Ladda ner

02 2007 

med 

NÄRVÄRMEVERK 

Ny möjlighet för skogsägare 

TRÅNGT OCH DÅLIGT 

UNDERHÅLL I SKOGEN 

Vägunderhåll är en investering 

mellanskog 

MEDLEMSTIDNING 

SKOGSSKÖTSELPLANEN 

Ett värdefullt verktyg för skogsägarna 

Goda 

tider för 

Mellanskogs 

medlemmar 

PRESSTOPP • PRESSTOPP • PRESS 

Mellanskog höjer 

massavedspriset. 

Kontakta din inspektor!

Innehåll 

3 

4 

6 

8 

12 

14 

16 

18 

RÄNTERUTA 

VO Sala 

Närvärmeverk 

– ny möjlighet för skogsägare 

Skogsskötselplanen ger 

råd till ökad lönsamhet 

Harbonäs säteri 

– bra investering 

Barkborreexkursion 

Krönika 

16 tons virkesbil 

på smala skogsvägar 

Du som skotar själv 

– tänk på detta 

Gällande räntesatser Mellanskog (mars 2007) 

Förskott, leveransvirke 7,50 % 

Dellikvid, avverkningsrätt 5,50 % 

Merkonto 2,75 % 

Betalningsplan 3,15 % 

Dröjsmålsränta 11,00 % 

REDAKTIONSRÅD Per Bengtsson, Dan Glöde, Karin Graemer, 

Per Jansson, Mikael Jonsson, Sune Nilsson, Yngve Norgren, 

Thomas Westberg, Ulf Östlund. 

ADRESS Skogsägarna Mellanskog, Dag Hammarskjölds väg 60, 

Box 127, 751 04 Uppsala. Tel: 018-17 09 00. 

Fax: 018-52 10 28. E-post: per.bengtsson@mellanskog.se 

Internet: www.mellanskog.se 

OMSLAGSBILD Ulf Östlund 

FORM, LAYOUT OCH PROJEKTLEDNING Graemer & Co AB, 

Uppsala 

TRYCK HANSAPRINT 2007 

ANSVARIG UTGIVARE Per Bengtsson, informations avdelningen 

Mellanskog. 

UPPLAGA 27 000. 

2 MED MELLANSKOG 

Högtryck i skogen 

Höjda virkespriser 

Mellanskog har under den senaste 

tolvmånadersperioden höjt sågtimmerpriserna 

med 80–100 kr/m 3 to och 

massaveden med 25–30 kr/m 3 fub. 

Det är ett resultat av den kraftiga 

konjunkturförbättringen för skogens 

produkter och den ökade konkurrensen 

om virke. Det känns positivt 

att de höjda virkespriserna skapat 

förutsättningar för ökad aktivitet i 

våra medlemmars skogsbruk. Avverkningsviljan 

har stigit från en låg nivå. 

Våra entreprenörer och åkare kör just 

nu för högtryck för att utnyttja den 

allt för korta vinterperioden. 

Min bedömning är att vi kan se 

fram mot ett fortsatt starkt 2007 för 

skogen. 

Sågverkskonjunkturen är fortsatt 

god med hög prisnivå på sågade trävaror. 

Priserna på pappersmassa och 

färdiga pappersprodukter stiger. Tillväxten 

inom bioenergisektorn väntas 

fortsätta att öka såväl nationellt som 

internationellt. Året i skogen inleddes 

med stormen “Per”, som inte bedöms 

få några negativa effekter på virkespriserna 

i vårt verksamhetsområde. 

Dyrt med importerat virke 

Virke som importeras till Sverige 

kommer att vara fortsatt dyrt för 

skogsindustrin. Efterfrågan ökar 

nämligen i hela Europa och industrin 

förväntas gå på högtryck under 2007. 

Denna utveckling ökar ytterligare 

intresset för Svensk skogsråvara. 

Massavedspriset behöver höjas 

Sammantaget är min bedömning 

att virkespriserna kan komma att 

höjas ytterligare och det skapar 

goda förutsättningar för fortsatt hög 

aktivitet. Speciellt angeläget är det 

att höja massavedspriset som fortfarande 

ligger högre i andra delar 

av landet och det är vårt mål att 

ändra på detta. Ett högre massavedspris 

är nödvändigt för att stimulera 

privatskogs brukets insatser för att 

öka produktionen av gagnvirke till 

nytta för skogsindustrin. 

Se upp för barkborren 

En annan viktig uppgift för alla i år 

är att minimera skador orsakade av 

granbarkborren. Vi uppmanar alla 

medlemmar att i tid se över sitt skogsinnehav 

och plocka ut skadade träd. 

Gammal granskog löper störst risk att 

skadas av granbarkborren, varför den 

bör ses över först. 

Mellanskogs uppgift är att ständigt 

förbättra lönsamheten i medlemmarnas 

skogsbruk. Vi jobbar 

kontinuerligt med att vässa vår konkurrenskraft 

och bli ännu effektivare 

i vårt arbete, samtidigt som vi erbjuder 

våra medlemmar bra service. 

Lars Gabrielsson, VD

Virkesområde 

Sala 

VO Sala ger med sin geografi mångfald åt skogsbruket som bedrivs där. Beläget på randen till den 

biologiska norrlandsgränsen, möts storskogsbruk och kulturmarker. Här möts skogsbonden och 

jordbrukaren med åkerbackar. Grevar och baroner i samspel med rumpmasar och torpare. 

I de södra och östra delarna av VO 

Sala har skogen Mälardalskaraktär. 

De bördiga markerna gör skogen till 

stor del frodväxt och kvistig, men här 

fi nns också mycket fi na granskogar. 

De vanligaste lövträden gör sig också 

gällande. 

De djupa Bergslagsskogarna i de 

västra och norra delarna är av god 

kvalité. Här är taigans barrskogar 

allenarådande. Dalälven påverkar 

också naturtypen med älvängar och 

översvämningsmarker. 

VO-kontoret ligger i silverstaden 

Sala, som anlades av Gustav II Adolf 

1624 för silvergruvans skull. 

Här arbetar idag tio personer. För 

Mellanskog är VO Sala ett starkt fäste 

med en stor marknadsandel. Silvret är 

sedan länge slut. Idag är det skogens 

gröna guld som ger bygden kraft. 

De senaste åren har VO Salas 

skogsägare kraftigt ökat sina leveranser 

till Mellanskog, efter ett intensivt 

kontaktarbete från inspektorerna. 

Inom VO Sala ligger också två av 

Mellanskogs delägda sågverk, Heby 

Såg och Nyby Såg. 

Flera större allmänningar inom VO 

Sala levererar till Mellanskog. Det gör 

att andelen levererat virke är förhållandevis 

stor. 

VO Sala skiljer sig från den 

traditionella ledningsfi losofi n inom 

Mellanskog. Här fi nns nämligen 

inga specifi ka personliga budgetmål. 

Arbetet utförs som ett lagarbete, med 

virkesområdets mål i centrum. Att 

VO Sala samlat på kontorstrappen. Översta raden från vänster: Göran Widén, Daniel Norström 

och Jan Ehnberg. Mellersta raden från vänster: Jan-Enar Birgerson, Tobias Persson och 

Kjell Persson. Nedersta raden från vänster: Patrik Hellblom, Erik Torssander och Mikael Näslund. 

Hunden är wachteln Figo. 

Fyra glada herrar fi ras för 150 år i 

skogägarföreningens tjänst. Göran Widén, 

Kjell Persson, Lars-Olof Alegran (RK) och 

Jan-Enar Birgerson. 

lösa uppkomna frågor runt kaffebordet 

tillsammans med erfarna arbetskamrater 

fungerar mycket bra. 

I vår ledningsfi losofi ingår att lyfta 

fram skogsägarens behov. Det gör 

vi genom olika medlemsaktiviteter i 

form av skogsägarbesök, kontaktkampanjer, 

resor och skogsdagar. Vi har 

fl era stora arrangemang varje år och 

vår höstskogsdag drar alltid mycket 

folk. 

