30.07.2013 Views

Nr 4/2011 - AbSolut Kattklubb

Nr 4/2011 - AbSolut Kattklubb

Nr 4/2011 - AbSolut Kattklubb

SHOW MORE
SHOW LESS

Create successful ePaper yourself

Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.

Pemfigus<br />

Foliaceus - otäck<br />

men hanterbar<br />

hudsjukdom<br />

Alis kåseri<br />

<strong>AbSolut</strong> <strong>Kattklubb</strong>s medlemstidning • nr 4 • <strong>2011</strong><br />

SVERAKs årsmöte 2012<br />

TEMA<br />

Färger<br />

Systrarna blå - ny<br />

seriestripp


Abessinier<br />

Katt: DK*Dushara Poco Loco<br />

Foto: Peter Hasselbom<br />

Katt: CH*Trudi’s Usamaa<br />

Foto: Susanne Sahrbacher<br />

Viltfärgad - n<br />

Varmt brun/rödbrun, tickad<br />

med svart. Bottenfärgen<br />

djupt orange/aprikos. Nosen<br />

tegelröd med eller utan<br />

svarta konturer. Spetsen på<br />

öronen samt svansspetsen<br />

ska vara svarta. Ögats<br />

konturlinjer ska vara svarta.<br />

Trampdynorna ska vara<br />

svarta/brunsvarta och<br />

hasorna samt hårtofsarna<br />

mellan tårna ska vara djupt<br />

svarta/brunsvarta.<br />

Svartsilver - ns<br />

Bottenfärgen skall vara rent<br />

ljus silver med svart ticking.<br />

Ibland har den bottenfärgen<br />

inslag av olika nyanser av<br />

rödbrunt, något som kallas<br />

rufism. Trampdynorna<br />

är svarta och nosspegeln<br />

tegelröd. Nosspegelns och<br />

ögats kontur är svart.<br />

Blå - a<br />

Katten ser varmt blågrå ut.<br />

Den har varmt grå bottenfärg<br />

(färgen kan påminna om<br />

havregryn) och pälsstråna<br />

är tickade i mörkt blågrått.<br />

Trampdynorna är blågrå och<br />

nosspegeln är gammelrosa<br />

med blågrå konturlinje. Ögats<br />

kontur har samma blågrå<br />

färg.<br />

Katt: PT*Emmental<br />

Bonjour l’Amour<br />

Foto: Elsa Kergosien<br />

Somali<br />

Katt: S*Smilodons Changeling<br />

Foto: Benny Lindroos<br />

Katt: DE*Malengo von Dashosawy<br />

Foto: Susanne Sahrbacher<br />

Katt: S*MayaAbigails Vilgot Ludvig<br />

Foto: Katarina Vallbo


LEDARE<br />

Just nu känns det som att det är den mörkaste<br />

tiden på året, men ändå har det<br />

vänt och våren är i antågande. I vårt<br />

avlånga land är det stor skillnad just<br />

nu och i skrivandets stund så har vi här<br />

i norr just avklarat flera dygn med omkring<br />

25 minus. Brrr men underbart när<br />

man får krypa upp i soffhörnet med<br />

ett gäng katter som uppskattar att värma<br />

ens hjärta och själ.<br />

Daniel Dagobert har genomfört<br />

medlemsundersökningen vars resultat<br />

vi kommer att publicera i kommande<br />

nummer av i tidningen, på forumet och<br />

på hemsidan. Även om svarsfrekvensen<br />

inte var stor så gav det oss en hel del<br />

matnyttigt och en liten spark i baken<br />

också ska jag villigt erkänna :) Den belyste<br />

en del “problemområden” men gav<br />

också lite förslag på hur vi ska gå tillväga<br />

för att överbrygga gapet. Mer om<br />

detta kommer i samband med publiceringen<br />

av resultatet.<br />

En visning av abessinier och somali i<br />

Umeå blir verklighet den 26:e maj på<br />

Arkens Zoo och är ett försök att öka den<br />

allmänna kunskapen kring raserna men<br />

också en chans för medlemmar runt<br />

Umeå att träffas. Min förhoppning är<br />

att fler medlemmar med dessa två underbara<br />

raser runt om i landet fångar<br />

upp idén eller till och med utvecklar den<br />

ytterligare.<br />

År <strong>2011</strong> är ett mörkt år för abessinier och<br />

somali. Det registrerades i SVERAK bara<br />

107 st. abessinier mot 164 st. år 2010 och<br />

för somali ligger siffrorna så lågt som<br />

nere på 38 st. år <strong>2011</strong> mot 86 st. år 2010.<br />

En drastisk minskning för båda raserna<br />

vilket innebär att vi behöver synas mer,<br />

förmedla kunskap om raserna och visa<br />

engagemang som uppfödare. Vi hoppas<br />

att trenden vänder och att 2012 blir ett<br />

ljusare år i alla avseenden.<br />

Det är mycket annat som händer runt<br />

omkring oss kattägare nu. Nya lagen<br />

som är på gång, enligt min åsikt inte en<br />

dag förtidigt, om att alla lösspringande<br />

katter måste vara märkta antingen med<br />

chip/tatuering och även vara kastrerade/<br />

steriliserade. I och med detta så startar<br />

ASK en insamling till en chipläsare som<br />

vi tänkt skänka till ett katthem eftersom<br />

det är katthemmen som kommer att få ta<br />

<strong>AbSolut</strong> Nyheter 4/11<br />

OBS! Denna<br />

ledare skrevs<br />

inför tidigare<br />

manusstopp och<br />

red. i februari.<br />

emot alla upplockade katter. Detta kommer<br />

att fortsätta som ett årligt återkommande<br />

projekt och som jag tror också<br />

kommer att bli uppskattat av djurhemmen.<br />

Du får gärna bidra med valfri<br />

summa som du sätter in på ASK:s bankgiro<br />

658-6689 med följande uppgifter i<br />

ocr-fältet “chipläsare + ditt namn” om<br />

du vill att vi publicerar ditt namn annars<br />

skriver du bara “chipläsare” i ocr-fältet.<br />

Det kommer att finnas en sida tillägnad<br />

detta projekt på ASK:s hemsida inom<br />

kort. Där kommer vi även att berätta<br />

mer kring tankarna vi hade i samband<br />

med att idén föddes, vilket katthem som<br />

får chipläsaren och där de som donerat<br />

en slant (valfritt se ovan) finns upptagna<br />

som tack.<br />

Vi i ASK kommer även 2012 att anordna<br />

en 2-dagars Internationell kattutställning.<br />

Datumet är satt till 6-7 oktober.<br />

Denna gång föll valet av ort till Umeå.<br />

10 domare har tackat JA och det är tänkt<br />

att vi ska kunna ha ca 360 katter per<br />

dag i lokalen. Vi kommer att hålla till på<br />

Nolias inomhus fotbollsplan med angränsande<br />

showroom vilket ger oss en<br />

yta på 3200 kvadrat som vi har till vårt<br />

förfogande. Idéer finns om hur vi ska<br />

kunna utnyttja lokalen, men självfallet<br />

finns det alltid plats för fler. Som alltid<br />

hoppas jag också att fler vill hjälpa till.<br />

Det finns något som alla kan göra. Visa<br />

framfötterna och hör av dig till mig. Inbjudan<br />

finns på hemsidan och kommer<br />

även att finnas med i nästa nummer av<br />

Absolut Nyheter. Vi kommer givetvis<br />

att arrangera bäst i ras för abessinier och<br />

somali även denna gång. Kanske kan vi<br />

toppa rekordet av anmälda abessinier<br />

och somali från förra året!?<br />

Anna Källström<br />

Ordförande ASK<br />

Framsida: GB*Tsailun Dusky<br />

Desperado, aka Snarf. SOM n<br />

Foto: Lisa Beattie<br />

Innehåll<br />

Fotosida/färger.....................2<br />

Ledare..............................3<br />

Sveraks årsmöte....................4<br />

Kattfärger & möster................6<br />

Silver i somali........................9<br />

Rött & svart..........................10<br />

Pemfigus Foliaceus...............12<br />

Var kommer choklad 6 lila abes-<br />

sinier/somali ifrån.................14<br />

Systrarna blå........................15<br />

Alis kåseri.............................16<br />

Ett samtal med Jan Sjögren..17<br />

Färger.........................18<br />

Medlemsskap i <strong>AbSolut</strong><br />

<strong>Kattklubb</strong> (ASK)<br />

Som medlem får du fyra nr/år av den-<br />

na klubbtidning. Du kan vara med i<br />

våra tävlingar och du kan också an-<br />

nonsera ex. kullar och avelshanar.<br />

Som medlem (ej om du är stöd-<br />

medlem) är du även ansluten till<br />

SVERAK. Därmed kan du registrera<br />

kattungar och ställa ut. Dessutom får<br />

du sex nr/år av förbundstidningen<br />

Våra Katter.<br />

Vi är alltså en klubb för dig som gil-<br />

lar katter i allmänhet och somali och<br />

abessinier i synnerhet!<br />

Välkommen som medlem!<br />

Huvudmedlem 400 kr<br />

Juniormedlem 300 kr<br />

Introduktionsmedlem 250 kr<br />

Stödmedlem 200 kr<br />

Familjemedlem 100 kr<br />

För att bli medlem betala in aktuell<br />

avgift till vårt pg: 658-6689. Glöm inte<br />

att skriva namn, adress och telefon på<br />

inbetalningskortet samt vad inbetaln-<br />

ingen avser.<br />

3


<strong>AbSolut</strong> Nyheter<br />

nummer 4 - <strong>2011</strong><br />

Ansvarig utgivare<br />

ASK:s ordförande Anna Källström<br />

Utgivning<br />

<strong>AbSolut</strong> Nyheter utkommer med<br />

fyra nr/år. Manusstopp under 2012<br />

är lite osäkert då vi håller på att<br />

byta redaktör samt att vi har ett<br />

dåligt flöde med material.<br />

Ni är varmt välkomna att skicka in<br />

era bidrag till redaktionen på:<br />

redaktion@absolutkattklubb.se<br />

Redaktör och layoutansvarig<br />

Thérése Lindroos<br />

redaktion@absolutkattklubb.se<br />

Redaktionsmedarbetare<br />

Peter Hasselbom<br />

Gunnel Ezedin Vidén<br />

Carina Bertilsson<br />

Daniel Dagobert<br />

Webbplats<br />

http://www.absolutkattklubb.se<br />

Forum<br />

http://forum.absolutkattklubb.se<br />

Uställningssekreterare<br />

Hit skickar du utställningsanmälan<br />

Monica Einarsson<br />

Munkhättevägen 27A<br />

147 45 TUMBA<br />

08-530 357 23<br />

Avelssekreterare<br />

Hit skickar du stamnamnsansökan<br />

och registrering av kattungar.<br />

Agneta Rudberg<br />

Strömvägen 14<br />

790 23 SVÄRDSJÖ<br />

Medlemsregister & Adressändringar<br />

Göran Sahlén<br />

Vreta Parkv. 12<br />

755 91 UPPSALA<br />

070-543 72 23<br />

PR-ansvarig<br />

Klubbens reklammaterial, annonser<br />

m.m.<br />

Peter Hasselbom<br />

Daltorpsgatan 43 A<br />

412 73 GÖTEBORG<br />

031-40 12 77<br />

SVERAKs årsmöte 2012 ur<br />

en nybörjares betraktelse…<br />

Av Marie Klasson<br />

Efter en hektisk dag på mitt nya arbete<br />

så anlände jag till Grand hotell i Borås<br />

i god tid innan kvällens supé. En varm<br />

dusch och en skön vilostund i hotellets<br />

mjuka morgonrock och tofflor hann<br />

avnjutas innan Agnetas ankomst, helgen<br />

till ära hade jag även tagit med min fina<br />

katt pyjamas, livligt prydd med många<br />

sorrel färgade små katter. Så även ett<br />

frenetiskt zappande på tv dosan för<br />

att undersöka hotellets tv utbud som<br />

visade sig kunna uppfylla tiden väl,<br />

utifall allt annat skulle visa sig alltför<br />

tråkigt denna helg i kattens tecken.<br />

Agneta anländer kort därpå, ett kärt<br />

möte och vi har mycket aby-prat att<br />

avhandla. Vi beslutar oss för att avstå<br />

cocktailpartyt i ordförande Annette<br />

Sjödins svit, istället fastnade vi- nu<br />

avsevärt tröttare framför vår tv och<br />

dess fantastiska utbud av actionfilm<br />

ytterligare en stund. Den fantastiska<br />

kvälls supen fick mätta våra magar<br />

den dagen, detta i glada abyvänners<br />

lag då vi delade bord med Anna<br />

Börje och Katharina Wolffram. Efter<br />

en livlig diskussion om helgens alla<br />

förväntningar och nyheter så släcker vi<br />

lampan för denna dag, även fast det var<br />

en riktigt spännande film på gång i vår<br />

tv…<br />

Det är tur att vi båda är lika morgonpigga,<br />

vi ser det som en stor ynnest att få en<br />

