Delrapport energi och klimatstrategi - Sundsvalls Livsmiljöbarometer

Sundsvalls Livsmiljöbarometer 2009 

www.livsmiljobarometern.se 

Livsmiljöbarometern utgör tillsammans med Livsmiljöbokslutet 

rapporteringen till kommunfullmäktige och sundsvallsborna om 

arbetet för bättre miljö och folkhälsa i Sundsvall. 

Livsmiljöbarometern 2009 - Energi och klimat 

1

Energi- och klimatstrategi 

I Sundsvall, som är en av landets energiintensivaste kommuner, har energifrågorna stor 

betydelse för samhällsutvecklingen. Under våren 2004 fattade kommunen därför beslut 

om en ny energi- och klimatstrategi gällande fram till och med 2010. Syftet med 

strategin är att skapa medvetenhet om hur energifrågorna påverkar miljön och att ge en 

samlad bild av kommunens viljeinriktning inom energi- och miljöområdet. 

Mål och riktlinjer 

Sundsvalls kommun har antagit ett antal mål och riktlinjer som ska vara vägledande för energi- och transportsektorn. Framför allt 

ska man satsa på energieffektivisering och hushållning, på förnyelsebara energikällor, satsningar på kollektivtrafik och cykling, 

utbyggd järnvägstrafik och på att säkra den elintensiva industrins möjligheter för framtiden. 

Åtgärdsstrategier 

För genomförande av Energi- och klimatstrategin har fyra åtgärdsstrategier fastlagts. 

Fjärrvärmesystemet ska utvecklas, kommunen ska satsa på effektivisering och hushållning med energi, 

transportsektorn ska effektivisera sina transporter och övergå till förnybara drivmedel och den fysiska 

planeringen ska inriktas på klimatanpassad planering och effektivare energianvändning. Inom varje 

strategiområde har ett antal åtgärdsområden fastlagts. 

Mål och riktlinjer 

De övergripande målen är att bygga ut 

fjärrvärme till alla områden, att minska 

utsläppen av växthusgaser med 30% till år 

2010 räknat från år 2000, att öka andelen 

kollektivtrafikresenärer med 10% till år 

2010 räknat från 2004 och att det i 

Sundsvall ska finnas en produktionsanläggning 

för förnyelsebara drivmedel till år 

2010. Energi- och klimatstrategin har 

indelats i ett antal åtgärdsområden och 

utöver målen i strategin finns relaterade 

mål i Sundsvalls Agenda 21, i Avfallsplanen 

och i Översiktsplanen. Tillsammans 

beräknas åtgärderna kunna reducera 

koldioxidutsläppen med 442 300 ton (420 

000 + 22 300) koldioxidekvivalenter till år 

2010. 

För genomförande av Energi- och 

klimatstrategin har fyra åtgärdsstrategier 

fastlagts. Fjärrvärme-systemet ska 

2 

utvecklas, kommunen ska satsa på 

effektivisering och hushållning med energi, 

transportsektorn ska effektivisera sina 

transporter och övergå till förnybara 

drivmedel och den fysiska planeringen ska 

inriktas på klimatanpassad planering och 

effektivare energianvänd-ning. Inom varje 

strategi har ett antal åtgärder fastlagts. 

Utveckling av fjärrvärmesystemet beräknas 

ge en möjlig minskning om 160 000 ton 

koldioxidekvivalenter/år. Effektivisering 

och hushållning med energi beräknas 

minska koldioxidutsläppen med 260 000 

ton per år och effektivare energianvändning 

och alternativa drivmedel 

beräknas minska koldioxidutsläppen med 

21 900 ton/år. Fysisk planering för 

effektivare energianvändning beräknades i 

energi- och klimatstrategin ge en 

minskning om 400 ton per år. Totalt 

beräknades 442 300 ton minskade utsläpp 

av koldioxid räknat som koldioxidekvivalenter 

kunna uppnås.

Fjärrvärme till alla tätområden 

DELOMRÅDE 1.1 Kommunen ska till år 

2010 kunna tillhandahålla 

fjärrvärme/närvärme i alla delar av 

kommunen som har tillräckligt tät 

bebyggelse. Detta delområde inkluderar ett 

stort antal åtgärder - se Åtgärder - som 

tillsammans har beräknats kunna reducera 

koldioxidutsläppen med 159 000 - 160 000 

ton CO2-ekvivalenter per år. 

Bedömning 

De senaste åren har antalet 

fjärrvärmeabonnenter ökat både i 

Sundsvall och i ett antal tätorter i 

kommunen. Utbyggnaden av 

fjärrvärmenäten i Matfors, Kvissleby, 

Liden, Indal, Lucksta och Sundsvall 

tillsammans med den nya avfallspannan i 

Korstaverket har gjort detta möjligt. 

Satsningen på fjärrvärme till villor bidrar 

också till ökningen. Med en fortsatt 

satsning enligt planerna bör delmålet om 

fjärrvärme i de delar av kommunen som 

har tillräckligt tät bebyggelse kunna 

uppnås. 

Nyckeltal 1.1.1 

Antal hushåll/lokaler som är anslutna till 

fjärrvärme från Sundsvall Energi AB 

Flerbostadshus, lägenheter Småhus 

Övriga abonnemang 

Datakälla: Sundsvall Energi AB 

Sundsvall Energi AB producerar och 

levererar fjärrvärme som når 70 000 

sundsvallsbor i bostäder, skolor, sjukhus 

och kontor. 

3 

En satsning på fjärrvärme till villor gör att 

antalet hushåll som anslöts till fjärrvärme i 

Sundsvall är betydligt fler än tidigare år. 

Även nya som befintliga flerbostadshus 

och lokaler inom fjärrvärmenäten i 

Sundsvall, Matfors, Kvissleby, Liden, 

Indal och Lucksta bidrar till att fler 

kommuninvånare än någonsin nås av 

fjärrvärmen. 


Bränslemix i % för producerad fjärrvärme 

vid Sundsvall Energi AB 

Eldningsolja Avfall Elpannor 

Spillvärme från Ortviken Tallbeckolja 

Träbränsle Deponigas, rötgas 


Efter att det nya kraftvärmeverket för 

avfallsbränslen tagits i drift i slutet av 2006 

och kapaciteten ökat för leverans av 

spillvärme från Ortvikens pappersbruk har 

andelen återvunnen energi i 

fjärrvärmeproduktionen ökat väsentligt. 

