EIT Strategic Innovation Agenda 2011 - European Institute of ...

EIT:s strategiska innovationsprogram
(SIP)
Investera i innovation efter 2014
KI-grupper i Europa

FÖRORD: Reflektioner från EIT:s förste styrelseordförande
Runtom i världen pågår jakten på att skapa ”ekosystem” som kan driva fram nästa superstjärna på
företagshimlen. I sådana sammanhang överlappar privata och offentliga satsningar varandra i hög grad. I
Europa har man för detta ändamål valt att utveckla EIT, Europeiska institutet för innovation och teknik.
EIT har kunskaps- och innovationsgrupper (KI-grupper) som är kluster av ekosystem
(samlokaliseringscentrum) där det bästa från utbildningsväsendet, forskarvärlden och näringslivet finns på
nära håll. Syftet med dessa grupper är att främja innovation i form av nya produkter och tjänster för
befintliga bolag liksom nya affärsverksamheter och företag samt att utbilda personer som vill bli
entreprenörer. Institutet har inrättat sina kunskaps- och innovationsgrupper och vi kan nu se de första
resultaten av utbildningen i entreprenörskap och nya företagsbildningar. Mervärdet av Europeiska institutet
för innovation och teknik – och de utmaningar och möjligheter institutet står inför – kommer att beskrivas
längre fram i det här dokumentet.
Många har gett omfattande bidrag till detta: först och främst initiativtagaren till EIT, José Manuel Barroso,
Europeiska kommissionens ordförande och EIT:s ”fader”, liksom dåvarande kommissionsledamoten med
ansvar för utbildning och kultur, Ján Figel', och senare Androulla Vassiliou, kommissionsledamot med
ansvar för utbildning, kultur, flerspråkighet, idrott, medier och ungdom. Utan klokskapen hos dåvarande
generaldirektören för utbildning och kultur (GD EAC), Odile Quentin, och de envisa och strålande
insatserna från enheten ”EIT, ekonomiska partnerskap” under ledning av Lucia Recalde Langarica, skulle
EIT inte ha utvecklats så snabbt som det har gjort. Dessutom klev EIT:s styrelse fram och intog en ovanligt
aktiv roll som verkställande enhet, vilket har varit lika viktigt. Styrelsemedlemmarnas personliga stöd,
engagemang och energi, under ledning av en ordförande som också har fungerat som vd för en snabb
uppbyggnad av EIT, har verkligen fått saker och ting att hända. Sist men inte minst bör den ungerska
regeringen få ett erkännande för det fina bidraget till uppbyggnaden av EIT:s huvudkontor i Budapest.
EIT försvarar entreprenörskapet, eftersom det är den enda och övergripande ingrediens som kan gynna
innovation, och med innovation menas då alla verksamheter som kan skapa eller vidareutveckla
ekonomiska aktiviteter (affärsprocesser, forskning, utbildning, riskhantering, regelverk osv.).
Kunskapstriangelns tre sidor – forskning, utbildning och affärsprocesser – är alltså lika värdefulla bidrag till
innovation, en självklarhet som tidigare inte har varit erkänd i Europa. Och EIT går framåt! Från att ha
varit en mindre bidragsgivare som har tillhandahållit ett 25-procentigt bidrag till KI-grupperna för att
stimulera till innovation i kunskapstriangeln, strävar EIT nu efter att investera i innovationer för att påverka
samhällsutvecklingen, med fokus på att göra 25-procentiga investeringar i lovande ekosystem (KI-grupper).
Det är därför högst lämpligt att EIT:s styrelse har valt professor Dr. Alexander von Gabain, både etablerad
entreprenör och tidigare universitetsprofessor, till ny ordförande från den 15 september 2011.
Kan vi i Europa vara nöjda med EIT nu? Under de nästan tre år som gått sedan institutet grundades har
Facebook och Twitter vuxit fram som nya framgångsrika globala företag. Under den tiden har Europa
ännu inte lyckats sätta sitt avtryck i listorna över världens mest inflytelserika företag. Men detta är en
början och EIT är här för att stanna under ”en längre period, dvs. ca 13 år”, vilket Europaparlamentet och
ministerrådet beslutade inför institutets grundande. EIT har visat att ledarskap som fokuserar på KAN
GÖRA och på resultatet av (snarare än bidragen till) innovation har åstadkommit ekosystem (och
KI-grupper) som skulle kunna producera nya ”superföretag”. Därför krävs en ny investeringsomgång för
2014 och därför måste nya kunskaps- och innovationsgrupper finnas på plats för att skapa möjligheter
inom fler områden som är avgörande för Europas välstånd. Jag rekommenderar dig varmt att noggrant
granska det här strategiska innovationsprogrammet – ”Investera i innovation efter 2014”, som har

utarbetats under ledning av EIT:s vice styrelseordförande, professor Anders Flodström – och jag uppmanar
alla beslutsfattare att stödja EIT:s vision som beskrivs nedan.
Dr. Martin Schuurmans

Innehåll
1. INLEDNING .......................................................................................................................... 4
2. EIT – DET NYA INNOVATIONSINSTITUTET ................................................................ 4
3. EIT – VIKTIGA RESULTAT ................................................................................................. 5
3.1 INRÄTTANDE AV EIT OCH KI-GRUPPERNA .................................................................................................... 5
3.2 FÖRHÅLLANDET MELLAN EIT OCH KI-GRUPPERNA ...................................................................................... 5
3.3 KI-GRUPPERNAS VIKTIGASTE RESULTAT .......................................................................................................... 6
4. EIT – ETT MERVÄRDE TILL EUROPEISKA INNOVATIONSUNIONEN ..................... 9
4.1 GLOBALT OCH LOKALT – ORGANISATORISKA LÖSNINGAR MED GEOGRAFISK BREDD ........................... 9
4.2 EIT – ATT FRÄMJA RISKTAGANDE OCH NYA FÖRETAGSBILDNINGAR ...................................................... 10
4.3 PROGRAM OCH AKTIVITETER FÖR UTBILDNING I ENTREPRENÖRSKAP – EUROPAS BEHOV AV EN KOMPETENT
OCH ENTREPRENÖRSINRIKTAD ARBETSKRAFT ............................................................................................ 10
4.4 EIT – EN FÖREBILD SOM INGÅR I EU:S STRATEGI FÖR EN INNOVATIONSUNION ................................... 11
5. EIT – STRATEGIER FÖR HÅLLBARHET OCH PÅVERKAN ........................................ 12
5.1 UTVECKLA EIT:S STYRNINGS- OCH INVESTERINGSSTRATEGIER ................................................................ 12
5.2 UTVECKLA EIT:S FÖRETAGSIDENTITET OCH KULTUR ................................................................................ 13
5.3 UTVECKLA HUVUDKONTORETS ROLL I FÖRHÅLLANDE TILL EIT:S UPPDRAG ......................................... 14
5.4 UTVECKLA HÅLLBARA SÄTT ATT ARBETA I KUNSKAPSTRIANGELN ........................................................... 15
5.5 UTVECKLA OCH FRÄMJA FÖRETAGSINTRESSEN ........................................................................................... 15
5.6 UTVECKLA DEN INTERNATIONELLA DIMENSIONEN.................................................................................... 15
6. NYA KI-GRUPPER OCH VÄGEN FRAMÅT.................................................................... 16
6.1 EIT:S VÄGLEDANDE PRINCIPER FÖR NYA KI-GRUPPER ............................................................................... 16
6.2 NYA TEMAN FÖR KUNSKAPS- OCH INNOVATIONSGRUPPERNA ............................................................... 17
6.3 BUDGETEN FÖR NYA KI-GRUPPER ................................................................................................................ 18
6.4 VÄGEN FRAMÅT – 2014 OCH DÄREFTER ..................................................................................................... 19