skön och lång hotellfrukost, så vi är där<br />

tidigt. Sedan är det dags för årsmötet.<br />

Jag blir mycket överraskad, det är<br />

inte ett litet årsmöte, det är jättestort!<br />

Med mentometerdosor precis som i<br />

postkodmiljonären i tv, samt en scen<br />

för styrelsen. Vi hade en bra plats vid<br />

ett stort fönster med trevlig utsikt över<br />

en vacker park med stora bokträd och<br />

rhododendron buskar i långa rader. De<br />

allra flesta av Sveriges kattklubbar fanns<br />

representerade, vilket är en hel del. Efter<br />

de sedvanliga årsmötesrutiner, såsom<br />

dagordning och ekonomi så kom vi då<br />

till ärenden som skulle avhandlas.<br />

Årsmötets stora höjdpunkt var då<br />

det avslöjades att stamboken på<br />

nätet nu äntligen blivit verklighet.<br />

Årsmötesdeltagarna ställde sig upp och<br />

klappade händerna av förtjusning då<br />

programmet demonstrerades via stora<br />

skärmar som fanns placerade runt om i<br />

lokalen. Att det var efterlängtat stod inte<br />

att ta miste på, jag och Agneta kunde<br />

lyriskt konstatera att vår motion nu<br />

kunde strykas. Beslut om vilka avgifter<br />

som skulle vara till SVERAK visade sig<br />

bli ett hett ämne. SVERAK ville avsätta<br />

pengar för att utveckla fler funktioner<br />

med stamboken på nätet, dessa skulle<br />

avsättas i och med en 30 kr höjning<br />

av stamtavla för varje nyregistrerad<br />

kattunge, förvånansvärt många var<br />

emot detta och ordförande Sjödin<br />

uppmanade årsmötesdelegaterna om<br />

konsekvenser, då inte stamboken skulle<br />

kunna utvecklas skulle heller inte dessa<br />

uppfödare ta del av dess fulla potential,<br />

men trots det så krävde de att stamboken<br />

på nätet ändå skulle utvecklas… men<br />

ingen vill betala. Svårt dilemma och<br />

ärendet lämnades.<br />

Två punkter som berörde mig mycket<br />

ur årsmötets innehåll var främst<br />

utredningen om ”översyn av djurskyddslagsstiftningens<br />

utformning”<br />

där Ewa Löwdin, representant från<br />

SVERAK och utredaren Eva Eriksson<br />

gjort en gedigen utredning. Förslag på<br />

en ny och modern djurskyddslag är nu<br />

överlämnad till Landsbygdsminister<br />

Eskil Erlandsson. I ett betänkande<br />

ger utredaren sin syn på hur<br />

djurskyddslagssiftningen bör utvecklas,<br />

baserat på vetenskap och beprövade<br />

metoder, där större ansvar läggs på<br />

djurägarna. Förslagen på den nya<br />

djurskyddslagen innehåller bland annat<br />

förbud att använda djur för sexuella<br />

ändamål, höjning av straffskalan<br />

för flera brott mot djurskyddslagen<br />

och kraftfulla åtgärder mot<br />

djurskyddsproblem, såsom avel som<br />

medför djuren lidande, samt problemen<br />

med herrelösa katter. Förslaget innebär<br />

också mer målinriktade bestämmelser<br />

i djurskyddslagen och mindre<br />

detaljeringsgrad. De nya förslagen<br />

innehåller krav om strängare krav<br />

om djurhållning och lättare att ålägga<br />

förbud och omhänderta djur som far<br />

illa hos ägare som inte tar hand om sina<br />

djur. Djurägare ska förbjudas att överge<br />

sitt djur, samt ett krav om id-märkning<br />

och registrering. Uppfödare föreslås få<br />

strängare krav om kompetens. SVERAK<br />

föreslår uppfödardiplomeringen<br />

som kvalitets dokument som kanske<br />

motsvarar kraven. Uppfödare får även<br />

4 <strong>AbSolut</strong> Nyheter 4/11


krav på sig om att ge tydlig, enhetlig<br />

information till köpare. Det var inte<br />

konstigt att presentationen av detta gav<br />

stående applåder vid årsmötet!<br />

Den andra goda nyheten var att<br />

pengar som finns samlade sedan länge<br />

i Svenska forskningsfonden för katt<br />

nu ska få komma till nytta. Pengarna<br />

beslutades få övergå till Winn Feline<br />

Foundation. En aktiv organisation som<br />

bedriver forskning som verkligen kan<br />

hjälpa katternas hälsa. Organisationen<br />

ligger bakom forskning inom flera av<br />

dagens svåra diagnoser hos våra katter.<br />

Lördagskvällen avslutades med god<br />

middag och utdelning av priser för<br />

årets katt. Vi kunde konstatera vilken<br />

av dessa katter som var vår röde favorit-<br />

Pedram! Vi avböjde hotellets disco dans<br />

till förmån för action film avnjuten i den<br />

sköna hotellsängen.<br />

Katt: IS*Godheima Helios<br />

Foto: Elsa Kergosien<br />

Abessinier<br />

Somali<br />

<strong>AbSolut</strong> Nyheter 4/11<br />

Vår motion om förändring av<br />

poängfördelningen mellan färg och<br />

ticking för abessinier beviljades<br />

glädjande nog. Medan vår motion<br />

om införandet av stambok på nätet<br />

besannades och ströks från vår<br />

önskelista. Så man får nog säga att det<br />

blev ett lyckat årsmöte!<br />

Personligen så lärde jag mig att man<br />

kan komma att vara ”nybörjare”<br />

bland uppfödare hur länge som helst,<br />

jag träffade personer som kallade<br />

sig ”nybörjare” trots att de varit<br />

verksamma i mer än 10 år och varit<br />

med om att få fram storheter inom<br />

kattaveln. Ändå ser jag det som en<br />

fördel, för det bästa är ju att utforska<br />

genom nya ögon. Då lär man sig<br />

allra mest och ser saker o ting ur nya<br />

infallsvinklar. <br />

Sorrel - o<br />

Är en varm kopparröd färg<br />

med chokladbrun ticking.<br />

Bottenfärgen bör vara djupt<br />

aprikos. Trampdynorna ska<br />

enligt FIFes standard vara<br />

någonting mellan kanel och<br />

rosabrun, men i själva verket har<br />

de alltid rosa färg. Nosspegeln<br />

är ljusröd/rosa med kanel-brun<br />

kontur. Även konturlinjen runt<br />

ögat är kanel-brun.<br />

Katt: FR*Faëlyn des Sables Bleus<br />

Foto: Elsa Kergosien<br />

Fyra tassar<br />

Av<br />

Carina Bertilsson<br />

Svarar på frågorna<br />

denna gång gör: Katinka<br />

Pålsson, S* All Inclusive<br />

Det här är en spalt där medlemmarna<br />

får svara på fyra frågor. Det blir lite<br />

blandade frågor om våra katter. Jag<br />

kommer slumpmässigt att välja ut en<br />

medlem för varje nummer och skickar<br />

ett mail med frågorna till den personen.<br />

Det är givetvis helt frivilligt om man vill<br />

svara på frågorna eller inte.<br />

Hur gick det till när din katt gick<br />

i koppel första gången?<br />

- Jag tar ett exempel från min huskatt<br />

Snöflinga. Hon klättrade upp i en tall<br />

med kopplet på, det var ett långt koppel.<br />

Hon kom ner igen, sen gick det bra.<br />

Pratar din katt med dig, om ja<br />

vad säger den?<br />

- Min unga somali Jagoda, säger<br />

mjmjmjmj, det betyder jag vill också<br />

vara med, eller jag vill också ha en<br />

matbit.<br />

Vad äter din katt till frukost?<br />

- Katterna äter lite mjukmat,<br />

Mjau eller Pussi Marinades. Somali<br />

katterna får också råa kycklingvingar.<br />

Dom andra gillar inte det. Sen får dom<br />

Royal Canin Hair and skin samt James<br />

Wellbeloved torrfoder hela dagen.<br />

Är du diplomerad uppfödare?<br />

- Ja, jag är diplomerad sedan 090827. <br />

Tack till alla som har<br />

varit med och bidragit<br />

med material till den här<br />

tidningen. TACK!<br />

5


Kattfärger och mönster<br />

Av Peter Hasselbom<br />

Kattfärger kan tyckas som<br />

oöverskådligt kaos, speciellt för någon<br />

som är ny. Det här är ett försök att<br />

bringa klarhet och lite systematik i<br />

röran. Jag vill här behandla de olika<br />

fysiologiska fenomen som ger upphov<br />

till de olika färgerna, däremot finns<br />

här inget om genetik. Fakta om hur<br />

de olika färgerna och mönstren ärvs<br />

finns dock på ett flertal platser både<br />

på nätet och i litteraturen. Jag vill<br />

också bifoga en brasklapp, så till vida<br />

att fältet inte är färdigforskat. Det är<br />

fortfarande saker som är lite oklara<br />

och min framställning är också till viss<br />

del förenklad.<br />

Det finns fem olika aspekter på katters<br />

färg och utseende, nämligen: Färg,<br />

mönster, vitfläck, maskning och<br />

”silver” (terminologin är också lite<br />

oklar med en blandning av svenska och<br />

engelska termer). Dessa fem aspekter<br />

är helt oberoende av varandra. För våra<br />

raser så går ju vitfläck och maskning<br />

bort, men jag behandlar dem ändå, för<br />

att sätta allt i sitt sammanhang.<br />

Färg<br />

Det finns två<br />

huvudsakliga färger:<br />

Svart och rött. De bildas<br />

av två olika sorters<br />

pigment: Svart bildas av<br />

pigmentet eumelanin<br />

och rött av pigmentet<br />

Feomelanin. Det svarta<br />

pigmentet kan spädas ut<br />

så att pigmentdensiteten<br />

i hårstrået reduceras.<br />

Detta ger upphov till<br />

färgserien svart – choklad<br />

– kanel. Det finns ingen<br />

motsvarande utspädning<br />

för det röda pigmentet<br />

(fast också röda katter kan<br />

variera i färgintensitet).<br />

Båda två sorternas<br />

pigmentkorn kan också<br />

Svart<br />

Rött<br />

Blå<br />

Crème<br />

anta en lite annorlunda form än den<br />

normala, som också ger dem annorlunda<br />

ljusbrytande egenskaper och därmed<br />

färg. Vi kallar det för dilution. Färgerna<br />

blir lite blekare. Svart – choklad – kanel<br />

blir blått – lila – fawn och rött blir crème.<br />

Just i våra raser abessinier och somali<br />

har vi i FIFe valt att bara godkänna<br />

färgerna svart och kanel (fast vi kallar<br />

dem viltfärgad och sorrel) och deras två<br />

diluterade varianter; blå och fawn. Så;<br />

det finns åtta olika färger en katt kan ha,<br />

men bara fyra av dem är godkända för<br />

oss.<br />

Mönster<br />

När vi vill kategorisera kattmönster så<br />

kan vi göra en första separation mellan<br />

katter med och utan mönster. Katter<br />

utan mönster kallas solida och de med<br />

mönster för tabbymönstrade.<br />

Det finns inga solida röda katter. Röda<br />

katter är alltid mönstrade, varför det<br />

är på detta sätt verkar oklart. Så solida<br />

katter kommer alltså i sex olika färger,<br />

en del raser kännetecknas av att bara<br />

vara godkända i en speciell solid färg,<br />

russian blue är den vanligaste (solid<br />

blå), en annan är havana brown (solid<br />

choklad, rasen är inte godkänd av FIFe).<br />

6 <strong>AbSolut</strong> Nyheter 4/11<br />

Choklad<br />

Lila<br />

Kanel<br />

Solida Tabbymönstrade<br />

Fawn<br />

Dilutionsfärger<br />

Grundfärgerna är svart och rött.<br />

Den svarta färgen kan spädas ut,<br />

dvs. det blir färre pigmentkorn i<br />

varje hårstrå, detta ger upphov till<br />

choklad och kanel. Både de svarta<br />

och de röda pigmentkornen kan ändra<br />

form, när de gör det blir färgerna<br />

blekare, så att svart blir blått,<br />

choklad blir lila, kanel blir fawn och<br />

rött blir crème. Lite olyckligt kallar<br />

vi detta för dilution (utspädning).<br />

Tabby Tigré Spotted Tickad<br />

Katter är antingen enfärgade eller mönstrade. Det finns fyra huvudmönster, men<br />

mellanformer är vanliga.


