Profilen nummer 1, 2011 - Assa

TOMAS HÄGGLÖF
Håller huvudet kallt
bland flytande stål
s 4–8
Stänger med glans
Nya funktioner och modern design
präglar den nya dörrstängarserien
s 9
Öppnar
med kod
Snyggt handtag
smälter in
s 18–19
Ett kort
till allt
Aperio
underlättar
för Arbets-
förmedlingen
s 10–11
1|11
ASSA ABLOY, the global leader
in door opening solutions
1

ASSA med Aperio
– trådlös on line-
läsare i ARX och
RX passersystem
ASSA med Aperio – den senaste ”wireless on line”-teknologin
från ASSA ABLOY – skapar en enkel och säker koppling mellan
mekaniska lås och passersystem, helt trådlöst.
Med trådlösa läsare i ASSAs läsarfamilj erbjuds enkel
och kostnadseffektiv anslutning av flera innerdörrar till
passersystemet. Lägg till kontorsdörrar, omklädningsrum
och olika typer av förråd där det tidigare upplevts som
dyrt med passersystem. Du får högre säkerhet och ökad
bekvämlighet på hela anläggningen jämfört med kodlås.
De nya trådlösa läsarna ger låg installationskostnad;
ingrepp sker varken på dörr eller dörrkarm då anslutningen
mellan RadioDAC och läsaren är trådlös. Vidare behövs
ingen extra låsning då befintligt låshus kan användas.
ASSA E100 är en stilren dörrbladsläsare i rostfritt.
Läsarteknologin är Mifare, och strömförsörjning sker
med inbyggda batterier med lång livslängd.
ASSA ABLOY, the global leader
in door opening solutions.
A 217

PROFILEN
ASSA AB, Kungsgatan 71, Box 371,
631 05 Eskilstuna, Sweden.
Tel: 016-17 70 00
Fax: 016-17 70 86
www.assa.se
Ansvarig utgivare
Ulrika Wass
Ordförande i redaktionsråd
Martin Mårtensson
Redaktör
Cristina Josefsson
Produktion
Strateg Marknadsföring AB, Örebro
Omslagsfoto
Denny Lorentzen
Foto / Illustration
Denny Lorentzen s 1, 4–8, 15–19
Ulla-Carin Ekblom s 9
Kristian Älegård s 11
Petter Magnusson s 10-11
Tryck
Ljungbergs tryckeri AB, Klippan
Stopp på dropp
Minst en miljon kubikmeter vatten
har ASSA sparat de senaste åtta åren.
s 12–13
ARX och dp CLIQ
säkrar sjukhuset
På Länssjukhuset i Kalmar används flera
produkter för att säkra sjukhusmiljöns
krävande av skydd och tillgänglighet.
s 14–17
Innovation
och utveckling
ASSA arbetar ständigt med forskning och utveckling av nya
produkter. Det är nödvändigt för att vi ska vara den ledande,
mest framgångsrika och innovativa leverantören av totala lås-
och dörrlösningar.
Genom att leda utvecklingen vill vi erbjuda väldesignade,
trygga och smidiga lösningar som skapar mervärde för våra
kunder. För att kundnyttan ska bli så stor som möjligt utvecklas
de nya produkterna i nära samarbete med kunder och
slutanvändare.
Du har väl inte missat att vi sedan i januari erbjuder en
ny komplett dörrstängarserie som kommer att ge oss en
världsledande position. Dörrstängarserien togs fram i samråd
med arkitekter, och har en diskret design som enkelt smälter
in i olika slags miljöer.
Aperio är ett direkt resultat av diskussioner med över
150 kunder i hela världen. Kunderna efterlyste ett enkelt och
kostnadseffektivt sätt att öka antalet dörrar som kan övervakas
med deras befintliga passersystem. I det här numret berättar vi
om hur Aperio används på Arbetsförmedlingens kontor i Solna.
Vi besöker även Skandias nya huvudkontor för att studera
hur Code Handle Door möter användarnas behov av enkel
och bekväm låsning av kontorsdörrar. Ytterligare ett exempel
på hur produktutveckling ökat användarnyttan.
Ulrika Wass
Kommunikations- och
marknadsföringschef ASSA AB
3

4
Tomas Hägglöf
Arbete: Säkerhetschef på
SSAB i Oxelösund.
Karriär: Tidigare chef i produktionen,
bland annat för stålverket. Efter en
kort sejour som egen företagare
återvände han till SSAB som
säkerhetschef 2007. ”Det var inte så
roligt som jag trodde att arbeta i en
mindre verksamhet.”
Familj: Fru, två hundar och en häst.
Bor: I Nyköping.
Intressen: Friluftsliv och jakt.
Drivkraft: Omtanke. Nollvision för
arbetsskador på SSAB i Oxelösund.

Stålsäkert på SSAB
PROFILEN
Heavy metal. Så kan man sammanfatta miljön i stålverket på SSAB i Oxelösund.
Produktionen är både tung och farlig. Det ställer stora krav på säkerheten – och därmed
på säkerhetschefen Tomas Hägglöfs ständiga uppmärksamhet.
5

