21.07.2013 Views

Ladda ner föredraget här!

Ladda ner föredraget här!

Ladda ner föredraget här!

SHOW MORE
SHOW LESS

Create successful ePaper yourself

Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.

En presentation om<br />

Addisons sjukdom.<br />

Samtliga läkare och sjuksköterskor har läst om Addisons sjukdom<br />

under studietiden. De flesta har aldrig mött en Addisonpatient.<br />

Man kanske har ett hum om vad Addisons sjukdom är,<br />

men detaljerna är bortglömda.<br />

Allra helst om man varit ute och jobbat ett tag.<br />

Det är inte så konstigt att det är så, med tanke på att det är<br />

en ovanlig sjukdom.<br />

Jag har mött flera läkare som säger att jag är deras första<br />

Addisonpatient. Det trots många år inom sjukvården.<br />

Det är viktigt att uppdatera er alla om Addisons sjukdom<br />

eftersom vi ibland måste söka akut på grund av en Addisonkris<br />

eller annan sjukdom.<br />

Det är också viktigt för att ni skall kunna upptäcka en ej ännu<br />

diagnostiserad Addisonsjuk.


Presentation<br />

av oss.


Hypofysen och dess hormo<strong>ner</strong>.<br />

Hypofysens framlob och baklob<br />

står båda under inflytande<br />

av Hypothalamus.<br />

Framloben skickar ut hormo<strong>ner</strong><br />

i blodbanan efter att ha triggats<br />

av releasing hormo<strong>ner</strong> från Hypotalamus.<br />

ACTH, TSH, FSH, LH, GH och prolaktin.<br />

Bakloben skickar ut hormo<strong>ner</strong><br />

direkt ut i blodbanan.<br />

ADH (antidiuretiskt hormon) och oxytocin


Hypofysinsufficiens.<br />

Kan bero på strålning, blödning, inflammation eller bortopererad hypofys.<br />

Då kan delvis eller alla hypofyshormo<strong>ner</strong> behöva ersättas.<br />

ACTH<br />

Kortison<br />

DHEA<br />

TSH<br />

Levaxin<br />

FSH/LH<br />

Östrogen/testosteron<br />

GH<br />

Genotropin<br />

ADH<br />

Mi<strong>ner</strong>in


Hormo<strong>ner</strong> från binjuren.<br />

Binjuren består av två delar:<br />

barken (cortex) och märgen (medulla)<br />

Binjurebarken består av tre skikt.<br />

Med ett samlingsnamn kallas binjurebarkens<br />

steroidhormo<strong>ner</strong> för kortikoider.<br />

Binjurebarkens celler producerar tre<br />

huvudtyper av kortikoider.<br />

De tre skikten ansvarar för huvudsakligen<br />

var sin kortikoidtyp.<br />

Mi<strong>ner</strong>alkortikoider i det yttersta skiktet<br />

Glukokortikoider i det mellersta skiktet<br />

Androge<strong>ner</strong> i det in<strong>ner</strong>sta skiktet.


Glukortikoider i det mellersta skiktet<br />

Om kortisol.<br />

Kortisolfrisättningen står under inflytande<br />

av i princip tre regulatoriska system:<br />

1. Dygnsrytmen<br />

2. Stressinducerad, HPA axeln*.<br />

3. Bromsande återkopplingssystem.<br />

Kortisol regleras av hypofyshormonet ACTH.<br />

* (Hypothalamus-hypofysen-binjurebarken)


Varför är<br />

kortisol så viktigt?<br />

Kortisol har stor betydelse för<br />

kolhydrat, fett och proteinomsättningen.<br />

Kortisol bryter <strong>ner</strong> protei<strong>ner</strong> för att säkra<br />

kroppens behov av glukos.<br />

Är nödvändigt för att motverka<br />

inflammatoriska processer.<br />

Tillsammans med aldosteronet har<br />

kortisolet även stor betydelse för<br />

salt och vätskebalansen.<br />

Utan kortisol kan man inte leva.