Det finns fyra olika, rätt distinkta<br />

tabbymönster: Tabby (klassisk,<br />

blotched), tigré (mackarel), spotted<br />

(prickig) och tickad. En klassisk<br />

tabby har ganska stora oregelbundna<br />

och uppbrutna fält och fläckar<br />

medan en tigré-tabby har smalare<br />

sammanhängande ränder. När<br />

ränderna bryts upp till fläckar får vi<br />

en spotted-tabby. En tickad tabby,<br />

slutligen är en tabby utan ränder och<br />

fläckar på kroppen, det vill säga en<br />

abessinier eller en somali (kan mycket<br />

sällsynt visa sig vara en singapura eller<br />

till och med ett orientaliskt korthår).<br />

Att våra raser är tabby-katter syns ju<br />

tydligt i deras ansikten där de behållit<br />

tabbymarkeringarna.<br />

Som sagt, ovan, så är mönstren rätt<br />

distinkta, men inte helt så, utan det finns<br />

övergångsformer. Om vi tillexempel<br />

korsar en aby med en tigrémönstrad<br />

katt i ett par generationer, så kommer<br />

vi att få ett mellanting med ränder på<br />

ben och hals till att börja med. Det sker<br />

ingen slumpmässig fördelning så att en<br />

del av avkomman blir randig och en<br />

del blir utan markeringar. Inte heller<br />

uppträder ränderna slumpmässigt lite<br />

var som helst på kroppen. All avkomma<br />

blir efter ett par generationer mer eller<br />

mindre randiga och mest ränder syns<br />

det på ben och hals.<br />

Det fysiologiska förlopp som styr<br />

hur mönster bestäms och bildas är<br />

inte klarlagt även om det sker ganska<br />

mycket forskning på fältet just nu. Det<br />

som i andra ändan av förloppet gör att<br />

katter har mönster är att<br />

deras hårstrån är randiga<br />

i olika grad, alternerat<br />

med enfärgade hårstrån.<br />

Vitfläck<br />

Vita fläckar uppträder<br />

i varierande grad från<br />

enstaka vita hårstrån<br />

på bröstet till katter<br />

som är helt vita, med<br />

någon enstaka färgad<br />

fläck. Fysiologin bakom<br />

vitfläckighet är bättre<br />

känd än den som<br />

styr och ger upphov<br />

till mönster. De vita<br />

fläckarna kommer sig av<br />

att det inte finns några<br />

melanocyter i cellerna, Melanocyter är<br />

de cellstrukturer som bildar pigment.<br />

Inga melanocyter, inga pigment.<br />

Melanocyterna i sin tur bildas ur ett<br />

förstadium, som kallas melanoblaster.<br />

<strong>AbSolut</strong> Nyheter 4/11<br />

Schematisk bild på var<br />

melanoblasternas bildas och hur<br />

de migrerar till resten av kroppen.<br />

Melanoblaster är ett förstadium till de<br />

cellstrukturer som kallas melanocyter<br />

och som är ansvariga för att tillverka<br />

pigment. Tidigt i fosterutvecklingen<br />

bildas melanoblasterna kring<br />

neuralröret (den blå strukturen) och<br />

sprids därifrån. Om delar av kroppen<br />

inte får några melanoblaster blir dessa<br />

vita. Vitt uppträder först på de ställen<br />

som ligger längst ifrån neuralröret:<br />

magen, bröstet, tassarna och ansiktets<br />

framsida.<br />

I ett tidigt skede av fosterutvecklingen,<br />

finns något som kallas neuralrör, en<br />

struktur som senare blir till hjärna och<br />

resten av det centrala nervsystemet.<br />

I anslutning till neuralröret bildas<br />

melanoblasterna som därifrån migrerar<br />

till resten av kroppens alla celler och<br />

omvandlas till pigmentproducerande<br />

melanocyter. Det som händer när<br />

vitfläckar uppstår är alltså att det<br />

inte kommer några melanoblaster till<br />

Tuxedo Bicolour Harlekin Van<br />

dessa delar. Det är ju då lätt att förstå<br />

att det första stället som vita fläckar<br />

uppstår på, är längst ifrån neuralröret,<br />

alltså; på undersidan, på magen och<br />

bröstet. Vi kan ju också gissa att själva<br />

utgångspunkten för bildandet av<br />

melanoblasterna är i områden belägna<br />

i neuralrörets båda ändar, eftersom de<br />

delar som mest envist hänger fast vid att<br />

ha färg är svanstippen och öronen.<br />

Att melanoblasternas ursprung och<br />

migration också har något med våra<br />

rasers ål att göra, är väl en inte alltför<br />

djärv gissning.<br />

Vitfläckiga katter benämns på en skala<br />

från mycket vitt kallad van, via harlekin<br />

och bicolour till mitted, som bara har<br />

vitt på tassarna.<br />

Maskning<br />

Maskning, den mörkare färgen i<br />

ansiktet och på andra perifera delar,<br />

ursprungligen kommen från siameser, är<br />

en form av partiell albinism. Det finns ett<br />

enzym som heter tyrokinase. Detta är en<br />

viktig del av processen att bilda pigment<br />

och utan fungerande tyrokinase blir det<br />

inga pigment och ingen färg och alltså<br />

albinism. Den speciella mutation som<br />

påverkar maskade katters tyrokinase<br />

gör att tyrokinaset fungerar som det<br />

ska om det inte blir för varmt. Blir det<br />

för varmt däremot så går det sönder<br />

och slutar att fungera. Så det är väldigt<br />

fiffigt att skillnaden mellan fungerande<br />

och icke fungerande tyrokinase går vid<br />

en temperatur i närheten av kattens<br />

kroppstemperatur. De kallaste delarna<br />

får färg, medan den centrala, varma<br />

delen av kroppen är albinistisk. Färgen<br />

påverkas också av omgivningens<br />

temperatur. Är det kallt blir katterna<br />

Från vänster; ses ökande grad av vitfläck. Bilden visar hur vitfläckarna typiskt fördelar<br />

sig, det finns variationer och undantag. De delar av katten som inte är vita kan ha<br />

vilken kombination av färg och mönster som helst.<br />

mörkare.<br />

Hos maskade katter finns det också<br />

en gradvis skillnad i kontrast mellan<br />

kroppsfärgen och maskfärgen, som<br />

benämns; burma – tonkines – siames.<br />

7


Så att en burmamaskad katt har mycket<br />

mindre skillnad mellan kroppsfärg<br />

och maskfärg än en siamesmaskad och<br />

där den tonkinesmaskade katten är ett<br />

mellanting. Hur en burmamaskad katt<br />

kan vara partiellt albinistisk förstår jag<br />

inte riktig och jag har inte hittat någon<br />

bra förklaring till hur det verkligen<br />

fungerar.<br />

Silver/shaded<br />

Som sagt ovan så är katters hårstrån<br />

randiga, eller bandade, i olika nyanser,<br />

ett hårstrå kan ha en mängd band,<br />

upptill tio kanske. Silverkatter har,<br />

i idealfallet, bara kvar det yttersta<br />

bandet, resten av hårstrået är vitt (också<br />

i idealfallet). Också här kan vi tala om<br />

en gradvis skala, nämligen hur stor bit<br />

av toppen som är färgad. Fife skiljer<br />

på shaded och shell (tipped), där det<br />

senare är en benämning på att bara<br />

den yttersta spetsen på hårstrået har<br />

färg. På engelska gör man distinktionen<br />

smoke – shaded – shell (chinchilla),<br />

på varierande grader av färgbandets<br />

bredd, där smoke är det bredaste.<br />

Silvervarianten av de fyra godkända<br />

abessinier- och somalifärgerna är också<br />

godkända av vårt förbund, vilket<br />

sammantaget ger åtta olika godkända<br />

färgvarianter.<br />

Allt flyter, fast…<br />

Som vi har sett på många av de ovan<br />

beskrivna egenskaperna så är de föremål<br />

för flytande övergångar, men samtidigt<br />

verkar de<br />

inte vara helt<br />

gradvisa utan<br />

det finns vissa<br />

ställen på skalan<br />

som verkar<br />

”populärare”<br />

än andra. Ta<br />

som exempel<br />

färgerna fawn<br />

och sorrel, hos<br />

våra raser är<br />

det inte alltför<br />

svårt att skilja<br />

dem åt. Men<br />

det finns också<br />

skillnader som<br />

gör att en blek<br />

sorrel närmar<br />

sig en kraftigt färgad fawn. Ett annat<br />

exempel är det jag använde i stycket<br />

om färger och vad som händer när man<br />

korsar en tickad katt med en tigrétabby-<br />

en flytande övergång, men med vissa<br />

punkter som utfallet samlas kring.<br />

Namn på Kattfärger<br />

Av Peter Hasselbom<br />

Vi, aby- och somalientusiaster har<br />

det trots allt ganska lätt, eller om man<br />

väljer att se på det på ett annat sätt:<br />

Vi har inte mycket att välja på. En ras<br />

jag själv är väl bekant med är devon<br />

rex, de kan ha precis vilken som helst<br />

kombination av ovanstående fem<br />

Shell (Tipped) Shaded Smoke<br />

Silverkatter har bara ett färgband kvar, resten av<br />

hårstrået är vitt, eller som det heter silverfärgat.<br />

Beroende på hur brett det kvarvarande bandet är<br />

benämns katterna enligt ovanstående. Också denna<br />

egenskap är föremål för variation och det kan vara svårt<br />

att skilja en smoke-katt från en som är shaded .<br />

egenskaper. Detsamma gäller väl också<br />

cornish rex och brittiskt korthår. En<br />

sällsynt fånig kombination vore en fawn<br />

tipped siamesmaskad spotted tabby<br />

med höggradig vitfläckighet, och emskoden:<br />

ps 33 12 24 01, typ. <br />

EMS-kod n a b c o p d e (x)s<br />

Svenska Svart<br />

(Brun/Seal)<br />

Blå Choklad Lila Kanel Fawn<br />

(Beige)<br />

Röd Creme Silver<br />

ABY/SOM Vilt Blå Sorrel Fawn Silver<br />

Engelska Black<br />

(Ebony)<br />

Blue<br />

(Grey)<br />

Chocolate<br />

(Chestnut/Brown)<br />

Lilac<br />

(Lavender/Frost)<br />

Cinnamon Fawn<br />

(Light Lilac)<br />

Red<br />

(Orange/Ginger)<br />

8 <strong>AbSolut</strong> Nyheter 4/11<br />

Cream Silver<br />

(Shaded)<br />

ABY/SOM Ruddy/Usual Blue Sorrel/Red Fawn Silver<br />

Franska Noir Bleu Chocolat Lilas Canelle Fawn<br />

(Faon)<br />

Rouge<br />

(Red)<br />

Crème Silver<br />

ABY/SOM Lièvre Bleu Sorrel Fawn Silver<br />

Tyska Swartz<br />

(Black)<br />

Blau<br />

(Blue)<br />

Namn på kattfärger<br />

Chocolate Lilac Sorrel Fawn Rot<br />

(Red)<br />

Creme Silber<br />

(Silver)<br />

ABY/SOM Viltfarben Blau Sorrel Fawn Silber<br />

Det som är lite roligt är att våra raser har fått egna färgnamn, men det bidrar också kanske till den förvirring om vad det egentligen är för<br />

färg på dem. Det är framför allt den svarta färgen som har fått olika namn, kanske beroende på att den fanns innan det var känt hur färgfysiologin<br />

fungerar. En viltfärgad abysomkatt ser ju inte alls ut som en svart katt. Den engelska termen usual (vanlig), syftar på att de andra<br />

färgvarianterna är ovanligare och den andra engelska termen, ruddy är namnet på en rödbrun färgnyans. Det Franska lièvre betyder hare,<br />

också i England kallades abessinier för bunny cats i början av seklet. Det tyska vilt är också en syftning på pälsfärgen på småvilt som harar<br />

och kaniner. Termen agouti förekommer också, men syftar på, inte bara färgen utan också pälsmönstret (dvs. avsknaden av mönster).<br />

