Luktutredning för Kungsängens avloppsreningsverk - Projekt 3B
17.07.2013 • Views
Share Embed Flag

Luktutredning för Kungsängens avloppsreningsverk - Projekt 3B

Luktutredning för Kungsängens avloppsreningsverk - Projekt 3B

Luktutredning för Kungsängens avloppsreningsverk - Projekt 3B

SHOW MORE
SHOW LESS
ePAPER READ
DOWNLOAD ePAPER
projekt3b.se

Create successful ePaper yourself

Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.

START NOW

RAPPORT 1 (41)<br />

Handläggare<br />

Sten-Åke Barr<br />

Tel +46 10 505 31 93<br />

Mobil +46 70 564 76 21<br />

Fax +46 10 505 30 09<br />

sten-ake.barr@afconsult.com<br />

Mälarenergi<br />

ÅF-Industry AB , Kvarnbergsgatan 2, Box 1551 SE-401 51 Göteborg<br />

Telefon +46 10 505 00 00. Fax +46 10 505 30 09. Säte i Stockholm. www.afconsult.com<br />

Org.nr 556224-8012. VAT nr SE556224801201. Certifierat enligt SS-EN ISO 9001 och ISO 14001<br />

Rapport Mälarenergi_Ufn.docx<br />

Datum<br />

2013-01-25<br />

Uppdragsnr<br />

224634<br />

<strong>Luktutredning</strong> <strong>för</strong> <strong>Kungsängens</strong> <strong>avloppsreningsverk</strong><br />

ÅF-Industry AB<br />

Industry Granskad<br />

Sten-Åke Barr Ulrika Follin

RAPPORT 2013-01-21 2 (41)<br />

Innehålls<strong>för</strong>teckning<br />

1 INLEDNING ........................................................................................................ 7<br />

2 BAKGRUND ....................................................................................................... 7<br />

3 LUKT ................................................................................................................... 7<br />

3.1 Allmänt ......................................................................................................................... 7<br />

3.2 Lukt och luktbesvär ...................................................................................................... 8<br />

4 TEKNISKA FÖRUTSÄTTNINGAR ................................................................ 9<br />

4.1 Verksamhetsbeskrivning <strong>Kungsängens</strong> <strong>avloppsreningsverk</strong> ......................................... 9<br />

4.2 Identifierade luktkällor ............................................................................................... 11<br />

5 RESULTAT LUKTKARTLÄGGNING .......................................................... 12<br />

5.1 Resultat luktkartläggning VA ...................................................................................... 13<br />

5.2 Resultat luktkartläggning Externslam ......................................................................... 13<br />

5.3 Resultat luktkartläggning VA-slam .............................................................................. 14<br />

5.4 Resultat luktkartläggning funktion biofilter ................................................................ 15<br />

5.5 Emissionen av lukt från anläggningen......................................................................... 15<br />

6 ALTERNATIVA ÅTGÄRDER ....................................................................... 17<br />

6.1 Allmänt ....................................................................................................................... 17<br />

6.2 Slutsatser reningsteknik ............................................................................................. 23<br />

7 GENOMFÖRDA SPRIDNINGSBERÄKNINGAR ....................................... 25<br />

7.1 Använda vinddata ...................................................................................................... 25<br />

7.2 Genom<strong>för</strong>da beräkningar ........................................................................................... 26<br />

7.3 Tolkning av resultat från spridningsberäkningarna ..................................................... 27<br />

7.4 Resultat ...................................................................................................................... 28<br />

7.5 Sammanfattning av resultat ....................................................................................... 35<br />

rapport mälarenergi_ufn.docx

RAPPORT 2013-01-21 3 (41)<br />

8 ÖVERSIKTLIG KOSTNADSBEDÖMNING ................................................ 35<br />

8.1 Förslag till avskiljningsutrustning................................................................................ 36<br />

8.2 Dimensionerande <strong>för</strong>utsättningar <strong>för</strong> luktbegränsande åtgärder ............................... 36<br />

8.3 Beräknings<strong>för</strong>utsättningar .......................................................................................... 37<br />

8.4 Resultat ...................................................................................................................... 37<br />

9 DISKUSSION ................................................................................................... 39<br />

Bilagor<br />

Bilaga 1 Mätrapport Lukt ÅF<br />

Bilaga 2 Spridningsberäkning SWECO<br />

rapport mälarenergi_ufn.docx

RAPPORT 2013-01-21 4 (41)<br />

Sammanfattning<br />

På uppdrag av Mälarenergi har ÅF genom<strong>för</strong>t en luktutredning kring <strong>Kungsängens</strong> avloppsvattenreningsanläggning<br />

i Västerås. Syftet med utredningen är att klargöra vilka åtgärder på anläggningen<br />

som krävs om bostäderetableras närmare anläggningen.<br />

Inom ramen <strong>för</strong> den nu genom<strong>för</strong>da luktutredningen kan konstateras att den totala emissionen<br />

av luktämnen från anläggningen är ca 35*10 6 l.e./h, om man bortser från vad som genereras med<br />

<strong>för</strong>trängningsluften då man pumpar in externslam. Då kan emissionsnivåer på upp till<br />

380*10 6 l.e./h erhållas.<br />

Om man jäm<strong>för</strong> emissionen från Mälarenergis anläggning med luktemissionen från andra reningsverk<br />

i Sverige och Norge, där motsvarande kartläggning genom<strong>för</strong>ts, kan man notera att<br />

nivån är lägre än vad man kan <strong>för</strong>vänta sig i luktutsläpp i relation till storleken av verket.<br />

Adderar man bidraget från externslamhanteringen erhålles dock en nivå väsentligt högre än från<br />

motsvarande anläggningar. Detta torde dock enkelt kunna åtgärdas genom antingen åter<strong>för</strong>ing<br />

av <strong>för</strong>trängningsluft till tankbil eller genom installation av enkelt kolfilter då flödet är litet.<br />

Vidare noteras att man sedan ett antal år har haft ett effektivt biofilter installerat på anläggningen<br />

<strong>för</strong> avskiljning av lukt från grovrens och sandfilter samt slam<strong>för</strong>tjockare. Trots en <strong>för</strong>hållandevis<br />

låg belastning motsvarande en luktkoncentration till biofiltret om ca 1 700 l.e./m 3 uppnås en<br />

avskiljningsgrad om 91 % och en utgående halt om ca 150 l.e./m 3 . Detta är en viktig orsak till de<br />

redan idag låga luktemissionerna från reningsverket.<br />

I syfte att optimera valet av åtgärder har flera spridningsberäkningar ut<strong>för</strong>ts <strong>för</strong> att simulera olika<br />

scenarier. Vid val av åtgärder har huvudinriktningen varit att kombinera ökad skorstenshöjd med<br />

en kraftfull reduktion av utsläppen.<br />

Några omgivningsriktvärden <strong>för</strong> lukt finns inte framtagna i Sverige. Av denna anledning har denna<br />

utredning sneglat på de danska rikvärderna om 5–10 l.e./m 3 räknat som 99-% il av minutmedelvärden.<br />

Praktiska erfarenheter från luktmätningar, ut<strong>för</strong>da spridningsberäkningar och korrelationer<br />

av resultaten visar på att närboende upplever luktfrihet <strong>för</strong>st när haltnivån underskrider<br />

0,2-0,5 l.e/m 3 vid en minuts samplingstid. Detta har sannolikt att göra med att luktupplevelsen är<br />

momentan och väsentligt kortare än en minut.<br />

Av denna anledning har målsättningen varit att underskrida dessa nivåer i omgivningen eftersom<br />

underlaget från denna utredning skall användas i planarbete <strong>för</strong> planering av nya bostäder kring<br />

anläggningen.<br />

rapport mälarenergi_ufn.docx

RAPPORT 2013-01-21 5 (41)<br />

I följande tabell sammanfattas resultaten från den nu genom<strong>för</strong>da utredningen.<br />

Sammanställning av utredningsresultat<br />

Beräkning Åtgärd Emission Investeringskostnad<br />

rapport mälarenergi_ufn.docx<br />

Resultat<br />

l.e./h MSEK 50 m 100 m 200 m<br />

Scenario 00 Ingen 380*10 6 - 20 14 7<br />

Scenario 0 Extern slamhantering<br />

löst<br />

Scenario 1 Slam<strong>för</strong>råd+FF1<br />

åtgärdat<br />

Scenario 2 Scenario 1+täckning<br />

och rening av <strong>för</strong>sedimentering<br />

Scenario 3 Scenario 2+30 m<br />

skorsten<br />

Scenario 4 Scenario 2+50 m<br />

skorsten<br />

36*10 6 - 10 8 5<br />

13*10 6 0,45 6 5 3<br />

10*10 6 16 - 20 1,2 0,9 0,7<br />

10*10 6 16 – 20 0,9 0,6 0,3<br />

10*10 6 18 - 22 0,8 0,5 0,3<br />

I ovanstående tabell redovisas de högsta framräknade resultaten på 50, 100 respektive 200 m<br />

Som framgår av ovanstående tabell kan man med utgångspunkt från den nu genom<strong>för</strong>da luktkartläggningen<br />

konstatera att en tydlig lukt kan <strong>för</strong>nimmas på samtliga studerade avstånd från<br />

anläggningen. Även efter det att man åtgärdat omhändertagandet av <strong>för</strong>trängningsluften från<br />

externslamhanteringen (Scenario 0).<br />

Om man minskar emissionerna från Slam<strong>för</strong>råd och FF1 (Scenario 1) med <strong>för</strong>hållandevis liten<br />

insats, vad gäller investeringen, kan omgivningshalterna i det närmaste halveras på de studerade<br />

avstånden. Trots detta kan man notera att tydlig lukt kan <strong>för</strong>nimmas på de studerade avstånden.<br />

Om man också genom<strong>för</strong> åtgärder <strong>för</strong> att minska utsläppen från <strong>för</strong>sedimenteringen (Scenario<br />

2), som utgör det enskilt största luktutsläppet i marknivå, reduceras nivån väsentligt. Åtgärderna<br />

innebär investeringar i nivå 15 -20 MSEK. Trots den höga investeringen är det inte tillräckligt<br />

<strong>för</strong> att uppnå luktfrihet kring anläggningen, det vill säga lukthalter < 0,5 l.e./m 3 .<br />

För att ytterligare minska lukten kring anläggningen måste de presenterade åtgärderna även<br />

kombineras med en högre utsläppspunkt av den behandlade luften. Med en 30 m hög skorsten<br />

(Scenario 3) erhålles vad man kan betrakta som i det närmaste luktfrihet på ett avstånd om<br />

100 m från anläggningen.<br />

För att komma ned till luktfrihet (≤ 0,5 le/m 3 ) på ett avstånd om 100 m vid såväl marknivå som<br />

vid högsta våning (26 m) krävs dock en skorsten 50 m (Scenario 4).<br />

Ytterligare fröhöjning av skorsten ger endast begränsad effekt i marknivå eftersom kvarvarande<br />

källor i markplan då avgör luktbidraget närmast kring anläggningen.

