DÅTID. NUTID. FRAMTID. - Regionförbundet Örebro

KRUT 

Kreativ utveckling 

DÅTID. NUTID. FRAMTID.

”Jag förstår inte varför folk är rädda för nya idéer. 

Jag är rädd för de gamla.” 

KRUT 

Kreativ utveckling 

– JOHN CAGE 

Producerad av: www.abebarod.se 

Text: Lars Edqvist | Grafisk form: Ronny Östling | Illustrationer: Karolina Lilliequist 

Foto: Knut Koivisto. Foton på intervjuade politiker tillhandahållna av desamma. 

December 2010.

INNEHÅLL 

EXPLOSIVT .................................................... 4 

KARTLÄGGNING.......................................... 7 

Fler jobb .............................................................7 

Kreatören .......................................................... 11 

Kreativitet .......................................................... 14 

Entreprenörskap ................................................. 17 

Kreatörernas behov .............................................20 

Attityder ........................................................... 23 

AKTIVITETER ................................................ 24 

Mötesplatser .....................................................24 

Kunskapsspridning ..............................................29 

Samarbeten ......................................................30 

EFFEKTER.................................................... 32 

Ny attityd ......................................................... 32 

Framgångar ......................................................34 

Motgångar .......................................................35 

FRAMTIDEN ............................................... 37 

Plattform ........................................................... 37 

Kreativa miljöer ..................................................39 

Framgångsfaktorer ..............................................43 

Nytt KRUT.........................................................44 

LÄNKAR ..................................................................46 

3

4 

EXPLOSIVT 

NÄR JOHN LENNON träffade Paul 

McCartney på en kyrklig fest den 

6 juli 1957 var det ett möte som skulle 

komma att förändra både Liverpool och 

världen. Deras gemensamma kreativitet 

blev den tändande gnistan till en explosion 

av brittisk musik på export och en 

ny ungdomskultur. 

The Beatles har sålt 1,2 miljarder 

skivor, hittills. Beatlesturismen har 

bidragit till att ge den slitna hamnstaden 

Liverpool ett uppsving. Detta är 

inget enstaka exempel på hur kreativitet 

gynnar en region. Kreativa människor 

präglar världen. Kreativitet och kultur 

är starka krafter för att utveckla en plats 

eller en region. 

Därför skapades projektet KRUT. 

KRUT SKA skapa bättre förutsättningar för 

entreprenörskap och öka kunskapen om 

den kreativa sektorn. Det ska leda till att 

tillväxten ökar i regionerna. Målet är 

att skapa hållbar utveckling. Därmed ska 

sektorns ställning i samhället stärkas och 

få större betydelse som tillväxtfaktor. 

KRUT ska skapa bättre miljöer 

anpassade för att möta den kreativa 

sektorns behov. Under projekttiden har 

ett antal nätverk för kreativ utveckling 

vuxit fram. Det har också varit ett syfte 

med projektet. 

Finansieringen av projektet har 

skett genom medel från EU:s regionala 

utvecklingsfonder, från de deltagande 

regionerna och från vissa kommuner. 

Projektpartner i KRUT har varit 

Kultur i länet, Landstinget i Uppsala 

län, Regionförbundet i Uppsala län, 

Landstinget Västmanland, Regionförbundet 

södra Småland, Regionförbundet 

Sörmland, Regionförbundet Örebro 

och Regionförbundet Östsam. 

REFLEKTIONER 

Tretton år efter det första mötet skildes 

Lennon och McCartney åt. 

• När upphör kreativa möten att vara 

kreativa? 

• Hur kan kreativa processer väckas till liv? 

• Vilka goda exempel på kreativa samarbeten 

finns i din region?

FEM SKÄL 

Att satsa på den kreativa sektorn är ett sätt att utveckla kommunen, regionen, nationen, 

ja, hela världen. Här är fem skäl att göra sådana satsningar: 

1. Upplevelser. Människor söker i dag ständigt 

nya upplevelser. Kultur och kreativitet blir allt 

viktigare, både socialt och ekonomiskt. 

2. Innovation. De kreativa näringarna skapar 

genom nya idéer sysselsättning och tillväxt. 

3. Arbete. Den svenska kreativa branschen 

sysselsätter minst 280 000 människor. 

4. Tillväxt. Den kreativa sektorn växer i Europa 

och USA med 5–7 procent per år. I Asien är 

utvecklingen ännu snabbare. 

5. Export. Svensk musik, svenskt mode och 

svenska spel har blivit starka exportbranscher.

6 

”Möjligheterna kan 

knappast överskattas” 

Maria Lindelöf, kommunfullmäktige (KD), Västerås: 

”KRUT-PROJEKTET har varit viktigt för att bygga upp nya samarbetsformer och 

nätverk för kreatörer. Däremot återstår en del att göra när det gäller att öka 

medvetenheten om hur viktig den kreativa sektorn är och vilken potential som 

finns. Här finns den i särklass största potentialen för att utveckla Västerås, och 

då har vi ändå en mycket omfattande teknisk utveckling också. 

Här i Västerås har satsningen på Kulturbyn blivit en del av kommunens 

näringslivsutveckling. Det är en markering som visar att den kreativa sektorn är 

mycket mer än kultur. 

Personligen tror jag att potentialen i den kreativa sektorn knappast kan 

överskattas. Därför har jag engagerat mig särskilt i den här frågan, bland annat 

genom att skriva debattartiklar och blogga. 

Kommunen kan göra mycket för att stimulera kreatörerna till att bli mer medvetna 

om sitt eget värde och för att få dem att tänka mer i entreprenörsbanor. 

Det finns många goda exempel på kreativ utveckling, som vi kan lära av – 

både i Sverige och utomlands. 

I den närmaste framtiden är det nödvändigt att vi som vill utveckla den 

kreativa sektorn fortsätter att jobba för att visa fler politiker och tjänstemän vilka 

fantastiska möjligheter det finns. 

Kreatörerna måste också själva bli bättre på att berätta om vad de kan 

och på att inse sitt rätta värde.” 

”Uppfinningsrikedom skiljer ledaren från efterföljaren.” 

– STEVE JOBS

KARTLÄGGNING 

FLER JOBB 

”OM NI anställer mig så skall jag se till 

att det blir jobb på fabriken.” 

Det sa den tjugoårige konstfack- 

studenten Stig Lindberg när han sökte 

jobb på Gustavsbergs fabriker, som hade 

ekonomiska problem, sommaren 1936. 

Han fick rätt – hans idéer ledde till 

många jobb. Stig Lindbergs kreativitet 

resulterade i ett stort uppsving för 

Gustavsberg som varumärke, för företaget 

och för hela orten Gustavsberg. 

Nu, på 2000-talet, är det fortfarande 

stor efterfrågan på produkter som har 

formgivits av Stig Lindberg. En rad av 

hans serviser nytillverkas, och porslinsmuseet 

i Gustavsberg har blivit ett 

populärt besöksmål. 

EN VIKTIG del inom KRUT-projektet har 

varit att kartlägga hur den kreativa sektorn 

ser ut. Kartläggningen visar en rad 

intressanta resultat. Det är ingen tvekan 

om att den kreativa sektorn har stor 

ekonomisk betydelse och att den växer. 

57 000 människor var år 2006 sysselsatta 

i den kreativa sektorn i de sex 

regioner som ingår i KRUT-projektet. 

Det betyder att nästan var tionde med- 

borgare arbetade här. De regionala skillnaderna 

i antalet sysselsatta kreatörer är 

små, bara någon procentenhet. 

Inom ramen för KRUT-projektet har 

också den kreativa sektorn definierats. 

Den kan delas upp i fyra huvudsektorer 

med en rad delsektorer. Se figuren här 

intill. Gränserna mellan dessa sektorer är 

flytande. 

Turism, rekreation, 

sport 

Sport, djur, natur, friluftsliv, 

turism, andlighet 

Medier, digital 

Tidningar, tidskrifter, 

mjukvara, etermedia, 

reklam, film, foto 

Konst, design 

Musik, mode, konst, 

litteratur, dans, teater, 

festivaler, arkitektur 

Kulturarv, informationshantering 

Museer, bibliotek, 

historiska platser, arkiv 

Den kreativa sektorns huvudsektorer och delsektorer. 

I några regioner räknas också restaurangbranschen 

in i den kreativa sektorn. 

MEDIER, DEN digitala branschen, turism, 

rekreation och sport står för ungefär två 

tredjedelar av sysselsättningen. 41 procent 

av dem som arbetar i den kreativa 

7

8 

sektorn är kreatörer och 25 procent 

arbetar med distribution. 

Inom de tre första huvudsektorerna 

är eget företagande vanligare än inom 

hela ekonomin. Inkomstnivån är högst 

inom medierna och den digitala 

branschen. 

Kreatörerna är kärnan i den kreativa 

sektorn, men de är också beroende av 

tillgång på material, reproduktion, 

distribution och utbildning. 

En långsiktig tendens är att allt fler 

kreatörer är egna företagare och allt 

färre är anställda. Det är inte minst tydligt 

inom medievärlden, där fler och fler 

reportage görs av frilansmedarbetare. 

Ett samarbete mellan den kreativa 

sektorn och traditionell industri kan 

gynna den gemensamma tillväxten. Bra 

exempel på detta är möbelindustrins och 

porslinsindustrins samarbete med nyskapande 

formgivare som Jonas Bohlin och 

Stig Lindberg. Mer moderna exempel är 

kreatörernas roll inom den digitala spelbranschen 

och inom modebranschen. 

EN STARK kreativ sektor gynnar tillväxten 

i en region. Det finns därför ett 

intresse av att arbeta med den kreativa 

sektorn som ett regionalt utvecklingsområde. 

Samhällets stora satsningar på 

entreprenörskap kan ge god effekt när 

de inriktas på den kreativa sektorn. 

Det finns ett starkt behov av 

mötesplatser för kreatörer, ett behov 

som inte ter sig oöverstigligt att till- 

godose. Samtidigt finns en del svårigheter. 

Här finns många enmansföretag 

och entreprenörerna har svårt att själva 

avsätta tid för utvecklingsarbete. Deras 

främsta prioritering är att dra in pengar 

till sin försörjning denna månad. 

INOM ORGANISATIONER som främjar 

entreprenörskap finns det redan i dag 

en uppfattning att de arbetar med att 

främja den kreativa sektorn. Samtidigt 

finns i Sverige en tradition att utveckla 

tillverknings- och handelsföretag, men 

inte samma starka tradition att utveckla 

den kreativa sektorn. Kreativa entreprenörer 

vänder sig i liten utsträckning till 

de organisationer som arbetar med att 

främja entreprenörskap.

REFLEKTIONER 

• Finns det fler kreativa branscher? 

• Vilka branscher skulle tjäna på ett ökat 

samarbete med kreatörer? 

• Hur kan kartläggningen av den kreativa 

sektorn leda till fler jobb? 

LÄS MER 

• Richard Florida: Europe in the creative age 

• Chris Anderson: The long tail 

• Osho: Kreativitet 

• Julia Cameron: Konsten att vara kreativ 

• Pirjo Birgerstam: Skapande handling 

• Fredrik Härén: Idébok 

• Rollo May: Modet att skapa 

• Lars Lindkvist och Lisbeth Lindeborg (redaktörer): 

Kulturens kraft för regional utveckling

10 

”Stora möjligheter för den 

lilla kommunen kan knappast 

överskattas” 

Elisabeth Edlund, ordförande i kultur- och samhällsbyggnadsutskottet (S), Åtvidaberg: 

”FÖR EN liten kommun som Åtvidaberg innebär den kreativa sektorn stora 

möjligheter att utvecklas för en ny tid. Vi är ett gammalt brukssamhälle som förr 

levde på Facit, en stor industri som lades ner för många år sedan. Den kreativa 

sektorn ger oss en möjlighet att bygga upp något helt nytt med besöksnäringen 

i nära samverkan med kulturen. 

