Läs skriften i fulltext (sid 1-43)

HOVSTALLET
Ursprungligen låg Hovstallet på Helgeandsholmen ungefär där det nuvarande
riksdagshuset i dag ligger. Den vackra hovstallbyggnaden på Helgeandsholmen,
som är avbildad i Suecia antiqua et hodierna, ritades av Nicodemus Tessin d y.
och byggdes 1696. Under åren 1893–1896 revs hovstallet för att bereda plats
åt det nya Riksdagshuset. Det ritades av Aron Johansson och invigdes 1904. I
samband med tillkomsten av det nya Riksdagshuset beslöt man att bygga ett
helt nytt, modernt hovstall. Som plats valde man kvarteret Kusen vid Artilleriplan.
Kvarterets namn syftar på det bröd, som bakades i Kronobageriet.
Byggnaden stod färdig 1894 och är ritad av arkitekten Fritz Eckert.
När hovstallet invigdes av konung Oscar II blev det föremål för stark kritik
i pressen. Man ansåg att det allt för mycket påminde om en mörk, gammal
riddarborg med tinnar och torn. Därtill kom att byggnaden spolierade det från
sjösidan praktfulla perspektivet av Hedvig Eleonoras kyrktorn med Armémuseets
långsträckta och ståtliga byggnad som fond. Tillkomsten av ett massivt
hyreshus framför hovstallet, några år senare, stärkte kritiken.
41
För drygt hundra år sedan fanns närmare 100 stallplatser. I dag används bara två
av stallen för sammanlagt 32 hästar. Ett är avsett för hovets och det andra för övriga
hästar. De hästar som drar hovets vagnar ska enligt en oskriven etikett alltid
vara bruna, storväxta och får inte ha någon iögonfallande teckning.
I byggnadskomplexet finns även bostäder, ridhus, hovslagarsmedja, verkstad
samt uppställningsplats för en del äldre och nyare vagnar samt bilar för
kungahuset och hovstaten Den mest kända vagnen är sjuglasvagnen, som
tillverkades 1897. Den används främst i samband med riksdagens högtidliga
öppnande, introduktion av främmande sändebud och vid statsbesök. I dag är
tegelbyggnaden uppskattad och förklarad som byggnadsminne och förvaltas av
Statens Fastighetsverk.
Äganderätten till kvarteret Bodarna nedanför det nybyggda Hovstallet var
länge omtvistad och bidrog till senareläggandet av byggstarten för de exklusiva
hyreshusen på Strandvägen. Först 1902 började arbetet med grunden för
Strandvägen 1–5 och den 1 oktober 1904 stod Stockholms största privathus
klart för inflyttning.
”Den bild som A.T.G. (Gellerstedt) lemnat oss af det försvinnande rucklet, är ett underligt intyg om hur en vacker plats i hjärtat af Stockholm ännu i maj 1875 kunde se ut i verkligheten”.
Från ”Det Stockholm som går”. Kvarteret Bodarna är i dag Strandvägen 1-5. NIT.