13. Mat i Gluntar

Inledning
En stor del av handlingen i Gunnar Wennerbergs Gluntarne försiggår på krogar och
understundom på utvärdshus. Man skulle då kunna tänka sig att mat skulle nämnas,
åtminstone som ackompanjemang till den ymniga dryck som inmundigades därstädes.
Skildringarna av bordets mera fasta substanser är dock få; den mest innehållsrika
beskrivningen av mat får vi i den ofta sjungna Glunt nr 25, Examenssexa på Eklundshof, men
även på andra ställen dyker en del läckerheter upp men också rätter som inte särskilt gouteras
av det ibland ganska kräsna sällskapet. I Glunt nr 13 räknar Glunten upp de sillrätter som
erbjuds på krogen ”Äpplet”, men betecknar dem som ”usel mat”, vilket kanske kan bero på
hans iråkade dystra sinnesstämning. Äpplet var annars känt som ett bra matställe. Den
enklaste husmanskosten försökte man nog undvika och det är betecknande att Glunten klagar
över att trakteringen hos moster Hoppenrath ständigt består av palt.
Hursomhelst har jag letat fram kokböcker från tiden för att se hur man kunde tillaga de rätter
som nämnts på Wennerbergs tid. Jag har haft tillgång till två kokböcker. Den ena är
Margaretha Nylander (pseudonym för Margaretha Emerentia Nordström), Handbok wid den
nu brukliga finare matlagningen, 8:de upplagan, 1842 (MN), samt Gustafva Björklund,
Kokbok för tjenare och tarfliga hushåll, utgiven 1851, och utgiven i facsimile på Bokförlaget
Rediviva 1977 (GB). Den senare författarinnan är känd inte enbart på grund av sin kokonst
utan även som älskarinna åt Karl XIV Johan.
2

Glunt n:o VII
Harpospelet på Schylla
GLUNTEN
Leve det nattliga Schylla!
Här finns folkliv i banko,
harpor och slagsmål och fylla
os av kotletter och Lünzmans Baranko.
---
GLUNTEN
Kypare, toddar för två!
MAGISTERN
Kypare, fläsk och potatis.
3

GB
Swin-kotletter
(Början identisk med GB) --- samt doppas uti sammanvispadt ett skedblad mjölk till hwart
ägg, och wändas uti rifwet bröd; sedermera stekas de gulbruna på halster eller i stekpanna,
och anrättas omkring stufwad syra, spenat eller något annat grönt. – Äppelmos till swinkotletter
är äfwen ganska godt, och kunna de då ätas som förrätt.
MN n:o 179
4

Glunt n:o XIII
Huru gluntens svårmod, på ”Äpplet”, skingras av Magisterns vårfantasier
---
MAGISTERN
Nå så låt gå!
Brännvin för två!
Randigt! - läs högt nu! - Vad finns de`? –
GLUNTEN
Inlagd sill,
holländsk sill,
Norges sill i papper,
sillsalat…
usel mat!
Aldrig mer attrapper!
---
BÄGGE
Och när ångbåten kommer, min bror,
finns det böckling ombord, som jag tror.
Och på ”Flustret” står Norberg och glor
I vit jacka och blankade skor.
---
5

