upload/File/BJorn Ogeus Borgholm.pdf

Teamarbete
Reflektioner kring
psykosomatiskt inriktat
teamarbete
Björn Bj rn Ogéus Og us
Chefsöverl Chefs verläkare kare
Bräcke Br cke Diakoni
2008

Varför Varf r teamarbete vid
psykosomatisk obalans och
sjukdomsbilder?
Problemställningarna Problemst llningarna kan röra r ra fysiska,
psykiska, sociala, ekonomiska och
existentiella nivåer. niv er. Detta fordrar
specialkunskaper hos den organisation som
ska stötta st tta individen till en förändring. f ndring.

Teamarbete
Psykosomatisk analys
Enskilda behov
Samhällsbehov
Samh llsbehov
Vision för f r arbetet
Bemötandeaspekter
Bem tandeaspekter
Teamsammansättning
Teamsammans ttning
Samverkan
Utåtriktad Ut triktad verksamhet

Förh rhållningss llningssätt tt
I möten m ten med personer med psykosomatiska problem
är r det ofta som att vara i ”det det gränsl gr nslösa sa landet” landet
där r det flödar fl dar starka känslor k nslor och beteenden. Här H r
finns smärta, sm rta, otrygghet, rädsla, r dsla, sorg, bitterhet,
ilska, vrede, hat, kränkning, kr nkning, maktlöshet, maktl shet, apati,
depression, utsatthet, ensamhet, skuldkänslor,
skuldk nslor,
hopplöshet, hoppl shet, skamkänslor, skamk nslor, skräck, skr ck, förtvivlan, f rtvivlan,
gemenskap, värme, v rme, respekt m.m.
För r att möta m ta detta behövs beh vs en genomtänkt genomt nkt strategi
och förh f rhållningss llningssätt tt.

PSYKOSOMATISK ANALYS
Vid konsultationen görs g rs ett somatiskt och
psykiskt status med noterande av fynden i
journal. Även ven tidigare sjukdomar, hereditet
och nuvarande medicinska situation och
reaktioner på p tidigare behandlingar bör b r
noteras.

Smärtanalys Sm rtanalys
Smärta Sm rta är r det vanligaste söksymptomet s ksymptomet alla
kategorier inom sjukvården. sjukv rden. Närvaro N rvaro av
smärta sm rta och behandlingsförs
behandlingsf rsök k bör b r alltid
analyseras.
Den somatiska liksom den känslom k nslomässiga ssiga
upplevelsen bör r noteras och värderas v rderas.

Smärta Sm rta
Smärtans Sm rtans Budskap Smärtanalys
Sm rtanalys
- Språk, Spr k, uttryckssätt uttryckss tt centralt störd st rd dysfunktionell smärta sm rta
- Underliggande orsak nociceptiv/vanlig smärta sm rta
- Signalerande struktur neuralgisk/central/perifer smärta sm rta
- Upplevelse psykisk smärta sm rta
- Sammanhang Psykosomatisk analys
psykogen smärta sm rta
oförklarad of rklarad smärta sm rta
akut/kronisk smärta sm rta
krisanalys, traumaanamnes
beteendeanalys, sjukroll, kommunikationsvägar, kommunikationsv gar, språk spr k
känsloanalys, nsloanalys, självbild, sj lvbild, dominerande symptom, sömnanamnes
s mnanamnes
tankebyggnader, egen uppfattning, medicinering och missbruk
existentiell komponent, socialt sammanhang, hjälpbehov hj lpbehov
diagnostiska överv verväganden ganden

Beteende / Coacha och kommunicera
bryta isolering
se
höra ra
bekräfta bekr fta
beröra ber ra
sätta tta tydliga gränser gr nser
ingjuta hopp
trösta tr sta
genom att:
reagera adekvat
hjälpa hj lpa att försonas f rsonas med det som blev fel/ ”gå vidare”
vidare

Förändringsarbetets ndringsarbetets 5 faser
Tankefas: Tänk nk igenom vad förändringen f ndringen innebär, inneb r, kräver, kr ver,
får r till följd f ljd (funktionsmässigt, (funktionsm ssigt, socialt, arbetsmässigt,
arbetsm ssigt,
relations- relations och träningsm tr ningsmässigt, ssigt, teamets och patientens
bedömning)!
bed mning)!
Planeringsfas: Planera för f r förändringens f ndringens genomförande
genomf rande
(när (n r i tiden)!
Organisationsfas: Organisera för f r förändringens
f ndringens
gemenomförande gemenomf rande (vem, vad, när n r och hur?)!
Träningsfas:
Tr ningsfas: Träna Tr na funktionen, coacha, ge positiv feedback!
Genomförandefas:
Genomf randefas: Genomför Genomf r förändringen f ndringen och följ f lj upp
resultatet! Avsluta kontakten och överrapportera!
verrapportera!

