Stadsrum och stadsliv - Chalmers tekniska högskola
Stadsrum och stadsliv - Chalmers tekniska högskola
Stadsrum och stadsliv - Chalmers tekniska högskola
You also want an ePaper? Increase the reach of your titles
YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.
2.5.3. Vegastaden<br />
För Vegastaden har området på samma sätt som tidigare valts ur 2005-års delområdeskarta<br />
från Göteborgs Stads hemsida. I delområdeskarta 8 Linnéstaden är primärområde 105<br />
Masthugget valt med basområdesgräns 03, 04 <strong>och</strong> 05, se figur 12. För att se hela<br />
delområdeskartan se bilaga 6 (Göteborgs Stad 1, 2005).<br />
Figur 12: Den streckade linjen markerar undersökningsområdet Vegastaden (Göteborgs Stad 1, 2005).<br />
2.6. Bebyggelsestruktur sett från ett hållbarbarhetsperspektiv<br />
I dagens samhälle har det blivit viktigt med genomsyrande hållbarhetsperspektiv varför det är<br />
viktigt att tänka på vilken roll bebyggelsestrukturen spelar för vårt samhälles fortlevnad. Det<br />
finns forskning på bebyggelsestrukturens inverkan på trafikflöde, persontransporter <strong>och</strong><br />
godstransporter. I en rapport från Lunds <strong>tekniska</strong> Högskola beskrivs hur tätheten bidrar<br />
positivt till energianvändning per capita med avseende på persontransporter. Människors vilja<br />
att transportera sig till fots beror på hur långt avståndet är. Samma gäller även valet av<br />
kollektivtrafik eller cykel som transportmedel (Bebyggelsestruktur <strong>och</strong> täthet, 2011). Detta är<br />
direkt kopplat till undersökningen av exploateringstalet <strong>och</strong> integreringen av området till<br />
övriga delar av staden. Desto tätare ett område är desto oftare väljer människor att gå eller<br />
cykla. I Göteborg finns en plan på att bygga staden utefter den kollektivtrafik som finns <strong>och</strong><br />
förtäta kring hållplatserna (Modéer, 2009, s. 4).<br />
Vidare har bebyggelsestrukturen enligt undersökningens teoretiska bakgrund en möjlighet att<br />
få människor att trivas bättre eller sämre i en stadsdel. En trivsam stadsdel är mer hållbar<br />
eftersom resurserna läggs på att bevara istället för att riva <strong>och</strong> bygga nytt. Exempelvis har en<br />
del av miljonprogrammens hus delvis monterats ner för att området ska bli mer trivsamt. Hade<br />
dock området byggts trivsamt från början hade inga ingrepp behövts. Ytterligare ett exempel<br />
är Haga som hotades av rivning under saneringsprocesserna i Göteborg. När det ändå<br />
bevarades <strong>och</strong> underhölls, så har det idag blivit ett av de populäraste områdena i Göteborg<br />
med avseende på aktiva funktioner (En match som inte gick att vinna, 2011).<br />
Utformningen av bebyggelsestrukturen påverkar därför mängden utsläpp samt trivseln i<br />
stadsdelen. Därför är bebyggelsestrukturen en viktig aspekt vad gäller hållbart <strong>och</strong> långsiktigt<br />
byggande. Undersökningen ämnar inte lyfta fram dessa aspekter men resultatet kan ändå<br />
tolkas för att bidra till tankar <strong>och</strong> idéer om stadens utformning.<br />
12