Glunt 13
- på "Äplet"
Skylten på Österbergs källare vid Gilletorget föreställde riksäplet, hvadan .lokalen också
benämndes derefter. I inledningen berättar Wennerberg om juvenalernas berömda
söndagssoiréer på källaren Äplet. Ursprungligen hade man träffats på Åkerstens schweizeri
vid Stora Torget på den tomt, som Handelsbankens hus nu upptar. Denna lokal visade sig
snart vara för trång, och man flyttade då sammankomsterna till Äplet.
Källaren Äplet var vid denna tid så gott som nybyggd. Huset uppfördes 1838-39 av
traktören Christian Berglin, och var Upsalas första egentliga restaurang i modern mening.
Där fanns på nedre botten dels en utskänknings- och försäljningslokal - belägen ungefär där
Barowiaks tobakshandel nu ligger - dels en "källare", som redan från början fick rykte om sig
att vara ett gott matställe, och på övre botten fanns en för sin tid mycket storslagen
festvåning, omfattande en stor sal och flera smärre rum. .
Namnet på källaren, "Äplet", hade säkerligen som Herdin antager (Herdin, K. W., Bygge
och bo. 2. Stockholm 1934) övertagits från en äldre lokal på samma tomt, som vid 1830talets
slut var stadens mest besökta värdshus. .
I början av 1840-talet köptes rörelsen av Johan Erik Österberg, som alltså. svarade för
trakteringen vid juvenalernas kapitel. Sundblad skriver: "Huset på, min tid gulmåladt och
obrädfodradt, har sin historiska märkvärdighet derigenom, att juvenalerne under några år
derhade sina soiréer. Wennerberg kallar det "Äplet". Jag mins emellertid aldrig något annat
namn på det, än Österbergs. Teckningen af denne faller inom det sorglustigas område. Jag
mins honom föga, och hvad som qvarstår, är blott en dimmig bild af ett rödbrusigt, något
fnasigt ansigte och ett par förskrämda ögon, som nästan ständigt voro riktade åt kökshållet. (I
detta departement regerade hustrun med klokhet och kraft, men för att kunna detta, hade hon
måst sätta sig i respekt hos mannen, hvars roll var temligen underordnad.) Han såg ut som det
onda samvetet, tyckte jag, och de enda ögonblick, då, han kunde se lifvad ut, var, då han höll
sina bombastiska tal eller tog ”lektion i filosofi". (Sundblad, J., Upsalalif. Stockholm 1884.
Sid. 520.) .
Österberg efterträddes av källarmästare Clas Löf 1849, vilken på ett utmärkt sätt uppehöll
ställets goda anseende. 1866 sålde han gården och källaren till handlanden Johan Petter
Ahlqvist. Denne drev emellertid aldrig själv källarrörelsen, utan han hade köpt den för att
hjälpa sin svåger Hultberg, som förestod näringsstället till sin död 1876, varefter hans änka
under några år skötte den. Det är under Hultbergs tid, som källaren ändrar namnet till
Phoenix. Och det är från 1860-talet, som den klassiska Phoenix-interiören förskriver sig. Den
har ju blivit välkänd för många generationer Upsalastudenter. Staden gjorde en stor förlust,
när restaurangen år 1934 tvingades att upphöra.
Det blir en lustig kontrastverkan, när man läser. Sundblads skildring av Phoenix som höjden
av . nymodighet: ”Jag gjorde ett par besök på Phoenix, som juvenaltillhållet Äplet numera
kallas. Detta, omskapadt till en af nutidens "frestelseställen" med alla sina lockelsemedel, är
ej mera igenkänligt. Om den gamla värdshussalen med sina gulmålade bord med de svarta
träskofvorna och sina trästolar och rottingmålade sitsar har man alls ingen påminnelse."
(Sundblad,- a; a. Sid. 531.) Fram till slutet behöll Phoenix sin höga standard i kosthållet, och
otaliga äro de studentsexor, som där ha avätits. Juvenalorden har liksom juvenalerna på
1840-talet haft många kapitel i dessa salar. .
Randigt brännvin
Liksom det nu gifves olika arter af brännvin, såsom kummin, falu, renadt m. fl. så fans det då
- och kanske än - en synnerligen omtyckt, som kallades "randigt".
6