FAKTARUTA 

TEXT&FOTO: PATRIK HELLBLOM 

Budget 350 000 m3fub. (Avverknings rätter 244 000 m3fub, Leveransvirke 76 000 m3fub och 

bränsle 30 000 m3fub.) Skogsvård 500 ha ungskogsröjning, 

500 000 plantor och plantering. 

200 ha markberedning. 

1 700 medlemmar. 

110 000 ha medlemsareal. 

MED MELLANSKOG 

3

Närvärmeverk 

– ny möjlighet för skogsägare 

Hoten från växthuseffekten, minskande globala oljelager och på sikt en eventuell höjning av elpriserna ger skogsägare 

allt större möjligheter att få bättre lönsamhet på sin skogsverksamhet. Det var ett av budskapen till 120 skogsägare 

i Dalarna vid ett seminarium i Falun den 20 februari. 

Lokalen räckte inte till för alla som 

ville komma på seminariet ”Skogsbränsle 

– hot eller möjlighet?” På 

plats fanns Per-Erik Sandberg från 

Länsstyrelsens Miljöenhet i Falun, 

Bengt-Olov Danielsson från Gävle- 

Dala Energikontor och Olof Arkelöf 

från LRF Konsult. Och inte helt oväntat 

blev svaret på frågan i rubriken 

klart och tydligt – ”möjlighet”. 

Miljödebatten var en av seminariets 

utgångspunkter. Per-Erik 

Sandberg tog bl a upp den växande 

politiska medvetenheten om problemet 

och att politiska krafter i Sverige, 

inom EU och runt om i världen allt 

mer försöker hitta åtgärder som minskar 

utsläppen. 


Minskade utsläpp av CO 2 

– I Sverige råder ingen politisk 

oenighet om vart vi vill nå, även om 

man diskuterar hur, konstaterade 

han. 

I EU diskuteras nu konkreta förslag 

på att minska CO 2 -utsläppen med 

20 % till 2020. I sin genomgång av 

läget i dag och trender för framtiden 

siade Per-Erik Sandberg om samma 

nivå på elpriserna i Europa. Han 

menade också att fjärrvärmeverken i 

allt större utsträckning även kommer 

att producera elkraft. 

För att klara miljömålen krävs en 

lång rad åtgärder. Per-Erik Sandberg 

skissade bl a på energieffektivisering 

och avveckling av fossila bränslen 

Bengt-Olov Danielsson, Gävle-Dala Energikontor, Per-Erik 

Sandberg, Länsstyrelsens Miljöenhet i Falun, och Olof Arkelöf, 

LRF Konsult, kunde konstatera att möjligheterna med trädbränslen 

vida överstigen hoten. 

och ökad produktion av energi från 

sol, vind och bioenergi. 

Sist konstaterade han att många 

utredningar slagit fast möjligheten för 

svensk bioenergi, t ex från skogsråvara 

och slam från reningsverk. 

Många fördelar 

Bengt-Olov Danielsson tog upp både 

hot och fördelar med större uttag av 

skogsbränslen. Lista med fördelar 

blev omfattande: 

de är inhemska och förnyelsebara 

de minskar CO 2 -utsläppen 

de ger skogsägare och träindustri 

intäkter 

de ger skogsägarna nya affärsmöjligheter

de ger massaindustrin möjlighet till 

bättre råvara 

de blir ett nytt verktyg för bättre 

skogsskötsel, vilket gynnar timmerkvaliteten 

de ger lokala jobb, nya företag och 

exportmöjligheter 

de är ekonomiska för konsumenterna 

och ger därmed en marknad. 

Enligt Bengt-Olov Danielssons siffror 

skulle det gå att ta ut ytterligare 

17 000 GWh från skogsbränslen. 

– Då avser jag grot, gallringar och 

långa toppar, förtydligade han. 

Även risker 

Några hot med ökat uttag av trädbränslen 

kunde Bengt-Olov Danielsson 

inte se, däremot en del risker. 

– Som alltid måste vi ta hänsyn 

till naturen och se till att markens 

produktionsförmåga inte utarmas, 

sade han. 

Han varnade även för ”hallelujakören”, 

dvs de som tror att skogsbränslena 

kan lösa alla miljöproblem. 

Slutligen konstaterade han att det 

alltid är dyrt att hantera små träd och 

att behovet av röjning inte minskade. 

Olof Arkelöf betonade den stora 

möjligheten. Han talade om närvärmeverk, 

dvs små, lokala kraftvärmeverk 

som producerar värme i första hand, 

men på sikt även el, åtminstone i verk 

som ger mer än 3 MW. Han tog också 

upp fördelarna med att förädla råvaran 

så långt som möjligt innan den 

säljs. Det ekonomiska utbytet ökar 

kraftigt om man säljer värmen från ett 

kraftvärmeverk, i stället för ved. 

Marknad fi nns 

– Och marknaden fi nns! slog han fast. 

Det gäller att titta utanför tätorterna, 

Lars Hindrikes från Halvarsgårdarna fi ck fl era 

idéer om hur han ska minska sitt, och kanske 

byns, energiberoende i framtiden med hjälp av 

trädbränslen. 

Det går att öka uttagen av skogsbränsle 

menar Bengt-Olov Danielsson. 

i byar och mindre samhällen. Ofta är 

kommunerna väldigt intresserade av 

småskaliga lösningar. 

– Det här är oftast inte svårt att 

sälja in, fortsatte han. Gör en förstudie, 

ta hjälp av länsstyrelsen, men 

glöm inte bort miljöpåverkan från 

buller och olika utsläpp! 

Vad kostar det då, var Bengt-Olov 

Danielsson fråga till åhörarna. Han 

svarade själv: 

– Det är svårt att svara på eftersom 

alla anläggningar är olika. Men ett 

exempel är en anläggning på 250 KW 

där man värmer egna lokaler och gör 

allt arbete själv. Den hamnar på runt 

450 000 kr. För en större anläggning 

med kulvertar hamnar kostnaden på 

3–4 miljoner kronor. 

”Väckte många tankar” 

– Det här var intressant, sade Lars 

Hindrikes. 

Han bor i byn Halvarsgårdarna 

utanför Borlänge och äger ca 70 

hektar skog i Gagnef. Han söker ständigt 

nya möjligheter för att förbättra 

lönsamheten. 

Lars Hindrikes, som redan tittat på 

olika lösningar för småskalig värme- 

och kraftproduktion, känner sig 

inspirerad att gå vidare. 

– Kanske kan vi på sikt göra något 

i byn, funderade han. 

– Det var givande att höra vilka 

positiva miljöaspekter användningen 

av trädbränslen har. Och så fi ck jag 

en del nya idéer hos om energiförsörjningen, 

både för vårt hushåll och för 

byn. Det fi nns ju uppenbarligen möjligheter 

för oss att till och med kunna 

tjäna på skogsbränslena. 

TEXT&FOTO: CARLO LASZLO 

Uppmaning 

till aktieägare 

i Setra Group 

Det fi nns idag cirka 700 aktieägare i 

Setra Group AB, org nr 556034-8483, 

som ännu inte förts in som ägare i den 

aktiebok som förs av VPC. Dessa aktieägare 

uppmanas härmed att snarast 

lämna in sina aktiebrev för makulering 

och VPC-anslutning. Om inte 

anslutningen görs kommer rätten till 

aktien att gå förlorad. Att Setra-aktien 

är VPC-ansluten är också en förutsättning 

för att kunna ta del av kommande 

utdelningar. 

Observera att bolaget tidigare har 

haft namnet Mellanskog Industri AB, 

samt ännu tidigare namnet Mälarskog 

Industri AB. 

Så här gör du en VPC-anslutning 

av dina Setra-aktier: 

Setra samarbetar med Swedbank när 

det gäller aktieregistrering. Aktieägare 

kan lämna in sina aktiebrev för makulering 

till Swedbank och till dem meddela 

var aktierna ska bokföras. Aktierna 

kan bokföras på ett VP-konto eller i en 

depå hos en bank eller fondkommissionär. 

