13. Mat i Gluntar
13. Mat i Gluntar
13. Mat i Gluntar
Create successful ePaper yourself
Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.
Inledning<br />
En stor del av handlingen i Gunnar Wennerbergs <strong>Gluntar</strong>ne försiggår på krogar och<br />
understundom på utvärdshus. Man skulle då kunna tänka sig att mat skulle nämnas,<br />
åtminstone som ackompanjemang till den ymniga dryck som inmundigades därstädes.<br />
Skildringarna av bordets mera fasta substanser är dock få; den mest innehållsrika<br />
beskrivningen av mat får vi i den ofta sjungna Glunt nr 25, Examenssexa på Eklundshof, men<br />
även på andra ställen dyker en del läckerheter upp men också rätter som inte särskilt gouteras<br />
av det ibland ganska kräsna sällskapet. I Glunt nr 13 räknar Glunten upp de sillrätter som<br />
erbjuds på krogen ”Äpplet”, men betecknar dem som ”usel mat”, vilket kanske kan bero på<br />
hans iråkade dystra sinnesstämning. Äpplet var annars känt som ett bra matställe. Den<br />
enklaste husmanskosten försökte man nog undvika och det är betecknande att Glunten klagar<br />
över att trakteringen hos moster Hoppenrath ständigt består av palt.<br />
Hursomhelst har jag letat fram kokböcker från tiden för att se hur man kunde tillaga de rätter<br />
som nämnts på Wennerbergs tid. Jag har haft tillgång till två kokböcker. Den ena är<br />
Margaretha Nylander (pseudonym för Margaretha Emerentia Nordström), Handbok wid den<br />
nu brukliga finare matlagningen, 8:de upplagan, 1842 (MN), samt Gustafva Björklund,<br />
Kokbok för tjenare och tarfliga hushåll, utgiven 1851, och utgiven i facsimile på Bokförlaget<br />
Rediviva 1977 (GB). Den senare författarinnan är känd inte enbart på grund av sin kokonst<br />
utan även som älskarinna åt Karl XIV Johan.<br />
2
Glunt n:o VII<br />
Harpospelet på Schylla<br />
GLUNTEN<br />
Leve det nattliga Schylla!<br />
Här finns folkliv i banko,<br />
harpor och slagsmål och fylla<br />
os av kotletter och Lünzmans Baranko.<br />
---<br />
GLUNTEN<br />
Kypare, toddar för två!<br />
MAGISTERN<br />
Kypare, fläsk och potatis.<br />
3
GB<br />
Swin-kotletter<br />
(Början identisk med GB) --- samt doppas uti sammanvispadt ett skedblad mjölk till hwart<br />
ägg, och wändas uti rifwet bröd; sedermera stekas de gulbruna på halster eller i stekpanna,<br />
och anrättas omkring stufwad syra, spenat eller något annat grönt. – Äppelmos till swinkotletter<br />
är äfwen ganska godt, och kunna de då ätas som förrätt.<br />
MN n:o 179<br />
4
Glunt n:o XIII<br />
Huru gluntens svårmod, på ”Äpplet”, skingras av Magisterns vårfantasier<br />
---<br />
MAGISTERN<br />
Nå så låt gå!<br />
Brännvin för två!<br />
Randigt! - läs högt nu! - Vad finns de`? –<br />
GLUNTEN<br />
Inlagd sill,<br />
holländsk sill,<br />
Norges sill i papper,<br />
sillsalat…<br />
usel mat!<br />
Aldrig mer attrapper!<br />
---<br />
BÄGGE<br />
Och när ångbåten kommer, min bror,<br />
finns det böckling ombord, som jag tror.<br />
Och på ”Flustret” står Norberg och glor<br />
I vit jacka och blankade skor.<br />
---<br />
5
Glunt 13<br />
- på "Äplet"<br />
Skylten på Österbergs källare vid Gilletorget föreställde riksäplet, hvadan .lokalen också<br />
benämndes derefter. I inledningen berättar Wennerberg om juvenalernas berömda<br />
