Nr 4/2011 - AbSolut Kattklubb
Nr 4/2011 - AbSolut Kattklubb
Nr 4/2011 - AbSolut Kattklubb
Create successful ePaper yourself
Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.
Pemfigus<br />
Foliaceus - otäck<br />
men hanterbar<br />
hudsjukdom<br />
Alis kåseri<br />
<strong>AbSolut</strong> <strong>Kattklubb</strong>s medlemstidning • nr 4 • <strong>2011</strong><br />
SVERAKs årsmöte 2012<br />
TEMA<br />
Färger<br />
Systrarna blå - ny<br />
seriestripp
Abessinier<br />
Katt: DK*Dushara Poco Loco<br />
Foto: Peter Hasselbom<br />
Katt: CH*Trudi’s Usamaa<br />
Foto: Susanne Sahrbacher<br />
Viltfärgad - n<br />
Varmt brun/rödbrun, tickad<br />
med svart. Bottenfärgen<br />
djupt orange/aprikos. Nosen<br />
tegelröd med eller utan<br />
svarta konturer. Spetsen på<br />
öronen samt svansspetsen<br />
ska vara svarta. Ögats<br />
konturlinjer ska vara svarta.<br />
Trampdynorna ska vara<br />
svarta/brunsvarta och<br />
hasorna samt hårtofsarna<br />
mellan tårna ska vara djupt<br />
svarta/brunsvarta.<br />
Svartsilver - ns<br />
Bottenfärgen skall vara rent<br />
ljus silver med svart ticking.<br />
Ibland har den bottenfärgen<br />
inslag av olika nyanser av<br />
rödbrunt, något som kallas<br />
rufism. Trampdynorna<br />
är svarta och nosspegeln<br />
tegelröd. Nosspegelns och<br />
ögats kontur är svart.<br />
Blå - a<br />
Katten ser varmt blågrå ut.<br />
Den har varmt grå bottenfärg<br />
(färgen kan påminna om<br />
havregryn) och pälsstråna<br />
är tickade i mörkt blågrått.<br />
Trampdynorna är blågrå och<br />
nosspegeln är gammelrosa<br />
med blågrå konturlinje. Ögats<br />
kontur har samma blågrå<br />
färg.<br />
Katt: PT*Emmental<br />
Bonjour l’Amour<br />
Foto: Elsa Kergosien<br />
Somali<br />
Katt: S*Smilodons Changeling<br />
Foto: Benny Lindroos<br />
Katt: DE*Malengo von Dashosawy<br />
Foto: Susanne Sahrbacher<br />
Katt: S*MayaAbigails Vilgot Ludvig<br />
Foto: Katarina Vallbo
LEDARE<br />
Just nu känns det som att det är den mörkaste<br />
tiden på året, men ändå har det<br />
vänt och våren är i antågande. I vårt<br />
avlånga land är det stor skillnad just<br />
nu och i skrivandets stund så har vi här<br />
i norr just avklarat flera dygn med omkring<br />
25 minus. Brrr men underbart när<br />
man får krypa upp i soffhörnet med<br />
ett gäng katter som uppskattar att värma<br />
ens hjärta och själ.<br />
Daniel Dagobert har genomfört<br />
medlemsundersökningen vars resultat<br />
vi kommer att publicera i kommande<br />
nummer av i tidningen, på forumet och<br />
på hemsidan. Även om svarsfrekvensen<br />
inte var stor så gav det oss en hel del<br />
matnyttigt och en liten spark i baken<br />
också ska jag villigt erkänna :) Den belyste<br />
en del “problemområden” men gav<br />
också lite förslag på hur vi ska gå tillväga<br />
för att överbrygga gapet. Mer om<br />
detta kommer i samband med publiceringen<br />
av resultatet.<br />
En visning av abessinier och somali i<br />
Umeå blir verklighet den 26:e maj på<br />
Arkens Zoo och är ett försök att öka den<br />
allmänna kunskapen kring raserna men<br />
också en chans för medlemmar runt<br />
Umeå att träffas. Min förhoppning är<br />
att fler medlemmar med dessa två underbara<br />
raser runt om i landet fångar<br />
upp idén eller till och med utvecklar den<br />
ytterligare.<br />
År <strong>2011</strong> är ett mörkt år för abessinier och<br />
somali. Det registrerades i SVERAK bara<br />
107 st. abessinier mot 164 st. år 2010 och<br />
för somali ligger siffrorna så lågt som<br />
nere på 38 st. år <strong>2011</strong> mot 86 st. år 2010.<br />
En drastisk minskning för båda raserna<br />
vilket innebär att vi behöver synas mer,<br />
förmedla kunskap om raserna och visa<br />
engagemang som uppfödare. Vi hoppas<br />
att trenden vänder och att 2012 blir ett<br />
ljusare år i alla avseenden.<br />
Det är mycket annat som händer runt<br />
omkring oss kattägare nu. Nya lagen<br />
som är på gång, enligt min åsikt inte en<br />
dag förtidigt, om att alla lösspringande<br />
katter måste vara märkta antingen med<br />
chip/tatuering och även vara kastrerade/<br />
steriliserade. I och med detta så startar<br />
ASK en insamling till en chipläsare som<br />
vi tänkt skänka till ett katthem eftersom<br />
det är katthemmen som kommer att få ta<br />
<strong>AbSolut</strong> Nyheter 4/11<br />
OBS! Denna<br />
ledare skrevs<br />
inför tidigare<br />
manusstopp och<br />
red. i februari.<br />
emot alla upplockade katter. Detta kommer<br />
att fortsätta som ett årligt återkommande<br />
projekt och som jag tror också<br />
kommer att bli uppskattat av djurhemmen.<br />
Du får gärna bidra med valfri<br />
summa som du sätter in på ASK:s bankgiro<br />
658-6689 med följande uppgifter i<br />
ocr-fältet “chipläsare + ditt namn” om<br />
du vill att vi publicerar ditt namn annars<br />
skriver du bara “chipläsare” i ocr-fältet.<br />
Det kommer att finnas en sida tillägnad<br />
detta projekt på ASK:s hemsida inom<br />
kort. Där kommer vi även att berätta<br />
mer kring tankarna vi hade i samband<br />
med att idén föddes, vilket katthem som<br />
får chipläsaren och där de som donerat<br />
en slant (valfritt se ovan) finns upptagna<br />
som tack.<br />
Vi i ASK kommer även 2012 att anordna<br />
en 2-dagars Internationell kattutställning.<br />
Datumet är satt till 6-7 oktober.<br />
Denna gång föll valet av ort till Umeå.<br />
10 domare har tackat JA och det är tänkt<br />
att vi ska kunna ha ca 360 katter per<br />
dag i lokalen. Vi kommer att hålla till på<br />
Nolias inomhus fotbollsplan med angränsande<br />
showroom vilket ger oss en<br />
yta på 3200 kvadrat som vi har till vårt<br />
förfogande. Idéer finns om hur vi ska<br />
kunna utnyttja lokalen, men självfallet<br />
finns det alltid plats för fler. Som alltid<br />
hoppas jag också att fler vill hjälpa till.<br />
Det finns något som alla kan göra. Visa<br />
framfötterna och hör av dig till mig. Inbjudan<br />
finns på hemsidan och kommer<br />
även att finnas med i nästa nummer av<br />
Absolut Nyheter. Vi kommer givetvis<br />
att arrangera bäst i ras för abessinier och<br />
somali även denna gång. Kanske kan vi<br />
toppa rekordet av anmälda abessinier<br />
och somali från förra året!?<br />
Anna Källström<br />
Ordförande ASK<br />
Framsida: GB*Tsailun Dusky<br />
Desperado, aka Snarf. SOM n<br />
Foto: Lisa Beattie<br />
Innehåll<br />
Fotosida/färger.....................2<br />
Ledare..............................3<br />
Sveraks årsmöte....................4<br />
Kattfärger & möster................6<br />
Silver i somali........................9<br />
Rött & svart..........................10<br />
Pemfigus Foliaceus...............12<br />
Var kommer choklad 6 lila abes-<br />
sinier/somali ifrån.................14<br />
Systrarna blå........................15<br />
Alis kåseri.............................16<br />
Ett samtal med Jan Sjögren..17<br />
Färger.........................18<br />
Medlemsskap i <strong>AbSolut</strong><br />
<strong>Kattklubb</strong> (ASK)<br />
Som medlem får du fyra nr/år av den-<br />
na klubbtidning. Du kan vara med i<br />
våra tävlingar och du kan också an-<br />
nonsera ex. kullar och avelshanar.<br />
Som medlem (ej om du är stöd-<br />
medlem) är du även ansluten till<br />
SVERAK. Därmed kan du registrera<br />
kattungar och ställa ut. Dessutom får<br />
du sex nr/år av förbundstidningen<br />
Våra Katter.<br />
Vi är alltså en klubb för dig som gil-<br />
lar katter i allmänhet och somali och<br />
abessinier i synnerhet!<br />
Välkommen som medlem!<br />
Huvudmedlem 400 kr<br />
Juniormedlem 300 kr<br />
Introduktionsmedlem 250 kr<br />
Stödmedlem 200 kr<br />
Familjemedlem 100 kr<br />
För att bli medlem betala in aktuell<br />
avgift till vårt pg: 658-6689. Glöm inte<br />
att skriva namn, adress och telefon på<br />
inbetalningskortet samt vad inbetaln-<br />
ingen avser.<br />
3
<strong>AbSolut</strong> Nyheter<br />
nummer 4 - <strong>2011</strong><br />
Ansvarig utgivare<br />
ASK:s ordförande Anna Källström<br />
Utgivning<br />
<strong>AbSolut</strong> Nyheter utkommer med<br />
fyra nr/år. Manusstopp under 2012<br />
är lite osäkert då vi håller på att<br />
byta redaktör samt att vi har ett<br />
dåligt flöde med material.<br />
Ni är varmt välkomna att skicka in<br />
era bidrag till redaktionen på:<br />
redaktion@absolutkattklubb.se<br />
Redaktör och layoutansvarig<br />
Thérése Lindroos<br />
redaktion@absolutkattklubb.se<br />
Redaktionsmedarbetare<br />
Peter Hasselbom<br />
Gunnel Ezedin Vidén<br />
Carina Bertilsson<br />
Daniel Dagobert<br />
Webbplats<br />
http://www.absolutkattklubb.se<br />
Forum<br />
http://forum.absolutkattklubb.se<br />
Uställningssekreterare<br />
Hit skickar du utställningsanmälan<br />
Monica Einarsson<br />
Munkhättevägen 27A<br />
147 45 TUMBA<br />
08-530 357 23<br />
Avelssekreterare<br />
Hit skickar du stamnamnsansökan<br />
och registrering av kattungar.<br />
Agneta Rudberg<br />
Strömvägen 14<br />
790 23 SVÄRDSJÖ<br />
Medlemsregister & Adressändringar<br />
Göran Sahlén<br />
Vreta Parkv. 12<br />
755 91 UPPSALA<br />
070-543 72 23<br />
PR-ansvarig<br />
Klubbens reklammaterial, annonser<br />
m.m.<br />
Peter Hasselbom<br />
Daltorpsgatan 43 A<br />
412 73 GÖTEBORG<br />
031-40 12 77<br />
SVERAKs årsmöte 2012 ur<br />
en nybörjares betraktelse…<br />
Av Marie Klasson<br />
Efter en hektisk dag på mitt nya arbete<br />
så anlände jag till Grand hotell i Borås<br />
i god tid innan kvällens supé. En varm<br />
dusch och en skön vilostund i hotellets<br />
mjuka morgonrock och tofflor hann<br />
avnjutas innan Agnetas ankomst, helgen<br />
till ära hade jag även tagit med min fina<br />
katt pyjamas, livligt prydd med många<br />
sorrel färgade små katter. Så även ett<br />
frenetiskt zappande på tv dosan för<br />
att undersöka hotellets tv utbud som<br />
visade sig kunna uppfylla tiden väl,<br />
utifall allt annat skulle visa sig alltför<br />
tråkigt denna helg i kattens tecken.<br />
Agneta anländer kort därpå, ett kärt<br />
möte och vi har mycket aby-prat att<br />
avhandla. Vi beslutar oss för att avstå<br />
cocktailpartyt i ordförande Annette<br />
Sjödins svit, istället fastnade vi- nu<br />
avsevärt tröttare framför vår tv och<br />
dess fantastiska utbud av actionfilm<br />
ytterligare en stund. Den fantastiska<br />
kvälls supen fick mätta våra magar<br />
den dagen, detta i glada abyvänners<br />
lag då vi delade bord med Anna<br />
Börje och Katharina Wolffram. Efter<br />
en livlig diskussion om helgens alla<br />
förväntningar och nyheter så släcker vi<br />
lampan för denna dag, även fast det var<br />
en riktigt spännande film på gång i vår<br />
tv…<br />
Det är tur att vi båda är lika morgonpigga,<br />
vi ser det som en stor ynnest att få en<br />