6
Stålverkshallen ser ut som jättes övergivna lekplats. Ett jättekar här, en jätteform
där, en vält kanna i jätteformat lite längre bort. Allt täckt av ett lager
grått stoft. Längst in i ett hörn en glödande cylinder av stål under smältning.
Och så kommer en travers farande med en gigantisk behållare fylld med
flytande stål som föraren behändigt tippar ut i en form tio meter nedanför.
Bländande ljus, hetta, gnistor och stålet rinner som vatten.
Resultatet av arbetet i stålverket blir de äm-
nen som ligger travade under oss och sprider
hetta. Vid första anblicken kan man ta dem
för betongskivor, två–tre decimeter tjocka.
Men det är alltså stålämnen. De ska transporteras
antingen till valsverket, en ännu större
byggnad här intill, eller till SSABs anläggning
i Borlänge för att valsas ut till stålplåt av olika
slag. Varje ämne väger 30 till 50 ton.
I dag tillverkas höghållfast stål vid SSAB i Oxelösund, som är Sveriges enda
stålverk som har en hel produktionslinje, från råvarorna järnmalm, kol och
syrgas, till valsad plåt.
Verket producerar cirka 700 000 ton härdad plåt per år, den största delen
av produktionen exporteras och en stor enskild marknad är Tyskland.
– Vi tillverkar produkterna Hardox, Armox, Weldox och Toolox här,
berättar Tomas Hägglöf, säkerhetschef på SSAB i Oxelösund sedan 2007.
Det är olika former av höghållfast stål med låg legeringsgrad som används
till bland annat konstruktioner, kranarmar, entreprenadmaskiner, skottsäkra
bilar, svetsning och verktyg.
Kar och gjutformar i jätteformat på SSAB i Oxelösund.
Passerkort används
för identifikation, för tidredovisning,
för passer-
systemet ARX och för
lunchbetalning.
Tungt och farligt alltså. Både för dem som arbetar här, för entreprenörer
och för besökare på området. Därför är säkerhetsbestämmelserna rigorösa.
Skyddshjälm och skyddsglasögon är obligatoriska i alla lägen på industriområdet.
Alla entreprenörer säkerhetsutbildas.
– Min största utmaning i jobbet är att få ner antalet arbetsolyckor till noll,
säger säkerhetschefen.
En annan utmaning är att skapa ett fullgott skal-
skydd. Det är viktigt att förhindra personer som inte
hör hemma på området att komma in, just för att det
är så farligt.
– Vi vill ju inte ha in obehöriga, exempelvis cyklande
barn eller besökare som inte vet vart de ska. Området
är riskfyllt med tunga transporter, gasledningar, järnvägar
och vägkorsningar.
Vakten ser allt
Centralvakten spelar en, just det, central roll. En ständig ström av bilar passerar
de två väktarnas argusögon. På dataskärmar ser de bevakningskamerornas
bilder från delar av det enorma industriområdet omfattande 340 hektar.
Inne i vaktbyggnaden är det full fart. Entreprenörer fotograferas för passerkort
som används för identifikation, för tidredovisning, för passersystemet
ARX och för lunchbetalning.
En gång i tiden fungerade stålverkets centralvakt som en larmstation för
hela Oxelösund. Även andra verksamheter utanför SSAB hade larm kopplade
hit, eftersom vakten är bemannad dygnet runt, året runt.

– Händer det något i Oxelösund ringer människor fortfarande hit, säger
Tomas Hägglöf. Man förutsätter att centralvakten har information om vad
som inträffat.
Produktionen vid SSAB i Oxelösund står aldrig stilla, den bedrivs i kontinuerligt
treskift. Och stilla kan inte heller säkerhetschefens ansträngningar stå.
Ständigt verkar han för att minska risker av olika slag.
– Det värsta som skulle kunna hända är någon form av olycka med stora
personskador som följd.
Tung industri är just tung och därmed farlig, betonar han. Arbetssäkerheten,
de anställdas fysiska arbetsmiljö, är det ansvarsområde som Tomas Hägglöf
prioriterar högst.
– Säkerheten i produktionen, där lägger jag ner det mesta krutet, säger
han. Folk ska komma hem i samma skick som de kom hit. Säkerhetsreglerna
är stränga och ska följas.
Men många andra områden ingår i säkerhetschefens stabsfunktion: före-
Det glödande stålet är mellan 1 400 och 1 700 grader varmt.
SSAB Oxelösund
SSAB består av tre enheter;
SSAB Luleå, SSAB Borlänge och
SSAB Oxelösund.
PROFILEN
Här i Oxelösund har järnverket funnits
sedan 1914. En förmodad anledning
till placeringen är djuphamnen,
Östersjöns nordligaste isfria hamn.
Under perioden 1957–1961 byggdes
anläggningen ut till ett integrerat
järn-, stål- och valsverk med grovplåt
som huvudprodukt.
1978 sammanfördes Norrbottens
Järnverk i Luleå, Domnarvets Jernverk
i Borlänge och Oxelösunds Järnverk
till SSAB.
Efter en omorganisation 1988 blev
Oxelösunds järnverk ett eget dotterbolag
med namnet SSAB Oxelösund.
Från och med 2010 är SSAB uppdelat
i tre affärsområden, Oxelösund
ingår i SSAB EMEA.
Här arbetar 2 300 anställda.
tagshälsovård, risk management, skalskydd, den interna räddningstjänsten.
En förman och fyra räddningstjänstarbetare finns alltid, dygnets alla timmar,
på sina ordinarie jobb, med tre minuters inställelsetid till SSABs egen
räddningsstation.
– Om det börjar brinna när man arbetar med flytande stål går det snabbt.
Stålet är oerhört varmt, mellan 1 400 och 1 700 grader.
Hjärtat hos verket
Tomas Hägglöf har en bakgrund som chef i SSABs produktion. Han har varit
chef för koksverket och kraftstationen samt för stålverket. När vi vandrar runt
på stålverkets besöksbryggor, går det inte att missta sig på att här har han sitt
hjärta. Mötande kolleger välkomnar honom skämtsamt till verkligheten.
– Mina arbetsuppgifter som säkerhetschef handlar om att leda och planera
säkerhetsarbetet. Jag sitter mest i möten. Ansvaret för säkerheten ligger i
linjen, jag arbetar utåt via dem. Men det finns också arbetsuppgifter som
7

