Create successful ePaper yourself
Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.
Risker <strong>och</strong> karakteristik hos<br />
män som förf rföljer ljer <strong>och</strong> utövar ut var<br />
partnervåld partnerv ld<br />
Henrik Belfrage<br />
2011
Omfattning av våld ld mot kvinnor i<br />
Sverige<br />
28 300 polisanmälda<br />
polisanm lda fall mot kvinnor 2008 (c:a ( c:a 80/dag)<br />
C:a 80% begås beg av en bekant till kvinnan<br />
1-2 kvinnor/månad<br />
kvinnor/m nad dödas das av (f d) partner i Sverige<br />
(Haverikommission<br />
Haverikommission!) !)<br />
Incidens 1.9 – 5%<br />
6 000 misstänkta misst nkta förövare vare 2008 (1 promille)<br />
promille
Kniv vanligast,<br />
Dödligt partnervåld<br />
därefter strypning,<br />
skjutvapen,<br />
<strong>och</strong> misshandel
Tyngsta <strong>risk</strong>faktorn för f r dödligt d dligt våld? v ld?<br />
Tidigare partnervåld partnerv ld<br />
Separation<br />
Depression<br />
Ägander ganderättsbehov ttsbehov<br />
Planering?
Hur rapporteras det dödliga d dliga<br />
”Familjetragedi<br />
Familjetragedi”<br />
”Utvidgat Utvidgat självmord sj lvmord”<br />
Aftonbladet<br />
våldet? ldet?
Vilka är gärningsm rningsmännen nnen?<br />
Den överkontrollerade<br />
verkontrollerade explosiva<br />
• Våldsam ldsam<br />
• Passivt aggressiv<br />
Den psykopatiska personligheten<br />
• Våldsam ldsam<br />
• Känslokall nslokall<br />
• Kontrollbehov (ägodel godel)<br />
• Manipulativ<br />
• Överdriven verdriven självk sj lvkänsla nsla<br />
Borderline-personligheten<br />
Borderline personligheten (den instabila) instabila<br />
• Bekräftelsebehov<br />
Bekr ftelsebehov<br />
• Kontrollbehov (rädsla dsla, oro) oro<br />
• Separationsångest<br />
Separations ngest<br />
• Depressivitet<br />
• Negativ självbild sj lvbild
I USA 4-5 4 5 mord följda f ljda av självmord sj lvmord om dagen.<br />
Typiskt scenario:<br />
”Samtal Samtal till polisen klockan 01.52 den 19 januari.<br />
En man berättar ber ttar att det finns en död d d kvinna i<br />
lägenheten. genheten.<br />
- Hur har detta skett? undrar operatören. operat ren.<br />
- Det var mitt (ohörbart). (oh rbart).<br />
- Det var ditt fel?<br />
- Ja.<br />
- Jaha. Du behöver beh ver ingen ambulans där d r då? d<br />
- Det går g r nog inte, hon är r död, d d, svarar 19åringen.<br />
ringen.”
Den 48-årige 48 rige mannen i Malmö Malm<br />
dödade dade sin sambo <strong>och</strong> sjuårige sju rige son<br />
– sen tog han sitt liv<br />
Granne: Obegripligt.
Gärningsman? rningsman?
”Konstigt Konstigt att han är r lik mig” mig<br />
Bild i Alms egen kamera tagen när n r han skall ha varit kidnappad
Mördaren fick barn – med<br />
sin psykolog<br />
Låste dörren – hade sex med sin patient inne i<br />
fängelset<br />
DEN LIVSTIDSDÖMDE RÅNMÖRDAREN HAR BLIVIT PAPPA.<br />
Det blir hans femte barn – med lika många kvinnor.<br />
Mor till det yngsta är psykologen som behandlade honom på<br />
fängelset. (Aftonbladet 31/10, 2009)
”Stigsson gifter sig – med sitt offers advokat”<br />
AB – 11/5 - 2010<br />
Sparkade generalen dömdes för hustrumisshandel – nya kvinnan försvarade hans<br />
exfru<br />
Exfrun var under flera år ovetande om relationen <strong>och</strong> hon anförtrodde advokaten<br />
bland annat hur hon blev misshandlad av Tony Stigsson. Advokaten ska då ha sagt<br />
åt henne att inte anmäla till polisen, skriver Advokatsamfundet i beslutet.