Den ökade oljeanvändningen under 2009 

beror i huvudsak på att 2009 var ett kallare 

år än 2008. Kalla år blir oljeanvändningen 

högre, eftersom avfall , spillvärme och 

biobränsle kommer först i 

produktionsmixen. När dessa bränslen inte 

räcker till för att leverera fjärrvärme 

kommer oljan in.


Återvunnen energi för produktion av 

fjärrvärme 


Genom att återvinna energi från 

avfallsbränslen, spillvärme från industrier 

och brännbar gas från vår deponi på 

Blåberget sparas resurser samtidigt som 

användning av eldningsolja för produktion 

av fjärrvärme minskar. 


Produktion av fjärrvärme och el, Sundsvall 

Energi AB 

Fjärrvärme Elkraft 


Energiproduktionen vid Korstaverket och 

övriga anläggningar varierar mellan olika 

år, i första hand beroende på om det är en 

varm eller kall vinter. Variationen beror 

även på hur stor elproduktionen är och hur 

mycket el som används för 

fjärrvärmeproduktionen, vilket i sin tur 

styrs av marknadspriset på olja och el. 

4 


Fjärrvärmeförbrukning i kommunens 

lokaler 

Totalt Förskolor Grundskolor 

Gymnasium Särskilda boendeformer 

Förvaltningslokaler 

Datakälla: Fastighetskontoret 

Fjärrvärmeförbrukningen per kvadratmeter 

har minskat på i stort sett alla typer av 

kommunens lokaler. Förbrukningarna är 

graddagskorrigerade. 

Energieffektivisering och minskade 

utsläpp av växthusgaser 

DELOMRÅDE 1.2 Ett program för 

energieffektivisering för energiintensiva 

företag har beslutats. Programmet innebär 

att företagen ska införa ett 

energiledningssystem och genomföra en 

energianalys för att hitta åtgärder för 

minskad energianvändning. Utsläppen av 

klimatpåverkande växthusgaser inom 

kommunen ska minska med 30 % till år 

2010 räknat från 2000 års nivå. 

Utöver energieffektivsering kan åtgärder 

som ökar andelen förnybara bränslen eller 

tar tillvara spillvärme ingå. Energi- och 

transportrådgivning till mindre och 

mellanstora företag förväntas också ge en 

betydande minskning. 

Att minska utsläppen av klimatpåverkande 

växthusgaser inkluderar ett stort antal 

åtgärder - se Åtgärder - som tillsammans 

har beräknats kunna reducera 

koldioxidutsläppen med 260 000 ton CO2ekvivalenter 

per år.

Bedömning 

Delmålet att minska utsläppen avkoldioxid 

med 30% mellan åren 2000-2010 kommer 

att uppnås med god marginal. Anledningen 

är framför allt de åtgärder som har 

genomförts med avfallsbränsle och 

energikombinat i Korstaverket samt de 

åtgärder som genomförs i Kubals 

aluminiumsmältverk. 


Mängd kilowattimmar energi som används 

per sektor och invånare. 

Industri, byggverksamhet Övriga 

tjänster Transporter Hushåll Offentlig 

verksamhet Jordbruk, skogbruk,fiske 

Datakälla: Nyckeltal - Kommunal och 

regional energistatistik, SCB 

Sundsvalls energiförbrukning per invånare 

är hög jämfört med andra kommuner. Som 

framgår av diagrammet används den mesta 

energin av industrin. 

Senast tillgängliga uppgifter från 2007. 

SCB:s uppgifter är inte helt tillförlitliga. 


Mängden koldioxid som släpps ut per 

kommuninvånare. 

Energi Transporter Industri Hushåll 

Service 

Datakälla: SCB:s databas. 

5 

Fr.o.m. 2005 från RUS, länstyrelsernas 

regionala uppföljningssystem 

Uppgifterna om koldioxidutsläpp är enligt 

SCB ej tillförlitliga på kommunnivå. SCB 

har därför inte tagit fram statistik efter 

2004. 

RUS (länsstyrelsernas regionala 

uppföljning av miljömålen) har utvecklat 

en rutin för uppgifter om kommunala 

utsläpp av koldioxid genom SMED 

(Svenska MiljöEmissionsData). 

Sektorsindelningen överensstämmer inte 

med SCB:s tidigare indelning. De siffror 

som presenteras för 2005 och senare är 

därför inte jämförbara med SCB:s tidigare 

uppgifter. 


Utsläpp av koldioxid av fossilt ursprung 

från Sundsvall Energis samtliga 

produktionsanläggningar (enhet 1000 ton) 


Utsläppet av fossil koldioxid är lägre under 

de tre senaste åren jämfört med tidigare 

eftersom användningen av eldningsolja har 

minskat. Genom ökad återvinning av 

energi från avfallsbränslen och spillvärme 

från Ortvikens pappersbruk har 

oljeförbrukningen vid Korstaverket kunnat 

minska.


Utsläpp av fossil koldioxid från 

produktionen av fjärrvärme vid Sundsvall 

Energis anläggningar 


Efter att det nya kraftvärmeverket för 

avfallsbränslen vid Korstaverket tagits i 

drift i slutet av 2006 har det specifika 

utsläppet av fossil koldioxid minskat 

väsentligt. 


Återvinning av deponigas vid 

metangaspannan i Nacksta 


Deponigas samlas upp från Blåbergets 

deponi och leds till en gaspanna i Nacksta 

industriområde. Energin från deponigasen 

återvinns som värme i fjärrvärmenätet. Det 

är en viktig klimatåtgärd att samla in 

deponigasen eftersom den innehåller metan 

som är en kraftig växthusgas. 

Produktionen av deponigas kommer 

successivt att minska eftersom deponering 

av gasbildande avfall (organiskt avfall) 

kommer att upphöra (se vidare 

Avfallsplanen). 

6 


Produktion av vindkraft vid 

vindkraftverket Helga, Trärike Vindkraft 

Datakälla: Trärike Vindkraft 

I Sundsvall finns endast ett vindkraftverk 

som drivs av föreningen Trärike Vindkraft. 