söndagssoiréer på källaren Äplet. Ursprungligen hade man träffats på Åkerstens schweizeri<br />
vid Stora Torget på den tomt, som Handelsbankens hus nu upptar. Denna lokal visade sig<br />
snart vara för trång, och man flyttade då sammankomsterna till Äplet.<br />
Källaren Äplet var vid denna tid så gott som nybyggd. Huset uppfördes 1838-39 av<br />
traktören Christian Berglin, och var Upsalas första egentliga restaurang i modern mening.<br />
Där fanns på nedre botten dels en utskänknings- och försäljningslokal - belägen ungefär där<br />
Barowiaks tobakshandel nu ligger - dels en "källare", som redan från början fick rykte om sig<br />
att vara ett gott matställe, och på övre botten fanns en för sin tid mycket storslagen<br />
festvåning, omfattande en stor sal och flera smärre rum. .<br />
Namnet på källaren, "Äplet", hade säkerligen som Herdin antager (Herdin, K. W., Bygge<br />
och bo. 2. Stockholm 1934) övertagits från en äldre lokal på samma tomt, som vid 1830talets<br />
slut var stadens mest besökta värdshus. .<br />
I början av 1840-talet köptes rörelsen av Johan Erik Österberg, som alltså. svarade för<br />
trakteringen vid juvenalernas kapitel. Sundblad skriver: "Huset på, min tid gulmåladt och<br />
obrädfodradt, har sin historiska märkvärdighet derigenom, att juvenalerne under några år<br />
derhade sina soiréer. Wennerberg kallar det "Äplet". Jag mins emellertid aldrig något annat<br />
namn på det, än Österbergs. Teckningen af denne faller inom det sorglustigas område. Jag<br />
mins honom föga, och hvad som qvarstår, är blott en dimmig bild af ett rödbrusigt, något<br />
fnasigt ansigte och ett par förskrämda ögon, som nästan ständigt voro riktade åt kökshållet. (I<br />
detta departement regerade hustrun med klokhet och kraft, men för att kunna detta, hade hon<br />
måst sätta sig i respekt hos mannen, hvars roll var temligen underordnad.) Han såg ut som det<br />
onda samvetet, tyckte jag, och de enda ögonblick, då, han kunde se lifvad ut, var, då han höll<br />
sina bombastiska tal eller tog ”lektion i filosofi". (Sundblad, J., Upsalalif. Stockholm 1884.<br />
Sid. 520.) .<br />
Österberg efterträddes av källarmästare Clas Löf 1849, vilken på ett utmärkt sätt uppehöll<br />
ställets goda anseende. 1866 sålde han gården och källaren till handlanden Johan Petter<br />
Ahlqvist. Denne drev emellertid aldrig själv källarrörelsen, utan han hade köpt den för att<br />
hjälpa sin svåger Hultberg, som förestod näringsstället till sin död 1876, varefter hans änka<br />
under några år skötte den. Det är under Hultbergs tid, som källaren ändrar namnet till<br />
Phoenix. Och det är från 1860-talet, som den klassiska Phoenix-interiören förskriver sig. Den<br />
har ju blivit välkänd för många generationer Upsalastudenter. Staden gjorde en stor förlust,<br />
när restaurangen år 1934 tvingades att upphöra.<br />
Det blir en lustig kontrastverkan, när man läser. Sundblads skildring av Phoenix som höjden<br />
av . nymodighet: ”Jag gjorde ett par besök på Phoenix, som juvenaltillhållet Äplet numera<br />
kallas. Detta, omskapadt till en af nutidens "frestelseställen" med alla sina lockelsemedel, är<br />
ej mera igenkänligt. Om den gamla värdshussalen med sina gulmålade bord med de svarta<br />
