Innehållsförteckning - IdrottOnline Klubb

Innehållsförteckning 

HIF 75 år sid 3 

Fotboll sid 7 

Bandy sid 27 

Ungdom sid 47 

Damer sid 55 

Cykel och Orientering sid 59 

Skidor och Friidrott sid 61 

Hellehof sid 63 

Ekonomi sid 65 

Eldsjälar och profiler sid 67 

1

Hällekis Idrottsförenings 75-årsjubiléum 

Då man anser att Hällekis Idrottsförening bedrivit en ganska framgångsrik verksamhet 

finns det anledning att erinra om gångna tider, om idrottsmän och ledare som bidragit till 

föreningens framgångar. Vi är medvetna om, och anser det omöjligt, att i en kortfattad 

historik ge en fyllig bild av föreningens tidigare, och nuvarande verksamhet. Vi riktar ett 

tack till de från orten avflyttade medlemmarna, Lennart Holmgren och Helge Johansson, 

samt Erik Storm och Hans Persson för deras värdefulla bidrag till föreningens historia. Vi 

hoppas att vårt arbete, trots ofullständigheten, skall ge upphov till minnen och hågkomster. 

Bernt Jansson, Stellan Hallén, Boo Ekholm, K-G Malmqvist, Kurt Fors 

3 

HIF 75 år

HIF 75 år 

4

Hällekis Idrottsförening 75 år. 

Hällekis Idrottsförening bildades den 24 februari 1927 och har år 2002 kommit upp i den 

aktningsvärda åldern av 75 år. Föreningen bildades av 12 intresserade ungdomar i ett 

enkelrum i Falkängen. Den första styrelsen fick följande sammansättning: ordf. Karl 

Ringblom, vice ordf. Erik Roth, sekr. Erik Storm, vice sekr. Sven Östrand, kassör Knut 

Frisén, vice kassör Torsten Östrand, korresponderande sekreterare Gustav Green, 

revisorer Anders Djup och Lars Ivar Persson. Alla dessa valdes på ett år. Förutom dessa 

nio deltog även David Svärd, Folke Frisén och Erik Frisén på det första mötet. 

Nästa punkt på dagordningen var inträdes och månadsavgift. Dessa bestämdes till 1 krona 

i inträdesavgift och 1 krona i månadsavgift för medlemmar över 18 år och 50 öre för 

medlemmar under 18 år. Ytterligare beslut från detta första möte var bland annat att man 

skulle gå runt med insamlingslistor. Karl Ringblom, Erik Storm och Lars Ivar Persson 

skulle uppsätta stadgar för föreningen, en bal skulle hållas i Folkets Hus och möteslokal 

skulle under våren vara rummet i Falkängen och ute i det fria under sommaren tills 

föreningen fick ekonomin i ordning. 

Karl Ringblom Erik Storm Knut Frisén 

5 

HIF 75 år 

Eftersom det fanns 12 intresserade ungdomar som bildade ett fotbollslag, för det var givetvis 

fotboll som gällde vid starten, återstod nu frågorna om färg på matchdräkt, vilken 

bestämdes till grönvita tröjor, svarta byxor och svarta strumpor med vita ränder. 

Den andra frågan var en plan att bedriva denna sport på för det var inte det lättaste att få 

tag i en sådan. Efter uppvaktning av dåvarande bolagsledning på Skånska Cement AB 

fick man löfte att disponera en skifferbacke, den sedan så välkända och för att inte säga 

fruktade ”Stalpa”. Fruktad av främmande lag för den hårda yta den bestod av. Under paragraf 

5 vid detta första mötet står följande att läsa: 

”Beslut fattades att få planen i ordning. Att försöka få den 90 meter lång och 40 

meter bred. Vidare fastställdes arbetstid för medlemmar. Tiden blev satt till 2 timmar 

på var medlem för var dag, såvida inte giltiga förhinder föreligger.” 

Arbetet med planen bedrevs helt och hållet manuellt med hjälp av spadar, korpar och 

kärror som lånades ut av bolaget. Att det var ett både tidskrävande och hårt arbete kan 

intygas. Trots att planen inte var helt uppröjd och färdig spelade man några matcher på 

våren. Intresset var ju så stort att man inte kunde vänta med att spela tills planen blev 

färdig. Det var visserligen primitivt men match var det.

HIF 75 år 

Vid ett extra möte någon gång i maj beslutades att ta hem bjälkar till mål samt utöka 

planen 2 m. Rörande fotbollsplanen kunde man läsa i Nya Lidköpings Tidningen den 

1 juni 1927; 

”Härstädes skrives till NLT från Hällekis. Fotbollsplanen på vilken det arbetats 

rätt länge, ter sig nu i ett sådant skick att det går att spela på den. Det är duktigt 

arbete medlemmarna i Hällekis IF utfört på sina fritidsstunder att förvandla den 

synnerligen gropiga och ojämna skifferbacken till en spelduglig plan. Några matcher 

har redan spelats här och flera blir det väl nu när idrottsföreningen äntligen 

fått vind i seglen.” 

Penningfrågan var då precis som nu en svår bit att få ordning på. Några kommunala bidrag 

var ju inte att tänka på, insamlingslistorna och balen gav icke något nämnvärt tillskott, 

utan för att kunna inhandla de första matchdräkterna som kostade 245,20 kr och en 

boll beslutades på HIF:s andra möte den 7 mars att de 10 medlemmar som hade arbete 

skulle låna föreningen 15 kronor vardera (enligt kassaboken fick de 10 medlemmarna tillbaka 

sina pengar den 23 augusti). Vidare skulle en ny bal samt en sommarfest anordnas. 

Denna sommarfest gav ett rejält ekonomiskt tillskott då nettot blev hela 512,40 kr. Övriga 

inkomster under detta första år var inträde vid matcher. Vid en titt i kassaboken kan man 

se att dessa matcher gav en inkomst på 1194,61 kr. De största utgifterna var resor till 

matcher och materiel. 

6

Fotboll 

7 

Fotboll 

I maj 1927 reste föreningen till Götene för att för första gången visa sig så att säga utombys 

och mötte där Götene IF. Det blev förlust med 3-0 men man ansåg att det trots allt var 

ett hedersamt resultat. I juni månad samma år möttes lagen igen i Hällekis och då kunde 

man notera en vinst med 3-2. I NLT kunde man läsa detta referat från matchen: 

”Spelet var till en början ganska lamt. Efter 10 min fick HIF en straffspark som 

centerforwarden sköt i mål. Nu blev det fart i spelet och efter en stund tilltvingade 

sig Götene en hörna som ledde till mål genom högerhalvbacken. I andra halvlek 

blev det ett rivande spel i synnerhet sedan HIF förskaffat sig ledningen genom 

högeryttern. Götene arbetade förtvivlat för att utjämna, HIF:s försvar var dock 

pålitligt och målvakten gjorde flera ypperliga räddningar. HIF:s centerforward 

ändrade ställningen till 3-1. Några minuter före full tid reducerade Götene till 3-2 

genom ett skott av högeryttern. Götene var ett jämnt och välspelande lag med en 

fin forwardskedja. I Hällekislaget framträdde i synnerhet centerhalven och 

vänsterbacken samt målvakten. HIF spelade med reserv för vänsterinnern som 

emellertid fått en bra ersättare. Domare var O. Larsson, Årnäs som var svag för 

offside.” 

Så kunde alltså ett matchreferat anno 1927 låta. Att det redan fanns ett B-lag visas av att 

detta lag spelade mot Gössäters IF midsommardagen 1927 och vann med 4-3. Det som 

förvånar nu idag, är ju att det fanns ett lag i Gössäter vid denna tid. Man kan notera att 

Hällekis under året spelade 19 matcher med 11 vunna och 8 förlorade, målkvot 56-45. 

A-lag 1927. Stående: Lars Pehrson, Torsten Östrand, Sven Östrand, Gustav Green, Erik 

Frisén, Knut Frisén, Anders Djup, Folke Frisén. Knästående: Karl Ringblom, Erik Storm, 

Erik Rooth.

Fotboll 

A-lag 1928, söndagen den 15 juli. Stående: Nils ”Luffarn” Cardesjö, Birger ”Tofas” 

Persson, David ”Pajas” Svärd, Sven Oldin, Erik ”Gajo” Rooth, Erik ”Pierre” Frisén, 

Anders Djup, Knut ”Ulven” Frisén. Knästående: Folke ”Kocke” Frisén, Erik Storm, 

Gustav Green. 

År 1928 sökte föreningen inträde i Västergötlands Fotbollförbund och fick hösten 1929 

starta i Västgötaserien III A. Den första matchen i denna serie spelades i Skara mot IK 

Gandvik och i Skara-Tidningen kunde man den 3 augusti läsa följande: ”Gandvik har en 

mycket lättare uppgift i sin premiärmatch än Skara IF. De möter nykomlingarna Hällekis 

IF och bör vinna med 4à 5-0. Matchen börjar kl 5 em.” Tidningen var inte direkt ute i 

blåsväder när det skrev det för Hällekis förlorade med hela 12-0. Dessutom gjorde Gandvik 

2 offsidemål, så 14 mål fick den arma målvakten släppa in. Det kan vara av intresse 

att läsa vad tidningen Skaraborgaren skrev efter matchen: ”Av söndagens matcher kom 

Gandvik, Skara med en extra sensation genom att utklassa debutantlaget i Västgötaserien 

klass III A Hällekis med hela 12-0. Hällekis IF är ändå ett rätt stabilt lag, men spelade 

för dagen särskilt svagt. I Gandvik fanns ingen svag punkt.” Sannerligen ett snällt referat, 

men det är klart att lagets nerver var på helspänn i debutmatchen. Vad som kanske förvånar 

mest med det stora nederlaget är att den 14 april samma år möttes lagen i Hällekis i 

en vänskapsmatch och där vann Hällekis med 6-3. Men det är som bekant en viss skillnad 

mellan vänskaps- och seriematcher. 

Även i den andra matchen i serien som gick på hemmaplan mot Axvalls IF blev det förlust 

med 4-2 inför en publik på 200 personer. Den 25 augusti spelades den tredje matchen 

hemma mot Mariestads AIF som MAIF vann med 4-1. Efter den söndagen stod det att 

läsa i Mariestads länstidning följande: 

”En rykande storm drog över planen och förstörde alla ansatser till ordnat spel. 

MAIF pressade till en början och ledde med 3-0, sedan kom Hällekis vänsterytter 

på något oförklarligt sätt fri och reducerade till 3-1. Spelet kan för dagen ej föras 

på tal, då själva planen icke tillät något ordnat spel. Det är egendomligt att Västergötlands 

Fotbollförbund kan godkänna en bana som denna för seriematcher, 

men med den vetskap hur detta förbund arbetar så kanske vederbörande inte har 

en aning om förhållandet. Publik 300 personer.” 

Där fick den nu gamla ärevördiga ”Stalpa” och förbundet ett ord på vägen. Sedan fortsatte 

höstomgången med nederlag med undantag av en seger över Götene IF hemma med 3-1 

den 8 september. 

8

Vårsäsongen 1930 började med förlust mot MAIF i Mariestad med 4-2, men sedan vände 

vinden och här är resultaten: 

4/5 Hällekis IF - IFK Skövde B-lag 3-1 

11/5 Götene IF – Hällekis IF 0-4 

18/5 Hällekis IF – Lundsbrunns IF 5-3 

25/5 Hällekis IF – Töreboda IK 4-0 

29/5 Skövde AIK B-lag – Hällekis IF 3-4 

Detta gav denna slutställning den första seriesäsongen: 

IK Gandvik 18 15 2 1 99-19 32 

MAIF 18 15 3 2 75-24 29 

Axvalls IF 18 12 3 3 77-29 27 

IFK Skövde B-lag 18 9 4 5 47-49 22 

Töreboda IK 18 8 3 7 44-46 19 

Tidans IF 18 6 1 11 32-62 13 

Hällekis IF 18 6 0 12 39-63 12 

Skövde AIK B-lag 18 5 1 12 36-63 11 

Lundsbrunns IF 18 3 2 13 31-81 8 

Götene IF 18 3 1 14 19-65 7 

Tabellställningen blev i alla fall inte så dålig. 

Sedan följde säsongen 1930-31 i samma serie med följande resultat 

3/8 Töreboda IK - Hällekis IF 3-1 

10/8 Hällekis IF - Tidans IF 3-0 

17/8 Mariestads BK - Hällekis IF 4-1 

31/8 Hällekis IF - IFK Skövde B-lag 4-2 

7/9 Lundsbrunns IF - Hällekis IF 1-1 

14/9 Skara IF B-lag - Hällekis IF 1-1 

21/9 Mariestads AIF - Hällekis IF 0-0 

Ett litet smakprov ur ett referat i Mariestads Länstidning om matchen mot MAIF: 

”Gästernas spel var sig likt från förr sparka och spring och hårt gå på. En okuvlig energi 

besatt laget men vi hoppas för dess egen såväl som för deras konkurrenters skull att spelsättet 

snart blir mer polerat och mindre farligt.” 

28/9 Hällekis IF-Årnäs IF 3-2 

5/10 Skövde AIK B-lag-Hällekis IF 2-1 

I samma tidning stod: ”Hällekislaget tycktes ha tagit intryck av den beska kritiken för 

hårt spel, spelade för dagen juste. Icke illa av laget att ändra spelstil på några veckor, 

men hemmalaget vann ju och det förklarar som bekant en hel del.” 

12/10 Hällekis IF - Axvalls IF 2-0 

19/10 Hällekis IF - Töreboda IK 2-0 

26/10 Tidans IF - Hällekis IF 2-3 

2/11 Hällekis IF - Mariestads BK 2-2 

I och med 2-2 resultatet tillfogade MBK Hällekis dess första poängförlust på hemmaplan. 

9 

Fotboll

Fotboll 

19/4 Hällekis IF - Götene IF 2-2 

26/4 IFK Skövde B - lag-Hällekis IF 1-6 

3/5 Hällekis IF - Lundsbrunns IF 5-0 

10/5 Hällekis IF - Skara IF B-lag 3-1 

14/5 Hällekis IF - Mariestads AIF 1-3 

17/5 Årnäs IF - Hällekis IF 10-0 

Man kan notera att intresset för matcherna mot Årnäs var enormt, det kan följande referat 

ur Mariestad Länstidning intyga: ”Fullständig invasion från Hällekis kännetecknade 

Årnäs omgivning i söndags. Per båt, bil och cykel åtföljdes Hällekislaget av trogna 

supporters. ” 

24/5 Hällekis IF-Skövde AIK B-lag 3-3 

Som synes kom laget igen efter tilltvålningen i Årnäs, och tidningen Skaraborgaren skrev: 

”Samtliga HIF:s mål gjordes av högerytter Svärd på straff. I slutet av matchen gjorde 

Hällekis ett självmål. Bäst i Hällekis hb, ch, och hy. Den nya centern inger ackvisition för 

laget. Utan Svärd hade det blivit nederlag”. Jo ”Pajas” kunde konsten att slå straffar. Inga 

kanonskott där inte. Bollarna smekte stolproten, otagbara. 

31/5 Axvalls IF-Hällekis IF 6-1 

Och det gav den här sluttabellen denna säsong: 

Mariestad AIF 22 13 5 4 79-32 31 

Axvalls IF 22 14 3 4 53-32 31 

Årnäs IF 22 13 1 8 89-33 27 

Töreboda IK 22 12 2 8 69-37 26 

Mariestads BK 22 11 3 8 58-34 25 

Hällekis IF 22 9 7 6 45-46 25 

Skövde AIK B-lag 22 9 5 8 64-62 23 

Skara IF B-lag 22 9 4 9 53-47 22 

IFK Skövde B-lag 22 8 4 10 50-66 20 

Tidans IF 22 6 1 15 30-99 13 

Götene IF 22 4 4 14 29-69 12 

Lundsbrunns IF 22 4 1 17 34-97 9 

Nästa säsong åren 1931-1932 fortsatte laget i samma serie och kom där på en 3:e plats 

med Mariestads BK som segrare 

Säsongen 1932-1933 ändrades seriesystemet och Hällekis kom då att spela i Nordvästra 

serien. Där möttes Hällekis och Årnäs i den första matchen där Hällekis vann med 4-3. I 

Skaraborgaren stod det om matchen; 

”i första halvlek hade gästerna i stort sett hand om spelet. I andra halvlek ryckte 

hemmalaget upp sig. Hällekis mål: 1. Pajas 2. Reserven på vänsterinnern 3. Frisén 

skallade hörna i mål 4. Robban påpassligt. Bäst i Hällekis backarna och ch, Storm 

i målet gjorde en lyckad comeback. I kedjan var Eriksson och Pajas bäst.” 

10

Seriens slutställning: 

Årnäs IF 12 10 1 1 61-16 21 

Töreboda IK 12 8 2 2 40-12 18 

Hällekis IF 12 7 2 3 29-32 16 

Hofva IF 12 5 2 5 36-24 12 

Tidans IF 12 5 0 7 21-35 10 

Forsviks IF 12 2 1 9 11-25 5 

Österängs IF 12 1 0 11 7-60 2 

Under denna säsong kunde man bland annat notera en storseger över Tidans IF med 12-0 

och då skrev Lidköpings-Tidningen: ”Hällekis stora seger över Tidan tillskrives i hög 

grad fyndet på cf som visade stora centeregenskaper. Kanske serieledarna och dess närmaste 

får lägga namnet på minnet. Namnet är Carlander.” Tre veckor efter denna storseger 

slog Hällekis Hofva med 9-0 så nog kunde grabbarna ösa in mål alltid. Det kan vara 

av intresse att se publiksiffrorna. Vid match mot Årnäs detta spelår kom det 562 betalande 

och returmatchen som fick spelas på Österängs plan var publiksiffran 600 personer. Inga 

dåliga publiksiffror! 

Åren 1934-1935 kom Hällekis upp i Skaraborgsserien, men sejouren blev endast en 

säsong, då slutställningen blev: 

Falköpings GIS 18 9 5 4 51-22 23 

IFK Falköping 18 9 5 4 38-26 23 

IFK Tidaholm 18 10 2 6 54-35 22 

Axvalls IF 18 9 3 6 43-33 21 

Götene IF 18 10 1 7 40-37 21 

IFK Karlsborg 18 8 3 7 53-43 19 

IFK Skövde 18 8 0 10 37-51 16 

IK Gandvik 18 7 0 11 30-45 14 

Hällekis IF 18 6 5 11 31-39 11 

Rantens IF 18 2 4 12 19-65 8 

Så var det då ner i Nordvästserien igen 1935-1936 med nya friska tag. Man tog den serien 

denna säsong med en poäng före Töreboda. Hällekis vann på 25 poäng och en målkvot på 

63-10. Seriefinalen spelades mot Töreboda i Hällekis den 3 maj 1936 och laget vann med 

5-0 inför 450 personer. 