RAPPORT 2013-01-21 6 (41)<br />

Att genom<strong>för</strong>a ytterligare täckning av bassänger innebär ytterligare höga investeringskostnader.<br />

Dessutom krävs sannolikt ombyggnad av slamutlastning.<br />

Av denna anledning <strong>för</strong>eslår ÅF att man genom<strong>för</strong> åtgärder enligt Scenario 4 så att man uppnår<br />

luktfrihet på ett avstånd om 100 m från anläggningen.<br />

Som framgår av ovanstående sammanställning kan man reducera utsläppen från verksamheten<br />

ned till sådana nivåer att risken <strong>för</strong> luktklagomål kan minimeras på ett avstånd ned till 100 m från<br />

anläggningen under normala produktionsbetingelser. Detta kräver dock investeringar i nivån 18 -<br />

22 MSEK i åtgärder <strong>för</strong> att minska luktpåverkan kring anläggningen.<br />

Vad gäller transport av slam är det viktigt att detta sker med täckta fordon och att dessa är rengjorda<br />

och inte i sig bidrar med någon luktspridning. Vidare bör man naturligtvis se över risken<br />

<strong>för</strong> oplanerade händelser som kan påverka luktutsläppen från verksamheten. Ofta kan sådana<br />

incidenter vara tillräckliga <strong>för</strong> att starta en debatt kring lukt och därmed påverka opinionen negativt.<br />

rapport mälarenergi_ufn.docx

RAPPORT 2013-01-21 7 (41)<br />

1 Inledning<br />

På uppdrag av Mälarenergi AB har ÅF ut<strong>för</strong>t <strong>för</strong>eliggande luktutredning vid <strong>Kungsängens</strong> <strong>avloppsreningsverk</strong><br />

i Västerås. Studien omfattar såväl kartläggning av luktutsläppen, spridningsberäkningar<br />

samt <strong>för</strong>slag till åtgärder <strong>för</strong> att minimera luktstörningar i omgivningen.<br />

Ansvarig <strong>för</strong> <strong>för</strong>eliggande rapport är civ. ing. Sten-Åke Barr. Ansvarig <strong>för</strong> luktmätningar och analys<br />

har varit civ. ing. Markus Olofsgård.<br />

2 Bakgrund<br />

Mälarenergis avloppsvattenreningsanläggning är lokaliserad mitt i Västerås och bostäder kryper<br />

allt närmare från flera håll. Marken i närheten betingar ett högt värde och under sommaren inkom<br />

en begäran från kommunen om redovisning över vilka konsekvenser det skulle få på anläggningens<br />

om avstånden till närmaste bebyggelse krympte till 100 respektive 50 m.<br />

Av denna anledning har Mälarenergi AB beslutat att värdera hur luktemissionen påverkar de<br />

framtida planerna och hur man skall arbeta <strong>för</strong> att reducera risken <strong>för</strong> luktstörningar i en framtid.<br />

I <strong>för</strong>eliggande utredning redovisas vilka luktkällor som har betydelse <strong>för</strong> uppkomst av störande<br />

lukt i omgivningen samt hur man kan reducera dessa störningar och vad effekten blir i relation<br />

till de <strong>för</strong>eslagna nya skyddsavstånden 50 respektive 100 m från anläggningen.<br />

3 Lukt<br />

3.1 Allmänt<br />

Luktande <strong>för</strong>oreningar är ett samlingsbegrepp <strong>för</strong> en mängd olika kemiska <strong>för</strong>eningar. Dessa<br />

kännetecknas av att de kan <strong>för</strong>nimmas med luktsinnet, ofta i halter som är mycket lägre än där<br />

medicinska effekter kan riskeras.<br />

Mekanismerna bakom luktupplevelser är inte klarlagda fullt ut. Där<strong>för</strong> kan man inte konstruera<br />

ett till<strong>för</strong>litligt mätinstrument <strong>för</strong> lukt. Alla luktmätningar måste där<strong>för</strong> göras sensoriskt och relateras<br />

till subjektiva luktupplevelser. Det finns dock en svensk, och tillika europeisk, standard <strong>för</strong><br />

hur en sådan mätning skall gå till (SS-EN 13725).<br />

En lukts <strong>för</strong>nimbarhet uttrycks vanligen med ett tröskelvärde (mg/m 3 ) som motsvarar en luktenhet<br />

per kubikmeter (1 l.e./m 3 ). Tröskelbestämningar ger värdefulla upplysningar, t.ex. vid kontroll<br />

av källstyrkan hos luktavgivande processer och beräkning av luktutsläppens geografiska spridning.<br />

Lukttröskelvärdet 1 l.e./m 3 definieras som den halt där 50 % av befolkningen kan <strong>för</strong>nimma<br />

lukt.<br />

När väl en lukt kan <strong>för</strong>nimmas växer den upplevda luktstyrkan med ökande koncentration av<br />

ämnet, men i allt lägre takt ju högre koncentrationen blir, se Figur 3-1.<br />

En minskning av halten luktande ämnen har där<strong>för</strong> sin största effekt vid låga halter medan samma<br />

minskning vid höga halter kan ge en bara obetydlig effekt på den upplevda luktstyrkan. Detta<br />

rapport mälarenergi_ufn.docx

RAPPORT 2013-01-21 8 (41)<br />

betyder också att om man vill reducera luktupplevelsen med 30 % måste emissionen reduceras<br />

mer, enligt följande figur 50 %.<br />

Figur 3-1 Upplevd luktstyrka som funktion av koncentrationen.<br />

En av de viktigaste faktorerna som påverkar luktkänsligheten är tillvänjnings- och uttröttningsfaktorerna.<br />

3.2 Lukt och luktbesvär<br />

Faktorer som påverkar störning hos kringboende är vanligtvis:<br />

• Hur ofta det luktar, dvs. luktfrekvensen<br />

• Luktstyrka<br />

• Karaktären på lukten<br />

• Ortsvanlighet<br />

• Historik<br />

Hur ofta det luktar är kanske den faktor som är viktigast när det gäller klagomål. Enligt tidigare<br />

observationer så sker klagomål på lukt då luktfrekvensen överskrids en eller ett par procent av<br />

tiden. Detta påverkas dock av faktorer som karaktären på lukten.<br />

Även luktstyrkan har stor betydelse på klagomål<strong>för</strong>ekomsten. Med luktstyrkan menas koncentrationen<br />

av lukt och hur många gånger över lukttröskeln som lukten <strong>för</strong>ekommer. Då luktupplevelsen<br />

är en momentan reaktion väljer man ofta att bedöma minutmedelvärden av lukt<strong>för</strong>hållanden<br />

rapport mälarenergi_ufn.docx

RAPPORT 2013-01-21 9 (41)<br />

kring en anläggning och ansätter då acceptabla nivåer till mellan 2 och 10 l.e/m 3 som maximala<br />

tolererbara nivåer.<br />

Om en lukt upplevs som farlig eller obehaglig sker klagomål tidigare än om man har en positiv<br />

association till lukten. Detta innebär bland annat att klagomål på lukt sällan <strong>för</strong>ekommer kring<br />

bagerier som ju de flesta har en positiv association till. Däremot sker klagomål ofta om det luktar<br />

avfall eller någon kemisk substans. Exempelvis sker klagomål enligt ÅF:s erfarenhet vid lägre<br />

luktkoncentration om reducerade svavel<strong>för</strong>eningar, t.ex. svavelväte, <strong>för</strong>ekommer.<br />

Vidare kan nämnas att ortsvanligheten påverkar klagomålsfrekvensen. Det kan exemplifieras<br />

genom de industriorter med sulfatcellulosabruk vilka luktar starkt men där det inte <strong>för</strong>ekommer<br />

klagomål beroende på att alla vet vad som luktar och att många kanske har sin utkomst från<br />

verksamheten. Dessutom så blir luktsinnet utmattat av att ständigt känna denna lukt så upplevelsen<br />

<strong>för</strong>svinner. Den kommer tillbaks <strong>för</strong>st när man lämnat orten <strong>för</strong> ett tag och återvänder.<br />

Även lukthistoriken påverkar ofta klagomålsfrekvensen. Det betyder att har det under någon<br />

period <strong>för</strong>ekommit stora luktstörningar lever detta kvar hos kringboende under lång tid. Det gör<br />

att man reagerar tidigare vid nästa incident och således måste lukten reduceras mer än vad som<br />

annars hade krävts. På samma sätt reagerar ofta kringboende om det sker en <strong>för</strong>ändring i karaktären<br />

på lukten.<br />

För att uppskatta luktbeläggningen i ett område och hur stor utbredning det luktande området<br />

har kan spridningsmeteorologiska beräkningar göras med utgångspunkt från kännedom om<br />

luktutsläppets källstyrka.<br />

4 Tekniska <strong>för</strong>utsättningar<br />

4.1 Verksamhetsbeskrivning <strong>Kungsängens</strong> <strong>avloppsreningsverk</strong><br />

Verksamheten på det kommunalägda <strong>avloppsreningsverk</strong>et Kungsängen omfattar avloppsvattenbehandling<br />

och rötning av det slam som uppkommer i reningen. Externslam tas också emot<br />

<strong>för</strong> rötning. Gasen som produceras skickas och säljs till Svensk Växtkraft <strong>för</strong> uppgradering och<br />

komprimering <strong>för</strong> att kunna användas som fordonsgas.<br />

rapport mälarenergi_ufn.docx

RAPPORT<br />

2013-01-21<br />

Figur 4-1 Schematisk beskrivning över verksamheten vid <strong>Kungsängens</strong> avloppsr avloppsre- avloppsr<br />

ningsverk<br />

<strong>Kungsängens</strong> <strong>avloppsreningsverk</strong> är dimensionera<br />

och <strong>för</strong> 2011 så beräknades antalet anslutna till ca<br />

53 000 m 3 <strong>avloppsreningsverk</strong> är dimensionerat <strong>för</strong> 125 000 p.e. (p.e. = personekvivalenter)<br />

och <strong>för</strong> 2011 så beräknades antalet anslutna till ca 84 000 p.e.. . Varje dygn tar anläggningen emot<br />

avloppsvatten. Anläggningen tar emot ca 10 000 ton externslam inkl. inkl slam från små<br />

<strong>avloppsreningsverk</strong> och enskilda avlopp i kommunen. . Efter rötning och centrifugering prod produce-<br />

rades ca 13 000 ton slam under 2011.<br />

I det följande lämnas en kort beskrivning av anläggningen.<br />

Avloppsvattnet passerar <strong>för</strong>st ett rensgaller där trasor och större partiklar avskiljs. I sandfånget<br />

avlägsnas grovkornigt material material som som sand och och grus. I sandfånget tillsätts även en fällningskemik<br />

fällningskemika-<br />

fällningskemik<br />

lie i form av järnsulfat som fäller ut partiklar och fosfor i nästföljande <strong>för</strong>sedimentering<br />

<strong>för</strong>sedimentering. Sandfång<br />

och h rensgaller är inbyggda medan meda <strong>för</strong>sedimenteringen består av arton öppna bassänger.<br />

Den biologiska reningen med kväverening sker i tolv öppna parallella bassänger och vattnet<br />

passerar både anox och oxzoner, det vill säga utan respektive med syresättning. Som kolkälla <strong>för</strong><br />

kvävereningen används idag glykol. Efter sedimentering i arton öppna eftersedimenteringsba<br />

eftersedimenteringsbas-<br />

sänger leds det renade avloppsvattnet ut till recipient.<br />

Det avskilda avskilda primärslammet primärslammet leds leds till till den den en en mekanisk mekanisk <strong>för</strong>tjockare, efter att ha passerat slamsil- sla<br />

press och renstvätt, innan det rötas i en rötkammare. Förtjockningen sker inomhus. Det rötade<br />

slammet lagras i i ett ett täckt täckt slamlager slamlager innan det leds till till centrifugering centrifugering i slamhallen slamhallen och och lagring i en<br />

en<br />

silo. Det torra slammet hämtas med lastbil i slutna containrar. cont<br />

Blött externslam xternslam från från trekammarbrunnar, slutna slutna tankar tankar och och andra andra mindre reningsverk reningsverk transport<br />

transporte-<br />

ras till <strong>Kungsängens</strong> <strong>avloppsreningsverk</strong> i tankbil. I en inbyggd externslammottagning tas slam-<br />

sla<br />

met emot <strong>för</strong> rensning och <strong>för</strong>tjockning, vartefter det pumpas in i rötkammaren.<br />

10 (41)

RAPPORT 2013-01-21 11 (41)<br />

Gasen som produceras i rötningen säljs till Växtkraft. De 1,8 miljoner m 3 gas som produceras per<br />

år vid reningsverket pumpas 8 km till Växtkraft där uppgradering sker. Totalt produceras<br />

ca 1,2 miljoner m 3 färdig fordonsgas gas per år från <strong>avloppsreningsverk</strong>et. En eventuell överproduktion<br />

av gas som inte kan tillvaratas på annat sätt bränns i fackla, då metan är en mycket kraftig<br />

växthusgas och inte får släppas ut.<br />

4.2 Identifierade luktkällor<br />

I följande flygfoto över området visas en översikt över <strong>Kungsängens</strong> <strong>avloppsreningsverk</strong>s hela<br />

verksamhet med de olika potentiella luktkällorna markerade.<br />

Figur 4-2 Översiktsbild över <strong>Kungsängens</strong> <strong>avloppsreningsverk</strong> med identifierade<br />

potentiella luktkällor<br />

De verksamheter som under kartläggningsfasen identifierades som signifikanta luktkällor har<br />

lagts in i löpande ordning i ovanstående bild.<br />

I följande Tabell 4-1 beskrivs de aktuella verksamheterna där prover uttagits. Numret på provpunkten<br />

motsvaras av numret på översiktsbilden. Provpunkterna är de punkter som vid en rundvandring<br />

bedömdes vara relevanta från luktsynpunkt.<br />

rapport mälarenergi_ufn.docx

RAPPORT 2013-01-21 12 (41)<br />

Tabell 4-1 Identifierade potentiella luktkällor och provtagningar<br />

Nr Verksamhet Beskrivning Kommentar<br />

1 Externslam Mottagning Externslam<br />

2 VA Inloppspump<br />

3 VA Före rensgaller FF 7 Leds till biofilter<br />

4 VA Sandfång FF6 Leds till biofilter<br />

5 VA Försedimentering I början av <strong>för</strong>sedimenteringsbassänger<br />

6 VA Försedimentering I slutet av <strong>för</strong>sedimenteringsbassänger<br />

7 VA Biosteg zon 1<br />

8 VA Biosteg zon 3<br />

9 VA Biosteg zon 5<br />

10 VA Glykolbassäng<br />

11 VA Gångbro över glykolblandning<br />

12/13 VA/slam Biofilter Mätning <strong>för</strong>e respektive efter filter<br />