Hur mycket vind-el som produceras är 

beroende av väderförhållandena. 

Produktionen under 2009 var väsentligt 

lägre än tidigare och samma förhållande 

gäller för andra vindkraftverk i regionen. 

Det har under 2009 blåst mindre än 

normalt. 

Fr o m 2009 har Trärike Vindkraft avtal 

med Sundsvall Energi AB om leverans av 

vind-el. 


Antal ansökningar/anmälningar om 

tillstånd till installation av värmepump 

Datakälla: Miljökontoret 

Nyckeltalet visar endast installation av 

värmepumpar som använder jord, berg, yt- 

eller grundvatten som värmekälla. Antalet 

ansökningar ökade starkt fram till 2004 

men har sedan minskat.

Drivmedel inom transportsektorn 

och ökat kollektivresande 

DELOMRÅDE 1.3 Transportsektorns 

klimatpåverkan utgör ca 30 % av 

utsläppen. Minskade utsläpp har varit svårt 

att nå eftersom trafiken hela tiden har ökat. 

För att minska utsläppen behöver fler resa 

med buss och cykel och fordonen drivas 

med förnyelsebara drivmedel. 

För att minska klimatpåverkan ska 

alternativa drivmedel finnas i Sundsvall. 

Utveckling av infrastruktur för förnybara 

drivmedel har skett genom att en 

provisorisk tankanläggning för biobaserad 

fordonsgas invigdes i oktober 2008. 

Resandet med kollektivtrafiken ska öka 

med minst tio procent till år 2010 räknat 

från år 2004.Under 2009 har den 

provisoriska tankanläggningen för biogas 

vid Gärde avvecklats och ersatts med en 

permanent tankanläggning för fordonsgas 

vid järnvägsstationen. Vid Gärde har det 

under 2009 tankats 8 200 Nm3*. Hela 

volymen har förbrukats av Sundsvalls 

kommun och dess bolag där REKO har 

stått för den största delen.En 

produktionsanläggning för drivmedel 

baserad på förnyelsebar råvara inkluderar 

ett stort antal åtgärder - se Åtgärder - som 

tillsammans har beräknats kunna reducera 

koldioxidutsläppen med 22 000 ton CO2ekvivalenter 

per år. 

Att öka resandet med kollektivtrafik och 

att få fler att välja cykeln istället för bilen 

inkluderar ett stort antal åtgärder - se 

Åtgärder - som tillsammans har beräknats 

kunna reducera koldioxidutsläppen med 

400 ton CO2-ekvivalenter per år. 

*Volymen gas mäts i normalkubikmeter, 

Nm3. En normalkubikmeter motsvarar den 

mängd gas som upptar en kubikmeters 

volym vid ett tryck på 1 bar (normaltrycket 

vid havsytans nivå). 

7 


Antal personbilar, lastbilar och bussar i 

Sundsvalls kommun 

Personbilar Lastbil + buss 

Datakälla: SIKA, Statens Institut för 

Kommunikationsforskning 

Antalet fordon har ökat starkt under åren. 

Antalet personbilar per 1000 invånare var 

år 2000: 473 st, år 2008 488 st/1000 

invånare. 

Av personbilarna var 16% företagsbilar 

och andelen miljöbilar av personbilsflottan 

var vid årsskiftet 08/09 1048 st, 2,3%. 


Körsträckor per bil och invånare i 

Sundsvall 

Körsträcka per bil körsträcka per 

invånare 

Datakälla: SCB 

Som framgår har resande ökat år från år. 

Under de redovisade sju åren har 

körsträckan per bil ökat med 4% och 

körsträckan med bil per invånare ökat med 

10%.


Antal resor (påstigande) som sker med 

busstrafiken varje år, inkl skolresor. 

Tätortstrafiken Landsbygdstrafik - 

regionalt 

Datakälla: Stadsbyggnadskontoret och 

länstrafiken 

Trafikmätningar finns för resande såväl 

med som exkl skolresor (resor med 

skolkort). Dessa skolresor utgör ungefär 

19% av totala antalet resor. 

Nyckeltalet visar antalet resor inom 

Sundsvalls kommun plus trafik som 

passerar kommun- och länsgränserna. 

Nyckeltalet Antal resor med 

kollektivtrafiken inom Sundsvall (1.6.4) 

visar antalet resor enbart inom kommunens 

geografiska område. 

Resandet under 2009 har utvecklats olika i 

de olika trafikområdena. I tätorten och 

Njurunda har resandet ökat med 2,5 resp 

22,9%. Resandeökningen i Njurunda kan 

förklaras av att linje 2 slutade trafikera 

Bredsand vilket medförde att linje 20 fick 

dessa resenärer.I Matfors och Nordvästra 

har resandet minskat med 3,6 resp 2,5%. 

8 


Antal resor (påstigande) med 

kollektivtrafik, exkl.skolresor per år. 


regionalt 

Antal resor (påstigande) som sker med 

busstrafiken varje år, exkl skolresor. Under 

2009 har tätortstrafiken ökat med 3,6% och 

landsbygdstrafiken med 10% jämfört med 

2008. 


Antalet resor med kollektivtrafiken per 

invånare och år. 


regionalt 

Datakälla: Länstrafiken 

Denna statistik visar totala antalet resor 

med kollektivtrafiken per invånare och år. 

Nycketal 1.6.4 visar de resor som sker 

inom Sundsvalls geografiska område. 

Resandeökningen kan främst hänföras till 

införandet av 10-minuterstrafik i augusti.


Såld mängd E85 per kommuninvånare 

Härnösand Kramfors Sollefteå 

Sundsvall Timrå Ånge Örnsköldsvik 

Datakälla: Miljökontoret 

Denna indikator visar 

omställningsprocessen till ett 

transportsystem baserat på 

cellulosabaserade biodrivmedel. 

Inga uppgifter finns angående mängder 

såld E85 i Ånge kommun. 


Andel miljöbilar av den totala bilparken 

Härnösand Kramfors Sollefteå 

Sundsvall Timrå Ånge Örnsköldsvik 

Datakälla: Länsstyrelsen 

SCB 

En viktig del i klimatarbetet är hur det 

kommunala 

resandet utvecklas. Uppföljning har årligen 

skett sedan 1997 och indikatorn ingår i de 

länsgemensamma miljömålsindikatorerna. 

