PDF-fil

KUNGSLJUSET
Nummer 3 2011
Pilgrimsvandrare
provar nya leden
1
Länets kyrkor
i ny bok
Seglingsäventyr
för sommarkonfirmanderna

Karlskrona stadsförsamling
Aspö församling
Nummer 3 2011 Årgång 91
Adress: Amiralitetstorget 27
371 31 Karlskrona.
Telefon: 33 47 00 Fax: 247 70
Ansvarig utgivare: Stefan Löfkvist
stefan.lofkvist@svenskakyrkan.se
Redaktör: Charlotta Bäckström
charlotta.backstrom@svenskakyrkan.se
Redaktionsgrupp: Helene F Sturefelt, Ingmar
Svensson, Inga Wilhelmsson, Ingrid Clausen,
Glenn Sjöberg, Marianne Söderquist.
Omslagsbild: Pilgrimsleden provad
Foto: Charlotta Bäckström
Tryckeri: Printfabriken
Papper: Silverblade Art 130 g.
Nästa nummer utkommer vecka 47
Ordinarie gudstjänsttider
Fredrikskyrkan söndagar 11.00
Kungsmarkskyrkan söndagar 9.30 el 16.00
Aspö kyrka söndagar 10.30 el 16.30
Sjukhuskyrkan fredagar 14.30
Kontaktuppgifter präster:
Stefan Löfkvist 33 47 16
stefan.lofkvist@svenskakyrkan.se
Helene F Sturefelt 33 47 24
helene.sturefelt@svenskakyrkan.se
Anna Ekström 33 47 36
anna.ekstrom@svenskakyrkan.se
Göran Eckerdal 33 47 31
goran.eckerdal@svenskakyrkan.se
Eva Fogarasi Bálint 33 47 27
eva.fogarasi@svenskakyrkan.se
Anders Olsson 73 66 95
anders.olsson@ltblekinge.se
Ingmar Svensson 73 66 96
ingmar.svensson@ltblekinge.se
Glenn Sjöberg 131 38
glenn.sjoberg@telia.com
jourhavande präst 112
Kontaktuppgifter diakoner:
Gunnel Grimhammar 33 47 28
gunnel.grimhammar@svenskakyrkan.se
Inga Wilhelmsson 33 47 34
inga.wilhelmsson@svenskakyrkan.se
Maria Olofsson 33 47 43
maria.d.olofsson@svenskakyrkan.se
Präst eller diakon är vanligen anträffbar kl
10-12 på expeditionen. Annan tid enl. ö.k.
Kyrkogårdsförvaltningen tel: 789 90
telefontid 8-15.30. Fax 287 66
Expeditionen öppen måndag - fredag 10-14
Karlskrona.kyrkogardsforvalt@
svenskakyrkan.se
www.svenskakyrkan.se/karlskrona
ISSN 1654-0255
innehåll
Pilgrimsleden provad 4
Länets kyrkor i ny bok 4-5
Kyrkogårdarnas dramatiska historia 6-7
Sommarkyrkan 8
Mingel på gymnasiet 8
Konfirmandernas seglats 9
Döpta 10
Årets konfirmander 10-11
Svältkatastrofen på Afrikas horn 10-11
Barn- och ungdomsverksamheten 12
10-11 9
Så skönt det är att bli ren! Nyduschad i
själen. Så kan man se på syndabekännelsen,
som en dusch av förlåtelse. Det är därför
våra gudstjänster ofta inleds med dessa
avlastande ord. Tänk dig att du står inför
Guds tron, vilket vi faktiskt gör vid altaret,
tänk dig sedan att du kommer i förtroende:
”Lyckligt är det folk som vet att hylla Dig, Herre,
de får vandra i Ditt ansiktes ljus.”
Vi ber inte om ursäkt för att vi är människor!
Det är inte det som syndabekännelsen
handlar om. Nej, det är våra medvetna fel
som vi drar fram ur mörkret inför Gud.
Guds kärlek hjälper oss att se och bryta
med de medvetna livslögnerna. Förlåtelsen
får inte missbrukas. Det är allvar. Allvarlig
glädje. I en tid då vi brottas med ondskan,
är syndabekännelsen mer nödvändig än någonsin.