VP-konto kan öppnas av samtliga 

banker och fondkommissionärer. 

Skriv ner följande uppgifter: 

Aktiebrevsnummer och antal aktier 

Namn och adress, telnr dagtid 

Personnummer/Organisations nr 

Uppgift om var aktien ska bokföras 

(VP-kontonummer eller Depå 

nummer hos förvaltare) 

Underskrift med namn, datum och ort 

Skicka original av aktiebrev tillsammans 

med ovan nämnda uppgifter som 

rekommenderad försändelse till: 

Swedbank AB, Emissioner E 676 

105 34 STOCKHOLM 

Frågor 

Har du några frågor kring aktieregistreringen, 

kontakta Catarina Arkebäck, 

Setra Group på telefon 08-705 03 02 eller 

e-post catarina.arkeback@setragroup.se 


5

Skogsskötselplanen ger 

råd till ökad lönsamhet 

I takt med att antalet skogsägare med jobb utanför gården blir fl er och att skogsarealerna blir allt 

större ökar också vikten av en aktuell skogsskötselplan. Att veta vad man äger och det ekonomiska 

värdet på skogen är viktigt för alla skogsägare. 

Med relaskopets hjälp uppskattar Rickard Larsson den så kallade grundytan. 

Avverkningsarbetet har de senaste tio 

åren förändrats drastiskt. 

– Förr högg de privata skogs ägarna 

själva drygt 10 procent av den totala 

avverkningen. Idag är siffran under 

1 procent, berättar Rickard Larsson. 

– Den nya generationen arbetar 

ofta borta och det som skulle ta en 

skogsägare hela vintern att avverka 

gör en skogsmaskin på ett par dagar, 

förklarar han. 

Viktig värdering 

Men även om de privata skogsägarna 

arbetar mindre i skogen minskar inte 

betydelsen av en uppdaterad skogsskötselplan. 

– För många innebär en skogsskötselplan 

att de ser vad de äger och 

vilka ekonomiska värden skogen har, 

säger Rickard Larsson. 


Avverkning på längre sikt 

– Jag tror att det idag är enklare 

att köpa än att ärva en gård, säger 

Rickard Larsson. 

– Här fi nns många känslor och 

åsikter att ta hänsyn till. Och istället 

för att avverka för att lösa ut syskon 

väljer den som tar över att skuldsätta 

sig mer, förklarar han. 

Men trenden ser ut att vända. 

Fler gårdar säljs och de stora uttagen 

vid förvärv ser ut att minska. Allt 

fl er väljer nu att fördela sina avverkningar 

under fl era år. 

Tillväxt och reserver 

Genom att skogsägaren ser skogens 

värde blir det också lättare att se 

helheten. I skogsskötselplanen anges 

de skogliga åtgärderna. Men här kan 

skogsägaren även se förväntad värdetillväxt 

och befi ntliga reserver. 

Vältummad – ett gott betyg 

En skogsskötselplan varar i ca tio 

år. Mellan planerna måste tillväxten 

räknas upp och det som avverkats 

tas bort. Rickard Larsson rekommenderar 

skogsägarna att anteckna 

åtgärder som t ex röjning och plantering. 

– En skogsskötselplan kan vara 

skogsägarens bästa investering. Men 

då ska den användas. 

Höjd och yta = volym 

Volymen, dvs skogskubikmeter per 

hektar, tas fram utifrån beståndets 

medelhöjd och grundyta. Värdet läses 

sedan av i en tabell. 

I vår ersätts Grön skogsbruksplan 

av Skogsskötselplan 

I skogsskötselplanen pekar skogsägaren 

ut de marker där produktionen 

är i centrum men även var man ska ta 

det lite lugnare. Syftet med skogsskötselplanen 

är att hitta möjlighe-

terna till ökad tillväxt och samtidigt 

ta naturhänsyn. 

Patrik Hellblom är virkesområdeschef 

på Mellanskog Sala. 

– Att vi förordar Skogsskötselplan 

är också för att visa miljöåtaganden 

på privata skogsfastigheter. Av 

en genomsnittlig skogsareal om 70 

hektar avsätts minst 5 procent som 

”naturvård orörd” eller ”naturvård 

skötselkrävande”. 

Trots att det blir många hektar när 

de privata arealerna läggs samman 

är det sällan dessa miljöåtaganden 

uppmärksammas i media. 

– Tyvärr är det oftast de större 

skogsbolagen som avsätter stora arealer 

som hamnar i rampljuset, säger 

Patrik Hellblom. 

I Sala virkesområde har skogsbruksplan 

upprättats för drygt 

50 000 hektar av Mellanskogs totala 

medlemsareal om 110 000 hektar. 

Mellanskog kraftsamlar för ökad tillväxt genom 

god skogsskötsel 

Tillväxten inom familjeskogsbruket kan öka med 20–25 % på 30–50 års sikt, visar Skogforsk i 

en rapport. Detta utan vare sig intensivgödslade plantage skogar eller genmodifi erade plantor, 

utan med relativt enkla medel. Det handlar för det mesta om vanlig hederlig god skogsskötsel. 

God skogsskötsel ökar tillväxten 

Fler måste välja en för marken lämplig 

föryngringsmetod, markbereda 

för att få bra start på föryngringen 

och vid plantering välja förädlade 

plantor som växer bättre. Sen ska 

man röja skogen senast vid 3–5 m 

höjd och gallra vid 12–13 m höjd. Det 

ger vitala skogar som växer bra i både 

diameter och på höjden och som på 

sikt blir trevliga att vistas i. 

En del av god skogsskötsel är 

också att rensa befi ntliga diken så att 

skogen inte kvävs eller dör till följd 

av översvämmade diken. 

I rätt bestånd och på lämplig 

mark är markbunden kvävegödsling 

10–15 år före slutavverkning också 

god skogsskötsel. Få åtgärder inom 

skogsbruket är så analyserade från 

miljösynpunkt som gödsling. 

Indelningen av skogsarealen görs på plats med hjälp av papperskarta, GPS och mångårig 

erfarenhet. 

– Vikten av en skogsskötselplan 

ökar i takt med att vi får fl er nya 

ägare med mindre tid, avslutar Patrik 

Hellblom. TEXT&FOTO: ÅSA HELLSTRÖM 

Kraftsamling skog informerar 

Projektet Kraftsamling skog ska 

informera och i praktiken omsätta så 

mycket som möjligt av den potential 

för ökad tillväxt som fi nns inom 

familjeskogsbruket. 

Men det handlar inte bara om att 

föra ut kunskap utan kanske främst 

om att se till att den omsätts i praktiken. 

God skogsskötsel innebär att lika 

vikt läggs på både miljö och produktion. 

För att kunna göra den 

avvägningen och för att tillvarata den 

möjliga tillväxtökningen på så många 

skogsgårdar som möjligt kommer 

Mellanskog under de kommande 

tre åren att satsa på att öka antalet 

aktuella skogsskötselplaner bland 

medlemmarna. Ett effektivt sätt att få 

till stånd en konstruktiv diskussion 

om god skogsskötsel är fastighetsvis 

skogsskötselrådgivning utifrån en 

aktuell skogsskötselplan. 

Ny premie för god skogsskötsel 

Enligt Mellanskogs stadgar ska föreningen 

verka för god skogsskötsel. Ett 

sätt är att till våren erbjuda medlemmarna 

att teckna ett skogsskötselavtal 

som premierar god skogsskötsel. 

Avtalet kommer att komplettera 

det tidigare miljöavtalet, som premierar 

avsättning av skog till naturvård, 

och skogsbruksavtalet som premierar 

leveranstrohet. 

De medlemmar som bl.a. åtar sig 

att arbeta för god skogsskötsel på sin 

fastighet kommer att få teckna skogsskötselavtal. 

