31.07.2013 Views

Stadsrum och stadsliv - Chalmers tekniska högskola

Stadsrum och stadsliv - Chalmers tekniska högskola

Stadsrum och stadsliv - Chalmers tekniska högskola

SHOW MORE
SHOW LESS

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.

2.5.3. Vegastaden<br />

För Vegastaden har området på samma sätt som tidigare valts ur 2005-års delområdeskarta<br />

från Göteborgs Stads hemsida. I delområdeskarta 8 Linnéstaden är primärområde 105<br />

Masthugget valt med basområdesgräns 03, 04 <strong>och</strong> 05, se figur 12. För att se hela<br />

delområdeskartan se bilaga 6 (Göteborgs Stad 1, 2005).<br />

Figur 12: Den streckade linjen markerar undersökningsområdet Vegastaden (Göteborgs Stad 1, 2005).<br />

2.6. Bebyggelsestruktur sett från ett hållbarbarhetsperspektiv<br />

I dagens samhälle har det blivit viktigt med genomsyrande hållbarhetsperspektiv varför det är<br />

viktigt att tänka på vilken roll bebyggelsestrukturen spelar för vårt samhälles fortlevnad. Det<br />

finns forskning på bebyggelsestrukturens inverkan på trafikflöde, persontransporter <strong>och</strong><br />

godstransporter. I en rapport från Lunds <strong>tekniska</strong> Högskola beskrivs hur tätheten bidrar<br />

positivt till energianvändning per capita med avseende på persontransporter. Människors vilja<br />

att transportera sig till fots beror på hur långt avståndet är. Samma gäller även valet av<br />

kollektivtrafik eller cykel som transportmedel (Bebyggelsestruktur <strong>och</strong> täthet, 2011). Detta är<br />

direkt kopplat till undersökningen av exploateringstalet <strong>och</strong> integreringen av området till<br />

övriga delar av staden. Desto tätare ett område är desto oftare väljer människor att gå eller<br />

cykla. I Göteborg finns en plan på att bygga staden utefter den kollektivtrafik som finns <strong>och</strong><br />

förtäta kring hållplatserna (Modéer, 2009, s. 4).<br />

Vidare har bebyggelsestrukturen enligt undersökningens teoretiska bakgrund en möjlighet att<br />

få människor att trivas bättre eller sämre i en stadsdel. En trivsam stadsdel är mer hållbar<br />

eftersom resurserna läggs på att bevara istället för att riva <strong>och</strong> bygga nytt. Exempelvis har en<br />

del av miljonprogrammens hus delvis monterats ner för att området ska bli mer trivsamt. Hade<br />

dock området byggts trivsamt från början hade inga ingrepp behövts. Ytterligare ett exempel<br />

är Haga som hotades av rivning under saneringsprocesserna i Göteborg. När det ändå<br />

bevarades <strong>och</strong> underhölls, så har det idag blivit ett av de populäraste områdena i Göteborg<br />

med avseende på aktiva funktioner (En match som inte gick att vinna, 2011).<br />

Utformningen av bebyggelsestrukturen påverkar därför mängden utsläpp samt trivseln i<br />

stadsdelen. Därför är bebyggelsestrukturen en viktig aspekt vad gäller hållbart <strong>och</strong> långsiktigt<br />

byggande. Undersökningen ämnar inte lyfta fram dessa aspekter men resultatet kan ändå<br />

tolkas för att bidra till tankar <strong>och</strong> idéer om stadens utformning.<br />

12

Hooray! Your file is uploaded and ready to be published.

Saved successfully!

Ooh no, something went wrong!