Indikatorn kommer att uppdateras under 

maj 

9 


Cykeltrafik 

Granloholmsvägen (Kronolottsvägen) 

Oscarsgatan Parkgatan Skolhusallén 

Kolvägen Bergsgatan, norra 

Skönsbergsvägen Bergsgatan, södra 

Heffnersvägen Granloholmsvägen 

(rondellen) Bussvägen Lasarettsvägen 

Datakälla: Stadsbyggnadskontoret 

Stadsbyggnadskontorets utför mätningar av 

antalet cyklister på några strategiska ställen 

vår och höst. Mätvärdena som genomförs 

under vanligen två veckor innehåller 

osäkerheter beroende på att det vid 

mätningarna ibland har regnat (färre 

cyklister), väderleken kan växla för 

mätveckorna - det kan ha varit kallare eller 

varmare än normalt - och i de fall då endast 

en mätvecka har kunnat genomföras har 

resultatet blivit ännu osäkrare. 

Mätningar på cykeltrafiken 2009 visar en 

trafikminskning på fem cykelsträckor 

medan sex sträckor har fått en ökning. 

Mätningarna är gjorda två dagar och under 

olika veckor. Cykeltrafik är extremt 

väderkänsligt och varierar även mycket 

beroende på vilka veckor på året som mäts. 

De utförda mätningarna kan därför inte 

användas som statistiskt underlag. 

2010 planeras längre mätperioder och 

eventuellt en referensmätning så att dessa 

mätresultat skall vara möjliga att använda i 

framtida statistik.


Att köra gasfordon är bra för miljön, 

ekonomiskt och säkert. Biogas kan 

användas som fordonsbränsle i såväl tunga 

som lätta fordon. 

Antalet gasfordon ökar i Sundsvall och vid 

årsskiftet används 2 sopbilar och 11 

personbilar inom kommunens förvaltningar 

och bolag. 


Att tanka biogas är inte svårare än att tanka 

en vanlig bil. Den största skillnaden är att 

man låser fast munstycket på en gasnippel. 

Sedan invigningen i juli 2009 har 45000 

Nm3 fordonsgas tankats vid den nya 

anläggningen vid Landsvägsallen, varav ca 

12000 Nm3 av Sundsvalls kommun och 

dess bolag. Sammanräknat från båda 

anläggningarna har Sundsvalls kommun 

och dess bolag tankat 20200 Nm3 

fordonsgas under 2009. 

Produktionsanläggning för 

förnybara drivmedel 

DELOMRÅDE 1.4 Det ska finnas en 

produktionsanläggning för drivmedel 

baserad på förnyelsebar råvara i Sundsvalls 

kommun år 2010. Detta delområde 

inkluderar ett stort antal åtgärder - se 

Åtgärder - som tillsammans har beräknats 

kunna reducera koldioxidutsläppen med 22 

000 ton CO2-ekvivalenter per år. 

Bedömning 

Tankanläggning för förnyelsebara bränslen 

finns i Sundsvall. Under 2010 är kommer 

produktionen av biogas igång på 

Tivoliverket. 

Antal gasfordon ökar i kommunen från har 

10 

ökat från 1 bil 2008 till 11 bilar 2009. 2 

sopbilar används sedan 2008. 

Åtgärdsstrategier 

För genomförande av Energi- och 

klimatstrategin har fyra åtgärdsstrategier 

fastlagts. Fjärrvärmesystemet ska 

utvecklas, kommunen ska satsa på 

effektivisering och hushållning med energi, 

transportsektorn ska effektivisera sina 

transporter och övergå till förnybara 

drivmedel och den fysiska planeringen ska 

inriktas på klimatanpassad planering och 

effektivare energianvändning. Inom varje 

strategiområde har ett antal 

åtgärdsområden fastlagts. 

Genom insatser för utveckling av 

fjärrvärmesystemet beräknas en möjlig 

minskning om 159000 - 160 000 ton 

koldioxidekvivalenter/år kunna uppnås. 

Effektivisering och hushållning med energi 

beräknas denna minska koldioxidutsläppen 

med 260 000 ton per år och Effektivare 

energianvändning och alternativa 

drivmedel 21 900 ton/år. Fysisk planering 

för effektivare energianvändning 

beräknades i energi- och klimatstrategin ge 

em minskning om 400 ton per år. Totalt 

beräknades 442 300 ton minskade utsläpp 

av koldioxid räknat som 

koldioxidekvivalenter kunna uppnås. 

Utveckling av fjärrvärmesystemet 

ÅTGÄRDSOMRÅDE 2.1 

Åtgärder 

Anslutning av större anläggningar till 

fjärrvärme 

Åtgärdsstatus: Genomförd 2009 

Resultat 

10 anläggningar över 50 kW anslöts till 

fjärrvärme 2009.

Anslutning av villor i Mårtensro till 

fjärrvärme 

Mårtensro är ett nytt villaområde där 

insatser gjorts för att så många villor som 

möjligt ska anslutas till fjärrvärmenätet 


Resultat 

52 av 63 villor är anslutna 2007, inga fler 

planeras 

Anslutning av villor till 

fjärrvärmenätet 

Genom utbyggnaden av Korstaverket kan 

fler villor anslutas till fjärrvärmenätet. Ny 

fjärrvärmecentralsteknik för villor och 

konvertering av villor med direktverkande 

elvärme är viktiga inslag i satsningen 


Resultat 

Under 2009 har 376 villor anslutits till 

fjärrvärme. Av dessa har 46 villor 

konverterats från direktel till fjärrvärme. 

Avfallsbränsle Korstaverket 

Genom att bygga en ny anläggning för 

förbränning av avfall samt ett 

kraftvärmeverk planerades att 100 000 ton 

avfall från regionen samt 50 000 ton avfall 

från Sundsvall skulle förbrännas i denna 

nya anläggning.Utsläppen totalt inom 

kommunen av svavel minskar med ca 25 

%, NOx med ca 10 % och CO2 med ca 12 

%. En minskning av oljeanvändningen 

med 50 000 m3 ger 150 000 ton i minskade 

CO2 utsläpp. Korstaverkets 

avfallsförbränningsanläggning togs i drift 

under 2006. 


