Nr 3-4 2004 - Johan Nordlander sällskapet

More documents

Recommendations

Info

44 Oknytt 3-4 / <strong>2004</strong> är vi åter vid det tidiga 1900-talets intresse för hembygden i olika former. Vid seminariet i Härnösand hade funnits en lärare vid namn Theodor Hellman. När Bergvall kom dit hade han visserligen lämnat den tjänsten, i stället var han åren 1920-42 folkskoleinspektör för Norra Ångermanland. Bergvall måste alltså ha haft kontakt med honom, troligen på många sätt. Om Hellman kan enklast sägas att han var Ångermanlands, kanske till och med Norrlands Arthur Hazelius. Han var mannen bakom Murberget, det nuvarande länsmuseet i Härnösand, och mycket, mycket annat. Och nu tänker jag ägna mig ett tag åt Hellman och de aktiviteter han var inblandad i. Det för oss åter bakåt till tiden före Bergvall, men jag är övertygad om att det jag berättar hade stor betydelse för Bergvalls framtida gärning. Upptäckten av hembygden Theodor Hellman studerade i Uppsala strax före och några år efter föregående sekelskifte för att bli präst. Men han kom snart att påverkas av andra idéer, framförallt den tyske fysiologen och psykologen Wilhelm Wundts monumentala fembandsarbete Völkerpsychologie. Enligt Wundt är uppgiften för folkpsykologin att studera de psykiska förlopp, som ligger till grund för de mänskliga samhällenas allmänna utveckling och för uppkomsten av gemensamma andliga skapelser av allmängiltigt värde, till exempel språk, myt, sed, rätt och religion. Man kan säga att det handlar om utvecklingen av "folklynnet" eller "folk- och nationalkaraktärer". Enligt Sven Wallmark, som tecknat ett porträtt av Hellman, läste denne och fascinerades. "Hans sedan tidiga år starka intresse för hembygdens folkliv och traditioner slog ut i full låga." 11
Oknytt 3-4/<strong>2004</strong> 45 Och intresset för hembygden var verkligen något som låg i tiden åren efter sekelskiftet mellan 1800- och 1900-talet. Det märkliga med det för oss så invanda begreppet "hembygd" är att det faktiskt slog igenom så sent. Vi kan förstås söka en bakgrund i 1800-talet, romantiken och det intresse för "folkets kultur" - dialekter, sägner, visor etc. - som växte fram då. Men hembygden som idé är faktiskt en tidig 1900-talskonstruktion, man skulle nästan kunna säga en uppfinning. 12 Jag brukar illustrera den här upptäckten och uppfinningen av "hembygden" med hjälp av "uggleupplagan" av Nordisk familjebok från början av 1900-talet. I volym 11, "Harrisburg till Hypereides", tryckt 1909 (men givetvis författad och sammanställd några år tidigare), borde vi hitta olika begrepp på temat hembygd. Men Nordisk familjebok ger märkligt nog inga upplysningar. Där finns endast en kortare artikel om "Hembygdskonst", som av uppslagsverket beskrivs som "en modern riktning inom litteraturen, som söker ge en motsats och ett komplement till de något internationellt färgade nutida storstadsskildringarna genom att göra landskap, människor, språk, seder från författarens hembygd till hufvudmotiv för hans framställning". Begreppet har enligt uppslagsboken skapats i Tyskland, men även "den nutida svenska vitterheten" uppvisar "ett synnerligen lifligt intresse för provinsiell naturoch folkskildring". Som exempel nämns bland annat Fröding och Lagerlöf för Värmland, Karlfeldt för Dalarna, Karl Erik Forsslund för Bergslagen, Ola Hansson för Skåne och Pelle Molin för Ångermanland. Den sistnämnde var för övrigt länge den mest läste författaren på Hola. Till det som gör uppslagsverk så intressanta hör emellertid att de ofta utrustas med ett supplement med tillägg. Så även den klassiska "uggleupplagan". I volym 36, "Globe till Kövess", tryckt 1924, finner vi desto rikare uppgifter på temat hembygd. Det börjar med en lång artikel om "Hembygdsforskning", fortsätter med artiklar om "Hembygdsförbund", "Hembygdsföre-
Page 1 and 2: Nr 3-4 2004 Johan Nordlander-sälls
Page 3 and 4: Johan Nordlander-sällskapet 1979-2