Här i Åtvidaberg finns det en rad kreatörer inom olika branscher, men de 

sitter ofta ensamma och driver en liten verksamhet utan att nå ut till en bredare 

allmänhet. Därför håller vi nu på att planera ett helt nytt kulturcentrum i de 

gamla industrilokalerna. Här ska vi ha en del egen verksamhet som bibliotek 

och museer. Det ska också finnas lokaler för konstnärer och andra kreatörer. 

Vi vet att många kreatörer har svårt att betala en jättehög hyra. Därför 

funderar vi nu på att inte genomföra någon stor renovering av alla lokaler. Vissa 

lokaler ska kanske vara möjliga att hyra billigt och göra i ordning själv. 

Många kreatörer har svårt att identifiera sig som företagare och har svårt att 

utveckla alla möjligheter som finns i deras verksamheter. Därför har vi bestämt 

att vi i vårt kulturcentrum också ska erbjuda företag från andra branscher att 

hyra lokaler. Då finns möjlighet att utveckla det samlade entreprenörskapet. 

Ett annat bra sätt för oss att utveckla den kreativa sektorn är att samverka 

med andra kommuner och regioner. Vi har till exempel tagit hjälp av Östsam 

när det gäller konstnärlig utsmyckning av en stor rondell här. 

För mig som politiker på en liten ort har KRUT-projektet varit väldigt viktigt för 

att få upp ögonen och se den kreativa sektorn som en egen näring med stor potential. 

Projektet har också öppnat för viktiga nya samarbeten, och det har hjälpt 

kreatörerna att se sitt eget värde och inse att de ibland kan ta bättre betalt. Här 

i Åtvidaberg finns en stor framtidstro när det gäller den kreativa sektorn. Den ska 

bidra till att definitivt ta oss från att vara en bruksort in i kunskapssamhället.”

KARTLÄGGNING 

KREATÖREN 

SÅNGERSKAN ROBYN startade som 

25-åring ett eget skivbolag, Konichiwa 

Records. Då hade hon redan gjort succé 

i Sverige och utomlands med sin egen 

nyskapande populärmusik. Hon startade 

sitt eget skivbolag för att få frihet och 

kontroll över sin musik. 

Robyn är ovanlig som kreatör, inte 

bara på grund av sina framgångar. Hon 

är ovanlig därför att hon har gjort ett 

aktivt val att bli företagare. Många 

kreatörer som blir företagare gör det lite 

motvilligt, därför att det är enda sättet 

att utöva sitt yrke. 

ÄNDÅ ÄR många kreatörer egna företagare. 

Den kreativa sektorn består av 

många företag med få anställda. Särskilt 

inom konst och formgivning är andelen 

egna företagare stor. Skapandeprocessen 

fungerar sällan i stordrift. 

Viljan att växa är ofta begränsad i 

dessa företag. Många vill leva på sin 

kreativitet, men viljan att vara affärsmässig 

är inte alltid så stor. Kreatören 

står nära sitt uttryck och ser ofta sin 

egen person som sitt varumärke. Att 

agera kommersiellt ses ibland som ett 

hot mot trovärdigheten. Lönsamhetstänkande 

ses ibland som ett hot mot 

kreativiteten. 

Utbildningsnivån är hög inom de 

kreativa näringarna. Tre av fyra har 

högskolestudier bakom sig, dock inte så 

ofta i ekonomi. 

Kreatören är oftare en man än en 

kvinna och det gäller även övriga 

sysselsatta inom den kreativa branschen. 

För dem som arbetar inom kulturarv 

och bibliotek gäller dock det motsatta 

förhållandet – där är kvinnor vanligast. 

Kreatören är oftast född i Sverige. 

Jämfört med Sveriges övriga ekonomi är 

andelen kreatörer som är födda utomlands 

liten. 

LÖNESPRIDNINGEN HOS kreatörerna är 

stor. Ett fåtal lyckosamma har mycket 

stora inkomster. Många andra tjänar 

väldigt lite, men väljer ändå att fortsätta 

att leva med små inkomster, hellre än att 

byta bana. År 2006 tjänade kreatörerna 

i KRUT-området i genomsnitt 25 000 

kronor i månaden. Bäst betalda var de 

som arbetade inom medierna och i den 

digitala branschen. De som arbetade 

11

KREATÖRER 

Några internationellt framgångsrika 

svenska kreatörer: 

Pelle Almqvist (Hives), 

Benny Andersson (ABBA), 

Bibi Andersson, Ingemar 

Bergman, Maria Erixon 

(Nudie Jeans), Per Gessle 

(Roxette), 

Lasse Hallström, 

Bror Hjort, 

Stieg Larsson, Astrid 

Lindgren, Henning Mankell, 

Noomi Rapace, 

Carin Rodebjer (klädskapare), 

Izabella Scorupco, 

Alexander Skarsgård, August 

Strindberg och Robyn.

inom bibliotek och museer tjänade klart 

sämre. 

Det är inte ovanligt att kreatörer 

kombinerar sitt konstnärliga arbete med 

att arbeta för brödfödan på ett annat 

område. Det kan vara en jazzmusiker 

som spelar dansbandsmusik för att överleva 

eller poeter som försörjer sig 

i hemtjänsten. 

Kreatörerna fortsätter gärna i sitt 

yrke även sedan de uppnått pensionsåldern. 

REFLEKTIONER 

• Hur kan kreatörerna bli mer kommersiella 

utan att ge avkall på sin integritet? 

• Hur kan kreatörer uppmuntras att expandera 

sin verksamhet? 

• Hur kan kreatörerna höja sin lön? 

13

14 

KARTLÄGGNING 

KREATIVITET 

DRAMATIKERN, REGISSÖREN och filmskaparen 

Susanne Osten fortsätter även som 

folkpensionär att regissera. Hon drivs av 

en lust att utforska det outforskade. 

”Kreativiteten ger djup, skönhet och 

mening åt min inre värld”, förklarar 

hon för tidskriften Tvärsnitt. 

Hon tror att hennes kreativitet 

hänger samman med att hon som barn 

hade tillräckligt mycket tid att utveckla 

sin skaparkraft och frihet i tanken. 

ÄR KREATIVITET något vi föds med, något 

vi tränar upp eller något som kan organiseras 

fram? 

Det finns många olika uppfattningar 

om vad kreativitet egentligen är och hur 

den uppstår. Det forskas kring kreativitet 

i en rad discipliner. 

Ordet kreativitet kommer från latinets 

creare, som betyder att skapa. Kreativitet 

kan ses som kraft att skapa något 

nytt. Vissa anser att kreativitet utgår 

från individen, andra att idéer uppstår i 

möten mellan individer. 

Eva Hoff, lektor i psykologi, forskar 

om kreativitet hos barn. Hon hävdar 

att barn behöver stimuleras att leka 

fantasilekar för att bli kreativa som 

vuxna. Kreativitet kräver att vi är mer 

benägna att vara i förändringsläget än i 

bevarandeläget. Barn leker med alternativa 

möjligheter – ”tänk om”. Det kan 

vuxna också göra. 

KREATIVITET BETYDER också att man kan 

bryta med det man brukar tänka och 

göra. Den kreative kan använda sin 

kreativitet till att se på världen från 

en annan synpunkt. Den kreative kan 

variera sitt sätt att lösa problem och att 

uttrycka sig. För att vara kreativ kan det 

vara nödvändigt att våga misslyckas och 

att riva murar. 

Ingar Brinck, professor i teoretisk 

filosofi, har intresserat sig för människans 

kreativa förmåga. Hon hävdar 

att alla människor är kreativa och att 

konstnärer inte är mer kreativa än andra. 

De är bara mer hantverksskickliga. 

Konstnärer söker medvetet ett kreativt 

förhållningssätt. De lockas av det oväntade 

och har en lust att förändra. 

HUR UTVECKLAS kreativitet? Få tror att 

kreativitet kan beordras eller organiseras

fram. Snarare kan kreativa idéer uppstå 

ur kaos. 

Precis som kreatören kan se ut på 

många olika sätt, så kan kreativiteten 

också se ut på olika sätt. Ofta har den en 

koppling till såväl tanke som känsla och 

handling. 

REFLEKTIONER 

• Går det att organisera fram kreativitet? 

Hur? 

• Hur uppmuntras ett kreativt förhållningssätt? 

• Hur gör du när du behöver nya idéer? 

15

16 

”Den kreativa sektorn 

stärker oss i konkurrensen” 

Ros-Marie Jönsson Neckö, regionfullmäktige (S), Markaryd: 

”ENLIGT ALLA signaler så har den kreativa sektorn en stor betydelse för den 

regionala utvecklingen. I en allt hårdare internationell konkurrens stärker den 

kreativa sektorn oss genom att den gör oss unika. Den bidrar till att utveckla de 

upplevelser som gör oss unika. 

Kreativitet finns i högsta grad i alla branscher, men jag talar huvudsakligen 

om hur kultur i vid bemärkelse kan fungera som en stimulans i många branscher. 

Det vi politiker kan göra för att stimulera den kreativa sektorn är i huvudsak 

att vara med och bygga upp strukturer som gynnar den kreativa sektorn. Då 

menar jag exempelvis nätverk och utbildningar för kreatörer, som gör att de kan 

se sig själva som företagare och utveckla sin verksamhet. Ett exempel på det 

är ägardirektiven till Almi i vårt län, där det står att den kreativa sektorn är en 

prioriterad målgrupp. 

KRUT-projektet har bidragit till att väcka en medvetenhet om betydelsen av 

den kreativa sektorn. När projektet nu upphör så är det min förhoppning att det 

finns med i medvetandet hos beslutsfattare på olika nivåer, så att kreativitetens 

kraft kan tas till vara som en naturlig del i allt utvecklingsarbete.” 

”Utan konsten skulle den övriga, mer ekonomiskt 

lönsamma, sektorn inte kunna växa. Konsten får därför 

indirekt en ekonomisk roll.” 

– EMMA STENSTRÖM

KARTLÄGGNING 

ENTREPRENÖRSKAP 

NÄR DEN nittonårige smålänningen och 

resenären Björn Söderberg satt och såg 

hur sopbergen växte i Katmandu fick 

han en idé. Det borde gå att sälja julkort 

gjorda på återvunnet papper från Nepal. 

Han ringde hem till en kontakt i 

Sverige och sålde direkt 3 000 julkort. 

Sedan kom han på att han inte visste 

hur man gör papper av sopor. Han tog 

snabbt reda på det och inom kort tid var 

produktionen igång. Han fortsatte med 

att börja sälja nepalesisk it-kompetens 

till Sverige. Sedan fortsatte han att sälja 

en mobiltelefonapplikation från Nepal 

till hela världen. 

”Har man bara kunder är det bara att 

sätta igång” är hans filosofi. 

ENTREPRENÖRER KAN beskrivas som 

människor som handlar först och tänker 

sedan. En annan bild är att entreprenören 

är någon som är initiativrik och 

klurig i vardagen. För att lyckas som 

entreprenör är visioner och handlingskraft 

viktigare än planering. Som entreprenör 

måste du vara experimentell och 

våga göra misstag. 

Entreprenörer är ofta människor som 

agerar som om allt vore möjligt. En 

entreprenör ropar inte på vaktmästaren 

när något praktiskt ska göras. Han eller 

hon gör det själv. 

BENGT JOHANNISSON, Sveriges första 

professor i entreprenörskap, hävdar att 

alla barn är entreprenörer, men att 

uppfostran tar ifrån dem en del av 

både handlingskraft och skaparkraft. 

Istället borde alla få hjälp att utveckla de 

entreprenörstalanger vi föds med, anser 

han. 

Många förknippar entreprenörskap 

med små privata företag och en strävan 

att tjäna pengar. Begreppet samhällsentreprenörskap 

visar på en annan sida. 

Den kraft som finns i entreprenörskapet 

kan också användas för att åstadkomma 

förändringar i samhället. 

Det finns en motsättning i samhällets 

engagemang för att stimulera entreprenörskap. 