Den psykopatiske gärningsmannens<br />
g rningsmannens<br />
typiska karakteristika<br />
Relationen/samboendet, etc går r extremt fort<br />
(instinkten <strong>och</strong> förnuftet f rnuftet trycks tillbaks)<br />
Våldet ldet <strong>och</strong> kontrollen kommer också ocks fort<br />
Initial chock, men snabb rationalisering <strong>och</strong><br />
normalisering<br />
Kontrollerar allt:<br />
- Klädsel Kl dsel<br />
- Umgänge Umg nge<br />
- Ringer arbetet<br />
- Skär Sk r av offret från fr n mänsklig m nsklig kontakt
Varför går hon inte?<br />
Är inte tillåten att lämna<br />
Trauma – när varken kamp eller flykt<br />
upplevs som möjlig<br />
Traumatiserad (underkastad totalitär<br />
kontroll) under lång tid - PTSD<br />
Personligheten förändras<br />
Stockholmssyndromet (traumatisk<br />
bindning)
Offren<br />
Lågt gt självf sj lvförtroende, rtroende, ingen erfarenhet av<br />
psykopatiska personer<br />
Lyssnar inte på p sin instinkt<br />
När r man blir slagen upplever man att man<br />
förtj rtjänar nar det<br />
När r man kallas hora, etc, etc,<br />
så s förtj rtjänar nar man<br />
det<br />
Man lyder order
Efteråt Efter<br />
Lång ng tid av skuld <strong>och</strong> klander trots<br />
intellektuell först f rståelse else<br />
PTSD som behöver beh ver hanteras<br />
”Jag Jag har fortfarande efter 10 år<br />
sårbarhetsfaktorer, rbarhetsfaktorer, men har lärt l rt mig att<br />
hantera dem allt bättre b ttre”
Vilka är offren?<br />
I princip vem som helst, eftersom<br />
Känslor (ologiska)<br />
Normalisering. Våldet minimeras <strong>och</strong> rättfärdigas.<br />
Sårbarhet (psykologiskt, socialt, ekonomiskt). ”Idealoffer”<br />
Vilka söker sig till våldsamma män <strong>och</strong> kända brottslingar?<br />
(Ju grövre brott, desto fler brev)<br />
Borderlinepersoner (intensiv kärlek, bekräftelse ((någon procent av<br />
tiden)), omvändelse, som en kärleksroman, men naivitet <strong>och</strong><br />
självbedrägeri)
Oskyldigt dömd?
Senaste<br />
Behandling <strong>och</strong> åtg tgärder rder<br />
Senaste nytt: nytt Olika behandling för olika typer av<br />
gärningsm rningsmän<br />
Stöd, St hjälp hj lp <strong>och</strong> skydd för brottsoffren<br />
Strukturerade <strong>risk</strong>bedömningar<br />
<strong>risk</strong>bed mningar<br />
Samarbete mellan myndigheter<br />
Sanktioner?<br />
Sanktioner
Polisiära Polisi ra skyddsåtg skydds tgärder rder<br />
SÄKERHETSSAMTAL,<br />
KERHETSSAMTAL, inventering-<strong>risk</strong>bed<br />
inventering <strong>risk</strong>bedömning mning<br />
LARMTELEFON, sk skyddspaket…<br />
skyddspaket<br />
BESÖKSF BES KSFÖRBUD RBUD<br />
BEVAKNING - RONDERING<br />
SKALSKYDD / LARM<br />
SKYDDAT BOENDE, tillfälligt tillf lligt / permanent<br />
SKYDDAD ID - Namnbyte<br />
Sekretessmarkering<br />
Kvarskrivning<br />
Fingerade personuppgifter (ID-byte) (ID byte)
Stalking<br />
Ett sedan länge känt beteende . . .
. . . men ett nytt brott
Vad är stalking? stalking<br />
Stalking = ”Smygjakt Smygjakt”<br />
Fixering (på (p ett stört st rt sätt) s tt)<br />
Förf rföljelsesyndrom ljelsesyndrom (medicinskt)<br />
Patologisk anknytning (psykologiskt)<br />
Ofredande, olaga förf f rföljelse ljelse (juridiskt)<br />
Psykologisk terrorism (viktimologiskt<br />
( viktimologiskt)
Stalking<br />
En oönskad o nskad <strong>och</strong> upprepad kommunikation,<br />
kontakt, eller annat uppförande uppf rande med avsikt<br />
att, eller utan bekymmer om, orsaka<br />
fruktan för f r offrets egen, eller offrets<br />
närst rståendes, endes, säkerhet. s kerhet.
Olaga förf f rföljelse ljelse<br />
Den som begår beg r brottsliga gärningar g rningar döms, d ms, om var <strong>och</strong> en av<br />
gärningarna rningarna utgjort ett led i en upprepad förf f rföljelse ljelse som medfört medf rt en<br />
kränkning kr nkning av personens integritet, för f olaga förf f rföljelse ljelse, , till fängelse f ngelse<br />
i högst h gst två tv år. r. Är r brottet som avses i första f rsta stycket grovt, döms d ms till<br />
fängelse, ngelse, lägst l gst sex månader m nader <strong>och</strong> högst h gst fyra år. r.<br />
Vid bedömande bed mande om huruvida brottet ska betraktas som grovt ska<br />
särskilt rskilt beaktas 1. om gärningarna g rningarna har innefattat våld v ld eller hot om<br />
grovt våld, v ld, 2. om brottet har pågått p tt under särskilt s rskilt lång l ng tid, eller 3. av<br />
annan anledning kan anses vara särskilt s rskilt allvarlig.
Kontaktförbud<br />
Kontaktf rbud<br />
Kontaktförbud Kontaktf rbud får f r meddelas om det på p grund av särskilda s rskilda<br />
omständigheter omst ndigheter finns <strong>risk</strong> för f r att förbudspersonen f rbudspersonen kommer att begå beg<br />
brott mot, förf f rfölja lja eller på p annat sätt s tt allvarligt trakassera<br />
skyddspersonen.<br />
Kontaktförbud Kontaktf rbud får f r förenas f renas med villkor om:<br />
1. förbud f rbud för f r förbudspersonen f rbudspersonen att uppehålla uppeh lla sig i en bostad som<br />
brukas gemensamt med skyddspersonen,<br />
2. förbud f rbud för f r förbudspersonen f rbudspersonen att vistas inom ett särskilt s rskilt angivet<br />
område omr de (tillträdesf (tilltr desförbud), rbud), <strong>och</strong><br />
3. elektronisk övervakning. vervakning.
