Proseminariehandboken - Åbo Akademi

Proseminarieuppsatsen
Regler och tips för
vetenskapligt skrivande för
studerande vid Institutionen
för psykologi och logopedi

Formen för proseminarieuppsatsen och
pro gradu-avhandlingen följer i stora drag
The American Psychological Association
Publication Manual (APA)
6. upplagan

En del undantag finns:
APA-manualens regler
gäller för artikel-
manuskript till
vetenskapliga tidskrifter
medan
proseminarieuppsatsen
och pro graduavhandlingen
är
akademiska avhandlingar
som i första hand skrivs på
svenska.
Följande regler gäller för proseminarie-
uppsatser och pro gradu-avhandlingar
vid psykologiska institutionen:

Titelsidan
Abstrakt/Sammanfattning/Sammandrag
Författarens tack/Acknowledgement
Innehållsförteckning
Inledning
Metod
Resultat
Diskussion
Referenser
Uppbyggnad
Appendix/Bilaga

ex. på titelsida för proseminarieuppsats
DYSLEXI OCH SPRÅKINLÄRNING
Inlärning av främmande språk hos dyslektiska universitetsstuderande
Proseminarieuppsats
Våren 2005
Institutionen för psykologi och logopedi
vid Åbo Akademi
Handledare: Bettina von der Pahlen
Skribent: Mathias Fältmarsch
Opponent: Markus Varjonen

ex. på titelsida för pro gradu-avhandling
DYSLEXI OCH SPRÅKINLÄRNING
Inlärning av främmande språk hos dyslektiska universitetsstuderanden
Namn, matr.nr
Pro gradu-avhandling i psykologi
Institutionen för psykologi och logopedi
Åbo Akademi

ex. på titelsida för kandidatavhandling
DYSLEXI OCH SPRÅKINLÄRNING
Inlärning av främmande språk hos dyslektiska universitetsstuderande
Namn, matr.nr
Kandidatuppsats i psykologi
Institutionen för psykologi och logopedi
Åbo Akademi
Årtal

Abstrakt
sammanfattning/sammandrag
indragna marginaler
enkelt radavstånd
max 120 ord
undvik jag!
inget sidnummer
ifall man inleder med siffror
skall de skrivas ut
nyckelord (keywords) max 5-7

ex. på abstrakt
Sammandrag: Syftet med föreliggande arbete
var att redogöra för aggressionsforskningen
som utgör en grund för mordprofilering, med
speciell fokus på profileringens tillämpning.
De underliggande hypoteserna var att
aggressivt beteende varierar individer
emellan, medan brottslingens individuella
beteende är konsekvent. På basis av dessa
premisser antogs man kunna säga något om
gärningsmannens karakteristika genom att
undersöka dennes beteende på brottsplatsen.
Slutligen diskuterades hur profileringen
kunde utvecklas för att möta polisens behov i
mord- och dråputredningar och ett förslag om
att införa användning av profilering i
Finland lades fram.
Nyckelord: aggression, våld, mord,
profilering

INNEHÅLLSFÖRTECKNING
Sammanfattning
Författarens tack/acknowledgement
1 INLEDNING 1
2 DEFINITION AV DYSLEXI 4
3 PREVALENS 6
4 INLÄRNING AV FRÄMMANDE SPRÅK HOS DYSLEKTIKER 7
4.1 Grunden till fonologisk processering 10
4.2 Den neurobiologiska bakgrunden till fonologiska svårigheter 12
5 MSL-METODEN FÖR INLÄRNING AV FRÄMMANDE SPRÅK 13
5.1 MSL-undervisningens struktur 15
5.2 Resultat av MSL-undervisning 18
6 DISKUSSION 22
7 REFERENSER

INNEHÅLLSFÖRTECKNING
• ingen sidnumrering
• numrering startar vid inledningen
med 1
• kolla att rubrikerna i
innehållsförteckningen
överensstämmer med rubrikerna i
texten
• ingen punkt efter sista siffran
• 1
• 1.1

Radavstånd & marginaler
Font: 12 punkter
Times Roman/Courier
Radavstånd: 1,5/dubbelt radavstånd
Marginaler: minst 1 inch (2.54 cm)
höger, vänster*, övre och nedre
Ojämn högermarginal (ragged)
ingen avstavning
Sidnumrering börjar vid 1(introd.)
*Observera att när du binder in pro graduavhandlingen
är det bra att ha bred vänstermarginal
(ex. 4 cm).