En entreprenör kan uppleva 

att han eller hon drabbas av samhällets 

omsorg. Det är heller inte säkert att 

samhällets institutioner är bäst på att 

17

avgöra hur entreprenörens energi ska 

kanaliseras. 

DET FINNS en rad utmaningar i att 

planera för att utveckla kombinationen 

entreprenörskap, kreativitet och kultur: 

• Kulturens roll kan vara att ifrågasätta, 

inte att utveckla. 

• Företagande sker ofta här och nu, inte 

långsiktigt. 

• Det är svårt att planera i en allt mer 

oförutsägbar värld. 

• I kombinationen regional planering 

och kreativitet ryms en rad paradoxer: 

stabilitet och förändring, planering 

och spontanitet, rationalitet och 

spontanitet. 

DET FINNS ändå en rad möjligheter att 

utveckla den kreativa sektorn mot ett 

fungerande entreprenörskap. 

Ett sätt är att stötta lokala kreativa 

miljöer. Att stimulera kontakter mellan 

den kreativa sektorn och övriga branscher 

är att öppna möjligheter för ett 

samspel. 

Ökade kontaktytorna mellan de 

organisationer som stöttar nyföretag- 

ande kan utveckla kreatörernas entreprenörskap. 

Likaså kan företagarnas 

egna organisationer stimuleras till att 

intressera sig mer för den kreativa 

sekorn. 

SIST MEN inte minst: Entreprenörskap är 

en fråga om attityder. Om samhället gör 

klart för individerna att allt är möjligt så 

kan allt bli möjligt. 

REFLEKTIONER 

• Hur kan vi hjälpa kreatörer att utveckla 

sina entreprenörstalanger? 

• Hur kan vi hjälpa barn att utveckla sin 

entreprenörskraft? 

• Hur kan samhällets arbete med att stötta 

entreprenörskap lära av entreprenörens sätt 

att jobba? 

19

20 

KARTLÄGGNING 

KREATÖRERNAS BEHOV 

KRUT HAR också inventerat kreatörernas 

behov. Kreativa företagare efterlyser 

coachning, säljträning, kontorslokaler 

till rimliga kostnader, gemensam marknadsföring, 

träffar mellan teknik- och 

kulturföretag, mötesplatser för människor 

i kultursektorn och föreläsningar 

om entreprenörskap. 

HÄR ÄR några exempel på synpunkter 

från den kreativa sektorn: 

”Jag hoppas att det här ska kunna bidra till 

att underlätta för små och kreativa verksamheter 

att kunna utveckla sig. Det handlar 

mycket om ekonomiska realiteter. Har man 

inga pengar kan man inte utvecklas.” 

”När det gäller kollektivtrafiken frågar man 

aldrig någonsin oss i besöksnäringen. Jag 

har aldrig någonsin blivit tillfrågad om hur 

mycket gäster vi har och när de vill åka. Det 

stör mig att ingen bryr sig om oss som är en 

stor och viktig näring i kommunen.” 

”Kommunala upphandlingar är ofta för 

krångligt skrivna för oss småföretagare. Där 

skulle det förenklas lite.” 

”Berätta hela sanningen om att starta egna 

företag. Det är betydligt mer komplicerat att 

driva ett företag än vad de flesta tror.” 

HÄR ÄR några exempel på det som kreatörerna 

framför allt frågar efter för att 

framgångsrikt kunna driva företag: 

• Lokaler till rimliga priser för att 

komma över den första svåra tiden 

som företagare. 

• Nätverk för att få kontakter med 

kollegor och kunder. 

• Mentorskap och coachning för att få 

guidning förbi företagandets grynnor 

och blindskär. 

I UPPSALA LÄN har gjorts en kartläggning 

av behoven hos olika centrumbildningar, 

till exempel Filmcentrum, 

Danscentrum riks och Centrum för 

fotografi. Slutsatserna av denna var att 

inom centrumbildningarna fanns bland 

annat behov av: 

• att stärka kreatörernas yrkesroll. 

• utbildning i marknadsföring, teknik 

och administration.

• anpassad affärsrådgivning och förbättrande 

förutsättningar för företagande. 

• bra infrastruktur i form av lokaler och 

arenor. 

Kreatörernas behov är ofta konkreta och 

sällan krångliga. Förutsättningen för att 

förstå dem är att lyssna förutsättningslöst. 

REFLEKTIONER 

• Vad behöver kreatörerna mest för att 

utveckla och kommersialisera sina idéer? 

Krediter? Billiga lokaler? Nätverk? 

• Hur kan offentliga upphandlingar förändras 

för att även små kreativa företag ska kunna 

delta? 

• Hur kan ett uthålligt system för mentorskap 

utvecklas? 

21

22 

”Kreativa sektorn viktig 

också för folkhälsan” 

Anna Eriksson, kommunstyrelsens ordförande (S), Laxå: 

”DEN KREATIVA sektorn är av stor betydelse inte bara för att den ger möjligheter 

att skapa nya jobb. Den betyder också mycket för människornas liv. Jag är 

övertygad om att det är bra för folkhälsan att det finns en kreativ sektor. 

Men den kreativa sektorn är också spretig och svår att få grepp om och 

därför inte helt enkel att utveckla. Här i Laxå kunde vi ha gjort mer än vi har 

gjort hittills för att utveckla arbetet med den. 

KRUT-projektet har gjort mycket för att lyfta frågorna kring de kreativa näringarna, 

även om det haft lite svårt att nå ut här. Ett skäl till det är att vi inte vet 

riktigt vilka kreatörerna är, om de inte driver företag. Men vi arbetar vidare och 

nystar i olika trådar för att få ett bättre grepp om sektorn här i Laxå kommun. 

Att vi ännu inte har kommit så långt i den kreativa utvecklingen här i kommunen 

innebär att det finns en stor potential i att arbeta vidare med dessa frågor. 

Det är ett viktigt arbete och vi får acceptera att det tar tid.” 

”Jag tycker att det talas alldeles för lite om ledarskaps 

frågorna när kreativiteten kommer i fokus. I Sverige vill 

vi gärna ha folk som passar in, istället måste vi öppna 

upp och våga ta in ny kompetens.” 

– EVELINA WAHLQVIST

KARTLÄGGNING 

ATTITYDER 

GRUNDEN FÖR att arbeta vidare med 

utveckling av den kreativa sektorn är de 

attityder som finns inom den kreativa 

sektorn, inom övrigt näringsliv och 

inom den offentliga sektorn. Attityderna 

uppstår genom kunskap – eller brist på 

kunskap. Att påverka attityder genom 

att sprida kunskap har varit en av de 

viktigaste uppgifterna för KRUT. 

Vid två tillfällen har också KRUT 

låtit göra attitydundersökningar om 

inställningen till och kunskaperna 

om den kreativa sektorn. De som har 

tillfrågats har arbetat inom den kreativa 

sektorn, näringslivet och i kommuner 

och regioner. 

NÅGRA AV resultaten av den första 

undersökningen: 

• 87 procent ansåg att entreprenörskap 

driver utvecklingen framåt. 

• 67 procent ansåg att den ideella 

sektorn driver utvecklingen framåt. 

• 59 procent ansåg att kulturinstitutioner 


• 42 procent ansåg att värdeskapande 

möten mellan personer är ett viktigt 

utvecklingsområde. 

Den första undersökningen gjordes 

hösten 2008 och andra undersökningen 

vintern 2010. Den andra undersökningen 

visade att kunskaperna om den 

kreativa sektorn hade ökat bland dem 

som svarade. Ännu fler ansåg att entreprenörskap 


Färre trodde på den ideella sektorn och 

kulturinstitutionerna. 

VID SIDAN av den attitydförändring som 

har skett inom KRUT-regionerna har 

den kreativa sektorn också fått ökad 

uppmärksamhet på nationell nivå och 

inom EU. Hösten 2010 utfärdade den 

Europeiska kommittén en rad rekommendationer 

till stöd för den europeiska 

kulturella och kreativa sektorn. 

REFLEKTIONER 

• Hur kan den ökade kunskapen om 

den kreativa sektorn utnyttjas? 

23

24 

AKTIVITETER 

MÖTESPLATSER 

REJMYRE ÄR en bruksort i norra Östergötland, 

i skogarna mellan Katrineholm 

och Norrköping. Orten är känd för sitt 

200 år gamla glasbruk. Det är inte en 

plats av den typ som växer på 2000- 

talet. Ändå sjuder det av liv här. 

Rejmyre har blivit en arena för experimentella 

konstprojekt. Hit kommer 

svenska och internationella konstnärer 

och lockar en publik från Katrineholm, 

Malmö och Milano. Det har blivit en 

mötesplats där det experimentella samsas 

med gammaldags hantverk. 

Mötesplatsen Rejmyre har varit en av 

de aktiviteter som har utvecklats som en 

del av KRUT-projektet. 

En vital del i KRUT-projektet har 

varit att skapa mötesplatser för kreatörer, 

näringsliv och samhälle. Genom detta 

arbete har förutsättningarna för kreatörernas 

entreprenörskap förbättrats. 

VAD KÄNNETECKNAR då en KRUT- 

mötesplats? Här är några punkter: 

• Det är ett nätverk för gränsöver- 

skridande möten. 

• Mötesplatsen har en kärngrupp som 

fungerar som motor. 

• Det finns en gemensam tydlig inriktning. 

• Inom mötesplatsen finns kunskap om 

och kontakter med såväl utbildningen 

i branschen som relevant forskning. 

• Mötesplatsen har lokal förankring. 

• Det finns kunskap och kontakter 

med såväl näringslivet som kulturella 

resurser. 

MÖTESPLATSARBETET HAR ofta koncentrerats 

till platser med särskilda förutsättningar 

för att vidareutveckla de kreativa 

miljöerna. Några fler exempel: 

Omberg, mötesplats för nya idéer om 

turism. Kärnan har varit en rad företag 

som utgår från Omberg som livsnerv för 

sin verksamhet. Nätverket har bildat en 

förening som har drivit en rad aktiviteter 

för att göra berget till ett attraktivt 

resmål. Verktygen som har använts har 

varit kopplade till natur, kultur och 

hälsa. Här har både ordnats ett hälsoår 

och speciella Ombergsdagar. Samarbetet 

har också resulterat i att nya företag har 

startats i området.

26 

Älmhult, mötesplats mellan design och 

produktion. Ikeas närvaro i Älmhult 

innebär att här finns en unik kompetens 

när det gäller både form och tillverkning. 

Målet är att ta tillvara de goda 

förutsättningarna som finns i Älmhult 

och att vidareutveckla ett samarbete 

som kan leda till tillväxt för den kreativa 

sektorn i kommunen. 

Kulturbyn Västerås. I Västerås Science 

Park finns Kulturbyn, som ska koppla 

de kreativa näringarna till en teknisk 

företagsmiljö. I Kulturbyn finns till 

exempel bildkonstnärer, musiker, formgivare, 

poeter och skribenter. KRUTprojektet 

har varit en del av Kulturbyn, 

som har blivit ett centrum för 

kreativitet och företagande. Här har till 

exempel nya former testats för att rikta 

uppmärksamheten mot lokala kreatörer. 

Ett exempel är Pecha Kucha, en japansk 

metod för att presentera kultur och 

design i högt tempo. 

Den kreativa sektorn är i dag en 

av fyra profilområden inom Västerås 

Science Park. 

The Art of Sweden, Örebro. Konsten 

är viktigt i Örebro. Under senare år har 

konstnärer från hela världen samlats här 

för att visa bland annat videokonst och 

graffiti. KRUT-projektet i Örebro har 

uppmuntrat ett nätverk av konstnärer att 

bilda en ideell förening, the Art of 

Sweden. Det har lett till att kreativa 

människor i Örebro nu har en ny 

mötesplats för att utveckla sitt samarbete. 

Idea Plant, Eskilstuna. Idea Plant består 

av ett femtiotal företag som alla arbetar 

med formgiven kommunikation. Här 

finns copywriters, art directors, 

skribenter, grafiska producenter, illustratörer, 

scenografer, inredare, eventbyråer, 

tryckerier, reklambyråer, webbyråer, 

kommunikationscoacher och -konsulter, 

informatörer, fotografer, pr- och mediakonsulter 

och tidningsmakare. KRUTprojektet 

har varit en del av Idea Plant. 