Det är vår rätt som människa att
få vara ansvariga för våra handlingar. De
2
8
Varför gör vi som vi gör
En dusch av förlåtelse
ska inte slätas över eller bortförklaras. De
måste få konsekvenser och de måste kunna
gottgöras. Vi kan anklaga någon falskt,
men det kan aldrig Gud göra. Målet är att
hitta försoningen. Skam och skuld är knutar
som kan lösas.
Blicken vilar på Jesus på korset. Försoningens
pris löste också dödens ångest, då Jesus
uppstod igen. Det vi inte kan, gjorde Jesus.
Han bröt våldets spiral för att vi ska leva i
frid och fred med varandra. Bikt och själavård
ger inga stora rubriker. Men i himmelen,
och i vårt hjärta, sker underverk när
förlåtelsens glädje gör oss rena igen!
”De gläder sig ständigt över Ditt namn och jublar
över Din rättfärdighet, ty Du är deras styrka och
glans.” Psaltaren 89.
Helene F Sturefelt, präst

Plötsligt händer det!
Ett textmeddelande-sms piper i telefonen
”Är du på skolan idag? Kan vi träffas?”
Fler och fler ungdomar hör spontant av sig.
Vi, Johanna Fagerberg och jag, har tagit
upp stafettpinnen från våra tidigare kollegor
och är idag dem som finns på kommunens
gymnasieskolor.
-Vad jobbar du med då?
-Jag är präst i Kungsmarken och på gymnasiet,
så kallad gymnasiepräst.
-Åh, Gymnasiepräst!? Det visste jag inte
fanns, vad gör du där?
En väldigt vanlig fråga: Vad gör en gymnasiepräst!?
I dagens situation där allt som
hör med tro eller andlighet ska vara strikt
personligt kan det låta märkligt att en präst
och församlingspedagog finns tillgänglig
för våra gymnasieungdomar. Men egentligen
inte. Tänk all press som finns i gymnasieåren.
Mycket i livet ska stakas ut… eller
borde…enligt samhällets spelregler. Samtidigt
ligger grundskolans 9-10 år bakom
en… är det nu jag är vuxen?
Johanna och jag har (än så länge) under
vår korta period som gymnasieteam knutit
kontakter med lärare, rektorer och elever.
Inte sällan har vi varit inbjudna till lektioner.
Vi har haft allt från mänskliga rättigheter,
etiklektioner till religionsämnet precis
i skarven mellan Kristendom och Judendom.
Vi har också gjort utflykter tillsammans
med klasser till stora moskén och
kyrkan i Kungsmarken. Ser de likadana ut?
Som gymnasieteam tycker både jag och
Johanna att det hör till allmänbildningen
att ha besökt en moské och en kyrka i lite
mer vuxen ålder och fått ställa sina kritiska
och nyfikna frågor. För med kunskap föds
förståelse. Mycket kunskap och förståelse
Samtalsgrupp
Inom kort kommer vi starta en ny samtalsgrupp för
barn och ungdomar som mist förälder eller syskon.
Vi kommer att träffas åtta torsdagar under hösten.
Mer information finns på vår hemsida:
www.svenskakyrkan.se/karlskrona
Välkommen att höra av dig till
Eva Götharson 0455-33 47 46
kring religion och tro förväntas vi få under
konfirmationstiden. För fortfarande har vi
i Karlskrona kommun en hög konfirmationsfrekvens.
Många ungdomar väljer att
ta chansen och konfirmerar sig runt åk 8.
Dock! Det finns inte en lika stor press till
att ”vara vuxen” eller att ta sitt eget ställningstagande
i debatter (vilket är skönt under
konfirmationen då debatter kan härja
fritt) under denna tid. På gymnasiet däremot
går det inte att gå in på en internetsida
och kopiera… det är dags att själv ta
ställning.
Många frågor finns i omlopp och ett urval
av de vi mött är: Varför bär vissa Jesus i
sitt hjärta och andra Muhammed? Finns
det något som är rätt och fel? Vad står
det egentligen i bibeln kring homosexualitet
och miljöhot? Och är alla som tror på
något fundamentalister? Blir mödaren på
Utöya förlåten av Gud?