Silver<br />

Silver förekommer aldrig ensamt som en beteckning på kattfärg utan måste alltid specifi ceras till vad för slags silver, därav (x)s i tabellen.<br />

Alltså: svartsilver (ns), sorrelsilver (os), och så vidare.<br />

Tyska<br />

I Tyskland tycks man ha annamat de engelska orden som beteckning på kattfärger, i alla fall på raskatter. Jag är lite osäker på hur det<br />

egentligen fungerar, trots idogt forskande.


Silver i somali - bra eller dåligt?<br />

Av Daniel Fransson<br />

Som alltid när något nytt tillkommer<br />

i en ras så finns det de som är för och<br />

emot. Inte minst i kattvärlden kan<br />

detta leda till ganska starka känslor<br />

då alla som arbetar seriöst inom aveln<br />

av rasen i fråga känner ett ansvar för<br />

rasen i stort och inte bara för sin egen<br />

uppfödning. Alla har dessutom sin<br />

egen syn på vad rasen är och hur den<br />

bör utvecklas, eller kanske skyddas<br />

mot förändringar. Förändringar eller<br />

brist på dem kan upplevas som hot<br />

eller räddning av olika personer trots<br />

att de tar del av samma information.<br />

Då alla genuint vill det bästa för sin ras<br />

så kan skiljda åsikter leda till heta diskussioner<br />

och till och med utfrysning<br />

av uppfödare som inte följer vad majoriteten<br />

tycker är rätt trots att denne<br />

följer godkända riktlinjer. Oftast går<br />

det inte så långt men alla med lite djupare<br />

insikt i kattvärlden vet att känslorna<br />

kan bli relativt heta ibland.<br />

Sen de första somalikatterna föddes<br />

silverfärgade så har diskussioner<br />

förts runt om i världen om detta är<br />

bra för rasen eller kanske till och med<br />

kommer att skada den. Diskussionerna<br />

rör både den påverkan silvergenen<br />

kan få i rasen i stort som hur<br />

en riktig somali faktiskt bör se ut.<br />

För många är somali ‘rävkatter’ och<br />

i en del delar av världen kallas de till<br />

och med för det inofficiellt. En somali<br />

som är sorrel, fawn eller viltfärgad är i<br />

regel ögonblickligen identifierbar som<br />

just en somali medan andra färger betydligt<br />

oftare gör det svårare att anta<br />

att katten man tittar på är av den rasen.<br />

En typisk, lätt igenkännbar look är ju<br />

bra för rasen det är nog alla ense om.<br />

Samtidigt så är en bred variation som<br />

gör att fler tilltalas av rasen genom att<br />

färger just de tycker om kan kombineras<br />

med övrigt utseende och beteende<br />

som lockar dem i rasen i fråga också<br />

något som måste ses som positivt.<br />

Båda dessa linjer har poänger som är<br />

lätta att förstå. Vi vill både ha typiska<br />

lätt igenkännbara somalis som lockar<br />

<strong>AbSolut</strong> Nyheter 4/11<br />

så många som möjligt att vilja äga<br />

dem.<br />

Det andra handlar om kanske en än<br />

viktigare fråga och det är vilken påverkan<br />

införsel av nytt genetiskt material<br />

i rasen eventuellt kan få på hela rasen<br />

på lång sikt. Kan det vara så att silvergenen<br />

om den sprider sig i breda skikt<br />

av stammen kan komma att påverka<br />

till exempel tonen i andra färger?<br />

En del tror just detta. Att den varma<br />

tonen i de röda färgerna kan komma<br />

att kallna. Detta är något man måste<br />

förhålla sig till då det skulle vara<br />

dåligt för hela rasen, väldigt så.<br />

Här i Sverige så kan problemet ses<br />

som litet och fjärran men det beror<br />

på att vi har en registerföring som uppfödare<br />

i de flesta andra länder bara<br />

kan drömma om. Dessutom är problemet<br />

med oseriösa uppfödare enormt<br />

mycket mindre här än i nästan alla andra<br />

länder. Vi kan följa linjer och lita<br />

på att katters papper innehåller korrekt<br />

information på ett helt annat sätt<br />

än vad kollegor i andra länder kan. De<br />

flesta är tvungna att lita på vad som<br />

sägs dem och hoppas att pappren innehåller<br />

information som stämmer.<br />

Detta leder självklart till att gener<br />

man inte vet om i högre grad smiter<br />

in i linjerna. Sjukdomar som är svåra<br />

att bli av med är ju den värsta följden<br />

av detta men även andra egenskaper<br />

som färger kan självklart påverkas. Vi<br />

i Sverige lever inte på en egen planet<br />

så i slutänden påverkas även vi av vad<br />

som händer i världen till slut. Om inte<br />

så genom att urvalet av rent genmaterial<br />

minskar. Importer är ju trots allt en<br />

viktig del i övergripande avelsarbete,<br />

speciellt för mindre raser som somali.<br />

Man måste självklart själv skaffa sig<br />

en uppfattning i frågan för det är inte<br />

så svart eller vitt, eller rött och silver,<br />

som man kanske först tror. Allt en uppfödare<br />

gör påverkar alla i olika grad.<br />

Till och med om alla kattungar som<br />

säljs är kastrerade. Samtidigt så ska vi<br />

arbeta för att vår ras är frisk, bred och<br />

tilltalande för många att äga.<br />

Personligen så kan jag säga att jag tycker<br />

att OM somali enbart skulle finnas i<br />

S*Truly Cosmic Namir, sorrelsilver<br />

somalihane. SOM os.<br />

Foto: Daniel Fransson<br />

en look så skulle det vara den varma<br />

röda men det valet anser jag inte att<br />

jag behöver göra. Risken för värmen i<br />

dessa färger är mycket liten även om<br />

det inte skulle skada att uppmana och<br />

arbeta för en bättre registerföring av<br />

seriösa somaliuppfödares katter globalt,<br />

alla raskatter för den delen.<br />

Utöver det så tror jag inte att silver<br />

kommer att skada rasen i det att en<br />

del av den blir mindre direkt igenkännbar.<br />

Så länge arbetet fortskrider med<br />

att behålla en bra tydlig ticking, typisk<br />

kroppsform, full päls med buskig fin<br />

svans, rätt personlighet och självklart<br />

en frisk ras så tror jag att diversifieringen<br />

är bra.<br />

Det är lätt att låta sina egna känslomässiga<br />

åsikter styra vad man tycker andra<br />

ska göra och det gäller allt men i<br />

det här fallet så tror jag att motståndet<br />

där det finns är överdrivet. Hos oss är<br />

det ingen stor konflikt men den finns.<br />

I en del andra länder är diskussionen<br />

dock ganska hätsk. Silver är inte godkänd<br />

färg i flera organisationer fortfarande<br />

så i en stor del av världen så<br />

kan ägandet av en somali i silver vara<br />

väldigt kontroversiellt.<br />

Jag tror aldrig att silver blir en<br />

av de största färgerna i somalirasen<br />

för de flesta vill ha en<br />

rävkatt när de köper en somali...<br />

men sen finns ju de, som jag, som älskar<br />

rasen i gnistrande kall silver med<br />

värme sprinklad över den.<br />

9


Rött & svart<br />

Av Peter Hasselbom<br />

Att kattens färger och mönster ärvs och<br />

bildas på ett komplext sätt, är inte svårt<br />

att förstå när man ser den stora varia-<br />

tionen. Med den här artikeln vill jag if-<br />

rågasätta den, i mina ögon, förenklade<br />

beskrivningen av hur färgerna svart<br />

och rött samverkar. Det finns många<br />

andra aspekter av kattfärger, så som<br />

vitfläckighet, silver- och guldfärger, och<br />

inte minst upphovet till de olika mön-<br />

stren och fördelningen av färger över<br />

kroppen, inget av detta behandlar jag<br />

här.<br />

Gängse förklaringsmodell<br />

Det har varit svårt att hitta vetenskaplig<br />

litteratur som bekräftar vad de flesta<br />

tror, om hur svart och rött<br />

fungerar tillsammans. Men<br />

den här gängse modellen<br />

finns beskriven i Royal Canins<br />

bok, Praktisk guide för<br />

katt uppfödning (med särskrivning<br />

i titeln), Jag har<br />

också läst Carin Sahlbergs<br />

text, till en föreläsning –<br />

Färgernas uppkomst – hållet<br />

på SVERAK:s seminariedagar<br />

i höstas, samt Camilla<br />

Gullins två artiklar om färger<br />

i Labyrinten, (nummer 3 och<br />

4, 2009). Dessutom har jag<br />

letat texter på nätet, utan att<br />

egentligen hitta något intressant.<br />

Figur 1<br />

Melanocyter<br />

Färgpigmenten produceras<br />

i speciella celler som kallas<br />

melanocyter, belägna i den<br />

undre delen av överhuden.<br />

Dessa celler är spindelformade,<br />

dvs. de har långa<br />

utskott som väver sig in<br />

bland de andra cellerna i<br />

överhuden. I melanocyten<br />

finns små organeller, kallade melanosomer,<br />

där produktion och lagring av<br />

pigmentet sker. Melanosomerna transporteras<br />

sedan ut i utskotten för att därifrån<br />

överföra melanin till andra typer av<br />

hudceller, exempelvis celler som pro-<br />

ducerar hårstrån.<br />

Melanin<br />

Det finns två huvudtyper av melanin;<br />

eumelanin och feomelanin. Eumelaninet<br />

ger upphov till svarta och bruna<br />

färger och är det vanligast förekommande<br />

pigmentet. Att det i sig självt<br />

kan ge upphov till olika nyanser beror<br />

antagligen på att det finns flera olika<br />

varianter av eumelanin. Feomelanin är<br />

det pigment som ger upphov till röda<br />

och orangea färger.<br />

Melaninreglering<br />

Regleringen av hur mycket melanin<br />

som ska produceras och av vilken typ;<br />

eu- eller feomelanin, styrs av ett system<br />

av olika signalsubstanser, som<br />

producerade på andra ställen, fäster på<br />

receptorer på melanocytens yta. Agouti<br />

Bilden illustrerar de två tillstånd som traditionellt har använts<br />

som förklaring till katters randiga hårstrån. A – Melanocyten<br />

producerar eumelanin, som ger svarta färger. B- Melanocyten<br />

har i stället slagit om till att producera feomelanin, som<br />

ger upphov till röda färger. a – Vilket sorts melanin som melanocyten<br />

producerar styrs genom att olika signalsubstanser<br />

fäster vid receptorer på cellens yta. MSH stimulerar eumelaninproduktion<br />

och ASP hämmar densamma. b – Överföring<br />

från melanocyten av melanin till andra celler, i det här fallet<br />

en cell som producerar ett hårstrå.<br />

signaling peptide (ASP), fungerar hämmande<br />

på eumelaninproduktionen,<br />

medan melanocyte stimulating hormone<br />