4 b § Den som förf f rföljer ljer en person genom<br />
brottsliga gärningar g rningar som utgör utg<br />
1. misshandel enligt 3 kap. 5 § eller förs f rsök k till sådant s dant brott som inte är r ringa,<br />
2. olaga tvång tv ng enligt 4 kap. 4 § första rsta stycket,<br />
3. olaga hot enligt 4 kap. 5 § första rsta stycket,<br />
4. hemfridsbrott eller olaga intrång intr ng enligt 4 kap. 6 §,<br />
5. ofredande enligt 4 kap. 7 §,<br />
6. sexuellt ofredande enligt 6 kap. 10 §,<br />
7. skadegörelse skadeg relse enligt 12 kap. 1 § eller förs f rsök k till sådant s dant brott,<br />
8. åverkan verkan enligt 12 kap. 2 § första rsta stycket, eller<br />
9. övertr verträdelse delse av kontaktförbud kontaktf rbud enligt 24 § lagen (1988:688) om kontaktförbud<br />
rbud<br />
döms, ms, om var <strong>och</strong> en av gärningarna g rningarna har utgjort led i en upprepad kränkning kr nkning<br />
av personens integritet, för f olaga förf f rföljelse ljelse till fängelse f ngelse i högst h gst fyra år. r.
Vilka är r offren?
Gunther Parche (1993)
William Lepeska (2005)
Störst St rst utsatthet?
Vem är stalkern?<br />
stalkern
”Romantik Romantik”<br />
Varför Varf r förf f rföljer ljer man?<br />
Makt <strong>och</strong> kontroll<br />
Hämnd/Uppr mnd/Upprättelse ttelse
Omfångsstudier<br />
Omf ngsstudier stalking<br />
C:a 10% drabbas (8% kvinnor) kvinnor<br />
Incidens 3%<br />
1 av 10 psykiskt sjuk<br />
10% döms ms<br />
75% av offren söker ker psykologisk/psykiat<strong>risk</strong><br />
hjälp hj lp<br />
Medeltid 1.8 år (2.2 för ex-partners) ex partners)<br />
20% bytte adress<br />
18% av förf rföljarna ljarna “tr träffade ffade” en annan<br />
15% upphörde upph rde efter polisintervention
Typer av stalkers<br />
Den erotomane/psykiskt sjuke<br />
Ofta kändisar ndisar<br />
Den kärleksfixerade/socialt<br />
rleksfixerade/socialt inkompetente<br />
Ofta servicepersonal el arbetskamrat<br />
Den hämndlystne mndlystne (rättshaveristen/paranoikern<br />
ttshaveristen/paranoikern)<br />
Ofta myndighetspersoner<br />
(ex)partnern ex)partnern (75%)<br />
Ofta borderlinepersoner (känslom nslomässigt ssigt instabila) instabila<br />
Med hedern som motiv (grupp grupp)<br />
“By By proxy” proxy (genom genom andra)<br />
andra
Gunnar Bengtsson, 62<br />
Tingshusmorden<br />
Söderhamn 1971
Breven<br />
"Vi har inte sett sista kapitlet ännu, hoppas det inte ska bliva så<br />
grymt att det kommer in i framtida historieböcker."<br />
"Det finns tydligen många byråkratjävlar som inte vet att de leker<br />
med en djävulsk död"<br />
"Det kommer att flyta mycket blod om ej maktgalna byråkrater tar sitt<br />
förnuft till fånga <strong>och</strong> friar mig från det jag är oskyldig till"<br />
"Men jag ska ta en blodig hämnd - de jävlarna vet inte med vem de<br />
leker."<br />
"De tänker ta död på mig"<br />
Lars Tingström
Lars Tingström, 51 år<br />
(1982-1983)<br />
Åklagares villa sprängs 1982(1 död)<br />
Bomb briserar i Skatteskrapan i Stockholm 1983 (1 död)<br />
Bomb briserar hos Kronofogdemyndigheten Nacka 1983
Tandläkare Yngve Bergkvist, 50 år<br />
(1992)<br />
Skjuter ihjäl 2 kronofogdar<br />
”Kände mig som en soldat som försvarar<br />
mitt land”
Polismordet i Nyköping, 2007<br />
Lars Widerström, 55
Nytt brev till anhöriga:<br />
”För eget vidkommande, kan jag av förklarliga skäl, ej<br />
acceptera, att jag betingat av mened, framställts såsom<br />
en gemen våldsverkare, inför Er anhöriga, till Fredrik.<br />
Jag kan ej heller, påtaga mig ett oriktigt ansvar, på<br />