Ingen fråga är förliten eller förstor att bolla
med oss i gymnasieteamet. Det handlar
varken om skolavslutningar i kyrkor eller
om att aktivt missionera. Det handlar kort
och gott om att finnas på plats, vara fler
vuxna inom skolans fyra väggar. Fler vuxna
som inte sätter betyg utan bara finns där
”Är du på skolan idag?”
Anna Ekström, präst
Johanna Fagerberg, pedagog
Maria Klingberg och
Eva Götharson
3
FRÅGAN PÅ STAN
Har du besökt någon del av
Karlskronas världsarv?
TONY
BREIDEMAR:
- Jag är döpt i
Trefaldighetskyrkan
och har bland
annat även besöktrepslagarbanan,
Skärva och
Kungsholms fort.
BENGT
FRANZÉN:
- Jag är
karlskronit så jag
har besökt dem
alla.
JESSICA
ANDERSSON:
- Trefaldighetskyrkan,Fredrikskyrkan
och Drottningskärs
kastell.
JULIA
PETTERSSON:
- Jag var alldeles
nyss inne i
Fredrikskyrkan.
Jag har även
varit på Skärva
herrgård.
JOHAN
LUNDGREN:
- Gamla mastkranen,repslagarbanan,varvsområdet
och säkert
de flesta andra
också skulle jag
tro.

Ulla Hällsén, frivilligarbetare och kartansvarig hjälper Jan-Eric Gustafsson och Ann-Christine
Gadd att få ordning på kartorna strax innan starten vid Trefaldighetskyrkan.
Pilgrimsleden provad
Pilgrimsleden genom Blekinge håller på att falla på plats. Nu är hela sträckan
provad och uppmätt av de hängivna pilgrimsvandrarna Jan-Eric Gustafsson
och Ann-Christine Gadd från Sölvesborgs församling.
-Sträckan är omkring elva mil. Idag ska vi gå till Edestad och där ska vi övernatta i
församlingshemmet, säger Jan-Eric Gustafsson strax innan starten vid Trefaldighetskyrkan
i Karlskrona.
Jan-Eric och Ann-Christine räknar med att det kommer att ta fyra till fem dagar att gå
hela leden. Men då går de i rask takt. Med sig har de en GPS som mäter sträckan, visar
hur lång den är och även höjdskillnader. Sedan markeras detta på kartan.
-Vi kommer också att kontrollera så att leden fungerar på ett bra sätt. Det får inte vara
för svårt att hitta eller att ta sig fram, menar Ann-Christine.
-Framöver kommer vi att titta lite närmare på boenden. De måste vara ordentligt utmärkta
på kartan liksom information om var man kan proviantera och få tag i sjukvård
om det skulle behövas, säger Jan-Eric Gustafsson.
Både Jan-Eric och Ann-Christine är mycket erfarna pilgrimsvandrare. Ann-Christine
gick senast i maj 64 mil i Portugal och för ett par år sedan 80 mil från södra Frankrike
över Pyrenéerna till den kända vallfartsorten Santiago de Compostela i Spanien. Jan-
Eric har vandrat 55 mil av leden med Santiago de Compostela som mål.
-Det är en underbar känsla att pilgrimsvandra, det är så fritt. Jag har alltid vandrat ensam
men man träffar så mycket människor från hela världen. Man lever nära naturen
och får se och uppleva mycket mer än om man reser med bil eller buss. Vägen går genom
stora städer och genom små byar där människor gick för tusen år sedan, berättar
Ann-Christine.
Pilgrimsvägen i Skåne är redan utmärkt. Leden genom Blekinge öppnas i maj 2012.
Pilgrimsvägen Skåne Blekinge kommer att bli en del av den långa väg som i framtiden
ska binda samman vallfartsorterna Santiago de Compostela i Spanien med Vadstena i
Sverige och Nidaros i Norge.
Text och bild: Charlotta Bäckström
4
Länets
kyrkor i
ny bok
Blekinges mest beskådade kyrka finns i Bräkne
Hoby. Ingen som passerar på väg E22 kan undgå
att se den. Därför har Lasse Larsson valt den att
pryda omslaget.
