Ladda ner föredraget här!
Ladda ner föredraget här!
Ladda ner föredraget här!
Create successful ePaper yourself
Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.
En presentation om<br />
Addisons sjukdom.<br />
Samtliga läkare och sjuksköterskor har läst om Addisons sjukdom<br />
under studietiden. De flesta har aldrig mött en Addisonpatient.<br />
Man kanske har ett hum om vad Addisons sjukdom är,<br />
men detaljerna är bortglömda.<br />
Allra helst om man varit ute och jobbat ett tag.<br />
Det är inte så konstigt att det är så, med tanke på att det är<br />
en ovanlig sjukdom.<br />
Jag har mött flera läkare som säger att jag är deras första<br />
Addisonpatient. Det trots många år inom sjukvården.<br />
Det är viktigt att uppdatera er alla om Addisons sjukdom<br />
eftersom vi ibland måste söka akut på grund av en Addisonkris<br />
eller annan sjukdom.<br />
Det är också viktigt för att ni skall kunna upptäcka en ej ännu<br />
diagnostiserad Addisonsjuk.
Presentation<br />
av oss.
Hypofysen och dess hormo<strong>ner</strong>.<br />
Hypofysens framlob och baklob<br />
står båda under inflytande<br />
av Hypothalamus.<br />
Framloben skickar ut hormo<strong>ner</strong><br />
i blodbanan efter att ha triggats<br />
av releasing hormo<strong>ner</strong> från Hypotalamus.<br />
ACTH, TSH, FSH, LH, GH och prolaktin.<br />
Bakloben skickar ut hormo<strong>ner</strong><br />
direkt ut i blodbanan.<br />
ADH (antidiuretiskt hormon) och oxytocin
Hypofysinsufficiens.<br />
Kan bero på strålning, blödning, inflammation eller bortopererad hypofys.<br />
Då kan delvis eller alla hypofyshormo<strong>ner</strong> behöva ersättas.<br />
ACTH<br />
Kortison<br />
DHEA<br />
TSH<br />
Levaxin<br />
FSH/LH<br />
Östrogen/testosteron<br />
GH<br />
Genotropin<br />
ADH<br />
Mi<strong>ner</strong>in
Hormo<strong>ner</strong> från binjuren.<br />
Binjuren består av två delar:<br />
barken (cortex) och märgen (medulla)<br />
Binjurebarken består av tre skikt.<br />
Med ett samlingsnamn kallas binjurebarkens<br />
steroidhormo<strong>ner</strong> för kortikoider.<br />
Binjurebarkens celler producerar tre<br />
huvudtyper av kortikoider.<br />
De tre skikten ansvarar för huvudsakligen<br />
var sin kortikoidtyp.<br />
Mi<strong>ner</strong>alkortikoider i det yttersta skiktet<br />
Glukokortikoider i det mellersta skiktet<br />
Androge<strong>ner</strong> i det in<strong>ner</strong>sta skiktet.
Glukortikoider i det mellersta skiktet<br />
Om kortisol.<br />
Kortisolfrisättningen står under inflytande<br />
av i princip tre regulatoriska system:<br />
1. Dygnsrytmen<br />
2. Stressinducerad, HPA axeln*.<br />
3. Bromsande återkopplingssystem.<br />
Kortisol regleras av hypofyshormonet ACTH.<br />
* (Hypothalamus-hypofysen-binjurebarken)
Varför är<br />
kortisol så viktigt?<br />
Kortisol har stor betydelse för<br />
kolhydrat, fett och proteinomsättningen.<br />
Kortisol bryter <strong>ner</strong> protei<strong>ner</strong> för att säkra<br />
kroppens behov av glukos.<br />
Är nödvändigt för att motverka<br />
inflammatoriska processer.<br />
Tillsammans med aldosteronet har<br />
kortisolet även stor betydelse för<br />
salt och vätskebalansen.<br />
Utan kortisol kan man inte leva.