1. Inledning
Den 11 mars 2008 lanserade Europaparlamentet och EU:s ministerråd EIT, Europeiska institutet för
innovation och teknik, ett nytt EU-initiativ som syftar till att komplettera befintliga politiska åtgärder på
EU-nivå och i medlemsstaterna för att stärka innovation och näringslivet i Europa. Initiativet utgår från
kunskapstriangeln och har som mål att främja integration mellan forskning, högre utbildning och
innovation/näringsliv i hela Europeiska unionen. EIT skapades för att bli en katalysator för ett genombrott i
fråga om hållbar ekonomisk tillväxt och innovationskapacitet i EU och Europa som helhet. Uppdraget är att
skapa nya innovationer och företag, men det är lika viktigt att EIT bidrar till en kompetent arbetskraft med
ett nytt och mer entreprenörsinriktat tänkesätt. Kompetensbrist på Europas arbetsmarknader är i själva
verket ett av de främsta hindren för ekonomisk tillväxt i EU och en allvarlig flaskhals för nya innovationer
och företagsbildande. EIT anser att det är av största vikt att denna utveckling omfattar Europa som helhet.
Sedan EIT grundades har det offentliggjort en första förslagsinbjudan, utvärderat de inlämnade förslagen och
valt ut de tre första kunskaps- och innovationsgrupperna (KI-grupper), varav alla startade sin verksamhet i
början av 2010. Förslagen har omsatts i strategier och affärsplaner. Kontraktsavtal har undertecknats mellan
intressenter och partner inom KI-grupperna, och mellan dessa grupper och EIT. KI-gruppernas första
aktiviteter för utbildning och entreprenörskap har slutförts med framgång. EIT:s huvudkontor i Budapest
har inrättats och vuxit till en fullt fungerande verksamhet (se bilaga II för EIT:s milstolpar). EIT har nu i stor
utsträckning nått finansiell självständighet, en nödvändig förutsättning om institutet ska kunna spela sin roll
som isbrytare för att förändra innovationsinfrastrukturer och utbildningar och för att främja nya
förhållningssätt som präglas av kreativitet och entreprenörskap.
Det har inte alltid varit enkelt att uppnå allt det som räknats upp här ovan; vi har fått ta itu med många
oförutsedda hinder. Resultatet hittills är att alla aktiviteter som anges i förordningarna om EIT har slutförts
inom 18 månader efter det att EIT:s styrelse tillsattes. Institutet är på väg att bli en ledande aktör för hållbar
tillväxt och konkurrenskraft i Europa, vilket också var grundarnas avsikt.
EIT bygger på idén om att vara en resultatorienterad och engagerad intressent i kunskaps- och
innovationsgrupperna (KI-grupperna), snarare än ett strikt finansieringsorgan. Institutet har utformat en ny
lösning för intressentdeltagande i form av nya rättssubjekt, dvs. KI-grupperna, där företrädare från företag,
industri, universitet och forskningsinstitut för första gången samarbetar på lika villkor inom en gemensam
rättslig ram.
Detta skiljer EIT från alla andra nuvarande initiativ som syftar till att förändra och omsätta forskning och
kunnande i Europa i praktiska tillämpningar och företag: EIT är en föregångare när det gäller att tillämpa
begreppet kunskapstriangeln på ett sätt som ser till att alla aktiviteter inom forskning, högre utbildning och
innovation/näringsliv smidigt integreras med hjälp av denna nya typ av organisation och styrning.
KI-grupperna kan ses som ett nytt europeiskt ekosystem som främjar innovation, dock inte genom
forskning i en isolerad miljö utan genom entreprenörskap, brett definierat som all mänsklig aktivitet som
syftar till att skapa eller vidareutveckla innovationer och ekonomiska verksamheter. Det är faktiskt första
gången i Europa som forskning, utbildning och affärsprocesser betraktas som lika viktiga faktorer bakom
skapandet av ekonomiska värden, och resultaten mäts utifrån resultat i form av innovationer och
affärsverksamheter.
2. EIT – det nya innovationsinstitutet
Kreativitet och innovation på individuell nivå sker hela tiden i vardagen när människor anpassar sig efter sin
omgivning. Kreativitet och innovation som förändrar samhället i större skala – i form av nya produkter eller
processer – kan bara ske i ett system där flera aktörer med olika bakgrunder och kompetenser kan arbeta
tillsammans. Nyckelordet för att lösa detta är enligt EIT:s koncept intressentintegration, inom ramen för nya
och utmanande affärsmodeller. För att åstadkomma detta gjordes en organisationsmässig innovation:

kunskaps- och innovationsgrupper, eller KI-grupper, dvs. rättsligt och finansiellt integrerade enheter som
består av flera intressenter och styrs av en direktör (vd), vilken utses av en styrelse bestående av parter
från både universitetsvärlden och näringslivet. KI-grupperna organiseras kring samlokaliseringscentrum – en
annan av EIT:s innovationer – som är geografiska platser där merparten av (eller hela) innovationsnätet finns
inom räckhåll, och där framstående aktörer kan träffas och samverka. Tonvikten ligger på att människor
från olika sammanhang (små och medelstora företag, större industrier, universitet, nationalitet, kön,
vetenskapsgren osv.) arbetar tillsammans genom verkliga möten, vilket därmed skapar en stor tvärgående
kunskapsrörlighet. Genom att använda sig av samlokaliseringscentrum kan EIT också föra in en lokal
dimension i innovations- och företagskretsen.
EIT:s modell möjliggör sammanfattningsvis följande:
• Nya sätt att tackla framtida stora utmaningar med hjälp av nya metoder och ett solidare och mer
systematiskt samarbete mellan forskare, studenter, innovatörer och entreprenörer.
• Nya och utmanande affärsmodeller och resultatindikatorer relaterade till dessa modeller.
• Ett större företagsengagemang i utbildningar, genom att företagen både deltar och definierar sina
egna behov av en välutbildad och kompetent arbetskraft.
• Geografisk och organisatorisk rörlighet för studenter och fakulteter, forskare och entreprenörer,
vilket skapar nya perspektiv, erfarenheter och nätverk för enskilda personer, vilket i sin tur främjar
öppenhet och kreativitet.
• Ett bättre urval av framstående forskare, studenter och entreprenörer, eftersom underlaget blir
större; samtidigt ligger detta underlag närmare de lokala samlokaliseringscentrumens behov.
• Försök med nya innovationsmodeller för företag, kollektiva nyttigheter och utbildning.
En överblick över EIT:s styrningsmodell finns i bilaga III.
3. EIT – viktiga resultat
3.1 Inrättande av EIT och KI-grupperna
I september 2008 träffades de 18 nyutnämnda oberoende ledamöterna av EIT:s styrelse för första gången i
Budapest, den ort som Europas stats- och regeringschefer hade valt för institutets huvudkontor. Styrelsen
fick en introduktion om EIT-konceptet och de tre första områdena för kunskaps- och innovationsgrupperna
av Europeiska kommissionens ordförande José Manuel Barroso och dåvarande kommissionsledamoten med
ansvar för utbildning, Ján Figel'. Utifrån identifierade samhällsutmaningar för Europa och efter samråd med
Europaparlamentet valdes efter 15 månader tre teman ut för KI-grupperna. En förslagsinbjudan utarbetades,
ett antal europeiska konferenser anordnades om både utvalda teman och andra viktiga frågor för EIT och
därefter valdes de tre första KI-grupperna ut.
Gensvaret från kunskapscentra inom Europas universitetsvärld och näringsliv var imponerande. 18 av
21 förslag var stödberättigande och granskades. Både förslagsinbjudan och de mottagna förslagen var
koncisa men ändå inte alltför precisa, allt enligt tanken att det var viktigare att lära genom att göra än att ge
sig in i långa diskussioner om den exakta innebörden av nya begrepp.
Att processen slutfördes i tid och med framgång visade att med rätt ledarskap, engagerade
styrelseledamöter, en känsla av det är skarpt läge och inställningen att allt är möjligt, så kan saker och ting
genomdrivas snabbare och enklare än väntat.
3.2 Förhållandet mellan EIT och KI-grupperna
I januari 2010 var tre kunskaps- och innovationsgrupper på plats, i form av oberoende rättssubjekt: klimat
(Climate-KIC), framtidens informations- och kommunikationsteknik (EIT ICT Labs) samt hållbar energi (KIC
InnoEnergy). I nuläget sammanför dessa KI-grupper totalt 195 partner, däribland 61 universitet,
51 forskningsinstitut, 73 företag och 10 lokala/regionala organ från 12 länder och
16 samlokaliseringscentrum [se bilaga VI]. KI-grupperna, som nu är inne på sitt andra år, är sinsemellan helt

olika, vilket är helt i sin ordning. Styrkan med EIT-konceptet är att de olika KI-grupperna ändå har en
gemensam EIT-identitet och ett gemensamt övergripande mål.
Den fas då grupperna skulle inrättas var en helt ny erfarenhet och en process där alla inblandade fick lära
genom att göra (se bilaga IV). Varje KI-grupp är en separat enhet som själv väljer vilken struktur som
lämpar sig bäst för att de fastställda målen ska nås. Grupperna lämnar varje år in affärsplaner till styrelsen,
som utvärderar dem och därefter fattar beslut om årliga anslag/investeringar. I beslutet väger man också in
KI-gruppernas rapporter om deras verksamhet och ekonomiska resultat. Om en KI-grupps resultat
förändras kommer detta alltså att återspeglas i de årliga anslagen till gruppen. Erfarenheten har hittills visat
att styrelsen och huvudkontoret måste reagera snabbt på KI-gruppernas nya behov och agera tillräckligt
fort för att fatta nödvändiga beslut om förändringar vad gäller planering och finansiering. EIT är nu i färd
med att utforma mer precisa krav på KI-gruppernas uppföljning och redovisning, vilka kommer att antas
inom en snar framtid. EIT bör också ge vägledning när det gäller KI-gruppernas rättsliga ställning, i enlighet
med strategin att institutet ska bli en investerare som påverkar samhället och att KI-grupperna ska bli
hållbara projekt. För att underlätta detta kan en intern överenskommelse eller en mall för
samförståndsavtal föras in direkt i förslagsinbjudan. I kommande förhandlingar kommer EIT dessutom att
inta en mer flexibel hållning när det gäller kontrakt, genom att hitta en jämvikt mellan engångsbelopp och
enhetstaxor som är bättre anpassade efter KI-gruppernas behov.
3.3 KI-gruppernas viktigaste resultat
KI-grupperna har nu konsoliderat sina grundläggande interna processer. Trots deras förhållandevis korta
historia har en del resultat uppnåtts, såväl inom affärsdelen som när det gäller innovationer, utbildning och
modeller för entreprenörskap. Som entreprenörer är KI-grupperna fria att utveckla koncept och välja de
strukturer som är bäst lämpade för deras respektive fokusområden. Här nedan redovisas de enskilda
KI-gruppernas syn på sina mål och resultat. KI-gruppernas vd:ar – professor Dr. Mary A. Ritter (klimat),
professor Dr. Willem Jonker (IKT) och Diego Pavia (hållbar energi) – lämnade in nedanstående synpunkter
när de blev ombedda att beskriva vad som utmärker varje KI-grupp. En mer detaljerad beskrivning av
KI-gruppernas resultat finns i bilaga V. Information om enskilda KI-gruppers styrningsmodeller, tematiska
strategier och förväntad påverkan finns i deras affärsplaner [se varje KI-grupps webbplats för mer
information].
Klimat (Climate-KIC)
Klimatförändringarna innebär en stor och mångfacetterad utmaning för Europa på ett område där
affärsverksamheterna är både nya och varierade. Innovationer är mycket viktiga om vi ska hitta lösningar som gör
att vi kan anpassa oss till och bromsa klimatförändringarna. Innovationer behövs också för att skapa nya strukturer,
mekanismer och verksamheter som gör att dessa lösningar kan tillämpas i praktiken och fungera varaktigt. För att
hantera de här frågorna har KI-gruppen klimat skapat en gemenskap som knyter samman ledande europeiska
universitet i England, Schweiz, Tyskland, Nederländerna och Frankrike, regionala innovationscentrum (RIC) i Polen,
Ungern, Tyskland, Italien, Spanien och Storbritannien, världsledande företag som Bayer, EDF, DSM och Vattenfall
samt små och medelstora företag som är ledande på området, tillsammans med andra institutioner som
kommunstyrelser och regionala regeringar. Medlemmarna i klimatgruppens gemenskap, som koncentreras till fem
samlokaliseringscentrum, omfattar hela värdekedjan från upptäckt och innovation till testbädd, saluföring och
tillämpning. Syftet är att fungera som katalysator för innovationer som skapar en klimattålig och utsläppssnål
ekonomi.
Behov av unga entreprenörer: Vid sina heminstitutioner och företag läser studenterna miljö- och klimatvetenskap,
ingenjörsvetenskap, logistik i försörjningskedjor, hållbar utveckling, ekonomi och marknadsföring – en rad
ämnesområden som är lika skiftande som utmaningarna med klimatförändringarna. Studenterna i KI-gruppen
klimat har alla sinne för entreprenörskap, och i början av kursen samlas de för att delta i en unik kurs där lärandet
sätts in i ett sammanhang (Contextual Learning Journey, CLJ), vilket innebär praktiskt arbete med innovationer i ett
geografiskt, ekonomiskt, socialt och politiskt sammanhang. Entreprenörsinriktningen för den sex veckor långa kursen
under 2010, som samlokaliseringscentrumen ansvarade för, handlade om att utforma idéer till innovationer inom
klimatgruppens fyra programområden. Den första kullen med 50 unga entreprenörer är redan på väg att lyckas
med sina innovationer. Gruppen ”DeCo! – Decentralized Composting for Sustainable Farming and Development”
(decentraliserad kompostering för ett hållbart jordbruk och utveckling) vann SEED Award for Entrepreneurship in