Än en gång var man uppe i Skaraborgserien. Åren 1936-1937 hängde man med bättre och 

sluttabellen blev följande: 

IFK Tidaholm 18 14 1 3 59-23 29 

Skövde AIK 18 13 2 3 51-26 28 

Tibro AIK 18 10 1 7 41-36 21 

Axvalls IF 18 7 4 7 36-33 18 

IFK Skövde 18 7 4 7 33-44 18 

Hällekis IF 18 7 3 8 37-37 17 

Rantens IF 18 6 4 8 31-23 16 

Järpås IS 18 5 3 10 30-38 13 

Götene IF 18 4 3 11 32-50 11 

Gösslunda AIS 18 2 4 12 26-52 9 

11 

Fotboll

Fotboll 

Sista matchen denna säsong spelades i Tidaholm den 6 juni 1937 och tidningen Skara 

borgaren hade följande referat: 

”Innan matchen tog sin början överräckte HIF-kaptenen Alexandersson de 

så gott som säkra seriesegrarna till ära, en blomsterkvast till Tidaholmslaget. 

HIF var inte alls oävet och med ordinarie lag, gästerna spelade nämligen 

med 6 reserver, kunde de nog ha nått ett bättre resultat. Den bakre 

brödratrion Persson var en fast klippa men lagets dominerande spelare var 

chb Alexandersson, som räckte till överallt. Av de övriga var hy Svärd och 

vi Green de mer uppmärksammade”. 

Säsongen 1937-1938 blev slutställningen en 5:e plats för Hällekislaget, fortfarande i 

Skaraborgsserien. 

Nästa säsong, åren 1938-1939 hade seriesystemet blivit ändrat igen och laget kom då att 

spela i Norra Elitserien, där Hällekis i den första matchen mötte Skövde AIK borta och 

fick storstryk med 7-1. I den 3:e matchen hemma mot Karlsborg hade man ordinarie lag 

och vann med 5-0. Denna säsong tycks vy Sigge Johansson gjort bra ifrån sig av referaten 

att döma. Av intresse denna säsong är att namnet ”Garvis” Carlsson dyker upp i samband 

med matcher mot Falköpings GIS, där han som bekant kom ifrån. ”Garvis” blev ju stor 

stjärna med tiden. Denna säsong kom Hällekis på 4:e plats och Falköpings GIS blev seriesegrare. 

År 1939-1940 blev mindre lyckat då laget icke lyckades hänga kvar i Norra Elitserien. 

Man noterar rena bandysiffror i den första matchen den 6 augusti 1939. Skövde AIK- 

Hällekis IF 8-6, målrikt värre alltså. På våren mötte man Götene i Hällekis där resultatet 

blev 2-2. Referat ur NLT: ” Ej någon bättre match! I Götene var cf Klarkvist bäst med 2 

mål. I Hällekis vhb Holmgren. I andra halvlek hade Hällekis mest av spelet, i sista minuten 

höll Hällekis på att göra ett tredje mål men gästernas goda målvakt klarade upp den 

trassliga situationen”. Att Lennart Holmgren var en bra spelare vittnar många referat om. 

Den sista matchen denna säsong spelades i Tibro där det blev stryk med 4-2, och så fick 

man respass ned i Västra Skaraborgsserien. 

Laget spelade alltså i Västra Skaraborgserien säsongen 1940-1941. Man hade nog hoppats 

på att bara stanna en säsong där, men det blev en 5:e plats när säsongen var över. I denna 

serie hade man nu med Lidköpings BK , vilket lag Hällekis senare hade många minnesvärda 

duster med. 

12

13 

Fotboll 

Säsongen 1941-1942 blev seriesystemet ånyo ändrat och Hällekis fick spela i Norra Skaraborgserien. 

Den vanns med följande slutställning: 

Hällekis IF 14 11 2 1 74-22 24 

Mariestads BK 14 9 2 3 54-19 20 

Skara IF B-lag 14 7 2 5 53-28 16 

Skagersviks IF 14 6 1 7 38-67 13 

Hofva IF 14 4 2 8 35-42 10 

Krontorps IF 14 5 0 9 27-41 10 

Gullspångs IF 14 5 0 9 29-48 10 

Härlunda IF 14 4 1 8 32-52 9 

A-lag 1942. Stående: Rune Eriksson, Hugo Kling, Tage Kling, 

Robert Alexandersson, Tore Persson, Rudolf Johansson. 

Knästående: Rune Larsson, Hans Persson, Sune Persson, Per 

Persson, Bertil Eriksson. 

Matchresultat från denna serie är ju ganska betecknande vad beträffar målfabrikationen. 

Eller vad sägs om följande: 

10/8 Skagersviks IF- Hällekis IF 2-12 

24/8 Hällekis IF-Hofva IF 7-2 

31/8 Hällekis If-Mariestads BK 1-0 

7/9 Härlunda IF-Hällekis IF 1-3 

14/9 Hällekis IF-Gullspångs IF 11-3 

21/9 Hällekis IF-Skara IF B-lag 2-2 

28/9 Krontorps IF-Hällekis IF 3-2 

5/10 Hällekis IF Krontorps IF 2-0 

12/10 Skara IF B-lag-Hällekis IF 3-5 

19/10 Gullspångs IF-Hällekis IF 3-5 

3/5 Hällekis IF-Härlunda IF 13-1 

10/5 Mariestads BK-Hällekis IF 2-2 

17/5 Hofva IF-Hällekis IF 2-3 

24/5 Hällekis IF-Skagersviks IF 8-1 

Det fanns tydligen fodringar på laget då NLT skrev följande om matchen mot Skagersvik: 

”Hällekis säkrade seriesegern. Segern något i överkant. Skjutskickligheten dålig utom 

hos ”Robbe”. Forwards spelade ej så bra som tidigare i vår. ”Robbe” gjorde 5 mål, Tore 

Persson ett och hhb ett”. Vem som gjorde det åttonde målet skriver inte NLT men, tänka 

sig, åtta mål och ändå dålig skjutskicklighet.

Fotboll 

Och så följer vi representationslagets vidare öden genom åren: 

År 1943 andra plats i N. Skaraborgsserien 

År 1944 uppflyttades laget till N. Västgötaserien 

År 1945 4:e plats i samma serie 

År 1946 en andra plats i samma serie 

År 1947 Spelade laget 26 matcher med 11 vunna 13 förluster och 2 oavgjorda. Målkvot 

69-62 

A-lag 1945. Stående: Hugo Kling, Rolf Claesson, Östen Claesson, 

Rudolf Johansson och Tore Persson. Mitten: Rune Rodevåg, Stig Odh, 

Rune Eriksson. Knästående: Hans Persson, Sune Persson, Per Persson. 

År 1948 Spelade man 33 matcher, 19 segrar 7 förluster och 7 oavgjorda. Målkvot 105- 

64. Största segern i Götene mot därvarande IF med 11-1 och mot Mariestads AIF med 9- 

0. Kan ju vara trevligt att se de bästa målskyttarna det året: 

Tore Persson 31 mål 

Östen Claesson 24 mål 

Hugo Kling 19 mål 

Rudolf Johansson 19 mål 

Rolf Claesson 3 mål 

Harry Kumlin 3 mål 

Per Persson 3 mål 

Åren 1949, 1950 och 1951 var man fortfarande i N. Västgötaserien och nämnas kan att 

1951 slutade laget på fjärde plats. Man fortsatte i samma serie också 1952, ett märkes år i 

Hällekis IF:s historia inte bara för att man firade 25:års jubileum och den nya idrottsplatsen 

Hellehof invigdes utan också därför att fotbollslagen firade stora triumfer. C-laget 

hemförde sin serie med den imponerande tabellraden 10 10 0 0 52-16 20, man gick 

alltså obesegrade genom sin serie. B-laget vann Kinnekulleserien på bättre målskillnad 

över argaste konkurrenten Trolmens SK. Beträffande A-laget så kom det här lite malört i 

14

15 

Fotboll 

glädjebägaren, då man räknat med Västsvenskt avancemang. Men genom den missade 

seriesegern i Norra Västgöta, lyckades man inte nå det nationella seriesystemet. Tabellen 

blev följande: 

Heimer 18 11 3 4 46-22 25 

Hällekis 18 10 4 4 41-21 24 

Årnäs 18 11 2 5 42-30 24 

Tibro 18 9 4 5 31-25 22 

Lockörn 18 7 3 8 38-31 17 

MBK 18 6 5 7 31-32 17 

Skövde AIK 18 6 4 8 31-37 16 

Järpås 18 6 1 4 31-43 13 

Töreboda 18 4 4 10 26-41 12 

IFK Skövde 18 3 4 11 23-58 10 

Ja, här kan man verkligen tala om ett lyckosamt år för fotbollslagen 2 seriesegrar och en 

2:plats. 

År 1953 kom laget genom omplacering i systemet att få spela i Västra Västgötaserien där 

spelarna icke trivdes första året, men 1954 blev lyckosammare med en andra plats. Man 

fortsatte i samma serie 1955, men 1956 var det nära att gå på tok, men med en åttonde 

placering undgicks nedflyttning. Året därpå gick icke nedflyttningen att stoppa då laget 

trillade ur div 4 Västergötland. 

Föreningen fick stanna kvar i div 5 till och med 1960 då laget tog serien. 1961 var laget 

alltså åter uppe i div 4 Västergötland Norra. Laget kom igen trots att spelåret inte blev så 

lyckat. 

År 1962 slutade laget på en fjärde plats. 

1960 års A-lag. Stående: Karl-Olov Ohlsson, Sture Andersson, Tore Persson, 

Nils Eriksson, Kurt Fors, Lennart Andersson, Esse Sanfridsson, Nils Cardesjö, 

Jonny Axelsson. Knästående: Roland Andersson, Stellan Hallén, Sylve Westerling, 

Bengt Andersson, Tore Jonsson.

Fotboll 

År 1963 ramlade laget ur div 4 och ner i div 5 igen. Den 12/10 kl. 15.00 i vackert väder 

inför 191 betalande åskådare blåstes den sista div 4 matchen igång på Hellehof. Matchen 

spelades mellan Hällekis IF och Töreboda IK. Hällekis IF har inte sedan dess varit upp i 

div 4. Så här såg startelvan ut: mv Sylve Westerling, hb Bengt Andersson, vb Sture Andersson, 

hh Nils Eriksson, ch Stellan Hallèn, vh Boo Ekholm, hy Kenth Jansson, hi Göran 

Ringblom, cf Esse Cardesjö, vi Lennart Andersson, vy Esse Sanfridsson och lagledare för 

grabbarna var Nils Cardesjö. Matchen slutade 1-1. 

Följande år 1964 fick laget en 3:e plats i div 5, men säg den lycka som får vara beständig. 

För nästa år trillade laget ur div. 5 och kom ner i div 6 Mariestadsgruppen. I denna serie 

belades tredjeplatsen både 1966 och 1967. Tack vare 3:de platsen 67 och en serieomläggning 

blev det uppflyttning till div. 5. 

1968 i div. 5 hamnade man på sjätte plats när serien var slut. 

1969 belades tredjeplatsen. Ny spelande tränare för året var Ingemar Dahlberg från 

Trolmens SK. 

1970 belades femteplatsen och 1971 kom man på fjärde plats. 

1970 års A-lag. Stående: Sig-Åke Andersson, Chary Larsson, Inge Carlsson, 

Bengt Andersson, Kenneth Harnesk, Curt Sanfridsson, Göran Gustavsson, Sune 

Persson. Knästående: Ingemar Dahlberg, Sven Malm, Arne Johansson, Lars 

Kling, Kjell Eriksson, Sune Karlsson, Per-Axel Eriksson. 

1972 var det dags för ny spelande tränare, Rune Arvidsson från Sils IF. Laget kom på 

andra plats endast en poäng efter Järpås IS. Man spelade ihop 21 poäng och målskillnaden 

blev 38-19. Bästa målgörare Inge ”Pingis” Johansson 11 och Kenth Jansson 6 mål. Hur 

såg då laget ut detta framgångsrika år? Dessa 13 spelare spelade de flesta matcherna: 

Stig Nordh, Bengt Andersson, Ulf Apell, Rune Arvidsson, Christer Green, Sune Karlsson, 

Kenneth Harnesk, Sven Malm, Inge Johansson, Kjell Eriksson, Tommy Jansson, Kenth 

Jansson och Stig-Åke Alm. 

16

Så blev det ånyo bakslag 1973 då laget slutade på näst sista plats och därmed följaktligen 

fick ta ett kliv ner till div 6 Mariestadsgruppen. Laget fick ihop 12 poäng och målskillnaden 

var 22-46. Bästa målskyttar var Kenth Jansson med 8 och Per-Olof Djurberg 

med 6 mål. Tränare under året var Hasse Palm. 1974 slutade man på andra plats och 1975 

slutade laget femma. 

1976 var det dags för tränarbyte. Ny tränare efter Stig-Åke Alm som tackade för sig efter 

två år, blev Kenth Jansson. A-laget kom på plats nummer 3 från slutet i tabellen. Lagledare 

för A-laget var Sven-Erik Andersson och Nils Eriksson och för B-laget Roland 

Andersson. 

1977, året då Hällekis IF firade sitt 50-årsjubilèum var inte något av de bättre åren i 

Hällekis IF:s historia. A-laget spelade i div 6 Mariestadsgruppen och efter 6 vunna, 4 

oavgjorda och 8 förlorade matcher med målskillnaden 35-44 belade man en 6:e plats i 

tabellen som fick följande utseende 

Gullspångs IF 33 poäng 

Kinne-Vedums IF 24 poäng 

Tidans IF 22 poäng 

Hasslerörs GoIF 21 poäng 

Mariestads BoIS 20 poäng 

Hällekis IF 16 poäng 

Gårdsjö AIF 15 poäng 

Tidavads IF 12 poäng 

IF Weimer 10 poäng 

Älgarås SK 7 poäng 

Laget tränades av Ingemar Dahlberg som nu gjorde sin andra sejour i föreningen och lagledare 

för A-laget var Stellan Hallén 

1978, A-laget placerade sig på en sjunde plats i div 6 Skaragruppen, med endast 8 poäng. 

B-lagets spel i Götene reservserie slutade med en sjundeplacering. Tränare var Inge 

”Pingis” Johansson och lagledare för A-laget var Sven-Erik Andersson. 

1979 är resultatmässigt den sämsta säsongen i föreningens historia sedan starten i seriespel. 

A-laget vann inte en enda match. Endast fyra oavgjorda innebar en sista plats i div 6 Skaragruppen. 

B-laget belade en sjunde plats i reservserien. Trenden har varit tydlig de senaste 

åren. Ett mycket svagt träningsintresse (4-5 deltagare per gång) kan bara leda till en sak. 

Respass till en lägre serie! Tränare var Tommy Jansson och lagledare för A-laget var Sven- 

Erik Andersson. 

17 

Fotboll

Fotboll 

Inför säsongen 1980 brottades styrelsen med problemet att skaffa ny tränare till ett A-lag i 

reservserien. Genom goda kontakter lyckades ordföranden Sten Hermansson att knyta 

Rogher Selmosson till föreningen som spelande tränare. Rogher med meriter från spel i 

Skövde AIK var en kapacitet, som många föreningar avundades oss. Roger lyckades 

vända det dåliga träningsintresset. Kan nämna att vid första träningspasset dök endast en 

spelare upp, men sedan vände det. Ungdomsarbetet genom Boo Ekholms ledning började 

även ge resultat, vilket visade sig inte minst genom att många yngre pockade på en plats i 

seniorlagen. En kombination av ett lyckat tränarskap och en samling nya unga fotbollstalanger 

innebar att A-laget vann reservserien med endast en tappad poäng och därmed 

var tillbaka i div 6. Lagledare A-laget Bernt Jansson. 

1981 års A-lag. Serieseger i Div 6. Stående: Bernt Jansson, 

Johan Alhström, Claes-Göran Jansson, Bengt Larsson, 

Rogher Selmosson, Ingemar Larsson, Tommy Jansson. 

Knästående: Per Josefsson, Thomas Eriksson, Peter Hallén, 

Bill Ottosson, Roger Odh, Benny Claesson, Christer Lundh. 

Säsongen 1981 fortsatte med samma fina resultat, vilket innebar att A-laget gick obesegrat 

igenom div 6 Mariestadsgruppen och tog därmed steget upp i div 5. Våra juniorspelare 

blev verkligen den tillgång vi hoppats på. En spelare som har visat styrka och kvalitet är 

Bengt Larsson. Bengt spelade samtliga matcher säsongerna 1980-81 och han visade 

vilken målspruta han är. Vad sägs om 58 mål på två säsonger. Tränare var Rogher 

Selmosson och lagledare för A-laget var Bernt Jansson. 

1982 var det då dags för spel i div 5. Att steget upp i högre serie är stort fick laget känna 

på omgående. Det blev efter en näst sista plats i div 5 Norra Skaraborg nedflyttning till 

div 6. Trots en bra höstsäsong räckte det inte till fortsatt div 5-spel. Bästa målskyttar var 

Bengt Larsson 23 mål och Stefan Selmosson 19 mål. 

Tränare var Rogher Selmosson 

Lagledare A-laget var Bernt Jansson. 

1983 var laget tillbaka i div 6 Skaragruppen. Efter att länge haft chansen till serieseger 

slutade det med en fjärde plats. Bästa målskyttar var återigen Bengt Larsson 22 mål och 

Stefan Selmosson 16 mål. 

Tränare Rogher Selmosson. 

Lagledare A-laget Bernt Jansson. 

18

19 

Fotboll 

1984 blev laget tvåa i div 6 Lidköpingsgruppen efter att intill sista spelomgången haft 

chans på serieseger. Genom andra platsen blev det kvalspel mot Norra Fågelås IF och 

Sjöviks SK. Förlust i slutsekunderna mot Norra Fågelås och vinst mot Sjövik räckte inte 

till avancemang. Sjövik tog steget upp i div 5. Bästa målskyttar Pelle Bäckström 18 mål 

och Bengt Larsson 17 mål. 

Tränare Rogher Selmosson. 


Efter fem framgångsrika år för Rogher Selmosson som spelande tränare var det dags för 

tränarbyte. Valet föll på Bill Ottosson, som under några säsonger vaktat målet och där 

visat stor auktoritet som både spelare och ledargestalt. Säsongen 1985 slutade med en 

fjärde plats i div 6 Skaragruppen. Bäste målskytt Bengt Larsson 26 mål. B-laget som 

spelade i Skövde reservserie gjorde under lagledare Jan Agerlings ledning sin bästa 

säsong på mycket länge genom att belägga en andra plats. 

Tränare Bill Ottosson. 


Det blev en ny fjärdeplacering i div 6 Skaragruppen efter säsongen 1986. Bästa målskytt 

Bengt Larsson 22 mål. B-laget spelade för första gången på mycket länge i en Breservgrupp 

och klarade detta ganska bra. 



1987 var en ny framgångsrik säsong i div 6 Skaragruppen. Genom att belägga en andra 

plats var det återigen dags för kvalspel med en hägrande div 5-plats i sikte. Tyvärr räckte 

laget inte till. Vinst mot Rackeby IK 4-0 och förlust mot Vartofta IF 0-4 var inte tillräckligt. 