Språkbruk Spr kbruk
De bästa b sta orden vid rehabilitering är r de som ger
liv och lust att ta eget ansvar!
Detta motverkar ansvarsutspridning och stärker st rker
civilkurage och självk sj lvkänsla. nsla.
Bemötandet Bem tandet bör b r eftersträva efterstr va en positiv
förv rväntningseffekt.
ntningseffekt.
”Att Att tro att en förändring f ndring är r möjlig m jlig är r ett aktivt
val som underlättas underl ttas av eget ansvarstagande”.
ansvarstagande

Gradering av stessorer
Milda – moderata stessorer
Mild Dödsfall hos någon man kan identifiera sig med eller känner perifert
Moderat Dödsfall hos någon man har direkta känslomässiga band till
Skilsmässa= moderat
Nära släktingar
Problem med barnen
Problem med privatekonomi
Flyttning
Lagstiftning – det offentliga emot sig
Hälsoproblem – mer farligt
Förlora arbete
Ej klara examen
Nästan olyckshändelse
Händelser som kan drabba alla
Händelser som det finns beredskap för
Kan vara skakande men utgör mer ett existentiellt problem.
Allvarlig – extrem, katastrofal
Dödsfall hos närstående barn
Dödsfall hos närstående för tidigt
Dödsfall hos närstående i medelåldern
Manifest dödshot mot det egna livet. Graden av dödshot bestämmer graderingen.
Våld där förövaren avsiktligt vill göra illa; våldtäkt, misshandel, rån, sabotage, terror,
gisslan.
Krig och krigsliknande händelser. Naturkatastrofer.
Teknologiska katastrofer.
Reseolyckor.
Toxiska katastrofer.

Reaktion
Stressorer
Överdeterminerad
verdeterminerad
reaktion
Stressreaktion
Mild Moderat Allvarlig Extrem Katastrofal
1/20 1/15 1/3 ½ 2/3
Källa: lla: A Holen
Hot
Ansvar
Förlust rlust
Analoga stressorer
Parallella stressorer
Krisreaktion
Styrka av
stressor
Debriefing
behov

Stressor
Svag
Stressor
Stark
Svag
Reaktion
Stressreaktion
Defusing
a) Robust Person
b) Sen Reaktion
Debriefing
Stark
Reaktion
Överdetermine
verdetermine-
rad Reaktion
Psykoterapi
Krisreaktion
Debriefing
Källa: A Holen

De ”9-fr frågorna gorna”
Dåtidens tidens 3 frågor: fr gor:
a) Vad tror Du det beror på p att du mår m r som du mår? m r?
(begriplighet)
b) Vad har Du hittills gjort för f r att komma till
rätta tta med Ditt problem? (hanterbarhet)
c) Vad behöver beh ver Du för f r hjälp? hj lp? (ansvarsfördelning)
(ansvarsf rdelning)
Nutidens 3 frågor: fr gor:
d) Vad har hänt? h nt? (bearbetning)
e) Hur känns k nns det? (bearbetning)
f) Hur kom det sig? (bearbetning)
Framtidens 3 frågor: fr gor:
g) Vad vill Du ska hända h nda nu? (fokusering)
h) Vad är r det värsta v rsta som kan hända? h nda? (rädsla) (r dsla)
i) Vad ger Dig glädje gl dje och nyfikenhet? (vision)

1) Enskilda behov
De psykosomatiska behoven kan uttryckas på p 4
nivåer niv er hos den enskilde individen:
A) Somatiska behov där d r olika typer av
kroppsbehandlingar behövs. beh vs.
B) Själsliga Sj lsliga behov där d r copingstrategier,
känsloyttringar nsloyttringar och beteenden behöver beh ver bemötas. bem tas.
C) Existentiella behov där d r livsfrågor livsfr gor och etiska
aspekter behöver beh ver beaktas.
D) Omvärldsrelaterade
Omv rldsrelaterade behov.

