Create successful ePaper yourself
Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.
Riskfakta<br />
De belopp som redovisas i avsnittet Riskfakta avser koncernen. Koncernens<br />
och moderbolagets belopp är i allt väsentligt desamma.<br />
Beroende på tillämpade värderingsprinciper i den finansiella rapporteringen<br />
får nedan beskrivna riskmått olika genomslagskraft i påverkan på SEK:s<br />
resultat och eget kapital.<br />
Belopp som presenteras inom parentes i detta avsnitt är jämförelsebelopp<br />
för motsvarande tidpunkt 2008.<br />
kreditrisk<br />
Kreditrisk representerar risken för den förlust som skulle inträffa om en låntagare<br />
eller part i annat avtal som medför risk mot motparter och eventuella<br />
garanter inte kan fullgöra sina skyldigheter enligt de villkor och förutsättningar<br />
som anges i avtal. Exponering som medför kreditrisk kan avse krediter, värdepapper<br />
och andra tillgångar, såväl som garantier, andra riskavtäckningsinstrument<br />
och positivt marknadsvärde i annat avtal. Kreditexponering mot motpart<br />
föregås alltid av beslut om kredit- eller motpartslimit, vilken exponeringen inte<br />
får överskrida. Volymen av derivatkontrakt framgår i tabellen på sid 87.<br />
Påverkan på redovisning av kreditriskexponering<br />
om en kreditförlust befaras upptas kreditexponeringen för vilken förlust<br />
befaras i balansräkningen till det belopp varmed den beräknas inflyta, diskonterat<br />
till nuvärde på balansdagen. någon reservering för det under Basel II<br />
beräknade förväntade förlustbeloppet, vilket belopp beräknats för samtliga<br />
tillgångar som avser exponeringar mot finansiella institut och företag och för<br />
vilka bolaget beräknar kapitalkravet enligt Basel II med IRK-metoden, oavsett<br />
om kreditförlust befaras eller ej för tillgången ifråga, görs inte i balansräkningen.<br />
Marknadsrisker<br />
Marknadsrisker uppstår när villkor i ett avtal medför att storleken på betalningar<br />
knutna till avtalet eller värdet i övrigt på avtalet varierar med någon<br />
marknadsvariabel, såsom räntesats eller valutakurs.<br />
intern marknadsriskmätning<br />
SEK:s policy medger netto exponering mot ränte-, valuta- och kreditrelaterad<br />
marknadsrisk. Övriga marknadsrisker ska säkras. Samtliga marknadsrisker<br />
mäts och rapporteras regelbundet till Finanskommittén och styrelsen.<br />
Samman taget utgör, avseende marknadsrisk, koncentrationsriskaspekten ett<br />
endast obetydligt riskbidrag.<br />
nedan följer en redogörelse för hur SEK internt mäter och rapporterar<br />
marknadsrisk. För ränterisk i skuldfinanserade tillgångar samt senior skuld<br />
och tidsbundna förlagslån uppnås riskneutralitet endast om både valuta,<br />
räntebindningstid och total löptid för skulderna matchar motsvarande för tillgångarna.<br />
Situationen för eget kapital är annorlunda då räntebindning inte kan<br />
matchas kontraktuellt. Riskneutralitet bör enligt SEK:s ansats ta utgångspunkt<br />
i en strävan att minimera resultatsvängningar och att knyta an till avkastningskravet<br />
på eget kapital från ägaren. Enligt gängse kapitalmarknadsteori består<br />
avkastningskravet på eget kapital av två delar: riskfri ränta och riskpåslag.<br />
om avkastningskravet på eget kapital förväntas följa denna teori innebär det<br />
att resultatet inte ska vara oförändrat vid ränteförändring utan tvärtom att<br />
en förändring motsvarande den riskfria räntans andel av avkastningskravet<br />
bör anses vara riskneutral. Utöver denna teori har SEK tagit utgångspunkt<br />
i en bedömning av genomsnittlig löptid i SEK:s kreditportfölj och beaktat<br />
re investeringsrisk. Utifrån dessa utgångspunkter har SEK definierat nollrisk i<br />
tillgångar finansierade med eget kapital som en årsvis fördelad förfallostruktur<br />
där 1/7 av totalt belopp förfaller varje år från och med år 1 till och med år 7.<br />
Ränterisk i skuldfinanserade tillgångar samt senior skuld<br />
och tidsbundna förlagslån<br />
Risken vid en parallellförskjutning uppåt av avkastningskurvan med en procentenhet.<br />
Ej tidsbundna förlagslån och transaktioner som hedgar sådana lån<br />
likväl som tillgångar, i vilka bolagets eget kapital och obeskattade reserver har<br />
investerats, är exkluderade från dessa beräkningar.<br />
parallellförskjutning Limit Risk<br />
Totalt 70 (70) 37 (35)<br />
varav i utländsk valuta 20 (35)<br />
varav i Skr 17 (0)<br />
SEK Årsredovisning <strong>2009</strong><br />
riskFakta<br />
Påverkan på redovisning av ränteriskexponering<br />
om en ränteförändring inträffar beror dess påverkan på balansräkningen på<br />
om den transaktion som berörs av ränteförändringen omvärderas till verkligt<br />