14 VA Slam Slamutlastning<br />

15 VA Slam Slam<strong>för</strong>tjockare Leds till biofilter<br />

16 VA Slam FF 22 Från biofilter och<br />

slamcentrifuger mm<br />

17 VA Slam Slamsilo FF 1/Slam<strong>för</strong>råd<br />

18 VA Slam Slamlager<br />

19 VA slam Slamficka<br />

20 Externslam Mottagning Externslam<br />

Som framgår av ovanstående tabell återfanns ett tjugotal olika potentiella luktkällor inom området<br />

där luktprover uttogs. Detta motsvarar samtliga identifierade luktkällor inom anläggningen.<br />

5 Resultat luktkartläggning<br />

En kartläggning av luktutsläppen har genom<strong>för</strong>ts inom ramen <strong>för</strong> denna utredning. I Bilaga 1<br />

redovisas mätrapporten i sin helhet.<br />

Mätningarna genom<strong>för</strong>des 2012-10-09 och 2012-10-11 under normal drift. Med tanke på de<br />

säsongsmässiga variationer som <strong>för</strong>ekommer vad gäller luktutsläpp från reningsverk kan konstateras<br />

att mätningar i början av oktober ger <strong>för</strong>hållandevis höga utsläpp. Mätningarna avseende<br />

luktkoncentration ut<strong>för</strong>des med dynamisk olfaktometer med luktpanel.<br />

rapport mälarenergi_ufn.docx

RAPPORT 2013-01-21 13 (41)<br />

I det följande redovisas resultaten från respektive delverksamhet.<br />

5.1 Resultat luktkartläggning VA<br />

I följande diagram åskådliggörs resultaten från de luktmätningar som genom<strong>för</strong>ts vid <strong>Kungsängens</strong><br />

<strong>avloppsreningsverk</strong> - VA-delen.<br />

4000<br />

3500<br />

3000<br />

2500<br />

2000<br />

1500<br />

1000<br />

500<br />

0<br />

Figur 5-1 Resultat luktkartläggning VA delen<br />

Som framgår av ovanstående resultatsammanställning så återfinns de högsta lukthalterna i frånluften<br />

från sandfång och grovrens, FF6 respektive FF7.<br />

5.2 Resultat luktkartläggning Externslam<br />

I följande diagram åskådliggörs resultaten från de luktmätningar som genom<strong>för</strong>ts vid externslamhanteringen.<br />

rapport mälarenergi_ufn.docx<br />

Luktkoncentration (le/m 3 )

RAPPORT 2013-01-21 14 (41)<br />

2500000<br />

2000000<br />

1500000<br />

1000000<br />

500000<br />

0<br />

Figur 5-2 Resultat luktkartläggning från externslamhanteringen<br />

Som framgår av ovanstående figur avgår höga halter lukt från externslamhanteringen i samband<br />

med inpumpning av slam. Någon mekanisk avventilering sker inte av dessa källor utan den luft<br />

som emitteras är av karaktären <strong>för</strong>träningsluft som erhålles i samband med tömning av slamcontainrar.<br />

5.3 Resultat luktkartläggning VA-slam<br />

I följande diagram åskådliggörs resultaten från de luktmätningar som genom<strong>för</strong>ts vid slamhanteringen<br />

<strong>för</strong> VA-slam.<br />

70000<br />

60000<br />

50000<br />

40000<br />

30000<br />

20000<br />

10000<br />

0<br />

Figur 5-3 Resultat luktkartläggning VA-slam<br />

rapport mälarenergi_ufn.docx<br />

Luktkoncentration(le/m 3 )<br />

Externslam 3kammarbrunn<br />

Luktkoncentration (le/m 3 )<br />

Externslam ARV

RAPPORT 2013-01-21 15 (41)<br />

Som framgår av ovanstående diagram så erhålles de högsta lukthalterna vid avluftning av slamlager.<br />

Men även halterna i FF1 är noterbart höga beroende på att denna fläkt avventilerar slamsilor.<br />

5.4 Resultat luktkartläggning funktion biofilter<br />

I samband med luktkartläggningen testades också funktionen i det biofilter som finns installerat<br />

på anläggningen. Till detta filter leds luft från grovrens och sandfång samt luft från slam<strong>för</strong>tjockare.<br />

Resultat redovisas i följande figur:<br />

1800<br />

1600<br />

1400<br />

1200<br />

1000<br />

800<br />

600<br />

400<br />

200<br />

0<br />

Figur 5-4 Kontroll av funktionen av biofilter<br />

Som framgår av ovanstående figur är luktkoncentrationen till biofiltret ca 1 700 l.e./m 3 och utgående<br />

ca 150 l.e./m 3 . Detta betyder en avskiljningsgrad om ca 91 % vilket måste betraktas som bra<br />

särskilt med tanke på den låga belastningen till biofiltret och den uppnådda låga lukthalten efter<br />

rening.<br />

5.5 Emissionen av lukt från anläggningen<br />

För att få en klar bild hur luktemissionen <strong>för</strong>delar sig inom anläggningen har luktemissionen<br />

beräknats <strong>för</strong> de olika produktionsavsnitten inom anläggningen. Resultatet redovisas i följande<br />

figur:<br />

rapport mälarenergi_ufn.docx<br />

Luktkoncentration (le/m 3 )<br />

Ingående Utgående

RAPPORT 2013-01-21 16 (41)<br />

400000000<br />

350000000<br />

300000000<br />

250000000<br />

200000000<br />

150000000<br />

100000000<br />

50000000<br />

0<br />

Figur 5-5 Resultat av luktkartläggning emissionen från anläggningen<br />

Som framgår av ovanstående figur dominerar emissionen helt av Externslam ARV. Det bör betonas<br />

att denna anläggning bara är igång någon timma om dagen och borde lätt kunna åtgärdas<br />

genom omhändertagande av den <strong>för</strong>trängningsluft om 12 -14 m 3 som genereras när nytt slam<br />

pumpas in. För att också kunna bedöma övriga bidrag till luktemissionen har i följande figur<br />

denna dominerande källa avlägsnats från diagrammet. Då erhålles följande figur:<br />

16<br />

14<br />

12<br />

10<br />

8<br />

6<br />

4<br />

2<br />

0<br />

Figur 5-6 Resultat av luktkartläggning emissionen från anläggningen exklusive<br />

Externslam ARV<br />

rapport mälarenergi_ufn.docx<br />

Luktemission (le/h)<br />

Luktemission (Mle/h)

RAPPORT 2013-01-21 17 (41)<br />

Som framgår av denna figur är vid sidan av externslamhanteringen även källor som FF1 och<br />

slam<strong>för</strong>råd som båda härrör från hantering av rötat VA-slam. Härutöver är även <strong>för</strong>sedimenteringen<br />

en viktig källa till lukt från anläggningen.<br />

Den totala luktemissionen från anläggningen kan summeras till ca 36*10 6 l.e./h vilket måste betraktas<br />

som lågt i jäm<strong>för</strong>else med andra reningsverk som ÅF genom<strong>för</strong>t motsvarande kartläggning<br />

på. Detta kan bara delvis <strong>för</strong>klaras med den goda funktionen som det installerade biofiltrat<br />

uppvisar.<br />

6 Alternativa åtgärder<br />

6.1 Allmänt<br />

I syfte att minska bidraget av lukt från reningsverket till omgivningarna kan man arbeta efter två<br />

olika principer:<br />

• Förbättra reningen av den kontaminerade luften<br />

• Förbättra spridningen av frånluftsströmmen<br />

I följande avsnitt redovisas generellt vilka tekniker som används kommersiellt <strong>för</strong> att minska<br />

utsläppen av luktande ämnen och en bedömning av hur dessa metoder skulle fungera i denna<br />

applikation.<br />

För rening av luft innehållande varierande luktämnen, finns erfarenheter av ett antal olika reningsprinciper.<br />

De olika huvudprinciperna är följande:<br />

1. Absorption<br />

2. Adsorption<br />

3. Biofilter<br />

4. Ozonisering<br />

5. Jonisering<br />

6. Oxidation<br />

7. UV-fotooxidation<br />

Inledningsvis presenteras metoderna generellt varefter en diskussion <strong>för</strong>s om lämpligheten att<br />

använda dessa metoder i de här aktuella anläggningarna.<br />

6.1.1 Absorption (skrubber)<br />

Absorption eller skrubbning innebär en process vid vilken ett gasformigt ämne löses i en vätska.<br />

Själva absorptionsprocessen utformas oftast så att gasströmmen kontaktas av vätskefasen i ett<br />

motströms<strong>för</strong>hållande i en absorptionskolonn. Beroende på hur absorptionsprocessen utformas<br />

kan man särskilja ett antal kommersiellt tillämpade absorptionssystem:<br />

Absorption i rent vatten<br />

Absorption i vatten med kemikalietillsatser<br />

Absorption i bioskrubber<br />

Absorption i en organisk fas<br />

rapport mälarenergi_ufn.docx

RAPPORT 2013-01-21 18 (41)<br />

För att åstadkomma en hög effektivitet på en skrubberanläggning skall halten på de ämnen som<br />

skall avskiljas vara hög och den använda skrubbervätskan ha lågt innehåll av ämnena som skall<br />

avskiljas. För att åstadkomma detta kan skrubbern i extrema fall till<strong>för</strong>as ren vätska som efter<br />

absorption leds till slutbehandling eller avlopp. Det normala är dock att vätskekretsen cirkulerar<br />

och att <strong>för</strong>oreningarna tas ur systemet genom destruktion eller omvandling. Även avdrivning<br />

eller destillation kan <strong>för</strong>ekomma.<br />

Absorption i rent vatten används där lättlösliga <strong>för</strong>eningar <strong>för</strong>ekommer. Exempel på detta är<br />

saltvattenskrubber som i stor utsträckning används i Norge <strong>för</strong> att hantera luktutsläpp från verksamheter<br />

lokaliserade vid havet. Ett annat exempel är venturiskrubbern som används <strong>för</strong> partikelavskiljning.<br />

I venturiskrubbern passerar luftströmmen genom en <strong>för</strong>trängning varvid väldigt<br />

små vattendroppar genereras under högt tryckfall. Metoden möjliggör avskiljning av små - ofta<br />

submikrona - partiklar.<br />

Kemisk skrubbning innebär ofta att alkalier alternativt syror till<strong>för</strong>s vid syra/basreaktioner medan<br />

oxidationsmedel som väteperoxid, ozon eller hypoklorit ofta används då organiska ämnen<br />

skall destrueras. Här ökar <strong>för</strong>utsättningarna att avskilja ingående ämnen.<br />

För organiska ämnen med endast begränsad vattenlöslighet kan istället ett utnyttjande av organiska<br />

absorptionsvätskor vara möjligt. System med organiska skrubbervätskor måste vidare<br />

kombineras med upparbetning, av typ destillation eller extraktion, <strong>för</strong> att kunna recirkulera<br />

skrubbervätskan. Denna extra hantering <strong>för</strong>dyrar kraftigt användande av absorption som reningsmetod.<br />

Denna metod är inte aktuell här.<br />

Biologisk skrubbning innebär istället att destruktion av ämnena ifråga sker genom mikrobiologisk<br />

aktivitet. Fördelen med biologisk skrubbning är, i jäm<strong>för</strong>else med den kemiska skrubbern, att<br />

det erhållna skrubbervattnet i regel enkelt kan avbördas till kommunalt reningsverk utan några<br />

särskilda åtgärder. För att säkerställa att inga miljömässigt besvärliga ämnen bildas rekommenderas<br />

pilot<strong>för</strong>sök innan installation. Ett skrubbersystem <strong>för</strong> biologisk behandling av en luftström<br />

innebär i regel högre investeringskostnader, men vanligtvis lägre driftskostnader.<br />