TEXT: DAN GLÖDE 


7

Harbonäs säteri 

– bra investering 

Tillsammans med sin syster Lena äger och förvaltar Gunnar Axelson 500 ha mark varav 375 ha är produktiv 

skogsmark. Beståndet består av löv, gran och en del ekskog. På ägorna fi nns också ett litet marmorbrott samt 

fl era små röda stugor. 

Vägen till Harbonäs säteri vid sjön 

Tämnaren går genom hagar med enar, 

löv- och ekskog, och jag funderar om 

det här verkligen är Norduppland? 

Jag får det bekräftat, när jag träffar 

skogsägaren Gunnar Axelson, som 

tycker att hans marker liknar Sörmland. 

Gamla anor 

Harbonäs säteri har gamla anor. Gårdens 

huvudbyggnad byggdes 1637 

av Görila Posse, som var överhovmästarinna 

hos drottning Maria Eleonora. 

Då var gården en utgård till storgården 

Aspnäs, som ligger på andra 


sidan Tämnaren. Huvudbyggnaden 

är på 450 m 2 i ett plan. Den var en av 

de första gårdarna i Sverige som blev 

K-märkt på 60-talet. 

– Det här var en förfallen gård med 

avverkningsförbud när min morfar, 

Sven Lundberg köpte den 1922. 

Eller rättare sagt, morfar sålde ett 

hus i centrala Stockholm och för att 

få affären att gå igenom, fi ck han ta 

egendomen i byte, berättar Gunnar. 

Gunnar har bott permanent på 

gården sedan 1966, dessförinnan var 

den familjens sommarbostad. Morfadern 

rustade gården under många år. 

Gunnar och hans syster har många 

fi na sommarminnen från den tiden. 

Att förvalta och kunna bibehålla 

gården i dess gamla stil och bevara 

den fi na naturen ser Gunnar som sin 

uppgift och ett arv att förvalta från 

morfadern. Det kräver mycket eget 

arbete och engagemang. 

Samarbete med Mellanskog 

Skogen sköter Gunnar tillsammans 

med Mellanskog. Hagarna röjer han 

själv. Annars sköter Mellanskog allt, 

framförallt avverkningar och planteringar. 

– Gunnar uppskattar kontinuiteten 

och kompetensen hos Mellanskog.

Gunnar Axelsson. 

Han träffar skogsinspektoren Patrik 

Hellblom några gånger per år för att 

planera och utvärdera. De har haft 

ett långt och troget samarbete, vilket 

Gunnar värdesätter stort. Mellanskog 

hjälpte till med förvaltningen redan 

på morfars tid. På 1940-talet hette 

förvaltaren Skogsägarföreningen. 

Fastigheten har en total produktiv 

skogsareal på 375 ha och ett medelvirkesförråd 

på 150 m 3 sk/ha. Medel - 

boniteten är 6,7 m 3 sk/ha och år. 

Variationen på bördigheten är stor, 

från T 14 till G 34. Det beror på att 

hemskiftet till stor del består av 

utdikad gammal sjöbotten, idag med 

högproducerande granskog. Sedan 

fi nns det ett utskifte på ca 40 ha i 

ett magrare tallhällmarksområde. 

Tall utgör 25 %, gran 55 % och löv 

20 % av virkesförrådet på gården. 

Skogsskötseln har hög prioritet 

på fastigheten och kräver stor 

aktivitet på de bördigaste markerna. 

Flera nyckelbiotoper 

Skogen består till största delen av 

granskog men också av en hel del 

lövskog, som skogsstyrelsen gärna 

vill skydda. 

– Det är lite frustrerande att inte få 

bestämma över sin egen mark, tycker 

Gunnar. Sex olika punktområden på 

hans mark är gjorda till nyckelbiotoper. 

Och nästa nyckelbiotopområde 

på 50 ha är på gång under 2007. Dessutom 

är hela Tämnaren Natura 2000område. 

Det innebär att han måste 

samråda med Länsstyrelsen innan har 

får avverka den sjönära skogen. 

– Det här med naturreservat är 

inget nytt för oss här på Harbonäs, 

fortsätter Gunnar. Min morfar ansökte 

hos Länsstyrelsen redan 1960 

om att en viss del av näset, idag kallat 

Kalvnäset, skulle skyddas som naturreservat, 

säger han. 

Morfar var dessutom uppfi nnare 

och uppfann bland annat Harbonästorken, 

som nu har fått fl era efterföljare, 

avslutar Gunnar. 

TEXT: KARIN GRAEMER 

FOTO: SVEN TIDEMAN 

Mellanskogs inspektor Patrik Hellblom kommenterar 

Många bestånd kräver minst tre 

röjningar. 

På senare år har bränslefl is börjat 

tas ut vid gallringsröjning. Ett 

maskin system med klippaggregat 

används då. Det uppfyller både röjningen 

och de rent estetiska värdena 

i det sjönära området. 

Flertalet av granskogarna på lågmarkerna 

självföryngras genom 

successiv urglesning, alternativt 

kantföryngring. Tidigare utfördes 

avverkningarna till stor del på 

vintern, men har idag på grund av 

dåliga vintrar styrts om till den torra 

sensommarperioden. 

”Kärleken till skogen” 

Anna Andersson i Tallåsen har 

tagit bilderna från lasset på 

huggarvagnen hon körde. 

Tycker att det liknar ett hjärta. 

FOTO: ANNA ANDERSSON 

Att hålla befi ntliga diken i skick 

är nödvändigt, då hemskiftet har ett 

”fi skbensmönster” med diken. Idag 

prioriteras de stora huvuddikena. I 

snitt rensas 1,5 km diken om året. 

Fastigheten hyser med sitt kulturlandskap 

och sjönära läge en rik 

fl ora och fauna. Klövviltstammarna 

är tätare än normalt för regionen, 

och vildsvin har på senare år börjat 

etablera sig. Det rika fågellivet är 

vida känt och höstarnas fl yttfågelsträck 

bevittnas årligen av många 

intresserade ornitologer. 


9


DIREKT FRÅN REGIONERNA 

Falukontoret fl yttar till rikskänd adress 

Vi har fl yttat till Ingarvets industriområde i Falun 

där kontoret ligger på historisk mark. Falukuriren 

skrev en artikel i tidningen för ca 2 år sedan. 

Förr låg det en krog här. Och en tullstation. 

Det berättas att när drottning Kristina var på väg 

från Harmsarvet tillbaka till Stora torget passerade 

hon tullen – och inte ens drottningen kom undan 

betalningen. – Här får man rycka på pungen, sade 

drottningen och skapade därmed namnet på området 

– Ryckepung. 

Området Ryckepung, som förutom krog och tull 

innehöll en klunga hus, fanns nedanför Gamla berget. 

Ungefär där industriområdet Ingarvet ligger i dag. 

Namnet skapades, enligt historieforskarna, alltså 

av drottning Kristina. Den krog som låg i området har 

också en viss betydelse. 

Ny gallringsskördare levererad 

En av de sista dagarna i januari levererades den nya 

Rottne H8:an till entreprenören Reino Nilsson Gettjärn, 

Sunne. 

Reino och hans chaufför, Börje Nilsson har under 

många år gallrat åt Mellanskog med en Rottne 2004, nu 

har den tjänat ut och ersatts med en helt ny H8. 

Det är en liten smidig beståndsgående skördare 

främst för gallring men är även användbar i klen slutavverkning. 

– Ska man supa så ska man betala, hette det förr. 

Att rycka pung var ett talesätt förr, säger Falukännaren 

Örjan Hamrin vid Dalarnas museum. 

Besöksadressen kommer att vara: 

Ryckepungsvägen 2, postadressen blir: 

Mellanskog; Box 382; 791 28 Falun. 

Telefonnummer lika som tidigare. 

ÖPPET HUS 

Fredag 20 april kl 10–15 

Vi bjuder på lättare förtäring 

Välkommen att prata skog med oss! 