Och när ångbåten kommer
Det fanns visserligen två ångbåtar i Upsala på den tiden; men här menas helt visst endast den,
som fördes af den hedersmannen, kapten Roos, hvars förträffliga fru serverade utmärkta
sexor - åt juvenalerna. Just så ja; ty då andra försökte få del af hennes håfvor, aflopp det
merendels mot önskan. Uppasserskorna, som ej utan skäl, betraktade sig såsom införlifvade
med detta "folk af fria fasoner"; förklarade då med en bestämdhet och enstämmighet; som är
högst, ovanlig hos bestuckna vitnen, att "fru Roos allsingenting har med sig i dag", eller att
"alltsammans har gått åt under: resan", eller "att det skuras i salongen'" o. d. Häraf den,
belåtenhet, hvarmed Magistern vid blotta tanken på ångbåtstiden genast antager att han,
"vore en, som: stod vid dörren och dunka"”. Genom en allenast af de gynnade känd dunkning
eller knackning på dörren; till den lilla försalongen, der juvenalernas "festin des dieux"
firades, . insläpptes man; och antagligen kände Magistern denna dunkning mycket väl.
Inlagd sill
Inlagd sill har jag inte funnit något recept på i någon av de kokböcker jag använt. Jag vågar en
gissning att denna klassiker bland svenska sillrätter under det tidiga 1800-talet inte tillagades
på ett sätt som avviker särskilt mycket från de recept vi använder under början av 2000-talet.
Min mamma lärde sig lägga in sill av sin mamma som föddes 1891 och som i sin tur lärt det
av sin mamma som lärde sig det av sin mamma, och så är vi väl uppe i början av det 19:de
århundradet. Så här har ni mammas recept:
4 urvattnade saltsillfiléer
1 dl ättikssprit 12%
2 dl vatten
2 dl strösocker
1-2 rödlökar
10 kryddpepparkorn
1-2 lagerblad
Koka upp en lag av ättikssprit, vatten och socker och låt den kallna. Skär sillen i bitar och
varva med rödlök i en kruka. Häll över lagen och tillsätt kryddpeppar och lagerblad. Man kan
också låta bli att koka lagen men hållbarheten blir då kortare. Låt sillen stå över natten innan
den serveras.
”Holländsk sill”
Sill med olja och ättika
God Holländsk sill fläkes, alla ben borttagas; hwarje halwa skäres på snedden i 4 delar och
lägges i mjölk ungefär en timma, hwarefter de uppläggas på en ren handduk. Tre hårdkokta
ägg-gulor sönderkramas och blandas med 3 skedblad matolja och ättika, så att såsen blir tunn,
men simmig. Sedan den är silad genom hårsikt, lägges däruti litet socker, fransk senap, fint
hackad persilja och peppar; sillbitarna doppas sedan deruti och uppläggas på
anrättningskarotten; den öfwerblefna såsen slås deröfwer.
MN n:o 85
(”Holländsk sill” är troligen, enligt vad jag hittills lyckats utröna, snarare en benämning på
råvaran än på ett speciellt sätt att tillreda sill.)
7

Norsk sill i papper
salt sill
smör
ströbröd
potatis
Sillen rensas och huvud och stjärt skärs bort. Låt sedan sillen ligga i vatten ett dygn. Byt
vatten en eller två gånger. Klipp till ett ark skrivpapper i bitar som anpassas till sillarnas
storlek. Stryk kallt smör på pappersbitarna och strö på litet ströbröd och lägg sedan sillarna på
var sin pappersbit och vik papperet över sillarna. Sillen steks i stek- eller långpanna och
serveras i en karott med potatis till.
GB
8

GB
Sill-sallat
Sillen wattlägges ett dygn, flås, benen borttagas, och sallat deraf tillredes i öfwrigt lika med
N:o 82. [lax-sallat, nedan]
MN, n:o 84
Lax-sallat
Ett stycke af en salt laxsida wattlägges dagen förr än den skall nyttjas till sallat; då skäres den
i små tärningar, med lika mycket kokt eller stekt kött som laxen, äfwnsom potates, äpplen och
inlagda rödbetor (se sallater), hälften af hwardera emot laxen; ett skedblad kapris, och 3 à 4
hårdkokade ägg, skäras äfwen i små tärningar; allt detta uppblandas sedan med 2 à 3
matskedsblad söt grädda, några matskedsblad matolja och ättika, litet fin stött starkpeppar,
socker och fransk senap. Sedan skäras några potäter i tunna skifwor, hwaraf utskäres rundlar
med en pipa eller ett litet horn af en fingertopps widd; af rödbetsskifwor utskäres på samma
sätt. Nu smörjes en form eller en kastrull med matolja; lägg deruti rundlar eller ränder af de
utskurna potäterna och rödbetorna, att botten och bräddar blifwa betäckta dermed. Då formen
är på detta sätt wackert klädd, öses den tillblandade sallaten warsamt deruti tills formen
blifwer alldeles full; packa sagta derpå, hwarefter den uppstjelpes på karott; men låt formen
ligga qwar deröfwer en stund, tills sallaten får stadga sig.
MN n:o 82
9