(MSH), stimulerar produktionen<br />

av eumelanin. Melanocyterna hos katter<br />

producerar antingen eumelanin eller<br />

feomelanin, men inte båda samtidigt,<br />

eu- och feomelaninproduktionen slås av<br />

och på medan hårstrået växer och ger på<br />

så sätt upphov till randiga hårstrån, det<br />

som vi i abessinier- och somalivärlden<br />

kallar tickning. Alla katter, utom solida,<br />

exempelvis helt svarta eller blå, har<br />

randiga hårstrån, så det är på inget sätt<br />

något speciellt för våra raser.<br />

Bakom allt detta finns det så naturligtvis<br />

gener, som styr hur de olika proteinerna<br />

ska se ut, och därmed hur de fungerar.<br />

Just de gener som styr fördelningen<br />

mellan svart och rött är ganska outforskade,<br />

även om det sker ganska mycket<br />

just nu.<br />

Figur 1 illustrerar denna traditionella<br />

och allmänt accepterade modell av hur<br />

pigmenteringen av kattens hårstrå går<br />

till.<br />

Problem<br />

10 <strong>AbSolut</strong> Nyheter 4/11<br />

Jag tycker att ovanstående<br />

förklaringsmodell är lite<br />

fyrkantig och till viss del<br />

i konflikt med vad jag kan<br />

observera, å andra sidan så<br />

är det här ganska fria spekulationer.<br />

Tabbymönstrade katter,<br />

såväl svart- som rödtabby<br />

har randiga hårstrån och<br />

om svarttabbykatter bara<br />

har eumelanin och rödtabby<br />

bara feomelanin, så kan<br />

det ju inte vara växlingen<br />

mellan de olika pigmenttyperna<br />

som ger upphov till<br />

de randiga hårstråna.<br />

Rufism, dvs. rödaktiga<br />

färger på annars svarta katter,<br />

som våra sorrelfärgade<br />

abessinier och somalikatter<br />

är ett utmärkt exempel på,<br />

liksom många katter med<br />

silverfärger, där rufismen är<br />

lättare att se, i avsaknad av<br />

mörkare pigment, är svårt<br />

att förklara utan att blanda in det röda<br />

feomelaninet.<br />

Att ha en substans som hämmar produktionen<br />

av eumelanin (ASP) och en annan<br />

som stimulerar samma produktion


(MSH), är på tvärs med hur naturen<br />

brukar fungera. Båda substanserna gör<br />

ju egentligen samma sak och det skulle<br />

räcka med den ena, vilken som, för att<br />

styra mängden producerat eumelanin.<br />

Hur det skulle kunna fungera i<br />

stället<br />

Jag tror att det kan vara så att alla katter<br />

har både eumelanin och feomelanin<br />

och att de dessutom avsätts i en blandning<br />

i hårstråna, det kan förklara det<br />

mesta. De kan då regleras genom att<br />

MSH stimulerar produktionen av både<br />

eu- och feomelanin. Med en hög halt<br />

av MSH så producerar melanocyterna<br />

stora mängder melanin, och eftersom<br />

det mörka eumelaninet i utgångsstadiet<br />

är vanligare och dessutom med sin mörka<br />

färg täcker det ljusare feomelaninet<br />

kommer hårstråna att bli mycket mörka,<br />

närmast svarta. En låg halt av MSH ger<br />

liten produktion av båda pigmenttyperna,<br />

resulterande i en gråaktig hårfärg.<br />

Den andra signalsubstansen, ASP kan<br />

då fungera som i den traditionella<br />

modellen, dvs. den hämmar produktionen<br />

av eumelanin, så att vid en hög<br />

Katt: GB* Abychat<br />

Walnutwhip<br />

Foto: Alan Robinson<br />

Somali<br />

Choklad - b<br />

<strong>AbSolut</strong> Nyheter 4/11<br />

halt av både MSH och ASP<br />

kommer melanocyten fortfarande<br />

att producera stora<br />

mängder melanin, men nu i<br />

huvudsak av feomelanintyp.<br />

Och motsvarande, ger då en<br />

låg halt av MSH och en hög<br />

halt av ASP, liten produktion<br />

av melanin, men den lilla<br />

produktionen består nästan<br />

uteslutande av feomelanin.<br />

Dessa två tillstånd kan då<br />

förklara uppkomsten av<br />

röda, rödgula och creamfärgade<br />

hårstrån.<br />

Jag har med figur 2 försökt<br />

att illustrera ovanstående. <br />

Figur 2: En alternativ förklaringsmodell till hur ränderna kan uppstå på<br />

hårstråna. Modellen bygger på att det finns ett jämnviktssystem som kan<br />

tippa åt olika håll och som styrs av de två signalsubstanserna MSH och<br />

ASP, så att MSH reglerar den totala mängden melanin och ASP hämmar<br />

eumelaninproduktionen, till förmån för feomelaninproduktion. a – Låga<br />

halter av MSH och låga halter av ASP, ger låg produktion av i huvudsak<br />

eumelanin. b – Höga halter av MSH och låga halter av ASP, ger stor<br />

produktion av eumelanin, men lite feomelanin. c – Höga halter av MSH och<br />

höga halter av ASP, ger fortfarande hög produktion av melanin, men nu<br />

övervägande feomelanin. d - Låga halter av MSH och höga halter av ASP,<br />

ger låg produktion av i huvudsak feomelanin.<br />

Katt: FR*Hazaël de la<br />

Rivaleraie<br />

Foto: Elsa Kergosien<br />

Abessinier<br />

Bottenfärgen skall vara sandbeige och tickingen är<br />

varmt brun. Nosspegeln är ljusröd/rosa. Nosspegelns<br />

och ögats kontur är chokladbruna. Trampdynorna är<br />

kanel till mjökchokladfärgade.<br />

Faktaruta<br />

Epidermis –<br />

Överhuden, det<br />

översta hudlagret<br />

som allra ytterst<br />

består av döda<br />

förhornade celler.<br />

I det nedersta<br />

skiktet av epidermis<br />

finns melanocyterna.<br />

Melanocyt –<br />

De celler, belägna<br />

i epidermis, som<br />

producerar melanin.<br />

Melanin – En<br />

grupp av svarta,<br />

bruna och röda<br />

färgpigment som<br />

finns i både växter<br />

och djur.<br />

Eumelanin<br />

– Den vanligaste<br />

typen av melanin,<br />

som finns i olika<br />

varianter. Dessa<br />

gör att färgen på<br />

eumelaninet skiftar<br />

från svart till<br />

olika nyanser av<br />

brunt.<br />

Feomelanin<br />

– En ovanligare<br />

form av melanin<br />

som ger röda och<br />

gulröda färger på<br />

hår.<br />

Melanogenes<br />

– Bildandet av<br />

melanin, som sker<br />

i melanocyterna.<br />

Melanosomer<br />

– En liten organell,<br />

som finns inne<br />

i melanocyten. I<br />

melanosomer sker<br />

produktion och<br />

lagring av mela-<br />

nin.<br />

Tyrosin – Den<br />

aminosyra som<br />

är den viktigaste<br />

byggstenen för<br />

bildandet av<br />

melanin.<br />

Tyrosinas –<br />

Det enzym som<br />

möjliggör byggandet<br />

av de<br />

komplexa melaninmolekylerna,<br />

från i huvudsak<br />

tyrosin.<br />

Agouti signalingpeptide<br />

(ASP)<br />

– En molekyl som<br />

fungerar som en<br />

signalsubstans<br />

och hämmar<br />

produktionen av<br />

eumelanin.<br />

Melanocyte<br />

stimulating<br />

hormone<br />

(MSH) – En<br />

molekyl som<br />

fungerar som en<br />

signalsubstans<br />

och stimulerar<br />

produktionen av<br />

eumelanin.<br />

11


Pemfigus Foliaceus - otäck<br />

men hanterbar hudsjukdom<br />

Av Daniel Fransson<br />

Efter några år som kattintresserad så<br />

har de flesta av oss sett eller kanske<br />

till och med ägt en katt som har haft<br />

sårig nosrygg, sårskorpor på eller i<br />

öronen, kanske lite problem att gå<br />

obehindrat på grund av ömma tassar<br />

eller kombinationer av alla tre. På<br />

semestern i Grekland har man kanske<br />

förfärats över den stackars katten med<br />

variga, spruckna sårskorpor och fläckar<br />

av pälsen som saknats och antagit att<br />

det arma livet varit gravt attackerat av<br />

ohyra.<br />

Visst kan alla dessa tecken bero på<br />

en mängd orsaker som till exempel<br />

svamp eller ohyra. Kanske har sår efter<br />

ett slagsmål blivit infekterade eller är<br />

din katt helt enkelt överkänslig mot<br />

solens starka strålar på sommaren?<br />

Självklart kan det vara så men hos c:a<br />

5-10 % av alla katter med hudproblem<br />

så handlar det om något helt annat.<br />

Deras immunsystems långsiktiga mål<br />

har blivit att lösa upp själva strukturen<br />

i huden.<br />

Denna sjukdom heter Pemfigus och är<br />

autoimmun vilket precis som nämndes<br />

betyder att immunsystemet felaktigt<br />

ger sig på den egna kroppen. Det låter<br />

ju självklart väldigt otäckt och i vissa<br />

fall kan det även bli det för Pemfigus<br />

är e familj av sjukdomar i vilken vissa<br />

varianter ofta leder till mycket allvarliga<br />

följder. Som tur väl är de farligaste<br />

varianterna dock också de i särklass<br />

ovanligaste.<br />

De varianter man brukar tala mest om<br />

är Pemfigus -Foliaceus, -Erythematosus,<br />

-Vulgaris samt medicinskt inducerad<br />

Pemfigus. Jag kommer i den här<br />

artikelserien koncentrera mig på<br />

Pemfigus Foliaceus (PF) då den är den i<br />

särklass vanligaste av alla varianter.<br />

Lite snabbt kan nämnas att de andra<br />

varianterna särskiljs till stor del<br />

av djupet som de påverkar huden<br />

med, men även spridningsmässigt.<br />

Medicinskt inducerad Pemfigus utlöses<br />

av mediciner som katten får, och oftast<br />

verkligen behöver, så även den kan vara<br />

allvarlig men i regel så går det att bli<br />

av med symptomen genom att försöka<br />

med andra läkemedelskombinationer i<br />

dessa fall.<br />

Den patogeniska orsaken till PF<br />

är att antikroppar bildats mot en<br />

sammanhållande molekyl i huden som<br />

heter desmoglein I. Desmoglein I håller<br />

samman de s.k. keratinocyterna i vilket<br />

ger hudens egenskaper som skydd mot<br />

omvärlden. Keratinocyter som lossnat<br />

från sin omgivning byter form och blir<br />

runda i stället för polygoniska och dessa<br />

kan detekteras och vara till stor hjälp då<br />

sjukdomen ska diagnosticeras.<br />

Cytologisk undersökning av en intakt<br />

blåsa från en hund med pemfigus<br />

foliaceus, som visar akantolytiska<br />

keratinocyter (pilar) och många<br />

neutrofiler icke-degenererade<br />

Orsakerna till att kroppen börjar bilda<br />

antikroppar mot Desmoglein är inte<br />

fastställda. Ärftlighet är inte en faktor av<br />

större betydelse, om alls och det samma<br />

gäller smittspridning som ej påvisats<br />

bland katter. Inte heller är sjukdomen<br />

vanligare bland vissa raser, den drabbar<br />

alla lika.<br />