8
bara jag kan utföra – som att genomföra internutredningar
eller kontrollera vart någon har ringt.
Och som den säkerhetschef han är ser han
snabbt ett påkört skyddsräcke på en av besöksbryggorna.
– Så får det inte se ut. Det meddelar jag vidare
omedelbart.
Bättre skalskydd
Industriområdets vidsträckta område ska alltså
skyddas mot omvärlden. Ett tiotal anläggningar
inrymda i bortåt tjugo fastigheter ska skalskyddas.
Innanför staket och grindar ska bara behöriga
personer vistas och då behövs passagekontroll.
– Där kommer ASSAs passersystem ARX in i
bilden, säger Tomas Hägglöf.
På SSAB i Oxelösund har man länge använt
ASSAs låssystem med nycklar. Centralvakten bistår
även med nyckelservice. Men nu är utvecklingen
på väg bort från den typen av låsning. När låssystemen
åldras blir också nyckelhanteringen
allt mer besvärlig. Vilka nycklar är på vift?
Vem ansvarade för dem senast? Hur säkras
skalskyddet för en byggnad? Det är frågor som
är betydligt enklare att lösa med ett modernt
passersystem än med äldre låssystem.
Därför övergår SSAB i Oxelösund mer och
mer till elektroniska lås och passersystem.
Utbyggnaden sker successivt.
– Vi räknar med att det inom anläggningen
finns 4 000 dörrar som är aktuella för passersystemet.
Hittills har vi installerat ARX vid 500–600
dörrar och grindar. Vi väljer ut vissa delar av anläggningen
och byter hela skalskyddet där, till
exempel i ställverken.
Arbetet har pågått i ett par år och installationerna
utförs av Sensum i Nyköping. Alldeles
nyligen har passersystemet kompletterats med
”Hittills har vi
installerat ARX vid
500–600 dörrar
och grindar.”
ett besökssystem med sms-funktion där besöksmottagaren
får ett telefonmeddelande om att
besökaren registrerat sig.
Tomas Hägglöf funderar även på en enklare
lösning för låsning av kontorsdörrar än den äldre
nyckellåsning som används i dag.
– Ibland måste vakten komma och öppna kontorsdörrar
när medarbetare har glömt nyckeln.
Det vore skönt att slippa. •

Enkelt – och avancerat
Sedan i höstas erbjuder ASSA ett nytt och komplett dörrstängarsortiment.
– Det handlar om nya funktioner, ny design som ger en världsledande
position för ASSA ABLOY, säger Kenneth Svensson, produktchef.
Förra året förvärvades King Door Closers, Koreas
ledande tillverkare av dörrstängare, av ASSA
ABLOY.
Detta, i kombination med det utvecklingsarbete
som pågått under en tid, innebär att ASSA
ABLOY nu tar sig till den absoluta världstoppen
inom segmentet dörrstängare.
– Vår nya dörrstängarserie är mer tekniskt
avancerad med ett bredare produktsortiment.
Produkterna är också lättare att installera och justera
och har en mer modern och diskret design,
som tagits fram i samråd med arkitekter, säger
Kenneth Svensson, produktchef på ASSA AB.
Den nya designen har mer rundade hörn och
ett nättare utseende, med armar och glidskenor
som är smalare än tidigare.
– Det finns också en integrerad montageplatta
som inte syns efter att installationen är genomförd,
säger Kenneth Svensson. Detta gör att dörrstängarna
smälter in på ett mycket bra sätt i alla
typer av miljöer.
Dessutom kan kunderna få exakt de delar de
behöver med kort varsel, poängterar Kenneth
Svensson:
– Vi har byggt upp en logistik som står för
snabb och enkel orderhantering, samtidigt som
den minimerar kundernas lagerkostnader.
”Produkterna är
lättare att installera och
justera och har en modern
och diskret design, som
tagits fram i samråd med
arkitekter.”
Kenneth Svensson, produktchef ASSA AB
• Monteras på dörr eller karm
• Passar både höger- och vänsterdörrar
• Snabb och smidig justering
DC640
DC500-700
9