Bäste målskytt Bengt Larsson 31 mål. 



1988 spelade A-laget i div 6 Lidköpingsgruppen och placerade sig på en tredje plats 

endast en poäng från kvalplats. Bästa målskytt Gert Dahlberg 21 mål. 


Lagledare A-laget Bernt Jansson 

Inför säsongen 1989 var det dags för tränarbyte. Bill Ottosson tackade för sig och som ny 

tränare utsågs Göran Lundbäck. Under Görans ledning placerade sig laget på en sjätte 

plats i div 6 Mariestadsgruppen. 

Lagledare A-laget Roger Odh. 

1990 spelade A-laget i div 6 Lidköpingsgruppen, där placeringen blev en femte plats. 

Nytt för denna säsong var att 3 poängsystemet infördes. 

Tränare Göran Lundbäck och Lagledare A-laget Per Josefsson.

Fotboll 

Säsongen 1991 var det dags för tränarbyte igen. Efter Göran Lundbäck tog Gert Dahlberg 

över som spelande tränare. Ett mycket lyckat år för Gert och laget. I en mycket hård strid 

med Källby IF lyckades man vinna serien div 6 Lidköpingsgruppen på målskillnad och 

därmed blev det avancemang till div 5. Laget skrapade ihop 51 poäng och hade målskillnaden 

72-26 tvåan Källby 51 poäng målskillnad 66-32 och trea kom Trolmen på 38 

poäng och målskillnad 47-34. Nämnas kan att detta år tog HIF en riktig storseger då man 

hemma slog Skånings-Åsaka med hela 13-0 

Lagledare A-laget Per Josefsson. 

1991 års A-lag. Serieseger i Div 6. Stående: Fredrik ”Diddi” Andersson, Niklas Forsell, Sören 

Andersson, Bengt Larsson, Joakim Andersson, Stefan Blyh, Gert Dahlberg, Per Josefsson. 

Knästående: Joakim Hult, Stefan Östrand, Christer Lundh, Marcel Orschel, Pelle Bäckström, Henrik 

Jonsson, John Lövqvist 

1992 Vistelsen i div 5 blev bara ettårig. Laget kom näst sist på 16 poäng men hade laget 

bara lyckats vinna den sista matchen borta mot Moholm hade man hängt kvar. Det blev 

förlust med 3-0 och i och med detta blev det Sil som fick stanna i div 5 och HIF ner till 

div 6. Detta år kan nämnas att Hällekisspelarna fick stifta bekantskap med en blivande 

landslagspelare som spelade i Hova IF vid den här tiden. Matchen uppe i Hova slutade 

hela 10-1 till Hova och sexmålskytt var en viss Andreas Andersson. En viss förklaring till 

degraderingen kan tillskrivas skador. De normalt stora målskyttarna Pelle Bäckström och 

Bengt Larsson var borta stora delar under året, t.ex. spelade ”Bengan” inte en enda match 

på höstsäsongen. 

Tränare Gert Dahlberg. 


20

21 

Fotboll 

1993 åter spel i div 6 för A-laget. En sjunde plats i Lidköpingsgruppen får anses som ett 

dåligt resultat. B-laget gjorde en bra säsong med en fjärde plats i sin reservserie. 

Tränarskapet delades av Gert Dahlberg och Bengt Larsson. 

Lagledare A-laget Per Josefsson och Thomas Eriksson. 

1994 var Bill Ottosson tillbaka som tränare. Under Bills ledning gjorde laget en stark 

insats, vilket innebar en andra plats i serien endast 1 poäng efter Ardala GoIF. Efter kvalspel 

mot Järpås IS och Sparsörs AIK var laget på nytt klart för spel i div 5. 

Lagledarsysslan för A-laget hade Per Josefsson, förutom träningsmatcherna på våren som 

Thomas Eriksson och Mats Krantz tog hand om. 

1995 var det återigen dags för div 5-spel. Vistelsen blev bara ettårig. Återigen var det respass 

direkt tillbaka till div 6. Desto bättre gick det för B-laget, som vann sin serie under 

lagledare Christer Blyhs ledning. 



Under 1995 kan det även nämnas att det har bildats en allians mellan kommunens åtta fotbollsklubbar. 

1996 Ett dåligt år för representationslaget. En tionde placering i div 6 Mariestadsgruppen 

får anses som ett misslyckande. 


Lagledare A-laget Pelle Bäckström. 

1997 Ny tränare för säsongen blev Kenth Hjelm. Ingen lätt uppgift för Kenth, som kom in 

i en kraftig generationsväxling, vilket innebar att laget kom att bestå av mycket unga och 

oerfarna spelare. Detta visade sig tydligt genom den sista placering laget intog i div 6 

Lidköpingsgruppen. 

Lagledare A-laget Christer Blyh och Per Josefsson. 

1998 Föreningen har deltagit i seriespel med tre seniorlag, varav ett damlag. 

A-laget spelade i div 6 Lidköpingsgruppen och hamnade återigen på en sista plats. Damlagets 

första år i seriespel på mycket länge resulterade i en femte plats i div 5 Lidköpingsgruppen. 

Tränare Kenth Hjelm. 

Lagledare A-laget Per Josefsson och Christer Blyh. 

Tränare för damlaget Stefan Östrand och lagledare Carina Thörn.

Fotboll 

1999 Efter två mycket tunga år för representationslaget började nu resultatet av tränare 

Kenth Hjelms lagbygge att ge resultat. Laget belade en femte plats i div 6 Lidköpingsgruppen. 

Damlaget slutade 3 i sin div 5 Lidköpingsgrupp. 

Lagledare för A-laget Per Josefsson. 

Tränare för damlaget Sofia Göransson och lagledare Stefan Östrand. 

2000 Den fina trenden från förra säsongen fortsatte även i år. Den stora och svåra generationsväxlingen 

var delvis över. Representationslaget spelade till sig en mycket hedrande 

tredjeplacering i div 6 Mariestadsgruppen. Detta år hände en lustig (eller mindre lustig 

beror på hur man ser det) episod vid bortamatchen mot Gullspångs IF. Det var så att Gullspångs 

IF skulle uppvakta sin f.d. spelare Olof Mellberg för dennes insats i landslaget 

under EM detta år. Efter uppvaktningen går Olof fram till de bägge lagen som står uppställda 

på planen och hälsar på spelarna. Avslutningsvis önskar han dem lycka till och till 

Gullspångskillarna säger han att de skall ge järnet, varefter han vänder sig till Hällekisspelarna 

och med glimten i ögat säger att ni killar ni kan ta det lite lugnt, och tro det eller 

ej men HIF-grabbarna tog verkligen den gode Olof på orden, Hällekisspelarna var fullständigt 

stillastående, speciellt i den första halvleken. Hur matchen slutade? Jo 7-0 till 

Gullspång, 

Damlagets tredje år i seriespel gav laget en mycket meriterande andra plats. 

Tränare Kenth Hjelm. 

Lagledare A-laget Per Josefsson och Mats Krantz. 

Tränare damlaget Pelle Spetz och lagledare Stig-Åke Andersson. 

2001 Efter fyra säsonger som tränare tackade Kenth Hjelm för sig. Ny tränare blev 

Lennart Fredriksson. A-lagets fina trend från förra säsongen kom av sig något. Laget 

hamnade på en åttonde plats i div 6 Mariestadsgruppen, detta får ses som en stor besvikelse 

med tanke på fjolårets resultat. 

Lagledaren A-laget Per Josefsson . 

2002 Om förväntningarna var högt ställda på A-laget 2001 så kan man säga att det var 

raka motsatsen denna Jubileumssäsong. En hel räcka ordinarie A-lagsspelare hade försvunnit 

till andra klubbar under vintern och nyförvärven var endast 2. Vad gör då tränaren 

Lennart Fredriksson och nye lagledaren för A-laget Mats Krantz? Jo, de plockar in några 

nya ungdomar från de egna leden och tillsammans med de ”gamle” från fjolårets lag bildar 

de ett riktigt kämpagäng som gör en fantastisk säsong och kniper 2:a platsen i div 6 

Mariestadsgruppen efter seriesuveränen Tidavads IF. HIF laget var hela 19 poäng efter 

segraren och i matchen på bortaplan blev det en riktig brakförlust med hela 12-1. Hemmamatchen 

var inte mycket bättre då förlustsiffrorna skrevs till 12-4. Detta var väl det enda 

negativa denna säsongen för laget som för övrigt gjort en storstilad insats. Andraplatsen 

ledde till kvalspel mot Tvärreds IF som man mötte på Hellehof. Matchen förlorades med 

5-2 varefter man fick åka till Borås och möta Borås KKF Tomislav. Den matchen vanns 

med 4-0. I och med detta resultat var avancemanget till div 5 klart. Detta är ett bevis för 

att är man bra tränade, har en härlig laganda samt en giftig avslutare, vilket laget har haft i 

blott 18-årige Benny Lieberth som smällt in hela 28 mål under årets seriespel, så kommer 

22

23 

Fotboll 

man långt. Prestationen som årets lag har gjort måste vara en av de mest överraskande 

under föreningens 75-åriga historia. En liten udda sak är att trots andraplatsen så hade laget 

en målskillnad som låg på minus, nämligen 56-59. Poängskörden blev 41. 

2002 års A-lag. Serieseger i Div 6. Stående: Tränare Lennart Fredriksson, Andreas Åslund, 

Martin Green, Daniel Oskarsson, Pelle Spetz, Fredrik ”Diddi” Andersson, Stefan Östrand, 

Lagledare Mats Krantz. Knä: Tobias Wänerskär, Jimmy Johansson, Dennis Larsson, Marcel 

Orschel, Alija Dzanic, Benny Lieberth, Mikael Jonsson 

Publik 

För att fortsätta med fotbollen, föreningens dominerande gren genom tiderna, är det 

ganska intressant att notera publikintresset på matcherna. I en kvalmatch mot Vara SK år 

1942 hade man 1200 personer och att Hällekis dragit folk även på bortaplan visas av att 

när LBK mötte Hällekis på Framnäs i N. Västgötaserien 1949 var publiksiffran uppe i 

1667 betalande åskådare. I seriefinalen mot Tomten i Norra Västgötaserien på våren 

1949, som slutade 3-3, hade man 1000 åskådare på ”Stalpa”. Kan ju vara trevligt med en 

laguppställning i denna kamp. Den såg ut så här: Sune Persson, Per Persson, Henry 

Johansson, Stig Odh, Hans Persson, Rune Eriksson, Karl-Erik Forsell, Hugo Kling, Östen 

Claesson, Rolf Claesson och Rudolf Johansson. Tyvärr hade Tore ”Lurken” Persson blivit 

skadad söndagen innan och kunde inte ställa upp. Det var alltid fina matcher mellan dessa 

lag. Hur slutade serien då? Jo Hällekis slutade tvåa detta år. Många spännande matcher 

har blivit spelade under årens lopp, både i serie, kval och DM. Uppgörelser mot lag som 

Årnäs, Götene och Tomten var alltid publikdragande och under det senaste decenniet är 

det väl matcherna mot Trolmen som lockar den mesta uppmärksamheten till sig. 

Om man nu skall nämna några speciella matcher måste det ju bli kvalmatcherna mot LBK 

1944, maken till spännande matcher får man leta efter. Det gällde alltså kvalificering till 

N. Västgötaserien. Hällekis hade hemmamatch i första omgången och storpublik förstås,

Fotboll 

närmare 1000 åskådare. Laget lyckades vinna med 3-2 och enligt referat var det stundom 

rena kanonaden mot Hällekismålet, men Sune var fenomenal mellan stolparna. Andra 

matchen spelades på Framnäs och föregicks av stort intresse, det var till och med förköp 

av biljetter i Ströms cigarraffär. Publik kom det, över 2000 personer. Denna match vanns 

av LBK med 3-0, men enligt tidningarna så imponerade Hällekis trots allt. Hällekis fick 

ställa upp med tre reserver på grund av inkallelser men i rättvisans namn måste man säga 

att LBK hade samma problem. I och med att det stod 1-1 i matcher fick man tillgripa en 

tredje match på neutral plan. Matchen spelades i Mariestad och trots två förlängningar 

slutade tillställningen 1-1. Hällekismålet gjordes av Rulle Johansson och för LBK nätade 

Wångdahl. Det blev i och med detta alltså en fjärde match. Denna spelades i Skara på 

Skaravallen inför 1800 personer. Båda lagen hade två reserver och Hällekis ledde med 

2-1 till den 37:e minuten då LBK kvitterade. Matchen slutade 2-2 och det fick tillgripas 

förlängning igen. I denna förlängning blev det LBK förunnat att göra segermålet. Då hade 

lagen spelat 4 matcher med 7,5 timmars spel och med målkvoten 9-6. Detta var det 

segaste kvalet i svensk fotbollshistoria och vid samtal med Svenska Fotbollförbundet i 

Stockholm så har det veterligen aldrig inträffat att det blivit någon fjärde match i sådana 

sammanhang, för det fanns icke några prejudikat på sådana saker, men Sam Hessel från 

VFF meddelade före Skaramatchen att mer än 2,5 timma fick lagen icke spela. De här 

matcherna blev faktiskt av riksintresse, så där kan man med fog tala om fotbollsthrillers. 

Publikintresset har stadigt minskat. Att idag nå upp till 1940-1950-talets nivåer är 

osannolikt. De senaste kvalspelen lockade ca 250 personer per match. Seriespel idag är 

det mellan 30-100 personer per match. Att publikintresset minskat beror till största delen 

på det enorma fritidsutbud, som finns idag och de möjligheter som TV ger för att få se 

toppfotboll. 

Många hävdar att fotbollen var bättre förr. Spelet utvecklas för varje år. Därför är det 

nästan omöjligt att göra jämförelser förr och nu. Att det i Hällekis IF:s 75-åriga fotbollsverksamhet 

har funnits bra och mindre bra årgångar är väl ganska naturligt. Vid en tillbakablick 

kan man se att under några säsonger varje 10-årsperiod växer det fram ett lag, 

som når framgång i form av topplaceringar, kvalspel eller seriesegrar. 

Hällekis IF är en anrik förening. Västergötlands Fotbollsförbund har gett ut en maratontabell. 

Hällekis IF ligger här på sjunde plats. Representationslaget har under 73 säsonger 

spelat 1328 matcher, varav 603 har vunnits, 236 slutat oavgjort och 489 har förlorats. 

Målkvoten är 2963-2564. Den totala poängsumman är 1550 poäng. Det är bara att lyckönska 

75-åringen och hoppas på en fortsatt bred verksamhet gärna kryddad med större 

framgångar inom fotbollen. 

24

Spelarprofiler 

25 

Fotboll 

Spelarprofiler har det funnits många. Man frågar sig ibland vem är Hällekis IF:s bästa 

spelare genom tiderna. Det finns ingen möjlighet att ge ett entydigt svar på en sådan 

fråga. Det finns så många spelare att välja bland, men alldeles klart är det att det funnits 

profiler inom fotbollen som fastnat på näthinnan. Fotbollsreferaten visar att Hällekis IF 

varit ett färgstarkt lag. Den något äldre generationen skulle säkert hålla på Sune Persson, 

Tore Persson och ”Rulle” Johansson som spelade i Västgötalaget mot Närke och Bohuslän 

1949-1950. De var under 1940-1950-talen de tongivande spelarna och rubrikernas 

män. Men det är många, många spelare som gjort förnämliga insatser. Gustav Green var 

bra i både försvar och anfall, Robert ”Robban” Alexandersson kanonskytt och hörnspecialist 

debuterade 1929 som 15-åring i Hällekis B-lag mot Österäng. Redan nästa 

match blev det A-laget och bland ”de stora grabbarna” höll han sig kvar hela tiden. Då 

han slutade som aktiv, hade han försvarat de grön-vita färgerna i tjugo år. ”Robban” hade 

en grundmurad popularitet, han var en fighter. Han var verkligen välkänd då det knappast 

fanns någon fotbollsarena inom länet som han inte spelat på. Andra namn är bröderna 

Frisèn, Bertil Carlander och Lennart Holmgren med sin lugna och fina spelstil. Knut 

Jansson och ”färgklicken” Bert Karlsson var inte att förglömma. Bröderna Persson, Pelle, 

Hans, Sune och Tore vilka samtidigt under många år spelade i representationslaget. De 

tekniska bröderna Tage och Hugo ”Kola” Kling, Sigge och ”Rulle” Johansson båda 

snabba och hårdskjutande yttrar. Bröderna Stig, Hans och Lars Odh. Östen och Rolf 

Claesson samt Karl-Erik Forsell var mycket tekniska anfallare. Nils ”Pluto” Eriksson, 

Tore Jonsson, bröderna Roland och Bengt Andersson, Sylve Westerling, Kenth Jansson, 

Kenneth Harnesk, Sven Malm och Tommy Jansson var andra profiler i den grön-vita 

tröjan. På 80 och 90-talet fanns Rogher Selmosson, Christer Lundh och framförallt den 

stora målsprutan Bengt ”Bengan” Larsson och den snabbe försvararen Peter Hallén. Detta 

var några av Hällekisprofilerna genom åren, det finns naturligtvis många mer som ni 

läsare minns men man får ju sätta stopp någonstans.

Fotboll 

Matchstatistik A-lagsmatcher. 

Antal matcher 

1. Tore Jonsson 473 

2. Tore Persson 419 

3. Stefan Östrand 394 

4. Christer Lundh 391 

5. Rudolf Johansson 385 

6. Nils Eriksson 382 

7. Bengt Larsson 380 

8. Kenth Jansson 378 

9. Marcel Orschel 361 

10. Tommy Jansson 353 

11. Peter Hallén 343 

12. Per Josefsson 327 

13. Sune Persson 321 

14. Bengt Andersson 320 

15. Hugo Kling 316 

16. Henrik Jonsson 312 

17. Sören Andersson 300 

18. Kenneth Harnesk 295 

19. Ulf Apell 283 

20. Sture Andersson 273 

21. Fredrik Andersson 272 

22. Kjell Eriksson 266 

Joakim Andersson 266 

23. Sven Malm 262 

24. Jimmy Johansson 245 

25. Thomas Eriksson 243 

26. Pelle Bäckström 236 

27. Gert Dahlberg 234 

29. Henry Johansson 228 

30. Lennart Andersson 218 

31. Roland Andersson 213 

32. Per Persson 211 

33. Benny Claesson 205 

Joachim Hult 205 

Claes-Göran Jansson 205 

34. Sune Karlsson 203 

35. Roger Odh 200 

Skytteligan A-laget. 

