This document is downloaded from HELDA - The ... - Helda - Helsinki.fi

Ett karaktärsdrag som hos Tessin framträder mer och mer med
åren, är moralisten. I Åkerödagboken finns ett överflöd av
moraliserande reflexioner. Tessin jämför domarens och
moralistens roller i samhället. Domaren förfogar över lagar, som
straffar människornas laster, men de mänskliga dygderna hör inte
till deras domvärjo. Där ligger moralistens uppgift. Domaren
hyllas och lönas, moralisten förbises, föraktas ofta och lönas
aldrig, »som om det vore nyttigare och nödvändigare att förbättra
människorna genom straff än att forma dem med mildhet. 21
Människors dygder är frukten av uppfostran och av moral. Detta
kan sägas vara några av huvudingredienserna i Tessins credo
tillsammans med hans djupa respekt for religionen.
Om man har denna hans livsfilosofi klar för sig, blir det inte svårt
att förstå hans indelning av Voltaires verk i två kategorier, en
positiv och en negativ. 22
En ärlig Voltaire, en Voltaire som lät sin tystnad bli svar till dem
som skäller och gläfser, skulle i litteraturen ha varit vårt
århundrades störste man; men Voltaire utan karaktär, Voltaire
som spritter till vid varje skall och slåss mot bandhundar,
Voltaire som spyr ut ovett och plumphet är en liten Voltaire som
vanhedrar den store Voltaire.
Jag skulle vilja dela upp hans verk i två delar:
1. Den store Voltaires verk, som skulle omfatta hans Poème
épique, hans skådespel, några mindre betydande pjäser och
kanske en del av hans historiska essäer.
2. Den lille Voltaires verk, som skulle omfatta hans Candide,
hans Pucelle, hans pauvre Diable hans Ecoissase, hans
invektivet, hans skamlösheter och oanständigheter. Vad så
hans ogudaktigheter anbelangar, kräver religionen, att de
undertrycker. Och han vill döma sig till evig osalighet, må
han ensam bli förtappad.
21 L 82:1:4, f.9.
22 L 82;1;16, f. 1203.
13