10
Nya sätt att öppna dörrar
Besöksrummen på Arbetsförmedlingens kontor i Solna öppnas med Aperio.
Personalen använder samma tjänstekort som till passersystemet och slipper
använda nycklar eller taggar.
Entréhallen på Arbetsförmedlingens kontor i Solna är full av liv.
Besökare sitter framför kunddatorer, pratar i mobiltelefon, diskuterar med
varandra, bär på småbarn och väntar på sin tur.
– Mikael, finns det någon Mikael här?
Arbetsförmedlare ropar upp arbetssökande och försvinner mot de omgivande
besöksrummen.
Just den här veckan var drygt 216 000 personer inskrivna som arbetslösa
hos Arbetsförmedlingen i hela landet. Under veckan anmäldes 15 460 nya
platser till landets arbetsförmedlingar, 1 648 fler än motsvarande vecka i fjol.
Statistiken illustrerar tydligt Arbets-
förmedlingens dubbla uppdrag: Att
så effektivt som möjligt föra samman
dem som söker personal med dem
som söker jobb.
Arbetsförmedlingens Solnakontor, som
ansvarar för Solna, Sundbyberg och Ekerö, är
indelat i tre säkerhetszoner, berättar David
Arutiunjan, arbetsförmedlare och säkerhetsombud.
En zon med kundarbetsplatser, är tillgänglig för allmänheten redan från
klockan åtta på morgonen, med självbetjäning. Klockan tio öppnas en glasvägg
till entréhallen och kundmottagningen startar. Alla besökare befinner
sig i den zon där arbetsförmedlare, arbetssökande och arbetsgivare möts.
– Vi erbjuder arbetsgivare att träffa arbetssökande i våra lokaler, säger
David Arutiunjan. Våren är en period då många företag nyanställer. Vi erbjuder
dem lokaler för rekryteringsaktiviter.
Möteszonen som omfattar entréhallen och en besökshall en trappa upp,
är kantad av mindre besöks-, konferens- och mötesrum, alla försedda med
Aperioläsare.
Aperios trådlösa läsare kopplar mekaniska lås till passersystem och erbjuder
enkel och kostnadseffektiv anslutning av innerdörrar till passersystemet,
dörrar där man kanske tidigare upplevde passersystem som för dyrt. På
Arbetsförmedlingen i Solna handlar det om runt 40 dörrar.
”Ett kort kan vi inaktivera
blixtsnabbt och enkelt skydda
dyrbar utrustning och
sekretessbelagda uppgifter.”
Kort, inga nycklar
I lokalerna rör sig ett 90-tal anställda. Med tjänstekort, men utan nycklar.
Aperioläsarna på besöksrummen innebär att de anställda slipper taggar och
nycklar.
– Att vi har ett nyckelfritt kontor för personalen är viktigt ur flera aspekter,
inte minst ekonomiskt, säger Ola Jarnvall, sektionschef på Arbetsförmedligen
i Solna, Sundbyberg och Ekerö. Om vi skulle ha enbart nycklar så är en tappad
nyckel förödande och det är mycket kostsamt att byta cylindrar och göra nya
nycklar till hela personalen. Ett kort kan vi inaktivera blixtsnabbt och därmed
enkelt skydda dyrbar utrustning och sekretessbelagda uppgifter.
Tjänstekortets chip ger tillträde till datasystemet och Mifare-läsaren på
kortets baksida, till lokalerna. Det är en fördel, menar David Arutiunjan, att
identifikationssystemen är separata.
Passersystemet ARX används i skalskyddet men också vid de dörrar som
leder in till den innersta zonen dit bara de anställda har tillträde.
– Syftet är naturligtvis att skydda de sekretessbelagda uppgifter vi arbetar
med, säger David Arutiunjan, som arbetar med att slussa ut nyanlända arbetssökande
på den svenska arbetsmarknaden.
– Jag har ett roligt och spännande arbete i att marknadsföra mångfald som
affärsnytta, säger han.
Men utöver det har han alltså ledningens
förtroendeuppdrag som säkerhetsombud,
ett uppdrag han fått sedan han visat ett starkt
intresse för att förbättra säkerhetstänkandet.
– I den rollen har jag självklart de kunskaper
som krävs för att de tjänster och produkter vi
använder ska fungera så felfritt som möjligt.
Aperioläsarna har använts sedan kontoret
flyttade in i de här lokalerna för ett drygt
halvår sedan.
– Inför flytten hit hade vi starka önskemål om att slippa nycklar till besöksrummen,
berättar Ola Jarnvall. I de förra lokalerna hade vi kodlås, nu behöver
vi inte hålla reda på koder heller.
Swesafe i Stockholm har installerat och sköter underhåll. Det är lätt att
hitta eventuella fel i händelseloggen, tycker David Arutiunjan och berättar
att Swesafe snabbt avhjälper problem.
– Aperio fungerar bra sedan systemet trimmats in, säger Ola Jarnvall. •

Aperio
• Passar alla företag som har ett passagesystem och som
på ett enkelt och kostnadseffektivt sätt vill utöka antalet
innerdörrar anslutna till det befintliga systemet.
• Aperioläsarna kopplas trådlöst till det befintliga
passersystemet.
• Installationskostnaden är låg och inga ingrepp behövs
varken på dörr eller dörrkarm.
• Befintligt låshus kan användas.
• Strömförsörjning sker med batterier.
• Mifare-läsarteknologi används.
Följande arbetsförmedlingskontor har
installerat passersystemet ARX och Aperio:
Solna: cirka 60 dörrar, varav 40 Aperio
Jakobsberg: cirka 20 dörrar varav 10 Aperio
Södertälje: cirka 60 dörrar varav 40 Aperio
Nytt antivåldsstipendium
Svenska Stöldskyddsföreningen kommer i samarbete med Peace
& Love och Efterlyst att dela ut ett nytt antivåldsstipendium vid
Borlänge-festivalen i sommar.
Stipendiet går till den gymnasieklass i Sverige som kommer på
den bästa idén för en kampanj som ska förebygga våld mellan unga.
– Vi vill få fram ett antivåldsbudskap från unga till unga med målet
att få fler att ta avstånd från våld, säger Annika Brändström, vd på
Svenska Stöldskyddsföreningen. Stipendiet är en del av en satsning
med fokus på ungas attityder till brott. Stipendiet delas ut under
festivalen Peace & Love som pågår mellan den 28 juni och 2 juli 2011.
NFC kommer närmare
Många hotell har redan bytt ut de traditionella nycklarna mot
elektroniska kort. Men med mobila nycklar kan hotellen förhöja
gästens upplevelse ännu mer. Med en NFC-kompatibel mobiltelefon,
mobila nycklar och ett system som skickar ut nycklarna kan gästen
checka in via mobilen och få tillgång till sitt rum utan att behöva
köa vid incheckningsdisken. Som Svenska Dagbladet har skrivit om
så använder nu ett hotell i Stockholm ASSA ABLOYs NFC-teknologi
på prov.
11