Nu finns alla länets kyrkor samlade i
en bok i behändigt format. Journalisten
och författaren Lasse Larsson har
besökt de 48 kyrkorna, samlat in fakta
och kuriosa till boken som kort och
gott fått titeln ”Blekinges kyrkor”.
-Tanken med boken är att väcka lust att besöka
länets vackra, historiskt och arkitektoniskt
intressanta kyrkor. Inte enbart i religiösa
syften utan även som en konstresa. I
kyrkorna finns alla typer av konstnärer representerade:
murare, snickare, träsnidare
och smeder, menar Lasse Larsson.
Boken inleds med en karta över Blekinge
där alla kyrkor finns inprickade. Kyrkorna
finns sedan presenterade i bokstavsordning.
Vid varje kyrka finns en liten text om

Lasse Larsson i Fredrikskyrkan med sin bok: Blekinges kyrkor. Fredrikskyrkan invigdes 1744. Med på invigningen var kronprins Adolf Fredrik och hans
blivande gemål Lovisa Ulrika av Preussen, vilken nyss blivit upphämtad av kronprinsen i örlogshamnen i Karlskrona. 1744 var också året för kronprinsparets
giftermål.
vad som hände i Sverige och i världen det
år kyrkan invigdes.
På det sättet får man till exempel veta att
dagen efter det att Trefaldighetskyrkan i
Karlskrona invigdes, den 27 juni 1709, besegrade
ryssarna den svensk-finska armén
i slaget vid Poltava, vilket var det största
svenska militära nederlaget någonsin.
Man kan också läsa om att Edestad kyrka
byggdes samtidigt som Riddarholmskyrkan
grundades då Kung Magnus Ladulås
gjorde en donation till franciskanermunkarna
år 1270, och att kyrkan i Nättraby
uppfördes under samma tid som katedralen
Notre-Dame i Paris.
-Den av kyrkorna som omges av den mest
spännande historian måste ju vara Heliga
Kors kyrka i Ronneby. Den är så förknippad
med svenskarnas stormning av staden
som då var dansk, senare kallat Ronneby
blodbad, då omkring två tusen människor
mördades. Kvinnor och barn sökte skydd
i kyrkan, men Erik XIV:s trupper tog sig
in även där. Prästen avrättades på kyrktrappan.
Porten med yxhugg och allt, finns bevarad
inne i kyrkan, berättar Lasse.
Hans egen personliga favorit har dock
kommit att bli S:t Nicolai kyrka i Sölvesborg.
-Den är mäktig med alla sina kalkmålningar.
Kyrkan ger en klosterlik känsla, men så
låg där ju också ett karmeliterkloster norr
om kyrkan fram till mitten av 1500-talet.
Lasse har lagt ner mycket tid i faktarum
och på bibliotek för att få fram alla uppgifter.
Han är själv oerhört intresserad av
kyrkor och kulturhistoriska byggnader och
har tidigare gett ut två böcker om kulturmärkta
byggnader i Karlskrona och har en
tredje på gång. Han är ofta ute och håller
föredrag i ämnet.
Sedan 48 år tillbaka jobbar han som journalist
på tidningen Sydöstran, där han genom
åren har skrivit flera artikelserier om
kulturmärkta byggnader.
5
-Mitt intresse för gamla byggnader kommer
från min morfar. Redan när jag var
tre-fyra år gick vi runt i staden tillsammans.
Min morfar jobbade på varvet och han var
en sådan människa som kunde berätta en
historia. Så vi gick omkring morfar och jag
på Karlskronas gator och han berättade. På
den tiden fanns ju ingen TV, knappt radio
heller, så hans berättelser var mina dokumentärprogram
kan man säga.
-Nu berättar jag själv för mina barnbarn
och förhoppningsvis kommer de ihåg berättelserna
sedan.
Lasse hoppas att ”Blekinges kyrkor” kommer
att användas som en utflyktsbok.
-Man kan ta med den i bilen och åka runt
och uppleva alla dessa underbara kyrkor,
och få möjlighet att upptäcka sin egen favorit.
Text och bilder: Charlotta Bäckström

Kyrkogårdarnas
dramatiska historia
Kyrkogården vid Tyska Bryggaregården, även kallad
Garnisonskyrkogården, och Kolerakyrkogården på Saltö
är två av Karlskronas historiska kyrkogårdar.