Böckling med äggröra
Hela hufwudet och halfwa stjerten afskäres på böcklingen, hwarefter, den upplägges
ordentligt på en karott. Äggröra göres af 10 ägg, hwaraf 4 hwitor borttagas, ett qwarter söt
grädda, och litet fint hackad persilja, om så behagas; alltsammans tillika med en nypa fint salt
wispas och slås i en kastrull, hwaruti är smält ett stycke smör af ett hönsäggs storlek, och
sättes på sakta eld, hwarefter man hwarsamt lossar äggröran med en liten träspade från botten
och bräddar. Då alltsammans är stadnat, anrättas den på karott, hwarpå ej får läggas lock, och
ätes sedan till böcklingen.
MN n:o 71
10

Palt
svinblod
korvspad
svagdricka
rågmjöl (sammanmalet?)
purjolök
mejram
svartpeppar
kryddpeppar
njurtalg/ister
salt
Glunt n:o XI
Gluntens moster
---
Ack, det är förskräckligt att varenda dag
få så gräsligt mycket bannor, som jag får just jag,
och ej töras svara, utan tåla allt
och så till på köpet nästan ständigt äta palt.
---
Två delar blod blandas med en del svagdricka. Därefter ihälls så mycket rågmjöl att degen
låter sig formas till paltämnen. Degen bearbetas och klappas väl så att mjölet får svälla. Sedan
iläggs finskuren purjolök, mejram, svart- och kryddpeppar, finskuren njurtalg eller ister och
salt. Paltarna läggs i sjudande vatten som saltats något. Lägg inte i för många paltar åt gången
för annars fastnar de lätt i varandra. Prova om palten är färdig genom att ta upp en palt och
skära upp den. Är den torr och pipig är den färdig och de andra paltarna kan tas upp.
GB
11

Glunt n:o xxv
Examens-sexa på Eklundshof
MAGISTERN
Calle!
GLUNTEN
Janne!
MAGISTERN
Kypare!
GLUNTEN
Hör opp du!
MAGISTERN
Herr Schy. . .
GLUNTEN
Petter!
MAGISTERN
Här är han!
GLUNTEN
Ptro, stopp du!
MAGISTERN
Buga dig djupt, din sjutusan! Glunten har ta't kameraln.
GLUNTEN (till kyparen)
Vi ska' sexa; men varken därinne i salen,
ej heller i smårummen eller på svalen,
och inte på vindskammarn, ej på balkongen,
men just här i träd går' n, i gräsgröna gången.
MAGISTERN
Petter!
GLUNTEN
Sprang han?
MAGISTERN
Hejda dig!
12

GLUNTEN
Stå still du!
MAGISTERN
Böckling...
GLUNTEN
blommor. . . .
MAGISTERN
rättika...
GLUNTEN
och sill du!
MAGISTERN
Nej, ge nu riktiga order; annars så bär det på tok.
GLUNTEN
Du skall duka, men prydligt, min käraste Petter, med blommor på bordet och brutna servetter
och rättika, böckling och renstek med mera och en butelj öl och en dito madera.
BÄGGE
Sätta vi oss här?
Eller kanske där?
Ja, där i trädens skugga slå vi oss i ro.
(De lägga sig i gräset)
BÄGGE
Här är gudagott att vara,
o, vad livet dock är skönt! Hör vad fröjd från fåglars skara, se, vad gräset lyser grönt! Humlan
surrar, fjäriln prålar, lärkan slår i skyn sin drill,
och ur nektarfyllda skålar dricka oss små blommor till.
(Kyparen kommer med sexan)
GLUNTEN
Där ha vi Petter!
MAGISTERN
Ståtligt kalas! Rena servetter. . .
GLUNTEN
slipade glas...
(De sätta sig till bords)
MAGISTERN
Nå ja, denna sexan tycks ju vara utan vank; smöret färskt och sötmjölksosten. . .
GLUNTEN
smakar bra, men luktar illa.
MAGISTERN
Å tvi fan, så dåligt brännvin! Det var bara lank.
13