12 12
ASSA har skruvat
åt vattenkranarna
En miljon kubikmeter vatten. Minst så mycket vatten har ASSA i Eskilstuna
sparat de senaste åtta åren. I dag används bara en tredjedel av den
vattenmängd som rann genom anläggningen 2002.
Då: Kylvatten rann genom maskiner oavsett om
de var igång eller inte. Kranar droppade. Toaletter
som rann. Ytbehandlingsprocessen slukade vatten.
Vattenräkningarna såg ut därefter.
Idag: När maskinerna slås av, stängs kylvattnet
automatiskt av. Alla anställda håller koll på läckande
kranar och toaletter. Mindre vattenflöde
i ytbehandlingen sparar inte bara vatten, utan
förbättrar också reningsresultaten i det egna
reningsverket.
Vatten från Eskilstunaån används till kylning
istället för att använda stadens dricksvatten.
Det är billigare och sparar på de resurser som
används för att framställa dricksvatten.
Fem badkar om året
– En kran som droppar en gång varannan sekund
läcker ungefär 1,6 kubikmeter vatten om
året. Det motsvarar ungefär fem badkar. Är det
varmvatten går det åt 74 kilowattimmar el för
uppvärmning, säger Marianne Björklund, ASSAs
miljöchef.
Hon älskar att jaga allehanda miljöbovar i
ASSAs verksamhet och frågan är om inte just
sådana här småtjuvar tillhör favoriterna.
När arbetet för att minska vattenförbrukningen
inleddes 2002–2003 strömmade 78 000 kubik-
meter renat dricksvatten genom rören i ASSAs
fabrik och huvudkontor i Eskilstuna.
– Sedan började vi skruva åt kranarna. Idag
förbrukar vi ca 45 000 kubikmeter, säger miljöchefen.
I ASSAs verkstad i Eskilstuna arbetar bortåt 400
personer. När arbetet för att spara vatten inleddes
engagerades de i att leta efter droppande
kranar och andra vat-
tenläckor. Och engagemanget
bland de
anställda är stort. De är
nyfikna och hålls ständigt
informerade.
– Det gäller att ta
hand om idéer och göra
något av dem, säger Marianne Björklund.
Själv samarbetar hon intensivt med fastighetsansvarig
Leif Jonsson som diskuterar med underhållsfolket.
Så är bollen i rullning.
Vatten från
Eskilstunaån används
till kylning istället för
stadens dricksvatten.
Åvatten kyler
Vi går förbi en tvättmaskin som tvättar smågods
tillverkat av olika metaller. En av alla maskiner där
vattenflödet stängs av när maskinen inte används.
Andra maskiner där kylvattnet stryps automatiskt,
är de röda gnistmaskinerna som sköts av Jan
Eriksson. Han bär den i Eskilstuna traditionstyngda
titeln verktygsmakare eller gnistare. En robotfil
har just, efter hans programmering, tillverkat
– gnistat – en del till en maskin i produktionen.
Gnistningsprocessen, tillskärningen av stycket,
sker i vatten, annars skulle metallen bli för het.
– Det är dricksvatten som filtreras och återanvänds,
visar Jan Eriksson. Det är viktigt att det
vattnet är avjoniserat och
rent. Men kylvattnet är
åvatten. Det går bara rakt
igenom maskinen.
Inget tillsätts åvattnet
men på vägen ut passerar
det förstås ett reningsfilter.
– Det vore bra om vi
kunde använda det uppvärmda kylvattnet, säger
han och miljöchefen gör en mental notering av
idén.
– Hade det varit möjligt att använda åvattnet
till toaletterna hade vi gjort det, säger hon. Men
då måste vi koppla om hela avloppssystemet. Det
är för stort och kostsamt. Men så småningom
hittar vi nog på något, vi klurar hela tiden för att
hitta förbättringar.
Också raden av pressvetsar kyls av åvatten.
Här sammanfogas två eller flera metalldelar i

m 3
80 000
70 000
60 000
50 000
40 000
30 000
20 000
10 000
0
press till hakreglar, gångjärn, slutbleck och annat.
Maskinskötarna för med vana händer samman de
olika delarna innan pressvetsen med hög temperatur
pressar ihop delarna till den nya enheten.
Ett blås med tryckluften för att göra rent för nästa
omgång och så dunkar pressen till igen och gnistorna
yr.
Bättre rening med mindre vatten
Ytbehandlingen består av flera linjer med många
vattenfyllda kar i rad. I en linje rullar zinkkulor i en
ränna ovanför några av karen. Här förzinkas gods av
olika slag.
Självklart är reningen av ytbehandlingens använda
vatten central i ASSAs vattenbehandlingsprocess.
Processerna kring ytbehandlingen omgärdas
av stränga regler och förordningar och kontrollen
av hela processen är rigorös.
Och det var också här som vattenbesparingen
började. Det visade sig nämligen att reningsprocessen
i ASSAs eget reningsverk effektiviserades med
mindre vattenmängder.
– Vi lärde oss att vi kunde minska vattenflödet,
säger Marianne Björklund. När reningsvattnet inte
är lika utspätt är det lättare för reningsverket att
känna av metallförekomsten och rena vattnet.
FÖRBRUKAD MÄNGD VATTEN
2008 2009 2010
Det är i dessa kar fyllda med stadsvatten som den
stora besparingen skett, runt 20 000 kubik-
meter per år.
I sköljprocessen förflyttas vattnet från renare
bad till smutsigare. Det pumpas in i det sista sköljkaret,
rinner sedan över till det näst sista och så
vidare fram till den första och smutsigaste sköljningen.
Vattnet används alltså i flera bad.
Ytbehandlingens vatten samlas i en pumpstation
i källaren där det skiljs ut i surt, alkaliskt och
cyanidiskt vatten. Därifrån pumpas det upp till
reningsverket. Elektroder känner av vad som behöver
tillsättas för att fälla ut metaller eller justera
ph-värdet.
Till sist passerar vattnet genom ett filter som
avlägsnar allt som inte hör hemma där.
Och så återförenas det renade vattnet med
Eskilstunaån. Kommunens utsläppsgränser klaras
med stora marginaler.
Vad har det då kostat att spara in en tredjedel
av vattenförbrukningen? Svar: Det har inte kostat
något alls. Förutom engagemang. Från miljöchef,
fastighetsansvarig och anställda. •
År
Vad har det då
kostat att spara in
en tredjedel av
vattenförbrukningen?
Svar:
Det har inte
kostat något alls.
Förutom
engagemang.
13

Skyddar sjukhusets hjärta
Länssjukhuset i Kalmar växer ständigt – i vår invigs en helt ny byggnad med intensivvård
och barnklinik. Samtidigt uppgraderas säkerheten. ASSA dp, ARX och Smartair är tre
viktiga komponenter i ett bekvämt och tryggt skydd för patienter och personal.
Den enkla spårbarheten är en stor fördel både med
passersystemet ARX och låssystemet ASSA dp.