Sten A Petersson, redaktör för föreningen Gamla
Carlscronas tidning och tidigare medarbetare på kyrkogårdsförvaltningen,
har under många år forskat kring
samt kartlagt stadens gamla kyrkogårdar. Han
konstaterar att de har en dramatisk historia.
6

Vänster sida: Kyrkogården vid Tyska Bryggaregården har ett vackert läge.
Höger sida: De två läkarna Fürst och Kramer avled själva när de vårdade
kolerasmittade. 1854 restes ett gravmonument över dem. Kolerakyrkogården
på Saltö. Sten A Petersson försöker tyda en inskription på en sparad
gravsten på pestkyrkogården vid Tyska Bryggaregården.
Den fruktade böldpesten kom till Karlskrona
i slutet av 1710. Året innan hade Sverige
förlorat slaget vid Poltava och hela karolinerarmén
hade kapitulerat och tvingats
i rysk fångenskap. Kungen själv, Karl XII
hade flytt till Turkiet. Från Asien spred sig
pesten genom Europa fram till Sverige och
Karlskrona. Snart hade vart och vartannat
hus fått det vita korset som markerade
smittan.
Medicinsk hjälp fanns inte. Man förlitade
sig till medel som tobak, brännvin och torkade
paddor. En död padda i ett band om
halsen ansågs ha god motverkan.
-Läkarna bar åtsmitande kläder och masker
som såg ut som fågelansikten med en lång
näbb där olika örter förvarades. De trodde
detta skulle skydda dem mot pesten med
det hjälpte naturligtvis inte, de dog i alla
fall, berättar Sten A Petersson.
På grund av smittorisken utfärdades ett
förbud mot att begrava de döda inom staden
och tre särskilda pestkyrkogårdar anlades.
En för storkyrkoförsamlingens döda,
intill Tyska bryggaregården på Vämö, där
församlingen beslöt inköpa framlidne
Theodor Christophers trädgård. En för
den militära personalen, kallad kronokyr-
kogården, på Aspö och slutligen skänktes
en trädgård åt Amiralitetsförsamlingen.
-Det finns ett flertal noteringar om denna
trädgård skänkt av Lars Wasser, men det
har tagit mig lång tid att hitta den eftersom
alla kartor förstördes i branden 1790. Men
med största sannorlikhet är det så att Wassers
trädgård låg jämte Christopers och att
den utgör en del av kyrkogården vid Tyska
Bryggaregården, menar Sten.
Pesten härjade i Karlskrona hela 1711 och
fler än 6.000 dog. I hela landet dog 125.000
människor, vilket motsvarade ungefär en
tiondel av befolkningen. Förbudet mot
begravningar inom staden varade fram till
1714.
1834 kom koleran till Sverige och Karlskrona.
Epidemin hade inte så stor omfattning
men för säkerhets skull iordningställde
man en speciell kolerakyrkogård på östra
Saltö mot Dragsö sund. Denna kom dock
inte till användning förrän 1853. Den 18
juli 1853 återkom fregatten Eugenie från
en världsomsegling till Karlskrona. Den 30
juli avmönstrade Eugenies besättning och
redan dagen därpå insjuknade såväl styrmannen
Magnus Liljegren som matrosen
Johannes Liljegren. Läkarna trodde först
7
att det var rödsot men insåg efter ett par
dagar att det var den betydligt värre Cholera
Morbus, en asiatisk form av kolera.
Därefter började koleran rasa i Karlskrona.
De avlidna samlades i speciella likbodar vid
Fisktorget och på Pottholmssjukhuset för
vidare transport ut till kolerakyrkogården
på Saltö.
-De transporterades dit med båt, för det
fanns ju ingen bro till Saltö på den tiden.
Klockan 7 morgon och kväll ägde gravsättningarna
rum, berättar Sten.
Under epidemin förbjöds fiske i sundet
mellan Dragsö och Saltö. Myndigheterna
befarade att fisken kunde ha smittats av
de begravda koleraoffren. Fler än 1.000 av
Karlskronas cirka 14.000 invånare dog i koleraepidemin
1853. Kyrkogården på Saltö
är idag skyddad enligt fornminneslagen.