Resultat 

Kraftvärmeverket för avfallsbränsle har 

tagits i drift under 2006. 

Utsläppet av fossil koldioxid från 

Korstaverket har minskat från 160 265 ton 

11 

(2005) till 92 145 ton (2008). Hänsyn har 

tagits till utsläpp av fossil koldioxid från 

användning av avfallsbränslen. Den 

minskade användningen av el genom 

energikombinatet bedöms ge en minskat 

utsläpp på 24 000-33 000 ton fossil 

koldioxid från produktion av el i det 

nordiska elsystemet 

Energikombinat Sundsvall 

Energikombinatet innebär en samordning 

av energiförsörjningen för Sundsvall 

Energi:s anläggning Korstaverket och 

SCA:s pappersbruk i Ortviken. I projektet 

ingår även spillvärme från 

rökgaskondenseringsanläggning vid SCA 

Ortviken 


Aktörer: Sundsvall Energi, SCA 

Resultat 

Projektet bedöms sparat ca 24-33 000 m3 

olja genom att mer spillvärme nyttjas i 

fjärrvärmenätet från SCA genom en 

rökgaskondenseringsanläggning vid SCA 

Ortviken. I projektet ingår även en 

hetvattenledning från Korstaverket till 

Tunadals sågverk. Genom att använda 

hetvatten för torkning av sågat virke har 

elförbrukningen vid sågverket minskat. 

Fjärrkyla 

Fjärrkyla erbjuds med start 2005. Den 

teknik som används är användning av 

vatten från ledningsnätet för kylning. 

Kapacitet för denna verksamhet finns i 

vattennätet. Fjärrkyla är bättre för miljön 

än småskaliga eldrivna kylanläggningar. 

Kyla blir allt viktigare för fastighetsägarna 

i Sundsvall och kommunen ser fjärrkyla 

som ett utmärkt komplement till 

fjärrvärme. 


Resultat 

Under 2009 har ytterligare en kund anslutit 

sig till fjärrkyla som levereras via det

kommunala vattenledningsnätet. Andra 

tekniker för fjärrkyla, såsom 

absorptionskyla, är under utredning. 

Fjärrvärme till LV 5-området 

Sedan många år planeras anslutning av 

byggnaderna i gamla LV5-området. 

Byggnaderna försörjs idag med elpannor 

och några fastigheter har installerat 

värmepumpar. Området bedöms ha ett 

värmeunderlag på 3,5 - 5 GWh vilket vid 

en anslutning motsvarar 160-230 ton 

minskad koldioxid genom minskad 

elanvändning 


Resultat 

Utbyggnaden av fjärrvärme till LV5området 

påbörjades hösten 2007. Under 

2008 anslöts 5 fastigheter till fjärrvärme 

vilket innebar att utsläppet av fossil 

koldioxid minskade med ca 300 ton. 

Mer fjärrvärme i Matfors, Kvissleby 

och Indal 


Resultat 

2009 anslöts 37 nya fjärrvärmekunder i 

Kvissleby, Matfors och Indal. 

Ny fjärrvärmeteknik för lägenheter 

och villor 

Värmeklossen är en fasadmonterad 

fjärrvärmecentral. Med den kan branschen 

göra fjärrvärmen ännu mer attraktiv, 

konkurrenskraftig och flexibel. 

Värmeklossen sparar pengar för både 

kunder och fjärrvärmeföretag. 


Resultat 

Värmeklossen 

Värmeklossen fungerar utmärkt för 

lägenhetsvis styrning av värme och 

varmvatten. 

Tekniken medför energibesparingar då 

12 

förbrukningen blivit 16-25 % lägre än i 

jämförbar lägenhet utan individuell 

styrning. 

Rapporten går att läsa på 

www.varmeklossen.se 

Förhandlingar med en lokal och en 

regional leverantör för att kunna starta 

serietillverkning har pågått och är 

avslutade utan resultat under 2008 och 

2009. Förhandlingar med en ny regional 

leverantör är upptagen under 2009 vilka 

beräknas fortsätta under första halvåret 

2010. 

Nyetablering av fjärr/närvärmenät 

Ett flertal mindre fjärrvärmenät avses 

etableras, dessa är Lucksta 1,5 GWh Stöde 

1,6 GWh Liden 1,8 GWh Fanbyn 0,7 GWh 

Njurundabommen 2,0 GWh Klockarberget 

5,0 GWh (direktverkande elvärme) I de 

planerade mindre fjärrvärmenäten är skolor 

och äldreboende de stora förbrukarna. De 

flerfamiljshus som ligger inom område på 

rimligt avstånd från fjärrvärmenätet 

kommer att erbjudas fjärrvärme 


Resultat 

Mindre fjärrvärmenät finns nu i Lucksta 

och Liden. Ny anläggning i 

Njurundabommen avvaktas tills projektet 

med ny E4 kommit längre. 

Energieffektivisering och minskade 

utsläpp av växthusgaser 


Åtgärder 

Minskning av den spec 

energianvändn inom industrin, Kubal 

Ett program för energieffektivisering för 

energiintensiva företag har beslutats. 

Programmet innebär att företagen ska

införa ett energiledningssystem och 

genomföra en energianalys för att hitta 

åtgärder för minskad energianvändning. 

Utöver effektivseringsåtgärder kan 

åtgärder som ökar andelen förnybara 

bränslen eller tar tillvara spillvärme ingå. 

Energi- och transportrådgivning till mindre 

och mellanstora företag förvänts också ge 

en betydande minskning. 


Kontakt: Kubal 

Modernisering av Kubal 

Kubals projekt med att modernisera 

ugnarna genom att byta ut den äldre 

ugnstypen av Söderbergsmodell mot ny 

prebaketyp och installation av 

datorstyrning och automatiska punktmatare 

innebär att utsläppen av klimatgaser och 

övriga utsläpp till luft och vatten kommer 

att minska. Åtgärderna som delvis har 

finansierats med LIP-bidrag innebär att de 

årliga utsläppen har minskat, exempelvis 

med ca 250 000 ton koldioxidekvivalenter 

mellan åren 2007 och 2009. 