Biologisk skrubbning utnyttjas där<strong>för</strong> fram<strong>för</strong> allt då större luftströmmar skall behandlas, medan<br />

kemisk skrubbning i huvudsak utnyttjas vid lägre luftflöden. Biologisk skrubbning utnyttjas<br />

främst vid behandling av luktande luftströmmar, exempelvis luft från reningsverk. Systemet är<br />

ofta känsligt <strong>för</strong> störningar.<br />

Bedömning<br />

För luktdestruktion finns många installationer av kemiska skrubbrar, ofta en kombination av<br />

oxidativt steg och ett neutraliseringssteg. Tidigare användes ofta hypoklorit som oxidationsmedel<br />

medan det numera är vanligare med ozon eller väteperoxid. Även om de kemiska skrubbrarna<br />

ofta är väl fungerande - om man har kontroll över pH och redoxpotentialen i vattenflöden - är<br />

det svårt att komma ner i låga resthalter av lukt, vilket begränsar användbarheten i detta fall.<br />

Erfarenheten fån bioskrubbrar är begränsad då denna typ av skrubber är <strong>för</strong>hållandevis ovanlig.<br />

Enligt ÅF:s erfarenhet från egna pilotstudier i reningsverksmiljö är effekten sämre än med kemiska<br />

skrubbrar. Bioskrubber bedöms där<strong>för</strong> inte vara något alternativ i detta fall.<br />

6.1.2 Adsorption på aktiverat kol<br />

Vid adsorption binds de i gasen <strong>för</strong>ekommande <strong>för</strong>oreningarna till adsorbenten med ganska svaga<br />

krafter (van der Waals-krafter). Reaktionen blir härigenom reversibel och <strong>för</strong>oreningarna kan frigöras<br />

(desorberas) från adsorbenten genom att energi till<strong>för</strong>s. För adsorption av ämnen ur luft används i<br />

kommersiella sammanhang <strong>för</strong> närvarande aktiverat kol och zeoliter.<br />

rapport mälarenergi_ufn.docx

RAPPORT 2013-01-21 19 (41)<br />

Aktiverat kol är vanligast och det är med denna adsorbent den största industriella erfarenheten vunnits.<br />

Fördelen med detta material är att det är en <strong>för</strong>hållandevis billig adsorbent. Aktiverat kol har dock en<br />

del begränsningar, exempelvis kan nämnas en låg högsta möjliga desorptionstemperatur, vilket innebär<br />

risk <strong>för</strong> anrikning av svårflyktiga komponenter på kolfiltret.<br />

I samband med luktreduktionsinstallationer används sällan desorptionsprocesser. Istället används<br />

jungfruligt aktivt kol som byts ut när adsorptionseffekten avtar. Konventionella aktiverade kolfilter har<br />

en begränsad effekt <strong>för</strong> de här aktuella ämnena som svavelväte och merkaptaner. För reduktion av korta<br />

reducerade svavel<strong>för</strong>eningar som svavelväte och merkaptaner kan katalytiskt aktiverat kol användas.<br />

Ofta impregneras då kolet med lut, vilket med<strong>för</strong> att den reducerade svavel<strong>för</strong>eningen kan oxideras till<br />

elementärt svavel.<br />

Bedömning<br />

För frånluft från <strong>avloppsreningsverk</strong> har katalytiskt aktiverat kol använts framgångsrikt. Det är<br />

inte osannolikt att en bra avskiljningseffekt skulle kunna uppnås om kolfiltret installerades efter<br />

en skrubber. Driftkostnaden kan dock bli betydande på sikt.<br />

Sammanfattningsvis bedöms att katalytiskt aktiverat kolfilter torde fungera väl tekniskt, men är<br />

sannolikt <strong>för</strong> dyrt jäm<strong>för</strong>t med andra här beskrivna metoder. I kombination med andra här beskrivna<br />

metoder torde aktiverat kol dock kunna fungera väl.<br />

6.1.3 Biofilter<br />

I biofilter sker nedbrytningen av organiska ämnen av mikroorganismer vidhäftade ett bärarmaterial.<br />

Förutsättningarna <strong>för</strong> att ett biofilter skall vara användbart är att de organiska ämnena ifråga kan<br />

över<strong>för</strong>as och adsorberas på filtermaterialet. Om ämnet är vattenlösligt underlättas över<strong>för</strong>ingen.<br />

Dessutom måste ämnet kunna brytas ned av mikroorganismerna. Nedbrytningsprodukterna från<br />

den mikrobiologiska processen får dessutom inte hämma den primära nedbrytningen.<br />

Biofiltret eller biobädden utgörs vanligen av en befuktad bädd, bestående av exempelvis bark,<br />

torv, ljungrötter eller något annat biologiskt material. Dessutom används ofta något poröst mineraliskt<br />

material. Före passagen genom bädden befuktas luften och ofta måste även reglering<br />

av ingående temperatur till nivån 20-35°C göras.<br />

Utformningen av biofilter varierar med de lokala <strong>för</strong>utsättningarna, men den konventionella<br />

typen av anläggning består av en dränerad yta avskärmad med cementväggar. Vissa lösningar<br />

innebär att luften passerar uppifrån och ned, andra att luften passerar nedifrån och upp. I det<br />

senare fallet installeras då utrustning på botten av bädden <strong>för</strong> luftdistribution som kan <strong>för</strong>delas<br />

över biobädden . Biobäddens djup varierar, men vanligen är den i nivån 0,5-2,5 m. Areabehovet<br />

<strong>för</strong> denna typ av anläggning blir normalt sett stort, men platsbehovet kan reduceras med olika<br />

tekniska lösningar.<br />

Korrekt dimensionerade biologiska filter har miljömässiga <strong>för</strong>delar eftersom de enbart släpper ut<br />

vattenånga och koldioxid till atmosfären. Koldioxid bildas som en nedbrytningsprodukt både från<br />

de gaser som renas och från omsättningen av själva filtermaterialet.<br />

En biobädd uppnår reningsgrader på 50-95 % beroende på vilket ämne som behandlas (låg<br />

reningsgrad vid icke vattenlösliga och hög vid vattenlösliga ämnen), och är bäst lämpad där<br />

<strong>för</strong>oreningarna <strong>för</strong>ekommer i så låga koncentrationer att annan teknik ställer sig mycket kostsam.<br />

rapport mälarenergi_ufn.docx

RAPPORT 2013-01-21 20 (41)<br />

Bedömning<br />

Ett biofilter har en ”egenlukt” som vanligtvis uppgår till några hundra l.e./m 3 . Detta med<strong>för</strong> att<br />

vid <strong>för</strong> låga luktkoncentrationer så ger rening i biofilter ingen eller endast liten positiv effekt på<br />

luktupplevelsen. Det befintliga biofiltret har visat sig fungera väl på anläggningen. Detta beror på<br />

det <strong>för</strong>hållande att belastningen är <strong>för</strong>hållandevis låg samtidigt som filtret är inbyggt vilket med<strong>för</strong><br />

att man kan en bra kontroll över statusen på anläggning och inte utsätter den <strong>för</strong> väder och<br />

vind, Dessutom sker en regelmässig tillsyn av anläggningen.<br />

Ett utökat biofilter skulle kunna fungera som en bra lösning.<br />

6.1.4 Ozonisering<br />

Ozon är tri-atomärt syre d.v.s.. O3.. Ozon framställs i generatorer som antingen bygger på metoder<br />

med UV-ljus eller en Corona-urladdning. Man utgår från torkad luft eller syrgas (O2) som<br />

till<strong>för</strong>s energi. Syremolekylen delas då upp i två stycken syreatomer. Syreatomerna <strong>för</strong>enar sig<br />

därefter med en annan syremolekyl vilket gör att man får en molekyl innehållande tre syreatomer<br />

dvs. ozon enligt följande:<br />

rapport mälarenergi_ufn.docx<br />

3O2 + energi » 2O+2O2 » 2O3<br />

Ozonmolekylen har en kraftig oxidationspotential vilket innebär att den lätt reagerar med andra<br />

molekyler och bryter ner/omvandlar dessa. Livslängden <strong>för</strong> en ozonmolekyl varierar från några<br />

minuter uppemot någon timme beroende på omgivningen (temperatur, tryck <strong>för</strong>oreningar osv.).<br />

Ozon är ett toxiskt och mycket reaktivt ämne som effektivt oxideras <strong>för</strong>ekommande luktämnen.<br />

Ozon är dock så toxiskt att man måste vara <strong>för</strong>siktig vid dessa installationer så att man inte riskerar<br />

att utsätta personalen <strong>för</strong> <strong>för</strong>höjda ozonhalter. För att få en effektiv funktion krävs ofta uppehållstider<br />

på flera sekunder vilket kan innebära långa kanaldragningar <strong>för</strong> erhålla denna volym.<br />

Bedömning<br />

ÅF har testat denna typ av utrustning och den fungerar väl under <strong>för</strong>utsättning att ozonaggregatet<br />

genererar ozon som tänkt. Det är dock svårt att anpassa ozongeneringen till en källa med<br />

varierande belastning. Istället riskerar man ofta att överdosera. Tekniken skulle kunna vara tilllämpbar<br />

<strong>för</strong> hantering av <strong>för</strong>trängningsluften i samband med pumpning av externslam.<br />

6.1.5 Jonisering<br />

Jonisering innebär att man till<strong>för</strong> en stor mängd joner till luften genom elektrisk urladdning.<br />

Jonisering sker genom ett eller flera elektronrör beroende på luftmängden och typer av luktämnen<br />

som ska behandlas.<br />

Detta ger enligt leverantören två effekter dels så laddas <strong>för</strong>ekommande partiklar i luften, dels så<br />

bildas syrekluster i luften. Att partiklarna laddas innebär att de lättare avskiljs från luften och<br />

detta underlättar om man vill ha bort bakterier och liknande från luften. Detta torde ut luktsynpunkt<br />

enbart ha inverkan om lukten är partikelbunden.<br />

Den andra effekten som kan uppkomma är att man får syrekluster som enligt tillverkarna har<br />

högre oxidationspotential än obehandlad luft. Detta ger således den effekten att det sker viss<br />

oxidation av i luften <strong>för</strong>ekommande ämnen.

RAPPORT 2013-01-21 21 (41)<br />

Många joniseringsutrustningar genererar dessutom ozon som är ett kraftigt oxidationsmedel och<br />

som naturligtvis påverkar effekten.<br />

Jonisering används ofta <strong>för</strong> bättre inneluft i avloppsreningsanläggningar och i pumpstationer <strong>för</strong><br />

att reducera utsläppet av luktämnen till omgivningen.<br />

Bedömning<br />

ÅF har testat jonisering vid ett flertal tillfällen. Det som kan konstateras vid dessa studier är att<br />

man ibland får en reduktion av lukten. Flera installationer som ÅF testat visar dock på dålig funktion.<br />

Där man uppnår luktavskiljning är ofta reduktionsgraden <strong>för</strong>hållandevis låg och varierande.<br />

För att uppnå någon som helst effekt krävs <strong>för</strong>hållandevis lång uppehållstid (minuter). Detta<br />

betyder att man får bäst användning av denna utrustning i slutna utrymmen (t.ex. pumpstationer)<br />

eller vid till<strong>för</strong>sel till tilluften.<br />

Metoden rekommenderas dock inte i detta sammanhang.<br />

6.1.6 Oxidation (<strong>för</strong>bränning)<br />

Vid <strong>för</strong>bränning oxideras de organiska ämnena i den <strong>för</strong>orenade luftströmmen till i huvudsak<br />

koldioxid och vatten, (svavel<strong>för</strong>eningar oxideras till svaveldioxid). Oxidationen kan ske termiskt<br />

eller katalytiskt. I det följande ges en beskrivning av <strong>för</strong>ekommande teknik <strong>för</strong> de båda oxidationsmetoderna.<br />

Vid termisk <strong>för</strong>bränning sker oftast oxidationen inom intervallet 750-1 000 °C. Termisk <strong>för</strong>bränning<br />

eller oxidation kan i detta sammanhang ske med flera olika metoder, dessa utgörs av:<br />

rekuperativ termisk oxidation<br />

regenerativ termisk oxidation (<strong>för</strong>bränningsväxlare)<br />

Vid rekuperativ termisk oxidation bör uppehållstiden i <strong>för</strong>bränningszonen vara 0,3-1,5 sekunder<br />

<strong>för</strong> att uppnå erforderlig destruktion. Reningsgraden i anläggningen styrs av <strong>för</strong>bränningstemperatur,<br />

uppehållstid och blandnings<strong>för</strong>hållanden i brännkammaren.<br />

För att nedbringa driftskostnaderna <strong>för</strong> sådana anläggningarna söker man återvinna så mycket<br />

av det till<strong>för</strong>da värmet som är tekniskt möjligt och ekonomiskt <strong>för</strong>svarbart. I konventionella rekuperativa<br />

anläggningar sker detta genom att den ingående <strong>för</strong>orenade luftströmmen värmeväxlas<br />

i en luft/luftvärmeväxlare mot den utgående renade luftströmmen. Värmeväxlaren dimensioneras<br />

ofta <strong>för</strong> en temperaturåtertagning på upp till ca 75 %. Temperaturen på ingående luft höjs då till<br />

ca 550 °C. Ökningen av temperaturen till <strong>för</strong>bränningstemperaturen sker normalt med gas- eller<br />

oljebrännare, men kan även ske elektriskt.<br />

Ovan nämnda begränsning avseende värmeåtervinning i konventionella anläggningar kombinerat<br />

med de höga kostnaderna <strong>för</strong> denna typ av högtemperaturvärmeväxlare, har lett utvecklingen<br />

fram till att det på marknaden idag finns flera typer av anläggningar med högre grad av värmeåtervinning<br />