Text och bilder: Charlotta Bäckström
Fakta och berättelser är hämtade från Sten A
Peterssons skrifter om Karlskronas begravningsplatser
samt genom intervjuer med honom själv.
Sten A Petersson har i sin tur hämtat fakta bland
annat från böckerna ”En björkholmspojkes minnen”
av H I V Cedergren och ”Karlskrona” av
William Andersson.

Sommar
och sol
på Aspö
Sommarkyrkan är en mångårig tradition.
Den här sommaren var den förlagd
till härliga Aspö.
Under förmiddagarna samlades de yngre
barnen för lekar och sagoläsning i församlingshemmets
trädgård, ett stenkast från
kyrkan.
-Vi försöker välja sagoböcker som tar upp
hur vi är och bör vara mot varandra, berättade
Eva Götharson, pedagog.
Eftersom vädret var soligt och fint blev det
många svalkande dopp i viken en kort promenad
därifrån. Lagom till lunch dök de
äldre barnen upp och eftermiddagarna var
deras. Några kvällar var det sommarkyrka
för ungdomarna.
Veckan avslutades med gudstjänst i Aspö
kyrka dit förstås även föräldrarna var inbjudna.
Mingel på gymnasiet
Anna Ekström, präst och Johanna Fagerberg, pedagog kommer att finnas på Karlskronas
gymnasieskolor i höst. (Bild: Charlotta Bäckström)
Överst: Eva Götharson har sagobokstund i församlingshemmets trädgård. Nedan: Ungdomsgruppen
tar ett svalkande dopp i viken. (Bilder: Charlotta Bäckström och Eva Götharson)
8
Anna Ekström, präst och Johanna Fagerberg, pedagog
kommer under hösten att finnas till hands för
elever och personal på gymnasieskolorna i Karlskrona.
-Vi kommer att mingla runt på skolorna varje måndag.
Då kan eleverna och även skolans personal vända sig till
oss, vad det än gäller, säger Johanna Fagerberg.
De har också möjlighet att gästa lektioner, hålla föreläsningar
och delta i debatter.
-Vi pratar då om etik, moral, mänskliga rättigheter och
världens religioner, berättar Anna Ekström.
De har ett samarbete med Islamiska föreningen i Karlskrona.
Tillsammans har de följt många klasser till besök
i både kyrkan och i stora moskén i Kungsmarken. Anna
Ekström ingår även i gymnasieskolornas krisgrupper.

Konfirmandernas seglats
22 konfirmander mönstrade i juni på skolfartyget Helene från
Ystad, för en veckas segling kombinerat med undervisning.
-Att ha konfirmandundervisning på en båt fungerar faktiskt jättebra.
Det blir en speciell sammanhållning och alla måste hjälpa till.
Alla behövs lika mycket för att livet ombord ska fungera, menar Åsa
Carlsson, pedagog.
Ungdomarna är indelade i olika lag som seglar, städar, fixar mat och
har undervisning.
-Vi kommer att jobba utifrån Frälsarkransen. Den är vår lärobok.
Varje kväll blir det andakt som sammanfattar dagens samtal, berättar
Bodhi Bjerregaard, präst.
Ungdomarna träffades första gången i februari på Aspö. Därefter
har de tältat på Stenshamn och gjort en övernattning i Solstugan i
Nättraby.
-För mig passade den här typen av konfirmandläger bäst eftersom
det är under sommaren. Jag har mycket på fritiden, bland annat spelar
jag fotboll. Men jag har aldrig seglat så det är lite nervöst men det
ska bli kul, ett riktigt äventyr, säger Kajsa Pettersson.
Seglatsen kommer att gå upp mot Kalmar sund. Förutom de 22 konfirmanderna
finns två unga ledare, fyra vuxna ledare samt fem besättningsmän
ombord. Det finns 20 kojer, resten sover på däck.
-Det är ett långsammare sätt att färdas och lätt att känna samhörighet
med naturen. Mobiltelefonerna har samlats in, men vi har förstås
tillgång till dem för nödsituationer, säger Bodhi Bjerregaard.