värde enligt redovisningsregelverket eller inte. Redovisningsregelverket medger<br />
klassificering i olika redovisningskategorier, varav vissa kategorier redovisas<br />
till verkligt värde medan andra redovisas till upplupet anskaffningsvärde.<br />
Av bolagets finansiella tillgångar är cirka 20 procent omvärderade till verkligt<br />
värde med avseende på ränterisk.Av bolagets skulder är cirka 40 procent<br />
värderade till ett värde som representerar verkligt värde för de komponenter<br />
som säkrats i säkringsrelation och 40 procent till fullt marknadsvärde.<br />
Basisrisk<br />
Skillnader i räntebas för olika valutor medför risk om det finns ett över-/<br />
eller underskott i upplåning i förhållande till utlåning för enskilda valutor för<br />
viss period. Basisrisken beräknas (med undantag för överskott i Skr, USD och<br />
EUR) som en nuvärdesförändring som uppkommer vid förändring av räntebasen<br />
med visst antal (enligt schablon) baspunkter. Överskott i Skr, USD och<br />
EUR undantas från beräkning av basisrisk då majoriteten av SEK:s utlåning<br />
sker i dessa valutor. Befintliga överskott i någon av dessa valutor kan förhållandevis<br />
omgående omvandlas till utlåning om så önskas. Limiten för basisrisk<br />
uppgick vid utgången av <strong>2009</strong> till Skr 190 miljoner (190). Den totala basisrisken<br />
uppgick till Skr 107 miljoner (57) vid utgången av <strong>2009</strong>.<br />
Påverkan på redovisning av basisriskexponering<br />
om en förändring sker av marknadsvärdet av de tillgångar och skulder som<br />
konstituerar basisrisken påverkar det i normalfallet balansräkningen och<br />
resultaträkningen eftersom sådana exponeringar huvudsakligen omvärderas<br />
till verkligt värde. påverkan har varit betydande under <strong>2009</strong> (positiv resultateffekt)<br />
och 2008 (negativ resultateffekt) främst relaterat till valutorna USD/EUR<br />
för vilka väsentliga marknadsvärdesförändringar inträffat sedan finanskrisens<br />
början.<br />
Rotationsrisk<br />
Rotationsrisken definieras som den påverkan som skulle uppkomma på SEK:s<br />
resultat och/eller ställning till följd av en antagen rotation av avkastningskurvan<br />
(en rotation med som mest en halv procentenhet i vardera riktningen).<br />
För varje valuta kan avkastningskurvan antingen bli brantare eller flackare<br />
(beroende på rotationsriktningen), och för att betrakta det största av dessa<br />
fall summeras absolutbeloppen av vartdera bidrag. (Internt rapporterar SEK<br />
det högsta riskbeloppet av rotationsrisken och risken vid en parallellförskjutning<br />
av avkastningskurvan med en procentenhet. Därför finns inte någon<br />
särskild limit för rotationsrisk.) Rotationsrisken vid utgången av <strong>2009</strong> uppgick<br />
till Skr 20 miljoner (14).<br />
Påverkan på redovisning av rotationsriskexponering<br />
om en rotation sker av räntekurvan beror dess påverkan på balansräkningen<br />
på om den transaktion som berörs av ränteförändringen omvärderas till<br />
verkligt värde enligt redovisningsregelverket eller inte. Se ovan under ränteriskexponering.<br />
Ränterisk i ej tidsbundna förlagslån<br />
Volymen ej tidsbundna förlagslån uppgick per 31 december <strong>2009</strong> till USD 350<br />
miljoner (350), motsvarande Skr 2 524 miljoner (2 713), som i sin helhet<br />
avser eviga förlagslån. Ränterisken relaterad till denna volym var säkrad med<br />
ränte swappar som förfaller under åren 2019–2034. Ränterisken i eviga förlagslån<br />
mäts som förändringen av nuvärdet vid parallell förskjutning av avkastningskurvan<br />
med en procentenhet eller rotation med en halv procentenhet.<br />
Löptiden har för eviga förlagslån approximeras till 30 år och säkringar har<br />
gjorts för att matcha denna löptid. SEK mäter därmed en approximerad ränterisk<br />
i eviga förlagslån. Känsligheten vid en procentenhets parallellförskjutning<br />
uppåt av avkastningskurvorna vid utgången av <strong>2009</strong> var Skr 125 miljoner<br />
(260). Risken mäts och rapporteras så som anges ovan. någon särskild limit<br />
föreligger ej.<br />
Påverkan på redovisning av ränterisk i ej tidsbundna förlagslån<br />
I redovisningen antas ett säkringssamband föreligga relaterat till ej tidsbundna<br />
förlagslån med en löptid uppgående till respektive säkrande posts<br />
faktiska löptid, medan i riskmätningen görs en schablonmässig beräkning.<br />
Skillnaden bedöms dock inte ha någon materiell påverkan på balansräkningen.<br />
Värdeförändringseffekter relaterade till förlagslån och deras säkringsinstrument<br />
påverkade rörelseresultatet före skatt med Skr 72 miljoner under <strong>2009</strong>.<br />
71
Change language