Kortisolfrisättning.<br />

En frisk binjurebark frisätter normalt<br />

ca 10-15 mg kortisol/dygn.<br />

Ibland frisätter kroppen mycket mer kortisol.<br />

Tex vid:<br />

sjukdom, skada, operation,<br />

vid fysisk och psykisk stress.<br />

Vid inflammatio<strong>ner</strong> och allergier.


För lite kortisol.<br />

När kroppen inte kan svara med tillräckligt<br />

med kortisol blir man svårt sjuk, speciellt<br />

vid tillfällen när kroppen behöver mer.<br />

Det som kan hända är att man får cirkulationsvikt<br />

på grund av för låg puls och blodtryck<br />

vilket kan medföra ett hjärtstopp.


Symtom på brist<br />

på kortisol.<br />

Huvudvärk<br />

Aptitlöshet, illamående och kräkningar<br />

Trötthet, utmattning och håglöshet<br />

Depression<br />

Magont<br />

Diareé<br />

Ont i kroppen, leder och muskler<br />

Infektionskänslighet<br />

Feber


Ersättning för<br />

kortisol.<br />

En normal ersättningsdos hydrokortison<br />

är ca: 10 - 30 mg/dygn.<br />

Vid sjukdom och feber:<br />

>38° 2 x normal dos<br />

>39° 3 x normal dos<br />

>40° Sjukhus<br />

Vid kris, kräkning, trauma, maginfluensa,<br />

influensa mm:<br />

100mg Solu-Cortef I.V. och dropp med<br />

koksaltlösning omedelbart utan att vänta<br />

på undersökning och provsvar.


Mi<strong>ner</strong>alkortikoider i det yttersta skiktet<br />

Aldosteron<br />

- en mi<strong>ner</strong>alkortikoid.<br />

Reglering:<br />

Renin-angiotensin-systemet, RAS.<br />

Sparar salt och vatten och därmed ser till att<br />

det finns vätska i blodbanan och därmed<br />

reglerar blodtrycket.<br />

Ökar natriumreabsorptionen i tarmen.<br />

Natrium in och kalium ut i svett- och salivkörtlar.


Symtom på brist<br />

på aldosteron.<br />

Yrsel med lågt blodtryck,<br />

speciellt det ortostatiska trycket<br />

Saltsug<br />

Uttorkning


Hur man ersätter<br />

aldosteron.<br />

Aldosteron ersätts med<br />

Florinef 0,025-0,2mg/dygn.


Androge<strong>ner</strong> i det in<strong>ner</strong>sta skiktet i binjuebarken.<br />

DHEA<br />

Ett anabolt hormon.<br />

Stimuleras av ACTH.<br />

DHEA omvandlas till testosteron<br />

och östrogen.<br />

DHEA blir lågt eller försvin<strong>ner</strong> helt<br />

vid binjurebarkinsufficiens.


Symtom på<br />

för lite DHEA.<br />

Tappad behåring under armarna och<br />

minskad pubis behåring.<br />

Låg testosteronhalt hos kvinnor.<br />

Torr hud.<br />

Svettas inte under armarna.


DHEA<br />

ersättning.<br />

En normal ersättning är 5 - 25 mg/dag<br />

En del kvinnor som tar DHEA<br />

tycker att de får mer e<strong>ner</strong>gi<br />

...de mår bättre.<br />

Får tillbaka axill och könsbehåring.<br />

Ökad benmassa.<br />

En del får biverkningar, som kan vara<br />

övergående:<br />

Svettas mycket (under armarna)<br />

Fet hy, fett hår och finnar


Kortisonberoende.<br />

Vad är skillnaden mellan primär- och<br />

sekundär binjurebarkinsufficiens?<br />

Primär:<br />

Förlorar kortisol, aldosteron och androge<strong>ner</strong><br />

Högt ACTH<br />

Det är i binjurarna felet sitter.<br />

Sekundär:<br />

Förlora kortisol och androge<strong>ner</strong>.<br />

Lågt ACTH.<br />

Kan även förlora GH, FSH, LH och ADH.<br />

Det är i hypofysen felet sitter.<br />

Efter en tid atrofierar de<br />

kortisolproducerande cellerna.