Antal mål 

1. Tore Persson 318 

2. Bengt Larsson 315 

3. Rudolf Johansson 286 

4. Kenneth Harnesk 173 

5. Robert Alexandersson 163 

6. Hugo Kling 127 

7. Kenth Jansson 100 

8. Östen Claesson 99 

9. Pelle Bäckström 96 

10. Inge Johansson 90 

11. Nils Eriksson 87 

Sven Malm 87 

12. Kurt Fors 82 

13. Ronny Axelsson 69 

14. Lennart Andersson 67 

15. Lars Holmström 65 

16. Fredrik Andersson 62 

17. Gert Dahlberg 60 

18. Joakim Andersson 59 

19. Tommy Jansson 57 

20. Christer Lundh 55 

21. Ingemar Larsson 53 

22. Stefan Selmosson 50 

26

Bandy 

Hällekis IF Bandy har en lång historia som börjar redan 1934 men då som Hällekis 

Bandyklubb och var fristående från HIF. I slutet av 50-talet övergick Hällekis bandyklubb 

till HIF. Man kan läsa i ett gammalt protokoll från den 15/1 1934 hur klubben 

startades. 

I samlingslokalen Hällekis, 15/1 1934 

27 

Bandy 

§ 1. 

Mötet utsåg Erik Frisèn som ordförande för mötet 

Sekreterare Helge Johansson 

§ 2. 

Frisèn inledde med att nämna den överenskommelse om bildandet av en bandyklubb, som de 

flesta av de å mötet närvarande varit med om, någon av nyårsdagarna nere på Sjöråsviken, varvid 

man utsett honom att sammankalla till detta möte. 

§ 3. 

Till Hällekis BK:s första styrelse valdes 

Ordf. Erik Frisén 

Sekr. Helge Johansson 

Kassör. Folke Karlsson 

Samt suppleanter Nils Svärd och Birger Karlsson 

§ 4. 

Medlemsavgiften beslutades till en (1) kr för personer över 15 år och 50 öre för d:o under 15 år. 

§ 5. 

Materialförvaltare Henry Persson. 

§ 6. 

UK. David Svärd 

Henry Persson 

Helge Johansson 

§ 7. 

Snickare Erik Andersson var villig att tillverka 2 st målburar för en summa av 5 kr, vilket mötet 

godkände. 

§ 8. 

Sedan de närvarande lovat varandra att biträda så mycket som möjligt vid arbetet för klubbens 

bästa, avslutades mötet. 

Nästa möte med HBK var den 8/10 1934 i Folkets Hus Gössäter. 

§ 1. 

Mötet beslutade att färgen på tröjorna skulle vara blå. 

§ 2. 

Kassören rapporterade att kassan innehöll kronor 8.06. 

Domararvodet hela året 14.60 kr. 

§ 3. 

För att bättra på ekonomin beslutade mötet att anordna en bandymatch mellan ett gubblag och ett 

flicklag. Nils Svärd utsågs att ordna denna match

Bandy 

1941 års styrelse i HBK 

Ordf. Birger Karlsson UK. Tage Kling 

Sekr. Mats Odh Harry Gustavsson 

Kassör Egon Henningsson Åke Kjellstrand 

v.Ordf. David Svärd Uppbördsman Mats Odh. 

v.Sekr. Harry Gustavsson 

v.Kassör Åke Kjällstrand 

HBK valde även en skidsektion detta år som bestod av Åke Kjellstrand, Egon 

Henningsson och Sune Persson. Den 16/3 anordnade klubben en skidtävling om ett 

vandringspris. Hans Persson segrade och fick inteckning i priset. Noterbart för övrigt 

detta år var att HBK besegrade Villa BK i två träningsmatcher. HBK – Villa 3-1, 

Villa – HBK 2-5 


Ordf. Hugo Kling Målgörarna 1946: 

Sekr. Lennart Thorstensson Hugo Kling 8 

Kassör Egon Henningsson Gösta Thorstensson 8 

v.Ordf. Lennart Gustavsson Tage Kling 7 

Materialförvaltare Ingvar Andersson. Per Eriksson 7 

Harry Kumlin 5 

Hasse Öst 2 

Gösta Johansson 2 

Folke Thorstensson 1 

Medlemsantal var detta året 30 stycken. A-laget blev seriesegrare i Lidköpingsserien. 

Laget spelade 11 matcher, vann 7, förlorade 4 och målkvoten blev 40-26. 

B-laget spelade i Kinnekulleortens pokalserie vilka matcher gav följande resultat: 

Österängs IF – HBK B 10-0 

HBK B – Götene B 5-6 

HBK B – Lundsbrunn B 1-1 

Ledare och spelare som under denna period är värda ett omnämnande: 

1934-50 

Erik Frisen Folke Thorstensson 

Helge Johansson Harry Kumlin 

Folke Karlsson Gösta Thorstensson 

Nils Svärd Lennart Thorstensson 

David Svärd Mats Odh 

Birger ”Bert” Karlsson Erik Jansson 

Egon Henningsson Tage Kling 

Hugo Kling 

28


Ordf. och sekr. Hugo Kling 

Kassör Harry Kumlin Lagledare Egon Henningsson 

Gösta Thorstensson Måldomare Erik Jansson 

Karl Larsson 

Erik Jansson 

Materialförvaltare Folke Thorstensson, Hasse Öst 

A-lag 1951. Följande spelare fick VBF:s bronsjetonger för seriesegern. 

Stående från vänster: Erik Jansson, Per Eriksson, Hugo 

Kling, Gösta Thorstensson, Lennart Thorstensson, Kenneth 

Larsson, Sven-Åke Svensson, Egon Henningsson. Knästående: Nils 

Eriksson, Erling Storm, Hilding Andersson, Ture Thorstensson, 

Folke Thorstensson. 

B-lag 1951. Stående från vänster: Hans Andersson, Sven-Otto 

Ljungberg, Harry Kumlin, Stig Benjaminsson, Tage Johansson, Stig 

”Pittarn” Johansson. Knästående: Lars Odh, Börje Cardesjö, Ivan 

Andersson, Rolf Ekholm, Stellan Hallén. 

29 

Bandy 

Medlemsantal var 31 stycken och årsavgiften 1 krona. A-laget spelade i Västra Centralserien 

och genomförde serien på ett strålande sätt, som slutade med serieseger. B-laget 

deltog i Göteneserien och det blev en placering i mitten. Alla matcher som spelades hemma 

var Sjöråsviken vår hemmaarena. Några enstaka matcher spelades i Kinne-Kleva och 

på Bjursjön i Holmestad. Träningen bestod av konditionsträning på Kinnekulle och landbandy 

på ”Stalpa” samt på en asfaltsplan i berget. Denna asfaltsplan låg vid Stenbrottet 

och var den ende asfaltsplanen knuten till samhället. Det var många som tränade och när 

träningen bestod av land- 

bandy kunde det bli 15-16 

stycken i varje lag. Land- 

bandymatcherna varade i 

minst två timmar så deltag- 

arna kunde efteråt vara rätt 

så ”möra” i kroppen.

Bandy 


Ordf. och sekr. Hugo Kling UK Hugo Kling 

Kassör. Harry Kumlin Sven-Åke Svensson 

Erik Jansson Lennart Thorstensson 

Lennart Thorstensson 

Gösta Thorstensson 

Materialförvaltare Folke och Lennart Thorstensson 

Uppbördsman Stellan Hallén 

A-laget spelade i Västra Skaraborgsserien och även detta år stod laget som seriesegrare. 

Följande spelare fick Västergötlands Bandyförbunds medaljer: Hilding Andersson, 

Stellan Hallén, Lennart Thorstensson, Folke Thorstensson, Kenneth Larsson, Hugo Kling, 

Ture Thorstensson, Gösta Thorstensson, Sven-Åke Svensson, Karl Larsson, Nils 

Eriksson, Ivan Andersson. A-laget spelade 10 matcher, 5 vunna, 2 oavgjorda och 3 förlorade, 

målskillnad 33-27. Målskyttar: Kennet Larsson 7, Ture Thorstensson 7, Gösta 

Thorstensson 7, Sven-Åke Svensson 6, Nils ”Pluto” Eriksson 4, Harry Kumlin 2. B-laget 

spelade 7 matcher 4 vunna 1 oavgjord och 2 förlorade. För HBK:s spelare genom åren är 

det inte bara träning och matcher som gäller. De skulle även med gemensamma krafter se 

till att hemmaplanen var ren från snö. Många var de tillfällen då spelarna först handskottade 

banan på morgonen och sedan spelade match på middagen. Då kan man tala om 

att det fanns tåga i grabbarna. 

Ekonomi 1953: omsättning 733 kr, behållning i kassan 213 kr. 


Ordf. Nils Cardesjö 

Sekr. Lennart Thorstensson 

Kassör Harry Kumlin 

v.Ordf. Olle Storm 

v.Sekr. Stellan Hallén 

Materialförvaltare Folke och Rolf Thorstensson 

Medlemsantal var detta år 45 st. A-laget spelade i Norra Västgötaserien och placerade sig 

på 4:de plats med 8 poäng och 25-14 i målkvot. Laget spelade 5 vänskapsmatcher och 7 

matcher i serien. B-laget spelade i Västergötlands reservserie vilken hemfördes med 12 

poäng och 8-2 i målkvot. Laget spelade 5 vänskapsmatcher, 3 matcher i serien samt wo i 

3 matcher. Västergötlands Bandyförbunds jetonger tilldelades B- laget för seriesegern i 

reservserien. Och följande spelare fick medalj: Bertil Djerv, Olle Apell, Esse Sanfridsson, 

Kurt Sanfridsson, Stig Benjaminsson, Stig ”Bröen” Johansson, Sven Bengtsson, Lennart 

Thorstensson, Sven-Otto Ljungberg, Tore Jonsson, Roland Andersson och lagledare 

Folke Lindh 

1957-58 års styrelse i HBK 

Ordf. Nils Cardesjö UK. Nils Cardesjö 

Sekr. Stellan Hallén Olle Storm 

Kassör Harry Kumlin Folke Lindh 

v.Ordf. Olle Storm 

v.Sekr. Folke Lindh 

Materialförvaltare. Esse och Kurt Sanfridsson 

30

A-laget spelade i Norra Västgötaserien. Placeringen blev en 4:de plats, 8 poäng och 23-16 

i målkvot. A-laget spelade 6 vänskapsmatcher och 7 seriematcher. B-laget spelade i Norra 

Västgöta reservserie. Placering blev en 6:e plats, 5 poäng och 20-26 i målkvot. Laget 

spelade 2 vänskapsmatcher och 7 seriematcher. Värt att notera är att Hällekis bandyn har 

fått sitt första nyförvärv utifrån då allsvenska Skutskärs spelare Yngve Jansson har fått 

anställning på Cementa och tecknat övergångshandling med HBK. Det skall senare visa 

sig att Yngve kommer med många nya impulser, inte bara på isen utan lika många 

som ledare i klubben. Påpekas skall att all träning såväl på landbacken som på is har 

skötts av våra inhemska spelare. Det var på den tiden en praxis att dom äldsta och med 

mest erfarenhet tog på sig detta ansvar, men om vi tittar framåt i historien blir det ändring 

på detta. 

A-lag 1957-58. Stående från vänster: Olle Storm, Kenneth Larsson, Yngve Jansson, 

Sven-Åke Svensson, Gösta Thorstensson, Ture Thorstensson, Tore Jonsson. Knästående: 

Stellan Hallén, Nils Eriksson, Ivan Andersson, Folke Thorstensson, Sven-Otto 

Ljungberg. 

1958-59 

Nu började det hända saker i Hällekis bandyn. På förslag av Yngve Jansson som då var 

styrelsemedlem i Hällekis IF kom frågan upp på styrelsemötet den 7 oktober att utnyttja 

fotbollsplanen på Hellehof även vintertid genom att spola is på den. Idéen klubbades 

igenom på följande möte den 13 oktober och bandyn flyttade sin verksamhet till Hellehof. 

Styrelsen 1958-59 skulle även visa sig vara den sista i HBK:s historia: 

31 

Bandy

Bandy 

1958-59 års styrelse i HBK 

Ordf. Nils Cardesjö UK. Nils Cardesjö 

Sekr. Stellan Hallén Olle Storm 

Kassör Harry Kumlin Folke Lindh 

v.Ordf. Olle Storm Lagledare Olle Storm och 

v.Sekr. Folke Lindh Folke Lindh 

Biträdande Gunnar Karlsson 

Klubben deltog i seriespel med A och B-lag och för första gången spelade ett juniorlag 

några vänskapsmatcher. A-laget spelade 11 matcher (vänskap + serie), 5 spelare deltog i 

samtliga matcher. Dessa var Sven-Otto Ljungberg, Folke Thorstensson, Stellan Hallén, 

Gösta Thorstensson och Lennart ”Nalle” Andersson. Skytteligan vanns av Lennart 

”Nalle” Andersson med 9 mål sedan följde Gösta Thorstensson med 8 mål och Ture 

Thorstensson med 6 mål. 

1959-60 

På ett extra föreningsmöte med HIF den 2 september 1959 väcktes på förslag från Yngve 

Jansson frågan om en sammanslagning mellan Hällekis Bandyklubb och Hällekis Idrottsförening. 

I utdrag från protokoll kan man läsa att mötet enades om: 

”Hällekis IF är villiga att på sitt program upptaga den nu inom Hällekis BK verksamma 

bandysporten. Vid ett eventuellt liknande godkännande av Hällekis BK 

skall de styrelser inom respektive klubbar hålla ett gemensamt sammanträde och 

diskutera lämpliga åtgärder.” 

Hällekis BK utlyste ett extra medlemsmöte den 11 september 1959 för att diskutera den 

uppkomna frågan om en sammanslagning med Hällekis IF. Mötet beslutade med stor 

enighet för en sammanslagning. Därmed gick en epok i Hällekisbandyn i graven. Det var 

alltså första gången som Hällekis Idrottsförening tog upp bandy på sitt program. Hällekis 

Bandyklubb nedlades och dess verksamhet uppgick i Hällekis IF. Nu när vi har facit i 

hand var det ett bra och klokt beslut för båda sporterna. 

HIF:s första bandysektion kom att se ut enligt följande: 

Ordf. Folke Lindh Lagledare A-lag Erik Larsson. 

Sekr. Stellan Hallén Lagledare B-lag Folke Lindh. 

Erik Larsson 

Nils Cardesjö 

Detta år var det första gången hemmamatcherna spelades på landbana. Föreningens medlemmar 

la ner ett jättearbete med att spola upp fotbollsplanen på Hellehofs Idrottsplats 

och det blev en fin isparkett. Tyvärr töade den bort alldeles för lätt och till nästa år hade 

medlemmarna förhoppning om en gryta som stod sig bättre mot blidväder. A-laget spelade 

i Norra Väst-götaserien och fick ihop 6 poäng. 7 spelare deltog i alla matcher. Dessa är 

Sven-Otto Ljungberg, Sven-Åke Svensson, Ture Thorstensson, Gösta Thorstensson, Nils 

Eriksson, Kennet Larsson och Stellan Hallén. 

32


1951-60 

Nils Cardesjö Olle Apell 

Hilding Andersson Folke Lindh 

Ture Thorstensson Sven-Otto Ljungberg 

Nils ”Pluto” Eriksson Lennart ”Nalle” Andersson 

Ivan Andersson Yngve Jansson 

Sven-Åke Svensson Kurt Sanfridsson 

Kenneth Larsson Esse Sanfridsson 

Stellan Hallén Erik Larsson 

Olle Storm 

1960-61 

Ytterligare en stor händelse i Hällekisbandyns historia höll på att väckas. I ett protokoll 

från höstmötet den 7 oktober 1960 kan man läsa: ”För iordningställande av bandybana 

för säsongen beslöts att styrelsen skulle undersöka möjligheterna att ordna en bana vid 

Ledsängen.” En undersökning av mark och grundförhållanden gjordes och Skånska 

Cement AB kontaktades för gratis lån av maskiner för planering och dylikt. Arbetet kom 

igång ganska snart efter mötet. Det var snabba ryck på den tiden. Alla bandyintresserade 

var med och drog sitt strå till stacken och tack vare tre eldsjälar som gick i spetsen blev 

banan färdig kommande vinter. Tacksamma tankar skänks till de tre eldsjälarna; HIF:s 

ordförande Stig Odh, kassören Sven Jonsson och våran eminente bandtraktorförare Bernt 

Jansson som nästan försvann i leran. Banan visade sig vara ett stort lyft i Hällekisbandyns 

historia. Nu började det komma ner små knattar till Ledsängen för att åka skridskor vilket 

resulterade i att HIF började få underlag för pojkbandy. Så blev drömmen förverkligad 

om en Bandygryta vid Ledsängen. 

Bandysektionen bestod av följande ledamöter: 

Ordf. Folke Lindh Lagledare A-lag Erik Larsson. 

Sekr. Stellan Hallén Lagledare B-lag Folke Lindh 

Erik Larsson 

Hugo Kling 

Klubben deltog under året i seriespel med ett A-lag och B-lag samt för första gången ett 

pojklag. Pojklaget skötte sig bäst av lagen och kom på 2:a plats efter Årnäs. Bästa målskytt 

var Klas-Göran Karlsson (numera Korsell) med 6 mål. Det var första gången klubben 

fick upp ögonen för denna talang som under många år efter genombrottet i pojklaget 

förde Hällekisbandyn framåt. 

1961-62 

Bandygrytan vid Ledsängen fick belysning så man kunde träna kvällstid, dock ej godkänd 

för seriespel. Även ett pumphus färdigställdes. Hela banan kostade 13.400:- 

Bandysektion: 

Ordf. Folke Lind 

Sven-Åke Svensson 

Erik Larsson 

Hugo Kling 

33 

Bandy

Bandy 

1963-64 

Bandysektion: 

Ordf. Folke Lindh Lagledare A-lag Sven-Åke Svensson 

Sekr. Stellan Hallén Lagledare B-lag Folke Lindh 

Sven-Åke Svensson 

A-laget vann Norra Västgötaserien och tog för första gången steget upp i Div 3 

(nuvarande Div 2). Då Hällekis IF skulle spela i Div 3 nästa säsong beslöts det att parkeringsplatsen 

vid bandygrytan skulle utökas eftersom man kunde räkna med ett större publikintresse. 

A-lag 1963-64. Laget erhöll medaljer. Stående från vänster: Folke Lindh, 

Kenneth Larsson, Tore Jonsson, Sven Malm, Roland Andersson, Gösta 

Thorstensson, Ture Thorstensson, Sven-Åke Svensson. Knästående: Stellan 

Hallén, Jörgen Wettergren, Kurt Sanfridsson, Kenth Jansson, Lennart 

Andersson, Bengt Hallén, Göran Larsson. 

1964-65 

Bandysektion: 

Ordf. Hans Palm Lagledare A-lag Sven-Åke Svensson 

Sekr. Stellan Hallén Lagledare B-lag Alf Nilsson 

Nils Eriksson Lagledare Pojklag Hugo och Tage Kling 

Hugo Kling 

34 

Seriens slutställning: 

Hällekis IF 

Tolsjö BK 

Lundsbrunns BK 

Årnäs IF 

Götene GIS 

Kartåsens SK 

Sätuna BK 

A-lagets första säsong i Div3 blev inte så lyckad. Efter en del bra träningsmatcher kunde 

laget inte vinna i seriespelet utan hamnade sist i serien med 0 poäng. Matchfacit för serien 

och träningsmatcher: 15 spelade, 3 vinster, 2 oavgjorda och 10 förluster. Följande spelade 

i premiärelvan: Kent Jansson, Kurt Sanfridsson, Lennart ”Nalle” Andersson, Stellan Hallén, 

Bengt Hallén, Göran Larsson, Clas-Göran Karlsson Korsell, Jörgen Wettergren, 

Roland Andersson, Gösta Thorstensson, Ture Thorstensson, Ronny Axelsson, Tore 

Jonsson. Bästa målskyttar under säsongen: Ronny Axelsson 9 mål, Roland Andersson 8 

mål, Ture Thorstensson 5 mål, Claes-Göran Karlsson 4 mål.