Per-Olov Jemth, Region Nord 

Maskinen är utrustad med stubbehandling, färgmärkning, 

GPS – teknik m.m. För apteringen är den 

utrustad med DASA D4 med fördelningsaptering om så 

önskas. 

Aggregatet styrs med canbuss – teknik. 

Bilderna är tagna i samband med leveransen av 

maskinen då Reino och Börje var och gallrade åt 

skogs ägaren Börje Magnusson, Åsen Västra Ämtervik. 

Rottnes instruktör på bilderna heter Urban Andersson. 

Per Jansson, Region Syd

Nu kommer ungdomarna! 

Cecilia Ricklund och Linda Johansson. 

Olle Fredin och Ingrid Gradin, Ingrid är ordförande i Sbo-styrelsen 

i Dellarna. 

DIREKT FRÅN REGIONERNA 

Gödsling – investering som verkligen lönar sig 

Mellanskog har genomfört skogskvällar med gödsling 

och askåterföring som tema. Idag är det få privata 

skogsägare som gödslar sin skog medan skogsbolagen 

gör det systematiskt. Det är synd eftersom gödsling 

på medelgoda marker ger mycket bra förräntning. 

Träden reagerar positivt på mer kväve och kan då öka 

mängden barr. Eftersom det är via barren som fotosyntesen 

sker ökar alltså trädets totala ämnesomsättning, 

mer solenergi kan tillgodogöras och de växer bättre. 

Mellanskogs skogsskötselchef, Dan Glöde, poängterar 

att den avdragsgilla investeringen i gödsling är ca 

2 500–3 000 kr/ha medan intäkten vid slutavverkning 

är 5 000–8 000 kr/ha högre för ett gödslat bestånd än 

för ett ogödslat. 

Sbo-styrelsen i Dellarnas sbo har under den senaste 

tiden pratat om behovet av att få en dialog med ungdomar 

som kan ha ett framtida intresse av att bli skogsägare. 

Målet är att engagera och intressera de yngre 

blivande skogsägare. Nu har startskottet för en ungdomssatsning 

gått. Sbo-styrelsen har bjudit in ett antal 

ungdomar med skogligt intresse för att diskutera deras 

frågor och funderingar. 

Historiskt var det oftast den äldste sonen som tog 

över jord-/skogsfastigheten. I regel hade han då varit 

med i det vardagliga arbetet och hade därmed en hel del 

kunskap med sig. 

I dag ser det annorlunda ut med de skogliga kunskaperna. 

Den kommande skogsägaren har inte samma 

erfarenheter från skogsbrukande idag som tidigare och 

kan vara både tjej eller kille. 

Nu har det bildats en referensgrupp bestående av 

Olle Fredin, Anders Wallman, Cecilia Ricklund, Linda 

Johansson, Per Enqvist, Jenny Norgren och Thomas 

Sandin. Gruppen gästades en februarikväll av Regionchef 

Göran Olsson som berättade om Mellanskogs mål, 

organisation och vad skogsägarföreningen står för. Ungdomarna 

fi ck tillfälle att både ställa frågor, ha synpunkter 

och planera det kommande informationsmötet. 

Gruppen ser som viktigt att bevara det privata ägandet. 

En ovetande skogsägare är eller blir lätt vilsen när 

marknaden trycker på och vill vinna nya skogsägares 

intresse. För att kunna skaffa sig en bild av vad skogsägandet 

innebär är det viktigt att hitta en ingång i ett 

övertagande. 

Vid upptraktsträffen blev det bestämt att man inleder 

med en skoglig grundkurs för ungdomar. 

– Mest lönsamt är det att gödsla 

8–10 år före slutavverkning, säger 

Dan Malm från Skogens Gödslings AB. 

Åsa Öhman från Naturbränsle 

informerade om de näringsämnen 

som fi nns i aska och som skogs ägarna 

både kan och bör ta del av utan 

någon kostnad. 

– Askåterföring bör ske en gång 

per omloppstid och görs för att återföra 

näringsämnen som tas ut från 

skogen. 

Yngve Norgren, Region Nord 

Dan Malm från Skogens 

Gödslings AB informerade 

hur gödsling 

går till. 

Skogskvällarna genomfördes i Gnesta, Heby, Dala- 

Järna och Västerås. Per Bengtsson 


11

Barkborreexkursion 

Uppmana skogsägarna att inventera sina medelålders och äldre granskogar i jakten på barkborreskadade träd. 

Det blev slutsatsen efter en exkursion som VO Örebro och VO Västerås anordnade på fredagen. I exkursionen 

deltog professor Bo Långström från SLU och skogsskötselchef Dan Glöde från Mellanskog. 

Ursprunget till dagens övning var 

en önskan hos fl era inspektorer att 

lära mer i det aktuella ämnet och att 

diskutera i vilka objekt sök och plock 

bör användas. Efter en introduktion 

på kontoret i Västerås besökte gruppen 

två skogstyper. 

Det första objektet var en 40 

år gammal granskog planterad på 

gammal betesmark och som gallrats 

för ca fyra år sedan. 

De angripna träden bestod av 

grupper om 5–10 träd. Flera träd 

hade tappat barken, vilket innebär att 

granbarkborren lämnat trädet. Flera 

granar hade också rikligt kådfl öde 

vilket är trädens sätt att försvara 

sig mot granbarkborrarna. Rikligt 


kådfl öde kan betyda att träden klarat 

angreppet. Insekterna har inte lyckats 

ta död på trädet utan istället fått sina 

gångar fyllda med kåda, backat och 

fl ugit till något annat svagare träd. 

Generellt krävs 10–20 angripna 

träd för att granbarkborrarna ska 

bli så många att de kan ta död på 

friska granar nästa säsong. Risken 

för att skadorna ska öka är alltid 

mindre i yngre–medelålders bestånd. 

Granbarkborrarna trivs bäst i äldre, 

grövre träd försvagade av torka och 

stress. I det här beståndet blev svaret 

att sök och plock är en lämplig åtgärd 

till våren när granbarkborrarna 

svärmat, dvs. någon gång i mitten av 

maj. Då går man ut och söker efter 

Professor Bo Långström, Lars-Åke Letskog, Matts Söderström, 

Niklas Fogdestam och Håkan Petterson diskuterar 

vidare åtgärder i det angripna beståndet. 

Denna gran har överlevt angrepp från granbarkborre 

genom att försvara sig med rikligt 

kådfl öde. Granbarkborrens gångar är fyllda 

med kåda och granbarkborrarna har lämnat 

trädet. Trädet kommer antagligen att växa 

dåligt några år framöver men kommer troligen 

att klara sig.

färska ingångshål med barkmjöl runt 

ingångshålen. Därefter avverkar man 

och kör ut de angripna träden före 

början av juli. 

Det andra objektet var en 90 år 

gammal blandbarrskog med inslag av 

björk men där granen dominerade. 

Granen var på stora fl äckar angripen 

och träd i olika angreppsstadier förekom 

över hela området. 

Angreppen var här så omfattande 

att sök och plock skulle innebära att 

beståndet skulle bli mycket luckigt. 

Dessutom var det så gammalt att 

risken för fortsatta angrepp på eventuella 

kvarstående granar bedömdes 

som stor. Slutsatsen här blev att 

avverka trakten efter barkborrens 

svärmning i maj. Sedan måste virket 

transporteras ut före början av juli 

för att få med så många kusar som 

möjligt, men med bibehållen virkeskvalitet. 

TEXT: MATTS SÖDERSTRÖM & DAN GLÖDE 

FOTO: DAN GLÖDE 

Professor Bo Långström visar på granbarkborre 

skador i en gran som angripits och trots 

att det försvarat sig med rikligt kådfl öde har 

dödats av granbarkborreangrepp. 

Bilden visar en blandning av äldre skador där träden tappat barken och färska angrepp där träden 

har barken kvar men är döende vilket visas av de röda–gulröda barren. Runtomkring fi nns 

antagligen 10–20 % fl er träd som är angripna men som fortfarande har gröna barr. 