medvetet falska grunder”<br />
Om inte pappan hjälper till hotar polismördaren med att starta en<br />
rättsprocess kring vittnesmålet, som han menar att ingen tjänar på.<br />
”Även Fredriks heder <strong>och</strong> eftermäle, torde gravt<br />
besudlas av en dylik process”, skriver polismördaren.<br />
Expressen 9/10 - 2008
Slaktmaskmannen – 26 år r (2011)<br />
förberett rberett mord på p 18 personer - varav<br />
merparten är r läkare l kare som han tidigare<br />
kommit i kontakt med<br />
Motiv: Inte fått f tt adekvat hjälp hj lp
Särskilt rskilt svåra sv ra stalkers<br />
De som har såväl s l uttalade paranoida drag,<br />
som borderlinedrag <strong>och</strong> hög h g grad av<br />
psykopati<br />
”Ibbe Ibbe”, ”Kjell Kjell”
Samhälleliga Samh lleliga initierande faktorer<br />
Hollywoodperspektivet: Ge aldrig upp, mannen får f<br />
kvinnan till slut (Mandomsprovet)<br />
”Every Every breath you take, take every move you make, every<br />
bond you break, every step you take, take I’ll ll be watching you<br />
. . .” .<br />
”Oh, Oh, can’t can you see, see,<br />
you belong to me” me (STING)<br />
”Jag Jag skall förf f rfölja lja dig tills du blir min” min<br />
(Hur svårt sv rt kan det va´? va ? Linda Bengtzing)<br />
Bengtzing
Riskbedömningar<br />
Riskbed mningar
Problem?<br />
“every man is in certain respects<br />
(a) like all other men,<br />
(b) like some other men,<br />
(c) like no other man”<br />
(Kluckhohn & Murray, 1953, p. 53)
Problem?<br />
Inget säkert s kert sätt s tt att förutse f rutse framtiden<br />
Men:<br />
Vi klarar oss inte utan <strong>risk</strong>bedömningar<br />
<strong>risk</strong>bed mningar<br />
- bättre ttre än n slumpen<br />
- mycket står st r på p spel
Vad är r <strong>risk</strong>?<br />
Ofta: En sannolikhet att något n got mindre bra<br />
kan inträffa intr ffa<br />
Komplicerat. Innefattar:<br />
När? r? Var? Hur? Varför? Varf r? Vem?, Etc.<br />
”Farlighet Farlighet” mindre bra. Dikotomt, Dikotomt<br />
endimensionellt <strong>och</strong> beständigt best ndigt
Outcome<br />
Prediction Not Violent Violent<br />
Low Risk <br />
High Risk
Resultat:<br />
Slumpmässigt<br />
Slumpm ssigt<br />
Oetiskt<br />
Vanliga argument:<br />
Ska vi låtsas l tsas att vi kan se in i framtiden?<br />
Ska vi låsa l sa in människor m nniskor för f r någonting n gonting de<br />
ännu nnu inte har gjort?<br />
Hur många m nga oskyldiga ska vi låsa l sa in för f r att<br />
vara säkra s kra på p att vi hittar alla skyldiga?
Resultat (forts):<br />
Forskarvärlden Forskarv rlden enig!<br />
Lagstiftning ändrades ndrades
Men, verkligheten?<br />
Finns personer som är r farligare än n andra<br />
Vårt rt system är r uppbyggt kring att vi inte klarar oss utan<br />
att göra g ra <strong>risk</strong>bedömningar<br />
<strong>risk</strong>bed mningar<br />
Vi gör g r <strong>risk</strong>bedömningar <strong>risk</strong>bed mningar dagligen <strong>och</strong> stundligen<br />
Och, hur bra är r forskningen egentligen?<br />
Och, vad innebär inneb r egentligen en <strong>risk</strong>bedömning? <strong>risk</strong>bed mning? Att<br />
föruts rutsäga ga någonting? gonting? Eller att förhindra rhindra någonting? gonting?
Mer balanserade <strong>och</strong> sakliga argument<br />
Ska vi låsa l sa in människor m nniskor för f r någonting n gonting de ännu nnu<br />
inte har gjort?<br />
Ska vi skriva ut/frige en patient som med stor<br />
sannolikhet kommer att begå beg ett nytt allvarligt<br />
våldsbrott? ldsbrott?