Addisons sjukdom<br />

-Morbus Addison.<br />

(primär binjurebarkinsuffi ciens)<br />

Binjurarna slutar att producera<br />

kortisol, aldosteron och androge<strong>ner</strong>.<br />

Vanligaste orsaken är<br />

autoimmun sjukdom.<br />

Annan orsak, blödning, TBC, HIV<br />

eller metastaser.<br />

Ca 50-60 perso<strong>ner</strong> drabbas varje<br />

år i Sverige. Ca 1500 i Sverige.<br />

Vanligaste åldern är 20-40 år<br />

och drabbar både män och kvinnor.<br />

Vanligast hos kvinnor.<br />

I snitt har tar det 3 år att upptäcka Addisons sjukdom.


Sjuk i fem år.<br />

“Det började med att jag fick huvudvärk när jag tränade, fick<br />

diarré, mådde ofta illa och var trött. Menstruationen<br />

upphörde och jag fick besked om att jag var i för tidigt<br />

klimakterium. Jag fick ont i axlar, nacke, i korsryggen och<br />

kramp i fötterna. Åt popcorn och saltlakrits som en be-<br />

satt men gick ändå <strong>ner</strong> i vikt. Jag fick en sugande känsla<br />

i magen och orkade knappt stå upp. Jag jobbade på och<br />

började kräkas på morgnarna. Tog minst 5 grav-tester. Vid<br />

det <strong>här</strong> laget hade jag träffat ca 5 läkare. Jag fick en brun<br />

läppkontur som en clownmun. Såg sy<strong>ner</strong> på nätterna och<br />

hade ont i magen. Jag gick till vårdcentralen och sa, att<br />

antingen är jag galen eller svårt sjuk. Jag var hypokondriker.<br />

Till slut tog jag slut. Min bror tog mig till akuten när jag inte<br />

kom upp ur sängen, men där ville doktorn skicka hem mig.<br />

Eftersom jag kräktes och inte kunde ta mig upp från båren<br />

blev jag inlagd.


Vanliga symtom på Addisons sjukdom.<br />

Hyperpigmentering<br />

på knogar, armbågar, linjerna i handflatorna,<br />

på slemhinnor tex i munnen och allmänt “solbränd”.<br />

Salthunger, yrsel och lågt blodtryck<br />

Huvudvärk<br />

Aptitlöshet, illamående och kräkningar<br />

Trötthet, utmattning, håglöshet och depression<br />

Ont i magen<br />

Ont i kroppen, leder och muskler<br />

Menstruation som upphör<br />

Infektionskänslig<br />

Feber<br />

Har förväxlats med:<br />

anorexia, psykisk sjukdom och hjärnhinneinflammation.


Hyperpigmentering vid diagnos.<br />

Det är inte sommar eller hemkomst från solsemester.


Diagnos/tester.<br />

1. S-kortisol kl. 08<br />

550 utesluter kortisolbrist.


Medici<strong>ner</strong>ing.<br />

Vanligaste ersättningsdosen är:<br />

Hydrokortison 10 - 30 mg / dag<br />

Florinef 0,1-0,025 /dag<br />

DHEA 5-25 mg / dag<br />

Det fi nns även andra kortisonpreparat<br />

Kortisonacetat 25 mg<br />

Prednisolon 5 mg<br />

Betametason 0,6 mg<br />

Dexametason 0,75 mg<br />

Metylprednisolon 4 mg<br />

Jämfört med 20 mg hydrokortison


Utdrag ur Läkartidningen nr 1144.<br />

“Om patienten inte kan få i sig hydrokortisontabletterna, eller om upptaget<br />

i tarmen är nedsatt på grund av kräkning eller diarré, kan ett livshotande<br />

tillstånd snabbt uppstå vid en till synes banal magsjuka. Detsamma gäller<br />

vid allvarlig sjukdom såsom sepsis, större trauma etc. Patienter med primär<br />

binjurebarkssvikt är känsligare, då de saknar både kortisol och aldosteron.<br />