Väntrummet är ännu tomt, nummerlapp 001 väntar på den första besökaren.
I lokaler som just får den sista finishen flyttar snart barnkliniken in.
Expeditionen här är ett av många utrymmen på Länssjukhuset i Kalmar som
öppnas med ASSAs off line-läsare Smartair.
På ortopedavdelningen högt upp i hus 48 är det däremot full fart på avdelningsexpeditionen.
Personal rör sig snabbt ut och in i det välfyllda läkemedelsförrådet.
Det skyddas av en ARX-läsare som öppnar låset när anställda
med behörighet håller sitt kort mot läsaren och slår sin personliga kod.
– Det är jättebra, säger avdelningsföreståndaren Kerstin Carlsson. Särskilt
att kunna gå tillbaka och se vem som varit inne i rummet vid en viss tidpunkt.
Sjukhus är speciella miljöer. I lokalerna rör sig tusentals människor varje
dag och tillgängligheten och öppenheten måste vara stor. Det ska vara lätt
för patienter och anhöriga att komma dit de
ska. Hundratals entreprenörer arbetar med allt
från städning till nybyggnation och behöver
tillträde ända in i sjukhusets hjärta.
Samtidigt måste säkerheten vara rigorös:
patientdata, operationsavdelningar och psykiatrisk vård ska skyddas, liksom
naturligtvis läkemedel.
Öppenhet och säkerhet måste ständigt vägas mot varandra.
Då är ett välfungerande passersystem avgörande. Här har valet fallit på
ASSAs passersystem ARX, kompletterat med Smartair för dörrar som inte
används lika frekvent. Låssystemet ASSA dp utgör en basstruktur med
tiotusentals cylindrar.
Länssjukhuset i Kalmar består av många huskroppar i ljusrött tegel ut-
ASSA dp finns i
tiotusentals cylindrar
spridda över ett stort område. De förbinds under jord av kilometerlånga
kulvertar. Under den kalla årstiden är de ett populärt tillhåll för människor
som söker värme. I dag stängs entrévåningen med tidsstyrning klockan 20,
med undantag av akutintaget. Så snart budgeten tillåter kommer källaren att
stängas av för allmänheten. För att motverka otrygghet, både för patienter
och för personal.
Väldiga ytor
Landstingsfastigheter i Kalmar ansvarar för låsning och larm på sjukhuset.
De har lite att hålla reda på här i södra vårddistriktet.
Länssjukhuset (med 400 vårdplatser) tillsammans med vårdcentraler,
tandvårdsenheter och två folkhögskolor, täcker drygt 200 000 kvadratmeter
fastighetsyta, berättar driftchefen Lars-Olof
Wetterberg. Bara en av sjukhusbyggnaderna rymmer
1 000 rum. Till det kommer inhyrda lokaler på
stan där Landstingsfastigheter ansvarar för lås och
larm.
Tanken är att de 5 800 anställda i Landstinget i Kalmar ska använda sitt
e-tjänstekort för tillträde till den egna arbetsplatsen och datasystemet.
Nycklar ska inte behövas, men finns förstås som back-up på de olika enheterna.
Verksamheten på sjukhuset måste kunna fortsätta om något händer
med den elektriska låsningen.
Särskilda behörigheter programmeras på passerkortet som ger tillträde
till läkemedelsrum, förråd, specialistavdelningar och annat. Den senaste
utmaningen är att integrera identifiering för rörposthantering i kortet.
Säkerheten måste vara rigorös: patientdata, operationsavdelningar
och psykiatrisk vård ska skyddas, liksom naturligtvis läkemedel.
Öppenhet och säkerhet måste ständigt vägas mot varandra.
ARX ger behörig
personal på ortopedavdelningen
tillträde till
läkemedelsrummet.
– Det är jättebra, säger
avdelningsföreståndaren
Kerstin Carlsson. Särskilt
att kunna gå tillbaka och
se vem som varit inne
i rummet vid en viss
tidpunkt.
15