Modernisering av Kubals ugnar 

Under 2008 har alla öppna ugnar av 

Söderbergstyp tagits ur drift. I stället 

installeras ugnar som är stängda vilket 

möjliggör bättre uppsamling av 

ugnsgaserna. Vidare har automatiska 

system för matning av aluminiumoxid och 

fluorider samt nedtagning av anodeffekt 

installerats samt har den nya 

reningsanläggningen för Verk 2 tagits i 

drift. 


Åtgärder i kommunens 

fastighetsbestånd 

Inom fastighetskontoret finns ett antal 

oljeeldade fastigheter med en förbrukning 

om 1 GWh som är möjliga att ansluta till 

fjärrvärmenätet. För ett tiotal fastigheter 

13 

bör förutsättningarna för pelletseldning 

utredas. Det totala värmebehovet ligger här 

på drygt 4 GWh. Mitthems fastigheter är i 

princip samtliga anslutna till fjärrvärme 

och vid nybyggnation/köp ska anslutning 

till fjärrvärme göras. SKIFUs fastigheter 

omfattar bl a LV5 - se sep åtgärd - och 

ytterligare drygt 50 000 m3 som hyrs ut till 

företag. SKIFU ska ta fram en 

handlingsplan för att minska olje- och 

elanvändningen i dessa fastigheter. 

PARKERAs fastigheter är alla utom en 

anslutna till fjärrvämen 


Minskning av spec. energianvändn 

inom industrin, Ortviken 

Första programperioden för 

energieffektivisering för energiintensiva 

företag har avslutats. Ortviken har uppfyllt 

de åtaganden som fastställdes i 

programmet. Ny programperiod planeras 

av Energimyndigheten men är ännu inte 

beslutat. Men oavsett det beslutet så jobbar 

Ortviken vidare med sin 

energieffektivisering. Utöver 

effektivseringsåtgärder ingår åtgärder som 

ökar andelen förnybara bränslen eller tar 

tillvara spillvärme. 

Åtgärdsstatus: Påbörjad 

Plan: Åtgärden ska påbörjas senast 2004 

och avslutas senast 2010 enligt Energi- och 

klimatstrategin. 

Kontakt: SCA 

Resultat 

SCA Ortviken gick med i programmet för 

energieffektivisering, PFE, 2004 och fick 

certifikat för energiledning 2006. 

Inom ramen för PFE sparade Ortviken ca 

2% av sin energiförbrukning.

Drivmedel inom transportsektorn 

och ökat kollektivresande 


Åtgärder 

Samåkningsprojekt 

Alla bor inte nära kollektivtrafiknäten och 

för dem finns en webbaserad 

bokningstjänst för samåkning. 

Åtgärdsstatus: Genomförd och utvärderad 

2005 

Resultat 

Projektet avslutades i dec 2004 pga ringa 

intresse. Nya initiativ har inte efterfrågats. 

Avgiftsbelagda 

arbetsplatsparkeringar 

för att göra det mera attraktivt att gå, cykla 

eller åka kollektivt ska en avgift som minst 

motsvarar förmånsvärdet tas ut för 

parkeringsplatser vid arbetsplatser och 

skolor.För att det ska få full effekt är det 

viktigt att den anställde inte behöver 

använda den privata bilen i arbetet. 


Resultat 

genomfördes i centrala Sundsvall under 

2005 

Alternativa drivmedel för bussarna 

Sedan 2002 har FT-diesel (Paradiesel) 

prövats på stadsbussarna och åtgärden 

syftar till att utöka antalet bussar på detta 

drivmedel. Övergång till RME 

(rapsmetylester) har övervägts men ännu 

inte införts. 


14 


och avslutas senast 2010 enligt Energi-och 


Resultat 

2009 körs 5 bussar på Paradiesel. 

Diskussion pågår med Ceris om att börja 

köra på RME på de skolbussar som 

kommunen upphandlat. Inget beslutat ännu 

Förbättrad trafikantinformation 

Genom teknik för automatiskt 

hållplatsutrop ska servicen till 

kollektivtrafikresenärena förbättras. Det är 

nu också möjligt att söka, planera och 

betala sin resa via mobiltelefonen. 





Resultat 

Hållplatsutrop har installerats på alla 

stadsbussar under 2006 i enlighet med 

avtalet med Länstrafiken. 

Hållplatsutrop har installerats på 

stadsbussarna, fungerar dock inte till 

100%. Påtalat till Busslink ett antal gånger, 

utan att något ändrats. 

Gemensam bilpool för kommunen 

Bilpool/er ska införas för ökat 

samnyttjande av kommunens tjänstfordon 




klimatstrategi. 

Resultat 

f n hr bilpoolen 37 bilar. Nya reseregler för 

kommunkoncernen ställer tydliga krav på 

samnyttjande. Se vidare 

sammanställningen av tjänsteresor. 

Gratis parkering för miljöfordon

Sedan våren 2003 har sundsvallsborna 

möjlighet att erhålla ett tillstånd till gratis 

parkering för miljöfordon. Tillståndet kan 

erhållas efter ansökan där prövning sker av 

att fordonet uppfyller kriterierna för 

miljöfordon. 





Resultat 

Tillstånd till parkering för miljöbil finns 

fortfarande men med något begränsade 

rättigheter. Under 2009 utfärdades 199 

tillstånd. 

Kampanjer för marknadsföring för 

ökat resande 

Genom direktbearbetningskampanjer vet 

man att resandet med kollektivtrafiken kan 

öka. Åtgärden syftar till att genomföra 

kampanjer mot specifika målgrupper och 

därefter mäta resultatet genom 

kundundersökningar. Den attityd- och 

resvaneundersökning som genomfördes 

våren 2009 kommer att ligga till grund för 

direktbearbetningskampanjerna. 





Resultat 

Direktbearbetningskampanjer har hitills 

inte genomförts, våren 2009. Se indikator 

E.K 1.3.4 

Produktion och tankanläggning för 

alternativa drivmedel 

Fokusera utveckling Sundsvall AB har 

under 2009 avslutat förstudien Biogas i 

Sundsvall som startade under 2008. Målet 

med förstudien har varit att ta fram ett 

första underlag för en storskalig regional 

biogasanläggning. En anläggning med hög 

15 

kapacitet som kommer att ta emot 

organiskt avfall från hushåll och 

verksamheter, slam från reningsverk, samt 

slam från Ortvikens pappersbruk. 