träskofvorna och sina trästolar och rottingmålade sitsar har man alls ingen påminnelse."<br />
(Sundblad,- a; a. Sid. 531.) Fram till slutet behöll Phoenix sin höga standard i kosthållet, och<br />
otaliga äro de studentsexor, som där ha avätits. Juvenalorden har liksom juvenalerna på<br />
1840-talet haft många kapitel i dessa salar. .<br />
Randigt brännvin<br />
Liksom det nu gifves olika arter af brännvin, såsom kummin, falu, renadt m. fl. så fans det då<br />
- och kanske än - en synnerligen omtyckt, som kallades "randigt".<br />
6
Och när ångbåten kommer<br />
Det fanns visserligen två ångbåtar i Upsala på den tiden; men här menas helt visst endast den,<br />
som fördes af den hedersmannen, kapten Roos, hvars förträffliga fru serverade utmärkta<br />
sexor - åt juvenalerna. Just så ja; ty då andra försökte få del af hennes håfvor, aflopp det<br />
merendels mot önskan. Uppasserskorna, som ej utan skäl, betraktade sig såsom införlifvade<br />
med detta "folk af fria fasoner"; förklarade då med en bestämdhet och enstämmighet; som är<br />
högst, ovanlig hos bestuckna vitnen, att "fru Roos allsingenting har med sig i dag", eller att<br />
"alltsammans har gått åt under: resan", eller "att det skuras i salongen'" o. d. Häraf den,<br />
belåtenhet, hvarmed Magistern vid blotta tanken på ångbåtstiden genast antager att han,<br />
"vore en, som: stod vid dörren och dunka"”. Genom en allenast af de gynnade känd dunkning<br />
eller knackning på dörren; till den lilla försalongen, der juvenalernas "festin des dieux"<br />
firades, . insläpptes man; och antagligen kände Magistern denna dunkning mycket väl.<br />
Inlagd sill<br />
Inlagd sill har jag inte funnit något recept på i någon av de kokböcker jag använt. Jag vågar en<br />
gissning att denna klassiker bland svenska sillrätter under det tidiga 1800-talet inte tillagades<br />
på ett sätt som avviker särskilt mycket från de recept vi använder under början av 2000-talet.<br />
Min mamma lärde sig lägga in sill av sin mamma som föddes 1891 och som i sin tur lärt det<br />
av sin mamma som lärde sig det av sin mamma, och så är vi väl uppe i början av det 19:de<br />
århundradet. Så här har ni mammas recept:<br />
4 urvattnade saltsillfiléer<br />
1 dl ättikssprit 12%<br />
2 dl vatten<br />
2 dl strösocker<br />
1-2 rödlökar<br />
10 kryddpepparkorn<br />
1-2 lagerblad<br />
Koka upp en lag av ättikssprit, vatten och socker och låt den kallna. Skär sillen i bitar och<br />
varva med rödlök i en kruka. Häll över lagen och tillsätt kryddpeppar och lagerblad. Man kan<br />
också låta bli att koka lagen men hållbarheten blir då kortare. Låt sillen stå över natten innan<br />
den serveras.<br />
”Holländsk sill”<br />
Sill med olja och ättika<br />
God Holländsk sill fläkes, alla ben borttagas; hwarje halwa skäres på snedden i 4 delar och<br />
lägges i mjölk ungefär en timma, hwarefter de uppläggas på en ren handduk. Tre hårdkokta<br />
ägg-gulor sönderkramas och blandas med 3 skedblad matolja och ättika, så att såsen blir tunn,<br />
men simmig. Sedan den är silad genom hårsikt, lägges däruti litet socker, fransk senap, fint<br />
hackad persilja och peppar; sillbitarna doppas sedan deruti och uppläggas på<br />
anrättningskarotten; den öfwerblefna såsen slås deröfwer.<br />
MN n:o 85<br />