Sustainable Development 2010 (initiativet SEED:s pris för entreprenörskap inom hållbar utveckling) och har redan
fått extern finansiering för sitt nystartade företag. ElectricFeel – ett nytt koncept för rörlighet i tätorter – vann
schweiziska KPMG:s inspirationspris 2010 och arbetar nu med att hitta affärspartner.
Utbyte av innovationer i Europa: Något som är unikt för KI-gruppen klimat är de regionala innovationscentrumen
(RIC) – ett konsortium bestående av sex större regioner i norra, sydöstra och västra Europa med samma stora
engagemang för att lösa problemen kring klimatförändringarna. Varje region tillför ett kluster av viktiga aktörer inom
innovation – regionala utvecklingsorgan, forskningsinstitut, universitet, stora företag, små och medelstora företag
samt offentliga myndigheter – och förser på så sätt klimatgruppen med ett nätverk av testbäddar för försök som
syftar till att minska effekterna av klimatförändringarna eller till en anpassning till dessa förändringar.
Små och medelstora företag är nyckelmedlemmar i KI-gruppen klimat:
Den industrisektor som arbetar med klimatförändringarna är ung och mångskiftande. Små och medelstora företag
är därför särskilt viktiga för klimatgruppens innovationsprogram. Dessa företag ger inte bara bidrag under tidiga
faser i affärsprocessen – KI-gruppen klimat stöder också entreprenörer från sådana företag genom att ge deras
anställda möjlighet att få erfarenhet av spetsverksamhet i stora företag, regionala organ och akademiska
institutioner. De kan alltså komma tillbaka till sina företag med ny kunskap och kompetens på området
klimatförändringar. Under 2010 gjorde 59 ”praktikpionjärer” en sådan förflyttning.

Framtidens informations- och kommunikationsteknik (EIT ICT Labs)
EIT ICT Labs är en ny KI-grupp som syftar till att göra Europa världsledande när det gäller innovationer inom
informations- och kommunikationsteknik (IKT). Den här gruppen strävar efter att fullgöra sitt uppdrag genom att
bilda ett nytt slags partnerskap mellan ledande företag, forskningscentrum och universitet i Europa. EIT ICT Labs
kommer att göra sina samlokaliseringscentrum i Berlin (DE), Eindhoven (NL), Helsingfors (FI), Paris (FR) och
Stockholm (SE) till innovationszoner i världsklass. Att forma och sätta igång en KI-organisation som kan fullgöra sitt
uppdrag och integrera olika intressenter i en balanserad struktur, både på nationell nivå och i Europa, är en
prestation i sig. Den delen av arbetet avslutades i slutet av 2010 i och med inrättandet av alla nödvändiga
rättssubjekt och deras lednings- och styrningsorgan.
IKT-gruppens arbetsprogram är inriktat på innovation och skapande av nya företag på viktiga samhällsområden,
genom en kombination av EIT-finansierad utbildning, forskning och affärsverksamhet med redan befintliga
verksamheter på ett integrerat och ömsesidigt förstärkande sätt som skapar stort mervärde.
Ett nyckelbegrepp för detta är ”katalysator-bärare-modellen”: EIT ICT Labs kommer att utveckla en rad
mervärdesverksamheter – katalysatorer – och bedriva dem inom redan befintliga medfinansierade verksamheter –
dvs. bärarna – för att skapa mervärde och uppnå stora effekter. Katalysatorernas resultat följs upp och
vidareutvecklas utifrån de resultat som uppnåtts. Katalysator-bärare-modellen antogs för första gången i
affärsplanen för 2011.
För att åstadkomma en effektiv resultatstruktur består IKT-gruppens arbetsplan av olika handlingsområden. De
tematiska områdena handlar om samhällsutmaningar och strävan efter viktiga innovationer och affärsmöjligheter.
Kompetensområdena fokuseras på att utveckla kompetens och spetskunskaper inom utbildning, forskning och
näringsliv.
Varje handlingsområde består av flera inbördes relaterade mervärdesverksamheter, vilka i sin tur består av
katalysatorer som tillämpas på bärarna. För varje handlingsområde har en person utsetts som ansvarig för både
framsteg och rapportering till KI-styrelsen. För närvarande har tolv handlingsområden satts igång – fem tematiska,
tre inom forskning, två inom utbildning och två affärsinriktade – och åtminstone ytterligare tre planeras för 2012.
Katalysatorerna inom utbildningsområdet är inriktade på att se till att befintliga utbildningsprogram når världsklass
vad gäller kvalitet och påverkan, med hjälp av EIT-märkta kurser. Den viktigaste katalysatorn är ett
utbildningsavsnitt för kreativitet, innovation och entreprenörskap.
Professor Dr. Willem Jonker, vd EIT ICT Labs
Hållbar energi (KIC InnoEnergy) Målet för KI-gruppen för hållbar energi (KIC InnoEnergy) är att bli en
ledande drivkraft för innovation och entreprenörskap på området hållbar energi.
Gruppen verkar för hållbarhet genom att utveckla lösningar med följande syften: minska kostnaderna genom hela
energivärdekedjan (försörjning, transport, lagring, distribution och försäljning), stärka energisäkerheten (autonomi
gentemot resursinnehavare, egen operativ säkerhet), minska utsläppen av koldioxid och andra växthusgaser samt
fokusera på sex tematiska områden: 1) rent kol, 2) smarta nät, 3) smarta städer, 4) biobränslen, 5) förnybara
energikällor och (6) konvergens kärnkraft–förnybar energi.
Den förutsebara effekten kan mätas i konkreta ekonomiska termer. Om vi antar att kostnaden för en given vara
som produceras eller konsumeras i Europa är 100 euro så kostar den energi som förbrukats under produktionen
27 euro. På grundval av EU:s nuvarande BNP innebär 1 procents minskning av energikostnaderna besparingar på
ca 20 miljarder euro, vilket skulle ge Europas näringsliv ökad konkurrenskraft och en buffert för de offentliga
välfärdstjänsterna i EU. KI-gruppen för hållbar energi har hittills uppnått följande konkreta externa resultat med
marknadseffekter:
Genomförande av entreprenörskapsprogrammet ”From Science to Business”, vilket har fått stor betydelse för
27 doktorander.