CHECKLISTA FÖR SÖK OCH PLOCK I GRANBARKBORRE- 

ANGRIPNA BESTÅND 

Hur upptäcker man en skada? 

Träden är som regel avbarrade eller har gulröda–röda barr. Sent angripna träd kan se 

helt friska ut med gröna barr. Enligt bedömningar upptäcks 10–30 % av de skadade 

träden först till våren. (Skadan kan dock upptäckas genom att man undersöker noggrant 

om det fi nns ingångshål i stammen.) 

De fl esta angreppen består av grupper, ofta ett 10-tal träd. Finns fl era grupper med 

10–20 angripna träd inom ett äldre granbestånd bör man överväga att avverka hela 

beståndet. 

Hur effektiv är sök och plock under vintern? 

Om man avverkar angripna träd nu har det stor betydelse för skogsskyddet. De insekter 

som tagits bort kan inte delta i svärmningen. För att metoden ska få effekt måste 

träden vara borta från skogen före första sommarvärmen. 

Metoden får störst effekt om huvuddelen av barken följer med ut ur skogen. Maskinell 

avverkning kan skala bort en del av barken, men problemet är inte så stort vid vinteravverkning. 

Hur effektiv är sök och plock efter svärmningen i maj? 

Förutsatt att man hittar angripna träd, dvs. träd med färska ingångshål med barkmjöl 

runtomkring eller nedanför, är metoden rätt effektiv. Men man måste köra ut träden 

från beståndet och från avlägg vid bilväg före början av juli. 

När ska man använda fångstvirke? 

Obehandlat fångstvirke kan man med fördel använda vid angrepp i yngre till medelålders 

bestånd där angreppen inte är så omfattande att man vill avverka hela beståndet. 

Mycket viktigt är då att man kan köra ut fångstvirket före början på juli. 

När ska man använda feromonfällor och insekticidbehandlat fångstvirke 

med feromonpåsar? 

När man använder feromon (doftlockmedel) fi nns alltid en risk att man lockar över 

granbarkborrar från grannfastigheter. Om man då inte har så många fällor att man 

kan fånga alla granbarkborrar är risken stor att man förstärker eller utökar angreppen 

i det skadade beståndet. Generellt rekommenderas användning av feromonfällor och 

insekticidbehandlat feromonfångstvirke först vid omfattande angrepp, likt dem i södra 

Sverige. 


13

KRÖNIKA: 

Ge alla företagare bättre 

och rättvisare villkor! 

I Sverige är det tillåtet att driva företag 

i fl era olika former. Enskild fi rma 

är en av dem. Skogs- och Lantarbetsgivareförbundet 

(SLA) och Skogs- och 

Träfacket har med ett centralt ramavtal 

kommit överens om att enskilda 

fi rmor inte får utföra skogsvårdsuppdrag. 

Överträdelser bötfälls och 

man har till och med baxat in denna 

orättvisa diskriminering av enskilda 

fi rmor i PEFC-certifi eringen. De tror 

sig på detta sätt, genom att ”sila 

mygg och svälja kameler”, kunna få 

fram fl er ”riktiga anställningar”. De 

tänker som i en omodern och föråldrad 

”Sovjetstat”. 

Tyvärr har SLA och träfacket inte 

den insikt som behövs för att förstå 

hur det är att bo och verka i glesbygd. 

Här är förutsättningarna helt 

andra än i maktens korridorer. 

För att kunna överleva i glesbygd 

är det många gånger ett villkor att 

kunna vara mångsysslare eftersom 

antalet heltidsarbeten är begränsat. 

Månadens Hälge 


Det är särskilt viktigt inom skogsbranschen 

eftersom det mesta av 

skogsvården utförs under barmarkssäsongen. 

Många ensamföretagare är duktiga 

på att komplettera dessa säsongsarbeten 

med arbeten inom exempelvis 

turism, jordbruk m.m. På så vis kan 

man försörja sig utan arbetslöshetsersättning 

eller andra konstlade bidrag. 

Det har ett stort värde för alla att 

det fi nns livskraftiga enmansföretagare 

i ”obygden” året runt. Det 

facket nu kräver gör att det i större 

omfattning kommer tillfälliga företag 

med anställda från när och fjärran 

för att under några veckor ”svepa av 

det som behöver göras”. I många fall 

är dessa företag bemannade med kompetent 

och arbetsvillig personal, men 

dessa ”dagsländor” har inte samma 

lokalkännedom, erfarenhet och 

långsiktiga känsla för arbetet som en 

lokalt förankrad entreprenör. Det ser 

jag som en mycket kortsiktigare och 

sämre lösning både för oss som bor i 

glesbygd, skogsägare och för svenska 

staten i övrigt. 

Tänk om SLA och träfack! Riv 

ramavtalet så att alla kreativa företagare 

få samma chans att försörja sig 

oavsett företagsform. 

Vår nya alliansregering har lovat 

att ta bort en fjärdedel av företagens 

börda i form av minskade skatter och 

byråkrati. Jag kommer med intresse 

att bevaka detta löfte. 

Jag hoppas att de också tänker på 

alla de små företag som är verksamma 

runt om i Sverige och inte ”stirrar 

sig blinda” på stora företag. En 

önske dröm vore att även den privata 

skogsägaren blir av med lite byråkrati 

och skattebörda. 

TEXT: ANDERS HÄGGKVIST

Nu är vi på gång! Sveriges skogsägarföreningar 

och LRF har nu 

sparkat igång projektet Kraftsamling 

skog med målet att öka tillväxten 

i familjeskogsbruket. Ökad 

tillväxt genom god skogsskötsel, 

så som användning av förädlade 

plantor, rätt utförd röjning, gödsling 

på rätt marker osv. De privata 

skogsägarna äger hälften av landets 

skogsmarksareal och där fi nns 

potential! 

På varje SBO fi nns en handledare 

som är projektets förlängda 

arm. Handledarna jobbar nu med 

att ta fram en demonstrationsgård 

på sitt SBO. Här ska visas exempel 

på tillväxtökande åtgärder med 

Alea iacta est! 

(Tärningen är kastad!) 

Martina får diplom av jordbruksministern 

Jordbruksminister Eskil Erlandsson 

har delat ut ett diplom till Martina 

Garpenkrans, produktionsrådgivare 

på Mellanskog i Uppsala. Utmärkelsen 

premierar Martinas arbete med 

projektet ”Kraftsamling Skog”, där 

Mellanskog 

Medlemserbjudande 

skogsägaren som företagare i fokus. 

Demonstrationsgårdarna kommer 

att vara iordningställda till hösten 

och användas i samband med 

skogsdagar och utbildningar. 

I den här spalten kommer ni 

framöver att hitta aktuell information 

om Kraftsamling Skog. 

Tillväxtökning genom god skogsskötsel 

är viktiga frågor som ligger 

i tiden. Samarbetet mellan föreningarna 

och LRF ger tyngd och 

kraft. Det här projektet pekar på 

möjligheter – ta tillvara på dem! 

MARTINA GARPENKRANS 

Produktionsrådgivare 

Kraftsamling Skog 

Eskil Erlandsson betonar att hon 

utmärkt sig som en god kvinnlig förebild 

i svensk skogsnäring. Martina 

har uppvaktats med blommor, tårta 

och diplom. 

Väggrind 

2.120:– 

+ moms o frakt 

(ord.pris 2.650:–) 

Gäller t.o.m. 

24 maj 2007. 

Kom ihåg! 

Medlemmar 

Minus 10% 

på hela sortimentet 

Kan ej kombineras med andra erbjudanden. 

RING 0644-721 00 ELLER BESÖK SKOGMA.SE 

Medlemmarna 

betygsätter vårt 

arbete 

För fjärde året i följd betygsätter 

Mellanskogs medlemmar det arbete 

vi utfört på deras fastigheter. Ett par 

gånger per år får alla skogsägare, vars 

uppdrag slutredovisats inom de senaste 

månaderna, en enkät med sju frågor. 