Inledning
Sidnumrering (höger, övre kant) börjar
vid inledningen med 1*
Detta avsnitt har som uppgift att
introducera forskningsområdet/
problemområdet och ge en bakgrund
till den valda problemställningen
Inledningen innehåller referenser till
tidigare arbeten inom området
*i motsats till APA som vill ha
manuskripten numrerade från
titelsidan av praktiska skäl

Vetenskaplig text bör
uppfylla höga krav på
innehållsmässig
kvalitet men också
formella regler på hur
man refererar till
tidigare forskning i
löpande text och hur
vetenskaplig text
skall byggas upp
Huvudsyftet med en vetenskaplig
artikel är att redovisa ett utfört
forskningsarbete på ett så klart
och koncist sätt som möjligt.
Empiriskt material skall i princip
kunna replikeras i pro gradun

Språket - granskarna
Stilen är enhetligt vetenskaplig
Texten är sammanhängande och klar
Texten är fri från påverkan från
andra språk, försöka undvika
engelska facktermer
Skribenten använder tempus
ändamålsenligt dvs. imperfekt i
abstraktet och introduktionen;
presens i diskussionen (förutom när
resultat diskuteras, då imperfekt)
Även metodiken och resultaten
presenteras främst i imperfekt
(eftersom de redan gjorts) dock kan
även presens användas ibland

Språket - granskarna
Stavningen är korrekt
Felaktiga särskrivningar har
undvikits
Prepositionerna är rätt använda
Böjningen är korrekt
Syftningarna är korrekta och
tydliga
Se psyks webbsidor:
språkgranskarens utlåtande om
språkbehandling
Akademiskt skrivande

Strukturen i
vetenskapliga
artiklar

INNEHÅLLSFÖRTECKNING
Rubrikerna numrerade
Kom ihåg att vara konsekvent;
samma rubricering både i
innehållsförteckningen och
i texten

Ex. på innehållsförteckning
INNEHÅLLSFÖRTECKNING
Abstrakt
Författarens tack
1 INLEDNING 1
2 METOD 3
2.1 Metod A 3
2.1.1 Metod A1 4

Ex. på innehållsförteckning
INNEHÅLLSFÖRTECKNING
Abstrakt
Författarens tack
INLEDNING 1
METOD 4
Försökspersoner 5
Studerande 5
Kontroller 7

Referenslista: grundregler
Publication Manual
of the American Psychological
Association (APA), Sixth Edition
www.apastyle.org

Referenser i
löpande text

Referenser i löpande text
• Hänvisning till referenser ges
med två element: författarens
efternamn och publiceringsår
• En eller två författare:
– År 1999 publicerade Ruutiainen
och Koistinen en studie…
– Ruutiainen och Koistinen (1999)
upptäckte att…
– I en studie av läsförståelse
(Koskinen, 1977)…
– I en undersökning om våld i
parförhållande (Ruutiainen &
Koistinen, 1999)

Referenser i löpande text
Observera att &-tecken används inom parenteser
(Alexandersson & Fransson, 1978)
i den löpande texten skriver man ut ordet och.
Punkten efter parentesen i alla situationer samt i
fotnoter och tabeller och i referenslistan
Observera att i löpande text kommer punkten alltid
efter parentesen:
Ex.: Den psykologiska forskningen har koncentrerat
sig speciellt mycket just på att reda ut orsakerna till
beteendet (Berkowitz, 1993). I och med att våldet
ökade i det amerikanska samhället, började
aggressionsforskningen blomstra i början på 60-talet...