Den första omgången av CleanTech Venture Capital Day anordnades i Stockholm (SE) i september 2010 med
250 deltagare (investerare och nystartsföretag).
Den andra omgången av Grenoble Innovation Fair (GIF) anordnades i oktober 2010 med 17 energientreprenörer
från det ekosystemet.
En s.k. snabbdejt om innovation i oktober 2010 med 27 energientreprenörer.
Ny modell för en öppen ekonomi (NOEM): Uppstart ”The sustainable house” (Det hållbara huset).
Ny modell för en öppen ekonomi (NOEM): Uppstart ”The sustainable house” (Det hållbara huset).
Start för ett doktorandprogram om smarta nät: utökat till 40 forskarstudenter.
Start för sex masterprogram (fem specifika och ett allmänt); de första studenterna börjar i september 2011.
Start för tre chefsprogram; de första studenterna börjar i september 2011.
Start för 32 innovationsprojekt inom de sex nämnda tematiska områdena; de första leveransklara resultaten
(demonstranter, patent, nya produkter och tjänster) kommer att presenteras hösten 2011.
KIC InnoEnergy är Europas enda samlade centrum med ett så ambitiöst utbud inom en gemensam
kommersiell och rättslig ram, och det drivs som ett företag med de bästa aktörerna i kunskapstriangeln.
Diego Pavia, vd KIC InnoEnergy
Diego Pavia, vd KIC InnoEnergy
Ny modell för en öppen ekonomi (NOEM): Uppstart ”The sustainable house” (Det hållbara huset).
Start för ett doktorandprogram om smarta nät: utökat till 40 forskarstudenter.
Start för sex masterprogram (fem specifika och ett allmänt); de första studenterna börjar i september 2011.
Start för tre chefsprogram; de första studenterna börjar i september 2011.
Start för 32 innovationsprojekt inom de sex nämnda tematiska områdena; de första leveransklara resultaten
(demonstranter, patent, nya produkter och tjänster) kommer att presenteras hösten 2011.
KIC InnoEnergy är Europas enda samlade centrum med ett så ambitiöst utbud inom en gemensam kommersiell och
rättslig ram, och det drivs som ett företag med de bästa aktörerna i kunskapstriangeln.
Diego Pavia, vd KIC InnoEnergy
4. EIT – ett mervärde till Europeiska innovationsunionen
4.1 Globalt och lokalt – Organisatoriska lösningar med geografisk bredd
Den vetenskapliga kunskapen är rörlig, men vetenskapsorienterade företag är ofta fast rotade i ett lokalt
kultur- och kunskapsnät. Smarta regioner ägnar sig inte åt att skapa ”isolerade”, elfenbenstornsliknande
universitet och forskningscentrum på toppnivå. Sådana satsningar är inte bara dyra, utan medför också
risker, till exempel att viktiga forskare och forskargrupper slutar om de får ett bättre erbjudande. Många
regioner har dessutom inte resurser nog att ens påbörja den invecklade och långdragna processen som det
innebär att bygga upp den typen av allomfattande centrum i världsklass. Smarta beslutsfattare väljer i stället
att göra riktade insatser som länkar samman ledande forskning med lokala förmågor och kompetenser.
EIT är ett institut på elitnivå, men genom KI-grupperna och i kombination med deras dynamiska och
växande regionala nätverk, kommer olika geografiska områden i Europa att kunna sätta sig själva på kartan
på ett sätt som inte var möjligt med traditionella metoder för att organisera forskning, högre utbildning och
företag. Som ett exempel på utvecklingen av dessa nätverk har klimatgruppen introducerat en ny

komponent i KI-modellen: regionala innovationscentrum (RIC). I dessa kommer man att skapa regionala
testbäddar för nya idéer, sprida nya idéer i regionen och involvera regionala små och medelstora företag i
produktutveckling och uppbyggnad av nya företag. EIT kommer därmed också att ge ett viktigt bidrag till
kapacitetsuppbyggnad och tillämpning av nya koncept på området, vilket leder till en smart specialisering i
olika regioner. Dessa och andra modeller i kombination med rörlighet för forskare, entreprenörer och
studenter visar återigen och bekräftar att det behövs europeiska lösningar vid sidan av nationella lösningar
när det gäller att överbrygga innovationsklyftan.
EIT:s organisatoriska flexibilitet möjliggör en utåtriktad strategi som syftar till att åstadkomma såväl
samhällspåverkan som spetskunskaper i Europa (se bilaga VI). Detta förutsätter synergieffekter och
korsbefruktning mellan det europeiska ramprogrammet för forskning och innovation (CSFRI) och
strukturfonderna (dvs. Europeiska regionala utvecklingsfonden (ERUF) och Europeiska socialfonden (ESF))
och Sammanhållningsfonden. EIT kommer att medverka till målen om konvergens och regional
konkurrenskraft genom att minska utvecklingsskillnaderna mellan regionerna. Den regionala
konkurrenskraften stärks också genom att EIT främjar entreprenörskap och innovation lokalt, genom de
beprövade koncepten samlokaliseringscentrum och regionala innovationscentrum och genom att ge bred
spridning åt KI-gruppernas resultat.
4.2 EIT – att främja risktagande och nya företagsbildningar
Innovation och skapande av nya företag innebär att ta risker och lära sig av misstag. Detta är centrala
attityder hos en entreprenör. EIT:s mål är att främja den attityden i Europa med hjälp av initiativ som EIT:s
entreprenörskapspris och EIT:s entreprenörskapsakademi. Entreprenörskapspriset är ett initiativ som ska
främja risktänkande inom och utanför KI-grupperna. Till en början ska det ske genom att priset lyfter fram
och uppmuntrar entreprenörssatsningar som har sitt ursprung i en KI-grupp. Priset ska dessutom hjälpa
nominerade satsningar att utvecklas snabbt, framgångsrikt och hållbart med stöd av en mentorskapsmodell.
Priset ska slutligen gå till ett företag per år och per KI-grupp. Den mer långsiktiga visionen för priset är att
det ska utvecklas till ett Europeiskt pris för innovativa företag vilka startats vid europeiska universitet och
företagsinkubatorer (inte bara men även KI-grupper).
EIT:s entreprenörskapsakademi är ett strukturerat nätverk av entreprenörer i världsklass som organiseras
under ledning av EIT. Akademin ska hjälpa till att driva upp och utveckla kapaciteten och kompetensen i
fråga om entreprenörskap vid EIT, KI-grupperna och i Europa som helhet. Den ska bidra till att stärka
EIT-varumärket för innovation och entreprenörskap i ett internationellt sammanhang. Syftet är att
akademin ska bli en av Europas ledande tankesmedjor för entreprenörskap som ger strategisk vägledning till
beslutsfattare, universitet och enskilda personer. Akademin ska på begäran ge strategiska råd till EIT och
fungera som ”bollplank” för KI-grupperna, särskilt genom att stå för det mentorskap som hör samman med
EIT:s årliga entreprenörskapspris. Slutligen ska akademin främja EIT och skapa kontakter mellan institutet
och andra internationellt ledande gemenskaper och institut på entreprenörskapsområdet och i
riskkapitalvärlden. Exempel på entreprenörskapsaktiviteter som EIT planerar på kort sikt är följande: sätta
framväxande företag i kontakt med potentiella investerare under konferensen om Ungdomar och
entreprenörskap i Kraków i oktober 2011; instifta en prisceremoni vid EIT som lyfter fram
entreprenörskap 2012; utveckla strategiska partnerskap med ledande entreprenörer och riskkapitalister
genom EIT-akademin och bygga upp EIT-gemenskaper för entreprenörskap genom att inspirera till bildande
av student- och alumniföreningar på en social nätverksplats.
EIT vill främja entreprenörskap genom att skapa nya attityder och nya investeringar. Under 2010 inrättades
EIT-stiftelsen (EITF) – en oberoende drivkraft för främjande av innovation och entreprenörskap, vilka är
centrala tillgångar för EU:s ekonomi och samhälle. EIT-stiftelsens mål är att uppbåda ytterligare offentlig och
privat finansiering till EIT:s och KI-gruppernas verksamheter (se avsnitt 5.1 nedan).
4.3 Program och aktiviteter för utbildning i entreprenörskap – Europas behov
av en kompetent och entreprenörsinriktad arbetskraft
Utbildning är en hjärtefråga för företag. I andra delar av världen möter man studenter som knappt kan vänta
innan de har avslutat sin utbildning för att kunna göra något för sina samhällen och skapa värden för sig
själva och andra. I Europa stöter man sällan på den andan och utbildningsprogrammen vid europeiska