(”Holländsk sill” är troligen, enligt vad jag hittills lyckats utröna, snarare en benämning på<br />
råvaran än på ett speciellt sätt att tillreda sill.)<br />
7
Norsk sill i papper<br />
salt sill<br />
smör<br />
ströbröd<br />
potatis<br />
Sillen rensas och huvud och stjärt skärs bort. Låt sedan sillen ligga i vatten ett dygn. Byt<br />
vatten en eller två gånger. Klipp till ett ark skrivpapper i bitar som anpassas till sillarnas<br />
storlek. Stryk kallt smör på pappersbitarna och strö på litet ströbröd och lägg sedan sillarna på<br />
var sin pappersbit och vik papperet över sillarna. Sillen steks i stek- eller långpanna och<br />
serveras i en karott med potatis till.<br />
GB<br />
8
GB<br />
Sill-sallat<br />
Sillen wattlägges ett dygn, flås, benen borttagas, och sallat deraf tillredes i öfwrigt lika med<br />
N:o 82. [lax-sallat, nedan]<br />
MN, n:o 84<br />
Lax-sallat<br />
Ett stycke af en salt laxsida wattlägges dagen förr än den skall nyttjas till sallat; då skäres den<br />
i små tärningar, med lika mycket kokt eller stekt kött som laxen, äfwnsom potates, äpplen och<br />
inlagda rödbetor (se sallater), hälften af hwardera emot laxen; ett skedblad kapris, och 3 à 4<br />
hårdkokade ägg, skäras äfwen i små tärningar; allt detta uppblandas sedan med 2 à 3<br />
matskedsblad söt grädda, några matskedsblad matolja och ättika, litet fin stött starkpeppar,<br />
socker och fransk senap. Sedan skäras några potäter i tunna skifwor, hwaraf utskäres rundlar<br />
med en pipa eller ett litet horn af en fingertopps widd; af rödbetsskifwor utskäres på samma<br />
sätt. Nu smörjes en form eller en kastrull med matolja; lägg deruti rundlar eller ränder af de<br />
utskurna potäterna och rödbetorna, att botten och bräddar blifwa betäckta dermed. Då formen<br />
är på detta sätt wackert klädd, öses den tillblandade sallaten warsamt deruti tills formen<br />
blifwer alldeles full; packa sagta derpå, hwarefter den uppstjelpes på karott; men låt formen<br />
ligga qwar deröfwer en stund, tills sallaten får stadga sig.<br />
MN n:o 82<br />
9
Böckling med äggröra<br />
Hela hufwudet och halfwa stjerten afskäres på böcklingen, hwarefter, den upplägges<br />
ordentligt på en karott. Äggröra göres af 10 ägg, hwaraf 4 hwitor borttagas, ett qwarter söt<br />
grädda, och litet fint hackad persilja, om så behagas; alltsammans tillika med en nypa fint salt<br />
wispas och slås i en kastrull, hwaruti är smält ett stycke smör af ett hönsäggs storlek, och<br />
sättes på sakta eld, hwarefter man hwarsamt lossar äggröran med en liten träspade från botten<br />
och bräddar. Då alltsammans är stadnat, anrättas den på karott, hwarpå ej får läggas lock, och<br />
ätes sedan till böcklingen.<br />
MN n:o 71<br />
10
Palt<br />
svinblod<br />
korvspad<br />
svagdricka<br />
rågmjöl (sammanmalet?)<br />
purjolök<br />
mejram<br />
svartpeppar<br />
kryddpeppar<br />
njurtalg/ister<br />
salt<br />
Glunt n:o XI<br />
Gluntens moster<br />
---<br />
Ack, det är förskräckligt att varenda dag<br />
få så gräsligt mycket bannor, som jag får just jag,<br />
och ej töras svara, utan tåla allt<br />
och så till på köpet nästan ständigt äta palt.<br />
---<br />
Två delar blod blandas med en del svagdricka. Därefter ihälls så mycket rågmjöl att degen<br />