Vallonbruk Uppland. På vallonbruken 

i Uppland inspireras konstnärer och 

innovatörer att tänka nytt sida vid sida 

med högteknologiska företag. Vallon-

uken är också besöksmål, som hela 

tiden förnyas så att det går att komma 

tillbaka och uppleva något nytt varje år. 

Föreningen Vallonbruk i Uppland har 

i dag 200 medlemmar, företag, föreningar 

och privatpersoner. Nu skapas 

ett gemensamt besökscentrum i Österbybruk, 

där det ska finnas turistbyrå, 

utställningar och en stor hörsal. 

GEMENSAMT FÖR flera av de mötesplatser 

som varit framgångsrika under KRUTtiden 

har varit att de arbetat enligt den 

så kallade FUNK-modellen. FUNK står 

i det här sammanhanget för samarbete 

mellan forskning, utbildning, näringsliv 

och kultur. 

Genom att koppla kunskap på olika 

nivåer och kommersiella krafter har 

kulturen fått både en ny bredd och 

slagkraft. 

KRUT HAR lett till att bärkraften i en rad 

mötesplatser har kunnat prövas. Även 

om inte alla har visat sig bärkraftiga, så 

har även de försöken varit värdefulla 

för att öka kunskapen om den kreativa 

sektorn. 

REFLEKTIONER 

• Vad är gemensamt för lyckosamma 

mötesplatser för kreatörer? 

• Vilken faktor är viktigast för att skapa framtida 

mötesplatser? 

• Vad ger en mötesplats bärkraft inför 

framtiden? 

27

28 

”Kulturen leder till 

mänsklig och ekonomisk 

utveckling” 

Lars Eklund, gruppledare i fullmäktige för Regionförbundet 

Östsam (KD), Linköping: 

”HÄR I Östergötland har vi arbetat länge med begreppet den kreativa sektorn. 

Vi har försökt visa att kultur i vid bemärkelse bidrar till regionens utveckling på 

ett positivt sätt. Det är viktigt att förstå att kultur inte bara är underhållning utan 

också en näringsgren som står för en växande del av sysselsättningen i Östergötland. 

Från regionen förmedlas varje år omkring 200 miljoner kronor till kulturen. 

På det sättet bidrar vi med smörjmedel för utveckling av kulturen. En stor del av 

de pengarna går till kulturinstitutionerna och är med och skapar det kulturella 

landskapet. 

KRUT-projektet har bidragit en hel del till att visa den kreativa sektorns 

betydelse för att skapa mänsklig och ekonomisk tillväxt. Kreativa projekt som har 

startats under de senaste åren har visat att det finns ett samband mellan kultur 

och hälsa. Att delta i kulturella aktiviteter kan ha en terapeutisk och läkande 

effekt. KRUT har också bidragit till en ny politisk medvetenhet om frågor som 

rör kreativitet och kultur. Projektet har också lett till positivt samarbete mellan de 

olika länen – något som kan komma att ha betydelse i den blivande nya regionbildningen. 

Om tio år är jag övertygad om att den kreativa sektorn i Östergötland har 

vuxit rejält av egen kraft. Fler kommer att kunna försörja sig på och få utlopp för 

sin kreativitet. 

Genom att det finns utvecklande och spännande jobb här så väljer fler människor 

att bo i Östergötland. Vi ser redan nu hur den gamla ekonomin övergår 

i den nya, genom att till exempel gamla bruksmiljöer blir kreativa mötesplatser, 

lockande boendemiljöer och attraherande besöksmål.”

AKTIVITETER 

KUNSKAPSSPRIDNING 

KRISTER DAHLSTRÖM har varit stjärna 

inom kampsporten Kendo, men har bytt 

bana och blivit internationell konsertgitarrist 

och egen företagare. För 

honom handlar det om att få utlopp för 

sin passion för det han tycker är kul. 

Nu deltar han i en starta eget-dag 

riktad till kreativa ungdomar i Uppsala. 

Dagen har arrangerats av KRUTprojektet 

och Nyföretagarcentrum för 

att öka kunskapen om vilka möjligheter 

och svårigheter den kreative företagaren 

möts av. 

EN STOR del av aktiviteterna inom 

KRUT har handlat om att sprida kunskap 

om den kreativa sektorn och dess 

möjligheter. Kunskapsspridningen har 

riktats mot såväl kreatörer som övriga 

näringslivet och politiker och tjänstemän 

inom den offentliga sektorn. Inte 

minst Almis affärsrådgivare har varit en 

viktig målgrupp för kunskapsspridningen. 

Det är så attityderna har ändrats. 

Genom nyhetsbrev har kunskap 

om den kreativa sektorn och KRUTprojektet 

spridits till olika intressenter, 

främst tjänstemän och kreatörer. Även 

regionernas webbplatser, liksom 

sociala medier, har använts för att öka 

de allmänna kunskaperna om de kreativa 

näringarna liksom om de aktiviteter 

som genomförts inom ramen för 

KRUT-projektet. 

En rad seminarier har ordnats och 

KRUT har deltagit i mässor och andra 

arrangemang med inriktning på kreativt 

entreprenörskap. När landshövdingen i 

Västmanland ska dela ut priset till årets 

kulturföretagare, så är KRUT-projektet 

en naturlig kunskapskälla. Även högskolor 

vänder sig till KRUT-projektet 

för att vidga sin kunskap. 

REFLEKTIONER 

• Vilka kunskaper om den kreativa sektorn 

saknas i dag hos näringslivet? 

• Vilka kunskaper om kultur och kreativitet 

saknas inom den offentliga sektorn? 

• Vad kan göras för att ytterligare öka 

kunskapen? 

29

30 

AKTIVITETER 

SAMARBETEN 

NÄR KONSTNÄRSCENTRUM SYD och Almi 

Kronoberg fick kontakt var det på initiativ 

från KRUT-projektet. Här möttes 

två världar för första gången, och det 

blev början på en vacker vänskap. 

Genom ett gemensamt utvecklingsprogram 

för företag med särskild inriktning 

på konstnärer ofullständig mening. 

Detta program går också att använda 

för andra grupper inom den kreativa 

sektorn. Samarbetet mellan Almi och 

Konstnärscentrum Syd har också lett 

till att de båda organisationerna har fått 

väsentligt större kunskap om varandras 

områden. 

EN RAD samarbeten har inletts med 

mellan KRUT och andra organisationer 

i KRUT-området, som Almi, Coompanion, 

inkubatorer, Nyföretagarcentrum, 

Ung företagsamhet, Konstnärscentrum, 

universitet och högskolor, turistorganisationer, 

Arbetsförmedlingen, Drivhuset 

och kommunerna. 

I FLERA regioner har seminarier och 

workshops ordnats med inriktning på 

dessa organisationer. Besök har också 

gjorts hos politiker och tjänstemän i 

kommunerna. 

I samband med seminarier har även 

lokala företag, exempelvis banker, 

bjudits in. Syftet har varit att öka kunskapen 

om den kreativa sektorn inom 

näringslivet. Samtidigt har det kunnat 

öka kreatörernas kunskap om entreprenörskapets 

förutsättningar. 

Många kreatörer har tidigare upplevt 

att stödsystemet för utveckling av 

företag inte har varit till för dem. De 

har haft svårt att omsätta sina idéer i 

ekonomiska termer. Genom samarbetet 

mellan KRUT och andra organisationer 

har kreatörerna fått hjälp att hitta rätt 

som nya företagare. Kontakterna som 

har uppstått genom nya samarbeten har 

kunnat leda till konkreta rådgivningssamtal. 

INTE MINST viktiga har de samarbeten 

varit som har riktat sig mot affärsrådgivare 

i olika organisationer. Den 

sammanlagda kunskapen hos dessa om 

den kreativa sektorn har ökat väsentligt 

inom KRUT-området. Inte minst 

inom Almi har kunskapen ökat både om

kreatörernas verklighet och om sektorns 

möjligheter. 

På det viset kan Almi spela en 

nyckelroll i den framtida utvecklingen 

av den kreativa sektorn. 

Under projekttiden har också samverkan 

mellan de regioner som ingått i 

KRUT-projektet blivit mer utvecklad. 

Generator Sverige är en medlemsorganisation 

som samlar regionala och 

kommunala aktörer som arbetar med 

den kreativa sektorn. Samverkan mellan 

Generator Sverige och KRUT har varit 

utvecklande för båda parter. 

31

32 

EFFEKTER 

NY ATTITYD 

DEN VIKTIGASTE effekten av KRUTprojektet 

är sannolikt att det har bidragit 

till ökad kunskap om och uppmärksamhet 

för den kreativa sektorns möjligheter. 

Framför allt gäller det regionerna, 

kommunerna och Almi. På det sättet 

har det skapats en ny attityd till sektorn, 

en attityd som numera finns även på 

nationell nivå. 

Europeiska kommissionen har 

publicerat en grönbok om den kulturella 

och kreativa sektorn. En grönbok 

är ett dokument som Europeiska kommissionen 

offentliggör för att stimulera 

till diskussion i en särskild fråga. Denna 

grönbok har kommit till för att dra 

nytta av möjligheterna med den kulturella 

mångfalden, globaliseringen och 

digitaliseringen. För att uppnå detta är 

några av utmaningarna: 

• Att skapa grundförutsättningar genom 

att ge företagare större möjligheter 

att experimentera och få tillgång till 

finansiering. 

• Att hjälpa den kreativa sektorn att 

utvecklas i sin lokala och regionala 

miljö som utgångspunkt för en 

starkare global närvaro. 

Denna grönbok ska vara en del av en 

kommande europeisk strategi för den 

kreativa sektorn i Europa. 

DET FÖRVÄNTADE resultatet av KRUT har 

varit: 

• Ökad nätverksamverkan mellan 

aktörer. 

• Ökad samverkan mellan privat, 

offentlig och ideell sektor. 

• Bättre kommunikation inom den 

kreativa sektorn och utåt. 

• Strategier för hur regionalt utvecklingsarbete 

kan förbättra förutsättningarna 

för den kreativa sektorn. 

• En starkare regional marknad för den 

kreativa sektorn. 

• Affärsdrivande nätverk inom den 


Mycket av detta har uppnåtts, även 

om inte allt har uppnåtts på alla platser. 

KRUT HAR ökat kunskapen om den 

kreativa sektorns betydelse. Projektet 

har fått en rad samarbetspartner att 

intressera sig för att arbeta med den 

kreativa sektorn. Det finns anledning att 

anta att det har skett en attitydföränd-

ing som ett resultat av KRUT. 

Lokalt har KRUT-projektet haft 

betydelse för utvecklingen av en rad 

kreativa nätverk. Kreatörer har sökt sig 

till KRUT för att tillsammans skapa 

nätverk för att ta sig in på marknaden. 

Genom KRUT har kreatörer och entreprenörsfrämjande 

organisationer kun- 

nat träffas och skapa ökad kunskap och 

förståelse. 

REFLEKTIONER 

• Vilka ytterligare förändringar i attityden 

till den kreativa sektorn behövs? 

33

34 

EFFEKTER 

FRAMGÅNGAR 

TIDIGT UNDER KRUT-projektet inleddes i 

Uppsala län ett positivt och nära samarbete 

med en rad organisationer som 

alla arbetar för att stödja entreprenörer. 

Det resulterade tidigt i seminarieserien 

”Med kreativitet som affärsidé”. 

Detta koncept slog väl ut och spreds 

till övriga KRUT-regioner, och även 

till övriga Sverige. I Stockholm, 

Dalarna, Värmland och Gävleborg har 

liknande seminarieserier genomförts 

– inspirerade av det arbete som gjorts i 

Uppsala. 

Den stora framgången är att kreativitet 

är på väg att bli en vanligare affärsidé. 

Och förhoppningsvis att kreativa 

affärsidéer oftare lyckas på marknaden. 