PF kan bryta ut när som helst i en katts<br />

liv och man har sett sjukdomsstart hos<br />

såväl 12 veckor gamla ungar som hos<br />

över 17 år gamla seniorer. I c:a 30 % av<br />

fallen syns de första spåren i ansiktet<br />

eller på/i öronen och de består av sår,<br />

blåsor, hudsprickor e.d. Då alla dessa<br />

är mycket ömtåliga så ser man i regel<br />

inte intakta påverkade områden utan<br />

spruckna sårskorpor eller förstörda<br />

blåsor med intorkad vätska eller var.<br />

Sjukdomen håller sig sällan till ett<br />

område även om den ofta börjar så.<br />

Huvudet är påverkat hos över 80 %<br />

av drabbade katter relativt snart efter<br />

utbrott och andra vanliga områden är<br />

klofickor, trampdynor och svans men<br />

hela kroppen kan drabbas. Ju längre<br />

man väntar med diagnosticering och<br />

behandling desto mer tid ger man<br />

sjukdomen att sprida sig.<br />

Långsiktigt kan sjukdomen i värsta fall<br />

permanent vanställa eller till och med<br />

leda till döden. Det säger sig självt att PF<br />

inte är något behagligt ens med lindriga<br />

symptom så misstänker man att det är<br />

en möjlig diagnos så ska man snarast<br />

se till att katten testas specifikt för den.<br />

Ofta kan dessutom tiden mellan första<br />

veterinärbesöket och fastställd diagnos<br />

vara relativ lång och då behandlingen är<br />

motsatt mot andra liknande åkommor<br />

så måste man vara helt säker innan<br />

medicinering kan påbörjas. Ett stärkt<br />

immunförsvar förvärrar symptomen,<br />

men försvagar man det och har fel så<br />

kan kraftiga komplikationer bli följden.<br />

Så hur går diagnosarbetet till när<br />

katten misstänks ha Pemfigus? Först<br />

handlar det oftast om att utesluta andra<br />

besvär. Vilka läkemedel får katten<br />

eller har fått tidigare? Är infektioner,<br />

svampangrepp eller t.ex. ringorm<br />

orsaken? Med andra orsaker uteslutna<br />

eller har låg sannolikhet så kan man<br />

ta ett prov inne ifrån oskadade sår<br />

e.d. och finns ej sådana, vilket ofta är<br />

fallet, så hålls katten kvar i ett antal<br />

timmar eller ett dygn i väntan på att<br />

sådana ska uppstå. Provet undersöks<br />

sen cytologiskt (med mikroskop) och<br />

då kan man förhoppningsvis se lösa<br />

runda keratinocyter vilka är kraftiga<br />

12 <strong>AbSolut</strong> Nyheter 4/11


indikatörer för Pemfigus.<br />

Anledningen till att oskadade sår<br />

undersöks är att de andra snabbt kan<br />

bli infekterade av bakterier vilket<br />

försvårar diagnosen. Är infektion orsak<br />

eller följd? Innan PF definitivt fastställs<br />

så bör minst tre men helst fler biopsier<br />

dessutom göras, en del veterinärer<br />

väljer direkt detta alternativ i Sverige.<br />

Dessa prover skickas till specialiserad<br />

personal för utvärdering i laboratorium.<br />

De har kunskap och utrustning att<br />

slutgiltigt, ofta i kombination med<br />

veterinärens undersökning, avgöra om<br />

katten är drabbad av PF.<br />

Vår katt har Pemfigus Foliaceus<br />

Av Thérése Lindroos<br />

Det började med att vi upptäckte att vår<br />

somalihane Rufino hade sår på nosen.<br />

Det var i slutet av sommaren och han<br />

ägnade sig ganska intensivt åt att jaga<br />

pälsängrar i badrummet.<br />

Nu undrar kanske en del vad sjutton<br />

är pälsänglar? Nej, pälsängrar med r,<br />

det är en skalbagge som väldigt ofta<br />

flyger in genom det öppna fönstret<br />

eller balkongdörren på sommaren och<br />

bosätter sig under tröskeln, det lilla<br />

utrymmet mellan sockel och golv eller<br />

i garderoben. Helst på ett ställe som är<br />

mörkt och där människan inte kommer<br />

åt i första taget. De lägger larver som<br />

livnär sig på naturmaterial i form av<br />

exempelvis textilier (läs din snygga<br />

yllekofta), hudavlagringar och katthår<br />

är mums filibabba.<br />

Nu skulle det här med ängrar bara<br />

vara en passus i den här historien, men<br />

jag ville beskriva de rackarna i alla<br />

fall. Vid den här tiden hade vi larver i<br />

badrummet och vi trodde att Rufino<br />

skrapade nosen när han jagade de små<br />

larverna genom att köra ned sin nos<br />

mot klinkersfogarna . Det såg inte så<br />

farligt ut alls på nosen, liten skorpa kan<br />

man säga. Det gick i alla fall bort efter<br />

ett tag. Vi tänkte inte så mycket mer på<br />

det. Det gick några månader och vi var<br />

utomlands. När vi kom hem påtalade<br />

vår kattvakt att Rufino hade ett sår på<br />

halsen, inget stort eller så men ändå ett<br />

sår och hon kunde inte förstå hur han<br />

fått det. Hon hade en teori om att han<br />

kanske bränt sig när han hållit på att<br />

böka i badrummet i jaktens iver.<br />

<strong>AbSolut</strong> Nyheter 4/11<br />

Jag vill avsluta denna första del i min<br />

tvådelade serie om PF med att säga<br />

att visst låter det här hemskt och det<br />

kan det också vara, allvarligt drabbade<br />

katter kan till exempel få sår i munnen<br />

och sluta äta och så klart få kraftiga<br />

hudskador trots allt. Detta skall dock<br />

inte vara fallet om just din katt skulle<br />

drabbas. PF har god prognos i de allra<br />

flesta fall så med dig som uppmärksam<br />

ägare som självklart försäkrar din katt<br />

så blir ett eventuellt utbrott sannolikt<br />

endast ett minne från en obehaglig<br />

period i din skatts minne.<br />

I nästa del så ska jag berätta om hur<br />

Både jag och min man Benny tyckte att<br />

det var lite långsökt med vi hade inte<br />

heller någon bättre teori. Han verkade<br />

må bra, ingen infektion eller allmän<br />

påverkan. Vi väntade ett tag för att se<br />

vart det bar hän. Såret läkte ut och vi<br />

funderade inte så mycket mer på det.<br />

Månaderna gick igen och så upptäckte<br />

vi bara plötsligt en dag att Rufino hade<br />

skorpa/or på nosen. Vi började klia oss<br />

i huvudet och undrade vad det var.<br />

Jag började, min vana trogen, bläddra<br />

fram och tillbaka i boken ”Kattens<br />

Sjukdomar”, läste om alla möjliga<br />

harmlösa och läskiga saker.<br />

Skorporna han hade på<br />

nosen var spröda och<br />

liksom lite gråaktiga.<br />

Han hade också fått<br />

några på ena örat, precis<br />

i kanten på toppen av<br />

örat. Jag hade teorier<br />

om kvalsterallergi och<br />

allt möjligt annat. Vi<br />

började förstås också<br />

gå tillbaka i minnet och<br />

fundera på sambandet<br />

med tidigare sår. Vi<br />

försökte utröna av<br />

hans beteende om han<br />

kliade sig mycket o.s.v.<br />

Ingenting i den vägen!<br />

Inget ovanligt kliande,<br />

inget konstigt beteende,<br />

ingen trötthet eller så.<br />

Vi bokade tid snarast<br />

möjligt hos veterinär.<br />

Veterinären föreslog att vi skulle börja<br />

med att byta ut fodret för att utesluta<br />

behandling går till samt hur kortsiktig<br />

och långsiktig prognos ser ut.<br />

Källor:<br />

Canine and feline Pemphigus Foliaceus:<br />

Improving your chances of a successful<br />

outcome by Kathy C. Tater, DVM,<br />

DACVD, Thierry Olivry, DrVet, PhD,<br />

DACVD, DECVD<br />

Pemphigus Foliaceus in cats by Dr<br />

Mark Thompson<br />

Veterinär Katrin Jäschke<br />

att det var foderallergi. Men med fem<br />

katter kändes det verkligen som ett stort<br />

och arbetsamt tillvägagångssätt. Vi har<br />

alltid torrfoder framme och sedan ger<br />

vi dem tillskott i form av blötfoder.<br />

De bor alla tillsammans i vår lägenhet<br />

utan inskränkningar. Hur skulle vi<br />

kunna hålla dem med olika mat utan<br />

att det skulle bli hysteriskt? Hysteriskt<br />

eftersom exempelvis två av katterna<br />

hetsäter om de får maten portionerad.<br />

Dessutom trodde vi inte själva att det<br />

verkligen var foderallergi. Vi köpte det<br />

där allergifodret i alla fall men ganska<br />

snart valde vi att följa vår magkänsla<br />

och beställde tid hos en hudspecialist.<br />

S*Truly Cosmic Rufino, sorrelsilver somalihane.<br />

Här kan man se sårskorpan på nosen och lite<br />

skorpor på vänster öra. Foto: Benny Lindroos<br />

Vi kom till Susanne Åhman på<br />

Djurakuten i Stockholm, som tog emot<br />

13


oss och vi fick berätta vår lilla historia.<br />

Hon undersökte Rufino. Då upptäcktes<br />

det att han även hade en lätt påverkan på<br />

klofalsarna på ena tassen. Veterinären<br />

tog ett prov från såren och kollade i<br />

mikroskop när vi satt där. Jag fick själv<br />

kolla och det kändes fantastiskt att inte<br />

bara vara hos en så kunnig veterinär<br />

utan också att hon visade den förståelsen<br />

och hänsyn till oss som djurägare. Hon<br />

kunde med sin gedigna erfarenhet<br />

ganska snart bedöma att sannolikheten<br />

att Rufino hade Pemfigus Foliaceus var<br />

övervägande. Hon var dock noggrann<br />

med att påpeka att för att få en korrekt<br />

och hundraprocentigt fastställd diagnos<br />

måste vävnadsprov tas för analys.<br />

Problemet var bara att veterinären inte<br />

ville skrapa sönder hans nosspegel och<br />

åsamka honom den smärtan för att få<br />

ett prov. Såret på örat var<br />

inte tillräckligt och runt<br />

klofalsarna var det också<br />

så pass minimalt påverkat.<br />

Därför beslöt vi oss att<br />

utifrån den sammanvägda<br />

informationen börja<br />

medicinera Rufino.<br />

I nästa nummer kommer fortsättningen om Pemfigus Foliaceus<br />

Var kommer choklad och lila<br />

abessinier/somali ifrån?<br />

Av Anna Källström<br />

Choklad och lila i England<br />

Omkring mitten av 1970 skedde<br />

utparningar av två orsaker. Dels brist på<br />

avelsmaterial och dels för att få färgen<br />

choklad. Den som är mest omtalad i<br />

sammanhanget är den mellan Lady<br />

Fayre, en chokladfärgad siames som<br />

dessutom bar på dilution och en sorrel<br />

abessinier vid namnet Barentu Red<br />

Rudy. Denna korsning av kattraser<br />

stod uppfödarna Peter och Jane Dyte<br />

för. I kullen föddes en chokladfärgad<br />

hona med namnet Arboreal Chocolate<br />

Katarina. Man tror idag att nästan alla<br />

choklad & lila abessinier med engelskt<br />