Kasta flaskan ned i gräset!
GLUNTEN
Ja, men akta pulsatilla!
Alkohol och sippor passa ej ihop.
MAGISTERN
Nej men!
Rättikan är god.
GLUNTEN
Jaså!
MAGISTERN
Se här en skiva!
GLUNTEN
Nej jag tackar.
Den jag åt för åtta da' r sen'. . .
MAGISTERN
Känns den kanske än?
Nå, så ät kotletter!
GLUNTEN
Kors, jag äter så att svetten lackar. Ser du på balkongen?
MAGISTERN
Nej!
GLUNTEN
Se dit, där Lotta står!
BÄGGE
Kors, så pittoreska vyer ifrån denna lilla grotta!
GLUNTEN
Ser du?
MAGISTERN
Ja!
GLUNTEN
Stå still!
MAGISTERN
Se nu du!
GLUNTEN
Slå i öl - gutår!
MAGISTERN
Aj, nu går hon.
14

GLUNTEN
Det var skada.
BÄGGE (ropande efter henne)
Skål för dina strumpor, Lotta!
MAGISTERN
Blev hon ond?
GLUNTEN
Nej, gu'bevars!
MAGISTERN
Hur smakar din kotlett?
Min är torr...
GLUNTEN
Precis som min...
MAGISTERN
och flottig sen. Slå i madera.
GLUNTEN
Tacka vill jag böckling!
MAGISTERN
Poh! Nu börjar jag bli mätt.
Se här kommer kyparn. . .
GLUNTEN
Nå, vad nu då!
MAGISTERN
Få vi ändå mera?
BÄGGE (då de få se ett fat med bakelser)
Bakelser - fy hundra. . .
GLUNTEN (till kyparen)
Är du tokig eller. . .
MAGISTERN
Gå!
BÄGGE
Gå så långt som pepparn växer!
GLUNTEN
Sådant kan du ge novischer. Skaffa hit cigarrer!
MAGISTERN
Fort!
BÄGGE
De bästa du kan få. . .
15

MAGISTERN
Cuba, numro. . .
GLUNTEN
Skål, magister! Skål i botten!
MAGISTERN
Morgens Fischer!
Skål (de klinga och dricka) ... jaha!
Inte var det här madera-
GLUNTEN
Tvi, vad är det för en mölja?
MAGISTERN
Ja, det vete Gud.. .
GLUNTEN
och kyparn...
MAGISTERN
Det går lika bra!
Låt din fantasi blott lägga druvans eld i Fyris' bölja.
Skål!
GLUNTEN
Jag tror vi brodda med halva?
MAGISTERN
Nå så kör!
Skål för äkta Juvenaler!
GLUNTEN
Skål för dem av gamla stammen!
Drick i botten!
MAGISTERN
Åja!
GLUNTEN
Så ja; det är som sig bör.
MAGISTERN
Tack nu, Glunten!
GLUNTEN
Tack!
MAGISTERN (reser sig från stolen)
Quod felix faustumque. . .
GLUNTEN (avbryter)
Amen, amen!
16