Detta gör vi för att mäta medlemmarnas 

upplevda kvalitet och för att ta reda på 

vad vi behöver förbättra. Enkäten är 

anonym. 

Eftersom samtliga svar lagrats har vi 

bra underlag för uppföljningar. Enkäten 

är ett viktigt komplement till övriga 

kontroller som bl a fältinstruktörerna 

gör för att mäta kvaliteten på utförda 

arbeten. 

Inspektorerna får genomgående 

högst betyg, 4,2–4,3 på en femgradig 

skala. Bra betyg får även avverkningarna 

med avtransport och naturhänsyn. 

Vanligaste klagomålet är att redovisningen 

dröjt för länge. Vårt mål är att 

förbättra detta. Vi har infört rutiner 

för att följa upp tiden för redovisning 

fortlöpande. 

I år har vi tagit i drift nya datasystem 

för registrering av kontrakt 

samt för planering och uppföljning 

av avverkningarna. Vi håller på att 

utveckla ett nytt avräkningssystem som 

ska tas i drift våren 2008. Successivt 

ska de skogsägare som själva vill kunna 

logga in sig på nätet och hämta sina 

egna uppgifter. Naturligtvis ska man 

fortfarande kunna få redovisningarna 

per post, men även det ska gå snabbare 

än idag. 

Du som får vår enkät uppmanar jag 

att svara, du hjälper då till att förbättra 

Mellanskog. 


15

60 tons virkesbil på 

smala skogsvägar 

Det skrapar oroväckande längs lastbilens hyttsidor då den sakta tränger sig genom den täta granskogen. 

En gren tar tag i backspegeln, det knakar till, men det är grenen som ger sig. Den här gången! 

– Skönt, säger Stig Grundin, för en backspegel kostar över 1 000 kronor. 

Han, och de fl esta andra virkeschaufförer, har dagligen problem med dåligt vägunderhåll. Problem som 

kostar både tid och pengar. 

Den som bjuds på en åktur med Stig 

inser direkt hur stor – och hög! – 

hans lastbil är. Här kliver man inte in, 

utan klättrar upp – högt upp! 

– Den här bilen, en Volvo FH16 

470, är 24 meter lång, 4,5 meter hög 

och 2,6 meter bred, berättar han. Jag 

tror att de fl esta skogsägare inte riktigt 

inser hur mycket plats den tar. 

Han säger att det för det mesta 

inte är några problem att ta sig fram 

på skogsvägarna. Men så har han ju 

rattat virkesbilar i 40 år. Han trivs 

med yrket, med friheten, med att 

få komma ut i skogen. Genom åren 


har han sett hur bilarna utvecklats 

och blivit allt större, längre och mer 

avancerade. 

Episoder i skogen 

Stig är inte typen som ger sig så lätt. 

Han berättar fl era episoder om hur 

han verkligen kämpat med att ta sig 

in på dåligt underhållna vägar, och 

till slut hamnat i diket eller varit 

tvungen att ”röja” bort småträd med 

kranen – med rötter och allt! – för att 

kunna vända. 

– Visst kunde det vara bättre 

på många ställen. Det som ofta är 

eftersatt är röjning utefter den sista 

vägbiten in till vändplan. När slyet 

växer minskar sikten, och på vintern 

hänger träd och grenar in över vägen. 

Ibland, men inte ofta, klagar Stig, 

och kan då få till svar att ”det gick ju 

bra att köra i fjol”! 

– Men skogen växer ju varje år, 

påpekar han med ett leende. 

Och när det blir igenväxt får Stig 

och hans kollegor både svårt att ta sig 

fram, och svårt att lasta. 

24 meter är ganska långt, det 

märks inte minst när Stig ska vända. 

– På vändplanerna, eller snarare,

där det inte fi nns vändplaner, får man 

ofta krångla, säger han. 

Men på frågan vad han tycker om 

det blir svaret: 

– Äh, det är ju så det är, men visst 

kunde det varit lättare! 

Krångel som kostar 

”Krångel” kan innebära att Stig måste 

låta vagnen stå kvar ute vid en större 

väg och bara köra in med bilen, som 

kranen sitter på. Han måste lasta, 

köra ut till vagnen, lossa, köra tillbaka, 

lasta, köra ut till bilen, lossa, 

köra tillbaka, lasta och sen köra ut 

till släpet, koppla på det och köra till 

timmerterminalen. 

– Det där tar ju en stund extra 

så då måste jag ta ut lunningstilllägg, 

något som i slutänden drabbar 

skogsägaren. 

Oftast kör Stig i norra Dalarna. 

Något som blivit allt vanligare är de 

upprepade tjällossningarna. Eftersom 

en fullastad virkesbil väger 60 ton, 

vilket ungefär motsvarar vikten av 45 

personbilar, krävs att vägarna är bra. 

– Förr hade vi normalt en tjälloss- 

ning på våren. Nu kan vi ha två–tre 

om året om det vill sig illa. 

Före jul var det varmt och regnväder 

i Mellansverige, vilket ledde till 

att vägarnas bärkraft minskade. 

– Vi kunde bara köra på de stora 

vägarna. Men om småvägarna haft 

bättre bärlager kunde vi kört på dem 

också, i alla fall till en viss gräns. 

Vändplan betalar sig direkt 

Hans Kättström är virkesområdeschef 

för Mellanskog i Norra Dalarna. Han 

berättar att eftersatt vägunderhåll 

drabbar både Mellanskog och skogsägarna. 

– Man ska inte se vägunderhållet 

som en utgift, utan som en investering, 

betonar han. Många skogsbilvägar 

är bara grovbrutna och har därmed 

begränsad bärighet. Med ett lager grus 

ökar antalet dagar på ett år som man 

kan utnyttja vägen, och det tjänar 

förstås även fastighetsägaren på. 

En annan käpphäst är dikena. 

Växer de igen binder rötterna vatten, 

och vägbanken kan hålla mer vatten, 

vilket innebär att bärkraften minskar. 

Han berättar att en vändplan oftast 

betalar sig direkt. Nästa gång man 

utnyttjar den går den ju med ”vinst”. 

Grovt räknat kostar det 5 000–6 000 

kronor att rusta upp en vändplan. 

Kostnaden för omlastningar vid ett 

normalt upplägg om 500 m 3 ligger i 

dag på 7 500 kronor. 

Hans önskar också att vägansvariga 

höll efter sly utefter skogsvägarna. 

– Det ger bättre sikt, bättre lastningsmöjligheter 

och bättre bärighet, 

eftersom solen kan komma åt att 

torka ut vägen snabbare. 

Hans tre grundråd till ansvariga för 

bilvägar är: 

hugg ur längs vägarna 

håll efter dikena 

bygg en ordentlig vändplan. 

– Det är billiga och effektiva åtgärder, 

säger han. Genom att regelbundet se 

över och hålla efter sina vägar kan 

alla tjäna både tid och pengar. 

TEXT&FOTO: CARLO LASZLO 


17

Du som skotar själv 

– tänk på detta 

När en avverkning planeras är det ett 

antal frågor som måste besvaras. 

Var ska virkesavlägget ligga? 

Hur stor plats behövs? 

Är det fritt från luftledningar, 

grenar, träd, kantstenar eller annat 

som försvårar framkomligheten? 

Är det en säker placering från 

trafi k säkerhetssynpunkt? 

Trafi ksäkerhet 

Vid placering av virkesavlägget 

– tänk på trafi ksäkerheten! 

Virkestravar kan vara en fara i 

trafi ken om de skymmer sikten eller 

ligger så att någon som kör av vägen 

kan köra in i dem. De kan också 

vara en fara om de är placerade så att 

risker uppstår på grund av uppställda 

fordon vid lastning. 