skön och lång hotellfrukost, så vi är där<br />
tidigt. Sedan är det dags för årsmötet.<br />
Jag blir mycket överraskad, det är<br />
inte ett litet årsmöte, det är jättestort!<br />
Med mentometerdosor precis som i<br />
postkodmiljonären i tv, samt en scen<br />
för styrelsen. Vi hade en bra plats vid<br />
ett stort fönster med trevlig utsikt över<br />
en vacker park med stora bokträd och<br />
rhododendron buskar i långa rader. De<br />
allra flesta av Sveriges kattklubbar fanns<br />
representerade, vilket är en hel del. Efter<br />
de sedvanliga årsmötesrutiner, såsom<br />
dagordning och ekonomi så kom vi då<br />
till ärenden som skulle avhandlas.<br />
Årsmötets stora höjdpunkt var då<br />
det avslöjades att stamboken på<br />
nätet nu äntligen blivit verklighet.<br />
Årsmötesdeltagarna ställde sig upp och<br />
klappade händerna av förtjusning då<br />
programmet demonstrerades via stora<br />
skärmar som fanns placerade runt om i<br />
lokalen. Att det var efterlängtat stod inte<br />
att ta miste på, jag och Agneta kunde<br />
lyriskt konstatera att vår motion nu<br />
kunde strykas. Beslut om vilka avgifter<br />
som skulle vara till SVERAK visade sig<br />
bli ett hett ämne. SVERAK ville avsätta<br />
pengar för att utveckla fler funktioner<br />
med stamboken på nätet, dessa skulle<br />
avsättas i och med en 30 kr höjning<br />
av stamtavla för varje nyregistrerad<br />
kattunge, förvånansvärt många var<br />
emot detta och ordförande Sjödin<br />
uppmanade årsmötesdelegaterna om<br />
konsekvenser, då inte stamboken skulle<br />
kunna utvecklas skulle heller inte dessa<br />
uppfödare ta del av dess fulla potential,<br />
men trots det så krävde de att stamboken<br />
på nätet ändå skulle utvecklas… men<br />
ingen vill betala. Svårt dilemma och<br />
ärendet lämnades.<br />
Två punkter som berörde mig mycket<br />
ur årsmötets innehåll var främst<br />
utredningen om ”översyn av djurskyddslagsstiftningens<br />
utformning”<br />
där Ewa Löwdin, representant från<br />
SVERAK och utredaren Eva Eriksson<br />
gjort en gedigen utredning. Förslag på<br />
en ny och modern djurskyddslag är nu<br />
överlämnad till Landsbygdsminister<br />
Eskil Erlandsson. I ett betänkande<br />
ger utredaren sin syn på hur<br />
djurskyddslagssiftningen bör utvecklas,<br />
baserat på vetenskap och beprövade<br />
metoder, där större ansvar läggs på<br />
djurägarna. Förslagen på den nya<br />
djurskyddslagen innehåller bland annat<br />
förbud att använda djur för sexuella<br />
ändamål, höjning av straffskalan<br />
för flera brott mot djurskyddslagen<br />
och kraftfulla åtgärder mot<br />
djurskyddsproblem, såsom avel som<br />
medför djuren lidande, samt problemen<br />
med herrelösa katter. Förslaget innebär<br />
också mer målinriktade bestämmelser<br />
i djurskyddslagen och mindre<br />
detaljeringsgrad. De nya förslagen<br />
innehåller krav om strängare krav<br />
om djurhållning och lättare att ålägga<br />
förbud och omhänderta djur som far<br />
illa hos ägare som inte tar hand om sina<br />
djur. Djurägare ska förbjudas att överge<br />
sitt djur, samt ett krav om id-märkning<br />
och registrering. Uppfödare föreslås få<br />
strängare krav om kompetens. SVERAK<br />
föreslår uppfödardiplomeringen<br />
som kvalitets dokument som kanske<br />
motsvarar kraven. Uppfödare får även<br />
4 <strong>AbSolut</strong> Nyheter 4/11
krav på sig om att ge tydlig, enhetlig<br />
information till köpare. Det var inte<br />
konstigt att presentationen av detta gav<br />
stående applåder vid årsmötet!<br />
Den andra goda nyheten var att<br />
pengar som finns samlade sedan länge<br />
i Svenska forskningsfonden för katt<br />
nu ska få komma till nytta. Pengarna<br />
beslutades få övergå till Winn Feline<br />
Foundation. En aktiv organisation som<br />
bedriver forskning som verkligen kan<br />
hjälpa katternas hälsa. Organisationen<br />
ligger bakom forskning inom flera av<br />
dagens svåra diagnoser hos våra katter.<br />
Lördagskvällen avslutades med god<br />
middag och utdelning av priser för<br />
årets katt. Vi kunde konstatera vilken<br />
av dessa katter som var vår röde favorit-<br />
Pedram! Vi avböjde hotellets disco dans<br />
till förmån för action film avnjuten i den<br />
sköna hotellsängen.<br />
Katt: IS*Godheima Helios<br />
Foto: Elsa Kergosien<br />
Abessinier<br />
Somali<br />
<strong>AbSolut</strong> Nyheter 4/11<br />
Vår motion om förändring av<br />
poängfördelningen mellan färg och<br />
ticking för abessinier beviljades<br />
glädjande nog. Medan vår motion<br />
om införandet av stambok på nätet<br />
besannades och ströks från vår<br />
önskelista. Så man får nog säga att det<br />
blev ett lyckat årsmöte!<br />
Personligen så lärde jag mig att man<br />
kan komma att vara ”nybörjare”<br />
bland uppfödare hur länge som helst,<br />
jag träffade personer som kallade<br />
sig ”nybörjare” trots att de varit<br />
verksamma i mer än 10 år och varit<br />
med om att få fram storheter inom<br />
kattaveln. Ändå ser jag det som en<br />
fördel, för det bästa är ju att utforska<br />
genom nya ögon. Då lär man sig<br />
allra mest och ser saker o ting ur nya<br />
infallsvinklar. <br />
Sorrel - o<br />
Är en varm kopparröd färg<br />
med chokladbrun ticking.<br />
Bottenfärgen bör vara djupt<br />
aprikos. Trampdynorna ska<br />
enligt FIFes standard vara<br />
någonting mellan kanel och<br />
rosabrun, men i själva verket har<br />
de alltid rosa färg. Nosspegeln<br />
är ljusröd/rosa med kanel-brun<br />
kontur. Även konturlinjen runt<br />
ögat är kanel-brun.<br />
Katt: FR*Faëlyn des Sables Bleus<br />
Foto: Elsa Kergosien<br />
Fyra tassar<br />
Av<br />
Carina Bertilsson<br />
Svarar på frågorna<br />
denna gång gör: Katinka<br />
Pålsson, S* All Inclusive<br />
Det här är en spalt där medlemmarna<br />
får svara på fyra frågor. Det blir lite<br />
blandade frågor om våra katter. Jag<br />
kommer slumpmässigt att välja ut en<br />
medlem för varje nummer och skickar<br />
ett mail med frågorna till den personen.<br />
Det är givetvis helt frivilligt om man vill<br />
svara på frågorna eller inte.<br />
Hur gick det till när din katt gick<br />
i koppel första gången?<br />
- Jag tar ett exempel från min huskatt<br />
Snöflinga. Hon klättrade upp i en tall<br />
med kopplet på, det var ett långt koppel.<br />
Hon kom ner igen, sen gick det bra.<br />
Pratar din katt med dig, om ja<br />
vad säger den?<br />
- Min unga somali Jagoda, säger<br />
mjmjmjmj, det betyder jag vill också<br />
vara med, eller jag vill också ha en<br />
matbit.<br />
Vad äter din katt till frukost?<br />
- Katterna äter lite mjukmat,<br />
Mjau eller Pussi Marinades. Somali<br />
katterna får också råa kycklingvingar.<br />
Dom andra gillar inte det. Sen får dom<br />
Royal Canin Hair and skin samt James<br />
Wellbeloved torrfoder hela dagen.<br />
Är du diplomerad uppfödare?<br />
- Ja, jag är diplomerad sedan 090827. <br />
Tack till alla som har<br />
varit med och bidragit<br />
med material till den här<br />
tidningen. TACK!<br />
5
Kattfärger och mönster<br />
Av Peter Hasselbom<br />
Kattfärger kan tyckas som<br />
oöverskådligt kaos, speciellt för någon<br />
som är ny. Det här är ett försök att<br />
bringa klarhet och lite systematik i<br />
röran. Jag vill här behandla de olika<br />
fysiologiska fenomen som ger upphov<br />
till de olika färgerna, däremot finns<br />
här inget om genetik. Fakta om hur<br />
de olika färgerna och mönstren ärvs<br />
finns dock på ett flertal platser både<br />
på nätet och i litteraturen. Jag vill<br />
också bifoga en brasklapp, så till vida<br />
att fältet inte är färdigforskat. Det är<br />
fortfarande saker som är lite oklara<br />
och min framställning är också till viss<br />
del förenklad.<br />
Det finns fem olika aspekter på katters<br />
färg och utseende, nämligen: Färg,<br />
mönster, vitfläck, maskning och<br />
”silver” (terminologin är också lite<br />
oklar med en blandning av svenska och<br />
engelska termer). Dessa fem aspekter<br />
är helt oberoende av varandra. För våra<br />
raser så går ju vitfläck och maskning<br />
bort, men jag behandlar dem ändå, för<br />
att sätta allt i sitt sammanhang.<br />
Färg<br />
Det finns två<br />
huvudsakliga färger:<br />
Svart och rött. De bildas<br />
av två olika sorters<br />
pigment: Svart bildas av<br />
pigmentet eumelanin<br />
och rött av pigmentet<br />
Feomelanin. Det svarta<br />
pigmentet kan spädas ut<br />
så att pigmentdensiteten<br />
i hårstrået reduceras.<br />
Detta ger upphov till<br />
färgserien svart – choklad<br />
– kanel. Det finns ingen<br />
motsvarande utspädning<br />
för det röda pigmentet<br />
(fast också röda katter kan<br />
variera i färgintensitet).<br />
Båda två sorternas<br />
pigmentkorn kan också<br />
Svart<br />
Rött<br />
Blå<br />
Crème<br />
anta en lite annorlunda form än den<br />
normala, som också ger dem annorlunda<br />
ljusbrytande egenskaper och därmed<br />
färg. Vi kallar det för dilution. Färgerna<br />
blir lite blekare. Svart – choklad – kanel<br />
blir blått – lila – fawn och rött blir crème.<br />
Just i våra raser abessinier och somali<br />
har vi i FIFe valt att bara godkänna<br />
färgerna svart och kanel (fast vi kallar<br />
dem viltfärgad och sorrel) och deras två<br />
diluterade varianter; blå och fawn. Så;<br />
det finns åtta olika färger en katt kan ha,<br />
men bara fyra av dem är godkända för<br />
oss.<br />
Mönster<br />
När vi vill kategorisera kattmönster så<br />
kan vi göra en första separation mellan<br />
katter med och utan mönster. Katter<br />
utan mönster kallas solida och de med<br />
mönster för tabbymönstrade.<br />
Det finns inga solida röda katter. Röda<br />
katter är alltid mönstrade, varför det<br />
är på detta sätt verkar oklart. Så solida<br />
katter kommer alltså i sex olika färger,<br />
en del raser kännetecknas av att bara<br />
vara godkända i en speciell solid färg,<br />
russian blue är den vanligaste (solid<br />
blå), en annan är havana brown (solid<br />
choklad, rasen är inte godkänd av FIFe).<br />
6 <strong>AbSolut</strong> Nyheter 4/11<br />
Choklad<br />
Lila<br />
Kanel<br />
Solida Tabbymönstrade<br />
Fawn<br />
Dilutionsfärger<br />
Grundfärgerna är svart och rött.<br />
Den svarta färgen kan spädas ut,<br />
dvs. det blir färre pigmentkorn i<br />
varje hårstrå, detta ger upphov till<br />
choklad och kanel. Både de svarta<br />
och de röda pigmentkornen kan ändra<br />
form, när de gör det blir färgerna<br />
blekare, så att svart blir blått,<br />
choklad blir lila, kanel blir fawn och<br />
rött blir crème. Lite olyckligt kallar<br />
vi detta för dilution (utspädning).<br />
Tabby Tigré Spotted Tickad<br />
Katter är antingen enfärgade eller mönstrade. Det finns fyra huvudmönster, men<br />
mellanformer är vanliga.