MAGISTERN (rörd, håller tal)
Måtte du med tiden. . .
GLUNTEN (generad, avbryter ständigt)
Tyst!
MAGISTERN
få njuta. . .
GLUNTEN
Tig!
MAGISTERN
Tig själv!
all den sällhet. . .
GLUNTEN
Tralalala!
MAGISTERN
som din varma...
GLUNTEN
Tralalala!
MAGISTERN
vänskapsfulla själ förtjänar. . .
GLUNTEN
Var så god och repetera!
MAGISTERN
Och om lyckan dig förlänar. . .
GLUNTEN
Jaså - blir det ändå mera?
MAGISTERN
sina allrabästa håvor, glöm dock icke din Magister!
BÄGGE
Skål, min hedersbror!
(De kasta sig ned i gräset. Glunten somnar)
MAGISTERN
O, hur stilla solen sjunker ned vid Rickombergas lunder! Kom och lägg dig här i gräset! Tyst,
jag hör det gro. Du är trött av dagens strider. Här är bäddat, tag en blunder!
Se, kring sängen små blåklockor ringa dig i ro.
En gång, efter större strider, får du vila här inunder, men, då ringa andra klockor, Glunten, vill
du tro? Ah, han sover. Lätt förgätna äro livets bästa stunder, när vår ande vinkas dit, där ljusa
drömmar bo.
(Magistern börjar även bli tung. Allt är tyst en stund)
MAGISTERN (halvsovande)
Det var strunt till examen han tog till slut.
17

GLUNTEN (som vaknat under tiden)
Å hut!
Jag tror vi brodda med en halfva?
Att "halfvan går" likasåväl som "helan", derom blir man ljudeligen öfvertygad vid hvarje
studenttillställning i Upsala, och det så fort sig göra låter. Att hon åter uppträder såsom en
gengångare mot slutet af kalaset, sedan man både ätit och druckit, hörer väl numera till ovan-
ligheterna. Fordom befans det emellertid nödigt vid ett och annat festligt tillfälle, då rörig mat
och besynnerligt vin obetänksamt förtärts med ungdomlig aptit, att söka hålla styr på den
upproriska inqvarteringen genom en finalsup, som, utan afseende på sin jemlikhet med helan,
alltid städadt benämndes halfvan. Man satte dermed liksom en af- och sammanslutande udd
eller brodd på den formlösa välfägnaden; och det var väl sträfvan efter detta, som förmådde
Glunten till den föga gentila uppmaningen att till dessert "brodda med en halfva".
Renstek
1 renstek
späckfläsk
fläsk
ättika
nejlikor
ingefära
peppar
salt
lök
lagerblad
färsk basilika
buljong
vetemjöl
Rensteken läggs i svag ättika och får stå i två dygn. Steken späckas sedan med späckfläsk som
rullats i stötta nejlikor ingefära, peppar och salt. Fläskskivor läggs i bottnen av en gryta
tillsammans med lök, peppar och lagerblad och ett par kvistar basilika. Sedan iläggs steken
som får steka på svag värme. Vänd steken ofta så att den får en gulbrun färg på båda sidor.
Sedan späds den med buljong och får sedan steka tills den känns mör. Strö sedan på litet
vetemjöl så att såsen blir simmig. Tag upp steken och vispa och sila såsen som serveras i en
såsskål till steken.
GB
18

Drycker
Här några recept på drycker som både finns och inte finns nämnda i Gluntarne.
GB
Pounsch
Till hwarje butelj Arack af 7 à 7 ½ graders styrka, tages 1 skålpund fint Kanarie-socker,
1 half citron
½ stop kokhett watten
Citronerna skalas mycket wäl innan de med citronklämmare kramas på sockret; sedan tillslås
det kokheta wattnet. När sockret wäl smält, tillslås aracken. Åstundas pounschen kall, bör
bålen antingen genast sättas uti is, eller tappas på buteljer, och nedasättas i källaren. Innehåller
aracken 11 grader, tages till hwarie butelj 1 ½ skålpund socker, samt en citron och 3 qwarter
watten.
MN n:o 639
Bischoff
4 buteljer godt Bourdeaux-Win,
2 färska pomeranser, hwilka ristas eller skorras.
1 skålpund fint socker, eller något mera, efter smak.
Till denna dryck kan även tagas en butelj Mosel-Win, som gör drycken lenare i smaken; men
då tillägges mera socker.
MN n:o 641
19