FÖRBJUDET ATT LÄGGA VIRKE VID BACKRÖN 

STICKVÄG/GRENVÄG UTAN 

VÄNDPLAN FÅR VARA 

HÖGST 50 M 

VIRKE FÅR EJ LÄGGAS 

VID VÄGSTRÄCKA MED 

SPÄRRAD ELLER HEL- 

DRAGEN MITTLINJE 


Avlägget ska placeras så att risken 

att trafi kanter skadas blir så liten 

som möjligt. Vägstandard och skyltad 

hastighet avgör var det kan placeras. 

Bilden nedan visar trafi kreglerna 

översiktligt. 

Avståndet från avlägg till korsningar, 

backkrön och kurvor ska vara 

tillräckligt så att trafi kanten hinner 

stanna eller väja före ett eventuellt 

hinder. 

Val av plats för virkesavlägg 

Virket ska ligga minst 1,5 meter från 

vägkanten. 

För virke vid allmän väg gäller 

minst 3 meter. 

Måtten gäller inte där det fi nns 

sammanhängande skog eller motsvarande 

närmare vägen. Avståndet från 

MINST 150 M FRI SIKT 

ÅT BÅDA HÅLL 

FÖRBJUDET ATT LÄGGA 

VIRKE NÄRMARE EN VÄG- 

KORSNING ÄN 150 M. 

VIRKE FÅR EJ 

LÄGGAS I KURVOR 

vägkanten får då vara samma som 

avståndet till de andra hindren längs 

vägen. 

Om det fi nns parkeringsfi ckor eller 

liknande längs en väg kan det vara 

fördelaktigt att anordna avlägget 

utanför dessa. Dels kommer virket 

längre från körbanan, dels får man 

bättre plats för uppställning vid 

lastning. 

Om det fi nns sidoräcken längs en 

väg kan virket läggas utanför räcket. 

Beroende på typ av räcke krävs 

ett visst avstånd mellan virket och 

räcket, men det ska alltid vara minst 

0,5 meter. 

Placera gärna avlägget så att det 

går att lasta av från skogssidan. Det 

skonar vägen och annan trafi k kan 

passera ostört. 

Avlägget ska placeras så att lastbilen 

kan stå på plan mark och lasta. 

Virket får läggas max 3,5 m från 

vägkanten för att lastbilens kran ska 

nå virket utan att behöva ta omtag. 

Maximalt gripavstånd är 5 m räknat 

från fordonets ytterkant till virkesknippets 

tyngdpunkt. 

Tänk på säkerhetsavståndet 

när virke läggs upp i närheten av 

luftledningar!

Virkesavlägg får aldrig ligga så 

nära en högspänningsledning att det 

fi nns risk för olyckor vid lossning 

eller lastning med kran. 

Virke får inte läggas så att lastande 

fordon eller dess lastningsredskap i 

utsträckt läge når en säkerhetszon 

på 6 m för högspänningsledningar 

och 2 m för lågspänningsledningar 

på båda sidor om strömförande lina, 

stolpar eller stag. Även ledningar 

belägna på andra sidan vägen sett 

från virkesavlägget kan vid större 

kranrörelser vara i farozonen. 

Avlägg vid högspänningsledning 

fordrar särskild uppmärksamhet, 

eftersom arbete med griplastare i 

närheten av kraftledning medför risk 

för svåra olyckor. Högspänningsledningar 

på trästolpar är normalt 

försedda med röda ringar eller gula 

varningstrianglar. Samråd ska sökas 

med vederbörande kraftverksföretag 

innan virke läggs upp i kraftledningsgata. 

Virkesavlägg inom vägområde 

Måste man använda vägområdet för 

att kunna lägga upp virket krävs 

tillstånd. Med vägområde menas vägbanan, 

dike samt kantremsa. 

För allmänna vägar söker man 

tillstånd av väghållaren (Vägverkets 

regioner eller kommun). 

Det är den som lägger upp virket 

som ska söka tillstånd. 

För enskilda vägar samråder man 

med väghållaren, t ex en vägsamfällighet. 

Vältans utformning 

Vältans höjd ska inte överstiga 4,5 m 

från vägbanan. 

Trave ska vid standardlängd vara 

jämndragen. När bitarnas ändytor på 

varje sträckmeter av travens ena sida 

ligger så att ingen ändyta avviker mer 

än 2 dm från ett plan, anses traven 

vara jämndragen. 

Virke i fallande längder avlastas 

vinkelrätt mot väg änddraget med 

högst 4 dm avvikelse i jämnaste ända. 

Virke kortare än 2,7 meter får inte 

läggas i vältan eftersom de kan ramla 

av och vara en stor trafi kfara. 

Buskar, träd, stubbar och stenar 

ska röjas undan så att de inte hindrar 

virkeshantering vid lastning. 

sorterat 

Högst 

4,5 m 

jämndraget 

Det får inte fi nnas stenar i vältan. 

Om de hamnar på virkesbilen kan de 

lossna under färd. Även i industrin 

gör de stor skada. Lägg virket på 

kraftiga underlag för att minimera 

risk för föroreningar (sten, grus etc.). 

Underlag under sågtimmer ska vara 

grova och av lägre kvalitet. Värdefullare 

sortiment som specialtimmer 

och stamblock får inte användas som 

underlag. I övrigt ska underlaget 

alltid tillhöra traven. 

Koncentrera sortimenten till få 

högar. Det underlättar lastningsarbetet 

och minskar risken för stenar och 

andra föroreningar i virket. 

Skilj de olika sortimenten åt så att 

de kan transporteras var för sig. 

Städa avlägg, vändplaner och uppställningsplatser 

när avverkningen/ 

skotningen är klar. 

TEXT OCH ILLUSTRATIONER: VMF QBERA 

OCH SKOGFORSK 


19

Mitt favoritfordon 

Gunnar Axelson äger en Chevrolet pick-up från 

1955. Den har han själv byggt om och renoverat. 

På utsidan är pick-upen fortfarande en gammal 

bil, men mekaniskt sett är den en modern bil 

med datorstyrd insprutning, avgasrening och 

allt annat, som en modern bil har, berättar 

Gunnar. Motorn är en Chevrolet V8 TPI. Det 

här är min hobbybil, men jag använder den året 

runt säger han. 

Gunnar har som hobby att renovera gamla 

bilar och är intresserad av att hitta något nytt 

renoveringsobjekt. Har du någon gammal bil 

eller motorcykel stående i uthusen, kontakta 

gärna Gunnar på telefon 0292-300 45. 

Har du något favoritfordon? 

Det är säkert många av våra medlemmar som har något favoritfordon. Kanske en traktor, en bil, en 

motorcykel eller något annat? Skicka en bild och berätta vilket fordon som är din favorit och varför. 

Vi belönar alla bilder med en liten present. Bilderna skickar du senast 30 april till: info@mellanskog. 

se eller Med Mellanskog, Mellanskog, Box 127, 751 04 Uppsala. 

Setra lagrar timmer i snö 

På Hasselfors lagras en del av vinterns grantimmer 

under spån, bark och snö. Detta för att ta tillvara på det 

starka virkesfl ödet som är under vintern för att använda 

senare. 

– Vi lägger 5 st timmervältor, 6 m höga och 150 m 

långa, bredvid varandra vilka sedan täcks ordentligt, 

säger Magnus Olsson råvarukoordinator i Hasselfors. 

Det är inte första året Setra lagrar under snö, spån 

och bark och man har goda erfarenheter av hanteringen. 

Efter semestrarna dröjer det innan fl ödet från skogen är 

i full gång och i september planeras vältorna att öppnas 

och sågas. Det rör sig om ca 10 000 m 3 som snölagras 

vilket motsvarar en veckas förbrukning för Hasselfors. 

– Timret har travmätts vilket möjliggör ökad mottagningskapacitet 

vid starkt fl öde, säger Mellanskogs 

logistikchef Anders Berggren. Mätmetoden och kvalitetsutfallet 

skall utvärderas när timret är sågat och vi vet 

hur det blev. 

TEXT: PER BENGTSSON 

FOTO: JONNY HAMMAR

Ladda ner

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?