Det finns fyra olika, rätt distinkta<br />
tabbymönster: Tabby (klassisk,<br />
blotched), tigré (mackarel), spotted<br />
(prickig) och tickad. En klassisk<br />
tabby har ganska stora oregelbundna<br />
och uppbrutna fält och fläckar<br />
medan en tigré-tabby har smalare<br />
sammanhängande ränder. När<br />
ränderna bryts upp till fläckar får vi<br />
en spotted-tabby. En tickad tabby,<br />
slutligen är en tabby utan ränder och<br />
fläckar på kroppen, det vill säga en<br />
abessinier eller en somali (kan mycket<br />
sällsynt visa sig vara en singapura eller<br />
till och med ett orientaliskt korthår).<br />
Att våra raser är tabby-katter syns ju<br />
tydligt i deras ansikten där de behållit<br />
tabbymarkeringarna.<br />
Som sagt, ovan, så är mönstren rätt<br />
distinkta, men inte helt så, utan det finns<br />
övergångsformer. Om vi tillexempel<br />
korsar en aby med en tigrémönstrad<br />
katt i ett par generationer, så kommer<br />
vi att få ett mellanting med ränder på<br />
ben och hals till att börja med. Det sker<br />
ingen slumpmässig fördelning så att en<br />
del av avkomman blir randig och en<br />
del blir utan markeringar. Inte heller<br />
uppträder ränderna slumpmässigt lite<br />
var som helst på kroppen. All avkomma<br />
blir efter ett par generationer mer eller<br />
mindre randiga och mest ränder syns<br />
det på ben och hals.<br />
Det fysiologiska förlopp som styr<br />
hur mönster bestäms och bildas är<br />
inte klarlagt även om det sker ganska<br />
mycket forskning på fältet just nu. Det<br />
som i andra ändan av förloppet gör att<br />
katter har mönster är att<br />
deras hårstrån är randiga<br />
i olika grad, alternerat<br />
med enfärgade hårstrån.<br />
Vitfläck<br />
Vita fläckar uppträder<br />
i varierande grad från<br />
enstaka vita hårstrån<br />
på bröstet till katter<br />
som är helt vita, med<br />
någon enstaka färgad<br />
fläck. Fysiologin bakom<br />
vitfläckighet är bättre<br />
känd än den som<br />
styr och ger upphov<br />
till mönster. De vita<br />
fläckarna kommer sig av<br />
att det inte finns några<br />
melanocyter i cellerna, Melanocyter är<br />
de cellstrukturer som bildar pigment.<br />
Inga melanocyter, inga pigment.<br />
Melanocyterna i sin tur bildas ur ett<br />
förstadium, som kallas melanoblaster.<br />
<strong>AbSolut</strong> Nyheter 4/11<br />
Schematisk bild på var<br />
melanoblasternas bildas och hur<br />
de migrerar till resten av kroppen.<br />
Melanoblaster är ett förstadium till de<br />
cellstrukturer som kallas melanocyter<br />
och som är ansvariga för att tillverka<br />
pigment. Tidigt i fosterutvecklingen<br />
bildas melanoblasterna kring<br />
neuralröret (den blå strukturen) och<br />
sprids därifrån. Om delar av kroppen<br />
inte får några melanoblaster blir dessa<br />
vita. Vitt uppträder först på de ställen<br />
som ligger längst ifrån neuralröret:<br />
magen, bröstet, tassarna och ansiktets<br />
framsida.<br />
I ett tidigt skede av fosterutvecklingen,<br />
finns något som kallas neuralrör, en<br />
struktur som senare blir till hjärna och<br />
resten av det centrala nervsystemet.<br />
I anslutning till neuralröret bildas<br />
melanoblasterna som därifrån migrerar<br />
till resten av kroppens alla celler och<br />
omvandlas till pigmentproducerande<br />
melanocyter. Det som händer när<br />
vitfläckar uppstår är alltså att det<br />
inte kommer några melanoblaster till<br />
Tuxedo Bicolour Harlekin Van<br />
dessa delar. Det är ju då lätt att förstå<br />
att det första stället som vita fläckar<br />
uppstår på, är längst ifrån neuralröret,<br />
alltså; på undersidan, på magen och<br />
bröstet. Vi kan ju också gissa att själva<br />
utgångspunkten för bildandet av<br />
melanoblasterna är i områden belägna<br />
i neuralrörets båda ändar, eftersom de<br />
delar som mest envist hänger fast vid att<br />
ha färg är svanstippen och öronen.<br />
Att melanoblasternas ursprung och<br />
migration också har något med våra<br />
rasers ål att göra, är väl en inte alltför<br />
djärv gissning.<br />
Vitfläckiga katter benämns på en skala<br />
från mycket vitt kallad van, via harlekin<br />
och bicolour till mitted, som bara har<br />
vitt på tassarna.<br />
Maskning<br />
Maskning, den mörkare färgen i<br />
ansiktet och på andra perifera delar,<br />
ursprungligen kommen från siameser, är<br />
en form av partiell albinism. Det finns ett<br />
enzym som heter tyrokinase. Detta är en<br />
viktig del av processen att bilda pigment<br />
och utan fungerande tyrokinase blir det<br />
inga pigment och ingen färg och alltså<br />
albinism. Den speciella mutation som<br />
påverkar maskade katters tyrokinase<br />
gör att tyrokinaset fungerar som det<br />
ska om det inte blir för varmt. Blir det<br />
för varmt däremot så går det sönder<br />
och slutar att fungera. Så det är väldigt<br />
fiffigt att skillnaden mellan fungerande<br />
och icke fungerande tyrokinase går vid<br />
en temperatur i närheten av kattens<br />
kroppstemperatur. De kallaste delarna<br />
får färg, medan den centrala, varma<br />
delen av kroppen är albinistisk. Färgen<br />
påverkas också av omgivningens<br />
temperatur. Är det kallt blir katterna<br />
Från vänster; ses ökande grad av vitfläck. Bilden visar hur vitfläckarna typiskt fördelar<br />
sig, det finns variationer och undantag. De delar av katten som inte är vita kan ha<br />
vilken kombination av färg och mönster som helst.<br />
mörkare.<br />
Hos maskade katter finns det också<br />
en gradvis skillnad i kontrast mellan<br />
kroppsfärgen och maskfärgen, som<br />
benämns; burma – tonkines – siames.<br />
7
Så att en burmamaskad katt har mycket<br />
mindre skillnad mellan kroppsfärg<br />
och maskfärg än en siamesmaskad och<br />
där den tonkinesmaskade katten är ett<br />
mellanting. Hur en burmamaskad katt<br />
kan vara partiellt albinistisk förstår jag<br />
inte riktig och jag har inte hittat någon<br />
bra förklaring till hur det verkligen<br />
fungerar.<br />
Silver/shaded<br />
Som sagt ovan så är katters hårstrån<br />
randiga, eller bandade, i olika nyanser,<br />
ett hårstrå kan ha en mängd band,<br />
upptill tio kanske. Silverkatter har,<br />
i idealfallet, bara kvar det yttersta<br />
bandet, resten av hårstrået är vitt (också<br />
i idealfallet). Också här kan vi tala om<br />
en gradvis skala, nämligen hur stor bit<br />
av toppen som är färgad. Fife skiljer<br />
på shaded och shell (tipped), där det<br />
senare är en benämning på att bara<br />
den yttersta spetsen på hårstrået har<br />
färg. På engelska gör man distinktionen<br />
smoke – shaded – shell (chinchilla),<br />
på varierande grader av färgbandets<br />
bredd, där smoke är det bredaste.<br />
Silvervarianten av de fyra godkända<br />
abessinier- och somalifärgerna är också<br />
godkända av vårt förbund, vilket<br />
sammantaget ger åtta olika godkända<br />
färgvarianter.<br />
Allt flyter, fast…<br />
Som vi har sett på många av de ovan<br />
beskrivna egenskaperna så är de föremål<br />
för flytande övergångar, men samtidigt<br />
verkar de<br />
inte vara helt<br />
gradvisa utan<br />
det finns vissa<br />
ställen på skalan<br />
som verkar<br />
”populärare”<br />
än andra. Ta<br />
som exempel<br />
färgerna fawn<br />
och sorrel, hos<br />
våra raser är<br />
det inte alltför<br />
svårt att skilja<br />
dem åt. Men<br />
det finns också<br />
skillnader som<br />
gör att en blek<br />
sorrel närmar<br />
sig en kraftigt färgad fawn. Ett annat<br />
exempel är det jag använde i stycket<br />
om färger och vad som händer när man<br />
korsar en tickad katt med en tigrétabby-<br />
en flytande övergång, men med vissa<br />
punkter som utfallet samlas kring.<br />
Namn på Kattfärger<br />
Av Peter Hasselbom<br />
Vi, aby- och somalientusiaster har<br />
det trots allt ganska lätt, eller om man<br />
väljer att se på det på ett annat sätt:<br />
Vi har inte mycket att välja på. En ras<br />
jag själv är väl bekant med är devon<br />
rex, de kan ha precis vilken som helst<br />
kombination av ovanstående fem<br />
Shell (Tipped) Shaded Smoke<br />
Silverkatter har bara ett färgband kvar, resten av<br />
hårstrået är vitt, eller som det heter silverfärgat.<br />
Beroende på hur brett det kvarvarande bandet är<br />
benämns katterna enligt ovanstående. Också denna<br />
egenskap är föremål för variation och det kan vara svårt<br />
att skilja en smoke-katt från en som är shaded .<br />
egenskaper. Detsamma gäller väl också<br />
cornish rex och brittiskt korthår. En<br />
sällsynt fånig kombination vore en fawn<br />
tipped siamesmaskad spotted tabby<br />
med höggradig vitfläckighet, och emskoden:<br />
ps 33 12 24 01, typ. <br />
EMS-kod n a b c o p d e (x)s<br />
Svenska Svart<br />
(Brun/Seal)<br />
Blå Choklad Lila Kanel Fawn<br />
(Beige)<br />
Röd Creme Silver<br />
ABY/SOM Vilt Blå Sorrel Fawn Silver<br />
Engelska Black<br />
(Ebony)<br />
Blue<br />
(Grey)<br />
Chocolate<br />
(Chestnut/Brown)<br />
Lilac<br />
(Lavender/Frost)<br />
Cinnamon Fawn<br />
(Light Lilac)<br />
Red<br />
(Orange/Ginger)<br />
8 <strong>AbSolut</strong> Nyheter 4/11<br />
Cream Silver<br />
(Shaded)<br />
ABY/SOM Ruddy/Usual Blue Sorrel/Red Fawn Silver<br />
Franska Noir Bleu Chocolat Lilas Canelle Fawn<br />
(Faon)<br />
Rouge<br />
(Red)<br />
Crème Silver<br />
ABY/SOM Lièvre Bleu Sorrel Fawn Silver<br />
Tyska Swartz<br />
(Black)<br />
Blau<br />
(Blue)<br />
Namn på kattfärger<br />
Chocolate Lilac Sorrel Fawn Rot<br />
(Red)<br />
Creme Silber<br />
(Silver)<br />
ABY/SOM Viltfarben Blau Sorrel Fawn Silber<br />
Det som är lite roligt är att våra raser har fått egna färgnamn, men det bidrar också kanske till den förvirring om vad det egentligen är för<br />
färg på dem. Det är framför allt den svarta färgen som har fått olika namn, kanske beroende på att den fanns innan det var känt hur färgfysiologin<br />
fungerar. En viltfärgad abysomkatt ser ju inte alls ut som en svart katt. Den engelska termen usual (vanlig), syftar på att de andra<br />
färgvarianterna är ovanligare och den andra engelska termen, ruddy är namnet på en rödbrun färgnyans. Det Franska lièvre betyder hare,<br />
också i England kallades abessinier för bunny cats i början av seklet. Det tyska vilt är också en syftning på pälsfärgen på småvilt som harar<br />
och kaniner. Termen agouti förekommer också, men syftar på, inte bara färgen utan också pälsmönstret (dvs. avsknaden av mönster).<br />
Silver<br />
Silver förekommer aldrig ensamt som en beteckning på kattfärg utan måste alltid specifi ceras till vad för slags silver, därav (x)s i tabellen.<br />
Alltså: svartsilver (ns), sorrelsilver (os), och så vidare.<br />
Tyska<br />
I Tyskland tycks man ha annamat de engelska orden som beteckning på kattfärger, i alla fall på raskatter. Jag är lite osäker på hur det<br />
egentligen fungerar, trots idogt forskande.
