Repskapsprotokoll 2005-12-08 - Socialdemokraterna Lycksele

More documents

Recommendations

Info

Med stöd av ovan anförda vill vi att kongressen beslutar: Att DS arbetar in dessa frågor i länets valmanifest. Att Vår ledamot i partistyrelsen för upp jakt- och viltvårdsfrågorna på partistyrelsens bord. Att söka samarbete i den socialdemokratiska skogslänsgruppen för gemensamt agerande i dessa frågor. Att göra ett uttalande under kongressen i dessa frågor. Lycksele socialdemokratiska förening Bert-Ove Bäckman Kenneth Vestman Styrelsen behandlade motionen 2005-12-05 Styrelsen delar motionärernas inställning att jakt och viltvård är viktiga frågor i dagens samhälle, och kommer att ha stor betydelse inför kommande val. Styrelsen föreslår att repskapet beslutar att bifalla motionen.
MOTION Ungdomsarbete Lycksele den 5 december 2005. Bil 6. Varför ropa efter arbetskraftinvandring när våra ungdomar går arbetslösa? Behövs dom inte? Att arbeta med arbetslösa erbjuder en unik insikt om samhällets beredskap att möta den nya generationens blivande arbetstagare under olika åldrar. Jag kan jämföra min tid som ung på arbetsmarknaden och den förändring som jag ser idag och den kan inte vara bra vare sig för våra ungdomar, svenskt näringsliv eller svenska samhället. . Arbetsförmedlingen har inget eller åtminstone mycket lite att erbjuda annat än de praktikplatser i ungdomsgarantin. Visst kan det vara bra som ett första steg ut i verkligheten men fortfarande är inte alla unga med. Och lönen är långt under existensminimum. Besvikelsen är stor. Många av ungdomarna och inte minst många föräldrar brottas med samma problem den ekonomiska verkligheten. Arbetslösheten i september 2005 för ungdomar mellan 18 till 24 år är enligt AMS 50 488 (6,8%) i riket, 2 109(8,2%) i Västerbotten . Alla gymnasieprogram leder inte med automatik till ett jobb ute på arbetsmarknaden inte ens till den arbetsmarknad som ligger inom gymnasieprogrammets inriktning. Många jobb kräver vidareutbildning på högskola eller hos andra utbildningsanordnare. Långt ifrån alla vågar eller vill satsa på en dyr vidareutbildning med stora studielån och till en mycket osäker arbetsmarknad. I synnerhet inte de som fortfarande tvekar om sitt val av yrkesinriktning. Så här såg det inte ut när man själv skulle ut på 60-talet Introduktionen på arbetsmarknaden kommer mycket senare för dagens ungdomar än det gjorde för mig Att i dag lyckas få ett feriejobb under gymnasieåren är inte alla förunnat. Något har hänt, vilket kanske inte är så mycket att orda om, men frågan är om det som hänt är bra för ungdomarna, för svenskt näringsliv eller för Sverige. Mina farhågor när det gäller fördröjd introduktion på arbetsmarknaden är. - att ungdomarna alldeles för sent får uppleva och lära sig arbetsmarknadens villkor samt anpassa sin livsföring därefter vilket försenar och försvårar deras avancemang i arbetslivet. - att ungdomarna riskerar att hamna i ett försoffat och dag drivande leverne. Ordspråket ”arbete befordrar hälsa och välstånd samt hindrar många tillfällen till synd”. gäller även i vår tid. - att ungdomarna inte kan försörja sig och får svårt att skapa sig en egen tillvaro utanför hemmet med andra ord – stå på egna ben. - att familjebildningen kommer senare i livet än tidigare - att om introduktionen dröjer kan tankar födas om utanförskap eller att inte vara behövd i det samhälle man är född och medborgare i. Man kan undra över vilka livsvillkor och tankar som styr pågående ungdomsuppror i Paris förorter. Allvarligt. - att ungdomarna inte ges möjlighet att bidra till produktionen eller snarare att vi – samhället – går miste om produktiv arbetskraft. - att svenskt näringsliv och offentlig sektor missar möjligheten att skola in och fånga upp kommande medarbetare. För mig är det minst lika viktigt att tidigt få lära sig att ansvarsfullt och uthålligt sköta ett jobb 40 timmar i veckan som att skaffa sig en teoretisk utbildning. Rätten att tidigt få lära sig villkoren i arbetslivet borde vara lika viktigt som rätten att studera. Många elever skulle må bättre med ett uppehåll av studier samtidigt som de får praktiskt prova på ett yrke. Jag ser det som ett vinn vinn projekt näringslivet får arbetskraft som vet vad det handlar om, skolan får fler studiemotiverade elever. Detta är lika viktigt för näringslivet som för stat och kommun hur vi ska klara nyrekrytering av arbetskraft, därför bör parterna göra upp om hur man fördelar kostnaderna. En del av kostnaderna bör kunna finansieras av pengarna för dagens praktikplatser, frigjorda resurser i A-kassan och kommunernas skatteintäkter som lärlingslönerna genererar. Resterande kostnader borde finansieras av arbetsgivarparterna möjligen med reducerad LKP. Vi måste ta vara på våra ungdomar. Min bestämda uppfattning är att många skoltrötta ungdomar kommer att återvända till skolan med helt annan motivation för skolarbetet och bättre rustade för ett yrkesval och en anställning efter skolan Därför föreslår jag Att Socialdemokraterna verkar för ett fjärde obligatoriskt gymnasieår . Att förhandlingar inledes med arbetsmarknadens parter angående finansiering Att formen skall vara en 9 månaders lärlingsutbildning med lön. Att Eleven utifrån sin egen situation väljer tidpunkt för lärlingsutbildning. Att se över om inte ett praktikår kan införas istället för allmän värnplikt . Kurt Lundgren Finnbackens S-förening.
Page 1 and 2: Repskaps-protokoll (9) 2005-12-08 S
Page 3 and 4: Repskaps-protokoll (9) 2005-12-08 S
Page 5 and 6: Sjukskrivning och politiska uppdrag
Page 7 and 8: Motion ang arbetslöshetsförsäkri
Page 9: Till Socialdemokratiska Distriktsko
Page 13 and 14: Om förtroende läkaren har rätt,

Repskapsprotokoll 2005-12-08 - Socialdemokraterna Lycksele

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?