än ovan beskrivna. Dessa anläggningar kallas regenerativa <strong>för</strong>bränningsväxlare<br />

och värmeväxlingen sker inte genom konventionell värmeväxling utan genom ackumulering av<br />

värme från utgående ström i keramiska material. Genom att luftströmmens riktning genom anläggningen<br />

regelbundet växlas kan detta värme återvinnas till upp mot 95 % <strong>för</strong> flertalet anläggningstyper.<br />

rapport mälarenergi_ufn.docx

RAPPORT 2013-01-21 22 (41)<br />

Flera olika systemlösningar finns idag på marknaden. I en typ av <strong>för</strong>bränningsväxlare utnyttjas en<br />

keramisk bädd <strong>för</strong> värmeväxlingen. Grundprincipen <strong>för</strong> denna metod är att man i mitten av bädden<br />

upprätthåller en zon på nivån 800-1 000°C, vari en fullständig <strong>för</strong>bränning sker.<br />

Erforderlig tillsatsenergi till<strong>för</strong>s normalt via elektriska värmeelement eller gas (gasol eller naturgas)<br />

i mitten av bädden. Flödesriktningen genom bädden skiftas oftast ett par gånger per minut<br />

och på ett sådant sätt att det vid <strong>för</strong>bränningen frigjorda värmet koncentreras till en zon i mitten<br />

av bädden. Detta är möjligt eftersom bädden fungerar som en värmeväxlare med en mycket stor<br />

yta. Denna stora yta i kombination med små energi<strong>för</strong>luster till omgivningen ger en hög temperaturverkningsgrad.<br />

Reningseffektiviteten <strong>för</strong> en <strong>för</strong>bränningsväxlare av ovan nämnda typ garanteras av leverantören<br />

till minst 95 %. Denna verkningsgrad är något lägre än vad som vanligen garanteras <strong>för</strong> konventionella<br />

<strong>för</strong>bränningsanläggningar. Orsaken till denna lägre reningsgrad har varit den dödvolym<br />

(residualluft) som endast delvis eller inte alls upphettas i samband med växlingen av flödesriktningen.<br />

Detta problem kan idag delvis hanteras genom att residualluften <strong>för</strong>s in i en buffertbehållare<br />

<strong>för</strong> att under påföljande cykel successivt spädas in på tilluftsidan.<br />

I de fall där högre krav på reningsgraden ställs, kan så kallade 3-bäddssystem utnyttjas. I dessa<br />

system finns ytterligare en bädd med värmelagrande material. Denna utnyttjas <strong>för</strong> att även den<br />

lilla luftmängd (residualluft) som <strong>för</strong>blir obehandlad i 2-bäddsystemen skall kunna renas. I dessa<br />

system kan reningsgrader på > 99 % uppnås. Dessa konstruktioner är också mindre känsliga <strong>för</strong><br />

<strong>för</strong>ekommande stoft.<br />

Vid utnyttjande av <strong>för</strong>bränningsanläggningar finns alltid risken <strong>för</strong> brand och explosion. Om<br />

halten av ingående oxiderbara ämnen i gasen ligger över undre explosionsgränsen, LEL, finns risk<br />

<strong>för</strong> explosion.<br />

Närvaron av stoft eller <strong>för</strong>höjd temperatur sänker dessa värden. Vid lägre halter är regenerativ<br />

oxidation att rekommendera.<br />

Vid katalytisk oxidation sker oxidationen av de ingående <strong>för</strong>oreningarna vid en lägre temperatur<br />

än vid termisk oxidation. Katalysatorns funktion kan beskrivas med att den sänker erforderlig<br />

aktiveringsenergi <strong>för</strong> oxidationsprocessen då de ingående organiska komponenterna adsorberas<br />

på katalysatorytan. För att erhålla tillräcklig reningseffekt i dessa system erfordras en temperatur<br />

om ca 250- 350 °C, något beroende på typ av <strong>för</strong>orening respektive katalysator. Genom oxidationen<br />

ökar temperaturen över katalysatormassan. Temperaturökningens storlek är proportionell<br />

mot innehållet av värme i de brännbara komponenterna i den orenade luften.<br />

Ur driftsekonomisk synpunkt är katalysatorns livslängd en av de kritiska faktorerna och leverantörer<br />

brukar garantera en livslängd om ca 10 000-15 000 driftstimmar. I kända applikationer kan<br />

även längre livslängd garanteras.<br />

För att begränsa energikostnaderna brukar man installera värmeväxlare på utgående rökgas <strong>för</strong><br />

<strong>för</strong>värmning av ingående luft. Beroende på hur värmeåtertagningen sker skiljer man på konventionell<br />

rekuperativ katalytisk oxidation och regenerativ katalytisk oxidation i <strong>för</strong>bränningsväxlare.<br />

Med konventionell utformning av den katalytiska oxidationen menas här att ingående luft <strong>för</strong>värms<br />

av <strong>för</strong>bränningsluften i en luft/luft-värmeväxlare med temperaturåtertagnings<strong>för</strong>måga om<br />

50-75 %. Liksom vid termisk oxidation styrs graden av återtagning främst av ekonomiska faktorer.<br />

Katalytisk oxidation i <strong>för</strong>bränningsväxlare innebär att man, på motsvarande vis som <strong>för</strong> en termisk<br />

<strong>för</strong>bränningsväxlare, utnyttjar en regenerativ värmeväxlare bestående av en keramisk bädd.<br />

rapport mälarenergi_ufn.docx

RAPPORT 2013-01-21 23 (41)<br />

Värmeåtertagningen kan i dessa system ökas till ca 95 %, med påföljden att driftskostnaden kan<br />

nedbringas. En väl fungerande katalytisk oxidationsanläggning uppnår reningsgrader >95 %.<br />

Katalytiska oxidationsanläggningar är vidare känsliga <strong>för</strong> fram<strong>för</strong> allt lokala överhettningar, stoft<br />

och katalysatorgifter. Som katalysatorgifter räknas ämnen som bland annat fosfor, silikon, klor,<br />

svavel och tungmetaller. Förekomst av sådana ämnen kan radikalt reducera den faktiska livslängden.<br />

Bedömning<br />

Sammanfattningsvis kan konstateras att termisk oxidation kan användas om mycket höga lukthalter<br />

<strong>för</strong>ekommer med låga luftflöden. I dessa applikationer bedöms metoden vara allt<strong>för</strong> dyr i <strong>för</strong>hållande till<br />

andra här diskuterade metoder.<br />

6.1.7 UV-ljus/fotooxidation<br />

Denna reningsmetod innebär att gasflödet som skall renas leds genom en kammare som är<br />

upplyst med kortvågigt UV-ljus (100 - 280 nm). Under inverkan av UV-vågorna startas en nedbrytning<br />

av såväl oorganiska som organiska <strong>för</strong>oreningar i gasströmmen. Nedbrytningen sker<br />

genom två slags mekanismer:<br />

1. Direkt fotolys: ämnen som absorberar bra i det använda våglängdsområdet (VOC, ammoniak,<br />

svavelväte, merkaptaner, aminer) kan brytas ner direkt under inverkan av UVstrålningen<br />

2. Oxidation genom reaktiva syreradikaler: ämnen som inte absorberar UV-ljus direkt, såväl<br />

som nedbrytningsprodukter från fotolysreaktioner, kan vara möjliga att oxidera med<br />

hjälp av högreaktiva syreradikaler. Dessa sistnämnda bildas ur syre närvarande i luftströmmen,<br />

enligt vissa reaktionsmekanismer. Vid dessa oxidationsreaktioner bildas koldioxid,<br />

vatten, kvävgas och svaveldioxid som slutprodukter.<br />

Ofta installeras även aktiverat kol som den behandlade luften får passera. Kolet fungerar både<br />

som en katalysator <strong>för</strong> oxidationsprocessen och reducerar dessutom kvarvarande ozon till syrgas.<br />

Kolfiltret kan också adsorbera ämnen som inte oxiderats.<br />

Bedömning<br />

Metoden används idag såväl <strong>för</strong> att ta bort lukt, t.ex. vid bryggerier, sopsortering, avloppsreningsanläggningar,<br />

VOC vid lackeringsindustrier samt stekos från kök. Där ÅF testat metoden,<br />

såväl i pilotskala som i fullskala, fungerar metoden mycket bra <strong>för</strong> reduktion av lukt vid kommunala<br />

vattenreningsanläggningar. Där metoden lyckas med att reducera luktnivåerna till låga<br />

emissioner har fotooxidationsutrustningen kombinerats med ett aktiverat kolfilter.<br />

6.2 Slutsatser reningsteknik<br />

För att lyckas reducera luktemissioner från anläggningen behöver man komma ned till låga lukthalter<br />

efter behandling i en reningsutrustning. De flesta av de på marknaden <strong>för</strong>ekommande<br />

reningsutrustningarna medger inte reduktion av lukt ned till dess låga nivåer. De metoder som<br />

ger denna tydliga reduktionsgrad är enligt ÅF begränsat till fotooxidation kombinerat med aktiverat<br />

kolfilter samt möjligen katalytiskt aktiverat kol. I det följande lämnas en sammanställning<br />

över teknikvärdering i denna applikation.<br />

rapport mälarenergi_ufn.docx

RAPPORT 2013-01-21 24 (41)<br />

Utvärdering av reningstekniker – sammanställning<br />

Metod Teknisk<br />

möjlig<br />

1. Absorption<br />

rapport mälarenergi_ufn.docx<br />

Reningsgrad Kommentar<br />

a. Rent Vatten Nej Effekten osäker genererar <strong>för</strong>orenat vatten<br />

b. Kemisk<br />

tillsats<br />

c. Organisk<br />

Vätska<br />

d. Bioskrubber<br />

Ja/Tveksa<br />

m<br />

Effekten otillräcklig<br />

Nej Fungerar inte<br />

Nej Effekt otillräcklig<br />

2. Adsorption I kombination med annan teknik<br />

a. Utbytessystem<br />

b. Regenerativt<br />

system<br />

Ja >95% Eventuellt med impregnerat filter/Tillsammans<br />

med fotooxidation<br />

Nej<br />

3. Biofilter Ja >90 % Befintligt filter fungerar bra<br />

4. Ozonisering Ja >90 % Hantering av <strong>för</strong>trängningsluft externslamhantering.<br />

Obs. Mycket toxiskt<br />

5. Jonisering Nej Effekt osäker Rekommenderas inte<br />

6. Katalytisk oxidation<br />

7. Termisk Oxidation<br />

Tveksam Känslig katalysator<br />

Ja<br />

Katalysatorn känslig <strong>för</strong> svavel<strong>för</strong>eningar,<br />

rekommenderas inte<br />

a. Rekuperativ Ja 95 % För hög kostnad<br />

8. Fotooxidation Ja Etablerad i<br />

denna applikation<br />

9. Förhöjd skorstenshöjd<br />

Ja Förbättrar<br />

situationen<br />

Ger låga resthalter i kombination med<br />

kolfilter<br />

Kostnadseffektiv<br />

I de aktuella applikationer som <strong>för</strong>ekommer vid en kommunal reningsanläggning med biogasproduktion<br />

finns idag ett stort antal olika typer av reningstekniker installerade. De typer som<br />

tidigare dominerat har varit kemisk skrubber samt biofilter. Idag ser man även många installationer<br />

av jonisering samt filter med aktiverat kol, såväl konventionell aktiverat kol som impregnerat<br />

kol. Under senare tid har även fotoxidation i kombination med kolfilter vunnit en större marknadsandel.