Flera författare
• I en undersökning om
hjärnskadors psykosociala
följder (Koivisto, Ahtisaari,
Halonen & Ryti, 1987)…
• När referensen omnämns nästa
gång kan den förkortas till
Koivisto m.fl. (1987) upptäckte
att …
• På engelska: Koivisto et al.
(1987) found that ...

Om det är 2 till 5 författare skrivs samtligas
namn ut:
Marton, Dahlgren, Svensson och Säljö (1977)
hävdar att ...
Efter att författarna nämnts på detta sätt
första gången i texten räcker det med att skriva:
Marton m.fl. (1977) i svensk text följande gång
Om författarna är sex eller fler skriver man
direkt m.fl. redan första gången i texten
Marton et al. (1977) på engelska
Referenser i löpande text

Flera referenser i samma
parentes:
• Referenserna kommer i alfabetisk
ordning. Om man refererar till
samma författare flere gånger
kommer referenserna i kronologisk
ordning.
• I en undersökning om hjärnskadors
psykosociala följder (Koivusaari,
Saarinen, Heinonen & Raita, 1987;
Lyytikäinen & Leino, 1977;
Reinikainen, Sjöholm & Karlsson,
1986; Sjöholm & Karlsson, 1988)…

Flera referenser till samma författare skrivs:
(Piaget, 1923, 1924a, 1924b).
referenser i löpande text
Olika författare skiljs åt med semikolon
och skrivs i alfabetisk ordning, samma författre
med kommatecken:
(Donaldson, 1980; Ehri, 1979, 1985; Mason,
1980; Roberts, 1984).

Citat
• Kortare citat (1—3 rader) kan
skrivas i den löpande texten,
men längre citat återges i
fristående block.
• Citaten måste vara
välmotiverade!
referenser i löpande text

eferenser i löpande text
Sekundärkälla/andrahandsreferens:
Om man vill åberopa en
svårtillgänglig referens som finns i ett
arbete (sekundärkälla) skriver man ut
sekundärkällan som referens (men
inkluderar inte ursprungskällan i
referenslistan) och skriver i löpande
text:
I Lurias studie (citerad i Dahlgren &
Olsson, 1985) finner man stöd ...
Här ska alltså Dahlgren och Olsson
(1985) finnas i referenslistan, men
inte Lurias studie (APA s. 247)

eferenser i löpande text
Uppgifter inhämtade i samtal, brev,
anteckningar och dylikt benämns
"personlig kommunikation".
De anges i löpande text men skrivs
inte in i referenslistan.
Ange så exakt datering som möjligt:
Ex. H. Dahlgren (personlig
kommunikation, 6 september, 1991)
ansåg att ...
På engelska blir det (personal
communication, September 6, 1991).

Doktorsavhandling
.... (Johansson, 1990; Ross, 1990)
• referenslistan:
referenser i löpande text
• Johansson, E. (1990). Den eviga
betygsfrågan. Historiskt och aktuellt
om betygssättning i skolan.
(Avhandling för doktorsexamen,
Umeå universitet)
• Ross, D.F. (1990). Unconscious transference
and mistaken idenity: When a witness
misidentifies a familiar but innocent person
from a lineup (Doctoral dissertation, Cornell
University, 1990). Dissertation Abstracts
International, 51, 417.

Referenser i löpande text
Periodicumartikel under tryckning
I löpande text skrivs (Karlsson,
Svanberg & Ohlsson, under
tryckning).
I referenslistan: Karlsson, J.,
Svanberg, I., & Ohlsson, P. (under
tryckning). Writing skill.
Scandinavian Journal of Educational
Research.
På engelska skriver man (in press)
Årtal anges aldrig, även om man
skulle råka veta vilket år artikeln
kommer att publiceras.

eferenser i löpande text
Om en myndighet eller dylikt (KTL) står som
författare och har en välkänd förkortning
och/eller om namnet är otympligt gäller:
I en utredning (Statistiska centralbyrån [SCB],
1979) ...
Därefter räcker det med (SCB, 1979).

Diverse tips
• Samplet bestod av förskolebarn
(N = 2000). Pojkarna (n = 1024)
var ....