påbrå kan spåras via förfäder tillbaka<br />

till denna parning.<br />

Det finns även en annan linje i<br />

England som är mer höljd i dimmor.<br />

Denna linje med choklad ska troligen<br />

härstamma från en utparning mellan<br />

en viltfärgad hona Celanda Djehuti<br />

och en sköldpaddsfärgad? burmahane<br />

som också bar på choklad med namnet<br />

Braeside Candytuft. Denna parning<br />

precis som antagligen den mellan siames<br />

och abessinier visar den desperation<br />

som fanns under slutet av 70-talet,<br />

då FeLV härjade i Europa och många<br />

avelshanar tros ha burit på viruset vilket<br />

begränsade avelsmaterialet och tyvärr<br />

fick många uppfödare erfara spontana<br />

aborter, dödfödda kattungar eller som<br />

värst kattungar som bara överlevde<br />

några dagar.<br />

Pinegrove-linjen fortsätter efter ett<br />

antal år vidare mest i de linjer som<br />

har röd, crème och sköldpaddsfärgade<br />

abessinier, men några choklad<br />

exporterades till USA och fortsatt<br />

färgerna där.<br />

Trots stort intresse från ett antal<br />

uppfödare så var det ett fåtal abessinier<br />

med färgerna choklad och lila som<br />

visades på utställningar under 80-talet.<br />

Dock fanns det ett antal framgångsrika<br />

som bör nämnas såsom Giselle<br />

Chocolate Ceres, Adreesh Chocolate<br />

Maylinc och Kingcup Lilac Wine.<br />

På tidigt 90-tal hade många av de<br />

gamla uppfödarna med intresse för<br />

de ovanliga färgerna slutat föda upp<br />

och färgerna var på väg att dö ut. Det<br />

var då som Rebecca Eaglands mamma<br />

Margaret kommer in i bilden och som<br />

var dåvarande ägare till stamnamnet<br />

Abychat och födde redan upp abessinier<br />

men då mest i grundfärgerna. Intresset<br />

för choklad och lila började med att<br />

S*Truly Cosmic Rufino, här har han även fått ett<br />

sår i pannan ovanför ögat samt fler skorpor på<br />

vänster öra. Foto: Benny Lindroos<br />

Rebeccas mamma lånade ut sin blåa<br />

avelshane Abychat Blue Solo till Iris<br />

för att para en chokladfärgad flicka<br />

Contented Camilla. Camilla fick bland<br />

annat en lila hane Adraysh Prince<br />

Valiant som exporterades senare till<br />

Sverige. Innan dess fick Valiant en blå<br />

hona med viltfärgade honan Iolas Sweet<br />

Pea ägd av John och Angel Wolfenden.<br />

Den blåa honan gav Iris Wiseman till<br />

Rebeccas mamma och Iris blev samtidigt<br />

mentor för Abychats fortsatta avel av<br />

choklad och lila. Den blå honan vars<br />

fullständiga namn var Contented Blue<br />

Serenade kallades Sadie på hemmaplan.<br />

Sadie fick träffa en fawnhane Abychat<br />

Samson och tycke uppstod mellan<br />

dessa två som resulterade i en kull<br />

med en lila hane Abychat Hercules<br />

som Rebeccas mamma behöll som<br />

avelshane. Kombinationen Sadie och<br />

Samson användes till ytterligare kullar<br />

och många av dagens engelska choklad-<br />

och lilafärgade abessinier kommer efter<br />

Sadies och Samsons kärleksmöten.<br />

Under denna period började Rebeccas<br />

mamma och Iris Wiseman fundera<br />

på att försöka få choklad och lila<br />

godkända inom utställningsvärlden<br />

men tyvärr insjuknade Rebeccas<br />

mamma i cancer och fick inte uppleva<br />

14 <strong>AbSolut</strong> Nyheter 4/11


genombrottet 2009 då choklad och lila<br />

slutligen blev godkända färger inom<br />

GCCF och även se resultatet av de<br />

avelsplaner som hon tillsammans med<br />

Iris arbetat efter. Rebecca tog över sin<br />

mammas stamnamn, avelsarbete och<br />

framtidsplaner.<br />

Mycket hårt arbete utfördes av<br />

uppfödarna under de senaste 35 åren<br />

men framförallt senaste 30 åren har gått<br />

till att förbättra kvalitéerna typmässigt<br />

istället för kvantitet. De har medvetet<br />

undvikit att para choklad/choklad,<br />

lila/lila eller choklad/lila och istället<br />

använt sig av viltfärgade, sorrel eller<br />

blåa hanar till uppfödarnas lila- och<br />

chokladfärgade honor eller vise versa.<br />

Många av dagens engelska choklad<br />

och lila abessinier är åtminstone<br />

18 generationer från ursprungliga<br />

utparningen och några är så mycket<br />

som mer än 25 generationer efter Fayre<br />

och Red Rudy. Eftersom det på den<br />

tiden inte användes DNA-test så är<br />

säkerligen ett antal abessinier och somali<br />

felregistrerades färgmässigt tror Rebecca<br />

eftersom precis som grundfärgerna kan<br />

även lila och choklad skifta i färg. Allt<br />

från distinkt färg till blekare varianter.<br />

Dessutom är choklad recessivt vilket<br />

innebär att den finns där för alltid och<br />

vid ”rätt” kombination kan en lila eller<br />

choklad dyka upp igen om man har<br />

någon koppling stamtavlemässigt till<br />

utparningarna som skett.<br />

Några av dessa avkommor från Abychat<br />

exporterades bland annat till USA och<br />

Bruce Alexys katteri med stamnamnet<br />

Alexy och dessa katter ligger bakom<br />

många choklad- och lilafärgade<br />

abessinier i USA.<br />

Systrarna blå<br />

Illustratör: Claes Stridsberg<br />

<strong>AbSolut</strong> Nyheter 4/11<br />

Frankrike och Holland<br />

Andra liknande utparningar skedde<br />

bland annat i Frankrike och i<br />

Holland. I Frankrike var det genom<br />

familjen Davaine-Chevaux med<br />

stamnamnet Bethsabée. De förenade<br />

en chokladfärgad siamesflicka med<br />

en sorrel somali och resulterade i<br />

en chokladfärgad hona vars son Et<br />

Un Chocolat Un De Bethsabée anses<br />

vara grundaren i nedstigande led till<br />

chokladfärgade somali.<br />

Parallellt i Holland skedde också en<br />

utparning men här istället mellan en<br />

chokladfärgad burmahane Hunter Von<br />

Der Ruhr och en sorrel abessinierhona.<br />

På så sätt blev en chokladfärgad hona<br />

till och hon blev grundaren till en annan<br />

linje av chokladfärgade abessinier och<br />

somali.<br />

Sverige<br />

Så kommer jag åter till Adraysh Prince<br />

Valiant, den lila hanen som importerades<br />

till Sverige från England. Vad hände<br />

egentligen med honom? Nyfiken som<br />

jag är var jag bara tvungen att spåra lite.<br />

Fick han bli pappa även här i Sverige<br />

trots att lila inte är en godkänd färg?<br />

Valiant föddes hösten 1989 och<br />

man är nere på 7 generationer efter<br />

korsparningen mellan Lady Fayre och<br />

Barentu Red Rudy. Han fick innan<br />

flytten en lila dotter som gick vidare i<br />

avel i England som ni läste om tidigare.<br />

När han kommit till Sverige någon gång<br />

under 1990 fick han 20 avkommor med<br />

4 olika honor med färgerna vilt, sorrel,<br />

blå och svartsilver. Dessa avkommor<br />

som föddes mellan 1991 och 1993 LO<br />

registrerades i SVERAK och hade<br />

följande utfall enligt registreringen vad<br />

gäller färg och kön:<br />

Hane Hona<br />

Viltfärgad 1 3<br />

Sorrel 1<br />

Blå 4 1<br />

Fawn 3<br />

Choklad 2<br />

Lila 2 2<br />

Sorrelsilver 1<br />

Av dessa gick enligt SVERAK endast<br />

en blå hane Ras Mengesha vidare i avel<br />

med totalt 14 avkommor med 4 honor<br />

(eg. 3 honor då ena parningen bestod<br />

i far Mengesha och dotter Isis parning<br />

där ingen kattunge gick vidare). Av<br />

Mengeshas 14 avkommor gick två<br />

honor vidare. Viltfärgade Nala med 33<br />

avkommor och Isis som var sorrel med<br />

12 avkommor. Alla dessa kullar föddes<br />

mellan åren 1997 och 2004.<br />

Eftersom nu SVERAK har lanserat<br />

stambok på nätet FINDUS så kan<br />

den som vill fortsätta följa Valiants<br />

avkommer ända till dags dato. Vissa<br />

kullar RX registrerades och vissa inte.<br />

Vissa RX registrerade katter användes<br />

ändå i avel men det är ju en helt annan<br />

utredning ;)<br />

Ett stort tack till Rebecca Eagland<br />

för att jag fått använda material från<br />

Abychats hemsida www.abychatcats.<br />

co.uk och att hon tålmodigt svarat på<br />

alla frågor jag haft i mina försök att få<br />

ett sammanhang mellan många olika<br />

kopplingar av linjer och katter. <br />

15


Alis Kåseri<br />

av Alihassan Svensson, Abessinier, Mjölkudden, Luleå, Sverige, Världen.<br />

Kränkande kattbehandling<br />

Matte blir så glad när hon ser mig<br />

om kvällarna. Det första hon gör när<br />

hon kommer hem är att ta tag om mitt<br />

ansikte och nosgnugga och pussa mig på<br />

pannan. ”Mattes LILLA BAPELSIIIIN”<br />

skriker hon med hög, pipig röst och<br />

pussar lite till.<br />

Ja, ni läste rätt. Bapelsin. Jag vet att det<br />

stavas apelsin och att det är en hemsk<br />

frukt som jag får ont i ögonen och nosen<br />

av. Jag är INTE en bapelsin! Långt ifrån.<br />

Jag försöker stirra på matte när hon säger<br />

så där, och berätta för henne att det heter<br />

a b e s s i n i e r, och inget annat. Jag har<br />

för tusan papper på det! ”Äsch”, säger<br />

matte, ”du kan kallas bapelsin för du är<br />

så orange”.<br />

Herregud. Orange. Hon är verkligen<br />

löjlig. Hallå, v i l t f ä r g a d, inte<br />

SVERIGES STÖRSTA KATTMAGASIN – KATTLIV !<br />

❑ JA, jag vill prenumerera på Kattliv<br />

6 nr för bara 279:- och får utan extra<br />

kostnad ett modernt förkläde värde 198 kr.<br />

151<br />

Namn ................................................................................................<br />

Adress ..............................................................................................<br />

Postadress .......................................................................................<br />

Telefon .............................................................................................<br />

E-post .................................................................................................<br />

orange. Det är ingen ordning på vår<br />

relation ibland. Jag upplever det som<br />

att hon inte riktigt respekterar mig. Hon<br />

Frankeras ej.<br />

KATTLIV<br />

bjuder på<br />

Premien skickas så snart din prenumeration är betald.Erbjudandet gäller endast nya prenumeranter i Sverige.<br />

