatera eventuellt urinläckage Dessutom görs samma neurologiska bedömning som hos män. Modern behandling ger goda möjligheter Nuförtiden finns det glädjande nog många olika behandlingsalternativ som kan underlätta för denna patientgrupp. Bäckenbottenträning Vid behandling av all inkontinens och ÖAB bör bäckenbottenträning (BBT) prövas i första hand. Denna behandling anses ibland vara omodern och många säger sig ha prövat utan att lyckas. I så fall har personen ifråga inte tränat på rätt sätt eller tillräckligt ofta. Tvärtom är BBT underskattad och har mycket bra effekt om den genomförs konsekvent. Patienten kan få instruktioner av sin läkare, specialintresserad sjuksköterska, sjukgymnast eller av uroterapeut. Träningen utförs tre gånger dagligen och tar cirka 3 minuter. Tio 5-sekunders maximala knip och ett submaximalt knip under 2 minuter och passet är klart. Träningen går ut på att stärka muskulaturen i bäckenbotten för att förhindra läckage vid ansträngning och att öka förmågan att aktivt hålla emot en trängning. Det senare kan göra stor skillnad i det sociala livet för en patient med trängningsinkontinens. Kombineras träningen med så kallad biofeed-back och antikolinerga läkemedel så kan resultat bli ännu bättre.
Page 1 and 2: Distriktsläkaren Nr 4 • 2012 •
Page 3 and 4: ANNONS
Page 5 and 6: Beställ en signerad reproduktion a
Page 7 and 8: Prostatakörteln liknande hormonell
Page 9 and 10: Prostatakörteln ett hypoekogent om
Page 11 and 12: Vår alldeles egna databas? 12 Vår
Page 13 and 14: Läkarförundets fullmäktigemöte
Page 15: Inkontinens Att behandla folksjukdo
Page 19 and 20: Inkontinens vera de reflexmekanisme
Page 21 and 22: Björn Olsen händer och varför. I
Page 23 and 24: Nya läkarnätverket En ny hemsida
Page 25 and 26: RLIM Jag har varit ordförande för
Page 27 and 28: ANNONS
Page 29 and 30: Olle Lyngstam ”Vad en dl behöver
Page 31 and 32: 32 Redaktören har ordet Om kvalite
Page 33 and 34: Bokrecensioner Patienten som blogga
Page 35 and 36: Krönika 36 Samarbetet mellan SFAM
Page 37: DLFs styrelse 38 ORDFÖRANDE VICE

Olle Lyngstam - Mediahuset i Göteborg AB

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?