16
I dag finns 654 dörrar kopplade till passersystemet ARX i södra delen av
landstinget i Kalmar. Passersystemet används främst i skalskydd, till avdelningar
och till läkemedelsförråd. Att valet föll just på ARX har flera orsaker.
Sedan slutet på 1990-talet användes ASSAs tidigare
passersystem RiTA.
– Det var naturligt, vi arbetade redan i ASSAs
miljö, säger Lars-Olof Wetterberg. Det gamla systemet
började också gå i taket. Den enkla spårbarheten
i ARX är en stor fördel.
ARX används i både yttre och inre skalskydd,
som skydd för fastigheten och skydd för avdelningen,
mottagningen eller känsliga utrymmen. För högre säkerhet där många
ska passera.
Passersystemet bidrar framförallt med möjligheten att spärra ut kort när
de tappas bort och minskar antalet nycklar i omlopp. På varje arbetsplats är
det önskvärt att de anställda kommer in utan nyckel.
– Det är självklart det viktigaste och huvudsyftet, säger driftingenjören
Mårten Eriksson.
”Förutom mekaniska
nycklar kan vi använda
elektroniska nycklar
i systemet.”
Smart för singeldörrar
Många lås är också tidsstyrda, vilket lätt låter sig göras i ARX. Larmet Galaxy
är integrerat och i vissa lokaler startas kameraövervakning av att passerkort
används.
Smartair, alltså off line-låsning av dörrar, driftsätts just nu. Ofta i singeldör-
rar, som till vissa avdelningsexpeditioner, anhörigrum, samtalsrum. Enkelt för
personal som har behörighet att låsa upp med sitt passerkort, lika enkelt att
med kortets hjälp ställa upp låset och låsa det igen.
Smartair kan också integreras i ARX, men för lands-
tingets behov i Kalmar är det fördelaktigare att använda
det som ett renodlat stand alone-system, säger teknikern
Peter Lundgren:
– Det är riktigt bra som ett sådant. Avläsningstekniken
Mifare är säkrare än magnetidentifiering.
Efterfrågan på passersystem är stor från verksamheterna,
berättar Lars-Olof Wetterberg.
Stor nyckelstöld
För några år sedan drabbades sjukhuset i Kalmar av en stor nyckelstöld som
tvingade Landstingsfastigheter att snabbt återställa skalskyddet och skyddet
för läkemedelsförråden. Valet föll på ASSA dp. Varför?
– Säkerheten i systemet är god. Förutom mekaniska nycklar kan vi använda
elektroniska nycklar i systemet. Spårbarheten är en stor fördel, säger driftchefen.
Peter Lundgren påpekar vinsterna med att kunna programmera bort en
tappad nyckel istället för att byta cylinder. Kanske är det så att de som använder
nycklarna i verksamheten inte inser vikten av dem förrän en nyckel med
högre dignitet förloras, funderar Mårten Eriksson.
– Det är inte alltid man förstår nyckelns värde. Eller snarare det som finns
bakom dörren som nyckeln ska skydda.
”ARX är ett roligt
system att arbeta i.”
ARX används i både inre och yttre skalskydd.

Nyckelkontrollen är god, det svarar Charlotte Johansson för. Hon arbetar med
detta på heltid, vilket kan behövas när tiotusentals cylindrar och mängder av
nycklar ska hanteras.
– Den datoriserade nyckelhanteringen fungerar bra, säger hon. Vid problem
är det lätt att ta fram vilka dörrar som är berörda och hur vi måste låsa
till. Men man måste vara noga och alltid registrera utlåningar. Även om entreprenören
så bara ska låna en nyckel i tio minuter.
Fullständig koll alltså. Charlotte skickar direkt brev till entreprenörer som
inte lämnat igen nycklar och avdelningarna inventerar sitt nyckelbestånd en
gång per år.
Landstingsfastigheters representanter pratar i munnen på varandra när de
diskuterar fördelarna med ARX:
– Det är ett roligt system att arbeta i, slår teknikern Peter Lundgren fast.
– Det är ASSA dp också, fyller Charlotte Johansson i.
ASSA är en bra partner, säger driftchefen Lars-Olof Wetterberg.
Diskussioner, utbildningar och support uppskattas av Landstingsfastigheters
team:
– Vi har valt ASSAs produkter sedan länge.
Det kommer att bli fler dörrar med passersystemet ARX de närmaste åren. •
– Behöriga kan koppla
upp sig mot ARX-servern
för administrering och
systemering även hemifrån,
säger Mårten Eriksson
och Peter Lundgren på
Landstingsfastigheter
i Kalmar. ARX är roligt att
arbeta i, det är bra upplagt.
Landstinget i Kalmar
Södra förvaltningsområdet
• 654 dörrar ARX idag
• 800 dörrar ARX 2013
• 150 dörrar med Smartair
ASSA ARX
• Är anpassat för moderna IT-lösningar.
• Ansluts till fastigheters befintliga nätverk.
• Bygger på industristandarder.
• Möjlighet till integration med andra
system, till exempel Galaxy inbrottslarm,
grafiskt presentationssystem, foto-ID och
besöksregistreringssystem.
• Möjlighet till säker styrning av
anläggningar med geografisk spridning.
ASSA Smartair
• Off line passersystem med
Mifareteknologi.
• Kostnadseffektiva säkra lösningar för
innerdörrar.
ASSA dp CLIQ
• Låssystem som kombinerar mekanik
och elektronik.
• Två mekaniska nivåer:
Högsäkerhetscylinder och systemcylinder.
• Till detta kan adderas elektronisk
behörighet.
• Nyckeln kan tidsstyras med start och
stopptid. En nyckel kan därmed delas ut
innan den faktiskt kan användas.
• Varje aktivitet loggas, det ger hög
spårbarhet.
17

”När anställda
lämnar rummet
drar de bara igen
dörren och behöver
inte tänka på att ta
med nyckeln.”
Skandia bank
och försäkring
Huvudkontor:
Lindhagensgatan 86,
Hornsberg, Stockholm
Ägare: Skanska
Arkitekt: Brunnberg & Forshed
Arkitektkontor, Stockholm
Inredning: Brunnberg &
Forshed och Lund & Valentin
Inflyttning: Mars 2010
Fastighetsyta: 33 000
kvadratmeter
Antal arbetsplatser: 1 275
Code Handle
Door
• Modernt formgivet kodlås
för innerdörrar.
• Allt finns i handtaget – inga
sladdar eller ingrepp behövs.
• Smidig, bekväm och
användarvänlig låsning av
utrymmen där kraven på
säkerhet inte är skyhöga.
Fredrik Jansson, General Security Manager, framför
entréhallens konstverk signerat Alexander
Lervik. Som även formgivit Bright Handle.