Bakgrundsinformation
Hjälpmedel Hj lpmedel vid den psykosomatiska analysen
kan vara ett riktat frågeformul fr geformulär r innehållande
inneh llande
frågor: fr gor:

Frågeformul
Fr geformulär
om det finns kvarvarande tecken på p hot-, hot ,
ansvar-, ansvar och/eller förlustkris rlustkris (d.v.s.
känslor nslor och reaktioner i kroppen eller i
beteendet relaterade till rädslor, r dslor, skuld
och sorg)?

Frågeformul
Fr geformulär
om det finns Alexithymi (svårigheter (sv righeter att
uttrycka känslor k nslor eller särskilja s rskilja olika
känsloinneh nsloinnehåll) ll) samt kommunikation
rörande rande känslor k nslor (verbalt, bild och
kroppsspråk)?
kroppsspr k)?

Frågeformul
Fr geformulär
bedömning bed mning av självbild sj lvbild (självk (sj lvkänsla, nsla,
självf sj lvförtroende rtroende och självtillit)? sj lvtillit)?
Uppfattas självbilden sj lvbilden som negativ, positiv
eller neutral?

Frågeformul
Fr geformulär
dominerande symtom och känsloinneh k nsloinnehåll, ll,
somatiskt och känslom k nslomässigt ssigt
”psykosomatisering
psykosomatisering”?

Frågeformul
Fr geformulär
Eftersom sömnst s mnstörning rning är r ett av de första f rsta
symptomen på p stress bör b r det tas upp en
sömnanamnes mnanamnes.
Sömnmedicinering mnmedicinering liksom beteenden för f r att
uppnå uppn avspänning avsp nning är r viktigt att penetrera.
Droger och lugnande mediciner (pågående (p ende
och tidigare behandlingsförs
behandlingsf rsök) k) bör b r aktivt
efterfrågas. efterfr gas.

Frågeformul
Fr geformulär
beteende, strategi vid kris och
konfliktsituationer, roller, sjukroll
(sickness) och identifiering?
egen uppfattning om orsak till mående m ende
och sjukdomskänsla sjukdomsk nsla (illness) samt
identifiering?

Frågeformul
Fr geformulär
existentiella frågest fr geställningar, llningar, etiska och
moraliska aspekter?

Frågeformul
Fr geformulär
egen vision inför inf r framtiden, mål, m l, delmål delm l
och tidsplanering?

Frågeformul
Fr geformulär
Frågeformul
Fr geformuläret ret är r tillsammans med
statustagandet och anamnesen en hjälp hj lp
till:
diagnostiska överv verväganden, ganden, somatiska,
psykosomatiska och psykiska?
bedöma bed ma hjälpbehov hj lpbehov
planera teamsammansättning
teamsammans ttning
planera samverkan

Analys
Den psykosomatiska analysen bör b r alltså allts
innehålla: inneh lla:
Somatiskt och psykiskt status
Traumaanamnes /Bakgrundsinformation
Personlighet/Självbild
Personlighet/Sj lvbild
Reaktionssätt/Copingstrategi
Reaktionss tt/Copingstrategi
Hjälpbehov Hj lpbehov
Vision
Planering inför inf r framtiden

Depression
Gemensam symtombild för f r
gränss gr nssättningsproblematik,
ttningsproblematik,
obearbetade trauma och
humörss hum rssänkning nkning
Borderline Personlighet Störning
Post- Traumatisk
Stressyndrom

Traumalösning
Traumal sning
Innebär Inneb r ett nytt perspektiv på p det inträffade. intr ffade.

Traumalösning
Traumal sning
Ett icke
bearbetat
trauma i unga
år r kan ge sig
till känna k nna
senare i livet
vid en
händelse ndelse som
har ett
liknande
känsloinneh nsloinnehåll. ll.

Sammanfattning:
Förslag på relevanta uppgifter i
frågeformulär inför konsultation vid
psykosomatiska frågeställningar.
Somatiska och psykosomatiska aspekter:
a) Egen uppfattning, egen upplevelse, egen bild och
beskrivning.
b) Fakta inhämtning; besvärsdebut, anatomisk
struktur, utveckling och sammanhang.
c) Tidsaspekter, associerade symtom och
sömnanamnes.
d) Tidigare utredningar; diagnos, hereditet, fynd,
behandlingar och resultat.
e) Pågående behandlingar och effekt.
f) Sociala sammanhang; arbetsförhållanden
(inflytande/trivselaspekter), sjukskrivning,
försörjningssituation, funktionsgrad och
aktiviteter.
g) Uppväxtförhållanden; gränsöverskridanden
och trauman.
h) Överkänslighet och varningar.
i) Förväntan /förhoppning inför kontakten samt vision
och mål inför framtiden.
Dessa uppgifter kan underlätta den
psykosomatiska analysen!