1965-66 

Bandysektion: 

Ordf. Hasse Palm Lagledare A-lag Erik Larsson 

Sekr. Stellan Hallén Lagledare B-lag Alf Nilsson 

Nils Eriksson Lagledare Pojklag Hugo Kling 

Erik Larsson 

35 

Bandy 

A-laget spelade i Div 4 Norra Västergötland efter degraderingen från Div 3 året innan. 

Efter en svag inledning på serien blev laget tvåa efter Sjödalens IK och fick följa med upp 

till Div 3 igen. 19 matcher spelades under säsongen, 14 vinster, 2 oavgjorda, 3 förluster 

och målkvot 58-32. Det var en bra vinter och grytan nyttjades mycket. Första matchen 

spelades den 6 november. Sedan spelades varje helg hela vintern för laget fick idel 

hemmamatcher med undantag av BK Wiking som hade is. Övriga borta matcher spelades 

alltså på vår bana. Kanon! 

1966-67 

Bandysektion: 

Ordf., Sekr. Hasse Palm Tränare Bill Wångdahl 

Erik Larsson Lagledare A-lag Erik Larsson 

Nils Eriksson Lagledare B-lag Sture Andersson 

Sture Andersson Lagledare Pojklag Hugo och Tage Kling 

För första gången anlitades en tränare utifrån. Det var Bill Wångdahl från Villa BK. Man 

kan väl säga att samarbetet med Villa BK började här. Föreningen deltog i seriespel med 

A- B- C- och Pojklag. A-laget spelade i Div 3 där laget belade en fjärde plats och sålunda 

undgick degradering. A-laget spelade 17 matcher, 9 vinster, 8 förluster och målkvot 

52-55. Flitigaste spelare: Stellan Hallén, Roland Andersson, Karl Persson med 17 matcher. 

Bästa målskyttar: Lars Lundstedt och Inge ”Smia” Johansson med 9 mål vardera. 

Detta år kommer jätteförstärkning från Årnäs när Ulf Åberg, Rune Wolfbrandt och Lars 

Lundstedt blev HIF:are 

Uppställningen i första matchen i serien mot Kållandsö GIF som slutade 3-2 till HIF: 

Kenth Jansson Stellan Hallén 

Karl Persson Roland Andersson 

Clas-Göran Karlsson Korsell Ulf Åberg 

Jörgen Wettergren Ture Thorstensson 

Lars Lundstedt Gösta Johansson 

Rolf Persson Inge ”Smia” Johansson 

Målskyttar: Ulf Åberg, Inge ”Smia” Johansson och Stellan Hallén. 

Flitigaste spelare i B-Laget: Flitigaste spelare i C- laget: 

Leif Gustavsson 11 Tore Jonsson 9 

Rolf Gustavsson 10 Boo Ekholm 7 

Lennart Olsson 10 Lars Kling 7 

Kurt Sanfridsson 10 Sven-Åke Svensson 7 

Bästa målskyttar: Gösta Johansson 7 Bästa målskytt: Bengt Sandell 12 mål. 

och Gösta Thorstensson 5 mål.

Bandy 

1967-68 

Bandysektion: 

Ordf. Hans Palm Tränare Bill Wångdahl 

Sture Andersson Lagledare A-lag Bernt Jansson 

Bernt Jansson Lagledare B-lag Sture Andersson 

Esse Sanfridsson Lagledare C-lag Esse Sanfridsson 

Lagledare A-pojk Hugo och Tage Kling 

Lagledare B-pojk P-O Ringblom 

Värt att notera är att Bernt Jansson blev vald till lagledare för A-laget vilket han var i 

många år och skötte på ett förträffligt sätt. Bästa målskyttar A-lag: Ulf Åberg 19 mål och 

Ronny Axelsson 13 mål. Flitigaste spelare B-laget: Karl Persson 11, Kurt Sanfridsson 11, 

Lennart Olsson 10 och Leif Gustavsson med 10 matcher. Bästa målskytt. Gösta Thorstensson 

9 mål. Flitigaste spelare C- laget: Kjell Eriksson 6, Lennart ”Nalle” Andersson 6 

och Esse Sanfridsson med 6 matcher . Bästa målskytt: Lennart ”Nalle” Andersson 11 mål. 

A-laget spelade i Div 3 Västergötland Norra och belade en hedrande tredje plats på 

9 poäng. 

1968-69 

Bandysektion 

Ordf. Hasse Palm Lagledare A-lag Bernt Jansson 

Bernt Jansson Lagledare B-lag Sture Andersson 

Sture Andersson Tränare Bill Wångdahl 

Seniorlagens resultat i respektive serie var inte särskilt uppmuntrande. A-laget spelade i 

Div 3 Västergötland Norra och belade sista platsen med endast två erövrade poäng. 

B-laget lyckades inte ta en enda poäng i sin serie. Deltog i alla 18 A- lags matcher under 

året gjorde Rune Wolfbrandt, Stellan Hallén, Lennart Olsson och Bengt Sandell. Bästa 

målskytt blev Ronny Axelsson med 9 mål. Pojklagen klarade sig desto bättre i sina 

respektive serier varför man kan läsa följande i årsberättelsen: ”Av detta framgår att 

intresset bland grabbarna är stort varför bandyn säkerligen går ljusare tider tillmötes.” 

1969-70 

Bandysektion 

Ordf. Hans Palm Lagledare A-lag Bernt Jansson 

Bernt Jansson Lagledare B-lag Alf Nilsson 

Alf Nilsson Juniorlag Sven-Åke Svensson 

Pojklag Gunnar Apell 

Sven-Otto Ljungberg 

Kenneth Sanfridsson 

Ungdomsledare Boo Ekholm 

Föreningen deltog under året i seriespel med A-lag, B-lag och juniorlag samt tre pojklag. 

Värt att notera från ungdomssektionen var att man belade en hedrande 10:nde plats i tävlingen 

om Svenska Bandyförbundets Teknikmärke på riksplanet och på andra plats efter 

suveräna Villa BK bland klubbarna i Västergötland. 

36


1961-70 

Sven Jonsson Alf Nilsson 

Stigh Odh Lars Kling 

Jörgen Wetergren Boo Ekholm 

Bengt Hallén Lennart Olsson 

Kenth Jansson Tore Jansson 

Roland Andersson Rune Wolfbrandt 

Ronny Axelsson Lars Lundstedh 

Rolf Persson Karl Persson 

Claes-Göran Korsell Ulf Åberg 

Hasse Palm Bernt Jansson 

Sture Andersson Bill Wångdahl 

1970-71 

Bandysektion 


Bernt Jansson Lagledare B-lag Hans Blyh 

Sven-Åke Svensson Junior Sven-Åke Svensson 

Hans Blyh 

37 

Bandy 

A-laget spelade i Div 4 Norra Västgöta och belade en andra plats och fick erbjudande att 

spela i Div 3. Detta tackades emellertid nej till då laget vid den tidpunkten genomgick en 

föryngring och inte ansågs moget för spel i högre division. Claes-Göran Karlsson, Jörgen 

Wettergren, Rolf Larsson, Lars Lundstedt och Stig Nord deltog i samtliga matcher. Bästa 

målskyttar: Lars Kling 14 mål och Lars Lundstedt 13 mål. 

1971-72 

Bandysektion 


Bernt Jansson Lagledare B-lag Hans Blyh 

Hans Blyh Tränare Lars Olsson 

Junior Stig Persson 

Rune Svensson 

Stellan Hallén, Claes-Göran Karlsson, Tommy Jansson, Rolf Larsson, Stig Nordh och 

Rolf Persson deltog i samtliga matcher. Bästa målskyttar: Lars Lundstedt 18 mål, Rolf 

Larsson 16 mål och Stig Nordh 13 mål. 

1972-73 

Bandysektion 

Ordf. Bernt Jansson Tränare Ingemar Dahlberg och 

Sekr. Stellan Hallén Lars Lundstedt 

Hans Blyh 

Bandysäsongen går inte till historien som någon av de mera framgångsrika för föreningen. 

En bidragande orsak till detta var den milda vintern.

Bandy 

1973-74 

Bandysektion 

Ordf. Bernt Jansson Tränare Bror Andersson och 

Sekr. Stellan Hallén Jörgen Wettergren 

Hans Blyh 

Bandyspelarna blev återigen missgynnade av en mild vinter då tränings- och matchtillfällena 

på vår bandygryta inte blev så många. 

1974-75 

Bandysektion 

Ordf. Bernt Jansson Lagledare A-lag Bernt Jansson 

Sekr. Stellan Hallén Lagledare B-lag Hans Blyh 

Hans Blyh Tränare Bror Andersson och 

Jörgen Wettergren 

Juniorlag Jan-Olof Johansson och 

Stig Persson 

A-pojklag Arne Nygren och 

Christer Blyh 

Föreningen deltog i seriespel med A- B- Junior och 3 Pojklag. Återigen missgynnades 

bandyn av en mild vinter. A-laget spelade i Div 4 Norra Västergötland och belade en 

andra plats. Laget fick kvalspela om en plats i Div 3 mot Blåsut BK på Lidköpings isstadion. 

Det blev ”pisk” med 1-6 och laget blev kvar i Div 4. Juniorlaget nådde stor framgång 

detta år då de fick möta Katrineholms SK på Backavallen i SM slutspel. Resultatet 

blev 21-0 till KSK med Bo ”Obal” Larsson i spetsen. Ändå är det beundransvärt av Stig 

Perssons grabbar att komma så långt. Värt att notera detta år är att Christer Blyh blev vald 

till ledare för ett pojklag. Detta kom sedermera att visa sig vara en kraft som saknar motstycke 

i HIF:s ledarhistoria. Christer håller fortfarande på med oförminskad energi och 

det är bandyn mycket tacksamma för. Under augusti månad 1975 började arbetet med en 

ny bandygryta vid Hellehof och föreningen satsade på att den skulle stå klar följande 

vinter. 

1975-76 

Bandysektion 

Ordf. Bernt Jansson Lagledare A-lag Bernt Jansson 

Sekr Stellan Hallén Lagledare B-lag Hans Blyh 

Hans Blyh Tränare Bror Andersson och 

Jörgen Wettergren 

Juniorlag Jan-Olof Johansson och 

Christer Blyh 

Lördagen den 24 januari kunde den första bandymatchen spelas på den nya grytan vid 

Hellehof. Jungs BK var den första motståndaren. Resultat: HIF - Jung 4-1. Följande 

mannar fick lagledare Bernts förtroende: Claes-Göran Jansson, Lennart Olsson, Christer 

Olsson, Stig Nordh, Rolf Persson, Bengt Persson, Stellan Hallén, Tommy Jansson, 

Morgan Forsell, Lennart Gustavsson, Thomas Eriksson, Roland Nordh och Claes-Göran 

Karlsson. Målskyttar. C-G Karlsson 2 och Roland Nordh 2 mål. Bästa målskyttar för 

säsongen: Roland Nordh 16 mål och Tommy Jansson 11 mål. Detta var alltså ett historiskt 

38

39 

Bandy 

år för Hällekis bandy som kunde glädjas åt att den nya bandygrytan på Hellehof stod färdig. 

Medlemmarna i HIF gjorde ett jättearbete för att få denna bana till stånd och med 

många frivilliga arbetstimmar och gott mod lyckades de förverkliga detta. Ansvariga för 

bygget för HIF:s räkning var Bernt Jansson och Stellan Hallén. 

1977-78 

Bandysektion 

Ordf. Ture Thorstensson Lagledare A-lag Ture Thorstensson 

Sekr. Stellan Hallén Lagledare B-lag Erik Larsson 

Erik Larsson Pojklag Tomas Larsson och 

Kenneth Sanfridsson 

Tränare Lars Svärd och 

Stig Nordh 

Föreningen deltog i seriespel med A- B- och ett pojklag. Lars Kling, Stig Nordh, Rolf 

Persson och Bengt Persson deltog i samtliga matcher för A- laget. Bästa målskytt Claes- 

Göran Korsell med 19 mål. Under senare delen av december månad 1977 kunde belysningen 

på bandybanan tas i bruk. Den 18 januari 1978 spelades den första bandymatchen i 

elljus på hemmaplan. En dröm blev uppfylld. Nya banan på Hellehof var alltså färdig till 

en kostnad av 282.700 kr. 

1979-80 

Bandysektion 

Ordf. Bernt Jansson Tränare Ronny Axelsson 

Sekr. Stellan Hallén Ungdomsledare Stellan Hallén 

Erik Larsson 

A- laget spelade totalt 19 matcher varav 7 vinster, 3 oavgjorda och 9 förluster. Claes- 

Göran Jansson och Tommy Jansson spelade samtliga matcher. Bästa målskyttar: Lars 

Kling 24 mål och Bengt Persson 7 mål. 

A-lag 1979-80. Stående från vänster: Ronny Axelsson, Tommy Jansson, Rolf Persson, 

Lars Kling, Stig Nordh, Tomas Eriksson, Tomas Svensson, Per Thorstensson, 

Bengt Persson, Bernt Jansson. Knästående: Morgan Forsell, Ulf Svensson, Claes- 

Göran Jansson, Mats Krantz, Jan Thorstensson.

Bandy 


1971-80 

Rolf Larsson Sven-Erik Hill 

Stig Nordh Christer Olsson 

Tommy Jansson Thomas Eriksson 

Lars Olsson Morgan Forsell 

Bengt Persson Claes-Göran Jansson 

Christer Blyh Hans Blyh 

Roland Nordh 

1980-81 

Bandysektion 

Styrelsen Stellan Hallén Lagledare A-lag Stellan Hallén och 

Christer Blyh Christer Blyh 

Nils Eriksson Lagledare B-lag Nils Eriksson och 

Tomas Larsson 

Tränare Svenerik Hill 

Svenerik Hill från Laik var alltså den andra tränaren som kommer till HIF utifrån. 

Detta var första året som Stellan Hallén och Christer Blyh jobbade tillsammans för 

Hällekisbandyn. Det skulle sedermera visa sig bli ett riktigt radarpar som fortfarande 

jobbar för Hällekisbandyns bästa. Bästa målskyttar för A- laget blev Lars Kling 18 mål 

och Svenerik Hill 10 mål. Bästa målskyttar B-lag: Karl Persson 10 mål och Benny 

Claesson 8 mål. 

1982-83 

Bandysektion 

Ordf. och sekr. Stellan Hallén Lagledare A-lag Stellan Hallén och 

Christer Blyh Christer Blyh 

Nils Eriksson Lagledare B-lag Nils Eriksson och 

Tomas Larsson 

Tränare Bengt Sturesson 

Ytterligare en tränare utifrån den tredje genom tiderna, från Villa BK kom Bengt 

Sturesson. Morgan Forsell, Svenerik Hill och Tommy Jansson spelade samtliga 14 

matcher i A-laget. Bäste målskytt blev Bengt Larsson med 15 mål. För att klara ut alla 

begrepp för statistikbitare skall följande påpekas. Till säsongen 1981-82 ändrade Västergötlands 

Bandyförbund statusen på serierna. Div 4 Norra Västgöta, den serien som HIF 

mestadels spelat i ändrades och kallas nu Div 3 Västergötlands Norra och är Västergötlands 

lägsta A-lags serie. 

1984-85 

Bandysektion 

Ordf. och sekr. Stellan Hallén Lagledare A-lag Stellan Hallén och 

Christer Blyh Christer Bly 

Sten Hermansson Lagledare B-lag Sten Hermansson och 

Roger Odh 

Tränare Ove Sahl 

40

A-lag 1983-84. Stående från vänster: Stellan Hallén, Bengt Sturesson, Bengt 

Persson, Lars Kling, Per Thorstensson, Ove Sahl, Mats Krantz, Christer Blyh. 

Knästående: Tommy Jansson, Henrik Jonsson, Jan Thorstensson, Claes- 

Göran Jansson, Stig Nordh, Morgan Forsell, Svenerik Hill 

41 

Bandy 

Hällekisbandyn bytte tränare igen, vilket blev Ove Sahl från Villa BK. Som synes började 

ett bra samarbete med Västergötlands stolthet i bandy att byggas upp vilket fortsätter. 

A-laget blev tvåa i Div 3 Västgöta. Laget spelade 20 matcher, vann 12, 2 oavgjorda och 

förlorade 6. Målkvoten blev 89-58. Bästa målskytt var Bengt Larsson med 32 mål. 

1985-86 

Bandysektion 

Ordf. Christer Blyh Lagledare A-lag Stellan Hallén 

Sekr. Stellan Hallén Lagledare B-lag Christer Blyh 

Ove Sahl Tränare Ove Sahl 

A-laget spelade i Div 3 Västergötland och blev bästa A-lag vilket resulterade i avancemang 

till Div 2. A-laget spelade 20 matcher varav 9 vinster, 1 oavgjord och 10 förlorade. 

Bästa målskytt: Bengt Larsson 28 mål. 

1986-87 

Bandysektion 

Ordf. Christer Blyh Lagledare A-lag Stellan Hallén 

Sekr. Stellan Hallén Lagledare B-lag Christer Blyh 

Ronny Blomqvist Tränare Ronny Blomqvist 

Tränarbyte igen, från LAIK kom Ronny ”Pinnen” Blomqvist. Föreningen deltog i seriespel 

med två seniorlag. A-laget spelade sin första säsong i Div 2 och placerade sig på 

åttonde plats och klarade sig alltså kvar i serien. 

Följande spelare deltog: 

Ronny Blomqvist Jan Thorstensson Henrik Karlsson 

Morgan Forsell Bengt Persson Per Thorstensson 

Björn Jansberger Per-Anders Bergh Tommy Jansson 

Henrik Jonsson Joachim Hult Mats Krantz 

Bengt Larsson Joakim Andersson Anders Olsson 

Bästa målskyttar: Per-Anders ”Lellen” Bergh 29 mål och Bengt Larsson 17 mål.

Bandy 

1987-88 

Bandysektion 

Ordf. Christer Blyh Lagledare A-lag Christer Blyh och 

Sekr. Stellan Hallén Stefan Forsell 

Stefan Forsell Lagledare B-lag Stellan Hallén 


A-laget spelade i Div 2 Västergötland Norra och belade näst sista platsen. Laget fick en 

gratis plats i tvåan kommande säsong då serien utökades med två lag. Laget spelade totalt 

21 matcher varav 7 vinster 2 oavgjorda 12 förluster. Målskillnad 71-110. 