Anläggningen kommer att producera 3 500 

00 – 5 000 000 Nm3 fordonsgas årligen 

vid drift. Den rötrest som blir kvar då 

gasen tagits tillvara kan återföras till 

produktiv mark. En biogasanläggning kan 

stå klart tidigast 2013. Utredningen har 

rönt ett stort intresse i regionen och arbetet 

med att ta nästa steg har inletts. Samarbete 

med Östersund i substratfrågan har inletts. 

Under 2009 har den provisoriska 

tankanläggningen för biogas vid Gärdet 

avvecklats och ersatts med en permanent 

tankanläggning för fordonsgas vid 

järnvägsstationen. Vid Gärdet har det 

under 2009 tankats 8 200 Nm3. Hela 

volymen har förbrukats av Sundsvalls 

kommun och dess bolag där REKO har 

stått för den största delen. 

Tankanläggningen vid järnvägsstationen 

ägs och drivs av extern marknadsaktör. 

Sedan invigningen i juli 2009 har 45 000 

Nm3 fordonsgas tankats vid anläggningen. 

Varav ca 12 000 Nm3 har tankats av 

Sundsvalls kommun och dess bolag. 

Sammanräknat från båda anläggningarna 

har Sundsvalls kommun och dess bolag 

tankat 20 200 Nm3 fordonsgas under 2009. 

Antalet gasfordon ökar i Sundsvall och i 

dagsläget används 2 sopbilar och 11 

personbilar inom kommunens förvaltningar 

och bolag. Flera av dessa fordon har 

levererats under hösten/vintern 2009 och 

har endast tankat vid ett fåtal tillfällen. 

Antalet fordon kommer att öka de 

närmaste åren i takt med att fordon byts ut 

och flera gasbilar är redan beställda. 

Privata företag och privatpersoner visar ett 

allt större intresse för skaffa gasfordon. 

Under hösten har arbeten vid Tivoliverket 

gjorts för en anläggning där rågas ska 

uppgraderas till fordonskvalitet via 

kryoteknik. Leveransen har blivit försenat, 

men anläggningen beräknas vara på plats 

under januari 2010. 

Produktionskapaciteten kommer att vara 

upp emot 600 000 Nm3 årligen. Gasen

kommer att distribueras i flytande form till 

tankanläggningen. Fokusera deltar i projekt 

för utveckling av drivmedel framställda via 

termiskförgasning. Skogsråvara ska vara 

basen för denna typ av drivmedel och 

målet är att framställa syntetisk diesel. 

Aktiviteten är långsiktig. 




klimatstrategi. 

Resultat 

se texten ovan 

Samverkan i regionen för hållbart 

resande 

Sundsvalls kommun är i olika grad 

delaktig i ett flertal projekt tillsammans 

andra aktörer i regionen som arbetar för att 

främja hållbart resande. Sundsvalls 

Kommun, Länstrafiken och Busslink 

arbetar i ett gemensamt projekt vars syfte 

är att fördubbla kollektivtrafikresandet till 

år 2015. Sundsvalls kommun är 

medfinansiär i projektet Bästa Resan som 

drivs av Länsstyrelsen i Västernorrland och 

syftar till att uppnå en attraktiv och 

konkurrenskraftig arbetsmarknadsregion 

genom hållbar regionförstoring och kraftigt 

ökad andel kollektivt resande. Bästa resan 

arbetar med ett hela resan perspektiv. 

Sundsvalls kommun är även medfinansiär i 

projektet Tidförtåg som arbetar för att få 

resenärer att i större utsträckning åka 

kollektivt med tåg längs Norra Stambanan 

och Mittbanan. Sundsvall samarbetar även 

med Östersund och Trondheim för att 

utveckla infrastruktur och hållbara 

kommunikationer. I arbetet med hållbart 

resande är det också viktigt att samverka 

och bilda nätverk för att hitta bra idéer, 

inspiration och erfarenheter från andra. 

Sundsvall är delaktig i ett nätverk för 

hållbart resande inom Vägverket Region 

Mitts verksamhetsområde: Dalarnas, 

Gävleborgs, Jämtlands och 

16 

Västernorrlands län. Flera av dessa projekt 

sträcker sig längre än till 2010. 





Kontakt: Stadsbyggnadskontoret 

Resultat 

Bästa resan - se www.bastaresan.se 

Kollektivtrafikprojektet - se 

www.sundsvall.se/restillochisundsvall 

SÖT - se www.sundsvall-ostersundtrondheim.com 

www.greenhighway.com 

Tidförtåg www.tidfortag.se 

Hållbara transporter - se 

www.energikontoret.nu 

Transportrådgivning 2008-2010 

Projektet arbetar huvudsakligen med 

attityd- och beteendeförändrande åtgärder 

för att minska andelen som åker bil till och 

från skola och arbete. Projektet är ett 

samarbete mellan Sundsvalls kommun och 

Vägverket Region Mitt. 





Resultat 

Under 2009 har projektet i samarbete med 

andra aktörer anordnat en tävling för 

minskat bilåkande till och från skolan och 

en cykeldag på Stora Torget. Projektet har 

också anordnat Utmaningen -Till jobbet 

utan min bil, en tävling som syftade till att 

få vanebilister anställda vid några stora 

arbetsplatser att gå, cykla eller åka 

kollektivt till och från arbetet. Projektets 

åtgärder under 2009 har inneburit en 

utsläppsminskning av koldioxid med cirka 

13 ton. 

Utbildning i sparsamt körsätt

Fullmäktige har uppdragit åt 

kommunkoncernen att låta utbilda sin 

personal som kör mycket bil i tjänsten i 

sparsam körning. 





Resultat 

år 2006 genomfördes en större satsning på 

utbildning i sparsamt körsätt för dem som 

kör mycket i tjänsten. Utbildningarna avser 

såväl lätta som tunga fordon. Någon 

samordnad större utbildning har inte skett 

men man planerar att lägga ut en 

självinstruktion på kommunens intranät. 