Dessa patienter måste därför snarast uppsöka sjukvården för att få NaCl-dropp<br />

och Solu-Cortef.<br />

Två aktuella studier av patienter med diagnostiserad binjurebarkssvikt<br />

visar en årlig incidens av akut Addisonkris på cirka 8 procent, och att<br />

cirka 40 procent hade haft minst en akut Addisonkris.<br />

I två stora svenska epidemiologiska studier påvisades en drygt dubblerad risk<br />

för död hos patienter med primär bi njurebarkssvikt och en sex gånger ökad risk<br />

för död i infektion. Detta kan till viss del ha orsakats av otillräcklig kortisol- och<br />

vätskeersättning i samband med infektion.”


En kvinna dog<br />

av kräksjuka.<br />

Fick varken kortison eller dropp i<br />

ambulansen.<br />

Togs inte om hand på akutmottagningen<br />

på sjukhuset tillräckligt snabbt.<br />

Dog i ett behandlingsrum, där hon<br />

lämnats utan uppsikt och behandling.<br />

Detta trots att anhöriga påtalat vikten<br />

av att ge kortison snabbt.<br />

Dödsorsak,<br />

cirkulationsvikt med hjärtstopp.<br />

En vanlig dödsorsak vid Addisons<br />

sjukdom.


När det behövs<br />

hydrokortison I.V.<br />

och dropp<br />

med koksalt.<br />

Vid kräkning, trauma, diarré,<br />

brännskada, influensa, infektio<strong>ner</strong> mm.<br />

Om man inte behandlar i tid kan<br />

dessa tillstånd leda till en Addisonkris.<br />

En obehandlad Addisonkris kan<br />

leda till döden.<br />

Vid Addisonkris:<br />

100 mg Solu-Cortef I.V. och dropp med<br />

koksaltlösning omedelbart utan att vänta<br />

på undersökning och provsvar.


Undersökningar<br />

och operation.<br />

Vissa undersökningar och ingrepp kan<br />

vara farliga för en Addisonsjuk om man<br />

inte tillför extra hydrokortison. Vid<br />

mindre ingrepp kan det räcka med att<br />

personen själv tar extra hydrokortisontabletter,<br />

men ibland behövs mer och<br />

då i form av Solu-Cortef I.V. alternativt<br />

I.M. Ibland behövs även dropp med<br />

koksaltlösning.<br />

Strax före operation, 100 mg Solucortef<br />

och dropp, under operation<br />

Solu-Cortef i droppet och 100 mg<br />

efter operationen.


Vår Addison-amulett!<br />

När man ser denna amulett, då vet man att personen kan<br />

behöva Solu-Cortef I.V. och dropp med koksaltlösning.<br />

Snabbt. Det kan rädda liv!


Vårt Addison-kort!


Det nya nationella kortisolkortet.


Vårt mål.<br />

Att vi tillsammans kan öka den allmänna<br />

kunskapen om Addisons sjukdom.<br />

Vi har önskemål om att det skall stå,<br />

varning kortisonberoende, i våra<br />

journaler inkl. akutbehandling.<br />

Att vi får en ambulans prio 1 vid Addisonkris<br />

och att vi får Solu-Cortef och dropp<br />

redan i ambulansen.<br />

Att vi skall få rätt hjälp snabbt när vi<br />

söker akut.<br />

Att all akutpersonal kän<strong>ner</strong> till Addisons sjukdom.<br />

Att vi får SoluCortef 100 mg I.V. och dropp med koksaltlösning,<br />

NaCl, innan alla prover och frågor.


Tack för att ni tog er tid!<br />

För mer information:<br />

www.addison.se

Hooray! Your file is uploaded and ready to be published.

Saved successfully!

Ooh no, something went wrong!