DET FINNS en rad områden, där KRUTprojektet 

har blivit en framgång. Här är 

några av de viktigaste: 

• Den kreativa sektorn har fått en helt 

ny uppmärksamhet. 

• Kunskapen om sektorn har ökat. 

• Kombinationen av uppmärksamhet 

och ökade kunskaper har ändrat attityden. 

• Kreativitet har blivit mer än en 

kulturell angelägenhet – en tillväxtfaktor 

som intresserar både samhällsutvecklare 

och näringsliv. 

• Ett helt nytt kontaktnät med många 

kreatörer har utvecklats. 

• Nya mötesplatser har etablerats. 

• Kulturutveckling och platsutveckling 

har kombinerats. 

• Fristående kreatörer har formerat sig. 

• Nya kontakter med utbildningsvärlden 

har etablerats. 

• Intresset för att forska om kreativ 

utveckling har ökat. 

• Helt nya samarbeten har etablerats. 

• Nya affärer har gjorts och kreatörer 

har kunnat stärka sin ekonomi. 

• Man har visat att stöd till den kreativa 

sektorn inte alltid behöver vara bidrag, 

utan att kreatörernas behov är mer 

komplexa. 

REFLEKTIONER 

• Hur kunde KRUT-projektet ha blivit 

ännu mer framgångsrikt?

EFFEKTER 

MOTGÅNGAR 

ALLT SOM har gjorts inom KRUTprojektet 

har inte lyckats. Här är några 

exempel på svårigheter och motgångar: 

• I några regioner har man haft svårt att 

få direktkontakt med kreatörer. 

• Det har varit svårt att peka ut företag 

som startats som en följd av projektet. 

• Det tar tid att påverka attityder, och 

projektet har inte nått ända fram. 

• Kontakterna med universitet och 

högskolor har varit begränsade. 

• Motgångarna har också blivit till 

lärdomar. 

REFLEKTIONER 

• Vilka lärdomar kan vi dra av de mot- 

gångar KRUT-projektet drabbats av? 

35

36 

”Kan ge fler jobb och 

ett roligare Västerås” 

Elisabeth Unell, kommunalråd (M), Västerås: 

”DET FINNS verkligen en otroligt stor potential i den kreativa sektorn. En utveckling 

av den kreativa sektorn kan både leda till nya jobb och göra Västerås till en 

roligare stad att besöka och att bo i. 

Både kulturen och näringslivet kan tjäna på att hitta nya former för samarbete. 

Kreativ utveckling borde inte vara något projekt för sig utan en naturlig del 

i all näringslivsutveckling, en självklar tillväxtfaktor. 

För framtidens utveckling tror jag att det är viktigt att vi politiker ser till att vi 

upphandlar fler tjänster och gör upphandlingar så enkla som möjligt. Då ökar 

möjligheterna för kreatörerna att bli leverantörer till den offentliga sektorn. 

Jag tror också att det är viktigt att skapa mötesplatser för framtiden, där kreatörerna 

och det övriga näringslivet kan mötas och skapa långsiktiga relationer. 

De kreativa näringarna bör också uppmuntras att se sin egen potential.” 

”Chaos is really good for art, and sometimes friction 

causes chaos. But chaos is really the catalyst. I really 

think that chaos is like gas. It’s like energy.” 

– NEIL YOUNG, MUSIKER

FRAMTIDEN 

PLATTFORM 

PÅ NYÅRSAFTON 2010 upphör KRUTprojektet. 

Kvar finns massor av nya 

kontakter, mötesplatser, erfarenheter 

och idéer. Dessa är också grunden för en 

plattform inför framtiden. 

Många av dagens utvecklingsplattformar 

är utformade för ett samhälle 

som inte längre finns. Nya plattformar 

blir snabbt inaktuella. 

Det räcker inte att ha en strategi för 

att stötta den kreativa sektorn som den 

ser ut i dag, även om en sådan kan ha 

stor betydelse för dagens verksamhet. 

Det räcker inte att hjälpa kreatörerna att 

bli bättre på att sälja och bokföra. Det 

räcker inte med fina ord i dag för att få 

något att hända i framtiden. 

FÖR ATT nå ut med en gemensam plattform 

till kreatörer, näringsliv och 

samhällets institutioner krävs kommunikation 

som är relevant och begriplig 

för alla grupper. När vi berättar tydligt 

om värdet av kreatörernas insats kan det 

övriga näringslivet ”kulturaliseras”. Och 

när vi berättar tydligt för kreatörerna 

om värdet av företagsutveckling kan 

kulturen ”ekonomiseras”. Näringslivets 

strukturer och kulturens strukturer kan 

ha ömsesidig nytta av att närma sig 

varandra. Det gäller på alla nivåer. 

DEN PLATTFORM inför framtiden som 

identifierats under KRUT-projektet 

består av tre delar: 

• En mental plattform, som innehåller 

olika förhållningssätt, till exempel 

öppenhet för nya idéer. 

• En verksamhetsplattform, som 

beskriver en lämplig organisation för 

samhällets arbete med den kreativa 

sektorn. 

• En kompetensplattform, som innehåller 

de kunskaper som har samlats in. 

REFLEKTIONER 

• Hur tillvaratas erfarenheterna från KRUTprojektet 

på bästa sätt? 

• Hur kan vi skapa en plattform för framtidens 

samhälle? 

• Hur kan vi organisera arbetet för att få näringsliv 

och kultur att närma sig varandra? 

37

38 

”Upplevelsebranschen 

växer snabbt i norra 

Uppland” 

Kenneth Holmström, ledamot i Förbundsfullmäktige för Regionförbundet 

Uppsala län och kommunfullmäktigeledamot (M), Älvkarleby: 

”DET HAR länge talats om att upplevelsebranschen har stora tillväxtmöjligheter. 

Det är bara att titta vilken framgång exempelvis svensk musik, svensk film, 

svenska böcker och svenska spel gör i världen. Här i norra Uppland har vi 

redan författare som säljer böcker i hela världen, barnboksförfattaren Sven 

Nordqvist och Theo Härén, framgångsrik författare av managementböcker. 

Det finns mycket vi politiker kan göra för att utveckla den kreativa sektorn. 

Alla företag börjar som små företag, och vi borde se till att alla små företag får 

bättre villkor så att det blir lättare att komma igång. Staten har gjort mycket för 

att göra det enklare att vara idrottsman med ojämna inkomster och borde göra 

motsvarande för kulturutövare. Regionalt kan vi stimulera den kreativa näringen 

till exempel genom att vara med och skapa arenor för kreatörer. Vi kan kratta 

manegen, så att kreatörerna kan göra jobbet själva. 

KRUT-projektet har gjort mycket nytta här i Uppsala län, inte minst genom 

en mycket bra seminarieserie. Det finns nu en ökad kunskap såväl hos kreativa 

entreprenörer som hos kreditgivare. 

Här i norra Uppland har vi nu otroligt många kreativa satsningar på gång. 

Bland annat håller ett gammalt militärt flygfält på att förvandlas till Tierp Arena. 

Där ska bli en dragracingbana med en stor läktare som kan användas för konserter 

och en rad andra ändamål. Redan nästa år är 14 stora event inbokade 

här. Satsningen väntas ge minst 30 jobb. 

En annan kreativ satsning är Dragon gate, den märkligaste delen av Kina 

man kan se i Sverige. Där ska det bland annat starta en internationell Kung 

fu-skola. Vi ser också många mindre entreprenörer som lockar allt fler besökare 

till norra Uppland.”


KREATIVA MILJÖER 

DELTAGARNA I konstnärsgruppen Not 

Quite träffades och bestämde sig för att 

Fengersfors bruk i Åmåls kommun hade 

alla förutsättningar för att utvecklas till 

ett vackert och spännande besöksmål. 

Därför valde de att etablera sin verksamhet 

där. 

Caféet i Fengersfors bruk är nu en 

självklar mötesplats för konstnärer, 

andra företagare, ortsbefolkning och 

besökare från långt utanför Dalslands 

och Sveriges gränser. 

CAFÉMILJÖER, INTE minst i storstäder, har 

ofta varit samlingsplatser för kreatörer 

som är på väg att skapa något nytt. I 

städer som New York, Wien och 

Alingsås träffas kreativa människor på 

caféer och krogar, och nya idéer uppstår. 

Kreatör-erna samlas ofta i lite lätt 

sunkiga men trivsamma stadsdelar. 

Med åren brukar kreativa miljöer 

bli alltmer attraktiva, även för människor 

som inte alls är involverade i den 

kreativa sektorn. Priserna på lokaler och 

bostäder går upp, och de kreativa flyttar 

ut mot förorterna, där nya kreativa 

miljöer uppstår. 

I KREATIVA miljöer uppstår lätt kreativa 

mötesplatser. Därför är de kreativa 

miljöerna en viktig del i utvecklingen 

av den kreativa sektorn. 

De kreativa miljöerna och mötesplatserna 

är inte bara viktiga för att 

inspirera till de briljanta idéer som 

uppstår där. De kreativa mötesplatserna 

blir miljöer där kreatörerna kan diskutera 

vardagliga frågor som bokföring, 

juridik, skatter, marknadsföring och 

annat som behövs för att utveckla deras 

företag. 

Dessutom kan de bli attraktiva områden 

som lockar besökare. 

NÄR MAN googlar på kreativa miljöer får 

man många träffar på fastighetsbolag, 

som hävdar att de hyr ut kreativa miljöer. 

Dessa miljöer är ofta ljusa, luftiga, 

vackra – ofta med hög hyra. Men att 

skapa kreativa miljöer är mer komplicerat 

än luftiga lokaler. Kreativa miljöer 

är knutna till samhällsutvecklingen. 

Betingelserna för kreativa miljöerna 

hänger i hög grad samman med 

attityder. Kreatörer trivs oftast bäst i 

tillåtande miljöer. 

39

40 

NILS-ERIK SAHLIN, PROFESSOR och kreativitetsforskare, 

har definierat ett recept 

för kreativa miljöer: 

1. Generositet 

2. En känsla av samhörighet 

3. Kompetens 

4. Kulturell mångfald 

5. Förtroende och tolerans 

6. Jämlikhet 

7 Nyfikenhet 

8 Frihet i tanken 

9. Småskalighet 

VARFÖR FINNS det då inte fler kreativa 

miljöer? Nils-Erik Sahlins förklaring 

att vi är så uppfyllda av dödssynderna 

– högmod, girighet, vällust, avund, 

frosseri, vrede och lättja. 

REFLEKTIONER • Prenzlauer Berg, Berlin, Omberg, Östergötland, 

Distrikt 798 Dashanzi, Peking, 

• Hur skapar vi fler kreativa miljöer? 

• Kan kreativa miljöer uppmuntras av samhället 

eller måste de växa fram underifrån? 

• Var finns framtidens kreativa miljöer? 

NÅGRA KREATIVA MILJÖER 

Älvkarleby, Uppland, Williamsburg, New 

York, Tolg, Växjö, Green Point, Kapstaden, 

Sofielund, Malmö, Hackney, London, 

Barranco, Lima och Insadong, Seoul, 

Fengerfors bruk, Åmål.

42 

”Kreativa sektorns 

utveckling får fler att 

flytta till Älmhult” 

Elizabeth Peltola, kommunalråd (M), Älmhult: 

”Den kreativa sektorns potential i Älmhult är mycket större än vad jag och 

många andra trodde för några år sedan. När det gjordes undersökningar om 

betydelsen av den kreativa sektorn blev vi förvånade. Vi var fast i föreställningen 

om att det är handeln som helt dominerar Älmhult, men nu har vi upptäckt att 

det finns mycket mer. 

KRUT-projektet har haft stor betydelse för att få oss att upptäcka den kreativa 

sektorn här i Älmhult. Det har hjälpt oss att omdefiniera vårt eget näringsliv. 