2) Samhällsbehov
Samh llsbehov
Ur samhällets samh llets aspekt behöver: beh ver:
Stödåtg St tgärder rder och behov klarläggas. klarl ggas.
Ekonomiska kostnader och
förs rsörjningsf rjningsförm rmåga ga värderas. rderas.
Förändringspotential
ndringspotential belysas.
Om medicinsk diagnos är r aktuell och ev
begränsning begr nsning till följd f ljd av denna föreligger. f religger.
Situationen belyst utifrån utifr n illness, disease
och sickness för f r individen.

3) Vision
Teamet behöver beh ver formulera en tydlig vision för r det
psykosomatiska arbetet!
Visionen bör b r innehålla inneh lla alla tre nivåer niv er rörande r rande det
psykosomatiska mötet m tet (kroppsliga, själsliga sj lsliga och
existentiella aspekter) liksom organisatoriska,
ekonomiska, etiska överv verväganden ganden och vårdroller! v rdroller!
Varje teammedlem behöver beh ver kunna relatera till den
övergripande vergripande visionen likväl likv l som till den egna visionen
som är r knuten till yrkesrollen!
Visionen bör b r vara konkret och utvärderas utv rderas regelbundet!

4) Teamsammansättning
Teamsammans ttning
Kompetensmässigt Kompetensm ssigt bör b r teamet kunna möta m ta de
totala behoven hos individen och samhället samh llet
psykosomatiskt och arbetsmarknadsmässigt.
arbetsmarknadsm ssigt.
Exempel på p kompetenser i teamet kan vara:
Specialistläkare
Specialistl kare (inom psykiatri och eller
somatisk vård) v rd)
Sjukgymnast (olika inriktningar men med
kompetens inom kroppskännedom)
kroppsk nnedom)
Bildterapeut/Skapandepedagog

Teamsammansättning
Teamsammans ttning
Arbetstreapeut (med inriktning mot struktur i
vardagen)
Psykolog (olika inriktning, neuropsykolog, KBT
inriktning och/eller psykoterapeut)
Själav Sj lavårdare rdare (existentiella frågest fr geställningar) llningar)
Adiktolog (beroendeproblematik)
Sjuksköterska
Sjuksk terska (omvårdnadsaspekter)
(omv rdnadsaspekter)
Arbetscoach (arbetsrelaterade möjligheter) jligheter)
Sekreterare (dokumentation, utvärdering)
utv rdering)

5) Teamsamverkan
(råd) (r d)
Utnyttja egen kompetens i görligaste g rligaste mån! m n!
Organisera arbetet utifrån utifr n detta!
Vb samverka med andra leverantörer!
leverant rer!
Etablera samarbete med
beställarorganisation!
best llarorganisation!
Samverka med patientorganisationer och
kundgrupper!
Samverka med allmänhet allm nhet och politiker!

Sammanfattning
Bygg arbetet utifrån utifr n den plats där d r ni är r verksamma!
Utnyttja egna resurser i första f rsta hand!
Informera om verksamheten tydligt och målmedvetet!
m lmedvetet!
Lägg gg vikt vid kommunikation och marknadsföring!
marknadsf ring!
Var öppen ppen för f r samarbete med andra!
Behåll Beh ll ansvaret för f r verksamheten själva! sj lva!
Utvärdera Utv rdera verksamheten regelbundet!
Ha en tydlig vision för f r arbetet!
Arbeta målmedvetet m lmedvetet med teamet!
Stagnera inte utan var öppen ppen för f r förändringar!
f ndringar!
Låt t arbetet vara roligt och ge varandra positiv
feedback!!

Utredning/bedömning
Utredning/bed mning
Innan rehabilitering kan insättas ins ttas bör b r en
noggrann bedömning bed mning och analys av
situationen göras! g ras!
Den multiprofessionella utredningen bör b r följas f ljas
av en individuellt upplagd och föreslagen f reslagen
rehabilitering!
Kommunikation med remitent eller kund bör b r
genomföras genomf ras mellan bedömningen bed mningen och
rehabiliteringen!