Eklundshof tillkom i mitten av 1700-talet, och har fått sitt namn efter traktören Nils
Eklund.
Under slutet av 1600-talet användes Polacksbacken till regementsövningar.
Då började man också att dricka brunn vid nuvarande Brunnspaviljongen. 1720 analyserades
vattnet och "Upsala Helsobrunn" inrättades.
1754 byggdes värdshuset, nuvarande Mässen. I konkurrens med andra traktörer beviljade
magistraten år 1767 Nils Eklund rätt att idka traktering och spisning mot billig betalning.
Efter Eklunds död omkring 1775 fortsatte hans änka att driva rörelsen till 1789.
I början av 1800-talet byggdes Brunnshuset och ett brunnssällskap bildades.
Då det blev populärt bland Uppsalas aristokrati att dricka brunn och promenera i Geijersdalen
uppfördes även Brunnspaviljongen.
För trakteringen under åren 1826 till 1840 stod källarmästaren Christian Berglin som även
drev det anrika Phoenix inne i Uppsala. Det var under dessa år som Eklundshof hade sin tids
glansperiod, det framgår inte minst av "Gluntarne" och andra litterära och musikaliska belägg.
Vid den tiden fanns det kägelbanor intill värdshuset. Kägelspelet skulle inte bara ge fysisk
kraft utan också ge möjlighet till ett glatt och livat kamratskap.I anslutning till kägelbanorna
fanns det små granrisbaracker där spelarna kunde läska sig med drycker av olika slag.
Eklundshof och närbelägna Polacksbacken var också ett ställe där juvenalerna gärna samlades
och här förlades ofta förstamajfirandet samt karnevalsupptåg. Under den här tiden
disponerades värdshusets övervåning som spisningslokal och sällskapsrum av officerskåren.
Nästa restauratör på Eklundshof var Fredrik Schylander, en bekant källarmästare från
välkända Schylla inne i Uppsala. Schylander skötte trakteringen från 1840 till 1851 då han
efterträddes av Carin Joholm, "Mamma Joholm", hon höll också krog på Svartbäcksgatan och
vid Stora Torget i Uppsala.
År 1853, det stora koleraåret, var Eklundshof stängt då man hade karantän där. Från 1859 och
några år framåt innehades stället av kryddkrämaren JCR Hultberg vilken var gift med en
dotter till ovannämnda "Mamma Joholm". Efter en omfattande reparation under 1860-talet
övertogs arrendet av Sven Josef Norberg, en välkänd person i Uppsala som tidigare innehaft
såväl Flustret, Gästgivargården och Stadshotellet.
0
20

År 1876 till 1878 fanns traktören Carl Oscar Paulin på Eklundshof som efter hans död
övertogs av änkan Anna Paulin som drev stället till 1885. År 1885 tillkom dock ett förbud för
all utskänkning av spritdrycker för landets lägerplatser, även anrika Eklundshof drabbades av
detta förbud och dess saga var därmed all. Vid slutet av 1800-talet skänktes värdshuset till
militären, som använde det som Underofficersmäss. Markan uppfördes och efter hand även
Biblioteket.
När Upplands Signalregemente flyttade till Enköping 1982 övertogs Eklundshof av
krögarparet Folke och Heléne Bennbom. Eklundshof återuppstod 1983 efter en nära 100-årig
sömn, nu som ett modernt center för konferenser och fester. Genom ett omfattande
renoveringsarbete har man lyckats bibehålla det gamla och den fina atmosfären i kombination
med de nödvändiga moderniteter för att passa dagens krav. Det senaste tillskottet bland
byggnaderna är hotellet som byggdes 1990. Eklundshof har inlett en ny glansperiod.
Mått och vikt
Skålpund = 425,036 g
Skedblad ?
Matskedsblad ?
1 nypa = 1 kryddmått
1 hand = ½ dl
stop = ½ kanna =1,308 l
halvstop = 0,654 l
kvarter = ¼ stop = 0,327 l
(kanna = 2 stop = 4 halvstop = 8 kvarter = 32 jungfrur = 2,617 l)
1 jungfru brännvin är alltså en rejäl sup; en ”åtta”.
©galax webb, 2003
21