Kortisolfrisättning.<br />
En frisk binjurebark frisätter normalt<br />
ca 10-15 mg kortisol/dygn.<br />
Ibland frisätter kroppen mycket mer kortisol.<br />
Tex vid:<br />
sjukdom, skada, operation,<br />
vid fysisk och psykisk stress.<br />
Vid inflammatio<strong>ner</strong> och allergier.
För lite kortisol.<br />
När kroppen inte kan svara med tillräckligt<br />
med kortisol blir man svårt sjuk, speciellt<br />
vid tillfällen när kroppen behöver mer.<br />
Det som kan hända är att man får cirkulationsvikt<br />
på grund av för låg puls och blodtryck<br />
vilket kan medföra ett hjärtstopp.
Symtom på brist<br />
på kortisol.<br />
Huvudvärk<br />
Aptitlöshet, illamående och kräkningar<br />
Trötthet, utmattning och håglöshet<br />
Depression<br />
Magont<br />
Diareé<br />
Ont i kroppen, leder och muskler<br />
Infektionskänslighet<br />
Feber
Ersättning för<br />
kortisol.<br />
En normal ersättningsdos hydrokortison<br />
är ca: 10 - 30 mg/dygn.<br />
Vid sjukdom och feber:<br />
>38° 2 x normal dos<br />
>39° 3 x normal dos<br />
>40° Sjukhus<br />
Vid kris, kräkning, trauma, maginfluensa,<br />
influensa mm:<br />
100mg Solu-Cortef I.V. och dropp med<br />
koksaltlösning omedelbart utan att vänta<br />
på undersökning och provsvar.
Mi<strong>ner</strong>alkortikoider i det yttersta skiktet<br />
Aldosteron<br />
- en mi<strong>ner</strong>alkortikoid.<br />
Reglering:<br />
Renin-angiotensin-systemet, RAS.<br />
Sparar salt och vatten och därmed ser till att<br />
det finns vätska i blodbanan och därmed<br />
reglerar blodtrycket.<br />
Ökar natriumreabsorptionen i tarmen.<br />
Natrium in och kalium ut i svett- och salivkörtlar.
Symtom på brist<br />
på aldosteron.<br />
Yrsel med lågt blodtryck,<br />
speciellt det ortostatiska trycket<br />
Saltsug<br />
Uttorkning
Hur man ersätter<br />
aldosteron.<br />
Aldosteron ersätts med<br />
Florinef 0,025-0,2mg/dygn.
Androge<strong>ner</strong> i det in<strong>ner</strong>sta skiktet i binjuebarken.<br />
DHEA<br />
Ett anabolt hormon.<br />
Stimuleras av ACTH.<br />
DHEA omvandlas till testosteron<br />
och östrogen.<br />
DHEA blir lågt eller försvin<strong>ner</strong> helt<br />
vid binjurebarkinsufficiens.
Symtom på<br />
för lite DHEA.<br />
Tappad behåring under armarna och<br />
minskad pubis behåring.<br />
Låg testosteronhalt hos kvinnor.<br />
Torr hud.<br />
Svettas inte under armarna.
DHEA<br />
ersättning.<br />
En normal ersättning är 5 - 25 mg/dag<br />
En del kvinnor som tar DHEA<br />
tycker att de får mer e<strong>ner</strong>gi<br />
...de mår bättre.<br />
Får tillbaka axill och könsbehåring.<br />
Ökad benmassa.<br />
En del får biverkningar, som kan vara<br />
övergående:<br />
Svettas mycket (under armarna)<br />
Fet hy, fett hår och finnar
Kortisonberoende.<br />
Vad är skillnaden mellan primär- och<br />
sekundär binjurebarkinsufficiens?<br />
Primär:<br />
Förlorar kortisol, aldosteron och androge<strong>ner</strong><br />
Högt ACTH<br />
Det är i binjurarna felet sitter.<br />
Sekundär:<br />
Förlora kortisol och androge<strong>ner</strong>.<br />
Lågt ACTH.<br />
Kan även förlora GH, FSH, LH och ADH.<br />
Det är i hypofysen felet sitter.<br />
Efter en tid atrofierar de<br />
kortisolproducerande cellerna.