RAPPORT 2013-01-21 25 (41)<br />

De metoder som främst rekommenderas <strong>för</strong> att reducera emissionen från de här aktuella applikationerna<br />

är biofilter av liknande slag som idag finns installerat, samt fotooxidation i kombination<br />

med aktiverat kolfilter där ÅF har tillgång till dokumenterad goda erfarenheter av teknikerna.<br />

För att åtgärda emissionen från externslamhanteringen rekommenderas i <strong>för</strong>sta hand åter<strong>för</strong>ing<br />

av <strong>för</strong>trängningsluften till tankbil alternativt kolfilter, eller möjligtvis ozonisering. Dessutom rekommenderas<br />

möjligheten att <strong>för</strong>höja utsläppspunkten med hjälp av högre skorsten.<br />

7 Genom<strong>för</strong>da spridningsberäkningar<br />

För att klargöra vilken effekt olika åtgärder har i omgivningen har spridningsberäkningar genom<strong>för</strong>ts.<br />

Ansvarig <strong>för</strong> dessa beräkningar har varit Leif Axenhamn, Sweco. Resultatet från dessa beräkningar<br />

redovisas i sin helhet i Bilaga 2 till denna utredning.<br />

7.1 Använda vinddata<br />

I följande figur redovisas vindrosen över Västerås som använts vid de nu genom<strong>för</strong>da spridningsberäkningarna.<br />

Figur 7-1 Vindros <strong>för</strong> Västerås<br />

rapport mälarenergi_ufn.docx

RAPPORT 2013-01-21 26 (41)<br />

Vindrosen beskriver de meteorologiska vind<strong>för</strong>hållandena 15 m ovan marknivå. Den är baserad<br />

på vindstatistik <strong>för</strong> åren 2005-2009 och omfattar 43 824 timmedelvärden. Medelvindhastigheten<br />

över perioden är 3,7 m/s. Som framgår av ovanstående figur är de helt <strong>för</strong>härskande vindriktningarna<br />

mellan väst och syd.<br />

7.2 Genom<strong>för</strong>da beräkningar<br />

För att beskriva dels dagens situation vad gäller luktbelastningen i omgivningen, dels vilken<br />

effekt olika åtgärder och kombinationer av åtgärder ger i omgivningen har flera beräkningar<br />

ut<strong>för</strong>ts i syfte att beskriva dessa scenarier.<br />

I följande tabell redovisas de beräkningar som ut<strong>för</strong>ts.<br />

Figur 7-2 Genom<strong>för</strong>da spridningsberäkningar<br />

Beräkning Beskrivning Åtgärd Total emission (l.e./h)<br />

Scenario 00 Dagens situation inklusive bidrag<br />

från externslamhantering<br />

Scenario 0 Dagens situation. Frånluft från<br />

externslam åtgärdat<br />

Scenario 1 Scenario 0 +att FF1 + Slam<strong>för</strong>råd<br />

åtgärdas och emitteras via<br />

befintlig skorsten om ca 17,5 m<br />

Scenario 2 Scenario 1 + tätning av <strong>för</strong>sedimentering,<br />

avventilering av ca<br />

10 000 m 3 /h, uppsamling av luft<br />

till rening och därefter till skorsten<br />

om ca 17,5 m intill befintlig<br />

skorsten<br />

10 Scenario<br />

3<br />

12 Scenario<br />

4<br />

rapport mälarenergi_ufn.docx<br />

Ingen 380*10 6<br />

Återluftning,<br />

alternativt kolfilter<br />

Biofilter alternativt<br />

fotooxidation.<br />

Resthalt 300<br />

l.e./m 3<br />

Biofilter alternativt<br />

fotooxidation.<br />

Rest halt 150<br />

l.e./m 3<br />

Scenario 2 med 30 m skorsten Som ovan med 30<br />

m skorsten<br />

Scenario 2 med 50 m skorsten Som ovan med 50<br />

m skorsten<br />

Scenario 3 på 26 m höjd Scenario 3 med 30 m skorsten.<br />

Receptorhöjd 26 m.<br />

Scenario 4 på 26 m höjd Scenario 3 med 50 m skorsten.<br />

Receptorhöjd 26 m.<br />

35*10 6<br />

8 13*10 6<br />

9 9,5*10 6<br />

11 9,5*10 6<br />

9,5*10 6<br />

Enligt Scenario 3 9,5*10 6<br />

Enligt Scenario 4 9,5*10 6<br />

Det kan nämnas att vid bedömning av utsläppet av luktämnen efter rening har en medelhalt om<br />

mellan 150 och 300 l.e./m 3 valts, något beroende på vilken process som avses och ingående<br />

medelkoncentration. Dessa nivåer är i paritet med den bästa tekniken ÅF varit i kontakt med <strong>för</strong><br />

avskiljning av luktämnen från denna typ av verksamhet.

RAPPORT 2013-01-21 27 (41)<br />

12.1 Tolkning av resultat från spridningsberäkningarna<br />

De framräknande värdena utgör de maximala, det vill säga de beskriver var de högsta halterna<br />

<strong>för</strong>ekommer som 99–percentil. Detta innebär att under 99 % av tiden underskrids värdena medan<br />

de överskrids i en procent av tiden. För att korrigera mot näsans momentana reaktioner har<br />

tidsupplösningen korrigerats till en-minutsmedelvärden.<br />

Man kan i sammanhanget fråga sig vilka luktnivåer i omgivningen man då skall välja att jäm<strong>för</strong>a<br />

mot i dessa beräkningar. Ofta sätts krav på verksamheter i samband med miljögodkännande eller<br />

vid tillsyn av lokala myndigheter såväl i Norge som i andra länder.<br />

Vare sig i Norge eller i Sverige finns dock några generella regler <strong>för</strong> lukt från olika verksamheter. I<br />

Sverige använde man fortfarande uttalande från Naturvårdsverket från början på 1980-talet som<br />

säger att ”klagomål på lukt <strong>för</strong>ekommer om lukttröskeln överskrider en eller ett par procent av<br />

tiden”. Där<strong>för</strong> har man i Sverige under många år diskuterat luktfrekvenser. Det man kan notera är<br />

att de <strong>för</strong>hållanden som rådde i början av 1980-talet har ändrats. Idag <strong>för</strong>ekommer klagomål vid<br />

lägre luktfrekvenser än vad man då ansåg vara acceptabel nivå.<br />

I Danmark däremot används generella gränsvärden vad gäller acceptabel maximal luktkoncentration<br />

vid bostäder. Enligt den danska vägledningen (Miljöstyrelsen, 1985, Begrensning af lugtgener<br />

fra virksomheter) skall skorsten och/eller reningsåtgärder utformas så att maximala koncentrationer<br />

av luktande ämnen (som minutmedelvärden) inte överskrider en nivå om 5-10 gånger lukttröskeln,<br />

dvs. 5-10 l.e./m 3 .<br />

I industriområden kan under vissa omständigheter högre koncentrationer accepteras. I andra<br />

länder använder man liknande begränsningar. I följande tabell redovisas några exempel på detta.<br />

Tabell 7-1 Omgivningsgränsvärden <strong>för</strong> lukt<br />

Område/region/land Omgivningsgränsvärde<br />

(l.e./m 3 )<br />

rapport mälarenergi_ufn.docx<br />

Medelvärdestid Percentil<br />

Danmark 5 - 10 En minut 99<br />

Allegheny Waste Water<br />

Treatment Plant<br />

4 Två minuter -<br />

Auckland, New Zeeland 2 En sekund 99,9<br />

San Diego WWTP 5 Fem minuter 99,5<br />

Tyskland 1 En timme 99,9<br />

Holland 1-5 En timme 98<br />

Hong Kong 5 5 sekunder -<br />

Taiwan 50 - -<br />

Enligt uppgift har man även i Norge använt liknande omgivningsvärden i konkreta fall. Här har<br />

<strong>för</strong>ekommit att dåvarande SFT (Norges motsvarighet till Naturvårdsverket) lämnade immissionsgränsvärden<br />

om 5 l.e./m 3 vid bostadsområden och 10 l.e./m 3 <strong>för</strong> industriområden.<br />

Trots detta kommer dock grannarna att kunna <strong>för</strong>nimma lukt vid dessa nivåer. Praktiska erfarenheter<br />

från luktmätningar, ut<strong>för</strong>da spridningsberäkningar och korrelationer av resultaten visar på

RAPPORT 2013-01-21 28 (41)<br />

att närboende upplever luktfrihet <strong>för</strong>st när haltnivån underskrider 0,2-0,5 l.e./m 3 vid en minuts<br />

samplingstid. Detta har sannolikt att göra med att luktupplevelsen är momentan och väsentligt<br />

kortare än en minut.<br />

Av denna anledning har denna utredning fokuserat på resultat från spridningsberäkningar som<br />

innebär att högsta omgivningshalt underskrider dessa nivåer, det vill säga 0,2-0,5 l.e/m 3 .<br />

12.2 Resultat<br />

I det följande presenteras resultat från de ut<strong>för</strong>da spridningsberäkningarna.<br />

12.2.1 Dagens situation Scenario 00 och Scenario 0<br />

I följande figur redovisas dagens luktsituation kring anläggning. De angivna värdena avser maximala<br />

luktnivåer i omgivningen redovisade som 99 %-il halter av minutmedelvärden. Samtliga<br />

utsläpp inom anläggningen är medräknade.<br />

Figur 7-3 Resultat spridningsberäkning nuvarande situation värsta tänkbara scenario<br />

(Scenario 00). Emission ca 380*10 6 le/h.<br />

Ovanstående beräkning avser en situation där pumpning av externslam sker, vilket ger höga<br />

omgivningsbidrag. Vid dessa <strong>för</strong>hållanden uppnås en högsta luktnivå om 7 l.e./m 3 ca 200 m från<br />

anläggningen och 14 l.e./m 3 ca 100 m och upp till ca 20 l.e./m 3 ca 50 m från anläggningen.<br />

rapport mälarenergi_ufn.docx

RAPPORT 2013-01-21 29 (41)<br />

Dessa drifts<strong>för</strong>hållanden är dock mycket ovanliga och ger inte en rättvis bild över den faktiska<br />

situationen. För detta behöver man genom<strong>för</strong>a motsvarande beräkning utan bidraget från externslamhanteringen.<br />

En sådan beräkning redovisas i följande figur:<br />

Figur 7-4 Resultat spridningsberäkning nuvarande situation utan bidrag från externslam.<br />

Emission ca 39*10 6 l.e./h<br />

Som framgår av ovanstående figur erhålles väsentligt lägre halter vid denna beräkning. Vid dessa<br />

<strong>för</strong>hållanden uppnås en högsta luktnivå om 5 l.e./m 3 ca 200 m från anläggningen och 8 l.e./m 3 ca<br />

100 m och upp till ca 10 l.e./m 3 ca 50 m från anläggningen. Dessa drifts<strong>för</strong>hållanden är att betrakta<br />

som mer normala.<br />

Sammanfattningsvis kan man då konstatera att tydlig lukt kan kännas kring anläggningen innan<strong>för</strong><br />

en radie om ca 200 m.<br />

12.2.2 Scenario 1 Efter rening av utsläpp från Slam<strong>för</strong>råd och FF1 samt anslutning<br />

till befintlig skorsten<br />

Om man behandlar de <strong>för</strong>hållandevis luktstarka frånluftsströmmarna från Slam<strong>för</strong>råd och FF1,<br />

och efter behandlingen emitterar den renade luften till den befintliga skorstenen om ca 17 m<br />

höjd erhålles följande resultat.<br />

rapport mälarenergi_ufn.docx

RAPPORT 2013-01-21 30 (41)<br />

Figur 7-5 Resultat spridningsberäkning Scenario 1 efter åtgärder <strong>för</strong> FF1 och slam<br />

lager. Emission ca 13*10 6 l.e./h<br />

Enligt ovanstående figur erhålles lägre halter vid denna beräkning. Vid dessa <strong>för</strong>hållanden uppnås<br />

en högsta luktnivå om 3 l.e./m 3 ca 200 m från anläggningen och 5 l.e./m 3 ca 100 m och upp<br />

till ca 6 l.e./m 3 ca 50 m från anläggningen.<br />

12.2.3 Scenario 2. Scenario 1 samt tätning av <strong>för</strong>sedimentering samt behandling<br />

av frånluften från denna verksamhet.<br />

Om man tätar <strong>för</strong>sedimenteringen, avventilerar denna med ca 10 000 m 3 /h, samlar upp luften<br />

och behandlar denna i luktavskiljningsutrustning samt därefter leder luften till skorsten om<br />

ca 17,5 m intill befintlig skorsten erhålles följande resultat.<br />

rapport mälarenergi_ufn.docx

RAPPORT 2013-01-21 31 (41)<br />

Figur 7-6 Resultat spridningsberäkning Scenario 2 efter att också åtgärder <strong>för</strong> <strong>för</strong>sedimenteringen<br />

genom<strong>för</strong>ts. Emission ca 10*10 6 l.e./h.<br />

Enligt ovanstående figur erhålles väsentligt lägre halter vid denna beräkning. Vid dessa <strong>för</strong>hållanden<br />

uppnås en högsta luktnivå om 0,7 l.e./m 3 ca 200 m från anläggningen och 0,9 l.e./m 3<br />

ca 100 m och upp till ca 1,2 l.e./m 3 ca 50 m från anläggningen.<br />

Således kan lukt <strong>för</strong>nimmas ända ut till 200 m avstånd från anläggningen - dock i mindre utsträckning<br />

efter täckning av <strong>för</strong>sedimenteringen.<br />

12.2.4 Scenario 3 (åtgärder enligt Scenario 2 med 30 m skorsten)<br />

Om man utöver reningstekniska åtgärder <strong>för</strong> FF1, Slam<strong>för</strong>rådet och Försedimenteringen emitterar<br />

den renade luften tillsammans med den renade luften från befintligt biofilter på en höjd om<br />