Mer balanserade <strong>och</strong> sakliga argument<br />
(forts.)<br />
Ska vi låtsas l tsas att vi kan se in i framtiden? (Svaret<br />
är r givet)<br />
Även ven om vi inte kan se in i framtiden, ska vi<br />
änd ndå bedöma bed ma <strong>risk</strong>er <strong>och</strong> utifrån utifr n det ta ställning st llning<br />
till vad som är r acceptabelt? (Krav från fr n samhället. samh llet.<br />
Stöd St d i vetenskapen)
Socialstyrelsen:<br />
2003: ”Några gra exakta metoder för f<br />
<strong>risk</strong>bedömning <strong>risk</strong>bed mning finns inte” inte<br />
Men: 2004 (efter Mijailovic <strong>och</strong> Arvika):<br />
5 läkare l kare anmäls anm ls till HSAN<br />
Men:
Riskbedömningar<br />
Riskbed mningar skall göras ras<br />
Skriftliga rutiner för f r detta skall finnas<br />
Bedömningarna<br />
Bed mningarna skall göras ras utifrån utifr<br />
vetenskap <strong>och</strong> beprövad bepr vad erfarenhet<br />
Bedömningarna<br />
Bed mningarna skall dokumenteras
Liknande utveckling också ocks inom andra<br />
områden omr den<br />
Kriminalvården<br />
Kriminalv rden<br />
Socialtjänsten<br />
Socialtj nsten<br />
(Rätts)psykiatrin<br />
tts)psykiatrin<br />
Polisen<br />
Bankvärlden Bankv rlden<br />
Förs rsäkringsbranschen<br />
kringsbranschen<br />
M fl
Polisen: Polisen<br />
“Initial Initial hot- hot <strong>och</strong> <strong>risk</strong>bedömning<br />
<strong>risk</strong>bed mning . . . bör<br />
göras ras på ett så tidigt stadium som möjligt jligt.<br />
Den dokumenterade bedömningen<br />
bed mningen bör<br />
ligga till grund för beslut om vilket slag av<br />
skydd . . . som ett enskilt brottsoffer skall<br />
ha (RPS 2005:1)
Utreda brott<br />
Skydda brottsoffer<br />
Polisens uppgift<br />
“Det Det åligger ligger varje polisman att ha ett<br />
brottsoffertänk<br />
brottsoffert nk”
Vad har hänt? h nt?<br />
Insikt i att vi inte klarar oss utan att göra g ra<br />
<strong>risk</strong>bedömningar<br />
<strong>risk</strong>bed mningar<br />
Vår r verklighet kräver kr ver det<br />
Vi gör g r <strong>risk</strong>bedömningar, <strong>risk</strong>bed mningar, implicit eller<br />
explicit, dagligen <strong>och</strong> stundligen<br />
Ny utgångspunkt:<br />
utg ngspunkt:<br />
Vi måste m ste sträva str va efter att göra g ra dessa<br />
bedömningar bed mningar så s bra vi kan
Hur ska vi då göra ra<br />
<strong>risk</strong>bedömningar<br />
<strong>risk</strong>bed mningar?<br />
I huvudsak tre olika ansatser: ansatser<br />
- Den ostrukturerade<br />
- Den aktua<strong>risk</strong>a<br />
- Den strukturerade professionella
Den ostrukturerade<br />
Ang. John Jonsson<br />
“Jag Jag bedömer bed mer <strong>risk</strong>en som låg att JJ skulle<br />
återfalla terfalla i allvarlig brottslighet vid vistelse på<br />
annan anstalt under öppnare ppnare former.” former.<br />
I tjänsten tj nsten<br />
Psyk. Psyk konsult
Den aktua<strong>risk</strong>a, aktua<strong>risk</strong>a,<br />
ex VRAG<br />
1 Psykopati (-5, 5, +12)<br />
2 Problem i skolan (-1, 1, +5)<br />
3 Personlighetsstörning<br />
Personlighetsst rning<br />
(Nej Nej -2, 2, Ja +3)<br />
4 Ålder lder (>39 -5, 5,
% violent<br />
1<br />
0,9<br />
0,8<br />
0,7<br />
0,6<br />
0,5<br />
0,4<br />
0,3<br />
0,2<br />
0,1<br />
0<br />
p(violence (violence)<br />
1st 2nd 3rd 4th 5th 6th 7th 8th 9th<br />
Risk Bins
Bra änd ndå som grundkunskap?<br />
En falsk känsla k nsla av vetenskaplig exakthet<br />
Vi kan ”postdicera postdicera” exakt. Men predicera?<br />
Överpr verprövning? vning?<br />
Exemplet ”roadkill roadkill”
% violent<br />
1<br />
0,8<br />
0,6<br />
0,4<br />
0,2<br />
0<br />
p(violence (violence)<br />
1st 2nd 3rd 4th 5th 6th 7th 8th 9th<br />
Quinsey et al Douglas et al
Uppskattning av <strong>risk</strong> i<br />
absoluta tal<br />
Känsligt t o m beträffande utformning<br />
Slovic & Monahan (1995)<br />
Fallbeskrivningar till studenter <strong>och</strong> kliniker<br />
Uppskattning av <strong>risk</strong> i %<br />
0% … 10% … 20% …… 100%<br />
44%<br />
.01% … 1% … 2% … 5% … 10% …… 40% +<br />
12%
Det är statistiskt möjligt att göra mycket exakta<br />
nume<strong>risk</strong>a uppskattningar på gruppnivå i en specifik<br />
grupp<br />
Möjligheten att generalisera till andra grupper är<br />
begränsad<br />
Möjligheten att generalisera till individnivå logiskt<br />
omöjligt<br />
Lösning?<br />
Icke-nume<strong>risk</strong>a, katego<strong>risk</strong>a uppskattningar, på<br />
vetenskaplig grund
Användning av individuella nume<strong>risk</strong>a<br />
uppskattningar användbara när det<br />
gäller att beskriva någonting i nutid i<br />
relation till andra<br />
IQ, psykopati, depression, etc<br />
Framtiden?