Åtgärder enligt Cykla i Sundsvall 

Att få fler att välja cykeln i stället för bilen 

för korta resor är viktigt för både miljö och 

folkhälsa. I åtgärdskatalogen från projektet 

Cykla i Sundsvall redovisas därför förslag 

på åtgärder inom olika områden för att öka 

cykeltrafiken: attitydpåverkan, 

cykelinformation, nulägesanalys, fysiska 

åtgärder, säker cykelparkering, 

olycksrapportering, cykelambassadörer och 

friskvård. 





Resultat 

Cykelinfrastrukturen har fått utökad budget 

till minst 5 milj kr per år men ännu finns 

ingen separat driftbudget. Under 2009 har 

följande åtgärder ur CiS åtgärdskatalog 

genomförts: Mer riktad information till 

större arbetsplatser, info på 

hemsida(trafikregler, "visste du att…", info 

om byggen av cykelbanor och gångvägar), 

cykelkartan uppdaterades, 

cykelparkeringar har köpts in och kommer 

att installeras under 2010. Under 2009 

17 

gjordes även följande investeringar i gång- 

och cykelvägnätet: 

Pråmvägen Alnö in mot Vibackeskolan 

200m med belysning - skolväg 

Nybrogatan 80m - skolväg 

Axvägen 50m 

Enhörningsvägen 90 m 

Bleckslagaregatan 320m – skolväg 

Vikingavägen 400m med belysning 

Kvissleby centrum 100m med belysning 

100m 

Ännu finns det mycket kvar att göra för att 

förbättra cyklingen i Sundsvall, bland 

annat vad gäller skyltning av cykelstråk. 

Fysisk planering för effektivare 

energianvändning 

ÅTGÄRDSOMRÅDE 2.4 Mångåriga 

problem med otillräckliga genomfartsstråk 

behöver lösas för att minska 

luftföroreningarna i centrala Sundsvall och 

för att öka framkomligheten genom stan. 

Järvägen genom Sundsvall är en barriär 

och kommunen har därför förordat ett 

alternativ som innebär en nedsänkning av 

järnvägen genom centrala 

Sundsvall.Genom att förtäta stadskärnan 

och större tätorter istället för att exploatera 

områden i tätorternas utkanter eller mellan 

tätorterna skapas kortare resvägar. 

Åtgärder 

Järnvägen genom Sundsvall och nytt 

resecentrum. 

Sundsvalls kommun och Banverket har 

tecknat en avsiktsförklaring omfattande 

utveckling av resecentrum, järnvägen 

genom centrala Sundsvall och ny regional 

tågstation vid universitetet. I statens 

infrastruktursatsningar för 2011- 2021 har 

inga pengar avsatts för nedsänkt järnväg, 

Sundsvalls kommun arbetar dock för en 

finansieringslösning. Samarbetet med 

Banverket fokuserar nu på ett nytt centralt

esecentrum, som kan byggas oberoende 

av nedsänkt järnväg. Planerad invigning 

före 2015. En fördjupad översiktsplan för 

järnvägen genom centrum och resecentrum 

sänds på samråd under 2010. 



och avslutas senast 2015 enligt 

kommunfullmäktigebeslut gällande 

Järnvägsstudie Resecentum Sundsvall 

2008. 

Resultat 

Avsiktsförklaring Banverket - Sundsvalls 

kommun, dec 2008 

Samhällsekonomisk kalkyl, dec 2009 

Långsiktig lösning av E4 och E14 

genom Sundsvall 

De mångåriga problemen med otillräckliga 

genomfartsstråk behöver lösas för att 

minska luftföroreningarna i centrala 

Sundsvall och för att öka framkomligheten 

genom stan. 





Resultat 

Under 2008 beslutade regeringen att 

genomförandet av projekt E4 Sundsvall 

skulle starta. Projekteringar pågår och 

byggnationen beräknas starta 2010. 

Under 2009 beslutade Vägverket att E14genomfarten 

genom Sundsvall ska flyttas 

över från Björneborgsgatan till 

Landsvägsallén för bättre framkomlighet 

och minskad påverkan för boende längs 

Björneborgsgatan. 

Planering för förtätad bebyggelse 

Genom att förtäta stadskärnan och större 

tätorter istället för att exploatera områden i 

tätorternas utkanter eller mellan tätorterna 

skapas kortare resvägar. Därvid minskas 

18 

biltrafikens energianvändning samtidigt 

som kollektivtrafikens och cykelns 

konkurrenskraft ökar. Nya 

bebyggelseområden ska lokaliseras så att 

det finns tillgång till kollektivtrafik och 

bostadsexploateringar som minimerar 

ökningen av trafikarbetet i Sundsvalls 

tätort ska prioriteras. 





Resultat 

Stadsvision och metod för 

hållbarhetsanalys av planer och program 

framtagna (hållbarhetsrosen) 

Metoden utreds under 2009.

Fjärrkyla 

DELOMRÅDE 2.7 Behovet av kyla ökar 

och allt fler väljer att använda fjärrkyla. 

Fjärrkylan tar tillvara de unika 

förutsättningar som vi har här i Sundsvall 

med naturligt kallt vatten och slipper 

därmed onödig elanvändning. 

Sundsvall Energi levererar fjärrkyla till 

lokaler och kontor. Det kalla vattnet från 

våra älvar levereras till våra kunder via det 

kommunala vattenledningsnätet. Inne i 

fastigheten kyler det kalla vattnet luften 

som cirkulerar i ventilationssystemet och 

behaglig kyla sprids i lokalerna. Därefter 

leds det uppvärmda vattnet ut på 

dagvattennätet och tillbaka till naturen. 

Fjärrkyla är en säker teknik som har liten 

belastning på klimat och miljö. 

19 


Antal kunder som har fjärrkyla. 

Datakälla: Sundsvall Energi 

Behovet av kyla ökar och allt fler väljer att 

använda fjärrkyla. Fjärrkylan tar tillvara de 

unika förutsättningar som vi har här i 

Sundsvall med naturligt kallt vatten och 

slipper därmed onödig elanvändning.

Delrapport energi och klimatstrategi - Sundsvalls Livsmiljöbarometer

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?