30 m erhålles följande resultat.<br />

rapport mälarenergi_ufn.docx

RAPPORT 2013-01-21 32 (41)<br />

Figur 7-7 Resultat spridningsberäkning Scenario 3 efter att all behandlad luft emitteras<br />

via en 30 m hög skorsten. Emission ca 10*10 6 le/h.<br />

Enligt ovanstående figur erhålles väsentligt lägre halter vid denna beräkning. Vid dessa <strong>för</strong>hållanden<br />

uppnås en högsta luktnivå om 0,3 l.e./m 3 ca 200 m från anläggningen och 0,6 le/m 3<br />

ca 100 m och upp till ca 0,9 l.e./m 3 ca 50 m från anläggningen.<br />

Således kan man efter dessa åtgärder konstatera att det utan<strong>för</strong> radien 200 m är luktfritt. Detsamma<br />

gäller i princip även <strong>för</strong> avståndet 100 m. Däremot kan lukt <strong>för</strong>nimmas på avståndet<br />

50 m.<br />

12.2.5 Scenario 4 (åtgärder enligt Scenario 2 med 50 m skorsten)<br />

Om man utöver reningstekniska åtgärder <strong>för</strong> FF1, Slam<strong>för</strong>rådet och Försedimenteringen emitterar<br />

den renade luften tillsammans med den renade luften från befintligt biofilter på en höjd om<br />

50 m erhålles följande resultat.<br />

rapport mälarenergi_ufn.docx

RAPPORT 2013-01-21 33 (41)<br />

Figur 7-8 Resultat spridningsberäkning Scenario 4 efter att all behandlad luft emitteras<br />

via en 50 m hög skorsten. Emission ca 10*10 6 l.e./h.<br />

Enligt ovanstående figur erhålles endast marginellt lägre halter vid denna beräkning jäm<strong>för</strong>t med<br />

Scenario 3. Vid dessa <strong>för</strong>hållanden uppnås en högsta luktnivå om 0,3 l.e./m 3 ca 200 m från anläggningen<br />

och 0,5 l.e./m 3 ca 100 m och upp till ca 0,8 l.e./m 3 ca 50 m från anläggningen.<br />

Således kan man efter dessa åtgärder konstatera att det 200 m från reningsverket är luktfritt.<br />

Detsamma gäller även <strong>för</strong> avståndet 100 m. Däremot kan man inte utesluta att lukt kan <strong>för</strong>nimmas<br />

på avståndet 50 m.<br />

Som framgår av beräkningarna <strong>för</strong> Scenario 3 och Scenario 4 är skillnaden i resultat litet mellan<br />

30 m och 50 m hög skorsten. Detta betyder att en högre skorsten än 30 m inte har någon egentlig<br />

effekt på luktsituationen kring anläggningen. Vill man reducera lukten kring anläggningen<br />

mer behöver man minska de marknära utsläppen ytterligare.<br />

12.2.6 Effekten på högre höjd (26 m)<br />

De planerade fastigheterna kring anläggningen kommer att ha en byggnadshöjd om ca 26 m.<br />

Beroende på hur fastigheterna utformas med balkonger luftintag etc. kan luktsituationen på<br />

högre höjd ha betydelse <strong>för</strong> planarbetet.<br />

Av denna anledning har spridningsberäkningar ut<strong>för</strong>ts på höjden 26 m <strong>för</strong> Scenario 3 (30 m<br />

skorsten) samt Scenario 4 (40 m skorsten).<br />

För Scenario 3 erhålles följande resultat:<br />

rapport mälarenergi_ufn.docx

RAPPORT 2013-01-21 34 (41)<br />

Figur 7-9 Resultat spridningsberäkning Scenario 3 (30 m skorsten) på en receptorhöjd<br />

om 26 m. Emission ca 10*10 6 l.e./h.<br />

På 26 m höjd erhålles en högsta luktnivå om 0,4 l.e./m 3 ca 200 m från anläggningen och<br />

0,7 l.e./m 3 ca 100 m och upp till ca 1,3 l.e./m 3 ca 50 m från anläggningen. Således är lukthalten<br />

högre på 26 m höjd än vad man upplever vid markplan om en 30 m skorsten installeras .<br />

För en 50 m hög skorsten erhålles följande resultat:<br />

Figur 7-10 Resultat spridningsberäkning Scenario 4 (50 m skorsten) på en receptorhöjd<br />

om 26 m. Emission ca 10*10 6 l.e./h<br />

rapport mälarenergi_ufn.docx

RAPPORT 2013-01-21 35 (41)<br />

På 26 m höjd erhålles en högsta luktnivå om 0,15 l.e./m 3 ca 200 m från anläggningen och<br />

0,17 l.e./m 3 ca 100 m och upp till ca 0,17 l.e./m 3 ca 50 m från anläggningen.<br />

Med en 50 m hög skorsten är risken <strong>för</strong> lukt liten och man torde kunna betrakta alla tre avstånden<br />

som luktfria på en höjd om 26 m vid en 50 m hög skorsten.<br />

12.3 Sammanfattning av resultat<br />

I följande diagram sammanfattas resultaten från spridningsberäkningarna i tabellform.<br />

Tabell 7-2 Sammanfattning av beräkningsresultat på de efterfrågade avstånden från<br />

anläggningen<br />

Beräkning Åtgärd Emission Receptorhöjd Resultat<br />

rapport mälarenergi_ufn.docx<br />

l.e./h m 50 m 100 m 200 m<br />

Scenario 00 Ingen 380*10 6 2 20 14 7<br />

Scenario 0 Extern slamhantering<br />

löst<br />

Scenario 1 Slam<strong>för</strong>råd+FF1<br />

åtgärdat<br />

Scenario 2 Scenario 1+täckning<br />

och rening av <strong>för</strong>sed.<br />

Scenario 3 Scenario 2+30 m<br />

skorsten<br />

Scenario 4 Scenario 2+50 m<br />

skorsten<br />

Scenario 3 Scenario 2+30 m<br />

skorsten<br />

Scenario 4 Scenario 2+50 m<br />

skorsten<br />

39*10 6 2 10 8 5<br />

13*10 6 2 6 5 3<br />

10*10 6 2 1,2 0,9 0,7<br />

10*10 6 2 0,9 0,6 0,3<br />

10*10 6 2 0,8 0,5 0,3<br />

10*10 6 26 1,3 0,7 0,4<br />

10*10 6 26 0,17 0,17 0,15<br />

I ovanstående tabell redovisas de högsta framräknade resultaten på 50, 100 respektive 200 m<br />

avstånd från anläggningen. De flesta beräkningarna avser situationen på markplan (två m höjd<br />

ovan mark) medan de två sista beräkningarna visar på luktsituationen på 26 m höjd, vilket motsvarar<br />

högsta planerade våningen.<br />

13 Översiktlig kostnadsbedömning<br />

Som framgår av ovanstående sammanställning över resultaten från genom<strong>för</strong>da spridningsberäkningar<br />

har ett flera spridningsberäkningar genom<strong>för</strong>ts i syfte att finna den optimala lösningen<br />

när det gäller luktåtgärder.

RAPPORT 2013-01-21 36 (41)<br />

I kostnadsberäkningen har fokus legat på att identifiera de åtgärder som möjliggör att luktfrihet/<br />

nära luktfrihet kan uppnås på ett avstånd om 100 m från anläggningen. Att utreda åtgärder som<br />

möjliggör luktfrihet på kortare avstånd från anläggningen synes allt<strong>för</strong> kostsamt.<br />

Med utgångspunkt från den ut<strong>för</strong>da genomgången av tänkbara åtgärder samt de spridningsberäkningar<br />

som genom<strong>för</strong>ts har således följande kombination av åtgärder utretts översiktlig vad<br />

gäller kostnader:<br />

• Scenario 1: Rening av FF1 + Slam<strong>för</strong>råd samt anslutning till befintlig skorsten.<br />

• Scenario 2: Scenario 1 + täckning av <strong>för</strong>sedimentering samt rening av luften<br />

• Scenario 3: Scenario 2 + 30 m skorsten<br />

• Scenario 4: Scenario 2 + 50 m skorsten<br />

13.1 Förslag till avskiljningsutrustning<br />

Vad gäller val av utrustning har tre leverantörer kontaktas. Två leverantörer <strong>för</strong>eslår fotooxidation<br />

med efterföljande aktiverat kolfilter varav den ena leverantören <strong>för</strong>eslår att endast behandla den<br />

mest <strong>för</strong>orenade luftströmmen (FF1 + Slam<strong>för</strong>råd) med kombinationen fotooxidation och kolfilter<br />

medan det mesta av luften (<strong>för</strong>sedimenteringen) endast behandlas med kolfilter. En leverantör<br />

<strong>för</strong>eslår ett biofilter av samma typ som redan finns installerat på anläggningen. Behandlad<br />

lukt skall understiga 250-300 l.e./m 3 .<br />

13.2 Dimensionerande <strong>för</strong>utsättningar <strong>för</strong> luktbegränsande<br />

åtgärder<br />

Vid de grova kostnadsbedömningar som gjorts inom ramen <strong>för</strong> denna studie har i kontakter med<br />

leverantörer följande dimensionerande underlag använts.<br />

Tabell 13-1 Dimensionerade underlag<br />

Parameter Scenario 1 (FF1 + Slam<strong>för</strong>råd) Scenario 2 (Försedimentering)<br />

Temperatur [ o C] 5 - 20 5 - 20<br />

Gasflöde [m 3 /h] 1 600 10 000<br />

Medelhalt [l.e./m 3 ] 10 000 500<br />

Driftstid [h/år] 8 700 8 700<br />

Medelemission (l.e./h) 14*10 6<br />

Förväntad konc. efter<br />

rening [l.e./m 3 ]<br />

I det följande presenteras <strong>för</strong>slagen <strong>för</strong> de olika åtgärderna.<br />

rapport mälarenergi_ufn.docx<br />

5*10 6<br />

300 250

RAPPORT 2013-01-21 37 (41)<br />

13.3 Beräknings<strong>för</strong>utsättningar<br />

Vid kostnadsberäkningar har anbud från leverantörer använts som underlag tillsammans med<br />

följande antaganden:<br />

• Vid beräkning av investeringskostnaderna har schablonmässiga påslag<br />

<strong>för</strong> projektering/administration respektive o<strong>för</strong>utsett med 10 % respektive 15 % gjorts.<br />

• För beräkning av kapitalkostnaden har här utnyttjats 8 års avskrivning<br />

och 6 % internränta vilket innebär en annuitet om ca 16 %.<br />

• För beräkning av underhållskostnaden har ca 3 % av investeringskostnaden ansatts.<br />

• Elpriset har ansatt till 1,0 SEK/kWh<br />

• Driftstiden har ansatts till ca 8 700 h vid fullt lovgiven produktion.<br />

• För posten kringinvestering och rördragning har schablonmässiga kostnader per meter<br />

rör använts.<br />

13.4 Resultat<br />

Investeringskostnaden <strong>för</strong> de olika studerade alternativen redovisas i nedanståendeTabell 13-2.<br />

Scenario 1 redovisar kostnaden <strong>för</strong> en reningsutrustning bestående av fotooxidation +aktiverat<br />

kolfilter <strong>för</strong> den samlade luften från FF1 och slam<strong>för</strong>råd i enlighet med tabell 8-1 ovan.<br />

Scenario 2 redovisar kostnaden <strong>för</strong> omhändertagande av luft från <strong>för</strong>sedimenteringen. Detta<br />

betyder att kostnaden <strong>för</strong> täckning av bassängerna utgör en stor post. För detta fall presenteras<br />

två olika tekniker <strong>för</strong> rening av luften:<br />

• A som innebär rening med fotooxidation samt aktiverat kolfilter<br />

• B som innebär nytt biofilter av samma slag som idag finns installerat. Detta alternativ<br />

omfattar också en byggnad av samma slag som idag rymmer det befintliga biofiltret<br />

Scenario 3 innebär att man ökar utsläppshöjden med en skorsten om 30 m till anläggningen i<br />