Referenslistan

eferenslistan
• Artikel i vetenskaplig journal:
– Författare, A.A. (årtal). Namnet
på artikeln. Namnet på
journalen (kursiv), volym
(kursiv), sidonumren
En författare:
Kronholm, B. (1998). Life expectancy in newborn mice.
Scandinavian Journal of Psychology, 12, 134-156.
Två författare:
Kronholm, B., & Sjöholm, C.G. (1998). Life expectancy in
newborn mice. Scandinavian Journal of Psychology, 12,
134-156.
Flera författare:
Kronholm, B., Sjöholm, C.G., & Bergström, A.H. (1998).
Life expectancy in newborn mice. Scandinavian Journal
of Psychology, 12, 134-156.

Referenser, exempel
Tre till fem författare:
Saywitz, K.J., Mannarino, A.P., Berliner, L., & Cohen,
J.A.(2000). Treatment for sexually abused children and
adolescents. American Psychologist, 55, 1040-1049.
Sex eller fler författare:
Walchick, S.A., West, S.G., Sandler, I.N., Tein, J.,
Coatsworth, D., Lengua, L., m.fl. (2000). An experimental
evaluation of theory-based mother and mother-child
programs for children of divorce. Journal of Consulting
and Clinical Psychology, 68, 843-856.

• Artiklar som har blivit godkända
dvs. i ” i tryck”
referenslistan
Zuckermann, M., & Kieffer, S.C.
(under tryckning). Race differences in
face-ism: Does facial prominence
imply dominance? Journal of
Personality and Social Psychology.
På engelska: Zuckermann, M., &
Kieffer, S.C. (in press).

Bok
referenslistan
Författare, A.A. (årtal). Namnet
på boken (kursiv) Ort: Förlag.
Bergström A.A., Kronelid,
Ö.Ö., & Mellberg, K.K. (1992).
Principles of psychological
assessment. Borgå: WSOY.

Kapitel ur bok
referenslistan
• Författare, A.A. (årtal). Namnet på
kapitlet. I A. författare, B. författare
& C. författare (Red.), Bokens titel
(kursiv) )(s. 28-56). Ort: Förlag.
Holmberg, F. (1987). Childhood
schizofrenia. I H. Strömnes & K.
Granlund (Red.), Handbook of
schizofrenia. Hillsdale: Erlbaum.

Översättningar
• Postman, N. (1984). Den förlorade
barndomen (M. Edgardh, Övers.).
Stockholm: Prisma (original
publicerat 1982).
Postman (1982/1984)…
Luria, A.R. (1969). The mind of a
mnemonist (L. Solotaroff, Trans.).
New York: Avon Books (Original
published 1965).
Luria (1965/1969)…
referenslistan

Artikel i nättidskrift-
på engelska:
journal:
Referenslistan
Fredrickson, B.L. (2000, March 7).
Cultivating positive emotions to optimize
health and well-being. Prevention &
Treatment, 3, Article 0001a. Retrieved
November 20, 2000, from
http://journals.apa.org/prevention/volume3/
pre0030001a.html

Artikel i nättidskrift-
på svenska:
journal:
Referenslistan
Jacobson, J. W., Mulick, J. A., & Schwartz,
A. A. (1995). A history of facilitated
communication: Science, pseudoscience,
and antiscience: Science working group on
facilitated communication. American
Psychologist, 50, 750–765. Hämtad den 25
januari, 1996, från
http://www.apa.org/journals/jacobson.html
internet referenser
om det inte finns en författare sätt den i ref. listan
enligt titelns första bokstav APA s. 274

I dagspressen:
Gymnasier prövar nya utbildningar.
(1984, 6 april). Svenska Dagbladet,
s. 7. Inordnas i referenslistan under
Svenska Dagbladet.
I löpande text skrivs (Svenska
Dagbladet, 1984).