1988-89 

Bandysektion 

Ordf. Christer Blyh Lagledare A-lag Christer Blyh och 

Sekr. Stellan Hallén Stefan Forsell 

Stefan Forsell Lagledare B-lag Stellan Hallén 


På grund av den milda vintern spelade A- laget endast en seriematch hemma. A-laget 

spelade i Div 2 och belade sista platsen med degradering som följd. Totalt spelades 24 

matcher, 3 vinster, 1 oavgjord och 20 förluster. Målskillnaden blev 69-173. Jan och Per 

Thorstensson spelade samtliga matcher. Bäste målskytt Per-Anders Berg 25 mål. 

1989-90 

Bandysektion 

Ordf. Per Thorstensson Lagledare A-lag Björn Lieberth och 

Sekr. Stellan Hallén Jörgen Larsson 

Mats Krantz Lagledare B-lag Fredrik Apell och 

Jan Thorstensson Mats-Åke Blyh 

Tränare Mats Krantz, 

Per Thorstensson och 

Jan Thorstensson 

Seriespel med A-lag och B-lag. Ännu en mild vinter utan en enda spelad match på 

hemmaplan för A-laget. Under detta år blev Per Thorstensson invald i Bandysektionen. 

Per som under många år spelat i A-laget med stor framgång har även visat goda ledaregenskaper. 


1981-90 

Per Thorstensson Örjan Storm 

Bengt Sturesson Peter Westerberg 

Bengt Larsson Stefan Forsell 

Ove Sahl Joakim Andersson 

Ronny Blomqvist Anders Olsson 

Per-Anders Bergh Mats Krantz 

Jan Thorstensson John Lövqvist 

Björn Jansberger Jochim Hult 

Per Josefsson Henrik Jonsson 

42

1993-94 

Bandysektion 

Ordf. Per Thorstensson Lagledare A-lag Christer Blyh 

Sekr. Stellan Hallén Tränare Mats Krantz och 

Christer Blyh Jan Thorstensson 

Mats Krantz 


Seriespel med A- och B-lag. Vintern var relativt bra vilket gjorde att under sportlovet 

anordnades en mycket populär och välbesökt bandyskola på Hellehof. 

1995-96 

Bandysektion 

Ordf. Per Thorstensson Lagledare A-lag Christer Blyh och 

Sekr. Stellan Hallén Jan Thorstensson 

Christer Blyh Lagledare B-lag Karl Persson. 

Jan Thorstensson Tränare Per Thorstensson 

43 

Bandy 

Noterbart för denna säsong var att bandyn kunde spela på den nya landbanan. Bandysektionen 

hade nämligen tagit ett beslut om att bygga om bandygrytan till en landbana, 

ett mycket bra beslut har det visat sig. Det är synd att man inte var så framsynt för 20 år 

sedan. När vi dessutom tack vare kommunen fick en begagnad ismaskin till vårt förfogande 

och från Götene Schakt AB ett bra arbete med iordningställandet av banan hade 

vi bästa möjligheter att göra bra naturis. Ansvarig byggledare för Hällekis IF var Mats 

Krantz. Man kan vidare läsa i protokollet för 1996 att då detta var första år som landbanan 

användes och i kombination med den kalla vintern innebar det mycket bra förhållande för 

att bedriva bandy. De goda isförhållandena gav även möjlighet till att cirka 60 ungdomar 

deltog i en av HIF arrangerad ungdomsserie. 

1997-98 

Bandysektion 


Sekr. Stellan Hallén Björn Jansberger 

Christer Blyh Tränare Jonas Johansson 


Anders Olsson 

Tränare byttes igen och det var inte vem som helst. Direkt ifrån allsvenskt spel i Villa/ 

Lidköping BK kom Jonas Johansson. Efter några tunga år för bandysektionen sportsligt 

sett, så började det peka uppåt igen. Detta inte minst för Jonas ankomst till Hällekis. 

Träningsintresset ökade markant och även antal aktiva spelare. Detta medförde att vi 

klarade att spela med 11-manna B-lag i vissa matcher. A-laget spelade i div 3 Västergötland 

Norra och hamnade på 6:e plats. Man skrapade ihop 9 poäng efter 4 vunna och en 

oavgjord, målkvot 40-71 Bästa målskytt var Joakim Andersson med 19 mål och Andreas 

Ulinder 9 mål. B-laget spelade i en 7-manna rinkbandyserie. Laget spelade 7 matcher 

varav 1 vanns och 6 förlorades.

Bandy 

1998-99 

Bandysektion 


Sekr. Stellan Hallén Björn Jansberger 

Christer Blyh Lagledare B-lag Stellan Hallén och 

Björn Jansberger Stig Nordh 

Anders Olsson Tränare Jonas Johansson 


Mats Krantz 

Jonas Johansson 

A-laget spelade i div 3 Västergötland Norra som bestod av 4 lag. Här hamnade man på 

2:a plats och gick vidare till Play off 1. I Playoffserien spelade 4 lag och här belade man 

3:e platsen. Laget spelade till sig 23 poäng under säsongen och målkvoten blev 101-100. 

Bästa målskyttar var Urban Carlsson 45 mål och Joakim Andersson 16 mål B-laget 

spelade även detta år i en. B-laget spelade 9 serie-matcher och det blev förlust i samtliga, 

målkvoten blev hela 32-126. Årets B-lag bestod till största delen av killar i åldern 15-17 

år. 

1999-00 

Hela bandysektionen och ledarstaben ser ut som föregående år. 

A-laget spelade i div 3 Västergötland Norra. Serien bestod av 7 lag och efter en mycket 

bra säsong hamnade laget på en 2:a plats. Laget spelade 12 matcher, vann 8, en oavgjord 

och förlorade 3. Målskillnad 74-41. Mest matcher spelade Per Thorstensson 18 matcher 

samt Anders Olsson och Torbjörn Wernersson 17 matcher var. Bästa målskyttar var Urban 

Carlsson 27 mål och Christer Fredriksson 25 mål. B-laget spelade i en rinkbandyserie 

liksom tidigare år. Laget spelade 7 matcher och alla förlorades. Målskillnad blev 20-86. Is 

hemma på Hellehof har varit problem under ett antal år nu på grund av milda vintrar, men 

den här säsongen var den sämsta på mycket länge. Bandyn kunde inte spela en enda 

match på hemmais och det genomfördes endast en träning på egen is. Katastrof! 

2000-01 

Sektionsstyrelsen och ledarstaben är fortfarande den samma. 

På spelarsidan sker däremot en uppseendeväckande sak, nämligen att Mikael Arvidsson 

från Villa/Lidköping BK började spela bandy för Hällekis IF. Detta väckte stort uppseende 

i pressen. Kanske inte så konstigt med tanke på karln’s meritlista. Han kan ju 

skriva både världsmästare, svenskmästare, allsvensk skyttekung och årets man inom 

svensk bandy på sitt visitkort. Inte illa! A-laget spelade i div 3 Västergötland. Serien 

bestod av 8 lag varav 3 var farmarlag. Efter en mycket bra säsong av laget lyckades man 

vinna serien. Laget spelade 14 matcher, 11 vunna, 2 oavgjorda och 1 förlust. Målkvoten 

blev 132-61. A-laget spelade totalt 20 matcher under säsongen, 14 serie och 6 träningsmatcher. 

En spelare, Anders Olsson spelade alla 20 matcherna. Vad beträffar bästa målskyttar 

kan vi konstatera att Mikael Arvidsson fortfarande kan konsten att göra mål, han 

gjorde nämligen 57 mål på 12 matcher. Rätt så skapligt får man säga! En annan herre, 

Urban Carlsson smällde in 44 mål på 17 matcher. Inte så illa det heller! A-laget blev alltså 

seriesegrare och var berättigade till spel i div 2. Efter moget övervägande i sektionen 

44

45 

Bandy 

beslutade vi enhälligt att tacka nej till uppflyttning. Inte på grund av att vi inte trodde på 

lagets kapacitet, dom hade säkert klarat av spel i en högre serie med den spelartruppen, 

utan det var två andra orsaker som gjorde att vi blev kvar i div 3. För det första, har HIF:s 

bandy för dåliga träningsmöjligheter på is och för det andra var det ekonomiska möjligheter. 

Det kostar ungefär tre gånger så mycket att spela i 2:an. 

A-lag 2000-01. Följande spelare fick medaljer. Stående från vänster: 

Joakim Eriksson, Urban Karlsson, Jan Thorstensson, Per Kronqvist, 

Anders Olsson, Thomas Hjalmarsson, Anders Blomqvist, Christer 

Fredriksson, Mikael Arvidsson, Björn Jansberger, Christer Blyh. 

Knästående: Per Thorstensson, Torbjörn Wernersson, Jonas 

Johansson, Håkan Seth, John Lövqvist, Mikael Fågelqvist. Även 

Stellan Hallén och Henrik Hallström erhöll medaljer. 

2001-02 

Bandysektion 

Ordf Per Thorstensson Lagledare A-lag Christer Blyh och 

Sekr Stellan Hallén Björn Jansberger 

Christer Blyh Lagledare B-lag Stellan Hallèn och 

Björn Jansberger Stig Nordh 

Anders Olsson Tränare Mikael Arvidsson 

Mats Krantz 

Mikael Arvidsson 

Div 3 Västergötland 

Hällekis IF 24p 

Sjöwik BK 23p 

Sjölunda BK 16p 

Gillstad/Svarthall 12p 

BK Wiking 12p 

Skövde Bandy 10p 

Tolsjö Farmers 10p 

IK Sport 5p 

Efter fyra år som tränare slutade Jonas Johansson på egen begäran och HIF:s bandy förlorade 

en bra tränare, en bra målvakt och en bra kompis. Ny tränare måste skaffas. Vad var 

då inte det naturligaste att frågan gick Mikael Arvidsson. Efter någon månads betänketid 

tackade han ja till vår stora glädje i föreningen. Det torde vara få om ens något Div 3 lag i 

Sverige som har en världsmästare och svensk mästare som spelande tränare. Förvåningen 

var stor i Västergötland! Årets serie slutade återigen med en serieseger

Bandy 

A-lag 2002. Stående från vänster: Björn Jansberger, Mikael Arvidsson, Jan Thorstensson, 

Per Thorstensson, Anders Olsson, Martin Karlsson, Joakim Eriksson, Christer Blyh. 

Knästående: Per Kronqvist, Henrik Hallström, Urban Karlsson, Christer Fredriksson, 

Andreas Gustafsson, Sören Öberg, Torbjörn Wernersson 


1991-2002 

Per kronkvist Mikael Arvidsson 

Andreas Gustavsson Thomas Hjalmarsson 

Jonas Johansson Christer Fredriksson 

Torbjörn Wernersson Henrik Hallström 

Anders Blomqvist Joakim Eriksson 

Urban Carlsson Andreas Ulinder 

Vi har nu gått igenom hela Hällekis bandys historia och kan konstatera att det varit en 

ganska så livlig verksamhet på en nivå där kamratskap och kompisanda varit större än 

sportsliga framgångar. HIF:s bandy har mestadels spelat i Västergötlands lägsta divisioner 

men de är stolta för att de fortfarande håller näsan över vattenytan. Hoppas att vi bidragit 

med en social gärning och fostrat många unga människor att gå vidare i livet. Hur det blir 

med HIF:s bandy i framtiden är svårt att sia om men det är nog ett måste, för att på sikt 

överleva, att få någon form av konstfryst bana i Götene Kommun. Det kan aldrig hålla i 

längden att träna i Skövde eller Lidköping mellan kl. 23-24 på kvällarna. Det är synd att 

inte vädergudarna är med oss längre som dom var förr i tiden. HIF har hur bra möjligheter 

som helst att göra naturis. Inte minst tack vare kommunen men det fodras minusgrader 

och det kan varken HIF eller kommunen påverka. Kunde vi bara få spela hemma så finns 

intresse från både publik och ungdomar. En hemmamatch år 2002 drog 115 pers. När 

HIF:s bandy bjöd in till knattebandy kom det in 60-70 deltagare, både tjejer och killar. Vi 

tror på Hällekisbandyn! 

46

Ungdomsverksamhet 

47 

Ungdom 

Ryggraden i en idrottsförening är dess ungdomsverksamhet där ungdomar fostras att ta 

hänsyn till varandra samt att dela med och motgångar. Dessutom är det en rekrytering för 

föreningens fortsatta verksamhet. Från början ingick ungdomsverksamheten i respektive 

sektions verksamhet. Framgångarna har kanske inte varit stora genom åren men det viktigaste 

i ungdomsåren är att få uppleva med och motgångar i en lagidrott. Detta kan göra att 

du som individ växer och klarar av mötet med andra människor på ett bättre sätt. 

Något man minns med glädje är åren då alla yngre bandyspelare skulle försöka erövra det 

mycket populära teknikmärket. Svenska Bandyförbundet startade denna övning för att 

höja det tekniska kunnandet hos alla yngre spelare. För att plocka hem det mycket populära 

märket var kravet att man skulle klara fem olika moment där kraven ökade i takt med 

att valören på medaljen steg. Märket fanns i fyra olika valörer och alla fick börja med att 

försöka klara bronsmärket. För alla yngre deltagare fanns det ett moment som var svårare 

än alla andra. Detta var när man skulle slå en lyra trettio meter bort till en cirkel. Här var 

det många teknikmärkesdrömmar som sprack. Säsongen 1969-70 hade föreningen stora 

framgångar när det gäller teknikmärket. Ungdomarna belade en tionde plats i 

Sverige och kom på andra plats i Västergötland efter suveräna Villa BK. 

Första seriematchen för ungdomar i Bandy spelades 1960. Nämnas kan att Baron De Geer 

från Lesjöfors skänkte detta år en vandringspokal som det skulle spelas om. Deltagande 

lag var Götene Gois, Hällekis IF, Lundsbrunn BK samt Årnäs IF. Årnäs spelade hem 

första inteckningen i pokalen genom att vinna serien. Hällekis kom på andra plats. Laget 

spelade sex matcher varav två 

vanns och en match slutade 

oavgjord. Bästa målskytt här 

blev Claes-Göran Karlsson 6 

mål. 

Fram till 1967 lyckades föreningen 

att hålla två stycken 

ungdomslag i bandy. Från och 

med 1968 och fram till 1972 

spelade föreningen med ett 

juniorlag samt att det fanns tre 

pojklag i seriespel. 

P17-lag 1969. Stående: Tommy Jansson, Morgan Forsell, Christer 

Green, Gunnar Friberg, Thomas Nygren, Thomas Larsson, Sören 

Thor, Lagledare Boo Ekholm. Knästående: Uno Johansson, Lars 

Svärd, Christer Olsson, Rolf Larsson, Bengt Persson.

Ungdom 

Bandy A-pojklag 1971-72. Stående: Ingvar Andersson, Per 

Thorstensson, Lennart Gustavsson, Roger Wetterström, Bengt 

Persson, Gert Dahlberg, Stefan Forsell, Stig Benjaminsson. 

Knästående: Ingemar Larsson, Thomas Eriksson, Björn Nilsson, 

Rolf Apell, Hans Andersson, Sune Andersson. 

Bandy C-pojklaget 1971-72. Stående: Bosse Ekholm, Hans- 

Åke Östrand, Mikael ”Molle” Larsson, Ulf Svensson, Tomas 

Svensson, Mats Krantz, Lars-Inge Blyh. Knästående: Anders 

Nilsson, Jörgen Fors, Göran Larsson, Tommy Apell, Christer 

Odh. 

Bandy B-pojklag 1971-72. Stående: Torbjörn Svensson, Hans- 

Åke Östrand, Lennart Gustavsson, Pierre Odh, Rolf Apell, 

Gunnar Apell. Knästående: Mats Krantz, Thomas Eriksson, 

Claes-Göran Jansson, Kjell Jansberger, Stefan Forsell, Per 

Thorstensson 

48

49 

Ungdom 

Säsongen 1961-62 startade föreningens första interna knatteserie inom bandy. Serien 

bestod av lag med killar som var mellan 10-14 år. Här fanns det många roliga namn på 

lagen såsom Trixi samt Sjörås lag 1 och 2. Serien blev mycket uppskattad av spelare, föräldrar 

och syskon. När det var tid att spela final fanns det cirka 100 personer på gamla 

bandygrytan vid Ledsängen. En siffra som skulle göra dagens luttrade bandykassörer 

gröna av avund. 

När det gäller HIF:s fotboll och framgångar inom ungdomsverksamheten är dessa kanske 

något större än vad det gäller bandyn. Seriesegrar har föreningen vunnit i Kinnekulleortens 

pojklagserie 1949, 1955, 1957, 1959, 1962 och 1970. Sistnämnda år vann både A- 

och B-pojklaget sina serier. Då skulle de mötas i en slutspelsserie mot Skaraortens pojklagsserie. 

A-pojklaget lyckades bäst med att gå till slutspel tillsammans med Trolmens SK 

från Kinnekulleortens pojklagsserie. Där mötte man Skara IF och Hangelösa IF. A-pojklaget 

vann slutspelet. Nämnas kan att Benny Claesson blev stor matchhjälte genom att 

mitt i en stark Skarapress bryta igenom och göra matchens enda mål. 

Mellan åren 1956-1965 fanns det även ett Juniorlag i fotboll som med blandad framgång 

deltagit i Lidköpingsortens Juniorserie. 

Fanns det en intern knatteserie i bandy måste det naturligtvis finnas en motsvarande serie 

när det gäller fotboll. Till denna serie 1962, anmäldes 7 stycken lag där pojkarna var 

mellan 8-14 år. Även denna serie var en stor framgång. Med pojkarnas hjälp hade ledarna 

samlat ihop pengar som gjorde att samtliga spelare fick ett pris för sina insatser. Dessutom 

kunde alla spelare beskåda sina färdigheter på fotbollsplanen då matcherna i detta 

års knatteserie var filmade. Pengarna räckte till en fotbollsresa till Borås där de såg matchen 

IF Elfsborg – Örgryte IS. Efter matchen styrdes kosan till Borås Djurpark. Man kan 

undra vad som var mest populärt, fotbollsmatchen eller besöket på djurparken. 

År 1963 började även flickorna pocka på uppmärksamhet. Då deltog för första gången i 

sektionens historia två flicklag i den interna knatteserien i fotboll. 

Mellan åren 1966-1971 har föreningen bedrivit ungdomsverksamhet i både bandy och 

fotboll, alltid med livligt deltagande. När det gäller framgångar måste man nämna Ove 

Östrand som 1968 vann bandyskytteligan i Villa BK:s knattecup med 20 mål. 

Den 27 oktober 1972 inträffade en ny epok i föreningen historia. Då bildades nämligen 

föreningens nuvarande ungdomssektion vid ett möte i Folkets Hus Hällekis. Där beslöts 

att ungdomsledaren i bandy och fotboll skulle ingå i styrelsen. Sektionens första styrelse 

bestod av: ordf. Tommy Jansson, sekr. Morgan Forsell, kassör Boo Ekholm samt Karl- 

Olov Ohlsson och Hans Andersson.