låter sig formas till paltämnen. Degen bearbetas och klappas väl så att mjölet får svälla. Sedan<br />
iläggs finskuren purjolök, mejram, svart- och kryddpeppar, finskuren njurtalg eller ister och<br />
salt. Paltarna läggs i sjudande vatten som saltats något. Lägg inte i för många paltar åt gången<br />
för annars fastnar de lätt i varandra. Prova om palten är färdig genom att ta upp en palt och<br />
skära upp den. Är den torr och pipig är den färdig och de andra paltarna kan tas upp.<br />
GB<br />
11
Glunt n:o xxv<br />
Examens-sexa på Eklundshof<br />
MAGISTERN<br />
Calle!<br />
GLUNTEN<br />
Janne!<br />
MAGISTERN<br />
Kypare!<br />
GLUNTEN<br />
Hör opp du!<br />
MAGISTERN<br />
Herr Schy. . .<br />
GLUNTEN<br />
Petter!<br />
MAGISTERN<br />
Här är han!<br />
GLUNTEN<br />
Ptro, stopp du!<br />
MAGISTERN<br />
Buga dig djupt, din sjutusan! Glunten har ta't kameraln.<br />
GLUNTEN (till kyparen)<br />
Vi ska' sexa; men varken därinne i salen,<br />
ej heller i smårummen eller på svalen,<br />
och inte på vindskammarn, ej på balkongen,<br />
men just här i träd går' n, i gräsgröna gången.<br />
MAGISTERN<br />
Petter!<br />
GLUNTEN<br />
Sprang han?<br />
MAGISTERN<br />
Hejda dig!<br />
12
GLUNTEN<br />
Stå still du!<br />
MAGISTERN<br />
Böckling...<br />
GLUNTEN<br />
blommor. . . .<br />
MAGISTERN<br />
rättika...<br />
GLUNTEN<br />
och sill du!<br />
MAGISTERN<br />
Nej, ge nu riktiga order; annars så bär det på tok.<br />
GLUNTEN<br />
Du skall duka, men prydligt, min käraste Petter, med blommor på bordet och brutna servetter<br />
och rättika, böckling och renstek med mera och en butelj öl och en dito madera.<br />
BÄGGE<br />
Sätta vi oss här?<br />
Eller kanske där?<br />
Ja, där i trädens skugga slå vi oss i ro.<br />
(De lägga sig i gräset)<br />
BÄGGE<br />
Här är gudagott att vara,<br />
o, vad livet dock är skönt! Hör vad fröjd från fåglars skara, se, vad gräset lyser grönt! Humlan<br />
surrar, fjäriln prålar, lärkan slår i skyn sin drill,<br />
och ur nektarfyllda skålar dricka oss små blommor till.<br />
(Kyparen kommer med sexan)<br />
GLUNTEN<br />
Där ha vi Petter!<br />
MAGISTERN<br />
Ståtligt kalas! Rena servetter. . .<br />
GLUNTEN<br />
slipade glas...<br />
(De sätta sig till bords)<br />
MAGISTERN<br />
Nå ja, denna sexan tycks ju vara utan vank; smöret färskt och sötmjölksosten. . .<br />
GLUNTEN<br />
smakar bra, men luktar illa.<br />
MAGISTERN<br />
Å tvi fan, så dåligt brännvin! Det var bara lank.<br />
13
Kasta flaskan ned i gräset!<br />
GLUNTEN<br />
Ja, men akta pulsatilla!<br />
Alkohol och sippor passa ej ihop.<br />
MAGISTERN<br />
Nej men!<br />
Rättikan är god.<br />
GLUNTEN<br />
Jaså!<br />
MAGISTERN<br />
Se här en skiva!<br />
GLUNTEN<br />
Nej jag tackar.<br />
Den jag åt för åtta da' r sen'. . .<br />
MAGISTERN<br />
Känns den kanske än?<br />
Nå, så ät kotletter!<br />
GLUNTEN<br />
Kors, jag äter så att svetten lackar. Ser du på balkongen?<br />
MAGISTERN<br />
Nej!<br />
GLUNTEN<br />
Se dit, där Lotta står!<br />
BÄGGE<br />
Kors, så pittoreska vyer ifrån denna lilla grotta!<br />
GLUNTEN<br />
Ser du?<br />
MAGISTERN<br />
Ja!<br />
GLUNTEN<br />
Stå still!<br />
MAGISTERN<br />
Se nu du!<br />
GLUNTEN<br />
Slå i öl - gutår!<br />
MAGISTERN<br />
Aj, nu går hon.<br />
14
GLUNTEN<br />