Tyvärr Tyv rr<br />
Inga mirakelmediciner
Riskbedömning<br />
Riskbed mning i kriminalvården<br />
kriminalv rden<br />
Patienten är r känd k nd för f r undertecknad sedan 1999 då d han låg l g på p obs-<br />
avdelningen på Hall. Initialt var han oerhört oerh rt negativt inställd inst lld till all kontakt<br />
<strong>och</strong> låg l g ofta med ryggen vänd v nd <strong>och</strong> vägrade v grade att överhuvudtaget verhuvudtaget tala med<br />
undertecknad. Han tedde sig obstinat <strong>och</strong> negativistisk. Han har dock<br />
successivt blivit allt mera talför talf r <strong>och</strong> är r nu t o m vänlig v nlig <strong>och</strong> förtrolig. f rtrolig.<br />
Han har trots allt klarat av de år r jag känt k nt honom utan att ta till våld v ld <strong>och</strong><br />
förutom rutom att ibland verbalt uttrycka sitt missnöje missn je har han i denna<br />
välstrukturerade lstrukturerade miljö milj klarat sig utmärkt. utm rkt. Jämf J mfört rt med min tidigare<br />
bedömning bed mning 1999 har en klar förb f rbättring ttring ägt gt rum.<br />
Tillsammans med den övriga vriga personalen, som har känt k nt honom i många m nga år, r,<br />
tycker jag att han har visat en mognad <strong>och</strong> en klar psykisk stabilisering. stabilisering.<br />
Jag<br />
rekommenderar således s ledes att han måtte m tte beviljas dagspermissioner <strong>och</strong> flyttas<br />
till Tillberga.<br />
2002-12 2002 12-18 18<br />
konsult. läk l<br />
Specialist i psykiatri <strong>och</strong> rättspsykiatri<br />
r ttspsykiatri
Den strukturerade professionella<br />
ansatsen<br />
Vetenskapligt grundade checklistor med<br />
personligt ansvar. Ex.vis: Ex.vis<br />
HCR-20 HCR 20<br />
SARA<br />
SAM<br />
SVR-20 SVR 20<br />
PATRIARK<br />
M.fl.
Förstå historien<br />
Planera framtiden
Utgångspunkter Utg ngspunkter för f r de olika<br />
ansatserna:<br />
Den aktua<strong>risk</strong>a: aktua<strong>risk</strong>a<br />
Människan, nniskan, även ven den professionelle<br />
yrkesmannen, är r värdel v rdelös, s, det har forskningen<br />
bevisat. Därf D rför r skall vetenskapliga instrument<br />
helt avgöra avg ra <strong>risk</strong>bedömningarna.<br />
<strong>risk</strong>bed mningarna.<br />
Den strukturerade professionella:<br />
Den professionelle är r ganska bra, men behöver beh ver<br />
strukturerad kunskap (vetenskap) till sin hjälp. hj lp.
Exempel rättspsykiatrin ttspsykiatrin<br />
Strukturerade <strong>risk</strong>bedömningar<br />
<strong>risk</strong>bed mningar var sjätte sj tte<br />
månad nad<br />
RUT-grupp RUT grupp<br />
Länsr nsrätt tt
HCR-20 HCR 20<br />
Vålds<strong>risk</strong><br />
Historik Klinisk bedömning Riskhantering<br />
Bakåt<br />
(10 faktorer)<br />
Här <strong>och</strong> nu<br />
(5 faktorer)<br />
Framtiden<br />
(5 faktorer)
HCR-20 HCR 20<br />
1. Tidigare våldshandlingar<br />
v ldshandlingar (N, D, J)<br />
2. Tidig debut i våldshandlingar<br />
v ldshandlingar<br />
3. Instabilitet i förh f rhållanden llanden<br />
4. Problem på p arbetsmarknaden<br />
5. Alkohol- Alkohol eller drogmissbruk<br />
6. Psykisk sjukdom<br />
7. Psykopati<br />
8. Tidig missanpassning<br />
9. Personlighetsstörning<br />
Personlighetsst rning<br />
10. Tidigare misskötsamhet missk tsamhet vid permission
Kliniska <strong>risk</strong>faktorer<br />
1. Brist på p insikt (N, D, J)<br />
2. Negativ attityd<br />
3. Symtom på p psykisk sjukdom<br />
4. Instabilitet<br />
5. Dålig lig behandlingsbarhet
Riskhantering (In resp Ut) Ut<br />
1. Orealistisk framtidsplanering (N, D, J)<br />
2. Brist på p professionell tillsyn<br />
3. Brist på p stöd st d <strong>och</strong> hjälp hj lp<br />
4. Brist på p samtycke <strong>och</strong> motivation<br />
5. Stress
Relevans?<br />
Övrigt?
Hur rapportera <strong>risk</strong>bedömningen?<br />
<strong>risk</strong>bed mningen?<br />
”Underlag Underlag för f r <strong>risk</strong>bedömning<br />
<strong>risk</strong>bed mning”<br />
Skäl Sk l till <strong>risk</strong>bedömningen<br />
<strong>risk</strong>bed mningen<br />
Metod<br />
Aktuell brottslighet<br />
Tidigare brottslighet<br />
Social anpassning<br />
Anpassning inom kriminalvården<br />
kriminalv rden<br />
Psykiat<strong>risk</strong> funktionsbedömning<br />
funktionsbed mning<br />
Riskbedömning Riskbed mning <strong>och</strong> förslag f rslag till <strong>risk</strong>hantering
Måls lsättning ttning<br />
Att bli bra på att predicera framtida våld ld?<br />
Att bli bra på att förhindra rhindra våld ld!