Nu grubblar vi över hur vi på bästa sätt ska stimulera den kreativa sektorn i 

Älmhult. Det vi har börjat med är att försöka skapa träffpunkter för den kreativa 

sektorn och den tråden kommer vi att spinna vidare på. Likaså har vi uppmärksammat 

den kreativa sektorn inåt i kommunens organisation, för att den ska få 

bästa tänkbara kommunala service.” 

Ikea är en stor och dominerande arbetsplats i Älmhult. Här arbetar många 

kreatörer, men långtifrån alla har bosatt sig i Älmhult. Många pendlar hit från 

Malmö och Växjö. Det vill vi ändra på, och där har den kreativa sektorn stor 

betydelse för att göra Älmhult till en ännu mer attraktiv plats att bo. 

Vi arbetar med begreppet Överraskande Älmhult och försöker också vara 

kreativa när vi utvecklar kommunens basservice, till exempel skolan. På samma 

sätt som handel föder handel, ser vi att kreativitet föder kreativitet. Genom att 

det kommer fler och fler kreatörer hit, så blir Älmhult än mer attraktivt” 

”All kreativitet börjar med förstörelse.” 

– PABLO PICASSO


FRAMGÅNGSFAKTORER 

HELA SAMHÄLLET har nytta av att den 

kreativa sektorn mår bra och växer. Det 

är en tydlig slutsats av KRUT-projektet. 

Under KRUT-arbetet har också en rad 

framgångsfaktorer identifierats. Små och 

stora åtgärder som gör det lite enklare 

att vara kreatör och utveckla sitt entreprenörskap. 

HÄR ÄR några exempel på framgångsfaktorer 

för framtida bruk: 

• Att ytterligare öka kunskaperna om 

den kreativa sektorn hos övriga 

näringslivet och hos affärsrådgivare. 

• Att ta tillvara på och utveckla fruktsamma 

samarbeten med inriktning på 

den kreativa sektorn. 

• Att erbjuda kreatörer utbildning i 

entreprenörskapets alla delar. 

• Att skapa inkubatorer, där framtidens 

kreativa företag kan ta de första stegen 

i en miljö där de kan få goda råd om 

exempelvis affärsutveckling, ekonomi 

och juridik. 

• Att erbjuda kreatörer mentorer. 

• Att skapa mötesplatser för kreatörer, 

där de får tillfälle att möta varandra 

och andra delar av näringslivet. 

• Att erbjuda kreatörer lokaler med låg 

hyra. 

• Att tänka längre än till behoven i 

dagens samhälle. 

TILL DETTA kan läggas ännu en framgångsfaktor: 

Lyhördhet. Lyssna på 

kreatörerna. De vet bättre än någon 

annan vad de behöver för att utvecklas. 

REFLEKTIONER 

• Vilken är den viktigaste framgångsfaktorn? 

• Vad går mer att göra för att stimulera den 

kreativa sektorn? 

• Vilka är framtidens framgångsfaktorer? 

43

44 


NYTT KRUT 

DEN 1 JANUARI 2011 finns inte KRUTprojektet. 

Vad händer då? Idéer finns 

redan för hur arbetet ska fortsätta. 

Exakt hur det ska ske varierar mellan 

regionerna. Gemensamt är att idéerna 

om att utveckla den kreativa sektorn nu 

är integrerade i det ordinarie arbetet i 

regionerna. Att arbeta vidare med dessa 

frågor finns med i utvecklingsplaner och 

handlingsplaner. 

Samarbetet som har startats under 

projekttiden lever kvar. Nya satsningar 

är på gång, inte minst lokalt. 

Det har uppstått en ny medvetenhet 

om kreativitetens kraft i både regioner 

och kommuner. 

På orter som Älmhult, Åtvidaberg 

och Älvkarleby planeras för en framtid 

där kulturen inte bara är något som 

gör alla delar av Sverige mer attraktiva 

att leva i. Här utvecklas kreatörerna i 

samarbete med andra branscher, och nya 

jobb skapas. 

INGEN VET var och hur nästa stora 

svenska musikexport kommer att 

uppstå. Ingen vet ännu i vilken del av 

Sverige och hos vilken kreatör som just 

nu formger den möbelsuccé som kan 

stärka den lokala arbetsmarknaden. Och 

ingen vet vilken attraktion som om fem 

år kommer locka besökare från andra 

världsdelar till Sveriges landsbygd. 

Det är fullt möjligt att någon av dessa 

idéer har kunnat förverkligas som ett 

resultat av ett frö som har såtts genom 

KRUT-projektet – eller inspirerats av 

det vardagliga arbete med den kreativa 

sektorn som följt som ett resultat av 

KRUT. 

Helt klart är att den kreativa sektorn 

kommer att fortsätta att stå för en 

ökande del av svenska export. Lika klart 

är det att den kreativa sektorn kommer 

att fortsätta att berika allas våra liv. 

Kloka satsningar på kreativ utveckling 

lönar sig. 

REFLEKTIONER 

• Hur ser den kreativa sektorn ut om tio år?

46 

LÄNKAR 

www.lul.se 

www.regionuppsala.se 

www.vasterassciencepark.se 

www.regionorebro.se 

www.ostsam.se 

www.rfss.se 

www.growlink.se 

www.ideaplant.se 

www.vallonbruken.nu

” 

” 

Vem saknade Harry Potter innan han var författad? 

– THERESIA HOLMSTEDT JENSEN 

”Varför uppfann inte Nobels pappa dynamiten?” 

– TROED TROEDSSON 

”Du kan inte göra slut på kreativiteten. Ju mer du använder den, 

desto mer har du.” 

”Kreativitet är lika viktigt i utbildningen som läskunnighet.” 

– MAYA ANGELOU 

”Konst berättar något och skapar känslor hos betraktaren. Därför 

är konst lika självklart som pr för att skapa uppmärksamhet kring 

ett varumärke.” 

– LINDA NORDFORS 

– SIR KEN ROBINSON

KRUT-projektet Örebro 

Vad har KRUT-projektet medfört i Örebroregionen? 

Ökat intresse för den kreativa sektorn, Ökat medvetande om kreatörers behov, 

Tydligare ansvar för stöd till kreatörer, Kreativa mötesplatser 

Ökat intresse för den kreativa sektorn 

KRUT-projektet har agerat dels i respektive region, dels i centrala sammanhang, såsom Almedalsveckan, 

Generatorkonferensen och genom att skriva ett yttrande över den vitbok, om den kulturella 

och kreativa sektorn, som publicerades under våren 2010. 

Diskussionerna om den kreativa sektorn har varit många och detta har lett till att regeringen utarbetade 

en ny handlingsplan under hösten 2009. 

I länets Regionala Utvecklingsstrategi (RUS) nämns Lustfyllda möten och upplevelser som ett prioriterat 

utvecklingsområde. Där förväntas den kreativa sektorn få särskild uppmärksamhet. Inom 

regionförbundet har diskussionerna om den kreativa sektorns möjligheter och påverkan på den regionala 

utvecklingen lett till förändrat förhållningssätt hos såväl ledningsgrupp som övriga enheter. 

Ökat medvetande om kreatörers behov 

Projektet eftersträvade en större kunskap hos bl.a. kommuner och entreprenörsfrämjande organisationer 

om dels den kreativa sektorns sammansättning och omfattning, dels om de villkor, som gäller för 

många av dem som är verksamma som kreatörer. 

Ökad kunskap och intresse har åstadkommits genom information till kommunerna, men också genom 

seminarier riktade till bl.a. de företagsstödjande institutionerna. Från Almi Företagspartner Mälardalen, 

Startcentrum, Nyföretagarcentrum m.fl. har uttalats att den kulturella och kreativa sektorn fortsättningsvis 

kommer att vara en uppmärksammad målgrupp. Under projekttiden har över 100 nya företag 

startat inom den kreativa sektorn. 

Tydligare ansvar för stöd till kreatörer 

Regionförbundet har i ägardirektiven till Almi betonat vikten av att den kreativa sektorn är en prioriterad 

sektor. Den är en drivkraft för tillväxten precis som tillverkande företag, byggnads- och transportsektorn 

och ger dessutom sysselsättning i andra sektorer. 

Kreativa mötesplatser har efterlysts av flera kreatörer. Dessa har många olika krav på sin miljö – 

en del föredrar att arbeta ensamma medan andra uppskattar en miljö, där de får tillfälle att träffa andra 

människor. Det måste inte vara andra kreatörer, men det behöver vara människor som är aktiva och 

som man kan ha förtroende för. Många har efterlyst miljöer, där de får möjlighet att träffa människor 

från helt andra verksamheter och som är öppna för att diskutera alternativa lösningar på olika problem, 

men också att kunna finnas i en miljö där det finns tillgång till vissa servicetjänster. Det kan handla 

om bokföring och redovisning, kunskap om beskattning, juridik, marknadsföring, konstruktion av 

hemsidor för att nämna några efterfrågade tjänster. 

Det har skapats ett par nya mötesplatser under de senaste åren men ytterligare ett antal mötesplatser, 

skulle behövas, dit människor kan söka sig för att knyta nya kontakter, utbyta idéer, få inspiration från 

andra verksamheter och få hjälp med vissa servicetjänster. 

Projektet har tillsammans med Örebro kommun finansierat en utredning om ett utvecklingskontor med 

tänkt placering i Örebro, som förhoppningsvis kan förverkligas under det närmaste året. Där kan nya 

idéer utvecklas och bl.a. kontakter knytas.

Genomförda aktiviteter 

Informationsinsatser 

KOMMUNBESÖK i länets kommuner gjordes 

under våren 2009 och då redovisades dels vilken 

sysselsättning som respektive kommun 

hade inom den kreativa sektorn dels ett antal 

exempel på företag som är att hänföra dit. 

I många kommuner var många av dessa företag 

i det närmaste okända av såväl kommunens 

näringslivschef som kulturchef och det var 

heller inte vanligt att de kreativa företagen 

bjöds in då kommunen arrangerade näringslivsmöten 

av olika slag. Några av kommunerna 

hade dock an ganska bra uppfattning om vilka 

företag man hade inom den kreativa sektorn, 

även om de inte brukade bjuda in dem då de 

hade företagsträffar. 

ÖREBRO PROMOTION, som är en sammanslutning 

av närmare 700 företag i främst 

Örebro, arrangerar varje månad frukostmöten 

för sina medlemmar. 

Under projektets inledning – i november 2008 

– medverkade KRUT-projektet för att ge 

exempel på vad den kreativa sektorn kan erbjuda. 

Presentationen var mycket uppskattad 

av de drygt 200 personer som deltog vid mötet. 

MÄLARDALSRÅDET arrangerar varje år ett 

evenemang kallat Mälartinget, som lockar 

hundratals människor från Mälardalen – 

Stockholms, Uppsala, Södermanlands, Västmanlands 

och Örebro län. Såväl 2008, då Mälartinget 

hölls i Uppsala och 2009, då Mälartinget 

genomfördes i Örebro, deltog KRUTprojektet 

för att informera om projektet och om 

den kreativa sektorn. 


UNDER ALMEDALSVECKAN på Gotland i 

början av juli 2009 deltog representanter för de 

olika regionerna som ingår i KRUT-projektet, 

med syfte att dels göra projektet känt, dels att 

redovisa faktauppgifter om den kreativa sektorn. 

KRUT-projektet arrangerade dessutom ett eget 

seminarium, där ordföranden i Regionförbundet 

Örebro höll ett anförande om den kreativa 

sektorns betydelse. 

PROMOTIONBÅTEN är ett arrangemang 

som Örebro promotion genomför varje år. Det 

är en aktivitet som syftar till att företag, kommuner 

och organisationer ska få möjlighet att 

träffa varandra. 2009 deltog KRUT-projektet 

vid resan med Promotionbåten och hade då 

engagerat konstnären Linda Nordfors som höll 

ett seminarium om hur man kan leva på sitt 

kreativa företagande. Till seminariet hade ett 

trettiotal personer anmält sig. 

KULTURNATTEN är ett stort och sedan många 

år ett väletablerat kulturevenemang i Örebro. 