Det var skada.<br />
BÄGGE (ropande efter henne)<br />
Skål för dina strumpor, Lotta!<br />
MAGISTERN<br />
Blev hon ond?<br />
GLUNTEN<br />
Nej, gu'bevars!<br />
MAGISTERN<br />
Hur smakar din kotlett?<br />
Min är torr...<br />
GLUNTEN<br />
Precis som min...<br />
MAGISTERN<br />
och flottig sen. Slå i madera.<br />
GLUNTEN<br />
Tacka vill jag böckling!<br />
MAGISTERN<br />
Poh! Nu börjar jag bli mätt.<br />
Se här kommer kyparn. . .<br />
GLUNTEN<br />
Nå, vad nu då!<br />
MAGISTERN<br />
Få vi ändå mera?<br />
BÄGGE (då de få se ett fat med bakelser)<br />
Bakelser - fy hundra. . .<br />
GLUNTEN (till kyparen)<br />
Är du tokig eller. . .<br />
MAGISTERN<br />
Gå!<br />
BÄGGE<br />
Gå så långt som pepparn växer!<br />
GLUNTEN<br />
Sådant kan du ge novischer. Skaffa hit cigarrer!<br />
MAGISTERN<br />
Fort!<br />
BÄGGE<br />
De bästa du kan få. . .<br />
15
MAGISTERN<br />
Cuba, numro. . .<br />
GLUNTEN<br />
Skål, magister! Skål i botten!<br />
MAGISTERN<br />
Morgens Fischer!<br />
Skål (de klinga och dricka) ... jaha!<br />
Inte var det här madera-<br />
GLUNTEN<br />
Tvi, vad är det för en mölja?<br />
MAGISTERN<br />
Ja, det vete Gud.. .<br />
GLUNTEN<br />
och kyparn...<br />
MAGISTERN<br />
Det går lika bra!<br />
Låt din fantasi blott lägga druvans eld i Fyris' bölja.<br />
Skål!<br />
GLUNTEN<br />
Jag tror vi brodda med halva?<br />
MAGISTERN<br />
Nå så kör!<br />
Skål för äkta Juvenaler!<br />
GLUNTEN<br />
Skål för dem av gamla stammen!<br />
Drick i botten!<br />
MAGISTERN<br />
Åja!<br />
GLUNTEN<br />
Så ja; det är som sig bör.<br />
MAGISTERN<br />
Tack nu, Glunten!<br />
GLUNTEN<br />
Tack!<br />
MAGISTERN (reser sig från stolen)<br />
Quod felix faustumque. . .<br />
GLUNTEN (avbryter)<br />
Amen, amen!<br />
16
MAGISTERN (rörd, håller tal)<br />
Måtte du med tiden. . .<br />
GLUNTEN (generad, avbryter ständigt)<br />
Tyst!<br />
MAGISTERN<br />
få njuta. . .<br />
GLUNTEN<br />
Tig!<br />
MAGISTERN<br />
Tig själv!<br />
all den sällhet. . .<br />
GLUNTEN<br />
Tralalala!<br />
MAGISTERN<br />
som din varma...<br />
GLUNTEN<br />
Tralalala!<br />
MAGISTERN<br />
vänskapsfulla själ förtjänar. . .<br />
GLUNTEN<br />
Var så god och repetera!<br />
MAGISTERN<br />
Och om lyckan dig förlänar. . .<br />
GLUNTEN<br />
Jaså - blir det ändå mera?<br />
MAGISTERN<br />
sina allrabästa håvor, glöm dock icke din Magister!<br />
BÄGGE<br />
Skål, min hedersbror!<br />
(De kasta sig ned i gräset. Glunten somnar)<br />
MAGISTERN<br />
O, hur stilla solen sjunker ned vid Rickombergas lunder! Kom och lägg dig här i gräset! Tyst,<br />
jag hör det gro. Du är trött av dagens strider. Här är bäddat, tag en blunder!<br />
Se, kring sängen små blåklockor ringa dig i ro.<br />
En gång, efter större strider, får du vila här inunder, men, då ringa andra klockor, Glunten, vill<br />
du tro? Ah, han sover. Lätt förgätna äro livets bästa stunder, när vår ande vinkas dit, där ljusa<br />
drömmar bo.<br />
(Magistern börjar även bli tung. Allt är tyst en stund)<br />
MAGISTERN (halvsovande)<br />
Det var strunt till examen han tog till slut.<br />
17
GLUNTEN (som vaknat under tiden)<br />
Å hut!<br />
Jag tror vi brodda med en halfva?<br />
Att "halfvan går" likasåväl som "helan", derom blir man ljudeligen öfvertygad vid hvarje<br />