Konfirmanderna är indelade i olika arbetslag för att livet ombord ska fungera. Till höger Åsa Carlssson, pedagog.
Text och bilder: Charlotta Bäckström
9
Kajsa Pettersson och Johanna Forss ser fram mot ett spännande äventyr.
Bengt Ekwall, besättningsman, har hittat bästa platsen ombord.

Vi hälsar följande medlemmar
välkomna, som genom dopet har
tagits upp i församlingen:
Arvid Allan Säljö
Hugo Arne Gustavsson
Lilly Maria Ekestubbe
Stina Maria Danielsson Bång
Stig Wilmer Carl-Johan Stevens
Filip Oskar Anders Cedergren
Tove Sofi Annie Ruth Andersson
Lovisa Eleonora Behrens
Vincent Jay Travis Dahlin
Matheo Antonio Gabriel Nauclér Amigo
Bentley Daniel Stig Olsson
Hilda Malin Ingrid Johansson
Jonathan Robin Pettersson
Adam Nils Gustafsson
Johannes Ludwig Magnusson Persson
Leon Quincy Irambona Törngren
Junie Eva Lilja
Stella Linnéa Selma Borén
Ebba Anna Irma Bäckström
Saga Maria Olsson
Mattis Lemmy Henri Gustafsson
Milo Mikael Anessiadis
Judith Lisa Holmberg
Erik Albin Linderang
Otto Karl Harry Lilja
Rebecka Maria Elisabet Löndahl
Alfons Nils Ekdahl
Alice Beatris Färnström
Vincent Gastón Rytterström
Theodor Arvid Oscar Persson
Alla konfirmandbilder är tagna av Sydbild. TISDAGSGRUPPEN
Svältkatastrofen på Afrikas horn
10 miljoner människor på Afrikas Horn är i akut behov av stöd,
och den värsta torkan på över 60 år tvingar allt fler människor på
flykt. Svenska kyrkan har utsända i området.
Bara till de tre flyktinglägren i Dadaab i Kenya, nära den somaliska
gränsen, kommer nu varje dag runt 1.300 somaliska flyktingar.
Lägren är mer än överfulla. De är konstruerade för 90.000 flyktingar
men rymmer redan över 350.000. Läget är alltså akut. mat,
vatten, latriner och sjukvård räcker inte till. Svenska kyrkan har
10
TORSDAGSGRUPPEN
skickat 2,2 miljoner kronor till tre hårt drabbade områden i Etiopien.
Pengarna används till matdistribution, näringstillskott till barn
och för att förhindra malariautbrott.
Svenska kyrkan har via ACT (Action by Churches Together) fått ytterligare
förfrågningar om stöd till konkreta katastrofinsatser. Svenska
kyrkan kommer efter den akuta fasen att fortsätta det långsiktiga
arbetet mot hunger. Karlskrona stadsförsamlings församlingskollekter
kommer under en tid framöver att gå till detta arbetet.

IDROTTSGRUPPEN
SOMMARGRUPPEN
Svältkatastrof på
Afrikas horn.
Sms:a ordet
HUNGER till 72 950
för att skänka 50:-
11
Bibelutdelning
Alla barn födda 2007 som är kyrkotillhöriga
i Karlskrona stadsförsamling får en
Bibel på tacksägelsedagen den 9 oktober
11.00 i Fredrikskyrkan.
Information och inbjudan skickas hem
till berörda under september.
Har du frågor kontakta
Anna-Lena Hasslebrink 33 47 26
anna-lena.hasslebrink@
svenskakyrkan.se
Middagsböner
Välkommen till middagsbön med kyrklunch.
12.00 startar middagsbönen, därefter
serveras lunch till självkostnadspris.
Onsdagar i Kungsmarkskyrkan och torsdagar
i Trossö församlingshem (Södra
Kungsgatan 1).
Sammanträden
Samfällda kyrkofullmäktige sammanträder
onsdagen den 9 november 18.00.
Sammanträdet sker i Musikhuset (Södra
Kungsgatan 1).
Transporter
till Griftegården
Vi kör till griftegården i Augerum fredagar
ojämna veckor. Vi kör även Alla
helgons dag den 5 november. Transporterna
avgår från Stortorget 10.00.