Page 5 and 6: Johan Nordlander-sällskapet firar
Page 7 and 8: Folkligt vetande Dialekt Flora Folk
Page 9 and 10: BIRGITTA ÖSTLUND Till Frans Bergva
Page 11 and 12: ÅSA NYMAN Torparsonen från Gideå
Page 13 and 14: Oknytt 3-4/2004 11 kade sända till
Page 15 and 16: Oknytt 3-4/2004 13 äldsta barnen v
Page 17 and 18: Oknytt 3-4/2004 15 där den togs i
Page 19 and 20: Oknytt 3-4/2004 Frans Bergvall län
Page 21 and 22: Oknytt 3-4/2004 så gott som 300 bl
Page 23 and 24: Oknytt 3-4/2004 21 Ramsele Hembygds
Page 25 and 26: Oknytt 3-4/2004 23 När jag undervi
Page 27 and 28: Oknytt 3-4/2004 25 Uppgifterna frå
Page 29 and 30: Oknytt 3-4/2004 27 icke-professione
Page 31 and 32: Oknytt 3-4/2004 29 och/eller påver
Page 33 and 34: Oknytt 3-4/2004 31 verkade det som
Page 35 and 36: Oknytt 3-4/2004 33 De har alltså b
Page 37 and 38: Oknytt 3-4/2004 35 Källor och litt
Page 39 and 40: Oknytt 3-4/2004 37 anför min kompe
Page 41 and 42: Oknytt 3-4/2004 39 nåden se en tav
Page 43 and 44: Oknytt 3-4/2004 41 förmåga, tillv
Page 45: Oknytt 3-4/2004 43 Rimligtvis var d
Page 49 and 50: Oknytt 3-4/2004 47 Norrländska Stu
Page 51 and 52: Oknytt 3-4/2004 49 högskolor efter
Page 53 and 54: Oknytt 3-4/2004 kablick, "bevara å
Page 55 and 56: Oknytt 3-4/2004 53 ti vt med i dett
Page 57 and 58: Oknytt 3-4/2004 55 bygds läran" i
Page 59 and 60: Oknytt 3-4/2004 Allt vad som samman
Page 61 and 62: Oknytt 3-4/2004 21 Ibid, 7. 22 Stad
Page 63 and 64: Oknytt 3-4 / 2004 61 av något öve
Page 65 and 66: Oknytt 3-4 / 2004 63 skyddas mot pe
Page 67 and 68: Oknytt 3-4 / 2004 65 Destruktiv mag
Page 69 and 70: Oknytt 3-4 / 2004 67 gubbe som hett
Page 71 and 72: Oknytt 3-4 / 2004 69 Men det var in
Page 73 and 74: Oknytt 3-4 / 2004 71 en torsdagskv
Page 75 and 76: Oknytt 3-4 / 2004 73 torrfura, en g
Page 77 and 78: Oknytt 3-4 / 2004 75 de som finns i
Page 79 and 80: Oknytt 3-4 / 2004 77 nordvästra Å
Page 81 and 82: Oknytt 3-4 / 2004 79 användes, men
Page 83 and 84: INGVAR SVANBERG Frans Bergvall som
Page 85 and 86: Oknytt 3-4 / 2004 bevarade fornkine
Page 87 and 88: Oknytt 3-4 / 2004 85 växtnamn. Man
Page 89 and 90: Oknytt 3-4 / 2004 87 ningar från S
Page 91 and 92: Oknytt 3-4 / 2004 89 giften om save
Page 93 and 94: Oknytt 3-4 / 2004 91 insamlingar om
Page 95 and 96: Oknytt 3-4 / 2004 93 i Sverige. Han
Page 97 and 98:
STAFFAN HOLMGREN Minnen från Frans
Page 99 and 100:
Oknytt 3-4 / 2004 97 na, som inrät
Page 101 and 102:
Oknytt 3-4 / 2004 99 vandringen. De
Page 103 and 104:
Oknytt 3-4 / 2004 101 verne, rådfr
Page 105 and 106:
Oknytt 3-4 / 2004 103 en fråga han
Page 107 and 108:
Oknytt 3-4 / 2004 105 ermanälvens
Page 109 and 110:
Oknytt 3-4 / 2004 se förekommer or
Page 111 and 112:
Oknytt 3-4 / 2004 109 Pelle Molin,
Page 113 and 114:
Oknytt 3-4 / 2004 111 dagsmannen i
Page 115 and 116:
i Näsåker, tillfullo stod bakom e
Page 117 and 118:
Oknytt 3-4 / 2004 115 näs Aktiebol
Page 119 and 120:
Oknytt 3-4 / 2004 117 nen, ett av p
Page 121 and 122:
Oknytt 3-4 / 2004 119 ler kanske so
Page 123 and 124:
Oknytt 3-4 / 2004 121 Ådalen i kar
Page 125 and 126:
Oknytt 3-4 / 2004 123 6 Hiilphers [
Page 127 and 128:
Oknytt 3-4 / 2004 125 re Jan Sahlé
Page 129 and 130:
Oknytt 3-4 / 2004 127 84 Edström 1
Page 131 and 132:
Oknytt 3-4 / 2004 129 historia och
Page 133 and 134:
Oknytt 3-4 / 2004 Ella Odstedt den
Page 135 and 136:
Oknytt 3-4 / 2004 133 hos dem och h
Page 137 and 138:
Oknytt 3-4 / 2004 135 jar inte att
Page 139 and 140:
Oknytt 3-4 / 2004 137 Jag har så h
Page 141 and 142:
Oknytt 3-4 / 2004 139 i Ångermanla
Page 143 and 144:
Oknytt 3-4 / 2004 141 full med skra
Page 145 and 146:
Oknytt 3-^/2004 143 och som fram ti
Page 147 and 148:
Oknytt 3-4 / 2004 145 Konferensdelt
Page 149 and 150:
Oknytt 3-4 / 2004 147 Recensioner 9
Page 151 and 152:
Oknytt 3-4 / 2004 149 HEIDI HANSSON
Page 155 and 156:
Medarbetare i detta nummer Maria Da
show all

Nr 3-4 2004 - Johan Nordlander sällskapet

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?