Silver i somali - bra eller dåligt?<br />
Av Daniel Fransson<br />
Som alltid när något nytt tillkommer<br />
i en ras så finns det de som är för och<br />
emot. Inte minst i kattvärlden kan<br />
detta leda till ganska starka känslor<br />
då alla som arbetar seriöst inom aveln<br />
av rasen i fråga känner ett ansvar för<br />
rasen i stort och inte bara för sin egen<br />
uppfödning. Alla har dessutom sin<br />
egen syn på vad rasen är och hur den<br />
bör utvecklas, eller kanske skyddas<br />
mot förändringar. Förändringar eller<br />
brist på dem kan upplevas som hot<br />
eller räddning av olika personer trots<br />
att de tar del av samma information.<br />
Då alla genuint vill det bästa för sin ras<br />
så kan skiljda åsikter leda till heta diskussioner<br />
och till och med utfrysning<br />
av uppfödare som inte följer vad majoriteten<br />
tycker är rätt trots att denne<br />
följer godkända riktlinjer. Oftast går<br />
det inte så långt men alla med lite djupare<br />
insikt i kattvärlden vet att känslorna<br />
kan bli relativt heta ibland.<br />
Sen de första somalikatterna föddes<br />
silverfärgade så har diskussioner<br />
förts runt om i världen om detta är<br />
bra för rasen eller kanske till och med<br />
kommer att skada den. Diskussionerna<br />
rör både den påverkan silvergenen<br />
kan få i rasen i stort som hur<br />
en riktig somali faktiskt bör se ut.<br />
För många är somali ‘rävkatter’ och<br />
i en del delar av världen kallas de till<br />
och med för det inofficiellt. En somali<br />
som är sorrel, fawn eller viltfärgad är i<br />
regel ögonblickligen identifierbar som<br />
just en somali medan andra färger betydligt<br />
oftare gör det svårare att anta<br />
att katten man tittar på är av den rasen.<br />
En typisk, lätt igenkännbar look är ju<br />
bra för rasen det är nog alla ense om.<br />
Samtidigt så är en bred variation som<br />
gör att fler tilltalas av rasen genom att<br />
färger just de tycker om kan kombineras<br />
med övrigt utseende och beteende<br />
som lockar dem i rasen i fråga också<br />
något som måste ses som positivt.<br />
Båda dessa linjer har poänger som är<br />
lätta att förstå. Vi vill både ha typiska<br />
lätt igenkännbara somalis som lockar<br />
<strong>AbSolut</strong> Nyheter 4/11<br />
så många som möjligt att vilja äga<br />
dem.<br />
Det andra handlar om kanske en än<br />
viktigare fråga och det är vilken påverkan<br />
införsel av nytt genetiskt material<br />
i rasen eventuellt kan få på hela rasen<br />
på lång sikt. Kan det vara så att silvergenen<br />
om den sprider sig i breda skikt<br />
av stammen kan komma att påverka<br />
till exempel tonen i andra färger?<br />
En del tror just detta. Att den varma<br />
tonen i de röda färgerna kan komma<br />
att kallna. Detta är något man måste<br />
förhålla sig till då det skulle vara<br />
dåligt för hela rasen, väldigt så.<br />
Här i Sverige så kan problemet ses<br />
som litet och fjärran men det beror<br />
på att vi har en registerföring som uppfödare<br />
i de flesta andra länder bara<br />
kan drömma om. Dessutom är problemet<br />
med oseriösa uppfödare enormt<br />
mycket mindre här än i nästan alla andra<br />
länder. Vi kan följa linjer och lita<br />
på att katters papper innehåller korrekt<br />
information på ett helt annat sätt<br />
än vad kollegor i andra länder kan. De<br />
flesta är tvungna att lita på vad som<br />
sägs dem och hoppas att pappren innehåller<br />
information som stämmer.<br />
Detta leder självklart till att gener<br />
man inte vet om i högre grad smiter<br />
in i linjerna. Sjukdomar som är svåra<br />
att bli av med är ju den värsta följden<br />
av detta men även andra egenskaper<br />
som färger kan självklart påverkas. Vi<br />
i Sverige lever inte på en egen planet<br />
så i slutänden påverkas även vi av vad<br />
som händer i världen till slut. Om inte<br />
så genom att urvalet av rent genmaterial<br />
minskar. Importer är ju trots allt en<br />
viktig del i övergripande avelsarbete,<br />
speciellt för mindre raser som somali.<br />
Man måste självklart själv skaffa sig<br />
en uppfattning i frågan för det är inte<br />
så svart eller vitt, eller rött och silver,<br />
som man kanske först tror. Allt en uppfödare<br />
gör påverkar alla i olika grad.<br />
Till och med om alla kattungar som<br />
säljs är kastrerade. Samtidigt så ska vi<br />
arbeta för att vår ras är frisk, bred och<br />
tilltalande för många att äga.<br />
Personligen så kan jag säga att jag tycker<br />
att OM somali enbart skulle finnas i<br />
S*Truly Cosmic Namir, sorrelsilver<br />
somalihane. SOM os.<br />
Foto: Daniel Fransson<br />
en look så skulle det vara den varma<br />
röda men det valet anser jag inte att<br />
jag behöver göra. Risken för värmen i<br />
dessa färger är mycket liten även om<br />
det inte skulle skada att uppmana och<br />
arbeta för en bättre registerföring av<br />
seriösa somaliuppfödares katter globalt,<br />
alla raskatter för den delen.<br />
Utöver det så tror jag inte att silver<br />
kommer att skada rasen i det att en<br />
del av den blir mindre direkt igenkännbar.<br />
Så länge arbetet fortskrider med<br />
att behålla en bra tydlig ticking, typisk<br />
kroppsform, full päls med buskig fin<br />
svans, rätt personlighet och självklart<br />
en frisk ras så tror jag att diversifieringen<br />
är bra.<br />
Det är lätt att låta sina egna känslomässiga<br />
åsikter styra vad man tycker andra<br />
ska göra och det gäller allt men i<br />
det här fallet så tror jag att motståndet<br />
där det finns är överdrivet. Hos oss är<br />
det ingen stor konflikt men den finns.<br />
I en del andra länder är diskussionen<br />
dock ganska hätsk. Silver är inte godkänd<br />
färg i flera organisationer fortfarande<br />
så i en stor del av världen så<br />
kan ägandet av en somali i silver vara<br />
väldigt kontroversiellt.<br />
Jag tror aldrig att silver blir en<br />
av de största färgerna i somalirasen<br />
för de flesta vill ha en<br />
rävkatt när de köper en somali...<br />
men sen finns ju de, som jag, som älskar<br />
rasen i gnistrande kall silver med<br />
värme sprinklad över den.<br />
9
Rött & svart<br />
Av Peter Hasselbom<br />
Att kattens färger och mönster ärvs och<br />
bildas på ett komplext sätt, är inte svårt<br />
att förstå när man ser den stora varia-<br />
tionen. Med den här artikeln vill jag if-<br />
rågasätta den, i mina ögon, förenklade<br />
beskrivningen av hur färgerna svart<br />
och rött samverkar. Det finns många<br />
andra aspekter av kattfärger, så som<br />
vitfläckighet, silver- och guldfärger, och<br />
inte minst upphovet till de olika mön-<br />
stren och fördelningen av färger över<br />
kroppen, inget av detta behandlar jag<br />
här.<br />
Gängse förklaringsmodell<br />
Det har varit svårt att hitta vetenskaplig<br />
litteratur som bekräftar vad de flesta<br />
tror, om hur svart och rött<br />
fungerar tillsammans. Men<br />
den här gängse modellen<br />
finns beskriven i Royal Canins<br />
bok, Praktisk guide för<br />
katt uppfödning (med särskrivning<br />
i titeln), Jag har<br />
också läst Carin Sahlbergs<br />
text, till en föreläsning –<br />
Färgernas uppkomst – hållet<br />
på SVERAK:s seminariedagar<br />
i höstas, samt Camilla<br />
Gullins två artiklar om färger<br />
i Labyrinten, (nummer 3 och<br />
4, 2009). Dessutom har jag<br />
letat texter på nätet, utan att<br />
egentligen hitta något intressant.<br />
Figur 1<br />
Melanocyter<br />
Färgpigmenten produceras<br />
i speciella celler som kallas<br />
melanocyter, belägna i den<br />
undre delen av överhuden.<br />
Dessa celler är spindelformade,<br />
dvs. de har långa<br />
utskott som väver sig in<br />
bland de andra cellerna i<br />
överhuden. I melanocyten<br />
finns små organeller, kallade melanosomer,<br />
där produktion och lagring av<br />
pigmentet sker. Melanosomerna transporteras<br />
sedan ut i utskotten för att därifrån<br />
överföra melanin till andra typer av<br />
hudceller, exempelvis celler som pro-<br />
ducerar hårstrån.<br />
Melanin<br />
Det finns två huvudtyper av melanin;<br />
eumelanin och feomelanin. Eumelaninet<br />
ger upphov till svarta och bruna<br />
färger och är det vanligast förekommande<br />
pigmentet. Att det i sig självt<br />
kan ge upphov till olika nyanser beror<br />
antagligen på att det finns flera olika<br />
varianter av eumelanin. Feomelanin är<br />
det pigment som ger upphov till röda<br />
och orangea färger.<br />
Melaninreglering<br />
Regleringen av hur mycket melanin<br />
som ska produceras och av vilken typ;<br />
eu- eller feomelanin, styrs av ett system<br />
av olika signalsubstanser, som<br />
producerade på andra ställen, fäster på<br />
receptorer på melanocytens yta. Agouti<br />
Bilden illustrerar de två tillstånd som traditionellt har använts<br />
som förklaring till katters randiga hårstrån. A – Melanocyten<br />
producerar eumelanin, som ger svarta färger. B- Melanocyten<br />
har i stället slagit om till att producera feomelanin, som<br />
ger upphov till röda färger. a – Vilket sorts melanin som melanocyten<br />
producerar styrs genom att olika signalsubstanser<br />
fäster vid receptorer på cellens yta. MSH stimulerar eumelaninproduktion<br />
och ASP hämmar densamma. b – Överföring<br />
från melanocyten av melanin till andra celler, i det här fallet<br />
en cell som producerar ett hårstrå.<br />
signaling peptide (ASP), fungerar hämmande<br />
på eumelaninproduktionen,<br />
medan melanocyte stimulating hormone<br />
(MSH), stimulerar produktionen<br />
av eumelanin. Melanocyterna hos katter<br />
producerar antingen eumelanin eller<br />
feomelanin, men inte båda samtidigt,<br />
eu- och feomelaninproduktionen slås av<br />
och på medan hårstrået växer och ger på<br />
så sätt upphov till randiga hårstrån, det<br />
som vi i abessinier- och somalivärlden<br />
kallar tickning. Alla katter, utom solida,<br />
exempelvis helt svarta eller blå, har<br />
randiga hårstrån, så det är på inget sätt<br />
något speciellt för våra raser.<br />
Bakom allt detta finns det så naturligtvis<br />
gener, som styr hur de olika proteinerna<br />