Anmälan till Kyrkogårdsförvaltningen
senast 15.00 dagen innan: 0455-789 90.
Alla själars dag
Diakonerna finns på Vämö kyrkogård
”Alla själars dag” söndagen den 6 november
12.00-15.00. Vi bjuder på kaffe,
te och kaka. Möjlighet till samtal.

TROSSÖ OCH KUNGSMARKEN
BABYRYTMIK/CAFÉ
ca 3-9 månader
En stund med sång och musik för dig och
ditt barn. Genom musiken upplever barnet
närhet och samhörighet. Efteråt fikar
vi. Medtag egen filt. Inga syskon.
Fredagar 9.30-11.30
Kungsmarkskyrkan
Anmälan och frågor:
Malin Abelson 33 47 33
KLAPP OCH KLANG
För barn i åldern 0-5 år i sällskap med
någon vuxen. Vi leker, har sångstund med
andakt och umgås.
Torsdagar 9.30-11.30 Sångstund 10.00
Kungsmarkskyrkan
Vid frågor: Malin Abelson 33 47 33
DROPPEN
För barn i åldern 0-5 år i sällskap med
någon vuxen. Vi träffas för att leka, sjunga
och umgås. Fika till självkostnadspris.
Fredagar 9.30-12.00
Församlingshemmet på Trossö
(Södra Kungsgatan 1)
Vid frågor kontakta:
Anna-Lena Hasslebrink 33 47 26
anna-lena.hasslebrink@svenskakyrkan.se
Eva Götharson 33 47 46
eva.gotharson@svenskakyrkan.se
BARNTIMMAR
För barn i åldern 3,5-5 år. Vi leker,
sjunger, pysslar och pratar om bibelns
olika berättelser.
Måndagar 9.00-10.30
Församlingshemmet på Trossö
(Södra Kungsgatan 1)
Begränsat antal platser.
Anmälan och frågor:
Anna-Lena Hasslebrink 33 47 26
anna-lena.hasslebrink@svenskakyrkan.se
Malin Abelson 33 47 33
HIMLASKOJ
För dig som går i förskoleklass till och
med årskurs 5. Vi leker, fikar, pysslar, pratar
om saker som vi tycker är viktiga och
gör en massa roligt tillsammans.
Torsdagar 15.00-17.00
Församlingshemmet på Trossö
(Södra Kungsgatan 1)
Begränsat antal platser.
Anmälan och frågor:
Anna-Lena Hasslebrink 33 47 26
anna-lena.hasslebrink@svenskakyrkan.se
Malin Abelson 33 47 33
UNGDOMSGRUPP
12 år och uppåt.
Vi pratar, fikar delar upplevelser och har
andakt. Du behöver inte anmäla dig, kom
när du kan.
Onsdagar ojämna veckor, 16.00-18.00
Nordenskjöldska gården
(Amiralitetstorget 27)
Vid frågor: Eva Götharson 33 47 42
eva.gotharson@svenskakyrkan.se
12
ASPÖ
GRUPPFÖRSÄNDELSE
Välkommen till höstens
BARN- OCH UNGDOMSVERKSAMHET
ÖPPET HUS 0-100 år
För barn i vuxet sällskap. Vi har sångstund,
andakt, fikar och leker tillsammans.
Tisdagar 9.00-11.30
Aspö församlingshem
KYRKIS 4 år-skolår 1
Vi pysslar, leker, har andakt och fikar.
Torsdagar 13.00-15.00
Aspö församlingshem
HIMLASKOJ skolår 2-5
Vi pysslar, leker, har andakt och fikar.
Torsdagar 16.00-18.00
Aspö församlingshem
UNGDOMSGRUPP 12 år och uppåt
Vi umgås har andakt och fikar.
Tisdagar 18.30-20.30
Aspö församlingshem
Frågor och information om verksamheten
på Aspö, ring:
Ingrid Clausen 33 47 10
Åsa Carlsson 33 47 39
asa.carlsson@svenskakyrkan.se
BARNKÖR 6-12 år
För mer information kontakta
Anna Jefta 33 47 29
www.svenskakyrkan.se/karlskrona