Risk, Intervention, and<br />
Recidivism<br />
Intervention<br />
Level<br />
% Recidivism<br />
Low Risk Low 13%<br />
High 25%<br />
High Risk Low 32%<br />
High 24%
Det värsta v rsta som kan hända h nda (i verkligheten)?<br />
Att <strong>risk</strong>bedömningen <strong>risk</strong>bed mningen blir till en prediktion<br />
som blir rätt! r tt!<br />
Alltså, Allts , tvärt tv rt emot prediktionsforskningen:<br />
prediktionsforskningen<br />
SBU-rapport SBU rapport 2005: ”Kan Kan våld v ld i samhället samh llet<br />
föruts rutsägas? gas?”
B-SAFER summary <strong>risk</strong> ratings and recidivism in spousal assault<br />
towards the same partner for 216 male alleged perpetrators of<br />
spousal assault in a Swedish police county 2005 - 2007.<br />
Risk Low <strong>risk</strong> Medium <strong>risk</strong> High <strong>risk</strong><br />
Acute 45% 40% 44%<br />
Long term 47% 41% 42%<br />
Severe/Fatal<br />
Violence 47% 40% 32%
Prediktionsperspektivet<br />
”Ett Ett bra sätt s tt att slippa brottsofferarbetet”<br />
brottsofferarbetet<br />
Hjärtl Hj rtläkaren karen
Prevention!<br />
Inte prediktion<br />
Så, , . . .
Steg <strong>och</strong> strategier vid<br />
revisionen<br />
1. Review av litteraturen, 1997+ (N = ~2500)<br />
2. Review av forskningen kring HCR-20 (N =<br />
~150)<br />
Meta-analys (Reeves et al., in prep)<br />
3. Aggregerad data-analys (N = ~4500)<br />
4. Identifiera behov av nya/reviderade faktorer<br />
5. Formulera nya/reviderade faktorer<br />
6. Feedback från användare<br />
7. Fältstudier/Empi<strong>risk</strong> prövning
SARA-projektet SARA projektet 2001-2002 2001 2002<br />
25% återfall terfall<br />
Fler barn än n offer <strong>och</strong> gärningsm g rningsmän<br />
19% ville ej driva en rättslig r ttslig process<br />
24% ville inte ta emot det skydd som<br />
polisen ville ge dem<br />
Ex: 1 mord
SARA
SARA<br />
En checklista för f r kliniker innehållande inneh llande 20<br />
<strong>risk</strong>faktorer<br />
SARA:SV (B-SAFER) (B SAFER) 10 <strong>risk</strong>faktorer att<br />
användas anv ndas även ven av icke-kliniker icke kliniker<br />
Utformad efter forskning i Kanada <strong>och</strong> Sverige<br />
(faktoranalys av drygt 3 000 bedömningar)<br />
bed mningar)<br />
Svenska versionen kompletterad med 5<br />
sårbarhetsfaktorer rbarhetsfaktorer (stark korrelation till <strong>risk</strong>!)
SARA<br />
Stabil vetenskaplig grund (evidensbaserad)<br />
Användarv Anv ndarvänlig nlig<br />
Checklista (N, D, J)<br />
”Viktning Viktning” av faktorer gör g r man själv sj lv
Syfte<br />
Att underlätta underl tta arbetet<br />
En utgångspunkt utg ngspunkt för f r informationsinhämtning<br />
informationsinh mtning<br />
Att bli mer professionell (även ( ven i misslyckade fall)<br />
Att öka ka samstämmigheten<br />
samst mmigheten - med bristfällig bristf llig info<br />
ökar kar spridningen<br />
Att öka ka kvaliteten<br />
Att öka ka kommunicerbarheten (Soc ( Soc, åklagare, klagare,<br />
kollegor i andra län) l n)
Syfte (forts)<br />
Att ge möjlighet m jlighet till uppföljning uppf ljning <strong>och</strong><br />
kvalitetssäkring<br />
kvalitetss kring<br />
Forskning <strong>och</strong> utveckling<br />
Underlag för f r ny lagstiftning (bättre (b ttre verktyg)<br />
Att skydda brottsoffren!
Syfte (forts)<br />
Att fylla i SARA korrekt?<br />
Nej, att med hjälp hj lp av checklistan få f en så s<br />
fullständig fullst ndig bild som möjligt m jligt <strong>och</strong> utifrån utifr n det<br />
sätta tta in ett bra skydd.<br />
SARA är r inget mål, m l, det är r ett medel
Varför Varf ”fylla fylla i blanketten”? blanketten<br />
Kvalitetssäkring Kvalitetss kring (att bedömningarna bed mningarna görs) g rs)<br />
Forskning <strong>och</strong> utveckling (evidensbaserat?)<br />
Men, sekundärt sekund rt
Kom ihåg! ih g!<br />
Finns inga exakta regler
”Ekbrands Ekbrands modell” modell<br />
Riskmodellen som jag presenterat i den här avhandlingen fungerar som följer:<br />
om mannen gjort minst fyra av följande sju handlingar de sista sex månaderna<br />
innan separation blev aktuellt förutsäger modellen att mannen kommer att använda<br />
fysiskt våld efter separation. Om han gjort tre eller färre av dessa handlingar kommer<br />
han sannolikt inte att använda fysiskt våld efter separation. De relevanta<br />
handlingarna är:<br />
• Kastat saker mot kvinnan<br />
• Knuffat eller slagit kvinnan med öppen hand<br />
• Bitit, sparkat eller slagit med knuten hand<br />
• Hindrat eller förbjudit kvinnan att lämna sin bostad<br />
• Skadat barnen, om kvinnan har några<br />
• <strong>Hot</strong>at att skada kvinnan<br />
• Sagt att kvinnan är dum eller inkompetent<br />
När modellen tillämpas på de enkätsvar som den är utvecklad utifrån ger den<br />
rätt förutsägelse i 86 procent av fallen. (N= c:a 300, 85% bortfall)
Modellen föruts f rutsäger ger<br />
Hur utvärdera? utv rdera?<br />
Om vi förhindrar, f rhindrar, vad händer h nder då d med<br />
modellen?