Evenemanget visar Örebro läns kulturliv i ett 

koncentrat och hela staden lever upp i en stor 

exposé av kultur. Evenemanget är mycket populärt 

och brukar locka tusentals besökare, 

unga som gamla. 

I samband med Kulturnatten 2009 deltog 

KRUT-projektet för att dels informera om 

projektet, dels om vilka yrkesgrupper som 

räknas till den kreativa sektorn, samt om deras 

villkor.

Kartläggning 

SAMMANSTÄLLNING AV UPPGIFTER från 

offentlig statistik var en utgångspunkt under 

sommaren och tidiga hösten 2008, då projektet 

fortfarande sökte sina former. För att 

kunna beskriva hur situationen var, då projektet 

inleddes anlitades företaget Intersecta, som 

bearbetade och sammanställde statistik SCB. 

När undersökningen gjordes fanns ingen 

aktuellare statistik än från 2006. 

Statistiken gav en överblick, men var ett trubbigt 

verktyg när man tittade på dessa branscher. 

Även om den gav en bild av områdets 

struktur, styrkor och svagheter. I respektive 

region gjordes en vidarebearbetning av det 

sammanställda underlaget. Den statistiska 

sammanställningen visade att drygt 8300 personer 

var sysselsatta inom den s.k. kreativa 

sektorn. Av dessa var ca 4700 män och ca 

3600 kvinnor. Utöver dessa arbetade ca 3000 

män och ca 1200 kvinnor inom måltidssektorn, 

som i vissa sammanhang anses höra till den 


FÖRETAGSUPPGIFTER från bl.a. Gula Sidorna, 

Foretagsfakta.se och ytterligare ett antal 

företagsregister användes för att upprätta en 

sammanställning över kreatörer i länet och för 


information i samband med besöken hos kommunernas 

näringslivs- och kulturenheter. 

INTERVJUER MED FÖRETAGARE som representerade 

de tre första av dessa huvudsektorer. 

Intervjuerna tog bl.a. upp frågan om företagarna 

hade haft någon kontakt med olika 

samhällsinstitutioner för att få hjälp att utveckla 

sin verksamhet. 

Man kan konstatera att kontakter med de näringslivsstödjande 

organisationerna eller bankerna 

inte är något som de olika företrädarna 

för de kreativa näringarna har utnyttjat särskilt 

frekvent. Många av dem som varit i kontakt 

med KRUT-projektet tycker i stället att det är 

svårt att etablera en kontakt med den här typen 

av organisationer och att det känns mest naturligt 

att försöka klara sig själv. 

DEN KREATIVA SEKTORN har delats 

in i 20 delsektorer, som i sin tur grup- 

peras inom fyra huvudsektorer: 

- Turism/Rekreation/Sport, 

- Media/Digital, 

- Konst/Design samt 

- Kulturarv/Informationshantering.


EN AV LÄNETS BILD- OCH FORMKONSTNÄRER, Ann Sidén från Örebro, fick i uppdrag av 

KRUT-projektet att intervjua ett trettiotal av sina kolleger i länet. Efter intervjuerna skrev Ann en rapport, 

som beskriver konstnärernas upplevda problem och under vilka villkor de bedriver sin verksamhet. 

Hon lämnade också ett antal förslag till förändringar, som enligt henne skulle förbättra kreatörernas 

möjligheter och villkor. 

ANN SIDÉNS SAMMANFATTADE FÖRSLAG 

• Inventera, dokumentera och publicera intressanta 

konstprojekt som gjorts i regionen, 

• Samla regionens näringsliv och dess 

organisationer för att driva frågan om avdragsrätt 

för förstagångsköp av konst, 

• Inrätta ett råd för miljö och skönhet med 

uppgift att vara remissinstans vid offentlig 

upphandling. 

• Samla länets alla kulturpengar under ett 

anslag (”Kulturkaschen”) och låt dem fördelas 

genom ett regionalt kulturråd, 

• Fatta beslut om att 1%-regeln också ska 

omfatta markförsäljning, anläggning av 

väg, gator, park och naturstråk och att 

landstinget och alla kommuner ska tilllämpa 

den. (1%-regeln innebär att en procent 

av byggnadskostnaden skall avsättas 

för konstnärlig utsmyckning), 

• Det ska gå att registrera sig för offentliga 

uppdrag och vara möjligt att lämna offert 

som andra entreprenörer, 

• Utnyttja statsstöd till kulturprojekt i länet, 

Nätverk 

”THE ART OF SWEDEN” bildades under 2008 

av ett antal fristående ”upphovspersoner” representerande 

olika konstnärliga genrer en 

sammanslutning som de kallade ”The Art of 

Sweden”. 

• Inför/behåll ateljéstöd till bild- och formkonstnärer, 

• Utbilda rådgivare inom entreprenörskapsfrämjande 

organisationer så kunskap om 

konstnärers speciella villkor finns där, 

• Validera enskilda konstnärers kunskaper i 

samarbete med universitetet för att öka anställningsbarheten 

samt utbilda konstnärer 

till t.ex. projektledare, 

• Använd utvärderingsinstrumentet ”Önskekvisten” 

för att kvalitetssäkra regionens 

kulturprojekt, 

• Ta fram uppgifter om vilka andra yrken 

och tjänster konstnärernas arbete genererar 

och hur stor omsättningen är, 

• Skapa ett program för ”Artist in residence” 

inom organisationer och företag som öppnar 

vägar för tvärsektoriella projekt, 

Ann Sidén har också föreslagit att man ska 

utveckla ”Open Art” i Örebro och arrangera 

seminarier där medverkande konstnärer får 

träffas för att knyta kontakter och eventuellt arbeta 

tillsammans. 

Under våren 2010 har Regionförbundet och 

KRUT-projektet uppmuntrat sammanslutningen 

att organisera sig som en ideell förening, 

för att på så sätt ha lättare att bli en remissinstans 

för utredningar eller motsvarande. 

Vid årsskiftet 2010/2011 har föreningen ca 60 

medlemmar.

NÄTVERKET KENTAUR är ett löst sammansatt 

nätverk av kreatörer i Örebro, som träffades 

sporadiskt för att diskutera gemensamma 

frågor. Nätverket kallades sig KENTAUR. 

Namnet skapades av ett antal nyckelord, som 

ansågs vara betecknande för gruppens arbete: 

K - Kultur 

E - Entreprenörskap 

N - Näringsliv 

T - Tillväxt 

A - Arbetstillfällen 

U - Utveckling 

R - i Regionen 

Nätverket kom till ur ett gemensamt initiativ 

från näringslivsutvecklare Bengt Mattisson, 

Örebro kommun och Britten Toftarp, dåvarande 

ungkulturkonsulent vid Regionförbundet 

Örebro. De träffades i samband med Mälardalsrådets 

Kulturting 2006, med tema kultur 

och entreprenörskap/kreativa näringar och 

genomförde ett antal resor och nätverksträffar 

2006. 

Under försommaren 2007 togs initiativ till att 

driva nätverket vidare och vidareutveckla den 

”kreativa sektorn” . Regionförbundet och 

Kulturcentralen i Örebro fick genom stöd från 

Näringslivskontoret i Örebro möjlighet att 

driva och utveckla kulturnätverket vidare under 

ett antal nätverksträffar. 

Det fortsatta arbetet skulle ge möjlighet att: 

• diskutera behov, möjligheter och hinder 

för verksamhetsutveckling hos de enskilda 

kulturutövarna. 

• genomföra nätverksträffar enl. tidigare 

modell med utrymme för såväl inhämtning 

av kunskap som utbyte av idéer och erfarenheter. 

• fokusera på gemensamma behov och sådana 

frågor som framkommit vid tidigare 

nätverksträffar med kulturutövare i Örebro 

län. 


Kreativ skapelse från en av nätverksträffarna 

KRUT-nätverket har varit aktivt under KRUTprojektets 

verksamhet och därigenom har deltagarna 

fått information om vilka olika företags/föreningsformer 

som kan vara lämpliga 

för att driva gemensamma frågor. Ett mål har 

också varit att kunna vara en samarbetspart för 

att genomföra gemensamma projekt och liknande. 

Carina Nyström, en av de sammanhållande 

krafterna uttalades sig i samband med KRUTprojektets 

start: ”Vi är 85 personer just nu. Om 

vi uppnått vinster av nätverket? Det är säkert 

väldigt olika hos olika människor. Vi utvärderar 

efter vårens träffar. Personligen tycker jag 

det är oerhört berikande och positivt med den 

här samlingen kreativa människor. Jag vet att 

flera hittat nya samarbetspartners internt, och 

själv har jag definitivt upptäckt nya människor 

som jag tänker att jag kan anlita i framtiden. 

Nu jobbar vi på att få kontakter mellan det här 

nätverket och företagare som inte finns inom 

våra branscher”.

Kompetenshöjning 

SAMARBETE KULTUR-NÄRINGSLIV var 

temat vid ett arrangemang för bl.a. KRUTnätverket 

Kentaur, i april 2009, då Susanne 

Bolgar visade exempel och idéer på hur man 

kan organisera samarbeten mellan kultur och 

näringsliv. Ett fyrtiotal personer deltog och 

fick bl.a. visa prov på sin kreativa förmåga. 


Susanne Bolgar 

KRUT-projektet arrangerade i april 2010 en föreläsning, då konstnären och företagaren Linda Nordfors 

höll en inspirerande information och berättade om sitt arbete med att starta Sveriges första konstbyrå 

och redovisade ett antal exempel på vad man bör tänka på om man ska tjäna pengar på sina idéer. 

Från Linda Nordfors föreläsning


Annelie Salminen, Karin Foberg, Anna Zetterberg, Oliver Dixon och Terésa Holmstedt-Jensen 

ETT ANTAL ENTREPRENÖRSFRÄMJANDE 

ORGANISATIONER inbjöds under hösten 

2010 till två seminarier som genomfördes i 

samarbete mellan KRUT-projekten i Västmanlands 

och Örebro län. 

Vid de båda seminarierna deltog ett trettiotal 

personer från främst Almi Företagspartner 

Mälardalen samt från Drivhuset i Örebro och 

från Västerås Science Park. Vid det första seminariet 

medverkade konstnären och juristen 

Erik Hellsten och berättade om de särskilda 

villkor som gäller för konstnärer/kreatörer, om 

immaterialrätter, inkomstskatter, olika momssatser, 

MU-avtalet och en hel del annat, som 

styr den ekonomiska verkligheten för kreatörerna. 

Fyra kreatörer – en poet, en fotograf, en inredare 

samt en filmproducent – medverkade och 

berättade från sin dagliga verksamhet och vilka 

erfarenheter de hade från kontakter med banker 

och organisationer som lämnar råd till entreprenörer. 

Skådespelaren och projektledaren från ett parallellprojekt 

till KRUT i norra Svealand – 

Terésa Holmstedt Jenssen – var moderator och 

berättade också egna erfarenheter från sin 

verksamhet som skådespelare och företagare. 

Patrik Jablonski 

Vid det andra seminariet medverkade konsertpianisten 

Patrik Jablonski, som berättade från 

sin verksamhet och om utvecklingstendenser 

när det gäller offentligt organiserade och finansierade 

klassiska musikframträdanden

Linda Nordfors 


Linda Nordfors berättade 

om sin verksamhet och 

om sin filosofi när det 

gäller att tjäna pengar på 

sina kreativa förslag. 

”STARTA EGET”-DAG FÖR MUSIKGRUPPER TILLSAMMANS MED SCEN-IT OCH ÖREBRO 

KONSERTHUS 

Under projektets sista månad – den 12 december - genomfördes en informationsdag för musikgrupper, 

med Mats Dernârd som arbetar med bl.a. rådgivning för Startcentrums räkning, 

samt Lena och Jan Beime, Desert Business Service AB, som erbjuder yrkesutövare inom kultur- och 

underhållningsbranschen professionell hjälp med det mesta. Avsikten med informationsdagen var 

att musikgrupperna skulle få vägledning till att starta egna företag, olika företagsformer och 

vad det innebär att vara medlem i STIM och SAMI m.m. Ett tjugotal personer ställde upp och 

hade många frågor. Flera av dem överväger att starta företag inom kort. 