studenttillställning i Upsala, och det så fort sig göra låter. Att hon åter uppträder såsom en<br />
gengångare mot slutet af kalaset, sedan man både ätit och druckit, hörer väl numera till ovan-<br />
ligheterna. Fordom befans det emellertid nödigt vid ett och annat festligt tillfälle, då rörig mat<br />
och besynnerligt vin obetänksamt förtärts med ungdomlig aptit, att söka hålla styr på den<br />
upproriska inqvarteringen genom en finalsup, som, utan afseende på sin jemlikhet med helan,<br />
alltid städadt benämndes halfvan. Man satte dermed liksom en af- och sammanslutande udd<br />
eller brodd på den formlösa välfägnaden; och det var väl sträfvan efter detta, som förmådde<br />
Glunten till den föga gentila uppmaningen att till dessert "brodda med en halfva".<br />
Renstek<br />
1 renstek<br />
späckfläsk<br />
fläsk<br />
ättika<br />
nejlikor<br />
ingefära<br />
peppar<br />
salt<br />
lök<br />
lagerblad<br />
färsk basilika<br />
buljong<br />
vetemjöl<br />
Rensteken läggs i svag ättika och får stå i två dygn. Steken späckas sedan med späckfläsk som<br />
rullats i stötta nejlikor ingefära, peppar och salt. Fläskskivor läggs i bottnen av en gryta<br />
tillsammans med lök, peppar och lagerblad och ett par kvistar basilika. Sedan iläggs steken<br />
som får steka på svag värme. Vänd steken ofta så att den får en gulbrun färg på båda sidor.<br />
Sedan späds den med buljong och får sedan steka tills den känns mör. Strö sedan på litet<br />
vetemjöl så att såsen blir simmig. Tag upp steken och vispa och sila såsen som serveras i en<br />
såsskål till steken.<br />
GB<br />
18
Drycker<br />
Här några recept på drycker som både finns och inte finns nämnda i <strong>Gluntar</strong>ne.<br />
GB<br />
Pounsch<br />
Till hwarje butelj Arack af 7 à 7 ½ graders styrka, tages 1 skålpund fint Kanarie-socker,<br />
1 half citron<br />
½ stop kokhett watten<br />
Citronerna skalas mycket wäl innan de med citronklämmare kramas på sockret; sedan tillslås<br />
det kokheta wattnet. När sockret wäl smält, tillslås aracken. Åstundas pounschen kall, bör<br />
bålen antingen genast sättas uti is, eller tappas på buteljer, och nedasättas i källaren. Innehåller<br />
aracken 11 grader, tages till hwarie butelj 1 ½ skålpund socker, samt en citron och 3 qwarter<br />
watten.<br />
MN n:o 639<br />
Bischoff<br />
4 buteljer godt Bourdeaux-Win,<br />
2 färska pomeranser, hwilka ristas eller skorras.<br />
1 skålpund fint socker, eller något mera, efter smak.<br />
Till denna dryck kan även tagas en butelj Mosel-Win, som gör drycken lenare i smaken; men<br />
då tillägges mera socker.<br />
MN n:o 641<br />
19
Eklundshof tillkom i mitten av 1700-talet, och har fått sitt namn efter traktören Nils<br />
Eklund.<br />
Under slutet av 1600-talet användes Polacksbacken till regementsövningar.<br />
Då började man också att dricka brunn vid nuvarande Brunnspaviljongen. 1720 analyserades<br />
vattnet och "Upsala Helsobrunn" inrättades.<br />
1754 byggdes värdshuset, nuvarande Mässen. I konkurrens med andra traktörer beviljade<br />
magistraten år 1767 Nils Eklund rätt att idka traktering och spisning mot billig betalning.<br />
Efter Eklunds död omkring 1775 fortsatte hans änka att driva rörelsen till 1789.<br />