ska se ut, och därmed hur de fungerar.<br />
Just de gener som styr fördelningen<br />
mellan svart och rött är ganska outforskade,<br />
även om det sker ganska mycket<br />
just nu.<br />
Figur 1 illustrerar denna traditionella<br />
och allmänt accepterade modell av hur<br />
pigmenteringen av kattens hårstrå går<br />
till.<br />
Problem<br />
10 <strong>AbSolut</strong> Nyheter 4/11<br />
Jag tycker att ovanstående<br />
förklaringsmodell är lite<br />
fyrkantig och till viss del<br />
i konflikt med vad jag kan<br />
observera, å andra sidan så<br />
är det här ganska fria spekulationer.<br />
Tabbymönstrade katter,<br />
såväl svart- som rödtabby<br />
har randiga hårstrån och<br />
om svarttabbykatter bara<br />
har eumelanin och rödtabby<br />
bara feomelanin, så kan<br />
det ju inte vara växlingen<br />
mellan de olika pigmenttyperna<br />
som ger upphov till<br />
de randiga hårstråna.<br />
Rufism, dvs. rödaktiga<br />
färger på annars svarta katter,<br />
som våra sorrelfärgade<br />
abessinier och somalikatter<br />
är ett utmärkt exempel på,<br />
liksom många katter med<br />
silverfärger, där rufismen är<br />
lättare att se, i avsaknad av<br />
mörkare pigment, är svårt<br />
att förklara utan att blanda in det röda<br />
feomelaninet.<br />
Att ha en substans som hämmar produktionen<br />
av eumelanin (ASP) och en annan<br />
som stimulerar samma produktion
(MSH), är på tvärs med hur naturen<br />
brukar fungera. Båda substanserna gör<br />
ju egentligen samma sak och det skulle<br />
räcka med den ena, vilken som, för att<br />
styra mängden producerat eumelanin.<br />
Hur det skulle kunna fungera i<br />
stället<br />
Jag tror att det kan vara så att alla katter<br />
har både eumelanin och feomelanin<br />
och att de dessutom avsätts i en blandning<br />
i hårstråna, det kan förklara det<br />
mesta. De kan då regleras genom att<br />
MSH stimulerar produktionen av både<br />
eu- och feomelanin. Med en hög halt<br />
av MSH så producerar melanocyterna<br />
stora mängder melanin, och eftersom<br />
det mörka eumelaninet i utgångsstadiet<br />
är vanligare och dessutom med sin mörka<br />
färg täcker det ljusare feomelaninet<br />
kommer hårstråna att bli mycket mörka,<br />
närmast svarta. En låg halt av MSH ger<br />
liten produktion av båda pigmenttyperna,<br />
resulterande i en gråaktig hårfärg.<br />
Den andra signalsubstansen, ASP kan<br />
då fungera som i den traditionella<br />
modellen, dvs. den hämmar produktionen<br />
av eumelanin, så att vid en hög<br />
Katt: GB* Abychat<br />
Walnutwhip<br />
Foto: Alan Robinson<br />
Somali<br />
Choklad - b<br />
<strong>AbSolut</strong> Nyheter 4/11<br />
halt av både MSH och ASP<br />
kommer melanocyten fortfarande<br />
att producera stora<br />
mängder melanin, men nu i<br />
huvudsak av feomelanintyp.<br />
Och motsvarande, ger då en<br />
låg halt av MSH och en hög<br />
halt av ASP, liten produktion<br />
av melanin, men den lilla<br />
produktionen består nästan<br />
uteslutande av feomelanin.<br />
Dessa två tillstånd kan då<br />
förklara uppkomsten av<br />
röda, rödgula och creamfärgade<br />
hårstrån.<br />
Jag har med figur 2 försökt<br />
att illustrera ovanstående. <br />
Figur 2: En alternativ förklaringsmodell till hur ränderna kan uppstå på<br />
hårstråna. Modellen bygger på att det finns ett jämnviktssystem som kan<br />
tippa åt olika håll och som styrs av de två signalsubstanserna MSH och<br />
ASP, så att MSH reglerar den totala mängden melanin och ASP hämmar<br />
eumelaninproduktionen, till förmån för feomelaninproduktion. a – Låga<br />
halter av MSH och låga halter av ASP, ger låg produktion av i huvudsak<br />
eumelanin. b – Höga halter av MSH och låga halter av ASP, ger stor<br />
produktion av eumelanin, men lite feomelanin. c – Höga halter av MSH och<br />
höga halter av ASP, ger fortfarande hög produktion av melanin, men nu<br />
övervägande feomelanin. d - Låga halter av MSH och höga halter av ASP,<br />
ger låg produktion av i huvudsak feomelanin.<br />
Katt: FR*Hazaël de la<br />
Rivaleraie<br />
Foto: Elsa Kergosien<br />
Abessinier<br />
Bottenfärgen skall vara sandbeige och tickingen är<br />
varmt brun. Nosspegeln är ljusröd/rosa. Nosspegelns<br />
och ögats kontur är chokladbruna. Trampdynorna är<br />
kanel till mjökchokladfärgade.<br />
Faktaruta<br />
Epidermis –<br />
Överhuden, det<br />
översta hudlagret<br />
som allra ytterst<br />
består av döda<br />
förhornade celler.<br />
I det nedersta<br />
skiktet av epidermis<br />
finns melanocyterna.<br />
Melanocyt –<br />
De celler, belägna<br />
i epidermis, som<br />
producerar melanin.<br />
Melanin – En<br />
grupp av svarta,<br />
bruna och röda<br />
färgpigment som<br />
finns i både växter<br />
och djur.<br />
Eumelanin<br />
– Den vanligaste<br />
typen av melanin,<br />
som finns i olika<br />
varianter. Dessa<br />
gör att färgen på<br />
eumelaninet skiftar<br />
från svart till<br />
olika nyanser av<br />
brunt.<br />
Feomelanin<br />
– En ovanligare<br />
form av melanin<br />
som ger röda och<br />
gulröda färger på<br />
hår.<br />
Melanogenes<br />
– Bildandet av<br />
melanin, som sker<br />
i melanocyterna.<br />
Melanosomer<br />
– En liten organell,<br />
som finns inne<br />
i melanocyten. I<br />
melanosomer sker<br />
produktion och<br />
lagring av mela-<br />
nin.<br />
Tyrosin – Den<br />
aminosyra som<br />
är den viktigaste<br />
byggstenen för<br />
bildandet av<br />
melanin.<br />
Tyrosinas –<br />
Det enzym som<br />
möjliggör byggandet<br />
av de<br />
komplexa melaninmolekylerna,<br />
från i huvudsak<br />
tyrosin.<br />
Agouti signalingpeptide<br />
(ASP)<br />
– En molekyl som<br />
fungerar som en<br />
signalsubstans<br />
och hämmar<br />
produktionen av<br />
eumelanin.<br />
Melanocyte<br />
stimulating<br />
hormone<br />
(MSH) – En<br />
molekyl som<br />
fungerar som en<br />
signalsubstans<br />
och stimulerar<br />
produktionen av<br />
eumelanin.<br />
11
Pemfigus Foliaceus - otäck<br />
men hanterbar hudsjukdom<br />
Av Daniel Fransson<br />
Efter några år som kattintresserad så<br />
har de flesta av oss sett eller kanske<br />
till och med ägt en katt som har haft<br />
sårig nosrygg, sårskorpor på eller i<br />
öronen, kanske lite problem att gå<br />
obehindrat på grund av ömma tassar<br />
eller kombinationer av alla tre. På<br />
semestern i Grekland har man kanske<br />
förfärats över den stackars katten med<br />
variga, spruckna sårskorpor och fläckar<br />
av pälsen som saknats och antagit att<br />
det arma livet varit gravt attackerat av<br />
ohyra.<br />
Visst kan alla dessa tecken bero på<br />
en mängd orsaker som till exempel<br />
svamp eller ohyra. Kanske har sår efter<br />
ett slagsmål blivit infekterade eller är<br />
din katt helt enkelt överkänslig mot<br />
solens starka strålar på sommaren?<br />
Självklart kan det vara så men hos c:a<br />
5-10 % av alla katter med hudproblem<br />
så handlar det om något helt annat.<br />
Deras immunsystems långsiktiga mål<br />
har blivit att lösa upp själva strukturen<br />
i huden.<br />
Denna sjukdom heter Pemfigus och är<br />
autoimmun vilket precis som nämndes<br />
betyder att immunsystemet felaktigt<br />
ger sig på den egna kroppen. Det låter<br />
ju självklart väldigt otäckt och i vissa<br />
fall kan det även bli det för Pemfigus<br />
är e familj av sjukdomar i vilken vissa<br />
varianter ofta leder till mycket allvarliga<br />
följder. Som tur väl är de farligaste<br />
varianterna dock också de i särklass<br />
ovanligaste.<br />
De varianter man brukar tala mest om<br />
är Pemfigus -Foliaceus, -Erythematosus,<br />
-Vulgaris samt medicinskt inducerad<br />
Pemfigus. Jag kommer i den här<br />
artikelserien koncentrera mig på<br />
Pemfigus Foliaceus (PF) då den är den i<br />
särklass vanligaste av alla varianter.<br />
Lite snabbt kan nämnas att de andra<br />
varianterna särskiljs till stor del<br />
av djupet som de påverkar huden<br />
med, men även spridningsmässigt.<br />
Medicinskt inducerad Pemfigus utlöses<br />
av mediciner som katten får, och oftast<br />
verkligen behöver, så även den kan vara<br />
allvarlig men i regel så går det att bli<br />
av med symptomen genom att försöka<br />
med andra läkemedelskombinationer i<br />
dessa fall.<br />
Den patogeniska orsaken till PF<br />
är att antikroppar bildats mot en<br />
sammanhållande molekyl i huden som<br />
heter desmoglein I. Desmoglein I håller<br />
samman de s.k. keratinocyterna i vilket<br />
ger hudens egenskaper som skydd mot<br />
omvärlden. Keratinocyter som lossnat<br />
från sin omgivning byter form och blir<br />
runda i stället för polygoniska och dessa<br />
kan detekteras och vara till stor hjälp då<br />
sjukdomen ska diagnosticeras.<br />
Cytologisk undersökning av en intakt<br />
blåsa från en hund med pemfigus<br />
foliaceus, som visar akantolytiska<br />
keratinocyter (pilar) och många<br />
neutrofiler icke-degenererade<br />
Orsakerna till att kroppen börjar bilda<br />
antikroppar mot Desmoglein är inte<br />
fastställda. Ärftlighet är inte en faktor av<br />
större betydelse, om alls och det samma<br />
gäller smittspridning som ej påvisats<br />
bland katter. Inte heller är sjukdomen<br />
vanligare bland vissa raser, den drabbar<br />
alla lika.<br />
PF kan bryta ut när som helst i en katts<br />
liv och man har sett sjukdomsstart hos<br />
såväl 12 veckor gamla ungar som hos<br />
över 17 år gamla seniorer. I c:a 30 % av<br />
fallen syns de första spåren i ansiktet<br />
eller på/i öronen och de består av sår,<br />
blåsor, hudsprickor e.d. Då alla dessa<br />
är mycket ömtåliga så ser man i regel<br />
inte intakta påverkade områden utan<br />
spruckna sårskorpor eller förstörda<br />
blåsor med intorkad vätska eller var.<br />
Sjukdomen håller sig sällan till ett<br />
område även om den ofta börjar så.<br />
Huvudet är påverkat hos över 80 %<br />
av drabbade katter relativt snart efter<br />
utbrott och andra vanliga områden är<br />
klofickor, trampdynor och svans men<br />
hela kroppen kan drabbas. Ju längre<br />
man väntar med diagnosticering och<br />
behandling desto mer tid ger man<br />