universitet hjälper sällan studenterna att utveckla ett sådant tänkesätt. De europeiska universiteten är
fokuserade på forskning som huvuduppgift. Högre utbildning betraktas oftast som ett individuellt projekt.
Högkvalitativ undervisning för kompetens snarare än rent kunskapsförvärv är sällsynt, särskilt undervisning
där studenterna utvecklar sin kompetens och sina attityder inom innovation och företagande. Att omsätta
vetenskapliga upptäckter i produkter är en unik talang och kräver därför nya former av undervisning och
lärande.
EIT är en ny innovationsinfrastruktur men inte en ny infrastruktur för utbildning. EIT:s master- och
doktorandprogram ges av relevant fakultet vid KI-gruppernas universitet. Utöver de studieresultat som
anges i den övergripande europeiska referensramen för examina inom den högre utbildningen (Qualification
Framework for the European Higher Education Area, QF-EHEA, se bilaga VII), krävs det också särskilda
studieresultat för en EIT-märkning. På så sätt kommer EIT att driva fram en ny generation unga européer
med en integrerad syn på forskning, utbildning, innovation och företagande, i kombination med en vilja att
omvandla idéer till affärsverksamhet och påverka samhällsutvecklingen. Under hösten 2011 kommer de
första 230 studenterna att gå EIT-märkta master- och doktorandprogram. Målet är att antalet ska öka till ca
950 studenter 2012 och 1 300 år 2013.
EIT anordnar också bland annat korta kurser, seminarier och sommar- och vinterskolor, allt utformat
tillsammans med KI-gruppernas affärspartner och enligt deras behov. Fortbildning är en underskattad men
central del i ekonomin och en strategi för att skapa och behålla en europeisk arbetskraft med relevanta
kunskaper och kompetenser. EIT ser sig själv som väl lämpad att gå i bräschen för och bli en förebild för
den här utvecklingen.
4.4 EIT – en förebild som ingår i EU:s strategi för en innovationsunion
EIT inrättades inte bara för att ha en viktig och positiv inverkan på Europas ekonomi. Institutet fick också i
uppdrag att vidareutveckla de modeller som gör det möjligt att konkretisera denna påverkan och att
flerfaldiga dessa modeller. EIT bör fungera som förebild när det gäller integrering av kunskapstriangelns alla
sidor och aktörer.
Det första och mest framstående exemplet på detta är att EIT:s och KI-gruppernas erfarenheter just nu
sprids runtom i Europa som ett unikt bidrag till en integrering av kunskapstriangeln. Det bör framhållas att
EIT:s styrelse ser mycket positivt på de stora skillnaderna mellan KI-grupperna vad gäller rättslig ställning,
styrningsmodeller, affärs- och utbildningsfokus, liksom i fråga om entreprenörskapsstrategier, eftersom de
illustrerar att ett brett experimenterande med innovationsmodeller är just vad som krävs i Europa i dag.
Skillnaderna speglar också att det behövs olika innovationsstrategier inom de vitt skilda innovations- och
affärsområdena (för närvarande energi, klimat och framtidens informations- och kommunikationsteknik),
även när det gäller distinktionen mellan innovationer för företag och innovationer för allmänhetens bästa.
Det andra exemplet är investeringsstrategimodellen (i motsats till enbart finansiering). Och det tredje
exemplet är utbildningarna med de typiska EIT-profilerna och pedagogiska metoder som baseras på aktivt
lärande och nya bedömningsformer. Dessa utbildningsmodeller, som inriktas på entreprenörskap och
innovationer, kommer att få spridning utanför KI-grupperna för att bidra till att höja Europas resultat inom
den högre utbildningen.
EU:s initiativ till en innovationsunion främjar nya och mer integrerade former av partnerskap mellan EU:s
medlemsstater och regioner, genom ökad samordning av de grundläggande åtgärder som stöder Europas
forsknings- och innovationskompetens, dvs. det europeiska ramprogrammet för forskning och teknisk
utveckling, ramprogrammet för konkurrenskraft och innovation (CIP) och strukturfonderna. Initiativen för
kapacitetsuppbyggnad och smarta regioner kommer dessutom att bidra till Europa 2020-strategin. EIT som
katalysator och investerare bör vara en del av det europeiska ramprogrammet för forskning och innovation
(CSFRI) men inte omfattas av samma bestämmelser. EIT verkar i hela det europeiska innovationslandskapet
och måste interagera med alla andra europeiska och nationella/regionala initiativ och program via CSFRI.
Eftersom EIT och dess KI-grupper arbetar för innovationer med ”de stora samhällsutmaningarna” som
utgångspunkt, måste vi kunna slå samman olika initiativ som finansieras genom det nya ramprogrammet, för
att skapa maximala synergieffekter och påverka EU:s verksamhet (se bilaga VI b om KI-gruppernas
finansieringskällor).

Förenkling och flexibilitet, både i verksamheterna och i utbetalningen av anslag, har varit kännetecknande
för EIT:s första framgångar. För att nå sin fulla potential som isbrytare och förebild för nya styrningsformer
och modeller för innovationsfinansiering behöver EIT och dess KI-grupper flexibla mekanismer för att
hantera snabbt föränderliga förhållanden som har betydelse för deras marknad och samhällspåverkan. Om
bestämmelser och skyldigheter tillämpades på samma sätt för alla skulle det allvarligt kväva EIT:s och
KI-gruppernas uppdrag, som består i att söka nya vägar att eftersträva innovation och påverka samhället.
”Att placera EIT inom det europeiska ramprogrammet gör att institutet blir synligare och kan
dra fördel av närmare kontakter med likasinnade intressenter, initiativ och andra
EU-finansieringskällor – vilket ligger i linje med innovationsunionens fokus på att föra ut idéerna på
marknaden. Samtidigt måste reglerna för EIT i det här sammanhanget fortfarande vara
skräddarsydda och flexibla, så att de passar institutets uppdrag och stämmer överens med dess
nuvarande specifika verksamhetsbestämmelser och finansiella undantag.”
5. EIT – strategier för hållbarhet och påverkan
Europeiska kommissionens ordförande José Manual Barroso
EIT inrättades med en enda vision: att vara en viktig drivkraft för hållbar tillväxt och konkurrenskraft i
Europa genom att stimulera till världsledande innovationer och företag med positiv påverkan på ekonomin
och samhället. Detta skulle förverkligas med hjälp av ett nytt finansieringssätt eller smart
investeringsstrategi såväl som medfinansiering, och genom en ny flexibel organisation som integrerar alla
intressenter – en organisation som i praktiken omvandlar kreativa och entreprenörsorienterade personers
forskning och innovationer till nya företag och samhälleliga framsteg. EIT har bevisat sin kapacitet att forma
den viktiga nya infrastrukturen för detta. Den stora utmaningen nu är att utveckla strategier för att fortsätta
att förbättra den här nya modellen för hållbarhet och påverkan. EIT:s påverkan kommer att mätas efter hur
väl man lyckas nå följande mål:
• Att öka Europas konkurrenskraft genom att generera fler innovationer och omvandla dessa till företag.
• Att bli en förebild för utvecklingen av en europeisk arbetskraft inriktad på innovation och
entreprenörskap.
• Att göra Europa världsledande på att omvandla stora utmaningar till stora möjligheter.
5.1 Utveckla EIT:s styrnings- och investeringsstrategier
EIT har en ny och icke-traditionell roll när det gäller finansiering av kunskaps- och innovationsgruppernas
verksamheter, i jämförelse med andra finansieringskoncept. Traditionellt brukar olika finansieringsorgan slå
samman resurser för att ett forskningsprojekt ska kunna bedrivas framgångsrikt. I de pågående
diskussionerna om ett nytt EU-system för finansiering av forskning och innovation talas det om att
harmonisera olika instrument för att nå högsta effektivitet och se till att finansieringsmekanismerna
överlappar varandra så lite som möjligt. Detta är avgörande för EU-finansieringens trovärdighet i allmänhet.
Den medfinansiering EIT står för har emellertid ett nytt och distinkt syfte. Det handlar inte bara om
ytterligare ett finansieringsinstrument som har till syfte att medverka till vissa forskningsmål, utan i stället
om en meningsfull investering i KI-gruppernas innovationskapacitet. Dessa investeringar bör bli en
katalysator för innovation, entreprenörskap och bildande av företag med utgångspunkt i och i samverkan
med alla de forsknings- och utbildningsinsatser som bedrivs med hjälp av andra finansieringssystem. EIT:s
finansiering av KI-grupperna bör därför inte bedömas utifrån hur stor andel institutet bidrar med
ekonomiskt till gruppernas verksamheter. EIT:s strategi är att investera på ett sådant sätt att KI-grupperna

kan ge upphov till innovationer och utbilda entreprenörsinriktade personer på ett effektivt sätt (se bilaga X
om EIT:s resultattavla). Syftet är framför allt att utveckla en infrastruktur som genererar utbildningsprogram
där det undervisas i entreprenörskap och företagsbildande, och som leder till att forskning omsätts i
innovation och nya företag. EIT kommer att bli ett komplement och en attraktiv partner till den forskning
och utbildning som stöds genom andra europeiska, nationella och regionala resurser.
Eftersom EIT är en samhällsinriktad investerare och en engagerad intressent är det självklart att
KI-grupperna bör bli lönsamma och hållbara företag, i likhet med alla framgångsrika nystartsföretag. För
närvarande är två KI-grupper ideella föreningar och en (KIC InnoEnergy) har bildats som ett vinstdrivande
företag (även om vinsterna inte delas ut, utan återinvesteras i verksamheten). EIT kommer nu att reflektera
över begreppet lönsamma och hållbara KI-grupper och vad det innebär för deras verksamhet. Det behövs
strategier för å ena sidan kommersiella vinster och å andra sidan vinster i form av nytta för allmänheten. EIT
planerar att utforma en tydligt definierad exitstrategi för investeringar som ska förmedlas till KI-grupperna.
Att vara en investerare och inte en bidragsgivare får konsekvenser för EIT:s styrningsstruktur. Styrelsen
kommer att fatta beslut om investeringsstrategier, faktiska investeringar, och ta på sig ansvaret för de
finansiella och affärsmässiga resultaten. Detta fordrar en mer verkställande styrelse med erfarenhet av
risktagande. Även i framtiden måste styrelsemedlemmarna utses på grundval av sina erfarenheter och
tidigare individuella engagemang. Ska den nuvarande sammansättningen av styrelsemedlemmar förändras, så
bör det vara i riktning mot en starkare företagsprofil. Små och medelstora företag, särskilt i central- och
östeuropeiska länder, kommer att spela en avgörande roll för det europeiska näringslivets framsteg. En
sådan kompetens och erfarenhet bör representeras i styrelsen. En styrelse för den här typen av satsning
behöver vara fokuserad och slimmad. Antalet styrelsemedlemmar bör därför inte vara större än tio.
EIT-stiftelsen (EITF) är rättsligt oberoende men är tänkt att fylla en viktig funktion när det gäller att
garantera EIT:s finansiella hållbarhet och oberoende. Stiftelsens mål är att få in donationer från sponsorer
inom och utanför EU. Bortsett från de medel som kommer direkt från KI-gruppernas partner in i
gruppernas verksamheter, är avsikten att EIT-stiftelsen ska vara den viktigaste kanal som alla andra – i
huvudsak privata – sponsorer kan använda för att ekonomiskt stödja EIT och dess KI-grupper. För att locka
till sig donationer i tillräckligt stor skala och dra igång kick-off-aktiviteter, utvecklar EIT-stiftelsen just nu en
insamlingsstrategi där man identifierar potentiella givare och sätt att ta kontakt med dem. I egenskap av
oberoende rättssubjekt står EIT-stiftelsen i EIT:s och KI-gruppernas tjänst, med det gemensamma
övergripande målet att bidra till Europas innovationskapacitet (se ovan, avsnitt 4.3).
5.2 Utveckla EIT:s företagsidentitet och kultur
EIT har hittills gjort sig känt för ett antal europeiska aktörer, akademiker, företagsledare och politiker,
genom sin förslagsinbjudan, konferenser och seminarier, och i samband med diskussioner om nya idéer och
ett nytt tänkande, särskilt inom högre utbildning och entreprenörskap. Idéerna har blivit mycket väl
mottagna. Känslan av att det här handlar om något nytt har redan byggt ett starkt varumärke för EIT. Men
institutet är ett komplext initiativ som involverar ett stort antal människor och organisationer,
rättsordningar, intressen och språk. Att hitta en strategi för att det här ska fungera på lång sikt är lika
invecklat som initiativet i sig. Detta är det främsta skälet till att EIT inte bara kan vara en ny
investeringsmekanism utan även måste vara ett europeiskt organ med stark institutionell prägel, fast på ett
”distribuerat” (dvs. icke-centraliserat) sätt. Vägen till framgång är inte att reglera utan att skapa en
företagsidentitet. Identitetsbildning kräver att man bygger en värderingsplattform som ger vägledning för val,
åtaganden och insatser. Människor med samma värderingar arbetar naturligt bra tillsammans mot
gemensamma mål. Hittills har följande kärnvärderingar identifierats:
• EIT:s aktiviteter bör kännetecknas av en entreprenörskapsanda, en ”KAN GÖRA”-anda.
• EIT bör agera som förebild för en obehindrad integration av forskning, högre utbildning och
innovation/företagande i alla sina verksamheter.
• EIT ser företagande, innovation, utbildning och forskning som områden med lika stort värde.
• EIT värderar individuellt ledarskap, vilket innebär att en person representerar alla delar av
kunskapstriangeln med ett personligt engagemang, framför kollektivt ledarskap.

