17.07.2013 Views

Den nationella SOM-undersökningen 2010 - Göteborgs universitet

Den nationella SOM-undersökningen 2010 - Göteborgs universitet

Den nationella SOM-undersökningen 2010 - Göteborgs universitet

SHOW MORE
SHOW LESS

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.

Åsa Nilsson och Frida Vernersdotter<br />

Svarsfrekvensen i olika grupper<br />

Vilka som svarar och vilka som faller bort i en frågeundersökning har betydelse för<br />

tolkningen av <strong>undersökningen</strong>s resultat. om en viss grupp är underrepresenterad<br />

och samma grupps svar tenderar att skilja sig från övrigas, blir studiens resultat<br />

mindre giltiga för populationen som helhet. om svarsbenägenheten i en grupp<br />

varierar påtagligt mellan åren kan det också förklara variationer i svarsmönster för<br />

enskilda frågor. Av tabell 7 framgår hur svarsbenägenheten i riks-SoM varierar i<br />

olika grupper över tid.<br />

i likhet med erfarenheterna från tidigare års SoM-undersökningar svarar kvinnor<br />

som grupp i större utsträckning än män, ett mönster som förstärkts under senare<br />

år (tabell 7). här finns dock en viss variation mellan delundersökningarna. Störst<br />

är skillnaden i riks-3 där svarsfrekvensen bland kvinnor är 8 procentenheter högre<br />

än bland män.<br />

den generellt förbättrade svarsbenägenheten relativt de två senaste årens undersökningar<br />

gäller inte alla delar av befolkningen. i de yngre åldersgrupperna fortsätter<br />

svarsfrekvensen att sjunka <strong>2010</strong>, med undantag för de allra yngsta, som tagit igen<br />

två procentenheter sedan 2009. Samtidigt ökar svarsfrekvensen i samtliga äldre<br />

grupper, vilket gör att mönstret vi känner sedan tidigare – att äldre svarar i större<br />

utsträckning än yngre – bara har förstärkts (tabell 7). den största skillnaden gentemot<br />

tidigare år finner vi i åldersgruppen 70–79-åringar där svarsfrekvensen är 81<br />

procent – 8 procentenheter högre än 2009. Skiljelinjen mellan att svara i mindre<br />

respektive större utsträckning än genomsnittet återfinns fortfarande i 50-årsåldern,<br />

där den har legat sedan slutet av 1990-talet. Svarsfrekvensen bland urvalets allra<br />

äldsta, 80–85-åringarna, klarar genomsnittsresultatet för tidigare års undersökningar<br />

med god marginal (gruppen har däremot en stor andel naturligt bortfall, 22 procent).<br />

den minst svarsbenägna gruppen är (sedan 2007) 20–29-åringar, med en<br />

svarsfrekvens på 42 procent. Sämst resultat sett till de tre delundersökningarna var<br />

för sig finner vi hos 25–29-åringarna i riks-2, som svarat till 38 procent, och bäst<br />

hos 70–79-åringarna i riks-3 som svarat till 83 procent.<br />

den sämre svarsfrekvensen hos unga grupper är särskilt tydlig bland unga män.<br />

hos män i åldrarna 20–29 år är svarsfrekvensen 36 procent, att jämföra med 48<br />

procent hos kvinnor i motsvarande åldersgrupp. hos äldre spelar kön mindre roll<br />

för svarsbenägenheten, vilket innebär att åldersvariationen i svarsandelar totalt sett<br />

är som störst hos männen (tabell 8). i gruppen 80–85-åringar har 82 procent av<br />

männen besvarat enkäten, att jämföra med 35 procent i gruppen 25–29-åringar.<br />

Bland kvinnor är det bästa resultatet 81 procents svarsandel hos 70–79-åringarna<br />

mot det sämsta på 47 procent hos 20–24-åringarna. detta mönster är särskilt starkt<br />

i riks-1 där det skiljer 52 procentenheter 9 mellan den största och minsta svarsandelen<br />

hos män i olika åldersgrupper, mot 32 procentenheter bland kvinnor. Minst<br />

åldersvariation finns i riks-2 där procentdifferensen mellan den största och minsta<br />

svarsandelen är 40 procentenheter bland kvinnor och 47 bland män.<br />

562

Hooray! Your file is uploaded and ready to be published.

Saved successfully!

Ooh no, something went wrong!