Ungdom 

Nu startade en intensiv period i sektionens 

verksamhet där samtliga ungdomar 

ställde upp på ett utmärkt sätt 

när det gällde att skaffa fram pengar 

till sektionens fortsätta verksamhet. 

Det ordnades danser, tipspromenader 

och det såldes lotter. Tipspromenad-erna 

drev man ihop med Bowling-klubben 

Helle. Dessutom ordnades Ungdomens 

dag där många olika 

aktiviteter fanns för att förstärka 

sektionens kassa. Ett mycket omtyckt 

inslag på Ungdomens dag var femkampen. 

Kanske därför att det bland 

alla flickor och pojkar fanns ett föräldralag. 

Avslutningen bestod alltid av 

kanotslalom i Bandygrytan, ett 

moment där allt kunde hända. 

De idrottsliga framgångarna under denna period då sektionen bildades har varit blandade. 

När det gäller bandyn så började dom milda vintrarna att ställa till problem, 1973 kunde 

inte några ungdomsserier färdigspelas. Ett annat år att minnas är 1975 då sektionens 

juniorlag spelade en match i Junior-SM i bandy. ”Matchen” slutade 21-0 till Katrineholm. 

Den nybildade sektionens första serieseger i fotboll kom 1973. Det var B-pojklaget som 

slutade som seriesegrare i Kinnekulleortens 

pojklagsserie. Ulf Johansson var lagets stora 

målspruta med 30 av 72 gjorda mål. 

1980 års knatteserie. Stående: Stefan 

Larsson, Anna Ekholm, Susanne Andersén, 

Joakim Andersson, Stefan Ekholm. 

Knästående: Jörgen Forsell, Sven-Olof Bly, 

Claes Larsson, Magnus Kling 

1971 års B-pojklag. Stående: Sven-Otto Ljungberg, Lars 

Gustavsson, Christer Odh, Ulf Johansson, Torbjörn 

Svensson, Pierre Odh, Nils Eriksson, Mats Krantz, Lars 

Olsson. Knästående: Sören Gillberg, Thomas Eriksson, 

Anders Nilsson, Kjell Jansberger, Stefan Forsell, Rolf 

Apell, Gunnar Bauner. 

I takt med att ungdomarna faller för ålders 

strecket förändras styrelsen i ungdomssektionen. 

1978 bestod styrelsen av ordf. Peter 

Ekholm, sekr. Lars Ohlsson, kassör Boo 

Ekholm. samt Lars Kling, Mikael Larsson och 

Carina Thörn. Styrelsen hade nu utökats med 

två stycken personer. Här börjar en framgångsrik 

period för sektionen, främst beroende 

på att det kom fram några årskullar med 

mycket duktiga ungdomar som spelade både 

bandy och fotboll. Den första kullen var födda 

1963. Bland alla resultat kan nämnas P-16 

laget som 1979 slutade på tredje plats i Kinnekulleortens 

pojklagsserie, målskillnad 78-55 

och bästa målskytt Bengt Larsson med 42 mål. 

50

Sektionens andra lovande kull av spelare var födda 1970. Första året som laget fick 

spela i Kinnekulleortens pojklagsserie var som 10 årslag. Laget slutade på andra plats i 

serien efter en målkvotsaffär med Källby. Den första seriesegern kom som 12 årslag. 

Laget spelade 10 seriematcher och alla matcher vanns Målskillnaden blev 67-9. Bästa 

målskytt var Joakim Andersson med 31 mål, som för övrigt också blev hela seriens skyttekung. 

Sektionen lyckades 1983 efter idogt arbete samla ihop så mycket pengar att man kunde 

anordna en fotbollsresa till Göteborg. Först tittade man på allsvenska matchen IFK Göteborg 

– Malmö FF, en målrik match som slutade 6-0 till IFK Göteborg. Efter matchen var 

det dags att besöka Liseberg ett par timmar och det var ett mycket uppskattat inslag. Nöjda 

och trötta grabbar återvände sedan på kvällen till Hällekis. Även under denna period, i 

början av 80-talet satte dom milda vintrarna stopp för någon ordnad verksamhet i bandy. 

Det har bland annat inte gått att arrangera några knatteserier sedan 1980. 

1984 och några år framåt började framgångarna för dom olika ungdomslagen men 

kanske framför allt för pojkarna födda 1970. I den stora ungdomsturneringen 70:iaden 

1984 gick laget till kvartsfinal efter segrar över, i tur och ordning Gullspång IF, IFK 

Tidaholm, Folkabo IF, och Skultorp IF. I kvartsfinalen blev det dock förlust som för övrigt 

var den andra på hela säsongen. Laget förlorade mot Ulvåkers IF som senare spelade 

final mot IF Elfsborg. Serien däremot, vann Hällekis överlägset före Källby IF. Under 

året spelade laget 26 matcher, 24 vanns och två förlorades. Målskillnaden blev godkända 

95-34. Bästa målskytt var Joakim Andersson med 54 mål. Något som också är värt att 

nämnas detta år är att P-10 som slutade på en tredje plats i sin serie, hade skytteligans 

vinnare. Patrik ”Puffarn” Carlsson ståtade nämligen med 55 stycken mål den säsongen. 

Även som 15- och 16-årslag vann grabbarna födda 1970 sina serier. Laget har under dessa 

sex år de varit pojklagspelare spelat 83 matcher med en målskillnad 392-162. Av dessa 

mål har Joakim Andersson målat hela 195 gånger. 

P14-lag 1984. Stående: Boo Ekholm, Christian Svensson, Joakim 

Hult, Joakim Andersson, Jimmy Johansson , Jonas Edström, 

Stefan Östrand, Bengt Andersson. Knästående: Fredrik Apell, 

Stefan Ekholm, Torbjörn Wernersson, Marcel Orschel, John 

Lövqvist, Patrik Orschel, Per-Anders Spetz. 

51 

Ungdom

Ungdom 

Att framgång föder framgång har än en gång besannats. 1986 var första året som det 

kunde anmälas ett flicklag till seriespel. Dessutom har 5 stycken pojklag deltagit i olika 

serier. Kanske med något blandad framgång men det är ändå imponerande att det går att 

hålla så många lag i spel. 

Det finns många framgångsrika år att minnas. År 1990 startade sektionen för första 

gången fotbollsskola. Där deltog 38 stycken flickor och pojkar med liv och lust i olika 

övningar. 2 flicklag deltog i seriespel. Dessutom har 2 stycken pojklag ståtat som seriesegrare 

och 2 stycken pojklag slutat på andraplats. 

Den 21 april 1991 anordnades en träningsdag för alla ungdomslag på Hellehof. 

Flicklagen börjar nu spela en allt aktivare 

roll. 1992 fanns det 9 stycken ungdomslag 

anmälda till seriespel samt en fotbollsskola 

med 35 stycken deltagare. Ur alla dessa 

pojk- och flicklag detta år fanns det så många 

flickor födda samma år att sektionen anmälde 

2 stycken F-10 lag till seriespel. Som grädde 

på moset placerades dessutom de båda lagen 

i samma serie. Det spelades två heta derbyn 

på Hellehof denna sommar där mycket 

prestige stod på spel. F-10 lag 1 vann vid 

båda dessa möten. Båda lagen spelade även 

NLT-cupen med stora framgångar. När det 

var dags för finalspel fick lagen ännu en gång 

mötas då båda lagen tog sig till final, där 

Hällekis lag 1 än en gång besegrade lag 2 och 

vann NLT-Cupen. Detta var naturligtvis en 

stor framgång för just tjejfotbollen och man 

får inte glömma att nämna två duktiga ledare 

till dessa lag, Irene Lieberth Ann-Christine 

Lieberth. 

52 

F 10 1992. Stående : Irene Lieberth, Maria 

Lieberth, Marie Pettersson, Ann-Christine 

Lieberth, Lisa Forss, Madelene Sjöberg. 

Knästående: Angelica Bäckström, Emma 

Kronqvist, Therese Claesson.

Alla ungdomslag och samtliga ledare 1992. 

53 

Ungdom 

1992 deltog vi för första gången med två stycken lag i Gothia-Cup. F-14 och P-14 spelade 

den mycket omtyckta cupen i Göteborg utan framgång, men säkert ett oförglömligt minne 

för spelare och ledare. 

1993 ombildades sektionen till att enbart bestå av myndiga personer, det vill säga inga 

ungdomar fanns längre med i styrelsen. Styrelsen bestod nu av ordf. Boo Ekholm, vice 

ordf. Gert Dahlberg, kassör Anna-Karin Dahlberg, sekr Carina Svensson. samt Roland 

Nordh. Man tog fram en verksamhetsplan som beskrev vad varje lag från Fotbollsskolan 

till Juniorlag skulle ha för målsättning med sin verksamhet. Sektionen införde detta år 

också ett internt teknikmärke i tre olika valörer vilket blev mycket populärt. 

F 15, Gothia Cup 1995. Stående bak: Gert Dahlberg, Lisa 

Moqvist, Marie Jonsson, Moa Weihard, Elin Larsson, Anette Nord. 

Stående fram: Therese Sjöberg, Emma Svensson, Sandra Odh, Åsa 

Nord, Carina Hedberg, Lotta Törnberg. Knästående: Lisa Johansson, 

Helen Hauri, Veronica Törnberg, Annelie Gullbrandsson, 

Ingela Strindevall, Josefin Larsson. Liggande: Jenny Dahlberg 

På Flicksidan får man inte 

glömma nämna ett antal 

flickor, födda 1980 och som 

med både intresse och fram 

gång deltagit i sektionens 

verksamhet. Bland framgångarna 

kan nämnas serieseger 

som F-13 lag utan förlust 

och med endast sex in 

släppta mål. Bästa målskytt 

var Marie Johnsson 27 mål. 

Den kanske största framgången 

för laget inträffade 

1995. Tjejerna lyckades då ta 

sig till A-slutspel i Gothia- 

Cup. Där blev laget utslaget 

av Islänska Haukar.

Ungdom 

Sektionen har även utöver dom idrottsliga aktiviteterna deltagit i föreningens övriga tunga 

verksamhet. Till den ekonomiska sidan har de sålt entrébiljetter samt ansvarat för kiosken 

på idrottsplatsen. Dessutom har de ansvarat för kiosken vid föreningens Drive in Bingo 

och sist men inte minst sålt Bingolotter. 

I slutet av 90-talet kom det några år där årskullarna inte var lika stora som tidigare. Detta 

gjorde att sektionen fick söka upp någon förening att samarbeta med. Kinne-Vedum IF 

visade sig vara intresserade och 1998 anmälde de båda föreningarna ett P-14 lag och P-16 

lag till seriespel, vilket visade sig vara lyckosamt. Laget slutade på andra plats efter Nossebro 

IF. Även 1999 bedrev sektionen samarbete med Kinne-Vedum IF. 

Skall man sammanfatta sektionens 30:åriga historia måste man säga att det är en pigg 

jubilar med många framgångsrika lag. Det är inte bara det sportsliga resultaten som 

räknas utan minst lika viktigt är att lära sig samarbeta i grupp samt att ta hänsyn till 

varandra. Att arbeta i en styrelse, känna till hur beslut fattas samt att vara med och verkställa 

dem är lärorikt. Allt sköter sig inte självt utan det ligger mycket arbete bakom för 

att få en sektion med många ungdomar att fungera, inte minst den ekonomiska biten. 

Det finns ju trots allt några eldsjälar som genom åren dragit stora och tunga arbetsbördor. 

Den man först måste nämna är väl ändå Bosse Ekholm som var med och startade ungdomssektionen 

1972. Han var med när knatteserier i både fotboll och bandy startade 

säsongen 1961-62 och han har varit ungdomsledare fram till 1993. Dagens tunga arbete 

ligger sedan 1994 på Gert Dahlberg som lägger ned ett stort arbete på att driva 

föreningen vidare. Än en gång är ryggraden i en förening dess ungdomsverksamhet 

54

Damfotboll 

55 

Damer 

1972 började HIF:s damfotbollshistoria och den har hittills varit aktiv i två omgångar. Ett 

korplag anmäldes de första åren och de spelade mot lag runt Götenetrakten. 1977 

anmäldes seriespelande damlag och flicklag. Otaligt prestigefyllda derbymatcher förekom 

i deras serier och det var bland annat mot Trolmen, Kinne-Vedum, Lundsbrunn, Källby 

och SIL. Den största segern kom mot Trolmen i den första seriespelande matchen 1982. 

Hällekis damlag vann med 5-0. De som spelade den matchen var Marita Kullgren, Marie 

Hellgren, Agneta Bengtsson, Anette Thörn, Pia Odh, Carina Thörn, Gunilla Krantz, 

Madeleine Lindh, Gittan Köchl, Camilla Jansson, Christina Andersson, Annelie Fors och 

Annika Larsson. Målgörarna i matchen var Camilla Jansson 2 mål, Anette Thörn 1 mål, 

Carina Thörn 1 mål och Gittan Köchl 1 mål. Detta år slutade damlaget på en mycket 

meriterande andra plats, bara några mål från serieseger. Både damlaget och flicklaget 

hamnade under övriga år i mitten av deras serier. 1985 var det sista året det fanns damlag 

i HIF under den första historiska omgången. 

1996 anmälde HIF ett damlag i korpen igen. Efter två år i serien för korplag i Lidköping 

kunde de med hjälp av F 17 anmäla ett seriespelande damlag i Division V. I tre år varade 

denna sejour av damfotboll. De första två åren hamnade laget i mitten av sin tabell men 

det sista året ryckte de upp sig och hamnade tvåa och stolta spelare fick ta emot medaljer. 

Den sista avgörande matchen spelades mot Mariestad Bois och laget vann med hela 11-1. 

Det sägs ju att man ska sluta när man ligger på topp! 

Spelare som mottog medaljer år 2000. Stående: Stig-Åke Andersson, Sofia 

Göransson, Natasha Murray, Lisa Moqvist, Therese Eriksson, Linda Jonsson, 

Lotta S Andersson, Carina Thörn och Pelle Spetz. Knästående: Sofia Odh, 

Therese Gustafsson, Carolina Andersson, Emma Kronqvist, Lisa Forss, Johanna 

Andersson och Marie Jonsson. Saknad på bilden: Maria Lieberth.

Damer 

Damlaget ägnade sig inte bara åt träning, matcher och slit utan vid ett flertal tillfällen utökades 

gemenskapen till att åka till Lidköping för att spela bowling. Inför sista året planerades 

ett träningsläger och pengar samlades in. Damlaget lyckades få ihop en rejäl summa 

genom att sälja sportunderkläder till släkt och vänner. Drömmen var ett träningsläger utomlands. 

Men drömmen sprack eftersom laget säsongen därpå inte fick ihop tillräckligt 

med folk till att spela i serie. Damsektionen som förvaltade pengarna till träningslägret 

tyckte det var synd att inte göra något för pengarna så det beslutades att en hälsoweekend 

på Tylösand Spa var det näst bästa efter ett träningsläger. I mars år 2001 åkte således hela 

det forna damlaget till Halmstad för att äta gott, ha roligt och, ja just det, motionera och 

vårda hälsan. 

Damsektion 

Hällekis IF Damsektions historia började den 11 maj 1971 då sektionen startades i syfte 

att ta tillvara på det kvinnliga engagemanget och erbjuda olika motionsformer och sociala 

tillställningar. Den första styrelsen bestod av Ordf. Inger Hallén, Kassör Margot Jansson, 

Sekr. Ulla Odh och övriga i styrelsen var Elisabeth Persson, Kerstin Kroon samt Ingbritt 

Klasson. Under ledning av ordförande Inger Hallén och den övriga styrelsen anordnades 

bland annat tipspromenader, tid för bollsporter i Hällekis skolas gymnastiksal, tid för motion 

i badhus samt träning och spel för dam och flickfotboll. De sociala aktiviteterna var 

exempelvis mörkerpromenad, julgransplundring och resor till Borås och Göteborg. Under 

många år ordnade även damsektionen Midsommarfirande på Hellehof. Redan dagen innan 

samlades barn och föräldrar för att klä stången för att sedan på Midsommaraftonen 

dansa till dragspelsmusik av Eivor Engström och göra lekar. Hösten 1975 började arbetet 

med den nya bandygrytan. Damsektionen bjöd då på gula ärter med tilltugg för de 30-40 

personer som hjälpte till med trädfällningen. Eftersom den dagen var regnig och fuktig 

var varm mat mycket uppskattad. En annan händelse för damsektionen var när Skånska 

Cement AB 1978 hade sin sista personalfest för anställda och dess familjer. Damsektionen 

skötte då hela arrangemanget med fika och kringaktiviteter. 300-400 personer deltog i 

festen som hölls på Hellehof i strålande väder. När det nya klubbhuset i början på 80talet 

byggdes fick damsektionen det inspirerande uppdraget att som inredare få bestämma 

färger och tapeter till huset. Ett lyckat uppdrag när man kunde se resultatet. 

Det som damsektionen stöttade i allmänhet var HIF med ekonomiska bidrag, men i synnerhet 

damlaget och flicklagen i fotboll med organiserande av tränare och ekonomiska 

bidrag. Under året 1986 var damsektionen på upphällning då engagemanget minskade 

drastiskt. Dessutom fanns det inte längre något damlag i fotboll så styrelsen beslöt att lägga 

damsektionen på is. När Damsektionen var som störst under den första delen av sin 

historia hade den ca 100 medlemmar. Under hela Damsektionens första tid, i nästan två 

decennier har Inger Hallén, Ulla Odh, Ing-Britt Blyh, Rose-Marie Persson, Ann-Greth 

Ekholm, Mary Svensson, Elisabeth Persson, Lisbeth Ekholm, Rigmor Larsson med flera 

varit verksamma. 

56

57 

Damer 

I september 1996 tog Carina Thörn initiativet att starta upp damsektionen på nytt. Med 

henne som ordförande plus ett antal andra skulle nya tag tas med nya och gamla aktiviteter. 

Tipspromenader och mörkerpromenad var det som sektionen åter började anordna. 

Mörkerpromenaden var ett uppskattat återupptagande då fina priser sponsrades från 

företag runt Hällekis. Hela 459 personer gick Mörkerpromenaden 1996 i förhoppning om 

att vinna första pris, en cykel. Detta har sedan blivit en årlig tradition som anordnas runt 

Alla Helgons helg. Då tipspromenaderna inte lockade fullt lika många startande ersattes 

dessa år 2000 med cykelbingo, i förhoppning att det skulle locka fler. Men så blev inte 

fallet, så även det lades ner. 

Under 1997 ordnade damsektionen en utställning om ”HIF under 70 år” i Folkets Hus i 

Hällekis. En mängd urklipp, fotografier, priser, statistik och minnen visades. Sektionen 

ordnade även HIF: s 70-års fest där 260 gäster kom till Götene Folkets Hus. I övrigt har 

damsektionen varje år hjälpt till med brickförsäljning vid bingo, årlig boning och städning 

av klubbhuset och vid behov uppfräschning av textilier. Damsektionen har även haft fikaförsäljning 

vid den årliga auktionen samt arrangerat en fest på kvällen för auktionens 

arbetare. 