sjukdomen att sprida sig.<br />
Långsiktigt kan sjukdomen i värsta fall<br />
permanent vanställa eller till och med<br />
leda till döden. Det säger sig självt att PF<br />
inte är något behagligt ens med lindriga<br />
symptom så misstänker man att det är<br />
en möjlig diagnos så ska man snarast<br />
se till att katten testas specifikt för den.<br />
Ofta kan dessutom tiden mellan första<br />
veterinärbesöket och fastställd diagnos<br />
vara relativ lång och då behandlingen är<br />
motsatt mot andra liknande åkommor<br />
så måste man vara helt säker innan<br />
medicinering kan påbörjas. Ett stärkt<br />
immunförsvar förvärrar symptomen,<br />
men försvagar man det och har fel så<br />
kan kraftiga komplikationer bli följden.<br />
Så hur går diagnosarbetet till när<br />
katten misstänks ha Pemfigus? Först<br />
handlar det oftast om att utesluta andra<br />
besvär. Vilka läkemedel får katten<br />
eller har fått tidigare? Är infektioner,<br />
svampangrepp eller t.ex. ringorm<br />
orsaken? Med andra orsaker uteslutna<br />
eller har låg sannolikhet så kan man<br />
ta ett prov inne ifrån oskadade sår<br />
e.d. och finns ej sådana, vilket ofta är<br />
fallet, så hålls katten kvar i ett antal<br />
timmar eller ett dygn i väntan på att<br />
sådana ska uppstå. Provet undersöks<br />
sen cytologiskt (med mikroskop) och<br />
då kan man förhoppningsvis se lösa<br />
runda keratinocyter vilka är kraftiga<br />
12 <strong>AbSolut</strong> Nyheter 4/11
indikatörer för Pemfigus.<br />
Anledningen till att oskadade sår<br />
undersöks är att de andra snabbt kan<br />
bli infekterade av bakterier vilket<br />
försvårar diagnosen. Är infektion orsak<br />
eller följd? Innan PF definitivt fastställs<br />
så bör minst tre men helst fler biopsier<br />
dessutom göras, en del veterinärer<br />
väljer direkt detta alternativ i Sverige.<br />
Dessa prover skickas till specialiserad<br />
personal för utvärdering i laboratorium.<br />
De har kunskap och utrustning att<br />
slutgiltigt, ofta i kombination med<br />
veterinärens undersökning, avgöra om<br />
katten är drabbad av PF.<br />
Vår katt har Pemfigus Foliaceus<br />
Av Thérése Lindroos<br />
Det började med att vi upptäckte att vår<br />
somalihane Rufino hade sår på nosen.<br />
Det var i slutet av sommaren och han<br />
ägnade sig ganska intensivt åt att jaga<br />
pälsängrar i badrummet.<br />
Nu undrar kanske en del vad sjutton<br />
är pälsänglar? Nej, pälsängrar med r,<br />
det är en skalbagge som väldigt ofta<br />
flyger in genom det öppna fönstret<br />
eller balkongdörren på sommaren och<br />
bosätter sig under tröskeln, det lilla<br />
utrymmet mellan sockel och golv eller<br />
i garderoben. Helst på ett ställe som är<br />
mörkt och där människan inte kommer<br />
åt i första taget. De lägger larver som<br />
livnär sig på naturmaterial i form av<br />
exempelvis textilier (läs din snygga<br />
yllekofta), hudavlagringar och katthår<br />
är mums filibabba.<br />
Nu skulle det här med ängrar bara<br />
vara en passus i den här historien, men<br />
jag ville beskriva de rackarna i alla<br />
fall. Vid den här tiden hade vi larver i<br />
badrummet och vi trodde att Rufino<br />
skrapade nosen när han jagade de små<br />
larverna genom att köra ned sin nos<br />
mot klinkersfogarna . Det såg inte så<br />
farligt ut alls på nosen, liten skorpa kan<br />
man säga. Det gick i alla fall bort efter<br />
ett tag. Vi tänkte inte så mycket mer på<br />
det. Det gick några månader och vi var<br />
utomlands. När vi kom hem påtalade<br />
vår kattvakt att Rufino hade ett sår på<br />
halsen, inget stort eller så men ändå ett<br />
sår och hon kunde inte förstå hur han<br />
fått det. Hon hade en teori om att han<br />
kanske bränt sig när han hållit på att<br />
böka i badrummet i jaktens iver.<br />
<strong>AbSolut</strong> Nyheter 4/11<br />
Jag vill avsluta denna första del i min<br />
tvådelade serie om PF med att säga<br />
att visst låter det här hemskt och det<br />
kan det också vara, allvarligt drabbade<br />
katter kan till exempel få sår i munnen<br />
och sluta äta och så klart få kraftiga<br />
hudskador trots allt. Detta skall dock<br />
inte vara fallet om just din katt skulle<br />
drabbas. PF har god prognos i de allra<br />
flesta fall så med dig som uppmärksam<br />
ägare som självklart försäkrar din katt<br />
så blir ett eventuellt utbrott sannolikt<br />
endast ett minne från en obehaglig<br />
period i din skatts minne.<br />
I nästa del så ska jag berätta om hur<br />
Både jag och min man Benny tyckte att<br />
det var lite långsökt med vi hade inte<br />
heller någon bättre teori. Han verkade<br />
må bra, ingen infektion eller allmän<br />
påverkan. Vi väntade ett tag för att se<br />
vart det bar hän. Såret läkte ut och vi<br />
funderade inte så mycket mer på det.<br />
Månaderna gick igen och så upptäckte<br />
vi bara plötsligt en dag att Rufino hade<br />
skorpa/or på nosen. Vi började klia oss<br />
i huvudet och undrade vad det var.<br />
Jag började, min vana trogen, bläddra<br />
fram och tillbaka i boken ”Kattens<br />
Sjukdomar”, läste om alla möjliga<br />
harmlösa och läskiga saker.<br />
Skorporna han hade på<br />
nosen var spröda och<br />
liksom lite gråaktiga.<br />
Han hade också fått<br />
några på ena örat, precis<br />
i kanten på toppen av<br />
örat. Jag hade teorier<br />
om kvalsterallergi och<br />
allt möjligt annat. Vi<br />
började förstås också<br />
gå tillbaka i minnet och<br />
fundera på sambandet<br />
med tidigare sår. Vi<br />
försökte utröna av<br />
hans beteende om han<br />
kliade sig mycket o.s.v.<br />
Ingenting i den vägen!<br />
Inget ovanligt kliande,<br />
inget konstigt beteende,<br />
ingen trötthet eller så.<br />
Vi bokade tid snarast<br />
möjligt hos veterinär.<br />
Veterinären föreslog att vi skulle börja<br />
med att byta ut fodret för att utesluta<br />
behandling går till samt hur kortsiktig<br />
och långsiktig prognos ser ut.<br />
Källor:<br />
Canine and feline Pemphigus Foliaceus:<br />
Improving your chances of a successful<br />
outcome by Kathy C. Tater, DVM,<br />
DACVD, Thierry Olivry, DrVet, PhD,<br />
DACVD, DECVD<br />
Pemphigus Foliaceus in cats by Dr<br />
Mark Thompson<br />
Veterinär Katrin Jäschke<br />
att det var foderallergi. Men med fem<br />
katter kändes det verkligen som ett stort<br />
och arbetsamt tillvägagångssätt. Vi har<br />
alltid torrfoder framme och sedan ger<br />
vi dem tillskott i form av blötfoder.<br />
De bor alla tillsammans i vår lägenhet<br />
utan inskränkningar. Hur skulle vi<br />
kunna hålla dem med olika mat utan<br />
att det skulle bli hysteriskt? Hysteriskt<br />
eftersom exempelvis två av katterna<br />
hetsäter om de får maten portionerad.<br />
Dessutom trodde vi inte själva att det<br />
verkligen var foderallergi. Vi köpte det<br />
där allergifodret i alla fall men ganska<br />
snart valde vi att följa vår magkänsla<br />
och beställde tid hos en hudspecialist.<br />
S*Truly Cosmic Rufino, sorrelsilver somalihane.<br />
Här kan man se sårskorpan på nosen och lite<br />
skorpor på vänster öra. Foto: Benny Lindroos<br />
Vi kom till Susanne Åhman på<br />
Djurakuten i Stockholm, som tog emot<br />
13
oss och vi fick berätta vår lilla historia.<br />
Hon undersökte Rufino. Då upptäcktes<br />
det att han även hade en lätt påverkan på<br />
klofalsarna på ena tassen. Veterinären<br />
tog ett prov från såren och kollade i<br />
mikroskop när vi satt där. Jag fick själv<br />
kolla och det kändes fantastiskt att inte<br />
bara vara hos en så kunnig veterinär<br />
utan också att hon visade den förståelsen<br />
och hänsyn till oss som djurägare. Hon<br />
kunde med sin gedigna erfarenhet<br />
ganska snart bedöma att sannolikheten<br />
att Rufino hade Pemfigus Foliaceus var<br />
övervägande. Hon var dock noggrann<br />
med att påpeka att för att få en korrekt<br />
och hundraprocentigt fastställd diagnos<br />
måste vävnadsprov tas för analys.<br />
Problemet var bara att veterinären inte<br />
ville skrapa sönder hans nosspegel och<br />
åsamka honom den smärtan för att få<br />
ett prov. Såret på örat var<br />
inte tillräckligt och runt<br />
klofalsarna var det också<br />
så pass minimalt påverkat.<br />
Därför beslöt vi oss att<br />
utifrån den sammanvägda<br />
informationen börja<br />
medicinera Rufino.<br />
I nästa nummer kommer fortsättningen om Pemfigus Foliaceus<br />
Var kommer choklad och lila<br />
abessinier/somali ifrån?<br />
Av Anna Källström<br />
Choklad och lila i England<br />
Omkring mitten av 1970 skedde<br />
utparningar av två orsaker. Dels brist på<br />
avelsmaterial och dels för att få färgen<br />
choklad. Den som är mest omtalad i<br />
sammanhanget är den mellan Lady<br />
Fayre, en chokladfärgad siames som<br />
dessutom bar på dilution och en sorrel<br />
abessinier vid namnet Barentu Red<br />
Rudy. Denna korsning av kattraser<br />
stod uppfödarna Peter och Jane Dyte<br />
för. I kullen föddes en chokladfärgad<br />
hona med namnet Arboreal Chocolate<br />
Katarina. Man tror idag att nästan alla<br />
choklad & lila abessinier med engelskt<br />
påbrå kan spåras via förfäder tillbaka<br />
till denna parning.<br />
Det finns även en annan linje i<br />
England som är mer höljd i dimmor.<br />
Denna linje med choklad ska troligen<br />
härstamma från en utparning mellan<br />
en viltfärgad hona Celanda Djehuti<br />
och en sköldpaddsfärgad? burmahane<br />
som också bar på choklad med namnet<br />
Braeside Candytuft. Denna parning<br />
precis som antagligen den mellan siames<br />
och abessinier visar den desperation<br />
som fanns under slutet av 70-talet,<br />
då FeLV härjade i Europa och många<br />
avelshanar tros ha burit på viruset vilket<br />
begränsade avelsmaterialet och tyvärr<br />
fick många uppfödare erfara spontana<br />
aborter, dödfödda kattungar eller som<br />
värst kattungar som bara överlevde<br />
några dagar.<br />
Pinegrove-linjen fortsätter efter ett<br />
antal år vidare mest i de linjer som<br />
har röd, crème och sköldpaddsfärgade<br />
abessinier, men några choklad<br />
exporterades till USA och fortsatt<br />
