Individualiseringens villkor-Gillberg-26.5. 2011.pdf - Hanaholmen

Individualiseringens villkor
Unga vuxna, arbete och
självförverkligande
Gunnar Gillberg
Institutionen för arbetsvetenskap
Göteborgs universitet

Presentationen
• Några aktuella problem
• Unga vuxna - vilka är de?
• Ett större perspektiv -
ett försök till övergripande
analys

Generationsväxlingen
• Stora pensionsavgångar mellan 2009-2015
• 40% av den arbetskraft som var verksam 2003 är utbytt 2015
• En ny generation unga vuxna födda 1978-1990 (18-30 år) på väg
mot etablering
Ohlsson och Broomé(2003) Generationsväxlingen och de sjuk dödssynderna.

QuickTime och en
-dekomprimerare
krävs för att kunna se bilden.

Arbetsmarknaden
• Cirka 47% av de arbeten som finns på den svenska arbetsmarknaden
kan beskrivas som låg eller oreglerade = (krav på att i mer eller
mindre utsträckning konstruera sina egna ramar och där styrningen är
indirekt).
• Cirka 16% har arbetsförhållanden som är betrakta som traditionella
industriarbeten.
• Ökad flexibilitet (numerär och funktionell) och förändrade
anställningsförhållanden (tillfälliga anställningar, projekt och
bemanningsföretag etc.)
• Nya styrsystem för ökad indirekt (och direkt) kontroll.
(Allvin/Mellander/Movitz/Aronsson The diffusion of Flexibility) 2009)

• Hög ungdomsarbetslöshet.
Trender och utvecklingsmönster
• Generationsväxling - ökad efterfrågan.
• Förändrad arbetsmarknad.
Matchning
Utbildning

Unga vuxna - Vilka är de?

80-talisterna (Generation Y)
• “Dagisgenerationen” som tror att allt är möjligt,
som ifrågasätter allt, som är ständigt uppkopplade
på nätet, men som också plågas av alla val som
måste göras.
• ”80-talisterna köper kravmärkt mjölk, har luffat runt i Thailand … De får ångest
vid tanke på pensionssparande och smältande glaciärer. Befinner sig i ett
konstant tillstånd av beslutsvånda…”

90-talisterna (Generation Z)
• 90-talisterna förväntas bli än mer krävande och
beskrivs som en generation som framförallt allt
vill ha kul på jobbet, men som samtidigt ställer
oerhört höga krav på sig själva.
”Generation Z har webcam, blogg, dagbok på Lunarstorm ... och begränsat
privatliv. De hoppas på jobb utomlands och ser en fet lön som en bonus. 90talisten
har varit modemedveten sedan dagis och ser botox som en dyr variant
på läppglans.”

Generation Y - föreställningar,
fakta och generaliseringar
• Individualister.
• Utvidgade möjlighetshorisonter (allt är möjligt).
• Informationsteknologiskt mogna.
• Höga krav på sig själva och på organisationer och företag.
• Förändrade lojalitetsmönster.
• Ambivalens, val och osäkerhet.
• Förlängd ungdomstid.
• Barn och familj allt senare.
• Förändrade umgängesformer och kollektiva gemenskaper.

• Generationshypotesen
• Livsfashypotesen
Eller är:
• skillnaden knuten till mer
generella samhällsförändringar
som vi alla är påverkade av …
och där unga fungerar som
seismografer.
Situation Y?
Generation, livsfas och
samhällsförändring

Ungdomars attityder och hälsa
• Andelen ungdomar som värderar fast anställning har ökat.
• Cirka 80 % ser optimistiskt på framtiden
• Arbete, boende, familj och barn värderas högt.
• Cirka 70 % av de unga i studien uppger att de planerar någon form av
högskoleutbildning.
• Andelen unga som oroar sig för sin hälsa har ökat (psykosomatiska symtom
som sömnbesvär, huvudvärk och magont).
Unga med attityd. Ungdomsstyrelsens skrifter 2007:11. (enkät till 6000 ungdomar)

En svåröverskådlig bild
• En förändrad värld - förändrade
drömmar.
• Optimistisk framtidsbild.
• Oro, ambivalens och ökad ohälsa.

Det goda arbetet
”… det viktigaste är att jag följer mitt hjärta och
att jag ser till att skapa så mycket frihet som
möjligt … kreativ frihet för mig själv”
Gabriel 28 år

Personliga värderingar och
” …. jag vill att min personlighet och mitt jobb
ska kunna gå hand i hand … alltså jag vill
göra något som intresserar mig rent privat
också”
(Stina 23 år)
arbete

Om att förverkliga
sina drömmar
”Det största hindret är om jag inte pluggar eller gör något åt
saken … det är jag som bromsar hela tiden … att jag inte tar tag
i det hela”
Sebastian 24 år

Oron för att misslyckas
… att vara en ”loser”… då är du inte värd
någonting och då kan du lika gärna gå och dö
därför att så ser världen ut
(Emilia 25 år)