övrigt gäller <strong>för</strong>hållanden enligt Scenario 2.<br />

Scenario 4 innebär att man ökar utsläppshöjden med en skorsten om 50 m till anläggningen i<br />

övrigt gäller <strong>för</strong>hållanden enligt Scenario 2.<br />

Det bör betonas att de angivna kostnaderna är indikativa och kan inte utgöra underlag <strong>för</strong> framtida<br />

beslut då kostnader <strong>för</strong> täckning av bassängen och andra tillkommande kostnader inte är<br />

med i kalkylen överhuvudtaget. Där<strong>för</strong> bör en mer detaljerad <strong>för</strong>studie genom<strong>för</strong>as där kostnaderna<br />

mer exakt kan anges.<br />

rapport mälarenergi_ufn.docx

RAPPORT 2013-01-21 38 (41)<br />

Tabell 13-2 Beräknade investeringskostnader, (kSEK)<br />

Åtgärd Scenario 1 Scenario 2 Scenario 3 Scenario 4<br />

Huvudutrustning inkl.<br />

instrumentering och<br />

skorsten<br />

rapport mälarenergi_ufn.docx<br />

A B A B A B<br />

250 1050 2 100 1 280 2 250 2 050 3 100<br />

Täckning av bassänger - 10 000 10 000 10 000 10 000 10 000 10 000<br />

Byggnad kring biofilter - - 2 500 - 2 500 - 2 500<br />

Kringinvesteringar,<br />

rördragning etc.<br />

100 1 500 1 500 1 500 1 500 1 500 1 500<br />

Summa 350 12 550 16 100 12 800 16 250 13 550 17 100<br />

<strong>Projekt</strong>ering (10 %) 35 1 250 1 600 1 280 1 630 1 360 1 710<br />

O<strong>för</strong>utsett (15 %) 50 1 900 2 400 1 900 2 400 2 000 2 570<br />

Total investering 450 15 700 20 100 16 000 20 300 17 900 21 400<br />

Årlig kapitalkostnad 72 2 500 3 200 2 600 3 250 2 700 3 400<br />

Som framgår av ovanstående tabell innebär reningsåtgärder enligt Scenario 1 en investeringskostnad<br />

om ca 450 kSEK. Här utgör källorna två mekaniskt ventilerade utsläpp med lågt flöde<br />

som <strong>för</strong>hållandevis enkelt kan åtgärdas.<br />

Att åtgärda lukt från <strong>för</strong>sedimenteringen (Scenario 2) innebär dels täckning av bassängerna samt<br />

avluftning och överledning till reningsutrustning <strong>för</strong> detta. För fallet att man använder ett biofilter<br />

tillkommer investeringskostnad <strong>för</strong> byggnad kring filtret. Beroende på val av tekniklösning <strong>för</strong><br />

rening kommer investeringskostnaden att hamna på nivån 15 - 22 MSEK, där täckningskostnaden<br />

av bassänger dominerar. Kostnaden <strong>för</strong> en skorsten kan komma att uppgå till ca 1 MSEK<br />

(50 m) (Scenario 4) exklusive fundament.<br />

Det betyder att den årliga kapitalkostnaden kan beräknas till mellan 2,5-3,4 om man åtgärdar<br />

<strong>för</strong>sedimenteringen. Variationen består av vilken total tekniklösning man väljer.<br />

I följande tabell har de rörliga kostnaderna beräknats.

RAPPORT 2013-01-21 39 (41)<br />

Tabell 13-3 Beräknade driftskostnader (kSEK)<br />

Åtgärd Scenario 1 Scenario 2 Scenario 3 Scenario 4<br />

Service/underhåll<br />

(kSEK)<br />

rapport mälarenergi_ufn.docx<br />

A B A B A B<br />

10 380 480 380 490 410 510<br />

Energi el (kSEK) 50 150 130 150 130 150 130<br />

Övrigt (kSEK) 30 145 50 145 50 145 50<br />

Total driftskostnad<br />

(kSEK)<br />

90 675 660 675 670 705 690<br />

Total årskostnad 160 3 180 3860 3 280 3 900 3 400 4 100<br />

Som framgår av ovanstående tabell är driftskostnaden <strong>för</strong> att öka rena utsläppen enligt Scenario<br />

1 ca 90 kSEK vilket med<strong>för</strong> en total årskostnad om ca 160 kSEK <strong>för</strong> detta alternativ.<br />

Att också åtgärda <strong>för</strong>sedimenteringen innebär en väsentligt högre driftskostnad mellan 650-<br />

700 kSEK oberoende vilken teknisk lösning man väljer. Den totala årskostnaden <strong>för</strong> Scenario 2, 3<br />

och 4 hamnar inom intervallet 3 200 kSEK och 4 100 kSEK. Ökningen av skorstenshöjden från 30<br />

m till 50 m (Scenario 3 och Scenario 4) påverkar årskostnaden <strong>för</strong>hållandevis litet.<br />

14 Diskussion<br />

Inom ramen <strong>för</strong> den nu genom<strong>för</strong>da luktutredningen kan konstateras att den totala emissionen<br />

av luktämnen från anläggningen är ca 35*10 6 l.e./h, om man bortser från vad som genereras med<br />

<strong>för</strong>trängningsluften då man pumpar in externslam. Adderas denna aktivtet kan emissionsnivåer<br />

på upp till 380*10 6 l.e./h erhållas.<br />

Om man jäm<strong>för</strong> emissionen från Mälarenergis anläggning med luktemissionen från andra reningsverk<br />

i Sverige och Norge där motsvarande kartläggning genom<strong>för</strong>ts kan man notera att<br />

nivån är lägre än vad man kan <strong>för</strong>vänta sig i luktutsläpp i relation till storleken av verket.<br />

Adderar man bidraget från externslamhanteringen erhålles dock en nivå väsentligt högre än från<br />

motsvarande anläggningar. Detta torde dock enkelt kunna åtgärdas genom antingen åter<strong>för</strong>ing<br />

av <strong>för</strong>trängningsluft till tankbil eller genom installation av enkelt kolfilter då flödet är litet.<br />

Vidare noteras att man sedan ett antal år har haft ett effektivt biofilter installerat på anläggningen<br />

<strong>för</strong> avskiljning av lukt från grovrens och sandfilter samt slam<strong>för</strong>tjockare. Trots en <strong>för</strong>hållandevis<br />

låg belastning motsvarande en luktkoncentration till biofiltret om ca 1 700 le/m 3 uppnås en<br />

avskiljningsgrad om 91 % och en utgående halt om ca 150 le/m 3 . Detta är en viktig orsak till de<br />

redan idag låga luktemissionerna från reningsverket.<br />

I syfte att optimera valet av åtgärder har flera spridningsberäkningar ut<strong>för</strong>ts <strong>för</strong> att simulera olika<br />

scenarier. Vid val av åtgärder har huvudinriktningen varit att kombinera ökad skorstenshöjd med<br />

en kraftfull reduktion av utsläppen.

RAPPORT 2013-01-21 40 (41)<br />

Några omgivningsriktvärden <strong>för</strong> lukt finns inte framtagna i Sverige. Av denna anledning har denna<br />

utredning sneglat på de danska rikvärderna om 5–10 l.e./m 3 räknat som 99-% il av minutmedelvärden.<br />

Praktiska erfarenheter från luktmätningar, ut<strong>för</strong>da spridningsberäkningar och korrelationer<br />

av resultaten visar på att närboende upplever luktfrihet <strong>för</strong>st när haltnivån underskrider<br />

0,2-0,5 l.e/m 3 vid en minuts samplingstid. Detta har sannolikt att göra med att luktupplevelsen är<br />

momentan och väsentligt kortare än en minut.<br />

Av denna anledning har målsättningen varit att underskrida dessa nivåer i omgivningen eftersom<br />

underlaget från denna utredning skall användas i planarbete <strong>för</strong> planering av nya bostäder kring<br />

anläggningen.<br />

I följande tabell sammanfattas resultaten från den nu genom<strong>för</strong>da utredningen.<br />

Tabell 14-1 Sammanställning av utredningsresultat<br />

Beräkning Åtgärd Emission Investeringskostnad<br />

rapport mälarenergi_ufn.docx<br />

Resultat<br />

l.e./h MSEK 50 m 100 m 200 m<br />

Scenario 00 Ingen 380*10 6 - 20 14 7<br />

Scenario 0 Extern slamhantering<br />

löst<br />

Scenario 1 Slam<strong>för</strong>råd+FF1<br />

åtgärdat<br />

Scenario 2 Scenario 1+täckning<br />

och rening av <strong>för</strong>sed.<br />

Scenario 3 Scenario 2+30 m<br />

skorsten<br />

Scenario 4 Scenario 2+50 m<br />

skorsten<br />

36*10 6 - 10 8 5<br />

13*10 6 0,45 6 5 3<br />

10*10 6 16 - 20 1,2 0,9 0,7<br />

10*10 6 16 – 20 0,9 0,6 0,3<br />

10*10 6 18 - 22 0,8 0,5 0,3<br />

I ovanstående figur redovisas de högsta framräknade resultaten på 50, 100 respektive 200 m.<br />

Som framgår av ovanstående tabell kan man med utgångspunkt från den nu genom<strong>för</strong>da luktkartläggningen<br />

konstatera att en tydlig lukt kan <strong>för</strong>nimmas på samtliga studerade avstånd från<br />

anläggningen. Även efter det att man åtgärdat omhändertagandet av <strong>för</strong>trängningsluften från<br />

externslamhanteringen (Scenario 0).<br />

Om man minskar emissionerna från Slam<strong>för</strong>råd och FF1 (Scenario 1) med <strong>för</strong>hållandevis liten<br />

insats vad gäller investeringen kan omgivningshalterna i det närmaste halveras på de studerade<br />

avstånden. Trots detta kan man notera att tydlig lukt kan <strong>för</strong>nimmas på de studerade avstånden.<br />

Om man också genom<strong>för</strong> åtgärder <strong>för</strong> att minska utsläppen från <strong>för</strong>sedimenteringen (Scenario<br />

2), som utgör det enskilt största luktutsläppet i marknivå, reduceras nivån väsentligt. Åtgärder<br />

innebär investeringar i nivå 15-20 MSEK. Trots den höga investeringen är det inte tillräckligt <strong>för</strong><br />

att uppnå luktfrihet kring anläggningen, det vill säga lukthalter < 0,5 l.e./m 3 .

RAPPORT 2013-01-21 41 (41)<br />

För att ytterligare minska lukten kring anläggningen måste de presenterade åtgärderna även<br />

kombineras med en högre utsläppspunkt av den behandlade luften. Med en 30 m hög skorsten<br />

(Scenario 3) erhålles vad man kan betrakta som i det närmaste luktfrihet på ett avstånd om<br />

100 m från anläggningen.<br />

För att komma ned till luktfrihet (≤ 0,5 l.e./m 3 ) på ett avstånd om 100 m vid såväl marknivå som<br />

vid högsta våning (26m) krävs dock en skorsten 50m (Scenario 4).<br />

Ytterligare <strong>för</strong>höjning av skorsten ger endast begränsad effekt i marknivå eftersom kvarvarande<br />

källor i markplan då avgör luktbidraget närmast kring anläggningen.<br />

Att genom<strong>för</strong>a ytterligare täckning av bassänger innebär ytterligare höga investeringskostnader.<br />

Dessutom krävs sannolikt ombyggnad av slamutlastning.<br />

Av denna anledning <strong>för</strong>eslår ÅF att man genom<strong>för</strong> åtgärder enligt Scenario 4 så att man uppnår<br />

luktfrihet på ett avstånd om 100 m från anläggningen.<br />

Som framgår av ovanstående sammanställning kan man reducera utsläppen från verksamheten<br />

ned till sådana nivåer att risken <strong>för</strong> luktklagomål kan minimeras på ett avstånd ned till 100 m från<br />

anläggningen under normala produktionsbetingelser.<br />

Vad gäller tranport av slam är det viktigt att detta sker med täckta fordon och att dessa är rengjorda<br />

och inte i sig bidrar med någon luktspridning. Vidare bör man naturligtvis se över risken<br />

<strong>för</strong> oplanerade händelser som kan påverka luktutsläppen från verksamheten. Ofta kan sådana<br />

incidenter vara tillräckliga <strong>för</strong> att starta en debatt kring lukt och därmed påverka opinionen negativt.<br />

rapport mälarenergi_ufn.docx<br />

------------------------------------------------------

logo

products

Resources

Company

Terms of service
Privacy policy
Cookie policy
Cookie settings
Imprint
Change language
Made with love in Switzerland
© 2024 Yumpu.com all rights reserved

Hooray! Your file is uploaded and ready to be published.

Saved successfully!

Ooh no, something went wrong!