Risk?<br />
Strukturerad <strong>risk</strong>!<br />
Vad är r nytt?
Forskningen<br />
SARA<br />
Översatt versatt till 10 språk spr<br />
Används Anv nds i 15 länder, l nder, på p 5 kontinenter<br />
Obligato<strong>risk</strong> i ex Corrections Canada<br />
Varje <strong>risk</strong>faktor har en solid grund i<br />
forskningen<br />
SPJ-ansats SPJ ansats, dvs en checklista, inte en<br />
skala
Validitet <strong>och</strong> reliabilitet<br />
N = 6 882<br />
Kropp & Hart (2000), N = 2 681 (Canada)<br />
Movat-Leger<br />
Movat Leger (2001), N = 154 (US)<br />
Belfrage & Strand (2002), N = 430 (Sweden)<br />
Williams & Houghton (2004), N = 1 465 (US)<br />
Cairns (2004), N = 231 (Canada)<br />
Wong & Hirashima (2008), N = 196 (US)<br />
Gibas, Gibas,<br />
Kropp, Hart & Stewart (2008), N = 108 (Canada)<br />
Grann & Wedin (2002), N = 88 (Sweden)<br />
Hilton, Harris, Rice, Rice,<br />
Lang & Cormier (2004), N = 689, (Canada)<br />
Heckert & Gondolf (2004), N = 840 (US)
SARA:SV (B-SAFER) (B SAFER)<br />
Cooke (2003), N = 2 681 (IRT ( IRT-analys analys)<br />
SARA:SV/B-SAFER SARA:SV/B SAFER (Kropp, Hart & Belfrage, 2005)<br />
(Nederländerna, (Nederl nderna, Italien, Grekland, Norge, Canada, US,<br />
m fl) fl<br />
Belfrage & Strand (2003), N = 250<br />
Belfrage & Strand (2008), (vvfactors ( vvfactors) ) N = 698<br />
Belfrage & Strand (2009), (vvfactors ( vvfactors) ) N = 219<br />
Thijssen & de Ruiter (in press) N = 146 (inter rater, sub types)<br />
Thijssen & de Ruiter (in press) N = 146 (prediction)
THE RELIABILITY AND VALIDITY<br />
OF THE B-SAFER<br />
P. Randall Kropp, Kropp,<br />
Ph.D.
Objectives<br />
To evaluate the psychometric properties<br />
of the Brief Spousal Assault Form for<br />
Evaluation of Risk (B-SAFER) (B SAFER)<br />
1. IRR reliability<br />
2. To evaluate the relationship between the B- B<br />
SAFER and its parent instrument, the SARA<br />
3. To explore the concurrent validity of the B- B<br />
SAFER with:<br />
• Other well-established well established IPV violence measures<br />
• The Psychopathy Checklist Screening Version
The B-SAFER B SAFER has:<br />
Conclusions<br />
Moderate IRR reliability for summary <strong>risk</strong> ratings<br />
Except for imminence<br />
Good IRR reliability for total (actuarial) scores<br />
Good concurrent validity with the SARA<br />
For both summary <strong>risk</strong> ratings and total scores<br />
Tendency for lower B-SAFER B SAFER ratings<br />
Due to absence of interview and to passage of<br />
time?<br />
Suggests that the SARA literature is relevant to<br />
B-SAFER SAFER validity
The B-SAFER B SAFER has:<br />
Conclusions (cont.)<br />
Moderate to high concurrent validity with other<br />
IPV <strong>risk</strong> measures<br />
Good convergent and divergent validity with the<br />
PCL in expected directions<br />
Overall, good support for reliability and validity in<br />
this investigation
SAM (Stalking ( Stalking Assessment and<br />
Tre delar:<br />
Management<br />
Typ av stalking (10 faktorer)<br />
Riskfaktorer hos gärningsmannen g rningsmannen (10 faktorer)<br />
Sårbarhetsfaktorer rbarhetsfaktorer hos offret (10 faktorer)<br />
Den första f rsta delen ger en bild av karaktären karakt ren <strong>och</strong> allvarlighetsgraden,<br />
de andra ligger till grund för f r vilka skyddsåtg skydds tgärder rder som bör b r sättas s ttas in
PATRIARK<br />
10 <strong>risk</strong>faktorer<br />
5 sårbarhetsfaktorer<br />
s rbarhetsfaktorer<br />
Risk vid olika scenarier
Kontakt:<br />
henrik.belfrage@miun.se
Change language