färgerna där.<br />
Trots stort intresse från ett antal<br />
uppfödare så var det ett fåtal abessinier<br />
med färgerna choklad och lila som<br />
visades på utställningar under 80-talet.<br />
Dock fanns det ett antal framgångsrika<br />
som bör nämnas såsom Giselle<br />
Chocolate Ceres, Adreesh Chocolate<br />
Maylinc och Kingcup Lilac Wine.<br />
På tidigt 90-tal hade många av de<br />
gamla uppfödarna med intresse för<br />
de ovanliga färgerna slutat föda upp<br />
och färgerna var på väg att dö ut. Det<br />
var då som Rebecca Eaglands mamma<br />
Margaret kommer in i bilden och som<br />
var dåvarande ägare till stamnamnet<br />
Abychat och födde redan upp abessinier<br />
men då mest i grundfärgerna. Intresset<br />
för choklad och lila började med att<br />
S*Truly Cosmic Rufino, här har han även fått ett<br />
sår i pannan ovanför ögat samt fler skorpor på<br />
vänster öra. Foto: Benny Lindroos<br />
Rebeccas mamma lånade ut sin blåa<br />
avelshane Abychat Blue Solo till Iris<br />
för att para en chokladfärgad flicka<br />
Contented Camilla. Camilla fick bland<br />
annat en lila hane Adraysh Prince<br />
Valiant som exporterades senare till<br />
Sverige. Innan dess fick Valiant en blå<br />
hona med viltfärgade honan Iolas Sweet<br />
Pea ägd av John och Angel Wolfenden.<br />
Den blåa honan gav Iris Wiseman till<br />
Rebeccas mamma och Iris blev samtidigt<br />
mentor för Abychats fortsatta avel av<br />
choklad och lila. Den blå honan vars<br />
fullständiga namn var Contented Blue<br />
Serenade kallades Sadie på hemmaplan.<br />
Sadie fick träffa en fawnhane Abychat<br />
Samson och tycke uppstod mellan<br />
dessa två som resulterade i en kull<br />
med en lila hane Abychat Hercules<br />
som Rebeccas mamma behöll som<br />
avelshane. Kombinationen Sadie och<br />
Samson användes till ytterligare kullar<br />
och många av dagens engelska choklad-<br />
och lilafärgade abessinier kommer efter<br />
Sadies och Samsons kärleksmöten.<br />
Under denna period började Rebeccas<br />
mamma och Iris Wiseman fundera<br />
på att försöka få choklad och lila<br />
godkända inom utställningsvärlden<br />
men tyvärr insjuknade Rebeccas<br />
mamma i cancer och fick inte uppleva<br />
14 <strong>AbSolut</strong> Nyheter 4/11
genombrottet 2009 då choklad och lila<br />
slutligen blev godkända färger inom<br />
GCCF och även se resultatet av de<br />
avelsplaner som hon tillsammans med<br />
Iris arbetat efter. Rebecca tog över sin<br />
mammas stamnamn, avelsarbete och<br />
framtidsplaner.<br />
Mycket hårt arbete utfördes av<br />
uppfödarna under de senaste 35 åren<br />
men framförallt senaste 30 åren har gått<br />
till att förbättra kvalitéerna typmässigt<br />
istället för kvantitet. De har medvetet<br />
undvikit att para choklad/choklad,<br />
lila/lila eller choklad/lila och istället<br />
använt sig av viltfärgade, sorrel eller<br />
blåa hanar till uppfödarnas lila- och<br />
chokladfärgade honor eller vise versa.<br />
Många av dagens engelska choklad<br />
och lila abessinier är åtminstone<br />
18 generationer från ursprungliga<br />
utparningen och några är så mycket<br />
som mer än 25 generationer efter Fayre<br />
och Red Rudy. Eftersom det på den<br />
tiden inte användes DNA-test så är<br />
säkerligen ett antal abessinier och somali<br />
felregistrerades färgmässigt tror Rebecca<br />
eftersom precis som grundfärgerna kan<br />
även lila och choklad skifta i färg. Allt<br />
från distinkt färg till blekare varianter.<br />
Dessutom är choklad recessivt vilket<br />
innebär att den finns där för alltid och<br />
vid ”rätt” kombination kan en lila eller<br />
choklad dyka upp igen om man har<br />
någon koppling stamtavlemässigt till<br />
utparningarna som skett.<br />
Några av dessa avkommor från Abychat<br />
exporterades bland annat till USA och<br />
Bruce Alexys katteri med stamnamnet<br />
Alexy och dessa katter ligger bakom<br />
många choklad- och lilafärgade<br />
abessinier i USA.<br />
Systrarna blå<br />
Illustratör: Claes Stridsberg<br />
<strong>AbSolut</strong> Nyheter 4/11<br />
Frankrike och Holland<br />
Andra liknande utparningar skedde<br />
bland annat i Frankrike och i<br />
Holland. I Frankrike var det genom<br />
familjen Davaine-Chevaux med<br />
stamnamnet Bethsabée. De förenade<br />
en chokladfärgad siamesflicka med<br />
en sorrel somali och resulterade i<br />
en chokladfärgad hona vars son Et<br />
Un Chocolat Un De Bethsabée anses<br />
vara grundaren i nedstigande led till<br />
chokladfärgade somali.<br />
Parallellt i Holland skedde också en<br />
utparning men här istället mellan en<br />
chokladfärgad burmahane Hunter Von<br />
Der Ruhr och en sorrel abessinierhona.<br />
På så sätt blev en chokladfärgad hona<br />
till och hon blev grundaren till en annan<br />
linje av chokladfärgade abessinier och<br />
somali.<br />
Sverige<br />
Så kommer jag åter till Adraysh Prince<br />
Valiant, den lila hanen som importerades<br />
till Sverige från England. Vad hände<br />
egentligen med honom? Nyfiken som<br />
jag är var jag bara tvungen att spåra lite.<br />
Fick han bli pappa även här i Sverige<br />
trots att lila inte är en godkänd färg?<br />
Valiant föddes hösten 1989 och<br />
man är nere på 7 generationer efter<br />
korsparningen mellan Lady Fayre och<br />
Barentu Red Rudy. Han fick innan<br />
flytten en lila dotter som gick vidare i<br />
avel i England som ni läste om tidigare.<br />
När han kommit till Sverige någon gång<br />
under 1990 fick han 20 avkommor med<br />
4 olika honor med färgerna vilt, sorrel,<br />
blå och svartsilver. Dessa avkommor<br />
som föddes mellan 1991 och 1993 LO<br />
registrerades i SVERAK och hade<br />
följande utfall enligt registreringen vad<br />
gäller färg och kön:<br />
Hane Hona<br />
Viltfärgad 1 3<br />
Sorrel 1<br />
Blå 4 1<br />
Fawn 3<br />
Choklad 2<br />
Lila 2 2<br />
Sorrelsilver 1<br />
Av dessa gick enligt SVERAK endast<br />
en blå hane Ras Mengesha vidare i avel<br />
med totalt 14 avkommor med 4 honor<br />
(eg. 3 honor då ena parningen bestod<br />
i far Mengesha och dotter Isis parning<br />
där ingen kattunge gick vidare). Av<br />
Mengeshas 14 avkommor gick två<br />
honor vidare. Viltfärgade Nala med 33<br />
avkommor och Isis som var sorrel med<br />
12 avkommor. Alla dessa kullar föddes<br />
mellan åren 1997 och 2004.<br />
Eftersom nu SVERAK har lanserat<br />
stambok på nätet FINDUS så kan<br />
den som vill fortsätta följa Valiants<br />
avkommer ända till dags dato. Vissa<br />
kullar RX registrerades och vissa inte.<br />
Vissa RX registrerade katter användes<br />
ändå i avel men det är ju en helt annan<br />
utredning ;)<br />
Ett stort tack till Rebecca Eagland<br />
för att jag fått använda material från<br />
Abychats hemsida www.abychatcats.<br />
co.uk och att hon tålmodigt svarat på<br />
alla frågor jag haft i mina försök att få<br />
ett sammanhang mellan många olika<br />
kopplingar av linjer och katter. <br />
15
Alis Kåseri<br />
av Alihassan Svensson, Abessinier, Mjölkudden, Luleå, Sverige, Världen.<br />
Kränkande kattbehandling<br />
Matte blir så glad när hon ser mig<br />
om kvällarna. Det första hon gör när<br />
hon kommer hem är att ta tag om mitt<br />
ansikte och nosgnugga och pussa mig på<br />
pannan. ”Mattes LILLA BAPELSIIIIN”<br />
skriker hon med hög, pipig röst och<br />
pussar lite till.<br />
Ja, ni läste rätt. Bapelsin. Jag vet att det<br />
stavas apelsin och att det är en hemsk<br />
frukt som jag får ont i ögonen och nosen<br />
av. Jag är INTE en bapelsin! Långt ifrån.<br />
Jag försöker stirra på matte när hon säger<br />
så där, och berätta för henne att det heter<br />
a b e s s i n i e r, och inget annat. Jag har<br />
för tusan papper på det! ”Äsch”, säger<br />
matte, ”du kan kallas bapelsin för du är<br />
så orange”.<br />
Herregud. Orange. Hon är verkligen<br />
löjlig. Hallå, v i l t f ä r g a d, inte<br />
SVERIGES STÖRSTA KATTMAGASIN – KATTLIV !<br />
❑ JA, jag vill prenumerera på Kattliv<br />
6 nr för bara 279:- och får utan extra<br />
kostnad ett modernt förkläde värde 198 kr.<br />
151<br />
Namn ................................................................................................<br />
Adress ..............................................................................................<br />
Postadress .......................................................................................<br />
Telefon .............................................................................................<br />
E-post .................................................................................................<br />
orange. Det är ingen ordning på vår<br />
relation ibland. Jag upplever det som<br />
att hon inte riktigt respekterar mig. Hon<br />
Frankeras ej.<br />
KATTLIV<br />
bjuder på<br />
Premien skickas så snart din prenumeration är betald.Erbjudandet gäller endast nya prenumeranter i Sverige.<br />
Du kan även anmäla din prenumeration på www.kattliv.com (ange kod 151)<br />
portot! PRENUMERERA<br />
KATTLIV<br />
Svarspost<br />
411 318 000<br />
434 20 Kungsbacka<br />
använder mig som ett gosedjur och det<br />
kan allvarligt talat vara rätt kränkande.<br />
En katt måste tänka på sin värdighet<br />
och det kan vara så att jag är särskilt<br />
känslig men jag tror faktiskt att jag delar<br />
känslan med många bröder och systrar<br />
där ute.<br />
Många stiliga, långbenta, glänsande<br />
ökenkatter som blir behandlade som<br />
fåniga teddydjur. Det är inte bra i<br />
längden. Människorna kan få för sig att<br />
de har ett överläge och det mår de inte<br />
bra av. De klarar inte av för lösa tyglar.<br />
Jag överväger någon slags aktion här<br />
hemma för att ordna upp saken. Jag<br />
vill gärna förankra aktionen innan jag<br />
startar för det ger större effekt om vi<br />
arbetar på bred front. Låt oss rådgöra<br />
mentalt så återkommer jag med en<br />
strukturerad plan.<br />
DU FÅR ETT MODERNT<br />
FÖRKLÄDE UTAN EXTRA KOSTNAD<br />
VÄRDE 198 KR.<br />
279:- /6 NR<br />
OCH FÅ UTAN EXTRA KOSTNAD<br />
ETT MODERNT FÖRKLÄDE<br />
klubbannons 2009.indd 1 10-08-12 14.14.01<br />