Addisons sjukdom<br />
-Morbus Addison.<br />
(primär binjurebarkinsuffi ciens)<br />
Binjurarna slutar att producera<br />
kortisol, aldosteron och androge<strong>ner</strong>.<br />
Vanligaste orsaken är<br />
autoimmun sjukdom.<br />
Annan orsak, blödning, TBC, HIV<br />
eller metastaser.<br />
Ca 50-60 perso<strong>ner</strong> drabbas varje<br />
år i Sverige. Ca 1500 i Sverige.<br />
Vanligaste åldern är 20-40 år<br />
och drabbar både män och kvinnor.<br />
Vanligast hos kvinnor.<br />
I snitt har tar det 3 år att upptäcka Addisons sjukdom.
Sjuk i fem år.<br />
“Det började med att jag fick huvudvärk när jag tränade, fick<br />
diarré, mådde ofta illa och var trött. Menstruationen<br />
upphörde och jag fick besked om att jag var i för tidigt<br />
klimakterium. Jag fick ont i axlar, nacke, i korsryggen och<br />
kramp i fötterna. Åt popcorn och saltlakrits som en be-<br />
satt men gick ändå <strong>ner</strong> i vikt. Jag fick en sugande känsla<br />
i magen och orkade knappt stå upp. Jag jobbade på och<br />
började kräkas på morgnarna. Tog minst 5 grav-tester. Vid<br />
det <strong>här</strong> laget hade jag träffat ca 5 läkare. Jag fick en brun<br />
läppkontur som en clownmun. Såg sy<strong>ner</strong> på nätterna och<br />
hade ont i magen. Jag gick till vårdcentralen och sa, att<br />
antingen är jag galen eller svårt sjuk. Jag var hypokondriker.<br />
Till slut tog jag slut. Min bror tog mig till akuten när jag inte<br />
kom upp ur sängen, men där ville doktorn skicka hem mig.<br />
Eftersom jag kräktes och inte kunde ta mig upp från båren<br />
blev jag inlagd.
Vanliga symtom på Addisons sjukdom.<br />
Hyperpigmentering<br />
på knogar, armbågar, linjerna i handflatorna,<br />
på slemhinnor tex i munnen och allmänt “solbränd”.<br />
Salthunger, yrsel och lågt blodtryck<br />
Huvudvärk<br />
Aptitlöshet, illamående och kräkningar<br />
Trötthet, utmattning, håglöshet och depression<br />
Ont i magen<br />
Ont i kroppen, leder och muskler<br />
Menstruation som upphör<br />
Infektionskänslig<br />
Feber<br />
Har förväxlats med:<br />
anorexia, psykisk sjukdom och hjärnhinneinflammation.
Hyperpigmentering vid diagnos.<br />
Det är inte sommar eller hemkomst från solsemester.
Diagnos/tester.<br />
1. S-kortisol kl. 08<br />
550 utesluter kortisolbrist.