Mats Dernârd informerar om att starta eget

Kontaktskapande stöd 

Match-Making tillsammans med Almi Mälardalen 

Många av de kreatörer som haft kontakt med 

KRUT-projektet har påpekat att de skulle vilja 

få kontakt med andra typer av företag, för att 

kunna berätta om sin verksamhet och erbjuda 

samarbete. 

I samarbete med Almi Företagspartner Mälardalen 

skickades en inbjudan om s.k. ”matchmaking” 

till ca 200 kreatörer och till ca 4000 

personer inom tillverkande företag och tjänsteföretag. 

Intresset från kreatörsföretagen var 

större än från de övriga, men förmodligen berodde 

detta på att det inte är så lätt att intressera 

företag endast genom en inbjudan via epost. 

Vid ”matchmaking”-aktiviteten, som genomfördes 

på Conventum i Örebro, deltog ett tiotal 

företag. De som deltog tyckte att det hade varit 

lyckat och var angelägna om att få delta om ett 

nytt möte skulle arrangeras. 


Match-making pågår

Resultat 

NYA FÖRETAG var en av indikatorerna för 

KRUT-projektet, som hade till uppgift att påverka 

strukturer så att det skulle bli lättare för 

kreatörer att bedriva sin verksamhet och att 

kunna leva på den. Detta skulle resultera i att fler 

företag startade. I uppdraget låg ett par konkreta 

mål – varav det första var att medverka till att 20 

nya företag bildades. 

Många av dem som är aktiva kreatörer startar 

redan tidigt eget i någon form, ofta som enskild 

firma, trots att de har annat arbete, som är det 

egentliga levebrödet. Om dessa under projektet 

lyckats utvidga sin kreativa verksamhet har detta 

inte medfört att något nytt företag skapats, eftersom 

de redan haft företaget registrerat. 

På det sätt som projektet genomfördes – påverkan 

av förutsättningar och inte genom direkt stöd 

till några företag – har det varit svårt att påvisa 

om något företag bildats. De entreprenörsstödjande 

organisationerna har dock sett att många 

företag bildats inom den kreativa/kulturella sektorn. 

Från Almi Företagspartner, Startcentrum, Nyföretagarcentrum 

och Drivhuset kommer rapporter 

som pekar på att minst 100 nya företag har startat 

under 2008-2010. 

KREATIVA MÖTESPLATSER har efterlysts av 

flera kreatörer. Dessa har många olika krav på 

sin miljö – en del föredrar att arbeta ensamma 

medan andra uppskattar en miljö, där de får tillfälle 

att träffa andra människor. Det måste inte 

vara andra kreatörer, men det behöver vara människor 

som är aktiva och som man kan ha förtroende 

för. Många har efterlyst miljöer, där de får 

möjlighet att träffa människor från helt andra 

verksamheter och som är öppna för att diskutera 

alternativa lösningar på olika problem, men 

också att kunna finnas i en miljö där det finns 

tillgång till vissa servicetjänster. Det kan handla 

om bokföring och redovisning, kunskap om beskattning, 

juridik, marknadsföring, konstruktion 

av hemsidor för att nämna några efterfrågade 

tjänster. 


”KVARTERET BRYGGERIET” i Nora har genom 

kommunens satsning utvecklats till ett område, 

där bl.a. kreativa företag kan hyra lokaler och ha 

nära till varandra. 

Ett trettiotal företag bedriver för närvarande 

(hösten 2010) sin verksamhet i bryggeriområdet 

– flertalet av dem representerar den kreativa 

sektorn. Anledningen till att de samlats där är att 

de insett möjligheterna till samverkan och att de 

har nytta av varandra. 

”CREATIVE HOUSE” är ett exempel på ett 

privat initiativ som under sommaren 2010 har 

öppnats och skapat en form av mötesplats. Den 

utgörs av ett antal företagare inom de kreativa 

yrkena som sitter tillsammans och bildar ett 

kompetent och attraktivt nätverk för små och 

stora uppdragsgivare inom reklam, webb, events 

och försäljning, 

I Örebro län skulle behövas ytterligare ett antal 

mötesplatser, dit människor kan söka sig för att 

utbyta idéer, att få inspiration från andra verksamheter 

och få hjälp med vissa servicetjänster. 

ÖKAD KUNSKAP om dels den kreativa sektorns 

sammansättning och omfattning, dels om 

de villkor, som gäller för många av dem som är 

verksamma som kreatörer har efter-strävats. För 

att påverka kommunernas näringslivsenheter och 

motsvarande samt organisationer som har till 

uppdrag att stödja entreprenörer har medarbetarna 

i projektet försökt förmedla information 

från verksamma kreatörer 

På så sätt har dessa personer fått en ökad kunskap 

om vad den kreativa sektorn är samtidigt 

som många av dem har förstått att sektorn är 

värd att satsa utvecklingsresurser på. Hela samhället 

har nytta av att den kreativa sektorn mår 

bra och växer. 

Den är en drivkraft för tillväxten precis som 

tillverkande företag, byggnads- och transportsektorn 

och ger dessutom sysselsättning i andra 

sektorer.


Slutsatser och rekommendationer för fortsättningen 

Inom den kreativa sektorn sysselsätts många 

människor både direkt och indirekt. Direkt som 

utövare av olika kreativa insatser och indirekt 

genom att de arbetar med service för dem som är 

kreatörer. Det kan handla om att förse kreatörerna 

med material, verktyg och utrustning, men 

också med utbildning och med arenor för att kreatörerna 

ska kunna utöva sin verksamhet. 

Med den avgränsning som använts kan konstateras 

att år 2006 sysselsattes omkring 8300 

personer i Örebro län inom den kreativa sektorn. 

Dessa representerade ett stort antal yrken och 

ett antal varierande branscher och sektorer. 

Många av dem som är verksamma inom den 

kreativa sektorn har en lång fackutbildning, 

många gånger på eftergymnasial nivå. Det är 

dock inte alla som kan bedriva sin verksamhet 

på ett sådant sätt att de får ett ekonomiskt utbyte 

och kan leva av sin verksamhet. Det 

skulle därför behövas en del åtgärder, som gör 

det enklare att vara entreprenör. 

KRUT-projektet har genomfört utvecklingsseminarier 

för som arbetar inom de entreprenörsfrämjande 

organisationerna och visat upp 

en några exempel på vilken verksamhet kreatörer 

bedriver och under vilka villkor de bedriver 

den. 

Deltagare var främst Almi Mälardalens tjänstemän, 

som fr.o.m. våren 2010 är gemensam 

för Västmanlands och Örebro län. 

Efter seminarierna har Almi Mälardalen uttryckt 

att man ser den kreativa sektorn som en 

naturlig målgrupp för sin rådgivning. Startcentrum 

Örebro, Nyföretagarcentrum i Karlskoga 

och flera av kommunernas näringslivsenheter 

är också positiva till kreatörerna och ser dem 

som viktiga att satsa på i fortsättningen. 

KRUT är ett projekt, som drivits under åren 

2008 – 2010 och som avslutas vid årsskiftet 

2010/2011. Det är ingen tvekan om att det 

skulle behövas fortsatta insatser för att påverka 

förutsättningarna för dem som är eller avser bli 

aktörer inom den kreativa sektorn. 

Regionförbundet Örebro anser dock att sådan 

verksamhet bör drivas av de befintliga entreprenörsfrämjande 

organisationerna och att den 

inte ska drivas i projektform. 

Under KRUT-projektet har samlats ihop en del erfarenheter, 

som visar på vad som skulle behöva 

åtgärdas för att göra det lättare för kreatörer att 

etablera och/eller utveckla sin verksamhet. 

REKOMMENDATIONER 

• Fortsätt att sprida kunskap om den kreativa 

sektorns möjligheter och behov och medverka 

till att behoven kan tillgodoses. 

• Hjälp kreatörer, som har intresse och behov 

av det, att finna en egen mentor, som kan 

vara bollplank och rådgivare när kreatören 

vill utveckla sin verksamhet. 

• Underlätta skapandet av flera mötesplatser 

för kreatörer – och andra företag – så att 

idéer kan utvecklas i samarbete mellan 

olika företag, branscher och organisationsformer. 

• Underlätta bildandet av nätverk, där kreatörer 

får möjlighet att utveckla samarbete och 

gemenskap, 

• Arrangera ”starta-eget”-dagar för kreatörer, 

så att de får ökad kunskap om vad som 

krävs för att driva eget företag. 

• Upprätta register över olika kreatörer, så att 

de som vill kunna ta kontakt har lätt att 

hitta dem. 

• Bjud in kreatörer och låt dem presentera 

sin verksamhet och på vilket sätt de skulle 

kunna medverka i utvecklingsprocesser.

Bilaga 

Bakgrund, organisation och 

ekonomi 

KRUT-PROJEKTET i Örebro initierades efter en 

förfrågan från Regionförbundet Östsam i Östergötland 

under hösten 2007. I Östergötland 

hade man tidigare gjort en kartläggning av den 

kreativa sektorn och när man planerade en 

fortsättning, ställde man frågan till kringliggande 

regioner om att delta i ett projekt, som 

därmed kom att omfatta flera regioner. Rent 

praktiskt inleddes projektet under april 2008, 

efter NUTEK:s beslut om EU-stöd. 

REGIONFÖRBUNDET ÖSTSAM har varit 

ägare till KRUT-projektet och haft i uppdrag 

att sköta samordningen och kontakterna med 

Tillväxtverket, som är den myndighet, som 

sköter utbetalningen av EU-stöd. Östsam har 

också haft en person som ansvarat för samordningen 

mellan de deltagande länen/regionerna. 

I Örebro placerades projektet organisatoriskt 

under näringslivsenheten, men fr.o.m. september 

2009 överfördes projektet organisatoriskt 

till kulturenheten. 

REGIONFÖRBUNDET ÖREBRO har varit 

ansvarig för projektet i Örebroregionen och 

under tiden januari 2008 – december 2009 har 

Anna Uhlin Landh varit projektledare. Från 

mars 2009 till årsskiftet 2009/2010 har Matz 

Rysjö svarat för projektets administration och 

skött redovisningarna. Matz övertog efter årsskiftet 

2010 projektledarrollen, eftersom Anna 

Uhlin Landh då ville satsa på sitt eget kreativa 

företagande. Anna lämnade projektet helt i juni 

2010. 


EN LOKAL STYRGRUPP som under tiden 

april 2008 – oktober 2009 utgjorts av Terése 

Hedén från Hedén & Jungander AB och Toni 

Eriksson från Regionförbundet Örebro har 

varit ett stöd för projektledningen. Fr.o.m. 

oktober 2009 har Toni ersatts av Karin Wettermark 

Jonsson från Regionförbundet Örebro 

och under våren 2010 ersattes Terése Hedén av 

Lars Andersson från Almi Företagspartner 

Mälardalen. 

PROJEKTETS REFERENSGRUPP som haft 

rollen som bollplank till projektledarna och 

som informationskanal till andra kreatörer, har 

bestått av Johannes Nilsson från Länsmusiken, 

Mely Moberg Ackebo från Melys Entertainment, 

Gunilla Dovsten från Lindesbergs kommun, 

Anders Nordqvist från Musikhögskolan 

Örebro, Jörgen Wegreaus från Smultron Marknadskommunikation, 

Sven-Erik Sahlén och 

Rikard Åslund från Regionförbundet Örebro. 

FINANSIERINGEN AV PROJEKTET har varit 

dels EU-medel från Strukturfonden för Östra 

Mellansverige. För den del som skulle genomföras 

i Örebro län beviljades också resurser i 

form av kontanter eller eget arbete från KKstiftelsen, 

Länsmusiken Örebro samt Hällefors 

kommun, Örebro kommun och Regionförbundet 

Örebro.

KRUT 

Kreativ utveckling

DÅTID. NUTID. FRAMTID. - Regionförbundet Örebro

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?