16 <strong>AbSolut</strong> Nyheter 4/11
Ett samtal med Jan Sjögren<br />
Av Thérése Lindroos<br />
Inför det här numret av <strong>AbSolut</strong><br />
Nyheter skickade jag en allmän<br />
förfrågan om bilder på katter till<br />
tidningen och bad även om bilder på<br />
katter i av Sverige ej godkända färger.<br />
Detta utlöste ett gensvar i paritet<br />
med ett mindre jordskredJ Vilket var<br />
jätteintressant och kul, jag önskade<br />
så att det skulle ha varit så på vårt<br />
forum också men tyvärr har det varit<br />
lite ljummare där. Iallafall så var<br />
det så att det man reagerade på var<br />
att vi skulle ha med bilder på katter,<br />
med i Sverige icke godkända färger,<br />
att jag formulerar mig på detta viset<br />
är för att alla skall förstå att det i en<br />
del andra länder alltså förekommer<br />
färger på abessinier/somali som inte<br />
är godkända i Sverige... ännu.<br />
Nej, jag menar inte att de kommer att<br />
bli det, för det vet jag inte men man<br />
kan inte heller blunda för möjligheten<br />
att det blir så.<br />
En utav dem som svarade på mitt<br />
mejlutskick undrade vad Jan Sjögren,<br />
en uppfödare som har lång erfarenhet<br />
och stort kunnande, skulle tänka om<br />
debatten, varför jag bestämde mig för<br />
att kontakta denne för en kommentar.<br />
Utgångspunkten för min lilla intervju<br />
var alltså hur ser Jan Sjögren på de<br />
här färgerna som inte är godkända.<br />
För mig som är förhållandevis ny på<br />
det här så uppstod fler frågor såsom,<br />
vilka var urspungsfärgerna? När dök<br />
de andra färgerna upp o.s.v.?<br />
Hur har abessiniern/somalin<br />
fått de färger de har idag? Vad<br />
var ursprungsfärgerna, när<br />
började det förändras?<br />
Abessinierns ursprungsfärg är<br />
viltfärg och svartsilver. På den här<br />
tiden (1800-tal) var silver grått i botten.<br />
Eftersom viltfärg och svartsilver<br />
inte var någon bra kombination och<br />
ingen ville arbeta med det så satsade<br />
<strong>AbSolut</strong> Nyheter 4/11<br />
de flesta på viltfärgade katter i aveln<br />
vilket ledde till att svartsilverfärgen<br />
dog ut.<br />
Från 30-talet började sorrelabessiner<br />
dyka upp, här finns det två teorier<br />
om färgens uppkomst. Den ena<br />
teorin handlar om att kanelfärgen<br />
fanns hos siamesen och när siameser<br />
parades in i abessinieraveln så kom<br />
sorrelfärgen till. Den andra teorin är<br />
att sorrel har uppkommit genom en<br />
mutation. Frågan<br />
är hur sorrel kan ha<br />
uppkommit från<br />
choklad när sorrel<br />
är en vikande gen<br />
mot choklad?<br />
Lila - c →<br />
Bottenfärgen är<br />
varmt ljusbeige och<br />
tickingen är lila.<br />
Nosspegeln är rosa.<br />
Nosspegelns och<br />
ögats kontur samt<br />
trampdynorna är<br />
lavendelrosa.<br />
Från början var<br />
det viktigare att<br />
abessiniern var tickad<br />
än huruvida<br />
den var långhårig eller inte. Det<br />
var amerikanarna som tyckte att det<br />
skulle vara mer standardiserat. Alla<br />
katter registrerades, vilket innebär<br />
att förmodligen registrerades de<br />
viltfärgade katter och inte övriga<br />
färger.<br />
Det är i England som historien om<br />
abessiniern har utvecklats. Tickade<br />
tabbykatter finns men inte rent<br />
tickade.<br />
Silverfärgen på dagens somalikatter<br />
baseras främst på norska avelskatter<br />
och de bestod till stor del av<br />
perserkatter.<br />
De föds även svarta abessinier, ett<br />
exempel på det kan man se hos den<br />
Schweiziske uppfödaren Opelousa.<br />
Efter kriget parades det in svarta<br />
huskatter, ofta halvabessiner.<br />
Efter kriget parades det bl.a. in en<br />
siames vid namn Dreamland Peter.<br />
Det kan vara så att han förde med<br />
sig dilutionsfärgerna men det kan<br />
ju också ha varit via en huskatt. I<br />
linjerna efter abessinierhanen Nigella<br />
Kym förekommer det en del katter<br />
med dilution.<br />
Arkens uppfödning i Norge hade<br />
chinchillaperser och abessinier,<br />
därifrån utvecklades silverkatter.<br />
Katt: GB*Nainasus Torrylinn, somali, SOM c<br />
Foto: Elsa Kergosien<br />
En svensk domare, Barbro Hellmer,<br />
reagerade på att katterna inte såg ut<br />
som abessinier. Hon startade själv en<br />
helt ny linje.<br />
Europén är abessinierns närmaste<br />
släkting. I Storbritannien ville man<br />
återskapa abessiniern genom att<br />
använda britter. Silvertabby som inte<br />
bar på WBWB-gen (chinchillagen).<br />
I Sverige hade Européer och Britter<br />
samma stamtavla fram till och med<br />
1981.<br />
Hur ser du på de icke<br />
godkända färgerna: lila, choklad,<br />
sköldpadda och golden?<br />
Katter som är Golden, observera<br />
att detta är ett mönster inte en färg,<br />
är inte tickad utan tippad, de har<br />
två band. Det innebär att de inte är<br />
17
abessinier utan Golden är en chinchilla.<br />
Golden är en chinchilla utan silver och<br />
har sitt ursprung från chinchillaperser.<br />
Eftersom att abessiniern definieras av<br />
sin ticking kan vi helt utesluta Goldenkatter<br />
som abessinier. En halvagouti är<br />
inte en agouti.<br />
De övriga har Jan inga problem med,<br />
de som vill hålla på med de färgerna får<br />
göra det. Han menar att vill man så kan<br />
man renodla bort de färgerna, det finns<br />
större problem med inavel än med färg.<br />
Jan tror att det är svårt att få aveln att<br />
fungera med fler färger då det föds så<br />
få abessinier. Jan tycker inte att choklad<br />
och lila är kalla i färgen och därför<br />
tycker han inte att de stämmer överens<br />
med standarden. Han själv är inte<br />
intresserad av dessa färger och tror att<br />
det kan ställa till med problem framöver<br />
gällande exempelvis färgbestämning av<br />
fawn respektive lila. Detsamma vad det<br />
gäller dessa färger i silver. Idag är det ett<br />
problem i Storbritannien, där man har<br />
fått ta till DNA-test allt oftare. En varm<br />
lila katt är svårt att skilja från en kall<br />
fawn har engelska uppfödare erfarit.<br />
Har du sett att det har fötts<br />
en chokladfärgad abessinier i<br />
Sverige <strong>2011</strong>?<br />
- Jag tror att den är felregistrerad.<br />
En sorrel eller fawn-katt bär inte på<br />
choklad eller lila. Men tittar man på<br />
den här kattens stamtavla så finns det<br />
en möjlighet att den faktiskt är choklad,<br />
då kan bära på detta genom den siames<br />
eller perser som finns i stamtavlan. Att<br />
importera katter för nybörjare kan ställa<br />
till problem. Det bästa är att ta hjälp av<br />
någon kunnig uppfödare.<br />
Vad tycker du om förslaget att<br />
förändra poängen vid utställning<br />
på färg resp. ticking till lika många<br />
poäng vardera?<br />
Det är en relevant fråga eftersom pälsen<br />
är en helhet om 50 poäng. Vad lyser<br />
toppfärgen eller bottenfärgen? Jag<br />
tycker att det är en helhet och därför<br />
bör man inte särskilja. Bottenfärg är<br />
viktigare än toppenfärg. En kall färg är<br />
värre än en blek färg, tycker Jan. <br />
Höger<br />
Fotosammanställning: Elsa Kergosien<br />
Katt: FR*Ginga<br />
de la Rivaleraie<br />
Foto: Elsa<br />
Kergosien<br />
Somali<br />
Katt: DE* Fayola<br />
von Dashosawy<br />
Foto: Susanne<br />
Sahrbacher<br />
← Sorrelsilver - os<br />
Bottenfärgen ska vara ren ljus silver<br />
och ha kanelbrun ticking. Nosspegeln<br />
är ljusröd/rosa med kanel-brun<br />
kontur. Även konturlinjen runt ögat<br />
är kanelbrun. Trampdynorna är<br />
kanelbrun till rosabrun. ↓<br />
Abessinier<br />
Katt: FR*Gaïa silver du Harem d’Eden<br />
Foto: Inclic<br />
← Chokladsilver - bs<br />
Bottenfärgen skall enl. standard<br />
vara ren ljus silver och tickingen är<br />
varmt brun. Nosspegeln är ljusröd/<br />
rosa. Nosspegelns och ögats kontur<br />
är chokladbruna. Trampdynorna är<br />
kanel-mjökchokladfärgade.<br />
18 <strong>AbSolut</strong> Nyheter 4/11
Rasanpassad<br />
kost för<br />
Maine Coon<br />
Exklusiv foderbit<br />
Näringsanpassad kost – livet igenom<br />
Maine Coon – Kitten & Adult<br />
En imponerande stor, massiv och muskulös katt med en tät och silkesmjuk päls.<br />
Från första ögonkastet ger en Maine Coon ett intryck av extraordinär kraftfullhet.<br />
Kitten Maine Coon 36 för Maine Coon-kattungen upp till 15 månader. Fodret<br />
innehåller proteiner med extra hög smältbarhet, stärker kattungens naturliga<br />
immunförsvar under tillväxten och främjar god munhälsa från tidig ålder.<br />
Maine Coon 31 för Maine Coon-katter över 15 månader. Fodret bidrar till att<br />
skydda det kraftfulla skelettets leder, hjälper till att stärka hudens barriärfunktion<br />
och främjar god munhälsa livet ut.<br />
Royal Canin säljs i hela Sverige. Besök vår hemsida www.royalcanin.se för att hitta en återförsäljare nära dig och för att se vad just din katt eller hund behöver!<br />
<strong>AbSolut</strong> Nyheter 4/11<br />
19<br />
KittenMC_A4_2010.indd 1 2010-03-18 15:49:05
Abessinier Somali<br />
Fawn - p<br />
Katt: DK*Wimmerhales Trillevip<br />
Foto: Felicious Studios<br />
Katt: S*Abbey Garden Lady Silver Isis<br />
Foto: Carolin Sörensson<br />
Fotosammanställning: Elsa Kergosien<br />
Katten ser varmt<br />
beige ut och är<br />
tickad med en<br />
mörkare beige färg.<br />
Bottenfärgen ska enl.<br />
standardbeskrivning<br />
vara dov/dämpad<br />
beige och tickingen<br />
mörkare beige.<br />
Nosspegeln och<br />
ögats kontur är<br />
rosa-rosabeige .<br />
Trampdynorna är<br />
rosa.<br />
Fawnsilver - ps<br />
Denna mycket ovanliga<br />
färgvariant ska ha rent ljust<br />
silver i bottenfärg, tickad<br />
med en mörkare beige.<br />
Nosspegeln och ögats<br />
kontur är rosa-rosabeige .<br />
Trampdynorna är rosa.<br />
Katt: S*Dovienya Ai<br />
Foto: Charlotta Tengroth<br />
Katt: CZ*Horatio Silver ze Svobody<br />
Foto: Susanne Sahrbacher<br />
Katt: GB* Sorafel Columbus<br />
Foto: Susanne Sahrbacher<br />
Blåsilver - as ↑<br />
Denna färg ska ha en ren ljus silver bottenfärg<br />
med mörk blågrå ticking. Trampdynorna är<br />
blågrå och nosspegeln är gammelrosa med<br />
blågrå konturlinje. Ögats kontur har samma<br />
blågrå färg.