I början av 1800-talet byggdes Brunnshuset och ett brunnssällskap bildades.<br />
Då det blev populärt bland Uppsalas aristokrati att dricka brunn och promenera i Geijersdalen<br />
uppfördes även Brunnspaviljongen.<br />
För trakteringen under åren 1826 till 1840 stod källarmästaren Christian Berglin som även<br />
drev det anrika Phoenix inne i Uppsala. Det var under dessa år som Eklundshof hade sin tids<br />
glansperiod, det framgår inte minst av "<strong>Gluntar</strong>ne" och andra litterära och musikaliska belägg.<br />
Vid den tiden fanns det kägelbanor intill värdshuset. Kägelspelet skulle inte bara ge fysisk<br />
kraft utan också ge möjlighet till ett glatt och livat kamratskap.I anslutning till kägelbanorna<br />
fanns det små granrisbaracker där spelarna kunde läska sig med drycker av olika slag.<br />
Eklundshof och närbelägna Polacksbacken var också ett ställe där juvenalerna gärna samlades<br />
och här förlades ofta förstamajfirandet samt karnevalsupptåg. Under den här tiden<br />
disponerades värdshusets övervåning som spisningslokal och sällskapsrum av officerskåren.<br />
Nästa restauratör på Eklundshof var Fredrik Schylander, en bekant källarmästare från<br />
välkända Schylla inne i Uppsala. Schylander skötte trakteringen från 1840 till 1851 då han<br />
efterträddes av Carin Joholm, "Mamma Joholm", hon höll också krog på Svartbäcksgatan och<br />
vid Stora Torget i Uppsala.<br />
År 1853, det stora koleraåret, var Eklundshof stängt då man hade karantän där. Från 1859 och<br />
några år framåt innehades stället av kryddkrämaren JCR Hultberg vilken var gift med en<br />
dotter till ovannämnda "Mamma Joholm". Efter en omfattande reparation under 1860-talet<br />
övertogs arrendet av Sven Josef Norberg, en välkänd person i Uppsala som tidigare innehaft<br />
såväl Flustret, Gästgivargården och Stadshotellet.<br />
0<br />
20
År 1876 till 1878 fanns traktören Carl Oscar Paulin på Eklundshof som efter hans död<br />
övertogs av änkan Anna Paulin som drev stället till 1885. År 1885 tillkom dock ett förbud för<br />
all utskänkning av spritdrycker för landets lägerplatser, även anrika Eklundshof drabbades av<br />
detta förbud och dess saga var därmed all. Vid slutet av 1800-talet skänktes värdshuset till<br />
militären, som använde det som Underofficersmäss. Markan uppfördes och efter hand även<br />
Biblioteket.<br />
När Upplands Signalregemente flyttade till Enköping 1982 övertogs Eklundshof av<br />
krögarparet Folke och Heléne Bennbom. Eklundshof återuppstod 1983 efter en nära 100-årig<br />
sömn, nu som ett modernt center för konferenser och fester. Genom ett omfattande<br />
renoveringsarbete har man lyckats bibehålla det gamla och den fina atmosfären i kombination<br />
med de nödvändiga moderniteter för att passa dagens krav. Det senaste tillskottet bland<br />
byggnaderna är hotellet som byggdes 1990. Eklundshof har inlett en ny glansperiod.<br />
Mått och vikt<br />
Skålpund = 425,036 g<br />
Skedblad ?<br />
<strong>Mat</strong>skedsblad ?<br />
1 nypa = 1 kryddmått<br />
1 hand = ½ dl<br />
stop = ½ kanna =1,308 l<br />
halvstop = 0,654 l<br />
kvarter = ¼ stop = 0,327 l<br />
(kanna = 2 stop = 4 halvstop = 8 kvarter = 32 jungfrur = 2,617 l)<br />
1 jungfru brännvin är alltså en rejäl sup; en ”åtta”.<br />
©galax webb, 2003<br />
21