• EIT ser entreprenörskap utifrån ett helhetsperspektiv som den viktigaste drivkraften bakom
innovationer.
Att komma fram till hur dessa värderingar ska spridas och nå acceptans kommer till en början att vara en
fråga som EIT:s huvudkontor och KI-gruppernas vd:ar ansvarar för. EIT:s företagsidentitet kommer att växa
och mogna med tiden, men denna identitet måste alltid spegla en beredskap att utmana eller utmanas av
etablerade ståndpunkter, en förmåga att stå upp för nya idéer och för en förenkling av gällande regler.
5.3 Utveckla huvudkontorets roll i förhållande till EIT:s uppdrag
För att trygga, genomföra och utveckla EIT:s strategi är det centralt med ett operativt huvudkontor som
dels agerar professionell strategisk rådgivare till styrelsen, dels genomför den strategi för EIT som styrelsen
utvecklat. Huvudkontoret måste ha kontakt med och uppmuntra KI-grupperna i deras innovationsarbete,
sprida gruppernas resultat, dela kunskap och upprätthålla kontakterna med andra EU-organ liksom med
EIT:s alla intressenter i och utanför Europa. Utan huvudkontoret kan KI-grupperna utvecklas i olika
riktningar och då kan den centrala tanken om ett starkt och integrerat EIT gå förlorad. De oberoende
KI-grupperna har också själva uttryckt ett behov av att vara en fullvärdig del av den familj som består av
EIT:s innovationscentrum. De efterfrågar också huvudkontorets hjälp, vägledning och stöd i en rad olika
frågor. Huvudkontorets fokus kommer i första hand – men inte uteslutande – att vara
entreprenörskapsutbildning och EIT-märkningen, entreprenörskap och nya modeller för
företagsinnovationer, förenklade och innovativa sätt att förvalta anslag/investeringar, en ny
investeringsutveckling och främjande av EIT:s kultur.
Om EIT och KI-grupperna ska öka Europas innovativa kraft på ett spektakulärt sätt kan huvudkontoret inte
byggas upp som om EIT var ett vanligt finansieringsorgan. EIT:s huvudkontor kommer att behöva
exceptionella expertkunskaper inom viktiga områden i syfte att kunna bedöma investeringarnas resultat och
handleda KI-grupperna, så att de blir ännu mer framgångsrika i sina innovations-, entreprenörskaps- och
utbildningsverksamheter. Effektiva arbetsmodeller har redan utformats som ger huvudkontorets och
KI-gruppernas experter möjlighet att ha ett nära samarbete för att stärka utvecklingen av verksamheterna
inom både utbildnings- och entreprenörskapsområdet.
EIT:s huvudkontor förvaltar för närvarande KI-gruppernas finansiella, kontraktsenliga och administrativa
processer, vilket innefattar översyner av och strategiska diskussioner om affärsplaner, resultattavlan,
EIT-märkningen och kvalitetssäkring för utbildnings- och entreprenörskapsverksamheter, liksom
huvudkontorets egna organisationsfrågor, till exempel rekrytering, kompetensutveckling och
personalbedömning.
I framtiden kommer huvudkontoret att behöva spela en ännu mer framträdande roll som expertcentrum
för alla huvuduppgifter och ansvarsområden. Huvudkontoret behöver också göra sina arbetsmetoder
flexiblare och enklare för att förbättra KI-gruppernas resultat. Detta blir ännu viktigare när det finns fler
KI-grupper – en realistisk möjlighet är att det finns tolv stycken år 2020. Som i vilket kunskapsintensivt
företag som helst måste EIT:s huvudkontor ha en platt organisationsstruktur där experter enkelt kan anlitas
och användas inom olika områden och för olika uppgifter. Detta kommer också att skapa en innovativ
identitet och anda inom EIT, tillsammans med ett gemensamt ansvar för EIT:s – och KI-gruppernas –
framgång. Det här utesluter inte en stark förvaltningskapacitet baserat på nyckelkundsansvar. Men det är
uppenbart att den nuvarande traditionella hierarkiska strukturen måste förändras med hänsyn till framtida
effektivitet. När allt kommer omkring bör huvudkontoret kunna ta på sig den utmanande rollen att vara en
organisation som samlar personer med överlappande funktioner, med en budget motsvarande ungefär
5 procent av de totala investeringar som EIT gör varje år i sina kunskaps- och innovationsgrupper.
EIT:s direktör bör, tillsammans med sitt team, erkännas för sin målmedvetna operativa förvaltning av
innovationscentrumens portföljer. Direktören bör vara en kunskapsledare inom nya innovationsmetoder,
vilka tillämpas både vid huvudkontoret och gentemot KI-grupperna. Detta är avgörande för att EIT:s roll ska
kunna utvecklas i en ny europeisk innovationsinfrastruktur.

5.4 Utveckla hållbara sätt att arbeta i kunskapstriangeln
Kunskapstriangeln har hittills mest presenterats som ett teoretiskt koncept och politiskt önskemål om de
förändringar som krävs i Europa. Om den ska bli verklighet måste människor arbeta på lika villkor och
under samma ledning som i KI-grupperna. Men risken är fortfarande att man faller i den fälla som innebär
att ”stil går framför innehåll”. Denna teoretiska modell måste omvandlas till en praktisk modell för det
dagliga arbetet och som kan användas av alla inblandade personer. Ett sätt är att skapa en
undersökningsbaserad process kring triangelns tre sidor. Alla på samtliga nivåer i systemet måste ha tre
frågor i huvudet, under hela planeringen och i alla verksamheter: 1) Vilka är de bästa sätten att knyta ihop
forskning med utbildning? 2) Vilka är de bästa sätten att undervisa i kreativitet, innovation och
entreprenörskap? 3) Hur kan optimala villkor skapas för innovatörer så att deras kunskaper och
erfarenheter återförs till forskningen? Med de här frågorna som utgångspunkter och grundläggande redskap
i planeringen av och arbetet med forskning, utbildning och innovation
• kommer EIT att se till att kunskapstriangeln alltid används i praktiken,
• har EIT lagt grunden för uppföljningssystem i form av kvalitetssäkring och system för resultattavlor,
• har EIT lagt grunden för det kvalitetstänkande som krävs för att få fram spetskompetens.
Två exempel på när det här begreppet har tillämpats i praktiken är den katalysator-bärare-modell som
används vid KI-gruppen för framtidens informations- och kommunikationsteknik (EIT ICT Labs) samt
utbildningsresultaten av EIT:s master- och doktorandprogram. I båda dessa fall har en integration av
forskning, utbildning och innovation/företagande varit en ledstjärna.
5.5 Utveckla och främja företagsintressen
Samtidigt som EIT påbörjade sin verksamhet i september 2009 gick Europas företag in i en ekonomisk kris.
EIT kanske startade vid en illa vald tidpunkt, men trots krisen inleddes KI-gruppernas verksamhet enligt
planerna och tidpunkten var faktiskt läglig för syftet att skapa ett mer innovativt och konkurrenskraftigt
framtidsinriktat Europa. Näringslivets engagemang i EIT har varit imponerande, senast nu under 2011.
Centralt för KI-gruppernas framgång har varit företagens avgörande bidrag till utvecklingen av gruppernas
rättsliga strukturer och deras uppslutning bakom vd:arnas ledarskap. I september 2009 var det inte många
intressenter i Europa som trodde att detta var möjligt.
Det finns emellertid fortfarande spår av en ”vänta och se”-attityd i europeiskt näringsliv, och det krävs en
betydande förändring av företagarnas inställning till deltagandet i KI-gruppernas forsknings- och
innovations-/affärsverksamheter. För att råda bot på detta behöver EIT nu framför allt konkreta resultat,
såsom innovationer som resulterar i nya företag och personer utbildade med inriktning på entreprenörskap.
2011 är det första året då EIT:s åtgärder har tillämpats i större omfattning, och de kommande resultaten
bör få bred spridning inom näringslivet. Detta väntas väcka ett större intresse från företagens sida för att
investera och bli mer aktivt engagerade i kunskaps- och innovationsgruppernas verksamheter.
EIT kommer parallellt att sträva efter att ytterligare förenkla regler och förfaranden, för att ge Europas
företag enklare och snabbare tillgång till innovationer inom EIT och dess KI-grupper. Ett annat inslag som
kan locka den privata sektorn till EIT och KI-grupperna är användningen av nya modeller för
kunskapsöverföring, i samarbete med industrier och företag. EIT kommer att utbilda master- och
doktorandstudenter enligt utbildningsprogram där kreativitet och entreprenörserfarenhet kommer att
integreras genom tydliga studiemål, innovativa bedömningar och metoden att lära genom att göra. Allt detta
kommer självklart att göras i samarbete med Europeiska kommissionen och – särskilt när det gäller
utbildning – med generaldirektoratet för utbildning och kultur.
5.6 Utveckla den internationella dimensionen
EIT är – med KI-gruppernas samlokaliseringscentrum – Europas sätt att skapa europeiska innovationszoner.
EIT:s måttstock är inte Europa utan världen. Europa har utan tvekan en enorm potential att förbli en
ekonomisk supermakt med tanke på det vetenskapliga kunnandet och till viss del den världsledande
kompetensen inom områden som klimat, energi, bioteknik och IKT-forskning. Men utan operativa
tillämpningar för affärsmässiga resultat kommer Europa inte att nå de målen.