Abstrakt/posters
• Ruby, J. & Fulton, C. (1996, July).
Early data on the Trauma Symtom
Checklist for Children (TSC-C).
Poster session presented at the
annual meeting of the American
Professional Society on the Abuse
of Children, San Diego, CA

Tips och allmänna regler
• Titel
– inte för generell och inte för specifik;
10-12 ord
– Undvik “en studie av”, metod eller
resultat
Proseminarieuppsats
Våren 2004
Institutionen för psykologi och logopedi
vid Åbo Akademi
Handledare:
Skribent:
Opponent:
Namn, matr.nr
Kandidatavhandling i psykologi
Institutionen för psykologi och logopedi
Åbo Akademi
Årtal

Tips
• Abstrakt = sammandrag i komprimerad
form; kan vara det viktigaste stycket i
uppsatsen dvs.
– ALLTID I IMPERFEKT
– Ca 120 ord, onödigt att upprepa titeln
– Det mest centrala och viktiga i logisk
ordning
– Marginalen på båda sidorna indragen
– Bör ha enkelt radavstånd
– NYCKELORDEN HELST I
ALFABETISK ORDNING

Inledning
Tips
– Introducerar läsaren till problemområdet
– Bakgrund till vald problemställning
– Leder logiskt fram till problemställning
– I slutet av introduktionen kommer
författaren fram till hypoteserna.
– Marginalen bör vara 2.54 cm (1 inch).
– Radavstånd 1.5 (språktjänst)

• Diskussion
Allmänna regler
– Först här får man tolka och dra
slutsatser av resultaten
– Verifierades/falsifierades hypotesen?
– Likheter/olikheter med tidigare erhållna
resultat
– Frihet och utrymme för subjektivitet
hos forskaren
– Logisk skärpa och överblick
– Sammanknytning
– Framtida forskningsförslag/
problemställningar

American Psychological Association
(2001). Publication Manual of the
American Psychological Association
(5th ed.) Washington, DC: American
Psychological Association.
Backman, J. (1985). Att skriva och läsa
vetenskapliga rapporter. Lund:
Studentlitteratur.
Skrivregler för svenska och engelska från
TNC. Solna: Terminologicentrum TNC.

Språkhjälp:
• Svenska Akademiens ordlista
(www.saol.nu)
• Terminologicentrum TNC
(www.tnc.se)

Varför underkänner språkgranskarna en del texter?
Tänk på följande:
Att skriva en vetenskaplig text är dels att reda ut komplicerade
sakförhållanden, dels att informera om vad du har kommit
fram till. Kan du inte kommunicera tillräckligt tydligt så går
inte heller innehållet fram. Skriv alltså så att texten står för sig
själv. Läsaren ska inte behöva gissa vad du eventuellt kan ha
avsett.
Språket är del av dina arbetsverktyg, och språkgranskarna
kontrollerar hur väl du använder det verktyget.
Vetenskapliga texter hör till kategorin formell sakprosa.
Detta innebär att du bör foga dig efter de krav som gäller för
texttypen. Texten är dessutom offentlig, och därför är ditt
språkbruk en offentlig angelägenhet. Ditt språkbruk i det
privata är däremot din ensak.
Språkgranskarna tar enbart ställning till språkbehandlingen i
den text du har skickat in för granskning. De vet inte att du
annars brukar vara mycket mån om hur du uttrycker dig, att
det har varit särskilt stressigt med just den här texten osv. osv.
Och även om språkgranskarna visste det så skulle de inte ta
hänsyn till det. Det är här och nu som gäller.

Använd de här hjälpmedlen för att undvika fel:
Använd svensk stavningskontroll, men om du är osäker är det
ändå bäst att använda Svenska Akademiens ordlista (1998), för
datorn upptäcker inte alla typer av stavfel.
Använd Svenska Akademiens ordlista för att kontrollera ordens
böjning och stilvärde.
När du använder litteratur på ett annat språk än svenska är det
skäl att läsa igenom texten och tänka efter hur man brukar
uttrycka sig på svenska. Använd Mikael Reuter: Översättning
och språkriktighet (1996 el. senare) som stöd för språkkänslan.
Det finns en internetordbok (bl.a. finska-engelska-finska, finskasvenska-finska)
under följande länk (välj ÅA):
http://mot.kielikone.fi/finelib/netmot.shtml