Du kan även anmäla din prenumeration på www.kattliv.com (ange kod 151)<br />

portot! PRENUMERERA<br />

KATTLIV<br />

Svarspost<br />

411 318 000<br />

434 20 Kungsbacka<br />

använder mig som ett gosedjur och det<br />

kan allvarligt talat vara rätt kränkande.<br />

En katt måste tänka på sin värdighet<br />

och det kan vara så att jag är särskilt<br />

känslig men jag tror faktiskt att jag delar<br />

känslan med många bröder och systrar<br />

där ute.<br />

Många stiliga, långbenta, glänsande<br />

ökenkatter som blir behandlade som<br />

fåniga teddydjur. Det är inte bra i<br />

längden. Människorna kan få för sig att<br />

de har ett överläge och det mår de inte<br />

bra av. De klarar inte av för lösa tyglar.<br />

Jag överväger någon slags aktion här<br />

hemma för att ordna upp saken. Jag<br />

vill gärna förankra aktionen innan jag<br />

startar för det ger större effekt om vi<br />

arbetar på bred front. Låt oss rådgöra<br />

mentalt så återkommer jag med en<br />

strukturerad plan.<br />

DU FÅR ETT MODERNT<br />

FÖRKLÄDE UTAN EXTRA KOSTNAD<br />

VÄRDE 198 KR.<br />

279:- /6 NR<br />

OCH FÅ UTAN EXTRA KOSTNAD<br />

ETT MODERNT FÖRKLÄDE<br />

klubbannons 2009.indd 1 10-08-12 14.14.01<br />

16 <strong>AbSolut</strong> Nyheter 4/11


Ett samtal med Jan Sjögren<br />

Av Thérése Lindroos<br />

Inför det här numret av <strong>AbSolut</strong><br />

Nyheter skickade jag en allmän<br />

förfrågan om bilder på katter till<br />

tidningen och bad även om bilder på<br />

katter i av Sverige ej godkända färger.<br />

Detta utlöste ett gensvar i paritet<br />

med ett mindre jordskredJ Vilket var<br />

jätteintressant och kul, jag önskade<br />

så att det skulle ha varit så på vårt<br />

forum också men tyvärr har det varit<br />

lite ljummare där. Iallafall så var<br />

det så att det man reagerade på var<br />

att vi skulle ha med bilder på katter,<br />

med i Sverige icke godkända färger,<br />

att jag formulerar mig på detta viset<br />

är för att alla skall förstå att det i en<br />

del andra länder alltså förekommer<br />

färger på abessinier/somali som inte<br />

är godkända i Sverige... ännu.<br />

Nej, jag menar inte att de kommer att<br />

bli det, för det vet jag inte men man<br />

kan inte heller blunda för möjligheten<br />

att det blir så.<br />

En utav dem som svarade på mitt<br />

mejlutskick undrade vad Jan Sjögren,<br />

en uppfödare som har lång erfarenhet<br />

och stort kunnande, skulle tänka om<br />

debatten, varför jag bestämde mig för<br />

att kontakta denne för en kommentar.<br />

Utgångspunkten för min lilla intervju<br />

var alltså hur ser Jan Sjögren på de<br />

här färgerna som inte är godkända.<br />

För mig som är förhållandevis ny på<br />

det här så uppstod fler frågor såsom,<br />

vilka var urspungsfärgerna? När dök<br />

de andra färgerna upp o.s.v.?<br />

Hur har abessiniern/somalin<br />

fått de färger de har idag? Vad<br />

var ursprungsfärgerna, när<br />

började det förändras?<br />

Abessinierns ursprungsfärg är<br />

viltfärg och svartsilver. På den här<br />

tiden (1800-tal) var silver grått i botten.<br />

Eftersom viltfärg och svartsilver<br />

inte var någon bra kombination och<br />

ingen ville arbeta med det så satsade<br />

<strong>AbSolut</strong> Nyheter 4/11<br />

de flesta på viltfärgade katter i aveln<br />

vilket ledde till att svartsilverfärgen<br />

dog ut.<br />

Från 30-talet började sorrelabessiner<br />

dyka upp, här finns det två teorier<br />

om färgens uppkomst. Den ena<br />

teorin handlar om att kanelfärgen<br />

fanns hos siamesen och när siameser<br />

parades in i abessinieraveln så kom<br />

sorrelfärgen till. Den andra teorin är<br />

att sorrel har uppkommit genom en<br />

mutation. Frågan<br />

är hur sorrel kan ha<br />

uppkommit från<br />

choklad när sorrel<br />

är en vikande gen<br />

mot choklad?<br />

Lila - c →<br />

Bottenfärgen är<br />

varmt ljusbeige och<br />

tickingen är lila.<br />

Nosspegeln är rosa.<br />

Nosspegelns och<br />

ögats kontur samt<br />

trampdynorna är<br />

lavendelrosa.<br />

Från början var<br />

det viktigare att<br />

abessiniern var tickad<br />

än huruvida<br />

den var långhårig eller inte. Det<br />

var amerikanarna som tyckte att det<br />

skulle vara mer standardiserat. Alla<br />

katter registrerades, vilket innebär<br />

att förmodligen registrerades de<br />

viltfärgade katter och inte övriga<br />

färger.<br />

Det är i England som historien om<br />

abessiniern har utvecklats. Tickade<br />

tabbykatter finns men inte rent<br />

tickade.<br />

Silverfärgen på dagens somalikatter<br />

baseras främst på norska avelskatter<br />

och de bestod till stor del av<br />

perserkatter.<br />

De föds även svarta abessinier, ett<br />

exempel på det kan man se hos den<br />

Schweiziske uppfödaren Opelousa.<br />

Efter kriget parades det in svarta<br />

huskatter, ofta halvabessiner.<br />

Efter kriget parades det bl.a. in en<br />

siames vid namn Dreamland Peter.<br />

Det kan vara så att han förde med<br />

sig dilutionsfärgerna men det kan<br />

ju också ha varit via en huskatt. I<br />

linjerna efter abessinierhanen Nigella<br />

Kym förekommer det en del katter<br />

med dilution.<br />

Arkens uppfödning i Norge hade<br />

chinchillaperser och abessinier,<br />

därifrån utvecklades silverkatter.<br />

Katt: GB*Nainasus Torrylinn, somali, SOM c<br />

Foto: Elsa Kergosien<br />

En svensk domare, Barbro Hellmer,<br />

reagerade på att katterna inte såg ut<br />

som abessinier. Hon startade själv en<br />

helt ny linje.<br />

Europén är abessinierns närmaste<br />

släkting. I Storbritannien ville man<br />

återskapa abessiniern genom att<br />

använda britter. Silvertabby som inte<br />

bar på WBWB-gen (chinchillagen).<br />

I Sverige hade Européer och Britter<br />

samma stamtavla fram till och med<br />

1981.<br />

Hur ser du på de icke<br />

godkända färgerna: lila, choklad,<br />

sköldpadda och golden?<br />

Katter som är Golden, observera<br />

att detta är ett mönster inte en färg,<br />

är inte tickad utan tippad, de har<br />

två band. Det innebär att de inte är<br />

17


abessinier utan Golden är en chinchilla.<br />

Golden är en chinchilla utan silver och<br />

har sitt ursprung från chinchillaperser.<br />

Eftersom att abessiniern definieras av<br />

sin ticking kan vi helt utesluta Goldenkatter<br />

som abessinier. En halvagouti är<br />

inte en agouti.<br />

De övriga har Jan inga problem med,<br />

de som vill hålla på med de färgerna får<br />

göra det. Han menar att vill man så kan<br />

man renodla bort de färgerna, det finns<br />

större problem med inavel än med färg.<br />

Jan tror att det är svårt att få aveln att<br />

fungera med fler färger då det föds så<br />

få abessinier. Jan tycker inte att choklad<br />

och lila är kalla i färgen och därför<br />

tycker han inte att de stämmer överens<br />

med standarden. Han själv är inte<br />

intresserad av dessa färger och tror att<br />

det kan ställa till med problem framöver<br />

gällande exempelvis färgbestämning av<br />

fawn respektive lila. Detsamma vad det<br />

gäller dessa färger i silver. Idag är det ett<br />

problem i Storbritannien, där man har<br />

fått ta till DNA-test allt oftare. En varm<br />

lila katt är svårt att skilja från en kall<br />

fawn har engelska uppfödare erfarit.<br />

Har du sett att det har fötts<br />

en chokladfärgad abessinier i<br />

Sverige <strong>2011</strong>?<br />

- Jag tror att den är felregistrerad.<br />

En sorrel eller fawn-katt bär inte på<br />

choklad eller lila. Men tittar man på<br />

den här kattens stamtavla så finns det<br />

en möjlighet att den faktiskt är choklad,<br />

då kan bära på detta genom den siames<br />

eller perser som finns i stamtavlan. Att<br />

importera katter för nybörjare kan ställa<br />

till problem. Det bästa är att ta hjälp av<br />

någon kunnig uppfödare.<br />

Vad tycker du om förslaget att<br />

förändra poängen vid utställning<br />

på färg resp. ticking till lika många<br />

poäng vardera?<br />

Det är en relevant fråga eftersom pälsen<br />

är en helhet om 50 poäng. Vad lyser<br />

toppfärgen eller bottenfärgen? Jag<br />

tycker att det är en helhet och därför<br />

bör man inte särskilja. Bottenfärg är<br />

viktigare än toppenfärg. En kall färg är<br />

värre än en blek färg, tycker Jan. <br />

Höger<br />

Fotosammanställning: Elsa Kergosien<br />

Katt: FR*Ginga<br />

de la Rivaleraie<br />

Foto: Elsa<br />

Kergosien<br />

Somali<br />

Katt: DE* Fayola<br />

von Dashosawy<br />

Foto: Susanne<br />

Sahrbacher<br />

← Sorrelsilver - os<br />

Bottenfärgen ska vara ren ljus silver<br />

och ha kanelbrun ticking. Nosspegeln<br />

är ljusröd/rosa med kanel-brun<br />

kontur. Även konturlinjen runt ögat<br />

är kanelbrun. Trampdynorna är<br />

kanelbrun till rosabrun. ↓<br />

Abessinier<br />

Katt: FR*Gaïa silver du Harem d’Eden<br />

Foto: Inclic<br />

← Chokladsilver - bs<br />

Bottenfärgen skall enl. standard<br />

vara ren ljus silver och tickingen är<br />

varmt brun. Nosspegeln är ljusröd/<br />

rosa. Nosspegelns och ögats kontur<br />

är chokladbruna. Trampdynorna är<br />

kanel-mjökchokladfärgade.<br />

18 <strong>AbSolut</strong> Nyheter 4/11


Rasanpassad<br />

kost för<br />

Maine Coon<br />

Exklusiv foderbit<br />

Näringsanpassad kost – livet igenom<br />

Maine Coon – Kitten & Adult<br />

En imponerande stor, massiv och muskulös katt med en tät och silkesmjuk päls.<br />

Från första ögonkastet ger en Maine Coon ett intryck av extraordinär kraftfullhet.<br />

Kitten Maine Coon 36 för Maine Coon-kattungen upp till 15 månader. Fodret<br />

innehåller proteiner med extra hög smältbarhet, stärker kattungens naturliga<br />

immunförsvar under tillväxten och främjar god munhälsa från tidig ålder.<br />

Maine Coon 31 för Maine Coon-katter över 15 månader. Fodret bidrar till att<br />

skydda det kraftfulla skelettets leder, hjälper till att stärka hudens barriärfunktion<br />

och främjar god munhälsa livet ut.<br />

Royal Canin säljs i hela Sverige. Besök vår hemsida www.royalcanin.se för att hitta en återförsäljare nära dig och för att se vad just din katt eller hund behöver!<br />

<strong>AbSolut</strong> Nyheter 4/11<br />

19<br />

KittenMC_A4_2010.indd 1 2010-03-18 15:49:05


Abessinier Somali<br />

Fawn - p<br />

Katt: DK*Wimmerhales Trillevip<br />

Foto: Felicious Studios<br />

Katt: S*Abbey Garden Lady Silver Isis<br />

Foto: Carolin Sörensson<br />

Fotosammanställning: Elsa Kergosien<br />

Katten ser varmt<br />

beige ut och är<br />

tickad med en<br />

mörkare beige färg.<br />

Bottenfärgen ska enl.<br />

standardbeskrivning<br />

vara dov/dämpad<br />

beige och tickingen<br />

mörkare beige.<br />

Nosspegeln och<br />

ögats kontur är<br />

rosa-rosabeige .<br />

Trampdynorna är<br />

rosa.<br />

Fawnsilver - ps<br />

Denna mycket ovanliga<br />

färgvariant ska ha rent ljust<br />

silver i bottenfärg, tickad<br />

med en mörkare beige.<br />

Nosspegeln och ögats<br />

kontur är rosa-rosabeige .<br />

Trampdynorna är rosa.<br />

Katt: S*Dovienya Ai<br />

Foto: Charlotta Tengroth<br />

Katt: CZ*Horatio Silver ze Svobody<br />

Foto: Susanne Sahrbacher<br />

Katt: GB* Sorafel Columbus<br />

Foto: Susanne Sahrbacher<br />

Blåsilver - as ↑<br />

Denna färg ska ha en ren ljus silver bottenfärg<br />

med mörk blågrå ticking. Trampdynorna är<br />

blågrå och nosspegeln är gammelrosa med<br />

blågrå konturlinje. Ögats kontur har samma<br />

blågrå färg.

Hooray! Your file is uploaded and ready to be published.

Saved successfully!

Ooh no, something went wrong!