Enkelt att låsa
kontoret på Skandia
På Skandias nya huvudkontor låser Code Handle Door trehundra enskilda
kontorsrum. Handtagen med diskreta kodlås är ett snyggt, bekvämt och
kostnadseffektivt alternativ för lagom säkerhet i kontorsmiljöer.
Skandias huvudkontor på Lindhagensgatan i den
framväxande stadsdelen Hornsberg välkomnar
med en inbjudande ljusgård, för tillfället fylld av
minglande människor. Ett italienskt café, Mats
Theselius soffgrupper, ett lysande konstverk av
Alexander Lervik och en skulptural spiraltrappa utmed
byggnadens sju våningar skapar en intressant
miljö. Här på entréplanet återfinns konferensrum
och en rymlig föreläsningssal.
Kontorsutrymmen omger ljusgården på byggnadens
övriga plan. Kontorslandskap vänder sig
utåt mot ytterväggarnas fönster och enskilda
kontorsrum återfinns i mittskeppet på varje våning.
Och det är här vi finner Code Handle Door
på dörrarna. De smälter väl in i byggnadens moderna
formspråk.
Code Handle Door är det slanka kodlåset som
innehåller allt i handtaget – inga ingrepp eller
sladdar behövs. Monteringen sker på någon
minut. Code Handle Door tillgodoser behov av
låsning i sammanhang där säkerhetskraven inte är
skyhöga, som exempelvis av enskilda kontorsrum
eller andra utrymmen i
verksamheter eller hemmet
som man enkelt
vill låsa utan att hantera
nycklar.
Bra tajming
Idén att använda Code Handle Door till kontorsrummen
fick Kenth Glysing, Skandias säkerhetssamordnare
i Stockholm, och Fredrik Jansson,
General Security Manager, med ansvar för den
fysiska säkerheten på Skandias kontor i Norden,
när de såg en annons för produkten. Det resulterade
i inköp av ett handtag som provades redan
på det gamla huvudkontoret.
Provet föll väl ut och ASSA kontaktades med
en förfrågan: ”Kan vi få testa Code Handle Door i
större skala?”
Förfrågan mottogs positivt.
– Tajmingen var helt rätt, säger Lisa Brattmyhr,
produktansvarig för Code Handle Door på ASSA.
Frågan kom just som vi hade en prototyp klar för
testning. Det har varit givande för oss att testa
den här produkten på så många dörrar och att
”Med Code Handle Door
slipper vi glömda och
borttappade nycklar.”
diskutera vad Skandia önskade och behövde. De
gav oss väldigt mycket feedback som bland annat
resulterade i vissa förändringar av den slutgiltiga
produkten.
Lisa Brattmyhr betonar även samarbetet med
Alviks Lås, som ansvarat för säkerhetsinstallationerna
på Skandias kontor.
– Deras synpunkter på Code Handle Door har
också varit viktiga.
Utvärderingen av kodlåsens funktion har bland
annat lett fram till att alla handtag på Skandias
huvudkontor nu byts till en nyare version.
Skapar egna koder
Kodlåsen väckte alltså Kenth Glysings och Fredrik
Janssons intresse när de sökte efter alternativ till
nyckelhantering för att låsa kontorsrummen. Av
1 275 arbetsplatser i Skandias nya huvudkontor
är de flesta i landskap. Självklart är byggnaden
zonindelad när det gäller behörighet till olika
utrymmen.
– Men vi ville ändå att de som sitter i kontor
skulle kunna låsa rum-
men, säger Fredrik
Jansson. Med Code
Handle Door slipper
vi glömda och borttappade
nycklar.
Rumsinnehavaren har
en egen kod som personen skapat själv.
– Ett ytterligare plus är att vi fick göra betatestet
av produkten innan affär. Vår feedback ledde till
förbättringar inför den version som nu installeras.
De anställda med egna kontor uppskattar
bekvämligheten: När de lämnar rummet drar de
bara igen dörren och behöver inte tänka ”har jag
med mig nyckeln?”.
– Vi vill att de med kontorsrum ska ha möjlighet
att låsa sin dörr och vara säker på att
rummet står orört när de återvänder, säger
Fredrik Jansson.
I de öppna landskapen har de anställda
istället låsbara klädskåp respektive arbetsskåp
för papper och dokument. Där är det dock nyckellåsning
som gäller.
– Vi tycker Code Handle Door fungerar bra,
därför har vi valt handtagen till kontorsrummen
på Skandias nya bankkontor på Kungsgatan 28
också, säger Kenth Glysing.
I fastigheten, som Skanska byggt och äger, finns
förutom Code Handle Door även ASSAs låssystem
och ARX passersystem, det vill säga en helhetslösning
från ASSA. Jämfört med det förra huvudkontoret
på Sveavägen i centrala Stockholm har
allt blivit enklare när det gäller administration,
förvaltning och drift av säkerhetslösningarna,
berättar Fredrik Jansson.
– Vi har varit med och påverkat uppbyggnaden
av säkerhetsinstallationerna, vi har styrt vad vi vill
ha. Nu gäller det för oss att förvalta och utveckla
säkerheten åt rätt håll. Vi följer utvecklingen hela
tiden för att kunna uppdatera säkerhetslösningarna
vartefter. •
19

Tidsstyrt
tillträde i ditt
låssystem med
ASSA dp CLIQ
Nu har ASSA dp CLIQ fått ytterligare en dimension –
tidsstyrt tillträde. Det betyder att nyckeln kan ges en
start- och stopptid i ditt låssystem. Du kan alltså dela
ut en nyckel fysiskt innan den ska kunna användas.
Varje aktivitet loggas sedan i cylinder och nyckel. Den
systemansvarige kan se vilka nycklar som har använts
och när det skedde i tiden.
ASSA ABLOY, the global leader
in door opening solutions.
ASSA dp finns i två mekaniska nivåer – en högsäkerhetscylinder
och en systemcylinder. Där du önskar adderar
du sedan elektronisk behörighet. Det betyder att även
ifall nyckeln passar mekaniskt kan du styra behörigheten
elektroniskt i cylindern.
ASSA dp CLIQ,– mekanisk styrka och elektronisk
intelligens.
ASSA ABLOY, the global leader
in door opening solutions
A218