Presentationen av EIT vid världsutställningen i Shanghai 2010, och den följande referensresan med besök vid
kinesiska utbildningsanstalter och affärsverksamheter, gjorde det tydligt att EIT följs utomlands med ivrigt
intresse och förväntningar på framtida deltagande. Man bör fortsätta att främja EIT:s synlighet på det sättet.
EIT kommer dessutom att utforska moderna kommunikationskanaler, till exempel genom att utveckla
redskap inom sociala medier, för att öka kännedomen om institutet och stärka synligheten globalt.
KI-gruppernas framtida besök i ekonomiska makter utanför Europa väntas leda till att fler icke-europeiska
länder och partner kommer att delta i EIT och KI-grupperna. Målet är alltid mer lärande för ännu större
effektivitet inom innovation och utbildning.
En faktor bakom utvecklingen i alla samhällen i världen där det bedrivs forskning, utbildning och innovation
är att de inte kan bli konkurrenskraftiga om de inte kan locka till sig de bästa fakulteterna, studenterna och
företagen, såväl små och medelstora företag som multinationella företag. EIT kommer noggrant att överväga
att göra nästa förslagsinbjudan ännu öppnare för internationell medverkan. Detta är med all säkerhet rätt
väg att gå för att skapa en strategi för hållbara spetskunskaper inom vetenskap och näringsliv.
6. Nya KI-grupper och vägen framåt
Ray Bradbury, författare till böcker som Fahrenheit 451 och Invasion på Mars, intervjuades för några år sedan
i tidskriften Wired. Han fick frågan om han kunde förutspå mänsklighetens framtid på samma exakta sätt
som han gjorde 1950 i Fahrenheit 451, där han förutsåg det mediesamhälle vi nu lever i. Hans svar var:
”Framtiden är ingen väg vi ska hitta. Framtiden är en väg som skapas. Jag skrev inte för att förutspå en framtid. Jag
skrev för att förhindra en framtid!”
I valet av nya kunskaps- och innovationsgrupper bygger vi en väg som skapar en framtid för Europa. Valet är
vårt och beroende av de teman som det är meningsfullt att utforska, utifrån Europas behov och
framväxande stora kompetens.
6.1 EIT:s vägledande principer för nya KI-grupper
De specifika teman för nya kunskaps- och innovationsgrupper som anges här nedan bör i första hand
betraktas som ett underlag för diskussion – en diskussion som utan tvekan kommer att slutföras när både
Europaparlamentet och rådet har fattat ett slutligt beslut om EIT:s framtid. De teman som föreslås är därför
inte på något sätt heltäckande. Förslagen ska ses som vägledande för den väg Europa kan vilja skapa för
framtiden. Men för att ett tema ska bli framgångsrikt måste KI-gruppen i fråga självklart kunna få betydande
finansiering från EU och visa att den kan ge ett kompletterande och övertygande bidrag till innovation, enligt
EIT:s synsätt.
Man kan ha flera synpunkter på EIT:s övertygade bidrag. Först en allmän synpunkt: socioekonomiska
analyser kan självklart inte förutspå om de valda temana verkligen kommer att leda till KI-grupper som
påverkar företagsbildandet i Europa och kommer med lösningar på de stora utmaningar eller stora
möjligheter (!) vi står inför. Detta illustreras också av det online-samråd om KI-teman som EIT bad
Institutet för framtidsstudier (IPTS) att göra. Samrådet visar hur forskare, företagsledare och
myndighetspersoner ser på behovet av nya ämnesområden för kunskaps- och innovationsgrupperna. De
föreslagna temana ligger i linje med dem som diskuterats i många andra internationella sammanhang. Alla
stora möjligheter skapas faktiskt av oss och det är vår sak att lösa problemen: klimatförändringar;
demografiska förändringar på grund av åldrande och alltför få nya européer; bristen på naturresurser på
grund av råmaterialbrist, tillräcklig tillgång på livsmedel och färskt vatten; logistikförändringar till följd av
urbanisering och ojämn global produktionsfördelning; hälsoförändringar på grund av livsmedelsbrist men
även överkonsumtion av viss mat; immunologirelaterade sjukdomar samt personlig integritet och säkerhet,
för att bara nämna några problem!
För det andra och mer specifikt: vad gör ett tema lämpat för en KI-grupp? Och framför allt, vad gör att
temat är lämpat som föremål för en KI-strategi? Kunskaps- och innovationsgrupperna ska givetvis påverka
samhället på två sätt: de bör generera innovationer inom sitt ämnesområde som dels bidrar till ekonomisk
tillväxt i väsentlig utsträckning, dels medverkar till att man kan gripa sig an de stora möjligheterna, dvs. en

kollektiv nytta. Vägen till de här målen är aldrig rak. De hänger inte heller alltid samman och eftersträvas
inte på ett helt likartat och balanserat sätt. Båda dessa aspekter kommer att beaktas och bedömas i valet av
nya teman för KI-grupperna. Viktigare är att KI-gruppernas särskilda innovationskraft för ett givet tema –
vilket bygger på entreprenörskap i kunskapstriangeln, integration av intressenter i KI-grupperna och
utnyttjande av lokal och global kompetens i KI-gruppernas samlokaliseringscentrum – måste leda till ett
mervärde som är större än om temat skulle ha finansierats genom ett sedvanligt program. EIT bör alltså ha
en kompletterande påverkan på de förväntade ekonomiska, sysselsättningsrelaterade, sociala och kulturella
effekter som en potentiell KI-grupp ger upphov till under sin operativa livstid.
Det tredje och viktigaste: som engagerad intressent och smart investerare i KI-grupperna kommer EIT att
investera i de grupper som enligt EIT:s bedömning av dess förslag har störst möjligheter att bidra till
europeiska innovationer. EIT kommer att mäta nya (och befintliga) KI-gruppers socioekonomiska påverkan
med hjälp av en resultattavla och resulatindikatorer, enligt definitionerna i gruppernas affärsplaner. I sin
funktion som smart investerare kommer EIT med andra ord att noggrant övervaka sin portfölj med
KI-grupper och då och då utöka sina investeringar i KI-grupper med goda resultat och samtidigt begränsa
investeringarna i de KI-grupper som inte lever upp till de förväntade resultaten. När det gäller
innovationsunionen kommer EIT i egenskap av ett EU-organ att vara vägledande när det gäller att skifta
fokus från investeringar baserade på kontrollerade inflöden mot investeringar baserade på uppmätta
resultat.
Sammanfattningsvis är den vägledande principen för urval av KI-grupper deras förmåga att skapa ledande
marknader utanför den sedvanliga programfinansieringens ramar, genom att integrera intressenter från
kunskapstriangeln av såväl global som regional betydelse, och samtidigt driva fram innovationer genom
utbildning i entreprenörskap och företagsbildande på ett ämnesövergripande sätt.
Bland de ursprungliga idéer som förts fram av EIT:s styrelse, och som nu kommer att behandlas som
underlag för de teman som så småningom kommer att antas av Europaparlamentet och rådet, finns de tre
befintliga kunskaps- och innovationsgruppernas ämnesområden liksom sex potentiella nya områden.
6.2 Nya teman för kunskaps- och innovationsgrupperna
Den första förslagsinbjudan gav upphov till en lång rad olika förslag. De framtida ämnena bör formuleras
tillräckligt brett för att lämna utrymme för kreativitet i de förslag som lämnas in. Varje framtida inbjudan
från EIT måste skapa möjligheter att välja förslag som anses ge ett bidrag i linje med institutets inriktning,
som, vilket redan nämnts, skiljer sig från de flesta andra befintliga initiativ för finansiering av forskning och
innovation. Ett sådant förhållningssätt kräver såväl balans som öppenhet.
Förslag till framtida teman som underlag för de planerade nya KI-grupperna:
1. Människors liv och hälsa
2. Mänskligt lärande och läromiljöer
3. Mat för framtiden
4. Tillverkning av och för kreativa människor
5. Säkerhet och trygghet
6. Rörlighet och smarta städer
Det bör här noteras (för fler detaljer se bilaga VIII) att alla dessa teman
• kommer att ha stor social och ekonomisk påverkan,
• kommer att locka till sig avgörande kompletterande finansiering från befintliga och/eller nya
EU-program,
• kommer att vinna på stödet från EIT, eftersom de inbegriper delområden (t.ex. Åldrande och
hälsosam barndom under ämnet Människors liv och hälsa) där institutets tillvägagångssätt är en stor
fördel, eftersom hela kunskapstriangeln utnyttjas i ett innovationsnätverk snarare än en i linjär
innovationskedja,
• utgår från viktiga vetenskapliga och tekniska kompetensområden som behöver stärkas i Europa,
som biovetenskap, bioteknik, medicin, kognitiv vetenskap, informations- och
kommunikationsvetenskap, klimatvetenskap och energivetenskap.