Att inte veta hur
… jag har inga planer på hur jag ska förverkliga det
hela … tankarna kommer då och då … ibland får jag
tummen ur att kolla upp det liksom … men sen släpper
jag det bara.
(David 23 år)

Val och individualisering
I traditionella, auktoritära samhällen är det
subjektiva huvudproblemet att jag vill för
mycket…
Nu, i vårt kulturella klimat, är det subjektiva
huvudproblemet i stället att jag uppnår för
lite.
Thomas Ziehe 1986

Tid Arbete Familj Samhälle
1790 90% i Jordbruket
Arbete och övrigt
liv sammanflätade
1960 13% i Jordbruket
Ca 45% i Industrin
Hög grad av
reglering och
tydlig uppdelning
mellan arbete och
fritid.
2000 2% i Jordbruket
Ca 70% i
Tjänstesektorn
Ökad andel
oreglerade och
indirekt reglerade
arbeten.
Flergenerationsfamiljer
Kärnfamilj
Relativt stabila
familjemönster
Kärnfamilj,
Sambo, särbo,
partnerskap mm.
Differentierade
familjemönster
Jordbrukssamhället
Fattigdom,sociala skillnader
arbete för konsumtion
(Det förmoderna arbetet)
Industrisamhället
Arbetsdelning, framtidstro,
välfärd och hjärtinfarkt
(Arbetssamhället)
Kunskaps/informations/nätverksamhället
Globalisering, nätverk,
individualisering och
tillitsbrist
(Det individualiserade
arbetet)

Övergripande strukturella
faktorer/villkor
Livschanser och
handlingsmönster
Arbetslivets
förändring
Individuella och sociala
konsekvenser
(knuta till personliga
och kollektiva resurser)
Nya villkor

Övergripande
strukturella
faktorer/villkor
Globalisering
Global konkurrens och arbetsdelning
och informationsteknologin.
Avtraditionalisering
De religiösa, kulturella och
sociala ramverkens
minskade inflytande.
Politiska strömningar
Politiska beslut i syfte att återföra
ansvar på den enskilde genom
avregleringar och en avveckling
av välfärdssystemen.
Arbetslivets
förändring
Nya anställningsformer
Tidsbegränsade
anställningar,
projektanställningar och
bemanningsföretag.
Gränslöst arbete och
flexibla företag.
Nya styrsystem
”New Public
Management” och
”Lean Production”.
Ökad självstyrning
och ökat individuellt
ansvar.
Arbetsrelaterade
kollektiva gemenskaper
minskar i betydelse
Fackföreningarnas
minskade inflytande.
Vikande generellt
intresse för klassbaserad
politik.
Individuella
konsekvenser
Självstyrning. Gränslöst
arbete. Konstruera sina
egna förutsättningar och
ramverk. Kreativitets- och
tillgänglighetskrav.
Arbetskraftens
polarisering
Kontroll. Rationaliseringskrav.
Krav på effektvitet och
Anställningsbarhet. Individen
utsätts för en ökad styrning
och kontroll.

Individualiseringens paradoxer
Att vilja är en sak, men att göra är något annat.
Individen tillåter sig större och större
frihet att optimera sin egen lycka och i
första hand godkänna de sociala regler
som gynnar henne själv. Liv blir till
livsstilar…
… Problemet är bara att den konstanta
jakten på detta leder till utmattning…
Karin Johannisson, (2005)

Individuellt ansvar - ambivalens - identitet?

Samhällsförändringens konsekvenser
• De strukturella villkoren förändras så snabbt att
generationsövergripande socialisation blir allt svårare (kontextuell
diskontinuitet).
• Traditionella kategorier som klass, kön, etnicitet, ”omvandlas” till
inre möjligheter eller hinder (individualisering).
• Vi blir allt mer beroende av vår reflexiva förmåga för att kunna
hantera de krav som ställs på oss (reflexivt imperativet)

Likartade drömmar - olika
livschanser
• Social bakgrund spelar fortfarande en central
roll om man vill förstå unga vuxnas villkor,
attityder, upplevelser och livschanser.
• Individualiseringen får olika konsekvenser för
olika grupper.
• Självförtroende, informella nätverk och ”rätt”
föräldrar tycks spela en allt viktigare roll.

• Övergripande strukturella förändringar som
påverkar unga vuxnas villkor och
förutsättningar.
• Det reflexiva imperativet (nya krav på unga
vuxna) som kräver resurser och förmåga att
navigera
• Individen blir i allt högre grad hänvisat till
”egna” inre och yttre resurser.
Slutsatser

Unga vuxnas livsvillkor
• The reflexive conduct of life, the planning of one’s
own biography and social relations, give rise to a
new inequality, the inequality of dealing with
insecurity and reflexivity.
Ulrich Beck (1992) Risk Society, s 98.

Det moderna dilemmat
• Alla är tvingade att göra reflexiva val, men
alla har inte resurser välja.
Zygmunt Bauman (1996) Globalization, Cambridge: Polity Press, s. 86.