Medici<strong>ner</strong>ing.<br />
Vanligaste ersättningsdosen är:<br />
Hydrokortison 10 - 30 mg / dag<br />
Florinef 0,1-0,025 /dag<br />
DHEA 5-25 mg / dag<br />
Det fi nns även andra kortisonpreparat<br />
Kortisonacetat 25 mg<br />
Prednisolon 5 mg<br />
Betametason 0,6 mg<br />
Dexametason 0,75 mg<br />
Metylprednisolon 4 mg<br />
Jämfört med 20 mg hydrokortison
Utdrag ur Läkartidningen nr 1144.<br />
“Om patienten inte kan få i sig hydrokortisontabletterna, eller om upptaget<br />
i tarmen är nedsatt på grund av kräkning eller diarré, kan ett livshotande<br />
tillstånd snabbt uppstå vid en till synes banal magsjuka. Detsamma gäller<br />
vid allvarlig sjukdom såsom sepsis, större trauma etc. Patienter med primär<br />
binjurebarkssvikt är känsligare, då de saknar både kortisol och aldosteron.<br />
Dessa patienter måste därför snarast uppsöka sjukvården för att få NaCl-dropp<br />
och Solu-Cortef.<br />
Två aktuella studier av patienter med diagnostiserad binjurebarkssvikt<br />
visar en årlig incidens av akut Addisonkris på cirka 8 procent, och att<br />
cirka 40 procent hade haft minst en akut Addisonkris.<br />
I två stora svenska epidemiologiska studier påvisades en drygt dubblerad risk<br />
för död hos patienter med primär bi njurebarkssvikt och en sex gånger ökad risk<br />
för död i infektion. Detta kan till viss del ha orsakats av otillräcklig kortisol- och<br />
vätskeersättning i samband med infektion.”
En kvinna dog<br />
av kräksjuka.<br />
Fick varken kortison eller dropp i<br />
ambulansen.<br />
Togs inte om hand på akutmottagningen<br />
på sjukhuset tillräckligt snabbt.<br />
Dog i ett behandlingsrum, där hon<br />
lämnats utan uppsikt och behandling.<br />
Detta trots att anhöriga påtalat vikten<br />
av att ge kortison snabbt.<br />
Dödsorsak,<br />
cirkulationsvikt med hjärtstopp.<br />
En vanlig dödsorsak vid Addisons<br />
sjukdom.
När det behövs<br />
hydrokortison I.V.<br />
och dropp<br />
med koksalt.<br />
Vid kräkning, trauma, diarré,<br />
brännskada, influensa, infektio<strong>ner</strong> mm.<br />
Om man inte behandlar i tid kan<br />
dessa tillstånd leda till en Addisonkris.<br />
En obehandlad Addisonkris kan<br />
leda till döden.<br />
Vid Addisonkris:<br />
100 mg Solu-Cortef I.V. och dropp med<br />
koksaltlösning omedelbart utan att vänta<br />
på undersökning och provsvar.
Undersökningar<br />
och operation.<br />
Vissa undersökningar och ingrepp kan<br />
vara farliga för en Addisonsjuk om man<br />
inte tillför extra hydrokortison. Vid<br />
mindre ingrepp kan det räcka med att<br />
personen själv tar extra hydrokortisontabletter,<br />
men ibland behövs mer och<br />
då i form av Solu-Cortef I.V. alternativt<br />
I.M. Ibland behövs även dropp med<br />
koksaltlösning.<br />
Strax före operation, 100 mg Solucortef<br />
och dropp, under operation<br />
Solu-Cortef i droppet och 100 mg<br />
efter operationen.
Vår Addison-amulett!<br />
När man ser denna amulett, då vet man att personen kan<br />
behöva Solu-Cortef I.V. och dropp med koksaltlösning.<br />
Snabbt. Det kan rädda liv!
Vårt Addison-kort!
Det nya nationella kortisolkortet.
Vårt mål.<br />
Att vi tillsammans kan öka den allmänna<br />
kunskapen om Addisons sjukdom.<br />
Vi har önskemål om att det skall stå,<br />
varning kortisonberoende, i våra<br />
journaler inkl. akutbehandling.<br />
Att vi får en ambulans prio 1 vid Addisonkris<br />
och att vi får Solu-Cortef och dropp<br />
redan i ambulansen.<br />
Att vi skall få rätt hjälp snabbt när vi<br />
söker akut.<br />
Att all akutpersonal kän<strong>ner</strong> till Addisons sjukdom.<br />
Att vi får SoluCortef 100 mg I.V. och dropp med koksaltlösning,<br />
NaCl, innan alla prover och frågor.
Tack för att ni tog er tid!<br />
För mer information:<br />
www.addison.se