Valet av ett så pass brett ämne som människors liv och hälsa är medvetet, eftersom det omfattar allt som är
relevant för de olika skeden i livet (och hälsan) och som kommer att vara avgörande för en europeisk
medborgare på 2000-talet. Andra teman skulle i viss mån kunna vara delområden, men anses så viktiga att
institutet tycker att de bör vara ett eget tema.
EIT är högst medvetet om att det slutliga valet av teman för nya kunskaps- och innovationsgrupper kommer
att bli föremål för en politisk process, bland annat i Europaparlamentet och rådet, liksom breda offentliga
debatter. Intressenterna kommer också att föreslå andra ämnesområden. Och det är precis så det ska vara.
Institutet är emellertid övertygat om att de stora möjligheter som nämns i det här dokumentet kommer att
vara avgörande för de slutgiltiga valen. EIT anser dessutom att det slutliga valet av teman, vilket görs utifrån
en förslagsinbjudan, och den följande noggranna urvalsprocessen kommer att leda till nya fantastiska
KI-grupper 2014 – grupper som alla investerare skulle vilja ha i sin portfölj!
6.3 Budgeten för nya KI-grupper
Europeiska institutet för innovation och teknik inrättades med syftet att Europeiska unionen skulle kunna
investera långsiktigt i operativa innovationsverksamheter. Med lång sikt avses den 15-årsperiod som anges i
EIT-förordningen. EIT vill att KI-grupperna efter hand når lönsamhet och står på egna ben. Men detta
kommer troligen inte att ha uppnåtts till 2014. EIT och (de nuvarande) KI-grupperna kommer fortfarande
att vara i riskkapital- eller investeringsfasen.
Med hänsyn till utmaningarna och den ovan angivna tidshorisonten föreslår institutet att man, utöver
fortsatt finansiering av de tre nuvarande KI-grupperna, bör inrätta nya grupper i tre omgångar: tre nya
under 2014, tre under 2017 och upp till tre under 2019, samtliga för i genomsnitt en tolvårsperiod. Det här
tillvägagångssättet är lämpligt eftersom det skapar den rätta balansen mellan följande:
• Behovet av att noggrant och enligt metoden ”lära genom att göra” investera i nya kunskaps- och
innovationsgrupper som tar itu med utmaningar och möjligheter för Europa.
• Den beräknade tillgången på högkvalitativa samlokaliseringscentrum i Europa.
• Behovet av att ge spridning åt KI-metoden i hela Europa, med särskild inriktning på medlemsstaterna i
Central- och Östeuropa.
• Det faktum att vissa samlokaliseringscentrum oundvikligen kommer att försvinna med tiden.
• Behovet av att noggrant förvalta de investeringar som syftar till samhällspåverkan.
Dessutom finns det ett behov av att trappa upp de befintliga och därmed också de nya KI-gruppernas
innovationsinsatser. Det finns flera skäl till det:
• EIT:s tidigare budget på 309 miljoner euro ligger under det referensbelopp som krävs för att ha en
verklig påverkan på innovationer i EU. Det bör påpekas att den siffran fastställdes något godtyckligt i
stället för att vara ett resultat av en tydlig beräkning av lämpliga innovationsinvesteringar i Europa.
Som illustration kan det nämnas att summan 309 miljoner euro bleknar i jämförelse med Europeiska
forskningsrådets budget som ligger kring 10 miljarder euro för de senaste fyra åren!
• EIT måste öka sin årliga finansiering av KI-grupperna för att göra dem attraktivare för framtida starka
samarbetspartner. Den nuvarande investeringsfinansieringen anses ligga på gränsen, om inte under
gränsen, för det aktuella syftet. Men KI-grupperna betraktar EIT:s 25-procentiga finansiering som en
lämplig strategisk investeringsmodell, och institutet har inte för avsikt att ändra på detta.
• Viktigast: de nuvarande kunskaps- och innovationsgrupperna anser att de kommer att ha visat
upp så övertygande resultat och ha utarbetat så starka partnerskap till 2014, att det är
nödvändigt och motiverat att fördubbla finansieringen om de ska kunna expandera till en
innovationsverksamhet i världsklass.
EIT har därför valt att fördubbla den 25-procentiga investeringsfinansieringen per KI-grupp och år, vilket ger
en samlad budget på ca 4 miljarder euro för perioden 2014–2020 (för upp till tolv KI-grupper år 2020) (se
bilaga IX för fler detaljer). Budgeten förutsätter att finansieringen trappas ned efter ca tio år, under
antagandet att KI-grupperna då nästan står på egna ben eller försvinner.

EIT anser att dessa medel har avgörande betydelse för en förstärkning av de nuvarande kunskaps- och
innovationsgrupperna (inklusive deras partner) och för framtida KI-gruppers möjlighet att utvecklas till fullt
integrerade samarbetspartnerskap, som är rättsligt och finansiellt strukturerade och producerar nya
innovationer i världsklass inom sina prioriterade ämnesområden, med hjälp av olika verksamheter och
investeringar med ett europeiskt mervärde.
De KI-verksamheter som ska finansieras av EIT är utbildning, forskning, innovation och
entreprenörsprogram, liksom verksamheter som bidrar till en integration av kunskapstriangeln inom
KI-grupperna, framför allt stöd till och utövande av lämpligt ledarskap, styrningsformer,
samlokaliseringscentrum, rörlighet, immateriella rättigheter, samordning, administration och gruppernas
åtaganden tillsammans med andra aktörer i och utanför Europa. Institutets medel kommer dessutom att ge
KI-grupperna kapacitet att ta itu med viktiga samhällsutmaningar, främja spetskunskaper i världsklass, skapa
tydliga, företagsvänliga ramar, öka det fria kunskapsflödet genom samlokaliseringar och andra
innovationszoner, främja nya sätt att utbilda människor och skapa en ny generation entreprenörer.
Med tanke på att det planeras tre omgångar av nya KI-grupper och med hänsyn till att en grupp i
genomsnitt existerar i tolv år, leder analysen fram till ett finansiellt behov på knappt 800 miljoner år 2020.
Risktagande bör ske enligt rimligt säkra strategier men inte med överdriven kontroll. EIT:s mål för 2020 är
att
• tio till tolv kunskaps- och innovationsgrupper då har inrättats,
• fullt utvecklade KI-grupper har en årsbudget på ca 350 miljoner euro vardera,
• de första tre grupperna är självgående eller står praktiskt taget på egna ben,
• EIT:s samlade investeringar på 4 miljarder euro i KI-grupper har skapat världsledande europeiska
innovationszoner och en risktagande entreprenörskultur som producerar nya företag och bättre
utbildade människor för Europa.
Budgeten för institutets huvudkontor kommer att fortsätta att hållas nere och under ett belopp som
motsvarar ca 2–3 procent av de totala investeringarna i KI-grupper under perioden 2014–2020.
6.4 Vägen framåt – 2014 och därefter
EIT:s avsikt är att gradvis öka det totala antalet kunskaps- och innovationsgrupper, vilket nämnts ovan,
genom att bygga vidare på och överföra kunskaperna från den fas då de första KI-grupperna inrättades. När
det gäller den närmaste framtiden har följande prioriterade uppgifter slagits fast:
(1) Att säkra urvalet av nya KI-grupper med siktet inställt på att starta nästa omgång grupper under
2014, vilket blir EIT:s första uppgift efter 2013.
(2) Att uppmuntra obehindrade informationsflöden inom och mellan befintliga och framtida KI-grupper,
och därigenom se till att gruppernas specifika strategier förankras i en gemensam identitet och
långsiktig vision. Genom att identifiera och därefter ge spridning åt goda styrningsformer och
finansieringsmodeller kommer EIT att se till att gruppernas kunskaper fångas upp, värdesätts och
används inom och utanför Europeiska unionen. EIT:s huvudkontor kommer att optimera sina
viktigaste operativa funktioner för att få ut så mycket som möjligt av KI-grupperna samt göra viktiga
slutsatser och resultat tillgängliga för en bredare publik.
(3) Att EIT:s styrelse ska hantera KI-gruppernas samhällsorienterade investeringar på ett sådant sätt att
de ger bästa möjliga affärsresultat. Det säger sig självt att den ledarstilen kräver nya
styrningsstrukturer och kontakter med styrelsen liksom mellan styrelsen och grupperna (se även
avsnitt 5.1 ”Utveckla EIT:s styrnings- och investeringsstrategier”) I riskkapitalvärlden finns det många
exempel på hur detta kan göras.
(4) Att profilera EIT som ett institut som främjar utbildning av hög akademisk kvalitet, driver fram
innovation och entreprenörstalanger samt gör Europa – via kunskaps- och innovationsgrupperna –
till en attraktiv destination för öppna personer med stor potential, idéer och förmåga att genomföra
de initiativ som kommer att forma vår framtid.