Inledande vägledning om CLP-förordningen - ECHA - Europa

Grundläggande vägledning om förordning (EG) nr 1272/2008 om klassificering, märkning och förpackning av ämnen och
blandningar
för denna klassificering anges på etiketten, tillsammans med varje annan
faroangivelse för en icke-harmoniserad klassificering.
I bilaga III till CLP finns en förteckning över de korrekta fraserna för faroangivelser
såsom de ska anges på etiketterna. På etiketten ska faroangivelserna för ett språk
grupperas tillsammans med skyddsangivelserna för samma språk, se nedan.
Skyddsangivelser
Märkningen ska innehålla relevanta skyddsangivelser (artikel 22 i CLP) som ger råd
om hur man kan förhindra eller minimera skadliga hälso- eller miljöeffekter som kan
uppstå på grund av de faror som är förknippade med ämnet eller blandningen. En
fullständig förteckning över de skyddsangivelser som är relevanta för varje specifik
klassificering finns i tabellerna med obligatoriska märkningsuppgifter för varje
faroklass i delarna 2–5 i bilaga I till CLP.
Skyddsangivelser ska väljas i enlighet med artikel 28 och del 1 i bilaga VI till CLP. Vid
valet ska man beakta vilka faroangivelser som används och ämnets eller
blandningens avsedda eller identifierade användningsområde(n). Vanligtvis ska inte
mer än sex skyddsangivelser anges på etiketten, om det inte är nödvändigt för att
återge farornas art och allvarlighetsgrad. Ytterligare vägledning i hur du kan välja de
mest lämpliga skyddsangivelserna kommer att tillhandahållas i framtiden.
I del 2 i bilaga IV till CLP finns en förteckning över de korrekta fraserna för
skyddsangivelser såsom de ska anges på etiketterna. På etiketten ska
skyddsgivelserna för ett språk grupperas tillsammans med faroangivelserna för
samma språk, se nedan.
Koder för faroangivelser och skyddsangivelser
Faroangivelser och skyddsangivelser anges med alfanumeriska koder som består av
en bokstav och tre siffror enligt följande:
• Bokstaven ”H” (för ”faroangivelse”) eller ”P” (för ”skyddsangivelse”). Observera att
faroangivelserna som förts över från ämnesdirektivet och preparatdirektivet, men
som ännu inte införts i GHS ska anges med koden ”EUH”.
• En siffra som anger typen av fara, till exempel ”2” för fysikaliska faror.
• Två siffror som motsvarar en sekventiell numrering av farorna, såsom explosivitet
(koder från 200 till 210), brandfarlighet (koder från 220 till 230), och så vidare.
65