Liksom under första delen av damsektionens historia har HIF stöttats med ekonomiska 

och praktiska bidrag såsom städset, köksredskap och leksaker. Vikten har dock lagts på 

att stötta det återuppstartade damlaget med tränare, lagledare och ekonomiska bidrag. 

När damfotbollen inte längre finns har damsektionens fokus fått ändras. Nu och i framtiden 

kommer sektionen att engagera sig mer för att föreningens sociala bit ska blomstra, 

för att på så sätt locka till sig fler medlemmar. Idag anordnar damsektionen årsfester, 

75-årsfesten och andra sociala tillställningar. I framtiden hoppas sektionen dock på att ett 

nytt damlag eller flicklag kommer att växa fram och arbetet för detta planeras. Den nuvarande 

styrelsen består av Ordf. Therese Gustafsson, Kassör Sofia Göransson, Sekr. Lotta 

S Andersson samt ledamöterna Annika Fridell och Anna Johansson.

Damer 

58

Cykelsektionen 

59 

Cykel och Orientering 

Om man går tillbaka i åren så framgår det givetvis att det fanns medlemmar med andra 

intressen än enbart fotboll. 1929 bildades en cykelsektion, och det visade sig att intresset 

för denna gren växte snabbt. Under åren 1929-1932 var denna sport ett markant inslag. 

Den drivande kraften här var Karl Ringblom som lade ned mycket arbete inom cykelsektionen. 

Han var även aktiv åkare, en god sådan. 

Orienteringssektionen 

Orienteringssektionen började mera regelbundet att delta i nationella tävlingar på 60-talet 

när de specialritade orienteringskartorna kom fram. Tidigare var det mest tränings- och 

klubbtävlingar på den gamla backstreckskartan. Sektionen hade sina goda tider på 70-talet 

då ett antal ungdomar tävlade mycket flitigt och deltog regelbundet i mellan 20 och 30 

nationella tävlingar om året. God hjälp av Cementas Folkvagnsbuss gjorde det möjligt att 

åka bil runt hela Västsverige. Efterhand sökte sig en del av de unga till större klubbar 

(bland annat till Klyftamo och Istrum) och verksamheten började minska. I O-ringens 

5-dagartävling har klubben varit representerade varje år sedan 1970, vilken då gick i 

Skåne. 1972 fick klubben sin första och hittills enda totalseger när Jörgen Fors vann 

12-årsklassen. Jörgen blev också svensk ungdomsmästare 1976 men då representerade 

han Istrum. 

Orienterarna Mary Svensson, Kurt Fors, Anne-Maj Fors 

och Lennart Thorstensson 

De orienterare som flest gånger har startat i O-ringens 5-dagartävling är Mary Svensson 

med 30 tävlingar, Lennart Thorstensson med 20 tävlingar och Kurt Fors med 15 tävlingar. 

År 2002 anordnades O-ringen i Västergötland och från Hällekis IF startade Mary Svensson, 

Kurt Fors och Lennart Thorstensson. 

För närvarande har sektionen några veteraner som varje år deltar i 10 – 15 nationella 

tävlingar samt att varje torsdag vår- och höstsäsong deltar i pensionärsorienteringar på 

olika ställen i Skaraborg.

Cykel och Orientering 

60

Skid- och Friidrottssektionen 

61 

Skidor och Friidrott 

Verksamheten i sektionen började som en ren skidsektion under 40-talet. Eftersom det 

varit svårt att finna fakta från denna tid, får det inskränka sig till att konstatera att ett antal 

aktiva skidlöpare höll liv i verksamheten med eget deltagande i lokala lopp och distriktstävlingar, 

samt att man arrangerade sitt eget ”Kinnekullelopp”. Denna verksamhet var 

livskraftig under 40 och 50-talet varefter verksamheten avstannade. 

I början på 60-talet blåstes det nytt liv i verksamheten med aktiviteter på både tävlingsfronten 

som på märkestagning. 1963 var det åter aktiviteter i full omfattning, då tog bland 

annat 15 klubbmedlemmar skidlöparmärket och det var full fart på tävlingsverksamheten. 

I mitten på 60-talet startade även den populära skoltävlingen, som sedan arrangerades årligen 

fram till mitten på 80-talet. Under denna tidsperiod var det även en stor aktivitet på 

tävlingsverksamheten med regelbundna starter i lopp som Vasaloppet, Karolinerloppet 

och Skaraborgsmästerskapen. Vanligt var att 6 –7 åkare deltog i dessa större tävlingar. 

Efter några snöfattiga vintrar på 80-talet sjönk åter verksamheten till att endast några 

sporadiska starter i Vasaloppet höll liv i skidverksamheten. 

I kölvattnet på skidsektionens pånyttfödelse i början på 60-talet började formerna för 

klubbens friidrottsverksamhet att ta form. Inledningsvis var det endast aktiviteter i form 

av lokala terräng- och landsvägslopp som aktiviteterna bestod av. I mitten av 60-talet anslöt 

sig sektionen till Svenska Friidrottsförbundet, med följden att man började arrangera 

utlysta tävlingar. En uppskattad tävling var löparnas ”Kinnekullelopp” som arrangerades 

fram till slutet av 70-talet. Banan som gick på Kinnekulles sydsluttning hade två distanser 

10 km och 18 km. Många goda löpare från såväl Götaland som Svealand återkom årligen 

till den välarrangerade tävlingen, som även stod på programmet i Evy Palms inledande 

löparkarriär. Under denna tidsperiod utvecklades även ett litet träningscenter, tillsammans 

med klubbens orienterare, vid torpet ”Nubben”. Torpet som ligger på Kinnekulles nordvästra 

sluttning blev efterhand en samlings- och rekryteringsplats för allehanda löpningsaktiviteter. 

Samhällets fina motionsspår planerades och organiserades under denna tidsperiod, 

med utgångspunkt från denna verksamhet. Dessa löparträffar lockade även nya ungdomar 

till verksamheten. Här väcktes löparintresset hos klubbens två första affischnamn 

Lasse Svärd och Sune Andersson. Lasse blev bland annat 11:a vid ett Maraton-SM i slutet 

på 70-talet och Sune nådde en 13:e placering på samma distans något år senare. Lasses 

karriär blev inte lång beroende på en fotskada som omöjliggjorde den träning som krävdes 

för att hävda sig på dessa distanser. Sune har däremot lyckats med en lång 

karriär, där han under hela sin aktiva tid varit en av distriktets ledande långlöpare med ett 

antal erövrade mästerskapsmedaljer. Han har även med framgång deltagit i flertalet av 

dom större långloppen i landet och är fortfarande aktiv (numera i Lidköpings IS). 

I slutet på 70-talet startades en aktivitet i form av serieterrängtävlingar på ”Stalpa”, som 

skulle visa sig vara starten på ytterligare en epok för löparverksamheten. Dessa tävlingar 

engagerade merparten av samhällets barn och ungdomar under några år. Verksamheten 

utvecklades till att det årligen utkämpades klubbmatcher i terränglöpning mellan bergslagsföreningen 

IFK Nora och HIF. Några år senare startade även ungdomstävlingen

Skidor och Friidrott 

”Minimaran” som slutligen fann sin sträckning, över 4,2 km, genom samhällets gator. 

Denna tävling blev mäkta populär och drog ungdomar, såväl svensk elit som motionärer, 

från både Svealand och Götaland. Terränglöpningen på ”Stalpa” levde till slutet på 

80-talet och den sista ”Minimaran” arrangerades 1995. 

Dessa ungdomsaktiviteter födde ett antal löparprofiler som väckte respekt där dom visade 

sig i landet. Bland annat har kvintetten Anders och Henrik Malmqvist, Magnus Gustafsson, 

Per Fredriksson och Fredrik Karlsson tillsammans erövrat 20-talet medaljer i olika 

SM-sammanhang. Framgångsrikast har Fredrik varit som från sin meritlista bland annat 

kan visa upp 5 guld, 4 silver och 5 bronsmedaljer från 400 till 800 banlöpning, medan 

Anders erövrat 2 guld och ett silver. Landskampsuppdrag har tilldelats både Anders och 

Fredrik, där Fredrik bland annat har erövrat tre Nordiska juniormästerskap och segrat två 

gånger i ungdomsfinnkampen. Alla dessa meriter har vunnits i andra klubbars färger 

efter deras tid som ungdomslöpare i Hällekis, men grunden för dessa framgångar är 

ändock lagd vid tävlingarna på ”Stalpa” och runt samhällets gator i ”Minimaran”. 

1994 stod sektionen tillsammans med Kållandsö GoIF och Kållands BK som arrangör av 

”Läckö-Kinnkullestafetten”. Detta var ett jättearrangemang som efter långvariga förberedelser 

sysselsatte ett 150-tal funktionärer på tävlingsdagen. Loppet hade sin start vid 

Läckö slott och målgång vid Kinnekullegården på kullens topp. Tävlingen hade penningpriser 

till såväl lagpristagarna som alla individuella dam och herr sträcksegrare, vilket 

krävde en speciell och utvecklad organisation för säkerställande av resultatlistorna. Denna 

tävling arrangerades till och med 1997. 

För utveckling och drift av denna organisation och verksamhet har det krävts både 

engagerade ledare och föräldrar som spenderat både tid och intresse för våra ungdomars 

utveckling. För att nämna några av dessa eldsjälar får vi framhålla namn som Harry 

Persson, Ingmar Green, Bror Andersson, Roland Andersson, Sven Karlsson och K-G 

Malmqvist (ursäkta om någon skulle vara glömd). 

62

Idrottsplatsen Hellehof 

Att en styrelse har mer att syssla med än den rent idrottsliga verksamheten framgår klart 

av de insatser, som gjorts i form av byggandet av planer, klubbhus mm. När Hellehofs 

gröna matta låg klar för spel 1951 var det utan tvekan en stor dag för föreningen och en 

härlig känsla för spelarna efter alla års hårda fajter i rök och damm på gamla ”Stalpa”. 

Styrelsen med dåvarande ordföranden Axel Jansson i spetsen hade åstadkommit en 

anläggning, som få föreningar kunde visa upp. Arbetet påbörjades år 1948 och var alltså 

färdigt 1951. För att ha kunnat förverkliga denna idrottsplats fick man hjälp av både 

kommunen och Skånska Cement AB och sist men inte minst allt arbete som lades ned av 

föreningens styrelse och medlemmar. Den officiella invigningen hölls inte förrän 

söndagen den 20 juli 1952. Invigningstalet hölls av VFF:s sekreterare Sam Hessel. 

Hällekis blåsorkester spelade och diplom delades ut till olika förtjänta personer och som 

kronan på verket spelades en match mellan Hällekis och Trollhättans IF som vanns av 

Trollhättan med 4-2. Detta var en söndag att minnas. 

Fotbollsplanen står sig förövrigt än idag som A-plan. Däremot blev det med tiden nödvändigt 

med ett nytt klubbhus. Verksamheten växte. Kraven på fler och större omklädningsrum 

samt utrymmen för material och maskiner gjorde att styrelsen 1978 började planera 

för ett nytt klubbhus. Byggnadsingenjör Yngve Bauner svarade för komplett 

ritningsunderlag. Byggnaden kostnadsberäknades till 581 500 kronor. Att klara detta 

ekonomiskt var inte att tänka på utan statliga och kommunala bidrag. Föreningens insats 

fick bestå av ideellt arbete. När klartecken gavs till bidrag från stat och kommun beslöt 

styrelsen att sätta igång byggnationen. Fem arbetslag bestående av fem personer med 

olika yrkesbakgrund tecknade sig för minst 20 timmar var femte vecka fram till dess 

bygget var klart. Utöver detta så var ytterligare ett stort antal av föreningens medlemmar 

engagerade. Ansvarig byggledare var Pelle Ahlström. Byggstart våren 1980. Klubbhuset 

togs i bruk våren 1982. Under byggets gång var ekonomin mycket ansträngd. Utan 

kommunens välvilliga inställning hade inte bygget kunnat färdigställas. Ett förskott av 

63 

Hellehof

Hellehof 

kommunens driftbidrag (5 år) gjorde det möjligt att slutföra arbetet. Det finns inte ord nog 

att tacka alla dem som ideellt har offrat så mycket fritid för att åstadkomma denna 

fantastiskt vackra och ändamålsenliga byggnad. Som alltid finns det några som drar det 

tyngsta lasset, så också i detta fall. Värda att nämna är Knut Jansson, Stellan Hallén och 

Bernt Jansson, som vardera utförde ca 1000 arbetstimmar under de två år bygget pågick. 

1989 beslutade styrelsen om att bygga ytterligare en gräsplan för elvamannalag samt en 

mindre för sjumannalag. Planerna färdigställdes 1990-1991 och därmed kan man säga att 

den första fotbollsplanen ”Stalpa” gick i graven. 

64

Ekonomi 

65 

Ekonomi 

Föreningen omsätter idag stora belopp. Kan nämnas att 1927 omsattes ca 1 600 kr. Idag är 

omsättningen ca 500 000 kr. Finansieringen sker genom lotterier, Bingolotto, Drive Inbingo, 

auktion, bidrag från ortens företag samt statliga och kommunala bidrag. En särskild 

supporterklubb med uppgift att driva bingoverksamhet bildades 1966 med Axel 

Jansson. Han var den drivande kraften under den första tioårsperioden. Klubben upplöstes 

för ett antal år sedan och klubbens bingoverksamhet upphörde 2001. 1971 bildades Hällekis 

IF:s damsektion. Ordförande och initiativtagare var Inger Hallén. Sektionen arbetade 

ihop pengar och svarade bland annat för möblering och utsmyckning av den nya klubblokalen. 

En av hörnstenarna i HIF:s ekonomi är den årliga auktionen som hålls sista lördagen i juli 

varje år. Den första auktionen hölls 1983 och de drivande männen bakom detta var Boo 

Ekholm och Ingemar Green. Endast ett år sedan starten har man behövt ställa in auktionen 

på grund av för lite auktionsgods. Auktionen har kommit att bli något av en folkfest då 

det alltid har varit välbesökt av hugade spekulanter och även av dem som kom för att roa 

sig genom att lyssna på de professionella roparna Bengt Edvinsson och Rutger Andersson. 

Auktionen sysselsätter ca 40 personer från tidig morgon till sen kväll då en grillfest 

avslutar dagen. 

Auktionen 1993 

Loppmarknaden 1993

Ekonomi 

66

Eldsjälar och profiler 

67 


Föreningen har genom åren haft många duktiga ledare och spelare. Att nämna alla är inte 

möjligt i denna kortfattade jubileumsskrift. Ändå vill vi lyfta fram några som under lång 

tid haft styrelseuppdrag eller på annat sätt gjort uppoffrande insatser. 

Nämnas bör Erik Frisén som under sina 21 år i styrelsen svingade 

ordförandeklubban i 17 år. Erik var verksam under åren 1927-1947. 

Einar Persson är en annan veteran med 17 år i styrelsen, varav 10 år 

som kassör. 

Axel Jansson med sina 26 år i styrelsen, varav sju som ordförande, 

var en stark ledarprofil. 

Hans Persson med 16 år i styrelsen, varav sex år som kassör och fyra 

år som ordförande visar på goda ledaregenskaper. Dessutom var 

Hans tillsammans med Axel Jansson supporterklubbens starke man i 

10 år. 

Åren 1941-1956, 16 år i följd, var Per Sylvan föreningens sekreterare. 

Stig Odh var ordförande i 8 år. 

Sven-Erik Andersson har varit föreningens sekreterare under åren 

1965-1988, sammanlagt 26 år. Därutöver var Sven-Erik lagledare för 

A-laget i fotboll under några år. 

”Mister Bandy” Stellan Hallén har tillhört HIF:s styrelse i 22 år. 

Under tiden har Stellan varit lagledare för fotbollen i 4 år och för 

bandyn i 10 år. Stellan engagerar sig fortfarande i bandyverksamheten, 

kanske lite vid sidan om, men får väl ändå anses vara den 

drivande kraften. 

Den som tillhört styrelsen längst i föreningen är Bernt Jansson. Med 

sina 32 år i styrelsen, 1961-1992, varav 11 år som kassör och 4 år 

som ordförande och därutöver lagledare för bandyn i 13 år och för 

fotbollen i 9 år får man väl tro att fritidssysselsättningen varit tillgodosedd. 

Boo Ekholm är ytterligare en i raden, som varit styrelseledamot i 

många år och som också haft fritidssysselsättningen tillgodosedd. 

Under sina 23 år i styrelsen, varav 21 år som kassör, har Bosse därutöver 

varit ungdomsledare i 29 år. 

Dagens ankare i styrelsen får väl Per Josefsson anses vara. Per har 13 

styrelseår bakom sig, varav 3 år som sekreterare och 8 år som kassör, 

därutöver lagledare för A-laget i fotboll i 11 år. 

Ytterligare några som lagt ner oerhört mycket tid för föreningen är 

Robert Alexandersson, som efter sin aktiva tid var planintendent och 

lite av hustomte. 

Curt Sanfridsson hade under många år samma syssla som ”Robban” 

på sin tid. 

Christer Blyh är en av föreningens medlemmar, som är värd allt 

beröm som går att ösa över honom. Christer har lagt och lägger fortfarande 

ner mycket arbete såväl sommar som vinter.


Hällekis IF Styrelse genom tiderna 

Ordförande 

1927 Karl Ringblom 



1930 Erik Frisén 











1941 Sigfrid Kronhamn 

1942 Sigfrid Kronhamn 






1948 Axel Jansson 





Kassör 

1927 Knut Frisén 

1928 Knut Frisén 

1929 Lars Pehrsson 




1933 Erik Storm 


1935 Folke Karlsson 

1936 Einar Persson 










1946 Hans Persson 


1948 Sture Bengtsson 

1949 Sture Bengtsson 










1959 Stig Odh 

1960 Stig Odh 

1961 Stig Odh 

1962 Stig Odh 

1963 Stig Odh 

1964 Stig Odh 

1965 Stig Odh 

1966 Stig Odh 

1967 Karl-Olov Ohlsson 

1968 Karl-Olov Ohlsson 

1969 Hans Palm 




1973 Erik Jansson 







1954 Ingvar Hofling 

1955 Sven Jonsson 






1961 Bernt Jansson 











1972 Boo Ekholm 







68 

1979 Sten Hermansson 




1983 Bo Norén 

1984 Bo Norén 

1985 Christer Johansson 

1986 Christer Johansson 

1987 Vakant 

1988 Vakant 





1993 Tommy Jansson 

1994 Bengt Larsson 



1997 Gert Dahlberg 

1998 Vakant 

1999 Mats Krantz 



















1994 Per Josefsson 








2002 Per Josefsson

Sekreterare 










1936 Robert Alexandersson 



1939 Henry Persson 

1940 Henry Persson 

1941 Per Sylvan 
















1957 Yngve Jansson 



1960 Sigvard Johansson 





1965 Sven-Erik Andersson 














69 

















1994 Pelle Bäckström 



1997 Stefan Östrand 





2002 Stefan Östrand

Innehållsförteckning - IdrottOnline Klubb

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?