Ann-Sofie Kolms bilder

Behöver Sverige en ny skattereform?
Kommentarer på
Peter Birch
Sorensens
Ann-Sofie Kolm, Stockholm University
rapport

Sammanfattning
Rapporten har ett antal slutsatser
• likformighet och breda skattebaser
• likformig skatt på konsumtion
• värnskatten särskilt skadlig (självfinansierad
borttagning)
• inkomstberoendet i grundavdraget bör slopas (d
v s sk LO-puckeln bör tas bort) och JA förenklas
• Kapitalbeskattningen reformeras
Fördelningseffekterna

•
•
•
Sammanfattning forts.
verktyg till att genomföra
effektivitetsberäkningar.
Beräkningar av effektivitetsvinster av
sänkta marginalskatter på arbete, företag,
sparande och konsumtion.
Saknar slutsatser om JA

•
•
•
Belysande, välskriven och
användbar rapport
På ett enhetligt sätt försöka beräkna
effektivitetseffekterna av en rad skilda
skatteförändringar (arbete, konsumtion,
sparande, företag).
Fånga interaktionen mellan skattebaser.
Möjliggör att rangordna och jämföra
effektivitetseffekterna av väldigt olika
skatteförändringar.

De beräkningar som görs för exempelvis
skatteförändringar på arbete (uppskjuten
inkomstgräns för statlig skatt samt
borttagande av värnskatten) är dessutom
otroligt enkla att göra givet det grundjobb
som är gjort i rapporten.
Komplicerade datasimuleringar behövs inte
för att göra dessa beräkningar. Det är
tilltalande.
.

.
Svagheten är dock att inte alla reformer kan
studeras. Exempelvis kan inte
jobbskatteavdraget på ett enkelt sätt
studeras.

Jobbskatteavdrag (JA)
Rapporten diskuterar JA framförallt utifrån
ett principiellt perspektiv.
Ett JA ökar effektiviteten om:
• deltagandet ökar vid högre avkastning på
arbete samtidigt som timbeslutet bland de
arbetande inte påverkas alltför negativt.

•
•
•
Hur besvaras följande frågor
Har jobbskatteavdraget bidragit till ökad effektivitet?
Är ytterligare jobbskatteavdrag effektiva? (jmfr med
barnomsorgssubventioner som i princip är ett JA).
Medför en utfasning av jobbskatteavdraget en
lägre/högre självfinansieringsgrad?
Ytterst centrala frågor med tanke på den politik som har
bedrivits och kommer bedrivas i Sverige. Utfasning
borde inte vara eftersträvansvärt utifrån dennas rapports
slutsatser om negativa effekter av höga marginalskatter
på toppen.

JA effekter på
arbetslösheten?
Rapporten betonar att JA kan reducera den
ofrivilliga arbetslösheten. Det argumentet är
sannolikt viktigt och nämns ytterst sällan i
debatten.
Ett jobbskatteavdrag ökar värdet av att ha ett jobb
relativt att inte ha ett jobb, vilket leder till lägre
lönekrav. Dessutom söker arbetslösa än mer
intensivt efter jobb, samt är villiga att acceptera
lägre betalda jobb. Den ofrivilliga arbetslösheten
faller.

Arbetsutbudets komponenter

.
Kan effekten på arbetslösheten inkorporeras
i beräkningen av självfinansieringsgrad?

Jobbskatteavdragets konstruktion
är svår att förstå
En slutsats i rapporten är att JA är svårt att
förstå, och ett betydligt mer enkelt JA
skulle vara möjligt med ett likformigt
grundavdrag.
• Ja, ett enklare JA viktigt för att uppnå
önskat resultat.

Kan ett komplicerat JA vara positivt?
Antagligen inte…, men om komplicerat uppfattas inte heller
de negativa incitamenten på arbetstiden som uppstår för
de som redan arbetar.
Om så är fallet, så uppfattar nog inte heller medborgarna
de negativa incitamentseffekter som uppstår när ett
jobbskatteavdrag fasas ut. Arbetstiden bland de som
arbetar skulle sannolikt inte minska om JA fasades ut till
följd av att folk inte skulle förstå det (jmfr. USA).
Det argumentet vill man dock sannolikt inte bygga en
utfasning av JA på.